Amelie von Zweigbergk
Amelie von Zweigbergk
Amelie von Zweigbergk
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
En skola på väg<br />
Utmaningar inför framtiden<br />
<strong>Amelie</strong> <strong>von</strong> <strong>Zweigbergk</strong><br />
Utbildningsdepartementet<br />
2008-11-19<br />
Utbildningsdepartementet
Förskolan<br />
Utbildningsdepartementet
Detta vill vi med förskolan<br />
• Ökat pedagogiskt<br />
uppdrag<br />
• Ökad tillgänglighet:<br />
en förskola för alla<br />
oavsett bakgrund<br />
• Mer valfrihet för<br />
föräldrarna<br />
Utbildningsdepartementet
Ökat pedagogiskt uppdrag i<br />
förskolan<br />
• Översyn av läroplanen<br />
–tydligare mål<br />
– uppmärksamma barns språkutveckling och<br />
matematiska utveckling<br />
• Uppföljning och utvärdering, t.ex.<br />
pedagogisk dokumentation<br />
Utbildningsdepartementet
Ökat pedagogiskt uppdrag i<br />
förskolan<br />
• Förskollärare i varje förskola med<br />
övergripande pedagogiskt ansvar<br />
• Förskolelyftet: 600 mnkr 2009-2011<br />
– Fortbildning för förskollärare och barnskötare<br />
Utbildningsdepartementet
Grundskolan – vad händer?<br />
Utbildningsdepartementet
Tydligt ”klassmönster” i<br />
skolresultaten<br />
25%<br />
22,6%<br />
20%<br />
17,8%<br />
15%<br />
10%<br />
9,7%<br />
10,4%<br />
5%<br />
3,1%<br />
3,3%<br />
0%<br />
Lågutbildade föräldrar Samtliga Högutbildadeföräldrar<br />
Andel obehöriga t ill gymnasieskolans nat ionella program 1999 och 2004 ef ter moderns utbildningsnivå. (Källa: SCB)<br />
1999 2004<br />
Utbildningsdepartementet
Utgångsläget<br />
• Sverige medelmåttigt i matte och<br />
naturvetenskap<br />
• Bättre i läsning<br />
• Men kunskaperna sjunker<br />
• Nästan alla börjar i gymnasiet men alltför få<br />
går ut<br />
• Social bakgrund betyder rätt mycket för<br />
studieframgång<br />
Utbildningsdepartementet
PISA<br />
• Svenska 15-åringar har i ett internationellt<br />
perspektiv en relativt bra läsförmåga<br />
• men är medelmåttiga i matematik och<br />
naturvetenskap.<br />
• Ingen absolut försämring i matematik men<br />
ännu fler länder är bättre än Sverige<br />
• I ett internationellt perspektiv är<br />
skillnaderna mellan skolor mycket små i<br />
Sverige men skillnaderna ökar<br />
Utbildningsdepartementet
Diagram 5.3 Andel elever som ej nått målen i ett eller<br />
flera ämnen uppdelat på etnisk bakgrund och kön år 2005/06<br />
35,0<br />
30,0<br />
25,0<br />
20,0<br />
15,0<br />
10,0<br />
5,0<br />
0,0<br />
Flickor svensk<br />
bakgrund<br />
Pojkar svensk<br />
bakgrund<br />
Flickor utländsk<br />
bakgrund<br />
Pojkar utländsk<br />
bakgrund<br />
Utbildningsdepartementet
Diagram 5.4 Andel elever behöriga till gymnasieskolan<br />
94,0<br />
93,0<br />
92,0<br />
91,0<br />
90,0<br />
89,0<br />
88,0<br />
87,0<br />
86,0<br />
85,0<br />
Flickor<br />
Pojkar<br />
84,0<br />
97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06<br />
Utbildningsdepartementet
Vi vill ha en skola<br />
i världsklass!<br />
Utbildningsdepartementet
McKinsey<br />
• Vad är det som gör att vissa länder är<br />
framgångsrika?<br />
• Varför lyckas vissa reformer?<br />
• Varför misslyckas de flesta reformerna?<br />
