Aktum nr 3 - UmeÃ¥ universitet

Aktum 

Aktuellt vid 

Umeå universitet 

Maj 3/2009 

DORUM 

DORUM skapar överblick 

över Umeå universitets 

forskningsdatabaser. 

Sid 6 

Enheten för näringsliv 

och samverkan, ENS 

Kopplar ihop universitetet 

och omvärlden. 

Sid 8 

Nytt lönebildningssystem 

Arbetets svårighetsgrad 

och individuell 

skicklighet avgör lönen. 

Sid 12 

Profilen 

Runar Brännlund, professor 

i nationalekonomi, blir 

ledamot i Kungliga 

Ingenjörsakademien. Sid 14

Ledaren 

Aktuellt vid Umeå universitet 

Maj 3/2009 

Våren är här. Underbart. Sol, ljus och värme istället för kyla, motorvärmare och isskrapor. 

Regeringens vårproposition innehåller som väntat ökade satsningar på arbetsmarknaden: 

6,6 miljarder kronor går till ökade kostnader i arbetslöshetsförsäkringen och 2,4 miljarder kronor 

till olika program och förmedlingskostnader. Som en följd av det hårda klimatet på den 

svenska arbetsmarknaden söker allt fler till akademisk utbildning. Ökningen i vår är cirka 30 000, 

från normala 200 000 sökande till cirka 230 000 sökande. 50 000 fler än normalt skrev för 

övrigt vårens högskoleprov. Den enes bröd, den andres död… 

Apropå det sista, så avgår vår rektor Göran Sandberg ett år i förtid. Han blir ny verkställande 

ledamot i Knut och Alice Wallbergs stiftelse från och med nästa sommar. Aktum lyfter på hatten 

och gratulerar till det nya jobbet att föra svensk forskning framåt. 

Enheten för näringsliv och samhälle, ENS, berättar om sin verksamhet på sidorna sex 

och sju. ENS finns för att underlätta och inspirera till samverkan mellan Umeå universitet, 

näringsliv och samhälle. Enheten har en viktig roll som kontaktskapare, pådrivare och brobyggare 

– och står till institutionernas förfogande. 

Arbetet med att skapa DORUM – Databaser och register för forskning vid Umeå universitet 

– är i full gång. Syftet är att åstadkomma en överblick över de register och databaser som finns 

tillgängliga vid vårt universitet och skapa ömsesidig nytta av dessa. 

Lönen är alltid ett brännhett ämne. Nu införs ett nytt lönebildningssystem vid Umeå universitet, 

där arbetets svårighetsgrad och den individuella skickligheten ska avgöra lönens storlek. 

Målet är kort och gott att lönesättningen ska bli mindre subjektiv och mer rättvis. 

Ansvarig utgivare 

Åsa Rudehäll 

Adress 

Informationsenheten 


901 87 Umeå 

Tel 090-786 50 00 (vx) 

Texttel 090-786 59 00 

Fax 090-789 99 95 

www.umu.se 

Redaktör Stefan Lybeck 

Tel 090-786 78 90 

aktum@adm.umu.se 

stefan.lybeck@adm.umu.se 

Redaktion 

Carina Dahlberg, Stefan Lybeck 

Redaktionsråd 

Kristina Sjögren, Barbro Renkel, 

Gunnel Grelsson, Dan Frost, 

Kjell Grankvist, Jan Mannberg 

Layout/produktion/repro 

Print & Media, Umeå universitet 

Tryck 

Taberg Media Group AB 

Upplaga 

5 200 

Vetenskaplig kollaps 

Det alltmer kollektiva akademiska författarskapet kan leda till i otydlighet och i värsta fall fresta 

till ett slags fusk. Läs vad rektor emeritus Inge-Bert Täljedal tycker om fenomen som kollektivt 

författarskap, gästförfattare, gåvoförfattare, hedersförfattare och spökskrivare i samband 

med akademiska skrivelser, artiklar, uppsatser och avhandlingar. 

Synpunkter 

I februarinumret av Aktum skrev vi om det nya lokala kollektivavtalet om samverkan för utveckling 

vid Umeå universitet. Reaktionerna har minsann inte låtit vänta på sig. I detta nummer 

finner du, käre läsare, två olika synpunkter på detta nya samverkansavtal. 

Färgstark profil 

Ifrågasätt allt, säger månadens profil, Runar Brännlund, professor i nationalekonomi och nyligen 

invald ledamot av Kungl. Ingenjörsakademien. Runar är en profil från Sorsele som alltid 

säger vad han tycker och tänker. 

Stefan Lybeck 

Omslagsbild Mattias Pettersson 

2 Aktum • Maj 3/2009

Från Ledningen 

Sök medel till flex- och decentraliserad 

utbildning! 

Universitetsstyrelsen fattade 2008 beslut 

om att avsätta medel till projektet flexutbildningar. 

Flexutbildning är samlingsnamnet 

för decentraliserad utbildning, distansoch 

nätutbildning (”blendend learning” 

internationellt). Projektet syftar till att stimulera 

utvecklingen av flexutbildningar för 

att därigenom förbättra universitetets konkurrenskraft 

inom området. Inom ramarna 

för projektet kan man söka medel för pedagogiskt 

utvecklingsarbete med fokus på 

IKT i utbildningen. Aktuella stoppdatum för 

ansökningar är: 

Flexutbildning: 17 juni 2009. Decentraliserad 

utbildning: 15 september 2009. 

Universitetsstyrelsens sammanträde 

15 april: 

Uppföljning av styrelsens strategiska ram 

För åren 2006–2008 har styrelsen beslutat 

om satsningar ur ramen på 28 projekt som 

totalt omfattar 56,3 miljoner kronor varav 

33,7 miljoner kronor är använda. Detta 

motsvarar 60 procent av de beslutade 

medlen. 

Medfinansiering SIMSAM 

The Umeå SIMSAM Node Umeå – ”Microdata 

research on childhood for lifelong 

health and welfare” erhöll i slutet av förra 

året 28,8 miljoner kronor för åren 2009– 

2013 av Vetenskapsrådet. Forskningen inriktas 

bl.a. mot sociala och miljömässiga 

faktorers betydelse för barns hälsa och välbefinnande 

och relationen mellan sociala 

sammanhang och specifika sjukdomar. 

Universitetsstyrelsen beslutade att reservera 

576 000 kronor årligen till forskningsprogrammet. 

En utvärdering av miljön görs 

vid utgången av 2011. En positiv utvärdering 

möjliggör fortsatt motfinansiering under 

åren 2012–13. Den totala motfinansieringen 

motsvarar då 2,88 miljoner kronor. 

Granskning av individuella studie- och 

finansieringsplaner 

Internrevisionen pekar i sin granskning på 

några punkter som bör förbättras: 

• Säkerställandet att fakultetsnämnden lever 

upp till sitt tillsynsansvar 

• Systematisk återkoppling av delegerade 

beslut (saknas nu) 

• Förbättring av den interna kontrollen 

(brister finns) 

• Otydligt syfte med forskarförberedande 

kurser på grundutbildningsnivå 

• Finansieringsformerna (oklarheter finns) 

Ett glädjande resultat är att samtligt tillfrågade 

forskarstuderande skulle välja Umeå 

universitet som lärosäte om de skulle börja 

om sina studier. 

Rektor kommer att återkomma med åtgärdsförslag 

till junimötet. 

Resultaten av medarbetarenkäten 

Svarsandelen för hela Umeå universitet var 

63 procent (51% 2006). Helhetsbetyget, 

Nöjd-Medarbetar-Index (NMI), för Umeå 

universitet som helhet blev 62 (63, 2006), 

vilket är ett godkänt betyg. Medelindex för 

modellens 12 arbetsplatsfaktorer blev 65. 

Betygsindexen för modellens arbetsplatsfaktorer 

varierar från 38 för Lön/Belöning 

till 82 för Arbetstillfredsställelse. 

Desto högre poäng desto nöjdare medarbetare. 

Svarsandelen för förvaltningen var 76 

procent. NMI uppmättes till 65. Medelindex 

för arbetsplatsfaktorerna blev 69 och varierar 

från 39 för Lön/Belöning till 80 för 

arbetskamrater och arbetstillfredsställelse. 

Det är faktorerna inflytande/självbestämmande/delaktighet, 

lön/belöning, arbetsbelastning 

och organisation/personalarbete 

som i första hand bör prioriteras vid ett 

förbättringsarbete. 

Svarsandelen för institutionerna var 61 

procent. Helhetsbetyget för institutionerna 

blev 61 och medelindex för arbetsplatsfaktorerna 

blev 64. Faktorerna varierar från 38 

för lön/belöning till 82 för arbetstillfredsställelse. 

Faktorerna inflytande/självbestämmande/delaktighet, 

arbetsbelastning 

och framtiden är de faktorer som i första 

hand bör uppmärksammas för institutionerna 

för en förbättring av NMI. 

Från Omvärlden 

Karin Henriksson Larsén 

ny rektor vid GIH 

Karin Henriksson Larsén blir rektor för Gymnastik- 

och idrottshögskolan i Stockholm. 

Henriksson Larsén är idag överläkare 

och professor och enhetschef vid den 

idrottsmedicinska enheten vid Umeå universitet. 

Förordnandet sträcker sig från 

den 1 juli 2009 till den 30 juni 2015. 

Källa: Utbildningsdepartementet 

Enighet bland danska lärosäten 

om fördelning av basresurser 

De danska universiteten har enats om 

en modell för fördelning av basresurser. 

Modellen är en variant av den s.k. 

50-40-10-modellen (utbildning, forskning, 

övrigt), men har gjorts om till en 45-45-10- 

modell, där mätning med hjälp av en bibliometrisk 

indikator av forskningens kvalitet 

och omfattning blir betydelsefull. Av 

den vikt som tidigare lades på utbildning 

kommer fem procent att fördelas om till 

forskningsvikten. 

Den bibliometriska indikatorn är inte 

färdigutvecklad ännu och har hittills vållat 

en stor debatt i Danmark. Universiteten vill 

därför börja med att fördela en mindre andel 

av forskningsfinansieringen baserad på 

bibliometri, för att med tiden öka andelen 

till 45 procent. 

Källa: Högskoleverkets internationella nyhetsbrev 

Masterprogrammens utveckling i Europa 

En ny studie från European University Association 

(EUA) beskriver utvecklingen av 

masterprogram under de tio år som har 

gått sedan starten av Bolognaprocessen. 

Studiens författare, Howard Davies, menar 

att modellen med masterprogram har tagits 

väl emot och har kommit att innefattas 

i många länders lagstiftning. Han tror att 

examen från dessa program kommer att 

spela en stor roll i framtiden för ökningen 

av att man läser grundnivå i ett land och 

avancerad nivå i ett annat. Det har åtminstone 

varit fallet i Storbritannien. 

Källa: Högskoleverkets internationella nyhetsbrev 

carina.dahlberg@adm.umu.se 

Fler notiser och längre versioner finns på . 

Aktum • Maj 3/2009 3

Nytt jobb för rektor 

– blir ansvarig för 

forskningsmiljarder 

Det har väl knappast undgått någon att 

Göran Sandberg kommer att lämna sin 

rektorspost och bli ny verkställande 

ledamot i Knut och Alice Wallenbergs 

Stiftelse. Frågan är vad som händer fram 

till dess Ett är säkert någon ”lam anka” 

har han inte tänkt bli. 

Göran Sandberg kommer att tillträda som verkställande ledamot någon 

gång under andra halvan av 2010 men när det exakt blir är inte klart. 

– Det beror bland annat på hur det går med rekryteringen av en ny 

rektor, och när hon eller han kan tillträda. Som längst kan jag vara kvar 

till januari 2011 och som tidigast lämnar jag juli 2010. 

Rektor gör klart att han kommer att fortsätta att driva projekt som 

han anser är nödvändiga för universitetets utveckling samtidigt som han 

säger att han inte kommer att dra i gång några nya, större projekt. 

– Jag kommer inte att lägga fram nya visioner eller koncept utan 

hålla fast vid den utvecklingsplan som finns. 

Mycket på gång 

Konkret innebär det bland annat att satsningen på starka forskningsmiljöer, 

karriärbidrag, den gemensamma satsningen med fakulteterna 

på ekonomi, teknik och medicin, fundraisingen, omorganisationen av 

it-verksamheten och en eventuell utveckling av ett akademiskt och ett 

administrativt ledarskap på institutionsnivå, fortsätter enligt plan. 

– Det är redan så mycket på gång att det vore oansvarigt att satsa på 

något nytt, konstaterar Sandberg. 

Han räknar med att avsluta alla projekt förutom fundraisingen. 

– Om universitetsstyrelsen, och den kommande rektorn, vill kan jag 

fortsätta jobba med fundraisingen även efter min rektorsperiod. 

För stor politisk styrning 

Sandberg beskriver det nya arbetet som ett drömjobb, ändå tackade han 

nej första gången. 

– Det erbjudandet kom för tidigt i min rektorsperiod. Jag hade startat 

så många nya projekt som jag kände ett ansvar att fullfölja, förklarar han. 

Det som gör jobbet hos Wallenbergsstiftelsen så attraktivt är flera 

faktorer, men den främsta är förstås att få vara med och dela ut omkring 

en miljard kronor om år till svensk forskning. 

– Att jobba med vetenskap och vetenskaplig utveckling är det jag kan. 

Jag tycker också att det är en fördel att få jobba hos en privat finansiär 

Göran Sandberg, Umeå universitets rektor. 

jämfört med en statlig. För konstigt nog innebär det en större frihet. 

Forskningsråden har blivit för politiskt styrda. Utdelningen av forskningsmedel 

vid Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse styrs helt och hållet 

efter vetenskapliga kriterier, och så vill jag att det ska vara. 

Inget Stockholmsperspektiv 

Han är medveten om att han sticker ut hakan men han menar att de senaste 

årens utveckling gått mot att vissa forskningsområden gynnats 

mer av politiska än vetenskapliga skäl och att grundforskningen fått 

stryka på foten till förmån för den tillämpade forskningen. 

