n - Länsstyrelserna

--------------------------------------------.-------- -------3flLJ../1uflnu'O11unDet rätvinkliga gatusystemet bildada kvarter och icentrum lämnades plats för ett kvadratiskt torg. Denäldsta bebyggelsen utgjordes antagligen av bebyggelseliknande den som förekom på landsbygden. Stadens invånaresysslade med bergsbruk och jordbruk. Boningshusen låg iregel mot gatan och inne på tomten mot gårdsplanen fannsstallar, lador och fähus. Det äldsta systemet var dockatt placera bodarna i gatulinjen. Byggnaderna var uppfördai timmer med torvtäckta tak. Förutom denna bondebebyggelsefanns några enstaka byggnader av officiellkaraktäG exempelvis rådhuset vid torget och kyrkan från1640-talet. Staden drabbades aven omfattande brand 1736,men den nya stadsplan som fastställdes efter brandenöverensstämde i stort sett med den äldre. BebyggelsenfIck också en likartad utformning som den hade haft förebranden. Först vid 1800-talets mitt ändrades bebyggelseneftersom en del bergsm5n upphörde med jordbruket i stadenoch vissa ekonomibyggna4er förändrades. Byggnadernabörjade kläs in med panel och taken täcktes med tegel.Bebyggelsen fick alltså en mera stadsmässig karaktär.1880 förstördes delar av staden aven ny brand, men dennya bebyggelsen fick likartad utformning som tidigare.Vid den här tiden och kring sekelskiftet putsades emellertidmånga av de äldre timmerhusen. Detta gällde förstoch främst gatuhusen, alltså boningshusen. De slätellerspritputsades i ljusa ,färger. Det stora flertalettimmerhus inkläddes dock med panel antingen pärlspånt,locklist eller slätpanel.flIlnuflunUuIlUnuJordbruksbebyggelsen med medelstora gårdar samlade im~dre byar är utmärkande för stora delar av kommunen.Byarna var större före skiftena vid 1800-talets mitt,då många gårdar utflyttades och blev ensamliggande. Idagbestår byarna oftast av två eller tre gårdar. Någrabyar, exempelvis Varmsätra, har dock kvar radbykaraktären.Gårdarna i byarna kunde i äldre tid också vara samladei oregelbundna grupper - klungbyar. Den centralsvenskagårdstypen var utmärkande för området, vilken kännetecknadesav uppdelning i man- och fägård. Ett staketeller ett portlider skilde de båda delårna från varandra.Denna gårdstyp är numera sällsynt såväl i kommunen somi länet i övrigt.Ti~~er är det vanligaste byggnadsmaterialet när detgäller landsbygdens äldre byggnadsbestånd. Detta domineras'av 1800-talsbyggnader, man här finns även ett betydandeinslag av bygg~ader från 1700-talet. Senare förändringarhar emellertid skett och nya byggnader har tillkommitunder 1900-talet. De äldre mangårdsbyggnaderna bestårofta av två.våningar. Byggnaderna är smala och har sadeltak.Vid 1900-talets början ersätts timret av resvirkesellerregelkonstruktioner och husen är vanligtvis kläddamed fas- eller pärlspontpanel. Locklistpanel var underäldre tid den vanligaste paneltypen inom kommunen. Detimrade ~~h panelklädda byggnaderna är nästan genomgåendemäl~de med Falu rödfärg.Landsbebyggelseu

____________________________~4RAD OCHANVISNINGARAnpassninq avnybyqqnaderDe teqeltäckta sadeltaken dominerar på landsbyqden ochendast i herrqårdsmiljöer, vid prästqårdarna samt på1920- och 1930-talens byqqnader finner man valmade ochbrutna tak. I dessa miljöer och på de större qårdarnaförekommer boninqshus målade i vitt eller qult iställetför falurött. ·Teqeltaken och den faluröda färqen äremellertid betydelsefulla och särpräqlade inslaq i densvenska landskapsbilden. Viktiqa för by- och qårdsmiljöernaär det stora antalet ekonomibyqqnader. Ikommunen finns ett ovanliqt stort antal äldre, timradeekonomibyqqnader som har bevarat den ursprunqliqa utformninqen.Idaq har de ofta förlorat sin funktion, menen strävan bör vara att underhålla och bevara dem eftersomde utqör en betydelsefull miljöfak'tor. De har oftaockså kulturhistoriskt värde för att qe en uppfattninqom hur qårdarna tidiqare varit utformade.Nybyqqnader i äldre miljöer av kulturhistoriskt intressebör anpassas efter. de befintliqa byqqnaderna. Nybebyqqelsenslokaliserinq har sto~ betydelse. Nya hus börinte förläqqas så öppet att de dominerar i landskapet.Man bör istället sträva efter att placera dem i ett mindreöppet läqe eller i anslutninq till befintliq bebyqqelse.Byqqnadens ·läqe på tomten och i förhållande till väqenär betydelsefulla faktorer att ta hänsyn till. Proportioner,"material- och färqval är andra viktiqa detaljervid anpassninq av nybyqqelse.Stadsarkitektkontorets personal står till tjänst med råd ochupplysninqar vad avser både anpassninq av nya byqqnadertill det äldre. beståndet som lämpliqa tenoverinqsåt~ärder.DDOOOOoOOODDDet äldrebyqqnadsbeståndetDet äldre byqqnadsbeståndet karaktäriseras av relativt smalabyqqnader med brant takvinkel. Manqårdsbyqqnaderna bestårofta av två våninqar och har två mindre byqqnader placeradesom flyqlar. De timrade byqqnaderna, vanliqtvis inkläc;:1c;:1amed faluröd lockläkt, är dominerande i trakten. Traditionellt hörvita knutar, vindskivor och fönster med tillhörande fodertill bostadsbyqqnader, medan uthusen, med undantaq förfc3nsterbåqar och -spröjsar, rödmålades. Svart förekom somtjärfärq på uthusdörrar och kunde även förekomma på uthusknutaroch vindskivor. Manqårdsbyqqnaderna på de större qårdarna,prästqårdarna och herrqårdarna är dock oftast målade i vitt ellerqult. Ett stort antal ekonomibyqqnader med olika funktioner finnspå qårdarna. Materialbehandlinqen kännetecknas av falurött timmeroch teqeltäckta sadeltak. I kommunen förekommer ett ovanliqtstort antal välbevarade ekonomibyqqnader. I järnväqssamhällenamed bebyqqelse från sekelskiftet 1900 dominerar de panelkläddavillorna målade i ljusa oljefärqer. Snickeridetaljer är ocksåutmärkande för denna bebyqgelse.0 0 Oon LJDOOODCl

ILJ5uIlu'1UIlununuOflnreLJIlLJfluIlUflU'Il,uIlUnUByggn~ders kulturhistoriska värde är beroende av om dentidstypiska karaktären har bevarats och detaljerna harhärvid avgörande betydelse. En viktig grundprincip vidall renovering är att göra så få förändringar som möjligt.Fasaderna bör bibehållas i ursprungligt skick både i frågaom material och färg. Utvändig tilläggsisolering och ändringav fönster bör undvikas eftersom detta innebär stora ingreppoch ofta ger förhållandevis låg utdelning från energisparsynpunkt.De effektivaste åtgärde~a; tätning av fönster och dörrarsamt invändig isolering av väggar, isolering av golv- ochvindsbjälklag är alternativ som oftast är tillräckliga.Vid yttre tilläggsisolering förändras fasadens utformningi alltför stor utsträckning, fönsteröppningar och grundblir indragna i förhållqn9~tillfasadlivet och äldresnickeri- eller putsdetaljer försvinner. Större ~ill- .byggnader och förändring avtakmaterial inverkar ocksåstörande på kulturhistoriskt värdefulla byggnader.Dörrar och fönster är ytterst viktiga för byggnadens utseende.Äldre ytterdörrar bör bevaras eller ersättas mednytillverkade av traditionell typ. Om fönstren av tekniskaskäl måste bytas är det viktigt att karmyttermåttenoch spröjsindelningen bibehålls. Verandor eller förstukvistarhör ofta samman med husets byggnadsstil och bördärför bevaras liksom snickeridetaljer och snickarglädje,även om de är senare tillskott till byggnaden, oftastfrån tiden kring sekelskiftet 1900. Äldre hägnader somstaket, murar och häckar inramar ofta tomten. Välbevaradeträdgårdar med fruktträd, vårdträd och bersåer är viktigaför helhetsintrycket. Eventuella förändringar av dessamåste därför göras med stor varsamhet.Till skydd för kulturminnen finns lagstiftning. Sedangammalt regleras skyddet av fasta fornlämningar genomlag om fornminnen.1 §Fasta fornlämningar, bevarande minnet av fädernes~andetstidigare inbyggare, äro ställda under lagens hägn. Ejmå någon utan tillstånd enligt denna lag utgräva, rubba,överhölja eller eljest genom plantering eller bebyggelseeller på annat sätt förändra eller skada eller borttagafast fornlämning.Tillsyn över fasta fornlämningar utövas av riksantikvarien•.2 §Fasta fornlämningar äro:högar av jord och sten som uppförts av människor underforna tider (gravhögar, gravrösen, tingshögar och dylikt);gravbyggnader av sten jämte hölje, andra gravar och gravfältfrån forna tider; .domarringar, skeppssättningar och andra fordom lagda ellerresta stenar,LAGSTIFTNINGAllmäntLag om fornminnen

