Framgångsrikt miljö- arbete kräver brett engagemang - Vinnova

FORSKNING o INNOVATION o TILLVÄXT 

No 4 SEP 013nytt 

Maten som vapen 

Snabbt med klick-vägg 

Google går i gång på idéer 

Framgångsrikt miljöarbete 

kräver brett 

engagemang 

Monica Bellgran 

TEMA // Ledarskap och produktion 

RE-INDUSTRIALISERING

LEDARE 

Insikten har börjat sprida sig att en modern och konkurrenskraftig 

industri är nödvändig för att skapa tillväxt och få ner 

arbetslösheten i Europa. 

Sverige behöver en 

konkurrenskraftig produktion 

LÄNGE ODLADES EN MYT om att industriproduktion 

var något förlegat som inte hörde 

framtiden till i utvecklade ekonomier som 

Sverige. Den nya ekonomin skulle istället bli 

en tjänsteekonomi eller en informationsekonomi 

och det som fanns kvar av tillverkning i 

Västeuropa skulle snart flytta till länder med 

lägre lönekostnader. 

Så har det ibland låtit. 

Men på senare år har uppfattningen att 

industriell verksamhet tillhör gårdagen i 

västvärlden börjat ge vika. Det har visat sig 

att länder i Europa med en stark industri, 

som Tyskland, har klarat sig betydligt bättre 

genom den ekomomiska krisen än många 

länder med en svagare industristruktur. 

Begreppet re-industrialisering har kommit 

upp i diskussionen alltmer. Det handlar om 

företag som flyttar tillbaka produktion från 

så kallade låglöneländer. Viktiga faktorer som 

nämns bland företag som tar hem produktion 

är behovet av närhet mellan produktion och 

utvecklingsavdelningar och nackdelar med 

outsourcing i form av olika tidszoner, språkbarriärer 

och långa transportvägar. Ökad 

automatisering skapar också nya möjligheter 

till konkurrenskraftig produktion även i 

länder med högre lönekostnader. 

Insikten har börjat sprida sig att en modern 

och konkurrenskraftig industri är nödvändig 

för att skapa tillväxt och få ner arbetslösheten 

i Europa. EU-kommissionen vill att tillverkningsindustrins 

andel av BNP ska öka från 15 

till 20 procent till slutet av det här decenniet. 

Det är ett välbehövligt uppvaknande. Idén 

att tillverkning skulle stå i motsatsställning 

till en kunskapsbaserad ekonomi är helt 

felaktig. Industriföretagen står för en stor del 

av näringslivets investeringar i forskning och 

utveckling och efterfrågar kvalificerad och 

välutbildad arbetskraft. En trend har också 

länge varit att tjänster står för en allt större del 

av industrins försäljning. Dessutom behöver 

industriföretagen kvalificerade tjänster av 

olika slag och många tjänsteföretag har ett 

nära samarbete med industrin. 

Enklare tillverkning med lågt kunskapsinnehåll 

kommer även i framtiden till stor 

del att ske i länder med en lägre kostnadsnivå. 

För ett land som Sverige handlar det om att 

skapa goda förutsättningar för en innovativ 

och kunskapsintensiv produktion med ett 

högt förädlingsvärde. Det är så vi lägger 

grunden för tillväxt och ökat välstånd. 

Samspelet mellan statliga forskningssatsningar 

och industriell verksamhet har 

en avgörande betydelse för att få fram nya 

innovationer som ger företag möjlighet att 

konkurrera på den globala marknaden. Sådan 

samverkan har historiskt varit en svensk 

styrka och har legat till grund för flera av våra 

viktigaste exportframgångar. 

Men globaliseringen och näringslivets 

internationalisering gör att förutsättningarna 

har förändrats. Vi behöver därför hitta nya 

sätt att skapa en mer utvecklad samverkan 

mellan näringslivet och akademisk forskning. 

Detta är ett område som VINNOVA arbetar 

aktivt med. 

Vi har också inlett en stor och långsiktig 

satsning på strategiska innovationsområden. 

Genom att kraftsamla på svenska styrkeområden 

och intensifiera forskningssamverkan 

mellan olika delar av samhället och mellan 

olika branscher, bidrar denna satsning till att 

stärka Sveriges globala konkurrenskraft. 

Frågan om vad som behövs för att Sverige 

ska kunna ha konkurrenskraftig produktion 

i framtiden, som även bidrar till lösningar för 

en hållbar värld, är ett spännande ämne som 

rymmer många dimensioner. Detta är också 

temat för VINNOVAs årskonferens i november. 

Charlotte Brogren, 

generaldirektör, VINNOVA 

REDAKTIONEN 

Ansvarig utgivare Charlotte Brogren, VINNOVA 

Redaktion Anna Cory, VINNOVA samt 

Karin Wandrell, Snick-Snack 

Art Director Kim Sonntag, Snick-Snack 

Tryck AJ E-print AB 

För prenumeration 

Papper G-Print 

VINNOVAnytt@VINNOVA.se 

Omslagsfoto Nils Petter Nilsson ISSN 1653-2759 

Tidningen ges ut fem gånger per år. 

341 865 

2 VINNOVA-NYTT SEPTEMBER 2013

Innehåll 

Kort & Koncist 

KORT & KONCIST 

Tävla i miljöteknik. Strategier för ökad konkurrenskraft. Horisont-budget 

klubbad. E-tjänst i vården vann europeiskt innovationspris. 

sid 3 

FOTO: COLOURBOX 

TEMA: LEDARSKAP OCH 

PRODUKTION 

Efter en lång tid av outsourcing till låglöneländer ses nu stark inhemsk 

produktion som en nyckel till välstånd och sysselsättning. 

sid 6 

FÄRDIG VÄGG PÅ ETT KLICK 

En ny klickgipsskiva från bolaget Oneday wall effektiviserar byggtiden 

för mellanväggar i gips. 

sid 11 

PROFILEN 

Framgångsrikt miljöarbete kräver brett engagemang och dagligt arbete, 

menar professor Monica Bellgran. 

sid 12 

UTBLICK: GOOGLE 

Innovation är en av ledstjärnorna på företaget Google. Tid för att kläcka 

egna idéer är en självklar del i företagskulturen. 

sid 14 

MATEN SOM VAPEN MOT OHÄLSA 

Ät rätt och förebygg sjukdom genom minskad inflammation, sänkt 

blodsocker och dämpad aptit. 

sid 16 

BLODTEST GER BÄTTRE CANCERBEHANDLING 

Ett nytt blodtest gör det både lättare att utvärdera potentialen hos nya 

cancerläkemedel och att bestämma behandling. 

sid 17 

GAMLA PLAGG FÅR NYTT LIV 

Projektet Refo återvinner kläder och skapar jobbtillfällen för 

unga. Konceptet bidrar också till mötesplatser både fysiskt 

och digitalt. 

sid 20 

FOTO: NILS PETTER NILSSON 

Strategier för ökad 

konkurrenskraft 

Totalt beviljas 17 nya projekt 

medel för att ta fram forskningsoch 

innovationsagendor. Akademi, 

industri, institut och offentliga 

aktörer står bakom agendaprojekten 

som får runt 400 000 kronor 

var för att formulera strategier för 

ökad konkurrenskraft. Målet är att 

utveckla svenska styrkeområden, 

vända globala utmaningar till 

möjligheter och bidra till hållbar 

Regeringen har gett VINNOVA 

i uppdrag att tillsammans med 

Almi Företagspartner genomföra 

en pilotinsats för att stärka 

tillväxten i små och medelstora 

företag. Pengarna ska användas 

tillväxt. Projekten genomförs i 

samverkan mellan akademi, institut, 

industri och offentliga aktörer 

som tillsammans har uppdraget 

att ta fram en plan för framtidens 

forskning och innovation inom sitt 

område. 

Bakom satsningen står 

VINNOVA, Energimyndigheten 

och Formas. Agendorna finns 

publicerade på www.VINNOVA.se. 

12 MILJONER TILL SMÅ OCH 

MEDELSTORA FÖRETAG 


för att hjälpa företagen med 

utvecklingsanalys och att kartlägga 

deras behov av ny kunskap, 

teknik, innovationsledning och 

validering av kommersiella förutsättningar. 

VINNOVA-NYTT SEPTEMBER 2013 

3

Kort & Koncist 

Elvägar för tunga fordon 

FOTO: SIEMENS 

Tunga fordon står för en inte obetydlig del av transportsystemets 

energianvändning där nästan all trafik 

drivs med fossila bränslen. Ett försök med elvägar 

kommer därför att genomföras i Sverige. 

Trafikverket, VINNOVA och Energimyndigheten 

samarbetar i projektet där leverantörer ska utveckla, 

demonstrera och utvärdera elvägar som en metod för 

att minska användningen av fossil energi. Försöket 

ligger i linje med regeringens mål om en energieffektiv 

och fossilfri fordonsflotta till 2030 och ska därtill bidra 

till att stärka Sveriges konkurrenskraft. I ett första 

steg bjuder Trafikverket in intressenter att anmäla 

sitt intresse för att vara med och utveckla elvägar. 

