Aktum nr 3 - Umeå universitet

umu.se

Aktum nr 3 - Umeå universitet

Aktum

Aktuellt vid

Umeå universitet

Maj 3/2009

DORUM

DORUM skapar överblick

över Umeå universitets

forskningsdatabaser.

Sid 6

Enheten för näringsliv

och samverkan, ENS

Kopplar ihop universitetet

och omvärlden.

Sid 8

Nytt lönebildningssystem

Arbetets svårighetsgrad

och individuell

skicklighet avgör lönen.

Sid 12

Profilen

Runar Brännlund, professor

i nationalekonomi, blir

ledamot i Kungliga

Ingenjörsakademien. Sid 14


Ledaren

Aktuellt vid Umeå universitet

Maj 3/2009

Våren är här. Underbart. Sol, ljus och värme istället för kyla, motorvärmare och isskrapor.

Regeringens vårproposition innehåller som väntat ökade satsningar på arbetsmarknaden:

6,6 miljarder kronor går till ökade kostnader i arbetslöshetsförsäkringen och 2,4 miljarder kronor

till olika program och förmedlingskostnader. Som en följd av det hårda klimatet på den

svenska arbetsmarknaden söker allt fler till akademisk utbildning. Ökningen i vår är cirka 30 000,

från normala 200 000 sökande till cirka 230 000 sökande. 50 000 fler än normalt skrev för

övrigt vårens högskoleprov. Den enes bröd, den andres död…

Apropå det sista, så avgår vår rektor Göran Sandberg ett år i förtid. Han blir ny verkställande

ledamot i Knut och Alice Wallbergs stiftelse från och med nästa sommar. Aktum lyfter på hatten

och gratulerar till det nya jobbet att föra svensk forskning framåt.

Enheten för näringsliv och samhälle, ENS, berättar om sin verksamhet på sidorna sex

och sju. ENS finns för att underlätta och inspirera till samverkan mellan Umeå universitet,

näringsliv och samhälle. Enheten har en viktig roll som kontaktskapare, pådrivare och brobyggare

– och står till institutionernas förfogande.

Arbetet med att skapa DORUM – Databaser och register för forskning vid Umeå universitet

– är i full gång. Syftet är att åstadkomma en överblick över de register och databaser som finns

tillgängliga vid vårt universitet och skapa ömsesidig nytta av dessa.

Lönen är alltid ett brännhett ämne. Nu införs ett nytt lönebildningssystem vid Umeå universitet,

där arbetets svårighetsgrad och den individuella skickligheten ska avgöra lönens storlek.

Målet är kort och gott att lönesättningen ska bli mindre subjektiv och mer rättvis.

Ansvarig utgivare

Åsa Rudehäll

Adress

Informationsenheten

Umeå universitet

901 87 Umeå

Tel 090-786 50 00 (vx)

Texttel 090-786 59 00

Fax 090-789 99 95

www.umu.se

Redaktör Stefan Lybeck

Tel 090-786 78 90

aktum@adm.umu.se

stefan.lybeck@adm.umu.se

Redaktion

Carina Dahlberg, Stefan Lybeck

Redaktionsråd

Kristina Sjögren, Barbro Renkel,

Gunnel Grelsson, Dan Frost,

Kjell Grankvist, Jan Mannberg

Layout/produktion/repro

Print & Media, Umeå universitet

Tryck

Taberg Media Group AB

Upplaga

5 200

Vetenskaplig kollaps

Det alltmer kollektiva akademiska författarskapet kan leda till i otydlighet och i värsta fall fresta

till ett slags fusk. Läs vad rektor emeritus Inge-Bert Täljedal tycker om fenomen som kollektivt

författarskap, gästförfattare, gåvoförfattare, hedersförfattare och spökskrivare i samband

med akademiska skrivelser, artiklar, uppsatser och avhandlingar.

Synpunkter

I februarinumret av Aktum skrev vi om det nya lokala kollektivavtalet om samverkan för utveckling

vid Umeå universitet. Reaktionerna har minsann inte låtit vänta på sig. I detta nummer

finner du, käre läsare, två olika synpunkter på detta nya samverkansavtal.

Färgstark profil

Ifrågasätt allt, säger månadens profil, Runar Brännlund, professor i nationalekonomi och nyligen

invald ledamot av Kungl. Ingenjörsakademien. Runar är en profil från Sorsele som alltid

säger vad han tycker och tänker.

Stefan Lybeck

Omslagsbild Mattias Pettersson

2 Aktum • Maj 3/2009


Från Ledningen

Sök medel till flex- och decentraliserad

utbildning!

Universitetsstyrelsen fattade 2008 beslut

om att avsätta medel till projektet flexutbildningar.

Flexutbildning är samlingsnamnet

för decentraliserad utbildning, distansoch

nätutbildning (”blendend learning”

internationellt). Projektet syftar till att stimulera

utvecklingen av flexutbildningar för

att därigenom förbättra universitetets konkurrenskraft

inom området. Inom ramarna

för projektet kan man söka medel för pedagogiskt

utvecklingsarbete med fokus på

IKT i utbildningen. Aktuella stoppdatum för

ansökningar är:

Flexutbildning: 17 juni 2009. Decentraliserad

utbildning: 15 september 2009.

Universitetsstyrelsens sammanträde

15 april:

Uppföljning av styrelsens strategiska ram

För åren 2006–2008 har styrelsen beslutat

om satsningar ur ramen på 28 projekt som

totalt omfattar 56,3 miljoner kronor varav

33,7 miljoner kronor är använda. Detta

motsvarar 60 procent av de beslutade

medlen.

Medfinansiering SIMSAM

The Umeå SIMSAM Node Umeå – ”Microdata

research on childhood for lifelong

health and welfare” erhöll i slutet av förra

året 28,8 miljoner kronor för åren 2009–

2013 av Vetenskapsrådet. Forskningen inriktas

bl.a. mot sociala och miljömässiga

faktorers betydelse för barns hälsa och välbefinnande

och relationen mellan sociala

sammanhang och specifika sjukdomar.

Universitetsstyrelsen beslutade att reservera

576 000 kronor årligen till forskningsprogrammet.

En utvärdering av miljön görs

vid utgången av 2011. En positiv utvärdering

möjliggör fortsatt motfinansiering under

åren 2012–13. Den totala motfinansieringen

motsvarar då 2,88 miljoner kronor.

Granskning av individuella studie- och

finansieringsplaner

Internrevisionen pekar i sin granskning på

några punkter som bör förbättras:

• Säkerställandet att fakultetsnämnden lever

upp till sitt tillsynsansvar

• Systematisk återkoppling av delegerade

beslut (saknas nu)

• Förbättring av den interna kontrollen

(brister finns)

• Otydligt syfte med forskarförberedande

kurser på grundutbildningsnivå

• Finansieringsformerna (oklarheter finns)

Ett glädjande resultat är att samtligt tillfrågade

forskarstuderande skulle välja Umeå

universitet som lärosäte om de skulle börja

om sina studier.

Rektor kommer att återkomma med åtgärdsförslag

till junimötet.

Resultaten av medarbetarenkäten

Svarsandelen för hela Umeå universitet var

63 procent (51% 2006). Helhetsbetyget,

Nöjd-Medarbetar-Index (NMI), för Umeå

universitet som helhet blev 62 (63, 2006),

vilket är ett godkänt betyg. Medelindex för

modellens 12 arbetsplatsfaktorer blev 65.

Betygsindexen för modellens arbetsplatsfaktorer

varierar från 38 för Lön/Belöning

till 82 för Arbetstillfredsställelse.

Desto högre poäng desto nöjdare medarbetare.

Svarsandelen för förvaltningen var 76

procent. NMI uppmättes till 65. Medelindex

för arbetsplatsfaktorerna blev 69 och varierar

från 39 för Lön/Belöning till 80 för

arbetskamrater och arbetstillfredsställelse.

Det är faktorerna inflytande/självbestämmande/delaktighet,

lön/belöning, arbetsbelastning

och organisation/personalarbete

som i första hand bör prioriteras vid ett

förbättringsarbete.

Svarsandelen för institutionerna var 61

procent. Helhetsbetyget för institutionerna

blev 61 och medelindex för arbetsplatsfaktorerna

blev 64. Faktorerna varierar från 38

för lön/belöning till 82 för arbetstillfredsställelse.

Faktorerna inflytande/självbestämmande/delaktighet,

arbetsbelastning

och framtiden är de faktorer som i första

hand bör uppmärksammas för institutionerna

för en förbättring av NMI.

Från Omvärlden

Karin Henriksson Larsén

ny rektor vid GIH

Karin Henriksson Larsén blir rektor för Gymnastik-

och idrottshögskolan i Stockholm.

Henriksson Larsén är idag överläkare

och professor och enhetschef vid den

idrottsmedicinska enheten vid Umeå universitet.

Förordnandet sträcker sig från

den 1 juli 2009 till den 30 juni 2015.

Källa: Utbildningsdepartementet

Enighet bland danska lärosäten

om fördelning av basresurser

De danska universiteten har enats om

en modell för fördelning av basresurser.

Modellen är en variant av den s.k.

50-40-10-modellen (utbildning, forskning,

övrigt), men har gjorts om till en 45-45-10-

modell, där mätning med hjälp av en bibliometrisk

indikator av forskningens kvalitet

och omfattning blir betydelsefull. Av

den vikt som tidigare lades på utbildning

kommer fem procent att fördelas om till

forskningsvikten.

Den bibliometriska indikatorn är inte

färdigutvecklad ännu och har hittills vållat

en stor debatt i Danmark. Universiteten vill

därför börja med att fördela en mindre andel

av forskningsfinansieringen baserad på

bibliometri, för att med tiden öka andelen

till 45 procent.

Källa: Högskoleverkets internationella nyhetsbrev

Masterprogrammens utveckling i Europa

En ny studie från European University Association

(EUA) beskriver utvecklingen av

masterprogram under de tio år som har

gått sedan starten av Bolognaprocessen.

Studiens författare, Howard Davies, menar

att modellen med masterprogram har tagits

väl emot och har kommit att innefattas

i många länders lagstiftning. Han tror att

examen från dessa program kommer att

spela en stor roll i framtiden för ökningen

av att man läser grundnivå i ett land och

avancerad nivå i ett annat. Det har åtminstone

varit fallet i Storbritannien.

Källa: Högskoleverkets internationella nyhetsbrev

carina.dahlberg@adm.umu.se

Fler notiser och längre versioner finns på .

Aktum • Maj 3/2009 3


Nytt jobb för rektor

– blir ansvarig för

forskningsmiljarder

Det har väl knappast undgått någon att

Göran Sandberg kommer att lämna sin

rektorspost och bli ny verkställande

ledamot i Knut och Alice Wallenbergs

Stiftelse. Frågan är vad som händer fram

till dess Ett är säkert någon ”lam anka”

har han inte tänkt bli.

Göran Sandberg kommer att tillträda som verkställande ledamot någon

gång under andra halvan av 2010 men när det exakt blir är inte klart.

– Det beror bland annat på hur det går med rekryteringen av en ny

rektor, och när hon eller han kan tillträda. Som längst kan jag vara kvar

till januari 2011 och som tidigast lämnar jag juli 2010.

Rektor gör klart att han kommer att fortsätta att driva projekt som

han anser är nödvändiga för universitetets utveckling samtidigt som han

säger att han inte kommer att dra i gång några nya, större projekt.

– Jag kommer inte att lägga fram nya visioner eller koncept utan

hålla fast vid den utvecklingsplan som finns.

Mycket på gång

Konkret innebär det bland annat att satsningen på starka forskningsmiljöer,

karriärbidrag, den gemensamma satsningen med fakulteterna

på ekonomi, teknik och medicin, fundraisingen, omorganisationen av

it-verksamheten och en eventuell utveckling av ett akademiskt och ett

administrativt ledarskap på institutionsnivå, fortsätter enligt plan.

– Det är redan så mycket på gång att det vore oansvarigt att satsa på

något nytt, konstaterar Sandberg.

Han räknar med att avsluta alla projekt förutom fundraisingen.

– Om universitetsstyrelsen, och den kommande rektorn, vill kan jag

fortsätta jobba med fundraisingen även efter min rektorsperiod.

För stor politisk styrning

Sandberg beskriver det nya arbetet som ett drömjobb, ändå tackade han

nej första gången.

– Det erbjudandet kom för tidigt i min rektorsperiod. Jag hade startat

så många nya projekt som jag kände ett ansvar att fullfölja, förklarar han.

Det som gör jobbet hos Wallenbergsstiftelsen så attraktivt är flera

faktorer, men den främsta är förstås att få vara med och dela ut omkring

en miljard kronor om år till svensk forskning.

– Att jobba med vetenskap och vetenskaplig utveckling är det jag kan.

Jag tycker också att det är en fördel att få jobba hos en privat finansiär

Göran Sandberg, Umeå universitets rektor.

jämfört med en statlig. För konstigt nog innebär det en större frihet.

Forskningsråden har blivit för politiskt styrda. Utdelningen av forskningsmedel

vid Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse styrs helt och hållet

efter vetenskapliga kriterier, och så vill jag att det ska vara.

Inget Stockholmsperspektiv

Han är medveten om att han sticker ut hakan men han menar att de senaste

årens utveckling gått mot att vissa forskningsområden gynnats

mer av politiska än vetenskapliga skäl och att grundforskningen fått

stryka på foten till förmån för den tillämpade forskningen.

