Maritim entré - Karlskrona kommun

NUMMER 01 2011
Karlskrona
56° 9´41´´N 15° 35´21´´E
Maritim entré
Karlskrona som förebild
I tv-rutan och på vita duken
Full fart på färjefronten • Världsarvet – vad är det? • Ketchupeffekten i Fågelmara
”Hela hallen” hejar i Holmsjö • Största miljösatsningen någonsin

i Karlskrona nr 01 2011 3
Tidningen ”i Karlskrona”
ges ut av
Karlskrona kommun
för att medborgarna
ska få information om
vad som sker inom
näringsliv och kommunal
verksamhet.
Utgivare:
Karlskrona kommun
371 83 Karlskrona
tel 0455-30 30 00
www.karlskrona.se
Ansvarig utgivare:
Ulla Nelson
Produktion:
Infab AB
Norra Smedjegatan 4
371 33 Karlskrona
www.infabab.se
Text:
Christer Carlbäck
Projektledare:
Elin Malmhult
Formgivning:
Ulrika Landbring
Ibland ser vi inte havet för allt vatten
Karlskrona är mer än skärgård och världsarv. Och det händer så mycket här som
vi till vardags inte ser och hör. Det finns så många engagerade
människor här – som vågar, vill och verkställer.
Bland mängder av aha-upplevelser kan jag nämna små
guldkorn som Utkiken AB:s satsning på mat och logi i
havsbandet, samarbetet mellan kommunen och Pingstkyrkan
om vård av missbrukare samt det faktum att vi
i Karlskrona är bland de första i riket med en spetsutbildning
i matematik för gymnasieelever.
Alla vi på kommunen, Blekinges största arbets givare,
arbetar med olika former av service för dig som bor i
Karlskrona. För oss är det viktigt att sprida information
om allt som sker, så att alla kan känna av framtidstron
och inspireras till ökad samverkan. Ju mer vi fungerar
som ambassadörer för staden och varandra, desto
större är chansen att Karlskrona ska fortsätta växa som
en attraktiv kommun att flytta till och leva i. Vi har därför
ersatt några publikationer med denna nya tidning till hushållen.
”i Karlskrona” är till för dig som bor i Karlskrona
kommun. Jag hoppas att redan detta första nummer ska
ge dig en bild av vad som är på gång – och kanske en
och annan aha-upplevelse.
Camilla Brunsberg
K o m m u n s t y r e l s e n s o r d f ö r a n d e
Text: Christer Carlbäck
Foto: Andreas Blomlöf
Inte ska väl Trossös infart vara en motorväg kantad av
industrier, oljecisterner och godshantering? Efter sekel av
drömmar och diskussioner blir visionen om en välkomnande
stadsport av vatten och grönska verklighet.
Staden får en
ny maritim entré
Illustration & grafik:
Andreas Noreklev
Redaktion:
Ulla Nelson
Tina-Mari Eriksson
Sara Persson
Bengt Lingman
Michael Fransson
Per Myrbeck
Jan Svensson
Maria Persson
Hans Juhlin
Elin Malmhult
Christer Carlbäck
Ulrika Landbring
Foto:
Andreas Blomlöf där
inget annat anges
Upplaga:
34 000 ex
Copyright:
Karlskrona kommun
2011
– En residensstad med god utveckling förtjänar en vacker
10 12
entré, säger kommunstyrelsens ordförande Camilla
Det talas mycket om världsarvet – men vad är
det egentligen? Här är förklaringen för vetgiriga
barn, nyfikna turister och undrande karlskroniter.
17
Värt att veta om
vårt dricksvatten.
innehåll
3 Ny maritim stadsentré
4 Fem idéer för en ny entré
6 I strålkastarljuset
7 Lär av Vedebyskolan
8 Ny chef på Stena Line
10 Vad är världsarvet?
12 Ketchupeffekt i Fågelmara
14 I hetluften: Sail Karlskrona
15 Bobutikens bostadstips
16 ”Hela hallen” i Holmsjö
17 I huvudet på: landskapsarkitekten
18 Storsatsning på miljön
19 ”i Karlskrona” in brief
Kan man äta ketchup
från Fågelmara
till allt?
Bruns berg. Vi ska ta tillvara de fina lägena vid havet
för restauranger och verksamheter istället för att
använda dem till parkeringsplatser och återvinningsstationer.
När Karlskrona utvecklas som stad sker det med
respekt för såväl historien som framtiden. Stadsarkitekt
Hans Juhlin visar vackra kartor från 1800-talet
med planer för hur Trossö skulle flätas samman med
Pottholmen och Wämö och på så vis förlänga den
raka axeln till Hoglands park, Stortorget och Örlogshamnen.
Det är också tradition med vattenvyer åt alla
håll samt höga kyrkor och byggnader på öarna. Den
etappvisa utveckling som startat på Skeppsbrokajen
går i linje med dessa ståtliga visioner och blickar
samtidigt framåt.
– Vi tar vara på de vattennära lägena, säger Hans
Juhlin. Vi flyttar ut positionerna och låter grönområden
som Wämöparken och Bryggareberget möta nya
rekreationsytor vid Blå Port. Vidare knyter vi samman
stadens entré med Borgmästarefjärden genom en
stadsmarina och en utveckling av Pottholmen.
All planering genomsyras av Karlskronas unika läge.
På sikt kommer många hundra nya bostäder samt
kontor, butiker och restauranger att spegla sig i
vattnet.
Stan är full av vatten
Hans Juhlin och hans medarbetare inspireras av
intressanta städer som till exempel Barcelona och
Berlin, men ”i karlskronitisk skala”. Det kan skapas
mötesplatser vid vattnet för rekreation och stadsliv
med cykel- och skateparker – och tusen båtplatser.
– Det är ju här som smålänningarna ska ha sina
båtar. Och om vi blir bättre på att marknadsföra vår
skärgård kommer ingen längre att bara segla förbi!
Strategin för stadsutveckling siktar på 2030 – men
startskottet har gått. Med tanke på intresset från
fastighetsägare och exploatörer kan projekt ta fart
i hög takt.
– Man måste ha visioner och hela tiden ta små
steg för att nå dem, säger Hans Juhlin. Det finns
mycket att inspireras av i gamla kartor och planer
och det gäller att inte göra saker nu som hindrar
visioner från att förverkligas framöver.