6Laq ombyqgnadsminnenByqgnadslaqsstiftninqenStenar och berqytor med inskrifter, bilder, andra ristninqareller målninqar, sliprännor (svärdslipninqsstenar),offerqropar (älvkvarnar), offerkUlor och andra kultplatserävensom tinqsplatser från forna tider;stenkors och andra vårdar som under forna tider upprestsför andaktsövninqar eller till minne av nåqon person ellertilldraqelse och likartade minnesmärken;lämninqar av fordom överqivan bostäder, boplatser ellerarbetsplatser samt bildninqar som uppkommit vid bruketav dylika bostäder eller platser;överqivna borqar, slott, kyrkor, kapell, kloster, kyrkoqårdar,skansar, vallar, vallqravar och andra m4rkliqabyqgnader som uppförts eller anlaqts under forna tidereller lämninqar därav;.lämninqar av vårdkasar ävensom märkliqa färdväqar, väqmärken,broar och likartade anläqgninqar från forna tider;samt fasta naturföremål till vilka äldriqa bruk, sägnereller märkliqa historiska minnen äro knutna..'För att qe ett särskilt skydd åt "byqgnad som bevarareqenarten hos qånqen tids" byqgnadsskick" kan riksantikvarienförklara densamma för byqgnadsminne. Dettaqäller ej statliqa byqgnader vilkas motsvariqhet kallasbyqgnadsminnesmärke.Det innebär en lånq och omständiq procedur att få enbyqqnad byqgnadsminnesförklarad, bl a erfordras äqarenstillstånd. Därför har denna laqstiftninq använts sparsamt.I Sala kommun är endast den s k Norrmanska qården i innerstadenbyqgnadsminnesförklarad (äqare Sala koIilmun).Andra Objekt som har diskuterats i detta sammanhanq ärSätrabrunn (brunnsanstalten), Sala sockens prästqårdoch Fläckebo prästqård.Den allmänna bestämmelsen om byggnaders yttre utformninqåterfinns i byqqnadsstadqan:38 §"En byqqnads yttre skall qes sådan utformninq och färq, somstads- eller landsskapsbilden fordrar och som är lämpliq bådeför byqgnaden som sådan och för en qod helhetsverkan. Inom ettbebyqqelseområde som utqör en värdefull miljö skall dessutomsärskild hänsyn tas till områdets eqenart.En byqqnad som är av större värde från historisk, kulturhistoriskeller konstnärliq synpunkt får inte förvanskas vare siq qenomarbeten på själva byqgnaden eller qenom bebyqqelse i qrannskapet.om fasta fornlämninqar finns särskilda bestämmelser."Det må särskilt framhållas att paraqrafen år 1980 fick en förstärkninqtill skydd för äldre bebyqqelse (andra stycket). Iden efterföljande objektförteckninqen framhålls på vissa ställenatt 38 § byqqnadsstadqan är tillämpbar. Detta innebär en markerinqfrån kommunens sida att ifråqavarande byqgnad/miljö har ettstort kulturhistoriskt värde, varför en förvanskninq av densammakan bli fOre~ål fOr byqqnadsnämndens inqripande.oOOOOOcOOOOO0 0 Don LJDDOOOD

oO8NDOOOOOcCoKULTURM INNESVARDSPROGRAMÖVERSIKTSKARTA ÖVER SKYDD SVÄRDA OBJEKTODOO

,.II,.fl.--- .'L .:!----.!• ~.-'C1 __.;!,.,..OGSTORP,.ị.Ịi.iL. /jf. "'...... .'>~,I 1:77: ~2 211lf1 !._----, --­

u111. Limsta (Kila sn)n ,uil\ iUnl.JflLJOnuunuDen större gården Limsta ligger i kanten av ett skogsparti medett öppet slättområde i söder. Limsta var frälsegods vid börjanav 1300-talet och säteri på 1600-talet. En äldre väg passerargården och en kort alle leder upp till mangården, som består aven mindre huvudbyggnad och två flyglar. Anläggningen uppfördespå 1780-talet. Byggnaderna i en våning är klädda med vit paneloch har snickeridetaljer kring fönstren. Taken är brutna, halvvalmadeoch täckta med tegel. Trappan tillkom vid 1900-taletsbörjan och stod tidigare utanför Sundinska huset i Västerås.Till gården hör flera äldre ekonomibyggnader av traditionellutformning i falurött trä med tegeltak samt ett lusthus.Rekommendationer: Limsta har herrgårdskaraktär och ett välbevaratbyggnadsbestånd. Byggnaderna är känsliga för förändringar eftersomde har ett kulturhistoriskt värde. Mangården, bestående avhuvudbyggnad och två flyglar, är särskilt välbevarad. Den kortaallen är också betydelsefull för miljön. För området är 38 § BStillämpbar.2. Kivsta (Kila sn)Byn Kivsta har ett typiskt läge på ett höjdparti i slättlandskapet.Den äldre vägen passerar byn, som består av två gårdar med bebyggelsepräglad av 1800-talets byggnadsskick. Boningshusen, bes~åendeav två våningar, är timrade och inklädda med faluröd panel.Byggnaderna har vitmålade snickerier, tegeltäckta sadeltak ellerbrutna tak. Byn har äldre, mindre ekonomibyggnader i falurött trämed tegeltak.Rekommendationer: Den välbevarade bebyggelsen i byn har ett kulturhistorisktvärde. Den är därför viktig att bevara från störandeförändringar som rivningar och ombyggnader. Byn har ett typiskt lägepå ett höjdparti i slättlandskapet. .nLJnLJnU/1Il( J

12 ~:L.:zcoon uo. IOOI'..,l.,"PRJfSTSARDEN3D:,_ ..---o OOOO0 0 Oon uo..'-...,.:/\ ,\\'"L,r,,. Ic ooJr;/.~.fL.I. -oOOOCC

13ur---,U3. Kila kyrkby (Kila sn)(lKyrkbyn ligger i ett markerat höjdläge i det öppna slättlandskapet.I öster vidtar ett skogsparti. Kila kyrka var fram tillUsenare hälften av 1700-talet en traditionell medeltidskyrka, då/1Iden om- och tillbyggdes. Kyrkan har idag ett kraftigt torn ochLJöver långhuset ett säteritak. Kyrkan är putsad i svagt rosa nyans.Kila har haft en kyrka redan på 1100-talet, förmodligen en träkyrka.I byn ligger välbevarade kyrkstallar som utgörs av två/1Ulånga byggnader i faluröd panel. Här finns också en tröskvandring.nPrästgården har ett boningshus i vit panel från 1850, senare ombyggt.på tomten finns den s k Rysstugan med särpräglad utformning.Den är från 1800-talets början och har halvvalmat tegel­LJtak. Vid kyrkan ligger f d komministergården som har flera välbevaradebyggnader, bl a ekonomibyggnader.. Boningshuset frånI'i )U1828 har brutet tegeltak. Liksom övriga byggnader i byn kännetecknasde av falurött trä med tegeltak. I söder ligger hembygdsgårdenmed några äldre byggnader.n ,LJORekommendationer: Kyrkbyn har bevarat den äldre bykaraktären mednvälbevarad bebyggelse. Norr om den äldre byn ligger yngre villabebyggelse.Kyrkbyns äldre del - det avgränsade ,området - ärusärskilt känsligt för riVningar och nybyggnader. De smala,slingrande vägarna är viktiga att bevara i nuvarande utformning.nBebyggelsen har ett högt kulturhistoriskt värde där särskiltUkan nämnas Rysstugan, kyrkstallarna och f d komministergården.För Kila kyrkby pågår en områdesplanering, vilken närmare kommer·(1att avgränsa den kulturhistoriskt värdefulla miljön från övrigGbebyggelse.nu4. Kumla kyrkby (Kumla sn)r Iu/\Kyrkbyn är belägen på åsen och den äldre delen består av kyrka,prästgård och hembygdsgård. Kyrkan, som har haft en äldre föregångare,är byggd omkring 1300. Den är putsad i en svagt rosaV(lnyans med vita putsdetaljer. Den har ett kraftigt torn medlanternin. på 1470-talet fick kyrkan stjärnvalv., som ersatte ettGtidigaxetunnvalv av trä. Välbevarade kalkmålningar från 1480-taletutförda av Albertus Pictor pryder valven. I byn ligger ett pari'r" Jpanelklädda skolbyggnader och en hembygdsgård. Den senare bestårav ett timrat bostadshus och några bodar. Prästgården harLJett boningshus i gul panel. Byggnaden är från 1886, men ombyggdespå 1950-talet.\ILJRekommendationer: Kring kyrkan finns delar av den äldre bymiljön(1kvar. Här ligger skolbyggnader, hembygdsgård och prästgård.Miljön kringkyrkan är viktig att bevara från störande förändringar,exempelvis nybyggnader som ej är anpassade till denGbefintliga bebyggelsen. Kumla kyrka är i fysisk riksplaneringi'bedömd som länsintresse.G{ILJflIUflI J

14\\\..... --_." ' ...... ~,"~-.JDOOODO~ eJUnOOOO.,• •fOO.'~,.. ... . .#i--- --o. '.. 4:'-I" - .'I 1/. ........... ~ .r:0 0 DOOOOn

u15IlUIluoooCbOnOun ,ILJilLJIiU5. Västtärna - Tärnaby (Kumla och Tärna sn)Västtärna gård och Tärnaby är belägna på var sin sida om sagån.Ett öppet odlingslandskap utbreder sig i anslutning till ån,men Västtärna ligger i kanten av ett mindre skogsparti. En alleleder upp till gården. Några osäkra fornlämningar - runda stensättningar- finns i byn. Mangården på Västtärna består av tvåflyglar, medan huvudbyggnaden är riven. En av flyglarna användssom bostad och den andra som magasin. Det senare har en ursprungligutformning i falurött timmer med halvvalmat tegeltak. ytterligareett magasin' av likartad utformning ligger. som en yttreflygel.Tärnaby består av relativt stora gårdar och en äldre byväg slingrarsig genom bebyggelsen. Manbyggnaderna har oftast två våningaroch är inklädda med faluröd eller gul panel. Ett par mindrebyggnader är vanligtvis lagda som flyglar till manbyggnaden. Denvästra gården har särskilt välbevarade ekonom~byggnader i falurötttimmer. Centralt i byn står ett magasin troligen från sekelskiftet1900. på en mindre höjd söder om byn ligger den ena avlänets två bevarade väderkvarnar. Den saknar vingar, men maskinerietfinns kvar. på en vindflöjel står årtalet 1919.Rekommendationer: Liksom övriga bebyggelsegrupper i trakten harTärnaby och Västtärna känsliga lägen i det öppna odlingslandskapet.De äldre vägarna och allen fram till Västtärna är viktiga att bibehålla.Bebyggelsen är till övervägande del välbevarad och harkulturhistoriskt värde. Flera gårdar har ålderdomliga byggnader.För dessa är 38 § BS tillämpbar. Fornlämningarna skyddas av lagenden 12 juni 1942 om fornminnen (i fortsättningen benämnd fornminneslagen).6. Tärna kyrkby (Tärna sn)nu,Ilfl ,uKyrkbyn är belägen i kanten av ett skogsparti. Öster om byn finnsett större slättparti i anslutning till Sagån. Tärna vitputsadekyrka uppfördes på 1890-talet i nygotisk stil. på platsen fannstidigare en gråstenskyrka uppförd ca 1300. En kort alle leder framtill den nuvarande kyrkan. Norr om kyrkan, i det öppna landskapet,ligger prästgården bestående av huvudbyggnad i två våningar ochtvå flyglar. De senare har ursprunglig utformning i falurötttimmer. I byn finns en f d skola från 1900-talets början. Den ärklädd med gul panel och har vitmålade snickerier. Några mindrebostadshus av traditionell utformning ligger i söder.Rekommendationer: Det öppna läget medför att kyrkbyn är känslig förnybyggnader. Detta gäller särskilt väster om vägen - kring kyrkanoch prästgården. Bebyggelsen har kulturhistoriskt intresse ochgenomgripande förändringar bör undvikas. Länsstyrelsen utrederfrågan om tillämpning av 86 § BL på området väster om vägen.u

