Fyra perspektiv ger balanserad bild - GÃ¶teborg

NR 4 • DECEMBER 2002 • ÅRGÅNG 20 

Fyra perspektiv 

ger balanserad bild

11 

NR 4 • DECEMBER 2002 •ÅRGÅNG 20 

Ledare 3 

Förväntan och förhoppningar 4 

”Vi blir starkare i samarbetet” 5 

Positivt i styrgruppen för LIS/LÄR 6 

Målet: fler användare som gör mer i VIS 6 

Renovas resa med LIS 8 

Viktig stödprocess kartlagd 10 

Stöd åt det viktiga mötet med göteborgaren 11 

Inspirerande om processer 12 

Experterna imponerade 12 

Första Dotnet-systemen klara 13 

Mobil frammarsch 14 

Forum för ekonomi 18 

Projekt som angår alla 19 

En riktig webbhistoria 20 

22 

21 

Göteborgsmall för webbplatser 21 

Frukostseminarier 21 

Balansen växer och frodas 22 

Om Balansen 23 

Miljö i Göteborg – ett grönt styrkort 23 

Fyra perspektiv ger balanserad bild 23 

I Balansen-verkstaden byggs bryggor 24 

Smidigt verktyg för inrapportering 25 

Visst kan möten bli bättre 26 

14 

10 

6

De senaste åren har förvaltnings- och bolagschefer i Göteborg arbetat med 

kvalitets- och ledarskapsfrågor på ett framgångsrikt sätt, säger stadsdirektör 

Lars Roslund som du möter på sidan 11. Han berättar där om det nya 

Koncernledningsmötet, en grupp som tillsammans ska se helheten i vårt arbete. 

Deltagarna ska ge varandra stöd och dra nytta av varandras kompetens och 

erfarenheter, främst vad gäller personalstrategiska frågor och kvalitetsfrågor. 

Det övergripande syftet är att stödja alla som möter göteborgarna genom att 

fokusera på ledarskap, medarbetarskap och arbetsledarnas utveckling. 

Hösten 2000 startade de så kallade 7-grupperna, där vi också nätverkar 

för att få en helhetssyn på koncernen Göteborg. I min grupp finns representanter 

för stadsdelsförvaltningarna, bostadsbolagen, Färdtjänsten och Miljöförvaltningen, 

och bredden gör att vi lär mycket av varann. 

Vi har bland annat arbetat med framtidsvisioner för ett attraktivt Göteborg där 

människor vill leva, verka och bo. Vår grupp lät visionen vila på fyra grundpelare: 

boende, grundutbildning, sysselsättning och kunskap. I vårt fördjupningsarbete 

”Olikheten som rikedom” tog vi fram strategier för att utveckla boendet och för att 

förverkliga de politiska målen för skolan. Rubriken syftar på det faktum att 

göteborgarnas idag har en mångskiftande etnisk bakgrund, vilket måste ses och 

hanteras som en tillgång. 

Mångfald och integration, personalprocessen från rekrytering till pension och 

volontärarbete inom hemtjänst och socialtjänst är exempel på områden som de 

andra grupperna ”visionerade” om. 

Balansen är en viktig del i stadens kvalitetsarbete. Med balanserad resultatredovisning 

sätts fokus på flera perspektiv samtidigt: göteborgarnas, 

medarbetarnas, verksamhetens och kommunledningens. Som ledare får vi ett 

verktyg för att tidigt fånga upp signaler om vad som behöver förbättras. 

Arbetet med Balansen tog ordentlig fart 1999. Idag finns tio styrkort som 

täcker stadsdelarnas huvudsakliga verksamhetsområden, gymnasieskolan och miljön. 

Ett webbaserat IT-stöd gör det lätt att utnyttja styrkorten. Sedan våren 2001 

sköter ABB-kontoret drift, vidareutveckling och teknisk systemförvaltning av detta 

IT-stöd. Läs mer om Balansen på sid 22–25. 

Kommunstyrelsen har beslutat att nyttoeffekterna alltid ska beskrivas vid 

större IT-investeringar. Just IT-nytta är något som vi har lyft fram i vår 

budget de senast fem åren. Det övergripande målet för vårt produkt- och 

tjänsteutbud är att detta ska skapa nytta i er verksamhet och bidra till en god 

service till medborgarna. 

Nätverkande, användarmedverkan och IT-nytta är huvudtemat i detta nummer 

av Databiten. Våra olika konferenser är viktiga kanaler för att fånga 

upp användarnas synpunkter och önskemål. Där finns också tillfälle till nätverkande 

och erfarenhetsutbyte, och deltagarna delar med sig av sina goda exempel. 

Ioktober hölls två LIS-konferenser, den ena för förvaltningar och bolag i 

Göteborg, den andra för externa kommuner som deltar i det nya samarbetsprojektet. 

Deltagarna uttryckte stor tillförsikt inför framtiden, och det kändes tydligt 

att konceptet nu har fått luft under vingarna igen. 

Kvalitetsarbetet gynnas 

av nätverkande 

På sidan 6–7 kan du läsa om Torslandas omstart för att bredda LIS-användningen. 

På sidan 8–9 beskrivs hur Renova utnyttjar LIS för att förenkla arbetsrutinerna, 

förbättra kommunikationen och öka tillgängligheten till information. 

Många kunder vill ha hjälp med att kartlägga sin ärendehanteringsprocess. På 

sidan 10 kan du se hur detta gick till på MedicHus. 

Årets Horisonten-konferens var som alltid välbesökt. Bland annat visades 

produkten Web-dagrapport som är utvecklad i Microsoft .NET-miljö och det 

nya webbgränssnittet HorisontenWebb. Horisonten är idag ett av de mest centrala 

systemen när det gäller att försörja Balansen med information, vilket Jonas 

Blixt och Nicklas Halleröd från stadskansliet berättade om. Göteborgs Cash 

Manager Per-Inge Jarlmo beskrev tre nya kommuncentrala ekonomiprojekt. 

Läs mer om Horisonten på sidan 18–20. 

Temat för Tekniskt Forums höstkonferens var mobil kommunikation. 

Göteborgs stad har kommit mycket långt med att använda gis-information 

mobilt. Det andra städer planerar att göra, det gör vi redan här! På sidan 14–17 

finns spännande exempel på mobila tillämpningar som finns i drift på några tekniska 

förvaltningar. 

Nätverkande är inget nytt. I Göteborgs första riktlinjer för ADB-säkerhet från 

1984 fastslogs att alla förvaltningar och bolag skulle utse säkerhetsansvariga. 

Dessa kallade ADB-kontoret till träffar två gånger om året. Nätverket 

har bytt namn till IT-säkerhetsrådet, men syftet är detsamma som vid starten för 

arton år sedan – att skapa visioner och få en bredd i arbetet. I rådet diskuterar 

man allt från personlig integritet till skydd av nätverk, och utgångspunkten är att 

tekniska hjälpmedel måste kombineras med säkerhetstänkande och riskanalyser. 

Till sist vill jag önska er en riktigt god jul! 

Birgitta Roos 

direktör 

DATABITEN ges ut av Göteborgs Stad ADB-kontoret • Ansvarig utgivare Birgitta Roos 

Redaktionsansvarig Birgitta Sundén • Artikelförfattare Evy Malmberg, Mia Olsson Broander 

Layout Kristin Palmqvist • Foto Jorma Valkonen (där ej annat anges) • Tryckning Elanders Digitaltryck AB, Göteborg 2002 

D A T A B I T E N 4 • 2002 

3

I oktober hölls två konferenser om LIS/LÄR, den ena för förvaltningar 

och bolag i Göteborg, den andra för externa kommuner som deltar i 

det nya samarbetsprojektet. Deltagarna uttryckte stor tillförsikt inför 

framtiden, och det kändes tydligt att LIS/LÄR nu har fått luft under 

vingarna igen. 

Förväntan och förhoppningar 

Att införa LIS i Göteborg 

krävde två år av intensivt 

arbete. Under den tiden 

fördes en dialog med användarna 

inom ramen för respektive införandeprojekt. 

– Men när vi sedan gick över i förvaltningsfasen 

fanns inget naturligt 

forum för diskussioner och erfarenhetsutbyte. 

Därför började vi anordna 

årliga sammankomster för de LISansvariga 

på förvaltningarna, berättar 

ADB-kontorets Birgit Skoog som 

ledde LIS-införandet. 

Så småningom visade det sig att 

registratorer och nämndsekreterare 

hade behov av ett eget forum för att 

diskutera exempelvis diarieföring och 

ärendehantering. Svaret på detta 

behov är de årliga registratorsträffarna 

som arrangeras av en nätverksgrupp 

av användare. ADB-kontoret medverkar 

ofta i flera programpunkter. 

– När den externa leverantören 

gick i konkurs uppstod ett vakuum 

under en period. Det fanns en osäkerhet 

om framtiden, vad som skulle 

hända med LIS/LÄR-konceptet och 

utvecklingen av det, säger Birgit 

Skoog. 

Våren 2001 köpte ADB-kontoret 

rättigheterna till konceptet. I april 

2002 slöts ett samarbetsavtal 

med några externa kommuner 

som använder LIS/LÄR. 

Sedan dess har fler och fler 

gått med i samarbetet, och 

idag är elva kommuner med 

inklusive Göteborg. 

I samarbetsavtalet regleras 

bland annat användarträffarna. 

Dessa ska säkerställa att 

– Jag var med på båda konferenserna och 

ledde workshoparna, där det kom fram 

många bra synpunkter på förbättringar i 

konceptet. Det kändes väldigt positivt, och 

man märkte tydligt att det nu finns en 

förväntan och stora förhoppningar på 

nästa version, säger Anette Andreasson. 

alla medlemskommuner får möjlighet 

att utnyttja LIS/LÄR på bästa sätt. 

Ett viktigt syfte är att parterna ska 

kunna utbyta erfarenheter och lära av 

varandra. 

Lärorikt avstamp 

Det är ADB-kontorets uppgift att 

organisera och arrangera användarträffarna 

två gånger om året. Den 

första träffen hölls den 10 och 11 

oktober i Göteborg. Alla medlemskommunerna 

var representerade av 

minst två personer, de flesta användare. 

Den första dagen presenterade alla 

medlemskommunerna hur de använder 

LIS/LÄR – hur långt de har kommit, 

bredden i införandet, eventuella 

begränsningar och vilka specialanpassning 

de har. 

– Det var jätteroligt! Alla hade sin 

personliga touch. Klas Eriksson från 

Renova höll ett längre inlägg, som var 

väldigt uppskattat. Ingen annan hade 

kommit så långt, så det blev väldigt 

mycket lärande. Flera av medlemmarnas 

specialanpassningar beslutade vi 

direkt att ta med i nästa version, 

berättar Birgit Skoog. 

Dagens avslutades med att Carin 

Likars berättade hur ADB-kontoret 

arbetar med Göteborgs stads Dominomiljö. 

Workshop om 

förbättringar 

Anette Andreasson från ADB-kontoret 

är projektledare för utvecklingen 

av nästa version av LIS/LÄR. Under 

sommaren ledde hon en projektering 

inom samarbetsprojektet. Arbetsgruppen 

gick igenom alla önskemål 

4 D A T A B I T E N 4 • 2002

– Under Göteborgskonferensen framkom 

väldigt tydliga önskemål om att vi ska bilda 

en representativ grupp av användare i stan. 

Tanken är att vi ska göra avstämningar inför 

styrgruppsmötena, så att vi kan tillvarata 

Göteborgs intressen på bästa sätt, berättar 

Birgit Skoog, som representerar Göteborg i 

styrgruppen för LIS/LÄR-samarbetet och 

också är dess ordförande. 

på förbättringar som fanns samlade, 

sammanställde en lista över förslag 

och beräknade kostnaderna för vart 

och ett. 

På användarträffen ägnades hela 

andra dagen åt en workshop, där deltagarna 

delades in i smågrupper för 

att diskutera och värdera förslagen. 

– Workshopen gav också många 

tillfällen till lärande, särskilt för dem 

som befann sig precis i början av införandet. 

De kunde lära mycket, både 

om hur konceptet fungerar idag och 

hur det kan se ut i framtiden, berättar 

Anette Andreasson som ledde workshopen. 

Inspirerande exempel... 

Veckan innan hade Göteborg haft sin 

egen LIS-konferens. Den vände sig 

till personer som arbetar med att förbättra 

och effektivisera användningen 

av LIS ute på förvaltningar och bolag. 

