Vindkraftprojekt Mombyåsen - E-on

<strong>Vindkraftprojekt</strong>
Mombyåsen
Miljökonsekvensbeskrivning för tillståndsansökan
2010-11-01

2(64)

INNEHÅLL
ADMINISTRATIVA UPPGIFTER .................................................................................................... 6
ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING ............................................................................................. 7
1 INLEDNING................................................................................................................... 9
1.1 Bakgrund och omfattning ......................................................................................... 9
1.2 Tillståndsprocessen .................................................................................................. 9
1.4 Nationella och regionala mål kring vindkraften........................................................10
1.5 Avgränsningar.........................................................................................................10
2 VERKSAMHETSBESKRIVNING..................................................................................... 12
2.1 Beräknad produktion...............................................................................................12
2.2 Lokalisering och utformning....................................................................................12
2.3 Elanslutning ............................................................................................................14
2.4 Väganslutningar ......................................................................................................15
2.5 Kemikalier och avfall ..............................................................................................17
2.6 Tidplan....................................................................................................................17
3 OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR................................................................................. 18
3.1 Allmän beskrivning av området...............................................................................18
3.2 Vindförhållanden ....................................................................................................20
4 ALTERNATIV.............................................................................................................. 21
4.1 Huvudalternativet....................................................................................................21
4.2 Noll-alternativet ......................................................................................................21
4.3 Alternativa lokaliseringar och utformningar.............................................................21
4.4 Motiv till föreslaget alternativ..................................................................................24
4.5 Avgränsning av MKB .............................................................................................25
5 MILJÖMÅL................................................................................................................. 26
5.1 Nationella, regionala och lokala miljömål................................................................26
5.2 Miljökvalitetsnormer ...............................................................................................26
5.3 Allmänna hänsynsregler ..........................................................................................28
6 PLANER OCH PROGRAM............................................................................................. 29
6.1 Översiktsplan ..........................................................................................................29
6.2 Detaljplaner.............................................................................................................29
7 MILJÖKONSEKVENSER .............................................................................................. 30
3(64)

7.1 Mark och vatten ......................................................................................................30
7.2 Naturmiljö...............................................................................................................31
7.3 Kulturmiljö .............................................................................................................37
7.4 Landskapsbild och bebyggelse.................................................................................38
7.5 Rekreation och friluftsliv.........................................................................................41
7.6 Övriga riksintressen.................................................................................................42
7.7 Areella näringar.......................................................................................................42
7.8 Övriga intressen ......................................................................................................43
7.9 Hälsa och säkerhet...................................................................................................44
7.10 Risker och sabotage.................................................................................................51
7.11 Masshantering.........................................................................................................53
7.12 Kumulativa effekter.................................................................................................54
7.13 Påverkan under byggskedet .....................................................................................55
7.14 Avveckling efter drifttiden ......................................................................................56
7.15 Uppfyllelse av miljömålen.......................................................................................56
8 UPPFÖLJNING OCH KONTROLL .................................................................................. 58
9 SAMLAD BEDÖMNING OCH STÖRNINGSANALYS.......................................................... 59
9.1 Jämförelse mellan utbyggnadsalternativet och noll-alternativet................................59
9.2 Samlad störningsanalys ...........................................................................................61
10 SAMRÅD..................................................................................................................... 62
10.1 Allmänt om samrådsprocessen.................................................................................62
10.2 Inledande myndighetssamråd...................................................................................62
10.3 Samråd med sakägare, allmänheten och övriga intressenter......................................63
10.4 Samrådsredogörelse ................................................................................................63
11 REFERENSER ............................................................................................................. 64
4(64)

Bilagor till MKB:
MKB-bilaga 1
MKB-bilaga 2
MKB-bilaga 3
MKB-bilaga 4
MKB-bilaga 5
MKB-bilaga 6
MKB-bilaga 7
MKB-bilaga 8
MKB-bilaga 9
MKB-bilaga 10A
MKB-bilaga 10B
MKB-bilaga 10C
MKB-bilaga 10D
MKB-bilaga 10E
MKB-bilaga 11
Kartbilaga
Vägutredning
Naturvärdesinventering
Fågelinventering
Fladdermusrapport
Arkeologisk utredning
Fotomontage
Ljudutbredning
Skuggberäkningar
Samrådsredogörelse
Samrådsyttranden
Annons i tidningar
Samrådslista
Minnesanteckningar öppet samråd
Fastigheter i projektets närområde
Figurförteckning
Figur 1. Orienteringskarta. ................................................................................................... 8
Figur 2. Layoutförslag Mombyåsen vindkraftpark. Se även bilaga 1B för större karta. .....................13
Figur 3. Färdiggjutet fundament (Källa: E.ON Vind). ......................................................................14
Figur 4. Transport av torn (Källa: E.ON Vind). ...............................................................................15
Figur 5. Preliminär vägdragning. Anslutningsvägar till parken markeras med siffrorna 1 – 3. Se
bilaga 1C för större karta. ..................................................................................................16
Figur 6. Bild av tallskog inifrån området där vindkraftparken planeras att etableras........................18
Figur 7. Bild av granskog inifrån området där vindkraftparken planeras att etableras......................19
Figur 8. Bild av ungskog inifrån området där vindkraftparken planeras att etableras. ......................19
Figur 9. Sveriges miljökvalitetsmål..................................................................................................26
Figur 10. Nyckelbiotoper inom och i anslutning till det aktuella området för vindkraftgruppen (Källa:
Calluna). Gula markeringar visar områden med naturvärdesklass 2 (högt naturvärde) och gröna
markeringar visar områden med naturvärdesklass 3 (naturvärde). Se bilaga 1D för större karta......33
Figur 11. Fynd från den arkeologiska utredningen (Bilaga 6). Se bilaga 1E för större karta............38
Figur 12. Fotopunkter där fotomontage har utförts. .........................................................................40
Figur 13. Ljud från vindkraftverk (Källa: ÅF-Ingemansson AB) .......................................................44
Figur 14. Beräknade ljudnivåer för Mombyåsen-parken (Källa: E.ON Vind Sverige AB)..................46
Figur 15. Skiss som visar skuggförhållanden under olika årstider. ...................................................47
Figur 16. Karta visande beräknad verklig skuggtid. (Källa: E.ON Vind Sverige AB).........................49
Tabellförteckning
Tabell 1. Jämförelse, alternativ lokalisering
Tabell 2. Jämförelse, alternativ utformning
Tabell 3. Ljudnivåer på olika avstånd från ett vindkraftverk
Tabell 4. Beräknade ljudnivåer till närliggande bostadsfastigheter och andra objekt.
Tabell 5. Påverkan på olika intresseområden
Tabell 6. Samlad störningsanalys. Överskridna riktvärden är markerade med rött.
5(64)

ADMINISTRATIVA UPPGIFTER
E.ON Vind Sverige AB (E.ON Vind) svarar för E.ON-koncernens planering och
utbyggnad av vindkraft i Norden. Bolaget äger idag 17 vindkraftverk i södra Sverige
som under år 2009 producerade 52 GWh.
I augusti 2010 färdigställde E.ON Vind en havsbaserad vindkraftanläggning, Rödsand
2, som består av 90 vindkraftverk och beräknas producera ca 900 GWh per år. Under år
2010 påbörjas också byggnation av 3 landbaserade anläggningar i södra Sverige som
tillsammans omfattar 16 vindkraftverk.
E.ON Vind Sverige AB
205 09 Malmö
Org. nr: 556294-9817
Tfn: 040-25 50 00
www.eon.se
Projektledare:
Martin Norlund
E.ON Vind Sverige AB
Tfn: 0705-52 57 24
Fax: 040-97 45 30
E-post: martin.norlund@eon.com
MKB:
Ola Fängmark
WSP Samhällsbyggnad
Box 502
901 10 Umeå
Besök: Storgatan 59
Tel: +46 90 70 34 02
Fax: +46 90 14 29 02
Kartor, bilder, fotomontage samt ljud- och skuggberäkningar:
E.ON Vind Sverige AB
6(64)

ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING
Vindkraften är en ren och förnybar energikälla som inte ger några utsläpp av gaser
eller miljöfarliga ämnen, och den kräver heller inte någon tillförsel av bränslen.
Fördelen jämfört med andra elproducerande enheter, exempelvis kärnkraft eller kolkondensanläggningar,
är också att ett vindkraftverk kan demonteras i det fall
framtida generationer finner nya bättre sätt att producera el.
Under de senaste åren har planeringsmålen för den möjliga vindkraftproduktionen i
Sverige höjts avsevärt. Genom de nya större och effektiva verken har intresset för
landbaserad vindkraft inom områden som tidigare varit otänkbara också tagit fart.
Bland intressenterna finns E.ON Vind Sverige AB som genomför en stor satsning på
vindkraft. I denna etapp planeras en grupp om upp till 12 vindkraftverk i Sandvikens
kommun. De är placerade i ett område som utgörs av skogsmark på en höjd av ca
250 m över havet. I områdets direkta närhet finns mycket få bostadshus.
De föreslagna vindkraftverken kommer att ha en effekt på 2,0-4,0 MW. Totalhöjden
(tornhöjd + rotor) kommer inte att överstiga 190 m. Avståndet till närmaste enstaka
bebyggelse är ca 1 km och ca 4 km till närmaste samlade bostadsbebyggelse.
Vindförhållandena vid området bedöms enligt den rikstäckande vindkarteringen som
utkom år 2006 som goda, ca 7 m/s, och den årliga produktionen beräknas till ca 72
GWh. Vindförhållandena kommer att studeras närmare genom vindmätningar under
minst ett år. Området är upptaget som av riksintresse för vindbruk.
Anslutningen till elnätet är inte bestämd utan frågan utreds för närvarande.
Preliminärt bedöms att ca 5000 m 2 mark per verk kommer att tas i anspråk under
byggtiden för grundläggning av vindkraftverk/ställverk, monteringsytor för torn och
rotor samt för plats för kranar m.m. Ytan som kommer att tas i anspråk varierar
mellan de olika vindkraftstillverkarna. Utöver denna yta tillkommer yta för nya
tillfartsvägar. Vissa av dessa ytor som använts för upplag kommer att återställas till
naturmark efter byggtidens slut.
För att illustrera vindkraftverkens landskapsbildspåverkan har sex fotomontage tagits
fram. Landskapets topografi och omgivande skogsmarker medför att det är från
relativt få platser som vindkraftverken är synliga i närområdet.
Vindkraftverken har placerats så att riktvärden för ljudutbredning samt skuggeffekter
skall kunna upprätthållas. I MKBn redovisas ett exempel på en ljudberäkning för ett
vindkraftverk av fabrikat Vestas V112, 3 MW. Denna visar att det går att klara en
ljudnivå på 40 dB(A) för samtliga närliggande bostadsfastigheter.
Den beräknade faktiska skuggtiden/år för de mest utsatta fritidsbostäderna i
Norrfäboden är som högst ca 10 timmar och tre bostadshus klarar inte Boverkets
riktlinjer på 8 timmar skuggtid per år. Skuggreglerande utrustning kommer att
installeras för att kraven ska uppfyllas. Samtliga övriga bostäder klarar 8 timmars
skuggtid. Då har ingen hänsyn tagits till skogsridåer och andra hinder i terrängen.
Det aktuella området vid Mombyåsen bedöms, med hänsyn till goda
vindförhållanden och rimliga avstånd till närboende utgöra ett lämpligt och
ändamålsenligt utbyggnadsalternativ i området. De intressen och skyddsvärda
7(64)

områden som förekommer uppskattas inte ligga i konflikt med den föreslagna
etableringen.
Den föreslagna vindkraftgruppen kan därmed på flera sätt bidra till att uppfylla såväl
de nationella, regionala som lokala miljömålen.
Figur 1. Orienteringskarta.
För att genomföra den aktuella vindkraftutbyggnaden kommer tillståndsansökan
enligt miljöbalken att göras. Tillståndsprocessen planeras att vara genomförd till
hösten 2011.
8(64)

1 INLEDNING
1.1 Bakgrund och omfattning
Vindkraften är en ren och förnybar energikälla som inte ger några utsläpp av gaser
eller miljöfarliga ämnen, och den kräver heller inte någon tillförsel av bränslen.
Fördelen jämfört med andra elproducerande enheter, exempelvis kärnkraft eller kolkondensanläggningar,
är också att ett vindkraftverk kan demonteras i det fall
framtida generationer finner nya bättre sätt att producera el.
Under de senaste åren har planeringsmålen för den möjliga vindkraftproduktionen i
Sverige höjts avsevärt. Genom de nya större och effektiva verken har intresset för
landbaserad vindkraft inom områden som tidigare varit otänkbara också tagit fart.
Bland intressenterna finns E.ON Vind Sverige AB (E.ON Vind) som aviserat en stor
satsning på vindkraft. I denna etapp planeras en grupp om upp till 12 vindkraftverk i
Sandvikens kommun. De är placerade i ett område som utgörs av skogsmark på en
höjd av ca 250 m över havet. Området är av riksintresse för vindbruk. I områdets
direkta närhet finns mycket få bostadshus.
Syftet med föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att redovisa den
miljöpåverkan som kan förväntas till följd av vindkraftetableringen. MKB:n omfattar
effekter och konsekvenser under bygg-, drift- och avvecklingsskedet.
Det i MKB:n studerade området omfattar dels det direkt berörda området i anslutning
till vindkraftverken samt övriga intressen i närområdet till vindkraftparken. Det
gäller påverkan på bland annat landskap, naturmiljön, kulturmiljön samt markutnyttjandet.
MKB:n innehåller även uppgifter som gör att det går att bedöma vilka
effekter och konsekvenser som den innebär för människors hälsa och välbefinnande,
t.ex. störningar av ljud- eller skuggeffekter.
För att genomföra den aktuella vindkraftutbyggnaden krävs tillstånd enligt
miljöbalken.
1.2 Tillståndsprocessen
Den som vill bygga en vindkraftanläggning för sju eller fler vindkraftverk ska söka
tillstånd enligt miljöbalken.
Verksamhetsutövaren har skyldighet att samråda med statliga myndigheter,
kommunen samt den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda.
Samrådet, som kan ske skriftligen, skall avse verksamhetens eller åtgärdens
lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt MKB:ns innehåll.
Den som avser att bygga en vindkraftanläggning skall i detta fall utarbeta en MKB
eftersom en anläggning av detta slag kan anses få en betydande miljöpåverkan. I
MKB:n skall beskrivas syftet med etableringen och de effekter och konsekvenser
som etableringen av anläggningen innebär under såväl bygg- som driftskede. Det
9(64)

