FÖR 1988 Nr 5 - Länsstyrelserna

REGIONALT KULTURMINNESVARDSPROGRAM
FÖR
VÄSTMANLANDS LÄN
ISSN 0347-8556
LÄNSSTYRELSEN I VÄSTMANLANDS LÄN
1988
Planerlngsavdelnlngen/Länsant/kvarlen
Nr 5
72186 VÄSTERAs Tel 021-195000

1
-------"------
HEBY
KOMMUN
Särskilt värdefulla objekt och miljöer
'"
c
c
o
o
17: 1
17:2
17:3
17: 4
17:5
17: 6
17:7
17:8
17: 9
17: 10
17: 11
17: 12
17: 13
17: 14
17: 15
17: 16
17: 17
17: 18
17: 19
17:20
17: 21
17:22
17:23
17: 24
17: 25
17:26
17:27
17: 28
17:29
17:30
17: 31
17: 32
Heby-Västerlövsta, Västerlövsta sn
Örsundaåns dalgång, Västerlövsta sn
Kättbo, Vittinge sn
Skattmansö, Vittinge sn
Vittinge kyrkby, Vittinge sn
Grimle-Gillberga, Vittinge sn
Ramsjö, Vittinge sn
Axsjö, Vittinge sn
Starfors-Sör Starfors, Västerlövsta sn
Arnebo, Västerlövsta sn
Molnebo, Västerlövsta sn
Vansjö, Västerlövsta sn
Mårtsbo, Västerlövsta sn
Sisselbo, Huddunge sn
Sillbo, Huddunge sn
Huddungeby-Huddunge kyrka, Huddunge sn
St Runhällen, Västerlövsta sn
Enåkers kyrkby, Enåkers sn
Lund-Hallsjönäs-Haneberg, Enåkers sn
Tärnsjö-Nora, Nora sn
Kroksbo, Enåkers sn
Holm, Nora sn
Svina, Harbo sn
Eklunda och Norrbo, Harbo sn
Harbo kyrkby-Viby, Harbo sn
Harbonäs, Harbo sn
Lindsbro, Östervåla sn
Östervåla, Östervåla sn
Aspnäs, Östervåla sn
Skogbo, Östervåla sn
Upplanda-Stärte-Äkerby, Östervåla sn
Borgens val1-Korbosätern, Östervåla sn
Områden av riksintresse för kulturminnesvården
K 29 Örsundaåns dalgång. Området ingår i bevarandeområdet 17:2

K JO Huddungeby. Ändrat och utökat i förhållande till länsstyrelsens
sammanställning i Förslag till områden av riksintresse ... 1986-12-17.
En del av området ingår i bevarandeområdet 17:16
Byggnadsminnen. Byggnadsminnesmärken
Harbonäs, Harbo sn
Väckta men ej avgjorda förslag till byggnadsminnen/byggnadsminnesmärken
Huddungeby 3:20, Huddunge sn
c=>
Områden som i länsstyrelsens tidigare förslag till Program för Kulturminnesvård
ansetts aktuella för skydd enl 86 § BL. Med + markeras att de även är medtagna
i det kommunala programmet
o
17:2
17:4
17:5
17: 16
17: 17
örsundaåns dalgång, del av, Västerlövsta sn
Skattmansö, Vittinge sn
Vittinge kyrkby, Vittinge sn
Huddungeby, Huddunge sn
Enåkers kyrkby, Enåkers sn
o
o

60:4
60:15
60:16
60: 18
60:21
60:22
" 60:23
60:25
60:28
Torpunga, Torpa Sil +
Svarthäll, Kung Karl sn +
Reutersberg, Kung Karl sn +
Kungs-Barkarö-Överby, Kungs-Barkarö sn +
Björskog-Råby, Björskogs sn +
Valskog-Lådberga, Björskogs sn +
Holma, Björskogs sn +
örberga-Brottgården, Björskogs sn
Grönö, Björskogs sn +
O
o
c
o

KÖPINGS
KOMMUN
Särskilt värdefulla objekt och miljöer
o
o
c
c
83: 1
83:2
83:3
83:4
83:5
83:6
83:7
83:8
83:9
83:10
83: 11
83: 12
83:13
83: 14
83: 15
83: 16
83:17
83: 18
83:19
83:20
83:21
83:22
83:23
83:24
83:25
83:26
83:27
83:28
83:29
83:30
83:31
83:32
83:33
83:34
Holmsta-Norrsylta-Stenby, Munktorps sn
Ekeby, Munktorps sn
Dåvö, Munktorps sn
Nalbesta-Furberga, Munktorps sn
Stäholm, Munktorps sn
Äskesta-Lia, Munktorps sn
Björke, Munktorps sn
Munktorp, Munktorps sn
Rasgärde-Litsberga-Kårsta, Munktorps sn
Häljeby-Risbro, Munktorps sn
Häljesta, Munktorps sn
Sörberga, Munktorps sn
Norrberga-Viby, Munktorps sn
Äsby, Munktorps sn
Visberget, Munktorps sn
Odensvi-Kölsta, Odensvi. sn
Arla-Hagelsberga, Odensvi och- Köpings sn
Slyta Frikyrkobyggnad, Odensvi sn
Valsta, Odensvi sn
Gålby-Uckelsta, Bro-Malma och Köpings sn
Malma, Bro-Malma sn
Strö, Köpings sn
V Vreta, Köpings sn
Skovsta skans, Köpings sn
Skovsta gård, Köpings sn
Ullvi-Högsta, Köpings sn
Köpings stad, Köpings sn
Mista, Köpings sn
Kröcklinge, Bro-Malma sn
Bro, Bro-Malma sn
Julberga-Frosta, Bro-Malma sn
Lyftinge, Bro-Malma sn
Bolströ-Dömsta, Bro-Malma sn
Lundbysjön, Odensvi sn

c
83:35
83:36
83:37
83:38
83:39
83:40
83:41
83:42
83:43
83:44
83:45
83:46
83:47
83:48
83:49
83:50
83:51
83:52
83:53
Äsby gravfält, Bro-Malma sn
Kolsva, Bro-Malma sn
Gisslarbo, Bro-Malma SIl
Bernshammar, Hed och Bro-Malma S~
Näverkärret, V Skedvi sn
Svansboda, V Skedvi sn
Alvesta, V Skedvi sn
V Skedvi, V Skedvi sn
Näs, V Skedvi sn
Västlandaholm, V Skedvi sn
Brandfors-Släta, Himmeta sn
Oppeby, Himmeta sn
Himmeta, Himmeta sn
Torp, Himmeta sn
Tveta, Himmeta sn
Löten-Ängeholm, Himmeta sn
Norsa, Köpings sn
Hättsta, Odensvi sn
Kulinge Kapell, Odensvi sn
c
c=;
Områden av riksintresse för kulturminnesvården
K 4 Hedströmsdalen
Del av Bernshammar, K 4 c och Kolsva bruk, K 4 d.
Bernshammar ingår i kommunens bevarandeområde 83:38 och l
område 04:1. Kolsva bruk omfattas av område 83:36
Byggnadsminnen. Byggnadsminnesmärken
Munktorps prästgård, Prästgården 1:1, Munktorps sn
Vahlsta säteri, Valsta 4:14, Odensvi sn
Skinnskattebergs
Väckta men ej avgjorda förslag till byggnadsminnen/byggnadsminnesmärken
Kv Gylfe 1, Köpings prostgård
Kv Disa 2, Apotekshuset
Kv Hermod 1 och 2, Nyströmska gården
Kv Umbla 4, Tingshus
Köpings stationshus. Upptaget i Riksantikvarieämbetets prioriteringslista
Köping KURJ. Upptaget i Riksantikvarieämbetets prioriteringslista