Första dagen bjöd på många inspirerande 

exempel. Ekonomichefen 

Lars Carlsson berättade hur Renova 

använder projektdatabaser på ett 

mycket konsekvent och genomtänkt 

sätt. Han intervjuas på sidan 8–9. 

Torslandas IT-chef Göran Wahlborg 

beskrev hur man där har gjort en nystart 

för att öka LIS-användningen. Läs 

mer om detta på sidan 6–7. 

Göran Paulsson från ADB-kontoret 

berättade om ett aktuellt uppdrag 

på MedicHus, där man i workshopform 

modellerade ärendehanteringsprocessen. 

På sidan 10 beskriver 

Karin Holmgren, informations- och 

kvalitetsansvarig på MedicHus, hur 

detta gick till. 

...och kunskapsspridning 

Va-verkets IT-chef Martin Riha 

beskrev hur driftteknikerna som arbetar 

ute på fältet har tillgång till 

Verksamhetshandboken på sina bärbara 

datorer. 

Berit Lundstedt från stadskansliet 

och Kerstin Björk från ADB-kontoret 

pekade på hur samverkan över organisationsgränser 

kan se ut, när de 

beskrev arbetet med att ta fram ett 

gemensamt IT-stöd för katastrofsamordningen 

i Göteborg. 

På programmet fanns också det 

pågående förnyelsearbetet med de 

kommungemensamma databaserna 

och en presentation av några nya 

verktyg i Lotus-världen: Sametime, 

Domänsökning och Mobile Notes för 

wap-telefoner. 

Andra dagen ägnades åt en workshop 

om den nya LIS/LÄR-versionen, 

där Anette Andreasson samlade in och 

sammanfattade deltagarnas synpunkter. 

I grupperna deltog också några av 

ADB-kontorets systemutvecklare. 

”Vi blir starkare i samarbetet” 

Karlskoga kommun skaffade LIS/LÄR för tre år sedan. De använder 

alla delar av konceptet och har precis gått över till LIS 2.5. 

– ADB-kontoret gjorde vissa anpassningar och levererade 

databaserna, medan vi själva stod för installationen, berättar 

Ing-Mari Sääf, systemansvarig med bakgrund som registrator. 

Hon tycker att konferensen i oktober gav mycket. 

– Vi diskuterade vad vi vill ha i framtiden och såg att behoven 

oftast är ganska lika. Några hade gjort egna anpassningar 

som fler kan ha nytta av. Det är intressant och nyttigt att utbyta 

erfarenheter med andra. Samarbetet gör oss starkare och driver 

utvecklingen framåt! 

D A T A B I T E N 4 • 2002 

5

Positivt i 

styrgruppen 

för LIS/LÄR 

På styrgruppsmötet den 30 september 

tecknades de slutliga avtalen 

för inträdet till samarbetsprojektet 

bland befintliga LIS/LÄR-kunder. 

Samarbetet leds av en styrgrupp 

med nio ordinarie ledamöter som 

sammanträder två gånger om året. 

Deras ansvar är att tillsammans bädda 

för en positiv utveckling och spridning 

av LIS/LÄR, samt att anordna 

användarträffar. Mandatperioderna 

löper över 2 år, men för att få kontinuitet 

har man inledningsvis satt en 

3-årig mandatperiod på fyra av medlemskommunerna. 

– Vi välkomnar nya kommuner 

som medlemmar för att få bästa möjliga 

effekt av samarbetet. Men eftersom 

vi redan fyllt upp kvoten av nio ordinarie 

styrgruppsmedlemmar kommer 

nya medlemmar i ett första skede in på 

suppleantplats, berättar Birgit Skoog 

från ADB-kontoret som är ordförande 

i styrgruppen. 

Suppleanterna får ersätta ordinarie 

styrgruppsmedlemmar som inte kan 

närvara på mötena. All information 

kring styrgruppsarbetet sammanställs 

i en gemensam databas som samtliga 

medlemskommuner har tillgång till. 

Det senaste styrgruppsmötet hölls 

den 9 december och nästa är planerat 

till våren. 

Styrgruppen 

ADB-kontoret är ständig innehavare av ordförandeskapet i 

styrgruppen. 

Göteborgs stad Birgit Skoog, ordförande 

Ale kommun 

Ann-Christine Friberg 

Bollnäs kommun Per Eriksson 

Borås kommun Staffan Vikström 

Falu kommun 

Taimi Hermansson 

Halmstad kommun Udo Metz 

Karlskoga kommun Owe Brännberg 

Ljusdal kommun Lotta Trosell Svender, suppleant 

Stenungsunds kommun Ingela Sollid 

Söderhamns kommun Kent Almé 

Umeå kommun 

Carin Stiberg, adjungerad 

Målet: fler användare 

som gör mer i VIS 

Torslanda införde e-post och elektronisk ärendehantering 

1998. Med fyra års erfarenheter i bagaget, gör de nu en 

omstart som syftar till att bredda användandet. 

Det fyndiga namnet på projektet är VIS,Verksamheter I 

Samverkan. 

Isamband med att Torslanda 

införde den senaste versionen av 

LIS, såg man över användandet, 

tog till vara de erfarenheter som gjorts 

under fyra år och fångade upp nya 

idéer. Genomgången mynnade ut i 

ett antal punkter som nu genomförs i 

VIS-projektet. 

Sedan LIS infördes 1998 har nästan 

bara chefer och administration 

använt systemet. Idag har stadsdelens 

1 100 anställda tillgång till VIS, men 

alla har inte personlig inloggning. 

– Om elektronisk ärendehantering 

ska fungera måste alla ha tillgång till 

Notes. Vi har idag cirka 400 Notesid. 

Av dessa är 70 grupp-id för olika 

grupper av sällananvändare, till exempel 

för lärare och inom äldreomsorgen, 

berättar IT-chefen Göran 

Wahlborg. 

– Nu vill vi bredda och utöka 

användandet. Allt som ska diarieföras 

ska skrivas direkt i arbetsgruppsdatabasen. 

Tidigare fanns dokument i 

pärmar och på användarnas pc. 

Genom att samla allt på ett ställe, i 

Notes, blir tillgången på information 

bättre och delaktigheten ökar. 

Dessutom leder det till kompetensutveckling 

och återanvändning, vi 

kan lära och knycka av varandra! 

Skriv i Notes, 

läs på skärmen! 

Tidigare skickade man ofta runt 

många, stora dokument med e-post. 

Nu ska man i stället använda databaser, 

där alla kan nå informationen. 

– Vi ska skriva det mesta direkt i 

Notes. Det är säkrare, snabbare och 

enklare än Word. Dessutom ska vi 

minska utskrifterna, säger Göran 

Wahlborg. 

Torslandas personalhandböcker 

ligger numera i en databas, som ersätter 

110 personalpärmar ute på enheterna. 

Därmed sparas mycket arbete 

med uppdateringar, och man vet alltid 

att uppgifterna är aktuella. 

Projektdatabasen har blivit ett stöd 

i det dagliga arbetet. Det finns en för 

varje verksamhet, några för olika 

arbetsgrupper som exempelvis ITavdelningen 

och några personliga för 

skolläkare och specialpedagoger. 

– Bemanningsenheten lät ADBkontoret 

skräddarsy en projektdatabas. 

Detta är en viktigt erfarenhet: 

om databasen inte passar så kan vi 

låta anpassa den. 

Startsida och replikering 

Alla ska ha Startsidan i Notes, där de 

ska kunna nå allt de behöver i det 

dagliga arbetet. Vissa saker ska också 

”pushas” ut där. Det gäller till exempel 

nyheter i handböckerna, nyheter 

inom förvaltningen, information om 

kurser och seminarier, enkäter, 

påminnelser, tips, regler och råd. 

En annan punkt i VIS-projektet 

gäller replikering av databaser ut på 

Internet, där man efter inloggning 

kan nå informationen via webbläsaren. 

– Detta är en bra lösning för lärarna 

som arbetar i Kunskapsnätet och 

kan samarbeta i projektrum där på 

samma sätt som övriga samarbetar i 

Notes-databaser. Lärarna kan då utföra 

sitt arbete både via elevnätet och 

det administrativa nätet. För andra 

grupper blir det enklare att nå infor- 

6 D A T A B I T E N 4 • 2002

Foto: Evy Malmberg 

– Varför gör vi en omstart? Vad gick snett förra gången? Svaret är att inget gick snett. 

Det blev så bra, så vi vill göra det igen! konstaterar Torslandas IT-chef Göran Wahlborg. 

Marlene Sahlqvist är IT-utbildare och projektledare för VIS. 

– Vi har tagit fram en utbildning som alla stadsdelens elvahundra anställda ska gå. Vi 

börjar med cheferna, för de måste visa vägen till ett nytt arbetssätt. Utbildningen kommer 

att ta ett år, men vi räknar med att se effekter redan inom ett halvår, berättar hon. 

mation när man befinner sig utanför 

arbetsplatsen. Föräldralediga och 

andra som är borta en längre tid kan 

lätt hålla sig ajour med vad som händer, 

säger Göran Wahlborg. 

H: kommer att bli tom 

När Göran Wahlborg kom till 

Torslanda för 4,5 år sedan, var han 

teknikfreak. 

– Men jag upptäckte snart att de 

flesta inte alls är intresserade av datorer. 

De sätter verksamheten i 

centrum, och många är sällananvändare. 

Jag insåg att Windows är för 

svårt och systemen inte tillräckligt 

enkla, berättar han. 

Han har därför hela tiden drivit 

frågan om förenkling. Som ett led i 

denna ska nu projektdatabaser ersätta 

H: som lagringsplats för dokument. 

– Användarna ska inte behöva 

kunna så mycket om Windows. De 

ska inte behöva veta hur nätverket är 

uppbyggt eller bry sig om var data 

lagras. De ska bara veta att data lagras 

säkert och att de alltid har tillgång till 

dem. 

– Förvaltningens data får inte ligga 

på H: där bara den enskilde kan 

komma åt dem. När någon slutar 

idag, måste man gå igenom allt på 

pc:n och se vad som ska tas tillvara. Så 

kommer det inte att bli i framtiden, 

när alla har vant sig vid att lägga sina 

dokument i projektdatabaser. 

Redan stor bredd 

Idag används e-post, kalender, diarium, elektroniskt arkiv, arbetsgruppsdatabas, 

projektdatabas, anslagstavla, handbok med regler, 

protokolldatabas, LIS hjälpdatabas och kommungemensamma databaser 

i Torslanda. Den som vill kan också testa kalendern i Notes 

och synkronisera med handdatorn eller mobilen. 

Även sammanträdesrum, malldatabas och webbprojektdatabas 

ska införas. 

D A T A B I T E N 4 • 2002 

7

Renova har utnyttjat LIS på ett mycket kreativt sätt för att förenkla 

arbetsrutinerna, förbättra kommunikationen och öka tillgängligheten 

till information. Bland annat finns drygt fyrtio olika elektroniska 

arbetsrum som stödjer samverkan, både internt och externt. 

Renovas resa med LIS 

När GRAAB och Renhållningsverket 

slogs ihop till 

Renova 1998, var samordning 

på IT-sidan en viktig fråga 

att lösa. En spretig IT-miljö, olika 

system för e-post och en geografiskt 

spridd verksamhet var tre faktorer 

som talade för LIS. 

En förstudie presenterades hösten 

1999, och i december startade projektet. 

Våren 2000 fick 300 personer två 

halvdagars utbildning. Den första 

etappen av införandet omfattade e- 

post, intranät, databaserna Bokningar, 

Protokoll, Handböcker och arbetsgrupps- 

och avdelningsdatabaserna. 

– Förra året lärde vi oss att arbeta 

med verktygen samtidigt som nya 

applikationer infördes. Först nu i vår 

införde vi ärendehantering, berättar 

Renovas ekonomichef Lars Carlsson 

– Vi har en LIS-grupp med representanter 

för våra fem affärsområden 

och stödavdelningarna. Gruppen har 

tagit fram planer för utveckling, teknik, 

utbildning och information, som 

revideras hela tiden. 

Rik flora av databaser 

När Lars Carlsson visar en schematisk 

bild över Renovas Notes-plattform, är 

det lätt att bli både imponerad och 

inspirerad. Som en bas finns e-post, 

Kalender, Att göra, Adressböcker, 

Ärendehantering, Diarium och 

kommungemensamma databaser. 

