Framgångsrikt miljö- arbete kräver brett engagemang - Vinnova

More documents

Recommendations

Info

TEMA // Ledarskap och produktion Produktionslyftet är en företagsnära support som ger medelstora företag chansen att förbättra sin konkurrenskraft genom att tänka lite annorlunda. Utbildningsprogrammet ska stötta och utbilda i praktiskt förändrings<strong>arbete</strong>. FÖRETAGSNÄRA SUPPORT MED SKÄRPA TEXT Monica Walldén BILD Colourbox – DET KOM HELT RÄTT i tiden för oss. Vi stod inför förändringar med en ökande konkurrens och var tvungna att försäkra oss om att vi hade rätt produkter till fortsatt hög kvalitet. Våra leveranstider var för långa och vi kände att vi måste jobba med hela flödet, ansvar och befogenheter, säger Pernilla Melén, vd på Munkforssågar. I den starka konkurrens som en globaliserad värld innebär är det nödvändigt för svenska företag att förbättra sin konkurrenskraft. Medelstora företag inom traditionell tillverkningsindustri erbjuds därför ett utbildningsprogram på 18 månader som baseras på företagens egna styrkor och värderingar. Produktionslyftet Syfte Kompetenssatsning inom tillverkningsindustrin. Medverkande Swerea IVF, Chalmers tekniska högskola, IF Metall, Teknikföretagen. Finansiering Totalt 139, 5 miljoner kronor varav 75 miljoner kronor från VINNOVA (25 miljoner kronor för Etapp 1, 25 miljoner kronor för Etapp 2, 25 miljoner kronor för Etapp 3). Tidsperiod 2007–2014. Etapp 1 (2007– 2010), Etapp 2 (2010–2012), Etapp 3 (2013–2014). Med Lean som utgångspunkt är syftet med Produktionslyftet att effektivisera företagen genom att stötta och utbilda i praktiskt förändrings<strong>arbete</strong>. Produktionslyftet startade på initiativ av Teknikföretagen och IF Metall 2006. VINNOVA har varit medfinansiär sedan 2007 och är huvudfinansiär från 2013 till 2014. Över 150 företag har hittills deltagit i programmet och drygt 1 000 personer från industrin har gått en högskoleutbildning i Lean Production. Deltagande företag ser positiva effekter, i synnerhet vad gäller ”mjuka” värden som förändringsförmåga, samverkan och lärande, men även leveransprecision och produktivitet. Lean i praktiken Det är nu ett år sedan Pernilla Melén kontaktades av Produktionslyftet och de är snart halvvägs genom sin utbildningsprocess. Två coacher hjälpte företaget att göra en flödeskartläggning och identifiera de kritiska punkterna, vad Lean skulle innebära hos dem och vart företaget är på väg. En av de viktigaste utmaningarna var att få till ett standardiserat arbetssätt, eftersom många gjorde saker på olika sätt i företaget. Andra utmaningar var lager- och produktionsstyrning samt ansvar och befogenheter. En styrgrupp som representerade samtliga funktioner i företaget bildades och fick genom workshops lära sig tankesättet bakom Lean. Sedan implementerades de förslag på förbättringar som arbetades fram i en pilotgrupp som också utbildades i detta förändrade sätt att tänka. – Vi kom fram till att det var avgörande att vi hade rätt lager på rätt ställe i rätt tid. Med hjälp av de anställdas idéer lyckades vi ställa om våra maskiner snabbare för att tillverka olika produkter och kunde därigenom halvera ställtiden utan att äventyra kvaliteten, säger Pernilla Melén. Arbetet utmynnade även i en metodhandbok som de anställda kan använda som beslutsunderlag. Där är det tydligt att säkerhet och kvalitet prioriteras högst. Alla anställda som har varit med hittills är mycket positiva till processen. – Detta är det bästa som har hänt oss på länge. Redan nu kan vi se att vi har bättre koll på våra lagernivåer, kortare leveranstider, mer motiverad personal och ett mer standardiserat arbetssätt. Min farfar, pappa och farbror, som grundade Munkforssågar, sa alltid: ”Kan vi göra något på ett bättre sätt ska vi göra det.” Och det stämmer än i dag. Hur ska vi kunna konkurrera med låglöneländerna om vi inte gör saker smartare n Kontakt: Tero.Stjernstoft@VINNOVA.se Vd Pernilla Melén pratar med Roberth Biehl en av operatörerna i produktionen. FOTO: ANDERS EKSTRÖM 8 VINNOVA-NYTT SEPTEMBER 2013