Områden som i länsstyrelsens tidigare förslag .till Program för Kulturminnesvård
ansetts aktuella för skydd enl 86 § BL. Med + markeras att de även är medtagna
i det kommunala programmet
c
c
c
c
83:2
83:3
83:5
83:7
83:8
83: 10
83:16
83:21
83:29
83:30
83:32
83:33
83:36
83:37
83:38
83:41
83:42
83:46
83:47
83:48
83:49
Ekeby, Munktorps sn
Dåvö, Munktorps sn
Stäholm, Munktorps sn
Björke, Munktorps sn
Munktorp, Munktorps sn
Häljeby-Risbro, Munktorps sn
Odensvi-Kölsta, Odensvi sn
Malma, Bro-Malma sn
Kröcklinge, Bro-Malma sn
Bro, Bro-Malma sn
Lyftinge, Bro-Malma sn
Bolströ-Dömsta, Bro-Malma sn
Kolsva, Bro-Malma sn
Gisslarbo, Bro-Malma sn
Bernshammar, Hed och Bro-Malma sn
Alvesta, V Skedvi su
V Skedvi, V Skedvi su
Oppeby, Himmeta sn
Himmeta, Himmeta sn
Torp, Himmeta sn
Tveta, Himmeta sn

NORBERGS
KOMMUN
Särskilt värdefulla objekt och milj~er
c
o
c
c
62: 1
62:2
62:3
62:4
62:5
62:6
62:7
62:8
62:9
62: 10
62': 11
62: 12
62:13
62: 14
62:15
62:16
62: 17
62: 18
62: 19
62:20
62:21
62:22
62:23
62:24
62:25
62:26
62:27
62:28
62:29
62:30
62:31
Hästbäck-Landforsen-~rbäck,Karbennings sn
Karbennings kyrkby, Karbennings sn
Karbenningby, Karbennings sn
St Klingbo, Karbennings sn
Hökmora, Karbennings sn
Bennebo-Karbennings järnvägssamhälle, Karbennings sn
Olsbenning, Karbennings sn
Lapphyttan, Karbennings sn
Nyhyttan, Norbergs sn
Bjurfors, Norbergs sn
Norberg, Norbergs sn
Kärrgruvan, Norbergs sn
Kallmorberg, Norbergs sn
Kallmora, Norbergs sn
Fliken, Norbergs sn
Ingolsbenning, Norbergs sn
Gäsjö, Norbergs sn
Fragg, Norbergs sn
Halvarsbenning, Norbergs sn
V Djupkärra, Norbergs sn
Bråfors, Norbergs sn
Flängan, Norbergs sn
Klackberg-Kolningsberg, Norbergs sn
Nordansjö-Hinsebo-Näs, Norbergs sn
Kylsbo, Norbergs sn
Persbo, Norbergs sn
Rosendal, Norbergs sn
Livsdal-Hönsgärdet, Karbennings och Norbergs sn
Högfors, Karbennings sn
Ön, Karbennings sn
Snytsbo, Karbennings sn
Områden av riksintresse för kulturminnesvården
K 9 Bråfors bergsmansgårdar. Del av 62:21

K 10
K 11
K 12
K 13
K 14
Norbergs gruvmiljöer. Utökat med Klackbergsområdet i förhållande
till länsstyrelsens Förslag till områden av riksintresse •.. 1986-12-17
Del av 62: 12, 62:23
Norbergs centrum. Del av 62:11
Rosendals bergsmansby. Utgår
Livsdals bergsmansby. Ny utökad avgränsning. Se ovan. Del av 62:28
Olsbennings bergsmansby. Ny utökad avgränsning. Se ovan. Del av 62:7
Byggnadsminnen. Byggnadsminnesmärken
Polhemshjulet, Norbergs sn
c=)
Väckta men ej avgjorda förslag till byggnadsminnen/byggnadsminnesmärken
Gruvlaven och gruvmuseet i Kärrgruvan, Norbergs sn
Karbennings station. Upptagen i Riksantikvarieämbetets prioriteringslista
c Områden som i länsstyrelsens tidigare förslag till Program för Kulturminnesvård
ansetts aktuella för skydd enligt 86 §
i
det kommunala programmet
BL. Med + markeras att de även är medtagna
c
c
62:7
62:14
62: 19
62:20
62:27
62:28
62:29
Olsbenning, Karbennings sn +
Kallmora, Norbergs sn +
Halvarsbenning, Norbergs sn +
V Djupkärra, Norbergs sn +
Rosendal, Norbergs sn +
Livsdal, Norbergs sn +
Högfors, Karbennings sn +

SALA KOMMUN
Särskilt skyddsvärda objekt och miljöer
c
c
c
c
81: 1
81: 2
81: 3
81: 4
81 :5
81: 6
81: 7
81: 8
81: 9
81: 10
81: 11
81: 12
81 : 13
81: 14
81: 15
81: 16
81: 17
81: 18
81: 19
81: 20
81: 21
81: 22
81: 23
81: 24
81: 25
81: 26
81: 27
81: 28
81:29
81: 30
81: 31
81 :32
81: 33
81: 34
Limsta, Kila sn
Kivsta, Kila sn
Kila, Kila sn
Kumla kyrkby, Kumla sn
Västtärna-Tärnaby, Kumla och Tärna sn
Tärna kyrkby, Tärna sn
Tingvastbo, Tärna sn
Varmsätra, Norrby sn
Patringbo, Tärna sn
Norrbäck, Norrby sn
Fräbrunn, Sala sn
Svartbäck, Norrby sn
Skårkebo-Ingbo, Norrby sn
Fallet, Sala sn
Armanbo, Sala sn
Kolpelle, Möklinta sn
Örlinge, Möklinta sn
Möklinta, kyrkan med omgivningen, Möklinta sn
Norrvad, Möklinta sn
Rosshyttan, Västerfärnebo sn
Hedåker, Västerfärnebo sn
Lasjön, Bjurfors, Västerfärnebo sn
Prästhyttan, Västerfärnebo sn
Västerby kvarn, Västerfärnebo sn
Sörhörende, Västerfärnebo sn
Hörnsjöfors, Västerfärnebo sn
Hällby-Norrgärdsbo-Sörgärdsbo-Sörål-Norrål, Västerfärnebo sn
Västerfärnebo kyrka, Västerfärnebo sn
Hedbo, Västerfärnebo sn
Fläckebo kyrkby-Jan Mats, Fläckebo sn
Axholm, Fläckebo sn
Sätra Brunn, Kila sn
Västerby, Kila sn
Smedsbo, Fläckebo sn

1/
81: 36
81: 37
81:38
81:39
Sala gruva, Sala sn
Kolmanstorp-Katrinelund-Framnäs, Sala sn
Sala sockenkyrka, Sala sn
Sala prästgård, Sala sn
Områpen av riksintresse för kulturminnesvården
c
o
K 15
K 16
K 17
K 32
Nötmyran. Del av området omfattas av 81:29
Sala gruva med dammsystem och arbetarbebyggelse. Dammsystemets utbredning
har genom en nyligen företagen inventering noggrannare kunnat
avgränsas än som tidigare varit fallet. Del av området ingår i 81:36
Sätra Brunn. Området ingår i 81:32
Rutnätsplan, Sala centrum. Detta har tillkommit efter länsstyrelsens
sammanställning i Förslag till sammanställning ... 1986-12-17
För centrum gäller en antagen områdesplan
Byggnadsminnen. Byggnadsminnesmärken
Garvaren 1, Collianderska gården, Sala
Täljstenen l,Gamla badhuset,Sala
Väckta men ej avgjorda förslag till byggnadsminnen/byggnadsminnesmärken
Videbo 2:1, gamla prästgården, Sala
Fläckebo prästgård, Fläckebo sn
Del av Sala gruvas område
Områden som i länsstyrelsens tidigare förslag till Program för Kulturminnesvård
ansetts aktuella för skydd enl 86 § BL. Med + markeras att de även är medtagna
~ i det kommunala programmet
(\
V"
81:3 Kila kyrkby
81: 6 Tärna kyrkby +
81 :8 Varmsätra
81: 18 Möklinta kyrkby
81: 26 Hörnsjöfors +
81: 30 Fläckebo kyrkby +
81: 34 Smedsbo
81:38 Sala sockenkyrka

