GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALL- BRANSCHEN 2010

GRUNDEXAMEN INOM
MASKIN- OCH METALL-
BRANSCHEN
2010
UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR AUTOMATIONSTEKNIK OCH UNDERHÅLL
AUTOMATIONSMONTÖR
UNDERHÅLLSMONTÖR
UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR TILLVERKNINGSTEKNIK
MASKINMONTÖR
VERKSTADSMEKANIKER
PLÅTSLAGARE-SVETSARE
VERKTYGSTILLVERKARE
FINMEKANIKER
UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR GJUTNINGSTEKNIK
AVGJUTARE
GJUTMODELLTILLVERKARE
FÖRESKRIFT 39/011/2010
grunder för
yrkesinriktad
grundexamen

© Utbildningsstyrelsen
Pärm: Pramedia Oy
Layout: Layout Studio Oy/Marke Eteläaho
Ombrytning: Layout Studio Oy/Marke Eteläaho
Färdigställning:
ISBN 978-952-13-4332-2 (häft.)
ISBN 978-952-13-4333-9 (pdf)
Oy Fram Ab, Vasa 2010

innehåll
INLEDNING 8
1 MÅLEN FÖR OCH UPPBYGGNADEN AV GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN 9
1.1 Målen för grundexamen inom maskin- och metallbranschen 9
1.2 Uppbyggnaden av grundexamen inom maskin- och metallbranschen 14
1.3 Nyckelkompetenser för livslångt lärande 21
1.4 Behörighet för fortsatta studier 24
2 VERKSTÄLLANDE AV EXAMENSGRUNDERNA INOM DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN 25
2.1 Uppgörandet av läroplan och dess innehåll 25
2.1.1 Den gemensamma delen av läroplanen 26
2.1.2 Den examensspecifika delen av läroplanen 26
2.1.3 Personlig studieplan 27
3 AVLÄGGANDE AV GRUNDEXAMEN SOM FRISTÅENDE EXAMEN 28
3.1 Allmänt om systemet med fristående examina 28
3.2 Anordnande av fristående examina 28
3.3 Avläggande av fristående examina 28
3.4 Grunderna för fristående examina 29
3.5 Personlig tillämpning i fristående examen 29
3.6 Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen 30
3.7 Betyg 31
3.8 Utbildning som förbereder för fristående examen 31
4 YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR
GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN 32
4.1 Examensdelar som är obligatoriska för alla 32
4.1.1 Grundläggande arbeten i montering och automation (10 sv) 32
4.1.2 Grundläggande arbeten i maskinell bearbetning (10 sv) 35
4.1.3 Grundläggande arbeten i plåtarbeten och svetsning (10 sv) 39
4.2 Utbildningsprogrammet för tillverkningsteknik 43
4.2.1 Maskinell bearbetning (20 sv) 43
4.2.2 Plåt- och svetsningsarbeten (20 sv) 47
4.2.3 Maskinmontering (20 sv) 52
4.2.4 Tillverkning av verktyg (20 sv) 56
4.2.5 Finmekanisk tillverkning (20 sv) 60
4.3 Utbildningsprogrammet för automationsteknik och underhåll 64
4.3.1 Elektromekaniska installationer (20 sv) 64
4.3.2 Automationsmontering (20 sv) 68
4.3.3 Underhåll (20 sv) 71
4.3.4 Underhåll av cnc-verktygsmaskiner och robotar (20 sv) 75
4

4.4 Utbildningsprogrammet för gjutningsteknik 79
4.4.1 Grundläggande arbeten i gjutningsteknik (10 sv) 79
4.4.2 Tillverkning av gjutgods med engångsform (30 sv) 84
4.4.3 Tillverkning av gjutgods med permanent form (30 sv) 92
4.4.4 Tillverkning av gjutmodell (30 sv) 98
4.5 Examensdelar som är valbara för alla 103
4.5.1 Montering av automationsnät (10 sv) 103
4.5.2 Montering av maskinautomation (10 sv) 106
4.5.3 Montering av elektronik (10 sv) 109
4.5.4 Montering av hydraulik (10 sv) 112
4.5.5 Reparation av maskiner och anordningar (20 sv) 115
4.5.6 Montering av logikstyrning (10 sv) 119
4.5.7 Mikromekanisk tillverkning (10 sv) 122
4.5.8 Montering av styrsystem (10 sv) 125
4.5.9 Montering av pneumatik (10 sv) 128
4.5.10 Elinstallation (20 sv) 132
4.5.11 Installation av rörlinjer (10 sv) 136
4.5.12 Finmekanisk cnc-bearbetning (10 sv) 139
4.5.13 Svetsning av aluminium och rostfritt stål (10 sv) 142
4.5.14 Montagesvetsning (10 sv) 146
4.5.15 Svetsning (10 sv) 150
4.5.16 IW-svetsning (10sv) 153
4.5.17 CNC-tillverkning inom plåt- och svetsbranschen (10 sv) 156
4.5.18 Plåt- och stålkonstruktionsarbeten (10 sv) 161
4.5.19 Användning av ett plåtbearbetningscenter (10 sv) 165
4.5.20 Mekaniserad och automatiserad svetsning (10 sv) 170
4.5.21 NC-precisionskantning (10 sv) 174
4.5.22 Tunnplåtsarbeten (10 sv) 178
4.5.23 Tillverkning av ståldelar för byggnader (10 sv) 182
4.5.24 Montering av stålkonstruktioner för byggnader (10 sv) 186
4.5.25 Skapande av verktygsbanor i 2D med CAD/CAM (10 sv) 190
4.5.26 Skapande av verkstygsbanor i 3D med CAD/CAM (10 sv) 193
4.5.27 CNC-svarvning (10 sv) 196
4.5.28 CNC-fräsning (10 sv) 200
4.5.29 Slipning (10 sv) 204
4.5.30 Användning av FMS-system (10 sv) 207
4.5.31 Manuell bearbetning (10 sv) 210
4.5.32 Verkstadstekniska mätningar (10 sv) 213
4.5.33 Fleraxlig tillverkning (10 sv) 217
4.5.34 Precisionsbearbetning (10 sv) 220
4.5.35 Bearbetning med en gnistbearbetningsmaskin (10 sv) 223
4.5.36 Tillverkning och underhåll av verktyg (10 sv) 227
4.5.37 CAD/CAM-konstruktion och -tillverkning (10 sv) 230
4.5.38 Basarbeten i gjutning med engångsform (10 sv) 234
4.5.39 Basarbeten i gjutning med permanent form (10 sv) 240
4.5.40 Tillverkning av plastmodeller (10 sv) 245
4.5.41 Styrning av gjuteriautomation (10 sv) 249
4.5.42 Basarbeten vid gjutmodellstillverkning (10 sv) 253
4.5.43 Examensdel från de obligatoriska examensdelarna i ett utbildningsprogam/kompetensområde 256
4.5.44 Examensdel från de obligatoriska examensdelarna för respektive examensbenämning 256
5

4.5.45 Examensdelar från yrkesinriktade grundexamina 257
4.5.46 Examensdel från yrkesexamina 258
4.5.47 Examensdel från specialyrkesexamina 259
4.5.48 Examensdel från yrkeshögskolestudier 260
4.5.49 Examensdel som erbjuds lokalt 261
4.6 Andra valbara examensdelar inom den grundläggande yrkesutbildningen 261
4.6.1 Företagsamhet 262
4.6.2 Förberedelse för arbetsplatshandledaruppgifter 267
4.6.3 Examensdelar som fördjupar och breddar yrkeskompetensen 270
4.6.4 Examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier) 270
4.6.5 Gymnasiestudier 270
4.7 Examensdelar som individuellt fördjupar yrkeskompetensen
(examensdelar som breddar grundexamen) 271
4.7.1 Företagsverksamhet 271
4.7.2 Examensdel från yrkesinriktade examina
(yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina, specialyrkesexamina) 276
4.7.3 Examensdelar inom den grundläggande yrkesutbildningen som individuellt fördjupar
yrkeskompetensen och som erbjuds lokalt 277
4.8 Lärdomsprov i den grundläggande yrkesutbildningen 277
5 EXAMENSDELAR SOM KOMPLETTERAR YRKES KOMPETENSEN, 20 SV (GEMENSAMMA STUDIER),
MÅL OCH BEDÖMNING I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN 278
5.1 Obligatoriska examensdelar 278
5.1.1 Modersmålet 278
5.1.1.1 Modersmålet, svenska 278
5.1.1.2 Modersmålet, finska 281
5.1.1.3 Modersmålet, samiska 281
5.1.1.4 Modersmålet, teckenspråk 284
5.1.1.5 Modersmålet, det egna modersmålet för studerande med
ett främmande språk som modersmål 286
5.1.1.6 Modersmålet, svenska som andraspråk 288
5.1.1.7 Modersmålet, finska som andraspråk 290
5.1.1.8 Modersmålet, svenska för teckenspråkiga 291
5.1.1.9 Modersmålet, romani 293
5.1.2 Det andra inhemska språket 294
5.1.2.1 Det andra inhemska språket, finska 294
5.1.2.2 Det andra inhemska språket, svenska 296
5.1.3 Främmande språk 298
5.1.3.1 Främmande språk, A-språk 298
5.1.3.2 Främmande språk, B-språk 300
5.1.4 Matematik 302
5.1.5 Fysik och kemi 304
5.1.6 Samhälls-, företags- och arbetslivskunskap 306
5.1.7 Gymnastik 308
5.1.8 Hälsokunskap 309
5.1.9 Konst och kultur 311
5.2 Valfria examensdelar 312
5.2.1 Valfria tilläggsdelar till obligatoriska examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen 313
5.2.2 Miljökunskap 313
5.2.3 Informations- och kommunikationsteknik 315
6

5.2.4 Etik 317
5.2.5 Kulturkännedom 319
5.2.6 Psykologi 321
5.2.7 Företagsverksamhet 323
6 FRITT VALBARA EXAMENSDELAR I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN, 10 SV 326
7 BEDÖMNING AV DE STUDERANDE I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN 327
7.1 Syfte och mål för bedömningen 327
7.2 Information om bedömningen 327
7.3 Identifiering och erkännande av den studerandes kunnande 327
7.4 Bedömning av inlärning och kunnande 329
7.5 Beslut om vitsord 332
7.6 Förvaring av bedömningsmaterialet 333
7.7 Ny bedömning och höjning av vitsord 333
7.8 Rättelse av bedömning 333
7.9 Betyg 333
7.10 Bedömning vid specialundervisning 337
7.11 Bedömningen av invandrarstuderande och studerande från olika språk- och kulturgrupper 337
8 ÖVRIGA BESTÄMMELSER I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN 339
8.1 Studiehandledning och personlig studieplan 339
8.2 Inlärning i arbetet och arbetarskydd 341
8.3 Yrkesinriktad specialundervisning 342
8.4 Undervisning för invandrare och studerande från olika språk- och kulturgrupper 344
8.5 Läroavtalsutbildning 347
8.6 Samarbetet mellan läroanstalt och hem 347
8.7 Studerandevård 348
9 BILAGEDEL 350
9.1 Beskrivning av maskin- och metallbranschen samt dess värdegrund 350
9.2 Examensspecifika krav på hälsotillståndet i den grundläggande yrkesutbildningen 352
9.3 Krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och allmänna bedömningskriterier 353
7

INLEDNING
8
En yrkesinriktad grundexamen kan avläggas som grundläggande yrkesutbildning eller
som fristående examen. I dessa examensgrunder ingår grunderna både för läroplanen
och för fristående examen och därför har begreppen förenhetligats. Examensgrunderna
är en föreskrift som styr både anordnarna av utbildning och anordnarna av fristående
examen. I den elektroniska formen av dokumentet går det vid behov att skilja på de
delar som gäller grundläggande yrkesutbildning (läroplansbaserad utbildning) och de
delar som gäller utbildning för fristående examen. Kapitlen 1 och 4 samt beskrivningen
av branschen och branschens värdegrund i kapitel 9 är gemensamma. Kapitlen 2, 5, 6,
7 och 8 gäller endast grundexamina inom den grundläggande yrkesutbildningen och
kapitel 3 endast grundexamina som avläggs som fristående examina.
Begreppet examensdel motsvarar det tidigare begreppet studiehelhet i den läroplansbaserade
utbildningen. Examen byggs upp av yrkesinriktade examensdelar och i
den grundläggande yrkesutbildningen även av examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen
(gemensamma studier) och fritt valbara examensdelar. I examen ska man
dessutom individuellt kunna ta in fler examensdelar när det är nödvändigt med tanke
på behov i arbetslivet, som fördjupning av examinandens yrkeskompetens eller som det
behövs för att svara mot lokala krav på yrkesskicklighet.
I examensgrunderna har målen för examen och utbildningsprogrammen eller
kompetensområdena fastställts, liksom även uppbyggnaden av examen, kraven på
yrkesskicklighet eller målen i examensdelarna, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna
för de examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen och för de
yrkesinriktade examensdelarnas del även olika sätt att påvisa yrkesskicklighet. Därtill
innehåller grunderna övriga bestämmelser om den grundläggande yrkesutbildningen
och de fristående examina.
Kraven på yrkesskicklighet i de yrkesinriktade examensdelarna och målen för de
examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier) har fastställts
som inlärningsresultat (kunskaper, färdigheter, kompetens/behörighet). Utgående från
detta har föremålen för bedömning beskrivits som behärskandet av arbetsprocessen, behärskandet
av arbetsmetoder, -redskap och material samt behärskandet av den kunskap
som ligger till grund för arbetet och behärskandet av nyckelkompetenser för livslångt
lärande.
Utgående från examensgrunderna godkänner utbildningsanordnaren en läroplan
för den grundläggande yrkesutbildningen. Vid anordnande av förberedande utbildning
för fristående examen beslutar utbildningsanordnaren om utbildningens innehåll och
ordnande enligt examensgrunderna.