cCcOOCCn16ooI ( \\:) S,I '.I. ~---- ~51.35,,..~.-.

------------------------~-------~ ---------~-----_.- ---17jLJrLJ,LJnLJ7. Tingvastbo (Tärna sn)Byn Tingvastbo ligger i det öppna jordbrukslandskapet utmedVarmsätrabäcken. Byns gårdar är tätt placerade och har ett välbevaratbyggnadsbestånd präglat av 1800-talets byggnadsskick.En av gårdarna har tre byggnader lagda kring en gårdsplan. Härfinns också äldre, timrade ekonomibyggnader. Granngårdens manbyggnadligger nära den förstnämnda gårdens mangårdsbyggnad.Södra gården har två byggnader lagda som flyglar till manbyggnaden.Byggnaderna i byn har enhetlig utformning i falurött trä med vitmåladesnickerier. De tegeltäckta sadeltaken är dominerande i byn.Rekommendationer: Byns gruppering och byggnadsbestånd har kulturhistorisktvärde. Den täta grupperingen av byggnaderna och denäldre materialbehandlingen är särskilt betydelsefulla att bevara.För byn är 38 § BS tillämpbar.8. Varmsätra (Norrby sn)n\UnLJByn Varmsätra ligger i en dalgång utmed Varmsätrabäcken. I söderfinns ett större slättparti, medan landskapet i övrigt är omväxlandemed mindre skogspartier och åkrar. Byn har karaktär avradby där gårdarna ligger relativt glest. Byvägen delar man- ochfägård. Manbyggnaden har ofta två mindre byggnader placerade somflyglar. I norr ligger en rad ursprungliga ekonomibyggnader ifalurött timmer utmed byvägen. Yngre ekonomibyggnader i falurödpanel finns också i byn. I norr ligger en välbevarad manbyggnad medbrutet tegeltak. Den kan troligen dateras till omkring 1800 ellernågot tidigare. Bebyggelsen i Varmsätra är enhetlig med byggnaderi falurött trä med vitmålade snickerier och tegeltak. Till övervägandedel kan bebyggelsen dateras till 1800-talets andra hälftäven om senare inslag förekommer.n, ,nuRekommendationer: Gårdarna är grupperade som i en radby med vägensom skiljermangården från ekonomidelen. Denna typ av byar är intelängre särskilt vanliga varken inom kommunen eller länet och därförär denna gruppering viktig att bibehålla. Byggnaderna är välbevaradeoch enhetliga, där särskilt den norra gården har ettålderaomligt byggnadsbestånd. Bebyggelsens gruppering och utformninghar kulturhistoriskt värde. För byn är 38 § BS tillämpbar.nun ,GnLJI'i

:18..... '/",J..~--,'~~I, :I ,}3 I, ]T :, !, ,,~:, II 4Ii:I J, ::,.._,t, --II /_--, :-, :';,;,;,;".:.:.:-:.:.: :.:.:.:.:.:.:.;.:.:.;..•:.;.:.;.:.;.:.:.:.:.:.:.:."o.. .. . ;.;.z.:.:.;.;.: .\ .\\,A--~_./\!"'-""-- . \--~.-.--.- ~~I""'''::;.',1oODOOOnCunCLJ

LJ199. Patringbo (Tärna sn)ILJnLYByn Patringbo är belägen i ett omväxlande landskap med åkraroch skogspartier. Den äldre landsvägen passerar byn. Patringbobestår av två gårdar, där den östra har genomgått en del förändringar.Västra gården har en mindre manbyggnad i två våningar.En byggnad är placerad som flygel till denna. Gården har en särskiltvälbevarad ekonomianläggning med byggnaderna lagda kringen gårdsplan. De består av relativt små byggnader i falurötttimmer med tegeltak. Alla gårdens byggnader har denna materialutformning,men manbyggnaden är klädd med faluröd panel. Bebyggelsenkan sannolikt dateras till 1800-talets andra hälft.Rekommendationer: Gården har ett välbevarat byggnadsbestånd avkulturhistoriskt värde. Bebyggelsen har enhetlig utformning ochpräglas av byggnadsskicket under 1800-tal~ts andra hälft.r:I 'UnLJrU10. Norrbäck (Norrby sn)Byn Norrbäck ligger mitt i ett större slättområde sydost'om Sala.Stora gårdar ligger i rad med den raka byvägen i kanten avbebyggelsen. Ekonomibyggnaderna finns närmast vägen. Bebyggelsenär präglad av 1800-talets andra hälft med en del senare inslag.Gårdarna har stora manbyggnader i en eller två våningar. Byggnadernaär klädda med panel i falurött eller ljusa oljefärger.Två byggnader ligger oftast som flyglar till manbyggnaden. Dehar likartat utförande som denna. Ekonomibyggnaderna ligger somen fortsättning på flyglarna och utmed vägen. Här finns en delstörre ekonomibyggnader från 1900-talets början förutom de äldre,timrade byggnaderna.Rekommendationer: Byn har ett känsligt läge i det öppna slättlandskapet.Eventuella nybyggnader, som behövs för jordbruketsfortsatta drift, måste anpassas efter den äldre bebyggelsen.Byggnadernas gruppering som i en radby och det till övervägandedel välbevarade byggnadsbeståndet medför att byn har kulturhistorisktvärde. För området är 38 § BS tillämpbar.Il':IU(Iu

\\rJLSTA.ỊỊỊ'-4"~\ 1!.L ..D: . .,1 •Ii .I • .r',I1 _fll )

ilU------- ---------2111. Fräbrunn (Sala sn)nIUnIUByn Fräbrunn är belägen i det öppna slättlandskapet utmed Sagån.Mindre skogspartier bryter det storskaliga jordbrukslandskapet.Gårdarna ligger tätt grupperade och har välbevarad bebyggelse.Boningshusen består vanligtvis av två våningar och är kläddamed gul eller faluröd panel. Några låga, timrade boningshus förekommerockså. Mindre byggnader är ofta lagda som flyglar tillmanbyggnaden. Välbevarade ekonomibyggnader i timmer, panel ellerputsad sten finns på gårdarna. Skild från den övriga bebyggelsenligger ytterligare en gård av likartad utformning som de övriga.Rekommendationer: Fräbrunn utgörs aven tät byggnadsgruppering medvälbevarad bebyggelse. En utflyttad gård ligger öster om byn. Härär det både grupperingen och byggnadernas utformning som ger detkulturhistoriska värdet.uIlU12. Svartbäck (Norrby sn)I Svartbäck ligger gårdarna glest placerade utmed vägen. En gårdär särskilt välbevarad med ett äldre boningshus i två våningarmed en tillbyggd vinkel. Ekonomibyggnaderna är placerade kringen gårdsplan, vilket ger ett ålderdomligt intryck. Förutom dessafinns några timrade bodar vid manbyggnaden. Bebyggelsen kännetecknasav falurött trä, ofta med synligt timmer, vitmålade snickerier ochtegeltäckta sadeltak. Till övervägande del kan byggnaderna daterastill 18DD-talets andra hälft med en del äldre inslag.Rekommendationer: Den håga mangårdsbyggnaden liksom ekonomibyggnadernaär av högt kulturhistoriskt värde. För området är 38 § BStillämpbar.nunIUn\Iu