Inriktningen är att låta minst två leverantörer bygga 

demonstrationsanläggningar som kan vara i drift 2015. 

Siemens specialbyggda testbana 

norr om Berlin i Tyskland. 

Sverige kammade 

hem miljarder i FP7 

2011 mottog svenska aktörer 

motsvarande drygt två 

miljarder kronor från EU:s 

sjunde ramprogram för forskning 

och teknisk utveckling, 

FP7. Totalt har 602 svenska 

organisationer deltagit i 

ramprogrammet och de har 

tillsammans erhållit över en 

miljard euro sedan starten av 

FP7 2007. 

Sverige befinner sig bland 

de 10 länder som beviljats 

mest medel från FP7. Fram 

till oktober 2012 motsvarade 

det svenska deltagandet 3,8 

procent av samtliga beviljade 

medel. De tre största svenska 

aktörerna i FP7 är Karolinska 

Institutet, Lunds universitet 

och Kungliga Tekniska 

Högskolan som tillsammans 

erhåller 30 procent av 

beviljade medel till Sverige. 

På den svenska topp 15-listan 

återfinns också näringslivsaktörer 

som Volvo Technology, 

Ericsson, Saab, Volvo Aero 

och Cellartis. 


Tävla i miljöteknik 

Satsning på testbäddar 

inom miljöteknik 

VINNOVA har fått i uppdrag av regeringen 

att genomföra en innovationstävling 

för att gynna miljöteknik. Sedan 

tidigare har VINNOVA och Energimyndigheten 

uppgiften att stödja och 

utveckla innovationsupphandling på 

miljöteknikområdet. Det nya uppdraget 

är en kompletterande insats som ska 

genomföras i form av en innovationstävling 

riktad mot upphandlande aktörer. 

Tävlingen ska bidra till att innovationsupphandlingar 

genomförs i praktiken. Den 

ska också öka intresset för innovationsupphandling 

bland upphandlande aktörer 

samtidigt som företag med innovativa lösningar 

får möjlighet att få en första kund. 

För att utföra uppdraget får VINNOVA 

16 miljoner kronor fördelat på två år. 

Som en del av regeringens miljöteknik 

strategi satsar VINNOVA från 

2013 och framåt på utveckling av 

testbäddar inom miljöteknikområdet. 

Syftet är att skapa fler konkurrenskraftiga 

företag, hållbar tillväxt, 

ökad export och fler arbetstillfällen 

med bas i svensk miljöteknik. Exempelvis 

satsas på testbäddar inom 

vågkraft, solenergi, lätta material, 

biobränslen och vattenrening i 

kustnära miljöer. 

Den första utlysningen omfattar 

totalt 41 miljoner kronor för perioden 

2013-2015. I en första omgång får 18 

projekt dela på 9 miljoner kronor. 

E-tjänst i vården 

vann europeiskt 

innovationspris 

Det VINNOVA-finansierade projektet 

Mina vårdflöden har vunnit pris för 

bästa innovation i offentlig sektor 

i Europa. Det är EU-kommissionen 

som har utsett vinnaren bland andra 

invånarprojekt i EU. 

Tjänsten gör det möjligt för 

patienter att följa sina remisser och 

sitt vårdflöde. Vårdgivarna har också 

möjlighet att automatiskt skicka ut 

formulär och blanketter på basis av 

exempelvis tidsbokningar och kallelser 

som sedan digitalt återkommer 

till rätt vårdgivare vid rätt tidpunkt. 

Deltagare i projektet är bland andra 

Västra Götalandsregionen, Region 

Skåne, Stockholms läns landsting, 

Karolinska Institutet och aktörer 

inom näringslivet. Mina vårdflöden är 

ett projekt inom VINNOVAs program 

Utmaningsdriven innovation. 



Tre nya 

satsningar får 

vinnväxtfinansiering 

Informationsturné om EU:s nya 

ramprogram Horisont 2020 

Jobbar du med forskning och 

innovation inom till exempel 

näringsliv, offentlig sektor, akademi 

eller institut och är intresserad 

av EUs nya ramprogram för 

forskning och innovation Under 

oktober arrangerar VINNOVA en 

informationsturné om det nya 

ramprogrammet och vi besöker 

sex orter från Umeå i norr till 

Lund i söder. Turnéplan: • Umeå 

3 oktober • Växjö 8 oktober • 

HORISONT-BUDGET KLUBBAD 

Stockholm 10 oktober • Uppsala 

15 oktober • Lund 22 oktober • 

Stockholm 24 oktober • Göteborg 

31 oktober. Mer information 

finns i VINNOVAs kalendarium. 

www.VINNOVA.se 

Smart Housing Småland, Paper 

Province 2.0 i Värmland och Geo 

Life Region i Gävleborg är regionala 

initiativ som får finansiering 

i upp till tio år genom VINNOVAs 

program VINNVÄXT. Målet är att 

vinnarna inom loppet av tio år ska 

ha etablerats som nationellt och 

internationellt starka och attraktiva 

innovationsmiljöer. 

De tre nya initiativen kommer 

att få finansiering under tio år. 

Besluten tas i etapper där fortsatt 

finansiering baseras på återkommande 

utvärderingar. Den första 

etappen 2013-2016 finansieras 

med mellan 20,5 och 22 miljoner 

kronor för respektive projekt. De 

regionala deltagarna förväntas 

skjuta till minst lika mycket i form 

av pengar och eget arbete. 

VINNVÄXT, som startade 2001, 

förutsätter en aktiv medverkan av 

aktörer inom näringsliv, forskning, 

politik och offentlig verksamhet 

och omfattar idag 11 initiativ runt 

om i landet. 


EU-rådet, EU-parlamentet och EU-kommissionen har efter utdragna 

budgetförhandlingar nu kommit fram till de ekonomiska ramarna för EU:s 

kommande ramprogram för forskning och innovation. Ramprogrammet, 

Horisont 2020, börjar gälla från och med år 2014 och har en budget på 

runt 70 miljarder euro, motsvarande 600 miljarder svenska kronor. Med 

Horisont 2020 samlas för första gången alla EU-satsningar på forskning 

och utveckling under ett och samma tak. Programmet delas upp i tre 

delar; spetskompetens, industriellt ledarskap och samhälleliga utmaningar. 

Sverige tvåa i global 

innovationsranking 

Sverige är ett av världens mest 

innovativa länder. Det bekräftas 

i årets upplaga av Global Innovation 

Index. Bland 142 länder 

runt om i världen finns Sverige 

på andra plats. I jämförelsen har 

84 indikatorer använts, såsom 

kvaliteten hos de främsta universiteten, 

tillgång till riskkapital 

och investeringar i forskning och 

utveckling. Även tillgången till 

och användning av informationsoch 

kommunikationsteknik 

finns med bland indikatorerna. 

Listan toppas av Schweiz. Andra 

länder som placerar sig högt är 

Storbritannien, Nederländerna, 

USA och Finland. 

Global Innovation Index görs 

av FN-organet WIPO (World 

Intellectual Property Organization) 

tillsammans med Cornell 

University och den internationella 

handelshögskolan INSEAD. 

Tidigare i år visade EUkommissionens 

resultattavla för 

2013 att Sverige toppar innovationsligan 

inom EU. 

ILLUSTRATION: COLOURBOX 


5

Den industriella världen står inför 

ett trendbrott. Efter en lång tid av 

outsourcing till låglöneländer har allt 

fler länder i västvärlden identifierat 

en stark inhemsk produktion som 

en nyckel till välstånd och 

sysselsättning. 

Du missar väl inte 

VINNOVAs årskonferens 

VINNOVAs årskonferens har i år temat ”Konkurrenskraftig 

produktion och ledarskap – är det viktigt för 

Sverige” och arrangeras den 27 november i Stockholm. 

På konferensen diskuteras policyfrågor, teknikfrågor, 

ledarskap- och organisationsfrågor för konkurrenskraftig 

produktion i en hållbar värld. Anmälan görs på 

www.VINNOVA.se

Ledarskap och produktion // TEMA 

Att hålla forskning och produktion nära varann ökar kvalitén, 

håller nere kostnaderna och skapar arbetstillfällen. 

TEXT Monica Walldén BILDER Colourbox 

– VI VILL HA SAKER och någonstans måste de 

tillverkas. Det finns inget enkelt sätt att få ner 

arbetslösheten om man inte har produktion. 

Tjänster ökar, tjänster kopplade till fysiska 

produkter kommer att öka varför produkterna 

behövs fortfarande, säger Ulf Holmgren, 

direktör för avdelningen Produktion och 

arbetsliv på VINNOVA. 

Barack Obama offentliggjorde i början av 

året en stor satsning på avancerad inhemsk 

tillverkningsindustri. Liknande vindar blåser 

i Europa. EU-kommissionen har börjat tala 

om en ny industriell revolution i form av en 

”hållbar re-industrialisering”, med målsättning 

att vända den nedåtgående spiralen för 

tillverkningsindustrin i Europa och skapa 

förutsättningar för en industri som kan skapa 

tillväxt och arbetstillfällen. 