– Forskningspropositionens 24 insatsområden är ett sådant exempel. 

Jag är stark anhängare av att forskarna ska identifiera de vetenskapliga 

kvaliteterna, sedan är det politikernas rätt att säga att det ska satsas mer 

på det ena eller det andra, men politikerna ska inte detaljstyra forskningen. 

Någon direkt fördel kommer inte Umeåforskarna ha av att det nu är 

en Umeåbo som sitter på Wallenbergstiftelsens skattkista. 

– Jag kommer givetvis att vara opartisk och dessutom se till att Umeåansökningarna 

får ett extra review-förfarande. Men samtidigt så vet jag 

att det finns mycket bra forskning här så jag tror många kommer att 

hävda sig väl. Fördelen är väl att jag inte bara kommer att ha ett Stockholmsperspektiv. 

Text Carina Dahlberg 

Bild Mattias Pettersson 


Vad händer nu 

Göran Sandbergs besked om att han lämnar 

rektorsposten något i förtid har satt i gång 

förberedelserna inför rekryteringsprocessen. 

– Vi har haft en väldigt bra rektor, nu gäller 

det att hitta en lika bra. Vi har gott om tid på 

oss, konstaterar Birgitta Johansson Hedberg, 

universitetsstyrelsens ordförande. 

Hon understryker att det är viktigt med en bred rekryterings- 

och förankringsprocess. Exakt hur den processen ska gå till kommer 

styrelsen att ta ställning till under sitt sammanträde den 11 

juni. 

Mycket tyder på att processen i stora drag kommer att gå till 

som den förra rektorsrekryteringen, att universitetsstyrelsen utser 

en mindre grupp inom sig som jobbar med rekryteringsprocessen. 

– Det är ännu inte bestämt om det blir så. Det finns en fördel 

att jobba i en mindre grupp eftersom arbetet kräver täta kontakter, 

medger Birgitta Johansson Hedberg. 

Hur samrådsförfarandet ska gå till kommer också att beslutas 

om vid nästa möte. 

Enligt universitetsdirektör Lars Lustig säger lagstiftningen 

följande vid rekrytering och utseende av rektor: 

• Behörig är den som är behörig för anställning som professor 

eller rektor och är svensk medborgare. 

• Universitetsstyrelsen lämnar förslag till regeringen på den 

kandidat som förordas. 

• Regeringen fattar det formella beslutet att utse rektor. 

• Universitetsstyrelsen ska höra lärarna, övriga anställda och 

studenter på det sätt den själv bestämt. 

• Såväl kvinnliga som manliga kandidater ska så långt som 

möjligt tas fram. 

• Styrelsen ska redovisa till regeringen hur jämställdhetsaspekten 

beaktats i rekryteringsarbetet. 

Själva sökprocessen, utannonseringen, förväntas ske under början 

av hösten. 



Birgitta Johansson 

Hedberg, universitetsstyrelsens 

ordförande. 

”Göran Sandberg är 

bra för stiftelsen” 

”Ett kap”, så sammanfattar 

Peter Wallenberg Jr, vice 

ordförande Knut och Alice 

Wallenbergs Stiftelse, rekryteringen 

av Göran Sandberg 

som verkställande ledamot. 

Peter Wallenberg Jr, vice ordförande 

i Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. 

– Göran Sandbergs namn nämns med respekt av alla. Vår nuvarande verkställande 

ledamot Erna Möller har ju under sin tid hos oss genom sin professionella 

bakgrund och erfarenhet starkt bidragit till stiftelsens utveckling. 

För oss är det därför otroligt viktigt att den som efterträder Erna har den 

erfarenhet och kunskap som Göran har, den närhet till universiteten och 

Forsknings-Sverige som han har och den integritet som han besitter. Vi behöver 

hans kompetens, säger Peter Wallenberg Jr. 

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har under de senaste åren delat ut 

närmare en miljard kronor per år till forskningssverige. 

– Vi känner givetvis ett stort ansvar för att pengarna hamnar i rätt projekt. 

Där har expertpanelerna men också verkställande ledamoten en mycket 

viktig roll. 

På fråga om den verkställande ledamoten har någon betydelse för hur 

pengarna fördelas svarar Wallenberg: 

– Om man tittar på stiftelsens historik kan man se att olika verkställande 

ledamöter har jobbat på olika sätt. Vi har inte heller sökt någon som ska vara 

identisk med tidigare ledamöter utan ser alltid efter vad som behövs vid 

varje tillfälle. 

Minskat stöd till utrustning 

En nyordning har redan inträtt eftersom stiftelsen aviserat att den inte 

längre kommer att gå in och stötta forskningsutrustning i samma utsträckning 

som förr. Fram till nu har drygt 30 procent av stiftelsens donationer 

gått till dyrbar forskningsutrustning inom de tekniska, naturvetenskapliga 

eller biomedicinska forskningsområdena. 

– Universiteten måste börja arbeta in utrustningskostnaderna mer i sina 

egna budgetar. Vi vill hitta stora projekt som vi kan delta djupare i. Vi gör 

däremot inga riktade ansökningar, förutom projektet Wood Science Centre 

där Kungl. Tekniska högskolan och Chalmers tekniska högskola fick ett anslag 

förra året. 

Förutom utrustning ges bidrag till särskilda forskningsprojekt av hög 

potential, större forskningsprojekt om utbildning och stöd till universitetens 

profilområden – Wallenberg Scholars. Stiftelsens har även stipendieprogram 

och finansierar akademiforskartjänster. 

När det gäller frågan om grundforskning kontra tillämpad forskning menar 

Peter Wallenberg att grundforskning är universitetens kärnverksamhet. 

– Den är oerhört viktig, utifrån den hittar man sedan sådant man vill 

fördjupa sig i. Samtidigt måste samarbetet med näringslivet öka. Produkter 

som ingen vill köpa är ointressanta, konstaterar han. 


Bild Orasis Foto, Mia Åkerman 


DORUM skapar överblick 

över Umeå universitets 

forskningsdatabaser 

Nu startar arbetet med att skapa Dorum: Databaser 

och register för forskning vid Umeå universitet. 

betungande byråkratisk och administrativ pålaga, 

säger Mattias Sandström, som också berättar 

att en workshop om registerforskning vid 

Umeå universitet preliminärt kommer att arrangeras 

under hösten 2009. 

– Vi har skickat ut frågeformulär till ett antal forskare vid Umeå universitet för att ta reda på vad de har för 

önskemål med Dorum, förklarar Mattias Sandström och Carin Hedlund, både utredare vid Demografiska 

databasen, DDB. 

Syftet med Dorum är att skapa ett register över 

de forskningsdatabaser som finns tillgängliga 

vid Umeå universitet. Registret ska innehålla 

information om innehåll, syfte, ansvarig, forskningsområde 

och typ av databas. Naturligtvis 

ska vi också skapa ett rationellt arbetsätt för 

underhåll och drift av registret och en plan för 

hur den framtida konsultverksamheten inom 

Dorum ska bedrivas, inleder Mattias Sandström, 

utredare vid Demografiska databasen (DDB) 

vid Umeå universitet. 

Umeå universitets styrelse beslutade vid sitt 

möte den 20 november 2008 att avsätta totalt 

tio miljoner kronor till registerdataforskning 

vid Umeå universitet. Inom ramen för detta 

beslut finns en longitudinell befolkningsdatabas 

kallad Poplink, mer om detta längre ner i denna 

artikel, och ovan nämnda Dorum. 

Högre kvalitet och bättre samarbete 

Målet med Dorum är bland annat att höja kva- 

liteten på Umeå universitets hantering av befintliga 

forskningsdatabaser och att skapa 

bättre möjligheter för forskare från olika fakulteter 

och institutioner att samarbeta med varandra. 

– Vi vill skapa en plattform för forskare att 

komma åt information om varandras forskningsdatabaser. 

Givetvis kommer ett intimt 

samarbete att ske med den forskningsdatabas 

som Umdac och informationsenheten idag driver, 

förklarar Carin Hedlund, också hon utredare 

vid DDB. 

Frågeformulär till forskare 

Under april månad skickar Carin Hedlund och 

Mattias Sandström ut ett frågeformulär till ett 

urval av universitetets forskare, för att få in 

synpunkter och önskemål på det framtida Dorum. 

Vi hoppas att forskarna ska se Dorum som 

ett mervärde i framtiden och inte som en ny, 

Egen hesida 

En hemsida har skapats för projektet, där man 

kan finna mer information om Dorum och även 

fylla i frågeformuläret (om man inte fått det 

personligen tillsänt.) Hemsidan har följande 

adress: www.ddb.umu.se/dorum 

– Därefter kommer vi att börja fundera på 

de juridiska aspekterna, drift och underhåll 

samt hur konsultverksamheten, som ingår i 

projektet, ska utformas och bedrivas mot institutionerna. 

Vi har idag resurser för en halvtidstjänst 

under de kommande fem åren, tillägger 

Carin Hedlund. 

Poplink 

Ovan nämnda longitudinella befolkningsdatabas 

vid namn Poplink kommer att byggas upp 

under de närmaste fyra åren och omfatta ett 

tiotal församlingar i Skellefteåregionen. Under 

den perioden kommer den nya infrastrukturen 

successivt att bli tillgänglig för forskning och 

vara fullt utbyggd i slutet av år 2012. 

När detta är gjort, kommer vi att få tillgång 

till ett befolkningsregister som sträcker sig över 

mer än 300 år och innehåller viktiga forskningsdata 

om nära 300 000 individer. Forskarsamhället 

erbjuds en oöverträffad rikedom av information 

om geografiska, socioekonomiska, 

hälso- och släktskapsförhållanden. Poplink 

kommer med andra ord att få ett oerhört stort 

värde för såväl de medicinska vetenskaperna 

som för samhällsvetenskap och humaniora, 

säger Anders Brännström, professor i historisk 

demografi och föreståndare vid Demografiska 

databasen, i en kommentar. 

Text Stefan Lybeck 



Thomas Malm och Volantic AB 

årets alumnföretagare 

Thomas Malm driver företaget Volantic AB i Skellefteå. Företaget jobbar med egna produkter 

och tjänster kring säkerhet, positionering och lokalisering, framförallt för inomhusbruk. Genom 

att fästa markörer på människor eller material kan man hålla reda på var de befinner sig. 

– Våra system är radiobaserade men fungerar egentligen på samma sätt 

som GPS- eller GSM-system. Fördelen är att vårt system fungerar bra 

inomhus och är energisnålt, förklarar Thomas Malm. 

Företaget håller bland annat på att utveckla ett system som skulle 

kunna användas för att lokalisera barn på exempelvis stora nöjesfält eller 

inomhusarenor. 

– Barnen får ett armband på sig med referensnoder som gör att de 

går att spåra om föräldrarna tappar bort dem, förklarar Thomas. 

Inbyggda system som elektronikkonstruktion, CAD och programmering 

av allt ifrån mikrokontroller till telefoner, handdatorer, GPS och 

trådlös kommunikation i system med säkra server- och databaslösningar 

är företagets grund. Företaget är specialiserat på inbyggda system och 

triangulering, där användningsområden för tekniken exempelvis kan 

vara positionering av gods eller fordon, synkronisering av en produktionslinje 

eller mobil styrning och övervakning av maskiner. 

Belgisk mångmiljonorder 

I februari fick Volantic en femårig mångmiljonorder från ett belgiskt 

företag på ett radiobaserat styrsystem. Det belgiska företaget bygger 

kupor som släpper in solljus i olika typer av byggnader som till exempel 

sportanläggningar, fabriker, lager och butiker. Volantic ska leverera ett 

positioneringssystem som används så att reflektorerna hela tiden ger 

största möjliga utbyte av solljuset. 

– Systemet ger en stor energibesparing och är därmed också miljövänligt. 

Thomas Malm gick ut systemvetarprogrammet vid Umeå universitet 

2001. Han gjorde sitt examensjobb på Skellefteåföretaget Followit som 

utvecklar spårutrustning baserad på GPS- och GSM-system. 

– Vi jobbar med liknande saker, skillnaden är att Followit är inriktat 

på utomhusmiljöer och vi på inomhusmiljöer så vi konkurrerar inte riktigt 

på samma marknad, berättar Thomas. 

Och tur är väl det. När examensarbetet var klart blev han anställd på 

Followit där han jobbade fram till dess han, tillsammans med tre andra, 

startade Volantic i maj 2007. 

Orsaken till att han startade eget var att han kände att han hade en 

bra idé och att han trivdes med småföretagarkulturen på Followit. 

Delas ut på Tillväxtgalan 

Finanskrisen har hittills inte påverkat företaget i någon större utsträckning. 

– Vi har haft tur genom att vi fått både konsultuppdrag och order på 

produkter. Än så länge ser det trots allt bra ut men man vet aldrig hur 

det ser ut i höst. 

Utmärkelsen årets alumnföretag tilldelades Thomas med motiveringen: 

”Företaget är grundat på ett genuint intresse för ständig utveck- 

Thomas Malm, gick ut systemvetarprogrammet vid Umeå universitet 2001. 

Nu driver han företaget Volantic AB och är årets alumnföretagare. 

ling av teknik. På mycket kort tid har det framgångsrikt etablerat sig på 

den svenska och internationella marknaden.” 

– Det känns bra att få priset. Det är en uppmuntran och ger lite PR 

till företaget, säger Thomas. 

Den officiella prisutdelningen sker den 24 april på Framgångsdagen 

– Skellefteås Tillväxtgala. 


Bild Liselotte Lundqvist 

Till årets alumnföretagare kan den som senast tio år efter avslutade 

studier vid Umeå universitet, själv eller i kompanjonskap, driver 

ett framgångsrikt företag i Skellefteå kommun utses. Priset delas 

ut av en jury från Connect Norr, Umeå universitet i Skellefteå och 

Uminova Innovation AB. 