,"' "",---., .::; o~}-::::..... ~ ... ~:. ./ :....) GI.l.b';:~IIIJOl$b;,g.t A,77.9 .~~:.:.' / 00'.....::.'.........~/'o..'...:....:!coC·• J.. ....,-r-; ...:.+.! ; 1:I (tf==1'.. r':i '1':..' '.; ',~: t'::.. ,I I.~.·:1/::'.::' ! I·.·ld ::';.: I ,1 ...., '. J '.', ,.', l'.: f.! .. '; ",.. ((.I·' • 2 1 t " .."'.l•=:; ~.lZZ:~... 11,r..'.".' .•....'!,zk'I'., zl . :, ,./1 . ,! , ". l I,1 ; l· 1. I:.:::'........ / I II//I"./f· {.I ". .-l'''\:,IMä1mJsI =/'"IICoCnCJo°0o~//Kvsrnmossen'.- .,jY'./ .-.;7 ../I, ":,;/'."/ ..CDCDOI

nlUIiUon :IUon IUf~/1, '\UV13. Skorkebo - Ingbo (Norrby sn)I byn Skorkebo ligger gårdaren tätt och bebyggelsen är ursprunglig.Här finns exempelvis en timrad ekonomibyggnad med portlider. Ingboär en annan by med välbevarad bebyggelse i huvudsak från 1800­talets andra hälft. En gård har manbyggnad i två våningar med tvåflyglar. Byggnaderna är inklädda med ~jusgul panel. Den andragården har ett timrat magasin lagt som flygel till en manbyggnadi två våningar, klädd med faluröd locklistpanel.Rekommendationer: Det öppna landskapet i dalgången är viktigt attbibehålla, liksom den smala, slingrande vägen. området är känsligtför nybebyggelse och denna måste anpassas efter den befintliga bebyggelsen,som till övervägande del är oförändrad och har kulturhistorisktvärde. För området är 38 § BS tillämpbar.23unu14. Falleb (Sala sn)Gården Fallet är belägen i skogsområdena norr om Jugansbo. Kringgården finns ett mindre, öppet parti. Endast spridd bebyggelsefinns i dessa skogsområden. Fastigheten Fallet nämns förstagången år 1640. omkring 1810 blir gården sommarbostad för eninflyttad tysk bergsman. Då fick sannolikt byggnaden sin andravåning. Den timrade byggnaden är idag inklädd med faluröd locklistpanel.Snickerierna är vitmålade och sadeltaket täckt av tegel.nInRekommendationer: Gården har en ovanligt välbevarad manbyggnad avkulturhistoriskt intresse. Det är viktigt att skydda byggnadenfrån störande förändringar. Nybyggnader är mindre lämpliga inomdet begränsade området i anslutning till gården.\unIU

cCoOOOo24iAl, 'I.v IV ·~ •I-312 !/.1,J I .• II' 0_11;~~. .. oOOOOOI-•/ID°0OOOOoO

25IU(1U(1iLJ15. Armanbo (Sala sn)Gården Armanbo ligger i ett omväxlande landskap med åkermark ochskogspartier. Armanbo är nämnd redan på 1300-talet. Före 1730­talet är den en vanlig gård, men efter detta övergår den tilladliga ägare. Vid mitten av 1700-talet ägs gården av den bruksdisponentsom startade gruvbrytningen vid Lovisegruvorna. Manbyggnadenfick antagligen den nuvarande utformningen vid den härtiden. Den timrade byggnaden är relativt lång och idag klädd medgulmålad panel. Veranda och frontespis har tillkommit senare,antagligen omkring sekelskiftet 1900. Byggnaden har halvvalmattegeltak. Till mangården hör två flyglar klädda med falurödpanel. En alle leder fram till gården.Rekommendationer: Gården har herrgårdskaraktär, vilket bl akännetecknas av manbyggnad med två flyglar och alle som lederfram till mangården. Byggnaderna har kulturhistoriskt värdeoch genomgripande förändringar bör ej utföras. Eventuella nybyggnadersom är nödvändiga för jordbrukets fortsatta driftbör anpassas efter den befintliga bebyggelsen. Allen är viktigatt bibehålla. För området är 38 § BS tillämpbar.nLJ(1LJ!'\LJnLjo(IUnUnLJ16. Kolpelle (Möklinta sn)Byn Kolpelle ligger som en sluten enklav i sitt öppna jordbrukslandskappå alla håll kringgärdat av skogen, som stiger mot Norrbergeti norr. Byn är en radby med tre gårdar vars mangårdsbyggnader radarupp sig söder om vägen med stall och fähus vandrande ner längs varoch en sin smala fägård tills byn slutar i en rad timrade hus emotåkern i söder. Tre gårdar skiftades ut vid laga skiftet omkring1865, två av dem flyttade till en plats strax väster om den egentligabyn medan den tredje står öde på mager skogsmark i nordöst.Inne i klungan av hus har alltså en gång ytterligare tre mangårdsbyggnadermed tillhörande ekonomihus rymts. Norr om vägen ståren del bodar, bland dem ett ståtligt sädesmagasin. Ute i markernafinns några välbevarade ängslador av timmer. Mangårdsbyggnadernai byn uppfördes någon gång på 1850-talet av timmer i två våningar.lockläktpanel, sexrutade fönster och med taken lagda med enkupigttegel. Tre av dem har bevarat sin ursprungliga karaktär och ärmycket välproportionerade och i gott skick. så gott som alla trähusi byn är avfärgade med Falu rödfärg.Rekommendationer: Den väl sammanhållna bebyggelsen i det öppna jordbrukslandskapetär en del i ett kulturhistoriskt sammanhang som påett naturligt sätt avgränsas av skogen, vilken också spelar en storroll. Grupperingen av byggnaderna kring mangård och fägård med byvägemellan, den bestämda avgränsningen utåt mot fälten samt förekomstenav ängslador är av stort kulturhistoriskt intresse och bör behållas.För området är 38 § BS tillämpbar.nu

26.... .................0,° 0,." • 0. 0 ••••• 0 • 0 '::::. •:.............. ...... ....>: .: =./;3 ......nun uOOOOnOtJO°0DOO2"]laDOcDDOOOOr\

----------27(\IUunUnIUnl ~U(\IU(lO\ IUnUnnn:Un!unu17. Örlinge (Möklinta sn)på en höjd i det öppna odlingslandskapet ligger byn Örlinge.Gårdarna ligger tätt och den äldre vägen passerar genom byn.Boningshusen består aven eller två våningar och är klädda medvit eller faluröd panel. Byggnaden i vitmålad panel har etttidstypiskt trapphus med snickarglädje. Trapphuset är troligenett senare tillskott, från tiden kring 1900. Timrade bodar ochekonomibyggnader från 1800-talets slut eller 1900-talets börjanfinns i byn. Den faluröda panelen och de tegeltäckta sadeltakenär utmärkande för Örlinge. Bebyggelsen präglas av byggnadsstilenunder 1800-talets andra hälft. I kanten av det öppna odlingslandskapetligger torp av traditionell utformning.Rekommendationer: Byn har välbevarad bebyggelse av kulturhistorisktintresse. Både grupperingen och de enskilda byggnaderna harstor betydelse. Den smala vägen, som är den äldre landsvägen, harstor betydelse för miljön. Det öppna odlingslandskapet kring bynbör även i fortsättningen brukas för jordbruksändamål.18. Möklinta kyrka med omgivningar (Möklinta sn)Kyrkan har ett dominerande läge på åsen. Den fanns på platsen redanföre 1300-talet. Den nuvarande kyrkobyggnaden från 1460- eller1470-talet är en tegelornerad gråstenskyrka med en kapellartad utbyggnadpå norra långväggen i liv med sakristian. Kyrkan har ombyggtsvid flera tillfällen. Ar 1931 återfick den det medeltida takfalletmed branta gavlar med tegelornamentik. Klockstapeln i trä kandateras till 1828. på kyrkogården fanns en labyrint som togs bortredan på 1890-talet.Prästgården har ett större boningshus i två våningar från 1829.Byggnaden är klädd med ljusgrå panel och har halvvalmat tegeltak.Den f d komministerbostaden ligger nedanför åskanten. Boningshuseti faluröd panel kan dateras till 1700-talet. En visthusbodfrån samma tidsperiod ligger som en flygel till boningshuset.ytterligaIEtvå byggnader är placerade som ett yttre flygelpar. Tillgården hör även ekonomibyggnader i huvudsak från 1900-talet. I söderutmed vägen finns kyrkstallar antagligen från tiden kring 1900.Rekommendationer: Möklinta har bevarat karaktären av äldre kyrkbymed kyrka, kyrkstallar, prästgård och f d komministergård. Kyrkan harett framt~ädande läge på åsen. Byns byggnader är välbevarade och harkulturhistoriskt värde. Det avgränsade området är känsligt för nybyggnaderoch sådana bör undvikas. För området är 38 § BS tillämpbar.Området är i fysisk riksplanering bedömt som länsintresse.u(Ii i

OOC28.. '}''/ ,./ il" ..)/0I,IL"~CODDnCuoO----------- ~,

l.J29(\ULJf\Uunu19. Norrvad (Möklinta sn)I närheten av Storsjön sydväst om Möklinta ligger byn Norrvad.Den är belägen i ett vägkors, där en av vägarna är en utprägladåsväg. Ett öppet odlingslandskap finns på båda sidor om åsen ochi anslutning till sjön. Två gårdar ligger i vägkorset och ytterligareen gård längre västerut. Byggnaderna ligger relativt tättpå tomterna. Boningshusen består av två våningar och är kläddamed faluröd eller gul panel. En byggnad har särskilt välbevaradefönsteromfattningar. Ekonomibyggnaderna utgörs oftast av långalängor i faluröd panel eller timmer. Bebyggelsen präglas av1800-talets byggnadsskick.Rekommendationer: Bebyggelsen i Norrvad har bevarat den äldrekaraktären och har kulturhistoriskt värde. Två gårdar ligger ianslutning till åsvägen som är viktiga att skydda från ombyggnader.nGIlIUu20. Rosshyttan (Västerfärnebo sn)Rosshyttan är belägen nära länsgränsen mot Dalarna. Ett öppetodlingslandskap avbrutet av mindre skogspartier kännetecknar området.Större skogsområden finns i övrigt i denna trakt. Troligenredan på 1400-talet fanns en hytta vid fallet i det vattendrag somfrån Gårbarken rinner norrut över sockengränsen och mynnar iDalälven. En hammarsmedja är känd från år 1617. Som mest utnyttjadeshyttan av 12 bergsmän under den upp till sex veckor långa periodsom möjliggjorde blåsning.Malmen till hyttan forslades hit från gruvorna i Norberg och kolfick man från egna skogar. 1838 upphörde blåsningen i hyttan, menarbetet i smedjan fortgick till år 1857. Övre delen av hyttan revs1918. Idag återstår endast murrester av hyttan och smedjan, dammensamt slagghögar.Rekommendationer: Hyttlämningarna skyddas av fornminneslagen.Området ingår i fornvårdsprogrammet och vårdas kontinuerligt.Dessa arbeten bör även i fortsättningen utföras. Beskrivningsskyltoch riksskyltning finns.uufluu