I VINNOVAs program Utmaningsdriven 

innovation som lanserades redan under 2011 

ingick Konkurrenskraftig produktion som en 

av utmaningarna, där nya affärsmodeller kan 

växa fram genom att identifiera problem och 

hitta en lösning. Ordet ”re-industrialisering” 

användes inte då, men slutsatsen var att det 

är en nödvändig byggsten för att skapa en 

hållbar tillväxt. 

– Nackdelen med att andra länder gör 

liknande satsningar är att konkurrensen blir 

ännu hårdare. Vi måste därför se till att vi 

lyckas producera smartare här i Sverige. Vi 

har en liten fördel tack vare våra platta samarbetsformer 

och det är något vi ska ta tillvara 

på, säger Ulf Holmgren. 

Han påpekar att man kan köpa samma 

maskin i hela världen till ungefär samma 

kostnad och ställa den varsomhelst, men 

det man får ut av den kan skilja sig väldigt 

mycket åt. Vad beror det på Det handlar om 

arbetsledning och organisering med en långt 

driven delegering. 

Sverige i innovationstoppen 

Sverige toppar innovationsligan inom EU 

och hamnade på andra plats i årets upplaga 

av Global Innovation Index. Klara Adolphson, 

enhetschef för arbetsorganisation och 

ledning på VINNOVA, menar att en viktig 

förklaring är hur vi organiserar oss i Sverige. 

– Något som vi gör är världsunikt. I den 

svenska modellen är det högt i tak, normkritiskt 

och demokratiskt. I kunskapsintensiva 

organisationer måste ledarskapet distribueras 

nedåt. Det är i mellanrummet mellan individer, 

enheter och organisationer som innovationen 

kan ske, säger Klara Adolphson. 

Hennes förhoppning är att Sveriges 

500 000 chefer ska bli medvetna om detta och 

bli ännu bättre innovationsledare. 

Samverkan mellan branscher 

Genom att minska stuprören mellan branscher 

och i stället identifiera Sveriges styrkeområden 

hoppas VINNOVA kunna stimulera samverkan 

mellan olika kompetenser inom näringsliv, 

akademisk forskning och offentlig sektor. 

– Vi som myndighet kan inte forcera 

språng men vi kan skapa förutsättningar 

för dem. Med vår satsning på strategiska 

innovationsområden har vi vänt på logiken 

och frågat näringslivet vad de behöver för att 

behålla styrkan eller kanske till och med öka 

konkurrenskraften i förhållande till omvärlden, 

säger Ulf Holmgren. 

Gruv- och metallutvinnande industri, lättviktsmaterial, 

produktion, metalliska material 

samt processindustriell IT och automation är 

de första program som i juli 2013 valts ut som 

strategiska innovationsområden. 

– För att stödja näringslivet behövs flera 

olika satsningar. Med Utmaningsdriven 

inno vation och Strategiska innovationsområden 

är vi i förlängningen ute efter 

samma sak: öka konkurrenskraften och öka 

hållbar tillväxt, säger Ulf Holmgren. n 

Vår kultur av platta organisationer 

gynnar innovativa företag. 


7


Produktionslyftet är en företagsnära 

support som ger medelstora företag 

chansen att förbättra sin konkurrenskraft 

genom att tänka lite annorlunda. 

Utbildningsprogrammet ska stötta och utbilda i praktiskt förändringsarbete. 

FÖRETAGSNÄRA 

SUPPORT MED 

SKÄRPA TEXT Monica Walldén BILD Colourbox 

– DET KOM HELT RÄTT i tiden för oss. Vi stod 

inför förändringar med en ökande konkurrens 

och var tvungna att försäkra oss om att vi 

hade rätt produkter till fortsatt hög kvalitet. 

Våra leveranstider var för långa och vi kände 

att vi måste jobba med hela flödet, ansvar och 

befogenheter, säger Pernilla Melén, vd på 

Munkforssågar. 

I den starka konkurrens som en globaliserad 

värld innebär är det nödvändigt för 

svenska företag att förbättra sin konkurrenskraft. 

Medelstora företag inom traditionell 

tillverkningsindustri erbjuds därför ett utbildningsprogram 

på 18 månader som baseras 

på företagens egna styrkor och värderingar. 

Produktionslyftet 

Syfte Kompetenssatsning inom tillverkningsindustrin. 

Medverkande Swerea IVF, Chalmers tekniska 

högskola, IF Metall, Teknikföretagen. 

Finansiering Totalt 139, 5 miljoner kronor 

varav 75 miljoner kronor från VINNOVA 

(25 miljoner kronor för Etapp 1, 25 miljoner 

kronor för Etapp 2, 25 miljoner kronor för 

Etapp 3). 

Tidsperiod 2007–2014. Etapp 1 (2007– 

2010), Etapp 2 (2010–2012), Etapp 3 

(2013–2014). 

Med Lean som utgångspunkt är syftet med 

Produktionslyftet att effektivisera företagen 

genom att stötta och utbilda i praktiskt 

förändringsarbete. 

Produktionslyftet startade på initiativ 

av Teknikföretagen och IF Metall 2006. 

VINNOVA har varit medfinansiär sedan 2007 

och är huvudfinansiär från 2013 till 2014. Över 

150 företag har hittills deltagit i programmet 

och drygt 1 000 personer från industrin har 

gått en högskoleutbildning i Lean Production. 

Deltagande företag ser positiva effekter, 

i synnerhet vad gäller ”mjuka” värden som 

förändringsförmåga, samverkan och lärande, 

men även leveransprecision och produktivitet. 

Lean i praktiken 

Det är nu ett år sedan Pernilla Melén 

kontaktades av Produktionslyftet och de är 

snart halvvägs genom sin utbildningsprocess. 

Två coacher hjälpte företaget att göra en 

flödeskartläggning och identifiera de kritiska 

punkterna, vad Lean skulle innebära hos dem 

och vart företaget är på väg. 

En av de viktigaste utmaningarna var att 

få till ett standardiserat arbetssätt, eftersom 

många gjorde saker på olika sätt i företaget. 

Andra utmaningar var lager- och produktionsstyrning 

samt ansvar och befogenheter. 

En styrgrupp som representerade samtliga 

funktioner i företaget bildades och fick 

genom workshops lära sig tankesättet bakom 

Lean. Sedan implementerades de förslag på 

förbättringar som arbetades fram i en pilotgrupp 

som också utbildades i detta förändrade 

sätt att tänka. 

– Vi kom fram till att det var avgörande att 

vi hade rätt lager på rätt ställe i rätt tid. Med 

hjälp av de anställdas idéer lyckades vi ställa 

om våra maskiner snabbare för att tillverka 

olika produkter och kunde därigenom halvera 

ställtiden utan att äventyra kvaliteten, 

säger Pernilla Melén. 

Arbetet utmynnade även i en metodhandbok 

som de anställda kan använda som beslutsunderlag. 

Där är det tydligt att säkerhet 

och kvalitet prioriteras högst. 

Alla anställda som har varit med hittills är 

mycket positiva till processen. 

– Detta är det bästa som har hänt oss på 

länge. Redan nu kan vi se att vi har bättre koll 

på våra lagernivåer, kortare leveranstider, mer 

motiverad personal och ett mer standardiserat 

arbetssätt. Min farfar, pappa och farbror, 

som grundade Munkforssågar, sa alltid: ”Kan 

vi göra något på ett bättre sätt ska vi göra det.” 

Och det stämmer än i dag. Hur ska vi kunna 

konkurrera med låglöneländerna om vi inte 

gör saker smartare n 

Kontakt: Tero.Stjernstoft@VINNOVA.se 

Vd Pernilla Melén pratar med Roberth Biehl en av 

operatörerna i produktionen. 

FOTO: ANDERS EKSTRÖM 


Ledarskap och produktion // TEMA 

Konkurrenskraftig innovation handlar också om effektiv produktion och distribution. 

TEXT Monica Walldén BILDER Colourbox 

Företag som vill vara innovativa måste även vara bra 

på att bygga produktionssystem. Det är en slutsats 

från en omfattande studie från Högskolan i Gävle. 

Produktionssystem 

viktiga för innovation 

INNOVATIONSFÖRMÅGAN är grundläggande 

för företagens framtida konkurrenskraft. För 

att Sverige ska bli ännu bättre på innovation 

måste vi också se till att vi har ett välutvecklat 

kunnande kring produktionssystem och hur 

vi bygger globala försörjningskedjor, menar 

Lars Bengtsson, professor i innovationsledning 

vid Högskolan i Gävle och docent i 

industriell ekonomi vid Kungliga tekniska 

högskolan. 

– Innovation handlar ju om att utveckla 

nya idéer, produkter och tjänster men också 

om att producera och distribuera dem. Och 

när produktionscyklerna förkortas blir kunskapen 

om att bygga produktionssystem och 

distributionskedjor central för hela innovationsprocessen, 

säger Lars Bengtsson, som 

har varit projektledare för 

en studie om globala försörjningskedjor 

i svenska 

industriföretag. 