En viktig del är databaserna 

för dokumentation 

och samverkan: sjutton arbetsrum 

för avdelningar, tjugo för 

arbetsgrupper och sju för projekt. 

Alla blanketter och mallar 

samlas i en central malldatabas. 

Alla styrande dokument 

är idag digitala, och de finns 

samlade i databasen Renova 

Verksamhetsstyrning. 

Avvikelser och förbättringar 

är ett stöd för att hantera 

interna avvikelser i miljöledningssystemet. 

I Bokningar 

bokas rum, bilar, projektorer 

och andra resurser. I Renova 

avtal finns Göteborgs stads 

och Renovas leverantörsavtal. 

Improof är ett nytt externt 

verktyg, som används för hantering 

av alla resultatpåverkande 

aktiviteter inom Renova. 

I Protokoll lagras alla bolagets 

gemensamma protokoll. 

I Enkäter används Pinn2000 för 

att skapa, distribuera och följa upp 

enkäter. 

På Renovas intranät sprids information 

och nyheter. Från startsidan 

kan man länka till dokument i alla 

Notes-databaserna, och här finns 

också genvägar till databaserna. 

Död åt bruna kuvert! 

Nästa steg är att låta ADB-kontoret 

utveckla ett administrativt stöd för 

olika interna flöden, där två eller tre 

parter är involverade. Några exempel 

är milersättning för resa med egen bil, 

övertidsrapportering, begäran om 

ledighet, förändringar av kontoplan, 

nya produkter, nya materialkoder, 

kundavvikelser och olika interna 

beställningar. 

– Vad vi behöver är ett gemensamt 

verktyg, ett slags virtuellt skrivbord, 

där de olika dokument som man ska 

åtgärda finns samlade. Idag vandrar 

pappren runt i bruna kuvert, och 

ingen vet vilket bord ärendet ligger 

på. Dessa flöden utsätts för en kritisk 

granskning och ett ifrågasättande 

innan de läggs in i den nya databasen 

Åtgärder. 

– Därmed blir det möjligt att följa 

flödet, förkorta handläggningstiden, 

minska administrationen och i 

slutändan spara pengar. Onödig 

administration måste bort. Inga organisationer 

har råd med sådant idag, 

det är bättre att lägga tid på att jaga 

kunder! 

Lars Carlsson menar att idéer kan 

tas dels från databasen Avvikelser och 

förbättringar, dels från Gasell som 

Renova använder för de 22 000 leverantörsfakturor 

som hanteras varje år. 

Han ger ett exempel: 

– Teamledare, försäljningschef och 

8 D A T A B I T E N 4 • 2002

vd har rätt att medge kreditering av 

olika höga belopp. Som stöd för eskalering 

av beloppsgränserna, skulle 

man kunna ha något liknande Gasells 

attestnivåer. 

Nya samverkansformer 

Samverkan över avdelningsgränser, 

med andra organisationer inom kommunen 

och med externa företag tillhör 

vardagen på Renova. 

När den nya pannan för avfallsförbränning 

byggdes i Sävenäs, användes 

webbversionen av LIS projektdatabas 

för projektadministrationen. Renova 

kunde därmed ge den tyske huvudentreprenören 

tillgång till databasen, 

där all gemensam information lätt 

kunde nås av alla parter. 

Reparationer av containrar är ett 

exempel där samarbetet mellan avdelningar 

stöds i Notes. Avdelningen 

Företag har en databas för sina olika 

produktionsområden. Containerreparationer 

finns med som en arbetsuppgift, 

och varje ärende läggs in med hjälp av 

en mall. Avdelningen Plåt och Maskin 

går in på varje ärende, värderar skadan 

och fyller på med uppgifter om uppskattad 

och verklig kostnad för reparationen. 

– Vi har gjort många mallar för att 

underlätta arbete som återkommer. 

Det kanske tar en timma att kartlägga 

problemet och lägga upp en mall. 

Den tiden sparar man in många 

gånger om, samtidigt som man får 

bättre koll på läget, säger Lars 

Carlsson. 

Ett annat exempel är dagsplaneringen 

för de cirka 150 renhållningsarbetarna 

på avdelningen Bostäder, 

där arbetsledaren lägger ut scheman 

för var och en med hjälp av en mall. 

Eftersom bemanningen anpassas efter 

området, finns olika mallar för olika 

distrikt. Vid dagens slut signerar 

ansvarig arbetsledare dokumentet, 

som blir underlag för lön. 

Effektiv kommunikation 

Det senaste nyheten är en mall som 

togs i bruk i oktober. Den används 

när Renova säljer avfallsutrustning till 

någon lokal fastighetsägare. Säljaren 

fyller i alla uppgifter som behövs för 

att ekonomiavdelningen ska kunna 

fakturera direkt. De vanliga faktureringsrutinerna 

passar inte, eftersom 

fler uppgifter krävs än annars, exempelvis 

hur anläggningsregistret påverkas 

och hur stor del av försäljningssumman 

som är en förskottsbetalning 

för framtida serviceåtaganden. 

– Att allt finns samlat på ett ställe 

underlättar kommunikationen mellan 

försäljnings- och ekonomiavdelningarna. 

Dessutom får vi bättre koll 

på det som säljs, säger Lars Carlsson. 

Som ekonomichef samarbetar han 

med alla avdelningar. 

– Jag får relevant bokslutsinformation 

från dem genom länkar till deras 

databaser, där jag kan gå in och följa 

utvecklingen, berättar han. 

Han har själv gett personalsekreteraren 

tillgång till den egna avdelningsdatabasen 

Renova Ekonomi, så 

att de ska kunna kommunicera i 

utbildningsfrågor. 

Resan går vidare 

– Vissa väljer att inte arbeta så här. 

Därför är det viktigt att förklara att vi 

inte har köpt ett nytt datasystem utan 

skaffat oss ett nytt sätt att arbeta. Vi 

måste ge goda exempel som visar på 

fördelar, säger Lars Carlsson. 

Fortfarande återstår mycket att 

göra, bland annat att strukturera 

informationen så att alla kan ta del av 

den och använda den som kunskapskälla. 

Ett annat viktigt område 

är att titta på roller och ansvarsfördelning. 

Distansarbete, informationskiosker 

och intranät ute i fordonen är 

exempel på några utvecklingsområden. 

På schemat finns också utbildning 

av användarna, både traditionell 

och i workshop-form. 

– Vi måste också diskutera synen 

på delad information. Många ifrågasätter 

att alla verkligen ska kunna läsa 

allt, och undrar om de inte får spara 

något på hårddisken eller nätverksdisken 

längre. Själv tror jag på delad 

information helt och fullt, undantaget 

affärskritisk information och vissa 

personaluppgifter. Man ska inte 

behöva springa in på varandras rum 

och leta i pärmar! 

D A T A B I T E N 4 • 2002 

9

Här står Karin Holmgren framför en av de 

gamla sjukhusbyggnaderna i Lillhagsparken, 

som nu används som evakueringshotell under 

den omfattande renoveringen av stadens 

sjukhem och servicehus. 

Viktig stödprocess kartlagd 

MedicHus har gjort en översyn av sin ärendehantering tillsammans med 

ADB-kontoret. Resultatet är en processkarta, nedbruten på aktivitetsnivå 

med kopplingar till funktioner och roller. Nu går arbetet vidare med förbättringar 

kopplade till LIS-plattformen. 

MedicHus verksamhetsledningssystem 

är sedan februari 

2002 certifierat enligt 

ISO-standarderna för kvalitet och miljö. 

Vid certifieringsrevisionen noterades 

bland annat att ärendehanteringen var 

bristfälligt beskriven. 

– Detta berodde till stor del på att vår 

ordinarie nämndsekreterare och registrator 

var långtidssjukskriven, berättar 

Karin Holmgren, informations- och 

kvalitetsansvarig på MedicHus. 

– Vi bestämde oss för att ta ett samlat 

grepp om denna viktiga stödprocess 

och kontaktade ADB-kontoret för att 

få hjälp. 

De fyra personer som då nyligen 

hade börjat arbeta med posthantering, 

MedicHus har ansvaret för särskilda boenden och verksamhetslokaler 

för äldre och funktionshindrade. MedicHus har 

också i uppdrag att förvalta och utveckla Lillhagsparken. 

Förvaltningen omfattar in- och utvändigt underhåll, drift av 

tekniska installationer, fastighets- och markskötsel och energiförsörjning. 

Totalt rör det sig om en yta på 626 000 kvadratmeter 

fördelad på 377 olika adresser. I fastigheterna bor 

omkring 7 000 personer, och minst lika många har sin 

arbetsplats där. 

diarieföring och nämndfrågor bildade 

en arbetsgrupp. 

– Vi var nästintill skräckslagna inför 

uppdraget, eftersom vi inte hade någon 

direkt erfarenhet av att jobba med processer, 

säger Karin Holmgren. 

Tydligt med netViz 

Arbetet delades upp i tre etapper. Den 

första inleddes med en halvdags workshop, 

där uppdraget förankrades i arbetsgruppen. 

– Vi gick också igenom allmän processteori. 

Efter en uppmjukande övning, 

kände vi att det här med processer 

kanske ändå inte var så krångligt! 

Man ägnade sedan två heldagar åt att 

ta fram processkartan, nedbruten på 

aktivitetsnivå med kopplingar till funktioner 

och roller. 

Workshoparna leddes av Stefan 

Engwall och Göran Paulsson från ADBkontoret. 

Den ene ställde frågor, medan 

den andre dokumenterade löpande i 

verktyget netViz. 

– Det var väldigt bra, eftersom vi 

själva kunde koncentrera oss på att förklara 

hur vi arbetar. NetViz är verkligen 

ett pedagogiskt hjälpmedel! Man ritar 

direkt upp sina tankar och idéer i olika 

boxar, som lätt kan flyttas runt. Alla 

samband och flöden blir väldigt tydliga. 

Det man måste titta närmare på, markerar 

man med en ”lampa” och fortsätter 

sedan, säger Karin Holmgren. 

Workshop i lugn och ro 

Tanken var att arbetsgruppen skulle gå 

vidare på egen hand med nästa etapp 

utifrån den aktivitetsplan som hade 

tagits fram. 

– Men eftersom vi tyckte att workshoparna 

hade fungerat så bra, tog vi 

kontakt med ADB-kontoret igen. Vi 

kände också att man måste sitta en hel 

dag i lugn och ro för att få något gjort, 

och den tiden är svår att ta sig på hemmaplan, 

säger Karin Holmgren. 

Under fyra workshopar fördelade på 

två halvdagar och två heldagar gick man 

igenom förbättringsområden, bland 

annat strukturen på diariet och en diarieplan. 

Man tog också fram underlag 

för en handbok med rutinbeskrivningar, 

mallar och checklistor. 

Till våren är det dags för den tredje 

etappen, då alla handläggare ska utbildas 

i LIS ärendehantering. 

– Det är omkring tjugo personer här 

som skriver tjänsteutlåtanden. De flesta 

är sällananvändare och därmed osäkra 

på funktionerna. När vi börjar se reella 

fördelar med LIS, blir det bättre 

genomslag i användningen, säger Karin 

Holmgren. 

10 D A T A B I T E N 4 • 2002

Stöd åt det viktiga 

mötet med göteborgaren 

I Koncernledningsmötet ska deltagarna dra nytta av varandras 

kompetens och erfarenheter, främst vad gäller personalstrategiska 

frågor och kvalitetsfrågor. Syftet är stödja alla dem som möter 

göteborgarna genom att fokusera på ledarskap, medarbetarskap 

och arbetsledarnas utveckling. 

Vårt uppdrag är att ge stöd åt 

göteborgarna. Det är på 

deras villkor vi arbetar. 

Därför måste vi stödja skolpersonal, 

vårdpersonal och alla andra som står 

för de nära och viktiga mötena med 

göteborgarna, säger stadsdirektör Lars 

Roslund. 

Inom kommunen finns uppemot 

2 000 lokala arbetsledare. 

– För att dessa möten ska fungera 

måste arbetsledarna få resurser, mandat 

och stöd från sina enhets- och 

verksamhetschefer. För att ge det stödet 

vill vi nu fokusera på ledarskap 

och medarbetarskap hos alla kommunens 

ledare och chefer. 

De senaste åren har Göteborgs förvaltnings- 

och bolagschefer arbetat 

med kvalitets- och ledarskapsfrågor 

på ett framgångsrikt sätt. Nu förstärks 

detta arbete genom Koncernledningsmötet, 

som bildades i början av 

december. 

