En skola där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter

En skola för bildning och kunskap
”Vi föds inte till människor, vi formas. Utan filosofi och andra discipliner blir människan
en varelse värre än ett djur.”
Erasmus av Rotterdam
”Ett vitalt och solidariskt samhälle med ett gott förvaltarskap kräver att vi alla odlar
viktiga medborgerliga dygder och karaktärsegenskaper.”
Kristdemokraternas principprogram
”Det mänskliga kommer inte av sig självt, det måste sås, odlas, ryktas, kort sagt
kultiveras.”
Anders Piltz i antologin ”Det evigt mänskliga”.
Bildningstanken växte fram i Tyskland decennierna kring sekelskiftet 1800. I kontrast till den
yrkesförberedande utbildningen ställdes begreppet ”Bildung”. Till förespråkarna för bildningsidealet
märks inte minst Wilhelm von Humboldt samt F.J Niethammer. Det senare var i början av 1800-talet
utbildningsutredare åt den bayerska regeringen. Med begreppet humanism beskrev han ett av två
kontrasterande utbildnings- och uppfostringsideal där motsatsen till humanismen var en utbildning
helt inriktad mot praktisk och yrkesförberedande kunskap.
Diskussionen om kunskap för praktisk nytta och kunskap för bildning och personlighets- och
kulturutveckling lever kvar än idag. Å ena sidan fokus på anställbarhet och att utbildningen ska
anpassas efter arbetsmarknadens krav. Å andra sidan det klassiska bildningsidealet där kunskap och
sanningssökande har ett egenvärde, ett värde bortom den praktiska nytta som den mer
instrumentella kunskapen kan generera i näringsliv och offentlig förvaltning. Bildningsidealet
förutsätter andra måttstockar och värdeskalor än avkastning på satsat kapital, vinst, produktivitet
och effektivitet.
Den amerikanske politiske filosofen Allan Bloom publicerade i slutet av 1980-talet en bok där han
skarpt kritiserade utvecklingen inom det amerikanska utbildningsväsendet. 4 Huvudtesen i hans bok
är att missriktade jämlikhetssträvanden utifrån diverse vänsterideologier har ersatt det klassiska
bildningsidealet. De fasta värdeskalorna har kastats över bord och ersatts av nihilism, relativism och
ekonomism. I enlighet med de nya idealen skulle alla ståndpunkter betraktas som likvärdiga,
bestämda krav på kvalitet och kunskaper förkastades och ersattes av individuellt tycke och smak.
Idén att det i kulturhistorien fanns mer betydelsefulla verk, författare, filosofer, kompositörer,
4 Bloom, Allan (1987), The Closing of The American Mind. How Higher Education Has Failed Democracy and
Impoverished the Souls of Today´s Students.
13