gäller påverkan på bland annat landskap, naturmiljön, kulturmiljön samt
markutnyttjandet.
MKB:n skall också innehålla uppgifter som gör att det går att bedöma vilka effekter
och konsekvenser som den innebär för människors hälsa och välbefinnande, t.ex.
störningar av ljud- eller skuggeffekter.
1.4 Nationella och regionala mål kring vindkraften
I vindkraftsproposition ”Miljövänlig el med vindkraft – åtgärder för ett livskraftigt
vindbruk” (Prop. 2005/06:143) presenteras den tidigare regeringens inriktning för
arbetet med att utveckla vindkraften i Sverige under de kommande fem åren.
Propositionen antogs av riksdagen i juni 2006.
I propositionen betonas bland annat vikten av att kommuner, länsstyrelser och andra
myndigheter aktivt bidrar till att förbättrade förutsättningar för planering av en lokalt
förankrad, förnybar och långsiktigt hållbar elproduktion från vind, i propositionen
också benämnt vindbruk.
I juni 2002 antog riksdagen ett nationellt planeringsmål för vindkraft.
Planeringsmålet förutsätter att det skall skapas planmässiga förutsättningar för en
årlig produktion på 10 TWh el från vindkraft år 2015. Det motsvarar 5 gånger så
mycket som idag.
Energimyndigheten gjorde i anslutning till detta första nationella planeringsmål en
övergripande fördelning av målet mellan stora grundområden utanför Sveriges
territorialgräns samt på land och till havs innanför territorialgränsen. Fördelningen
innebar att 6 TWh planeras på grundområden utanför territorialgränsen och 4 TWh
på land och innanför territorialgränsen. För att det nationella målet skall bli
hanterbart hos länsstyrelserna och i kommunerna har målet brutits ner länsvis.
Energimyndigheten har tagit fram ett regionalt planeringsmål för varje län.
Planeringsmålet för Gävleborgs län på 294 GWh/år motsvarade 7,3 % av landets
totala vindenergiproduktion till år 2015. Vindpotentialen i Gävleborgs län får dock
bedömas vara avsevärt högre.
Energimyndigheten har därefter föreslagit ett nytt planeringsmål för vindkraft;
30 TWh förnyelsebar energi varav 20 TWh är lokaliserade till land till år 2020.
Regeringen har i sin energiuppgörelse 2009 gett acceptans till Energimyndighetens
mål.
1.5 Avgränsningar
MKB:n avser en beskrivning av huvudalternativet. Beskrivning av alternativa
lokaliseringar och utformningar samt nollalternativ görs i kapitel 4, Alternativ.
Nedan presenteras avgränsningar som avser huvudalternativet – för alternativen presenteras
relevant underlag i den löpande texten.
Effekter som uppkommer av ljud och rörliga skuggor utreds inom ett område som
omfattas av en radie av ca två kilometer från gruppstationens vindkraftverk. Den visuella
påverkan är mer diffus och kommer således att beröra ett större område vilket
10(64)

innebär att ett större påverkansområde beaktas i detta avseende. MKB:n omfattar
endast verksamheten under uppbyggnadsfas, drift och avvecklingsfas. Detta innebär
att inga miljökonsekvenser i samband med tillverkningen av komponenter omfattas i
bedömningen.
MKB:n tar upp miljöpåverkande aspekter under projektets hela livstid, från
uppförande till och med avveckling av anläggningen. Bland de miljökonsekvenser
som behandlas i MKB:n finns bland annat effekter på flora och fauna, ljud- och
skuggspridning samt det visuella intrycket av anläggningen. Även andra
miljöpåverkande aspekter såsom kemikaliehantering och nedfallande is behandlas.
Vindkraftanläggningens verksamhetstid uppskattas vara upp till ca 35 år, vilket i
huvudsak omfattar driftstid och en kortare bygg- respektive avvecklingstid.
11(64)

2 VERKSAMHETSBESKRIVNING
2.1 Beräknad produktion
Anläggningen kommer att ha en sammanlagd uteffekt på högst 48 MW.
Mombyåsens vindkraftsprojekt beräknas producera ca 66 GWh per år. Det motsvarar
ca 3 300 eluppvärmda villors årsförbrukning eller ca 13 200 villors årsförbrukning av
hushållsel (beräknat vid en årsförbrukning på 20 000 kWh/eluppvärmd villa
respektive 5 000 kWh/villa av hushållsel).
2.2 Lokalisering och utformning
Aggregat, typ:
Navhöjd:
Rotordiameter:
Totalhöjd:
Färg:
Inbördes avstånd:
Avstånd till närmaste
bebyggelse:
Max. 12 st vindkraftverk (2-4 MW) av fabrikat:
Vestas 112, 3 MW eller likvärdiga
Max. 150 m
Max. 126 m
Max. 190 m
Ljust grå-vit.
Från ca 450 m
ca 1 km
Vindkraftparkens preliminära layout redovisas i figur 2. Se även bilaga 1.
Vindkraftverken kan komma att flyttas inom en radie av 100 m från platserna som
redovisas i layouten.
Utformning av övriga anläggningar som tillfartsvägar, ledningar, transformatorstationer
m.m. redovisas under avsnitten 2.3 och 2.4, Elanslutning och Väganslutningar.
Tornen kommer att utgörs av en cylinderformad stål- eller betongkonstruktion med
en bottendiameter upp till 15 m. En hybrid mellan stål och betong kan också bli
aktuell.
Normalt dimensioneras vindkraftverken för att vara i drift under ca 25 år. Därefter
kan rörliga delar bytas ut (rotor m.m.) för fortsatt drift.
12(64)

Figur 2. Layoutförslag Mombyåsen vindkraftpark. Se även bilaga 1B för större karta.
Lokaliseringen har främst styrts av vindenergiförhållanden samt att minska störningarna
av ljudutbredning och skuggor och reflexer. Vid placeringen av verk och
dragning av vägar har hänsyn tagits till områden med naturvärden. Vid
lokaliseringen har det även varit en strävan att få en så sammanhållen grupp som
möjligt.
2.2.1 Fundament
Olika varianter på fundament för vindkraftverken används beroende på geotekniska
förutsättningar och vindkraftsleverantör.
Gravitationsfundament: En motvikt i betong gjuts under mark. Gropen blir 2-4 m
djup med kvadratiska sidor på 7-20 meter.
13(64)

Figur 3. Färdiggjutet fundament (Källa: E.ON Vind).
Bergfundament: När vindkraftverk installeras på berg förankras fundamentet med
bultar i berget. Man borrar hål, placerar bultarna i hålen och fyller med expanderande
betong. En sockel gjuts därefter ovanpå berget och förankras i bultarna.
Rock Adepter: Används vid placering på berg och innebär minimalt ingrepp. En yta
på ca 25-50 m 2 behöver plansprängas, en stålkrans förankras i berget och gjuts in i
betong. Metoden kräver god kvalitet på berget.
För Mombyåsen vindkraftpark kommer sannolikt huvudsakligen
gravitationsfundament att användas. Se figur 3. Om de detaljerade undersökningarna
visar att marken vid uppställningsplatsen utgörs av berg kan bergfundament bli
aktuella att anlägga.
2.3 Elanslutning
Beroende på storlek hos vindkraftverken eller anläggningen görs anslutningen till
lokal- eller regionnät. Branschorganet Svensk Energi har tagit fram regelverk kring
hur vindkraftverk ansluts till elnätet.
Vindkraftverkets generatorer genererar elenergi på en spänningsnivå som transformeras
till ett gemensamt mellanspänningssystem på 10, 24 eller 36 kV, spänningsnivån
för detta är inte vald ännu.
I vindkraftverkens torn finns brytare och transformator som omvandlar generatorspänningen
från en lägre spänning till standard mellanspänning på 24 alternativt
36 kV normerad spänning. Vindkraftverkets transformator kan i vissa fall också
placeras i en fristående mindre teknikbyggnad på marken intill aktuellt vindkraftverk.
Mellan vindkraftverken löper markförlagda kablar. Dessa samlas ihop i kopplingsstationer
eller går direkt till transformatorstationer med ställverk för 10/24/36 kV och
130 kV.
Vindkraftverken vid Mombyåsen kommer att anslutas till elnätet genom förläggning
av markförlagd kabel från varje enskilt verk till transformatorstation och därefter
vidare via luftledning till anslutande nät. Markledningarna kommer i huvudsak att
14(64)

följa det interna vägnätet. Lokaliseringen av transformatorstationen är inte bestämd i
dagsläget.
Val av plats för luftledning och transformatorstation bestäms senare utifrån bland
annat att erhålla en så kort ledning som möjligt kombinerat med lämpliga
miljömässiga och byggmässiga förhållanden. I dagsläget råder begränsad kapacitet i
elnätet i området, varför frågan om nätanslutning fortfarande utreds.
2.4 Väganslutningar
För att transportera vindkraftverk ställs det krav på vägarna som leder fram till
platsen. Vägbredden skall vara minst 4,5 m. Vanliga mindre skogsvägar är ofta ca
2,5 m breda och behöver därför förstärkas och breddas. Fordonen som transporterar
vindkraftverken behöver en frigång på 5 m i både bredd och höjd. Ekipaget kan väga
upp till 165 ton och ge ett axeltryck på 16 ton. Totalt sett behövs nästan etthundra
tunga transporter per verk.
Figur 4. Transport av torn (Källa: E.ON Vind).
Transportfordonen är upp till 50 m långa, se figur 4. Svängar behöver vara fria från
hinder inom en kurvradie på 50 m. Släpvagnarna har låg frigång över marken, som
lägst 10 cm. Det är därför viktigt att vägprofilen inte uppvisar kraftiga knyckar. Inom
rimliga gränser kan man hyvla av toppar och fylla ut sänkor. Den föreslagna tillfartsvägen
skall inte luta mycket i sidled, dock behövs viss lutning för att tillgodose avvattning.
Utformningen av tillfartsvägar, monteringsytor och fundament redovisas i bilaga 1.
De nya tillfartsvägarna kommer att terränganpassas så att de inte får en rampliknande
effekt.
En förstudie har utförts för att utreda områdesvägar och kranuppställningsplatser, se
bilaga 2. I förstudien har hänsyn tagits till naturvärdesinventeringen. Preliminär
vägdragning redovisas i figur 5. Inom parkområdet är topografin huvudsakligen bra.
Föreslagna väglinjer går att utföra med små ingrepp i naturen och följer till stora
delar torr mark med tallskog.
15(64)

Huvudsakligen undviks vägdragning över våtmarker. Vägen till Mom12 passerar ett
område med våtmark, men sträckan över denna minimeras i föreslagen vägsträckning
till ca 50 m. Föreslagen väglinje till Mom03 korsar en mycket liten bäck samt ett
område som i naturvärdesinventeringen bedömts ha högt naturvärde. Med anledning
av detta har en alternativ vägsträckning från söder presenterats. Nackdelen med den
alternativa vägen är att en befintlig väg med dålig kvalitet måste breddas och
förstärkas på en sträcka av 800 m samt att Mom03 får dålig anslutning till resten av
parken.
Vid anläggande av väg läggs vägtrummor i vägprofilens lågpunkter och vid korsande
av vattendrag och våtmarker. Vid passage av våtmarker gräver man bort torvlagret
under vägen och ersätter med vattengenomsläppliga massor som sprängsten så att
våtmarkens hydrologi inte påverkas.
Tre anslutningsvägar till parken har utretts, se figur 5. Samtliga tre anslutningsvägar
har hinder av olika art som måste åtgärdas. I vägutredningen bedöms
anslutningsvägen från söder (1) vara det bästa alternativet. Vägen har förhållandevis
bra geometriska förhållanden även om vägen behöver breddas så att full bärighet
erhålls. Längs anslutningsvägen finns två broar som bör utredas om de klarar
erforderlig trafiklast samt om bredden på broarna räcker till.
Totalt sätt beräknas det åtgå ca 43 000 m 3 bergkross i form av förstärkningslager och
bärlager till vägar och kranuppställningsytor. Den största andelen av detta material
behöver troligtvis transporteras till området. Befintliga bergtäkter i närområdet
kommer att nyttjas i första hand.
2.
3.
1.
Figur 5. Preliminär vägdragning. Anslutningsvägar till parken markeras med siffrorna 1 – 3. Se
bilaga 1C för större karta.
16(64)

2.5 Kemikalier och avfall
2.6 Tidplan
Vindkraftverkens växellåda och hydraulsystem innehåller olja och kylsystemet innehåller
glykol. Oljorna analyseras med jämna mellanrum och bytes då de är uttjänta.
Bytesintervallet varierar naturligtvis med driftförhållanden men normalt brukar oljan
bytas med ca 3–5 års intervall. Vid valet av oljor ska det alternativ som är minst farligt
för människors hälsa och miljön väljas, om så är möjligt.
Risken för att olja från hydraulik eller växellåda läcker ut är liten. Vid ett oljeläckage
stoppas verket omedelbart och servicepersonal tar hand om den olja som läckt ut. Det
är emellertid mycket osannolikt att olja skulle läcka ut från vindkraftverkets maskinhus
och torn. Eventuellt läckage av olja samlas upp i botten på maskinhuset samt i
individuella behållare vid de enskilda komponenterna i maskinhuset.
Det avfall som genereras är främst sådant som uppkommer vid service och underhåll
som t.ex. filter, smörjoljor och avfettningsmedel. Förbrukad olja och annat farligt
avfall tas om hand enligt gällande regler. Övrig förvaring av farliga ämnen kommer
att ske i ett servicekontor.
Tillståndsansökan för de 12 vindkraftverken vid Mombyåsen kommer att lämnas in
till Länsstyrelsen under hösten 2010. Tillstånd från Länsstyrelsen bedöms kunna
erhållas under år 2011.
Anläggningsarbetena beräknas kunna påbörjas under år 2012. Målsättningen är
driftsättning av anläggningen år 2012.
17(64)

3 OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR
3.1 Allmän beskrivning av området
Den föreslagna vindkraftparken ligger på fastigheten Ovansjö Kronopark 1:1 i
Sandvikens kommun, Gävleborgs län, ca 10 km väster om Järbo.
Verksamhetsområdet utgörs av skogsmark och är placerad på en höjd ca 250 m över
havet. Landskapet i området är kuperat med flertalet höjder. I direkt närhet till
området finns mycket få bostadshus. Närmaste samlad bebyggelse är Kungsberg som
är beläget knappt 4 km nordost om den planerade vindkraftsparken. Utöver detta
finns bebyggelse i form av fritidshus i Norrfäboden ca 1 km väster om närmaste
vindkraftverk.
I figur 6 - 8 redovisas några bilder som beskriver den varierande miljön inifrån
området för vindkraftparken.
Figur 6. Bild av tallskog inifrån området där vindkraftparken planeras att etableras.
18(64)

Figur 7. Bild av granskog inifrån området där vindkraftparken planeras att etableras.
Figur 8. Bild av ungskog inifrån området där vindkraftparken planeras att etableras.
19(64)

3.2 Vindförhållanden
Vindförhållandena på Mombyåsen är goda med medelvindhastigheter på ca 7 m/s på
72 m höjd enligt vindkarteringen MIUU. Egna vindmätningar kommer också att
utföras under minst ett års tid.
20(64)