Projektet har utmynnat 

i boken ”Innovation 

eller kvartalskapitalism 

Lars Bengtsson Utmaningar för svensk 

produktion” (redaktörer Lars Bengtsson och 

Johnny Lind). Författarna visar hur företagens 

långsiktiga satsningar riskerar att stå tillbaka 

för mer kortsiktiga vinster som kapitalmarknaden 

efterfrågar. Detta får konsekvenser 

för hur företagen bygger sina globala försörjningskedjor. 

– För åtta–tio år sedan var outsourcing universalmedicinen 

och många företag hoppade 

på den trenden. Men kostnadsbesparingarna 

var inte alltid så stora som man hade förväntat 

sig. Dessutom hämmades förmågan att få 

fram nya produkter, säger Lars Bengtsson. 

Outsourcingtrenden pågår fortfarande, 

konstaterar han. Men även andra trender har 

börjat sprida sig bland svenska tillverkningsföretag. 

Det sker en omlokalisering bland 

anläggningarna för att optimera kapaciteten. 

En tredje trend är att företagen har börjat 

integrera sina anläggningar så att forskning 

och utveckling, produktion och distribution 

hålls samman. Det gynnar kunskapsintensiv 

produktion som delvis kan förläggas till ett 

högkostnadsland som Sverige. 

– De stora globala svenska företagen har 

oftast en bredd i verksamheten och har möjlighet 

att gå på två ben: utnyttja de lågkostnadsfördelar 

som finns men samtidigt se till 

att utvecklingsenheterna och produktionen 

hålls ihop. Man kombinerar alltså den andra 

och tredje trenden. 

Studien visar att de företag som på bäst 

sätt lyckas hålla ihop hela kedjan, från 

forskning och utveckling till distribution, är 

mest framgångsrika. De är snabbare ut med 

produkter på marknaden och har en högre 

innovationstakt. 

När innovation och produktutveckling blir 

allt viktigare, har svensk industri ett visst försprång, 

menar Lars Bengtsson. Genom olika 

Lean-insatser har svenska företag kunnat 

spetsa kompetensen att bygga konkurrenskraftiga 

produktionssystem. De är även bättre 

på att involvera leverantörer i utvecklingsprocesser 

om man jämför med andra europeiska 

länder och Nordamerika. 

– Vi får inte tappa bort förmågan att skapa 

effektiva produktionssystem i vår iver att 

stimulera innovationsförmågan, avslutar Lars 

Bengtsson. n 

Kontakt: Daniel.Rencrantz@VINNOVA.se 

Design av globala försörjningskedjor 

i svenska industriföretag 

Syfte Att fördjupa kunskaperna om olika 

produktionsstrategiers och lokaliseringsalternativs 

effekter. 

Medverkande Högskolan i Gävle, KTH och 

Handelshögskolan i Stockholm. 

Finansiering 8 335 000 kronor från VINNOVA. 

Tidsperiod 2009–2013 


9


Ett jämställt företag ökar inte bara 

lönsamheten, det ger också en 

harmonisk arbetsplats med effektivare 

medarbetare. Det är något Anders 

Thorson, vd för Hälsinglands Sparbank, 

kan skriva under på. 

TEXT Karin Wandrell BILD Colourbox 

En undersökning visade att av de jämförda företagen, var det de 

som hade en jämställd ledning som tjänade mest pengar. 

BÄTTRE ARBETSMILJÖ 

OCH HÖGRE LÖNSAMHET 

FÖR NÅGRA ÅR SEDAN blev Anders Thorson 

inbjuden till ett seminarium med inriktning 

på genus. Han gick dit med inställningen att 

det är väl alltid bra att visa upp sig och kanske 

lära något nytt, men i själva verket blev det en 

omvälvande upplevelse. 

– Triggern för mig blev en undersökning 

som visade att de företag på Fortune 

500-l istan som hade en jämställd ledning 

tjänar mest pengar. Jag tänkte att det här är 

något som vi har totalmissat – vi var inte på 

banan överhuvudtaget. 

Även om bankens ledningsgrupp och 

styrelse hade en jämn könsfördelning såg det 

helt annorlunda ut på golvet. Det var i princip 

bara kvinnor som satt i kassan och på de lägre 

tjänsterna medan männen hade tagit de mer 

prestigefyllda jobben. 

– Vi hade ingen strategi alls kring detta 

utan det rullade bara på i gamla hjulspår och 

där befordrades män, även om det kanske 

var omedvetna strukturer som styrde, säger 

Anders Thorson. 

Utbildade alla 

I slutet av 2009 kom Hälsinglands Sparbank 

med i projektet ”Innovativt genusmedvetet 

ledarskap”, med forskningsanslag från 

VINNOVA, som drevs av Fiber Optic Valley. 

Syftet var att integrera genusperspektivet i 

organisationsutvecklingen och genom ett aktivt 

förändringsarbete och en ökad medvetenhet 

införa nya processer och strukturer. 

– Ledningen genomförde ett utbildningsprogram 

som bestod av sex workshops tillsammans 

med Kristina Franzén, som driver 

Ledarskapsakademin i Uppsala. Det är en 

starkt bidragande kraft till att vi har lyckats 

ta oss vidare i de här frågorna, säger Anders 

Thorson. Vi började med de enkla delarna för 

att sedan gå djupare in i strukturerna för att se 

vad det är som gör att vi inte tänker rätt när vi 

bör göra det. 

Banken bekostade på egen hand även en 

utbildningsdag för alla medarbetare vilket 

Anders Thorson tror var en nyckel för att få 

upp snabbheten i förändringsprocessen. 

– För mig var det först en fråga om att öka 

lönsamheten och effektiviteten, men jag insåg 

snabbt att det handlar 

om att göra det som 

är rätt. Att alla är lika 

mycket värda oavsett 

vilken bedömningspunkt 

man utgår ifrån. 

Det är det som har 

drivit oss. 

I dag är det en hygglig 

fördelning mellan 

män och kvinnor på de 

ledande positionerna 

och det ser bättre ut 

även på mansdominerade avdelningar som 

private banking och företag där det tidigare 

inte arbetade några kvinnor alls. Lönebilden 

har också setts över så att det inte längre förekommer 

några osakliga löneskillnader. Även 

lönsamheten har gått upp. Vinsten har ökat 

från 30 miljoner kronor per år till 70 miljoner 

kronor per år. 

– Jag kan inte säga att allt beror på att vi 

jobbat med genusarbete, men det har gett en 

mer framkomlig väg, säger Anders Thorson. 

Det är lättare att vara effektiv i en harmonisk 

miljö. I dag utnyttjar vi allas kompetens och 

ställer samma krav. När många delar faller 

samman ger det en totaleffekt som blir häpnadsväckande! 

n 

Kontakt: 

Cassandra.Marshall@VINNOVA.se 

Anders Thorson visar stolt upp Anna Collerts jämställdhetspris. 


Teknikutveckling // FOKUS 

TEXT Lina Broström ILLUSTRATION Fredrik Saarkoppel 

Färdig vägg på ett klick 

EN SVENSK LÖSNING är på god väg att 

revolutionera byggbranschen. Det är bolaget 

Oneday Wall som har tagit fram en klickgipsskiva 

som effektiviserar byggtiden för 

mellanväggar i gips. 

– Både totaltiden och monteringen går 

mycket snabbare. Vi har sett att det går att 

spara 80 procent av ledtiden i byggprocessen 

jämfört med traditionella metoder, säger 

Peter Lindberg, vd. 

Klickväggen kräver inga skruvar och inget 

spackel vid montage. 

– Det finns ett behov av ökad effektivisering 

i byggbranschen – och det svarar 

vårt koncept på. Oneday Wall minskar 

byggmomenten och man slipper samordna 

yrkesgrupper, vilket gör administration och 

projektledning enklare och sparar resurser. 

Med en teknik som påminner om det 

etablerade klickgolvet, fäster väggskivorna i 

varandra och skapar en slät vägg. 

Produkt- och produktionsutvecklingen är 

avslutad. Under hösten ska konceptet ut på 

den svenska marknaden. Målet är att produkten 

ska ersätta all annan typ av innerväggsmontering 

både i Sverige och utomlands. 

– Vi har sett ett stort intresse för produkten, 

framför allt från byggföretagen. n 

Kontakt: Sebastian.Axelsson@VINNOVA.se 

Oneday Wall 

Syfte Att erbjuda byggbranschen ett system 

som effektiviserar byggandet av mellanväggar 

i gips. Slutmålet är en fullskalig produktion i 

början av 2014. 

Finansiering 800 000 kronor från VINNOVA 

via utlysningen Bygginnovationer. 


MJUKFOG täcker takskarven 

TAKSKENA 

3 

STARTSKENA trycks 

fast i plastregeln. 