För närvarande deltar fjorton personer, 

som representerar stadsdelsförvaltningarna, 

de övriga förvaltningarna, 

bolagen och stadskansliet. 

Eftersom det finns en genustanke i 

alla processer är könsfördelningen 

jämn, sju män och sju kvinnor. 

– Tillsammans ska vi kunna se helheten 

i vårt arbete inom Göteborg. Vi 

kommer också att ha ett mycket nära 

samarbete med de fackliga organisationerna, 

säger Lars Roslund, som 

själv är ordförande i Koncernledningsmötet. 

Alla ska engageras 

i koncerntanken 

Lars Roslund betonar att Koncernledningsmötet 

inte är någon ny organisatorisk 

enhet. Det är bara ett nytt 

sätt för deltagarna att ge varandra 

stöd och dra nytta av varandras kompetens 

och erfarenheter, främst vad 

gäller personalstrategiska frågor och 

kvalitetsfrågor. 

Grunden är personalidén, ledarskapsidén 

och arbetsmiljöpolicyn, 

och tanken är att skapa ett ökat engagemang 

i övergripande ledarskapsoch 

medarbetarskapsfrågor. 

– Uppdraget ska rotera bland förvaltnings- 

och bolagschefer, så att alla 

blir engagerade i koncerntanken. Det 

ingår i deras vanliga roll att arbeta 

med de här frågorna, och alla får vara 

beredda på att vara med i Koncernledningsmötet 

någon gång, säger Lars 

Roslund. 

– Min egen erfarenhet är att det är 

roligare att få arbeta med helheten, 

både ur ett lokalt, regionalt och göteborgsgemensamt 

perspektiv. 

Det kommer också att bildas 

särskilda projektgrupper för kommungemensamma 

projekt. Ett aktuellt 

exempel är Europrojektet, där 

stadskansliet på uppdrag av kommunstyrelsen 

ska samordna förberedelserna 

inför Sveriges eventuella 

övergång till euro. På det första 

Koncernledningsmötet utsågs styrgrupp 

och arbetsgrupp för detta projekt. 

Lars Roslund är Göteborgs stadsdirektör sedan juni 2002. 

Tidigare har han bland annat varit landstingsdirektör i 

Bohuslandstinget, projektledare för Västra Götalands-projektet, 

regiondirektör i Västra Götalandsregionen och nu senast 

direktör för Göteborgsregionens kommunalförbund. 

Foto: Evy Malmberg 

D A T A B I T E N 4 • 2002 

11

Inspirerande 

om processer 

Intresset för processkartläggning 

och processledning är så stort att 

ADB-kontoret fick dubblera sitt halvdagsseminarium 

i oktober. Det uppskattade 

seminariet återkommer till 

våren. 

Angelica Skarin från stadskansliet 

beskrev Göteborgs kvalitetssatsning, 

bland annat kopplingarna mellan processledning, 

Verktyg för verksamhetsutveckling 

och Balansen. 

Bertil Axelsson utvecklade ämnet 

processledning. Han definierade först 

vad en process är och pekade på olika 

sätt att beskriva processer grafiskt. 

ADB-kontoret använder netViz Alfa, 

som stöder både arbetet med att rita 

processkartor och den metodkedja 

som leder fram till ett bra resultat. 

Han demonstrerade sedan verktyget 

och visade hur man bryter ner 

processen i delprocesser, går ner på 

aktiviteter och kopplar dessa till roller. 

Redan i det skedet ser man kritiska 

punkter där förbättringar kan göras. 

Därefter visade han Miljöförvaltningens 

och Kretsloppskontorets 

huvudprocesskartor och beskrev arbetet 

bakom dessa. Bland annat betonade 

han vikten av att hitta fram till en 

gemensam begreppsmodell inom 

organisationen. 

Katarina Stahre gav exempel på 

hur man arbetar med roller i stället för 

individer eller befattningar, vilket gör 

processbeskrivningen organisationsoberoende. 

Hon visade också hur man 

markerar i processkartan var IT-stöd 

redan finns och var nya behov av ITstöd 

uppstår. Processkartan är så noggrann 

att den blir ett bra underlag att 

arbeta vidare med i RUP, en av de 

systemutvecklingsmetoder som ADBkontoret 

använder. 

Göran Paulsson visade två standardiserade 

processer som många kan 

ha nytta av. Den ena var en process för 

ärendehantering, där det finns länkar 

direkt från processkartan i netViz Alfa 

till Verksamhetshandboken. Den andra 

var ADB-kontorets egen budgetprocess. 

Som ett led i ett noggrant valideringsarbete av 

gbg2000 accepterade ADB-kontoret den unika 

inbjudan till HP .NET Solution Center i Sophia 

Antipolis den 10–11 oktober. Där fick gbg2000- 

teamet kvitto på att de byggt helt rätt. Att de 

dessutom gjort avancerade tillägg till Active 

Directory gjorde experterna både imponerade 

och intresserade. 

Experterna 

imponerade 

Bara 150 kunder blir varje år 

kvalificerade för validering 

på HP .NET 

Solution Center i 

Sophia Antipolis, 

Frankrike – ett 

center där gräddan 

av spetskompetens 

inom .NET samlas, 

antingen stationerad 

eller inkallad från andra 

ställen i världen. Dave Sayers, 

som är en av Europas främsta .NEToch 

Active Directory-experter från 

Microsoft UK, flögs in över dagen för 

kvalitetssäkringen av gbg2000. 

Intensiv utfrågning 

– Det är av vitalt intresse för ADBkontoret 

och staden att vi får en infrastrukturell 

lösning som uppfyller alla 

tänkbara krav på systemet, idag och i 

framtiden. Centrets experter hade 

synat våra designdokument inför 

mötet. Nu gjordes en djupdykning 

där en expertpanel ställde frågor och 

vi förklarade designstruktur, utmaningar, 

problematik och hur vi löst 

detta, berättar Jonas Fischer som är 

designarkitekt för gbg2000. 

– Vi fick klart godkänt på alla 

punkter, vilket är oerhört viktigt för 

vårt fortsatta utvecklingsarbete. 

Microsoft levererar Active Directory 

som ett relativt öppet system där man 

som medlem i en domän ges tillgång 

”We were 

impressed by skills 

and level of competence 

across your team.” 

Paolo Cattolico, HP .NET Solution 

Center Director 

till all information. Det gbg2000- 

teamet lyckats med är att skapa 

en skalbar administrationsmodell 

som kan 

hantera många olika 

nivåer av centralisering 

och decentralisering, 

så att 

varje organisation 

inom domänen kan 

behålla sin autonomi. 

Övergripande policies och 

förändringar för domänen kan fastställas 

av en styrgrupp med representanter 

från bolag och förvaltningar. Tekniskt 

har man byggt in funktioner för detta, 

med fördefinierad säkerhet på alla 

nivåer. 

Blick in i framtiden 

Under mötet målade Luc Vogeleer 

från HP upp en intressant bild av 

konsolidering ur ett helhetsperspektiv. 

Han visade att konsolideringsarbetet 

är en ständigt pågående process 

som inte bara omfattar ett antal 

gemensamma servrar utan hela ITmiljön 

– processer, personal, infrastruktur, 

drift och övervakning. 

ADB-kontoret blev intresserade av 

HPs konsolideringsverktyg e-valuator 

som garanterar rätt utförd konsolidering 

och därmed kostnadsbesparingar 

på 15–35 procent. 

Teamet fick också en genomgång 

från HP Wireless Center där ett antal 

12 D A T A B I T E N 4 • 2002

Målsättningen med valideringen 

på HP .NET Solution Center: 

– Validera designstrukturen för gbg2000 med fokus på säkerhet 

Försäkra att man gör rätt när man bygger grundstrukturen för 

gbg2000 med Active Directory 

– Se framåt mot nästa steg 

Försäkra att man är på rätt väg även när det gäller framtidens 

teknologi med .NET-koncept 

Valideringen på .NET Solution Center är ett led i flera valideringar 

som ADB-kontoret gör för att kvalitetssäkra projektet. 

– Hela mötet var viktigt inför den fortsatta utvecklingen 

av gbg2000. Vi fick ett kvitto på att vi med 

gbg2000 har byggt upp en fungerande bas och 

ett koncept som håller för framtidens teknologi. 

Det känns enormt inspirerande och nu kör vi vidare 

med tillförsikt, säger Lars Arvidsson, IT-strateg på 

ADB-kontoret. 

trådlösa applikationer demonstrerades. 

Todd Oberman, Principal Consultant 

på .NET Solution Center, visade hur 

man framöver kommer att kunna 

utveckla och bygga en arkitektur baserad 

på .NET-applikationer och Web 

Services. 

Armand Zuntini från HP gav en 

intressant inblick i vad som händer på 

hårdvarusidan i framtiden, bland annat 

med nästa generations processorer i 

kombination med .NET. 

Dave Sayers, en av Europas främsta .NET- och 

Active Directory-experter, blev mycket intresserad 

av funktionerna som ADB-kontoret har lagt 

till Active Directory. Efter valideringen av 

gbg2000 skickade han ett mycket positivt mail: 

”It was great to meet with the team from the City of Goteborg at Sophia 

Antipolis to discuss their Active Directory based project. It is obvious that 

the team has spent a great deal of effort in designing a secure, scalable 

and robust infrastructure, which will provide the foundations for future 

improvements. The team had some very knowledgeable members, and it 

was a privilege to be able to present on Microsoft’s forthcoming products, 

such as Windows.net Server 2003, Active Directory in Application Mode 

(Active Directory/AM) and Microsoft Metadirectory Services (MMS). It was 

made extremely worthwhile to describe new features to the City of Goteborg 

team and see their positive reaction – Microsoft have confirmation that 

these new products include the features that customers want and need, 

whilst the City of Goteborg team were able to start to think about how they 

can leverage these new technologies to improve the way they interact with 

their citizens. 

I look forward to being able to work with the team from the City of 

Goteborg again on some of the exciting new forthcoming technologies.” 

• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • 

ADB-kontoret har nu börjat utveckla system i Microsoft 

.NET, eller Dotnet som utvecklingsmiljön brukar kallas 

i dagligt tal. 

Hittills har man utvecklat Dagrapport, ett helt nytt fristående 

system med kopplingar till Horisonten för hantering av 

dagliga in- och utbetalningar, och två nya moduler i 

Komp@ss som är Göteborgs stads system för uppföljning 

och analys av personaladministrativa data. 

Första Dotnet-systemen klara 

Dessutom pågår utvecklingen av Fastighetskontorets verksamhetssystem 

MARKIS i Dotnet-miljö. Systemet, som har 

kopplingar till stadens gis-karta, hanterar bland annat kunder, 

fastigheter, avtal, debiteringar och arkiv. 

Dotnet innebär förutom säkrare driftmiljö också stora möjligheter 

att skapa system anpassade för 24-timmarsmyndigheten. 

D A T A B I T E N 4 • 2002 

13

Mobil frammarsch 

Temat för Tekniskt Forums höstkonferens var mobil kommunikation, ett 

område som är på stark frammarsch. Deltagarna var överens om teknikutvecklingen 

inte är den främsta drivkraften bakom mobila lösningar, utan 

de konkreta behov som finns inom många olika verksamhetsområden. 

Nu finns TETRA i Göteborg 

– Mobitex är en dyr lösning. Det kostar mycket att ansluta 

nya skyltar till nätet. Det är problem att ladda ner information 

till fordonen. Dessa problem i KomFram måste 

lösas trådlöst, sa Daniel Ulfheden som också är projektledare 

för TETRA i Göteborg. 

Redan 1990 gjordes en förstudie för att ersätta R5-radion. 

1996 gjordes TETRA-förstudien om ett digitalt markradionät 

för tal och data med gruppfunktionalitet. 

Från 1996 till 1998 samarbetade tio förvaltningar med 

liknande behov i 10-gruppen, men man lyckades inte lösa 

finansieringen. År 2000 fick Trafikkontoret i uppdrag att 

upphandla TETRA-system för spårvagnar. Upphandlingen 

var klar 2001, och implementation i fordon 

påbörjades 2002. 

– Detta var både dyrare och mer komplicerat 

än vi hade räknat med, mycket gammalt 

som fick bytas ut på samma gång. Dessutom 

kan man lugnt säga att det inte är optimalt att 

bygga ut marknätet samtidigt som en 3Gutbyggnad 

pågår. 