4 ALTERNATIV
4.1 Huvudalternativet
Mombyåsen vindkraftpark omfattar 12 vindkraftverk på 2,0–4,0 MW se även avsnitt
2.2 Lokalisering och utformning.
Normalt dimensioneras vindkraftverken för att vara i drift under ca 25 år. Därefter
kan rörliga delar bytas ut (rotor m.m.) för fortsatt drift.
Den preliminära lokaliseringen av vindkraftverken framgår av figur 2. Jämför även
Bilaga 1 där förslaget redovisas i större bildformat.
Lokaliseringen har främst styrts av vindenergiförhållanden samt att minska
störningarna av ljudutbredning och skuggor och reflexer. Det har även varit en
strävan att få en så sammanhållen grupp som möjligt.
4.2 Noll-alternativet
Noll-alternativet är ingen utbyggnad av vindkraft i området, d.v.s. heller ingen
investering i denna storleksordning (ca 420 miljoner kr för de 12 vindkraftverken i
gruppen), och heller inget bidrag till de planeringsmål för vindkraft (öka
elproduktionen från vindkraft till 30 TWh år 2020) och allmänna miljökvalitetsmål
som riksdagen satt upp.
Eftersom området utgörs av produktionsskog kommer ett fortsatt aktivt skogsbruk att
påverka området i form av avverkningar och vägdragningar. Området kommer att
ändra karaktär allteftersom nya avverkningar sker. Skogsmaskiner och timmersläp
kommer att ge upphov till buller vid avverkning.
4.3 Alternativa lokaliseringar och utformningar
4.3.1 Alternativ lokalisering
Vid val av plats för en verksamhet ska enligt 2 kap. 6 § miljöbalken platsen väljas
med hänsyn till dess lämplighet till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta
intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.
Vid lokalisering av vindkraft är vindtillgången en grundläggande faktor. Att hitta
lägen som har bra vindförutsättningar är därför det första kriteriet som måste
uppfyllas vid val av plats. Andra kriterier kan vara tillgång till ett bra vägnät,
möjligheter för anslutning till elnätet samt små eller inga motstående intressen i form
av natur- och kulturmiljövärden. Dessutom måste avstånden till befintlig bebyggelse
vara betryggande så att störningar i form av ljud och skuggor kan minimeras.
E.ON Vind har genomfört ett flertal förstudier för vindkraft, förutom Mombyåsen. I
tabell 1 redovisas en sammanställning av alternativa lokaliseringar.
21(64)

Tabell 1.
Jämförelse, alternativ lokalisering
Mombyåsen Gastensbo Böda Farabol
Kommun Sandviken
(Gästrikland)
Halmstad (Halland) Borgholm
(Öland)
Olofström
(Blekinge)
Vindtillgång 7 m/s (MIUU). 7,0 m/s (MIUU).
Vindmätning
indikerar sämre
utfall.
7,4 m/s (MIUU) 6,7 m/s (MIUU).
Vindmätning
indikerar dåligt
utfall.
Områdets Skogsbruk Skogsbruk Skogsbruk Skogsbruk
användning
idag
Möjligt antal
vindkraftverk
12 13 4 13
Landskapsbild
Kulturmiljö
Naturmiljö
Buller och
skuggning samt
respektavstånd
till bostäder
Övriga
intressen
Möjlighet till
elnätsanslutning
Samlad
bedömning
Skog. Samlad grupp
på håll. I
närområdet
begränsad synlighet
p.g.a. skogens och
terrängens
avskärmande effekt.
Inga fornlämningar
eller kulturmiljöer
berörs.
Påverkan på
naturmiljön bedöms
bli av mindre
karaktär.
Ljud kan innehållas.
Skuggkrav kan
innehållas med
reglerande
utrustning.
Närmast belägna
bostad ca 1 km bort.
Av riksintresse för
vindkraft.
Möjlighet för
anslutning utreds
för närvarande.
Goda
vindförhållanden.
Skog. Samlad grupp
på håll. I
närområdet
begränsad synlighet
p.g.a. skogens och
terrängens
avskärmande effekt.
Inga fornlämningar
eller kulturmiljöer
berörs.
Känsliga naturmiljöer
finns inom
området och hänsyn
behöver tas till
dessa.
Ljud- och
skuggkrav kan
innehållas. Närmast
belägna bostäder ca
700 m bort.
Försvarsmakten
säger nej till ett
antal positioner.
Mkt våta områden
och för låga höjder i
terrängen i relation
till omgivningen.
Det saknas
möjlighet för
anslutning till en
rimlig kostnad
Dyr elanslutning.
Dålig vindtillgång
Skog. Samlad grupp
på håll. I
närområdet
begränsad synlighet
p.g.a. skogens
avskärmande effekt.
RI Kulturmiljövården
gränsar till
området.
RI Naturmiljö och
Naturreservat i
närområdet.
Ljud- och
skuggkrav kan
innehållas. Närmast
belägna bostad ca
660 m bort.
Kommunen beviljar
inte bygglov.
Försvarsmaktens
intressen är starkt
begränsande för
projektet.
Ej utrett
Stor påverkan på
allmänna intressen.
Ej utpekat i
kommunens
vindbruksplan. FM
säger nej.
Skog. Samlad grupp
på håll. I
närområdet
begränsad synlighet
p.g.a. skogens och
terrängens
avskärmande effekt.
Inga fornlämningar
eller kulturmiljöer
berörs.
Inga känsliga
naturmiljöer berörs.
Ljud- och
skuggkrav kan
innehållas. Närmast
belägna bostad, ca
640 m bort.
Utpekat som
utrednings-område
för RI Vindkraft
Möjlighet för
anslutning till rimlig
kostnad
Dålig vindtillgång
22(64)

Ovanstående anläggningar är och har varit aktuella att utveckla med avseende på
vindkraft. Vid en jämförelse av dessa alternativ är Mombyåsen tydligt identifierat
som en mycket lämpad plats för vindkraft. E.ON Vind har därför beslutat att satsa på
planerad anläggning i Mombyåsen. Valet motiveras dels av jämförelsen ur miljö- och
hälsoskyddssynpunkt dels av vindtillgångarna i respektive område. De eventuella
konsekvenserna på flora, fauna, fåglar och fladdermöss har inte tagits med i tabell 1
eftersom dessa har bedömts som ungefär likvärdiga vid jämförelser mellan projekten.
Motsvarande kan sägas gälla för vägnätet till och inom respektive projektområde.
4.3.2 Alternativ utformning
Enligt miljöbalken ska det, om möjligt, redovisas alternativa utformningar. I ansökan
har huvudalternativet presenterats med 12 verk. För Mombyåsen redovisas två
kompletterande utformningsalternativ, ett med färre och ett med fler verk.
Tabell 2.
Jämförelse, alternativ utformning
Huvudalternativet Alternativ 1 Alternativ 2
Antal verk 12 10 14
Verktyp i Vestas V112
Vestas V112
Vestas V112
beräkningar 3 MW
3 MW
3 MW
Utformning
Ljud
Skuggor
Energiproduktion
Fördelar
Nackdelar
Huvudalternativet, se även kapitel
4.1 i MKB:n.
Ljudnivå på 40 dB(A) kan
innehållas vid samtliga bostäder
Boverkets riktlinjer om 8 timmar
faktisk skuggtid per kalenderår
överskrids vid 3 av de
närliggande fastigheterna.
Riktlinjerna kommer att
innehållas med hjälp av
skuggreglerande utrustning.
Verken alstrar max effekt och ger
därmed optimal energiproduktion
från parken.
Lönsamt.
Optimerat med avseende på
avstånd mellan verk och
energiproduktion.
Ljud- och skuggkrav kan
innehållas.
Inga övergripande nackdelar har
identifierats för huvudalternativet.
Som huvudalternativet, men
MOM03 och MOM12 tas bort.
Motsvarar huvudalternativet.
Motsvarar huvudalternativet.
Verken alstrar max effekt och ger
därmed optimal energiproduktion
från parken.
Sämre lönsamhet än huvudalternativet
eftersom färre verk
producerar energi och
skalfördelar förloras, t.ex. för nätanslutning,
infrastruktur.
Större avstånd mellan verken, bra
ur produktionshänseende.
Ljud- och skuggkrav kan
innehållas.
Alternativet är inte lika lönsamt
som huvudalternativet, eftersom
investeringskostnaden per
producerad MWh bedöms bli
högre än för huvudalternativet.
Som huvudalt., men 2 verk
(MOM13-14) lokaliseras i östra
delen av parken.
Motsvarar huvudalternativet.
Motsvarar huvudalternativet.
Energiproduktionen blir totalt sett
högre, men den blir lägre per
verk.
Lönsamheten blir därför sämre än
för huvudalternativet.
Fler verk och större energiproduktion
möjlig. (Dock bedöms
varje enskilt verk producera
mindre energi eftersom avståndet
mellan verken blir för litet och
tillkommande verk ej kan
placeras optimalt.)
Alternativet är inte ekonomiskt
lönsamt, eftersom investeringskostnaden
per producerad MWh
bedöms bli högre än för huvudalternativet.
23(64)

Eftersom varje område som bebyggs med vindkraft bör utnyttjas optimalt är det
sällan motiverat att välja färre antal verk än vad som ryms när hänsyn tagits till
aspekter såsom ljud- och skuggpåverkan. Ett alternativ med färre antal verk är ett
teoretiskt alternativ, men leder inte nödvändigtvis till att det upplevda intrånget i
landskapet blir mindre. Alternativ 1 är i detta fall sämre än huvudalternativet med
anledning av att energiproduktionen blir sämre och att parken därmed får sämre
lönsamhet.
Ett alternativ med fler verk är alltid intressant ur perspektivet maximalt möjlig
energiproduktion. Konsekvensen blir emellertid att fler verk inte inryms på
Mombyåsen utan att tumma på avstånden mellan varje enskilt verk. På så sätt
minskar produktionen för varje enskilt verk och således minskas lönsamheten.
Övriga konsekvenser med avseende på naturmiljö, kulturmiljö, landskapsbild,
rekreation och friluftsliv med flera allmänna intressen har inte tagits med i tabellen,
eftersom de bedöms vara likvärdiga med de bedömningar som har redovisats för
huvudalternativet i miljökonsekvensbeskrivningen.
För huvudalternativet, d.v.s. 12 verk, har alternativ utformning för anslutningsvägar
till parken samt vägar inom parken utretts. Alternativen redovisas i avsnitt 9.2.
4.4 Motiv till föreslaget alternativ
Som framgår av tabellerna 1 och 2 är det av olika anledningar som de alternativa
lokaliseringarna och utformningarna har valts bort. Vid samtliga alternativ kommer
omgivningen att påverkas av ljud och rörliga skuggor samt av att verken kommer att
exponeras mot omgivningen.
I Gastensbo blev flera positioner omöjliga på grund av Försvarsmaktens intressen i
området och vindmätningar resulterade i att vindtillgången bedömdes som för dålig
för att motivera en fortsatt utveckling av projektet.
Dålig vindtillgång är också huvudanledningen till att projektet i Mombyåsen är ett
bättre alternativ än Farabol.
I Böda är vindtillgången god, men projektet påverkas negativt av Försvarsmaktens
intressen och dessutom vill kommunen i första hand att exploatörer satsar på projekt
inom de områden som har pekats ut i vindbruksplanen för Öland. Dessutom finns
flera riksintressen i närområdet.
Av de alternativa utformningarna har huvudalternativet motiverats i avsnittet ovan.
Att presentera ett utformningsalternativ med andra positioner inom området har inte
varit aktuellt, eftersom det föreslagna alternativet ger den största produktionen.
Positionerna har dock ändrats efter information som inkommit från fågelinventering.
Sammantaget bedömer E.ON Vind att den valda lokaliseringen och utformningen av
Mombyåsen vindkraftpark medför en acceptabel påverkan på motstående allmänna
intressen. Enskilt berörda är relativt få. Därtill har E.ON Vind gjort bedömningen att
Mombyåsen är ett lämpligt område för utbyggnad eftersom det kan realiseras snabbt
(bygget planeras till 2012), vilket bidrar till att uppnå de utbyggnadsmål som
presenterats av regeringen när det gäller el producerad med vindkraft.
24(64)

4.5 Avgränsning av MKB
Följande frågeställningar har främst bedömts som relevanta:
Naturmiljö (påverkan på sumpskogsområden, naturvärdesobjekt, nyckelbiotoper,
fågelliv samt fladdermöss)
Kulturmiljö (fornminnen)
Landskapsbild (påverkan på den visuella miljön kring närliggande bostäder samt
landskapet i stort)
Rekreationsintressen (visuell påverkan på omgivande områden)
Hälsa och säkerhet (ljudstörningar, skuggor och reflexer)
Naturresurser (påverkan på mark- och vatten, arealåtgång)
Risker och sabotage (tillgänglighet för räddningstjänsten, säkerhet vid arbete,
brandrisker)
Påverkan under byggskedet (omgivningspåverkan genom upplag, trädfällning,
anläggning samt eventuell uträtning av bilvägar)
I övrigt kommer att redovisas hur uppfyllelsen sker av de nationella, regionala och
lokala miljömålen.
25(64)

5 MILJÖMÅL
5.1 Nationella, regionala och lokala miljömål
Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. I november 2005
lades miljökvalitetsmålet "Ett rikt växt- och djurliv" till de 15 som man antagit redan
i april 1999. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, naturoch
kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Regeringen har inrättat ett
Miljömålsråd som ansvarar för uppföljning av miljökvalitetsmålen. Se figur 9.
Figur 9. Sveriges miljökvalitetsmål.
Miljökvalitetsmålen syftar till att:
• Främja människors hälsa
• Värna den biologiska mångfalden och naturmiljön
• Ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena
• Bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga
• Trygga en god hushållning med naturresurserna
Vindkraft berör flera miljömål både direkt och indirekt. Elproduktionen från
vindkraft kan ersätta produktionen från fossila bränslen vilket medför minskade
utsläpp av föroreningar såsom koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider. Minskade
utsläpp bidrar till att uppfylla miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig
försurning, Ingen övergödning och God bebyggd miljö. Eftersom vindkraft medför
minskade utsläpp av föroreningar till luft och därmed också minskad deponering av
luftburna föroreningar till mark och vatten bidrar vindkraften indirekt till att uppfylla
miljömålen 2, 8, 9, 11, 12 och 13.
Uppfyllelsen av miljömålen redovisas och kommenteras i avsnitt 7.15.
5.2 Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt styrmedel som regleras i MB 5 kap.
Normer kan meddelas av regeringen, i förebyggande syfte eller för att åtgärda
befintliga miljöproblem, för att svenska MKN ska uppnås eller för att kunna
genomföra EG-direktiv.
26(64)