Ledarskap och produktion // TEMA Konkurrenskraftig innovation handlar också om effektiv produktion och distribution. TEXT Monica Walldén BILDER Colourbox Företag som vill vara innovativa måste även vara bra på att bygga produktionssystem. Det är en slutsats från en omfattande studie från Högskolan i Gävle. Produktionssystem viktiga för innovation INNOVATIONSFÖRMÅGAN är grundläggande för företagens framtida konkurrenskraft. För att Sverige ska bli ännu bättre på innovation måste vi också se till att vi har ett välutvecklat kunnande kring produktionssystem och hur vi bygger globala försörjningskedjor, menar Lars Bengtsson, professor i innovationsledning vid Högskolan i Gävle och docent i industriell ekonomi vid Kungliga tekniska högskolan. – Innovation handlar ju om att utveckla nya idéer, produkter och tjänster men också om att producera och distribuera dem. Och när produktionscyklerna förkortas blir kunskapen om att bygga produktionssystem och distributionskedjor central för hela innovationsprocessen, säger Lars Bengtsson, som har varit projektledare för en studie om globala försörjningskedjor i svenska industriföretag. Projektet har utmynnat i boken ”Innovation eller kvartalskapitalism Lars Bengtsson Utmaningar för svensk produktion” (redaktörer Lars Bengtsson och Johnny Lind). Författarna visar hur företagens långsiktiga satsningar riskerar att stå tillbaka för mer kortsiktiga vinster som kapitalmarknaden efterfrågar. Detta får konsekvenser för hur företagen bygger sina globala försörjningskedjor. – För åtta–tio år sedan var outsourcing universalmedicinen och många företag hoppade på den trenden. Men kostnadsbesparingarna var inte alltid så stora som man hade förväntat sig. Dessutom hämmades förmågan att få fram nya produkter, säger Lars Bengtsson. Outsourcingtrenden pågår fortfarande, konstaterar han. Men även andra trender har börjat sprida sig bland svenska tillverkningsföretag. Det sker en omlokalisering bland anläggningarna för att optimera kapaciteten. En tredje trend är att företagen har börjat integrera sina anläggningar så att forskning och utveckling, produktion och distribution hålls samman. Det gynnar kunskapsintensiv produktion som delvis kan förläggas till ett högkostnadsland som Sverige. – De stora globala svenska företagen har oftast en bredd i verksamheten och har möjlighet att gå på två ben: utnyttja de lågkostnadsfördelar som finns men samtidigt se till att utvecklingsenheterna och produktionen hålls ihop. Man kombinerar alltså den andra och tredje trenden. Studien visar att de företag som på bäst sätt lyckas hålla ihop hela kedjan, från forskning och utveckling till distribution, är mest framgångsrika. De är snabbare ut med produkter på marknaden och har en högre innovationstakt. När innovation och produktutveckling blir allt viktigare, har svensk industri ett visst försprång, menar Lars Bengtsson. Genom olika Lean-insatser har svenska företag kunnat spetsa kompetensen att bygga konkurrenskraftiga produktionssystem. De är även bättre på att involvera leverantörer i utvecklingsprocesser om man jämför med andra europeiska länder och Nordamerika. – Vi får inte tappa bort förmågan att skapa effektiva produktionssystem i vår iver att stimulera innovationsförmågan, avslutar Lars Bengtsson. n Kontakt: Daniel.Rencrantz@VINNOVA.se Design av globala försörjningskedjor i svenska industriföretag Syfte Att fördjupa kunskaperna om olika produktionsstrategiers och lokaliseringsalternativs effekter. Medverkande Högskolan i Gävle, KTH och Handelshögskolan i Stockholm. Finansiering 8 335 000 kronor från VINNOVA. Tidsperiod 2009–2013 VINNOVA-NYTT SEPTEMBER 2013 9
Page 1 and 2: FORSKNING o INNOVATION o TILLVÄXT
Page 3 and 4: Innehåll Kort & Koncist KORT & KON
Page 5 and 6: Tre nya satsningar får vinnväxtfi
Page 7: Ledarskap och produktion // TEMA At
Page 11 and 12: Teknikutveckling // FOKUS TEXT Lina
Page 13 and 14: Monica Bellgran // PROFILEN Monica
Page 15 and 16: peppra dem med riktad direkt markna
Page 17 and 18: Hälsa // FOKUS Ett blodtest som ut
Page 19 and 20: I VINNOVAs senaste publikationer ka

Framgångsrikt miljö- arbete kräver brett engagemang - Vinnova

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?