1 

PLASTREGELN trycks längs 

skenan mot väggen och 

skruvas fast. En skiva 

klickas fast och skruvas 

i golvskenan. 

2 

En ny PLASTREGEL trycks fast i 

ett spår i änden av skivan och 

sedan klickas en ny skiva dit. 

Upprepas tills önskad vägglängd 

uppnås. 

SOCKEL täcker skarven 

GOLVSKENA 

Lösningar finns även för inner- och ytterhörn samt avslutningar.

Personalia 

Namn Monica Bellgran. 

Ålder 46 år. 

Bor Eskilstuna. 

Familj Make och två döttrar, 

14 och 18 år. 

Jobb Sedan år 2012 är hon 

professor i produktionsutveckling 

vid Mälardalens högskola. Innan 

dess arbetade hon inom industrin, 

senast vid Haldex AB, och dessförinnan 

vid LiTH och Mittuniversitetet. 

Hon är medlem i Kungliga 

Ingenjörsvetenskaps akademin. 

Utbildning Civilingenjör vid Luleå 

tekniska universitet 1990. 

Disputerade vid Linköpings universitet 

1998 på en avhandling om 

monterings system. 

Livsfilosofi Att ha roligt på jobbet. 

”Jag tycker att det är jätte kul att 

dra igång och utveckla nya idéer 

och projekt ihop med likasinnade.” 

Läst senast ”Jag har precis läst ut 

”Blå koral” av Louise Boije af Gennäs 

som var bra. Och jag bläddrar 

just nu i den amerikanska bestsellern 

"Fyra timmars arbetsvecka". 

Det vore ju inte fel om man kunde 

lära sig ett och annat från den 

boken”. 

Det här driver mig Hur vi kan se till 

att inte bara behålla och utveckla 

produktionen i Sverige utan även 

gå ett steg till och locka andra länder 

att förlägga sin produktion här. 

Fritid Tränar, lagar mat och umgås 

med familj och vänner. ”Vi har köpt 

en västerbottengård utanför Umeå 

som vi håller på att renovera”. 

”Det ska vara lika naturligt att vara 

miljömedveten i fabriken som att 

sopsortera hemma” 


Monica Bellgran // PROFILEN 

Monica Bellgran är professor i produktionsutveckling och 

har drivit projektet ”Gröna produktionssystem” inom FFIprogrammet 

(Fordonsstrategisk Forskning och Innovation). 

En slutsats är att framgångsrikt miljöarbete kräver brett 

engagemang och bör integreras i det dagliga arbetet. 

TEXT Lotta Fredholm FOTO Nils Petter Nilsson 

Monica Bellgran om svenskt innovations- 

och forskningsklimat 

FÖRDELAR: Vi rankas högt när det gäller innovationsklimat 

och en av styrkorna i Sverige är 

hur vi jobbar tillsammans. En delförklaring är 

en stark tradition av kund-leverantörsarbete 

som har gett bra kvalitet på produkter och 

konkurrensfördelar utomlands. Akademi och 

industri har också bra samarbete, utländska 

forskare som man träffar brukar kommentera 

att vi svenska forskare har en fördel som kan 

jobba så tight med industrin. 

NACKDELAR: Jag tycker att innovationssystemet 

är framtungt – det finns stöd i början 

av processen, men för att en produkt ska 

serieproduceras med lönsamhet i ett nytt 

bolag fattas det stöd, både ekonomiskt och 

kompetensmässigt. Här tappar vi många 

potentiella företag. Sedan borde vi fundera på 

hur vi kan skapa system för att fånga upp de 

idéer i etablerade företag som ligger utanför 

den egna kärnverksamheten. Här krävs 

incitament på nationell nivå. 

Vad innebär begreppet Grön produktion 

Vi definierar det som att minska miljöbelastningen 

från produktionen genom att minska 

miljöfarligt avfall, användning av kemikalier 

och inte minst att effektivisera energi- och 

resursanvändning. När jag arbetade med produktionsfrågor 

på Haldex AB, en leverantör 

inom fordonsindustrin, väcktes frågan om 

vad vi på produktionssidan egentligen gör för 

att minska miljöpåverkan. Det var bakgrunden 

till att vi initierade projektet Gröna 

produktionssystem, GPS, där även Saab, ABB 

och Volvo AB deltog i samarbete med Mälardalens 

högskola. 

Hur ska man arbeta för att 

främja miljöarbetet 

I GPS-projektet tittade vi på driften av 

fabriken vad gäller energiåtgång och hur man 

arbetade med miljöledningssystemet. Miljöarbetet 

kan beskrivas som en mognadsprocess 

i form av en trappa där lägsta steget är att följa 

de lagkrav som finns. Steg två är att anställa 

en miljöexpert och steg tre handlar om att 

skapa miljömedvetenhet medan det mogna 

företaget har lyckats få in miljötänkandet i 

det dagliga arbetet. Det är hit vi vill nå och då 

krävs ett brett engagemang – det ska vara lika 

naturligt att vara miljömedveten i fabriken 

som att sopsortera hemma. 

Vår slutsats är att det inte är någon mening 

med att skapa ett parallellt system för miljöarbete 

i produktionen. De flesta jobbar med 

Lean produktion och då får man integrera 

miljöfrågorna där. Precis som att samlas 

framför tavlor som visar hur mycket som producerats 

under dagen går det att visualisera 

hur mycket energi som gått åt, eller mängden 

utsläpp. Förbättringsarbete är en komponent 

i Lean, vilket gör det lätt att integrera miljö i 

det dagliga förbättringsarbetet. 

Hur ska man få en grönare fabrik 

På Haldex tog vår miljöexpert fram en intressant 

karta för att visa på miljöaspekterna. Vi 

utvecklade den till en Green Performance 

Map (GPM) där man i en input-outputmodell 

visualiserar vad som kommer in i processen 

och vad som kommer ut, och till vilken 

omfattning och kostnad. Det kan handla om 

exempelvis råmaterial och energi in, produkter, 

utsläpp och spillprodukter ut. Då blir det 

tydligt var miljöslöseriet går att minska. Modellen 

går att tillämpa på olika nivåer – från 

hela fabriken ner till en specifik monteringsstation. 

Den går också att koppla till företagets 

miljörapport och är ett komplement 

till ISO 14001-arbetet med att identifiera och 

prioritera de miljöaspekter som ska åtgärdas. 

Vad är nästa steg 

Vi har flera pågående projekt inom vår forskargrupp 

Produktrealisering, som är inriktade 

på kombinationen produktion och hållbarhet. 

Vi ska också ansöka om att få fortsätta med 

GPS-projektet och arbeta miljömässigt även 

uppströms. Det betyder att titta på utvecklingsfasen 

som kommer före driftsfasen, alltså 

hur man ska designa gröna produktionssystem, 

exempelvis genom att upphandla utrustning 

med liten miljöbelastning. 

Har du själv skapat någon innovation 

Inte i form av nya produkter, men däremot 

har jag bidragit till att dra olika typer av nya 

idéer till genomförande. Just nu jobbar vi även 

ihop med en affärsutvecklare på Mälardalens 

Högskola för att se hur långt vi kan ta GPMmetoden, 

exempelvis hur den skulle fungera i 

kommunal verksamhet. 

Vad är ditt råd till unga som vill 

arbeta med produktionsutveckling 

Först hoppas jag att fler unga ska välja civilingenjörsbanan. 

Sedan finns det något för alla 

inom produktion, vare sig man är intresserad 

av människan i systemet eller är lagd åt 

ren teknik. Det finns så många spännande 

dimensioner inom produktionsområdet att 

alla får plats! n 


13

UTBLICK // Google 

Vid företaget Google är innovation en av ledstjärnorna. 

Forskaren Annika Steiber har haft unik möjlighet att på 

plats studera företagets kultur, som bland annat innebär 

att alla medarbetare kan avsätta tid för att kläcka idéer. 

TEXT Lotta Fredholm FOTO Google 

Tid för innovation 

gynnar Google 

Google är en av världens mest attraktiva arbetsgivare, och 

förutom gratis lunch, får de anställda en skräddarsydd 

arbetsmiljö anpassad för kräsna unga teknikfreaks. 

PÅ GOOGLES huvudkontor Googleplex kan 

de anställda i korridorerna eller på toaletten 

hitta anslag som uppmanar dem att testa 

en prototyp, som en ny applikation eller ittjänst 

som utvecklats inom företaget. 

– Det kallas The dog food-process och 

innebär att man först testar sina nya innovationer 

på de anställda, säger Annika Steiber, 

som disputerade inom innovation management 

vid Chalmers Tekniska högskola förra 

året. 

Hon har haft unik möjlighet att på plats 

studera den företagskultur som format ett 

av världens mest innovativa företag. Den 

fysiska miljön är en del. 

– Man har designat caféet så att köerna 

ska vara lagom långa för att folk skulle få tillfälle 

att prata, men inte känna att väntan var 

för lång. På borden finns också skyltar som 

indikerar att här kan man sätta sig om man 

vill bolla idéer, säger Annika Steiber. 