Utomhusluft
Miljökvalitetsnormer för utomhusluft har införts i omgångar sedan 1998 och
omfattar kväveoxider, svaveldioxid, bly, kolmonoxid, arsenik, kadmium, kvicksilver,
nickel, bensen, bens(a)pyren samt partiklar (PM10). Även MKN för fina partiklar
(PM2,5) kommer att införas.
Fisk- och musselvatten
Genom förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten
regleras skydd samt åtgärder för att förbättra kvaliteten på sötvatten så att
fiskbestånden upprätthålls. Förordningen gäller i utvalda sjöar och vattendrag, det
finns dock inga av dessa sjöar eller vattendrag i området runt Mombyåsen som
omfattas av förordningen.
Omgivningsbuller
Förordning (2004:675) om omgivningsbuller reglerar omgivningsbuller samt
bedömning och hantering av omgivningsbuller i synnerhet från större källor t.ex.
väg- och järnvägsfordon och infrastruktur, luftfartyg, utrustning som används
utomhus och industriell utrustning samt mobila maskiner.
Yt- och grundvatten
Sverige har infört EU’s ramdirektiv för vatten (dir 2000/60/EG). Till direktivet har
ett dotterdirektiv beslutats gällande prioriterade ämnen (Europaparlamentets och
Rådets direktiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens
område). I direktivet anges bland annat klassgränser för de prioriterade ämnena som
vattenmyndigheterna ska använda när de klassificerar och bestämmer kvalitetskrav
för kemisk ytvattenstatus. Mombyåsen innefattas i Vattenmyndigheten för
Bottenhavets vattendistrikt.
Inom vindkraftparken finns Hötjärnsbäcken som klassats av Vattenmyndigheten
enligt vattendirektivet. Vid klassningen 2009 erhöll Hötjärnsbäcken god ekologisk
status och god kemisk ytvattenstatus med undantag för kvicksilver. I Sverige idag
överstiger kvicksilver gränsvärdet i EG:s ramdirektiv för vatten i alla
ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten.
Påverkan på yt- och grundvatten redovisas i kapitel 7.1.
27(64)

5.3 Allmänna hänsynsregler
I Miljöbalkens andra kapitel anges allmänna hänsynsregler som den som vidtar en
åtgärd ska följa. Dessa regler är:
Bevisbörderegeln
Det är den som ska vidta en åtgärd som ska visa att hänsynsreglerna följs.
Kunskapskravet
Den som vidtar en åtgärd ska ha tillräcklig kunskap om hur miljön och människors
hälsa påverkas och skyddas.
Försiktighetsprincipen
Denna princip innebär att om det finns en risk för skador eller olägenheter medför
detta en skyldighet att vidta åtgärder.
Lokaliseringsprincipen
Platsen för en åtgärd ska väljas så att ändamålet uppnås med minsta intrång och
olägenhet.
Hushållnings- och kretsloppsprinciperna
Den som vidtar en åtgärd ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja
möjligheterna till återanvändning och återvinning.
Produktvalsprincipen
En bedömning bör göras när produkter ska väljas. Om det är möjligt skall produkter
som kan medföra risk för människors hälsa och för miljön ersättas med mindre
farliga produkter.
Skälighetsprincipen
Vid tillämpning av hänsynsreglerna ska en avvägning göras mellan nytta och
kostnader. Kraven som ställs ska vara miljömässigt motiverade utan att vara
ekonomiskt orimliga.
De flesta av dessa hänsynsregler innebär åtgärder i samband med detaljutformning
och byggande och kommer därmed att behandlas i kommande skeden.
28(64)

6 PLANER OCH PROGRAM
6.1 Översiktsplan
För Sandvikens kommun finns en översiktsplan från 1990. I översiktsplanen anges
Sveaskogs domänreservat som ett utpekat område med stora naturintressen inom den
planerade vindkraftparken. I domänreservatet ska naturvårdsintresset prioriteras
gentemot andra markanvändningsintressen. Mindre än 1 km öster om
vindkraftparken finns även ett större område som i översiktsplanen är utpekat som tät
fritidsbebyggelse.
6.2 Detaljplaner
Inga detaljplanelagda områden berörs.
29(64)

7 MILJÖKONSEKVENSER
7.1 Mark och vatten
Förutsättningar
Området som berörs av vindkraftsparken utgörs huvudsakligen av produktionsskog
av tall eller gran. Eftersom Mombyåsen är en höjdpunkt i landskapet har ett flertal
bäckar sina källor här. Ca 0,5 respektive 1 km öster om vindkraftsparken ligger
sjöarna Rojärvi och Långsjön, där Långsjön även utgör ett Natura 2000-område.
Vägutredningen, bilaga 2, visar att topografin inom parkområdet är bra. Föreslagna
väglinjer går att utföra med små ingrepp i naturen och följer till stora delar torr mark
med tallskog. Det är dock lämpligt ur anläggningssynpunkt att förlägga nya vägar
över två små vattendrag, mellan Mom 05 och Mom 09 samt mellan Mom 06 och
Mom 03. Vattendragen utgörs av två små bäckar som har sina ursprung på
Mombyåsen och därmed har synnerligen låg vattenföring. Vägtrummor kommer att
läggas i vägprofilernas lågpunkter och vid korsande av vattendrag och våtmarker.
Enligt vägutredningen undviks huvudsakligen vägdragning över våtmarker, men
några kortare partier kommer att beröras. Det största ingreppet i en våtmark utgörs av
vägdragningen till Mom 12 där ett område med våtmark behöver passeras. Sträckan
över våtmarken kan minimeras till ca 50 m och vägen planeras där befintlig
skotarväg passerar våtmarken för att minimera inverkan. Den föreslagna väglinjen
mellan Mom 05 och Mom 09 gör en båge söderut för att undvika våtmarker norr om
väglinjen och passerar endast en kortare sträcka ett blötare område i svackan innan
höjden där Mom 09 är placerat. I övrigt bedöms inga sammanhängande
våtmarksområden beröras. Vid passage av våtmarker grävs torvlagret bort under
vägen och ersätts med vattengenomsläppliga massor som exempelvis sprängsten för
att minimera påverkan av våtmarkens hydrologi.
Vid arbeten i nära anslutning till vattendrag kommer risk för grumling att beaktas
och erforderliga skyddsåtgärder att vidtas. Vid anläggande av trummor kommer
hänsyn tas till vattendragets hydrologi och trummorna kommer att dimensioneras så
att de under normala förhållanden inte medför någon förändring av vattendragets
hydrologi. Eftersom flödet i ett vattendrag ökar med ökad återkomsttid går det inte
att dimensionera en trumma så att den klarar att avbörda alla tänkbara framtida
flödesförhållanden.
Nydragning av skogsbilvägar kommer att behöva utföras för att öka
framkomligheten till platsen för respektive vindkraftverk.
Under byggtiden behövs tillfälliga ytor på upp till 5 000 m 2 /verk, beroende på
utformning, utnyttjas för kranuppställning och monteringsytor. Dessa ytor kan återgå
till skogs/naturmark efter avetablering av vindkraftverken.
Inom vindkraftparken finns Hötjärnsbäcken som klassats av Vattenmyndigheten
enligt vattendirektivet. Vid klassningen 2009 erhöll Hötjärnsbäcken god ekologisk
status. Den kemiska statusen bedöms vara god med undantag för kvicksilver som i
30(64)

Sverige generellt förekommer i förhöjda halter. Inga vägar eller fundament kommer
dock att placeras i nära anslutning till Hötjärnsbäcken.
Effekter och konsekvenser
Vindkraftverken kommer att placeras i terrängens höjdpunkter där grundläggningsförutsättningarna
är goda. Vägar kan anläggas huvudsakligen med små ingrepp i
naturen. Avrinningsförhållanden eller vattenföring kommer inte att påverkas genom
den föreslagna etableringen.
Även om åtgärder vidtas för att begränsa grumling kommer arbeten i, eller i nära
anslutning, till vattendrag att medföra viss grumling. Grumlingen kan medföra
negativ inverkan på lekbottnar för exempelvis öring. En lekbotten med signifikant
förhöjda halter finsediment återgår till normala värden om strömförhållandena vid
platsen återställs (Fängmark, 2006). Med anledning av detta bedöms konsekvenserna
med avseende på grumling bli temporära och av mindre karaktär för vattendragen.
Med anledningen att inga vägar eller vindkraftverk kommer att placeras i nära
anslutning till Hötjärnsbäcken bedöms etableringen på Mombyåsen inte påverka
Hötjärnsbäcken. Etableringen bedöms således inte medföra någon ökad risk för att
Hötjärnsbäcken inte ska uppnå god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus år
2015.
Skadeförebyggande åtgärder
Avsikten är att där det är möjligt försöka utnyttja kalhuggna områden och i andra
hand områden med växande skog. Upplag för material samt montering av rotor
kommer där det är möjligt också att utföras inom icke skogsbeväxta områden.
Vägdragning har anpassat för att undvika våtmarker men trots detta behöver
våtmarker passeras. Vid passage av våtmarker anläggs vägkroppen av
vattengenomsläppliga massor såsom sprängsten för att minimera påverkan av
våtmarkens hydrologi.
Om risken för grumling i vattendrag är betydande och det finns risk att betydande
naturvärden, som exempelvis lekbottnar för fisk, kommer till skada kommer åtgärder
att vidtas för att minska risken. Åtgärderna bestäms efter vad som är tekniskt möjligt
och ekonomiskt rimligt och kan exempelvis bestå av att anlägga sedimentationsfällor
eller bevara ytskikt vid strategiska platser.
7.2 Naturmiljö
Förutsättningar
Riksintressen, Natura 2000
Inga riksintressen berörs av föreslagen vindkraftpark.
På ett avstånd av ca 1 km från närmaste planerade vindkraftverk ligger Långsjön
Natura 2000-område. Långsjön är en dystrof sjö belägen i ett barrskogsdominerat
landskap strax väster om Kungsberget. Sjöns tillrinningsområde domineras även det
av barrskog vilket bidrar till sjöns näringsfattiga karaktär. Inplantering av ädelfisk
31(64)

sker i sjön. Syftet med Natura 2000-området, Långsjön, är att skydda en mer eller
mindre opåverkad näringsfattig och humusrik sjö.
Mörtsjöbäcken är ett Natura 2000 område 1,2 km från parken. Mörtsjöbäcken ligger i
ett skogsdominerat landskap och avvattnar sjön Rojärvi. Det avsatta området
innefattar bäcken norr om Stora Mörtsjön fram till Lilla Mörtsjön och från sjöns
utlopp till Lillåns början. Bäcken är på de flesta ställen runt en meter bred och under
sommarens lågvatten runt två decimeter djup. Vattenflödet är under långa delar av
sträckningen strömmande till forsande och botten domineras av sten och block med
fickor av sand och grus. Huvudsyftet med området är att skydda och bevara ett av
Gävleborgs läns bästa vattendrag för flodpärlmussla.
Flodpärlmusslan är sedan 1994 fredad enligt fiskerilagstiftningen och rödlistad, men
trots att pärlfiske inte är tillåtet är arten likväl av betydelse då den fungerar som
miljöindikator. Livskraftiga bestånd av flodpärlmussla förekommer endast i väl
fungerande ekosystem med lång kontinuitet (Naturvårdsverket, 2005).
Flodpärlmusslan har en mycket komplicerad livscykel som kräver förekomst av laxeller
öring samt ett permanent vattenflöde med en strömhastighet tillräcklig för att
igenslamning inte ska ske. Laxfiskarna används som tillfällig värd för
flodpärlmusslans glochidielarver (Grundelius m. fl., 2003).
En av de utredda tillfartsvägarna till vindkraftparken, alternativ 2 i vägutredningen,
utgörs av vägen norrifrån som passerar Mörtsjöbäcken. Passagen av Mörtsjöbäcken
bedöms eventuellt behöva förstärkas men dessa arbeten bedöms inte ge upphov till
grumling. Huvudalternativet av tillfartsvägarna är alternativ 1, anslutning söderifrån,
och det är högst osannolikt om alternativ 2 kommer att behöva nyttjas.
Naturreservat
Inom en radie av 5 km från den tilltänkta vindkraftsparken på Mombyåsen finns tre
naturreservat; Källmyrarna, Österbergsmurens domänreservat och Grävna Knippans
domänreservat.
Källmyrarnas naturreservat ligger på ett avstånd av ca 1,5 km från närmaste
planerade vindkraftverk på Mombyåsen. Skogen utgörs av en gammal barrblandskog
med inslag av björk. Området har brunnit för länge sedan vilket ett mindre antal
brandhögstubbar vittnar om. Inom Källmyrarnas naturreservat växer bland annat
signalarterna kattfotslav, garnlav och vedticka, vilka indikerar höga naturvärden. Den
rödlistade laven rynkskinn, som växer på undersidan av grova, liggande stammar av
gran, finns även i området. Skogen är även ett tillhåll för många tjädrar, då flera
spelplatser finns inom och i närheten av reservatet (Länsstyrelsen Dalarnas län).
Österbergsmurens naturreservat ligger på ett avstånd av ca 2 km från närmaste
planerade vindkraftverk på Mombyåsen. I Österbergsmurens naturreservat finns ett
av Gästriklands mer ursskogslika områden. Den gamla barrskogen är viktig för
många sällsynta och hotade arter, som hackspettar, ugglor och vedsvampar
(Länsstyrelsen Gävleborg).
Grävna Knippan skyddades som domänreservat 1959. Det består av 150-årig
granskog och högstammiga pelartallar. Terrängen är kuperad, med en mindre
bäckravin i norr och en markerad åsrygg längs reservatets södra kant. Skogen har en
för länsdelen ovanligt hög ålder och representerar ett sent successionsstadium där
32(64)

granen i det närmaste tagit överhand. Flera sällsynta och rödlistade svampar har
påträffats i reservatet, bl a ullticka, lappticka och gränsticka. Den gamla skogen utgör
också en bra hackspettbiotop (Sandvikens kommun).
Nyckelbiotoper, naturvärdesobjekt samt sumpskogsområden
Enligt naturvårdsinventeringen, bilaga 3, har följande områden med naturvärden
identifierats inom eller i närområdet kring vindkraftsparken, se figur 10.
Figur 10. Nyckelbiotoper inom och i anslutning till det aktuella området för vindkraftgruppen (Källa:
Calluna). Gula markeringar visar områden med naturvärdesklass 2 (högt naturvärde) och gröna
markeringar visar områden med naturvärdesklass 3 (naturvärde). Se bilaga 1D för större karta.
Ett av de i naturvärdesinventeringen identifierade nyckelbiotoperna utgörs av
Sveaskogs domänreservat. Domänreservatet är en gammal granskog (176 år) med
lång trädkontinuitet. Lågor och torrträd är vanligt förekommande.
Vägdragningen har utformats med naturvärdesinventeringen som underlag och
hänsyn har huvudsakligen tagits till områden med naturvärde. Föreslagen väglinje till
Mom03 korsar dock ett område av högt naturvärde. Med anledning av detta har en
alternativ vägsträckning från söder angetts. Nackdelen med den alternativa vägen är
att en befintlig väg med dålig kvalitet måste breddas och förstärkas på en sträcka av
800 m samt att Mom03 får dålig anslutning till resten av parken. Den alternativa
sträckningen bedöms bli dyrare än huvudalternativet och kommer dessutom att
medföra en mer kostsam anslutning.
Föreslagen placering av Mom01 ligger intill ett delområde med högt naturvärde. I
delområdet finns en rönnlåga där flera exemplar av lunglav växer. Enligt
naturvärdesinventeringen indikerar lunglaven skyddsvärda, ljusöppna, skogsmiljöer
33(64)