Priset består av Connect Västerbottens Språngbräda, vars värde 

beräknas till 56 000 kronor. En panel sätts samman bestående 

av Connects partner, medlemmar och specialinbjudna experter till 

stöd för det företag som går in i Språngbrädesprocessen. Själva 

Språngbrädan kan liknas vid ett styrelsemöte, där panelens medlemmar 

på ett strukturerat sätt ger företagaren råd och tips på hur 

företaget snabbast ska utvecklas. 


Enheten för näringsliv och 

samverkans, ENS, viktiga uppgift: 

Koppla ihop 

universitetet 

och omvärlden 

Enheten för näringsliv och samhälle, ENS 

ENS bildades hösten 2003. Enheten har idag 32 anställda. ENS finns på fem orter i Norrland: 

Umeå, Örnsköldsvik, Skellefteå, Lycksele och Kiruna. 

ENS är Umeå universitets centrala funktion för samverkan mellan näringsliv och samhälle. 

Enheten förmedlar forskningssamarbeten, uppdragsutbildningar, medverkar vid utvecklingen 

av nya utbildningssatsningar och arbetar för att skapa kontakter mellan forskare och företag, 

studenter och arbetsliv. 

”Huvudkontoret” finns i Samverkanshuset på Umeå universitets campus. De fyra regionkontoren 

har bland annat ansvar för decentraliserade utbildningar. 


Enheten för näringsliv och 

samhälle, ENS, finns för 

att underlätta och inspirera 

till samverkan vid Umeå 

universitet. 

Så tydligt, distinkt och klart inleder enhetschef 

Ingrid Fängmark presentationen av enheten 

för näringsliv och samhälle. Hon fortsätter: 

– ENS vill öka samspelet mellan akademien 

– det vill säga Umeå universitet – samhället 

och näringslivet. Vi har en viktig roll som kontaktskapare, 

pådrivare och brobyggare. Våra 

resurser och nätverk står till institutionernas 

förfogande. 

ENS har med andra ord den strategiska 

kompetens och de personella resurser som krävs 

för samarbete med omvärlden. Här finns omvärldskunskap, 

”EU-kunskap”, nätverk och 

konkreta verktyg, ett sådant verktyg är den nya 

kundrelationsdatabasen som är under uppbyggnad 

för kommande fundraising-kampanj. 

– Genom ett stort antal företagsbesök, våra 

nätverk och kontakter med institutionerna 

fångar vi förslag och idéer, som efter träget arbete 

kan resultera i ny uppdragsutbildning, ny 

grundutbildning eller ett nytt forskarsamarbete. 

Vi ordnar mötesplatser av olika slag och 

representerar Umeå universitet inför företag, 

myndigheter och organisationer. ENS har strävan 

att vara en tydlig huvudingång till Umeå 

universitet, tillägger Ingrid Fängmark. 

Långa processer 

Biträdande enhetschef Erika Asplund betonar 

att ENS roll är att skapa samarbeten genom att 

driva konstruktiva processer mellan universitetets 

institutioner och företagen ute i näringslivet. 

– Dessa processer kräver uthållighet, kreativitet 

och nytänkande. Ofta ser man bara slutprodukten 

och inser inte omedelbart att resan 

varit lång från idé, via diskussioner och möten, 

till beslut, produktion och implementering. Ett 

gott exempel på detta är när vi var med och 

skapade högskoleprogrammet till processoperatör. 

I den processen var många företag från 

Örnsköldsvikstrakten delaktiga. 

Regionalt ansvar för Norrland 

Umeå universitets utbildning och forskning är 

en viktig resurs för kunskapsutveckling och 

tillväxt i den region där vi verkar, det vill säga 

de fyra nordligaste länen. En, med europeiska 

mått mätt, gigantisk glesbygd med en miljon 

Enheten för näringsliv och samhälle, ENS, arbetar främst med Umeå universitets samverkansuppgift. 

Vi utvecklar samspelet mellan akademin, samhället och näringslivet, säger Ingrid Fängmark, enhetschef 

vid ENS, och Erika Asplund, biträdande enhetschef, unisont på trappan till Samverkanshuset, där ENS 

har sina lokaler. 

innevånare, där de akademiska traditionerna 

är mycket svagare än landet i övrigt. Här finns 

hinder i form av långa avstånd, bristande högskoleutbildning 

och tidskrävande resor, allt 

måste övervinnas för att föra ut ny kunskap till 

den norrländska företagen. 

– Idag har ENS ett samarbete med Akademi 

Norr när det gäller kunskapsöverföring till små 

företag. Kort uttryckt är samarbetsprojektet 

med Akademi Norr en gränsöverskridande 

samverkan mellan tolv kommuner i fyra län. 

De tolv kommunerna är Arjeplog, Arvidsjaur, 

Dorotea, Kramfors, Lycksele, Malå, Sollefteå, 

Sorsele, Storuman, Strömsund, Vilhelmina och 

Åsele. Här skapar vi ett utbyte av erfarenheter 

och kontakter – allt i syfte att småföretagen i 

dessa kommuner ska få ta del av den kunskap 

och forskning som finns vid Umeå universitet, 

berättar Erika Asplund vidare. 

Nätverk 

ENS hela verksamhet bygger mer eller mindre 

på kontakter och nätverk. Att skapa samverkan 

mellan universitetets 60-talet institutioner, 

dess forskare, flera hundra företag och 29 000 

studenter är inte möjligt på annat sätt. Exempel 

på nätverk är det samarbete med kommunerna 

Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Vindeln 

och Vännäs, som ENS driver. 

– Kontakterna med studenterna utvecklar 

vi bland annat med den vägledning som vi erbjuder. 

Lärarna är en viktig målgrupp för detta 

arbete, då vi genom att arbeta med dem, kan 

nå ut till fler studenter. Vi inser att dagens studenter 

i förlängningen kommer att vara morgondagens 

kontakter ute i företagen, säger 

Ingrid Fängmark. 

EU-kompetens 

Enhetschef Ingrid Fängmark anser att Umeå 

universitet har mycket att vara stolt över. Som 

exempel nämner hon spontant UPSC, Handelshögskolan, 

Tekniska högskolan och Designhögskolan. 

Men universitetet måste bli bättre på 

att marknadsföra sin kunskap, sin kompetens 

och sina unika tillgångar: 

– Vi måste helt enkelt bli bättre på att skryta. 

Den som inte syns, finns som bekant inte. 

Här har ENS ännu en roll att kreera. 

Avslutningsvis lämnar Ingrid Fängmark ytterligare 

ytterst viktig information om ENS: 

– Vi har en EU-funktion som är till för de 

forskare vid Umeå universitet som söker extern 

forskningsfinansiering och vi arbetar huvudsakligen 

med EU:s ramprogram för forskning 

och utveckling. På ENS finns specialkompetens 

om EU och EU-frågor. Vi har personal som kan 

avtal, budget, ansökningar, politik, juridik och 

annat som gäller inom EU. ENS erbjuder service 

i form av information, utbildning och stöd. 

Syftet är bland annat att skapa förutsättningar 

för en ökning av universitetets externa finansiering. 


Bild Gösta Wendelius 


Uppföljning på samhällsvetenskapliga fakulteten: 

Studenterna nöjda med sin 

utbildning vid Umeå universitet 

95 procent av de utexaminerade vid samhällsveteskapliga 

fakulteten anser att studietiden vid Umeå universitet var 

bra eller mycket bra. 

Det visar en rapport från förra kanslichefen 

Ulla Blomqvist vid samhällsvetenskapliga fakulteten. 

Rapporten bygger på enkäter som 

skickats ut till utexaminerade studenter vid tre 

olika tillfällen: År 1996 riktade sig enkäten till 

studenter som avlagt examen 1987, 1990 och 

1993. År 1999 gällde enkäten studenter som var 

färdiga 1996. År 2007 omfattade enkäten utexaminerade 

från åren 2002 och 2003. 

Svarsfrekvensen är generellt glädjande hög. 

Första enkäten uppgick den till 76 procent, 

andra enkäten till 65 procent och vid tredje 

enkäten var svarsfrekvensen knappt 60 procent. 

Den förhållandevis låga siffran vid tredje enkäten 

förklaras till viss del av att flera av de 

tillfrågade bodde utomlands vid svarstillfället 

jämfört med tidigare undersökningar, säger 

Ulla Blomqvist. 

Slutsatser 

Av rapporten, som blir offentlig i april 2009, 

kan vi dra följande generella slutsatser: 

De utexaminerade studenternas sociala bakgrund 

har förändrats. Fler studenter har föräldrar 

som läst på akademisk nivå. 

I de senare examenskullarna har en allt 

större andel valt att stanna och arbeta i Norrland. 

Över 70 procent anser att arbetsuppgifterna 

motsvarar den utbildning de genomgått cirka 

tre år efter utbildningen. Sambandet är större 

bland dem som varit yrkesverksamma längre 

och bland dem som avlagt en yrkesinriktad 

examen. 

Trivseln på arbetsplatsen är genomgående 

hög. 

De flesta som utexaminerats hade tillsvidareanställningar 

vid undersökningstillfället. Dock 

framgår det att det blivit något svårare för nyexaminerade 

att få tillsvidareanställningar. 

Arbetsuppgifter och karriärvägar skiljer sig 

mellan män och kvinnor. En stor andel av kvinnorna 

arbetar som handläggare inom den offentliga 

sektorn cirka tre år efter examen. Relativt 

få kvinnor har befattningar som chef eller 

sitter i företagsledningen. En mycket större 

andel av männen har en position i företagsledningen 

eller som hög chef. Karriärmönstret 

ändras efterhand för såväl männen som kvinnorna 

men mest för männen. 

Nöjda med Umeå som studentstad 

De utexaminerade är nöjda med Umeå som 

studentstad. Cirka 85 procent anser att Umeå 

är bra eller mycket bra som studentstad. (Mest 

nöjda är stockholmarna och minst nöjda är 

västerbottningarna.) 

De flesta är nöjda eller mycket nöjda med 

undervisningen. Såväl män som kvinnor ”rankar” 

undervisningen högst. (I rankningen kan 

man också se att fler av studenterna blev nöjda 

med lokalerna efter förbättringarna i Samhällsvetarhuset 

och tillkomsten av Beteendevetarhuset 

och Mit-huset.) 

Cirka 95 procent av både män och kvinnor 

tycker att studietiden varit bra eller mycket bra. 

Endast 1 procent tycker att studietiden varit 

mindre bra. 

Huvuddelen av de utexaminerade 

studenterna från samhällsvetenskapliga 

fakulteten vid Umeå universitet 

är nöjda eller mycket nöjda med sin 

utbildning. Det visar sig i de tre 

uppföljningar vi gjort, säger Ulla 

Blomqvist, före detta kanslichef vid 

samhällsvetenskapliga fakulteten 

vid Umeå universitet. I bakgrunden, 

som sig bör, Samhällsvetarhuset. 

Skillnader 

– Givetvis finns det skillnader mellan våra 

olika utbildningar. Psykologerna verkar vara 

den examenskategori som har den mest positiva 

synen på sin utbildning, tätt följda av juristerna. 

Det är också de utbildningar som är 

längre än de övriga. Systemvetarna och idrottspedagogerna 

har en större andel, som har en 

något mer negativ inställning till utbildningen 

i de gjorda uppföljningarna. Dessa två examensgrupper 

är förhållandevis små varför resultaten 

därmed också blir lite osäkrare. Det finns andra 

undersökningar som ger en mer positiv bild av 

dessa utbildningar. Socionomerna är den grupp 

som i högst utsträckning verkar stanna kvar 

och arbeta i Norrland, avslutar Ulla Blomqvist. 




Det akademiska 

författarskapets kollaps 

Det alltmer kollektiva akademiska 

författarskapet kan leda till otydlighet 

och i värsta fall fresta till ett slags fusk. 

Rektor emeritus Inge-Bert Täljedal sparade inte på krutet, när han föreläste 

om det akademiska författarskapets förfallstendenser. Föremål 

för hans kritik var främst den medicinska vetenskapen. 

Det är genom att författa som forskaren gör anspråk på att tillföra 

mänskligheten ny kunskap. Traditionellt ska texten vara ärligt menad, 

sanningssyftande och inte avsiktligt vilseledande. Genom den pretenderar 

forskaren på respekt för sitt arbetes förtjänster och erkänner sig 

som legitim måltavla för befogad kritik, inledde Inge-Bert Täljedal. Genom 

att den traditionella författarrollen tycks vara på väg att försvinna 

och att fenomen som kollektivt författarskap, gästförfattare, gåvoförfattare, 

hedersförfattare och spökskrivare blir allt vanligare, uppstår viktiga 

frågor om forskningens värde, sanningshalt och vetenskaplighet 

samt frågan om forskningsfusk. 

Svart på vitt 

Inge-Bert Täljedal, professor emeritus i histologi, visade med exempel 

ur litteraturen att vetenskapliga uppsatser har allt fler författarnamn. 

Den ensamme författaren är på väg att försvinna helt inom vissa områden. 

År 1948 skrev Ragnar Granit, finlandssvensk nobelpristagare i fysiologi 

eller medicin 1967, en vetenskaplig studie om sinnesfysiologi. Han 

var ensam författare och skrev på ett personligt sätt. 60 år senare, i novembernumret 

av Science, är det inget konstigt med studier av bortemot 

tio författare. Frågan inställer sig då omedelbart: Vem har egentligen 

skrivit vad i dessa nutida uppsatser 

Bokstavsordning 

Tidigare presenterades författarna till vetenskapliga verk i bokstavsordning, 

om de var fler än en. Den ordningen tycks nu alldeles förlegad. 

Enligt Inge-Bert Täljedal säger en tyst konvention att det första namnet 

är den som i realiteten har gjort det mesta av undersökningen, medan 

det sista namnet kan vara personen bakom idén/metoden/processen. 