1
MÅLEN FÖR OCH UPPBYGGNADEN AV GRUNDEXAMEN
INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
1.1 Målen för grundexamen inom maskin- och metallbranschen
Målet för grundexamen inom maskin- och metallbranschen är att de som avlagt
examen har vittomfattande baskunskaper i uppgifter inom tillverkning i teknologiindustrin
och i installation av maskiner, anordningar och automatik samt i underhåll
inom teknologiindustrin. Förutom vittomfattande baskunskaper har de specialkunnande
för någon arbetsuppgift, och beredskap att lära sig nya färdigheter enligt
arbetsuppgifterna. De har materialkännedom och känner till maskiners och anordningars
konstruktion och funktioner. De kan använda handverktyg och maskiner
som används i tillverkning och underhåll. De behärskar olika tillverkningstekniker
och arbetsmetoder som används vid montering och installation av maskiner och
anordningar. De kan utföra helheter av arbetsuppgifter enligt arbetsritningar och
arbetsbeskrivningar, tillämpa sina inlärda kunskaper och färdigheter i arbetslivets
varierande situationer, samt fungera både självständigt och som medlemmar av en
arbetsgrupp. De kan följa kvalitetssystem och utföra mätningar i anslutning till kvalitetskontroll
och underhåll.
De som avlagt examen kan använda datateknik i kommunikation och införskaffande
av information. De kan använda NC-styrda maskiner och har beredskap
att använda och programmera vanliga operativsystem och underhållssystem. De förstår
tekniska ritningar, arbetsbeskrivningar och arbetsinstruktioner samt kan uppgöra
enkla arbetsritningar för hand och med CAD-program.
De som avlagt examen behärskar muntlig och skriftlig kommunikation i anslutning
till sitt arbete. Vid behov kan de kommunicera och fungera i interaktiva
situationer även på det andra inhemska språket och på ett främmande språk.
De som avlagt examen iakttar arbetarskyddsbestämmelser, använder maskiner
och anordningar på ett tryggt sätt, och har de kunskaper och färdigheter som förutsätts
för arbetssäkerhetskort och certifikat för heta arbeten. De sörjer för arbetarskydd
och personlig skyddsutrustning, avfallshantering och miljövård. De förstår
och beaktar risk- och belastningsfaktorer i det egna arbetet och dessas inverkan på
dem själva och arbetsmiljön, samt agerar på det sätt som risk- och belastningsfaktorerna
förutsätter. De använder vid behov alltid personlig skyddsutrustning, sörjer
9

1
MÅLEN FÖR OCH UPPBYGGNADEN AV GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
för sin hälsa och funktionsförmåga samt bidrar för sin del till välbefinnandet på
arbetsplatsen. De har beredskap att ge första hjälpen vid sjukdomsattacker och arbetsolyckor.
De som avlagt examen har företagsamhet att verka enligt organisationens kvalitetsmål,
och på ett sätt som främjar kostnadseffektiviteten och resultatet. De har
en uppfattning om hur kunnande kan produktifieras, och kan delta i bedömning av
affärsverksamhet och dess utveckling inom sin egen bransch.
I målen för grundexamen inom maskin- och metallbranschen är det centralt att uppnå nyckelkompetenser
till att fungera i arbetslivet. Nyckelkompetensmål som är gemensamma för alla
definieras i punkt 1.3. De ingår i grundexamens krav och kriterier på yrkesskicklighet
i punkt 4 enligt följande:
De som avlagt examen kan tillämpa inlärd kunskap i arbetsuppgifterna samt
bedöma och organisera den. De kan bedöma sitt eget arbete och lärande. De är
medvetna om sitt behov att lära sig, sin lärprocess och sin inlärningsstil. De kan lösa
problem som förekommer i arbetet, göra val och fatta beslut.
De som har avlagt examen har beredskap att verka i ett arbetslag och i kundbetjäning.
I arbetslaget fungerar de flexibelt och konstruktivt samt behandlar andra
jämbördigt. De iakttar arbetslagets beteenderegler och arbetssätt. I interaktiva situationer
agerar de på det sätt som olika situationer kräver. De kan fungera interaktivt
och kommunicera på det sätt som olika arbetssituationer kräver. De kan förklara sig
begripligt och uttrycka sin åsikt tydligt, konstruktivt och förtroendeingivande.
De som har avlagt examen utför sitt arbete på överenskommet sätt, omsorgsfullt,
noggrant och ansvarsfullt samt iakttar arbetstiderna. De arbetar enligt kvalitetskraven
och gängse yrkespraxis samt uppskattar sitt eget och andras arbete. De är
toleranta och agerar rättvist och jämlikt mot andra. Med sitt eget agerande främjar
de trivsel i arbetet samt samarbete och öppenhet i arbetslaget. De iakttar tystnadsplikt,
dataskydd och konsumentskyddsbestämmelser.
De som har avlagt examen känner till arbetarskyddsbestämmelserna och iakttar
dem. De håller sin arbetsplats snygg och i ordning, och befattar sig aktivt med
missförhållanden som de iakttar i sitt arbete och sin arbetsmiljö. De använder personlig
skyddsutrustning och maskinernas skyddsanordningar enligt arbetarskyddsbestämmelser
och anvisningar. De kan hantera tunga föremål och skydda sig mot
vibration, buller och orenheter i andningsluften.
De som har avlagt examen sörjer för sin egen hälsa och funktionsförmåga,
och främjar också andras hälsa och arbetsförmåga. De använder hälsosamma arbetsmetoder
och ergonomiskt riktiga arbetsställningar. De identifierar riskfaktorer i
anslutning till arbetet och arbetsmiljön, och kan bekämpa dessa och skydda sig mot
dem.
10

De som har avlagt examen förhåller sig till sitt arbete så att de i alla situationer
verkar för arbetslagets bästa, bidrar till att de uppställda målen uppnås och främjar
lönsamheten för arbetsgivarens verksamhet. De tar egna initiativ och är aktiva
medlemmar i arbetslaget, samt fungerar innovativt och företagsamt. De kan välja
arbetssätt med beaktande av arbetets totalekonomi och bedöma löne-, material- och
arbetskostnader som ansluter sig till det egna arbetet.
De som har avlagt examen använder material sparsamt och arbetar så att det
uppstår så litet avfall som möjligt. De använder miljövänliga material samt arbetsoch
verksamhetssätt, och i mån av möjlighet återvinningsbara material. De identifierar
problemavfall och hanterar uppkommet avfall ändamålsenligt.
De som har avlagt examen arbetar medvetna om att arbetsresultatets utseende
och ett finputsat arbete har avgörande betydelse för slutresultatet. De identifierar
vackra former och konstruktioner samt är medvetna om betydelsen av avfasningar
och rundningar.
De som har avlagt examen behärskar grundläggande matematik, kan använda
relationstal och räkna räkneoperationer i anslutning till arbetet, såsom vinklar, areor
och volymer. De kan läsa matematiska modeller som förekommer i arbetsuppgifterna,
grafiska representationer och statistik, samt tillämpa matematiskt beskrivna lösningsmodeller
i problemsituationer. De känner till metallers och plasters egenskaper
samt beteckningar för lättmetall- och stålsorter. De känner till storleksklassen för de
vanligaste materialens specifika vikter och värmeutvidgning, samt hur aluminium
och de vanligaste stålsorterna beter sig vid bearbetning och svetsning. De känner till
hur värmetillförsel inverkar på stålets struktur och vet vad som händer vid härdning
och anlöpning av stål.
De som har avlagt examen kan använda programmeringsprogrammet för en
numeriskt styrd maskin inom personens specialiseringsområde, eller något operativeller
underhållssystems datahanteringsprogram. De kan använda datateknik för att
skaffa och spara information samt för att rapportera och kommunicera.
De som har avlagt examen deltar på ett konstruktivt sätt i gemenskapens
verksamhet och beslutsfattande. De agerar i enlighet med sina rättigheter och skyldigheter.
De respekterar mänskliga rättigheter och jämlikhet i all sin verksamhet.
De iakttar jämställdhetslagens principer och behandlar andra jämlikt oberoende av
kön, ålder, etnisk bakgrund och handikapp. De kan fungera sakligt och naturligt
med människor från annan etnisk bakgrund eller kulturkrets, och kan använda sina
språk- och kommunikationsfärdigheter.
11

1
MÅLEN FÖR OCH UPPBYGGNADEN AV GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
De som har fullföljt utbildningsprogrammet för tillverkningsteknik behärskar maskin- och
metallbranschens tillverkningstekniker mångsidigt. Verkstadsmekaniker kan utföra
borrnings-, svarvnings-, fräsnings- och slipningsarbeten med både manuellt och
numeriskt styrda verktygsmaskiner. Maskinmontörer har förutom monteringsfärdigheter
även tillverkningstekniska baskunskaper i maskinell bearbetning och i plåt- och
svetsningsarbeten. Plåtslagare-svetsare kan utföra plåtarbeten, svetsa och göra olika
metallkonstruktionsarbeten. Finmekaniker behärskar förutom finmekaniska bearbetnings-
och förbandstekniker även elteknik så att de klarar av att montera och reparera
anordningar som innehåller elektronik. Verktygstillverkare kan tillverka olika
verktyg exakt enligt arbetsritningarnas mått-, form- lägestoleranser, med användning
av mångsidiga bearbetningsmetoder och ofta med specialverktygsmaskiner och
specialmaterial. Centralt kunnande i utbildningsprogrammet för tillverkningsteknik
är också verkstadstekniska mätningar i anslutning till kvalitetsövervakning och
kalibrering av mätapparatur.
De som har fullföljt utbildningsprogrammet i automationsteknik och underhåll har verkstadstekniska
basfärdigheter och maskinmonteringsfärdigheter i förening med specialkunnande
i antingen automationsteknik eller underhåll. Automationsmontörer kan tillämpa
mekanik, hydraulik, och pneumatik i arbete med automationsanläggningar.
Dessutom behärskar de synnerligen omfattande elarbeten i anslutning till automation.
Underhållsmontörer kan verka i service- och underhållsuppgifter. De kan utföra
underhållssmörjning och mätningar för användning och konditionsövervakning,
samt använda ett underhållssystem och agera enligt det. De kan montera och reparera
maskiner och anordningar.
De som har fullföljt utbildningsprogrammet för gjutningsteknik behärskar förutom grunderna
i maskin- och metallbranschen även allmän gjuteriteknik, och de har specialkunnande
i antingen gjutningsteknik med engångsform eller permanentform
eller i gjutmodellteknik. Gjutmodelltillverkare kan också ha grundkunskaper som
införskaffats via grundexamen inom träbranschen. De som har fullföljt utbildningsprogrammet
känner till branschens struktur och huvuddragen i tillverkningsfaserna
för en gjuteriprodukt, från tillverkningsmaterialen till kunden. Gjutmodelltillverkare
behärskar tillverkningen av gjutmodeller och kärnlådor av olika modellmaterial. Avgjutare
som har specialiserat sig på gjutningsteknik med engångsform kan tillverka
engångsformar samt smälta, gjuta och efterbehandla arbetsstycken. De som specialiserat
sig på gjutningsteknik med permanentform kan använda gjutanläggningar
som används vid gjutning med permanent form samt smälta och efterbehandla arbetsstycken.
12

Dessutom bör man i den yrkesinriktade grundutbildningen stöda de studerandes
utveckling till goda och balanserade människor och medlemmar i samhället, ge dem
nödvändiga kunskaper och färdigheter för fortbildning, hobbyer och mångsidigt
utvecklande av personligheten, samt stöda livslångt lärande (L630/98 5 §).
13

1
MÅLEN FÖR OCH UPPBYGGNADEN AV GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
1.2 Uppbyggnaden av grundexamen inom maskin- och metallbranschen
Grundexamen inom maskin- och metallbranschen, 120 sv
I grundläggande yrkesutbildning
4. Yrkesinriktade examensdelar, 90 sv
I examensdelarna ingår inlärning i arbetet minst 20 sv, företagsamhet minst 5 sv och
ett lärdomsprov om minst 2 sv.
4.1 Examensdelar som är obligatoriska för alla
4.1.1 Grundläggande arbeten i montering och automation, 10 sv
4.1.2 Grundläggande arbeten i maskinell bearbetning, 10 sv
4.1.3 Grundläggande arbeten i plåtarbeten och svetsning, 10 sv
4.2 Utbildningsprogrammet för tillverkningsteknik
Obligatorisk examensdel för respektive examensbenämning
Verkstadsmekaniker
4.2.1 Maskinell bearbetning, 20 sv
Plåtslagare-svetsare
4.2.2 Plåt- och svetsningsarbeten, 20 sv
Maskinmontör
4.2.3 Maskinmontering, 20 sv
Verktygstillverkare
4.2.4 Tillverkning av verktyg, 20 sv
Finmekaniker
4.2.5 Finmekanisk tillverkning, 20 sv
4.3 Utbildningsprogrammet för automationsteknik och underhåll
Obligatorisk examensdel i utbildningsprogrammet
4.3.1 Elektromekaniska installationer, 20 sv
Obligatorisk examensdel för respektive examensbenämning
Automationsmontör
4.3.2 Automationsmontering, 20 sv
Underhållsmontör
En av följande examensdelar bör väljas
4.3.3 Underhåll, 20 sv
eller
4.3.4 Underhåll av CNC-verktygsmaskiner och robotar, 20 sv
4.4 Utbildningsprogrammet för gjutningsteknik
Obligatorisk examensdel i utbildningsprogrammet
4.4.1 Grundläggande arbeten i gjutningsteknik, 10 sv
Obligatorisk examensdel för respektive examensbenämning
Avgjutare
En av följande examensdelar bör väljas
4.4.2 Tillverkning av gjutgods med engångsform, 30 sv
eller
4.4.3 Tillverkning av gjutgods med permanent form, 30 sv
Gjutmodelltillverkare
4.4.4 Tillverkning av gjutmodell, 30 sv
När examen avläggs med examensbenämningen gjutmodelltillverkare kan de examensdelar
som är obligatoriska för alla ersättas med de obligatoriska examensdelarna i grundexamen
inom träbranschen (total omfattning 30 sv).
14
fortsätter på sidan 16

I fristående examen
4. Yrkesinriktade examensdelar
4.1 Examensdelar som är obligatoriska för alla
4.1.1 Grundläggande arbeten i montering och automation
4.1.2 Grundläggande arbeten i maskinell bearbetning
4.1.3 Grundläggande arbeten i plåtarbeten och svetsning
4.2 Kompetensområdet för tillverkningsteknik
Obligatorisk examensdel för respektive examensbenämning
Verkstadsmekaniker
4.2.1 Maskinell bearbetning 1)
Plåtslagare-svetsare
4.2.2 Plåt- och svetsningsarbeten 1)
Maskinmontör
4.2.3 Maskinmontering 1)
Verktygstillverkare
4.2.4 Tillverkning av verktyg 1)
Finmekaniker
4.2.5 Finmekanisk tillverkning 1)
4.3 Kompetensområdet för automationsteknik och underhåll
Obligatorisk examensdel i kompetensområdet
4.3.1 Elektromekaniska installationer 1)
Obligatorisk examensdel för respektive examensbenämning
Automationsmontör
4.3.2 Automationsmontering 1)
Underhållsmontör
En av följande examensdelar bör väljas
4.3.3 Underhåll 1)
eller
4.3.4 Underhåll av CNC-verktygsmaskiner och robotar 1)
4.4 Kompetensområdet för gjutningsteknik
Obligatorisk examensdel i kompetensområdet
4.4.1 Grundläggande arbeten i gjutningsteknik
Obligatorisk examensdel för respektive examensbenämning
Avgjutare
En av följande examensdelar bör väljas
4.4.2 Tillverkning av gjutgods med engångsform 2)
eller
4.4.3 Tillverkning av gjutgods med pemanent form 2)
Gjutmodelltillverkare
4.4.4 Tillverkning av gjutmodell 2)
När examen avläggs med examensbenämningen gjutmodelltillverkare kan de examensdelar
som är obligatoriska för alla ersättas med de obligatoriska examensdelarna i grundexamen
inom träbranschen (total omfattning 30 sv).
fortsätter på sidan 17
15