SKINNSKATTEBERGS
KOMMUN
Särskilt värdefulla objekt och miljöer
•
c
c
(J
c
04: 1
04:2
04:3
04:4
04:5
04:6
04:7
04:8
04:9
04: 10
04: 11
04:12
04: 13
04: 14
04:15
04: 16
04:17
04:18
04: 19
04:20
04:21
04:22
04:23
04:24
04:25
-04:26
Karmansbo-Nyhammar-Hed-Bernshammar-Jönsarbo, Heds sn
Gisslarbo IOGT-lokal, Heds sn
Svansbo, Heds sn
Solmyra, Gunnilbo sn
Bysala, Heds sn
Fallet, Heds sn
Västansjö, Heds sn
Getbro, Heds sn
Färna, Gunnilbo sn
Österflena, Gunnilbo sn
Gunnilbo, Gunnilbo sn
Kedjebo, Gunnilbo sn
Moren, Gunnilbo sn
Bockhammar-Gethammar, Gunnilbo sn
Naddebo, Gunnilbo sn
Långviken, Skinnskattebergs sn
Skinnskatteberg, Skinnskattebergs sn
Vätterskoga, Skinnskattebergs sn
Östanfors, Heds sn
Uttersberg, Heds sn och Skinnskattebergs sn
Kopparverket, Skinnskattebergs sn
Riddarhyttan-Lienshyttan, Skinnskattebergs sn
Skilån-Källfallet, Skinnskattebergs sn
Bäckegruvan-Östergruvan-Persgruvan, Skinnskattebergs sn
Baggå, Skinnskattebergs sn
Nedre Borgfors, Skinnskattebergs sn
Områden av riksintresse för kulturminnesvården
K 4 Hedströmsdalen med del av Skinnskattebergs samhälle, K 4 a, Karmansbo,
K 4 b och en del av området omkring Bernshammars gård, K 4 c. Områdena ingår
1 de kommunala bevarandeområdena 04:17 och 04:1. En del av Bernshammar ligger
inom Köpings kommun. 83:38
Byggnadsminnen.
Byggnadsminnesmärken
Nibbarsbo 1:7, Gisslarbo IOGT-lokal
Emthyttan 4:1, Skinnskattebergs herrgård

3
Väckta men ej avgjorda förslag till byggnadsminnen/byggnadsminnesmärken
Uttersbergs fd järnvägsstation. Upptagen i Riksantikvarieämbetets prioriteringslista.
o
Områden som i länsstyrelsens tidigare förslag till Program för Kulturminnesvård
ansetts aktuella för skydd enl 86 § BL. Med + markeras att de även är medtagna
i det kommunala programmet
c
c
04: 1
04: 11
04: 12
Karmansbo-Nyhammar-Hed-Bernshammar-Jönsarbo, Heds sn +
Gunnilbo, Gunnilbo sn +
Kedjebo, Gunnilbo sn +
c
c

7
SURAHAMMARS
KOMMl.!?\
Särskilt värdefulla objekt och miij5er
c
c
c
07: 1
07:2
07:3
07:4 a-
b-
07:5
07:6
07:7
07:8
07:9
07: 10
07: 11
07: 12
07:13
07:14
07: 15
07: 16
07:17
07: 18
Surahammars samhälle, del av, Sura sn
Västsura, Sura sn
Suraborgen, Sura sn
Lisjö, Sura sn
Skinnartorp, Sura sn
Sörby-Trugsbo, Ramnäs sn
Rävnäs, Ramnäs sn
Säter, Ramnäs sn
Bryggeriet, Ramnäs sn
Ramnäs kyrkby, Ramnäs sn
Ramnäs brukssamhälle, Ramnäs sn
Färmansbo, Ramnäs sn
Seglingsberg, Ramnäs sn
Gammelby, Ramnäs sn
Skrampbo, Ramnäs sn
Virsbo brukssamhälle och brukskyrka, Ramnäs sn
Lövvikstorp och Gnarp, Ramnäs sn
Dalkarlstorp-Trundhem, Ramnäs sn
Näs, Ramnäs sn
07: 19 Hökebo, Ramnäs sn
07:20
07:21
Usträngsbo, Ramnäs sn
Ulvsbomuren
Områden av riksintresse för kulturminnesvården
K 7, Strömsholms kanal med Virsbo bruk, K 7 d, Ramnäs bruk, K 7 e och
~ Surahammars tätort, K 7 f. Del av områdena 07:15, 07:10 och 07:1
Väckta men ej avgjorda förslag till byggnadsminnen/byggnadsminnesmärken
Strömsholms kanal
Områden som i länsstyrelsens tidigare förslag till Program för Kulturminnesvård
ansetts aktuella för skydd enl 86 § BL. Med + markeras att de även är medtagna
i det kommunala programmet
07:2 Västsura, Sura sn +

----------------- --
07:9
07: 10
07: 15
Ramnäs kyrkby, Ramnäs sn +
Ramnäs brukssamhälle, Rarnnäs sn +
Virsbo brukssamhälle och brukskyrka, Ramnäs sn +
c
c
o

VÄSTERÄS
KOMMUN
Särskilt värdefulla objekt och mlljöer
c
o
c
o
80:3.1A
80:3.1B
80:3.1C
80: 3.1D
80:3.2A
80:3.2B
80:3.2C
80:3.2D
80:3.2E
80:3.2F
80:3.3A
80:3.3B
80:3.3C
80:3.3D
80:3.3E
80:3.3F
80:3.3G
80:3.3H
80:3.3J
80:3.3K
80:3.4A
80:3.4B
80:3.6A
80:3.7A
80:3.7B
80:3.7C
80:3.7D
80:3.8A
80:3.8B
80:3.8C
80:3.8D
80:3.9A
80:3.9B
80:3.9C
Ridön, Västerås-Barkarö sn
Fullerö, Västerås-Barkarö sn
Barkarö kyrkby, Västerås-Barkarö sn
Askö, Västerås-Barkarö sn
Rytternevägen, Rytterne sn
Horn-Lagersberg, Rytterne sn
Hornsund, Rytterne sn
Lundby, Rytterne sn
Löpdal, Rytterne sn
Timmelsta, Rytterne sn
Sippersta-Lospånga, Dingtuna sn
Frändesta, Dingtuna sn
Jölmesta, Dingtuna sn
Dingtuna-Lundby kyrkbyar, Dingtuna sn
Vändle, Dingtuna sn
Ekeby, Dingtuna sn
Stockkumla, Dingtuna sn
Östjädra, Dingtuna sn
Oppvreta, Dingtuna sn
Vångsta, Dingtuna sn
Lillhärad kyrkby-Skävsta, Lillhärads sn
Slagårda, Lillhärads sn
Svartådalen, Skultuna och Skerike sn
Rullbo-Bäckarna, Harakers sn
Svanå, Harakers sn
Västeräng-Ängsbacken, Harakers sn
Harakers kyrkby-Skepplinge, Harakers sn
Abylund-Munga, Romfartuna sn
Hallsta by, Romfartuna sn
Lycksta-Frösvi, Romfartuna sn
Romfartuna kyrkby-Myrby, Romfartuna sn
Näs-Alvesta, Hubbo sn
Hubbo kyrkby-Jädra, Hubbo sn
Tillberga stationsområde, Hubbo sn