ooOO30

u31nuuul'Unu21. Hedåker (Västerfärnebo sn)Byn Hedåker består av flera gårdar som ligger utmed den slingrandelandsvägen. Området kännetecknas av ett större slättlandskap. Söderom byn finns ett stort antal ängslador utspridda i det öppna landskapet.Ladorna är uppförda av timmer eller senare träkonstruktioner,målade i falurött. Byns gårdarhar oftast manbyggnader i två våningarmed mindre byggnader placerade som flyglar. I några fall delar vägenmangården från ekonomidelen. Den senare består av äldre, timradebodar och större ekonomilängor"från 1900-talets början. Någraboningshus har byggts om och nya fasadmaterial har använts.Rekommendationer: Det öppna kulturlandskapet med byn i norr och ängsladorutspridda inom ett större område är kännetecknande för Hedåker.Bevarade ängslador är numera ej särskilt vanliga inom kommunen,medan de tidigare var mera allmänt förekommande. Därför är det viktigtatt underhålla ladorna och undvika bebyggelse inom området. Inombyn kan ekonomibyggnader som är anpassade till den äldre bebyggelsenuppföras. När det gäller manbyggnaderna bör man undvika främmandefasadmaterial som exempelvis plåt. Faluröd träpanel är det lämpligastematerialet i denna bymiljö. För hela området är 38 § BS tillämpbar.l..JnunLJuu22. Lasjön-Bjurfors (Väst·erfärnebo sn)Området omfattar det öppna odlingslandskapet utmed Lasjön,Bjurforsån och Murån. Den öppna dalen är svagt välvd och kantasav kuperade skogspartier. Både i dalen och längs kanterna hargjorts ett flertal fynd som kan dateras till stenålderns äldredel (ca 7000-3000 f Kr). Här har påträffats ett stort antal lösfyndav trindyxor dvs stenyxor framställda med primitiv slagteknik.Koncentrationen av fynd är särskilt märkbar inom området vidLasjön. Man har funnit ca 120 stenyxor i trakten. Detta tyder påatt här har funnits flera bosättningar redan under äldre stenålder.Fynd av bl a båtyxor visar på en fortsatt bosättning ävenunder yngre stenålder (3000-1500 f Kr).Rekommendationer: Fornlämningarna skyddas av fornminneslagen.Inom området har man funnit ett stort antal fynd från stenåldern.Detta tyder på bosättningar vid denna tid och rester efter sådanakan man vänta att finna. Därför bör stor varsamhet vid ev byggnationoch schaktningsarbeten iakttas. Kontakt måste först tas medlänsstyrelsen (länsantikvarien).(1UnUuIIi

32Kolningsberget----. 95J:O·....~..o •o· ..,\;~;,'!!\:.::4- 1 -;-.-;..JII ..::\...~:'t"rl

ilu33uunu'nu(\\,"'Ju23. Prästhyttan (Västerfärnebo sn)Byn Prästhyttan ligger vid Prästhytteån, längs vilken ett öppetodlingslandskap utbreder sig. Vid ån låg en numera försvunnen'hytta. Endast slaggrester visar på den tidigare verksamheten.Byns gårdar ligger tätt samlade vid ån,' där den äldre, smalavägen passerar denna. Bebyggelsen är präglad av l800-taletsbyggnadsskick med timrade, ofta panelklädda byggnader måladei falurött. En av gårdarna har ett välbevarat, timrat boningshusi två våningar. En mindre byggnad av likartad utformningär placerad som flygel till den föregående. Vid vägen motAlsvarta ligger några större ekonomibyggnader från 1900-taietsbörjan. Dessa är klädda med panel målad i falurött., Rekommendationer: Den välbevarade bebyggelsegruppen har bevaratden äldre utformningen. Trots att hyttan är borta finns karaktärenav bergsmansby kvar. Bebyggelsen ligger tätt placerad ochmanbyggnaderna är ·stora. Byggnaderna är enhetligt utformade ifalurött trä med tegeltak. Byttlämningarna skyddas av fornminneslagen.nl-.Ju24. Västerby kvarn (Västerfärnebo sn),.nuILJC('uuIlLJKvarnen är belägen vid Prästhytteån ca 400 m norr om länsväg 256.Enligt uppgift har Västerby hytta legat i närheten av den platsdär kvarnen numera är belägen. Några spår efter hyttan har mandock inte funnit. Vid kvarnbyggnaden finns dammen bevarad och enträbro leder över ån till kvarnen. Denna är fortfarande i drift,vilket inte längre är vanligt inom kommunen. Den nuvarande kvarnbyggnaden,klädd med faluröd panel, är antagligen uppförd vidl800-talets slut. Kvarngården har ett äldre boningshus i tvåvåningar som är klätt med faluröd locklistpanel. Ytterligareett äldre boningshus ligger i vinkel med det förra. Några yngrebyggnader har senare uppförts i anslutning till kvarnmiljOn.Rekommendationer: KvarnmiljÖD är välbevarad med ursprungligabyggnader och kvarnen är fortfarande i drift. Denna typ av äldremiljöer är numera ovanliga inom kommunen och är därför viktigatt bevara. För området är 38 § BS tillämpbar.nu('Unun

ODOOOnW34O•O°eOOOOO{O~Fc ilu\ t")\IICn/'-(OOOO

IIu35IILJIILJfluu25. Sörhörende (Västerfärnebo sn)Området omfattar en halvö i Hörendesjön. Halvön är kuperad med omväxlandeåkrar, betesmark och skogspartier. Äldre vägar med istort sett ursprunglig sträckning finns inom området. Vid bäckenförekommer rester efter dammanläggningar bl a till en såg. Byarnaoch de enstaka gårdarna är belägna på höjderna i det kuperade landskapet.Byggnadsbeståndet är enhetligt med byggnader i falurött trämed vitmålade snickerier och tegeltäckta sadeltak. Bebyggelsen härstammarhuvudsakligen från 1800-talets andra hälft, både äldre ochyngre inslag förekommer. Ekonomibyggnader är ofta placerade somflyglar till manbyggnaden, vilken vanligtvis består av två våningar.I ekonomidelen finns äldre, timrade bodar och något senare byggnaderibland sammanbyggda till längor.Rekommendationer: Det omväxlande kulturlandskapet med äldre, välbevaradbebyggelse kännetecknar området. Enstaka fritidsbebyggelseförekommer, men sådan bör i framtiden undvikas inom området. Deäldre vägarna och den välbevarade bebyggelsen är viktiga att bevarai nuvarande utformning. Landskapet bör hållas öppet genom fortsattjordbruk. För hela området är 38 § BS tillämpbar.uu- flLJunuII,26. Hörnsjöfors (Västerfärnebo sn)Hörnsjöfors herrgård ligger där Svartån rinner ut från Hörendesjön.En alle leder fram till gården. Redan på 1500-talet fanns en kvarnvid fallet i ån. 1617 anlades en hammarsmedja och här fanns också ensåg. Gården hette vid den här tiden Fors. på 1820-talet anlades etttegelbruk vid gården. Dessa anläggningar är idag borta. Numera finnsen större, vitputsad huvudbyggnad i två våningar med valmat plåttak.Två mindre flyglar i en våning hör till mangården. Även dessa är vitputsade,men har valmade tegeltak. Byggnaderna kan dateras till1700-talet, men huvudbyggnaden lär stå på en grund från 1500-talet.Både äldre och yngre.ekPnomibyggnader finns vid gården. Vid landsvägenligger en nedlagd kvarn som senare inrymt bl a smedja ochmekanisk verkstad. Nära gården finns några arbetarbostäder och enskola.Rekommendationer: Herrgårdsmiljön har stort kulturhistoriskt intresseoch bör ej genomgå några större förändringar. 38 § BS är tillämpbar.Länsstyrelsen utreder frågan om tillämpning av 86 § BL förHörnsjöfors herrgård.uIILJnuflufl

---------------------------------c,/On uoooDon36oDDDDoen uoDD

u3727. Hällby-Norrgärdsbo-Sörgärdsbo-Sörål-Norrål (Västerfärnebo sn)uLJLJuLJ1'0LJnUnEtt större område som kännetecknas av ett vidsträckt slättlandskap.Svartån rinner genom norra delen av området. Sjön Gorgenmed tillhörande våtmarker finns inom området. Äldre vägar medmilstolpar förekommer också. I norr visar några gravfält på bosättningarsenast under järnålder. Vid undersökning av ett gravfälthar man funnit föremål som kan dateras till vikingatid(800-1050 e Kr). Hyttdrift har förekommit inom området under1600- och 1700-talen. Vid Gärsjöbäcken finns slaggrester efterSöråhls eller Norråhls hytta.I det storskaliga slättlandskapet ligger byarna och de enstakagårdarna på låga höjdpartier. Gårdarna är ofta grupperade somradbyar, men ett flertal gårdar har flyttats ut vid skiftena.Bebyggelsen utmärks i stora drag av byggnader i falurött trämed tegeltäckta sadeltak. Senare förändringar har skett bl ai form av ombyggnader och nya fasadmaterial. I närheten avSvartån och sjön Gorgen ligger ett flertal ängslador i det öppnalandskapet. Byggnaderna är vanligtvis timrade, målade i faluröttoch har tegeltäckta sadeltak.Rekommendationer: Det öppna och vidsträckta odlingslandskapet ärkaraktäristiskt för Västerfärnebotrakten. Byarna ligger öppet ilandskapet och den enhetliga karaktären hos bebyggelsen i"falu­~ött trä med tegeltak är viktig att bevara. Yngre fasadmaterialoch nybyggnader har i några fall tillkommit. Dessa stör de äldrebebyggelsemiljöerna och bättre anpassning till dessa är önskvärd.Ängslador belägna i det öppna land~kapet är också typiska förtrakten och viktiga att bevara som rester efter äldre brukningsmetoder.Partiet kring sjön Gorgen är upptaget i förslaget tillnaturvårdsplan som område med högsta naturvärde. Fornlämningarnaskyddas av fornminneslagen.niLJnLJIlunL.J28. Västerfärnebo kyrka (Västerfärnebo sn)Kyrkan är belägen i det öppna slättlandskapet som omger Svartån.Kyrkbyn består idag huvudsakligen av yngre bebyggelse, även omäldre gårdar förekommer. Kyrkan, som är putsad i gult och vitt,är en s k korskyrka (alla korsarmar lika långa). Över korsmittenär tornet rest. Kyrkan uppfördes sannolikt i början av 1300-talet.Den var från början enskeppig, men under 1700-talet byggdes bl akorsarmarna. Vid samma tid ersattes klockstapeln av det nuvarandetornet. Långhuset har stjärnvalv, medan forsarmarna har kryssvalv.I kyrkan finns bl a en dopfunt från 1200-talet. Kyrkan präglasidag av 1700-talskaraktären som den fick vid ombyggnaderna.Rekommendationer: Utöver de generella bestämmelser som skyddarsvenska kyrkan tillhöriga byggnader föreslås inga restriktioner.uIl