4 i Karlskrona nr 01 2011 i Karlskrona nr 01 2011 5
5idéer för en ny entré
Text: Christer Carlbäck
Foto: Andreas Blomlöf
1
Skeppsbron
blir stadsmarina
med kajstråk.
Byggarbeten pågår
– lokaler för länsstyrelse,
företag
och restaurang blir
klara redan 2012.
Ytterligare fyra
byggrätter säljs på
kajen och kvarteren
intill förtätas. Klart
om 3–5 år. Det före
detta fängelset är
ute till försäljning.
2
Kvarteret Muddret
och Hattholmen
(före detta oljehamnen) tar
vid efter marinans lagun
och får nya kvarter med
verksamheter, grönytor,
bryggor och möjligheter för
flytande bostäder. Infartsleden
byggs om i en mer
stadsmässig stil och kantas
av en strandpromenad och
bebyggelse. Oljecisternerna
ska vara borta i mars
2012 och en miljöteknisk
utredning har påbörjats.
Sannolikt kan exploatörer
börja bygga 2013.
3
Pottholmen
får 500 nya
bostäder, lummiga
innergårdar, kontor,
butiker, torgytor,
resecent rum och
kajpromenader.
Centralstationen
blir ett nav i den
nya stadsdelen.
Pottholmen vävs
ihop med Trossö.
4
Blå Port får
nya kontor
och bostäder på
höjden och nedanför
blir kvarteret
Muddret en länk
till Pantarholmen
och Pottholmen.
Infartsledens
på- och avfarter
ersätts med en
rondell.
5
Saltsjöbadsvägen
kröns
med en vågbryt ande
pir som pekar från
Bryggareberget mot
Trossö. Dess omfamning
ger lugn åt
Hattholmens marina.
4
2
1
3
TROSSÖ
5
”Karlskrona är imponerande”
Leif Sjögren, stadsbyggnadschef i Motala, tog med sig en I delegationen från Motala fanns Anna Säfström, Gustav
hel delegation på studiebesök till Karlskrona. De förundrades Hellund och Stefan Jansson som studerat fysisk planering
över hur ofta idéer blir till verklighet.
vid BTH i Karlskrona. De var glada över att komma tillbaka
– Ni ska vara stolta över er fina stad och över hur ni
till Karlskrona och tyckte att mycket hade hänt på fem år.
förvaltar dess historia. Jag är imponerad över hur ni lyckas – Det är spännande med alla tankar bakom stadsutvecklingen,
exempelvis att den nya Ristorgstrappan öppnar upp
förändra utifrån visioner och idéer, men också genom dialog
och demokratisk diskussion.
vyn mot kyrkorna på Stortorget.
På en promenad från Varmbadhuset, upp över Stortorget Det är inte bara Motala som söker inspiration i sydost.
via Ristorgstrappan och Borgmästaregatan ner till Fisktorget I höstas kom även delegationer
från Växjö och Västtrafik.
uttryckte Leif Sjögren sin förtjusning över hur Karlskrona
kommun fått med sig fastighetsägare och exploatörer på Samtliga var nyfikna på hur
tåget.
Karlskrona förvandlar planer
– Alla vill utveckla sina städer, men det krävs att man till konkreta projekt, och
samarbetar. I framtiden lär ju inte vi kommuner ha råd att några lär ha spikat nästa
göra det på egen hand.
semesterresmål …
Illustration av nya stadsdelen Pottholmen,
som binder samman Skeppsbron med
Hattholmen. Illustration: Tengbom.
Vi syns på Stortorget
Sveriges mest grandiosa barocktorg
ska bli en given träffpunkt – precis som
dess förebilder i Rom är. Därför ska ”Solgatan”
få fler möbler och Karl XI-statyn
en sittvänlig trappsockel. Dessutom ska
torget få en inbjudande ljussättning.
Stortorgsutredningen, som Sweco
Architects genom fört på uppdrag av kommunen, doftar av
vördnad för de monumentala byggnaderna, men förordar
också torghandel och uteserveringar. Parkeringsplatserna
föreslås hamna längs med Fredrikskyrkan och dekoreras
med glesbladiga träd. I mångt och mycket går förslagen ut
på att göra Stortorget till ett lättillgängligt rum som sjuder av liv.
Tänk att på kungens postament kunna lapa sol i alla väderstreck!
Läs mer på www.karlskrona.se/stortorget
Hans Juhlin, chef för samhällsbyggnadsförvaltningen, Anders Jonsson,
hamnchef, och Boritz Nordgren, mark- och exploateringsingenjör.

6 i Karlskrona nr 01 2011 i Karlskrona nr 01 2011 7
Anna
strålkastarljuset
Text: Christer Carlbäck
Foto: Andreas Blomlöf
Håltimmar
Karlskrona i tv-rutan och på vita duken
fylls igen med
Oscar
Karlskronas attraktionskraft har sugit tag i såväl filmskapare som tv-produktionsbolag. Under 2011
har staden, och inte minst skärgården, varit värd för ett tiotal produktioner för svensk och utländsk
tv – samt en stjärnspäckad filmpremiär.
kunskap
En höjdpunkt var naturligtvis världspremiären
för thrillern ”Försvunnen” av filmmakarna
Mattias Olsson och Henrik JP Åkesson från
Karlskrona. Vid den festliga premiären på
Biostaden i augusti var de medverkande
stjärnorna Sofia Ledarp, Björn Kjellman och
Kjell Bergqvist på plats och cementen redo
för hand- och fotavtryck. Kjell Bergqvist lär
ha blivit särskilt förtjust i den mysiga och
kulturella atmosfär som råder i staden och
dyker säkert upp på nytt besök.
Sockersöta drömmar
När det gäller tv-produktioner har det handlat
mycket om skärgård och världsarv. Ingen
missade väl Mat-Tina Nordströms ovanligt
lyckliga ansiktsuttryck då hon svängt ihop
ett blomkryddat socker under det aptitretande
matprogrammet på Brändaholm?
Och ingen kan väl heller ha undgått den
intressanta jakten på ett hus med bra läge
i ”En skärgårdsdröm”, där ett synnerligen
havsnära objekt på Aspö attraherade spekulanterna
mest?