– Forskningspropositionens 24 insatsområden är ett sådant exempel.

Jag är stark anhängare av att forskarna ska identifiera de vetenskapliga

kvaliteterna, sedan är det politikernas rätt att säga att det ska satsas mer

på det ena eller det andra, men politikerna ska inte detaljstyra forskningen.

Någon direkt fördel kommer inte Umeåforskarna ha av att det nu är

en Umeåbo som sitter på Wallenbergstiftelsens skattkista.

– Jag kommer givetvis att vara opartisk och dessutom se till att Umeåansökningarna

får ett extra review-förfarande. Men samtidigt så vet jag

att det finns mycket bra forskning här så jag tror många kommer att

hävda sig väl. Fördelen är väl att jag inte bara kommer att ha ett Stockholmsperspektiv.

Text Carina Dahlberg

Bild Mattias Pettersson

4 Aktum • Maj 3/2009


Vad händer nu

Göran Sandbergs besked om att han lämnar

rektorsposten något i förtid har satt i gång

förberedelserna inför rekryteringsprocessen.

– Vi har haft en väldigt bra rektor, nu gäller

det att hitta en lika bra. Vi har gott om tid på

oss, konstaterar Birgitta Johansson Hedberg,

universitetsstyrelsens ordförande.

Hon understryker att det är viktigt med en bred rekryterings-

och förankringsprocess. Exakt hur den processen ska gå till kommer

styrelsen att ta ställning till under sitt sammanträde den 11

juni.

Mycket tyder på att processen i stora drag kommer att gå till

som den förra rektorsrekryteringen, att universitetsstyrelsen utser

en mindre grupp inom sig som jobbar med rekryteringsprocessen.

– Det är ännu inte bestämt om det blir så. Det finns en fördel

att jobba i en mindre grupp eftersom arbetet kräver täta kontakter,

medger Birgitta Johansson Hedberg.

Hur samrådsförfarandet ska gå till kommer också att beslutas

om vid nästa möte.

Enligt universitetsdirektör Lars Lustig säger lagstiftningen

följande vid rekrytering och utseende av rektor:

• Behörig är den som är behörig för anställning som professor

eller rektor och är svensk medborgare.

• Universitetsstyrelsen lämnar förslag till regeringen på den

kandidat som förordas.

• Regeringen fattar det formella beslutet att utse rektor.

• Universitetsstyrelsen ska höra lärarna, övriga anställda och

studenter på det sätt den själv bestämt.

• Såväl kvinnliga som manliga kandidater ska så långt som

möjligt tas fram.

• Styrelsen ska redovisa till regeringen hur jämställdhetsaspekten

beaktats i rekryteringsarbetet.

Själva sökprocessen, utannonseringen, förväntas ske under början

av hösten.

Text Carina Dahlberg

Bild Mattias Pettersson

Birgitta Johansson

Hedberg, universitetsstyrelsens

ordförande.

”Göran Sandberg är

bra för stiftelsen”

”Ett kap”, så sammanfattar

Peter Wallenberg Jr, vice

ordförande Knut och Alice

Wallenbergs Stiftelse, rekryteringen

av Göran Sandberg

som verkställande ledamot.

Peter Wallenberg Jr, vice ordförande

i Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

– Göran Sandbergs namn nämns med respekt av alla. Vår nuvarande verkställande

ledamot Erna Möller har ju under sin tid hos oss genom sin professionella

bakgrund och erfarenhet starkt bidragit till stiftelsens utveckling.

För oss är det därför otroligt viktigt att den som efterträder Erna har den

erfarenhet och kunskap som Göran har, den närhet till universiteten och

Forsknings-Sverige som han har och den integritet som han besitter. Vi behöver

hans kompetens, säger Peter Wallenberg Jr.

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har under de senaste åren delat ut

närmare en miljard kronor per år till forskningssverige.

– Vi känner givetvis ett stort ansvar för att pengarna hamnar i rätt projekt.

Där har expertpanelerna men också verkställande ledamoten en mycket

viktig roll.

På fråga om den verkställande ledamoten har någon betydelse för hur

pengarna fördelas svarar Wallenberg:

– Om man tittar på stiftelsens historik kan man se att olika verkställande

ledamöter har jobbat på olika sätt. Vi har inte heller sökt någon som ska vara

identisk med tidigare ledamöter utan ser alltid efter vad som behövs vid

varje tillfälle.

Minskat stöd till utrustning

En nyordning har redan inträtt eftersom stiftelsen aviserat att den inte

längre kommer att gå in och stötta forskningsutrustning i samma utsträckning

som förr. Fram till nu har drygt 30 procent av stiftelsens donationer

gått till dyrbar forskningsutrustning inom de tekniska, naturvetenskapliga

eller biomedicinska forskningsområdena.

– Universiteten måste börja arbeta in utrustningskostnaderna mer i sina

egna budgetar. Vi vill hitta stora projekt som vi kan delta djupare i. Vi gör

däremot inga riktade ansökningar, förutom projektet Wood Science Centre

där Kungl. Tekniska högskolan och Chalmers tekniska högskola fick ett anslag

förra året.

Förutom utrustning ges bidrag till särskilda forskningsprojekt av hög

potential, större forskningsprojekt om utbildning och stöd till universitetens

profilområden – Wallenberg Scholars. Stiftelsens har även stipendieprogram

och finansierar akademiforskartjänster.

När det gäller frågan om grundforskning kontra tillämpad forskning menar

Peter Wallenberg att grundforskning är universitetens kärnverksamhet.

– Den är oerhört viktig, utifrån den hittar man sedan sådant man vill

fördjupa sig i. Samtidigt måste samarbetet med näringslivet öka. Produkter

som ingen vill köpa är ointressanta, konstaterar han.

Text Carina Dahlberg

Bild Orasis Foto, Mia Åkerman

Aktum • Maj 3/2009 5


DORUM skapar överblick

över Umeå universitets

forskningsdatabaser

Nu startar arbetet med att skapa Dorum: Databaser

och register för forskning vid Umeå universitet.

betungande byråkratisk och administrativ pålaga,

säger Mattias Sandström, som också berättar

att en workshop om registerforskning vid

Umeå universitet preliminärt kommer att arrangeras

under hösten 2009.

– Vi har skickat ut frågeformulär till ett antal forskare vid Umeå universitet för att ta reda på vad de har för

önskemål med Dorum, förklarar Mattias Sandström och Carin Hedlund, både utredare vid Demografiska

databasen, DDB.

Syftet med Dorum är att skapa ett register över

de forskningsdatabaser som finns tillgängliga

vid Umeå universitet. Registret ska innehålla

information om innehåll, syfte, ansvarig, forskningsområde

och typ av databas. Naturligtvis

ska vi också skapa ett rationellt arbetsätt för

underhåll och drift av registret och en plan för

hur den framtida konsultverksamheten inom

Dorum ska bedrivas, inleder Mattias Sandström,

utredare vid Demografiska databasen (DDB)

vid Umeå universitet.

Umeå universitets styrelse beslutade vid sitt

möte den 20 november 2008 att avsätta totalt

tio miljoner kronor till registerdataforskning

vid Umeå universitet. Inom ramen för detta

beslut finns en longitudinell befolkningsdatabas

kallad Poplink, mer om detta längre ner i denna

artikel, och ovan nämnda Dorum.

Högre kvalitet och bättre samarbete

Målet med Dorum är bland annat att höja kva-

liteten på Umeå universitets hantering av befintliga

forskningsdatabaser och att skapa

bättre möjligheter för forskare från olika fakulteter

och institutioner att samarbeta med varandra.

– Vi vill skapa en plattform för forskare att

komma åt information om varandras forskningsdatabaser.

Givetvis kommer ett intimt

samarbete att ske med den forskningsdatabas

som Umdac och informationsenheten idag driver,

förklarar Carin Hedlund, också hon utredare

vid DDB.

Frågeformulär till forskare

Under april månad skickar Carin Hedlund och

Mattias Sandström ut ett frågeformulär till ett

urval av universitetets forskare, för att få in

synpunkter och önskemål på det framtida Dorum.

Vi hoppas att forskarna ska se Dorum som

ett mervärde i framtiden och inte som en ny,

Egen hesida

En hemsida har skapats för projektet, där man

kan finna mer information om Dorum och även

fylla i frågeformuläret (om man inte fått det

personligen tillsänt.) Hemsidan har följande

adress: www.ddb.umu.se/dorum

– Därefter kommer vi att börja fundera på

de juridiska aspekterna, drift och underhåll

samt hur konsultverksamheten, som ingår i

projektet, ska utformas och bedrivas mot institutionerna.

Vi har idag resurser för en halvtidstjänst

under de kommande fem åren, tillägger

Carin Hedlund.

Poplink

Ovan nämnda longitudinella befolkningsdatabas

vid namn Poplink kommer att byggas upp

under de närmaste fyra åren och omfatta ett

tiotal församlingar i Skellefteåregionen. Under

den perioden kommer den nya infrastrukturen

successivt att bli tillgänglig för forskning och

vara fullt utbyggd i slutet av år 2012.

När detta är gjort, kommer vi att få tillgång

till ett befolkningsregister som sträcker sig över

mer än 300 år och innehåller viktiga forskningsdata

om nära 300 000 individer. Forskarsamhället

erbjuds en oöverträffad rikedom av information

om geografiska, socioekonomiska,

hälso- och släktskapsförhållanden. Poplink

kommer med andra ord att få ett oerhört stort

värde för såväl de medicinska vetenskaperna

som för samhällsvetenskap och humaniora,

säger Anders Brännström, professor i historisk

demografi och föreståndare vid Demografiska

databasen, i en kommentar.

Text Stefan Lybeck

Bild Mattias Pettersson

6 Aktum • Maj 3/2009


Thomas Malm och Volantic AB

årets alumnföretagare

Thomas Malm driver företaget Volantic AB i Skellefteå. Företaget jobbar med egna produkter

och tjänster kring säkerhet, positionering och lokalisering, framförallt för inomhusbruk. Genom

att fästa markörer på människor eller material kan man hålla reda på var de befinner sig.

– Våra system är radiobaserade men fungerar egentligen på samma sätt

som GPS- eller GSM-system. Fördelen är att vårt system fungerar bra

inomhus och är energisnålt, förklarar Thomas Malm.

Företaget håller bland annat på att utveckla ett system som skulle

kunna användas för att lokalisera barn på exempelvis stora nöjesfält eller

inomhusarenor.

– Barnen får ett armband på sig med referensnoder som gör att de

går att spåra om föräldrarna tappar bort dem, förklarar Thomas.

Inbyggda system som elektronikkonstruktion, CAD och programmering

av allt ifrån mikrokontroller till telefoner, handdatorer, GPS och

trådlös kommunikation i system med säkra server- och databaslösningar

är företagets grund. Företaget är specialiserat på inbyggda system och

triangulering, där användningsområden för tekniken exempelvis kan

vara positionering av gods eller fordon, synkronisering av en produktionslinje

eller mobil styrning och övervakning av maskiner.

Belgisk mångmiljonorder

I februari fick Volantic en femårig mångmiljonorder från ett belgiskt

företag på ett radiobaserat styrsystem. Det belgiska företaget bygger

kupor som släpper in solljus i olika typer av byggnader som till exempel

sportanläggningar, fabriker, lager och butiker. Volantic ska leverera ett

positioneringssystem som används så att reflektorerna hela tiden ger

största möjliga utbyte av solljuset.

– Systemet ger en stor energibesparing och är därmed också miljövänligt.

Thomas Malm gick ut systemvetarprogrammet vid Umeå universitet

2001. Han gjorde sitt examensjobb på Skellefteåföretaget Followit som

utvecklar spårutrustning baserad på GPS- och GSM-system.

– Vi jobbar med liknande saker, skillnaden är att Followit är inriktat

på utomhusmiljöer och vi på inomhusmiljöer så vi konkurrerar inte riktigt

på samma marknad, berättar Thomas.

Och tur är väl det. När examensarbetet var klart blev han anställd på

Followit där han jobbade fram till dess han, tillsammans med tre andra,

startade Volantic i maj 2007.

Orsaken till att han startade eget var att han kände att han hade en

bra idé och att han trivdes med småföretagarkulturen på Followit.

Delas ut på Tillväxtgalan

Finanskrisen har hittills inte påverkat företaget i någon större utsträckning.

– Vi har haft tur genom att vi fått både konsultuppdrag och order på

produkter. Än så länge ser det trots allt bra ut men man vet aldrig hur

det ser ut i höst.

Utmärkelsen årets alumnföretag tilldelades Thomas med motiveringen:

”Företaget är grundat på ett genuint intresse för ständig utveck-

Thomas Malm, gick ut systemvetarprogrammet vid Umeå universitet 2001.

Nu driver han företaget Volantic AB och är årets alumnföretagare.

ling av teknik. På mycket kort tid har det framgångsrikt etablerat sig på

den svenska och internationella marknaden.”

– Det känns bra att få priset. Det är en uppmuntran och ger lite PR

till företaget, säger Thomas.

Den officiella prisutdelningen sker den 24 april på Framgångsdagen

– Skellefteås Tillväxtgala.

Text Carina Dahlberg

Bild Liselotte Lundqvist

Till årets alumnföretagare kan den som senast tio år efter avslutade

studier vid Umeå universitet, själv eller i kompanjonskap, driver

ett framgångsrikt företag i Skellefteå kommun utses. Priset delas

ut av en jury från Connect Norr, Umeå universitet i Skellefteå och

Uminova Innovation AB.

