ling_sprind_handut_f.. - Institutionen för lingvistik och filologi ...

UPPSALA UNIVERSITET
Institutionen för lingvistik och filologi
SPRIND, VT 2007, Tillfälle 9
SPRÅKPSYKOLOGI
SPRÅKINLÄRNING (de två artiklarna om barnspråk)
TALET TAR FORM (Björn Lindblom)
Förståelse kommer alltid före produktion. Under det första levnadsåret lär sig barnet
ljudstruktur och uppfattar (omedvetet) dualiteten i språket. Trots att språkljuden varierar
enormt i naturligt tal (invariansproblematiken) lär sig barnet känna igen ljudmönster. Till
viss del hjälper vi dom genom att anpassa vårt tal i vår interaktion med barn.
• Babytalk, barnanpassat tal
Det sätt på vilket vuxna talar till barn. Även barn lär sig detta och talar så till yngre
barn.
- långsammare tal
- barnspråksord med CV-struktur (totto, pippi osv.)
- högre tonhöjd
- förlängning och betoning av semantiskt viktiga ord
- förenklat ordförråd och förenklad syntax
- Syntax och morfologi
Yttrandelängd - kortare yttranden
Imperativer - fler imperativer till små barn
Frågor - fler frågor till små barn
Meningskomplexitet - färre bisatser
Verbformer, tempus - mera presens; här, nu
- Färre pronomen, fler substantiv
1

- Många upprepningar
- Expansioner
Vid fyra månaders ålder kan barnet uppfatta språkljud som är fonematiska (/l/ och /r/ är
betydelseskiljande i Svenska men inte i japanska) i alla språk. Vid sex månaders ålder
försvagas denna förmåga och vid ett års ålder uppfattar barnet bara de ljud som är
betydelseskiljande i modersmålet.
Man har gjort experiment med spädbarn: HIGH AMPLITUDE SUCKING för att se om
de har kategorisk perception. 4-månaders bebisar fick lyssna på /ba/-/pa/-kontinuumet.
Resultatet visar att fyra månaders bebisar har förmåga att skilja språkspecifika fonem åt.
Förmågan att uppfatta fonem som inte finns i modersmålet försvagas med tiden och
främst under det första levnadsåret.
En undersökning jämförde 6 och 8 månaders spädbarn i engelsktalande miljöer,
engelsktalande vuxna och hinditalande vuxna. Alla tre grupperna hade förmåga att
uppfatta och skilja mellan tonande och tonlösa ljud (t ex /b/ och /p/), en distinktion som
finns i både hindi och engelska. Men bara de hinditalande vuxna och spädbarnen hade
förmåga att skilja mellan par av fonem i Hindi (t ex retroflext och dentalt /d/).
Förmåga att uppfatta fonem är medfödd.
Förmågan försvagas med tiden
2

PRODUKTION
När barnet föds har det inte fysiska förutsättningar att producera tal. Struphuvudet sitter
för högt och tungan är för stor i förhållande till den övriga talapparaten. Dessutom är de
nervtrådar inte helt utvecklade som styr motoriken i talapparaten. Produktionen under det
första levnadsåret speglar både denna fysiska utveckling och samtidigt att barnet lär sig
att producera de språkljud som är betydelseskiljande i modersmålet.
JOLLER
Joller kallas all barnets produktion fram till dess att de första orden kommer. De första
orden kommer runt ett års ålder (men det kan variera från 8 till 15 månader). Jollret
genomgår olika stadier. Stadierna är inte helt distinkta (de överlappar alltså) och det kan
gå olika fort för olika barn att passera dem. Men ordningsföljden är alltid densamma hos
alla barn i alla kulturer.
• Vokalisationsstadiet (2 månader)
Vokalisationsstadiet är inte beroende av språklig stimulans utifrån, även döva barn
genomgår detta stadium.
Skrik, gnyenden, vokaler. Reflexmässiga ljud.
Iiiii, uuuuu
• Jollerstadiet (2-4 månader)
1. ”Trivselläten”, glottala och velara ljud som bildas långt bak i munnen
ngaa, gaa, chooo, iing
2. Konsonantlek (vocal play), lek med främre konsonanter
boo, bii, daa
3. Reduplicerat joller (6-8 månader)
3

ababa, didi, mamamam
Regelbunden rytm
Ungefär samtidigt uppträder mer varierat joller, alltså med varierande ljud i
samma sekvens
bada, dadi, badidida
Vid 6 månader börjar jollret bli språkspecifikt.
Finns kontinuitet mellan jollret och det framväxande språket? Tidiga forskare (Jakobson
1941) menade att jollret var helt slumpmässigt och lingvistiskt ointressant. Senare
forskare (Cruttenden 1979, Oller mfl. 1976) har vederlagt denna idé.
Till exempel visar senare jollerstadier kontinuitet med de första orden.
(OM TIDIG MORFOLOGISK UTVECKLING (Sven Strömqvist))
DE FÖRSTA ORDEN
De första orden kommer runt ett års ålder.
I tidiga stadier används orden holofrastiskt. Ett ord får uttrycka en hel sats = holofrastisk
användning av ordet. Ett ord kan användas i många funktioner; benämning, fråga, för att
understryka något, för att uttrycka komplexa situationer.
I detta stadium är det även vanligt med så kallade överextensioner. Detta innebär en
utvidgning av ordets "egentliga" betydelse. Exempelvis när ordet pinne får beteckna även
käppar, paraplyer, plankor osv. Vilket perspektiv barnet har kan vara intressant att
fundera på. Vilken egenskap hos föremålet tar man hänsyn till vid klassifikationen? I
detta fall är det uppenbart att det är formen, i andra fall kan det vara material, storlek el
dyl.
4