Välkomnar och hjälper
Till saken hör att Karlskronas dragningskraft
har gott understöd. Visit Karlskrona, det vill
säga turistbyrån, har arbetat intensivt för att
först locka hit tv-produktionsbolagen och
sedan bistå dem med tips och underlag, allt
för att ge dem så goda förutsättningar som
möjligt för lyckade inspelningar. Herrarna
bakom ”Försvunnen” har dessutom publicerat
sina ”tack till” på internet – och där
finns karlskroniter i mängder! Kolla in
http://forsvunnen.wordpress.com
100 000 tittare såg
”En skärgårdsdröm” i TV3.
1,2 miljoner tittare såg
”Ensam mamma söker”.
2 miljoner tyskar ser
”MareTV” med Karlskrona skärgård.
8 miljoner polacker tittar på
Karlskrona i ”L for Love”.
Mat-
Tina
i Karlskrona
Tv- och filmproduktioner
i Karlskrona 2011
”Stockholm-Båstad”, TV3,
sändes i maj 2011.
”Ensam mamma söker”,
TV3, september 2011 och
tre program framåt.
”Tinas sommarmat”, TV4,
augusti 2011.
”Försvunnen”, filmpremiär
den 24 augusti 2011.
”En skärgårdsdröm”, TV8,
september 2011.
”L for Love”, polsk tv,
decem ber 2011 samt två
gånger i veckan.
”MareTV”, tysk tv (Nonfiction
Planet), våren 2012.
Ny frågesport med Ingvar
Oldsberg och Björn Hellberg,
TV4, våren 2012.
”Värsta språket”, sänds sannolikt
i SVT under våren 2012.
Japansk tv-produktion om
världsarvet.
Vedebyskolan har genomgått en yttre och inre renovering.
Men framför allt har den så kallade ”Vedebymodellen”
bidragit till att skolan åter är att räkna med.
För ett par år sedan var Vedebyskolan en skola i kris. Eleverna presterade
svaga snittresultat, föräldrarna sneglade på friskolorna och lärarna led av att inte
räcka till. Den onda cirkeln förvärrades av att skolpengen sjönk i takt med elevantalet
och kostymen fick sys in vid upprepade tillfällen.
Då tog skolledning och medarbetare ett gemensamt beslut om att vända på
steken. Med stort engagemang kartlade de problemen och hämtade ny inspiration
utifrån. Den lösning de lyckades utveckla tillsammans, och som nu blivit
känd som ”Vedebymodellen”, är faktiskt ett rätt enkelt recept bakat på sunt
förnuft.
– Vi gjorde klasserna mindre, bytte ut håltimmarna mot lärotid och fick ökad
arbetsro, berättar rektor Ulla Winza. Arbetslagen jobbar inte fler timmar än lärare
på andra skolor, men de jobbar mer med eleverna.
Niondeklassarnas goda resultat i våras är bara ett bevis på modellens bärkraft.
Andra bevis är de nöjda föräldrarna, den avstannade elevflykten och det
faktum att de för samhället så viktiga lärarna har fått tillbaka sin lust att lära ut.
– För min del är det stor skillnad nu, intygar
Anna Asterhed, som är lärare i svenska och
spanska. Förut hade jag stora grupper om upp
till 30 elever. Nu har jag som mest 21 elever i
varje grupp och mer tid för varje elev. Det gör
också att jag känner mig nöjdare efter varje
lektion.
Anna Asterhed
Tre ingredienser i
Vedebymodellen
Satsning på relationer. Varje morgon
samlas eleverna med sin mentor. Det
gör det lättare för läraren att följa upp
utvecklingen.
Elevstöd i klassrummet. Elever
som behöver särskilt stöd får det i sin
vanliga gruppmiljö. Det ger fler vuxna
i klassrummet.
Stödundervisning. Eleverna följer en
individuell utvecklingsplan. I respektive
”ämnesverkstad” kan de få extra stöd
av ämnesläraren.

8 i Karlskrona nr 01 2011 i Karlskrona nr 01 2011 9
”
Vi tror att
vi slår rekord”
– Karlskrona–Gdynia är en tillväxtlinje. De östeuropeiska
ekonomierna växer mest i Europa och vi vill väldigt gärna vara
en motor i Blekinges besöksnäring, säger Tony Michaelsen,
”Jag kommer att pendla från Kristinehamn till
en början, men så fort vi hittar en hästgård här
nere kommer hela familjen att flytta hit.”
ny chef för Stena Lines färjelinje i Karlskrona.
Text: Christer Carlbäck
Foto: Andreas Blomlöf
Tony Michaelsen är civilekonom och vurmar för besöksnäringen.
Han har gjort karriär inom turism, kommersiell tv,
marknadskommunikation och entreprenörskap.
Satsar gärna framåt
Bland hans tunga meriter märks jobb på SAS, EF i
Boston, projektledning under Whitbread Round the
World Race och medverkan vid starten av TV4. Han
har även varit vd för Eurosport Nordic samt startat
en rad byråer inom marknadskommunikation och
bidragit till att göra Båstadtennisen glödhet igen.
– Jag har jobbat med riskkapital, startat nya och
utvecklat befintliga bolag. Jag tycker om att hjälpa
människor att förverkliga goda kommersiella idéer.
”Vi har höga ambitioner”
Stena Lines fråga om han ville ta över linjen i
Karlskrona kom som en blixt från klar himmel.
Men det tog inte lång stund innan han tackade
ja till utmaningen.
– Jag har haft en positiv relation till varumärket
Stena Line ända sedan jag pluggade i Göteborg,
och dessutom vill min fru och tre barn gärna flytta
söder över. Jag kommer att pendla från Kristinehamn
till en början, men så fort vi hittar en hästgård här
nere kommer hela familjen att flytta hit.
Han understryker att Stena Line tror mycket
på linjens utvecklingsmöjligheter.
– Vi har höga ambitioner och är lyhörda för
marknaden. Om det går som vi vill, slår vi i taket.
Då kan det bli både nya fartyg och linjer. Vi rekryterar
helst lokalt och vill gärna samarbeta med
lokala aktörer i besöksnäringen. Jag hoppas att
karlskroniterna ska se Stena Line som en god
medborgare.
En hamn med kapacitet och potential
Över en halv miljon passagerare reser med färjorna Stena Spirit och Stena
Vision mellan Karlskrona och Gdynia varje år. Och fler blir det: det svenska
fotbollslandslagets avancemang till EM i Polen och Ukraina lär göra susen.
Färjehamnen på Verkö ägs av Karlskrona Baltic Port AB som i sin tur ägs till
51 procent av Stena Line och till 49 procent av Karlskrona
kommun. Anledningen till att kommunen sålde merparten
var att Stena Line inte bara är ett av världens största rederier,
utan också en rutinerad ägare av hamnar i utveckling.