Priset består av Connect Västerbottens Språngbräda, vars värde

beräknas till 56 000 kronor. En panel sätts samman bestående

av Connects partner, medlemmar och specialinbjudna experter till

stöd för det företag som går in i Språngbrädesprocessen. Själva

Språngbrädan kan liknas vid ett styrelsemöte, där panelens medlemmar

på ett strukturerat sätt ger företagaren råd och tips på hur

företaget snabbast ska utvecklas.

Aktum • Maj 3/2009 7


Enheten för näringsliv och

samverkans, ENS, viktiga uppgift:

Koppla ihop

universitetet

och omvärlden

Enheten för näringsliv och samhälle, ENS

ENS bildades hösten 2003. Enheten har idag 32 anställda. ENS finns på fem orter i Norrland:

Umeå, Örnsköldsvik, Skellefteå, Lycksele och Kiruna.

ENS är Umeå universitets centrala funktion för samverkan mellan näringsliv och samhälle.

Enheten förmedlar forskningssamarbeten, uppdragsutbildningar, medverkar vid utvecklingen

av nya utbildningssatsningar och arbetar för att skapa kontakter mellan forskare och företag,

studenter och arbetsliv.

”Huvudkontoret” finns i Samverkanshuset på Umeå universitets campus. De fyra regionkontoren

har bland annat ansvar för decentraliserade utbildningar.

8 Aktum • Maj 3/2009


Enheten för näringsliv och

samhälle, ENS, finns för

att underlätta och inspirera

till samverkan vid Umeå

universitet.

Så tydligt, distinkt och klart inleder enhetschef

Ingrid Fängmark presentationen av enheten

för näringsliv och samhälle. Hon fortsätter:

– ENS vill öka samspelet mellan akademien

– det vill säga Umeå universitet – samhället

och näringslivet. Vi har en viktig roll som kontaktskapare,

pådrivare och brobyggare. Våra

resurser och nätverk står till institutionernas

förfogande.

ENS har med andra ord den strategiska

kompetens och de personella resurser som krävs

för samarbete med omvärlden. Här finns omvärldskunskap,

”EU-kunskap”, nätverk och

konkreta verktyg, ett sådant verktyg är den nya

kundrelationsdatabasen som är under uppbyggnad

för kommande fundraising-kampanj.

– Genom ett stort antal företagsbesök, våra

nätverk och kontakter med institutionerna

fångar vi förslag och idéer, som efter träget arbete

kan resultera i ny uppdragsutbildning, ny

grundutbildning eller ett nytt forskarsamarbete.

Vi ordnar mötesplatser av olika slag och

representerar Umeå universitet inför företag,

myndigheter och organisationer. ENS har strävan

att vara en tydlig huvudingång till Umeå

universitet, tillägger Ingrid Fängmark.

Långa processer

Biträdande enhetschef Erika Asplund betonar

att ENS roll är att skapa samarbeten genom att

driva konstruktiva processer mellan universitetets

institutioner och företagen ute i näringslivet.

– Dessa processer kräver uthållighet, kreativitet

och nytänkande. Ofta ser man bara slutprodukten

och inser inte omedelbart att resan

varit lång från idé, via diskussioner och möten,

till beslut, produktion och implementering. Ett

gott exempel på detta är när vi var med och

skapade högskoleprogrammet till processoperatör.

I den processen var många företag från

Örnsköldsvikstrakten delaktiga.

Regionalt ansvar för Norrland

Umeå universitets utbildning och forskning är

en viktig resurs för kunskapsutveckling och

tillväxt i den region där vi verkar, det vill säga

de fyra nordligaste länen. En, med europeiska

mått mätt, gigantisk glesbygd med en miljon

Enheten för näringsliv och samhälle, ENS, arbetar främst med Umeå universitets samverkansuppgift.

Vi utvecklar samspelet mellan akademin, samhället och näringslivet, säger Ingrid Fängmark, enhetschef

vid ENS, och Erika Asplund, biträdande enhetschef, unisont på trappan till Samverkanshuset, där ENS

har sina lokaler.

innevånare, där de akademiska traditionerna

är mycket svagare än landet i övrigt. Här finns

hinder i form av långa avstånd, bristande högskoleutbildning

och tidskrävande resor, allt

måste övervinnas för att föra ut ny kunskap till

den norrländska företagen.

– Idag har ENS ett samarbete med Akademi

Norr när det gäller kunskapsöverföring till små

företag. Kort uttryckt är samarbetsprojektet

med Akademi Norr en gränsöverskridande

samverkan mellan tolv kommuner i fyra län.

De tolv kommunerna är Arjeplog, Arvidsjaur,

Dorotea, Kramfors, Lycksele, Malå, Sollefteå,

Sorsele, Storuman, Strömsund, Vilhelmina och

Åsele. Här skapar vi ett utbyte av erfarenheter

och kontakter – allt i syfte att småföretagen i

dessa kommuner ska få ta del av den kunskap

och forskning som finns vid Umeå universitet,

berättar Erika Asplund vidare.

Nätverk

ENS hela verksamhet bygger mer eller mindre

på kontakter och nätverk. Att skapa samverkan

mellan universitetets 60-talet institutioner,

dess forskare, flera hundra företag och 29 000

studenter är inte möjligt på annat sätt. Exempel

på nätverk är det samarbete med kommunerna

Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Vindeln

och Vännäs, som ENS driver.

– Kontakterna med studenterna utvecklar

vi bland annat med den vägledning som vi erbjuder.

Lärarna är en viktig målgrupp för detta

arbete, då vi genom att arbeta med dem, kan

nå ut till fler studenter. Vi inser att dagens studenter

i förlängningen kommer att vara morgondagens

kontakter ute i företagen, säger

Ingrid Fängmark.

EU-kompetens

Enhetschef Ingrid Fängmark anser att Umeå

universitet har mycket att vara stolt över. Som

exempel nämner hon spontant UPSC, Handelshögskolan,

Tekniska högskolan och Designhögskolan.

Men universitetet måste bli bättre på

att marknadsföra sin kunskap, sin kompetens

och sina unika tillgångar:

– Vi måste helt enkelt bli bättre på att skryta.

Den som inte syns, finns som bekant inte.

Här har ENS ännu en roll att kreera.

Avslutningsvis lämnar Ingrid Fängmark ytterligare

ytterst viktig information om ENS:

– Vi har en EU-funktion som är till för de

forskare vid Umeå universitet som söker extern

forskningsfinansiering och vi arbetar huvudsakligen

med EU:s ramprogram för forskning

och utveckling. På ENS finns specialkompetens

om EU och EU-frågor. Vi har personal som kan

avtal, budget, ansökningar, politik, juridik och

annat som gäller inom EU. ENS erbjuder service

i form av information, utbildning och stöd.

Syftet är bland annat att skapa förutsättningar

för en ökning av universitetets externa finansiering.

Text Stefan Lybeck

Bild Gösta Wendelius

Aktum • Maj 3/2009 9


Uppföljning på samhällsvetenskapliga fakulteten:

Studenterna nöjda med sin

utbildning vid Umeå universitet

95 procent av de utexaminerade vid samhällsveteskapliga

fakulteten anser att studietiden vid Umeå universitet var

bra eller mycket bra.

Det visar en rapport från förra kanslichefen

Ulla Blomqvist vid samhällsvetenskapliga fakulteten.

Rapporten bygger på enkäter som

skickats ut till utexaminerade studenter vid tre

olika tillfällen: År 1996 riktade sig enkäten till

studenter som avlagt examen 1987, 1990 och

1993. År 1999 gällde enkäten studenter som var

färdiga 1996. År 2007 omfattade enkäten utexaminerade

från åren 2002 och 2003.

Svarsfrekvensen är generellt glädjande hög.

Första enkäten uppgick den till 76 procent,

andra enkäten till 65 procent och vid tredje

enkäten var svarsfrekvensen knappt 60 procent.

Den förhållandevis låga siffran vid tredje enkäten

förklaras till viss del av att flera av de

tillfrågade bodde utomlands vid svarstillfället

jämfört med tidigare undersökningar, säger

Ulla Blomqvist.

Slutsatser

Av rapporten, som blir offentlig i april 2009,

kan vi dra följande generella slutsatser:

De utexaminerade studenternas sociala bakgrund

har förändrats. Fler studenter har föräldrar

som läst på akademisk nivå.

I de senare examenskullarna har en allt

större andel valt att stanna och arbeta i Norrland.

Över 70 procent anser att arbetsuppgifterna

motsvarar den utbildning de genomgått cirka

tre år efter utbildningen. Sambandet är större

bland dem som varit yrkesverksamma längre

och bland dem som avlagt en yrkesinriktad

examen.

Trivseln på arbetsplatsen är genomgående

hög.

De flesta som utexaminerats hade tillsvidareanställningar

vid undersökningstillfället. Dock

framgår det att det blivit något svårare för nyexaminerade

att få tillsvidareanställningar.

Arbetsuppgifter och karriärvägar skiljer sig

mellan män och kvinnor. En stor andel av kvinnorna

arbetar som handläggare inom den offentliga

sektorn cirka tre år efter examen. Relativt

få kvinnor har befattningar som chef eller

sitter i företagsledningen. En mycket större

andel av männen har en position i företagsledningen

eller som hög chef. Karriärmönstret

ändras efterhand för såväl männen som kvinnorna

men mest för männen.

Nöjda med Umeå som studentstad

De utexaminerade är nöjda med Umeå som

studentstad. Cirka 85 procent anser att Umeå

är bra eller mycket bra som studentstad. (Mest

nöjda är stockholmarna och minst nöjda är

västerbottningarna.)

De flesta är nöjda eller mycket nöjda med

undervisningen. Såväl män som kvinnor ”rankar”

undervisningen högst. (I rankningen kan

man också se att fler av studenterna blev nöjda

med lokalerna efter förbättringarna i Samhällsvetarhuset

och tillkomsten av Beteendevetarhuset

och Mit-huset.)

Cirka 95 procent av både män och kvinnor

tycker att studietiden varit bra eller mycket bra.

Endast 1 procent tycker att studietiden varit

mindre bra.

Huvuddelen av de utexaminerade

studenterna från samhällsvetenskapliga

fakulteten vid Umeå universitet

är nöjda eller mycket nöjda med sin

utbildning. Det visar sig i de tre

uppföljningar vi gjort, säger Ulla

Blomqvist, före detta kanslichef vid

samhällsvetenskapliga fakulteten

vid Umeå universitet. I bakgrunden,

som sig bör, Samhällsvetarhuset.

Skillnader

– Givetvis finns det skillnader mellan våra

olika utbildningar. Psykologerna verkar vara

den examenskategori som har den mest positiva

synen på sin utbildning, tätt följda av juristerna.

Det är också de utbildningar som är

längre än de övriga. Systemvetarna och idrottspedagogerna

har en större andel, som har en

något mer negativ inställning till utbildningen

i de gjorda uppföljningarna. Dessa två examensgrupper

är förhållandevis små varför resultaten

därmed också blir lite osäkrare. Det finns andra

undersökningar som ger en mer positiv bild av

dessa utbildningar. Socionomerna är den grupp

som i högst utsträckning verkar stanna kvar

och arbeta i Norrland, avslutar Ulla Blomqvist.

Text Stefan Lybeck

Bild Mattias Pettersson

10 Aktum • Maj 3/2009


Det akademiska

författarskapets kollaps

Det alltmer kollektiva akademiska

författarskapet kan leda till otydlighet

och i värsta fall fresta till ett slags fusk.

Rektor emeritus Inge-Bert Täljedal sparade inte på krutet, när han föreläste

om det akademiska författarskapets förfallstendenser. Föremål

för hans kritik var främst den medicinska vetenskapen.

Det är genom att författa som forskaren gör anspråk på att tillföra

mänskligheten ny kunskap. Traditionellt ska texten vara ärligt menad,

sanningssyftande och inte avsiktligt vilseledande. Genom den pretenderar

forskaren på respekt för sitt arbetes förtjänster och erkänner sig

som legitim måltavla för befogad kritik, inledde Inge-Bert Täljedal. Genom

att den traditionella författarrollen tycks vara på väg att försvinna

och att fenomen som kollektivt författarskap, gästförfattare, gåvoförfattare,

hedersförfattare och spökskrivare blir allt vanligare, uppstår viktiga

frågor om forskningens värde, sanningshalt och vetenskaplighet

samt frågan om forskningsfusk.

Svart på vitt

Inge-Bert Täljedal, professor emeritus i histologi, visade med exempel

ur litteraturen att vetenskapliga uppsatser har allt fler författarnamn.

Den ensamme författaren är på väg att försvinna helt inom vissa områden.

År 1948 skrev Ragnar Granit, finlandssvensk nobelpristagare i fysiologi

eller medicin 1967, en vetenskaplig studie om sinnesfysiologi. Han

var ensam författare och skrev på ett personligt sätt. 60 år senare, i novembernumret

av Science, är det inget konstigt med studier av bortemot

tio författare. Frågan inställer sig då omedelbart: Vem har egentligen

skrivit vad i dessa nutida uppsatser

Bokstavsordning

Tidigare presenterades författarna till vetenskapliga verk i bokstavsordning,

om de var fler än en. Den ordningen tycks nu alldeles förlegad.

Enligt Inge-Bert Täljedal säger en tyst konvention att det första namnet

är den som i realiteten har gjort det mesta av undersökningen, medan

det sista namnet kan vara personen bakom idén/metoden/processen.

