Aktum nr 3 - Umeå universitet
Aktum nr 3 - Umeå universitet
Aktum nr 3 - Umeå universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
SYNPUNKTEN<br />
Facket, samverkansavtalet<br />
och prefektstyret<br />
I senaste <strong>Aktum</strong> (1/2009)<br />
presenterades huvudpunkterna<br />
i det nya samverkansavtalet,<br />
som trädde i kraft den 1 januari.<br />
Det har utarbetats i samarbete<br />
mellan arbetsgivaren Umeå<br />
<strong>universitet</strong> och de fackliga<br />
organisationerna (Saco-S,<br />
OFR/S och Seco) och ersätter<br />
det tidigare avtalet från 1996.<br />
Representanter för de fackliga organisationerna<br />
ger sin syn på det nya avtalet i <strong>Aktum</strong>. De är<br />
uppenbart nöjda med den nya ordningen och<br />
ser möjligheter till ökad arbetsplatsdemokrati<br />
och ökat inflytande. ”Inom Saco-S är vi nöjda<br />
med införandet av det nya samverkansavtalet.<br />
Vi har inte avtalat bort några rättigheter”, säger<br />
t.ex. SULF:s ordförande i <strong>Aktum</strong>.<br />
Men nog innebär försvinnandet av institutionsstyrelserna<br />
en förlust av rättigheter – den<br />
rätt att under ansvar medverka till beslut i för<br />
verksamheten viktiga frågor. Det är också uppenbart<br />
att den uppfattningen också tidigare<br />
delats av våra fackliga företrädare. Så sent som<br />
i februari i år fanns på Saco/Umeås egen hemsida<br />
följande att läsa:<br />
… SULFs grundläggande uppfattning är att<br />
det kollegiala beslutsfattandet långsiktigt har<br />
visat sig fungera bäst och är en nödvändig del<br />
av den akademiska friheten. Att lärosätena skall<br />
ha kollegialt sammansatta fakultetsnämnder<br />
råder i stort sett enighet om. Däremot finns det<br />
lokalt olika syn på hur institutionerna skall ledas.<br />
Vissa institutioner har prefektstyre, andra<br />
har institutionsstyrelse. På institutionsnivå fattas<br />
beslut som bygger på inomvetenskapliga<br />
värderingar som t.ex. fördelning av resurser<br />
mellan olika kurser. Institutionsstyrelser med<br />
kollegial sammansättning är bäst lämpade att<br />
besluta i sådana frågor. …<br />
Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt<br />
att de fackliga organisationerna nu gått<br />
med på ett avtal som helt slår undan grunden<br />
för det reella inflytande och ansvarstagande<br />
som institutionsstyrelseformen medgav. I dagens<br />
läge har de anställda ingen som helst möjlighet<br />
att tydligt markera mot beslut som går<br />
dem emot. Studenterna har t.o.m. ett bättre<br />
läge än de anställda. Till det beslutsmöte som<br />
infördes enligt den nya ordningen ges studenterna<br />
rätt att närvara och vid behov också att<br />
anteckna avvikande mening i protokollet. Någon<br />
liknande rätt ges inte till de anställda.<br />
Den nya beslutsordningen infördes som<br />
försöksverksamhet vid humanistiska fakulteten<br />
under 2008. Protester och kritiska synpunkter<br />
förekom såväl vid införandet som vid den utvärdering<br />
som gjordes under hösten 2008 enligt<br />
beslut i <strong>universitet</strong>sstyrelsen. Trots det<br />
infördes den nya ordningen över hela <strong>universitet</strong>et<br />
från och med den första januari i år.<br />
Här inställer sig frågan om fackens agerande<br />
inför denna så väsentliga förändring av möjligheten<br />
till inflytande. Det borde rimligtvis ha<br />
funnits ett fackligt motstånd. Men inget tyder<br />
på att så varit fallet. De fackliga organisationerna<br />
har varit tysta. Det har inte förekommit<br />
någon dialog med medlemmarna (åtminstone<br />
inte inom Saco-S) och ingen som helst information<br />
om det nya regelverket förrän det redan<br />
fanns på pappret. Inget vittnar heller om att de<br />
fackliga företrädarna haft invändningar mot<br />
den nya beslutsordningen, inga anteckningar<br />
eller inlagor i protokollen från <strong>universitet</strong>sstyrelsen,<br />
t.ex. när ärendet varit uppe till beslut.<br />
SACO<br />
Medarbetarenkäten<br />
Resultatet från den medarbetarenkät som genomfördes i<br />
höstas har nu distribuerats till alla institutioner, och förhoppningsvis<br />
har alla anställda hunnit få ta del av resultaten.<br />
Trots att svarsfrekvensen inte var så hög som man kunde<br />
ha förväntat sig, med tanke på att ifyllandet av enkäten är en<br />
obligatorisk arbetsuppgift för samtliga anställda, bör resultatet<br />
studeras noga. Det bör analyseras på arbetsplatsträffar, i samverkansgrupper,<br />
vid prefektmöten och alla andra sammanhang<br />
där utveckling och kvalitet står på agendan. Vår arbetsmiljö<br />
är av fundamental betydelse för Umeå <strong>universitet</strong>s utveckling.<br />
Att låta utfallet av enkäten vara utgångspunkt för en arbetsmiljödiskussion<br />
på varje arbetsställe är ett bra sätt att stimulera<br />
till konkreta förslag på åtgärder.<br />
Förhoppningsvis kommer <strong>universitet</strong>et att avsätta resurser för<br />
en liknande medarbetarenkät hösten 2010. Det är viktigt,<br />
säkert också för benägenheten att fylla i enkäten, att vi fortsättningsvis<br />
kan räkna med enkäter med jämna mella<strong>nr</strong>um och<br />
att det märks att resultatet tas tillvara. Arbetsmiljön vid Umeå<br />
<strong>universitet</strong> mår bra av att så många som möjligt intresserar sig<br />
för hur resultaten av medarbetarenkäten används. En av de<br />
viktigaste funktionerna med den här typen av projekt är ju att<br />
man ska kunna identifiera utvecklingsområden. Återkommande<br />
enkäter behövs för att kunna se om de åtgärder man valt att<br />
vidta (eller inte vidta) leder till önskade förbättringar.<br />
Ingmarie Mellenius<br />
22 <strong>Aktum</strong> • Maj 3/2009