– Vi vill profilera hamnen som en del i en långsiktigt hållbar
transportkorridor till östra Europa och Medelhavet. Men
vi vill också få hit fler turister, säger kommunens näringslivsoch
utvecklingschef Bengt Lingman.
Foto: Bergslagsbild
Med EU-pengar rustas nu Emmabodabanan och Verköbanan upp så att gods
kan nå färjeläget via järnväg. Det väntas gynna det lokala näringslivet. Samtidigt
vankas en extra skjuts för besöksnäringen – och mer nöjen för Karlskronaborna.
– En tur med färjan är en perfekt semester. Tänk att det finns fler bäddar ombord
än sammanlagt på hotellen i Karlskrona, säger Bengt Lingman.
Majoritetsägaren Stena Line är inne på samma linje:
– Hamnen har stor kapacitet. Vår ambition är att använda den mer än vi gör
idag, säger linjechef Tony Michaelsen.

10 i Karlskrona nr 01 2011
i Karlskrona nr 01 2011 11
”Vet du vad
världsarvet är?”
Örlogsstaden Karlskrona byggdes av flottan, det svenska sjöförsvaret.
I slutet av 1600-talet var Sverige så stort att Östersjön böljade
På Marinmuseum får svunna
tider liv och kunskapen
doft av tjära. Stora
inom landets gränser. Fienderna lurade runtom, så kung Karl XI ville ha en
som små kan titta på
ny stad med örlogshamn mitt i. Av noll och ingenting skapades Karlskrona
fartygsmodeller och
lära sig mer om
– med breda paradgator och, på toppen av Trossö, ett jättestort torg med storslagna
kyrkor och offentliga byggnader. De allra skickligaste arkitekterna fick rita en
Karlskrona.
Örlogsstaden
stadsplan med gator i snygga rutor mellan örlogshamn, marin kringservice och vanliga
stadskvarter. Det forslades ut massor av material på öarna. Snart fanns stora fort, som
Kungsholmen och Drottningskär, som vaktade hela sjövägen in från söder, och mindre
befästningar, som Godnatt och Kurrholmen, som reserver närmare staden.
Text: Christer Carlbäck
Foto: Andreas Blomlöf
Örlogsstaden Karlskrona byggdes för flottan. Under Gustav III:s sena 1700-tal blev Karlskrona
ännu större. Skeppsbyggargeniet af Chapman utvecklade varvet på Lindholmen, införde ”löpande
band”-principen och lät bygga 20 fartyg på tre år! De 40 000 handsågade ekarna räckte förvisso även
till hans överdimensionerade sommarstuga Skärva. Arbetarna fick tak mot regn och snö i Wasaskjulet
och i den 300 meter långa Repslagarbanan tvinnades 8 000 meter tamp till varje skepp. För att komma
ihåg konstruktionerna, gjorde man fina modeller för framtida bruk. Samtidigt som det borta på Stumholmen
syddes kläder och bakades bröd till alla som skulle leva ombord, skulpterade Johan Törnström
vackra galjonsfigurer i trä som skulle pryda skeppen och ingjuta styrka och mod i besättningarna.
För då – liksom nu – gick Karlskronafartyg ut för att skydda sjöfarare mot pirater.
Vill du veta mer?
www.orlogsstadenkarlskrona.se
Örlogsstaden Karlskrona används fortfarande av flottan. En del av världs -
arvet ligger på militärt område som är både hemligt och aktivt, men det är också
just så som världsarvet hålls levande. Väl omhändertagna gamla hus och sparade
galjonsfigurer samsas med den moderna marinbasen. Bland allt som fortfarande
används, märks Polhems 110 meter långa docka för effektivt fartygsunderhåll.
Precis allt detta gjorde att FN:s kulturorgan Unesco tog med
Örlogsstaden Karlskrona på listan över platser som måste bevaras
väl. Det är exklusivt.
Trossö
Skärva
Kungsholmen
Det mesta av världsarvet på marinbasen går att besöka,
även med utländska gäster, såvida man har en guide med
sig. Som världsarvsguide visar Rolf Edwardson runt
stora som små och berättar om de unika byggnaderna,
deras spännande historia och deras aktuella
användning – som alltjämt fungerar avskräckande.
För barnen undrar förstås om någon
fiende någonsin attackerat Karlskrona.
– Nej, då hade vi nog talat ryska eller
danska i Karlskrona idag, säger Rolf
Edwardson.
”De fem stora”
i världsarvet
Lindholmen
Drottningskär
När vetgiriga barn eller nyfikna turister frågar, kan ibland inte ens den stoltaste
karlskronit svara. Tänk då på världsarvsguiden Rolf Edwardsons kortversion av
världsarvet ”Örlogsstaden Karlskrona”:
– Staden byggdes av flottan, för flottan, och den används fortfarande av flottan.
”De fem stora” i världsarvet:
Trossö – hela stadsplanen ingår: torget,
kyrkorna, Grevagården, varvsmuren och örlogshamnen.
Lindholmen – örlogsvarvet med Polhemsdockan,
Wasaskjulet och Repslagarbanan.
Skärva herrgård – af Chapmans sommarställe.
Kungsholmen – fortet med den unika rundhamnen utanför Tjurkö.
Drottningskär – det kompletta stormaktstidsfortet vid Aspö.
Foto i segel:
• Skärva, Joakim Johansson • Kungsholmen, Mats Kockum • Drottningskär,
Joakim Johansson • Trossö, Leif Gustavsson • Lindholmen, Andreas Blomlöf

12 i Karlskrona nr 01 2011
i Karlskrona nr 01 2011 13
”Det är en speciell fabrik på en liten ort
där alla känner alla. Alla träffas i samhället
och det känns att alla är engagerade och
bryr sig om företaget.”
Text: Christer Carlbäck
Foto: Andreas Blomlöf
Ketchupeffekten
i Fågelmara
Omväxlande historia
1915 startade Harry Althini export av ål i Fågel mara. 1930 byggdes konservfabriken
för inläggning av höns-, fisk- och köttprodukter. Från 1950-talet
byggdes anläggningen ut av ägare som Reymersholms Livsmedel, Felix,
Cavenham, Beijer och Volvo. Som mest arbetade 220 anställda på fabriken.