1
MÅLEN FÖR OCH UPPBYGGNADEN AV GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
I grundläggande yrkesutbildning
4.5 Examensdelar som är valbara för alla
I utbildningsprogammet för tillverkningsteknik ska 40 sv väljas.
I utbildningsprogrammet för automationsteknik och underhåll ska 20 sv väljas.
I utbildningsprogrammet för gjutningsteknik ska 20 sv väljas.
4.5.1 Montering av automationsnät, 10 sv
4.5.2 Montering av maskinautomation, 10 sv
4.5.3 Montering av elektronik, 10 sv
4.5.4 Montering av hydraulik, 10 sv
4.5.5 Reparation av maskiner och anordningar, 20 sv
4.5.6 Montering av logikstyrning, 10 sv
4.5.7 Mikromekanisk tillverkning, 10 sv
4.5.8 Montering av styrsystem, 10 sv
4.5.9 Montering av pneumatik, 10 sv
4.5.10 Elinstallation, 20 sv
4.5.11 Installation av rörlinjer, 10 sv
4.5.12 Finmekanisk CNC-bearbetning, 10 sv
4.5.13 Svetsning av aluminium och rostfritt stål, 10 sv
4.5.14 Montagesvetsning, 10 sv
4.5.15 Svetsning, 10 sv
4.5.16 IW-svetsning, 10 sv
4.5.17 CNC-tillverkning inom plåt- och svetsbranschen, 10 sv
4.5.18 Plåt- och stålkonstruktionsarbeten, 10 sv
4.5.19 Användning av ett plåtbearbetningscenter, 10 sv
4.5.20 Mekaniserad och automatiserad svetsning, 10 sv
4.5.21 NC-precisionskantning, 10 sv
4.5.22 Tunnplåtsarbeten, 10 sv
4.5.23 Tillverkning av ståldelar för byggnader, 10 sv
4.5.24 Montering av stålkonstruktioner för byggnader, 10 sv
4.5.25 Skapande av verktygsbanor i 2D med CAD/CAM, 10 sv
4.5.26 Skapande av verktygsbanor i 3 D med CAD/CAM, 10 sv
4.5.27 CNC-svarvning, 10 sv
4.5.28 CNC-fräsning, 10 sv
4.5.29 Slipning, 10 sv
4.5.30 Användning av FMS-system, 10 sv
4.5.31 Manuell bearbetning, 10 sv
4.5.32 Verkstadstekniska mätningar, 10 sv
4.5.33 Fleraxlig tillverkning, 10 sv
4.5.34 Precisionsbearbetning, 10 sv
4.5.35 Bearbetning med en gnistbearbetningsmaskin, 10 sv
4.5.36 Tillverkning och underhåll av verktyg, 10 sv
4.5.37 CAD/CAM-konstruktion och -tillverkning, 10 sv
4.5.38 Basarbeten i gjutning med engångsform, 10 sv (inte om examensdel 4.4.2 har valts)
4.5.39 Basarbeten i gjutning med permanent form, 10 sv (inte om examensdel 4.4.3 har valts)
4.5.40 Tillverkning av plastmodeller, 10 sv
4.5.41 Styrning av gjuteriautomation, 10 sv
4.5.42 Basarbeten vid gjutmodellstillverkning, 10 sv (endast för avgjutare)
16
fortsätter på sidan 18

I fristående examen
4.5 Examensdelar som är valbara för alla
I kompetensområdet för tillverkningsteknik ska 4 examensdelar väljas.
I kompetensområdet för automationsteknik och underhåll ska 2 examensdelar väljas.
I kompetensområdet för gjutningsteknik ska 2 examensdelar väljas.
4.5.1 Montering av automationsnät
4.5.2 Montering av maskinautomation
4.5.3 Montering av elektronik
4.5.4 Montering av hydraulik
4.5.5 Reparation av maskiner och anordningar 1)
4.5.6 Montering av logikstyrning
4.5.7 Mikromekanisk tillverkning
4.5.8 Montering av styrsystem
4.5.9 Montering av pneumatik
4.5.10 Elinstallation 1)
4.5.11 Installation av rörlinjer
4.5.12 Finmekanisk CNC-bearbetning
4.5.13 Svetsning av aluminium och rostfritt stål
4.5.14 Montagesvetsning
4.5.15 Svetsning
4.5.16 IW- svetsning
4.5.17 CNC-tillverkning inom plåt- och svetsbranschen
4.5.18 Plåt- och stålkonstruktionsarbeten
4.5.19 Användning av ett plåtbearbetningscenter
4.5.20 Mekaniserad och automatiserad svetsning
4.5.21 NC-precisionskantning
4.5.22 Tunnplåtsarbeten
4.5.23 Tillverkning av ståldelar för byggnader
4.5.24 Montering av stålkonstruktioner för byggnader
4.5.25 Skapande av verktygsbanor i 2D med CAD/CAM
4.5.26 Skapande av verktygsbanor i 3 D med CAD/CAM
4.5.27 CNC-svarvning
4.5.28 CNC-fräsning
4.5.29 Slipning
4.5.30 Användning av FMS-system
4.5.31 Manuell bearbetning
4.5.32 Verkstadstekniska mätningar
4.5.33 Fleraxlig tillverkning
4.5.34 Precisionsbearbetning
4.5.35 Bearbetning med en gnistbearbetningsmaskin
4.5.36 Tillverkning och underhåll av verktyg
4.5.37 CAD/CAM-konstruktion och -tillverkning
4.5.38 Basarbeten i gjutning med engångsform (inte om examensdel 4.4.2 har valts)
4.5.39 Basarbeten i gjutning med permanent form (inte om examensdel 4.4.3 har valts)
4.5.40 Tillverkning av plastmodeller
4.5.41 Styrning av gjuteriautomation
4.5.42 Basarbeten vid gjutmodellstillverkning (endast för avgjutare)
fortsätter på sidan 19
17

1
MÅLEN FÖR OCH UPPBYGGNADEN AV GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
I grundläggande yrkesutbildning
4.5.43 Examensdel från de obligatoriska examensdelarna i
utbildningsprogrammet/kompetensområdet (del 4.3.1 eller 4.4.1)
4.5.44 Examensdel från de obligatoriska examensdelarna för respektive examensbenämning
(delarna 4.2.1-5, 4.3.2–4, 4.4.2-4)
4.5.45 Examensdelar från yrkesinriktade grundexamina*
4.5.46 Examensdel från en yrkesexamen*
4.5.47 Examensdel från en specialyrkesexamen*
4.5.48 Examensdel från yrkeshögskolestudier*
Examensdelarna 4.5.46–4.5.48 är sinsemellan alternativa. Med ifrågavarande examensdel
kan man ersätta de valbara examensdelarna till en total omfattning av 20 sv.
* Se noggrannare definition i punktens textdel.
4.5.49 Examensdel som erbjuds lokalt, 10 sv
4.6 Andra valbara examensdelar inom den grundläggande yrkesutbildningen, 10 sv
4.6.1 Företagsamhet, 10 sv
4.6.2 Förberedelse för arbetsplatshandledaruppgifter, 2 sv
4.6.3 Examensdelar som fördjupar och breddar yrkeskompetensen, 5–10 sv
4.6.4 Examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier), 0–10 sv
4.6.5 Gymnasiestudier, 0–10 sv
4.7 Examensdelar som individuellt fördjupar yrkeskompetensen (examensdelar som breddar grundexamen)
4.7.1 Företagsverksamhet
4.7.2 Examensdel från yrkesinriktade examina
(yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina, specialyrkesexamina)
4.7.3 Examensdelar inom den grundläggande yrkesutbildningen som individuellt
fördjupar yrkeskompetensen och som erbjuds lokalt
fortsätter på sidan 20
18

I fristående examen
4.5.43 Examensdel från de obligatoriska examensdelarna i utbildningsprogrammet/
kompetensområdet (del 4.3.1 eller 4.4.1)
4.5.44 Examensdel från de obligatoriska examensdelarna för respektive examensbenämning
(delarna 4.2.1-5, 4.3.2-4, 4.4.2-4)
4.5.45 Examensdelar från yrkesinriktade grundexamina*
En omfattning av tio studieveckor (10 sv) motsvarar en examensdel.
4.5.46 Examensdel från en yrkesexamen*
4.5.47 Examensdel från en specialyrkesexamen*
Examensdelarna 4.5.46–4.5.47 är sinsemellan alternativa. Med ifrågavarande examensdel
kan man ersätta två valbara examensdelar (då en examensdel = 10 studieveckor).
1)
Motsvarar två examensdelar
2)
Motsvarar tre examensdelar
* Se noggrannare definition i punktens textdel.
4.7 Examensdelar som individuellt fördjupar yrkeskompetensen (examensdelar som breddar grundexamen)
4.7.1 Företagsverksamhet
4.7.2 Examensdel från yrkesinriktade examina
(yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina, specialyrkesexamina)
19

1
MÅLEN FÖR OCH UPPBYGGNADEN AV GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
I grundläggande yrkesutbildning
5. Examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier), 20 sv
5.1 Obligatoriska examensdelar Obligatoriska Valfria
5.1.1 Modersmål
5.1.2 Det andra inhemska språket
5.1.2.1 Det andra inhemska språket, finska
5.1.2.2 Det andra inhemska språket, svenska
5.1.3 Främmande språk
5.1.4 Matematik
5.1.5 Fysik och kemi
5.1.6 Samhälls-, företags- och arbetslivskunskap
5.1.7 Gymnastik
5.1.8 Hälsokunskap
5.1.9 Konst och kultur
5.2 Valfria examensdelar
5.2.1 Valfria tilläggsstudier i obligatoriska examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen.
Se ovan punkterna 5.1.1–5.1.9
5.2.2 Miljökunskap
0–3
5.2.3 Informations- och kommunikationsteknik
0–3
5.2.4 Etik
0–3
5.2.5 Kulturkännedom
0–3
5.2.6 Psykologi
0–3
5.2.7 Företagsverksamhet
0–3
17 sv 3 sv
I utbildning där undervisningsspråket är finska är omfattningen av det andra inhemska språket 1 sv,
varvid omfattningen av de obligatoriska examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen är 16 sv och
omfattningen av de valfria är 4 sv.
Omfattningen på de obligatoriska studierna i gymnastik och hälsokunskap är 1 sv vardera.
Utbildningsanordnaren kan dock besluta om en annan fördelning mellan gymnastik och hälsokunskap,
men den sammantagna omfattningen bör vara två studieveckor.
6. Fritt valbara examensdelar i den grundläggande yrkesutbildningen, 10 sv
I examensdelarna ingår minst 1,5 sv studiehandledning
4 sv
2 sv
1 sv
2 sv
3 sv
2 sv
1 sv
1 sv
1 sv
1 sv
0–3
0–3
0–3
0–3
0–3
0–3
0–3
0–3
0–3
Principerna för uppbyggnaden av en yrkesinriktad grundexamen
De yrkesinriktade grundexamina består av yrkesinriktade examensdelar, som kan
vara antingen obligatoriska eller valbara. I examina som avläggs som grundläggande
utbildning ingår dessutom obligatoriska och valfria examensdelar som kompletterar
yrkeskompetensen (gemensamma studier) samt fritt valbara examensdelar. I
examen ska man dessutom individuellt kunna ta in fler examensdelar som breddar
den avlagda examen, om det är nödvändigt med tanke på behov i arbetslivet, som
fördjupning av examinandens yrkeskompetens eller det behövs för att svara mot
lokala krav på yrkesskicklighet. De examensspecifika bestämmelserna om valfrihet
20

har angetts ovan i schemat över uppbyggnaden av grundexamen inom maskin- och
metallbranschen.
Den studerande eller examinanden kan i den yrkesinriktade grundexamen
även välja examensdelar från andra yrkesinriktade examina.
Den studerande kan för att stärka sin behörighet för fortsatta studier välja
att avlägga gymnasiestudier och avlägga studentexamen. Dessa studier kan ersätta
examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier), andra
valbara examensdelar och fritt valbara examensdelar.
För att underlätta valen och erkännande av kunnande har motsvarigheten för
studier som avlagts eller ska avläggas i gymnasiet fastställts i kapitel 5, Examensdelar
som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier). Fastställandet av motsvarigheten
främjar också samarbetet mellan utbildningsanordnare och tillgodogörandet
av gemensamt studieutbud.
I utbildning som leder till examen och som anordnas i enlighet med lagen
om yrkesutbildning är det primära målet att hela examen avläggs. Dessutom kan
den studerande avlägga en grundexamen genom att i sänder avlägga en eller flera
examensdelar för en mera inriktad yrkeskompetens, om det är ändamålsenligt med
tanke på den studerandes studiefärdigheter eller livs- eller arbetssituation. De studerande
bör då ges flexibla möjligheter att avlägga hela examen senare. I sådana fall gör
utbildningsanordnarna, i mån av möjlighet i samarbete med arbetsplatsen, upp en
plan för den studerande eller examinanden över hur hela examen kan avläggas.
1.3 Nyckelkompetenser för livslångt lärande
Med nyckelkompetenser för livslångt lärande avses kompetens som behövs vid fortgående
inlärning, för att kunna möta framtiden och nya situationer samt för att
klara sig i arbetslivets föränderliga förhållanden. De utgör en viktig del av yrkeskompetensen
och beskriver individens intellektuella spänst och förmåga att klara sig
i olika situationer. Nyckelkompetenserna ger ökad allmänbildning och medborgarfärdigheter
som behövs inom alla branscher. Med hjälp av dem kan den studerande
eller examinanden följa med förändringarna i samhället och arbetslivet och fungera
under föränderliga förhållanden. De har också en stor betydelse för individens livskvalitet
och personlighetsutveckling.
I nyckelkompetenserna för livslångt lärande ingår, förutom de gemensamma
betoningarna och den för alla branscher gemensamma baskompetensen i de föregående
läroplansgrunder, temaområden från den grundläggande utbildningen och
gymnasiet. Dessutom innefattar de Europaparlamentets och rådets rekommendationer
2005/0221 (COD) om nyckelkompetenser för livslångt lärande.
21