Men säker kan man inte vara. Namnen däremellan är också svårare att 

definiera: 

Numera förekommer begrepp i den akademiska världen som gästförfattare, 

gåvoförfattare och hedersförfattare. I samband med dessa 

begrepp uppkommer följdfrågor som: Vad betyder ordningsföljden Hur 

ska meriter och kritik fördelas 

Nature 1987 

Inge-Bert Täljedal påpekade att frågan om det kollektiva författarskapet 

ingalunda är ny. Redan år 1987 hade den ansedda tidskriften Nature en 

artikel om forskningsfusk, där redaktören delade upp misstagen i två 

Inge-Bert Täljedal, före detta rektor vid Umeå universitet. 

grader. Grad ett, den lättare, innehöll fenomen som slarv och gåvoförfattare. 

Grad två, den tyngre, bestod av värre misstag som missledande 

information, fusk och falsarier. 

– Min egen subjektiva slutsats är att det i den vetenskapliga världen 

finns en ökande (och tyst) benägenhet att acceptera fenomenet falska 

författare, det vill säga författare som de facto inte har bidragit nämnvärt 

till undersökningen. När det förekommer är detta en form av lurendrejeri, 

egentligen ett slags forskningsfusk. Ett nederlag för alla, menar 

Inge-Bert Täljedal 

Den kända amerikanska medicintidskriften JAMA avslöjade förra 

året att ett stort företag hade använt sig av manipulerade författarnamn 

för att skapa större trovärdighet åt en viss medicin. Tidskriftens redaktion 

såg synnerligen allvarligt på skandalen och menade att det nog inte 

rört sig om en enstaka händelse. Den forskande läkarkåren uppmanades 

av tidskriften att sluta med denna sorts missförhållanden. Med den uppmaningen 

från JAMA projicerad på vita duken avslutade Täljedal sin 

föreläsning. 

Centrum för studier av vetenskap och värderingar 

Arrangörer var Centrum för studier av vetenskap och värderingar, CSVOV, 

vid Umeå universitet. Csvov ska bland annat bygga broar mellan humaniora 

och medicin. 




Nytt lönebildningssystem: 

Arbetets svårighetsgrad och 

individuell skicklighet avgör lönen 

Lönesättningen vid Umeå 

universitet ska bli mindre 

subjektiv och mer rättvis. 

Så kan man kort uttrycka syftet med arbetet att 

skapa ett nytt lönebildningssystem. 

Umeå universitets nya lönebildningssystem 

har målet att på ett trovärdigt och acceptabelt 

sätt ligga till grund för individuella löner och 

samtidigt minimera riskerna för könsdiskriminering 

och andra orättvisor. Ledstjärnan är 

alltså att minska subjektiviteten i lönebildning, 

inleder Mats Jonsson, som tillsammans med 

Hans Sundin arbetar som konsulter i det egna 

företaget Valuator AB. 

Utgångspunkterna i det nya lönebildningssystemet 

är två: dels en befattningsvärdering 

eller arbetsvärdering (det vill säga en värdering 

av olika arbetens svårighetsgrad), dels en bedömning 

av medarbetarens individuella skicklighet 

(det vill säga kompetens och uppnådda 

resultat). Mats Jonsson understryker samtidigt 

att systemen skräddarsys av Umeå universitet, 

utifrån metoder och tekniskt stöd som utvecklats 

av Valuator. 

Ambitionen är att det nya lönebildningssystemet 

ska träda i kraft den 1 juli i år. 

Rättvisa 

– Vi eftersträvar rättvisa. Två medarbetare med 

jobb med lika svårighetsgrad och som är lika 

skickliga bör enligt avtalet ha samma lön. Detta 

oavsett kön, anställningstid, facklig tillhörighet 

och befattningsbenämning, fortsätter 

Mats Jonsson. Eftersom systemet som sådant 

inte ska orsaka högre sammanlagda lönekostnader, 

vet vi att detta kommer att kräva en viss 

omfördelning och en sådan process tar tid. Här 

talar vi om minst tre år. 

Han tillägger dock att många undersökningar 

visar att lönen INTE är det viktigaste vi 

har i jobbet, även om upplevda orättvisor med 

lönen ofta orsakar missnöje. Faktorer som intressanta 

arbetsuppgifter, utvecklingsmöjligheter, 

trygghet och social gemenskap väger dock 

ofta tyngre än kronor och ören i lönekuvertet. 

– Utgångspunkten är att skapa en så objektiv och rättvis lönesättning som möjligt. Ledord är arbetets 

svårighetsgrad och den individuella skickligheten, sammanfattar Mats Jonsson, konsult från Valuator AB. 

Umeå universitet är ETT universitet 

– När det gäller lönebildning – och självklart 

även i andra sammanhang – måste vi inse att 

Umeå universitet är ETT universitet och EN 

arbetsplats. Detta är kanske inte helt lätt, när 

marknadskrafterna träder in i handlingen. Tittar 

vi på de avtal som gäller mellan arbetsgivare 

och personalorganisationerna, så säger 

dessa att den enskilde medarbetaren har rätt 

att veta hur dennes lön sätts och att han eller 

hon har rätt att veta hur lönen kan påverkas, 

säger Anders Sjöström, utvecklingskonsult vid 

Umeå universitets personalenhet. 

Nytt grundläggande synsätt 

Mats Jonsson tillägger: 

– Det nya lönebildningssystemet innebär 

ett paradigmskifte: från fördelningspolitik till 

en mer utvecklingsorienterad lönepolitik. Det 

nya systemet innebär att lönen i möjligaste utsträckning 

sätts på saklig grund. Det ska icke 

handla om godtycke, slump, slentrian, med- eller 

motgång i relationen till chefen. Lönen ska 

baseras på svårighetsgraden i arbetet och den 

enskilde individens skicklighet. 

Mats Jonsson menar att man hittills haft 

fokus allför mycket på löneförändringen, inte 

på själva lönens storlek. Med andra ord har vi 

stirrat för mycket på antal procent när det gäller 

löneförändring – och detta har per automatik 

inneburit oönskade löneskillnader och klyftor 

mellan olika individer. I framtiden måste vi 

istället börja diskutera Umeå universitets framtida 

lönestruktur. 

– Vår utgångspunkt är att individen i grunden 

vill göra ett bra jobb. Medvetenheten om 

den enskilde individens betydelse för verksamheten 

på en arbetsplats ökar och betonas därför 

också allt mer, avslutar Mats Jonsson. 



Systemet Valuator 

Systemet Valuator består av två grundmoduler: 

en för befattningsvärdering och en 

för individbedömning. 

Befattningsvärderingen mäter svårighetsgraden 

i varje enskild befattning. Detta 

för att kunna tillämpa principen: ju svårare 

jobb, desto mer betalt. 

Individmodulen skapar ett tydligt mått 

på det individuella arbetsresultatet i termer 

av skicklighet, resultat och beteenden. 

Valuator är inget standardiserat system, 

utan skräddarsys för Umeå universitets 

räkning. 


Påverka Google 

med enkla knep 

POU 

Utbildning för nya lönebildningssystemet 

Så kan du öka antalet 

besökare till din webbplats. 

Ett av de mest effektiva och billigaste sätten att 

synliggöra en verksamhet idag är att hamna 

högt upp i listor från olika sökmotorer, till exempel 

Google. Söker någon på ”läkarprogrammet” 

i Google, och din hemsida om läkarprogrammet 

hamnar högst upp i träfflistan kan du 

vara säker på att många går in på din webbplats. 

Och man kan påverka Google. Några enkla knep 

när du skriver text för webben ökar chanserna 

för att din sida ska hamna högt på listan! 

– Mätningar har gjorts som visar att 96 procent 

av dem som använder Internet också använder 

en sökmotor, oftast Google, berättar 

Simon Sundén, som är konsult inom Internetmarknadsföring 

och som har specialiserat sig 

på att förstå sökmotorer. 

Var noga med titel och rubriker 

En sökmotor letar igenom sida efter sida på 

Internet, och försöker tolka vad som finns där. 

Texten på sidan värderas av sökmotorn för att 

kunna bedöma om sidan är relevant för sökningen. 

Högst värderas vad som står i sidans 

titel, det vill säga den text som står högst upp 

i webbläsarens fönster. Näst högst värderas 

huvudrubriken och sedan underrubriker. Efter 

det letar sökmotorn igenom sidans brödtext, 

och vilka länkar som finns till sidan. 

Till exempel: Någon som är intresserad av 

att läsa till läkare skriver in ordet ”läkarprogrammet” 

i Google. ”Läkarprogrammet” blir då 

det nyckelord som Googles sökmotor letar efter. 

Hittar Google nyckelordet i en hemsidas titel 

tolkas det som att sidan är relevant. Det gäller 

därför att vara konkret när man ger sidan en 

titel. Handlar det om läkarprogrammet bör titeln 

vara något i stil med: ”läkarprogrammet 

vid Umeå universitet”, inte ”Här kan du läsa 

om en inspirerande utbildning för dig som vill 

jobba med människor”. 

Finns nyckelordet dessutom i huvudrubrik 

och underrubriker blir sidan ännu mer relevant. 

Upprepas ordet också i brödtexten, och det finns 

länkar till och från sidan som går till andra 

hemsidor om utbildning värderas sidan högt 

av Google. 

Anpassa språket efter målgruppen 

Det gäller också att använda sig av det språk 

som målgruppen för hemsidan söker på. Riktar 

sig hemsidan mot forskare kanske man bör använda 

de termer som används inom forskningen. 

Riktar sig sidan mot studenter eller allmänhet 

är sannolikheten att de kommer att söka 

efter facktermer i Google ganska liten, då kan 

det vara bättre att använda begrepp som är mer 

allmänt kända. Vill du veta hur populärt ett ord 

är att söka på kan du titta på Googles statistikverktyg, 

som är gratis. Där kan du skriva in 

ett ord och se hur många som har sökt efter det. 

Då får du också förslag på synonymer till ordet 

som kanske är populärare sökord. Adressen till 

statistikverktyget är . 

Genom att skriva sin text på ett sätt som 

Google ”tycker om”, kan man alltså hamna högre 

upp i träfflistan. Simon Sundén sammanfattar 

vad man ska tänka på när man skriver för 

webben: 

– Fundera på vilka ord du tror att personer 

som är målgruppen för hemsidan söker på. 

Använd de orden! Försök få med de orden så 

många gånger som möjligt i text och rubrik, 

och även i titeln. Försäkra dig om att titeln är 

relevant och länka till så många andra sidor 

som möjligt. Gör du det kommer din sida att 

visas högre i Googles träfflista! 

Text Elin Andersson 

Under våren pågår en utbildningsinsats 

avseende vårt nya lönebildningssystem, 

som presenteras på annan 

plats i tidningen. När detta 

skrivs har ungefär 70 procent av alla 

lönesättande chefer fått en duvning 

i hur man genomför befattningsvärderingar, 

eller hur man skattar ett 

arbetes svårighetsgrad. Runt hälften 

av cheferna har också fått inblick i 

hur man genomför bedömningar av 

den individuella skickligheten hos 

medarbetarna. Reaktionerna har varit 

positiva. Kritiska synpunkter har 

kunnat användas till förbättringsåtgärder. 

Min övertygelse är att detta 

stöd vid lönerevision och lönesättning 

vid nyanställningar kommer att 

skapa större rättvisa och att bidra till 

ett effektivare arbete med lönebildningsfrågorna. 

Inte minst kommer 

möjligheten att undvika lönesättning 

på osakliga grunder att öka tack 

vare den analysfunktionalitet som är 

inbyggd i verktyget. De fackliga organisationernas 

och arbetsgivarens 

företrädare har genomfört ett gediget 

arbete för att hitta en gemensam 

syn på befattningsvärderingen. 

Implementeringen av det lokala 

samverkansavtalet pågår också för 

fullt. Information och utbildning erbjuds 

på alla nivåer inom vårt universitet. 

Utgångspunkten för arbetet 

har hela tiden varit dels att information 

om viktigare beslut ska ges i 

samverkansgrupperna, dels att avtalet 

inte ska leda till mer administration 

och byråkrati. Tillit och ömsesidig 

respekt är viktiga ledord i 

arbetet. Parterna har hela tiden sett 

vårterminen som en period då vi försöker 

hitta de bästa vägarna för att 

kunna leva upp till andan i avtalet. 

Känslan är att vi definitivt är på rätt 

väg. Hanna Lönnerskog Nilsson vikarierar 

som jämställdhetssamordnare 

och Pia Fredriksson som utvecklingskonsult. 

De är båda mycket välkomna 

i gänget. 

Johnny Karlsson, 

Personalchef 


Månadens profil 

Namn: Runar Brännlund 

Ålder: 51 

Kommer från: Sorsele 

Yrke: Professor i nationalekonomi vid 


Aktuell: Nyinvald ledamot i Kungliga 

Ingenjörsvetenskapsakademien 

Intressen: Motorcyklar, stugorna på en ö 

i havet utanför hembyn Täfteå och i barndomsbyn 

Sorsele, abborrfiske, flugfiske 

efter harr, gitarrspel och bluesmusik. 

Frispråkig Umeåprofessor invald 

i Kungliga Ingenjörsakademien 

Ifrågasätt allt! 

Sorselesonen och professorn Runar Brännlund säger 

alltid vad han tycker och tänker. Detta unika och 

eftersträvansvärda förhållningssätt har nu lett honom 

ända in i Kungliga Ingenjörsakademien. 

– Att tänka kritiskt och självständigt, att ifrågasätta, 

att våga gå mot strömmen – allt detta 

är en forskares och akademikers fördömda plikt. 

När alla går åt ett visst håll, är det vist och klokt 

att stanna upp och tänka själv, att ta ställning, 

inleder Runar Brännlund, professor i nationalekonomi 

vid Umeå universitet. 

Själv lever han upp till detta. Av den anledningen 

syns Runar Brännlund ofta och mycket 

i media och är något av en kändis, även om han 

själv aldrig skulle uttrycka det så. Runar Brännlund 

forskar om miljö- och klimatfrågor, de 

definitivt hetaste och viktigaste diskussionsoch 

debattämnen i vår tid överhuvudtaget. 