Studien bygger bl a på en analys av de 10 bästa<br />
skolsystemen enligt PISA och på en granskning<br />
av några länder som förbättras kraftigt. Totalt<br />
25 skolsystem<br />
Utbildningsdepartementet
I framgångsrika skolsystem:<br />
• Svårt att komma in på lärarutbildning<br />
• Bra lärarutbildning, bra introduktion, bra<br />
fortbildning<br />
• Rätt insatser för varje elev<br />
Reformarbetet bör fokusera på dessa tre<br />
punkter och på andra förändringar som<br />
stödjer detta.<br />
Utbildningsdepartementet
Bättre lärarkompetens<br />
• Ny lärarutbildning<br />
• Lärarlyftet<br />
• Fler behöriga lärare (idag sker 50% av<br />
undervisning av ”obehöriga”) - SÄL/VAL<br />
• Introduktion, provår, legitimation<br />
• Karriärvägar för lärare, forskarskola (skl,<br />
lektorer..<br />
• Speciallärare<br />
Utbildningsdepartementet
Uppföljning, utvärdering,<br />
information<br />
• Skolinspektionen, fördubblade resurser,<br />
fokusering på kunskapsresultat, tydligare<br />
med betyg på skolor, bygga på<br />
självvärdering – se egna brister. Inte stanna<br />
utanför klassrummen.<br />
• Rektorer har en nyckelroll för att<br />
kvalitetsarbetet ska fungera. Vara<br />
pedagogiska ledare. Den nya<br />
rektorsutbildningen<br />
Utbildningsdepartementet
• Mål i åk 3 (och 6, 9) samt nationella prov.<br />
För att mäta och för att sätta in insatser.<br />
900 mnkr i läsa-skriva-räkna satsning<br />
• Betyg från åk 6<br />
• Skriftliga omdömen.<br />
Utbildningsdepartementet
Utbildningsdepartementet
Utbildningsdepartementet
Kursplaner, läroplan, skollag<br />
mm<br />
• Prop om kursplanestruktur, mål mm<br />
2008<br />
– samlad läroplan<br />
– kursplaner med ämnesinnehåll<br />
– kunskapskrav för godtagbara kunskaper<br />
resp för olika betygssteg<br />
– mål i åk 3, 6 och 9<br />
• Ny skollag införs 1 juli 2010<br />
Utbildningsdepartementet
Bidrag på lika villkor<br />
• Gemensamma regler för alla skolformer<br />
• Likabehandlingsprincipen blir generell<br />
• Om kommunen skjuter till resurser till den egna<br />
verksamheten under löpande budgetår, ska<br />
motsvarande ges till de fristående skolorna<br />
Utbildningsdepartementet
MNT-satsning<br />
• Bidrag till projekt<br />
• Nationella prov i fysik, kemi och biologi<br />
• ….<br />
Utbildningsdepartementet
Tack!<br />
• Maila mig gärna:<br />
• amelie.<strong>von</strong>zweigbergk@education.ministry.se<br />
Utbildningsdepartementet
Gymnasieskolan -<br />
vårt största<br />
krisområde<br />
Utbildningsdepartementet
Problem med<br />
gymnasieskolan<br />
• Alltför många avbryter sina<br />
gymnasiestudier<br />
• Gymnasieskolan förbereder dåligt för<br />
högskolestudier<br />
• Gymnasieskolan erbjuder inte en<br />
tillräckligt bra yrkesutbildning<br />
= hög arbetslöshet bland unga<br />
Utbildningsdepartementet
Andel elever som inte nått<br />
programmets mål inom tre år<br />
50%<br />
45%<br />
40%<br />
35%<br />
30%<br />
25%<br />
20%<br />
15 %<br />
10 %<br />
5%<br />
0%<br />
44,8% 43,7%<br />
41,2% 40,9% 40,1% 40,0% 38,3% 36,5% 35,2% 35,1% 34,1% 31,6%<br />
29,1%<br />
27,6%<br />
Industri<br />
Fordon<br />
Barn- och fritid<br />
Handels- o. adm.<br />
H otell- o. rest.<br />