Men säker kan man inte vara. Namnen däremellan är också svårare att

definiera:

Numera förekommer begrepp i den akademiska världen som gästförfattare,

gåvoförfattare och hedersförfattare. I samband med dessa

begrepp uppkommer följdfrågor som: Vad betyder ordningsföljden Hur

ska meriter och kritik fördelas

Nature 1987

Inge-Bert Täljedal påpekade att frågan om det kollektiva författarskapet

ingalunda är ny. Redan år 1987 hade den ansedda tidskriften Nature en

artikel om forskningsfusk, där redaktören delade upp misstagen i två

Inge-Bert Täljedal, före detta rektor vid Umeå universitet.

grader. Grad ett, den lättare, innehöll fenomen som slarv och gåvoförfattare.

Grad två, den tyngre, bestod av värre misstag som missledande

information, fusk och falsarier.

– Min egen subjektiva slutsats är att det i den vetenskapliga världen

finns en ökande (och tyst) benägenhet att acceptera fenomenet falska

författare, det vill säga författare som de facto inte har bidragit nämnvärt

till undersökningen. När det förekommer är detta en form av lurendrejeri,

egentligen ett slags forskningsfusk. Ett nederlag för alla, menar

Inge-Bert Täljedal

Den kända amerikanska medicintidskriften JAMA avslöjade förra

året att ett stort företag hade använt sig av manipulerade författarnamn

för att skapa större trovärdighet åt en viss medicin. Tidskriftens redaktion

såg synnerligen allvarligt på skandalen och menade att det nog inte

rört sig om en enstaka händelse. Den forskande läkarkåren uppmanades

av tidskriften att sluta med denna sorts missförhållanden. Med den uppmaningen

från JAMA projicerad på vita duken avslutade Täljedal sin

föreläsning.

Centrum för studier av vetenskap och värderingar

Arrangörer var Centrum för studier av vetenskap och värderingar, CSVOV,

vid Umeå universitet. Csvov ska bland annat bygga broar mellan humaniora

och medicin.

Text Stefan Lybeck

Bild Mattias Pettersson

Aktum • Maj 3/2009 11


Nytt lönebildningssystem:

Arbetets svårighetsgrad och

individuell skicklighet avgör lönen

Lönesättningen vid Umeå

universitet ska bli mindre

subjektiv och mer rättvis.

Så kan man kort uttrycka syftet med arbetet att

skapa ett nytt lönebildningssystem.

Umeå universitets nya lönebildningssystem

har målet att på ett trovärdigt och acceptabelt

sätt ligga till grund för individuella löner och

samtidigt minimera riskerna för könsdiskriminering

och andra orättvisor. Ledstjärnan är

alltså att minska subjektiviteten i lönebildning,

inleder Mats Jonsson, som tillsammans med

Hans Sundin arbetar som konsulter i det egna

företaget Valuator AB.

Utgångspunkterna i det nya lönebildningssystemet

är två: dels en befattningsvärdering

eller arbetsvärdering (det vill säga en värdering

av olika arbetens svårighetsgrad), dels en bedömning

av medarbetarens individuella skicklighet

(det vill säga kompetens och uppnådda

resultat). Mats Jonsson understryker samtidigt

att systemen skräddarsys av Umeå universitet,

utifrån metoder och tekniskt stöd som utvecklats

av Valuator.

Ambitionen är att det nya lönebildningssystemet

ska träda i kraft den 1 juli i år.

Rättvisa

– Vi eftersträvar rättvisa. Två medarbetare med

jobb med lika svårighetsgrad och som är lika

skickliga bör enligt avtalet ha samma lön. Detta

oavsett kön, anställningstid, facklig tillhörighet

och befattningsbenämning, fortsätter

Mats Jonsson. Eftersom systemet som sådant

inte ska orsaka högre sammanlagda lönekostnader,

vet vi att detta kommer att kräva en viss

omfördelning och en sådan process tar tid. Här

talar vi om minst tre år.

Han tillägger dock att många undersökningar

visar att lönen INTE är det viktigaste vi

har i jobbet, även om upplevda orättvisor med

lönen ofta orsakar missnöje. Faktorer som intressanta

arbetsuppgifter, utvecklingsmöjligheter,

trygghet och social gemenskap väger dock

ofta tyngre än kronor och ören i lönekuvertet.

– Utgångspunkten är att skapa en så objektiv och rättvis lönesättning som möjligt. Ledord är arbetets

svårighetsgrad och den individuella skickligheten, sammanfattar Mats Jonsson, konsult från Valuator AB.

Umeå universitet är ETT universitet

– När det gäller lönebildning – och självklart

även i andra sammanhang – måste vi inse att

Umeå universitet är ETT universitet och EN

arbetsplats. Detta är kanske inte helt lätt, när

marknadskrafterna träder in i handlingen. Tittar

vi på de avtal som gäller mellan arbetsgivare

och personalorganisationerna, så säger

dessa att den enskilde medarbetaren har rätt

att veta hur dennes lön sätts och att han eller

hon har rätt att veta hur lönen kan påverkas,

säger Anders Sjöström, utvecklingskonsult vid

Umeå universitets personalenhet.

Nytt grundläggande synsätt

Mats Jonsson tillägger:

– Det nya lönebildningssystemet innebär

ett paradigmskifte: från fördelningspolitik till

en mer utvecklingsorienterad lönepolitik. Det

nya systemet innebär att lönen i möjligaste utsträckning

sätts på saklig grund. Det ska icke

handla om godtycke, slump, slentrian, med- eller

motgång i relationen till chefen. Lönen ska

baseras på svårighetsgraden i arbetet och den

enskilde individens skicklighet.

Mats Jonsson menar att man hittills haft

fokus allför mycket på löneförändringen, inte

på själva lönens storlek. Med andra ord har vi

stirrat för mycket på antal procent när det gäller

löneförändring – och detta har per automatik

inneburit oönskade löneskillnader och klyftor

mellan olika individer. I framtiden måste vi

istället börja diskutera Umeå universitets framtida

lönestruktur.

– Vår utgångspunkt är att individen i grunden

vill göra ett bra jobb. Medvetenheten om

den enskilde individens betydelse för verksamheten

på en arbetsplats ökar och betonas därför

också allt mer, avslutar Mats Jonsson.

Text Stefan Lybeck

Bild Mattias Pettersson

Systemet Valuator

Systemet Valuator består av två grundmoduler:

en för befattningsvärdering och en

för individbedömning.

Befattningsvärderingen mäter svårighetsgraden

i varje enskild befattning. Detta

för att kunna tillämpa principen: ju svårare

jobb, desto mer betalt.

Individmodulen skapar ett tydligt mått

på det individuella arbetsresultatet i termer

av skicklighet, resultat och beteenden.

Valuator är inget standardiserat system,

utan skräddarsys för Umeå universitets

räkning.

12 Aktum • Maj 3/2009


Påverka Google

med enkla knep

POU

Utbildning för nya lönebildningssystemet

Så kan du öka antalet

besökare till din webbplats.

Ett av de mest effektiva och billigaste sätten att

synliggöra en verksamhet idag är att hamna

högt upp i listor från olika sökmotorer, till exempel

Google. Söker någon på ”läkarprogrammet”

i Google, och din hemsida om läkarprogrammet

hamnar högst upp i träfflistan kan du

vara säker på att många går in på din webbplats.

Och man kan påverka Google. Några enkla knep

när du skriver text för webben ökar chanserna

för att din sida ska hamna högt på listan!

– Mätningar har gjorts som visar att 96 procent

av dem som använder Internet också använder

en sökmotor, oftast Google, berättar

Simon Sundén, som är konsult inom Internetmarknadsföring

och som har specialiserat sig

på att förstå sökmotorer.

Var noga med titel och rubriker

En sökmotor letar igenom sida efter sida på

Internet, och försöker tolka vad som finns där.

Texten på sidan värderas av sökmotorn för att

kunna bedöma om sidan är relevant för sökningen.

Högst värderas vad som står i sidans

titel, det vill säga den text som står högst upp

i webbläsarens fönster. Näst högst värderas

huvudrubriken och sedan underrubriker. Efter

det letar sökmotorn igenom sidans brödtext,

och vilka länkar som finns till sidan.

Till exempel: Någon som är intresserad av

att läsa till läkare skriver in ordet ”läkarprogrammet”

i Google. ”Läkarprogrammet” blir då

det nyckelord som Googles sökmotor letar efter.

Hittar Google nyckelordet i en hemsidas titel

tolkas det som att sidan är relevant. Det gäller

därför att vara konkret när man ger sidan en

titel. Handlar det om läkarprogrammet bör titeln

vara något i stil med: ”läkarprogrammet

vid Umeå universitet”, inte ”Här kan du läsa

om en inspirerande utbildning för dig som vill

jobba med människor”.

Finns nyckelordet dessutom i huvudrubrik

och underrubriker blir sidan ännu mer relevant.

Upprepas ordet också i brödtexten, och det finns

länkar till och från sidan som går till andra

hemsidor om utbildning värderas sidan högt

av Google.

Anpassa språket efter målgruppen

Det gäller också att använda sig av det språk

som målgruppen för hemsidan söker på. Riktar

sig hemsidan mot forskare kanske man bör använda

de termer som används inom forskningen.

Riktar sig sidan mot studenter eller allmänhet

är sannolikheten att de kommer att söka

efter facktermer i Google ganska liten, då kan

det vara bättre att använda begrepp som är mer

allmänt kända. Vill du veta hur populärt ett ord

är att söka på kan du titta på Googles statistikverktyg,

som är gratis. Där kan du skriva in

ett ord och se hur många som har sökt efter det.

Då får du också förslag på synonymer till ordet

som kanske är populärare sökord. Adressen till

statistikverktyget är .

Genom att skriva sin text på ett sätt som

Google ”tycker om”, kan man alltså hamna högre

upp i träfflistan. Simon Sundén sammanfattar

vad man ska tänka på när man skriver för

webben:

– Fundera på vilka ord du tror att personer

som är målgruppen för hemsidan söker på.

Använd de orden! Försök få med de orden så

många gånger som möjligt i text och rubrik,

och även i titeln. Försäkra dig om att titeln är

relevant och länka till så många andra sidor

som möjligt. Gör du det kommer din sida att

visas högre i Googles träfflista!

Text Elin Andersson

Under våren pågår en utbildningsinsats

avseende vårt nya lönebildningssystem,

som presenteras på annan

plats i tidningen. När detta

skrivs har ungefär 70 procent av alla

lönesättande chefer fått en duvning

i hur man genomför befattningsvärderingar,

eller hur man skattar ett

arbetes svårighetsgrad. Runt hälften

av cheferna har också fått inblick i

hur man genomför bedömningar av

den individuella skickligheten hos

medarbetarna. Reaktionerna har varit

positiva. Kritiska synpunkter har

kunnat användas till förbättringsåtgärder.

Min övertygelse är att detta

stöd vid lönerevision och lönesättning

vid nyanställningar kommer att

skapa större rättvisa och att bidra till

ett effektivare arbete med lönebildningsfrågorna.

Inte minst kommer

möjligheten att undvika lönesättning

på osakliga grunder att öka tack

vare den analysfunktionalitet som är

inbyggd i verktyget. De fackliga organisationernas

och arbetsgivarens

företrädare har genomfört ett gediget

arbete för att hitta en gemensam

syn på befattningsvärderingen.

Implementeringen av det lokala

samverkansavtalet pågår också för

fullt. Information och utbildning erbjuds

på alla nivåer inom vårt universitet.

Utgångspunkten för arbetet

har hela tiden varit dels att information

om viktigare beslut ska ges i

samverkansgrupperna, dels att avtalet

inte ska leda till mer administration

och byråkrati. Tillit och ömsesidig

respekt är viktiga ledord i

arbetet. Parterna har hela tiden sett

vårterminen som en period då vi försöker

hitta de bästa vägarna för att

kunna leva upp till andan i avtalet.

Känslan är att vi definitivt är på rätt

väg. Hanna Lönnerskog Nilsson vikarierar

som jämställdhetssamordnare

och Pia Fredriksson som utvecklingskonsult.

De är båda mycket välkomna

i gänget.

Johnny Karlsson,

Personalchef

Aktum • Maj 3/2009 13


Månadens profil

Namn: Runar Brännlund

Ålder: 51

Kommer från: Sorsele

Yrke: Professor i nationalekonomi vid

Umeå universitet

Aktuell: Nyinvald ledamot i Kungliga

Ingenjörsvetenskapsakademien

Intressen: Motorcyklar, stugorna på en ö

i havet utanför hembyn Täfteå och i barndomsbyn

Sorsele, abborrfiske, flugfiske

efter harr, gitarrspel och bluesmusik.

Frispråkig Umeåprofessor invald

i Kungliga Ingenjörsakademien

Ifrågasätt allt!

Sorselesonen och professorn Runar Brännlund säger

alltid vad han tycker och tänker. Detta unika och

eftersträvansvärda förhållningssätt har nu lett honom

ända in i Kungliga Ingenjörsakademien.

– Att tänka kritiskt och självständigt, att ifrågasätta,

att våga gå mot strömmen – allt detta

är en forskares och akademikers fördömda plikt.

När alla går åt ett visst håll, är det vist och klokt

att stanna upp och tänka själv, att ta ställning,

inleder Runar Brännlund, professor i nationalekonomi

vid Umeå universitet.