1
MÅLEN FÖR OCH UPPBYGGNADEN AV GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Nyckelkompetenserna för livslångt lärande innefattas i målen för examensdelarna
som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier) och kraven på
yrkeskunnande i de yrkesinriktade examensdelarna samt i bedömningskriterierna
för dem. Föremål för bedömning när det gäller de nyckelkompetenser för livslångt
lärande som bedöms särskilt är följande: lärande och problemlösning, interaktion
och samarbete, yrkesetik samt hälsa, säkerhet och funktionsförmåga.
Nyckelkompetenser för livslångt lärande är
1. Lärande och problemlösning
2. Interaktion och samarbete
3. Yrkesetik
4. Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga
5. Initiativförmåga och företagsamhet
6. Hållbar utveckling
7. Estetik
8. Kommunikation och mediekunskap
9. Matematik och naturvetenskaper
10. Teknologi och informationsteknik
11. Aktivt medborgarskap och olika kulturer.
Beskrivning av nyckelkompetenserna för livslångt lärande
Lärande och problemlösning
De studerande eller examinanderna planerar sin verksamhet och utvecklar sig själv
och sitt arbete. De utvärderar sitt eget kunnande. De löser problemsituationer i sitt
arbete samt gör val och fattar beslut. De fungerar smidigt, innovativt och på ett nyskapande
sätt i sitt arbete. De skaffar information samt strukturerar, bedömer och
tillämpar informationen.
Interaktion och samarbete
De studerande eller examinanderna fungerar på ett ändamålsenligt sätt i olika interaktionssituationer
och framför sina synpunkter tydligt, konstruktivt och förtroendeingivande.
De fungerar samarbetsinriktat med olika slags människor och som
medlemmar i arbetsgrupper samt bemöter människor jämlikt. De följer allmänt
omfattade etikettregler och förfaringssätt. De utnyttjar den respons de får i sitt arbete.
22

Yrkesetik
De studerande eller examinanderna fungerar i enlighet med yrkets värdegrund i
sitt arbete. De engagerar sig i sitt arbete och fungerar ansvarsfullt genom att iaktta
ingångna avtal och etiken inom det egna yrket.
Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga
De studerande eller examinanderna fungerar tryggt och ansvarsfullt under arbetstiden
och fritiden samt i trafiken och upprätthåller sunda levnadsvanor och sin funktions-
och arbetsförmåga. De arbetar ergonomiskt riktigt och tillgodogör sig av den
hälsomotion som behövs inom den egna branschen samt förebygger faror och hälsorisker
som anknyter till arbetet och arbetsmiljön.
Initiativförmåga och företagsamhet
De studerande eller examinanderna bidrar med sin verksamhet till att målen uppnås.
De fungerar initiativrikt och kundkoncentrerat som arbetstagare och/eller företagare.
De planerar sin verksamhet och arbetar för att uppnå målsättningarna. De
fungerar ekonomiskt och resultatrikt och är självstyrda. De dimensionerar sitt eget
arbete utgående från målsättningarna.
Hållbar utveckling
De studerande eller examinanderna verkar i sitt yrke enligt den hållbara utvecklingens
ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella principer. De iakttar centrala
författningar, bestämmelser och avtal som gäller hållbar utveckling i arbetsuppgifter
inom branschen.
Estetik
De studerande eller examinanderna beaktar i sin verksamhet de estetiska faktorerna
inom sin egen bransch. De främjar eller upprätthåller trivseln och annan estetik i
sin arbetsmiljö.
Kommunikation och mediekunskap
De studerande eller examinanderna kommunicerar mångsidigt och interaktivt på
ett sätt som lämpar sig för situationen och utnyttjar sina språkkunskaper. De studerande
eller examinanderna identifierar, tolkar och bedömer kritiskt olika medieprodukter.
De kan använda media och kommunikationsteknologi samt producera
mediematerial.
23

1
MÅLEN FÖR OCH UPPBYGGNADEN AV GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Matematik och naturvetenskaper
De studerande eller examinanderna använder elementära räkneoperationer för att
lösa räkneuppgifter som behövs i arbetslivet och vardagen. De använder t.ex. formler,
grafer, figurer och statistik för att lösa yrkesuppgifter och -problem. De studerande
eller examinanderna tillämpar i sitt arbete metoder och arbetssätt som bygger
på lagbundenheter i fysik och kemi.
Teknologi och informationsteknik
De studerande eller examinanderna drar mångsidigt nytta av teknologier som används
i yrket. De beaktar teknikens fördelar, begränsningar och risker i sitt arbete.
De använder datateknik mångsidigt i sitt yrke och som medborgare.
Aktivt medborgarskap och olika kulturer
De studerande eller examinanderna deltar på ett konstruktivt sätt i organisationens
verksamhet och beslutsfattning. De handlar i enlighet med sina rättigheter och skyldigheter
både i arbetet och i vardagslivet. De iakttar lagarna om jämställdhet och likabehandling.
De agerar sakligt och enligt arbetslivets krav när de möter människor
med annan kulturbakgrund i hemlandet och i internationella funktioner.
1.4 Behörighet för fortsatta studier
Enligt 4 § i lagen om yrkesutbildning ger yrkesinriktade grundexamina behörighet
för fortsatta studier vid universitet och yrkeshögskolor.
24

2
VERKSTÄLLANDE AV EXAMENSGRUNDERNA INOM
DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
2.1 Uppgörandet av läroplan och dess innehåll
Enligt lagen om yrkesutbildning (L 630/1998, 14 §) ska utbildningsanordnaren för
utbildningen godkänna en läroplan, som bör basera sig på dessa examensgrunder.
Läroplanen ska beskriva de åtgärder som vidtas för att de mål som ställs upp för utbildningen
(L 630/1998, 5 §) uppnås. Läroplanen ska godkännas särskilt för finsk-,
svensk- och samiskspråkig undervisning och vid behov för undervisning på något
annat språk. Utbildningsanordnarens läroplan är ett offentligt dokument. Läroplanen
reglerar och styr den utbildning som utbildningsanordnaren ordnar och även
annan verksamhet som anknyter till undervisningen. För att garantera den studerandes
rättsskydd ska läroplanen ge tillräcklig information om de examensdelar och
de studier som ingår i examen samt om bedömningen och studiearrangemangen.
Läroplanen ska göras upp så att den ger de studerande möjligheter att individuellt
välja yrkesinriktade studier samt möjligheter att genomföra gymnasiestudier och
avlägga studentexamen. Läroplanen utgör också grunden för intern och extern utvärdering
och ger möjlighet att bedöma effekterna av den utbildning som utbildningsanordnaren
genomför.
Utbildningsanordnaren anvisar i sin läroplan de resurser som behövs för utbildningen.
I läroplanen säkerställer utbildningsanordnaren att de studerande kan
uppnå de mål som uppställts för utbildningen och får, oberoende av hur utbildningen
arrangeras, tillräckligt med undervisning och handledning, under läroanstaltens
alla arbetsdagar och även under tiden för inlärning i arbetet och yrkesprov.
Läroplanen innehåller en del som är gemensam för alla utbildningsanordnarens
utbildningsområden och examina och delar som differentieras enligt examen.
25

2
VERKSTÄLLANDE AV EXAMENSGRUNDERNA INOM DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
2.1.1 Den gemensamma delen av läroplanen
I den gemensamma delen av läroplanen anges principer och förfaringssätt som är
gemensamma för alla grundexamina samt utbildningsanordnarens centrala värderingar.
Den gemensamma delen av läroplanen ska åtminstone innehålla
• ordnande av utbildningen som grundläggande yrkesutbildning, som utbildning
på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter eller som läroavtalsutbildning
(L 630/1998, 3 §, 15 §, 17 §)
• undervisningsformerna såsom när-, distans-, flerforms- (L 630/1998, 15 §)
och nätstudier
• tillvägagångssätt vid avläggande av en eller flera examensdelar samt de studerandes
möjligheter att komplettera sina studier och avlägga en hel examen
• utbud av studier i samarbete med andra utbildningsanordnare och arbetslivet
(L 630/1998, 14 §, 10 §)
• verksamhet i anslutning till undervisningen som stärker förmågan till samverkan
och erbjuder en möjlighet att dryfta värderingar och lära känna kulturarvet
(F 811/1998, 9 §)
• gemensamma förfaringssätt vid bedömningen av de studerande (L 601/2005,
25 a §) i enlighet med kapitel 7
• genomförande av övriga bestämmelser i enlighet med kapitel 8
• en personalutvecklingsplan.
I utbildningsanordnarens läroplan ska ingå en åtgärdsplan som främjar jämlikhet,
likabehandling och hållbar utveckling i utbildningen. Utbildningsanordnaren ska
vid ordnandet av utbildningen även beakta vad andra författningar ställer för krav
på utbildning.
2.1.2 Den examensspecifika delen av läroplanen
I den examensspecifika delen av läroplanen bestäms om ordnande av yrkesinriktade
examensdelar och examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma
studier) i samarbete med andra utbildningsanordnare och arbetslivet. Dessutom
beskrivs utbildningens uppläggning och de lärmiljöer och undervisningsmetoder
med vars hjälp de studerande ska uppnå kraven på yrkesskicklighet och målen för
examen.
26

I den examensspecifika delen bestäms också vilka studier som utbildningsanordnaren
erbjuder från andra examina samt den studerandes möjligheter att avlägga
fler än en examen. I denna del fastställs också en plan för bedömningen av de yrkesinriktade
examensdelarna och de examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen
(gemensamma studier), vilken innefattar yrkesprov och annan bedömning
av kunnandet.
Läroplanens examensspecifika del ska åtminstone innehålla
• uppbyggnaden av examen av obligatoriska och valfria yrkesinriktade examensdelar
och av examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen
• studiernas framskridande, tidsplanering och studiearrangemang
• utbudet av fritt valbara examensdelar
• en plan för hur examensdelar som individuellt fördjupar yrkeskompetensen
(examensdelar som breddar grundexamen) ordnas
• en plan för bedömning av examensdelar och metoder att bedöma kunnandet
• en plan för bedömning av de yrkesinriktade examensdelarna, i vilken en av
yrkesprovsorganet godkänd plan för genomförandet och bedömningen av yrkesprov
ingår
• examensdelar som erbjuds lokalt, deras krav på yrkesskicklighet, föremål för
bedömning och bedömningskriterier samt målen, föremålen för bedömning
och bedömningskriterierna för de valfria tilläggsstudierna i obligatoriska examensdelar
som kompletterar yrkeskompetensen.
2.1.3 Personlig studieplan
I lagen om yrkesutbildning (L 630/1998, 14 §) bestäms om de studerandes möjligheter
till individuella studieval och i förordningen om yrkesutbildning (F 811/1998,
3 §, 4 §, 12 a §) föreskrivs om informationen om studierna, studiehandledningen
och erkännande av kunnande. För att den studerandes individuella valfrihet ska
förverkligas, ska utbildningsanordnaren utgående från den studerandes individuella
utgångspunkter göra upp en personlig studieplan (PSP), som kontinuerligt uppdateras
under utbildningens gång.
27

3
AVLÄGGANDE AV GRUNDEXAMEN SOM
FRISTÅENDE EXAMEN
3.1 Allmänt om systemet med fristående examina
Systemet med fristående examina erbjuder vuxna ett flexibelt sätt att påvisa, förnya
och upprätthålla sin yrkeskunskap eller också skaffa sig ett nytt yrke vid byte av arbetsuppgifter.
Vid en fristående examen kan yrkeskompetensen erkännas nationellt
och kvalitativt oberoende av om kunnandet har förvärvats genom arbetserfarenhet,
studier eller på annat sätt. I systemet med fristående examina samarbetar arbetsgivare,
arbetstagare och undervisningssektorn intensivt när det gäller att utveckla
examensstrukturen, utarbeta examensgrunder, planera och ordna examenstillfällen
samt bedöma examensprestationer.
Yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina kan avläggas
som fristående examina. I grunderna för fristående examen har yrkeskompetensen
fastställts så som krav på den yrkeskompetens som behövs i arbetslivet.
Examina består av delar som motsvarar självständiga arbetshelheter.
3.2 Anordnande av fristående examina
De av Utbildningsstyrelsen tillsatta examenskommissionerna, som består av representanter
för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutövare,
ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfärdar
examensbevis. Examenskommissionerna ingår avtal om att anordna fristående
examina med utbildningsanordnarna och vid behov med andra sammanslutningar
och stiftelser. Fristående examina får inte anordnas utan giltigt avtal med examenskommissionen.
3.3 Avläggande av fristående examina
28
Fristående examina avläggs genom att examinanderna i praktiska uppgifter vid
examenstillfällen påvisar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje
examensdel ska bedömas skilt för sig. Bedömningen görs i samarbete mellan repre-

sentanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn. I branscher där
det är vanligt med självständiga yrkesutövare beaktas även denna part vid valet av
bedömare. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examenskommissionen. Examensbetyg
kan utfärdas då examinanden har avlagt alla examensdelar som krävs
med godkänt vitsord.
3.4 Grunderna för fristående examina
I examensgrunderna fastställs vilka delar och eventuella kompetensområden som
hör till examen, uppbyggnaden av examen, den yrkesskicklighet som krävs i de
olika examensdelarna, grunderna för bedömningen (föremålen och kriterierna för
bedömningen) samt sätten att påvisa yrkesskicklighet.
En examensdel utgör ett delområde inom yrket som går att avskilja från den
naturliga arbetsprocessen till en självständig helhet som kan bedömas. De krav på
yrkesskicklighet som beskrivs i examensdelarna koncentrerar sig på behärskandet
av de centrala funktionerna och verksamhetsprocesserna inom yrket samt på yrkespraxis
inom den aktuella branschen. De inkluderar även färdigheter som allmänt
behövs i arbetslivet, till exempel sociala färdigheter.
Föremålen och kriterierna för bedömning är härledda ur kraven på yrkesskicklighet.
Föremålen för bedömning anger de områden för kunnande som man vid
bedömningen fäster särskild uppmärksamhet vid. Definitionen av föremålen underlättar
också bedömningen av den aktuella arbetsprocessen. Bedömningen ska
täcka alla de föremål för bedömning som fastställts i examensgrunderna. Kriterierna
för bedömningen bestämmer den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd
prestation.
Sätten att påvisa yrkesskicklighet i examensgrunderna innehåller preciserande
anvisningar om avläggandet av examen. Yrkesskickligheten påvisas i allmänhet i
autentiska arbetsuppgifter. Sätten att påvisa yrkesskicklighet kan innefatta bl.a. direktiv
för hur en examensprestation vid behov kan kompletteras, så att alla krav på
yrkesskicklighet blir beaktade.
3.5 Personlig tillämpning i fristående examen
Utbildningsanordnaren sörjer för den personliga tillämpningen vid ansökningen,
avläggandet av examen och förvärvandet av behövlig yrkesskicklighet när det gäller
fristående examen och utbildning som förbereder för denna. Utbildningsstyrelsen
har utfärdat en särskild föreskrift om individualisering.
29

