Skolverket_pdf1955 hela skolans ansvar.pdf

Var ligger ansvaret för utvecklingen
Ligger det på vägledarna att ändra föreställningen om vilka förutsättningar som krävs
för att eleven ska kunna göra ett bra studie- och yrkesval samt att ta ansvar för utvecklingen
av en bättre vägledning Nej, menar Sussi. Skolan och samhället måste
inse att den breda vägledningen, karriärvägledningen, behövs. Det handlar om förberedelser
som gör att eleverna kan känna att de kan göra ett medvetet och underbyggt
val. Detta måste in i skolans undervisning, i läroplanen eller som ett ämne med en
kursplan. Arbetslivet är under snabb förändring och därmed också synen på karriär.
Vägledarnas arbete och profession har levt i det fördolda. Kvalitet i skolans studie-
och yrkesvägledning är ingen het fråga i Sverige idag. Ofta har skolorna inte
ens definierat vad eleverna ska få ut av vägledningen. Tydliga och mätbara mål
för verksamheten är en förutsättning om man vill förbättra och utveckla verksamheten.
Nationella krav på kvalitetsredovisning av skolornas studie- och yrkesvägledning
är den enda lösningen på en generell förbättring, menar Sussi. Så
länge det inte finns några reella krav kommer ingen att ta tag i det.
Det finns kommuner som idag planerar att öppna för privata aktörer. Då är det
viktigt med ett kvalitetssäkringssystem med tydliga mål att utvärdera mot, vad skolans
studie- och yrkesvägledning ska leverera. Som vägledare kan jag ju tycka att jag
vet vad eleverna behöver, säger Sussi. Denna problematik har diskuterats mycket i
internationella sammanhang under rubriken ”client involvement” eller kundperspektivet.
Detta perspektiv måste finnas med när utvärdering sker i skolan, anser
Sussi. Det räcker inte att bara fråga ”Är du nöjd Var det en trevlig vägledare” eller
”Vill du ha mera individuell hjälp” Vi måste komma ett steg vidare och precisera
vad det är eleven behöver kunna och vill ha samt om skolan lyckas ge det.
Är det möjligt att mäta och utvärdera vägledning
Sussi har tagit del av intressant och spännande verksamhet inom mätning och utvärdering
utanför Sverige. Är svensk studie- och yrkesvägledning redo att hänga
på här Vi vägledare måste lära oss att bli granskade. Hur ska vi annars kunna
visa vad vi gör Då blir det det här luddiga som gör att vi aldrig riktigt kan tala
om vad vi gör. Om alla ska jobba utifrån sina egna idéer förlorar vi i tydlighet
och det blir svårt att se och mäta vad vi gör. Det handlar om mer än hur många
samtal man har haft eller hur många som kommer in på utbildning eller droppar
ur. Nu är det andra variabler under luppen.
22