Själv lever han upp till detta. Av den anledningen

syns Runar Brännlund ofta och mycket

i media och är något av en kändis, även om han

själv aldrig skulle uttrycka det så. Runar Brännlund

forskar om miljö- och klimatfrågor, de

definitivt hetaste och viktigaste diskussionsoch

debattämnen i vår tid överhuvudtaget.

Etanol

– Att tillverka etanol av svensk skog är ingen

briljant idé, tvärtom, det blir för dyrt. Etanolen,

E-85, kostar idag runt 10 kronor per liter.

Eftersom den är mindre effektiv än bensin,

så måste kostnaden räknas upp till 13, 14 kronor

per liter. Av detta är inget skatt. Bensinen

där emot beskattas med cirka 8 kronor per

liter.

Runar Brännlund menar att det är dyrt och slöseri

med energi att utvinna etanol ur cellulosa

från svensk skog. Här är det kallt och växer långsamt.

Att producera etanol av sockerrör i Braslien

är däremot en klokare tanke, där är det varmt

och växer snabbt. Sedan måste man, enligt honom,

kanske reflektera över drivmedel till våra

fordon och våra fordon överhuvudtaget.

Attityder till klimatpolitik

Runar Brännlund är idag projektledare för ett

antal projekt relaterade till miljö och naturre-

14 Aktum • Maj 3/2009


Aktum • Maj 3/2009 15


Månadens profil

– Miljö- och klimatfrågor

ligger mig varmt

om hjärtat, säger Runar

Brännlund, professor

i nationalekonomi och

en känd profil vid

Umeå universitet.

– Att tillverka etanol

av svensk skog är

ingen briljant idé, det

blir för dyrt. Däremot

är det en bättre idé att

framställda etanol av

sockerrör i Brasilien,

menar han.

i Umeå. Där fanns profiler inom den nationalekonomiska

disciplinen såsom Per-Olov Johansson,

Karl-Gustaf ”Kalle” Löfgren, Sören

Wibe, Bengt Kriström och Tomas Aronsson.

Forskningsmiljön på Skogis var suverän.

Stämningen var helt enkelt på topp.

Resultatet blev att Runar disputerade år

1988 med avhandlingen ” The Swedish Roundwood

Market. An econometric analysis”, som

kort och gott handlar om skogsekonomi.

Nästa steg var att i stort sett hela forskargruppen

återvände till Umeå universitet, där

Runar Brännlund blev professor i nationalekonomi

år 1999.

surser, bland annat ett samarbetsprojekt med

Luleå universitet, där man undersöker folks

attityder till klimatpolitiken. Forskarna försöker

ta fram vilka faktorer som kan tänkas vara incitament

till förändrade attityder vilket i förlängningen

leder till förändrade beteenden. Hur

mycket är exempelvis människor beredda att

betala för att genomföra förändringar för att

minska utsläppen av koldioxid Föredrar man

en skatt på utsläpp framför tvingande krav

– Mer specifikt vill vi veta folks attityder till

olika ”styrmedel” i klimatpolitiken. Är det exempelvis

så att man föredrar en relativt dyr

åtgärd, bara kostnaden fördelas ”rättvist” Finns

det skillnader i attityder och syn på klimatpolitiken

hos olika grupper i samhället Har stadsbor

en annan syn än de som bor på landsbygden

Skogen

Runar Brännlund bedriver även ett projekt för

Studieförbundet Näringsliv och samhälle, SNS,

som enkelt uttryckt handlar om vad vi ska göra

av vår skog – en av våra största och mest värdefulla

naturtillgångar. Ska vi koka den Bränna

den Såga den Promenera i den

På sätt och vis kan man säga att Runar

Brännlunds akademiska karriär startade i skogen.

Men vi tar det hela från början: Runar

Brännlund gick på treårig ekonomisk linje, kameral

gren, Tannbergsskolan i Lycksele. Tillsammans

med sin klasskamrat Björn Lyxell

ägnade han sig åt allt annat än studier. Men det

gick bra för de två ynglingarna. Björn Lyxell är

idag professor i psykologi vid Linköpings universitet

och Runar Brännlund är professor i

nationalekonomi vid Umeå universitet. Busgrabbarna

har med andra ord gjort karriär inom

akademien, vilket kanske inte alla lärare vid

Tannbergsskolan trodde på…

Fotboll

Fotbollen ägnade den unge Brännlund mer tid.

Först var det Sorsele IF, sedan Lycksele IF och

Betsele IF.

– De bästa lirarna jag haft glädjen att spela

med är Lyckselesonen Peter Nilsson, som sedermera

blev proffs i Brugge i Belgien och gjorde

35 A-landskamper, och landslagsmannen Stig

Fredriksson från Sorsele, som fick stora framgångar

i IFK Göteborg och även var lagkapten i

det blågula svenska landslaget vid 15 matcher.

Efter genomförd militärtjänst vid åttonde

kompani vid I20 i Umeå och två års arbete vid

Lokala Skattemyndigheten i Lycksele fögderi,

var det dags för studier i ekonomi vid Umeå

universitet. (Anledningen till att Runar Brännlund

fick jobbet vid skattekontoret var, enligt

honom själv, positiv särbehandling för att han

var pojke – inget annat.)

Efter att ha granskat 15 000 deklarationer

per år i Lycksele i två år, kändes motivationen

att studera mycket stark.

Skogis

Efter slutförd ekonomexamen vid Umeå universitet

fick Runar Brännlund arbete som forskningsassistent

vid SLU, det vill säga vid Skogis

Expert

Under åren 1995 – 1997 var han tjänstledig från

universitetet för att vara huvudsekreterare i den

så kallade ”Skatteväxlingsutredningen”, som var

en parlamentariskt tillsatt kommitté. Sedan dess

har Runar Brännlund anlitats som expert i ett

antal statliga utredningar inom miljöområdet.

Under åren 2006 och 2007 ingick han i regeringens

råd för klimatfrågor. Runar Brännlund

är dessutom styrelseledamot i Banverket. Och

nu är han invald som ledamot i Kungliga Ingenjörsakademien.

Den högtidliga installationen,

med frack och specialdesignad frackkrage, sker

vid en akademisk högtid i oktober.

Familj

Hustru Lotta och Runar bor i Täfteå, norr om

Umeå, och har tre vuxna barn. Äldsta dottern

Emma studerar freds- och konfliktfrågor på

Irland, närmare bestämt i staden Galway på

Irlands västkust. Där finns också den yngsta

dottern Frida, som för närvarande arbetar i en

ekopark på en ö utanför Galway. Sonen Olle

pluggar vid Chalmers i Göteborg.

Nu när våren är i antågande längtar Runar

Brännlund efter att ta fram sin motorcykel av

märket Honda årsmodell 1983. Men visst ägnar

han tankar åt den innevarande finanskrisen, de

svindlande bonusarna inom svenskt näringsliv,

utvecklingen av Saabs framtid och andra stora,

globala frågor.

När alla går åt samma håll – som till exempel

vid den förra krisen och IT-kraschen 1999,

då alla talade om den nya ekonomin – då gäller

det att se upp, känna tvivel och våga tänka

själv!

Text Stefan Lybeck

Bild Mattias Pettersson

16 Aktum • Maj 3/2009


aktuellt i bildmuseet

Rektorns ruta

10 maj - 24 maj

Becky Stern LilyPad Arduino Embroidery: A Tribute to Leah Buechley, 2008

Från utställningen Open Source Embroidery

It´s About Time

Masters of Fine Arts, Examensutställning 2009

Konsthögskolan vid Umeå universitet

6 juni - 9 september

Open Source Embroidery

6 juni - 20 september

Oscar Muñoz

Besöksadress: Gammlia • Öppet: tis–lör 12–16, sön 12-17. mån stängt

Fri entré • 090-786 52 27 • www.bildmuseet.umu.se • info@bildmuseet.umu.se

Umeå universitet kommer

2010 att få en ny rektor. Det

var med vemod som jag

meddelade universitetsstyrelsen

att jag då går vidare

till jobbet som verkställande

ledamot i Knut och Alice

Wallenbergs Stiftelse. Jag

går från rektorstjänsten vid

ett av landets mest framgångsrika

universitet till att

arbeta för en av landets viktigaste

forskningsfinansiärer,

vilket självfallet är positivt.

Jag trivs oerhört bra vid

Umeå universitet och kan

bara konstatera att de flesta

mätbara indikatorer visar att

vi utvecklas väl och att vi

dessutom är mycket konkurrenskraftiga.

Vemodet kommer

säkert av att jag vet att

jag kommer att sakna den

gemenskap och framgångsanda

som präglar arbetet i

universitetsledningen och

dekangruppen. Jag är övertygad

om att det finns få universitet

som har ett så bra

arbetsklimat. Jag kommer

dock alltid att vara en del av

Umeå universitet eftersom

arbetet i Wallenbergstiftelsen

skall kombineras med

forskning som jag självfallet

placerar vid en av Europas

bästa forskningsmiljöer för

växtforskning, Umeå Plant

Science Centre. Nu är det

inte slut än, jag har mer än

ett år kvar vilket jag behöver

för att vi ska kunna slutföra

den utvecklingsplan som vi

fastställde för knappt tre år

sedan.

Göran Sandberg, Rektor

Aktum • Maj 3/2009 17


IT-systemet som ska

ge bättre koll på

siffror och nyckeltal

I mitten av maj lanseras ett nytt IT-system, ett så kallat

ledningsinformationssystem. Liknande system finns på

många lärosäten, kommuner och landsting men Umeå

universitet har fram till nu fått klara sig utan.

Systemet kommer att vara ett viktigt verktyg

för universitetets prefekter, chefer, fakultetsoch

universitetsledningar. Det ska ge en översiktlig

och aktuell bild av både verksamhetens

resultat och ekonomiska ställning. Men alla

anställda som har CAS-inloggning kommer att

kunna gå in i systemet och se vissa uppgifter.

– Man kommer att få tillgång till uppgifterna

utifrån olika behörigheter. Det kommer

att underlätta för många. Institutionerna kommer

exempelvis inte att bli lika belastade med

frågor, berättar Maria Hanell controller och

projektledare för systemet.

Kraven på återrapportering från regering,

universitetsstyrelse och universitetsledning,

skärps hela tiden, något som i sin tur skapar ett

hårt tryck på organisationen. Ledningsinformationssystemet,

LIS, ska lätta på det trycket.

– Vi har egentligen inte haft en samlad bild

av verksamhetens resultat tidigare i ett och

samma uppföljningssystem, vilket de flesta andra

universitet har, konstaterar Maria Hanell.

Färdiga rapporter

Genom LIS kan information från andra källsystem

som Primula. Ladok. Raindance och

senare i höst också Opus/Diva sammanföras.

– Den informationen har vi ju haft tidigare

men nu kommer den att gå att ta fram betydligt

enklare och snabbare. Tiden som har lagts ner

på att plocka fram siffrorna kan istället läggas

på att analysera dem. En annan fördel är att

informationen inte blir lika personberoende,

förklarar Maria.

Det kommer att gå att få färdiga rapporter

ur systemet som bland annat kommer att underlätta

uppföljningar, en förenkling som också

innebär att de går att göra oftare.

– Tillsammans med en referensgrupp har

vi försökt ta fram det som är mest efterfrågat.

I början kommer det inte att finnas så många

rapporter men allt eftersom kommer de att

byggas ut.

Uppsala universitet har jobbat med samma

system i drygt två år.

De är väldigt nöjda. Vi har tagit del av deras

erfarenheter i vårt arbete.

Tre miljoner kronor

Konkret innebär LIS att exempelvis en prefekt

eller studierektor kontinuerligt kan följa

utvecklingen av registrerade helårsstudenter

eller helårsprestationer.

Kanske inte riktigt som aktiekursen men

nästan, siffrorna kommer att uppdateras varje

natt och det går att få statistik på exempelvis

kön och ålder eller andra parametrar som finns

i Ladok.

Institutionernas ekonomiska resultat uppdelat

på utbildning och forskning ska lätt kunna

plockas fram, liksom olika nyckeltal. Viss

SCB-statistik kommer också att ligga i systemet.

– Det är ett mycket bra system men som

vanligt gäller det att det underlag vi får ut inte

är bättre än vad som läggs in. Systemet skyddar

oss inte från felaktiga siffror eller uppgifter som

inte rapporteras in. Jag hoppas att systemet

också ska ha kvalitetssäkrande funktion. När

man går in och ser sina egna, eller andras uppgifter,

kan man lättare upptäcka fel och åtgärda

dem. Det är en erfarenhet som andra lärosäten

gjort, säger Maria Hanell.

Projektledare Johan Bergström och Maria Hanell, controller och projektledare för det nya ledningsinformationssystemet,

är båda mycket nöjda med att Umeå universitet får ett nytt it-system.

Text Carina Dahlberg

Bild Mattias Pettersson

18 Aktum • Maj 3/2009


Två miljoner kronor till utveckling

av Designhögskolans utbildningsmiljö

Umeå universitet är unikt eftersom det är det enda

lärosäte som två år i rad har tilldelats utmärkelsen

framstående utbildningsmiljö. För att sätta ännu

mer tyngd bakom utmärkelsen tilldelar universitetet

miljöerna två miljoner kronor i utvecklingspengar.

Text Carina Dahlberg

Bild Anja Hansen

2007 fick dåvarande institutionen för historiska

studier, i dag del av institutionen för

idé- och samhällsstudier, Högskoleverkets

utmärkelse framstående utbildningsmiljö. Universitetsstyrelsen

beslutade då att tilldela miljön

sammanlagt två miljoner kronor för fortsatt

utvecklingsarbete. Styrelsen har nu beslutat att

ge Designhögskolan, som fick utmärkelsen 2008,

samma villkor.