Etanol 

– Att tillverka etanol av svensk skog är ingen 

briljant idé, tvärtom, det blir för dyrt. Etanolen, 

E-85, kostar idag runt 10 kronor per liter. 

Eftersom den är mindre effektiv än bensin, 

så måste kostnaden räknas upp till 13, 14 kronor 

per liter. Av detta är inget skatt. Bensinen 

där emot beskattas med cirka 8 kronor per 

liter. 

Runar Brännlund menar att det är dyrt och slöseri 

med energi att utvinna etanol ur cellulosa 

från svensk skog. Här är det kallt och växer långsamt. 

Att producera etanol av sockerrör i Braslien 

är däremot en klokare tanke, där är det varmt 

och växer snabbt. Sedan måste man, enligt honom, 

kanske reflektera över drivmedel till våra 

fordon och våra fordon överhuvudtaget. 

Attityder till klimatpolitik 

Runar Brännlund är idag projektledare för ett 

antal projekt relaterade till miljö och naturre- 



Månadens profil 

– Miljö- och klimatfrågor 

ligger mig varmt 

om hjärtat, säger Runar 

Brännlund, professor 

i nationalekonomi och 

en känd profil vid 

Umeå universitet. 

– Att tillverka etanol 

av svensk skog är 

ingen briljant idé, det 

blir för dyrt. Däremot 

är det en bättre idé att 

framställda etanol av 

sockerrör i Brasilien, 

menar han. 

i Umeå. Där fanns profiler inom den nationalekonomiska 

disciplinen såsom Per-Olov Johansson, 

Karl-Gustaf ”Kalle” Löfgren, Sören 

Wibe, Bengt Kriström och Tomas Aronsson. 

Forskningsmiljön på Skogis var suverän. 

Stämningen var helt enkelt på topp. 

Resultatet blev att Runar disputerade år 

1988 med avhandlingen ” The Swedish Roundwood 

Market. An econometric analysis”, som 

kort och gott handlar om skogsekonomi. 

Nästa steg var att i stort sett hela forskargruppen 

återvände till Umeå universitet, där 

Runar Brännlund blev professor i nationalekonomi 

år 1999. 

surser, bland annat ett samarbetsprojekt med 

Luleå universitet, där man undersöker folks 

attityder till klimatpolitiken. Forskarna försöker 

ta fram vilka faktorer som kan tänkas vara incitament 

till förändrade attityder vilket i förlängningen 

leder till förändrade beteenden. Hur 

mycket är exempelvis människor beredda att 

betala för att genomföra förändringar för att 

minska utsläppen av koldioxid Föredrar man 

en skatt på utsläpp framför tvingande krav 

– Mer specifikt vill vi veta folks attityder till 

olika ”styrmedel” i klimatpolitiken. Är det exempelvis 

så att man föredrar en relativt dyr 

åtgärd, bara kostnaden fördelas ”rättvist” Finns 

det skillnader i attityder och syn på klimatpolitiken 

hos olika grupper i samhället Har stadsbor 

en annan syn än de som bor på landsbygden 

Skogen 

Runar Brännlund bedriver även ett projekt för 

Studieförbundet Näringsliv och samhälle, SNS, 

som enkelt uttryckt handlar om vad vi ska göra 

av vår skog – en av våra största och mest värdefulla 

naturtillgångar. Ska vi koka den Bränna 

den Såga den Promenera i den 

På sätt och vis kan man säga att Runar 

Brännlunds akademiska karriär startade i skogen. 

Men vi tar det hela från början: Runar 

Brännlund gick på treårig ekonomisk linje, kameral 

gren, Tannbergsskolan i Lycksele. Tillsammans 

med sin klasskamrat Björn Lyxell 

ägnade han sig åt allt annat än studier. Men det 

gick bra för de två ynglingarna. Björn Lyxell är 

idag professor i psykologi vid Linköpings universitet 

och Runar Brännlund är professor i 

nationalekonomi vid Umeå universitet. Busgrabbarna 

har med andra ord gjort karriär inom 

akademien, vilket kanske inte alla lärare vid 

Tannbergsskolan trodde på… 

Fotboll 

Fotbollen ägnade den unge Brännlund mer tid. 

Först var det Sorsele IF, sedan Lycksele IF och 

Betsele IF. 

– De bästa lirarna jag haft glädjen att spela 

med är Lyckselesonen Peter Nilsson, som sedermera 

blev proffs i Brugge i Belgien och gjorde 

35 A-landskamper, och landslagsmannen Stig 

Fredriksson från Sorsele, som fick stora framgångar 

i IFK Göteborg och även var lagkapten i 

det blågula svenska landslaget vid 15 matcher. 

Efter genomförd militärtjänst vid åttonde 

kompani vid I20 i Umeå och två års arbete vid 

Lokala Skattemyndigheten i Lycksele fögderi, 

var det dags för studier i ekonomi vid Umeå 

universitet. (Anledningen till att Runar Brännlund 

fick jobbet vid skattekontoret var, enligt 

honom själv, positiv särbehandling för att han 

var pojke – inget annat.) 

Efter att ha granskat 15 000 deklarationer 

per år i Lycksele i två år, kändes motivationen 

att studera mycket stark. 

Skogis 

Efter slutförd ekonomexamen vid Umeå universitet 

fick Runar Brännlund arbete som forskningsassistent 

vid SLU, det vill säga vid Skogis 

Expert 

Under åren 1995 – 1997 var han tjänstledig från 

universitetet för att vara huvudsekreterare i den 

så kallade ”Skatteväxlingsutredningen”, som var 

en parlamentariskt tillsatt kommitté. Sedan dess 

har Runar Brännlund anlitats som expert i ett 

antal statliga utredningar inom miljöområdet. 

Under åren 2006 och 2007 ingick han i regeringens 

råd för klimatfrågor. Runar Brännlund 

är dessutom styrelseledamot i Banverket. Och 

nu är han invald som ledamot i Kungliga Ingenjörsakademien. 

Den högtidliga installationen, 

med frack och specialdesignad frackkrage, sker 

vid en akademisk högtid i oktober. 

Familj 

Hustru Lotta och Runar bor i Täfteå, norr om 

Umeå, och har tre vuxna barn. Äldsta dottern 

Emma studerar freds- och konfliktfrågor på 

Irland, närmare bestämt i staden Galway på 

Irlands västkust. Där finns också den yngsta 

dottern Frida, som för närvarande arbetar i en 

ekopark på en ö utanför Galway. Sonen Olle 

pluggar vid Chalmers i Göteborg. 

Nu när våren är i antågande längtar Runar 

Brännlund efter att ta fram sin motorcykel av 

märket Honda årsmodell 1983. Men visst ägnar 

han tankar åt den innevarande finanskrisen, de 

svindlande bonusarna inom svenskt näringsliv, 

utvecklingen av Saabs framtid och andra stora, 

globala frågor. 

När alla går åt samma håll – som till exempel 

vid den förra krisen och IT-kraschen 1999, 

då alla talade om den nya ekonomin – då gäller 

det att se upp, känna tvivel och våga tänka 

själv! 




aktuellt i bildmuseet 

Rektorns ruta 

10 maj - 24 maj 

Becky Stern LilyPad Arduino Embroidery: A Tribute to Leah Buechley, 2008 

Från utställningen Open Source Embroidery 

It´s About Time 

Masters of Fine Arts, Examensutställning 2009 

Konsthögskolan vid Umeå universitet 

6 juni - 9 september 

Open Source Embroidery 

6 juni - 20 september 

Oscar Muñoz 

Besöksadress: Gammlia • Öppet: tis–lör 12–16, sön 12-17. mån stängt 

Fri entré • 090-786 52 27 • www.bildmuseet.umu.se • info@bildmuseet.umu.se 

Umeå universitet kommer 

2010 att få en ny rektor. Det 

var med vemod som jag 

meddelade universitetsstyrelsen 

att jag då går vidare 

till jobbet som verkställande 

ledamot i Knut och Alice 

Wallenbergs Stiftelse. Jag 

går från rektorstjänsten vid 

ett av landets mest framgångsrika 

universitet till att 

arbeta för en av landets viktigaste 

forskningsfinansiärer, 

vilket självfallet är positivt. 

Jag trivs oerhört bra vid 

Umeå universitet och kan 

bara konstatera att de flesta 

mätbara indikatorer visar att 

vi utvecklas väl och att vi 

dessutom är mycket konkurrenskraftiga. 

Vemodet kommer 

säkert av att jag vet att 

jag kommer att sakna den 

gemenskap och framgångsanda 

som präglar arbetet i 

universitetsledningen och 

dekangruppen. Jag är övertygad 

om att det finns få universitet 

som har ett så bra 

arbetsklimat. Jag kommer 

dock alltid att vara en del av 

Umeå universitet eftersom 

arbetet i Wallenbergstiftelsen 

skall kombineras med 

forskning som jag självfallet 

placerar vid en av Europas 

bästa forskningsmiljöer för 

växtforskning, Umeå Plant 

Science Centre. Nu är det 

inte slut än, jag har mer än 

ett år kvar vilket jag behöver 

för att vi ska kunna slutföra 

den utvecklingsplan som vi 

fastställde för knappt tre år 

sedan. 

Göran Sandberg, Rektor 


IT-systemet som ska 

ge bättre koll på 

siffror och nyckeltal 

I mitten av maj lanseras ett nytt IT-system, ett så kallat 

ledningsinformationssystem. Liknande system finns på 

många lärosäten, kommuner och landsting men Umeå 

universitet har fram till nu fått klara sig utan. 

Systemet kommer att vara ett viktigt verktyg 

för universitetets prefekter, chefer, fakultetsoch 

universitetsledningar. Det ska ge en översiktlig 

och aktuell bild av både verksamhetens 

resultat och ekonomiska ställning. Men alla 

anställda som har CAS-inloggning kommer att 

kunna gå in i systemet och se vissa uppgifter. 

– Man kommer att få tillgång till uppgifterna 

utifrån olika behörigheter. Det kommer 

att underlätta för många. Institutionerna kommer 

exempelvis inte att bli lika belastade med 

frågor, berättar Maria Hanell controller och 

projektledare för systemet. 

Kraven på återrapportering från regering, 

universitetsstyrelse och universitetsledning, 

skärps hela tiden, något som i sin tur skapar ett 

hårt tryck på organisationen. Ledningsinformationssystemet, 

LIS, ska lätta på det trycket. 

– Vi har egentligen inte haft en samlad bild 

av verksamhetens resultat tidigare i ett och 

samma uppföljningssystem, vilket de flesta andra 

universitet har, konstaterar Maria Hanell. 

Färdiga rapporter 

Genom LIS kan information från andra källsystem 

som Primula. Ladok. Raindance och 

senare i höst också Opus/Diva sammanföras. 

– Den informationen har vi ju haft tidigare 

men nu kommer den att gå att ta fram betydligt 

enklare och snabbare. Tiden som har lagts ner 

på att plocka fram siffrorna kan istället läggas 

på att analysera dem. En annan fördel är att 

informationen inte blir lika personberoende, 

förklarar Maria. 

Det kommer att gå att få färdiga rapporter 

ur systemet som bland annat kommer att underlätta 

uppföljningar, en förenkling som också 

innebär att de går att göra oftare. 

– Tillsammans med en referensgrupp har 

vi försökt ta fram det som är mest efterfrågat. 

I början kommer det inte att finnas så många 

rapporter men allt eftersom kommer de att 

byggas ut. 

Uppsala universitet har jobbat med samma 

system i drygt två år. 

De är väldigt nöjda. Vi har tagit del av deras 

erfarenheter i vårt arbete. 

Tre miljoner kronor 

Konkret innebär LIS att exempelvis en prefekt 

eller studierektor kontinuerligt kan följa 

utvecklingen av registrerade helårsstudenter 

eller helårsprestationer. 

Kanske inte riktigt som aktiekursen men 

nästan, siffrorna kommer att uppdateras varje 

natt och det går att få statistik på exempelvis 

kön och ålder eller andra parametrar som finns 

i Ladok. 

Institutionernas ekonomiska resultat uppdelat 

på utbildning och forskning ska lätt kunna 

plockas fram, liksom olika nyckeltal. Viss 

SCB-statistik kommer också att ligga i systemet. 

– Det är ett mycket bra system men som 

vanligt gäller det att det underlag vi får ut inte 

är bättre än vad som läggs in. Systemet skyddar 

oss inte från felaktiga siffror eller uppgifter som 

inte rapporteras in. Jag hoppas att systemet 

också ska ha kvalitetssäkrande funktion. När 

man går in och ser sina egna, eller andras uppgifter, 

kan man lättare upptäcka fel och åtgärda 

dem. Det är en erfarenhet som andra lärosäten 

gjort, säger Maria Hanell. 

Projektledare Johan Bergström och Maria Hanell, controller och projektledare för det nya ledningsinformationssystemet, 

är båda mycket nöjda med att Umeå universitet får ett nytt it-system. 




Två miljoner kronor till utveckling 

av Designhögskolans utbildningsmiljö 

Umeå universitet är unikt eftersom det är det enda 

lärosäte som två år i rad har tilldelats utmärkelsen 

framstående utbildningsmiljö. För att sätta ännu 

mer tyngd bakom utmärkelsen tilldelar universitetet 

miljöerna två miljoner kronor i utvecklingspengar. 


Bild Anja Hansen 

2007 fick dåvarande institutionen för historiska 

studier, i dag del av institutionen för 

idé- och samhällsstudier, Högskoleverkets 

utmärkelse framstående utbildningsmiljö. Universitetsstyrelsen 

beslutade då att tilldela miljön 

sammanlagt två miljoner kronor för fortsatt 

utvecklingsarbete. Styrelsen har nu beslutat att 

ge Designhögskolan, som fick utmärkelsen 2008, 

samma villkor. 