Inför projektet hade hon studerat managementinnovationer 

och följt spridningen 

av exempelvis Lean, ett koncept som gynnar 

ständiga förbättringar, men som inte leder 

till radikala innovationer. 

– Omkring år 2008 var Google världskänt 

för att vara ett innovativt bolag och jag ville 

försöka förstå den managementmodell som 

låg bakom denna innovationskraft. Kanske 

skulle Googles managementmodell kunna 

inspirera företag till hur man kan förbättra 

företagsklimatet för kontinuerlig innovation, 

säger Annika Steiber. 

Tillsammans med sin handledare professor 

Sverker Alänge intervjuade hon i tre 

omgångar anställda vid Google, sammanlagt 

28 personer, som arbetat i minst två år vid 

företaget. Frågorna handlade bland annat 

om företagets kultur, ledarskap, organisationsstruktur 

och dess påverkan på innovationsklimatet. 

Företaget investerar mycket i sin anställningsprocess. 

Sökande sållas i flera led och 

till sist ska en av Googles grundare, Larry 

Page, godkänna varje nyrekryterad. 

– Kedjan är inte starkare än sin svagaste 

länk. Fel person kan fördärva den kultur 

företaget har byggt upp och detta tillåts inte, 

säger Annika Steiber. 

Vid intervjuerna testas bland annat personens 

etik som måste stämma med företagets 

grundtes – Don´t be evil. 

– Man kan få en fråga om vad man skulle 

göra om man fick tillgång till en massa 

hotmailkonton. Om ens förslag då är att 

14 VINNOVA-NYTT SEPTEMBERL 2013

peppra dem med riktad direkt marknadsföring 

är man ute, eftersom det inte är etiskt 

korrekt och schysst, exemplifierar Annika 

Steiber. 

Enligt företagets kultur står kundnytta i 

fokus, att användaren ska få största möjliga 

nytta vid sökandet efter information på nätet. 

Därför kan inte ett företag köpa en bättre 

rankning av sin sida, än vad Googles egna 

algoritmer har tilldelat den. Det är också 

viktigt med en ledarstil som ger medarbetarna 

frihet under ansvar och låter dem slippa 

detaljstyrning. 

Andra viktiga tumregler är att man inte 

ska döda idéer – passar inte idén nu, spara 

den till senare. Snabbt är bättre än långsamt, 

är en annan devis. Dela all information du 

kan, är en annan. Sedan finns tumregeln 

som kallas 70-20-10 och som innebär att 70 

procent av arbetstiden ska läggas på kärnverksamheten, 

20 på innovativa projekt 

relaterade till kärnverksamheten och 10 på 

projekt utanför kärnverksamheten. 

– Att på detta vis tydligt avdela tid för att 

spåna och testa idéer är viktigt och gäller alla 

företagets anställda, säger Annika Steiber 

och fortsätter: 

– Företagets grundare formulerade 

tillsammans med de första grupperna av nyanställda 

ett antal värderingar och tumregler. 

Dessa ändras och utvecklas över tid, men 

kärnan består genom att man vid anställningar 

är mer inriktad på att få rätt person, 

snarare än rätt kompetens. 

Något som också borgar för kontinuerlig 

innovation är att ledningen och kulturen betonar 

ständig förändring. Det innebär bland 

annat att alla anställda förväntas ändra sina 

roller var 18:e månad. Nyanställda ingenjörer 

Till och med Googles kylanläggning i Douglas County, 

Georgia data center, är målad i glada färger för att 

stimulera kreativiteten. 

har också flexibla arbetsbeskrivningar. En 

ingenjör som vill arbeta med sociala medier 

får oftast det, men när företaget satsar på 

större projekt – som utvecklingen av 

Google+ – kan flera hundra ingenjörer sättas 

av för det jobbet. 

– En sådan kraftsamling kräver att man 

inte har låst fast folk i vissa expertisområden 

och roller, säger Annika Steiber. 

Vad kan då svenska företag lära sig av 

Google Enligt Annika Steiber har svenska 

företag alltid konkurrerat med hjälp av innovativa 

produkter. 

– Jag tror även att det svenska sättet att 

leda och organisera samt synen på medarbetarna 

har varit viktigt. Men nu ser jag att 

många länder växlar upp takten och jag tror 

att vi måste skapa ett varumärke som Innovationslandet 

No1 och våga springa parallellt 

och snabbare än EU som helhet, säger 

Annika Steiber och fortsätter: 

– Sverige skulle kunna bli 'ICT and Clean 

Tech Valley' som attraherar världstalanger, 

utländskt kapital och mediafokus. Men det 

kan bara ske om målet finns och om staten, 

näringslivet och universiteten samarbetar 

mot detta gemensamma mål. Och målet bör 

inte ligga för långt fram i tiden, för då har 

flera redan sprungit förbi oss. n 

Kontakt: Carl.Ridder@VINNOVA.se 

Ny bok om innovationsskapande ledarskap 

Med stöd av VINNOVA skriver Annika 

Steiber en bok om managementprinciper 

för kontinuerlig innovation. Här presenteras 

Google som fallstudie och läsaren 

får praktiska exempel och konkreta råd 

för hur man kan styra sin verksamhet mot 

ökad innovationsförmåga. 

Boken ges ut till årsskiftet och är skriven 

på engelska. Under hösten kommer 

Annika Steiber att på plats i Sverige ge 

en rad föreläsningar på temat innovation 

management.

FOKUS// Hälsa 

Rätt kost kan förebygga sjukdom genom att minska inflammation, 

sänka blodsockret och dämpa aptiten. Vid Antidiabetic 

Food Center i Lund undersöker forskarna olika 

livsmedels potential. 

MATEN SOM 

VAPEN mot ohälsa 

TEXT Lotta Fredholm 

FETMA ÖKAR RISKEN för diabetes typ 2, men 

även för hjärt-kärlsjukdom. Vid Antidiabetic 

Food Center, AFC, som är ett av VINNOVAs 18 

VINN Excellence center, söker forskarna efter 

livsmedel som fungerar hälsofrämjande. 

– Vi arbetar tvärvetenskapligt och samverkar 

mellan akademin, företag inom livsmedelsindustrin 

och sjukvården, säger Inger 

Björck, professor i tillämpad näringslära och 

föreståndare för AFC. 

I projektets tredje etapp arbetar ett 50-tal 

forskare längs tre huvudspår. Det första är 

studier av olika livsmedels förmåga att minska 

blodsockerstegringen efter 

en måltid, då denna skapar 

inflammation i kärlen. Ett 

andra spår är att undersöka 

antioxidanter i starkt 

färgade grönsaker och bär. 

Det tredje spåret är att se 

Inger Björk hur livsmedel kan påverka 

FOTO: KENNET RUONA 

mikroorganismerna i våra tarmar, den så 

kallade tarmfloran. 

Projektet ”The gut-brain axis” lyfter 

sambandet mellan tarmfloran och vår hjärna 

och kärnor av sädesslaget korn har visat sig ha 

gynnsam effekt. 

– Kokta kornkärnor liknar ris, men har en 

god nötaktig smak. Friska försökspersoner 

som åt ett stadigt mål innehållande kornkärnor 

innan läggdags hade bättre blodsockerreglering 

hela dagen därpå. Dessutom åt de 

mindre nästa dag, säger Inger Björck. 

Stimulerar tarmfloran 

Kornen är rika på kostfiber och inkapslad 

stärkelse, vilket gör att de jäser i tarmen. 

Detta stimulerar bildning av så kallade 

inkretiner, exempelvis tarmhormonet GLP-1, 

som inte bara underlättar blodsockerreglering 

utan också minskar aptiten och alltså 

påverkar hjärnan. 

– Att stimulera tarmfloran på rätt vis gör 

att vi kan hämta hem fördelar både vad g äller 

ämnes omsättning och aptit, säger Inger 

Björck. 

I portföljstudien har 40 friska överviktiga 

personer mellan 50 och 70 år fått äta mer av 

livsmedel med känd anti-inflammatorisk effekt. 

Dels korn och bruna bönor som minskar 

blodsockerstegringen, men även bär, mandel 

och soja som innehåller antioxiderande 

polyfe noler. På fyra veckor gav kosthållningen 

tydliga fördelar jämfört med att äta enligt 

dagens nordiska näringsrekommendationer. 

– Vi såg en dramatisk sänkning av kolesterol, 

blodfetter och blodtryck, minskad inflammation 

och dessutom förbättrades personer- 

nas arbetsminne. Flera studier har visat att 

när vi dämpar riskfaktorer för typ 2 diabetes 

och hjärt-kärlsjukdom så förbättrar vi även 

hjärnans funktion, säger Inger Björck. 

De positiva effekterna berodde inte på 

viktminskning då deltagarna inte tilläts att 

ändra vikt. I en uppföljande studie som inleds 

i höst ska de få äta den mängd de själva väljer. 

– Det blir spännande att följa effekten på 

vikten, säger Inger Björck. 