c
c
o
o
80:3.10A Tillberga kyrkby, Tillberga sn
80: 3.10B Aberga, Tillberga sn
80: 3. 10C Sundby-Fors, Tillberga sn
80: 3. lOD Hedensberg, Tillberga sn
80:3.11A Sevalla kyrkby-Värby, Sevalla sn
80:3.12A Ekeby-Nedersta, Tortuna sn
80:3.12B Nortuna, Tortuna sn
80:3.12C Tortuna kyrkby, Tortuna sn
80:3.12D Öster Råby-Ängesta, Tortuna sn
80:3.13A Väster Äby-Kolmsta, Björksta sn
80:3.13B Lundby-ÖVersta, Björksta sn
80:3.13C Björksta kyrkby-Frögärde, Björksta sn
80: 3. 13D Näs, Björksta sn
80: 3.13E Nykvarn-Igelsta, Björksta sn
80: 3.13F Målhammar, Björksta sn
80: 3.0G Vedby-Sundängen, Björksta sn
80:3.14A Ängsö, Ängsö sn
80:3.15A Kungsåra kyrkby, Kungsåra sn
80:3.15B Gottsta backar, Kungsåra sn
80: 3. 15C Karleby, Kungsåra sn
80: 3. 16A Kärrbo kyrkby, Kärrbo sn
80:3.16B Lindö, Kärrbo sn
80: 3. 16C Frösåker, Kärrbo sn
80: 3. 16D Aggarön, Kärrbo sn
80:3.17A Irsta-Springsta, Irsta sn
80:3.17B Gäddeholm, Irsta sn
80: 3. 17C Brunnby-Hagbyholm, Irsta sn
80: 3. 18A Malma-Tibble-F~rby, Badelunda sn
Stadsområdet är särredovisat i "Bevarandeprogram, Västerås stadsbebyggelse,
maj 1985".
Områden av riksintresse för kulturminnesvården
K 18
K 19
K 20
K 21
K 22
Svanå bruk. Del av 80:3.7B
Svartåns dalgång. Del av 80:3.6A
Dingtuna-Östjädra. Del av 80:3.3H
Timmelsta-Skogsta. Del av 80:3.2F
Tidö-Rytterne-Hornsåsen. Del av 80:3.2A, 80:3.2B

I~
K 23
K 24
K 25
K 26
K 27
K 28
K 31
Fullerö. Del av 80:3.1B
Västerås stadskärna. Ingår i Bevarandeprogrammet 1985
Badelundaområdet. Del av 80:3.18A
Lindö gård. Del av 80:3.16B
Ängsö. Ny utökad avgränsning. Del av område 80:3.14A
Östanbro. Del av område 80:3.13D, 80:3.13E och 80:3.13F
Irsta. Nytillkommet område. Del av område BO:3.17A, BO:3.15A och BO:3.15C
Byggnadsminnen. Byggnadsminnesmärken
c
c
Kv Jesper B, Västerås stadshotell
Kv Jarl 2, Domprostgården
Kv Jesper 1-3 stg 4224, Västerås Komministergård
Kv Katarina 1, Västerås
Kv Olympia 2, Västerås slott
Kv Hagbard 2, Biskopsgården
Kv Halfdan 1, Domkapitelhuset
Kv Halfdan 1-2, Lektorsgården, Domkapitlets annex
Prästgården 1:1, Ängsö fd prästgård, Ängsö sn
Hedensberg 7:3, Hedensbergs gård, Tillberga sn
Frövi 4:1, Frövi gård, Skultuna sn
Hallsta 1:1, 3:1, Hallsta by, Romfartuna sn
Skeppiinge 2, Harakers sn
c=J
Väckta men ej avgjorda förslag till byggnadsminnen/byggnadsminnesmärken
Kv Henrik 6, Västerås
Kv Lovisa 2 och 3, Västerås
Kv Dominikanerklostret 5, Stadshuset
Kv Heimer 5, Stadsbiblioteket
~ Stg 1525-1526 Nordanby gård
Lospånga 1:2 "Mälthuset", Dingtuna sn
Hässlö gård, Västerås
Tillberga stationshus m m. Upptaget i Riksantikvarieämbetets prioriteringslista
Områden som i länsstyrelsens tidigare förslag till Program för Kulturminnesvård
ansetts aktuella för skydd enl B6 § BL. Med + markeras att de även är medtagna
i det kommunala programmet
Harakers kyrkby, Harakers sn +

Harakers kvarn, Harakers sn +
Svanå Brukssamhälle, Harakers Sil +
Skädduga by, Skultuoa so +
Forsby gård, Skultuna so +
Slagårda, Lillhärad sn +
Lillhärads kyrkby, Lillhärads sn +
c
c
Skerike kyrkby, Skerike sn +
Lundby kyrkby, Lundby sn +
Dingtuna kyrkby, Dingtuna sn +
Jölmesta gård, Dingtuna sn +
Skogsta-Timrnelsta. Dingtuna sn, Rytterne sn +
Tibble by, Dingtuna sn +
Lagersberg, Rytterne sn +
Hornsvik, Rytterne sn +
Barkarö kyrkby, Västerås-Barkarö sn +
Fullerö, Västerås-Barkarö sn +
Brunnby gård, Badelunda sn +
Lista, Irsta sn +
Frösåker, Kärrbo sn +
Lindö, Kärrbo sn+
Springsta, Kärrbo sn +
Målhammar, Björksta sn +
c
o
Kungsbyn och prästgården, Kungsåra sn +
Tortuna kyrkby, Tortuna sn +
Tillberga kyrkby, Tillberga sn +
Näs gård, Hubbo sn +
Hubbo kyrkby, Hubbo sn +
Badelunda kyrkby, Badelunda sn +
Tibble storgård, Badelunda sn +
Rytterne kyrkby, Rytterne sn +
Horn 2:3, Rytterne sn +
Horn 2:10, Rytterne sn +
Svartådalen mellan Skultuna och Västerås, Skultuna sn
med
Skultuna Prästgård +
Skultuna kyrkby +
Norra Nackby +
Gillberga +
Äkesta +

Romfartuna kyrkby, Romfartuna sn +
Irsta kyrkby, Irsta sn +
Ullvi by, Irsta sn +
Kärrbo kyrkby, Kärrbo sn +
Björksta kyrkby, Björksta sn +
Senare tillkomna områdesförslag som aldrig kom att stadfästas
Munga gård, Romfartuna sn +
Abylund, Romfartuna sn +
c
c
Stora Ekeby, Rytterne sn +
Vikhus, Rytterne sn +
Geddeholm, Irsta sn +
Hällby, Tillberga sn +
Fiholm, Rytterne sn +
Väsby kvarn, Sevalla sn +
Aggarö gård, Kärrbo sn +
o
c

c
REGIONALT KULTURMINNESvARDSPROGRAM
FÖR
VÄSTMANLANDS LÄN
c
c
c
Länsst.yrelsen.
Väst~an.lan.ds län.s ~~se~
Renrit.n.ing a~ kartor Monica Jan.sson.
Renskrift. Christina Meszaros
/te-88