38DODD-------••- - -•---6 lIIrDODODC

flU39rtUrtLJrrurtLJrtUI'u:JIluOflUIlu29. Hedbo (Västerfärnebo sn)Hedbo by har en väl sammanhållen bebyggelse, där byvägen skiljermangården från ekonomidelen. Gårdarna ligger i rad och karaktärenav radby är fortfarande märkbar. Byggnaderna ligger relativt tättoch manbyggnaderna har gärna en eller två flyglar. Den falurödapanelen med vitmålade snickerier är dominerande när det gällerboningshusen. I vissa fall har byggnaderna välbevarade snickeridetaljerexempelvis på förstukvistar. Senare fasadmaterial somsidiplattor har i några fall ersatt den äldre panelen. I bynfinns ett stort antal timrade bodar målade i falurött. Utmed bygatanligger både timrade och panelklädda ekonomibyggnader. Bådeifråga om boningshus och ekonomibyggnader är de tegeltäckta sadeltakendominerande. Den övervägande delen av bebyggelsen kandateras till 18DD-talets mitt eller andra hälft.Rekommendationer: Det öppna odlingslandskapet med utspridda ängsladorär karaktäristiskt för Västerfärnebotrakten. Denna typ avlandskap finns idag bara på ett par platser inom kommunen och hardärför högt kulturhistoriskt värde. Ladorna bör även i fortsättningenbevaras och landskapet hållas öppet. Nötmyran är upptagen iförslaget till naturvårdsplan och utredning pågår om förutsättningarnaatt göra området till naturreservat. Den välbevarade bebyggelsenbör bevaras från störande förändringar. Fornlämningarnaskyddas av fornminneslagen. 38 § BS är tillämpbar. Området Nötmyranhar diskuterats som riksintresse i fysisk riksplanering.flUflUIlUilUo-strt.~JUflUflUnUr,U[,UflU

40DDIIDI----,"j .....,.' . \. I \....._- ... .. ...I ",\Il. I ,. \. I', ' ... _--,l, ..lI' •I . .IDODI• , .,•\"., . ,"..f~'.,"•, •,

n4130. Fläckebo kyrkby - Jan Mats (Fläckebo sn)unur'CUunununuKyrkbyn ligger nära stranden av Flätksjön. Ett öppet landskap medåkrar och betesmarker utbreder sig kring byn. Kyrkan ligger på ensvag förhöjning i landskapet. Ett äldre vägnät finns inom området.Nära stranden står en runsten med följande inskrift: "Bonde godHolmgöt lät resa (stenen) efter Odendisa hustru sin kommer icketill Hassmyra husfru som bättre för gård råder Röd-Balle ristaderunor dessa (för) Sigmund var (hon) syster god".Fläckebovitputsade kyrka har bevarat delar av den medeltida kyrkan.Murarna är från 1400-talet, men en träkyrka fanns på platsen redanunder 1100-talet. År 1798 förlängdes kyrkan och 1877 byggdes tornet.Vid kyrkan finns flera timrade kyrkstallar. Denna äldre typ av kyrk~stallar är inte längre vanlig inom kommunen. Komministergårdenbidrar också till den välbevarade kyrkmiljön. Boningshuset i fålurödpanel är från 1759 och har brutet tegeltak. Byggnaden har i höggrad bibehållit den ursprungliga utformningen. Två mindre byggnaderligger som flyglar till det förra. Liksom ladugården från 1905 kännetecknasdessa av den faluröda panelen och tegeltäckta sadeltakenI övrigt består kyrkbyn bl a aven rad gårdar och bostadshus belägnalängs vägen mot Näs. Bebyggelsen präglas av tiden kring sekelskiftet1900 med stora, panelklädda byggnader målade i ljusa färger ellerfalurött. Byggnaderna har ursprungliga utbyggnader och snickeridetaljer.Nordväst om denna byggnadsgrupp finns husgrunder som markeratden gamla byplatsen för Hassmyra by. Två gårdar med ett äldre byggnadsbeståndligger i närheten. Söder om kyrkbyn vid runstenen finnshembygdsgården med timrade byggnader. I områdets södra del liggergården Jan Mats. Bebyggelsen har bevarat en äldre prägel med enhetligabyggnader i falurött trä med tegeltäckta sadeltak. Här finnsen äldre och en yngre manbyggnad, den senare från tiden kring 1900.Ekonomibyggnaderna är timrade och har ålderdomlig utformning. Enloftbod finns på gården. I det öppna landskapet söder om gårdenligger timrade bodar och ängslador.Rekommendatiöner: Det öppna odlingslandskapet utmed sJon med åkraroch betesmarker bör även i fortsättningen brukas och hållas öppet.Kyrkbyn har en välbevarad bebyggelsemiljö som saknar motsvarighetinom kommunen och länet. Kyrkan med kyrkstallar och prästgård harhögt kulturhistoriskt värde och måste bevaras från störande förändringar.Detta gäller även för byggnader utanför kyrkbyn. Detäldre vägnätet bör också bibehållas oförändrat. Fornlämningarnaskyddas av fornminneslagen. F d prästgården är föreslagen sombyggnadsminne. För hela området är 38 § BS tillämpbar. Länsstyrelsenutreder frågan om tillämpning av 86 § BL för kyrkbyn. Kyrkbyn ochrunstenen är i fysisk riksplanering bedömda som länsintresse. Runstenenhar beskrivningsskylt och riksskyltning finns. Runstenensinskrift är i behov av imåIning.uIl.unuIll J

42...:.:: :::::::: ..:.::::.. :~: ;:.:;r=~~I, I,,,,Ii'. /0" /I::}ElthOlmen ;ii//ii;i "f\äc\{s57,1Dr·,,· v··:,::··: .::::.::.:.... ~0-: ...: .•·.c:::> ~ ,.I'-.-J-r---:-~.= =" %/,: ./" /" /:' ;~ /" ,0I: .'--, o~:/\/lollAsDoDoDej-..... , ..." ' ...en u..-;cOOODC

-,-----------~--~43iU,LJr'\u,JnLJOnU31. Axholm (Fläckebo)Den större gården Axholm, som har karaktär av herrgård, liggervid stranden av Fläcksjön. Gården är placerad på en mindre höjdi odlingslandskapet. En al14 leder fram till gården, vilket ärtypiskt för herrgårdar. så är även grupperingen med manbyggnadoch två flyglar. på den s k Braheholmen i sjön finns murresteraven stor träflygelbyggnad från 1600-talet. Axholms slott fannspå den plats där lusthuset nu står och enligt traditionen byggdesslottet på lS00-talet. Ännu vid l700-talets mitt stod byggnaden.kvar, men var sedan länge obebodd. Slottsholmen stod i förbindelsemed fastlandet genom en bro.Axholms gårds manbyggnad är ursprungligen från 1600-talet, menhar senare ombyggts. Den är målad i ljusgult och består av envåning med frontespis. De båda timrade flyglarna är klädda medfaluröd panel och har vitmålade snickerier. En större ekonomianläggningmed fem byggnader kring en gårdsplan har tillhört gården.Endast murrester återstår av de båda större byggnaderna. Ekonomianläggningenhar fortfarande bl a ett putsat magasin bevarat. Enarbetarbostad och en bod ligger vid uppfarten som kantas av a114­träd.Rekommendationer: Axholm har herrgårdskaraktär med all~ och ettstorskaligt jordbrUkslandskap. Gårdens bebyggelse är välbevaradoch har kulturhistoriskt intresse. Byggnaderna bör bevaras ochlandskapet hållas öppet.•,.32. Sätra Brunn (Kila sn)IlUnunUIlSätra Brunn ligger i kanten av ett mindre skogsområde, men i sydvästfinns öppna slättpartier• Landsvägen västerås - Avesta ärnumera dragen utanför brunnsområdet. Omkring 1700 startades brunnsverksamhetenoch de första: byggnaderna uppfördes. De byggdes överen del av källorna. Här fanns bl aSegerkällan, Brudgumskällan,Olovskällan, Brudkällan, OgonkälIan• Andra byggnader i anslutningtill brunnsverksamheten uppfördes också. Östra och Västra Landsvägsflyglarnasamt Klockhuset finns fortfarande kvar sedan denförsta brunnstiden. Brunnens äldsta kyrkklockor hänger i Klockhuset.Olika lasarettsbyggnader uppfördes, men de flesta har ombyggts ochersatts av senare byggnader. Apotek fanns också tidigt. Ett stortantal bostadshus ligger inom område~De flesta är timrade och måladei falurött med vitmålade snickerier. Byggnaderna är både från 1700­och lS00-talen, men även senare inslag förekommer. Brunnskyrkan igul puts med vit dekor ligger mitt i parken. Trädkantade vägar ochstigar finns i den vidsträckta brunnsparken.Rekommendationer: Sätra Brunn har ett högt kulturhistoriskt värdemed ett stort antal välbevarade byggnader liggande i ett större parkområde.Området är känsligt för nybyggnader och eventuella nytillskottmåste anpassas till den äldre miljön. För hela området är 3S § BStillämpbar. Ufidersökningar pågår inom Riksantikvarieämbetet om möjlighetatt göra brunnsområdet till byggnadsminnesmärke.LJLJ(I,l J