med hög luftfuktighet och en kontinuitet av gamla lövträd. Lunglaven är rödlistad i
kategorin nära hotad. Enligt naturvärdesinventeringen är förekomsterna av lunglav
vid delområdet förmodligen avklingande på grund av den uppväxande barrskogen
som skymmer det för lunglaven nödvändiga ljuset.
I närheten av föreslagen placering av Mom01 ligger ytterligare två delområden med
naturvärden. Delområdena är lövmiljöer som hyser signalarter som lunglav. Det ena
delområdet (delområde 4 i naturvärdesinventeringen) utgörs av en sälg med
förutsättningar att hysa en värdefull vedinsektsfauna. Det andra delområdet
(delområde 3 i naturvärdesinventeringen) utgörs av en ihålig sälg. I likhet med
delområde 4 har även den sälgen förutsättningar att hysa en värdefull
vedinsektsfauna. På stammen växer flera exemplar av lunglav. De båda delområdena
är känsliga för direktpåverkan och för uttorkning, om avverkning sker i närheten,
liksom för dränering av marken.
Mom02 och Mom03 ligger nära ett område med högt naturvärde. I området finns
värden som hör till gammal skog men också till den fuktiga miljön. I
naturvärdesinventeringen föreslås placeringen av Mom02 och Mom03 justeras så att
opåverkade markförhållanden om ca 100 m runt området med högt naturvärde kan
lämnas.
Den redovisade layouten är den mest optimala ur byggteknisk och
produktionssynpunkt. Generellt kan vindkraftverken komma att flyttas inom en radie
av 100 m från de platser som föreslås i parklayouten. Vindkraftverken kommer dock
inte att flyttas till av naturvärdesinventeringen identifierade områden med höga
naturvärden.
Fauna
För att fördjupa kunskapen kring fågelförekomsten vid Mombyåsen har en
fågelinventering genomförts, se bilaga 4. Fågelinventeringen visade att området
domineras av bofink, lövsångare och trädpiplärka. Enligt inventeraren bör de
rödlistade fågelarterna kungsörn, bivråk, lavskrika, tretåig hackspett beaktas inom
Mombyåsområdet. Skogarna inom området består till allra största del av
produktionsskog som är påverkad av mänsklig aktivitet (gallring och annan skötsel).
Vindkraftverkens risk för påverkan på fågellivet kan delas upp i två delar:
1. Kollisionsrisk
2. Habitatförstöring och störning
Vid Mombyåsen bedöms förekomsten av rovfåglar inte vara anmärkningsvärt hög,
då endast en bivråk noterades under inventeringen trots en omfattande inventering.
Det ska dock noteras att rovfåglar kan vara mycket svårinventerade under
häckningstiden, eftersom många arter då blir tillbakadragna och anonyma. Områdets
placering relativt långt från kusten gör också att den inte bedöms vara en viktig
sträckled med höga koncentrationer av rovfåglar, även om en viss del sträckande
rovfåglar sannolikt passerar under sträcktid. Hur stor kollisionsrisken är går inte att
avgöra.
För Mombyåsen är det främst bivråk som bör beaktas utifrån kollisionsriskaspekten.
Bivråken är en skogslevande rovfågel som kan röra sig över stora områden i jakt på
34(64)

föda. Detta innebär att skogsbaserade vindkraftverk generellt medför risk för
kollisioner och således kommer att medföra en negativ påverkan för bivråk. Ju
närmare ett vindkraftverk hamnar ett bivråksbo desto större blir kollisionsrisken.
Bivråk häckar troligen i området eller i närområdet. Kungsörn är annan art som faller
inom samma kategori. Kungsörn häckar troligen inte i området eller i närområdet.
Mombyåsen bedöms ej heller utgöra någon sträckled för kungsörn. Risk för påverkan
på kungsörnspopulationen finns men bedöms som liten, i synnerhet i jämförelse med
alternativa tänkbara lokaliseringar i Gästrikland.
Habitatförstöring och störning är i detta fall kopplad till vilken och hur mycket skog
som måste avverkas för vindkraftsetableringen. Störning i form av buller,
reflektioner från vindkraftverk, vibrationer etc. är inte forskningen tillräckligt långt
gången för att göra en bedömning i dagsläget. Det aktuella området består av skog
som till största delen består av gallrad och skött produktionstallskog. Bortsett det
generella värdet för skog i allmänhet hyser denna skog inte några särskilda
ornitologiska värden.
Tjäderspillning påträffades vid Mom05, Mom06, Mom 10 och Mom12. Några
uppenbara spelplaster noterades inte. Tjäderpopulationen skulle kunna påverkas
negativt av vindkraftverk, men det är dåligt känt huruvida skogshöns riskerar att
påverkas av vindkraftverk (Martin Green muntl). Kollisionsrisk finns men det är
sällan som tjädrar ses flyga ovan trädtoppshöjd.
En utredning av Mombyåsens förutsättningar som fladdermusmiljö har genomförts,
se bilaga 5. Som helhet är bedömningen att Mombyåsen har få miljöer av betydelse
för fladdermöss. Det finns inget som tyder på hög art- eller individrikedom och ej
heller på att rödlistade arter skulle förekomma. Av den anledningen har en fördjupad
inventering inte ansetts nödvändig.
Effekter och konsekvenser
Inga verk kommer att placeras i, eller vägar dras genom, riksintresseområden för
naturvård, Natura 2000-områden, eller naturreservat. Med anledning av detta bedöms
de inte påverkas av vindkraftsetableringen. Av samma anledning kommer inte heller
Sveaskogs domänreservat att påverkas av etableringen.
Tre bäckar med källor på Mombyåsen mynnar ut i sjön Rojärvi som i sin tur
avvattnas av Natura 2000-området Mörtsjöbäcken. Vid arbeten i nära anslutning till
de tre vattendragen på Mombyåsen kommer risk för grumling att beaktas och
erforderliga skyddsåtgärder att vidtas i enlighet med vad som diskuterats i kapitel
7.1. Även om skyddsåtgärder vidtas går det inte att säkerställa att arbeten i
vattendragen inte leder till någon grumling alls.
Eftersom sjön Rojärvi ligger mellan de tre bäckarna och Natura 2000-området
Mörtsjöbäcken förväntas eventuell grumling i de tre bäckarna inte påverka
Mörtsjöbäcken direkt eftersom sjön Rojärvi kommer att fungera som en
sedimentationsdamm/klarningsdamm där suspenderat material tillåts sedimentera.
Med anledning av de begränsade arbetena vid vattendrag kommer mängden
suspenderat material att bli liten.
Mörtsjöbäckens bestånd av flodpärlmussla skulle kunna påverkas negativt genom att
faktorer som missgynnar öringen. I enlighet med vad som diskuterats i kapitel 7.1
35(64)

edöms dock konsekvenserna med avseende på grumling bli temporära och av
mindre karaktär för vattendragen på Mombyåsen och för öring som eventuellt
förekommer i bäckarna.
Eftersom eventuella förstärkningsåtgärder längs tillfartsvägen som passerar
Mörtsjöbäcken, alternativ 2 i vägutredningen, inte medför grumling av vattendraget
bedöms Mörtsjöbäcken inte påverkas. Tillfartsvägen, alternativ 2, är dessutom ett
sekundärt alternativ som sannolikt inte kommer att nyttjas.
Den föreslagna vägdragningen har utförts med naturvärdesinventeringen som
underlag. Verksplaceringarna av Mom01, Mom02 och Mom03 ligger dock i nära
anslutning till områden med naturvärden. Mom01 ligger på 16 m avstånd från
delområdet (5 i naturvärdesinventeringen) med högt naturvärde och kommer att
medföra att området måste avverkas. Förekomsten av lunglav, som ligger till grund
för klassningen, är dock på tillbakagång inom delområdet på grund av att den
uppväxande barrskogen skymmer ljuset.
De två delområden (3 och 4 i naturvärdesinventeringen) som ligger i nära anslutning
till Mom01 är känsliga för direktpåverkan och för uttorkning, om avverkning sker i
närheten, liksom för dränering av marken. Anläggandet av vindkraftverket kommer
inte att medföra att marken vid delområdena dräneras då dessa ligger på en lägre
höjd i jämförelse med vindkraftverket. Delområdena bedöms ej heller påverkas av
uttorkning till följd av avverkning eftersom vindkraftverket utifrån preliminär layout
ligger på mer än 100 m avstånd från delområdena.
Huvudalternativet för väg- och kabeldragning till Mom03 går genom ett område med
högt naturvärde. Konsekvenserna för området kommer främst att utgöras av förlust
av areal. Anläggandet av väg och kabel bedöms inte medföra någon risk att området
torkas ut då vägen förläggs genom det östra hörnet, på uppströmssidan, av området.
Mom02 har placerats så att båda verken har ett avstånd på över 100 m från det
aktuella området. Mom03 är dock beläget i närheten av delområde 14 vilket riskerar
att behöva avverkas.
Oavsett i vilket skogsområde en vindkraftpark lokaliseras finns risk för påverkan på
fågellivet. I dagsläget vet man inte så mycket om påverkan på skogslevande
fågelarter och vindkraftverk lokaliserade i skogsmiljöer. Avseende kollisionsrisken
utgör dock vindkraftverk en större risk för påverkan på populationsnivå för större
fåglar, enligt Martin Green på Lunds Universitet. Hur buller, skuggbildningar m.m.
från vindkraftverk påverkar fågellivet i skogsmiljöer är oklart, men troligen är denna
ringa (Martin Green muntligen). Med reservation för ovanstående och beaktande av
föreslagna korrigeringar samt i jämförelse med en alternativ skogsbaserad
lokalisering görs bedömningen att den planerade vindkraftsparken vid Mombyåsen
inte medför betydande negativa konsekvenser eller risker för fågellivet. Bortsett det
generella värdet för skog i allmänhet hyser denna skog inte några särskilda
ornitologiska värden.
Mot bakgrund av att Mombyåsen har begränsade värden för fladdermöss bedöms
etableringen av vindkraftparken inte medföra några betydande negativa effekter för
djurarten.
Den övriga faunan i området bedöms inte heller utsättas för några betydande
negativa effekter, då byggnation generellt kommer att ske inom områden som inte
36(64)

har höga naturvärden. Viss negativ påverkan på djurlivet kan dock väntas till som ett
resultat av habitatsförlust. Påverkan till följd av habitatsförlust bedöms dock bli av
mindre karaktär mot bakgrund av den begränsade avverkning som kommer att ske.
Påverkan bedöms stå i proportion med den påverkan som kan väntas från ett aktivt
skogsbruk.
För viltet bedöms det finnas gott om andra naturliga tillflyktsområden i närheten.
Etableringen på Mombyåsen bedöms medföra viss påverkan på enstaka delområden
med naturvärden. De huvudsakliga konsekvenserna för naturmiljön i området
bedöms dock bli små.
Skadeförebyggande åtgärder
Avsikten med placeringen har varit att undvika områden med ovan utpekade
naturvärden. Efter genomförda miljövärdesutredningar har positionerna för några av
verken justerats för att minska påverkan. Påverkan kommer dock att ske på vissa
områden där det inte kan undvikas.
7.3 Kulturmiljö
Förutsättningar
För att utreda förutsättningarna för kulturmiljö i området har en särskild arkeologisk
utredning genomförts, se bilaga 6.
Riksintressen, övriga värdefulla kulturmiljöer
Inget område av riksintresse för kulturmiljövård finns i, eller i närheten av, den
planerade vindkraftparken.
Fornlämningar
Området har översiktligt inventerats tidigare, dels i Riksantikvarieämbetets regi, dels
i Skogsstyrelsens regi. Inga kända fornlämningar eller övriga lämningar fanns
noterade inom det aktuella området inför den arkeologiska utredningen.
Vid den särskilda arkeologiska utredningen påträffades 14 kolbottnar och kolarkojor,
en ensamliggande kolbotten samt ett landskapsgränsröse troligen uppbyggt före år
1700. Några av lämningarna är belägna i direkt närhet till turbinplatser och/eller
vägar. Fynden från den arkeologiska utredningen redovisas i figur 11.
37(64)

Figur 11. Fynd från den arkeologiska utredningen (Bilaga 6). Se bilaga 1E för större karta.
Effekter och konsekvenser
Vindkraftparken uppförs inom ett område som inte är av riksintresse för
kulturmiljövård. Inom vindkraftparken har ett antal fornlämningar identifierats.
Layouten för vindkraftparken och vägnätet kommer inte att påverka kända
lämningar.
Skadeförebyggande åtgärder
Placeringen av verken har skett med utgångspunkt att inte några fornlämningar skall
beröras.
Om ingrepp mot förmodan skulle företas i någon fornlämning skall ansökan om tillstånd
för detta ske hos länsstyrelsen enligt 2 kap. Kulturminneslagen. En arkeologisk
utredning/undersökning kan då behöva genomföras.
7.4 Landskapsbild och bebyggelse
Förutsättningar
Landskapet kring Mombyåsen utgörs i huvudsak av skogsmark och är kuperat med
ett flertal höjder. I direkt närhet till området finns mycket få bostadshus. Närmaste
samlad bebyggelse är Kungsberg som är beläget knappt 4 km nordost om den
planerade vindkraftsparken. Utöver detta finns fritidshus i Norrfäboden ca 1 km
väster om närmaste vindkraftverk.
38(64)

Topografin och de skogklädda omgivningarna medför att vindkraftverkens synlighet
minskar från många platser. I närområdet är vägarnas omgivningar till övervägande
del skogklädda.
Fotomontage som visar vindkraftparken redovisas i bilaga 7.
Fotomontage över vindkraftparken har utförts från sex olika punkter. Se figur 12
samt bilaga 7. Platserna har valts utifrån relevanta rörelsestråk samt platser där
vindkraftverken framträder tydligt i landskapet. Det har även konstaterats att
vindkraftverken inte kommer att kunna ses från Kungsbergets topp på grund av
befintlig skog.
A. Brosveds, vid Kungsberg, ca 3 km NO om närmaste turbin.
B. Botjärn, vid Kungsberg, ca 3,3 km NO om närmaste turbin.
C. Stocksbo, ca 6,5 km S om närmaste turbin.
D. Länsgräns på vägen mot Lumsheden, ca 6 km SV om närmaste turbin.
E. Kungsberg, ca 4,5 km NO om närmaste turbin.
F. Norrfäboden, ca 1,1 km V om närmaste turbin.
39(64)