– Vi tycker att det är viktigt att premiera

både framstående utbildningsmiljöer och forskningsmiljöer

för att universitetet ska fortsätta

att utvecklas och tillhöra Sveriges främsta universitet,

säger prorektor Åsa Bergenheim.

Designhögskolan har i sin ansökan till styrelsen

prioriterat områden som; kompetensutveckling

av anställda, utveckling av kurser

och program, flexibelt lärande, externa kontakter

samt marknadsföring.



– Utvecklingspengarna är en bekräftelse på

att universitetsledningen tar kvalitetsarbetet

på allvar. Chalmers tilldelade sin miljö bara

300 000 kronor och det är en viss skillnad på

vad man kan åstadkomma med de summorna.

Även om vi jobbar med utbildningskvaliteten

till vardags, i synnerhet under processen att

söka utmärkelsen, så är de här pengarna ett

välkommet tillskott eftersom de är öronmärkta.

Kvalitet föder kvalitet, menar Tapio Alakörkkö,

prefekt vid Designhögskolan.

Ansökan som förpliktigar

Alakörkkö menar att utmärkelsen är det närmaste

man kan komma ett rankningssystem i

Sverige i dag.

– I utlandet är det vanligt att ranka utbildningar.

För oss har utmärkelsen hög legitimitet,

det är ju trots allt Högskoleverket som delar

ut den, och den ger en fördel när det gäller

rekrytering av studenter och anställda både nationellt

och internationellt. Den stärker vårt

varumärke och ökar studenternas möjligheter

att få jobb.

Maria Göransdotter, universitetslektor och Tapio Alakörkkö, prefekt, arbetar båda vid Designhög skolan vid

Umeå universitet. Designhögskolan tilldelades förra året Högskoleverkets utmärkelse för framstående

utbildningsmiljö. Nu får Designhög skolan och institutionen för idé- och samhällsstudier, som också fått

samma utmärkelse, två miljoner kronor av universitetet för att utveckla sin verksamhet.

Umeå universitet står för hälften av ansökningarna

till 2009 års utmärkelse, genom genusforskarskolans

och psykologimottagningens

ansökningar. KTH står för den andra halvan

genom Arkitekturskolan och Skolan för datavetenskap

och kommunikation.

Tapio Alakörkkö menar att det inte spelar

någon större roll hur många ansökningar som

kommer in eftersom miljöerna inte tävlar mot

varandra.

– Jag rekommenderar alla att söka. Det är

inget enkelt jobb. Både behagliga och obehagliga

sanningar blottläggs under processen men

det är värt det. Det är inte utmärkelsen i sig

som är det viktiga utan processen, före, under

och efter, som i sig är kvalitetshöjande.

Samtidigt räcker han över en stafettpinne

som han gärna ser att någon av miljöerna för i

mål.

– Umeå universitet har fått utmärkelsen två

år i rad, så det förpliktigar att lämna in en ansökan,

säger han med glimten i ögat.

Designhögskolan tilldelas, liksom historiska

studier, en miljon kronor under det första året,

och efter en uppföljning kan den andra miljonen

kvitteras ut.

Aktum • Maj 3/2009 19


Värdprogrammet 2009

Nu söker vi nya värdar

till Värdprogrammet.

Ta chansen och berika

din vardag samtidigt som

du ger ett par utländska

studenter en minnesvärd

upplevelse i Umeå.

– Värdprogrammet har varit väldigt uppskattat

av både värdar och studenter. Det betyder

mycket för de utländska studenterna att få kontakt

med ”vanliga” Umeåbor och att exempelvis

för en kväll sitta till bords i ett vanligt svenskt

hem. Det vi ser som vardagligt och tråkigt kan

vara otroligt spännande för en person från andra

sidan jorden, säger Kristina Sehlin MacNeil

som startade Värdprogrammet 2007.

– Studenterna är så positiva. Man smittas

av deras entusiasm att se, uppleva och lära sig,

säger Per Nilsson på International Office. Han

har deltagit som värd i flera år och tänker göra

det i år igen. Enligt honom ligger det på en lagom

nivå; eftersom de flesta har tillräckligt fullt

upp med jobb och fritidsaktiviteter känns det

skönt att själv få bestämma ambitionsnivå.

Jessica Bergström som har varit värd två

gånger tidigare håller med Per.

– Det är en liten insats och man får så mycket

tillbaka, säger hon.

Värdprogrammet arrangerar två träffar.

Först bjuder vi på en lunchträff där vi berättar

mer om Värdprogrammet och där du får träffa

de andra värdarna. Sedan bjuder vi på en trevlig

tillställning med mat och mingel där du får

träffa och lära känna dina två utländska studenter.

Sedan är det din tur att ordna en träff

med studenterna!

Är du intresserad Gå då in på vår hemsida

och anmäl dig! Välkommen!

www.umu.se/samverkan/foretag-organisationer/

samverka-studenter/vardar/

Text Nils Seye Larsen

Bild Mattias Pettersson

Allt fler söker

till Umeå universitet

Antalet personer som har sökt till höstens

fristående kurser vid Umeå universitet

har ökat med 14 procent, ökningen för

utbildningsprogrammen är 11,5 procent.

Den totala ökningen för hela landet, kurser

och program, är 11 procent, Umeå universitets

totala ökning är 12,5 procent, alltså över riksgenomsnittet.

Vid samma tid i fjol hade 17 226 personer

sökt till universitetets kurser; i år var motsvarade

siffra 19 700 personer. Antalet individer

som sökte utbildningsprogram var i fjol 6 580

och i år 7 337 individer.

När det gäller söksiffrorna för hela landet

har nästan 325 000 personer anmält sig via

webben till höstens universitets- och högskoleutbildningar.

Det är en ökning med 11 procent

jämfört med höstterminen 2008.

20 Aktum • Maj 3/2009


BILDRUTAN

Invigning av toppmodernt

idrottslaboratorium

vid Umeå universitet

Nu är det drygt 400 kvadratmeter stora idrottslaboratoriet

vid Idrottsmedicinska enheten och Umeå

centrum för idrottsvetenskap vederbörligen invigt.

Laboratoriet är mycket tekniskt avancerat, och ska

användas för undervisning, forskning och testverksamhet

inom idrottsområdet.

– Det nya idrottslaboratoriet med det allra senaste

i utrustning och apparatur ökar möjligheten för att

kunna testa och analysera det mesta som är intressant

för idrottare, till exempel kondition, styrka och

snabbhet, säger Karin Henriksson Larsén, professor

och enhetschef vid den idrottsmedicinska enheten,

där undervisning, forskning och testverksamhet inom

idrottsområdet bedrivits sedan 1989.

Text Stefan Lybeck

Bild Mattias Pettersson

Akademiska Hus inbjuder till

parkvandring

Nu upprepar vi succén från ifjol och bjuder in alla trädgårdsintresserade

till en rundvandring på Campus Umeå. Anders Glassel,

landskapsarkitekt, berättar om områdets trädgårdar och dess växter

samt ger dig som önskar tips och råd.

Samling: onsdagen den 27/5 kl. 16.00 vid Lindellhallens

entré mot dammen.

För mer info, kontakta Anders Glassel på tel. 090-70 34 15 eller

070-246 68 34. Varmt välkommen!

(Vid regn flyttas vandringen till den 3/6 kl 16.00).

Akademiska Hus är landets största fastighetsbolag. Vi är ledande på kreativa miljöer

och skapar levande campus där studier, forskning, företag och service

samverkar och ger växtkraft. Vi har verksamhet över hela landet, från Malmö i söder

till Kiruna i norr. Mer information finns på www.akademiskahus.se

Valborg på campus

– ny succé

Ett nytt publikrekord sattes när Valborgsfirande

hölls på Umeå universitets campus för fjärde

året i rad. Uppskattningsvis 8 000 personer

fanns på plats när brasan tändes.

Bild Gösta Wendelius

Aktum • Maj 3/2009 21


SYNPUNKTEN

Facket, samverkansavtalet

och prefektstyret

I senaste Aktum (1/2009)

presenterades huvudpunkterna

i det nya samverkansavtalet,

som trädde i kraft den 1 januari.

Det har utarbetats i samarbete

mellan arbetsgivaren Umeå

universitet och de fackliga

organisationerna (Saco-S,

OFR/S och Seco) och ersätter

det tidigare avtalet från 1996.

Representanter för de fackliga organisationerna

ger sin syn på det nya avtalet i Aktum. De är

uppenbart nöjda med den nya ordningen och

ser möjligheter till ökad arbetsplatsdemokrati

och ökat inflytande. ”Inom Saco-S är vi nöjda

med införandet av det nya samverkansavtalet.

Vi har inte avtalat bort några rättigheter”, säger

t.ex. SULF:s ordförande i Aktum.

Men nog innebär försvinnandet av institutionsstyrelserna

en förlust av rättigheter – den

rätt att under ansvar medverka till beslut i för

verksamheten viktiga frågor. Det är också uppenbart

att den uppfattningen också tidigare

delats av våra fackliga företrädare. Så sent som

i februari i år fanns på Saco/Umeås egen hemsida

följande att läsa:

… SULFs grundläggande uppfattning är att

det kollegiala beslutsfattandet långsiktigt har

visat sig fungera bäst och är en nödvändig del

av den akademiska friheten. Att lärosätena skall

ha kollegialt sammansatta fakultetsnämnder

råder i stort sett enighet om. Däremot finns det

lokalt olika syn på hur institutionerna skall ledas.

Vissa institutioner har prefektstyre, andra

har institutionsstyrelse. På institutionsnivå fattas

beslut som bygger på inomvetenskapliga

värderingar som t.ex. fördelning av resurser

mellan olika kurser. Institutionsstyrelser med

kollegial sammansättning är bäst lämpade att

besluta i sådana frågor. …

Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt

att de fackliga organisationerna nu gått

med på ett avtal som helt slår undan grunden

för det reella inflytande och ansvarstagande

som institutionsstyrelseformen medgav. I dagens

läge har de anställda ingen som helst möjlighet

att tydligt markera mot beslut som går

dem emot. Studenterna har t.o.m. ett bättre

läge än de anställda. Till det beslutsmöte som

infördes enligt den nya ordningen ges studenterna

rätt att närvara och vid behov också att

anteckna avvikande mening i protokollet. Någon

liknande rätt ges inte till de anställda.

Den nya beslutsordningen infördes som

försöksverksamhet vid humanistiska fakulteten

under 2008. Protester och kritiska synpunkter

förekom såväl vid införandet som vid den utvärdering

som gjordes under hösten 2008 enligt

beslut i universitetsstyrelsen. Trots det

infördes den nya ordningen över hela universitetet

från och med den första januari i år.

Här inställer sig frågan om fackens agerande

inför denna så väsentliga förändring av möjligheten

till inflytande. Det borde rimligtvis ha

funnits ett fackligt motstånd. Men inget tyder

på att så varit fallet. De fackliga organisationerna

har varit tysta. Det har inte förekommit

någon dialog med medlemmarna (åtminstone

inte inom Saco-S) och ingen som helst information

om det nya regelverket förrän det redan

fanns på pappret. Inget vittnar heller om att de

fackliga företrädarna haft invändningar mot

den nya beslutsordningen, inga anteckningar

eller inlagor i protokollen från universitetsstyrelsen,

t.ex. när ärendet varit uppe till beslut.

SACO

Medarbetarenkäten

Resultatet från den medarbetarenkät som genomfördes i

höstas har nu distribuerats till alla institutioner, och förhoppningsvis

har alla anställda hunnit få ta del av resultaten.

Trots att svarsfrekvensen inte var så hög som man kunde

ha förväntat sig, med tanke på att ifyllandet av enkäten är en

obligatorisk arbetsuppgift för samtliga anställda, bör resultatet

studeras noga. Det bör analyseras på arbetsplatsträffar, i samverkansgrupper,

vid prefektmöten och alla andra sammanhang

där utveckling och kvalitet står på agendan. Vår arbetsmiljö

är av fundamental betydelse för Umeå universitets utveckling.

Att låta utfallet av enkäten vara utgångspunkt för en arbetsmiljödiskussion

på varje arbetsställe är ett bra sätt att stimulera

till konkreta förslag på åtgärder.

Förhoppningsvis kommer universitetet att avsätta resurser för

en liknande medarbetarenkät hösten 2010. Det är viktigt,

säkert också för benägenheten att fylla i enkäten, att vi fortsättningsvis

kan räkna med enkäter med jämna mellanrum och

att det märks att resultatet tas tillvara. Arbetsmiljön vid Umeå

universitet mår bra av att så många som möjligt intresserar sig

för hur resultaten av medarbetarenkäten används. En av de

viktigaste funktionerna med den här typen av projekt är ju att

man ska kunna identifiera utvecklingsområden. Återkommande

enkäter behövs för att kunna se om de åtgärder man valt att

vidta (eller inte vidta) leder till önskade förbättringar.

Ingmarie Mellenius

22 Aktum • Maj 3/2009


ST

Medarbetarsamtalet

– årets viktigaste

pratstund

Sveket mot de egna medlemmarna förefaller ”sälja in” det nya samverkansavtalet dölja. Jag

uppenbart och även mot den egna uppfattningen

(enligt ovan) om vad som bäst gagnar för medlemmarna varför man radikalt ändrat

förväntar mig att facken vill och kan motivera

den arbetsplatsdemokrati man säger sig vilja uppfattning i denna viktiga fråga.

värna. Det nya samverkansavtalet är ett blekt

substitut för den tidigare ordningen med kollegialt

beslutsfattande inom ramen för institutionsstyrelsen.