1
Regionalt kulturminnesv~rdsprogramför Västmanlands län
Länets kulturgeografiska gränser grundas översiktligt p~ befintliga naturförhållanden
och kan grovt indelas i tre omraden: Mälarbygden, Bruksbygden
och Bergslagen.
Kort historik -
forntid och medeltid
o
o
Länets hittills äldsta kända boplats hittades vid gården Dalkarlstorp i
Kila socken, cirka 40 kilometer norr om Västerås. Boplatsen som undersöktes
i etapper i början av 1970-talet påvisade en permanent bosättning som efterlämnat
avfallsrester och spår av redskapstillverkning. Bosättningen har daterats
till mesolitisk tid, dvs cirka 4500 f Kr. Invånarna levde på jakt
och fiske, åkerbruket var ännu inte introducerat i våra trakter.
Av gravtyper som är sällsynta i Västmanland kan hällkistan i Bjurhovda
nämnas. Ar 1968 gjordes en utgrävning av denna hittills enda påträffade
hällkista i länet. Som typ kan gravformen dateras till den yngre stenåldern,
cirka 1800-1500 f Kr. Formen är rektangulär och kistan är normalt
byggd av flata hällar, täckta av ett eller flera takblock.
Till bronsåldern, 1500-500 f Kr, brukar man datera de inhuggna figurer vi
kallar hällristningar. Länets till ytan största ristning finns i Munktorps
socken i Häljesta- by. På de två hällarna finns mer än tvåhundra figurer,
skepp, fisknät, djur- och människofigurer m ffi avbildade. ytterligare 10
stycken kända lokaler med ristningar finns i länet.
o
o
Den romerska järnåldern, O till 400 e Kr, är rikligt representerad i det
västmanländska materialet. Mälarområdet stod i livlig kontakt med det
övriga Europa, speciellt med det romerska riket och dess provinser. Ett
bevis på detta är den bronsurna som 1818 hittades i Björksta socken.
Urnan hade följande inskription ingraverad: At Apollo Grannus gav hans
tempel föreståndare Ammilius Constans denna gRva.
Från ungefär samma tid, 200-talet e Kr härstammar kvinnograven i Tuna,
Badelunda socken. Under en flat jordhög i en enkel träkista hittades
en rik uppsättning gravgåvor av guld: En halsring, två armringar, två
fingerringar och två nålar. Dessutom fanns en importerad romersk glasbägare
och några silverskedar.
Under de påföljande århundradena, dvs under folkvandringstid 400-550
och vendeltid 550-800 e Kr var gravskicket relativt varierat. Seden

------------------------------------- --~-------
23
att bränna den döde på bål levde alltsedan bronsåldern kvar under hela
den återstående förhistoriska tiden. De brända benresterna jämte ev gravgåvor
placerades i en urna eller grop i marken so~ därefter täcktes av
en låg sten- och jordhög. Även gravar där den döde begravdes liggande i
sin båt förekom.
2
c
o
c
o
Utmed norra Mälarstranden löper Eriksgatan i öst-västlig riktning. Vid
denna väg, i mötet med den nord-sydgående vägen på Badelundaåsen ligger
ett av vårt lands märkligaste fornlämingar, Anundshögsområdet, som består
av kungshögen "Anundshög" med en diameter av 60 meter, fem skeppssättningar
och ett tjugotal småhögar. Utefter den gamla fär~vägen söder om
högen finns ett vägrnonument i form aven runsten med dekorativt huggna
motiv och minnesstAnar resta på ömse sidor.Stenens text lyder: Folkvid
reste stenar dessa alla åt sin son Heden, broder till Anund. Vred högg
runorna.
Till senare delen av järnåldern räknas även länets många fornborgar. Antalet
kända är 49 och den till ytan största borgen är Skovsta skans i Köpings
kommun. Anläggningen är placerad på en flack bergrygg och mäter 140x120
meter och omges av tre koncentriskt anlagda, av stenblock byggda vallar.
Att Mälardalen hade många o~h täta kontakter med övriga länder i Europa
och delar av Asien framgår av fyndet i Östjädra, Dingtuna, länets största
förhistoriska silverskatt. Den vägde närmare två kilo och bestod aven i
lerkruka nedlagd samling av smycken, små silver-tenar och rester av sönderklippta
mynt. Skatten som lades ned omkring år 1000 får betraktas som en
handelsmans kassa, där de sönderklippta silverstyckena representerar växelpengar.
Under BOO-talet påbörjades den kristna missionen i Sverige genom Ansgar.
Den engelske munken och missionären David lär omkring år 1000 ha förlagt
sin huvudsakliga verksamhet till Munktorps socken, där nuvarande kyrkans
västra del bär hans namn. Davidskyrkan är uppförd av sten men bönderna som
byggde de första kyrkorna var mer vana vid att uppföra byggnader av timmer.
Äldre föregångare i trä kan man hitta t ex i Odensvi kyrka. Kyrkobyggnader
uppförda under 1100-talet är präglade av den romanska stilen. Exempel på
detta finns i kyrkorna i Björksta, Himmeta, Medåker och Munktorp, liksom
i Stora och Lilla Rytterne kyrkoruiner. Under 1200-talet och senare kom
stilinfluenserna från gotiken. Denna finns representerad i bl a Hubbo,
Romfartuna, Berg och Malma kyrkor.
Att en kyrka är byggd under medeltid innebär inte att den till våra
dagar bevarats oförändrad vare sig till det inre eller yttre. Att bygga

3
till och förändra har alltid varit en naturlig del i
kyrkornas historia.
Ar 1143 grundades Sveriges första kloster i Alvastra, Östergötland av
cistercienserorden. Därefter följde bl a klostren i Varnhem, Roma, Vreta,
Skokloster, Uppsala och RisebeJ'ga. l Vjster~s uppfbrde dominikanerna klostret,
omkring 1244 vilket kom att avvecklas i och med ett riksdagsbeslut 1527.
En riksdag som för övrigt avhölls just i munkarnas samlingssal.
Järnets historia
c
c
o
Redan under tidig medeltid utvecklades en tekniskt högtstående järnframställningsprocess
som i sina grunddrag torde bygga på en inhemsk uppfinning.
Ett exempel på detta är den i Lapphyttan i Karbennings socken
påträffade och utgrävda masugnen som i sitt äldre skede dateras till
1100-talet. I Lapphyttan som i andra masugnar producerades järnet av
självägande bönder som hade järnframställningen som binäring. Med tiden
kom järnhanteringen och förädlingen av järnet att bli allt viktigare ur
ekonomisk synpunkt. Under senmedeltid slog masugnsprocessen starkt igenom
och ökad produktion slukade enorma mängder kol, vilket medförde skogsskövling.
På 1630-talet skapades Bergscollegiet för att reglera och styra
både järnutvinning och vidareförädling. Hyttorna var placerade i Bergslagen
där malmen bröts och där tillgången på vattenkraft va~ god. På hyttbacken
runt masugnen, grupperade sig bl a kolmagasin, malm- och kalkstensupplag.
Då tillgången på skog sinade i Bergslagen måste hammarsmedjorna flyttas
söder ut längs åarnas forsar. Här växer järnbruken så småningom fram.
Exempel på sådana bruk är Svanå, Seglingsberg, Virsbo m fl. Ramnäs bruk
anlagt redan på 1590-talet vid Kolbäcksån kan tas som ett exempel på uppbyggnaden
av ett brukssamhälle. Centralt vid vattnet låg smedjorna, magasin,
kolhus m m. Därintill byggdes Schenströmska herrgården 1762 och något
senare 1801 den Tersmedenska herrgården. Detta p g a att bruket under
1700-talet fick två ägare. Tätt intill grupperade sig putsade arbetarbostäder
och tjänstemannabostäder.
Jordbruk
Kulturlandskapet har under århundraden påverkats och präglats av många
generationers skilda brukningsmetoder och av de jordreformer som skett.
Nyodling, gårdsdelningar och ägotvister framkallade tidigt behov av reglering
av den brukade arealen. Det första kända skiftet är forn- eller hammarskiftet
redan under tidig medeltid. Något senare under högmedeltid kom solskiftet.
Principen var att jordlotterna skulle fördelas efter hur gårdarna
var placerade i byn och delningen skedde efter regeln "Tomt är tegs moder".