-----------10DOc~OOD.........7··:. "o •~ o,.0. ~..o:-.''".'.0,. :....•..•".:-" ,..\.~. \\'.'. .~Almun".rpt• . ."1 \$l~.... , mr......=t:.'-""""",. , •...} . nR,...., ~-I: o JIC.f" I. t•••••. ~ o••::. I '7 .. ~.-- r °.° l:~...."t- •o. ,"",'"j.", /' i", ", \ o __ o~. / ", . . . 0---""'Zt9· /' \ o""""...... /' ." to""". ~ ", ':" JIl':............ -. .r r .0 •", "'1 .'. ..: .: . .../', ,:.... \. '--1 ..".-. ..~. ~\ '.: ;,,-_. '. 0, . io',- .",~~'.:.I' . __ ~ '~•••. """"'. " ~~/ / \'" , .... ... '"....~..{: .' :ro._,._..,..­,o--'- \oCOOC

45ul.JIlWIlII33. Västerby (Kila sn)I kanten av ett större slättlandskap ligger byn Västerby på enmindre höjd. Rester efter kalkugnar finns i anslutning till byn.Gårdarnas byggnader är ovanligt tätt placerade och här finns ettstort antal bostadshus i förhållande till ekonomibyggnaderna.Boningshusen är relativt små och består vanligtvis av tvåvåningar. Äldre tillbyggnader och trapphus förekommer. Byggnadernaär timrade och klädda med faluröd panel. Ekonomibyggnaderna ärockså lagda tätt. De kännetecknas av timrade eller panelkläddabyggnader målade i falurött. Liksom när det gäller boningshusenär de tegeltäckta sadeltaken dominerande. Bebyggelsen präglas av1800-talets byggnadsskick.Vid landsvägen, som går några hundra meter från byn, ligger en gård.med både ett äldre boningshus och ett från tiden omkring 1900. Bådabestår av lt våning och har likartad materialutformning som bynsbyggnader. I kanten av slättlandsskapet och skilda från byn liggertorp av traditionell utformning.Rekommendationer: Den välbevarade bebyggelsen är enhetligt utformadi falurött trä med tegeltak. Bebyggelsens täta gruppering och läge ­på ett höjdparti - har kulturhistoriskt intresse. Torpen har ocksåett karaktäristiskt läge - i randen av odlingslandskapet.IlL>34. Smedsbo (Fläckebo sn)IIuILJ(leunuIIununuDen välbevarade byn Smedsbo är belägen i det omväxlande landskapetöster om Gussjön. Skogspartier förekommer omväxlande med åkrar. Ensmal, grusad väg passerar genom området. Byns gårdar ligger tättsamlade och i skogskanten finns ett torp - Bricka. Detta kännetecknasaven välbevarad torpmiljö med flera, mindre byggnader uppfördai falurött timmer med tegeltak.I Smedsbo är manbyggnaderna stora och består av två van~ngar. Detimrade byggnaderna är klädda med panel, målad i falurött ellerljusa färger. Byggnaderna har sadeltak eller halvvalmade tak täcktamed tegel eller plåt. Byggnader är ofta placerade som flyglar tillmanbyggnaden. Här finns timrade bodar och yngre, större ekonomibyggnaderi faluröd panel. De senare är grupperade kring en gårdsplan.De flesta byggnaderna kan dateras till l800-talets mitt eller senarehälft.Rekommendationer: Smedsbo är en av de mest välbevarade byarna ikommunen. Byn har högt kulturhistoriskt värde och bebyggelsen harbibehållit den äldre grupperingen med uppdelning av man- och fägård.Byggnadsbeståndet har en enhetlig utformning i falurött trä.Det öppna jordbrukslandskapet som omger byn bör även i fortsättningenhållas öppet. För hela området är 38 § BS tillämpbar.Alternativt kan en byggnadsminnesförklaring diskuteras för byn.Kommunen kommer att tillstyrka en sådan åtgärd men avser intesjälv att ta initiativ till byggnadsminnesförklaring.LJ\]~ ~---------------------------------------

OOOOcOCOCvi/'--I 46--c~cc·ooDnC~Oo·tDOO

nu47IluIluIlUIiUuuLJ36. Sala gruva (Sala sn)Gruvbrytningen i Sala var igång vid 1500-talets början. Upptäcktenav silvergruvan ledde till att ett nybyggarsamhälle växte upp inärheten av gruvan - den s k gruvbyn. När Sala stad grundades 1624flyttade man ifrån gruvbyn. Byr. hade troligen uppemot 1000 invånareoch var alltså stor efter den tidens mått. Här fanns rådstuga,kapell med klockstapel, häkte och ett torg. Under 1500-talet hadesilverbrytningen sin blomstringstid, därefter försämrades gruvdriften.Först på 1800-talet nådde avkastningen vissa gynnsamma årupp till 1500-taletsnivå. Fram till 1962 fortsatte driften i gruvan.Ett stort antal välbevarade gruvbyggnader förekommer inom området.Här finns exempelvis flera trälavar från olika tidsperioder. Öppnagruvhål är också vanligt förekommande.Redan i början av 1500-talet utbyggdes traktens sjösystem för attdriva uppfordringsverk vid gruvan. Fullt utbyggd bestod gruvansvattensystem av inte mindre än' 27 sjöar och dammar sammanbundna avkanaler och andra vattendrag. Vattenkraften från detta system drevunder ca 350 år hyttanläggningar, pumpar för gruvans vattenlänsningoch uppfordringsverkens vattenhjul. Stora delar av det utbyggdavattensystemet är fortfarande bevarat, men en del sjöar är torrlagda.exempelvis stora delar av Silvköparen.,.IluIiUIiuOIiunuIluIl

--------------------------------------_/c48f;~~!/ \~ \.:'".: ~ __ --'='-:.::-::...... =-1--j@~...,..-" __~,'.",-rCCDOCelDOGeooDoo o4~IIJlAiI&YATf&HS!f51tJb:·(dammar och naturliga sjöar)AltenEkarnGräskärretHa rsjBnHelgonmossdammen:JärndammenLisjönLångforsenLångsjönMellandammenOlof :Jons dammSilvköparenSkrivardammenStensjönStora HundsjönStorljusenenuooDC

LJ49IluIluIluIluIluIlIlLJuuflUflufluSala gruva fortsI närheten av gruvan har områden med gruvarbetarbostäder och torpväxt fram. Den äldre karaktären är fortfarande kvar med tomtindelning,bebyggelsens gruppering och utformning, vägsträckningarsamt hägnader. Nybebyggelse och ombyggnader av äldre hus haremellertid också skett inom området. Tomterna är små och byggnadernaligger oregelbundet grupperade på dessa. Bebyggelsen ärglest utspridd inom områdena och består till övervägande del avtorpstugor med tillhörande ekonomibyggnader. De har ofta utgjortsaven enkel ladugård och loge, där ladugårdsdelen ibland är byggdav sten ibland timrad. En vedbod och jordkällare har nästan alltidfunnits. Byggnaderna är timrade, målade i falurött och hartegeltak. Bostadshusen är oftast inklädda med faluröd locklistpanel.Rekommendationer: Området omfattar Sala gruva med olika anläggningar,gruvans vattensystem och gruvarbetarbebyggelsen. Hela området bör behandlassom en enhet och erhålla ett starkt kulturhistoriskt skydd.Området som helhet, representerar ett oersättligt historiskt ochkulturhistoriskt värde. Inom området finns byggnader av högt värde,exempelvis gruvstugan med uthusbyggnader, klockstapeln, Kristinaschaktetoch andra trälavar. Men att särbehandla dessa enligt byggnadsminneslagenskapar inte det skydd för hela området som manmåste kräva. Vissa lämningar har skydd enligt fornminneslagen.Dammsystemet har stor betydelse för förståelsen av området. Därförär det viktigt att underhålla och skydda delar av vattensystemetmed sjöar, dammar och kanaler. Gruvarbetarbebyggelsen i anslutningtill gruvan har också kulturhistoriskt intresse. Denna typ av bebyggelseär inte vanlig i kommunen eller länet. Den bör därförskyddas från störande förändringar och vid eventuella nybyggnadermåste stor hänsyn tas till den befintliga bebyggelsen. Volym, taklutning,fasadmaterial, och färg har stor betydelse för den u~sprungligakaraktären. Någon enstaka byggnad i Stampers skyddas avq-bestämmelser,*) men detta skydd bör vid ny planläggning utökas tillatt omfatta fler byggnader.Sala gruva, gruvbyn, kanalsystemet och fördämningarna är i fysiskriksplanering bedömda som riksintresse. Sala gruva besöks varje årav ett stort antal turister och därför bör informationen om områdetförbättras. I anslutning till parkeringsplatsen vid gruvan bordefinnas en utförlig karta över området. Vid varje byggnad som har intressekunde finnas en skylt med en kort beskrivning. En del byggnaderär i behov av underhåll och har medtagits i länsstyrelsens byggnadsvårdsprogram.Kring vissa byggnader och gruvhål behöver vegetationen röjasför att få bättre överblick. Riksskyltning finns vid gruvbyn. En samordningav naturvårds-, kulturminnesvårds-, turist- och ägarintressenbör komma till stånd.*) litet q i stadsplan innebär särskilt skydd för kulturhistorisktintressant bebyggelse.IluIlu