Figur 12. Fotopunkter där fotomontage har utförts.
Effekter och konsekvenser
Landskapets skogklädda karaktär och topografiska förutsättningar medför att
vindkraftverken endast syns från de öppna delarna i landskapet. Om detta upplevs
som positivt eller negativt avgörs till stor del av inställningen till vindkraftverk i
allmänhet.
När man kommer närmare vindkraftverken kommer dessa till stor del att skymmas
av skogsterrängen och topografin. Det gäller t.ex vid Norrfäbodarna. Jämför
fotomontagen i Bilaga 7.
Nya ledningar kommer att förläggas i mark och mindre teknikhus med en yta av
högst ca 20 m 2 kommer att placeras i anslutning till vindkraftverken. Dessa
anläggningar bedöms inte medföra någon negativ påverkan på landskapsbilden.
Viss nybyggnad av tillfartsvägar kommer att ske, jämför figur 5. I anslutning till
vindkraftverken kommer även en byggarbetsplats att upprättas, vilket lokalt kommer
40(64)

att innebära att en del träd måste tas ner och marken jämnas av. Detta beskrivs
närmare under avsnitt 7.10, Påverkan under byggskedet.
Skadeförebyggande åtgärder
Vid lokaliseringen av vindkraftverken har ett överordnat syfte varit att optimera
vindkraftutbyggnaden inom riksintresseområdet för vindbruk. Samtidigt har en viktig
utformningsfaktor varit att placera vindkraftverken i en så sammanhållen grupp som
möjligt för att vindkraftsanläggningen ska uppfattas som tydlig och väl avgränsad.
Lokaliseringen i denna typ av terräng är mer komplicerad jämförd med den öppna
slättbygden med hänsyn till vindförhållanden, ”byggbara platser” samt
mellanliggande sumpskogsområden.
7.5 Rekreation och friluftsliv
Förutsättningar
Det finns inga riksintressen eller områden av regionalt intresse för friluftslivet i eller
i närheten av Mombyåsen. Med hänvisning till den glesa bebyggelsen kring
Mombyåsen bedöms området nyttjas i begränsad utsträckning för friluftsliv. Ca 4 km
öster om närmaste vindkraftverk ligger Kungsbergets naturreservat och
Kungsbergets skidanläggning.
Kungsbergets naturreservat är ca 400 ha stort och omfattar delar av Kungsberget
samt betydande delar av omgivande skogs- och åkermarker. Genom reservatet rinner
Lillån och i öster bildar Jädraån gräns.
Kungsberget är ett värdefullt fritidsområde med vintersportanläggning. Redan på
1930-talet började området utnyttjas för skidsport, med såväl utförsåkning som
längdåkning. Den alpina anläggningen är en av länets största. Vid Kungsberget finns
ett väl utbyggt spårsystem för längdåkning under vintern. Under resten av året tjänar
de som strövstigar. Gästrikeleden passerar genom naturreservatets västra del.
Öster om parken ligger Ekopark Ovansjö. Ekoparken är ett uppskattat fritidsområde
med goda möjligheter för vandring och fiske. Ekoparkens syfte är att bevara,
återskapa och utveckla områden med höga naturvärden.
På Mombyåsen finns ett flertal vattendrag som omfattas av det generella
strandskyddet, se figur 10. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna
för friluftslivet och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Vägdragningen
mellan Mom 05 och Mom 09 samt mellan tillfartsvägen och Mom 03 passerar små
bäckar som omfattas av det generella strandskyddet.
Effekter och konsekvenser
Effekterna är främst visuella. I omedelbar närhet till verken förekommer buller och
skuggor, men då verken inte är inhägnade borde deras närvaro inte påverka
friluftslivet i området.
Tillgängligheten till området kommer att begränsas i samband med byggnation av
vindkraftverken. Under drifttiden kommer det inte att finnas någon begränsning i
tillgängligheten av området.
41(64)

Intrången i strandskyddade områden till följd av byggnation av väg bedöms inte
medföra någon inskränkning på förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till
strandområden eller risk för försämring av livsvillkor för djur- och växtlivet på land
och i vatten. Inga allmänna eller enskilda intressen bedöms beröras av intrånget i
strandskyddade områden. Det kan därför anses föreligga motsvarande särskilda skäl
som är en förutsättning för att meddela strandskyddsdispens.
Skadeförebyggande åtgärder
Eftersom konsekvenserna för friluftsliv bedömts bli ringa har inga särskilda
skadeförebyggande åtgärder vidtagits.
7.6 Övriga riksintressen
Området är av riksintresse för vindbruk. Inga övriga områden av riksintresse finns
inom Mombyåsens omedelbara omnejd.
7.7 Areella näringar
7.7.1 Skogsbruk, jakt / Jordbruk
Förutsättningar
Marken ägs av Sveaskog som bedriver produktionsskogsbruk i området. De
dominerande trädslagen är tall och gran. Inom området bedrivs jakt i normal
omfattning.
Effekter och konsekvenser
I samband med anläggningsarbetena kommer viss areal skogsmark att tas i anspråk.
Detta redovisas mer ingående under avsnitt 7.10, Påverkan under byggskedet.
Preliminärt bedöms ca 6 ha skogsmark behöva tas i anspråk för anläggning av
tillfartsvägar, fundament, kranmonteringsytor m.m. Anledningen till att
vindkraftetableringen förläggs till skogsmark (jämför Miljöbalken 3 kap 4§) är att
vindresurserna i området är goda samt att det inte finns utrymme för så stora
vindkraftetableringar i slättbygden. Om de nationella och regionala målen för
vindkraftproduktion skall uppfyllas måste lokalisering av storskalig
vindkraftproduktion ske till skogsbygd där det inte finns så mycket
bostadsbebyggelse. För att inte försvåra ett rationellt skogsbruk har vindkraftverken
så långt möjligt förlagts i anslutning till skogsbilvägar.
Jakt kommer även fortsättningsvis att tillåtas under såväl bygg- och driftskedet men
regleras/koordineras så att risk för skada och/eller olyckor inte uppstår.
Skadeförebyggande åtgärder
Vindkraftverken har i viss utsträckning placerats invid befintliga skogsbilvägar för
att undvika onödigt långa tillfartsvägar. Efter byggskedet kommer ytor för montering
m.m. att delvis återställas till skogs/naturmark.
42(64)

7.8 Övriga intressen
7.8.1 Försvarsmakten
Förutsättningar
Riksintresset för totalförsvaret består av två delar, dels områden som kan redovisas
öppet dels områden som omfattas av sekretess enligt 2 kap 2§ sekretesslagen.
Områden som kan redovisas öppet är t ex flygplatser och skjutfält. Sekretessbelagda
områden kan inte redovisas öppet.
Vindkraftverk kan utgöra hinder för militär luftfart, verksamhet vid övnings- och
skjutfält samt medföra konflikter med tekniska system av olika slag, t ex radar,
radiolänk och signalspaning.
Militära intressen, i form av en mast, finns i området för planerad vindkraftpark.
Masten skickar ut signaler som kan störas av vindkraftparken. Försvarsmakten har på
förfrågan svarat att de inte har något att erinra mot planerade verk så länge verken
förses med belysning enligt Transportstyrelsens föreskrifter.
Effekter och konsekvenser
Vindkraftparken kommer att byggas så att den ej påverkar Försvarsmaktens
intressen.
Skadeförebyggande åtgärder
Försvarsmaktens intressen kommer att beaktas.
7.8.2 Telekommunikation
Förutsättningar
7.8.3 Luftfart
Vindkraftverk kan ge störningar på radio- och telekommunikation. Post- och
telestyrelsen har centralt ansvar för riksintresset inom området.
Ju större grupp eller park med vindkraftverk, desto mer ökar störningsrisken När det
gäller påverkan på radio- och telekommunikation har Teracom, 3GIS, Telia och
Telenor inget att erinra mot planerad placering av vindkraftverk.
Effekter och konsekvenser
Planerad placering av vindkraftparken bedöms ej att påverka radio- och
telekommunikation.
Skadeförebyggande åtgärder
Vindkraftparken kommer att byggas så att den ej stör radio- och
telekommunikationen.
Förutsättningar
Det närmaste flygfältet är Gävle flygplats som ligger ca 35 km sydost om området
där vindkraftverken är tänkta att etableras. Borlänge flygplats ligger ca 60 km från
planerad vindkraftpark.
43(64)

När det gäller påverkan på flyget anger Transportstyrelsen att verken ska markeras
och underhållas i enlighet med kraven i Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna
råd (LFS 2008:47) om markering av byggnader, master och andra föremål.
Effekter och konsekvenser
Vindkraftparken kommer att byggas så att den ej stör flyget. Någon påverkan på
flyget bedöms inte föreligga.
Skadeförebyggande åtgärder
Transportstyrelsens intressen kommer att beaktas.
7.9 Hälsa och säkerhet
7.9.1 Ljudutbredning
Förutsättningar
Vindkraftverk alstrar två olika typer av ljud, mekaniska och aerodynamiska.
Moderna vindkraftverk alstrar i princip inget mekaniskt ljud, men det ljud som hörs
är ett ”svischande” från rotorbladen. Se figur 13.
Ljudemissionen (det ljud som vindkraftverket skickar ut) från ett vindkraftverk i 2-3
MW-klass brukar ligga i storleksordningen 100 till 107 dB(A) (vindkraftverkets s.k.
källjud). Det värde på ett vindkraftverks ljudemission som används vid beräkningar
är när det blåser 8 m/s på 10 meters höjd, hos ett verk placerat i öppet landskap.
Figur 13. Ljud från vindkraftverk (Källa: ÅF-Ingemansson AB)
Metod
Det program som används för ljudberäkningarna är WindPRO. Detta är ett standardprogram
som används för att konstruera modeller som visar emissioner från vindkraftverk
enligt Boverkets och Naturvårdsverkets rekommendationer.
Ljudimmission är det värde som uppmäts på ett visst avstånd från verket. Ljudutbredningen
från vindkraftverk beräknas med Naturvårdsverkets förenklade metod
utan hänsyn taget till vegetation eller byggnader som eventuellt kan skärma av eller
44(64)

absorbera en del av ljudet. Det är detta ”worst case” som sätter gränsen för avstånd
till bebyggelse.
Senare tids forskning (Pedersen Eja, 2007) har också visat att ljud från vindkraftverk
inte är så störande som man först befarat.
Naturvårdsverket har för olika verksamheter angivit riktvärden för buller vid bostäder.
För vindkraftverk jämförs med de riktvärden som anges för externt industribuller.
Eftersom vindkraftverken antas vara i drift dygnet runt, har praxis under
senare tid varit att tillämpa 40 dB(A) som en ekvivalentnivå för hela dygnet.
I Naturvårdsverkets modell förutsätts att källjudet, d.v.s. ljudeffektnivån, ökar linjärt
med vindhastigheten. Det stämmer inte för moderna ”pitchreglerade” vindkraftverk.
Ljudnivån ökar linjärt upp till 8–10 m/s mätt på 10 m höjd. Därutöver är ljudnivån
relativt konstant oberoende av vindhastigheten. Ljudnivåerna bör därför i själva
verket vara lägre än de som redovisas här.
Tabell 3 ger exempel på ljudnivåer på olika avstånd från ett vindkraftverk. I grupper
med flera vindkraftverk förstärks den totala ljudeffekten. En enkel tumregel ger att
om ljudemissionen fördubblas (2 verk i stället för 1, enligt ovan) ökar ljudimmissionen
med 3 dB(A) på samma avstånd.
Tabell 3. Ljudnivåer på olika avstånd från ett vindkraftverk
Ljudberäkningar har utförts för en grupp bestående av 12 st Vestas V112, 3 MW,
vilka har en uppmätt källjudnivå 106,5 dB(A), se bilaga 8. Vindkraftverken har valts
utifrån vad som bedöms vara rimligt för den planerade parken.
Effekter och konsekvenser
Fyra stycken så kallade störningskänsliga områden (”noise sensitive areas”), bostäder
och andra objekt, har valts ut i området kring den tänkta vindkraftparken. Se figur 13
samt tabell 4.
Tabell 4. Beräknade ljudnivåer till närliggande bostadsfastigheter och andra objekt.
Plats Benämning
Avstånd till närmaste Beräknad ljudnivå
vindkraftverk (meter) (dB(A))
A Lumsheden 2:9 963 39,4
B Lumsheden 22:3 1029 39,3
C Lumsheden 7:3 1087 39,1
D Lumsheden 15:4 1111 39,0
Ljudberäkningen visar att de mest närliggande fastigheterna får en ljudnivå
underskridande 40,0 dB(A). I figur 14 redovisas ett exempel på ljudspridningen för
en grupp bestående av 12 st Vestas V112. Mer detaljerad information om
ljudberäkningarna finns i bilaga 8.
45(64)

Figur 14. Beräknade ljudnivåer för Mombyåsen-parken (Källa: E.ON Vind Sverige AB)
Skadeförebyggande åtgärder
Placeringen av vindkraftverken har skett utifrån kravet att minimera ljudpåverkan på
närboende. För att ytterligare minska ljudpåverkan kan antalet verk reduceras. Detta
skulle dock innebära minskad elproduktion och därmed mer begränsad tillförsel av
förnyelsebar energi. Att minska antalet verk skulle även kunna medföra att
vindkraftparken förlorar sin lönsamhet och därmed inte blir intressant ur
exploateringssynpunkt.
Ljudberäkningarna har utförts med verk med relativt hög ljudnivå och där ljudnivån
begränsats för de verk närmast bostäderna för att uppfylla ljudkravet på 40 dB(A).
46(64)

Etableringen på Mombyåsen kommer att ske med verk som innehåller
Naturvårdsverkets riktvärden för buller vid bostäder, d.v.s. 40 dB(A) som en
ekvivalentnivå för hela dygnet.
Om det i driftskedet visar sig uppstå problem med ljudstörningar kan åtgärder vidtas,
t.ex. i form av ljudreducering av verken.
7.9.2 Skuggor och reflexer
Förutsättningar
Då ett vindkraftverk under soliga tillfällen är i drift, ger rotorn upphov till en rörlig
skugga. Det som man i dagligt tal avser med skugga är kärnskugga, som uppstår då
det skuggande föremålet skymmer hela solskivan. På större avstånd kommer en
vinge inte helt att dölja solen, och skuggbilden blir mindre markant.
En enskild plats kan under korta perioder av ett dygn, utsättas för dessa skuggeffekter,
när verken befinner sig i linje mellan solen och den enskilda platsen. Varaktigheten
av en sådan enskild situation, vid en fastighet, påverkas bland annat av
vindriktningen. Om det blåser parallellt med solinstrålningen kommer skuggeffekten
att få störst utbredning, eftersom verket då står med ”bredsidan” mot solen.
I Boverkets vindkraftshandbok anges att en teoretiskt maximal skuggtid på 30 timmar
per år eller faktisk skuggtid (med hänsyn till molnighet, vindriktning och vindhastighet)
på 8 timmar per år inte bör överstigas. Dagens moderna vindkraftverk kan
utrustas med sensorer som känner av rådande ljusförhållanden, tid på dygnet samt tid
på året. Om solens ljus är så pass starkt och tidpunkten på dygnet är sådan att boende
kan störas så kan verket stängas av tills förhållandena har ändrats och därefter startas
på nytt. Vindkraftverkens drift kan därmed programmeras så att störande skuggor vid
bostäder kan hållas inom riktvärdena.
Tidpunkter då skugga från vindkraftverken faller på olika platser i närområdet varierar
beroende på i vilket väderstreck i förhållande till vindkraftverken som platsen
ligger och vilken tid på året det är. Generellt kan sägas att platser som ligger väster
om verken får skugga under vår- och höstmorgnar. Platser öster om verken får
skugga under våren och hösten på kvällarna. Se figur 15.
Figur 15. Skiss som visar skuggförhållanden under olika årstider.
47(64)