4
c
o
Endast åker och äng skiftades. ~ästa stora reform - storskiftet - kom 1757.
Först i och med att en- och framför allt laga skiftet från 1827 genomfördes,
skapades bättre förutsättningar för att rationellt bedriva Jordbruk, men då
på bekostnad av gemenskapen i de gamla byarna med sitt soci21a liv. Skiftets
princip var att flertalet gårdar skulle flyttas·ur bygemenskapen och få sig
anvisade en gårdstomt mitt i den brukade arealen. Med tiden modifierades
reglerna något, men de ensamliggande gårdarna utmed vägarna är i de flesta
fall ett resultat av 1850-talets medvetna jordbrukspolitik. Då bönderna inte
längre var så beroende av varandra när det gällde t ex tidpunkten för sådd
och skördearbete skapades möjligheter att dränera markerna och införa mångårigt
växelbruk.
I samband med genomförandet av skiftena uppkom ett stort behov av nya bostäder
och ekonomibyggnader. Vid mitten och senare delen av 1800-talet kom
Hushållningssällskapens propaganda genom böcker med typritningar till boningshus
att påverka landsbygdens byggnadsskick. Även gårdarnas slutna
karaktär började lösas upp och ekonomibyggnaderna blev färre men större.
Manbyggnaderna har däremot i större utsträckning bevarats även om de under
påverkan av modern typhusarkitektur fått sina ursprungliga stildrag försvagade.
Industri
c
o
Grunden till den svenska industrin är skogen, vattnet och järnet. Skog
gav material till kolning och bränsle för bostäder och industriernas ångmaskiner.
Aarnas forsar drev vattenhjulen och bergmalmen lade grunden till
vårt nationella välstånd. Skogen var en resurs som ansågs oändlig men erfarenheterna
under 1600-talet visade att så inte var fallet. Under 1800­
talet konkurrerade hyttor och hamrar om råvaran med de framväxande pappersbruken.
Omkring 1820 fanns cirka 100 sågar i länet och vid sekelskiftet
1900 byggdes slipmassefabriker i exempelvis Hällby och Sörstafors. Även
tegelbruken var beroende av ved för uppvärmning av ugnarna. Under 1800­
talet fanns upp till ett hundratal tegelbruk i drift. I dag finns endast
ett tegelbruk kvar, Vittinge i Heby kommun, landets enda tillverkare av
taktegel. För etthundra år sedan fanns i länet ett tjugotal hyttor och
ett fyrtiotal hamrar i drift. Verksamheten är nedlagd i samtliga.
Ett kopparverk har funnits i Riddarhyttan och mässingsbruk drevs
i Norberg, Bjurfors och Skultuna. Allt sedan senmedeltid har dessutom
silver utvunnits ur Sala silvergruva. Sin storhetstid hade gruvan under

5
1500-talet, men även under 18DD-talet var brytningen mycket betydande. Under
senare tid tillkom en viss brytning av bly; en verksamhet som pAgär fortfarande.
Till gruvan hör ett vidsträckt dammsystem, anlagt som kraftkälla
i gruvan.
Förutom ovannämnda faktorer behövs goda transportmöjligheter för att en
industriell verksamhet skall bära sig. Redan 1856 öppnades den första smalspårsjärnvägen
mellan Ängelsberg och Norberg. Därefter följde Köping-Uttersberg
och 1876 tillkom normalspårsbanan Stockholm-Västerås-Bergslagen.
c
c
c
o
Den ökande mekaniseringen och industrialiseringen skapade förutsättningar
för en tyngre verkstadsindustri, som framför allt kom att lokaliseras till
Köping och Västerås.
Kulturminnesvårdens planeringsläge i dag
Under perioden 1980-82 färdigställde länsstyrelsen i samarbete med länsmuseet
dels en översiktlig analys av länets utveckling från förhistorisk
tid till vAra dagar, vilken redovisades i en rapport med titeln "Den kulturhistoriska
utvecklingen i Västmanlands län~' dels utarbetades förslag till
kommunala kulturminnesvärdsprogram. Dessa avsågs ligga till grund för kommunala
värderingar och beslut och behandlade kortfattat kommunens utveckling,
jämte en redovisning av de kulturhistoriskt värdefulla miljöområdena.
För varje omrAde gjordes en kartavgränsning. Vidare redogjordes för gällande
skyddslagstiftning jämte förslag till aktuella skyddsobjekt. Riksintresseområdena
i enlighet med tidigare framtaget underlagsmaterial redovisades
även. Av länets 11 kommuner har alla utom tvA antagit ett kulturminnesvårdsprogram
före den 1.7.1987.
Någon kommun har antagit länsstyrelsens förslag utan egentlig bearbetning
eller förändring, men de flesta har, efter en viss bearbetning av texten
försett produkten med en läsvänligare lay-out. I stort sett har förslagen
behållit sin aktualitet. Att vissa justeringar skett av gränserna och att
några områden fallit bort eller tillkommit ligger i linje med programmets
avsikt. Några program har antagits under en viss tidspress inför ikraftträdandet
av Plan- och Bygglagen och kommunen har därför i antagandet
understrukit att detta är ett godkännande av områdenas kulturhistoriska
värde och avgränsning, men att man avser att inom ramen för kommande planeringsarbete
fördjupa och konkretisera programmen.
Västerås kommun har gått en delvis annan väg och inte antagit sitt kulturminnesvårdsprogram.
Kommunen valde att betrakta sin produkt kallad

6
'Västeråsbygden - ett program för kulturminnesvård', som en översiktsplan
i enlighet med PBL. Man har också lagt sig vinn om att presentera kulturminnesvården
på ett lättförståeligt och tydligt sätt vilket säkert lockar
nya målgrupper. I jämförelse med länets övriga program har sedvanliga
kulturminnen kompletterats med ett intressant, fördjupat studium av det
agrara kulturlandskapet. Önskvärt vore att även övriga kommuner, främst
de i det öppna odlingslandskapet, på sikt kunde komplettera sina program
med sådant material. Ett arbete som med fördel skulle kunna ske samordnat,
helst i samband med översiktsplanearbetet.
o
o
o
o
Kommunens ansvar
Kommunens ansvar för den framtida behandlingen av kulturmiljön har betonats
i Plan- och Bygglagen. I plansammanhang finns samrådsplikten med bl a länsstyrelsen
kvar, som en viktig möjlighet att påverka kommunens utformning av
planen. Vid planläggningen av områden av riksintresse för bl a kulturminnesvården
skall länsstyrelsen se till att intressena beaktas i planläggningen.
Kulturminnesvårdsprogrammen liksom riksintresseområdena skall inarbetas i
kommande översiktsplan, som skall vara antagen senast den 1 juli 1990.
De kulturminnesvårdsprogram som antagits före Plan- och Bygglagens ikraftträdande
kan naturligtvis användas för att reglera markanvändning och säkerställa
bevarandeintressen. De ej antagna måste för att få rättsverkan inarbetas
i kommande översiktsplan. Ett undantag utgör riksintresseområden vilka
oberoende av om programmet är antaget eller ej, redan nu kan skyddas med
områdesbestämmelser.
Statliga intressen
Förutom de rent kommunala delarna i KMV-programmen, dvs de utpekade miljöhänsynsområdena,
finns även statliga intressen. Tidigare har områden av
riksintresse i den fysiska planeringen nämnts. De har under 1986-87 sammanställts
och avgränsats. I rapporten "Förslag till områden av riksintresse
för Naturvård, Friluftsliv, Kulturminnesvård "gjordes en länssammanställning,
avgränsning och motivering 1986-12-17. Efter synpunkter på materialet
från Riksantikvarieämbetet har en viss revidering ägt rum. Ämbetet
fastställde 1987-11-05 de områden som i Västmanlands län är av riksintresse
för kulturminnesvården enligt 2 kap 6 § 1 stycket NRl.
Efter PBls införande förlorade förordnanden enligt 86 § Byggnadslagen sin
verkan. Sådana bestämmelser hade framför allt lagts på vissa välbevarade
kyrkbyar utanför stads- eller byggnadsplan, där särskild hänsyn till värdefull
bebyggelse ur kulturhistorisk eller konstnärlig synpunkt ansetts