1990 övertogs Felix av Procordia som koncentrerade produk tionen i Fågelmara
till ketchup och såser. 1995 bildades Procordia Food AB, genom en
sammanslagning av Felix och Ekströms/Önos, och norska Orkla blev ägare.
Procordia Foods anläggning
i Fågelmara är en av Europas
modernaste ketchupfabriker.
Här produceras faktiskt all
tomatketchup av märket Felix
– som det lär säljas en flaska
av var tredje sekund. Det går så
bra att den Eslövsbaserade livsmedelskoncernen
nu investerar
ytterligare i fabriken.
– Felix är vårt flaggskepp här i Fågelmara. Vi är stolta över att ketchupen går så bra
och att man kan ”ha den till allt”, säger platschef Bill Wigren med ett leende
och fortsätter:
– Satsningarna görs för att ytterligare stärka vår konkurrenskraft. De är
ett kvitto på att våra ägare har en långsiktig tro på Fågelmara som Nordens
största tillverkare av ketchup och såsprodukter.
En del i satsningen består av investeringar för att man på fabriken ska
kunna packa olika pallformat automatiskt, då olika länder har olika typer
av pallar. Dessutom kommer såväl lokaler som produktionsutrustning att
uppgraderas.
Tonvis med tomater
I dag använder fabrikens cirka 80 anställda omkring 35 000 ton tomater per
år i form av råvaran tomatpuré. Med tomatketchupen som flaggskepp och
de senaste investeringssatsningarna tar fabriken nu nya steg in i framtiden.
– Vi tillverkar framförallt ketchup, men gör även dressingar, tomatpuré,
chilisås, majonnäs, pepparrot och olika såser och oljor, säger Bill Wigren.
”Mr Ketchup” gillar Fågelmara
Procordias Lars-Erik Jönsson, som blivit synonym med Felix Tomatketchup
i tv och sociala medier, är förtjust i fabriken i Fågelmara. Inte bara för att det
är här som hans favorit till all möjlig mat görs, utan också för att atmosfären
är så familjär:
– Det är en speciell fabrik på en liten ort där alla känner alla. Alla träffas
i samhället och det känns att alla är engagerade och bryr sig om företaget.
Den aktuella ketchuphysterin, där Lars-Erik Jönsson spelar huvudrollen,
började med att en ung flicka skrev till Procordia och berättade att hon åt
ketchup till nästan allt. Hon hade till och med tatuerat in Felix Tomatketchup
på armen. Sedan fann Procordia Facebookgruppen ”Jag äter ketchup till
allt utom pannkakor”. ”Mr Ketchup” beslöt sig för att visa att ”allt blir godare
med Felix” och reste till den som startat gruppen och bjöd på pannkaka
med ketchup. Snart diskuterades det i allsköns sociala medier om huruvida
ketchupsmaken kan passa till allt.
– Vi är väldigt speciella i Sverige med världens högsta ketchupkonsumtion,
säger Lars-Erik Jönsson. Det handlar om två kilo per person och år,
trots att det ibland kan verka som om man bara använder ketchup till grillat,
pommes och pasta. Vi trodde att det var ett studentfenomen eller att det
berodde på svenskarnas höga pastakonsumtion, men har nu kunnat konstatera
att det inte finns någonting som inte äts med ketchup.
Så det går att äta även pannkakor med ketchup?
– Ja, Felix är ju självklart till pannkakorna.
Foto: Procordia
Läs mer på
”Jag äter ketchup till allt utom pannkaka.”
”Allt blir godare med Felix Tomatketchup.”

14 i Karlskrona nr 01 2011
i Karlskrona nr 01 2011 15
Marianne Ivarsson
Hans Ottinger
Senad Kulenovic
Katarina Mazetti
Folkfest vid vattnet.
hetluften
En del är lyriska, medan andra tycker
tvärtom och drömmer om fornstora
dagar. Det råder ingen tvekan om att
”Sailet” är ett fenomen som berör.
Kommunens festivalstab har 2011 fått
ros för ”Barnens Sail”, men ris för bristen
på fartyg.
– Folk älskar tivoli, knallar och restaurangtält.
Det var 5 000 personer ute på lördagskvällen. Vi
har flyttat navet till sjönära lägen som Stumholmen
och Kungsbron, men visst behöver vi mer
aktiviteter till sjöss. Man måste dock vara medveten
om att det krävs en färdig finansiering om
18 miljoner kronor innan man ens kan ansöka om
att få Tall Ships Race. Det är pengar som vi inte
har, säger Michael Fransson, vd för Arenabolaget.
Kommunen är ytterst mån om att utveckla
Sail Karlskrona så att det blir en stadsfestival
som medborgarna älskar och är stolta över.
Därför öppnas en förslagslåda på webben där
alla möjliga konstruktiva idéer välkomnas.
– Snälla, skriv inte anonymt, utan skriv vem du
är så att vi kan kontakta dig och diskutera hur vi
kan förverkliga idéerna! vädjar Michael Fransson.
Här är adressen till förslagslådan:
www.karlskrona.se/ikarlskrona
Hur bör Sail Karlskrona utvecklas?
Marianne Ivarsson,
vd på Blekinge Business Incubator:
– Jag tycker att Karlskrona bör satsa på att få hit
de riktigt stora båtarna och återigen kontraktera
The Tall Ships Races eller något motsvarande.
Det är naturligtvis en kostnadsfråga och det
går sannolikt inte att genomföra varje år, utan
med längre intervall. Detta skulle kunna profilera
Karlskrona. Däremellan kan det vara mindre
Låt oss presentera ”i Karlskronas” panel.
Denna kvartett svarar i detta nummer på frågan ”Hur bör Sail Karlskrona utvecklas?”
Sail Karlskrona – stadsfesten som engagerar
hamnfester som då inte ska heta Sail Karlskrona.
Benämningen skapar förväntningar om båtar,
inte minst efter den formidabla starten när det ursprungligen
arrangerades. Utan satsning på båtar
bör konceptet ändras och namnet bytas.
Katarina Mazetti, Karlskronaambassadör
och författare:
– Den bästa delen av Sailet har på senare år varit
allt som händer runt bastion Aurora – Carlscrona
på 1700-talet, med tidsenliga dräkter och servering.
Mer historiska happenings, gärna i samarbete
med länderna kring Östersjön! Och tänk
om man kunde få ner segelfartyget Götheborg
till Sailet? Men det är ju klart att vi måste få våra
langos och kroppkakor ändå, och karuseller till
barnen. I Handelshamnen, en bit ifrån.