Sjutton nya stombussar utrustade med 

TETRA tas i drift på Norra Älvstranden i 

början av nästa år. Seriemontage ska ske på 

205 spårvagnar och 260 bussar under året. 

Dessutom kommer troligen ett hundratal 

regionfordon inom täckningsområdet att 

utrustas. 

– Under 2003 vill vi gärna också testa tillsammans 

med andra tekniska förvaltningar. 

Vagnen i fickan 

Daniel Ulfheden från Trafikkontoret ansvarar för 

utvecklingen av KomFram-systemet, som har använts 

inom kollektivtrafiken i snart tio år. 

– Hjärtat i KomFram är 470 fordon med fordonsdatorer. 

Dessa kommunicerar med det centrala systemet via Telias 

tjänst Mobitex. Det finns också korthållsradio med slingor 

i gatan. Meddelandeservrar är anslutna till ett fiberoptiskt 

nätverk, som har länkar till det egna kopparnätet. Därifrån 

nås ett antal anläggningsdatorer, som övervakar och styr 

växlar, skyltar och trafiksignaler, berättade han. 

Från fordonen samlas underlag för statistik in löpande. 

Under dagen skapas prognoser i realtid baserade på det statistiska 

underlag som sammanställs nattetid. Denna information 

skickas exempelvis ut till skyltar. Uppgifterna 

används också i Internet- och wap-tjänsterna för resenärer. 

– Redan i december 1998 hade vi en sms-baserad tjänst, 

som Telia utvecklade. Men det blev för mycket knapptryckningar. 

Dessutom var det tungt för oss att hålla på 

med uppdateringar för alla nya mobilmodeller. 

Hösten 1999 fick en student som examensarbete 

utveckla en wap-applikation. Denna färdigställdes våren 

2000 och togs i drift under hösten. Trots att tjänsten inte 

har marknadsförts kommer varje månad omkring 10 000 

frågor från resenärer, som snabbt får prognoser om trafiken 

till och från vald hållplats. 

Systemet, Marconi från AerotechTelub, följer europeisk 

standard för ”blåljusmyndigheter”. Det är dels ett dataradiosystem 

med hög överföringskapacitet, dels ett digitalt 

talradiosystem med mycket bra prestanda. Man får alltid 

uppkoppling under sekunden, och systemet klarar gott och 

väl de 180 000 positionsmeddelanden som skickas varje 

dygn. 

Det finns en växel på Rantorget med radiolänkar till sju 

basstationer, vilket ger ett stort täckningsområde. 

– Det finns mycket redundans i systemet. Om all annan 

kommunikation i Göteborg stannar, så ska TETRA ändå 

fungera, sa Daniel Ulfheden. 

14 D A T A B I T E N 4 • 2002

SOLEN sprider sitt ljus 

i va-verkets underhållsbilar 

– Vi har lite grand att hålla reda på, och därför behöver vi 

kartor och gis, sa Helena Hallagård, chef för Kartverk 

på va-verkets projekteringsavdelning. 

Att ”lite” är en underdrift inses lätt: 1 700 km ledningar, 

9 600 brandposter, 15 500 ventiler och 41 000 serviser 

är exempel på objekt på vattensidan. För avloppet finns 

bland annat 2 400 km ledningar, 40 km tunnlar, 60 000 

brunnar och 42 000 serviser. 

Kartgruppen ansvarar bland annat för cad/gis-utvecklingen. 

En viktig uppgift är att ajourhålla gis-databasen 

och den manuella översiktskartan i skala 1:4000. 

Flera av va-verkets databaser är intressanta att koppla till 

deras gis-tillämpning SOLEN. Det gäller bland annat 

data om driftstörningar, abonnenter, anslutningsförhållanden, 

ekonomi, anläggningar, projektplanering och labbanalyser. 

– Visionen är att få med mycket annat också. Det finns 

mängder av statistik, till exempel om materialval, som man 

skulle ha nytta av. Samma sak gäller tv-filmerna från 

avloppsnätet, som visar hur rören ser ut inuti, sa Helena 

Hallagård. 

Nyttan med gis är stor. Helena Hallagård nämnde bland 

annat snabbare ajourhållning av informationen, mer lätttillgänglig 

information med större aktualitet, bättre 

beslutsunderlag och möjlighet till bättre analys. 

– Detta innebär en säkrare drift av nätet, sa hon. 

– Dessutom är gis en startmotor för andra IT-projekt. 

Vi har gjort en grundlig genomgång av alla begrepp i systemen 

och kartlagt processerna för att ajourhålla olika databaser. 

Därmed har vi fått en stadig grund att bygga vidare 

på. 

Va-verket valde Spatial Ware för Oracle som gis-system 

1999. I januari 2000 var konverteringen av digitala kartdata 

från cad-filer till gis-databasen klar, och i mars startade 

ajourhållningen med Spatial Base. Granskning av data 

pågår fortfarande, men det mesta är klart. 

De verktyg som hör till kartan är WebInfo, SOLEN, 

MapInfo, Spatial Base och AutoCAD. WebInfo används 

av de 200 nätanslutna användarna. SOLEN används av 

driftpersonal och nätanslutna storanvändare, totalt 120 

personer, som har bärbara pc. Alla kartdata ligger på hårddisken, 

och data replikeras varje natt via nätanslutning. 

– Många av användarna på Rörnätsservice hade ingen 

datorvana alls, och det krävdes en stor utbildningsinsats. 

Det fanns en liten kärntrupp som var mycket intresserad. 

Vi bildade också en referensgrupp för att få med användarna 

i utvecklingsarbetet. Nu används SOLEN flitigt och 

vi får många tips om förbättringar via e-post, berättade 

Helena Hallagård. 

Olika behov, olika koncept 

Ingvar Gunnarsson, systemförvaltare, och Per 

Karlsson, systemadministratör, beskrev mobila lösningar 

på Göteborg Energi. 

Det hela startade 1997 när nätbolaget började använda 

stora, robusta handterminaler från Psion som stöd för rondering 

och besiktning. 

För två år sedan startade projektet Mobil klient. Målet 

var att ge driftpersonal mobil åtkomst till digital kartinformation 

med koppling till olika databaser. 

– Det första steget var att välja plattform. Vi jämförde en 

lösning där både program och data lagras lokalt med en 

uppkopplad lösning som bygger på Citrix Terminal Server 

och gsm-kommunikation, berättade Per Karlsson. 

Valet föll på Citrix-lösningen. Den är säkrare, data och 

program är alltid aktuella, och användaren har tillgång till 

D A T A B I T E N 4 • 2002 

15

sitt vanliga ”skrivbord”. På minussidan finns lägre prestanda, 

risk för driftstörningar och tyngre inloggning som ger 

längre starttid. 

Nästa steg var val av hårdvara. Kravet var tangentbord 

och så stor skärm som möjligt. Först testades Dell C800, 

Nokia 6210 och kabelanslutning. Utrustningen var tung, 

och det var krångligt med kablarna. Därför ändrades 

kraven – tangentbord, lägre vikt och enklare hopkoppling. 

Fyra terminaler testades och valet föll till sist på Dell C400 

med Nokia Cardphone. 

Man testade också att ha pc:n fast monterad i driftbilens 

bagageutrymme med skärmen och ett trådlöst tangentbord 

på förarplatsen. Denna lösning valdes senare bort, eftersom 

den dels är dyr, dels förutsätter att användaren alltid är i 

närheten av bilen. 

– Idag finns sju mobila klienter för driftpersonal. Men 

behovet finns också hos säljare och andra grupper, och 

detta är tänkt som en generell lösning, sa Per Karlsson. 

Ingvar Gunnarsson beskrev sedan hur AppForge 

används som ett tillägg till Visual Basic vid programutvecklingen. 

Detta gör att samma applikation kan användas 

på pda:er med olika operativsystem. 

– Verksamheten trycker på och vill ha pda-applikationer 

som effektiviserar administrationen, exempelvis för tidrapportering, 

fakturering och beställningar, sa han. 

I oktober installerade Göteborg Energi också MapInfo 

MapX Mobile, främst för att följa utvecklingen. 

– Mobila lösningar är i sin linda, men lyckas vi idag så 

kommer det bara att bli bättre och bättre i takt med att 

tekniken och hårdvaran utvecklas! 

IT-ansvar på fem nivåer 

Redan 1994 beslutade Göteborg Energi att införa en företagsgemensam 

datateknisk plattform för att underlätta 

integrationen mellan olika system. 

– När detta var klart 1999, behövdes en helt ny IT-organisation 

med nya ansvarsroller på fem nivåer: helpdesk, 

systemadminstratör, systemförvaltare, systemägare och ITråd, 

berättade Göran Bjärnesjö. 

Helpdesken består av 4–5 personer, som tar emot 

användarnas frågor om hårdvara, kommunikation och 

applikationer. Frågorna dokumenteras och katalogiseras i 

IT-stödet Remedy. Helpdesk har bland annat också hand 

om pc-installationer och ansvarar för att informera om 

planerade driftavbrott. 

Ett stort antal systemadministratörer ute i verksamheten 

står för det nära användarstödet. De har också ett 

tätt samarbete med systemförvaltarna, lyfter fram problem 

och önskemål och föreslår vad som ska prioriteras vid 

vidareutvecklingen av respektive system. 

Systemförvaltarna ser till att deras respektive system 

fyller sin roll i verksamheten. Bland annat föreslår de prioriteringar 

till systemägaren, utarbetar kravspecifikationer, 

upphandlar konsulter och ansvarar för systemtester. De är 

också arbetsledare för medarbetarna inom förvaltningsgruppen. 

Dessutom ser de till att företagets begreppskatalog 

följs och medverkar i integrationsarbetet. 

– De har ett tungt ansvar och är pressade från alla håll, 

konstaterade Göran Bjärnesjö. 

Systemägaren, som oftast är verksamhetsansvarig, 

har huvudansvaret för att systemet stödjer verksamhetens 

affärsmål. Här ligger bland annat ansvaret för drift- och 

investeringsbudget, prioritering av utvecklingspunkter, 

vidareutveckling genom uppgraderingar och genomförande 

av integrationsbeslut. Systemägaren, eller av denne delegerad 

medarbetare eller konsult, föredrar investeringsfrågor 

i IT-rådet och äskar medel. Dragningen baseras på ett 

skriftligt förslag eller en genomförd förstudie. 

IT-rådet är ett företagsgemensamt IT-forum för samsyn 

och styrning mot tagna affärsmål, som verkar inom 

ramen för företagets årliga IT-investeringar. Marknadsdirektören 

är ordförande i IT-rådet och den som sätter dagordningen. 

Övriga ledamöter är tre representanter för 

affärsområdena, IT-chefen och datadriftchefen. IT-rådet, 

som träffas varannan månad, behandlar vägvalsfrågor, större 

IT-investeringar, verksamhetspåverkan, motsatta ståndpunkter, 

integrationsbeslut och principfrågor. IT-rådet 

ansvarar bland annat också för företagets IT-strategi och 

utvecklingsplan och upprättar IT-policy och riktlinjer. 

16 D A T A B I T E N 4 • 2002

Hundra A3-kartor i en iPAQ 

Per-Åke Roupé från Stadsbyggnadskontoret 

beskrev hur gis-information nu 

kan tas med ut i verksamheten i en handdator 

av typ Compaq iPAQ. Han berättade 

också om några pågående gis-projekt. Ett 

av dem är ett samarbete mellan Trafikkontoret, 

Stadsbyggnadskontoret, Fastighetskontoret, 

Park och natur, Lokalförsörjningsförvaltningen, 

MedicHus och de 

kommunala bostadsbolagen, där kartan ska 

visa vem som ansvarar för skötseln av olika 

objekt. 

– Göteborgaren som ringer och klagar 

idag slussas ofta runt. Med den här lösningen 

kan alla se vem som har ansvaret 

och koppla samtalet rätt direkt. 

En förvaltning som har kommit långt är 

Park och natur. Bland annat har man lagt 

in information om skötselytor, belysningsstolpar 

och vinterväghållning ovanpå en 

stadskarta. På så vis kan entreprenörerna i 

en iPAQ enkelt se vilka grönytor de ska 

sköta eller vilka lampor de ska byta. Inom 

gaturenhållningen testas motsvarande 

utrustning för att hålla reda på exempelvis 

vilka trottoarer som ska skottas och sandas. 