– Vi tycker att det är viktigt att premiera 

både framstående utbildningsmiljöer och forskningsmiljöer 

för att universitetet ska fortsätta 

att utvecklas och tillhöra Sveriges främsta universitet, 

säger prorektor Åsa Bergenheim. 

Designhögskolan har i sin ansökan till styrelsen 

prioriterat områden som; kompetensutveckling 

av anställda, utveckling av kurser 

och program, flexibelt lärande, externa kontakter 

samt marknadsföring.   

– Utvecklingspengarna är en bekräftelse på 

att universitetsledningen tar kvalitetsarbetet 

på allvar. Chalmers tilldelade sin miljö bara 

300 000 kronor och det är en viss skillnad på 

vad man kan åstadkomma med de summorna. 

Även om vi jobbar med utbildningskvaliteten 

till vardags, i synnerhet under processen att 

söka utmärkelsen, så är de här pengarna ett 

välkommet tillskott eftersom de är öronmärkta. 

Kvalitet föder kvalitet, menar Tapio Alakörkkö, 

prefekt vid Designhögskolan. 

Ansökan som förpliktigar 

Alakörkkö menar att utmärkelsen är det närmaste 

man kan komma ett rankningssystem i 

Sverige i dag. 

– I utlandet är det vanligt att ranka utbildningar. 

För oss har utmärkelsen hög legitimitet, 

det är ju trots allt Högskoleverket som delar 

ut den, och den ger en fördel när det gäller 

rekrytering av studenter och anställda både nationellt 

och internationellt. Den stärker vårt 

varumärke och ökar studenternas möjligheter 

att få jobb. 

Maria Göransdotter, universitetslektor och Tapio Alakörkkö, prefekt, arbetar båda vid Designhög skolan vid 

Umeå universitet. Designhögskolan tilldelades förra året Högskoleverkets utmärkelse för framstående 

utbildningsmiljö. Nu får Designhög skolan och institutionen för idé- och samhällsstudier, som också fått 

samma utmärkelse, två miljoner kronor av universitetet för att utveckla sin verksamhet. 

Umeå universitet står för hälften av ansökningarna 

till 2009 års utmärkelse, genom genusforskarskolans 

och psykologimottagningens 

ansökningar. KTH står för den andra halvan 

genom Arkitekturskolan och Skolan för datavetenskap 

och kommunikation. 

Tapio Alakörkkö menar att det inte spelar 

någon större roll hur många ansökningar som 

kommer in eftersom miljöerna inte tävlar mot 

varandra. 

– Jag rekommenderar alla att söka. Det är 

inget enkelt jobb. Både behagliga och obehagliga 

sanningar blottläggs under processen men 

det är värt det. Det är inte utmärkelsen i sig 

som är det viktiga utan processen, före, under 

och efter, som i sig är kvalitetshöjande. 

Samtidigt räcker han över en stafettpinne 

som han gärna ser att någon av miljöerna för i 

mål. 

– Umeå universitet har fått utmärkelsen två 

år i rad, så det förpliktigar att lämna in en ansökan, 

säger han med glimten i ögat. 

Designhögskolan tilldelas, liksom historiska 

studier, en miljon kronor under det första året, 

och efter en uppföljning kan den andra miljonen 

kvitteras ut. 


Värdprogrammet 2009 

Nu söker vi nya värdar 

till Värdprogrammet. 

Ta chansen och berika 

din vardag samtidigt som 

du ger ett par utländska 

studenter en minnesvärd 

upplevelse i Umeå. 

– Värdprogrammet har varit väldigt uppskattat 

av både värdar och studenter. Det betyder 

mycket för de utländska studenterna att få kontakt 

med ”vanliga” Umeåbor och att exempelvis 

för en kväll sitta till bords i ett vanligt svenskt 

hem. Det vi ser som vardagligt och tråkigt kan 

vara otroligt spännande för en person från andra 

sidan jorden, säger Kristina Sehlin MacNeil 

som startade Värdprogrammet 2007. 

– Studenterna är så positiva. Man smittas 

av deras entusiasm att se, uppleva och lära sig, 

säger Per Nilsson på International Office. Han 

har deltagit som värd i flera år och tänker göra 

det i år igen. Enligt honom ligger det på en lagom 

nivå; eftersom de flesta har tillräckligt fullt 

upp med jobb och fritidsaktiviteter känns det 

skönt att själv få bestämma ambitionsnivå. 

Jessica Bergström som har varit värd två 

gånger tidigare håller med Per. 

– Det är en liten insats och man får så mycket 

tillbaka, säger hon. 

Värdprogrammet arrangerar två träffar. 

Först bjuder vi på en lunchträff där vi berättar 

mer om Värdprogrammet och där du får träffa 

de andra värdarna. Sedan bjuder vi på en trevlig 

tillställning med mat och mingel där du får 

träffa och lära känna dina två utländska studenter. 

Sedan är det din tur att ordna en träff 

med studenterna! 

Är du intresserad Gå då in på vår hemsida 

och anmäl dig! Välkommen! 

www.umu.se/samverkan/foretag-organisationer/ 

samverka-studenter/vardar/ 

Text Nils Seye Larsen 


Allt fler söker 

till Umeå universitet 

Antalet personer som har sökt till höstens 

fristående kurser vid Umeå universitet 

har ökat med 14 procent, ökningen för 

utbildningsprogrammen är 11,5 procent. 

Den totala ökningen för hela landet, kurser 

och program, är 11 procent, Umeå universitets 

totala ökning är 12,5 procent, alltså över riksgenomsnittet. 

Vid samma tid i fjol hade 17 226 personer 

sökt till universitetets kurser; i år var motsvarade 

siffra 19 700 personer. Antalet individer 

som sökte utbildningsprogram var i fjol 6 580 

och i år 7 337 individer. 

När det gäller söksiffrorna för hela landet 

har nästan 325 000 personer anmält sig via 

webben till höstens universitets- och högskoleutbildningar. 

Det är en ökning med 11 procent 

jämfört med höstterminen 2008. 


BILDRUTAN 

Invigning av toppmodernt 

idrottslaboratorium 

vid Umeå universitet 

Nu är det drygt 400 kvadratmeter stora idrottslaboratoriet 

vid Idrottsmedicinska enheten och Umeå 

centrum för idrottsvetenskap vederbörligen invigt. 

Laboratoriet är mycket tekniskt avancerat, och ska 

användas för undervisning, forskning och testverksamhet 

inom idrottsområdet. 

– Det nya idrottslaboratoriet med det allra senaste 

i utrustning och apparatur ökar möjligheten för att 

kunna testa och analysera det mesta som är intressant 

för idrottare, till exempel kondition, styrka och 

snabbhet, säger Karin Henriksson Larsén, professor 

och enhetschef vid den idrottsmedicinska enheten, 

där undervisning, forskning och testverksamhet inom 

idrottsområdet bedrivits sedan 1989. 



Akademiska Hus inbjuder till 

parkvandring 

Nu upprepar vi succén från ifjol och bjuder in alla trädgårdsintresserade 

till en rundvandring på Campus Umeå. Anders Glassel, 

landskapsarkitekt, berättar om områdets trädgårdar och dess växter 

samt ger dig som önskar tips och råd. 

Samling: onsdagen den 27/5 kl. 16.00 vid Lindellhallens 

entré mot dammen. 

För mer info, kontakta Anders Glassel på tel. 090-70 34 15 eller 

070-246 68 34. Varmt välkommen! 

(Vid regn flyttas vandringen till den 3/6 kl 16.00). 

Akademiska Hus är landets största fastighetsbolag. Vi är ledande på kreativa miljöer 

och skapar levande campus där studier, forskning, företag och service 

samverkar och ger växtkraft. Vi har verksamhet över hela landet, från Malmö i söder 

till Kiruna i norr. Mer information finns på www.akademiskahus.se 

Valborg på campus 

– ny succé 

Ett nytt publikrekord sattes när Valborgsfirande 

hölls på Umeå universitets campus för fjärde 

året i rad. Uppskattningsvis 8 000 personer 

fanns på plats när brasan tändes. 

Bild Gösta Wendelius 


SYNPUNKTEN 

Facket, samverkansavtalet 

och prefektstyret 

I senaste Aktum (1/2009) 

presenterades huvudpunkterna 

i det nya samverkansavtalet, 

som trädde i kraft den 1 januari. 

Det har utarbetats i samarbete 

mellan arbetsgivaren Umeå 

universitet och de fackliga 

organisationerna (Saco-S, 

OFR/S och Seco) och ersätter 

det tidigare avtalet från 1996. 

Representanter för de fackliga organisationerna 

ger sin syn på det nya avtalet i Aktum. De är 

uppenbart nöjda med den nya ordningen och 

ser möjligheter till ökad arbetsplatsdemokrati 

och ökat inflytande. ”Inom Saco-S är vi nöjda 

med införandet av det nya samverkansavtalet. 

Vi har inte avtalat bort några rättigheter”, säger 

t.ex. SULF:s ordförande i Aktum. 

Men nog innebär försvinnandet av institutionsstyrelserna 

en förlust av rättigheter – den 

rätt att under ansvar medverka till beslut i för 

verksamheten viktiga frågor. Det är också uppenbart 

att den uppfattningen också tidigare 

delats av våra fackliga företrädare. Så sent som 

i februari i år fanns på Saco/Umeås egen hemsida 

följande att läsa: 

… SULFs grundläggande uppfattning är att 

det kollegiala beslutsfattandet långsiktigt har 

visat sig fungera bäst och är en nödvändig del 

av den akademiska friheten. Att lärosätena skall 

ha kollegialt sammansatta fakultetsnämnder 

råder i stort sett enighet om. Däremot finns det 

lokalt olika syn på hur institutionerna skall ledas. 

Vissa institutioner har prefektstyre, andra 

har institutionsstyrelse. På institutionsnivå fattas 

beslut som bygger på inomvetenskapliga 

värderingar som t.ex. fördelning av resurser 

mellan olika kurser. Institutionsstyrelser med 

kollegial sammansättning är bäst lämpade att 

besluta i sådana frågor. … 

Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt 

att de fackliga organisationerna nu gått 

med på ett avtal som helt slår undan grunden 

för det reella inflytande och ansvarstagande 

som institutionsstyrelseformen medgav. I dagens 

läge har de anställda ingen som helst möjlighet 

att tydligt markera mot beslut som går 

dem emot. Studenterna har t.o.m. ett bättre 

läge än de anställda. Till det beslutsmöte som 

infördes enligt den nya ordningen ges studenterna 

rätt att närvara och vid behov också att 

anteckna avvikande mening i protokollet. Någon 

liknande rätt ges inte till de anställda. 

Den nya beslutsordningen infördes som 

försöksverksamhet vid humanistiska fakulteten 

under 2008. Protester och kritiska synpunkter 

förekom såväl vid införandet som vid den utvärdering 

som gjordes under hösten 2008 enligt 

beslut i universitetsstyrelsen. Trots det 

infördes den nya ordningen över hela universitetet 

från och med den första januari i år. 

Här inställer sig frågan om fackens agerande 

inför denna så väsentliga förändring av möjligheten 

till inflytande. Det borde rimligtvis ha 

funnits ett fackligt motstånd. Men inget tyder 

på att så varit fallet. De fackliga organisationerna 

har varit tysta. Det har inte förekommit 

någon dialog med medlemmarna (åtminstone 

inte inom Saco-S) och ingen som helst information 

om det nya regelverket förrän det redan 

fanns på pappret. Inget vittnar heller om att de 

fackliga företrädarna haft invändningar mot 

den nya beslutsordningen, inga anteckningar 

eller inlagor i protokollen från universitetsstyrelsen, 

t.ex. när ärendet varit uppe till beslut. 

SACO 

Medarbetarenkäten 

Resultatet från den medarbetarenkät som genomfördes i 

höstas har nu distribuerats till alla institutioner, och förhoppningsvis 

har alla anställda hunnit få ta del av resultaten. 

Trots att svarsfrekvensen inte var så hög som man kunde 

ha förväntat sig, med tanke på att ifyllandet av enkäten är en 

obligatorisk arbetsuppgift för samtliga anställda, bör resultatet 

studeras noga. Det bör analyseras på arbetsplatsträffar, i samverkansgrupper, 

vid prefektmöten och alla andra sammanhang 

där utveckling och kvalitet står på agendan. Vår arbetsmiljö 

är av fundamental betydelse för Umeå universitets utveckling. 

Att låta utfallet av enkäten vara utgångspunkt för en arbetsmiljödiskussion 

på varje arbetsställe är ett bra sätt att stimulera 

till konkreta förslag på åtgärder. 

Förhoppningsvis kommer universitetet att avsätta resurser för 

en liknande medarbetarenkät hösten 2010. Det är viktigt, 

säkert också för benägenheten att fylla i enkäten, att vi fortsättningsvis 

kan räkna med enkäter med jämna mellanrum och 

att det märks att resultatet tas tillvara. Arbetsmiljön vid Umeå 

universitet mår bra av att så många som möjligt intresserar sig 

för hur resultaten av medarbetarenkäten används. En av de 

viktigaste funktionerna med den här typen av projekt är ju att 

man ska kunna identifiera utvecklingsområden. Återkommande 

enkäter behövs för att kunna se om de åtgärder man valt att 

vidta (eller inte vidta) leder till önskade förbättringar. 

Ingmarie Mellenius 


ST 

Medarbetarsamtalet 

– årets viktigaste 

pratstund 

Sveket mot de egna medlemmarna förefaller ”sälja in” det nya samverkansavtalet dölja. Jag 

uppenbart och även mot den egna uppfattningen 

(enligt ovan) om vad som bäst gagnar för medlemmarna varför man radikalt ändrat 

förväntar mig att facken vill och kan motivera 

den arbetsplatsdemokrati man säger sig vilja uppfattning i denna viktiga fråga. 

värna. Det nya samverkansavtalet är ett blekt 

substitut för den tidigare ordningen med kollegialt 

beslutsfattande inom ramen för institutionsstyrelsen. 