7
nödvändig. I förordnandet ingick att nybyggnad eller annan väsentlig förändring
inte fick ske inom markerat omräde utan länsstyrelsens tillstAnd.
Den praktiska nyttan av dessa förordnanden var att man kunde fä till
stånd samräd om placering och utformning även av lantbrukets ekonomibyggnader.
Denna byggnadskategori är liksom i den tidigare lagstiftningen i
övrigt undantagen frän lovplikt om inte kommunen beslutar annat. Tillsynen
över de kulturhistoriskt värdefulla områden som förut omfattades av 86 § BL
ligger nu helt på kommunen.
o
o
fornminneslagen har inte påverkats genom tillkomsten av Plan- och Bygglagen.
Den ger automatiskt skydd åt fasta fornlämningar. Tillstånd enligt fornminneslagen
lämnas av länsstyrelsen.
Inte heller lagen om byggnadsminnen har påverkats av PBL. I Sverige har
cirka 350 byggnader utpekats som objekt av så högt värde att ett speciellt
avtal gällande bevarande, vård och underhåll träffats mellan staten och
ägaren. I länet finns f n 20 byggnadsminnen. Ett hus av byggnadsminnesklass
som ägs av staten omfattas av "föreskrifter rörande det offentliga byggnadsväsendet"
och kallas byggnadsminnesmärke. Beslut i frågor rörande byggnadsminnen
ligger hos länsstyrelsen, medan ärend~n som gäller länets f n 9 byggnadsminnesmärken
handlägges av Riksantikvarieämbetet.
Statliga stödformer och ansvar
o
o
o
Vid mitten av 1970-talet tillkom möjligheten att få statliga lån med så kallat
förhöjt låneunderlag. De är avsedda för året-runt-bebodda hus med dokumenterat
kulturvärde. I samband med att statligt ombyggnadslån begärs kan det
bli aktuellt att även söka medel för att finansiera sådana överkostnader som
uppstått genom krav på hänsyn till husets kulturvärde. Det kan röra sig om
konservatorsarbete, ny tillverkning eller reparation av äldre inredningsdetaljer
och dylikt.
I speciella fall där byggnaden är byggnadsminnesförklarad eller likvärdig
kan tilläggslån beviljas. De är ränte- och amorteringsfria under fem år,
varefter lånet omprövas. Om fastigheten då inte bedöms kunna bära kostna~
derna kan lånet avskrivas eller förlängas på samma villkor under ytterligare
en femårsperiod.
I vissa fall är det möjligt att erhålla tilläggslån för grundförstärkning
av kulturhistoriskt värdefulla hus. Beslut i frågan tas av länsbostadsnämnden
efter hörande av länsantikvarien.

8
Översiktsplanearbetet
Vid de underhandskontakter länsstyrelsen haft med kommunerna om hur kulturminnesvårdens
intresseområden i framtiden skall behandlas står det klart
att frågan ännu inte diskuterats i någon högre grad. Kommunerna har mestadels
inte påbörjat arbetet med översiktsplanerna utan mer tänkt över problemen
i informella diskussioner.
c
c
c
o
Under våren 1988 kommer dock flera kommuner att tillsätta arbetsgrupper.
Efter det att utbildningarna i länet om översiktsplanen avklarats under
mars månad är det troligt att planarbetet på allvar dras igång. Västerås
kommun har redan påbörjat arbetet med sin översiktsplan.
från statlig synpunkt torde det falla sig naturligt att göra den bedömningen
att riksintresseområden och områden med tidigare gällande förordnanden
enligt 86 § Bl torde ha ett större värde i bebyggelsemiljön än den
något mer heterogena floran av miljöhänsynsområden. Därmed är inte sagt
att dessa är oviktiga. Enligt PBl är de en rent kommunal angelägenhet.
Det är givetvis ännu för tidigt att sia om hur kommunernas framtida hantering
av kulturminnesvårdens olika intresseområden kommer att behandlas
i översiktsplanen. De tillfrågade kommunrepresentanterna var i huvudsak
ense om att en gradering av områdena var nödvändig med hänsyn tagen till
objektens olika strukturer. Dessa värde- och strukturskillnader skall sedan
avspegla sig i förhöjd lovplikt med varierat innehåll. En mer skärpt
lovplikt föreföll naturlig och angelägen i utpekade områden av riksintresse
medan tidigare diskuterade områden med skydd enligt 86 § Bl inte i alla fall
bedömdes få något särskilt skydd. Ett undantag är Västerås kommun som till
skillnad från de andra kommunerna haft antagna 86 § områden. Kommunen avser
att omarbeta detta lagskydd i PBls anda med att söka skärpa lovplikten för
flertalet områden.
Störst variation hade svaren när det gällde hur PBl skulle kunna användas
för att bevara miljöhänsynsområden. I vissa kommuner syntes en lovpliktshöjning
inte innebära några problem men vissa bedömde frågan som politiskt
känslig. I dessa kommuner var tendensen snarare att i översiktsplanen se
över möjligheterna att i en del områden sänka lovplikten.
Plan- och Bygglagen ger kommunen tre möjligheter att uttrycka sin vilja;
i översiktsplan, i en detaljplan, som motsvarar de gamla begreppen byggnadsplan
och stadsplan och till sist genom områdesbestämmelser. Denna senare
regleringsform är i många fall det smidigaste.sättet att säkerställa ett
områdes kulturhistoriska värde. lagens möjligheter att med områdesbestämmelser
skydda, säkra och bevara existerande miljöer av kulturhistoriskt

9
värde är stora. Man fär ocksä vara medveten om att alltför längt gäende
bestämmelser inte kommer att vara vanliga d~ den drabbade har rätt att
vända sig till kommunen med ersättningsanspråk för liden skada.
Sammanfattning
c
c
Med hänsyn till vad som tidigare sagts beträffande länets långa kulturhistoriska
utveckling och dess i kulturlandskapet kvarvarande minnesmärken,
såsom agrar brukningsmark, fornlämningar, äldre vägsträckningar
eller värdefulla bebyggelsemiljöer, är det angeläget att dessa tillförsäkras
skydd.
Enligt länsstyrelsens mening är det kulturhistoriska grundmaterial som
kommunerna hittills antagit ett gott hjälpfliedel i och för det kommande
arbetet med översiktsplanen.
I kommuner med antagna program kan dessa tjäna som översiktsplan vilket
innebär att arbetet med områdesbestämmelser för angelägna områden kan påbörjas.
De kommuner som ej har antagna program får avvakta men som tidigare
nämnts kan områdesbestämmelser läggas på riksintresseområdena utan stöd av
översiktsplan.
De program som saknar värdering av det agrara kulturlandskapet bör på
sikt kompletteras på denna punkt. Då detta framfdr allt gäller de öppna
jordbruksmarkerna och är ett regionalt intresse bör insatserna kunna samordnas
av länsstyrelsen.
c
Hur kommunernas skydd skall utformas är en kommunal fråga. Länsstyrelsen
vill dock peka på att områden uttagna som riksintresseområden skall ges
ett tillfredsställande skydd och att detta skall framgå av översiktsplanen.
c