Programvaran MapInfo MapX Mobile, 

som till stor del är utvecklad efter 

Göteborgs stads önskemål, testas och 

används på iPAQ. 

– En iPAQ kan ersätta en A3-pärm med 

ett hundratal ritningar. Dessutom får man 

med hela databasen ut, och det har man 

aldrig tidigare haft. Hastigheten påverkas 

av mängden information. Därför är det 

viktigt att tänka igenom vilka skikt som ska 

vara med, sa Per-Åke Roupé. 

Tester görs också med MapInfo 

Professional i Windows 2000-miljö på bärbara 

klimatbeständiga datorer med ljusstark 

skärm. Man kan skapa, underhålla 

och använda gis-databaserna utomhus. 

Dessutom får man positionering med gps 

över hela staden med centimeternoggrannhet. 

Informationen korrigeras varje sekund 

via radio eller gsm. 

Beredningsgruppen för Tekniskt Forum fick bevisa sin mobilitet genom att gå ut och ställa upp sig i duggregnet 

utanför Säröhus. Fr v Klas Eriksson, ADB-kontoret, Ulrika Landegren, ADB-kontoret, Per-Åke Roupé, 

Stadsbyggnadskontoret, Kjell-Arne Helldén, Trafikkontoret, och Göran Bjärnesjö, Göteborg Energi. 

D A T A B I T E N 4 • 2002 

17

Forum för ekonomi 

Den 17–18 oktober var det dags för den årliga Horisontenkonferensen. 

Ett fint tillfälle för stans ekonomer att mötas 

och diskutera över gränserna och en möjlighet för ADBkontoret 

att få in värdefulla synpunkter kring produkten. 

Iår samlades 190 personer, från 

assistenter till ekonomichefer, för 

två faktaspäckade konferensdagar 

på Stenungsbaden. Per-Inge Jarlmo, 

Cash Manager på stadskansliet började 

med att berätta om tre nyuppstartade 

kommuncentrala ekonomiprojekt – 

Projekt Euro, Inkassoutredning för 

Göteborg och Bankvillkor. Intressanta 

områden som behandlas i en separat 

artikel härintill. 

Horisonten är ett av de mest centrala 

systemen när det gäller att försörja 

balanserade styrkort med information. 

Som nästa programpunkt 

diskuterade Jonas Blixt och Nicklas 

Halleröd från stadskansliet balanserade 

styrkort och Balansen. Läs mer om 

Balansen på sidan 22–25. 

Lars Ljungblom från ADB-kontoret 

tog ett helhetsgrepp kring möjligheter 

att ta fram och presentera utdata 

ur Horisonten. Han visade exempel 

och belyste olika tekniker för att 

generera utdata. 

Ett fokuserat område för Horisonten 

är det nya webbgränssnittet 

HorisontenWebb. Lars Ljungblom 

berättade och Ros-Marie Sörgard 

demonstrerade möjligheter, läs mer 

om detta på sidan 20. 

Dagen avslutades med en uppskattad 

seminariedel, där man kunde 

besöka tre av sju seminarier som 

behandlade allt från nya versioner 

och teknik kring elektronisk handel 

till finansiell bedömning med Hans 

Petersson, Vårgårdas ekonomichef 

och Årets kommunalekonom 2002. 

Dag två inleddes med att Hans 

Nyberg från leverantören Horisonten 

AB presenterade lösningar och funktionalitet 

från Horisonten-installationer 

på ICA, Elektrolux, Uppsala 

kommun och Knivsta kommun. 

Därefter höll Yvonne Bodin från SDF 

Högsbo och Ywonne Furufors från 

SDF Älvsborg ett intressant föredrag 

kring den nyutvecklade produkten 

Web-Dagrapport. 

Bo Dahlbom från IT-universitetet i 

Göteborg rundade av två givande 

dagar med en föreläsning som visade 

på teknikutvecklingen med fokus på 

IT genom hundra år. 

Foton: ADB-kontoret 

Det fanns plats för möten och samtal mellan föreläsningarna. 

Här diskuterar Lollo Viktorsson, SDF Tuve-Säve, 

med Sven-Olof Karlsson, ADB-kontoret. 

Bo Dahlbom, IT-universitet Göteborg, 

tog med publiken på en IT-resa genom 

hundra år. 

18 D A T A B I T E N 4 • 2002

En nöjd Maile Meria från Kulturförvaltningen drog 

rätt lott i namnbrickslotteriet. Pris utdelas av Ebher 

Sandwing, ADB-kontoret. 

Ywonne Furufors från SDF Älvsborg (i bild) och Yvonne 

Bodin från SDF Högsbo pekade på finesser i den nya produkten 

Web-Dagrapport. 

Stort publikintresse under Horisontens två konferensdagar. 

• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • 

Projekt som angår alla 

Tre intressanta kommungemensamma projekt drivs nu från 

stadskansliet: Europrojektet, Översyn av kommunens kravoch 

inkassoverksamhet och Upphandling av nya bankvillkor. För 

att få in synpunkter och input från bolag och förvaltningar inför 

projekten genomfördes en omfattande enkät. 

– Hela tre fjärdedelar av kommunens bolag och förvaltningar 

besvarade enkäten och bland svaren finns mycket matnyttigt, 

berättar Per-Inge Jarlmo från stadskansliet. 

I Europrojektet har stadskansliet i uppdrag att samordna stadens 

förberedelser och aktiviteter inför en eventuell övergång till 

euro som betalningsmedel i Sverige. I en första etapp görs en 

handlingsplan som rymmer alla aspekter kring övergången. 

– Förberedelser är nödvändiga eftersom en övergång till euro är 

ett gigantiskt projekt som berör i stort sett alla verksamheter, 

D A T A B I T E N 4 • 2002 

anställda och system. Vi tar fram beslutsunderlag, handlingsplaner, 

förslag till rekommendationer och riktlinjer. Varje förberedelse 

kan innebära kostnadsbesparingar den dag ett eventuellt beslut 

fattas om anslutning till EMU, berättar Per-Inge Jarlmo. 

Sedan ADB-kontoret beslöt att avveckla sin kravoch inkassoverksamhet 

har det inte funnits någon enhetlig hantering av dessa 

frågor i kommunen. Stadskansliets uppdrag är att ta fram en 

rekommendation på hur kravoch inkassoverksamheten i kommunen 

ska skötas. Projektet beräknas var färdigt tidigt våren 2003. 

Kommunens nuvarande ramavtal om flödesrelaterade banktjänster 

går ut 31 december 2003. Stadskansliet påbörjar nu förberedelserna 

inför en ny upphandling kring dessa tjänster. 

Synpunkter från den utförda enkäten ger värdefull input till hur 

upphandlingen kommer att hanteras. 

19

Nu görs den sista finputsningen av det nya webbgränssnittet 

för Horisonten. Produkten som ska 

öka effektiviteten och tillgängligheten för nya 

som gamla användare heter HorisontenWebb. 

En riktig webbhistoria 

Under hösten 2002 har det 

pågått en intensiv utveckling 

av HorisontenWebb, 

och nu ser ADB-kontoret fram mot 

två pilotkörningar för att testa systemet 

i produktion. Om allt går enligt 

planerna ska HorisontenWebb vara 

färdig för leverans under våren 2003. 

Den viktigaste nyheten är att 

HorisontenWebb erbjuder riktig webblayout 

och webbnavigering, fullt ut. 

– Ekonomisystem har inte en tradition 

att vara direkt flashiga, och det 

är inte det vi är ute efter primärt, men 

nu kommer det på köpet tillsammans 

med en självförklarande och lättnavigerad 

webblösning, berättar teamledaren 

Lars Ljungblom. 

Hårdsatsning mot webb 

ADB-kontoret har satsat hårt för att 

få fram bästa möjliga webbprodukt 

som kan öppna Horisonten mot fler 

användare. Man har bland annat 

anpassat och testat produkten mot 

ADB-kontorets egen Horisontenmodell. 

ADB-kontoret har även 

rekryterat en person från Horisonten 

AB för att få rätt spetskompetens 

inom projektet. 

– HorisontenWebb är inte den 

första webbanpassningen vi gör. Vi 

har tidigare tagit fram två gränssnitt 

som förenklar användandet men har 

vissa begränsningar, berättar teknikansvarige 

Lars Sandin. 

I den ena, HorisontenKlient, har 

man lagt ett pc-gränssnitt över den 

befintliga Horisonten för att göra den 

mer användarvänlig. 

I ett annat, lite mer utvecklat 

webbgränssnitt som är ett bra alternativ 

till HorisontenWebb, har koden 

byggts inne i Horisonten och sedan 

konverterats till html. Båda lösningarna 

har gjort Horisonten mer lättnavigerad 

men ger inte alla fördelar 

som ett riktigt webbgränssnitt för 

med sig, som möjlighet att välja typsnitt 

och färger. 

Fler får ekonomisk inblick 

Lars Ljungblom är övertygad om att 

man når fler användare med nya 

HorisontenWebb. 

– Ett traditionell problem med 

ekonomisystem är att de sätter sig bra 

på ekonomiavdelningarna, men att 

det är svårt att nå ut med dem till 

verksamhetsansvariga och chefer. 

Men Horisontens nya webbgränssnitt 

är självförklarande och gör det enklare 

för folk utanför ekonomiavdelningen 

att få viktiga beslutsunderlag. 

I ett framtidsscenario finns även 

förutsättningar för att bygga ihop 

Horisonten med andra webbaserade 

system, till exempel fakturahanteringssystem. 

Dessutom ger det möjlighet 

för Horisonten att ingå i en 

gemensam portal i ett gemensamt 

framtida stadsnät. 

HorisontenWebb har ett lättnavigerat 

och självförklarande gränssnitt som 

många kan känna igen sig i. 

20 D A T A B I T E N 4 • 2002

Göteborgsmall för webbplatser 

Nu finns en designmall i dalis för att skapa webbplatser 

med samma struktur och design som goteborg.se. Mallen 

med tillhörande riktlinjer har utvecklats i samarbete med 

stadskansliet. 

Många kunder, särskilt 

stadsdelsförvaltningar, har 

efterlyst en designmall, 

som underlättar för dem att presentera 

information på ett enhetligt sätt, ungefär 

som på Göteborgs stads webbplats, 

säger ADB-kontorets Kerstin Wistedt. 

Hon kontaktade därför Håkan 

Holgén på stadskansliets informationsgrupp, 

som har skapat goteborg.se och 

som också har tagit initiativ till de diskussioner 

om en gemensam webbutveckling 

i staden som startade i våras. 

– Vi hade också hört att det var 

många som ville ha en sådan här mall, 

så vi tyckte att det var en bra idé. 

ADB-kontoret fick designen och 

strukturen att utgå ifrån när de byggde 

mallen i dalis. Tillsammans tog vi 

sedan fram riktlinjer för användning, 

berättar Håkan Holgén. 

Det är helt frivilligt att använda 

mallen, men om den används måste 

riktlinjerna följas. Där står till exempel 

vilka bakgrundsfärger de olika 

ytorna ska ha och vilka typsnitt, storlekar 

och färger som ska användas i 

rubriker, texter och länkar. Stadsdelsförvaltningar 

och fackförvaltningar 

måste ha med ingångarna Tjänster, 

Politik och Organisation i huvudnavigeringen, 

och där ska också finnas 

en länk tillbaka till goteborg.se. 

Sidan är uppbyggd med global och strukturell 

navigering på samma sätt som goteborg.se. 

• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • 

Jakten på föreläsare till de två första frukostseminarierna nästa 

år pågår nu för fullt. Ämnet den 4 februari är utvecklingen 

av Internet. Vilka trender kan man urskilja? Förändras användandet 

av tillgång på bredband? Används Internet för offentlig 

service, och hur påverkas demokratiprocessen av Internet? Vilka 

använder inte Internet, och varför gör de inte det? 

Frukostseminarier 

Temat den 4 mars är samverkan på IT-området inom vård 

och omsorg. Hur kan denna samverkan ökas? Hur ska vi använda 

IT så att vården blir tryggare och effektivare för vårdtagare, 

patienter och anhöriga. Hur ska de anställda få ett bra och effektivt 

stöd i sitt arbete? Hur ska aktörerna inom vård och omsorg 

samverka och delta aktivt i utvecklingsarbetet? 

D A T A B I T E N 4 • 2002 

21

Balansen ingår i Göteborgs kvalitetsoffensiv som inleddes redan i början av 

1990-talet, liksom Verktyget för verksamhetsutveckling och Utmärkelsen 

Kvalitet i Göteborg Stad. 