Det kan inte de honnörsord – 

nybliven professor em. i fonetik 

Eva Strangert, 

dialog, delaktighet m.m. – som används för att 

och mångårig medlem i SULF 

Svar till Eva Strangert 

Det är alldeles riktigt att SULF förespråkar kollegialt 

beslutsfattande på alla nivåer i akademin. ”Samverkan för utveckling”, fanns och omfat- 

skrevs innan det centrala samverkansavtalet, 

Det är den ledningsorganisation som bäst värnar 

den akademiska friheten, menar vi. Beslu- 

central nivå. Under flera år har försök gjorts 

tade då endast samverkan på fakultetsoch 

tet i universitetsstyrelsen om en ny struktur för för att förbättra det lokala samverkansavtalet 

ledning vid Umeå universitets institutioner, s.k. så att det också skulle gälla på institutionsnivå 

prefektstyre, är alltså inte något som facket där de flesta beslut, som berör personalens direkta 

arbetsvillkor, fattas. På grund av lednings- 

ställer sig bakom. Införandet av prefektstyre är 

en del av arbetsgivarens rätt att leda och fördela 

arbetet. Institutionsstyrelsernas vara eller vi det som mycket viktigt att ett nytt samverorganisationens 

förändring från 1/1 2009, såg 

icke-vara är ingen kollektivavtalsfråga. 

kansavtal skulle vara klart att implementeras 

Sacorådet har diskuterat universitetsledningens 

förslag att ta bort institutionsstyrelarna 

av prefektstyre och i möjligaste mån till- 

vid samma tidpunkt, för att mildra verkningserna. 

Det har skett i Aktum (6/2007), på hemsidan, 

vid styrelsemöten och medlemsmöten. på sin arbetsplats. 

försäkra all personal delaktighet och inflytande 

Vi har haft invändningar mot förändringen men Ett annat skäl för Sacorådet att förhandla 

de framgår inte av universitetsstyrelsens protokoll 

då personalorganisationerna inte deltar verkar under (Ramavtal för löner i staten 2007- 

fram ett nytt avtal, är det centrala avtal vi nu 

i besluten som fattas där. Facken har närvaro- 2010). Där har de centrala parterna enats om 

och yttranderätt men har inte rätt att lägga att göra en satsning på att ”utveckla hanteringen 

av samverkan på lokal nivå”. Vi är som 

förslag och inte heller meddela avvikande mening 

i US. De förhandlingar som föregick beslutet 

skedde i centrala samverkansgruppen villiga att gemensamt med arbetsgivarsidan 

kollektivavtalsslutande part både skyldiga och 

som är den instans där förslag till universitetets fullfölja det ramavtal vi har. Med det nya lokala 

samverkansavtalet har anställda och de 

styrelse behandlas. De villkor parterna kunde 

kompromissa fram var, att beslutsgångar skulle 

vara transparenta, att beslut på institutions- 

dialog kring institutionernas utveckling. Hur 

fackliga organisationerna en reell möjlighet till 

nivå skulle var väl förankrade bland personalen vi alla som arbetar vid Umeå universitet lyckas 

och att den nya ordningen skulle utvärderas med dialog och medinflytande visar sig vid utvärderingen 

2010. 

under våren 2010. 

Vid Umeå universitet undertecknades ett 

Styrelsen 

lokalt samverkansavtal redan 1996. Detta avtal 

Sacorådet vid Umeå universitet 

Sedan årsskiftet har vi ett nytt 

samverkansavtal. Med tanke på 

de förändrade ledningsstrukturer 

som införts har ST sett det 

som avgörande att ett reellt inflytande 

finns för medlemmar 

och anställda. Det nya samverkansavtalet 

trycker på vikten av 

dialog mellan chef och medarbetare 

i medarbetarsamtalet 

och arbetsplatsträffen. Utgångspunkten 

är arbetsplatsträffen 

där alla gemensamt deltar i 

verksamhetens planering. I medarbetarsamtalet 

diskuteras den 

enskildes roll i organisationen 

och kompetenskraven, både nu 

och i framtiden. Man ska även 

följa upp tidigare samtal. STs 

mål är att säkra inflytandet och 

utvecklingen för medlemmar 

och anställda såväl som en positiv 

utveckling av verksamheten. 

Kopplat till detta finns ett antal 

frågor som är högaktuella nu 

i år, som nya befattningsbenämningar. 

Ett arbete syftande till 

färre och enhetligare befattningsbenämningar 

pågår centralt 

på universitetet. Alla berörda 

chefer kommer att få förslag 

på ändrade benämningar för ett 

antal av sina medarbetare utifrån 

arbetsinnehåll. Utan att 

orda mer om det centrala arbetet 

så är STs krav att alla förändringar 

föregås av en diskussion 

mellan chef och anställd där du 

som enskild ska kunna säkra att 

en ny befattningsbenämning 

verkligen utgår ifrån ditt arbetsinnehåll. 

Även inför kommande 

löneförhandlingar är dialogen 

viktig. Alla chefer ska inför årets 

löneförhandlingar använda det 

nya webbaserade befattningsvärderingsinstrumentet. 

Även 

där kräver ST att samtal mellan 

chef och anställd föregår varje 

fastställande så att värderingen 

baseras på bästa möjliga fakta 

och görs så objektivt som möjligt. 

Mats-Åke Moritz Lundkvist 

STs sektionsstyrelse vid Umeå 

universitet 


SYNPUNKTEN 

Det odemokratiska 

universitetet 

År 2009 ser ut att blir ett svart år för demokratin vid 

universitetet. All formell makt samlas kring universitetsledning 

och prefekter, samtidigt som anställdas och 

studerandes möjligheter till reellt inflytande tillintetgörs. 

Syndikalistiska universitetssektionen vill lyfta frågan, vända 

utvecklingen och öka möjligheterna till medbestämmande. 

Den första januari infördes en ny beslutsstruktur 

vid Umeå universitet. Institutionsstyrelserna, 

i vilka representanter för både studerande 

och anställda ingick, avskaffades och 

ersattes av ett så kallat ”prefektstyre” där institutionens 

chef, prefekten, själv fattar alla beslut. 

Samma månad kom resultaten av Medarbetarenkäten, 

en undersökning bland universitetsanställda. 

Redan innan prefektstyret infördes 

menade 40 procent av universitetets anställda 

att det fanns stora brister i möjligheterna att 

vara ”delaktig i beslut” och att påverka ”utformningen 

av institutionens/enhetens mål”. Endast 

42 procent av de anställda angav ett högt värde 

i fråga om huruvida ledarskapet karaktäriseras 

av öppenhet. 

Trots missnöjet väljer universitetet att tillintetgöra 

de stråk av demokrati som existerat 

vid universitetet. Som modell för det nya systemet 

står bland annat den humanistiska fakulteten. 

Här genomfördes under 2008 två 

stora och relaterade förändringar – dels en 

större institutionssammanslagning och dels 

införandet av prefektstyre. Koncentreringen av 

beslutanderätt avsåg att skapa tydliga och effektiva 

beslutsvägar där en person hålls ansvarig, 

spara in på ekonomiska resurser genom att 

minska organisationens storlek och att förhindra 

att institutionsstyrelser röstar ner prefekters 

förslag till åtgärder för att klara institutionens 

ekonomi. 

Sommaren 2008 gjordes en utredning av 

omstruktureringen, författad av Staffan Uvell, 

själv verksam i universitetsledningen. I utvärderingen 

framkommer att representanter för 

personalen uttryckte tvivel gällande den nya 

beslutsstrukturen, framförallt i fråga om de sätt 

information förs ut och hur beslut tas. Vissa av 

de intervjuade trodde inte ”att alla beslut verkligen 

tas vid ett beslutsmöte”, som de skall, och 

nämnde att arbetsplatsmöten ”inte inbjuder till 

meningsutbyte utan snarare präglas av information 

från ledningen.” Detta hindrade inte 

Staffan Uvell från att dra slutsatsen att sammanslagning 

och införandet av en ny beslutsstruktur 

”med fördel” kan ske ”vid andra institutioner”, 

ett beslut som verkställdes 1 januari 

2009. 

Vi i Syndikalistiska universitetssektionen, 

ett fackförbund som både organiserar anställda 

och studenter vid universitet, är djupt oroade 

över utvecklingen. Vi ser negativt på att svag 

ekonomi och effektivitetssträvan tillåts vara 

argument för att tillintetgöra demokrati. Om 

historien har lärt oss något är det att en person 

aldrig ska bestämma allt, hur effektivt och tydligt 

det än ser ut på papper. 

Medarbetarenkäten visar att många av universitetets 

anställda var missnöjda med möjligheten 

till inflytande redan innan omorganiseringen. 

Prefektstyret är ett stort steg i fel 

riktning. Maktkoncentrationen sker parallellt 

med att institutionsenheterna växer, eller planeras 

att växa, dramatiskt. Istället för ökad 

demokratisering införs ett system där makten 

cirkulerar hos universitetsledningen och prefekterna, 

som dessutom bestämmer över allt 

större enheter. Den nya beslutsstrukturen, och 

institutionssammanslagningarna, innebär en 

kraftig minskning av både anställdas och studenters 

möjlighet till medbestämmande och 

reellt inflytande. 

För att öka de anställdas delaktighet och 

inflytande i det nya beslutssystemet har ett nytt 

samverkansavtal tecknats. Nu ansvarar arbetsgivaren 

för att frågor som berör relationen mellan 

arbetsgivare och arbetstagare behandlas i 

”samverkansgrupper” innan beslut fattas. Sam- 

verkansformerna är luddigt utformade och den 

information som spreds i februarinumret av 

Aktum, där det bland annat står att läsa att 

medarbetare ska medverka ”från idé till beslut” 

är missvisande. Att fackförbund och arbetsmiljöombud 

m.fl. får komma in tidigt i processen 

är givetvis viktigt, men i och med den nya beslutsordningen 

finns ingen garanti för att anställda 

eller studenter får något reellt inflytande. 

Att representanter kan sitta med i utskott 

eller vid beslutsmöten, och där ha möjlighet att 

införa en avvikande avsikt i protokoll, är inte 

detsamma som medbestämmande – prefekten 

fattar själv alla beslut. Systemet skapar ett extremt 

beroende av prefekten som person, men 

även om prefekten är omtyckt och lyhörd är det 

svårt att – med ökad arbetsbörda och i takt med 

att institutionerna växer – hinna med att uppfatta 

varje anställds behov, intressen och arbetssituation. 

Systemets inbyggda problematik 

kommer att bli tydlig så fort konflikter uppstår 

eller dekanus utser en prefekt som inte lyssnar 

tillräckligt på personalkollektivet. Dessutom 

hämmar beslutsstrukturen kritisk diskussion 

och mångfald – att inte stå på prefektens sida 

kan bli ödesdigert. 

Universitetssektionen menar inte att institutionsstyrelserna 

fungerade perfekt – de rymde 

många brister och beslutsformen behövde 

omprövas, men lösningen är inte att avskaffa 

möjligheten till medbestämmande. Avvecklandet 

av demokratiska strukturer vid ett av landets 

största universitet sänder dessutom ut negativa 

signaler till samhället i stort – inte minst i 

den mån högre utbildning syftar till att garantera 

demokrati och öppenhet genom att förmedla 

kunskap och möjliggöra kritiska analyser. 

Istället för toppstyrning efterlyser Universitetssektionen 

ökade möjligheter till reellt 

inflytande, för både anställda och studenter. Vi 

har inga intressen av att passivt sitta bredvid 

när ledningen fattar beslut, att utgöra beredningsorgan 

utan formellt inflytande – vi vill 

vara med och bestämma om de frågor som berör 

oss. 

Syndikalistiska Universitetssektionen 

vid Umeå universitet 


SVAR PÅ SYNPUNKTEN 

Inflytande i process och 

tydlighet i beslutsfattande 

– två viktiga grundbultar 

Hösten 2008 fattades två beslut och ingicks ett 

avtal som bör betraktas som delar av en helhet. 

För det första: Den 30 september beslutade 

rektor om en ny delegationsordning där de 

bäran de principerna är att beslutsprocessen på 

alla nivåer inom universitetet ska vara genomskinlig 

och lättillgänglig; att beslutsordningen 

ska vara väl definierad och tydlig samt att ansvar 

och befogenheter ska följas åt. 

För det andra: En enig universitetsstyrelse 

beslutade den 1 oktober att avskaffa institutionsstyrelserna 

från den 1 januari 2009 och 

uppdra åt prefekten att fatta samtliga beslut 

som följer av rektors delegationsordning och 

respektive fakultets vidaredele gation. Besluten 

ska fattas vid regelbundna och protokollförda 

besluts möten, utifrån en i för väg upprättad 

dagordning och föregås av samråd med såväl 

personal som anställda. 

För det tredje: Den 25 november ingicks ett 

Lokalt kollektivavtal om samverkan för utveckling 

vid Umeå universitet mellan universitetet 

och de tre fackliga huvud organisa tionerna 

Saco-S, OFR/S och Seko. Parternas syfte 

med detta avtal är att universitetet ska präglas 

UPC 

av dialog, delaktighet och god arbetsmiljö. Konkret 

bygger avtalet på tre beståndsdelar: arbetsplats 

träffar, medarbetarsamtal och partssammansatta 

samverkansgrupper på central-, 

fakul tets- och institutionsnivå. 

Sammanfattningsvis: Som arbetsgivarföreträdare 

ser vi positivt på det engagemang 

Syndikal i st iska universitetssektionen visar i 

inflytandefrågan. Vi kan försäkra att det också 

är vår bestämda strävan att fortsätta involvera 

medarbetare och studenter i såväl uni ver si tetets 

långsiktiga utveckling som de mer vardagsnära 

besluten; detta av både demo krati- och kvalitetsskäl, 

liksom att vi vill uppmuntra till ett 

aktivt medarbetarskap. Detta behöver dock inte 

ställas i motsats till ett tydligt och transparent 

beslutsfattande och ett öppet och rättssäkert 

myndighetsutövande – tvärtom: det är viktigt 

att vi förmår kombinera inflytande i process 

med tydlighet i beslutsfattande där ansvar och 

befog en heter följs åt. 