50c(',JLI'" --- --- ---ccooccoDccnOu

nu51IIunuIlUnunU(~n"--JUnun37. Kolmanstorp - Katrinelund - Framnäs (Sala sn)Bebyggelsen ligger utefter den gamla vägsträckningen mellan Salaoch Saladamm. I öster låg förr en damm, men området är numeratorrlagt och uppodlat. Bebyggelsen ligger högre än det plattajordbrukslandskapet. Denna består till stor del av småstugor ochhar tomtindelningsom påminner om Stampersområdet. Gruvbrytninghar förekommit i trakten under 1700-talet och många byggnaderhar även anknytning till hyttans verksamhet. Några soldattorpfinns också och de kan vara äldre än från 1700-talet, eftersomindelningsverket började tillämpas i slutet av 1600-talet. Byggnadernaär små och har i de flesta fall fått senare tillbyggnader.Mindre ekonomibyggnader hör till och tomterna är begränsade.Den faluröda panelen med vitmålade· snickerier är dominerandeliksom~de tegeltäckta sadeltaken.Rekommendationer: Den småskaliga bebyggelsen på mindre tomter ärkaraktäristisk för området, den ligger spridd och är sällan samladi några större grupper. Förhållandet är likartat för viss bebyggelsei anslutning till Sala gruva. Den äldre vägen som sammanbinderbebyggelsen är också viktig att bevara i sin nuvarandesträckning.För södra delen av området är en områdes- och detaljplaneringaktuell. Inom ramen för denna kommer en noggrannare utvärderingav byggnadsbeståndet att utföras. Nybyggnadsförbud jämlikt56 § BS råder för hela området.nunJniUunu

ococcccC----~-~-~.~ .._=--~~~-~-_.=-.=--",,~,---~--._~ ... ~... -_~. _ ~.._."--'- ..=-0=_c=-c.o-=-_=. __ =-=~~=--...,.::, .:.. .... e.:_.81 3 P13V13\~'Tr ::J.J.••.... ........:i •t: ,,"••••....••. ••••• ,J,'~.....:::;~~.~.':: ..:.-' .'; .ilUoCCif-CO----~o;::-IEJF~C

-/(ILJ53flUnufllIlLJIlLJnuhGu38. Sala sockenky~ka (Sala sn)Kyrkbyn ligger nära Sagån och ir numera omgiven av industriområden.Kyrkan uppfördes i gråsten med tegelornering under årtiondena efter1~OO. Till den ursprungliga anlägqningen hOr sakristian på nordsidan.Prån början hade kyrkan trätunnvalv, men vid 1400-talets mitt ersattesdetta av stjärnvalv som dekorerades med målningar avAlbertus Pictor. Kyrkan saknar torn, men har en fristående klockstapel.Vapenhus och en korsarm har tillbygqts, men kyrkan har bevaratden medeltida karaktären.Kyrkan omges aven del åldre bebyggelse. Hir finns exempelvis ettbostadshus i qul panel med valmat tegeltak. Några bostadshus ärklädda med faluröd panel. En nåqot större byggnad i ljusgul panelligger nära kyrkan. Söder och norr om kyrkan finns kyrkstallarnaoch den äldre byvägen slingrar sig genom byn.Rekommendationer: Ett mindre område kring kyrkan har kvar den äldrekyrkbykaraktären. I övriqt omges området av ny industribebyggelse.Kyrkmiljc3n med kyrkstallar är viktig att bevara från nybyggnader.området är i fysisk riksplanering bedömt som länsintresse. Förkyr~an och området söder om densamma finns fastställd stadsplan.nuflUIlUOnLJ39. Sala prästgård (Sala sn)Den f d prästgården ligger ca en kilometer norr om kyrkan, vidvägen mot Saladamm. Det öppna slättområdet vidtar i öster och norr.I väster går den äldre vägen kantad av mindre bostadshus och torp.Prästgården är en välbevarad bygqnad i två våningar. Den är uppfördi timmer klätt med ljusqul panel och har vitmålade snickerier.Taket är valmat och täckt med tegel. Byggnaden uppfördes 1789, menprästgård har funnits på platsen sedan 1500-talet. Tidigare varbygqnaden reveterad och hade spåntak. på 1850-talet ersattesreveteringen med panel som rödfärgades. Den nuvarande färgen fickbyggnaden 1946. .Rekommendationer: Prästgårdens huvudbyggnad har föreslagits sombyggnadsminne.nLJnLJnuIlLJnLJnl .J

nunu.SALA KOMMUNSAMMANTRÄDESPROTOKOLLSammanträdesdatumHandling nrLJ'flUKommunfullmäktigeKommunstyrelseUtskottIKF § 91985-01-241985-01-101985-01-089KS § 3nIAU § lKulturminnesvårdsprogramBilaga AU 85/1/1AUGerd Axelson-Onsten påpekar att avsnittet om Västtärna­Tärnaby är behäftat med ett antal sakfel, som bör rättas1 programmet. Det antecknas att sekreteraren i arbetsgruppenkommer att företa de påtalade rättelserna.l.JnunLJnLJnuIn"·0u" '\u ,.-/nL)nu8n x)LJnL)n,L)KSUtdrags-Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen dels hemställa attkommunfullmäktige beslutar!!! antaga det vid stadsarkitektkontoret upprättade kulturminnesvårdsprogrammetsom riktlinjer för kommande bygghadsochkulturminnesvård,dels ock för egen del beslutaatt arbetsgruppen entledigas från sitt uppdrag.Arbetsutskottet beslutar för egen delatt de av Gerd Axelson-Onsten påpekade felaktigheterna skallrättas.Stig Re1merson yrkar i enlighet med arbetsutskottets förslagmed följande tillägg till första att-satsen: ••.• "med avarbetsgruppen efter remissbehandlingen upprättade förslag".Birger Andersson biträder Stig Reimersons förslag, dock medföljande ändringar:!!! meningen på sid 15 i kulturminnesvårdsprogrammet underrekommendationer avseende Västtärna-Tärnaby "Det öppna landskapetbör bibehållas och skogsplantering samt nybyggnader ärolämpliga inom det avgränsade området" skall utgå, och!!! avsnittet rekommendationer på sid 23 i programmet beträffandeStorkebo-Ingbo från och m~d andra meningen skall haRättelse1985-01-30,följande innehåll: "Området ä?lämpligt för nybebyggelse ochlämpligt skalldenna måste anpassas efter den befintliga bebyggelsen, somersättas avtill övervägande del är oförändrad och har kulturhistorisktkänsligt I 1"'1:1 ":!,.,;,,," -~ iteraJ'"~SIQli/CJtsk0r KS KF: V ik..r.L\ ::t-", ~ 4:. Ilf!:..'. vf--c... TC J'l

(1LJnLJnunuIluniLJIKF § 9 fortsKS § 3 fortsRonald Nilson yrkar återremiss.Lars-Eric Lihammar och Stig Reimerson biträder BirgerAnderssons yrkande.Holger Andersson yrkar ienlighet med arbetsgruppens förslag.Ordföranden ställer proposition på ärendets avgörande idagoch yrkandet om återremiss och finner det förra antaget.Ordföranden ställer härefter proposition på Birger Anderssonsm fl: s och Holger Ande.rssons yrkanden och finner Birger Anderssonsm fl:s yrkande antaget.Kommunstyrelsen har således dels beslutat föreslå kommunfullmäktigenunUatt antaga det vid stadsarkitektkontoret.upprättade kulturminnesvårdsprogrammetsom riktlinjer för kommunens byggnads- ochkulturminnesvård med av arbetsgruppen efter remissbehandlingenupprättade förslag samt med de justeringar som föreslagits avkommunstyrelsen,dels ock för egen del beslutatatt entlediga arbetsgruppen från sitt uppdrag.IlDenna paragraf förklaras omedelbart justerad.ununu8KF Det antecknas att ledet "denna typ.•...i fortsättningen." påsidan 17 felaktigt medtagits i texten och därför skall utgå.Lars Bergstrand, Sverker Juhlin, Gerd Axelson-Onsten, Jan Forsmark, Sven-Olof Elison, Karin Lundmark och Lars Wäfors- yrkaratt ärendet återremitteras.Lars-Eric Lihammar, Stig Reimerson, Arne Linder, Karl-AxelAxelsson och Ulla-Britt Holmer yrkar att kommunfullmäktigebeslutar att anta kulturminnesvårdsprogram enligt stadsarkitektkontoretsförslag upprättat i maj 1984 och reviderat ijanuari 1985 som riktlinjer för kommunens byggnads- och kulturminnesvård med den ändringen att namnet Västervad på sidan 29byts ut mot Norrvad.unl )J ./~')5~f--~kl~lJ~IIUtdragsbestyrk.Ebba Bergmark och Holger Andersson yrkar enligt Stig Reimersonsyrkande med följande tillägg. På s. 15 under rubriken VästtärnaTärnaby och underrubriken Rekommendationer skall som ny femtemening inskjutas "Det öppna landskapet bör bibehållas och~IUtdrag tiDutskottKSKF' ~__

uIlununuuntOLr·(IUunUCCoIluKF § 9 fortsskogsplantering samt nybyggnader är olämpliga inom det avgränsadeområdet" och på s. 23 under rubriken Skorkebo-Ingbo ochunderrubriken Rekommendationer skall meningen som börjar "Områdetär känsligt ••. " lyda "Området är känsligt för nybebyggelseoch denna måste anpassas efter den befintliga bebyggelsen. somtill övervägande del är oför.ändrad och har kulturhistorisktvärde."Ordföranden ställer proposition på yrkandet om återremiss ochärendets avgörande idag och finner att ärendet skall återremitteras.Votering begärs. Följande propositionsordning godkänns. Den somstöder återremissyrkandet röstar ja. Den som stöder ärendetsavgörande idag röstar. nej. Vid omröstningen avges 17 ja-rösteroch 32 nej-röster. Omröstningslista. se bilaga.Ordföranden ställer därefter proposition på Anderssons m fl:syrkande och Reimersons m fl:s yrkande och finner Reimersonsm fl:s yrkande antaget.Votering begärs. Följande propositionsordning godkänns. Den somstöder Reimersons m fl:s yrkande röstar ja. Den som stöderAnderssons m fl:s yrkande röstar nej. Vid omröstningen avges26 ja-röster och 21 nej-röster. Två ledamöter avstod i omröstningen.Omröstningslista. se bilaga.Kommunfullmäktige beslutar såledesi)ULJ 8IlUuJusterandes signUtskott KS KF1ir~f!!! antaga kulturminnesvårdsprogram enligt stadsarkitektkontoretsförslag upprättat i maj 1984 och reviderat i januari 1985som riktlinjer för kommunens byggnads- och kulturminnesvård medden ändringen att namnet Västervad på sidan 29 byts ut mot Norrvad.Utdragsbestyrk.Utdrag tillutskottKSL..J.~__~ ~ ~KF