– Alla uppmanas att använda Verktyget och att delta i Utmärkelsen, men 

det är frivilligt. Balansen ska däremot alla arbeta med, säger Marie Stoltz- 

Löfgren, kvalitetsstrateg på stadskansliet med ansvar för Balansen. 

Balansen växer och frodas 

Arbetet med Balansen tog 

ordentlig fart 1999 i samband 

med att de första 

enkätmätetalen redovisades i de 

balanserade styrkorten för grundskolan 

och äldreomsorgen. 

Sedan dess har arbetsgrupper tagit 

fram styrkort för olika verksamheter. 

Idag finns åtta styrkort som täcker 

stadsdelarnas huvudsakliga verksamhetsområden, 

ett styrkort för gymnasieskolan 

och ett för miljön. 

– Målet är att alla verksamheter ska 

vara med i Balansen 2003, och vi 

arbetar med att successivt involvera 

bolag och övriga förvaltningar, berättar 

Marie Stoltz-Löfgren. 

Viktigt uppdrag 

Våren 2001 fick ADB-kontoret i 

uppdrag av stadskansliet att sköta 

drift, vidareutveckling och teknisk 

systemförvaltning av Balansens ITstöd. 

Sedan uppdraget startade har 

mycket gjorts. 

– Vi har gått från prototyp till produktionsmässig 

och förvaltningsbar 

Marie Stoltz-Löfgren och Åsa Rundqvist. 

applikation, skapat en stabil driftmiljö, 

infört nya styrkort, infört automatisk 

försörjning från olika datakällor, 

utvecklat flera nya funktioner, byggt 

ett nytt verktyg för manuell inrapportering 

och utbildat ett antal nyckelpersoner 

i att använda detta, berättar 

Åsa Rundqvist som är ADB-kontorets 

kontaktperson för uppdraget som 

helhet. 

När en arbetsgrupp har tagit fram 

nya mätetal, är det dessutom hennes 

uppgift att samordna en lämplig 

gruppering inom ADB-kontoret med 

kunskaper om vilka data olika källsystem 

kan leverera för att uppfylla 

kraven. 

– När uppdraget startade blev det 

ordning och reda. Genom att vi fick 

en enda väg för kommunikation och 

information blev allt mycket enklare, 

och idag fungerar alla flöden bra, 

säger Marie Stoltz-Löfgren. 

Kvalitetssäkrade data 

Kvalitetssäkring av data är en viktig 

del i arbetet med Balansen. Data som 

från början inte var avsedda för 

det här ändamålet, hämtas nu 

från många olika källor. Tidigare 

bearbetades och justerades siffrorna 

manuellt innan de användes 

i rapporter av olika slag. 

– Målet är att hämta så mycket 

som möjligt direkt från källsystemen, 

vilket ställer större 

krav på att data är korrekta, kontrollerade 

och granskade, säger 

Marie Stoltz-Löfgren. 

– Vi använder oss av dem som 

förvaltar källsystemen för att 

granska siffrorna i Balansen. De 

jämför källsystemens data med 

definitionerna på mätetalen och kontrollerar 

att det stämmer överens, 

berättar Åsa Rundqvist. 

Ibland leder detta till att man upptäcker 

felaktigheter i Balansen eller 

källsystemen. Därmed blir granskningen 

i sig ett sätt att hitta förbättringsområden. 

Den viktigaste kvalitetsgranskningen 

är ändå den som sker ute i 

verksamheterna. 

– Det är där som man bäst ser och 

förstår när något data inte har fångats 

på rätt sätt, och det ansvaret kan 

ingen annan ta, säger Marie Stoltz- 

Löfgren. 

Överenskommelse 

reglerar samarbetet 

Stadskansliet och ADB-kontoret har 

nyligen undertecknat en överenskommelse 

som formaliserar samarbetet 

mellan parterna. 

– Överenskommelsen har vuxit 

fram ur vårt samarbete kring 

Balansen. Vi arbetar hela tiden med 

helheten, och det går inte att beställa 

delar när allt hänger ihop. ADB-kontoret 

har fått en helhetssyn och en 

stor förståelse för vad som behövs 

göras för att tillgodose önskemål och 

krav utifrån Balansen, säger Marie 

Stoltz-Löfgren. 

– Vi kommer att revidera överenskommelsen 

med jämna mellanrum 

för att ADB-kontorets uppdrag ska 

stämma överens med allt annat som 

görs inom staden. Inget är statiskt, 

och om ambitionsnivån för Balansen 

förändras till exempel, påverkar det 

givetvis uppdraget. Uppföljningen av 

överenskommelsen ska förstås göras i 

ett balanserat styrkort... 

22 D A T A B I T E N 4 • 2002

Om Balansen 

Balansen är en metod som Göteborgs stad utvecklar och 

använder för att mäta och utvärdera resultat och kvalitet i det 

dagliga arbetet med hjälp av balanserade styrkort. 

I styrkorten finns såväl kvantitativa som kvalitativa mätetal. 

Dessa bygger både på mjuka data från attitydmätningar som 

görs via enkäter och på hårda data från olika källsystem. Den 

största datamängden kommer från källsystemen, och i dagsläget 

hämtas data från Horisonten, Komp@ss, Procapita, Gerda, 

Indra och webbSOTIS. 

Varje verksamhet har sitt eget styrkort med sina mätetal. 

Idag finns styrkort för förskola, grundskola, gymnasieskola, 

äldreboende, hemtjänst, hemsjukvård, funktionshinder, individoch 

familjeomsorg, kultur och fritid samt miljö. 

Det praktiska utnyttjandet av de balanserade styrkorten 

underlättas av ett lättanvänt, webbaserat IT-stöd. 

Alla styrkort kommer att publiceras på Göteborgs stads 

webbplats, när de är försörjda med data och kvalitetsgranskade. 

På www.balansen.goteborg.se kan du läsa mer om 

kvalitetsmätningarna under fliken Om Balansen. Under fliken 

Mätresultaten finns än så länge styrkorten för förskolan, 

grundskolan, äldreboenden, hemtjänsten och hemsjukvården. 

Här kan du studera verksamheten ur olika perspektiv och följa 

utvecklingen över tid. Du kan göra jämförelser och få fram 

skillnader och likheter mellan enheter, stadsdelar och hela 

staden. 

För de anställda finns ytterligare möjligheter till jämförelse 

och analys av alla styrkorten via ett webbgränssnitt i stadens 

intranät, http://www.datalager.goteborg.se:6210. 

Fyra perspektiv ger balanserad bild 

Miljö i Göteborg – 

ett grönt styrkort 

Styrkortet Miljö i Göteborg är resultatet av ett 

samarbete mellan Miljöförvaltningen, Kretsloppskontoret, 

Renova, Agenda 21-samordningen, 

Trafikkontoret och Stadsbyggnadskontoret. 

En viktig grund för styrkortet är miljöenkäten 

som går ut till 8 000 göteborgare. I enkäten 

talar de om hur de uppfattar sin närmiljö kring 

bostaden, exempelvis om det förekommer 

nedskräpning. De får också beskriva sitt ”miljöbeteende”, 

bland annat i fråga om återvinning. 

Detta mätetal kan exempelvis balanseras mot 

antal återvinningsplatser per capita i området. 

Med balanserad resultatredovisning sätts fokus på flera perspektiv 

samtidigt: 

• göteborgarnas – vad direkt berörda som exempelvis elever, 

vårdtagare, boende och besökare tycker om kommunens tjänster 

• medarbetarnas – hur medarbetarna ser på sin situation och 

sina förutsättningar 

• verksamhetens – förutsättningar, processer och möjligheter till 

framtida förändringar 

• kommunledningens – underlag för beslut om verksamhetens 

inriktning och de ekonomiska ramarna 

Att utveckla ett styrkort brukar ta ungefär ett halvår. Detta görs av en arbetsgrupp 

på 8–10 personer som träffas en gång i veckan. Arbetsgruppen har en bred samlad 

kompetens med allt från arbetsledare och administrativ personal till verksamhetspersonal 

som arbetar nära brukarna. I varje arbetsgrupp är ett antal stadsdelar 

representerade. 

Arbetsgruppen beskriver först verksamhetens uppdrag, visioner och mål med 

koppling till de lagar och avtal som gäller. Nästa steg är att göra en verksamhetsbeskrivning, 

som beskriver vilka kunderna är, vilka behov de har och vad som görs 

i verksamhetens huvud- och stödprocesser. 

Därefter tas de viktigaste framgångsfaktorerna fram. För exempelvis förskolan är 

dessa bland annat glada, trygga, friska och nyfikna barn, förtroendefull samverkan 

med föräldrar och andra, nöjda och engagerade medarbetare och en säker miljö. 

Utifrån framgångsfaktorerna definieras de mätetal som ska finnas i styrkortet. 

Mätetalen grupperas inom respektive perspektiv och en orsak/verkan-analys görs 

av helheten. Arbetsgruppen tar också fram nya mätinstrument, exempelvis enkäter, 

och medverkar i att ställa krav på IT-stödet. 

D A T A B I T E N 4 • 2002 

23

Många källor används för att försörja Balansen med data. 

Målet är att detta i möjligaste mån ska ske med automatik. 

Därför har höstens arbete i Balansen-verkstaden fokuserats 

på att bygga bryggor mellan källsystemen och Balansen. 

I Balansen-verkstaden 

byggs bryggor 

Vidareutvecklingen av Balansens 

IT-stöd sker i nära 

samarbete mellan stadskansliet 

och ADB-kontoret. 

Nicklas Halleröd, som är koordinator 

för kvalitetsutveckling i Göteborgs 

stad, har varit med och utvecklat 

Balansen från första stund. En del av 

hans tidigare uppgifter har nu tagits 

över av Jonas Blixt, som är stadskansliets 

systemförvaltare för Balansen. 

Jonas Blixts roll är att samordna arbetet 

gentemot deltagande förvaltningar 

och bolag. Han sammanställer också 

intressenternas önskemål och agerar 

beställare gentemot ADB-kontoret. 

– Vi jobbar mycket tillsammans, 

dels när det gäller hur vi ska förhålla 

oss till önskemålen, dels med att ta 

ställning till nya idéer om utveckling 

av Balansen som kvalitetssystem, 

berättar Nicklas Halleröd. 

Jonas Blixt förmedlar synpunkter 

och önskemål till ADB-kontorets 

Adrian Demeter, som är koordinator 

för utvecklingen av IT-stödet. Till sin 

hjälp har han systemutvecklarna 

Anna Carlsén och Gunro Russel plus 

två externa konsulter. 

Måste tala samma språk 

Nicklas Halleröd ser två utmaningar i 

arbetet, dels att så många olika källsystem 

levererar data till Balansen, 

dels att man vill visa mätetalen på 

enhetsnivå. 

– Data ligger lagrade med olika 

detaljeringsgrad i olika källsystem. 

Därför måste vi tillämpa en mängd 

olika regler för att matcha ihop strukturen 

i källsystemen med strukturen i 

Balansen. En del data finns bara på 

förvaltningsnivå, och då kan vi inget 

göra. Men ofta är det fråga om att slå 

samman data för respektive enhet på 

rätt sätt, säger han. 

Fokus under hösten har legat på att 

bygga bryggor mellan källsystemen 

och Balansen. Det största arbetet har 

gällt Horisonten och Komp@ss som 

levererar ekonomi- respektive personaltal. 

– På så sätt har vi kunnat utöka 

styrkorten med massor av nya mätvärden, 

säger Adrian Demeter. 

Nya nyttigheter 

Förutom bryggbyggandet har tiden 

ägnats åt att utveckla ett diskussionsforum 

för göteborgarna, som ska 

ligga på Balansens webbplats på 

Internet. Detta forum ska tas i bruk 

så snart en redaktör har utsetts. 

Man har också utvecklat en applikation, 

där målvärden kan anges för 

alla mätetal i alla styrkort på samtliga 

organisationsnivåer. Även denna är 

klar att börja använda. 

– En del undersökningar sker inte 

så ofta. Tidigare visades en asterisk för 

sådana mätetal i styrkortet. Nu har vi 

förbättrat detta, så att föregående 

mätnings värde visas tills ett nytt 

värde finns. Om man klickar på 

mätetalet, ser man när mätningen är 

gjord, berättar Adrian Demeter. 