Göran Sandberg, rektor 

Lars Lustig, universitetsdirektör 

Staffan Uvell, rektorsråd 

Johnny Karlsson, personalchef 

Den 9:e universitetspedagogiska konferensen, 

den 25–26 februari, hade samlat 

cirka 80 deltagare i Humanisthuset. Då 

det är en lokal konferens kom de flesta 

naturligtvis från vårt eget universitet 

men vi hade också deltagare från andra 

svenska lärosäten och även deltagare 

från Norge och Finland. Konferensen 

var denna gång ett samarrangemang 

mellan universitetspedagogiskt centrum 

och humanistiska fakulteten. 

Temat för konferensen var ” Undervisning 

på tvären“ och det var verkligen 

något som också märktes under konferensen. 

Temat kom igen i de inledande 

plenarföredragen dag ett av rektor 

Göran Sandberg och dag två av humanistiska 

fakultetens dekanus Britta Lundgren 

och även i Björn Åstrands, rektor för 

Umeå School of Education, summerande 

avslutningsanförande. Det var också tydligt 

i Svante Norrhems, institutionen för 

idé- och samhällsstudier, och Tapio 

Alakörkkös, Designhögskolan, samtal 

kring hur de vann utmärkelsen Framstående 

utbildningsmiljö. Men allra tydligast 

var det nog ändå i de 32 intressanta och 

inspirerande sessionerna i en skön blandning 

av referee granskade bidrag, rundabordssamtal 

och öppna paperpresentationer. 

Med en undervisning på tvären kanske 

vi kan uppnå det Björn Åstrand så klokt 

uttryckte det när han sa att universitetets 

finaste produkt är en välutbildad student! 

Sven B Eriksson 

ENS 

Det händer mycket 

inom samverkan 

DARE-projektet som ska öka entreprenörsandan 

vid vårt universitet 

är nu inne på sitt andra år. 

Bland Vinnovas sju nyckelaktörer 

har vi en särställning eftersom 

vårt projekt är ett samarbete 

mellan två lärosäten (UmU och 

LTU). Det är på sätt och vis unikt 

eftersom det bara är vårt och 

göteborgarnas (Chalmers och 

Göteborgs universitet) som 

samverkar även som projekt. 

Jag menar att vår samverkan här 

i norr har speciella förutsättningar 

då vi har det geografiska avståndet 

att överbrygga. Att vi 

sedan tidigare har ett etablerat 

samarbete, där hörnstenarna är 

de två utvecklingsområdena Tillämpad 

IT och Hållbar utveckling, 

är en av fördelarna. Med 

DARE som verktyg ska vi utveckla 

och fördjupa det och vi ska, 

framför allt, lära av varandra. 

Umeå universitet är ett av de 

lärosäten som deltar i Nyckelaktörsprogrammet 

som även fått 

i uppgift att utarbeta strategier 

för Innovationskontor. Innovationskontoren 

ska bl.a. verka för 

att forskningsresultat tillkomna 

vid det egna och andra lärosäten 

ska komma till samhällsnytta. 

Det blir en ny och spännande 

utmaning för oss och här kommer 

vi att ha stor nytta av den 

samverkan och de resultat som 

DARE-projektet skapar. 

Projektets första etapp ska 

utvärderas i månadsskiftet september/oktober 

av en internationell 

expertpanel. Utvärderas gör 

bland annat ett antal indikatorer 

som beskriver ”samverkan för 

kunskapsutveckling och tillväxt” 

som vi samlat för de båda universiteten. 

Resultatet ska relateras 

till den mätning som vi gjorde 

vid projektstart. 

Sist men inte minst så arbetar 

vi på en revidering av Umeå 

universitets strategier för samverkan. 

Det är mycket som händer 

inom samverkansområdet. 

Ingrid Fängmark, 

chef för enheten för näringsliv 

och samhälle 


English Page 

An international post-doctoral 

researcher’s perspective 

Name: Edward Fortrell 

Age: 28 

Hometown: London, UK 

Position: Post-doctoral Research Fellow, 

Umeå Centre for Global Health Research 

Interests: Travel, music (both playing it 

and listening to it), cooking and exercise. 

Appearances can be deceiving and rarely more 

so than in Umeå – it’s dark outside yet the clock 

says it’s only 2 o’clock! The sun is shining but 

it’s -10 outside! People keep breaking for ‘fika’, 

eating cakes and drinking coffee, but the work 

always gets done! All of this adds to the adventure 

of being a post-doc at Umeå University, 

however the misleading appearances do not 

stop there… 

To an outsider, Umeå may seem far removed 

from the centre of global health issues, but 

working at the vibrant Centre for Global Health 

Research (a centre in Swedish Council for Working 

Life and Social Research) within the Department 

of Public Health and Clinical Medicine, 

one feels right at the heart of research into 

health challenges that know no geographical 

boundaries and often affect the world’s poor 

disproportionately. Within the small yellow 

house tucked behind the hospital, you can find 

Umeå University will have a new vice-chancellor 

in 2010. It was with sadness when I 

informed the University Board that I would 

move on to become executive director at 

the Knut and Alice Wallenberg Foundation. 

My departure as vice-chancellor of one of 

Sweden’s most successful universities to be 

employed by one of the country’s largest 

financiers of research feels genuinely positive. 

I am overwhelmingly pleased to be 

here at Umeå University and can only conclude 

that most measurable indicators indicate 

that we are developing successfully 

and that we are very competitive. This feeling 

of melancholy will likely subside and I 

know that I will miss the camaraderie and 

successful spirit that pervades at the uniteams 

of internationally renowned experts working 

on issues as diverse as tobacco use in 

northern Sweden to malaria epidemiology in 

northern Ethiopia and domestic violence in 

Nicaragua. The diversity of research conducted 

within the centre comes together with the ultimate 

goal to consolidate a global perspective 

on public health problems and to improve health 

globally. 

As a post-doc in the Centre, my particular 

research focuses on measuring health in populations 

within resource-poor settings. For the 

majority of the world’s population we simply 

do not have any record of when someone dies 

and what they died from, making health monitoring 

and effective service provision and evaluation 

near impossible. The officialdom of 

Swedish society, its ‘person-numbers’ and civil 

registration systems are a far cry from the situation 

in the world’s poorest countries where 

births and deaths simply aren’t counted and 

are unlikely to be on a wide scale in the foreseeable 

future. As such, the development of 

alternative methods for counting individuals 

and recording causes-of-death is a pressing issue. 

One of the main areas in which I have been 

working at the Centre for Global Health has 

been on developing methods for retrospectively 

assigning causes of death through interviews 

with members of the deceased’s family 

– a process known as “verbal autopsy”. In practice 

the development, refinement and testing 

of such health measurement techniques demands 

space for creative thinking and problemsolving, 

as well as strong links and good relationships 

with colleagues around the globe. 

Rarely does a day go by when I am not in contact 

with health professionals and researchers 

in Africa or Asia, with fellow academics and 

practitioners in universities throughout the 

world or with collaborators at the World Health 

Organization in Geneva. Our proximity to the 

arctic and our physical distance from the challenges 

of daily life in developing countries 

clearly cannot prevent us from being at the 

centre of global health research. Appearances 

can be deceiving – as one of our international 

master’s students observed, Umeå is a small 

place, but you can see the world from here! 

Text Dr. Edward Fortrell 

To find out more about the Umeå 

Centre for Global Health Research visit: 

 

Words from 

the Vice-Chancellor 

versity management and the deans’ group. 

I am convinced that there are only a small 

number of universities that have such an 

exemplary working environment. Nevertheless, 

I will always be a component of Umeå 

University, as my work at the Wallenberg 

Foundation will be combined with research. 

Quite naturally, I will continue to be 

situated at Umeå Plant Science Centre; one 

of Europe’s best centre’s of experimental 

plant biology. However, the curtain call has 

not yet arrived. I have more than a year remaining 

and need to help us complete the 

development plan that we established just 

three years ago. 

Göran Sandberg 

Vice-Chancellor 

Call for contributors! Are you a faculty or staff member with an international perspective We welcome you to share your 

thoughts in an upcoming Aktum English Page. Please send an e-mail to the editor: . 


I 

Skicka din korsordslösning till Aktumredaktionen senast fredagen den 25 maj 2009. 

Den först öppnade rätta lösningen vinner ett presentkort på 250 kronor från Akademibokhandeln. 

Näst sist 

E4 

KORSARDEBATTFORM BLICKFÅGEL MOUSKOURI PERIOD 

OREDA R 

VÅ 

INTE 

FRUKT 

FALSK 

KYLMEDEL 

AVKOMMOR 

VINDTYP 

SLANGSE 

PÅ ÖBIL 

FALSKDEKL. 

IST.F. NAMN 

MEDIEKLUBB 

2 

DEL 

TILLVERKAR 

SJUKDOM 

EN VINYL 

SNÅRNAMN ANSEDDA 

OMTAG NÄRVALUTA SMÄRTTYP OOLONG BENÅDAT PUSTARNA 

CYKELSÄTE 

"LOPPGITARR" 

D DSBLA EDELP A BADPLATS 

K IDMA T 

FINGERVISA 

SJÖNAMN 

DYKARKRAV 

NOBELPRISTAG. 

OMTALA 

SKÖTDEL 

GITTA 

ORGANKEMI 

POEMTYP 

REKLAMJOBB 

KULTSÅNG 

KORT KÖR 

BJÖRNVISTE 

UT 

SKÄMT 

ANSLAGSGIV. 

MED FAMILJ 

ÅKUNDERLAG 

BRICKSPEL 

OMBUD 

RINGSPEL 

KOKSALTDEL 

UTVIKNING 

A M. FÖRF . 

VÄN IPARIS 

TIDSRYMD TILLGRIPER 

LEDIGTID 

HF -09 

Vinnare i korsordstävlingen i Aktum Extra våren 2009 blev Rolf-Erik Nilsson, Husservice (förvaltningen). Grattis! 

Ditt presentkort från Akademibokhandeln är på väg. 

Namn ___________________________________________ Arbetsplats _______________________________________ 


Avsändare: 

B 

Umeå universitet Posttidning 

901 87 Umeå 

Månadens kåseri 

Detta är våren i Umeå 

Jag pratade med min bästa kompis som bor i Stockholm häromdagen. 

Hon berättade att i Stockholm är det vår. Det är sådär 13-17 grader varmt, 

blommorna har slagit ut, människor solar på varmare dagar och uteserveringarna 

börjar plockas fram. 

Jag gillar verkligen våren, det ska sägas redan här. Men, för mig som 

bor i Umeå är det helt andra tecken som signalerar att våren har kommit. 

Jag har till exempel kommit på mig själv att bli helt lycklig när jag 

en morgon i april möts av en stark hundbajslukt när jag kliver ut genom 

dörren. ”Ah, det doftar vår” tänker jag och tar ett djupt andetag. 

För mig som kommer från Umeå är inte vårens färg ljusgrön. Den är 

grusgrå, smutsgul och blekt hudskär. Ljudet av våren är inte fågelkvitter, 

utan smattret av dubbdäck mot den första torra asfalten. 

”Men tofsviporna och tussilagon, sångsvanarna på väg norrut då Det 

är ju vackra vårtecken som finns här i norr!”, kanske läsaren säger då. 

Jovisst, det är sant. Men för mig säger de alls inte lika mycket Umeå-påväg-mot-sommaren 

som dagen då restaurang Droskan öppnar ”sommardroskan” 

med artonårsgräns, och stans alla nyblivna artonåringar 

misslyckas med att sköta sig på sin allra första utekväll. 

Och apropå att misslyckas, polisen står för säkra vårtecken i Umeå. 

Varje år uttalar sig någon barsk polis om att det inte kommer att bli någon 

fysikgrändsfest det här året, ”för nu har vi tagit i med hårdhandskarna 

och byggt stängsel kring halva Ålidhem, och kommer att begära 

legitimation av alla vi ser och hälla ut all öl och ringa alla föräldrar och 

vi kommer att ha tusen poliser på plats!” Och varje år så skiter Umeås 

ungdomar i polisen och har fysikgrändsfesten ändå och krossar flaskor 

och slänger ut tv-apparater och super. Och efteråt ojar sig alltid grannar 

och politiker om höga saneringskostnader och om ungdomens förfall. 

Det är vår för mig, jag tycker att det är underbart. 

Är man inte bortskämd med en sprudlande vår så älskar man det 

lilla man får desto mer, och det gör Umeåborna, ”beggars cannot be 

choosers”, som man säger på engelska. Som alla de som går barärmade 

i t-shirt trots att det bara är fem plusgrader ute. Eller alla de som med 

en nästintill akut D-vitaminbrist sitter och äter den första glassen och 

lapar sol på torget, trots att snödrivorna fortfarande ligger kvar bredvid 

dem. Det är hardcorevår, och inget för de svaghjärtade! 

Vi spelar brännboll i mössa och vantar på kalla, dyblöta ängar. När 

trädgårdsspalter i glossiga magasin säger att det är dags att börja påta i 

landet har vi fortfarande snöhögar utanför fönstret. Vi solar på balkongen 

med yllefilten tätt virad runt kroppen och ett glas rosévin i handen 

(rosé är ju lite mer somrigt, eller hur). Vi kommer för sent till jobbet 

för att vi halkar med cyklarna i grushögar på vägen. Här är det aldrig 

fara för gräsbrand i maj. 

Det finns de som säger att vi här i Umeå inte har någon vår, men jag 

säger att de har fel. Vi har visst vår, man måste bara lära sig att se tecknen. 

Och jag tror att inga älskar våren som vi. 

Elin Andersson, ung informatör/webbredaktör 

Bild Björn Lohmander 

Vill du också kåsera i Aktum Kontakta redaktionen på telefon 786 78 90 eller via e-post .

Aktum nr 3 - UmeÃ¥ universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?