Senad Kulenovic, ägare till bland annat Castello:
– Det gäller att möblera om i tanken. Först och
främst måste Sailet flyttas tidsmässigt till i slutet
av juli, då folk fortfarande har pengar kvar och
turisterna inte har försvunnit. Det har ju inte hänt
något positivt alls för dem som inte bara vill stå
i kö, knuffas och dricka starköl. Vi behöver ha
tillbaka de stora båtarna, det är ändå det som
är nummer ett på Sailet.
Hans Ottinger, spelare i Karlskrona Hockeyklubb
och medarbetare på Länsförsäkringar
Blekinge:
– Satsa mer på att nyttja Karlskronas läge vid
havet och gör Sailet mer havsinspirerat när det
gäller mat, underhållning och aktiviteter. Fler
bryggor för privata småbåtar intill Sailområdet
skulle ge mer Sailkänsla, i brist på större båtar.
Piratlandet för barnen var en kanongrej. Borde gå
att göra något mer även för oss vuxna, exempelvis
en lagtävling eller femkamp med havet som
tema dit man kan anmäla kompisgänget, idrottslaget
eller arbetsplatsen. Slutligen, Sailet ligger
för sent, mitten av juli vore perfekt då staden
vimlar av festivalglada semesterfirare!
Hyreslägenheter
från
ÅÖ
till
Text: Christer Carlbäck
Foto: Andreas BlomlöF, Morgan Karlsson M. FL.
För dig som vill ...
... bo i centrum
”På Trossö bor
du mitt i det sjudande
stadslivet och har nära till butiker,
kultur och nöjen. Vi har flera centrala
bostadsområden, som det pittoreska
varvsarbetarkvarteret Björkholmen,
badvänliga Saltö och maritima
Stumholmen.”
... leva livet på landet
”Holmsjö är ett eldorado för entreprenörer och friluftslivsfantaster.
Tving erbjuder öppna landskap och vackra cykelstråk, där du kan
njuta av lugnet från idisslande kor och vajande blomsterängar.”
www.karlskronahem.se
Vill du bo vid havet? Eller trivs du bäst i djupa skogar
eller öppna landskap? I bobutiken på Karlskronahem finns
stor kunskap kring boendefrågor, bostäder och inte minst
bostadsområden runt om i kommunen.
Med en samlad erfarenhet som omfattar ett helt sekel
kan medarbetarna i bobutiken ge tips och råd till såväl
inbitna stadsbor som skärgårdsälskare om allt från läge och
utsikt till tillgänglighet, boendeekonomi och kringservice.
– Människor som kommer hit brukar bli förvånade över
att vi har hyreslägenheter på så många olika ställen, som
på Hasslö och Sturkö, säger Kerstin Ringberg i bobutiken.
För dig som funderar på ny bostad, bjuder medarbet arna
på följande potpurri.
... ha nära till både hav och stad
... njuta i skärgården
”På Sturkö kan drömmen om Saltkråkan bli sann. Fiska, bada
och snappa upp något nybakt eller nyrökt på hemvägen. Även
på Hasslö och Verkö kommer du nära skärgård och salta bad.”
”Spandelstorp och Lyckeby går från
tallskog till handel och hav. Nättraby
förenar närhet till arenaområdet och
Karlskrona med lummig natur och
skärgård. Du kan hyra lägenhet nära
såväl Lyckebyån som Nättrabyån.”
... ha nära till allt
”Pantarholmen är stadskvarterskullen som länkar samman
centrum med Mellanstaden. Hyr du här har du promenadavstånd
till både stad och natur och ofta en fantastisk utsikt
över havet och Karlskrona.”
... ha ett nyproducerat hem
”Mellan Ekebacken, Lyckeby vårdcentral
och köpcentret Amiralen har du som hyresgäst nära till
allt. Lägenheterna i Vedebylund byggs med inriktningen
bo bra för äldre, men ger ett bra boende för alla åldrar.”

16 i Karlskrona nr 01 2011
i Karlskrona nr 01 2011 17
När ideella krafter förenas
med kämpaglöd och kommunal
stöttning kan berg förflyttas
och en häftig idrottshall
byggas i skogsbygden!
”Allhallen”
Pierre
ekar i hela Holmsjö med omnejd
Det har eldsjälarna bakom den kommande Allhallen i Holmsjö bygden att bygga en ny hall. Gymnastiksalen får bli förskola
bevisat. Med affischnamn som handbollslandslagsstjärnan och skolan får hyra in sig i nya hallen. Kommunen var snart
Pierre Thorsson, den FIFA-meriterade fotbollsdomaren med på noterna.
Martin Hansson och företagaren Per Ivarsson i spetsen – Föreningens initiativ ligger i linje med folkhälsomålen,
har den ekonomiska föreningen samlat mängder av menar Ann-Katrin Olsson, förvaltningschef på idrotts- och
andelsägare och, i samarbete med kommunen, ordnat fritidsförvaltningen.
finansieringen av multifunktionsarenan.
Elitevent på gång
Anfall är bästa försvar
Flera föreningar utifrån har köpt andelar och vill hyra tider.
Egentligen började det med att skolans lokaler från
Det blir aktivt med bollsporter, boule, skytte, teater och
1960-talet var undermåliga och gymnastiksalen för trång. dans. Hallen ska rymma café och fritidsgård samt 350
Något måste göras.
läktarplatser. Martin Hansson vill se Sillhövda AIK som
– Här på landsbygden kan man välja en defensiv eller värd för nästa inomhus-DM i fotboll, medan Pierre Thorsson
vill bjuda in handbollens yppersta elit för matcher och
en offensiv linje. Här i Holmsjö är vi positiva, så vi gick på
offensiven, säger Martin Hansson.
träningsläger i Holmsjö.
Holmsjö sjuder av företagsamhet. Den växande orten – Denna satsning kan betyda allt för klubbarna och
har återupplivat såväl tågstation som distriktssköterskemottagning,
postkontor och affär. Så nu erbjöd sig hela säkert att gynna kommunen som
barnen i den här delen av Karlskrona och den kommer
helhet!
Martin
Text: Christer Carlbäck
Foto: Andreas Blomlöf
huvudet på
Landskapsarkitekt Pernilla Johansson
har ett av 150 olika yrken inom kommunen.