Underextensioner innebär att man använder ordet med ett snävare betydelseinnehåll.
Dessa är svårare att hitta i barnets språk. Till exempel när ett barn använder ordet bil eller
bilar bara för de bilar man kan se från barnets fönster.
Mellan 1 och 1,5 år går ordinlärningen långsamt. Nu kan barnet mellan 10-50 ord. Under
Mellan 1-1,5 år producerar barnet två- och flerordsmeningar.
• Tvåordsmeningar, varierande ordföljd: plocka fluga, plocka Erik
negation utanför satsen: nej mamma ringa
• Flerordsmeningar, det telegrafiska stadiet (vid ungefär 18 månaders ålder)
Fasen brukar inträda vid 18 månaders ålder. Barnet har här börjat lära sig även abstrakta
ord, som inte direkt refererar till situationen. Kan använda språket för en mängd olika
syften, klarar många språkliga funktioner.
I detta stadium saknar orden böjningar, och stadiet kan därför även kallas det telegrafiska
stadiet. Korta yttranden som domineras av innehållsord (jmf agrammatism, Brocas afasi).
Mellan 1,5 och 2 år kommer den så kallade ordförrådsspurten. Nu ökar barnets
ordförråd till att omfatta flera hundra. Efter ordförrådsspurten börjar böjningarna komma.
5

BARNETS MORGOLOGISKA UTVECKLING
• Morfologiska milstolpar:
1. inga böjningar, invarianta former: åtta bil, mamma ringa
2. övergeneraliseringar:
- substantiv: den > det, ar > er
- verb: presens > perfekt > preteritum
3. fler böjningsformer
- substantiv: bilar, böcker, hus
- verb: sprang, läste
4. finslipning av speciella former, särskilt partikelverb: ihjältrampad, låsa in, inlåsta
• Tankarna om den naturliga ordningen i inlärningen av grammatiska morfem
Det finns en ordningen i inlärningen av morfem som är naturlig därför att den kan
förklaras av enkla kognitiva principer. De kriterier man tar upp som viktiga orsaker till
varför vissa mönster lärs in tidigare än andra är följande:
1. Observerbarhet i omgivningen. De möjligheter barnet har att i sin omgivning se
vad morfemet refererar till.
2. Skillnad i ljudförändringen. Om ljudförändringen som morfemet åstadkommer är
lätt att upptäcka eller inte. De grammatiska morfem som systematiskt blir
prosodiskt framhävda (genom längd, tonhöjd, rytmiska mönster, etc.) också blir
lättare att lägga märke till och därmed lärs in tidigare.
3. Frekvens. Vanliga former lärs in tidigare än ovanliga.
6

Dessa faktorer samspelar och skapar olika inlärningsgångar för olika språk. En
tvärspråklig studie av svenska, danska och isländska har visat att partiklar lärs in olika i
de olika språken beroende på hur språket hanterar partiklarna syntaktisk och fonologiskt.
(fetstilade segment är betonade)
Danska
Isländska
Svenska
ta det ud
taka tha ut
ta ut det
Man följde barn med dessa modersmål och fann att inlärningen skiljde sig åt. Det danska
barnet lärde sig partiklar tidigare än det isländska och det svenska barnet. Det isländska
barnet analyserar verb och partikel som två olika enheter. Det svenska barnet lärde sig
verb + partikel som en oanalyserad enhet.
Kritisk period
Om barn inte får språklig stimulans inom viss tid (före viss ålder) utvecklas inte språket
normalt. Lenneberg föreslår att detta sammanfaller med lateralisering: efter det att
lateralisering skett är den kritiska perioden över.
1. Hjärnskador
2. Språklig stimulans; ”vilda barn” (Genie)
3. Andraspråksinlärning
Problem: Forskarna är inte överens om när den kritiska perioden är slut.
Lenneberg: tonåren
Andra: 5 år/ 9 år
Hjärnans utveckling är omfattande under våra första levnadsår, hjärnans vikt ökar med
350% under de två första åren, och endast med ca 35% från 2-år till puberteten. Under
denna period sker lateraliseringen.
7

Detta innebär att barnet under den biologiska utvecklingsfas när hjärnan utvecklas i snabb
takt även måste utsättas förr viss lingvistisk stimulans för att språkutvecklingen skall ske
normalt. Efter denna period skulle det vara svårare, eller rent av omöjligt att lära sig ett
språk.
Var gränsen för den kritiska perioden skulle gå är olika för olika forskare, vissa menar i
5-årsåldern, andra i puberteten, men principen är densamma.
Problem med begreppet kritisk ålder
8