3
AVLÄGGANDE AV GRUNDEXAMEN SOM FRISTÅENDE EXAMEN
3.6 Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen
Vid bedömningen av yrkesskickligheten är det viktigt att ingående och noggrant
granska hur examinanderna visar att de har det kunnande som i examensgrunderna
förutsätts i kraven på yrkesskicklighet för den aktuella examensdelen. Vid bedömningen
tillämpas de bedömningskriterier som fastställts i examensgrunderna. Bedömarna
ska mångsidigt använda sig av olika och i första hand kvalitativa bedömningsmetoder.
Används endast en metod, blir resultatet inte nödvändigtvis tillförlitligt.
Vid bedömningen beaktas bransch- och examensspecifika särdrag i enlighet
med examensgrunderna. Om en examinand företer tillförlitliga utredningar över
tidigare visat kunnande, gör bedömarna en utvärdering över hur väl kunnandet
motsvarar kraven på yrkesskicklighet, enligt grunderna för den fristående examen.
Bedömarna förelägger dokumentationen examenskommissionen och föreslår erkännande
av kunnandet som en del av gällande fristående examen.
Ifall examinanden redan tidigare, i grundläggande yrkesutbildning eller som
en fristående examen påvisat sin yrkesskicklighet i någon del av denna examen bör
den tidigare examen eller examensdelen föreslås erkännas som en del av den fristående
examen. För erkännande av tidigare inhämtat och påvisat kunnande kan ingen
fast tidsgränd fastställas men kunnandets aktualitet bör eventuellt granskas. Det
slutliga beslutet om erkännande av tidigare påvisat och tillförlitligt dokumenterat
kunnande görs av examenskommissionen. Vid behov kan examinanden förutsättas
visa att kunnandet motsvarar de krav på yrkesskicklighet som examen ställer.
Bedömning av yrkesskickligheten är en process där insamling av bedömningsmaterial
och dokumentering av bedömningen spelar en viktig roll. Representanterna
för arbetslivet och lärarrepresentanterna gör på trepartsbasis en noggrann och
mångsidig bedömning. Examinanderna ska klart och tydligt få veta hur bedömningsgrunderna
tillämpas i deras eget fall. De ska också ges möjlighet till att själv
bedöma sina prestationer. Examensanordnaren gör upp ett bedömningsprotokoll
över avläggandet av den aktuella examensdelen och protokollet undertecknas av bedömarna.
Till en bra bedömningsprocess hör också att efter detta ge examinanderna
respons om prestationerna. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examenskommissionen.
Bedömare
De som bedömer examinandernas yrkesskicklighet ska ha god yrkeskunskap inom
det aktuella området. Examenskommissionen och examensanordnaren kommer
överens om bedömarna i avtalet om anordnande av fristående examen.
30

Rättelse av bedömning
Examinanderna kan inom lagstadgad tid anhålla om rättelse av bedömning hos den
examenskommission som ansvarar för den aktuella examen. En skriftlig begäran om
rättelse riktas till examenskommissionen. Examenskommissionen kan efter att ha
hört bedömarna besluta om en ny bedömning. Det går inte att genom besvär söka
ändring i examenskommissionens beslut angående rättelse av bedömning.
3.7 Betyg
Examenskommissionen utfärdar examensbetyg och betyg för en eller flera avlagda
examensdelar. Intyg över deltagande i förberedande utbildning ges av utbildningsanordnaren.
Utbildningsstyrelsen har utfärdat en föreskrift om vilka uppgifter som
ska framgå ur betygen.
Betyget för en eller flera examensdelar ges på examinandens begäran. Examensbetyget,
liksom betyget för en eller flera avlagda examensdelar, undertecknas
av en representant för examenskommissionen och en representant för examensanordnaren.
En anteckning om avlagd fristående examen i ett av Utbildningsstyrelsen godkänt
yrkesbevis är ett intyg över avlagd examen som är jämförbart med ett examensbetyg.
Examensanordnaren skaffar och undertecknar yrkesbeviset, som är avgiftsbelagt
för examinanden.
3.8 Utbildning som förbereder för fristående examen
Det går inte att ställa förhandsvillkor i fråga om utbildning för dem som deltar i fristående
examina. I regel avläggs examina emellertid i samband med den förberedande
utbildningen. Utbildningsanordnaren beslutar om innehållet i och anordnandet
av den förberedande utbildningen i enlighet med examensgrunderna. Utbildningen
och examenstillfällena ska planeras utgående från examensdelarna. Den som deltar i
utbildning som förbereder för fristående examen ska som en del av utbildningen ges
möjlighet att delta i examenstillfällen och avlägga en fristående examen.
31

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ
YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR
GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
4.1 Examensdelar som är obligatoriska för alla
4.1.1 Grundläggande arbeten i montering och automation (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som har avlagt examensdelen kan med hjälp av monteringsritningar och kopplingsscheman
montera maskindelar och komponenter samt små verksamhetssystem
och kopplingar för motorer och manöverorgan.
De som avlägger examensdelen kan
• läsa monteringsritningar
• läsa elektriska, pneumatiska och hydrauliska kopplingsscheman
• läsa arbetsinstruktioner samt bruks-, service- och monteringsanvisningar
• maskiners och manöverorgans funktionsprinciper, konstruktion och maskinelement
• använda handverktyg tryggt och sörjer för att de är i skick
• utföra monteringsmätningar för anordningar med rull- och skjutmått samt
kan använda maskinvattenpass
• identifiera vanliga gängor med hjälp av mätning och tabeller samt kan göra
gängor manuellt
• montera rullningslager, kedjor och remmar samt tätningar
• baskomponenters konstruktion och funktion samt ritsymbolerna för dem,
samt funktionsprinciperna hos hydrauliska och pneumatiska system
• montera pneumatiska system
• de elektriska grundstorheterna och deras matematiska och fysikaliska grunder
och beroendeförhållanden, såsom Ohms lag, samt grunderna i lik- och växelström
• grunderna gällande maskiner och anordningar och tillhörande elinstallationer
om vilka bestäms i direktiv gällande el-arbetssäkerheten
32

•
•
•
•
•
•
•
har baskunskaper och -färdigheter om den allmänna arbetarskyddsutbildningen
såsom den fastställs i el-arbetarskyddsstandarden SFS 6002
grunderna i elektriska system och instrumentering
utföra grundläggande eltekniska mätningar med multimeter
försäkra sig om att arbetsobjektet är spänningsfritt och skyddsjordat
göra enkla elektromekaniska styrningar enligt scheman
har kunskaper och färdigheter att ge första hjälpen enligt EA1
följa kvalitetssystem och kan principerna för kvalitetsövervakning av montering.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver handledning behöver handledning för
att komma i gång
arbetar självständigt enligt
planen
Behärskande av
arbetshelheten
utför mekaniska monteringar
och installationer
med litet handledning.
utför monteringens/ installationens
basuppgifter
enligt ritningar och instruktioner.
monterar/installerar anordningshelheten
av delar och
komponenter.
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Mekaniska installationer
Elinstallationer
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
gör gängförband installerar maskindelar för
utför installationsmätningar rotationsrörelse
installerar pneumatiska installerar komponenter för
kopplingar på övningsunderlag
enligt schema
effektöverföring
installerar elanordningar installerar ledningar och
och elkomponenter rätt kablar enligt ritningar
använder multimeter använder godkända installationssätt
för kablar och
ledningar
installerar hydrauliska och
pneumatiska komponenter
i maskiner eller anordningar
samt tillhörande rör
och slangar
tolkar elscheman
åstadkommer självständigt
rätta och snygga apparatoch
ledningsinstallationer
33

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Användning av
redskap/verktyg
Behärskande av
material
använder givna redskap ändamålsenligt
så att de inte
skadar komponenterna
identifierar materialet som
används i konstruktioner,
kablar och ledningar i anordningarna.
väljer ändamålsenliga redskap
känner till valkriterierna för
material
behandlar material rätt.
underhåller sina arbetsredskap
och håller dem i skick
klarar av materialval
förutser materialbehovet.
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och instruktioner
Kvalitetskontroll
Matematik och
naturvetenskaper
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan läsa enkla del- och
monteringsritningar och
skapa sig en bild av delarna
och helheten i ritningarna
kan läsa enkla funktionsscheman
och kan de
vanligaste komponentsymbolerna
behöver handledning i
identifieringen av kvalitetskraven
förstår betydelsen av de
fysikaliska storheterna i
anslutning till arbetet.
Bedömningskriterier
kan tolka del- och monteringsritningar
i olika projektioner
kan de pneumatiska och
hydrauliska ritningssymbolerna
och kan läsa kretsscheman
identifierar kvalitetskraven
som ansluter till arbetet
gör slutledningar om följderna
av förändringar i de
fysikaliska storheterna i
arbetsobjektet.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan självständigt läsa deloch
monteringsritningar
kan ritningssymbolerna
för komponenter och kan
också läsa elektriska kretsscheman
åstadkommer ett slutresultat
med god kvalitet
granskar vid behov med
matematikens hjälp olika
storheters inverkan på
funktionen.
iakttar arbetarskyddsbestämmelser
arbetar ergonomiskt rätt sörjer för ordning och reda
på arbetsplatsen
ber om råd vid behov kan bedöma sitt eget arbete förbättrar sin arbetsprestation
vartefter arbetet framskrider
beaktar andra arbetare fungerar interaktivt är aktiv
klarar sig också på ett främmande
klarar sig också på ett främ-
sköter interaktiva situatio-
språk i interaktiva mande språk i interaktiva ner också på ett främmande
situationer som ansluter sig situationer
språk
direkt till arbetet
sörjer för arbetsredskapen
och arbetsmiljön.
sörjer för underhållet av
arbetsredskapen.
följer kvalitetssystemet.
34

Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen påvisar sin yrkesskicklighet genom att utföra arbetsuppgifter
som ansluter sig till studiehelheten. Uppgifterna utförs i företag eller i en
läroanstalt i branschen, i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras
motsvara kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället påvisas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett
yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning
av kunnandet, t.ex. med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder.
4.1.2 Grundläggande arbeten i maskinell bearbetning (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan enligt arbetsritningar tillverka delar (grovt noggrannhetskrav)
som innehåller ytor framställda med enkla bearbetningar med manuella
verktygsmaskiner, såsom svarvning av cylinderytor, fräsning av plana ytor,
borrning och gängning. De kan göra arbetsritningar för enkla maskindelar genom
att rita för hand och med CAD-program, finputsa arbetsstycken och kontrollmäta
färdigt tillverkade detaljer.
De som avlägger examensdelen kan
• rita en enkel maskinritning
• standarderna för teknisk ritning, behärskar vändningarna av projektioner i teknisk
maskinritning och dimensionerar maskinritningar som de ritar
• skalorna i maskinritning
• rita snittvy
• konstruktionen hos borrmaskin, svarv och fräs
• bearbetningsrörelserna för olika maskinella bearbetningsmetoder och kan
namnge dem för olika bearbetningsmetoder
35

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
typerna av skär och skärmaterial samt deras användning och betydelse vid bearbetning
räkna bearbetningsdata för snabbstål- och hårdmetallskär, och kan grunderna
i definierandet av skärens ytor, kanter och hörn
svarva cylinderytor och avfasningar som har små krav på noggrannhet
använda centrum- och spiralborrar, gängtappar och gängbackar i svarven
välja rätta bearbetningsdata och skär enligt arbetssituationen och montera skäret
rätt i en svarv
placera ett skruvstycke på fräsens bord och fästa arbetsstycket däri så att det
inte skadas
fräsa plana ytor med fräs
välja rätta bearbetningsdata och skär enligt arbetssituationen för en fräs och
montera skäret rätt
använda olika borrmaskiner och borrningsverktyg
dimensionera och ritsa lägena för hål på en plåt enligt arbetsritning
fästa ett arbetsstycke som ska borras i maskinskruvstycket
identifiera olika gängtyper och gänga hål enligt arbetsritning
välja rätta borrar och bearbetningsdata för en borrmaskin enligt arbetssituationen,
och montera borren rätt
vässa en borr för hand med slipmaskin
göra gängor med gängtapp och gängsnitt
välja rätt borr för gänghål
finputsa arbetsstycken som de har gjort
mäta med rullmått, skjutmått och mikrometerskruv
kunskaps- och färdighetsmässigt de saker som förutsätts för arbetssäkerhetskort,
så att de har beredskap att skaffa arbetssäkerhetskort.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
36

Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver handledning behöver handledning för
att komma i gång
arbetar självständigt enligt
planen
Behärskande av
arbetshelheten
Lärande och problemlösning
behöver handledning för
att identifiera bearbetningsmetoder
ber om råd vid behov.
känner till olika bearbetningsmetoder,
men behöver
handledning för att använda
dem
kan bedöma sitt eget arbete.
behärskar självständigt
olika bearbetningsmetoder
förbättrar sin arbetsprestation
vartefter arbetet framskrider.
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Teknisk ritning
Svarvning
Borrning och gängning
Vässning av borr
Fräsning
Mätning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan med litet handledning
rita projektioner och dimensionera
en arbetsritning
kan använda svarv
känner till svarvens axelsystem
och kan förse svarven
med skär som behövs
kan använda olika typer av
borrmaskiner och identifiera
gängor
vet när en borr bör vässas
och kan med litet handledning
vässa den
kan använda fräs, känner
till fräsens axelsystem och
kan förse fräsen med skär
som behövs
väljer rätt mätinstrument
och behärskar användning
av skjutmått och rullmått.
kan rita projektioner och
dimensionera en arbetsritning
kan använda svarvens mättrumma
och kan ställa in
bearbetningsdata i svarven
kan välja bearbetningsdata
för borrning och välja
lämplig borr för gänga
kan vässa en borr för hand
kan använda fräsens mättrummor
och ställa in behövliga
bearbetningsdata i
fräsen
utför mätningar självständigt
med skjutmått och
rullmått.
ritar självständigt en arbetsritning
rätt så att också
dimensioneringen är rätt
kan använda svarv mångsidigt,
och självständigt
tillverka detaljer med svarv
i överensstämmelse med
ritningen
kan självständigt tillverka
en detalj som de ritsat på
plåt enligt ritning. Detaljen
ska ha gänghål och hålens
läge vara definierade på en
maskinritning
vässar en borr så att det
borrade hålet uppfyller
toleranserna
kan montera och ställa in
ett maskinskruvstycke med
mätklocka på fräsens bord,
och självständigt tillverka
detaljer i överensstämmelse
med ritning och som har
plana ytor
utför mätningar självständigt
också med mikrometerskruv.
37