Förhoppningen är att kunna skapa innovativa 

livsmedel, exempelvis genom att berika 

mat med en viss typ av fiber. 

– Vårt mål är att ta fram nya livsmedelskoncept 

för att lättare ta tillvara de effekter vi 

sett och göra dem tillgängliga för människor i 

fler livsmedel, säger Inger Björck. n 

Kontakt: Gunnar.Sandberg@VINNOVA.se 

Antidiabetic Food Center Etapp 3 

Utveckling av typ 2 diabetes och tillstånd som 

fetma, högt blodtryck och högt blodsocker 

som ingår i det så kallade metabola syndromet 

ska förebyggas genom aktiv kost. 

Syfte Att generera kunskap för utveckling av 

innovativa livsmedelskoncept för prevention 

av typ 2 diabetes. 

Medverkande Lunds universitet, Region 

Skåne, Aventure, Fazer Bakeries, Kraft Foods 

France R&D, Lantmännen ek fören, MKS 

Umetrics, Oatley, Procordia Food, Santa Maria. 

Läs mer om de olika projekten på AFCs hemsida 

(på engelska): http://www.ffsc.lu.se/afc 

Finansiering VINNOVA bidrar 

med 21 000 000 kronor. 

Tidsperiod 2013-2015 


Hälsa // FOKUS 

Ett blodtest som utvecklats av bioteknikföretaget 

Biovica AB ger läkare bättre verktyg för att besluta 

om behandling för cancerpatienter. Med hjälp av 

testet går det också utvärdera potentialen hos 

nya cancerläkemedel. 

TEXT Lotta Fredholm FOTO Colurbox 

Blodtest ger bättre cancerbehandling 

I EN NY STUDIE av kvinnor med spridd bröstcancer 

visade sig ett ultrakänsligt blodtest 

kunna ge besked både om patientens prognos 

och om hon kommer att svara på behandling 

eller ej. Tillgång till sådan information innebär 

att den behandlande läkaren kan ge den 

enskilda patienten bättre behandling. 

– Det testvärde patienten erhåller vid 

diagnos kan ge en tydlig vägledning om behandlingen 

kommer att fungera eller ej. Det 

går också att hitta patienter med hög risk för 

progressiv sjukdom och de kan kräva mer intensiv 

eller tidigare behandling, säger Magnus 

Neumüller, forskningschef vid Biovica AB. 

Testet, som kallas DiviTum, mäter halten 

av ett enzym kallat tymidinkinas i serum. Enzymet 

bildas när cellerna delar sig, då de inför 

varje delning måste duplicera sin arvsmassa. 

Eftersom okontrollerad celldelning är ett 

kardinalsymtom vid cancer kan läkaren med 

hjälp av testet skapa sig en bild av situationen 

för den enskilda patienten – är enzymaktiviteten 

hög, tyder det på aktiv celldelning och i 

förlängningen en mer aggressiv sjukdom. Serum 

samlas från patienterna och testas sedan 

i en förbehandlad 96-hålsplatta, där prover 

från 38 patienter kan köras på en gång. 

Utvärderar effekten 

Magnus Neumüller är även projektledare för 

ett VINNOVA-stött projekt inom EUROSTAR, 

där företaget samarbetar med läkemedelsföretaget 

Sentinel Oncology LTD i Cambridge. 

Här används Biovicas test för att utvärdera 

olika nyutvecklade 

cancerläkemedels effekt. 

Här blandas läkemedelskandidaterna 

med odlade 

cancerceller och med testet 

går det sedan att få en 

bild av om celldelningen 

Magnus Neumüller hämmas och i sådana fall 

hur mycket. Enligt Magnus Neumüller har 

samarbetet varit framgångsrikt. 

– Sentinel kommer att gå vidare till kliniska 

prövningar med några av läkemedelskandidaterna. 

Inget är ännu formaliserat, men vi 

hoppas kunna fortsätta samarbetet så att vårt 

test kommer att användas för utvärdering 

även i de kliniska prövningarna, säger han. 

I dessa studier provas nya läkemedel för 

patienter med ett visst slags blodcancer. Vid 

blodcancer är enzymnivåerna extremt förhöjda, 

och tidigare var det mest blodcancer 

som man testade för, säger Mattias Bergqvist, 

marknadschef vid Biovica AB. 

– Att mäta dessa enzymnivåer har varit 

möjligt i 30 år men innovationen är att vi i 

testet nu tagit bort den tidigare nödvändiga 

radioaktiva komponenten och framförallt 

ökat testets känslighet tio gånger. 

Det innebär att det idag även går att använda 

för att mäta solida tumörer, som utsöndrar 

betydligt mindre enzym till blodbanan. 

– Vår produkt är en av mycket få som 

kan förutsäga hur en cancerbehandling kan 

komma att fungera, följa behandlingseffekten 

och även ge en bild av vilket utfall man 

kan förvänta sig. Jag tror därför att vi kommer 

att stå mycket starka på marknaden med 

en produkt som passar både forskare och 

köpare men som framförallt betyder mycket 

för patienter med cancer. n 

Kontakt: Gunnar Sandberg@VINNOVA.se 

EUROSTAR SOLBIO E!6133 Biovica International AB 

Att utveckla och utvärdera kandidatsubstanser 

för cancerterapi i samarbete med Sentinel 

Oncology LTD. 

Syfte Att utveckla en ny version av DiviTumtestet 

som ska vara lätt att använda i automatiserade 

analyssystem. 

Tidsperiod 2011-2013 

Finansiering VINNOVA bidrar 

med 1 957 412 kronor. 

Läs mer om Biovica AB på företagets hemsida 

(på engelska): http://www.biovica.com 


17

VINNOVA SYNS 

Publikdragare i 

Almedalen 

VINNOVA arrangerade två seminarier under Almedalsveckan 

som båda var välbesökta av en aktiv publik. Seminarierna 

hade fokus på social innovation respektive universitet och 

högskolors samverkansarbete. 

TEXT Jakob Hellman FOTO Karin Wallton 

Publiken var aktiv och hade många 

frågor och synpunkter till deltagarna. 

Anders Söderholm och Tuula Teeri frågades ut 

av moderatorn Linda Nyberg. 

Många ville komma till tals i paneldiskussionen 

kring sociala innovationer. 

DAGENS FÖRSTA seminarium tog avstamp 

i de innovationsaktiviteter som börjar växa 

fram där samhällsnytta och affärsnytta 

förenas. Stina Billinger från SPP inledde med 

att slå fast hur viktigt det är för näringslivet 

att samhället de verkar i fungerar väl. Hon 

menade att våra pensionspengar borde kunna 

användas till att bygga upp det samhälle de 

ska användas i, genom att exempelvis investera 

i sociala innovationer. 

Därefter bjöds på publiken på tre spännande 

exempel. Trevor Graham från Malmö 

stad berättade om arbetet med nyskapande, 

användardrivna processer för att skapa hållbar 

stadsutveckling. Ett axplock av de sociala 

entreprenörer som har utvecklats vid CSES 

vid Stockholms universitet bidrog David 

Lundborg med – utveckling av familjehem, 

biodling i städer och verktyg för att få unga 

att röra sig mer. Geronimo Unia från Innovation 

Qlub fick varma applåder efter sitt 

anförande om hur de jobbar med att koppla 

ihop ungdomar i utsatta bostadsområden i 

Stockholm med företag i IT-sektorn. 

I en avslutande diskussion deltog riksdagsledamöterna 

Carina Adolfsson Elgestam (S) 

och Per Åsling (C) tillsammans med Johan 

Oljeqvist, Fryshuset, Amir Sajadi, Hjärna. 

Hjärta.Cash och Eva Enqkvist, Mötesplats 

för social innovation. I diskussionen framkom 

att de politiska förutsättningarna är på 

väg att förändras – idag bör politikens roll 

vara att fånga upp och skala upp idéer som 

kommer fram i civilsamhället och bland entreprenörer. 

Det framfördes att det är viktigt 

att koppla ihop människor med olika bakgrund 

för att hitta nya innovativa lösningar 

på samhällsutmaningar. 

Samverkan mellan akademi och näringsliv 

Dagens andra seminarium kretsade kring 

hur universitet och högskolor ska både möta 

en ökad global konkurrens men även behov 

från näringsliv och samhället. Tuula Teeri 

från Aalto universitetet i Finland berättade 

om arbetet med långsiktig samverkan över 

gränser, entreprenörskap bland studenter och 

öppna innovationsarenor. Därefter presen- 

terade Anders Söderholm det framtidsmanifest 

som SUHF (Sveriges universitets- och 

högskoleförbund) tagit fram och som slår 

fast vikten av profilering och att delta i dialog 

med samhället. Ett forskarperspektiv kom 

från statsvetaren och samhällsdebattören 

Jenny Madestam som beskrev utmaningarna 

för att forskare ska motiveras att lägga 

mer tid på samverkansuppgiften. Lars-Eric 

Aaro, LKAB, berättade om bolagets långsiktiga 

arbete med samverkansforskning. Han 

kompletterades avslutningsvis med riksdagsledamöterna 

Ingela Nylund Watz (S) och 

Hans Backman (FP) samt rektorerna Karin 

Röding, Mälardalens högskola och Helene 

Dannetun, Linköpings universitet. Från 

politiskt håll framfördes en önskan om större 

långsiktighet i forskningspolitiken och vikten 

av att stimulera även mindre företag att delta 

i samverkansprocesser med lärosätena. Att 

det skulle finnas någon egentlig motsättning 

mellan akademisk kvalitet och samverkan avvisades. 

