De grundläggande dragen i rollfördelningen och i den ... - Juridicum

De grundläggande dragen i rollfördelningen och i den
yttre ramen för processen
1. Det är parterna som bestämmer vilken tvistefråga som skall
dras inför domstolen och det är parterna som bestämmer
tvistefrågans yttre ram genom sina yrkanden och genom sina
åberopanden av faktaförhållanden (jfr dispositionsprincipen).
2. Domstolens huvuduppgift är att inom denna givna ram avgöra
målet med ledning av de civilrättsliga regler som domstolen
ex officio anser vara relevanta för tvistens lösning (jura novit
curia)

Stämningsansökan i tvistemål
I 42 kap. 2 § RB framgår vad en ansökan om stämning skall
innehålla, vilket är
1. ett bestämt yrkande,
2. en utförlig redogörelse för de omständigheter som åberopas
till grund för yrkandet,
3. uppgift om de bevis som åberopas och vad som skall styrkas
med varje bevis samt
4. uppgifter om omständigheter som gör rätten behörig, om inte
behörigheten framgår av vad som anförs i övrigt,
Har käranden några önskemål om hur målet skall handläggas,
bör han ange dessa i ansökningen.
Ansökningen skall vara egenhändigt undertecknad av käranden
eller hans ombud.
De skriftliga bevis som åberopas bör ges in tillsammans med
ansökningen.

Exempel på yrkanden
· Volvo yrkar att tingsrätten skall förplikta Leif Johansson att
till Volvo utge 1 miljon kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen
från dagen för delgivning av stämningsansökan.
· Volvo yrkar att tingsrätten skall fastställa att Leif Johansson
är skadeståndsskyldig gentemot Volvo.
· Volvo yrkar att tingsrätten vid vite om en miljon kr skall förbjuda
Leif Johanson att använda varumärket Volvo.

Fastställelsetalan
Förutsättningarna för att man skall få föra en fastställelsetalan är
enligt 13 kap. 2 § RB följande.
1. Talan skall avse frågan huruvida ett rättsförhållande består
eller inte består. Exempel på rättsförhållanden är en talan som
går ut på att ett visst avtal gäller eller att en skuld inte föreligger
eller att det inte föreligger någon betalningsskyldighet.
2. Det skall vara en ovisshet om rättsförhållandet.
3. Ovissheten skall vara till förfång för käranden.
Förfångsrekvisitet innebär att det skall visa sig en begränsning
av friheten eller möjligheten för käranden att företa
förfoganden som är beroende av det rättshörhållande som är
stridigt. Ovissheten måste försvåra kärandens planering av sin
ekonomiska verksamhet eller på annat sätt skapa en besvärande
otrygghet.
Civilrättslig regel
Kärandens talan
Rättsföljd Yrkande
Rekvisit Grund

Civilrättslig regel
Skadeståndslagen 2:1
Kärandens talan
Var och en som Svaranden Karlsson som
(Rekvisit) (Rättsfaktum)
uppsåtligen
vållar
min cykel och mig själv
i ilska över Sveriges förlust
i handbolls-VM kastade ut
sin fåtölj genom fönstret på
fjärde våningen
person- eller
krossade cykeln och bröt
sakskada min arm på två ställen
skall ersätta
skall därför förpliktas att
skadan
till mig betala 50.000 kr.
(Rättsföljd) (Yrkande)
Svaromålet
Svarandens uppgift i målet är att försvara sig mot kärandens
talan. Svaromålet skall enligt 42 kap. 7 § RB innehålla följande.
1. de invändningar om rättegångshinder som käranden vill
göra,
2. i vad mån kärandens yrkanden medges eller bestrids.
3. om kärandens yrkande bestrids, grunden för detta med yttrande
rörande de omständigheter som käranden grundar sin
talan på, och med anledning av de omständigheter som svaranden
vill anföra samt,
4. uppgift om de bevis som svaranden åberopar och vad som
skall styrkas med varje bevis.

Svarandens invändningar
De invändningar som svaranden kan göra är följande.
· Invändning om processhinder. Syftet är att käromålet skall
avvisas.
· Sakinvändningar. De framställs i syfte att käromålet helt eller
delvis skall ogillas. Det finns tre olika slags sakinvändningar.
1. Rättsinvändning - att det enligt gällande rätt inte
finns grund för att lägga de av käranden åberopade
omständigheterna till grund för en dom.
2. Förnekande - den av käranden åberopade grunden
existerar inte helt eller delvis.
3. Motfaktum - ett rättsfaktum som förtar verkan av
kärandens grund.

Stämningsansökan i brottmål (45:4 RB)
Åklagaren skall uppge följande
1. den tilltalade
2. målsägande, om sådan finns
3. den brottsliga gärningen med angivande av tid och plats för
dess förövande och de övriga omständigheter, som erfordras
för dess kännetecknande, samt de lagrum, som är tillämpliga
4. de bevis han vill åberopa och vad som skall styrkas med varje
särskilt bevis; samt
5. de omständigheter som betinga domstolens behörighet om ej
det framgår av vad som eljest anföres.
Vill åklagaren i samband med åtalets väckande enligt 22 kap. 2
§ väcka talan om enskilt anspråk, skall han i ansökan uppgiva
anspråket och de omständigheter, varå det grundas, samt de bevis
som åberopas och vad han vill styrka med varje bevis.

Gärningsbeskrivning i brottmål
Misshandel
Kjell-Henry Persson har den 20 september 2000 ca. kl. 23.00 på
Kungsgatan i Stockholm uppsåtligen tilldelat Bengt Larsson tre
knytnävsslag i ansiktet. Av slagen tillfogades Bengt Larsson
smärta, blodvite och brutet näsben.
Lagrum: 3 kap. 5 § Brottsbalken.