d/
ARBOGA KOMMUN
Särskilt värdefulla objekt och miljöer
c
c
c
c
84: 1
84:2
84:3
84:4
84:5
84:6
84:7
84:8
84:9
84: 10
84:11
84: 12
84: 13
84: 14
84: 15
84: 16
84: 17
84: 18
84: 19
84:20
84:21
84:22
84:23
84:24
84:25
84:26
84:27
S~terbo-Hallen-St Vallby, Arboga lfs
Arboga stad, Arboga stfs
Viby, Arboga lfs
Ängslund, Medåkers sn
Tveta, Medåkers sn
Sickelsjö, Götlunda sn
Sjölunda, Arboga lfs
Tränhammar, Arboga lfs
Järnäs, Götlunda sn
Valen, Götlunda sn
Racksätter, Götlunda sn
Halvarsborg, Arboga lfs
Kackelkärr, Götlunda sn
Hasta-Äsen, Götlunda sn
Lungers udde, Götlunda sn
Furuskall~n-Runnebäcken,Götlunda sn
Götlunda kyrkby; Götlunda sn
Kåsätter, Götlunda sn
Alväng-Torp, Götlunda sn
Näsby by, Arboga lfs
Torpstång, Götlunda sn
Röfors, Medåkers sn
Jädersbruk-Älholmen, Arboga lfs
Hagby-Granbacken, Medåkers sn
Medåkers kyrkby, Medåkers sn
Berga-Norskoga, Medåkers sn
Smedby, Medåkers sn
Områden av riksintresse för kulturminnesvården
K Järnäs odlingslandskap. Utökat i förhållande till länsstyrelsens
Förslag till områden av riksintresse •.. 1986-12-17. Del av område 84:9
K 2 Arboga innerstad. Del av område 84:2
K 3 Hjälmare kanal. Del av område 84:1

Byggnadsminnen. Byggnadsminnesmärken
Kv Fältskären 2,3, Crugska gården
Kv Kungsgården 3, 5
Kv Klingsmeden 2
Kv Riksföreståndaren 5
Väckta men ej avgjorda förslag till byggnadsminnen/byggnadsminnesmärken
Götlunda fd kyrkoherdeboställe, Holmsäter 1:1, Götlunda sn
c
C
Områden som i länsstyrelsens tidigare förslag till Program för Kulturminnesvård
ansetts aktuella för skydd enl 86 § BL. Med + markeras att de även är medtagna
i det kommunala programmet
84: 1 Säterbo kyrkby, Arboga Hs
84:5 Tveta, Medåkers sn
84: 17 Götlunda kyrkby, Götlunda sn
84:23 Jädersbruk-Alholmen, Arboga lfs
84:25 Medåkers kyrkby, Medåkers sn
84:27 Smedby, Medåkers sn
..
c
c

FAGERSTA KOMMUN
Särskilt värdefulla objekt och miljöer
r
c
c
o
82: 1 Semla, Västanfors sn
82:2 Ulvsbo, Västanfors sn
82:3 Fagersta, Västanfors sn
82:4 Västanfors, Västanfors sn
82:5 Meling, Västanfors sn
82:6 Hedkärra, Västanfors sn
82:7 Dagarn, Västanfors sn
82:8 Onsjö, Västanfors sn
82:9 Flyten, Västanfors sn
82: 10 Bas tmora-Täktbyn, Västanfors sn
82:11 Ävestbo, Västanfors sn
82:12 Djupnäs, Västervåla sn
82:13 Vretarne, Västervåla sn
82: 14 Trummelsberg, Västervåla sn
82: 15 Skommarbo, Västervåla sn
82: 16 Halvarsviken, Västervåla sn
82:17 Bondfallet, Västervåla sn
82: 18 Västervåla, Västervåla sn
82: 19 Ängelsberg, Västervåla sn
82:20 Stabäck, Västervåla sn
82:21 Ombenning, Västervåla sn
82:22 Sundbo-Strömbacken, Västanfors sn
Områden av riksintresse för kulturminnesvården
K 7, Strömsholms kanal med Semla bruk, K 7 a, Fagersta bruk, K 7 b, del av

Väckta men ej avgjorda förslag till byggnadsminnen/byg~nadsminnesmärken
Kolbäcks tingshus, Kolbäck sn
Strömsholms kanal med tillhörande byggnader
r
Områden som i länsstyrelsens tidigare förslag till Program för Kulturminnesvård
ansetts aktuella för skydd enl 86 § BL. Med + markeras att de även är medtagna
i det kommunala programmet
o
c
61:2
61:16
61:23
61:25
Säby kyrkby, Säby sn +
Berg kyrkby, Berg sn +
Hallstahammar m fl, Äsby gård, Svedvi och Berg sn +
Svedvi kyrkby, Svedvi sn +
c
c

HALLSTAHAMMARS
KOMMG~
Särskilt värdefulla objekt och miljöer
r
c
c
o
c
61: 1
61:2
61: 3
61 :4
61: 5
61: 6
61: 7
61 :8
61 :9
61: 10
61 : 11
61:12
61: 13
61: 14
61:15
61:16
61:17
61: 18
61: 19
61: 20
61: 21
61:22
61: 23
61: 24
61:25
61: 26
61 :27
Strömsholm-Utnäs-Borgåsund, Kolbäck S~
Säby kyrkby, Säby sn
Övernäs , Säby sn
Mölntorp, Kolbäck och Såöy sn
St Äggeby, Kolbäck sn
Kolbäcks kyrkby, Kolbäck sn
Kolbäcks järnvägssamhälle, Kolbäck sn
Borgby skans, Säby sn
Hällby, Säby sn
Håskesta-Äskebro, Svedvi och Säby sn
Berga-Ärby; Svedvi sn
Vallby, Kolbäck sn
Sörstafors industrier, Kolbäck sn
Viby-Vänsta-Yllesta-Bolunda, Kolbäck och Berg sn
Rallsta, Berg sn
Berg kyrkby, Berg sn
Svenby, Berg sn
Sofiero, Berg sn
Karlberg, Berg sn
Björsbo skola, Berg sn
St Älsätra, Svedvi sn
Vretbackens skola, Svedvi sn
Hallstahammar-Trångfors-Äsby, Svedvi och Berg sn
Valsta, Svedvi sn
Svedvi kyrkby, Svedvi sn
Skälby, Svedvi sn
Fågelsjö, Svedvi sn
Områden av riksintresse för kulturminnesvården
K 7, Strömsholms kanal med del av Hall~tahammars tätort, K 7 g och Strömsholms
slott-Mölntorp, K 7 h. Del av områdena 61:1 och 61:4
Byggnadsminnen. Byggnadsminnesmärken
Strömsholms slott. Förslag finns att utöka det skyddade området och inkludera
ridskolans byggnader

Väckta men ej avgjorda förslag till byggnadsminnen/byggnadsminnesmärken
r
Strömsholms kanal
Prästgården 1:1, Västervåla
Dagarns station. Upptagen i Riksantikvarieämbetets prioriteringslista
Fagersta station. Upptagen i Riksantikvarieäm~etets prioriteringslista
Ängelsbergs station. Upptagen i Riksantikvarieämbetets prioriteringslista
c
o
Områden som länsstyrelsens tidigare förslag till Program för Kulturminnesvård
ansetts aktuella för skydd enl 86 § BL. Med + markeras att de även är medtagna
i det kommunala programmet
82:12 Djupnäs j Västervåla sn +
82:13 Vretarne, Västervåla sn +
82:16 Halvarsviken, Västervåla sn +
82: 18 Västervåla, Västervåla sno Föreslaget till skydd enl 86 § BL
av kommunen
82:21 Ombenning, Västervåla sn
o
o
().