Det kan inte de honnörsord –

nybliven professor em. i fonetik

Eva Strangert,

dialog, delaktighet m.m. – som används för att

och mångårig medlem i SULF

Svar till Eva Strangert

Det är alldeles riktigt att SULF förespråkar kollegialt

beslutsfattande på alla nivåer i akademin. ”Samverkan för utveckling”, fanns och omfat-

skrevs innan det centrala samverkansavtalet,

Det är den ledningsorganisation som bäst värnar

den akademiska friheten, menar vi. Beslu-

central nivå. Under flera år har försök gjorts

tade då endast samverkan på fakultets- och

tet i universitetsstyrelsen om en ny struktur för för att förbättra det lokala samverkansavtalet

ledning vid Umeå universitets institutioner, s.k. så att det också skulle gälla på institutionsnivå

prefektstyre, är alltså inte något som facket där de flesta beslut, som berör personalens direkta

arbetsvillkor, fattas. På grund av lednings-

ställer sig bakom. Införandet av prefektstyre är

en del av arbetsgivarens rätt att leda och fördela

arbetet. Institutionsstyrelsernas vara eller vi det som mycket viktigt att ett nytt samverorganisationens

förändring från 1/1 2009, såg

icke-vara är ingen kollektivavtalsfråga.

kansavtal skulle vara klart att implementeras

Sacorådet har diskuterat universitetsledningens

förslag att ta bort institutionsstyrelarna

av prefektstyre och i möjligaste mån till-

vid samma tidpunkt, för att mildra verkningserna.

Det har skett i Aktum (6/2007), på hemsidan,

vid styrelsemöten och medlemsmöten. på sin arbetsplats.

försäkra all personal delaktighet och inflytande

Vi har haft invändningar mot förändringen men Ett annat skäl för Sacorådet att förhandla

de framgår inte av universitetsstyrelsens protokoll

då personalorganisationerna inte deltar verkar under (Ramavtal för löner i staten 2007-

fram ett nytt avtal, är det centrala avtal vi nu

i besluten som fattas där. Facken har närvaro- 2010). Där har de centrala parterna enats om

och yttranderätt men har inte rätt att lägga att göra en satsning på att ”utveckla hanteringen

av samverkan på lokal nivå”. Vi är som

förslag och inte heller meddela avvikande mening

i US. De förhandlingar som föregick beslutet

skedde i centrala samverkansgruppen villiga att gemensamt med arbetsgivarsidan

kollektivavtalsslutande part både skyldiga och

som är den instans där förslag till universitetets fullfölja det ramavtal vi har. Med det nya lokala

samverkansavtalet har anställda och de

styrelse behandlas. De villkor parterna kunde

kompromissa fram var, att beslutsgångar skulle

vara transparenta, att beslut på institutions-

dialog kring institutionernas utveckling. Hur

fackliga organisationerna en reell möjlighet till

nivå skulle var väl förankrade bland personalen vi alla som arbetar vid Umeå universitet lyckas

och att den nya ordningen skulle utvärderas med dialog och medinflytande visar sig vid utvärderingen

2010.

under våren 2010.

Vid Umeå universitet undertecknades ett

Styrelsen

lokalt samverkansavtal redan 1996. Detta avtal

Sacorådet vid Umeå universitet

Sedan årsskiftet har vi ett nytt

samverkansavtal. Med tanke på

de förändrade ledningsstrukturer

som införts har ST sett det

som avgörande att ett reellt inflytande

finns för medlemmar

och anställda. Det nya samverkansavtalet

trycker på vikten av

dialog mellan chef och medarbetare

i medarbetarsamtalet

och arbetsplatsträffen. Utgångspunkten

är arbetsplatsträffen

där alla gemensamt deltar i

verksamhetens planering. I medarbetarsamtalet

diskuteras den

enskildes roll i organisationen

och kompetenskraven, både nu

och i framtiden. Man ska även

följa upp tidigare samtal. STs

mål är att säkra inflytandet och

utvecklingen för medlemmar

och anställda såväl som en positiv

utveckling av verksamheten.

Kopplat till detta finns ett antal

frågor som är högaktuella nu

i år, som nya befattningsbenämningar.

Ett arbete syftande till

färre och enhetligare befattningsbenämningar

pågår centralt

universitetet. Alla berörda

chefer kommer att få förslag

på ändrade benämningar för ett

antal av sina medarbetare utifrån

arbetsinnehåll. Utan att

orda mer om det centrala arbetet

så är STs krav att alla förändringar

föregås av en diskussion

mellan chef och anställd där du

som enskild ska kunna säkra att

en ny befattningsbenämning

verkligen utgår ifrån ditt arbetsinnehåll.

Även inför kommande

löneförhandlingar är dialogen

viktig. Alla chefer ska inför årets

löneförhandlingar använda det

nya webbaserade befattningsvärderingsinstrumentet.

Även

där kräver ST att samtal mellan

chef och anställd föregår varje

fastställande så att värderingen

baseras på bästa möjliga fakta

och görs så objektivt som möjligt.

Mats-Åke Moritz Lundkvist

STs sektionsstyrelse vid Umeå

universitet

Aktum • Maj 3/2009 23


SYNPUNKTEN

Det odemokratiska

universitetet

År 2009 ser ut att blir ett svart år för demokratin vid

universitetet. All formell makt samlas kring universitetsledning

och prefekter, samtidigt som anställdas och

studerandes möjligheter till reellt inflytande tillintetgörs.

Syndikalistiska universitetssektionen vill lyfta frågan, vända

utvecklingen och öka möjligheterna till medbestämmande.

Den första januari infördes en ny beslutsstruktur

vid Umeå universitet. Institutionsstyrelserna,

i vilka representanter för både studerande

och anställda ingick, avskaffades och

ersattes av ett så kallat ”prefektstyre” där institutionens

chef, prefekten, själv fattar alla beslut.

Samma månad kom resultaten av Medarbetarenkäten,

en undersökning bland universitetsanställda.

Redan innan prefektstyret infördes

menade 40 procent av universitetets anställda

att det fanns stora brister i möjligheterna att

vara ”delaktig i beslut” och att påverka ”utformningen

av institutionens/enhetens mål”. Endast

42 procent av de anställda angav ett högt värde

i fråga om huruvida ledarskapet karaktäriseras

av öppenhet.

Trots missnöjet väljer universitetet att tillintetgöra

de stråk av demokrati som existerat

vid universitetet. Som modell för det nya systemet

står bland annat den humanistiska fakulteten.

Här genomfördes under 2008 två

stora och relaterade förändringar – dels en

större institutionssammanslagning och dels

införandet av prefektstyre. Koncentreringen av

beslutanderätt avsåg att skapa tydliga och effektiva

beslutsvägar där en person hålls ansvarig,

spara in på ekonomiska resurser genom att

minska organisationens storlek och att förhindra

att institutionsstyrelser röstar ner prefekters

förslag till åtgärder för att klara institutionens

ekonomi.

Sommaren 2008 gjordes en utredning av

omstruktureringen, författad av Staffan Uvell,

själv verksam i universitetsledningen. I utvärderingen

framkommer att representanter för

personalen uttryckte tvivel gällande den nya

beslutsstrukturen, framförallt i fråga om de sätt

information förs ut och hur beslut tas. Vissa av

de intervjuade trodde inte ”att alla beslut verkligen

tas vid ett beslutsmöte”, som de skall, och

nämnde att arbetsplatsmöten ”inte inbjuder till

meningsutbyte utan snarare präglas av information

från ledningen.” Detta hindrade inte

Staffan Uvell från att dra slutsatsen att sammanslagning

och införandet av en ny beslutsstruktur

”med fördel” kan ske ”vid andra institutioner”,

ett beslut som verkställdes 1 januari

2009.

Vi i Syndikalistiska universitetssektionen,

ett fackförbund som både organiserar anställda

och studenter vid universitet, är djupt oroade

över utvecklingen. Vi ser negativt på att svag

ekonomi och effektivitetssträvan tillåts vara

argument för att tillintetgöra demokrati. Om

historien har lärt oss något är det att en person

aldrig ska bestämma allt, hur effektivt och tydligt

det än ser ut på papper.

Medarbetarenkäten visar att många av universitetets

anställda var missnöjda med möjligheten

till inflytande redan innan omorganiseringen.

Prefektstyret är ett stort steg i fel

riktning. Maktkoncentrationen sker parallellt

med att institutionsenheterna växer, eller planeras

att växa, dramatiskt. Istället för ökad

demokratisering införs ett system där makten

cirkulerar hos universitetsledningen och prefekterna,

som dessutom bestämmer över allt

större enheter. Den nya beslutsstrukturen, och

institutionssammanslagningarna, innebär en

kraftig minskning av både anställdas och studenters

möjlighet till medbestämmande och

reellt inflytande.

För att öka de anställdas delaktighet och

inflytande i det nya beslutssystemet har ett nytt

samverkansavtal tecknats. Nu ansvarar arbetsgivaren

för att frågor som berör relationen mellan

arbetsgivare och arbetstagare behandlas i

”samverkansgrupper” innan beslut fattas. Sam-

verkansformerna är luddigt utformade och den

information som spreds i februarinumret av

Aktum, där det bland annat står att läsa att

medarbetare ska medverka ”från idé till beslut”

är missvisande. Att fackförbund och arbetsmiljöombud

m.fl. får komma in tidigt i processen

är givetvis viktigt, men i och med den nya beslutsordningen

finns ingen garanti för att anställda

eller studenter får något reellt inflytande.

Att representanter kan sitta med i utskott

eller vid beslutsmöten, och där ha möjlighet att

införa en avvikande avsikt i protokoll, är inte

detsamma som medbestämmande – prefekten

fattar själv alla beslut. Systemet skapar ett extremt

beroende av prefekten som person, men

även om prefekten är omtyckt och lyhörd är det

svårt att – med ökad arbetsbörda och i takt med

att institutionerna växer – hinna med att uppfatta

varje anställds behov, intressen och arbetssituation.

Systemets inbyggda problematik

kommer att bli tydlig så fort konflikter uppstår

eller dekanus utser en prefekt som inte lyssnar

tillräckligt på personalkollektivet. Dessutom

hämmar beslutsstrukturen kritisk diskussion

och mångfald – att inte stå på prefektens sida

kan bli ödesdigert.

Universitetssektionen menar inte att institutionsstyrelserna

fungerade perfekt – de rymde

många brister och beslutsformen behövde

omprövas, men lösningen är inte att avskaffa

möjligheten till medbestämmande. Avvecklandet

av demokratiska strukturer vid ett av landets

största universitet sänder dessutom ut negativa

signaler till samhället i stort – inte minst i

den mån högre utbildning syftar till att garantera

demokrati och öppenhet genom att förmedla

kunskap och möjliggöra kritiska analyser.

Istället för toppstyrning efterlyser Universitetssektionen

ökade möjligheter till reellt

inflytande, för både anställda och studenter. Vi

har inga intressen av att passivt sitta bredvid

när ledningen fattar beslut, att utgöra beredningsorgan

utan formellt inflytande – vi vill

vara med och bestämma om de frågor som berör

oss.

Syndikalistiska Universitetssektionen

vid Umeå universitet

24 Aktum • Maj 3/2009


SVAR PÅ SYNPUNKTEN

Inflytande i process och

tydlighet i beslutsfattande

– två viktiga grundbultar

Hösten 2008 fattades två beslut och ingicks ett

avtal som bör betraktas som delar av en helhet.

För det första: Den 30 september beslutade

rektor om en ny delegationsordning där de

bäran de principerna är att beslutsprocessen på

alla nivåer inom universitetet ska vara genomskinlig

och lättillgänglig; att beslutsordningen

ska vara väl definierad och tydlig samt att ansvar

och befogenheter ska följas åt.

För det andra: En enig universitetsstyrelse

beslutade den 1 oktober att avskaffa institutionsstyrelserna

från den 1 januari 2009 och

uppdra åt prefekten att fatta samtliga beslut

som följer av rektors delegationsordning och

respektive fakultets vidaredele gation. Besluten

ska fattas vid regelbundna och protokollförda

besluts möten, utifrån en i för väg upprättad

dagordning och föregås av samråd med såväl

personal som anställda.

För det tredje: Den 25 november ingicks ett

Lokalt kollektivavtal om samverkan för utveckling

vid Umeå universitet mellan universitetet

och de tre fackliga huvud organisa tionerna

Saco-S, OFR/S och Seko. Parternas syfte

med detta avtal är att universitetet ska präglas

UPC

av dialog, delaktighet och god arbetsmiljö. Konkret

bygger avtalet på tre beståndsdelar: arbetsplats

träffar, medarbetarsamtal och partssammansatta

samverkansgrupper på central-,

fakul tets- och institutionsnivå.

Sammanfattningsvis: Som arbetsgivarföreträdare

ser vi positivt på det engagemang

Syndikal i st iska universitetssektionen visar i

inflytandefrågan. Vi kan försäkra att det också

är vår bestämda strävan att fortsätta involvera

medarbetare och studenter i såväl uni ver si tetets

långsiktiga utveckling som de mer vardagsnära

besluten; detta av både demo krati- och kvalitetsskäl,

liksom att vi vill uppmuntra till ett

aktivt medarbetarskap. Detta behöver dock inte

ställas i motsats till ett tydligt och transparent

beslutsfattande och ett öppet och rättssäkert

myndighetsutövande – tvärtom: det är viktigt

att vi förmår kombinera inflytande i process

med tydlighet i beslutsfattande där ansvar och

befog en heter följs åt.