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Läsning av arbetsritningar
Maskinell bearbetning
Kvalitetskontroll
Matematik och
naturvetenskaper
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan läsa arbetsritningar och
skapa sig en bild av arbetsstycket
som ska bearbetas
kan välja bearbetningssättet
(borrning, svarvning,
fräsning)
behöver handledning för
identifieringen av kvalitetskraven
förstår betydelsen av de
fysikaliska storheterna.
Bedömningskriterier
förstår arbetsritningarnas
projektioner, kan läsa toleransbeteckningar
och
känner till ytbeteckningar
kan välja verktygsmaskin
enligt precisionskraven och
arbetshastigheten
identifierar kvalitetskraven
gör slutledningar om följderna
av förändringar i de
fysikaliska storheterna i
arbetsobjektet.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan läsa arbetsritningar och
förstår alla yt- och toleransbeteckningar
kan genom inspektion av
en tillverkad detalj avgöra
med vilken bearbetningsmetod
den är gjord
kan korrigera sitt arbete i
enlighet med kvalitetskraven
granskar med matematikens
hjälp olika storheters
inverkan på funktionen.
iakttar arbetarskyddsbestämmelser
arbetar ergonomiskt rätt sörjer för ordning och reda
på arbetsplatsen
ber om råd vid behov kan bedöma sitt eget arbete förbättrar sin arbetsprestation
vartefter arbetet framskrider
beaktar medarbetarna fungerar interaktivt är aktiv i par och i grupp
använder arbetsredskap
rätt.
arbetar ansvarsfullt och
sörjer för arbetsredskapen
och arbetsmiljön.
arbetar omsorgsfullt och
noggrant, sörjer för underhåll
och reparation av maskiner
och anordningar.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen tillverkar någon maskinellt bearbetad del på arbetsplatsen
eller i en så äkta arbetsmiljö som möjligt i läroinrättningen. För arbetet
behövs supportsvarv, fräs och borrmaskin. Arbetet utförs i sådan omfattning att
yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskickligheten.
38

I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till den del som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan påvisas i ett
yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den med annan bedömning av
kunnandet, t.ex. med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder.
4.1.3 Grundläggande arbeten i plåtarbeten och svetsning (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan enligt arbetsritning utföra någon enkel arbetshelhet
med tunnplåt och därtill anslutande arbeten med basplatta, gasskärning och
sammanfästning av plåtar med olika metoder samt svetsning med gas, elektroder
och MAG. Dessutom kan de göra arbetsritningar av plåtstycken genom att rita för
hand och med CAD-program samt finputsa arbetsstycken och kontrollmäta dem.
De som avlägger examensdelen kan
• läsa arbetsritningar för plåtstycken, skapa sig en bild av arbetsstycket utifrån
projektionerna och förstå dimensioneringsbeteckningarna och vanliga svetsningsbeteckningar
• rita projektioner av enkla plåtdelar, vända projektioner, rita snittvyer och dimensionera
• ritsa och behärskar de centralaste mät- och ritningstekniska lösningarna i anslutning
till ritsning, såsom delning av en sträcka mitt itu, ritning av räta vinklar
samt delning av vinklar och cirklar i flera delar
• klippa plåtar med den plåtsax, figursax och nibblingsmaskin som bäst lämpar
sig för varje arbete, enligt ritsning
• klippa plåtar med gradsax, utföra grundinställningar och placera och fästa plåtar
enligt mått
• kant- och rundbocka plåtarbetsstycken
• använda olika slip- och borrmaskiner i de vanligaste slip-, kapnings- och borrningsarbetena
• finputsa de bearbetade arbetsstyckena med både handverktyg och maskiner
• använda pelar- eller radialborrmaskin och borra hål i plåtar
39

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
•
•
•
•
•
•
•
•
göra skruv- och popnitförband
skära plåtar med gas för hand enligt ritsning
svetsa med gassvets
grunderna i elektrodsvetsning
grunderna i MAG-svetsning
fästa samman plåtdelar med en lödmetod
mäta längd- och vinkelmått
kunskaps- och färdighetsmässigt de saker som förutsätts för certifikat i heta
arbeten, så att de har beredskap att skaffa detta certifikat.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för
bedömning
1. Behärskande av
arbetsprocessen
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Ritsning och skärning
av plåt, kapning av
stänger
Klippning av plåt med
plåtsax och skärare
Användning av
gradsax
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
behöver handledning i behöver litet handledning arbetar självständigt
början av arbetet vid övergång från ett arbetsmoment
till ett annat
ber om råd vid behov. strävar efter att arbeta självständigt
arbetar på eget initiativ.
.
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan grunderna i ritsning,
men behöver handledning
ritsar självständigt
gör ritsningen på en gång
enligt mått
kan använda redskapen klipper enligt ritsning klipper/skär med snyggt
kan justera saxar och skärare
enligt materialet som
ska skäras
resultat
behöver handledning för att gör grundinställningar av gör inställningarna och
ställa in saxen och placera saxen
fäster plåten enligt måtten
och fästa plåten som ska kan placera och fästa plåten självständigt
klippas
med litet rådgivning
40

Kant- och rundbockning
av plåt
Slipning
Borrning
Gasskärning
Svetsning
behärskar den grundläggande
användningen och
de grundläggande inställningarna
av kant- och
rundbockningsmaskin
kan använda handverktyg
tryggt
kan använda pelar- och/eller
radialborrmaskin
kan skära plåt med gas för
hand enligt ritsning
kan använda MAG-svets
och dess tillbehör
kan självständigt kant- och
rundbocka arbetsstycken av
tunnplåt
kan använda kant- och
rundningsmaskin ändamålsenligt
kan välja slip- eller kapningsskiva
som är lämplig
för arbetet
vet betydelsen av inställningen
av varvtal och
matning
borrar hål enligt mått på
rätt plats
kan ställa syre-acetylenskärnings-
och gassvetsningsutrustningen
i bruksklart
skick
kan på eget initiativ utföra
behövliga inställningar och
uppgifter som hör till underhållet
av utrustningen
ställer självständigt in spänning
och trådmatning
gör kant- och rundbockningar
enligt materialtjockleken
till rätta mått
kan välja slip/kapningsskiva
även med beaktande av
egenskaperna hos materialet
som ska slipas/kapas
borrar snygga hål med exakta
mått
gör gasskärning med snyggt
resultat
ställer vid behov på eget
initiativ in spänning och
induktans
gör enhetliga och snygga
fogar mellan plåtar
kan använda gassvetsutrustning
tryggt
kan svetsa fogar mellan
plåtar
Lödning åstadkommer lödförband gör vattentät lödfog gör snygga lödningar
kan vid behov välja tillsatsämnen
för fogen
Mätning
kan använda rullmått,
skjutmått och passare.
utför självständigt mätningar
med skjutmått och
rullmått.
gör mätningarna omsorgsfullt
och noggrant samt
kan bedöma mätresultatets
riktighet.
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
Materialkännedom
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan läsa projektioner och
skapa sig en bild av ett arbetsstycke
utifrån ritningen
identifierar stål, RST- och
aluminiummaterial och
deras beteckningar
kan läsa projektioner och
svetsningsbeteckningar
känner till stålets beteende
vid gasskärning och svetsning
kan självständigt läsa arbetsritningar
och förstår
dimensioneringarna och
beteckningarna
känner till olika materials
beteende vid kant- och
rundbockning
41

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Behärskande av plåtbearbetningsmaskiner
Gasskärning och
gassvetsning
Svetsning
Matematik och
naturvetenskaper
startar och stannar tryggt
och sörjer för skyddsanordningarna
känner till gasskärningens
och gassvetsningens principer,
deras typiska bruksområden
och lämplighet för
olika grundmaterial
kan läsa beteckningar enligt
standarden för tillsatstrådar
kan utifrån diametern
räkna ut längden på arbetsstycken
som ska rundbockas.
kan göra alla behövliga
inställningar självständigt
kan självständigt välja den
utrustning med tillhörande
delar som arbetsobjektet
och tjockleken på materialet
som ska skäras och
svetsas kräver
känner till grunderna i stålets
beteende vid svetsning
kan räkna ut rundningen
och längden på arbetsstycken
som ska rundbockas.
arbetar självständigt med
maskinerna så att han/hon
visar sig känna till maskinernas
konstruktion och
funktion
känner till stålets och smältans
beteende vid gasskärning
och gassvetsning
kan vid behov välja tillsatsmaterial
kan dimensionera rundningen
och de rundade ställenas
läge med beaktande
av materialtjockleken.
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Ykesetik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsbestämmelserna
kan självständigt välja de
tryggaste arbetssätten
håller sin arbetsplats snygg
och i ordning
sörjer för säkerheten vid använder gaser tryggt
heta arbeten
kan agera rätt vid slangbrand
kan hantera gasflaskor
tryggt
kan använda gaser för gasskärning
på ett tryggt sätt
behöver handledning och kan vid behov be om råd löser problem i anslutning
exempel
till arbetet
beaktar medarbetarna. fungerar interaktivt är aktiv i arbetet
arbetar ansvarsfullt och
sörjer för att redskapen är
i skick.
arbetar omsorgsfullt och
noggrant.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen tillverkar en arbetshelhet eller arbetshelheter av
tunnplåt, där delar sammanfogas med limning, lödning och svetsning. Av dessa
olika förbandstekniker kan två visas med sammanfogning av plåtar skilt från arbets-
42

helheten. Arbetet görs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras
motsvara kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, arbetsredskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett
yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning
av kunnandet och vid examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
4.2 Utbildningsprogrammet för tillverkningsteknik
4.2.1 Maskinell bearbetning (20 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen behärskar mångsidigt de maskiner och anordningar
som används vid spånskärande bearbetning, principerna för maskinell bearbetning,
skär och skärens material, skärvätskor och råmaterial så att de kan tillverka detaljer
i många former enligt arbetsritning och som fyller industrins mått- och kvalitetskrav.
De som avlägger examensdelen kan
• förstå en maskinritnings projektioner, snittvyer, dimensioneringar samt toleranser
och ytbeteckningar i anslutning till dem
• maskinritning med CAD-program
• CNC-teknikens grunder
• grunderna i materialteknik och värmebehandling av stål
• välja material och arbetsmån enligt ritning samt bestämma rätt arbetsföljd
• använda olika mätverktyg samt kontrollera och justera mätverktyget före användningen
• använda supportsvarv, fräsmaskin, planslipmaskin och olika borrmaskiner
tryggt med användning av skyddsutrustning
43

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
fästa arbetsstycket så att dess form- och måttnoggrannhet samt ytkvalitet bibehålls
enligt ritningen
utföra hjälpbearbetningar som behövs för fastspänningen
bestämma ekonomiska bearbetningsdata för olika skär och råmaterial
svarva arbetsstycken med yttre och inre ytor i flera former: plana, cylindriska
och koniska ytor, avfasningar, rundningar och svarvade gängor
matematik och mätteknik i anslutning till koniska ytor
iståndsätta skär och vid behov göra profilskär av snabbstål
tillverka mångformade detaljer genom fräsning, som har plana ytor, ansatser,
avfasningar, kilspår och hål
mäta fästdon med klocka
använda delningsapparat i en fräs
göra måttexakta hål och försänkningar med borrmaskin
iståndsätta snabbstålborrar med hjälp av borrvässningsmaskin
använda maskinbrotsch i svarv, fräs och borrmaskin samt bestämma arbetsmånen
för maskinbrotsch
använda slipmaskin och känner till de vanligaste typerna av skivor för dessa
göra plana ytor och avfasningar genom slipning och känner till principen för
rundslipning
fästa en slipskiva rätt och välja rätt rotationshastighet för skivan
vid behov iståndsätta en slipskiva
finputsa och mäta detaljen som de har tillverkat och vid behov göra korrigeringar
för att kostnadseffektivt åstadkomma en detalj som fyller verkstadsindustrins
kvalitets- och noggrannhetskrav
räkna arbets-, maskintids- och materialkostnader
grunderna för produktiv verksamhet och kostnadskalkylering
benämningar och begrepp på engelska i anslutning till verktygsmaskiner, arbetsredskap
och arbetsmetoder
klara av arbetssituationer på engelska.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
44

Föremål för
bedömning
1. Behärskande av
arbetsprocessen
Planmässigt arbete
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
behöver handledning för kan planera fastspänningen arbetar planmässigt
att komma i gång av arbetsstycken, arbetsföljden
och valet av skär
åstadkommer den bearbetade
delen, men behöver
tidvis handledning
ber om råd vid behov.
behärskar bearbetningshelheten,
men behöver råd i
problemsituationer
eftersträvar sparsamhet och
snabbhet i arbetet.
tillverkar självständigt den
bearbetade delen enligt
planen
arbetar på eget initiativ och
kostnadseffektivt.
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Svarvning
Fräsning
Slipning
Användning av
arbetsredskap
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan svarva inre och yttre
cylinderytor och ansatser
under handledning
kan under handledning
fästa arbetsstycken och fräsa
plana ytor
kan fästa slipskiva och slipa
plana ytor under handledning
kan använda verktyg
kan svarva cylinder- och
konytor, avfasningar och
rundningar men kräver
emellanåt handledning
kan fästa arbetsstycken och
behövliga verktyg, men
kräver handledning för mer
mångformade arbetsstycken
kan slipa plana ytor och
avfasningar
väljer arbetsredskap ändamålsenligt
och sörjer för
redskapens skick
Mätning kan använda mätverktyg utför behövliga mätningar
och sörjer för mätverktygens
skick
Bearbetningsdata
kan bestämma bearbetningsdata,
men behöver
tidvis handledning.
bestämmer bearbetningsdata
rätt, men måste ibland
be om råd.
kan självständigt svarva
olika konytor, avfasningar,
rundningar och yttre gängor
kan självständigt fräsa
mångformade arbetsstycken,
som har bl.a. plana ytor,
avfasningar och kilspår, och
kan planera fastspänning
som bearbetningen kräver
kan självständigt välja rätt
skivtyp och iståndsätta en
slipskiva, kan använda olika
fastspänningssätt för arbetsstycken,
kan slipa plana
ytor och avfasningar
sörjer självständigt för att
arbetsredskapen är i skick
och i god ordning
utför behövliga mätningar
och kan beakta mätningens
osäkerhetsfaktorer, sörjer
för mätverktygens skick och
förvaring
bestämmer självständigt
ekonomiska bearbetningsdata
för olika skär och
material.
45