Hennes mål är bästa möjliga utemiljö
– både i dag och i morgon.
Hur blev du landskapsarkitekt?
Jag var inredare, men ville ut i naturen. Då jag gärna gör
kreativa saker som många kan ta del av, jobbar jag hellre
i en kommun än med privata trädgårdar.
Vad går ditt jobb ut på?
Jag ansvarar för våra parker och vår tätortsnära skog
samt 92 lekplatser och 32 badplatser. Till min hjälp har
jag 25–40 medarbetare beroende på säsong. Just nu
renoverar vi lekplatser och byter ut sjuka träd. Träd är
ett känsligt ämne för många människor, men vi måste
ju byta ut dem för att få friska träd i framtiden.
Vad är det bästa med jobbet?
Det är roligt att utveckla Karlskrona. Jag är också mycket
mån om att min personal trivs, och gillar när vi hittar lösningar
tillsammans med andra förvaltningar, exempelvis
exploatering eller lyckade handikappanpassningar.
Pernilla Johansson
Enhetschef för park
i Karlskrona kommun
Uppvuxen i Karlshamn
Skolad vid Lantbruks -
universi tetet i Alnarp
5 år inom kommunen
Bakgrund som inredningsarkitekt
på IKEA
150
olika yrken finns det att
välja bland inom kommunens
verksamhet.
45 %
av Karlskrona kommuns
medarbetare
är högskoleutbildade.
46
år är medelåldern
bland de anställda.
EM- och SM-arrangemang 2012
Efter Melodifestivalen har Karlskrona blivit en populär ansöka om stora mästerskap är välkomna till oss.
värd för turnéer och evenemang. På tur står Veteran-SM Vi kan alla vägar in och lovar att stötta dem. Karlskronas
i bordtennis, tv-sända EM i badminton och SM i dans. potential som turist- och evenemangsstad är enorm.
– Det blir en häftig vår, säger en glad Michael Fransson,
vd för Arenabolaget. Det är fantastiskt att se hur föreningslivet
engagerar sig med hundratals personer som ställer
KHK bygger för framtiden
Karlskrona Hockeyklubb har byggt till i Telenor Arena Karlskrona.
Ett outnyttjat utrymme under takåsarna har försetts
upp ideellt! Se på hockeyn: det är ett showbizevent i
veckan med 3 000 besökare och 150 funktionärer. Evenemangen
betyder massor av hotellnätter, restaurangbesök
med fönster ut mot isen och inretts till en skön plats för
matservering, konferenser och evenemang för sponsorer.
och intäkter för det lokala näringslivet. Föreningar som vill
18–22 januari: Veteran-SM i bordtennis, Östersjöhallen och Karlskrona idrottshall, arr. Lyckeby BTK.
16–21 april: EM i badminton, Telenor Arena Karlskrona, arr. BK Carlskrona.
18–20 maj: SM i dans, t. ex. jive och bugg, Telenor Arena Karlskrona, arr. Crazy Steps.
18–20 maj: Ungdoms-SM i fäktning, Östersjöhallen och Karlskrona idrottshall, arr. Fäktklubben Chapman.
Fler evenemang på www.visitkarlskrona.se
notiser
Visste du att …
… hushållen i Karlskrona använder
cirka 160 liter dricksvatten per person
och dygn.
… Karlskrona vattenverk i Lyckeby
distribuerar 550 000 liter dricksvatten
i timmen.
… dricksvattenledningarna i
kommunen är sammanlagt
640 km.
Tillgängligt rådhus
Rådhuset i Karlskrona har fräschats upp och anpassats för
ökad tillgänglighet. Entrétrappan har flyttats ut mot torget och
gett plats åt en ny hiss mellan trappan och husväggen.
– Vi har tagit vara på den gamla ytterdörrens utsmyckning och
fäst den utanpå en ny, massiv dörr. Den har alla
automatiska funktioner och är bredare för att
det ska vara lätt att ta sig in med rullstol och
barnvagn, säger projektledaren Karin Grimbe.
Världssamfundet gillar Karlskrona
FN-organet Unesco har utsett Blekinge Arkipelag till biosfärområde.
Kust och skärgård i Karlskrona, Ronneby och Karlshamn ska bli en global
förebild för biologisk mångfald och hållbar utveckling. I satsningen, som
engagerar en mängd lokala aktörer, har redan de ljuva ledorden natur,
kultur och entreprenörskap spikats.

18 i Karlskrona nr 01 2011
notiser
i Karlskrona nr 01 2011 19
Kraftvärmeverket i Bubbetorp
är den största miljösatsningen och
den största enskilda kommunala
investeringen i Karlskrona kommuns
historia. Projektet kommer att löna
sig i form av miljövinster och
närproducerad värme och el.
Lokal produktion
– Vi har arbetat målmedvetet i 20 år för att minska utsläppen
och bryta oljeberoendet. Vi kan nu erbjuda ännu
fler kunder miljövänlig fjärrvärme och närprodu cerad
miljöel, säger Jan Svensson, vd för Affärsverken.
Det var 1990 som politikerna i Karlskrona tog
beslut om att satsa långsiktigt på fjärrvärme och energieffektivisering.
Affärs verken byggde värmeverken som heter Väster Udd
och Gullberna och fick snart ta till provisoriska pannor för att möta en
ökande efter frågan. Fler och fler fastighetsägare valde att ansluta sig
och skrota sina gamla oljepannor. 2009 blev det klartecken för ett nytt
bygge i Bubbetorp.
I juni 2012 ska kraftvärmeverket tas i drift. Pannan ska eldas med flis, det
vill säga biobränsle från skogsindustrin, och den får förstklassig rök gasrening.
Sedan distribueras värmen ut till villor och flerfamiljshus via fjärrvärmenätet.
Att på så vis producera och leverera värme är miljövänligare än att elda med olja.
Dessutom råder det brist på egen trygg elproduktion i hela södra Sverige.
– Att vi producerar vår egen värme och el är inte bara bra för miljön i närregionen.
Det är också tryggt för samhället att ha tillgång till ström.
Det finns planer på ännu en panna. Om det blir en flispanna till eller en avancerad
panna som kan gå även på utsorterat brännbart avfall är ännu inte beslutat.
Text: Christer Carlbäck
Foto: Andreas Blomlöf
av el och värme
• 750 miljoner kronor
kostar kraftvärmeverket.
• 700 000 kubikmeter
berg har sprängts bort.