Göran Sandberg, rektor

Lars Lustig, universitetsdirektör

Staffan Uvell, rektorsråd

Johnny Karlsson, personalchef

Den 9:e universitetspedagogiska konferensen,

den 25–26 februari, hade samlat

cirka 80 deltagare i Humanisthuset. Då

det är en lokal konferens kom de flesta

naturligtvis från vårt eget universitet

men vi hade också deltagare från andra

svenska lärosäten och även deltagare

från Norge och Finland. Konferensen

var denna gång ett samarrangemang

mellan universitetspedagogiskt centrum

och humanistiska fakulteten.

Temat för konferensen var ” Undervisning

på tvären“ och det var verkligen

något som också märktes under konferensen.

Temat kom igen i de inledande

plenarföredragen dag ett av rektor

Göran Sandberg och dag två av humanistiska

fakultetens dekanus Britta Lundgren

och även i Björn Åstrands, rektor för

Umeå School of Education, summerande

avslutningsanförande. Det var också tydligt

i Svante Norrhems, institutionen för

idé- och samhällsstudier, och Tapio

Alakörkkös, Designhögskolan, samtal

kring hur de vann utmärkelsen Framstående

utbildningsmiljö. Men allra tydligast

var det nog ändå i de 32 intressanta och

inspirerande sessionerna i en skön blandning

av referee granskade bidrag, rundabordssamtal

och öppna paperpresentationer.

Med en undervisning på tvären kanske

vi kan uppnå det Björn Åstrand så klokt

uttryckte det när han sa att universitetets

finaste produkt är en välutbildad student!

Sven B Eriksson

ENS

Det händer mycket

inom samverkan

DARE-projektet som ska öka entreprenörsandan

vid vårt universitet

är nu inne på sitt andra år.

Bland Vinnovas sju nyckelaktörer

har vi en särställning eftersom

vårt projekt är ett samarbete

mellan två lärosäten (UmU och

LTU). Det är på sätt och vis unikt

eftersom det bara är vårt och

göteborgarnas (Chalmers och

Göteborgs universitet) som

samverkar även som projekt.

Jag menar att vår samverkan här

i norr har speciella förutsättningar

då vi har det geografiska avståndet

att överbrygga. Att vi

sedan tidigare har ett etablerat

samarbete, där hörnstenarna är

de två utvecklingsområdena Tillämpad

IT och Hållbar utveckling,

är en av fördelarna. Med

DARE som verktyg ska vi utveckla

och fördjupa det och vi ska,

framför allt, lära av varandra.

Umeå universitet är ett av de

lärosäten som deltar i Nyckelaktörsprogrammet

som även fått

i uppgift att utarbeta strategier

för Innovationskontor. Innovationskontoren

ska bl.a. verka för

att forskningsresultat tillkomna

vid det egna och andra lärosäten

ska komma till samhällsnytta.

Det blir en ny och spännande

utmaning för oss och här kommer

vi att ha stor nytta av den

samverkan och de resultat som

DARE-projektet skapar.

Projektets första etapp ska

utvärderas i månadsskiftet september/oktober

av en internationell

expertpanel. Utvärderas gör

bland annat ett antal indikatorer

som beskriver ”samverkan för

kunskapsutveckling och tillväxt”

som vi samlat för de båda universiteten.

Resultatet ska relateras

till den mätning som vi gjorde

vid projektstart.

Sist men inte minst så arbetar

vi på en revidering av Umeå

universitets strategier för samverkan.

Det är mycket som händer

inom samverkansområdet.

Ingrid Fängmark,

chef för enheten för näringsliv

och samhälle

Aktum • Maj 3/2009 25


English Page

An international post-doctoral

researcher’s perspective

Name: Edward Fortrell

Age: 28

Hometown: London, UK

Position: Post-doctoral Research Fellow,

Umeå Centre for Global Health Research

Interests: Travel, music (both playing it

and listening to it), cooking and exercise.

Appearances can be deceiving and rarely more

so than in Umeå – it’s dark outside yet the clock

says it’s only 2 o’clock! The sun is shining but

it’s -10 outside! People keep breaking for ‘fika’,

eating cakes and drinking coffee, but the work

always gets done! All of this adds to the adventure

of being a post-doc at Umeå University,

however the misleading appearances do not

stop there…

To an outsider, Umeå may seem far removed

from the centre of global health issues, but

working at the vibrant Centre for Global Health

Research (a centre in Swedish Council for Working

Life and Social Research) within the Department

of Public Health and Clinical Medicine,

one feels right at the heart of research into

health challenges that know no geographical

boundaries and often affect the world’s poor

disproportionately. Within the small yellow

house tucked behind the hospital, you can find

Umeå University will have a new vice-chancellor

in 2010. It was with sadness when I

informed the University Board that I would

move on to become executive director at

the Knut and Alice Wallenberg Foundation.

My departure as vice-chancellor of one of

Sweden’s most successful universities to be

employed by one of the country’s largest

financiers of research feels genuinely positive.

I am overwhelmingly pleased to be

here at Umeå University and can only conclude

that most measurable indicators indicate

that we are developing successfully

and that we are very competitive. This feeling

of melancholy will likely subside and I

know that I will miss the camaraderie and

successful spirit that pervades at the uniteams

of internationally renowned experts working

on issues as diverse as tobacco use in

northern Sweden to malaria epidemiology in

northern Ethiopia and domestic violence in

Nicaragua. The diversity of research conducted

within the centre comes together with the ultimate

goal to consolidate a global perspective

on public health problems and to improve health

globally.

As a post-doc in the Centre, my particular

research focuses on measuring health in populations

within resource-poor settings. For the

majority of the world’s population we simply

do not have any record of when someone dies

and what they died from, making health monitoring

and effective service provision and evaluation

near impossible. The officialdom of

Swedish society, its ‘person-numbers’ and civil

registration systems are a far cry from the situation

in the world’s poorest countries where

births and deaths simply aren’t counted and

are unlikely to be on a wide scale in the foreseeable

future. As such, the development of

alternative methods for counting individuals

and recording causes-of-death is a pressing issue.

One of the main areas in which I have been

working at the Centre for Global Health has

been on developing methods for retrospectively

assigning causes of death through interviews

with members of the deceased’s family

– a process known as “verbal autopsy”. In practice

the development, refinement and testing

of such health measurement techniques demands

space for creative thinking and problemsolving,

as well as strong links and good relationships

with colleagues around the globe.

Rarely does a day go by when I am not in contact

with health professionals and researchers

in Africa or Asia, with fellow academics and

practitioners in universities throughout the

world or with collaborators at the World Health

Organization in Geneva. Our proximity to the

arctic and our physical distance from the challenges

of daily life in developing countries

clearly cannot prevent us from being at the

centre of global health research. Appearances

can be deceiving – as one of our international

master’s students observed, Umeå is a small

place, but you can see the world from here!

Text Dr. Edward Fortrell

To find out more about the Umeå

Centre for Global Health Research visit:


Words from

the Vice-Chancellor

versity management and the deans’ group.

I am convinced that there are only a small

number of universities that have such an

exemplary working environment. Nevertheless,

I will always be a component of Umeå

University, as my work at the Wallenberg

Foundation will be combined with research.

Quite naturally, I will continue to be

situated at Umeå Plant Science Centre; one

of Europe’s best centre’s of experimental

plant biology. However, the curtain call has

not yet arrived. I have more than a year remaining

and need to help us complete the

development plan that we established just

three years ago.

Göran Sandberg

Vice-Chancellor

Call for contributors! Are you a faculty or staff member with an international perspective We welcome you to share your

thoughts in an upcoming Aktum English Page. Please send an e-mail to the editor: .

26 Aktum • Maj 3/2009


I

Skicka din korsordslösning till Aktumredaktionen senast fredagen den 25 maj 2009.

Den först öppnade rätta lösningen vinner ett presentkort på 250 kronor från Akademibokhandeln.

Näst sist

E4

KORSARDEBATTFORM BLICKFÅGEL MOUSKOURI PERIOD

OREDA R


INTE

FRUKT

FALSK

KYLMEDEL

AVKOMMOR

VINDTYP

SLANGSE

PÅ ÖBIL

FALSKDEKL.

IST.F. NAMN

MEDIEKLUBB

2

DEL

TILLVERKAR

SJUKDOM

EN VINYL

SNÅRNAMN ANSEDDA

OMTAG NÄRVALUTA SMÄRTTYP OOLONG BENÅDAT PUSTARNA

CYKELSÄTE

"LOPPGITARR"

D DSBLA EDELP A BADPLATS

K IDMA T

FINGERVISA

SJÖNAMN

DYKARKRAV

NOBELPRISTAG.

OMTALA

SKÖTDEL

GITTA

ORGANKEMI

POEMTYP

REKLAMJOBB

KULTSÅNG

KORT KÖR

BJÖRNVISTE

UT

SKÄMT

ANSLAGSGIV.

MED FAMILJ

ÅKUNDERLAG

BRICKSPEL

OMBUD

RINGSPEL

KOKSALTDEL

UTVIKNING

A M. FÖRF .

VÄN IPARIS

TIDSRYMD TILLGRIPER

LEDIGTID

HF -09

Vinnare i korsordstävlingen i Aktum Extra våren 2009 blev Rolf-Erik Nilsson, Husservice (förvaltningen). Grattis!

Ditt presentkort från Akademibokhandeln är på väg.

Namn ___________________________________________ Arbetsplats _______________________________________

Aktum • Maj 3/2009 27


Avsändare:

B

Umeå universitet Posttidning

901 87 Umeå

Månadens kåseri

Detta är våren i Umeå

Jag pratade med min bästa kompis som bor i Stockholm häromdagen.

Hon berättade att i Stockholm är det vår. Det är sådär 13-17 grader varmt,

blommorna har slagit ut, människor solar på varmare dagar och uteserveringarna

börjar plockas fram.

Jag gillar verkligen våren, det ska sägas redan här. Men, för mig som

bor i Umeå är det helt andra tecken som signalerar att våren har kommit.

Jag har till exempel kommit på mig själv att bli helt lycklig när jag

en morgon i april möts av en stark hundbajslukt när jag kliver ut genom

dörren. ”Ah, det doftar vår” tänker jag och tar ett djupt andetag.

För mig som kommer från Umeå är inte vårens färg ljusgrön. Den är

grusgrå, smutsgul och blekt hudskär. Ljudet av våren är inte fågelkvitter,

utan smattret av dubbdäck mot den första torra asfalten.

”Men tofsviporna och tussilagon, sångsvanarna på väg norrut då Det

är ju vackra vårtecken som finns här i norr!”, kanske läsaren säger då.

Jovisst, det är sant. Men för mig säger de alls inte lika mycket Umeå-påväg-mot-sommaren

som dagen då restaurang Droskan öppnar ”sommardroskan”

med artonårsgräns, och stans alla nyblivna artonåringar

misslyckas med att sköta sig på sin allra första utekväll.

Och apropå att misslyckas, polisen står för säkra vårtecken i Umeå.

Varje år uttalar sig någon barsk polis om att det inte kommer att bli någon

fysikgrändsfest det här året, ”för nu har vi tagit i med hårdhandskarna

och byggt stängsel kring halva Ålidhem, och kommer att begära

legitimation av alla vi ser och hälla ut all öl och ringa alla föräldrar och

vi kommer att ha tusen poliser på plats!” Och varje år så skiter Umeås

ungdomar i polisen och har fysikgrändsfesten ändå och krossar flaskor

och slänger ut tv-apparater och super. Och efteråt ojar sig alltid grannar

och politiker om höga saneringskostnader och om ungdomens förfall.

Det är vår för mig, jag tycker att det är underbart.

Är man inte bortskämd med en sprudlande vår så älskar man det

lilla man får desto mer, och det gör Umeåborna, ”beggars cannot be

choosers”, som man säger på engelska. Som alla de som går barärmade

i t-shirt trots att det bara är fem plusgrader ute. Eller alla de som med

en nästintill akut D-vitaminbrist sitter och äter den första glassen och

lapar sol på torget, trots att snödrivorna fortfarande ligger kvar bredvid

dem. Det är hardcorevår, och inget för de svaghjärtade!

Vi spelar brännboll i mössa och vantar på kalla, dyblöta ängar. När

trädgårdsspalter i glossiga magasin säger att det är dags att börja påta i

landet har vi fortfarande snöhögar utanför fönstret. Vi solar på balkongen

med yllefilten tätt virad runt kroppen och ett glas rosévin i handen

(rosé är ju lite mer somrigt, eller hur). Vi kommer för sent till jobbet

för att vi halkar med cyklarna i grushögar på vägen. Här är det aldrig

fara för gräsbrand i maj.

Det finns de som säger att vi här i Umeå inte har någon vår, men jag

säger att de har fel. Vi har visst vår, man måste bara lära sig att se tecknen.

Och jag tror att inga älskar våren som vi.

Elin Andersson, ung informatör/webbredaktör

Bild Björn Lohmander

Vill du också kåsera i Aktum Kontakta redaktionen på telefon 786 78 90 eller via e-post .

28 Aktum • Maj 3/2009

More magazines by this user
Similar magazines