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Kvalitetskontroll
Materialteknik
Matematik och
naturvetenskaper
Färdighet i engelska
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan läsa enkla maskinritningar
och skapa sig en bild
av föremål utifrån ritningen
behöver handledning för att
åstadkomma den kvalitet
som krävs
behöver handledning för
att identifiera olika material
och deras bearbetningsegenskaper
utnyttjar under handledning
matematik i arbetet
kan de vanligaste termerna
och begreppen i anslutning
till arbetet på engelska.
Bedömningskriterier
kan tolka en maskinritnings
projektioner, snittvyer och
dimensioner samt toleranser
och ytbeteckningar i
anslutning till dem
kan tillverka produkter
enligt kvalitetskraven
identifierar olika material
och strävar efter att självständigt
ta reda på deras
bearbetningsegenskaper
använder matematik- och
fysikkunskaper i arbetet
kan de vanligaste termerna
och begreppen i anslutning
till arbetet och förstår det
centrala av anvisningar.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar säkerhetsbestämmelser
och -anvisningar
använder personlig skyddsutrustning
och maskinspecifika
skyddsanordningar
vid behov
behöver handledning och
exempel
kan bedöma sitt eget arbete
försäkrar sig alltid om
fastspänningen av arbetsstycken
och skär före bearbetningens
början
sörjer för skyddsutrustning
och -anordningar ändamålsenligt
i alla situationer
söker information och löser
problem under handledning
gör inte samma fel två
gånger
kan självständigt läsa och
rita maskinritningar, förstår
arbetsanvisningar och kan
rapportera om sitt arbete
kan tillverka produkter
enligt kvalitetskraven och
förstår kvalitetens betydelse
behärskar självständigt
vanliga material och deras
bearbetningsegenskaper
kan tillämpa matematik
och fysik i användningen av
olika material, redskap och
maskiner
kan läsa engelska anvisningar
som eventuellt behövs i
arbetet.
håller sin arbetsplats, maskiner
och arbetsredskap
snygga och i ordning
arbetar ergonomiskt rätt
löser självständigt problem i
anslutning till arbetet
förändrar sina tillvägagångssätt
under arbetets
gång så att arbetsresultatet
förbättras
46

Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
beaktar andra arbetare
klarar av interaktiva situationer
som ansluter sig
direkt till arbetet även på
ett främmande språk
inser när det är något han/
hon inte kan och förstår då
att be om hjälp
använder arbetsredskap
omsorgsfullt.
är flexibel och har samarbetsförmåga
klarar av interaktiva situationer
även på ett främmande
språk
samarbetar och agerar
jämlikt
arbetar ansvarsfullt och
sörjer för arbetsredskapen
och arbetsmiljön.
är aktiv och initiativtagande
sköter interaktiva situationer
även på ett främmande
språk
främjar arbetslagets välmående
arbetar omsorgsfullt och
noggrant samt sörjer för
underhåll och reparation av
maskiner och anordningar.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen tillverkar någon maskinellt bearbetad del eller helhet
av delar med användning av supportsvarv, fräs och borrmaskin på en arbetsplats eller
i en så genuin miljö som möjligt i en läroinrättning. Arbetet utförs i sådan omfattning
att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett
yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning
av kunnandet och vid examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
4.2.2 Plåt- och svetsningsarbeten (20 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan göra helheter av plåt börjande från plåtmaterialet
och resulterande i en svetsad helhet som är färdig för ytbehandling eller annan
vidarebehandling.
47

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
De som avlägger examensdelen kan
• läsa arbetsritningar för plåtkonstruktioner inklusive svetsningsbeteckningar
• uppgöra en plan över arbetsföljden för arbetshelheten
• klippa plåtar med gradsax och känner till dess funktionsprincip, bruksområden,
inställningar, bruksbegränsningar och olycksriskerna vid klippning
• utför klippningsuppgifter med utnyttjande av måttskala, ritsning, ljusstreck
och bakre anslag
• kontrollera skärningsresultatets måttnoggrannhet och kvalitet samt utföra behövliga
korrigeringsåtgärder
• den matematik som behövs för skärning av plåt och mätning av skärningsresultaten
• göra en plan för plåtanvändningen
• mata in parametrarna för skärningsarbetet i en CNC-maskin och göra behövliga
ändringar i dem
• utföra termisk skärning för hand enligt ritsning, med hjälp av stödtrissa och
passare
• bedöma kvaliteten på den termiska skärningen
• de grundläggande sakerna om hur smuts, rost, målarfärg, glödskal eller basmaterialets
legeringsämnen inverkar på skärningen
• skära med hjälp av modell och använda gasskärmaskin, transportvagnar för
gasskärare och vriddon för skärning av rör
• utföra rundbockningar av cylindriska och koniska detaljer samt utföra delrundbockningar
• de typiska konstruktionerna, funktionsprinciperna och styrsätten hos rundmaskiner
samt deras användningsområden och begränsningar när det gäller
användningen
• med tillämpning av sina kunskaper i matematik dimensionera arbetsstycken
som ska rundbockas
• tillverka radiemallar för kontroll av formen på rundningar
• betydelsen av förbockningen av arbetsstyckenas ändar för att de ska kunna
förbocka
• beakta den ändring av rundningsradien som varje gång måste göras enligt materialet
i plåten, plåtens tjocklek och arbetsstyckets bredd
• justera en rundmaskins valsar och känner till rundningsfelen
• använda kantmaskin och utnyttja dess egenskaper vid kantbockning av tunnplåt
• räkna utbredda längder och uppgöra arbets- och bockningsplan för produkten
• utföra enkla kantpressningar med manuell och CNC-styrd kantpress
48

• styrfunktionerna hos en kantpress samt välja pressverktyg, installera dem på
sina platser och utföra behövliga justeringar och kontroller
• uppgöra arbetsordning för pressning och räkna ut utbredda längder
• uppgöra bockningsplan som fyller måttkraven som ställs på produkten
• göra CNC-program för gasskärmaskin eller plasmaskärmaskin enligt ritningar
• göra monterings- och svetsningsarbeten för vanliga plåtkonstruktioner
• läsa svetsningsanvisningar (WPS) enligt standarden SFS-EN ISO 15609-1
• dimensioneringsmetoderna och dimensioneringsbeteckningarna för svetsfogar
• kontrollmätning av svetsfogar
• kvalitetskraven för svetsning i svetsklass B, C och D enligt standarden SFS-EN
ISO 5817
• utföra elektrodsvetsning
• MAG-svetsning, MAG-svetsning med fyllnadstråd och TIG-svetsning
• svetsa kälsvetsningsprov enligt standarderna SFS-EN 287-1 och SFS-EN ISO
9606-2, plåt/plåt (FW) i lägena PA, PB ml och PF sl med den svetsmetod de
väljer, svetsklass C
• räkna arbets- och materialkostnader
• grunderna för produktiv verksamhet och kostnadskalkylering
• termer och begrepp på engelska för maskiner, arbetsredskap och arbetsmetoder
• klara av arbetssituationer på engelska.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för
bedömning
1. Behärskande av
arbetsprocessen
Planmässigt arbete
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan göra arbetsplan, men kan göra arbetsplan korrigerar sin arbetsplan vid
behöver hjälp i problemsituationer
behov och går planmässigt
framåt från arbetsmoment
till arbetsmoment
49

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
kan arbetsmomenten
prestationstekniskt, men
behöver handledning vid
övergång från ett arbetsmoment
till nästa
behärskar arbetshelheten,
men behöver handledning
i vissa punkter för att nå
slutresultatet enligt arbetsritningen
tillverkar självständigt en
arbetshelhet av plåt enligt
arbetsritning
ber om råd vid behov. är aktiv och företagsam. arbetar på eget initiativ,
är kostnadsmedveten och
söker alternativa lösningar
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Användning av plåtbearbetningsmaskiner
Termisk skärning
CNC-programmering
Svetsning
Användning av
arbetsredskap
Behärskande av
material
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan använda plåtbearbetningsmaskiner
samt gasskärnings-
och svetsanordningar
skär/klipper, skär med gas,
kantbockar, rundar och
kantpressar arbetsstycken
med grova toleranser för
varje arbetssätt
kan det tekniska utförandet
av gasskärning
kan mata in parametrarna
för skärningsarbete i en
CNC-maskin
kan de prestationstekniska
grunderna i två svetsmetoder
och kan använda svetsaggregat
svetsar kälsvetsningsprov
(FW) i läge PA, svetsklass
C. Provet bedöms okulärt.
använder arbetsredskap
ändamålsenligt
identifierar materialet hos
konstruktioner och delar
som användas i anordningar
kan göra behövliga inställningar
och justeringar på
plåtbearbetningsmaskiner
tillverkar självständigt plåtarbeten
som består av flera
delar
utför termisk skärning enligt
arbetsritningar
utför termisk skärning med
snyggt resultat
kan i liten utsträckning kan använda och programmera
programmera en CNC-maskin,
en CNC-plåtbear-
genom att be om råd betningsmaskin och dess
kringutrustning
kan använda svetsaggregat kan självständigt göra de
så att de kan utföra behövliga
val och inställningar som
inställningar i nästan svetsningen förutsätter
alla situationer
svetsar kälsvetsningsprov
(FW) i läge PA och PB,
svetsklass C. Provet bedöms
okulärt.
väljer arbetsredskap ändamålsenligt
kan med handledning välja
lämpliga material enligt
arbetsritning för sitt arbete
behandlar materialen rätt
svetsar kälsvetsningsprov
(FW) i läge PA, PB och PF
sl, svetsklass C. Provet bedöms
okulärt.
kan välja de ändamålsenligaste
handredskapen och
använda redskap effektivt
kan självständigt välja material
enligt arbetsritning
förutser materialbehovet
och sörjer för korrekt lagring
50

Mätning kan mäta plåtdelar. kan mäta plåtdelar i olika
tillverkningsfaser
kan välja ändamålsenliga
mätverktyg.
kan mäta ett arbetsstycke
i olika tillverkningsfaser,
kontrollmäta den färdiga
detaljen och bedöma mätresultatets
riktighet.
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Teknologi och datateknik
Uppgörande av plan
för plåtanvändningen
Matematik och
naturvetenskaper
Färdighet i engelska
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan de centralaste ritsymbolerna
har tillräckliga datatekniska
färdigheter för informationsanskaffning
och programmering
behöver handledning
kan räkna ut utbredda
längden för en cylinder och
ett arbetsstycke som ska
kantpressas
kan de vanligaste termerna
och begreppen på engelska
som ansluter sig till arbetet.
kan ritsymbolerna och presentationssätten
för svetsning
och maskinritning
kan vid behov närapå självständigt
söka tilläggsinformation
i tillgängliga källor
kan göra plan för plåtanvändningen
känner till svetsklasserna B,
C och D
kan den matematik som
behövs vid skärning/klippning,
kantpressning och
rundbockning
kan termer och begrepp
och förstår det centrala av
anvisningar.
kan ritsymbolerna för svetsning
och maskinritning och
tolkar dem rätt
skaffar självständigt behövlig
information med hjälp
av datateknik
kan bedöma informationens
riktighet
gör en plan för plåtanvändningen
som är förnuftig
beträffande kostnaderna
och mängden restbitar
kan bedöma och tillämpa
svetsklasserna B, C och D
och kan använda kunskapen
i sitt arbete
kan den matematik som
behövs vid mätningar och
korrigeringsåtgärder
kan läsa engelska anvisningar
som eventuellt behövs i
arbetet.
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsanvisningar
behöver handledning och
exempel
arbetar ergonomiskt rätt
söker information och löser
problem under handledning
håller sin arbetsplats snygg
och i ordning
löser självständigt problem i
anslutning till arbetet
analyserar och bedömer sitt
arbete under utförandet,
och korrigerar arbetsutförandet
enligt planen
51

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
beaktar andra arbetare
klarar av interaktiva situationer
som ansluter sig
direkt till arbetet även på
ett främmande språk
använder arbetsredskap så
att de inte skadar materialet
som bearbetas.
är flexibel och har samarbetsförmåga
klarar av interaktiva
situationer även på ett
främmande språk
arbetar ansvarsfullt och sörjer
för arbetsredskapens och
maskinernas underhåll.
är aktiv och initiativtagande
sköter interaktiva situationer
även på ett främmande
språk
arbetar omsorgsfullt och
noggrant.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen svetsar de svetsprov som bestämts i kraven på yrkesskicklighet
och tillverkar någon helhet eller delar till en helhet av plåt som innehåller
svetsfogar på en arbetsplats eller i en så genuin miljö som möjligt i en läroinrättning.
Arbetet utförs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara
kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett
yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning
av kunnandet och vid examenstillfällen med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
4.2.3 Maskinmontering (20 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen monterar med hjälp av arbetsritningar och monteringsanvisningar
stomdelar till maskiner och mekaniska konstruktionsdelar som
förekommer allmänt i maskiner, såsom lager, kopplingar, ledningar och olika effektöverföringskomponenter.
De kan utföra nödiga lyft och förflyttningar och fästa
anordningar på fundament, samt utföra mätningar som krävs vid monteringar.
52

De som avlägger examensdelen kan
• läsa arbets- och monteringsritningar och monteringsanvisningar
• göra och montera gäng-, friktions-, press-, krymp-, kil- och limförband
• använda mikrometerskruv för mätning av yttre och inre mått och identifiera
gängförbandsdelars gängor genom mätning
• mäta excentricitet och kast med mätklocka
• utföra uppriktning med uppriktningsinstrument
• utföra balanseringar
• montera komponenter och anordningar i maskinkonstruktioner
• montera flexibla förband med hjälp av fjädrar och andra flexibla maskinelement
• tillverka tätningar samt montera tätningar för roterande och rätlinjig rörelse
• identifiera rull- och glidlagertyper samt montera lager
• använda anordningar och metoder för lagermontering, såsom uppvärmningsanordningar
och pressar
• mäta lagerglapp och justera dem till rätta värden
• de vanligaste metoderna för effektöverföring och funktionsprinciperna för maskinelement
som används i dem
• montera maskinelement som används i effektöverföring, såsom kopplingar,
kuggväxlar, kugghjul samt kedje-, kuggrems- och remdrivningar
• principerna för smörjningssystem och kan montera dem
• montera anordningar på fundament och maskinunderlag
• kontrollera med mätning att stomkonstruktioner motsvarar noggrannhetskraven
• utföra lyft och förflyttningar tryggt
• skydda maskindelar mot mekaniska skador och korrosion under lagring och
transport
• de vanligaste delarna till rörsystem som används i industrin och kan montera
dem
• bedöma tidsåtgången för arbetet och räkna ut arbetskostnader
• grunderna för produktiv verksamhet och kostnadskalkylering
• termer och begrepp för arbetsredskap och arbetsmetoder på engelska
• läsa bruks-, service- och monteringsanvisningar på engelska
• klara av arbetssituationer på engelska.
53