Effekter och konsekvenser
Beräkningar har utförts med programmet WindPRO för att säkerställa att inga riktvärden
för skuggeffekter överskrids, se bilaga 9, Skuggberäkningar.
Den beräknade faktiska skuggtiden per år för de mest utsatta fritidsbostäderna är som
högst ca 10 timmars skuggtid. Beräkningsmodellen som används är relativt
konservativ eftersom ingen hänsyn har tagits till eventuella trädridåer och andra
hinder i terrängen. 8 timmar anges som faktisk maximal skuggtid av Boverket. Detta
villkor uppfylls följaktligen för alla bostäder utom för plats A, B och C.
Skuggreglerande utrustning kommer att installeras, i den mån den behövs, så att den
faktiska skuggtiden för närliggande fastigheter aldrig överstiger 8 timmar per år.
Se tabell 4 och figur 16 samt bilaga 9, Skuggberäkningar.
Tabell 4.
Plats Benämning
Beräknad förväntad och teoretisk maximal skuggtid för omkringliggande bostäder och
övriga objekt.
Avstånd till
närmaste
vindkraftverk
(meter)
Beräknad
teoretisk
maximal
skuggtid
(hh:mm)
Beräknad
förväntad
skuggtid
(hh:mm)
A Lumsheden 2:9 963 38:39 10:09
B Lumsheden 22:3 1029 35:23 8:59
C Lumsheden 7:3 1087 33:22 8:15
D Lumsheden 15:4 1111 30:46 7:25
Skuggtiderna för samtliga fastigheter inträffar under sommar, höst och vinter tidigt
på dagen. I snitt inträder skuggan ca 20-30 minuter per dag de dagar det är soligt
väder.
48(64)

Figur 16. Karta visande beräknad verklig skuggtid. (Källa: E.ON Vind Sverige AB)
Skadeförebyggande åtgärder
Eftersom Boverkets riktlinjer överskrids kommer utrustning för skuggreducering
användas, vilket innebär att verken stängs av under vissa kritiska tidpunkter.
7.9.3 Hinderbelysning
Förutsättningar
Sedan 1 oktober 2008 gäller en ny förordning från Transportstyrelsen (LFS 2008:47)
om markering av byggnader, master och andra föremål. Enligt denna ska vindkraftverk
med en totalhöjd över 150 m över markytan förses med högintensivt blinkande
49(64)

sken. Det är endast de yttre verken i en park som behöver denna typ av belysning.
Övriga kan förses med lågintensivt rött ljus.
Det finns även möjlighet att nattetid ”dimma ljuset” till en mer lågintensiv karaktär.
Genom att förse vindkraftverken med GPS kan belysningen fås att blinka synkront.
Vidare anges i förordningen att högintensiva ljus skall avskärmas mot marken om
samlad bostadsbebyggelse finns inom en radie av 5 km från föremålet (i detta fall
vindkraftverket).
Effekter och konsekvenser
Genom ovanstående åtgärder bedöms störningar på omgivningen kunna reduceras så
långt möjligt med hänsyn till kraven på flygsäkerhet.
Hinderbelysningen kommer att göra vindkraftverken mer framträdande under
gryning och skymning.
Skadeförebyggande åtgärder
Slutgiltig utformning av hinderbelysning sker i enlighet med beslut av
Transportstyrelsen.
7.9.4 Kablar och ledningar
Förutsättningar
Uppbyggnaden av eldistribution och elanläggningar redovisas under avsnittet 2.3,
Elanslutning.
Regler för hur kablarna skall läggas anges i EBR-standard KJ 41.05. Enligt denna
standard skall ledningar förläggas på ett djup som gör att kabeln är väl skyddad för
mekaniska påverkan eller direkt skaderisk. Det gör att förläggningsdjupet anpassas
till de förutsättningar som ges för varje tillfälle. Beroende på markbeskaffenheten
plöjs eller grävs kablarna ner i marken.
Plöjning är den metod som orsakar minst påverkan. Grävning kommer att tillämpas i
de fall då annat schaktarbete utförs för vägar. Ingreppet efter nedgrävning av kabeln
kommer att synas men ingreppet medför inget hinder för återetablering av
vegetation. Vid kabeldragning över vattendrag kommer kabeln att grävas ner under
vattendraget, alternativt att tryckas genom rör under vattendraget.
Effekter och konsekvenser
Anläggandet av markledningar kommer att medföra en lokal påverkan på
vegetationen.
Vid passage av vattendrag kommer ingreppet att medföra synliga ingrepp i
strandområdet men ingreppet medför inget hinder för återetablering av vegetation.
Skadeförebyggande åtgärder
Tekniken för nedgrävning av kabeln är inte bestämd men kabeln kommer att
anläggas så att våtmarker eller sumpskogarnas hydrologi inte påverkas. För att
minimera naturingreppet förläggs kablarna intill transportvägarna.
50(64)

7.9.5 Elektromagnetiska fält
I dagsläget finns det inga fastställda riktvärden för elektromagnetiska fält. Det
elektromagnetiska fältet bestäms främst av fasledarnas inbördes avstånd, strömmen i
ledarna och avståndet mellan ledarna. För att minska magnetfälten från
anslutningskablarna placeras de tre faserna i en triangelform. På så sätt minskas det
magnetiska fältet genom att de olika fasernas magnetfält tar ut varandra.
Magnetfältet minskar dessutom snabbt eftersom det normalt avtar med kvadraten av
avståndet från ledningen. Magnetfältet ovanför mark blir således försumbart.
Skadeförebyggande åtgärder
Utformningen av fasledarna innebär att magnetfälten släcks ut och blir försumbara
vid markytan.
7.9.6 Transformatorer
Förutsättningar
Uppbyggnaden av eldistribution och elanläggningar redovisas under avsnittet 2.3,
Elanslutning.
De transformatorer som finns inuti vindkraftverken är torrisolerade och saknar
därmed olja. Alternativt byggs ett mindre teknikhus intill vindkraftverken där de s.k.
sekundärstationerna kan placeras.
Mellan vindkraftverken löper markförlagda kablar. Dessa samlas ihop i
kopplingsstationer eller går direkt till transformatorstationer med ställverk för
10/24/36 kV och 130 kV. Val av elkraftteknisk utrustning är ännu inte gjord och
lokaliseringen av transformatorstationen är inte bestämd.
Effekter och konsekvenser
Transformatorerna bedöms inte medföra någon negativ inverkan på hälsa eller miljö.
Skadeförebyggande åtgärder
Uppsamlingsgropar byggs i transformatorstationen för att förhindra eventuellt
oljeläckage.
7.10 Risker och sabotage
Förutsättningar
Skyddsavstånd till allmänna vägar, järnvägar och kraftledningar brukar generellt
anges till fallhöjden för vindkraftverket inklusive rotor, d.v.s i det här fallet ca
190 m. Ingen allmän väg finns inom 200 m avstånd från närmaste vindkraftverk.
Det vindkraftverk som ligger på närmast avstånd från en väg är Mom 04, på ett
avstånd av ca 100 m. Vägen som ligger bredvid Mom 04 är en enskild skogsbilväg
som brutits i syfte att tjäna skogsbruket i området och används ytterst sparsamt.
Vägen bedöms inte utgöra någon viktig transportled i området.
51(64)

Tornen kommer att utgörs av en cylinderformad stål- eller betongkonstruktion som är
upp till 15 m i diameter . I varje torn finns en låst dörr med en invändig lejdare.
Tornet grundläggs på en kraftig betongkonstruktion under mark, se avsnitt 2.2,
Lokalisering och utformning.
7.10.1 Brand och säkerhet
Tillfartsvägarna är utformade för fordon med lång last och stort axeltryck (10 ton).
Det bedöms därför heller inte finnas någon begränsning vad gäller framkomligheten
för räddningstjänstens fordon.
Risken för brand i vindkraftverkets maskinhus som i sin tur skulle kunna orsaka
skogsbrand har diskuterats. Brand i vindkraftverkets rotor/maskinhus är dock mycket
ovanligt. För att undvika detta är vindkraftverken utrustade med följande skydd:
I vindkraftverken finns sensorer som mäter temperaturen i följande punkter:
I verkets transformator (alla tre faserna)
I generatorn (alla tre faserna)
I generatorns lager
I växellådans olja samt i de yttersta lagen (på 2 MW verk)
I hydrauloljan
I omformaren
I maskinhuset.
I maskinhuset finns även kylfläktar för att reglera temperaturen.
Generatorns varvtal kontrolleras och systemet skall förhindra att rotorn får för hög
hastighet. Om det datorbaserade systemet havererar stannas rotorn automatiskt.
Alla vindkraftverk är också utrustade med åskskydd. Det finns ”receptorer” på
strategiska punkter i vingarna som ”fångar upp” blixten och leder bort den från
vingen till vindkraftverket och vidare till tornets jordledning.
Angående risken för brand i själva maskinhuset kan följande konstateras:
Skärmen kring maskinhuset består av olika höljen. Om det mot förmodan skulle
uppstå brand i maskinhuset, så finns det ett stort antal skruvar i kanterna på varje
hölje som håller detta på plats, och som skall förhindra att de faller ner till marken.
För att förhindra brand genom kortslutning eller liknande finns det i varje rotor en
s.k. ”Arc detector” som har till funktion att slå ifrån strömmen i händelse av kortslutning.
Kring varje vindkraftverk kommer också finnas en trädfri zon på ca 30 m radie. Dels
den hårdgjorda kranuppställningsplatsen, tillfartsvägen samt ytan där grundläggningsarbeten
utförs.
Sammantaget kan konstateras att det är mycket ovanligt att det uppstår brand i
vindkraftverk.
52(64)

Beträffande säkerheten vid arbete i själva vindkraftverket gäller följande:
Att man aldrig arbetar ensam
Att det finns såväl hiss som stege invändigt i tornen samt
Att det i varje verk finns nedfirningsutrusning.
Effekter och konsekvenser
Risken för att ett vindkraftverk skall falla omkull eller att det utsätts för sabotage
måste betraktas som liten med tanke på den mycket kraftiga konstruktionen.
Risker för nedisning finns när vindkraftverken är stillastående. Erfarenheter från
vindkraftverk vid Varberg visar att isen vid igångsättning faller rakt ner.
Varningsskyltar kommer dock att sättas upp för att uppmärksamma förbipasserande
om eventuella risker. I och med ett fåtal människor bor/vistas i området samt att
vindkraftverken är placerade ett stycke från genomfartsvägarna i området bör
riskerna för skador till följd av nedfallande is vara små.
Genom den konstruktion och de skyddsåtgärder som presenterats ovan bedöms
riskerna för skogsbrand som mycket små.
Åtgärder för säkerheten vid arbete i själva vindkraftverket skall förhindra skador om
ett olyckstillbud skulle uppstå.
Skadeförebyggande åtgärder
Vindkraftverken har huvudsakligen placerats utmed mindre skogsbilvägar i
området som inte utgör tillfarter till någon bostadsbebyggelse.
God tillgänglighet för räddningstjänstens fordon
Temperatursensorer samt system för hastighetsövervakning i rotorn/maskinhuset
Avstängningssystem vid kortslutning
Trädfri zon kring vindkraftverken
Säkerhetsåtgärder vid arbete i själva vindkraftverket
7.11 Masshantering
Förutsättningar
Den i vägutredningen beräknade materialåtgången uppgår till följande. Redovisade
mängder är teoretiskt fasta (tf).
Tillfartsvägar (upprustning av befintlig väg):
Väglängd: 9200 m
Materialåtgång förstärkningslager: (tf) 3 400 m 3
Materialåtgång bärlager: (tf) 1 000 m 3
Materialåtgång slitlager: (tf) 2 100 m 3
53(64)

Områdesvägar (nya vägar):
Väglängd: 8385 m
Materialåtgång förstärkningslager: (tf) 20 900 m 3
Materialåtgång bärlager: (tf) 4 300 m 3
Kranuppställningsplatser:
Total area: 19 200 m 2
Materialåtgång förstärkningslager: (tf) 9 600 m 3
Materialåtgång bärlager: (tf) 2 000 m 3
Inför uppskattningen av materialbehov har antagits att befintlig jordart har en bra
bärighet. Det är dock viktigt att en geoteknisk undersökning genomförs som underlag
till en överbyggnadsdimensionering för kranuppställningsplatser och vägar.
Massor kommer att hämtas från en befintlig, närliggande, täkt. Vilken täkt som
kommer att nyttjas är inte bestämt. Valet av täkt kommer att styras av avstånd till
vindkraftparken samt kostnader för och kvalitet av massor.
Effekter och konsekvenser
Den totala materialåtgången uppgår till ca 43 000 m 3 .
Masshanteringen kommer att medföra negativa konsekvenser med avseende på
hushållningen med naturresurser. Med anledning av kravet på material för
förstärkningslager, bärlager och slitlager bedöms det inte finnas något annat
alternativ än att hämta materialet från en täkt.
Masshanteringen kommer att medföra ökat antal transporter till och från täkten.
Vilka vägar som kommer att påverkas av transporterna går inte att säga då det inte är
avgjort från vilken täkt massorna kommer att hämtas.
Skadeförebyggande åtgärder
Syftet är att ta materialet från närliggande täkter för att minska transporternas längd.
Den täkt som slutligen kommer att användas kommer att styras av rådande
marknadsläge.
7.12 Kumulativa effekter
Förutsättningar
Jädraås Vindkraft AB planerar att bygga 116 vindkraftverk i uppdelade på fyra
delparker. Ansökan är inlämnad till Länsstyrelsen. Parkernas ytterkanter ligger ca
2,5 km ifrån varandra.
54(64)

Effekter och konsekvenser
De kumulativa effekterna med avseende på ljud bedöms bli försumbara med
anledning av avstånden mellan vindkraftparkerna. Mot samma bakgrund bedöms
inga kumulativa effekter med avseende på skuggor uppstå.
Med avseende på landskapsbild är det få platser där de båda vindraftparkerna
kommer att kunna ses samtidigt. Med anledning av detta bedöms de kumulativa
konsekvenserna med avseende på landskapsbild bli av mindre karaktär.
Skadeförebyggande åtgärder
Med anledning av att konsekvenserna bedöms bli ringa har inga skadeförebyggande
åtgärder vidtagits.
7.13 Påverkan under byggskedet
I ett första moment av byggskedet i fält sker vägdragning fram till platsen. Därefter
gjuts fundamenten på plats innan tornen och turbinerna monteras. Fundamentet
utgörs av en betongkonstruktion, anpassad till de lokala
grundläggningsförhållandena. Se avsnitt 2.2, Lokalisering och utformning.
Betongkonstruktionen kommer att förläggas under mark.
Byggskedet kan leda till lokala störningar av anläggningsmaskiner vid arbetsplatsen.
Därtill kommer störningar från transporter. De mest närbelägna bostäderna ligger
dock så pass långt från bebyggelse (ca 1000 m) att olägenheter inte torde uppstå. Så
långt som möjligt kommer byggnationen att ske så att störningar på djur- och fågelliv
inte uppstår.
Under byggtiden kan viss mark intill vindkraftverket behöva tas i anspråk för tillfälliga
upplag m.m. Det gäller främst vid monteringen av vingarna på rotorn. Denna
procedur kräver relativt plan mark. För att nå vindkraftverken behöver nya anslutningsvägar
byggas. En del befintliga vägar kan också behöva rätas ut/breddas för att
klara transporterna av vingarna. Träd kan i trånga passager behöva fällas.
Skogsbilvägar som skall användas för transporter kan i vissa fall också behöva
breddas. Eventuella transportskador på befintliga vägar kommer att åtgärdas efter
byggnationen.
En upplagsplats, ca 2400 m 2 med plats för fordonsparkering, arbetsbodar m.m. kan
också tillfälligt behöva anläggas.
Preliminärt bedöms under byggtiden ca 7 ha mark tas i anspråk för anläggning av
nya tillfartsvägar, grundläggning av vindkraftverk/teknikhus, monteringsytor för torn
och rotor samt för plats för kranar mm. Vissa av dessa ytor som använts för upplag
kommer att återställas till naturmark efter byggtidens slut. Sammantaget åtgår ca 6 ha
mark för vindkraftverken med tillhörande anläggningar under driftskedet.
Vid iordningställande av monterings- och kranytor och liknande ytor kommer i
huvudsak befintliga massor att användas. Vid förstärkning av transportvägarna
kommer krossmaterial att behöva användas.
55(64)