El<br />
Omvårdnad<br />
Medie<br />
Livsmedel<br />
Energi<br />
Naturbruk<br />
Estetiska<br />
Hantverk<br />
Bygg<br />
Nybör jar e 2003. Pr ogr ammets mål def inier as som lägst betyget Godkänd på mi nst 90 pr ocent av pr ogr ammets kur ser . Källa: Skolver ket<br />
Utbildningsdepartementet
Andel elever som inte nått programmets mål inom<br />
tre år<br />
40%<br />
37,4%<br />
35%<br />
30%<br />
25%<br />
25,9%<br />
20%<br />
15%<br />
10%<br />
5%<br />
0%<br />
Studieförberedande program<br />
Yrkesförberedande program<br />
Andel nybör jar e 2003 med slutbetyg och lägst betyget Godkänd på kur ser som omf attar minst 90 pr ocent av de gymnasiepoäng som kr ävs f ör ett f ullständigt pr ogr am inom tr e år<br />
Källa: Skolverket<br />
Utbildningsdepartementet
Många ”manliga” yrkesprogram<br />
leder till jobb - andra ut i<br />
arbetslöshet<br />
LO:s index för abetsmarknadsframgång för elever från<br />
olika program<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
2004<br />
2006<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
Fordon Bygg Hotell och<br />
restaurang<br />
Omvårdnad Media Barn och<br />
fritid<br />
Utbildningsdepartementet
IV är gymnasiets största<br />
program<br />
30000<br />
25000<br />
20000<br />
IV<br />
SP<br />
15000<br />
10000<br />
5000<br />
0<br />
1997/98 1998/99 1999/00 2000/01 2001/02 2002/03 2003/04 2004/05 2005/06 2006/07<br />
Ant al elever på samhällsvet enskapligt progam och på individuella program<br />
(Källa: Skolverket)<br />
Utbildningsdepartementet
Allt färre läser fördjupningskurser i<br />
språk<br />
35%<br />
30%<br />
32,3%<br />
Bas: Gymnasieelever<br />
som läst sex år totalt<br />
(inkl högstadiet)<br />
25%<br />
20%<br />
15%<br />
15,6%<br />
10%<br />
5%<br />
0%<br />
1997 2006<br />
Källa: Skolverket<br />
Utbildningsdepartementet
Färre än en av tio läser tyska (steg<br />
4)– år 1997 var det var fjärde elev<br />
Steg 4 / B-språk kurs B<br />
35<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
Totalt<br />
Tyska<br />
Franska<br />
Spanska<br />
5<br />
0<br />
1997 2002 2003 2004 2005 2006<br />
Utbildningsdepartementet
En reformerad<br />
gymnasieskola<br />
• Förslag om en ny gymnasieskola<br />
presenterades 31 mars. Beslut i<br />
riksdagen våren 2009. Genomförs från<br />
2011 i huvudsak.<br />
• 5 högskoleförberedande program<br />
• 14 yrkesprogram<br />
• Lärlingsutbildning<br />
Utbildningsdepartementet
Gymnasieutredningen<br />
• Stärk elevens rätt till en god<br />
utbildning<br />
• Förtydliga ansvar, struktur och<br />
regelverk<br />
• Öka samverkan mellan<br />
skolhuvudmän och avnämare<br />
• Förslagen ska gälla för<br />
gymnasieskolan, oavsett<br />
huvudman samt för gymnasial<br />
vuxenutbildning<br />
Utbildningsdepartementet
Gymnasiegemensamma<br />
ämnen<br />
ingår i alla program men kan variera i omfattning<br />
och innehåll<br />
• svenska/svenska som andraspråk<br />
• engelska<br />
• matematik<br />
• historia<br />
• religionskunskap<br />
• samhällskunskap<br />
• naturkunskap<br />
• idrott och hälsa<br />
På programmen för Naturvetenskap resp. Tekn<br />
ersätts Naturkunskap av Biologi, Kemi oc<br />
Utbildningsdepartementet
Change language