Seminariet genomfördes i samarbete 

med Industrirådet. n 


I VINNOVAs senaste publikationer kan du bland annat 

läsa om geografisk matchning när det gäller 

kompetensförsörjning och hur man tar till 

vara, utvecklar och kommersialiserar 

Lästips 

idéer inom svensk sjukvård. 

Vad ska man ha 

ett land till 

I denna rapport behandlas 

frågor om geografisk matchning 

mellan bosättning, 

syssel sättning och produktion. 

Rapporten visar var i 

Sverige de lokaliserade produktionsresurser 

som behövs 

för tillväxt finns och hur de 

matchas lokalt och nationellt. 

Hur väl matchar de platser 

människor bor på och vill bo 

med de platser där arbetet 

blir utfört och de platser 

där produktionen skapas 

Vad har mindre regioner att 

erbjuda för specialister 

Innovationer och ny 

teknik - 2007-2011 

Forskningsbaserad 

kompetens spelar en allt 

viktigare roll vid utveck- 

ling av innovationer och ny 

teknologi. För att utveckla en 

effektiv innova tionsinriktad 

FoU-politik är det viktigt att 

förstå hur och under vilka 

förutsättningar forskningsbaserad 

kompetens kan bidra 

till ökat välstånd och till att 

möta samhällsutmaningar. 

Detta är en samman fattning 

av 40 års studier av sambanden 

mellan innovationer, 

teknik och forskning 

Företag inom svensk 

gruv- och mineralindustri 

Det här är en analys av 

Sveriges gruv- och mineralindustri 

åren 2007 – 2011 

och ingår i en serie analyser 

av svenskt näringsliv som 

VINNOVA initierat. Det övergripande 

syftet är att erbjuda 

ett kunskapsunderlag som 

kan användas i strategiprocesser 

och i dialogen mellan 

innovationssystemets aktörer. 

Företag i energibranschen 

i Sverige 

Det här är en analys av 

Sveriges energibransch åren 

2007 – 2011 och ingår i 

en serie analyser av svenskt 

näringsliv som VINNOVA initierat. 

Mer än 3 000 företag 

ingår i studien som innefattar 

bokslutsdata, antal anställda, 

geografisk spridning, FoUoch 

miljöaspekter samt 

branschspecifika särdrag. 

Innovationsslussar inom 

hälso- och sjukvården 

VINNOVA har på uppdrag av 

regeringen startat programmet 

Innovationsslussar inom 

hälso- och sjukvården. Inom 

programmet finansieras sex 

innovationsslussar. Programmet 

ska ge stöd för att 

bygga upp och vidareutveckla 

innova tionsslussar som ska 

ta till vara, utveckla och kommersialisera 

idéer från hälsooch 

sjukvården samt fungera 

som kontaktnoder för företag 

och underlätta introduktionen 

av innovationer inom hälsooch 

sjukvården. Rapporten 

är en halvtidsutvärdering av 

programmet. 

När företag och universitet 

forskar tillsammans 

– Långsiktiga effekter 

av svenska kompetenscentrum 

Detta är en sammanfattning 

av en längre analys som beskriver 

effekterna av programmet 

för kompetenscentrum 

som har drivits gemensamt 

av VINNOVA och Energimyndigheten. 

Kompetenscentrum 

är långsiktiga program som 

används för att finansiera 

forskning och innovation. 

Centrumen är lokaliserade 

vid större universitet och här 

arbetar forskare och företag 

i samverkan. Totalt har 28 

kompetenscentrum finansierats 

mellan 1995-2007, alla 

med tioåriga program. 

Samtliga rapporter beställs eller laddas ner på www.VINNOVA.se/publikationer 

KALENDARIUM 

OKT 

2 

Sveriges framtidsområden 

VINNOVA arrangerar konferensen 

”Sveriges framtidsområden! På 

gång för samhällsnytta och konkurrenskraft” 

i Stockholm. Under 

dagen diskuteras svenska framtidsområden 

samt arbetet inom 

strategiska innovationsområden. 

Konferensen webbsänds även. 

www.VINNOVA.se 

OKT 

14–15 

Nordic Life Science Days 

Nordic Life Science Days är en 

internationell mötesplats med 

fokus på den innovativa nordiska 

life science-sektorn. Huvudarrangör 

är SwedenBIO. 

www.swedenbio.se 

OKT 

17 

SWEDAGE 2013 

SWEDAGE är en årlig återkommande 

konferens kring forskning 

om äldre och åldrande i samhället. 

Arrangeras i Jönköping av 

FAS, Statens folkhälsoinstitut, 

VINNOVA, med flera. 

www.swedage.se 

NOV 

19–21 

Kvalitetsmässan 

En konferens och fackmässa om 

verksamhets- och samhällsutveckling. 

Kvalitetsmässan återkommer 

vartannat år sedan starten 1989. 

Arrangeras av Göteborg stad och 

Västra Götalandsregionen. 

www.kvalitetsmassan.se 

NOV 

27 

VINNOVAs årskonferens 

VINNOVAs årskonferens har temat 

”Konkurrenskraftig produktion 

och ledarskap – är det viktigt för 

Sverige”. Under dagen diskuteras 

policyfrågor, teknikfrågor, ledarskap- 

och organisationsfrågor. 

Arrangemanget sker i Stockholm. 

www.VINNOVA.se

TILL SIST // Ungdomar & entreprenörer 

Gamla plagg får nytt liv 

TEXT Lina Broström FOTO (KOLLAGE) Colourbox 

Projektet Refo återvinner 

kläder och skapar jobbtillfällen 

för unga. Konceptet 

bidrar till mötesplatser både 

fysiskt och digitalt. 

Refo 

Syfte Skapa en modern mötesplats fysiskt 

och digitalt för att tillvarata kläder och generera 

arbetstillfällen för utsatta grupper. 


Finansiering VINNOVA bidrog till finansiering 

av projektet med 500 000 kronor via Piloter 

2012. 

PLAGG SOM bara ligger oanvända hemma hos 

folk kan bli tillgängliga för någon annan. En 

jacka kan bli en väska. Och en tröja blir ett 

par byxor. Det är tanken bakom den sociala 

innovationen Refo. 

– I dag säljer vi återvunna och omsydda 

kläder både i butik och på webben, säger 

L iselotte Norén, som tillsammans med 

David Bauman är entreprenörerna som står 

bakom projektet. 

Allt började som en idé på ett av VINNOVA 

finansierat sommarläger 2012 – då som en 

pantautomat för kläder. Därefter vidareutvecklades 

idén och med pengar från 

VINNOVA kunde projektet dra igång på allvar 

i början av året. Nu innehåller konceptet 

utlåning av kläder, redesign av inlämnade 

kläder, försäljning, föreläsningar, workshops 

och utbildning. 

– Vi har utbildat ungdomar så att de blir 

mer anställningsbara. Det har handlat om 

allt från att hälsa och prata i telefon till hur 

sociala medier fungerar och hur man arbetar 

i projekt. 

Följer plagg via sociala medier 

Refo tar emot alla kläder och textilier som är 

tvättade och i gott skick. Hittills har de fått in 

omkring 100 säckar med plagg. Av dem har 

de bara tvingats slänga ungefär 25 plagg, resten 

har gått att använda. Vissa blir omgjorda 

till nya plagg – av professionella sömmare 

och även ungdomar och personer i arbetsträning 

– men en stor del doneras till behövande 

familjer. Det går nämligen också att, via 

Refos webb, köpa ett paket med kläder som 

ges till behövande barnfamiljer. 

En del i idén är också kontakten med 

sociala medier, vilket erbjuder en spårbarhet. 

– Varje plagg får en unik kod, vilket gör att 

de går att spåra via sociala medier. Där kan 

man beskriva sitt plaggs historia. 

Genom att till exempel lämna in plagg 

eller arbeta för projektet går det att samla 

poäng i Refos egen klubb. Dessa poäng kan 

sedan användas för att köpa omsydda kläder. 

Ringar på vattnet 

I maj avslutades förstudien. Refo har visat sig 

vara ett lyckat koncept som skapat jobbtillfällen 

för unga, lokal tillväxt i Stockholmsregionen 

och gett kläder nytt liv. 

– Vi är jätteglada, vi har fått respons från 

fler platser som vill starta liknande tillväxtprojekt 

för att hjälpa folk in i arbetsmarknaden. n 

Kontakt: Ulf.Ohlander@VINNOVA.se

Framgångsrikt miljö- arbete kräver brett engagemang - Vinnova

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?