Arbetet med att bygga fler bryggor 

för att fylla på styrkorten fortsätter 

under hösten. Dessutom ska man 

utveckla särskilda analysmiljöer för 

djupare analys. 

Det ska bland annat gå att få fördelning 

per kön och procentuella förändringar 

över tid. 

Här har Jonas Blixt, Nicklas Halleröd och Adrian 

Demeter just avslutat en givande diskussion om förbättringar 

i Balansens IT-stöd. I bakgrunden Anna Carlsén 

och Gunro Russel som översätter idéerna till programkod. 

24 D A T A B I T E N 4 • 2002

Smidigt verktyg för inrapportering 

Manuell inrapportering till Balansen är ett viktigt komplement 

till den automatiska dataförsörjningen från olika källsystem. 

Stadskansliet har nu fått en nytt verktyg för att skapa och 

underhålla frågeformulär. I oktober sjösattes de 24 formulär 

som finns hittills. Innan dess hade ett antal nyckelpersoner 

utbildats i inrapporteringen. 

Tidigare hade vi ett verktyg 

för manuell inrapportering 

som var utvecklat av en 

annan leverantör. Rent tekniskt var 

det svårt att administrera, och det 

behövdes programmering för att göra 

tillägg och förändringar i formulären. 

Dessutom var det utvecklat enbart för 

grundskolan och äldreomsorgen, 

berättar Lena Johansson-G. 

Hon är kvalitetssamordnare i Bergsjön 

på halvtid, och resten av tiden 

arbetar hon i Balansens strategiska 

grupp på stadskansliet. Där ansvarar 

hon för IT och utveckling och är 

dessutom projektansvarig för förändringar 

och uppdateringar av grundskolans 

balanserade styrkort. 

Nya mätetal, nya behov 

– När nya verksamhetsområden med 

nya mätetal tillkom efterhand, tydliggjordes 

behovet av ett nytt administrationsverktyg 

där vi på stadskansliet 

själva kan skapa, underhålla, förbättra 

och förfina formulären, konstaterar 

Lena Johansson-G. 

ADB-kontoret fick i uppdrag att ta 

fram det nya verktyget. Det snabbaste 

och effektivaste sättet att göra detta 

var att utgå från enkätverktyget InIsUt 

och komplettera det med ny funktionalitet. 

– Vi gjorde en ny typ av frågeformulär, 

där behörigheten styrs per förvaltning. 

Alla stadsdelar använder ju 

exempelvis samma uppsättning av 

formulär, men den förfinade behörighetshanteringen 

innebär att var och 

en bara kommer åt sina egna formulär 

som är öppna för inrapportering, 

berättar systemutvecklaren Per-Erik 

Gustafsson. 

Det är enklare att skapa formulär 

D A T A B I T E N 4 • 2002 

tack vare att man nu kan kopiera ett 

befintligt formulär och modifiera det. 

En annan viktig nyhet är en generell 

funktion för export av data till andra 

system, i det här fallet Balansen. Alla 

nya funktioner kommer att ingå även 

i InIsUt. 

Redo att rapportera 

Varje verksamhet tar fram sina egna 

mätetal. Ibland kan några av de data 

som ingår i mätetalet inte hämtas ur 

något källsystem, och då måste de i 

stället matas in manuellt. 

Lena Johansson-G bygger frågeformuläret, 

men hon går alltid igenom 

frågeformuleringarna tillsammans 

med en verksamhetsansvarig. 

Själva inrapporteringen sköts ute i 

– Inrapporteringen görs enligt Balansens agenda, men formulären ligger kvar en tid 

så att man kan rapportera in eller göra korrigeringar i efterhand. Det är alltid den 

senaste inrapporteringen, berättar Lena Johansson-G från Balansens strategiska 

grupp, här tillsammans med ADB-kontorets Brittmari Källström (t h) som stod för 

utbildningen i det nya inrapporteringsverktyget. 

verksamheten. Under sju tillfällen i 

oktober utbildades totalt 47 nyckelpersoner, 

som i sin tur ska sprida 

kunskapen vidare till inrapportörerna 

på sina respektive förvaltningar. Få av 

deltagarna hade själva rapporterat in 

tidigare, men de snappade snabbt 

upp hur det går till. 

Utbildningen hölls av ADB-kontorets 

Brittmari Källström. 

– Egentligen kanske man ska kalla 

det information, eftersom vi bara höll 

på två timmar. Först gick jag igenom 

analysdelen i Balansen för att ge alla 

en gemensam bild och skapa förståelse 

för syftet med Balansen. Sedan 

visade jag själva inrapporteringen, 

och till sist fick deltagarna testa lite 

själva, berättar hon. 

25

Vi kan alla ge exempel på dåliga möten, där vi bara har suttit av tiden. 

Glöm dem! Tänk i stället på ett verkligt bra möte, och fundera över 

varför just det mötet var så lyckat. 

Genom att utgå från det som fungerar, kan vi skapa positiva bilder av 

framtida möten och därmed utveckla dem. 

Visst kan möten bli bättre 

Temat för oktobers frukostseminarium 

var möten inom 

organisationer. Den som 

utvecklade ämnet var ADB-kontorets 

biträdande direktör Håkan Sundkvist, 

som nyligen avslutade en treårig ledarskapsutbildning 

vid Kensington 

Consultation Center i London. I sin 

masteruppsats tog han upp just 

möten. 

– Vid KCC får man lära sig att 

utöva ledarskap och utveckla organisationer 

utifrån ett systemiskt synsätt. 

Utbildningen fokuserar på det som 

händer mellan människor, med språket 

som verktyg. Vi har stor frihet att 

”omskapa världen” med hjälp av språket, 

sa han. 

Agenter ger förslag 

Håkan Sundkvist påminde först om 

hur vi har gått från att bli informerade 

till att själva hålla oss informerade. 

– Ansvaret har förflyttats, och det 

krävs att vi själva tar reda på det vi 

behöver. Utmaningen idag är att hitta 

information och sålla ut det som är 

relevant, sa han. 

ADB-kontoret använder många 

LIS-databaser, och det är inte alltid 

lätt att hitta rätt. Därför utvecklades 

Startsidan i Notes, där informationen 

kategoriseras för att underlätta sökningen. 

– Man kan också använda agenter, 

små program som utgår från ens 

sökvanor för att leta rätt på information. 

Det finns också smarta söktjänster 

på nätet, till exempel på Amazon. 

När man köper en bok där, får man 

förslag på fler böcker som andra med 

samma intressen har köpt. 

Chatta med en kines 

Information är också möten, och idag 

byggs det in fler och fler mötesformer 

i IT-verktygen. Ett exempel är möjligheten 

att kommentera i LIS. 

Håkan Sundkvist beskrev olika ITstöd, 

som innebär att informationshantering 

utvecklas till möten i 

elektroniska mötesrum. Möten kan 

ske asynkront, vilket innebär att man 

kan delta oberoende av tid och rum, 

exempelvis genom att göra inlägg 

efterhand i en diskussionsdatabas. De 

kan också ske synkront, till exempel 

med hjälp av ett chattverktyg. 

Den senaste versionen av LIS har 

stöd för chatt via Sametime. Man kan 

se vilka som är inne i ett projektrum 

och starta en spontan diskussion. 

Fördelen med synkrona möten är att 

alla kan delta trots att de befinner sig 

på olika ställen. Dessutom dokumenteras 

mötet hela tiden. 

Även i Kunskapsnätet finns möjlighet 

att chatta. Genom att införa ett 

översättningsstöd i realtid, skulle man 

kunna öppna världen ännu mer för 

eleverna. 

– Jag såg ett sådant på Lotus Lab i 

Boston, Translation Server. Det gav 

stöd för engelska, spanska, franska, 

portugisiska, japanska och kinesiska. 

För att testa det fick jag chatta med 

en kines. Det fungerade, vi kunde 

faktiskt förstå varann! 

Nätverk av 

konversationer 

– Ett systemiskt synsätt på organisationer 

är att definiera dem som nätverk 

av konversationer. Kunskap uppstår 

mellan oss i möten. Det finns 

dold och uttalad kunskap, och den 

dolda kan vi ta fram i möten, sa 

Håkan Sundkvist. 

Han gick sedan igenom de senaste 

årtiondenas trender inom organisationsutveckling. 

På 1970-talet gällde 

metod- och regelstyrning, och styrmedlet 

var direktiv. På 1980-talet var 

trenden mål- och resultatstyrning, 

och styrningen gjordes med budskap. 

På 1990-talet kom så lärandestyrningen, 

som görs med hjälp av dialog 

och nätverkande. 

– Idag har vi också mycket regler, 

till exempel i våra processer och i 

Verktyget för kvalitetsutveckling. 

Skillnaden mot förr är att vi själva 

bestämmer reglerna nu. Vi ändrar 

reglerna för att förbättra processerna 

och går ett varv till i en uppåtgående 

spiral av utveckling. 

Improduktiv arbetsform? 

Under utbildningen på KCC tog 

Håkan Sundkvist del av många berättelser 

som handlade om negativa erfarenheter 

av möten. 

– Möten upplevs ofta som en 

improduktiv arbetsform. De har onödigt 

många deltagare, är för långa, 

saknar struktur och är ofta inte konkreta. 

Folk säger: möten får gå före 

allt annat, jag måste jobba över för att 

hinna jobba, jag deltar i möten som 

inte berör mig, vi vågar inte fatta 

beslut och därför blir det många 

möten, berättade han. 

Han ställde sedan frågan vad vi kan 

skapa i möten. Deltagarna i frukostseminariet 

kom med massor av förslag. 

Vi har möten för att få och ge 

information, för att utveckla kun- 

26 D A T A B I T E N 4 • 2002

Håkan Sundkvist kom också kort in på mötet med 

medborgarna i 24-timmarsmyndigheten, där mötesplatsen 

skapas med hjälp av IT. 

– Vad vill vi skapa i möten över Internet med 

medborgarna. Ge bättre service? Effektivisera vårt 

eget arbete? Göra medborgarna delaktiga i processen 

för att få bättre koppling till verksamheten? Det är 

viktigt att ställa dessa frågor, sa han. 

skap, för att lära känna varann, för att 

lösa problem, för att få rätt och för att 

övertyga andra. Det finns arbetsmöten 

där vi ”gör” saker, möten för att 

fördela arbetsuppgifter och möten för 

att ta beslut. Mötesformarna skiftar 

beroende på vad vi vill skapa i mötet. 

Bilden av ett bra möte 

– För att utveckla möten kan man 

utgå från det som fungerar. Tänk på 

ett bra möte, vad som gjorde det bra. 

Detta är ett sätt att skapa bilder av 

hur vi vill att det ska vara i framtiden, 

sa Håkan Sundkvist. 

Deltagarna funderade en stund 

och lyfte sedan fram ett antal önskvärda 

egenskaper hos ett bra möte. 

Syftet med mötet är tydligt, alla vet 

varför de är kallade och vad som förväntas 

av dem. De kommer väl förberedda. 

Mötet startar och slutar i tid. 

Alla kommer i tid. Men man respekterar 

också att det finns orsaker till att 

någon är sen, och man hjälper då 

denne att komma ifatt. Det finns en 

tydlig dagordning. Det finns en ordförande 

som håller i mötet. 

Tillåtande klimat 

– Med ett tillåtande klimat där inget 

är rätt eller fel, vågar alla deltagare 

säga det de tycker och tänker. Men 

det är också viktigt att hitta en bra 

balans mellan å ena sidan utforskande 

och nyfikenhet, å andra sidan sammanfattande 

och beslut. Det är 

mötesledarens roll att styra detta, 

påpekade Håkan Sundkvist. 

Han sammanfattade sedan sina 

resonemang om hur möten kan 

utvecklas på följande sätt: 

– Ska vi ändra andra eller skapa 

sammanhang för förändring? Det är 

skillnad att själv komma fram till förändringarna 

jämfört med att någon 

annan talar om för oss hur vi ska förändra 

oss... 

D A T A B I T E N 4 • 2002 

27

Göteborgs Stad ADB-kontoret 

403 31 Göteborg 

Besöksadress: Rosenlundsgatan 4 

Telefon: 031-61 30 00 • Telefax: 031-13 80 27 

Förvaltningsbrevlåda: adb-kontoret@adb-kontoret.goteborg.se 

Webbplats: www.adb-kontoret.goteborg.se

Fyra perspektiv ger balanserad bild - GÃ¶teborg

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?