7.14 Avveckling efter drifttiden
Förutsättningar
Normalt dimensioneras vindkraftverken för att vara i drift under ca 25 år. Därefter
kan rörliga delar bytas ut (rotor mm) för fortsatt drift.
Efter avslutad drifttid kommer vindkraftverken (torn samt rotor) att demonteras. Till
stor del kan det material som används återvinnas efter det att anläggningen tagits ur
bruk. Stål och koppar kan säljas som skrot. Vingar och annat material i glasfiber kan
idag antingen förbrännas (återvinning av energi) eller återvinnas och användas vid
exempelvis båttillverkning.
I likhet med byggskedet kan under avvecklingsskedet temporärt ytterligare lite areal
mark behöva nyttjas. Under avvecklingsskedet kommer i likhet med byggskedet att
ske en del transporter. Dessa bedöms inte innebära några särskilda risker för vare sig
hälsan eller miljön. Efter att vindkraftverken tagits bort återställs marken på så sätt
att skog kan återetableras. Fundamentet av betong kommer att täckas över och
lämnas kvar i marken.
Svensk vindenergi har tagit fram en rapport 1 för att beskriva kostnaderna som är
förenade med nedmontering av vindkraftverk . I rapporten uppskattas kostnaden för
nedmontering av fundament och återställning av plats till ca 170 000 kr per
fundament, vilket motsvarar ca 2 miljoner kronor för hela vindkraftparken. I
jämförelse beräknas kostnaden för att fylla över ett kvarlämnat fundament och
återställa ytan till ca 10 000 – 20 000 kr per verk vilket ger en totalkostnad på mellan
120 000 och 240 000 kr för hela vindkraftparken.
Effekter och konsekvenser
Med undantag för förlust av skogsmark bedöms ett kvarlämnat fundament inte
medföra någon negativ miljöpåverkan. Med anledning av detta bedöms det inte
finnas motiv till att avlägsna fundamenten.
7.15 Uppfyllelse av miljömålen
De flesta av de 16 miljökvalitetsmålen påverkas i positiv riktning genom
vindkraftens karaktär av förnybar energikälla. Genom utbyggnaden kommer
miljömålen ”Begränsad klimatpåverkan”, ”Frisk luft”, ”Bara naturlig försurning” och
”Giftfri miljö” och ”Ingen övergödning” att påverkas i klart positiv riktning.
Miljömålet ”Ett rikt växt- och djurliv” bedöms kunna klaras genom att
vindkraftverken placeras i terrängens höjdpartier och inte berör några
sumpskogsområden eller andra naturvärden. Vindkraftverken bedöms utifrån nu
kända förhållanden heller inte innebära någon negativ påverkan på fågellivet.
”God bebyggd miljö” kan komma att motverkas genom att tidigare ostörd
bebyggelse kan komma att utsättas för ljudstörningar och skuggeffekter. Avsikten är
1 Svensk vindenergi. 2009. Vindkraftverk – kartläggning av aktiviteter och kostnader vid nedmontering,
återställande av plats och återvinning.
56(64)

dock att uppsatta riktvärden skall innehållas. Vindkraftverkens visuella påverkan kan
av vissa upplevas som en negativ miljöeffekt på boendemiljön.
Övriga av de 16 miljökvalitetsmålen bedöms inte bli berörda.
De allmänna hänsynsreglerna bedöms kunna uppfyllas genom följande:
Genom den framtagna MKBn bedöms Bevisbörderegeln vara uppfylld.
Kunskapskravet genom den bakgrund och kompetens inom energiområdet som finns
i E.ON Vind Sverige AB. E.ON Vind har tidigare även byggt grupper av
vindkraftverk vid Rödsand i Danmark.
Försiktighetsprincipen kan anses vara uppfylld genom att samtliga vindkraftverk
förses med reglerutrustning för skuggreducering. Ljudutbredning och
skuggförhållanden har noggrant studerats för att säkerställa att acceptabla värden kan
upprätthållas.
Hushållnings- och kretsloppsprinciperna uppfylls genom vindkraftens förnybara
karaktär och frånvaro av utsläpp av kemiska ämnen.
Lokaliseringsprincipen får anses vara uppfylld genom den utredning m alternativa
lokaliseringar som förevarit inom Sandvikens kommun och på den aktuella platsen.
Produktvalsprincipen likaså genom att vindkraftverken i sig inte utgör någon farlig
produkt och genom att de utförs med bästa och modernaste teknik. Vid valet av oljor
till vindkraftverken ska det alternativ som är minst farligt för människors hälsa och
miljön väljas, om så är möjligt.
Slutligen har Skälighetsprincipen uppfyllts genom de analyser som genomförts under
projektets gång, där miljöfaktorer som ljudutbredning/skuggeffekter och kravet på en
sammanhållen grupp vägts mot bl.a energibortfall, vilket slutligen lett till den
aktuella lokaliseringen.
57(64)

8 UPPFÖLJNING OCH KONTROLL
Verken kommer att besiktigas regelbundet och service kommer att ske med jämna
intervaller.
Vidare kommer vid behov en uppföljning av eventuella ljudstörningar samt skuggeffekter
att genomföras.
Kontrollprogram för verksamheten kommer att upprättas. Egenkontroll enligt miljöbalken
tillämpas.
58(64)

9 SAMLAD BEDÖMNING OCH STÖRNINGSANALYS
9.1 Jämförelse mellan utbyggnadsalternativet och noll-alternativet
Påverkan på olika intressen sammanfattas i tabell 5.
Tabell 5.
Alternativ/
Intresse
Mark och
vatten
Naturmiljö
Kulturmiljö
Landskapsbild
och
bebyggelse
Rekreation
och friluftsliv
Påverkan på olika intresseområden.
Utbyggnadsalternativet
Liten påverkan, relativt små arealer
tas i anspråk. Tre mindre
vattendrag har sina källor på
Mombyåsen och bedöms påverkas
tillfälligt.
Inga riksintresseområden för
naturvård, Natura 2000-områden,
eller naturreservat bedöms kunna
påverkas. Etableringen har
huvudsakligen tagit hänsyn till
sumpskogsområden, naturvärdesobjekt,
nyckelbiotoper, fåglar och
fladdermöss. Viss påverkan
kommer att ske på områden med
naturvärden. Konsekvenserna för
naturmiljön bedöms dock generellt
bli små.
Inga fornlämningar eller andra
värden för kulturmiljövården
kommer att beröras efter justering
av layouten.
Vindkraftverken kommer att ge intryck
av en samlad grupp på håll. I
närområdet kommer endast enstaka
verk att synas pga skogens och
terrängens avskärmande effekt.
Inget område av riksintresse för
friluftsliv berörs. Etableringen
medför ingen begränsning i
nyttjandet av området för
friluftsändamål.
Noll-alternativet
Ingen förändring jämfört
med idag.
Ingen förändring jämfört
med idag. Skogsbruket
kommer att fortsätta som
tidigare med avverkning
med vissa intervaller
Ingen förändring jämfört
med idag.
Ingen förändring jämfört
med idag. Skogsbruket
kommer att fortsätta som
tidigare med avverkning
med vissa intervaller
Ingen förändring av rekreationsvärdena
jämfört med
idag.
59(64)

Alternativ/
Intresse
Areella
näringar
Hälsa och
säkerhet
Uppfyllelse av
miljömål
Utbyggnadsalternativet
Preliminärt bedöms ca 6 ha mark
tas i anspråk för nya tillfartsvägar,
anläggning av fundament mm.
Jakt kommer att kunna bedrivas.
Vindkraftverken har placerats så
att acceptabla nivåer för ljudutbredning
samt skuggeffekter skall
kunna upprätthållas. Samtliga verk
förses med reglerutrustning för
skuggreducering.
Riskerna för skador till följd av
nedfallande is bedöms som ringa
eftersom ett fåtal människor
bor/vistas i området.
Brandrisken bedöms som liten
genom de skyddsåtgärder som
finns i vindkraftverken.
Anläggningen medverkar i stor
utsträckning till att uppfylla
uppsatta miljömål såväl nationell,
regionalt som lokalt.
Noll-alternativet
Ingen förändring jämfört
med idag.
Jakt bedrivs som idag.
Ingen förändring jämfört
med idag.
Nuvarande andel icke
förnybar energiproduktion
bibehålls.
60(64)

9.2 Samlad störningsanalys
Genomförda analyser och beräkningar visar att acceptabla nivåer för ljudutbredning
och skuggor kommer att kunna innehållas.
Närliggande bebyggelse kommer att utsättas för en visuell påverkan genom att
närmaste vindkraftverk kommer att ligga på ca 1000 m från några av bostadshusen i
Norrfäboden. Huruvida detta upplevs som positivt eller negativt avgörs av
inställningen till vindkraftverk i allmänhet. Samma sak gäller för rekreationsintresse,
där vissa störningar kan förekomma.
Inga områden av riksintresse för naturmiljön eller kulturmiljövården finns i området.
I övrigt förekommer inga konflikter med allmänna intressen.
Tabell 6.
Fastighet
Samlad störningsanalys. Överskridna riktvärden är markerade med rött.
Ljudnivå
dB(A)
Teoretisk
maximal
skuggtid,
tt:mm/år
Beränad
faktisk
skuggtid,
tt:mm/år
Beränad
faktisk
skuggtid,
tt:mm/dag
Närmaste
vkv
Kortaste
avstånd
till verk
(m)
Lumsheden 2:9 39,4 38:39 10:09 00:28 Mom03 963
Lumsheden 22:3 39,3 35:23 8:59 00:27 Mom03 1029
Lumsheden 7:3 39,1 33:22 8:15 00:25 Mom02 1087
Lumsheden 15:4 39,0 30:46 7:25 00:25 Mom02 1111
61(64)

10 SAMRÅD
10.1 Allmänt om samrådsprocessen
Enligt Miljöbalken 6 kap 4-5§§ skall samråd hållas med enskilda, särskilt berörda
samt myndigheter och organisationer.
E.ON Vind har i tidigt skede genomfört möten med enskilda, särskilt berörda samt
myndigheter och organisationer. En samrådsredogörelse redovisas i bilaga 10A.
10.2 Inledande myndighetssamråd
Den 24 mars 2010 genomfördes myndighetssamråd för projekt Mombyåsen vid
Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Representanter för Sandvikens kommun och
länsstyrelsen deltog i samrådet. Vid samrådet tydliggjorde länsstyrelsen vilka parter
samråd ska hållas med samt hur annonsering och inbjudan till samråd med
allmänheten ska ske. Länsstyrelsen informerade även verksamhetsutövaren om att
planerad verksamhet vid vindpark Mombyåsen kan antas medföra betydande
miljöpåverkan.
Vid samrådet tydliggjordes de delar som ska ingå i MKB:n. Ljud, skuggor,
hindersbelysning, information om materialåtgång för vägar och fundament samt om
en bergtäkt kommer att krävas och beskrivning av samtliga byggnader inom 35 dBkurvan
med foto samt användningsområde. Av MKB:n ska det framgå vilket
resonemang som föregått valet av lokalisering.
En naturtypsinventering ska utföras inom området vilket ska omfatta en fågelstudie
med inventering och tjäderspelplatser. Biotoper ska undersökas för förutsättningar
för fågelliv och fladdermöss. Påverkan på vattendrag ska undersökas med avseende
på tillkommande vägar.
En övergripande kulturmiljöutredning ska utföras för att ta beslut om noggrannare
studie av påverkan på kulturmiljö krävs.
Fotomontage ska tas från lokala platser. Även platser där verken inte syns ska tas
med. Påverkan på landskapet ska även beskrivas i text kopplat till kulturmiljöanalys.
Länsstyrelsen bedömer att verksamheten (bland annat) ska klassas som verksamhet
med två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) där vart och ett
av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 m, kod 40.90. Verksamheten
kan per automatik antas medföra betydande miljöpåverkan.
Länsstyrelsens tjänsteanteckningar redovisas tillsammans med samrådsyttranden i
bilaga 10B.
62(64)

10.3 Samråd med sakägare, allmänheten och övriga intressenter
Ett samrådsmöte med allmänheten, enskilda som särskilt berörs samt övriga
intressenter har hållits den 14 juni 2010 i Lumsheden enligt 6 kap 4§ MB.
Annonsering inför samrådet har skett i Dala-Demokraten (2010-06-05), Falu Kuriren
(2010-06-05), Gävle Tidningar (2010-06-05) och Annonsbladet Dalarna
(2010-06-13). Annonsen visas i bilaga 10C.
I bilaga 10D redovisas en lista över vilka som tillsänts samrådsunderlag.
Vid samrådet framkom bl. a. frågor angående vindkraftsparkens utbredning, tid för
uppförande, metod för anläggande av mast, dragning av kraftledning, bydgepeng,
vägarnas användningsområde, riskavstånd och eventuella inskränkningar på jakten.
Minnesanteckningar från samrådsmötet redovisas i bilaga 10E.
Sakägarkretsen omfattar fastigheter inom 1000 m från närmaste vindkraftverk samt
bostadshus inom 2000 m från närmaste vindkraftverk. I de fall denna 1000 m linje
skär genom en bebyggelsegrupp/by har samrådskretsen utvidgats till att gälla hela
bebyggelsegruppen. Inga skriftliga synpunkter har inkommit från allmänheten.
10.4 Samrådsredogörelse
Som en del i arbetet med MKB har en samrådsredogörelse upprättats.
Samrådsredogörelsen redovisas i bilaga 10A.
63(64)

11 REFERENSER
/1/ Boverket, januari 2009. Vindkraftshandboken, Planering och prövning av vindkraftverk
på land och i kustnära vattenområden.
/2/ Fängmark, O. 2006. Effekterna på sedimentdynamik i lekbottnar i rinnande
vattendrag i samband med anläggande av Botniabanan.
/3/ Naturvårdsverket Rapport 5429. 2005. Åtgärdsprogram för bevarande av
flodpärlmussla.
/4/ Grundelius, E., Eriksson, M.O.G. & Henriksson, L. 1991. Faktablad:
Margaritifera margaritifera – flodpärlmussla. ArtDatabanken, SLU, 2001-02-19.
/5/ Martin Green, Lunds Universitet, muntligen.
/6/ Pedersen Eja, 2007. Human response to wind turbine noise – perception,
annoyance and moderating factors. Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet, Inst.
f. Miljömedicin.
64(64)