FÃ¶rorenade omrÃ¥den i VÃ¤stmanlands lÃ¤n - LÃ¤nsstyrelserna

More documents

Recommendations

Info

Förorenade områden i Västmanlands län. 2(17) Under samtliga delmoment ska objektens miljö- och hälsorisker bedömas enligt en fyrgradig skala: Riskklass 1 Mycket stor risk, Riskklass 2 Måttlig/stor risk, Riskklass 3 Liten risk, Riskklass 4 Mycket liten risk. I riskklassningen ingår sådana faktorer som: • Typ av kemikalier i råvaror, produkter och avfall, samt hur dessa kemikalier hanteras och i vilka mängder de förekommer, • Spridningsförutsättningar i mark, grundvatten och ytvatten, • Omgivande områdens känslighet. Begreppet känslighet innefattar trolig påverkan på både människa och miljö. Riskklassningen ska göras under alla fem stegen i MIFO-modellen, d v s klassningen ska hela tiden kunna ändras om nya uppgifter pekar på detta. Riskklassningen blir ett beslutsunderlag för vilka objekt som ska undersökas närmare. Observera att inte alla objekt kommer genomgå hela processen. Huvudsyftet med klassningen är att kunna välja ut de mest akuta saneringsobjekten. Lika viktigt är också att successivt kunna gallra ut sådana objekt som man inte anser kan innebära någon större miljöfara. 1.2 Branschkartläggningen och länets flerårsplan Åren 1992-94 genomfördes i hela landet en översiktlig inventering av förorenad mark, den s k Branschkartläggningen, av befintligt material på Naturvårdsverket, länsstyrelserna och kommuner (Naturvårdsverket, 1995). På grundval av branschkartläggningen togs 1996 en flerårsplan fram för länet (Länsstyrelsen, 1996a). I flerårsplanen, som följer MIFO-modellen, läggs stor vikt vid noggranna inventeringar. Planen löper på fem år med 1997 som startår. Startåret motsvarar MIFO-modellens Fas 1 och skulle innebära en ”heltäckande översiktlig inventering av läget i Västmanland för alla branscher för riskklassning och prioritering”. Målet var i slutändan att inventera alla branscher, men fyra branscher bedömdes som extra viktiga: • Järn-, stål- metall- och manufakturindustri (kommer i fortsättningen benämnas metallindustri), • Träimpregnering, • Skjutbanor, • Bensinstationer och bilvårdsanläggningar (förutom sådana bensinstationer som lagts ner mellan 1 juli 1969 och 31 december 1994, eftersom dessa inventeras av Svenska Petroleum Institutet genom dess bolag Spimfab 1 ). 1 För ytterligare upplysningar se http://www.spi.se/, eller kontakta Svenska Petroleum Institutet Tel: 08 - 667 09 25, Fax: 08 - 667 09 54 .
Förorenade områden i Västmanlands län. 3(17) Under arbetet med branschkartläggningen lyftes vissa objekt fram som s k riksobjekt, d v s objekt där miljörisken bedömdes som så allvarlig att de gavs prioritet till fortsatt utredning för eventuella åtgärder. Riksobjekten i Västmanland är: 1. Sala Aftersandsupplag. Objektet är delvis åtgärdat. Vissa kompletteringar återstår dock. 2. Metallhydroxiddeponin ”Lyckan” i Hallstahammars kommun. Pågående åtgärd (kalkning). 3. F d Kohlswa Gjuteri, Köpings kommun. Utredning pågår. 1.3 Finansiering Naturvårdsverket beviljade 1997 Länsstyrelsen i Västmanlands län 350.000 kr för att genomföra en inventering av förorenad mark 2 . Förutom ekonomiska villkor ställdes som krav att inventeringen skulle genomföras enligt Fas 1 i MIFO-modellen. Bensinstationer som inventeras av Spimfab (se ovan) skulle inte ingå. Kommunala deponier utgick också eftersom sådana inventeringar skall göras av kommunerna. 1.4 Organisation 1.4.1 Länsstyrelsen Inventeringen påbörjades i oktober 1997. Projektledare har varit Lars Edenman och det löpande inventeringsarbetet har utförts av Tobias Robinson. Ansvaret för projektbudget m m, har legat på projektledaren, och ansvaret för klassning har legat på inventeraren och projektledaren tillsammans. I projektets början bildades en arbetsgrupp, som förutom projektledaren och inventeraren har bestått av medarbetare från Länsstyrelsens samhällsbyggnadsenhet (däribland Länsstyrelsens GIS-ansvarige) och kulturmiljöenhet. Arbetsgruppen har fungerat som en referensgrupp för att kunna lämna synpunkter från andra intresseområden än just miljö. Gruppen har sammanträtt tre gånger, och förutom dessa möten har en informell dialog förts mellan inventeraren och medlemmarna i arbetsgruppen under arbetets gång 1.4.2 Arbetsfördelning Länsstyrelsen - kommunerna Att identifiera alla objekt i länet, och dessutom bedriva efterforskningar på dessa är givetvis ett alltför stort arbete för en enda person. Det är nödvändigt att samarbeta med personal på kommunerna som besitter lokalkännedom. I Älvsborgs län fanns redan en modell framtagen för samarbetet med kommunerna (Länsstyrelsen i Älsvborgs län, 1996). Modellen går i korthet ut på att länsstyrelsen tillsammans med kommunen inventerar sådana objekt där kunskapen finns samlad på länsstyrelsen, d v s A- och B-objekt. Kommunerna inventerar själva sådana objekt där kunskapen finns samlad på kommunen, d v s C-objekt samt A- och B-objekt där tillsynen tagits över av kommunen. Denna arbetsfördelning har använts även vid inventeringen i Västmanland. 2 Naturvårdsverkets diarienummer: 642-2175-97/Kf, Länsstyrelsens i Västmanland diarirenummer: 240-4358- 96.
Page 2 and 3: Förorenade områden i Västmanland

FÃ¶rorenade omrÃ¥den i VÃ¤stmanlands lÃ¤n - LÃ¤nsstyrelserna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?