• 22 miljoner liter fjärrvärmevatten
ryms i reservtanken.
• 80 meter hög är skorstenen.
• 42 MW blir panneffekten,
30 MW värme och 12 MW el
(¼ av Trossös elbehov).
Namntävling till våren
Är du bra på namn? Ett medborgarförslag
ligger till grund för en kommande
tävling om ett nytt gemensamt namn
för Bubbetorps avfallsanläggning och
kraftvärmeverket. Namnet ska vara satt
till invigningen, så börja klura redan nu
och håll utkik efter tävlingsstarten!
Läs mer på
www.affarsverken.se
– in brief
Mellan hav och arena
Internationell glans
”Vi vann
kvalitetspriset!”
Äldrenämndens kvalitetspris
i Karlskrona 2011
gick till växelvårdsenheten
vid Storören och
personalgruppen på det
särskilda boendet
Björkbacken.
Rosenholms Udde, som har ett attraktivt läge vid västra infarten
till Karlskrona, är redo för nya äventyr. Kommunala Kruthusen
Företagsfastigheter AB utlyser en markanvisningstävling för uddens
55 000 kvm mark och 20 000 kvm vattenyta, vilket innebär fritt fram
för exploatörer att komma med idéer och offerter. Udden söder om
Telenor Arena Karlskrona har tidigare hyst försvarets verkstäder
och varv, men ska nu bli tillgänglig för alla som bor i och gästar
Karlskrona. www.kruthusen.se
Karlskrona har alltid varit en stad där människor från olika delar
av världen har levt tillsammans. Redan när staden byggdes
i slutet av 1600-talet kom det många utsocknes, främst från
This new magazine from the Municipality of Karlskrona reports
about local activity and industry.
– A lot of things are happening in Karlskrona thanks to all
the dedicated people, says Camilla Brunsberg, Chairman of
the Municipal Executive Board.
The Karlskrona centre will receive a new maritime entrance.
Instead of the old Oljehamnen (Oil Harbour), new buildings, green
areas and a city marina are being planned. City planners from
near and far are inspired by the city of Karlskrona.
Swedish and foreign television companies and filmmakers also
often visit Karlskrona with cameras.
In Vedebyskolan, the staff is working according to a new model
that gives teachers more time with each student.
Tony Michaelsen, the new head of Stena Line’s ferry service
between Karlskrona and Gdynia, believes that the ferry service
will set new records ahead. Stena Line owns and develops the
ferry port on Verkö together with the municipality.
Do you know what the World Heritage site is?
– The naval city of Karlskrona was built by the Navy, for the Navy,
and it is still used by the Navy. The intact environment is included
on the World Heritage list, and the ”big five” are Trossö, Lindholmen,
Skärva, Kungsholmen and Drottningskär, says the guide Rolf
Edwardson.
Stortorget will be an obvious meeting point for people – just
like its role models in Rome.
Karlskrona välkomnar …
... nya landshövdingen, Berit Andnor
Bylund, som flyttat från Göteborg till
residenset vid Kungsbron …
… nye chefen för TelecomCity,
Mats Barvesten, som jobbat i
Kina men bor i Karlskrona …
… nye chefen på Stena Line, Tony
Michaelsen, som pendlar från Kristinehamn
tills han hittat en hästgård …
… blivande civilingenjören Sara
Ghorbanian, som flyttat från Göteborg för
BTH:s unika utbildning i datorsäkerhet …
… informatören/webbredaktören Johan Ohlsson,
nutritionisten Anna Rosenquist och
halvårskillen Olle Rosenquist, en hemvändarfamilj
från Malmö …
… samt en mängd andra inflyttare som bidragit till
att vi nu är 64 359 personer som bor i kommunen.
nuvarande Tyskland, Finland, Polen, Italien och Turkiet, och det
hördes tyska, franska och andra glosor på gatorna. Idag räknar
vi till 130 olika nationaliteter i Karlskrona, så när någon talar om
den slutna staden är det en sanning med modifikation.
The company Procordia Food invests in the ketchup factory situated
in Fågelmara, where all ketchup of the brand Felix is produced.
Sail Karlskrona is a festivity that engages people. The municipality
welcomes ideas on www.karlskrona.se/ikarlskrona.
The municipal housing company Karlskronahem has rental
flats – by the sea, in the city and on the countryside.
Enthusiasts in Holmsjö, in cooperation with the municipality,
have arranged the financing of a new sports centre.
In 2012, Karlskrona is hosting the Swedish-Veteran Champi onships
in table tennis, the television broadcasted European Championships
in badminton, and the Swedish Dance Championships.
As a landscape architect, Pernilla Johansson has one of 150 (!)
different professions within the municipal area. Her goal is to
achieve the best possible outdoor environment.
The combined heat and power plant in Bubbetorp is the largest
environmental project in the history of the municipality. This project
of Affärsverken shall provide for local heat and electricity in 2012.
Already in the beginning of Karlskrona’s history, many people
from countries such as today’s Germany, Finland, Poland, Italy and
Turkey lived here. Today there are around 130 different nationalities
in Karlskrona.
The name “Blå Port” comes from a 17th century restaurant that
had a blue door. Today there is a sculpture here.
What do you think of this magazine? Please leave your
thoughts and ideas at www.karlskrona.se/ikarlskrona.

Blå Port
I slutet av 1600-talet, då
brännvinet ännu inte ansågs
skadligt och tolv liter starköl
inte kostade mer än en kopp
kaffe, drev självaste borgmästaren
en krog på Wämös
syd sida. Där gick det hett till,
enligt kulturvetaren Michael
Helgesson på Kulturkompaniet.
En onykter bödel, som missat
sitt halshuggnings offer uppe
på Galgamarken för många
gånger, blev till exempel jagad
dit och lynchad av folkmassan.
Då dörren var blå, kallades
krogen Blå Port. Namnet lever
kvar i detta entrékvarter, där
nästan alla bostadsrätter har
blå dörrar. Skanska har låtit
Pål Svensson föreviga historien
i form av en stenskulptur av
en blåskimrande dörr på glänt.
Nästa etapp på dåtidens vilda
krogrundor var Vite krog vid
Sunna kanal (huset står idag
på Stumholmen). Blir nästa
skulptur av gnistrande is?
Tyck till om ”i Karlskrona”
Gå in på www.karlskrona.se/ikarlskrona
eller förmedla dina synpunkter och idéer
till Karlskrona kommun på Facebook.