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver tidvis handledning behöver handledning för
att komma i gång
arbetar planmässigt
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
kan montera maskinelement,
men behöver tidvis
handledning
ber om råd vid behov.
behärskar monteringshelheten,
men måste tidvis be
om råd
strävar efter sparsamhet och
snabbhet i sitt arbete.
gör monteringshelheten
enligt arbetsritningar och
monteringsanvisningar
arbetar på eget initiativ och
kostnadseffektivt.
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Monteringsarbeten
Användning av
arbetsredskap
Behärskande av
material
Mätningar och inställningar
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
gör mekaniska fästningar
av delar
hjälper gruppen med lyft
och flyttning av monteringsobjekt
eller delar
använder givna arbetsredskap
ändamålsenligt så att
de inte skadar maskindelar
identifierar materialen i
anordningars konstruktion
väljer material enligt anvisningar
väljer rätt mätutrustning
och utför mätningar.
gör självständigt eller som
aktiva gruppmedlemmar
krävande monteringar
väljer arbetsredskap ändamålsenligt
känner till valkriterierna för
material
behandlar materialen rätt
försäkrar sig om att monteringen
lyckats genom att
mäta
utför inställningar av mekaniska
anordningar.
utför självständigt mekaniska
inställningar som
behövs vid ibruktagningen
av anordningar
underhåller sina arbetsredskap
och håller dem i skick
löser materialval
förutser materialbehovet
utför mätningarna omsorgsfullt
och noggrant
samt bedömer mätresultatets
riktighet
utför självständigt inställningarna
av anordningar
till målvärdena.
54

Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Kvalitetskontroll
Matematik och
naturvetenskaper
Färdighet i engelska
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
känner till presentationssätten
som används i monteringsritningar
tar med hjälp av monteringsritning
och handledning
reda på funktionen
hos anordningen som ska
monteras
behöver handledning för att
identifiera kvalitetskraven
förstår betydelsen av de
fysikaliska storheter som
hör ihop med arbetet
kan de vanligaste termerna
och begreppen i anslutning
till arbetet på engelska.
Bedömningskriterier
använder monteringsritningar
som hjälp i arbetsuppgiften
sluter sig till anordningens
funktion utifrån ritningen
identifierar arbetets kvalitetskrav
sluter sig till vilken inverkan
förändring av de
fysikaliska storheterna får i
arbetsobjektet
kan de vanligaste termerna
och begreppen i anslutning
till arbetet och förstår det
centrala av anvisningar.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsbestämmelser
och anvisningar
använder maskiner och
anordningar tryggt och
använder personlig skyddsutrustning
lär sig med hjälp av handledning
och exempel
kan bedöma sitt eget arbete
beaktar andra arbetare
klarar av interaktiva situationer
som ansluter sig
direkt till arbetet även på
ett främmande språk
sörjer i alla situationer för
arbetsplatsens arbetarskydd
använder i alla situationer
maskinernas och anordningarnas
skyddsutrustning
löser problemsituationer
gör inte samma fel två
gånger
är flexibel och har samarbetsförmåga
klarar av interaktiva situationer
även på ett främmande
språk
tar med ritningarnas hjälp
reda på anordningens funktion
och monteringsföljden
åstadkommer ett slutresultat
av god kvalitet
analyserar vid behov med
matematikens hjälp hur
olika storheter inverkar på
funktionen
kan läsa engelska anvisningar
som eventuellt behövs i
arbetet.
håller arbetsplatsen snygg
samt maskiner och anordningar
i ordning
försäkrar sig om att maskinerna
och anordningarna är
i skick före arbetets början
löser problem
ändrar sina tillvägagångssätt
under arbetets gång så att
prestationen förbättras
är aktiv och initiativtagande
sköter interaktiva situationer
även på ett främmande
språk
55

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Yrkesetik tar hand om avfall korrekt agerar enligt miljöskyddets
principer
håller arbetsmiljön snygg. håller arbetsmiljön snygg
och sörjer för underhållet
av maskinerna.
följer kvalitetssystemet.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen visar sin yrkesskicklighet genom att göra arbetshelheter
i maskinmontering, såsom montering av maskiners stomkonstruktioner, lager,
maskinelement för effektöverföring och smörjanordningar på en arbetsplats eller i
en läroinrättning. Arbetet utförs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras
motsvara kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett
yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning
av kunnandet och vid examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
4.2.4 Tillverkning av verktyg (20 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen känner till verktygens funktion och konstruktion
samt de manuella tillverkningsmetoderna och CNC-tillverkningsmetoderna för
verktyg. De kan underhålla och iståndsätta verktyg eller deras delar.
De som avlägger examensdelen kan
• verktygstyperna och deras funktionsprinciper
• tolka arbetsritningarnas projektioner, snittvyer, dimensioneringar, toleranser
och ytbeteckningar
• rita arbetsritningar
56

•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
med hjälp av manuell verktygsmaskin och CNC-verktygsmaskin tillverka ett
verktyg eller en del därav enligt arbetsritning, precisionsgraden IT7
mäta verktyg och montera dem i CNC-verktygsmaskin
programmera och kontrollera programmen med CNC-maskinens egen styrning
utforma modeller till behövliga redskapsdelar med CAD-system
använda CAM-system vid tillverkning av bearbetningsbanor
använda mätverktyg för att kontrollera kvaliteten på verktygsdelar
principerna för tillverkning av verktyg som en del av ett kvalitetssystem
välja rätt material för verktygstillverkning och känner till värmebehandling av
dem
utföra planslipning och filning av rundningar
utföra polering i klass SPI B-1
tillverka profilskär
räkna ut arbets-, maskintids- och materialkostnader
grunderna för produktiv verksamhet och kostnadskalkylering
termer och begrepp för verktygsmaskiner och arbetsmetoder på engelska
de centralaste termerna för arbetsredskap och begreppen för verktygstillverkning
på engelska
klara av arbetssituationer på engelska.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver handledning går självständigt framåt i arbetar planmässigt
arbetet, men behöver handledning
för att komma i
gång eller för att gå från ett
arbetsmoment till nästa
Behärskande av
arbetshelheten
behöver handledning behärskar arbetshelheten,
men behöver handledning
arbetar självständigt
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
strävar efter att arbeta
snabbt.
arbetar på eget initiativ och
snabbt.
57

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
Manuell bearbetning kan använda svarv och fräs kan bearbeta arbetsstycken
inom toleransen och behärskar
bearbetningsdata
CNC- bearbetning
Mätning
Tillverkning av profilskär
Behärskande av
material
Slipning och filning
kan fästa arbetsstycket, söka
nollpunkten och bearbeta
stycket
använder mätverktyg omsorgsfullt
och rätt
kan tillverka ett skär så att
det skär spån
kan dimensionera arbetsmåner
och identifierar typiska
material
kan utföra planslipning och
filning
kan använda verktygskompensering
och verktygsförteckningen,
byta och editera
program och använda
CAD/CAM-system vid
programmering
utför behövliga mätningar
och sörjer för mätverktygens
skick
behärskar tillverkningen
och mätningen av skärens
släppningsvinklar
använder material sparsamt
kan slipa ett arbetsstycke
vinkelrätt och behärskar
filning av rundningar
kan utföra poleringen
Polering till klass
SPI B-1
kan poleringens olika arbetsmoment
Arbetsredskap identifierar arbetsredskap. känner till arbetsredskapens
funktion.
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan läsa enkla arbetsritningar
och skapa sig en
bild av en detalj utifrån
ritningen
kan läsa en arbetsritnings
projektioner, snitt, dimensioner.
Gör arbetsritning
och dimensionering med
CAD-system
Kvalitetskontroll behöver handledning kan tillverka produkter
enligt kvalitetskraven
Materialteknik
behöver handledning i
identifieringen av material
identifierar material och
strävar efter att ta reda på
bearbetningen av dem
kan självständigt och mångsidigt
bearbeta stycken
enligt ritning
kan programmera verktygsmaskinen
enligt ritning,
planera arbetsmomentens
följd och använda CAD/
CAM-system mångsidigt i
programmeringen
kan nollställa mätverktyg,
väljer rätt mätverktyg, håller
arbetsplatsen i ordning
tillverkar skär självständigt
håller miljön snygg, återlämnar
och märker oanvända
material på rätt plats
behärskar självständigt
slipning och filning
kan utföra poleringen självständigt
kan starta processen i vilken
arbetsredskapet fungerar.
behärskar självständigt
läsandet och ritandet av en
ritning, beaktar toleranser,
använder CAD-system
effektivt
förstår kvalitetens betydelse
och kan tillverka produkter
enligt kvalitetskraven
behärskar vanliga material
och bearbetningen av dem
58

Matematik och
naturvetenskaper
Färdighet i engelska
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
utnyttjar under handledning
matematik i sitt arbete
kan de vanligaste arbetsrelaterade
termerna och
begreppen på engelska.
Bedömningskriterier
använder kunskaper och
färdigheter i matematik och
fysik i sitt arbete
kan arbetsrelaterade termer
och begrepp och förstår det
centrala av anvisningar.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsbestämmelser
behöver handledning och
exempel
beaktar andra arbetare
klarar av interaktiva situationer
som ansluter sig
direkt till arbetet även på
ett främmande språk
använder arbetsredskap
omsorgsfullt.
arbetar ergonomiskt rätt
söker information och löser
problem under handledning
är flexibel och har samarbetsförmåga
klarar av interaktiva situationer
även på ett främmande
språk
arbetar ansvarsfullt och
sörjer för arbetsredskapen
och arbetsmiljön.
kan tillämpa sina färdigheter
i sitt arbete
kan läsa anvisningar på
engelska som eventuellt
behövs i arbetet.
håller sin arbetsplats snygg
och i ordning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
är aktiv och initiativtagande
sköter interaktiva situationer
även på ett främmande
språk
arbetar omsorgsfullt och
noggrant, sörjer för underhåll
och reparation av maskiner
och anordningar.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen tillverkar en del av ett verktyg, ett verktyg, eller en
produkt för maskinell bearbetning på en arbetsplats eller i så äkta arbetsmiljö som
möjligt i en läroinrättning. Vid tillverkningen används manuella verktygsmaskiner
och CNC-maskiner. Arbetet görs utifrån ritningar, som examinanden har deltagit i
att utarbeta.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
59

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett
yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning
av kunnandet och vid examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
4.2.5 Finmekanisk tillverkning (20 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan använda handverktyg och verktygsmaskiner
mångsidigt, och kan grunderna i CNC-teknik. De kan bearbeta finmekaniska delar
och tillverka små, precisionskrävande plåtdelar och sammanfoga dem med olika
förbandstekniker. De kan grunderna i elteknik och elektronik så att de kan göra
elektriska och mekaniska finmekaniska monteringar med hjälp av ritningar, kopplingsscheman
och andra anvisningar.
De som avlägger examensdelen kan:
• svarva inre och yttre cylindrar och konytor
• fräsa kilspår och plana ytor
• göra enkla kugghjul med hjälp av delningsapparat
• räkna och välja rätta bearbetningsdata
• göra finmekaniska plåtdelar med plåtbearbetningsmaskiner
• göra enkla utbredningsritningar
• göra skruv-, nit-, löd- och limförband
• montera lager och identifiera olika lagertyper
• grundbegrepp och definitioner för CNC-maskiner
• göra NC-program av en ritning som ska bearbetas
• överföra en ritning som gjorts med dator till CNC-graveringsmaskin/laser för
bearbetning
• tillverka invecklade figurer med CNC-graveringsmaskin/laser
• underhålla laser- eller CNC-graveringsmaskiner
• mäta olika stycken med skjutmått och mikrometerskruv
• mäta med mätklocka, gradmått och olika tolkar (t.ex. gängtolk)
• elektriska grundstorheter och deras fysikaliska grunder samt beroendeförhållanden
• räkna grundläggande räkneuppgifter med lik- och växelströmsteknik
• uppgöra strömkretsscheman i anslutning till grundkopplingar
60

•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
mäta olika komponenters inverkan på strömkretsen med multimeter och oscilloskop
mäta funktionsdugligheten hos olika komponenter, såsom motstånd, kondensatorer,
dioder, transistorer och portkretsar
demontera och montera finmekaniska anordningar enligt monteringsritningar
och kopplingsscheman
sensorteknik och installation av sensorer
installera kretskort
dra ledningar för finmekaniska elektriska anordningar
göra tester, kontroller och behövliga mätningar i anslutning till monteringsarbeten
termer och begrepp på engelska i anslutning till verktygsmaskiner, arbetsredskap
och arbetsmetoder
engelska termerna för de vanligaste komponenterna
läsa engelska bruks-, service- och monteringsanvisningar
klara av arbetssituationer på engelska
räkna ut arbets-, maskintids- och materialkostnader
grunderna i produktiv verksamhet och kostnadskalkylering.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver handledning behöver handledning för
att komma i gång
arbetar självständigt enligt
planen
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
åstadkommer en fungerande
helhet bara med
handledning
ber om råd vid behov.
behärskar arbetshelheten,
men behöver handledning
strävar efter sparsamhet och
snabbhet i sitt arbete.
förmår arbeta självständigt
arbetar på eget initiativ och
kostnadseffektivt.
61

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Manuell bearbetning
CNC-bearbetning
Elteknik
Användning av
arbetsredskap
Kvalitetskontroll
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Behärskande av
material
Matematik och
naturvetenskaper
Färdighet i engelska
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan svarva kon- och cylinderytor
kan grunderna i att göra
NC-program
känner till elektriska grundstorheter
och kan mäta en
elanordnings lik- och växelspänning
använder arbetsredskap
ändamålsenligt
behöver handledning i
identifierandet av kvalitetskraven.
Bedömningskriterier
kan svarva och fräsa enkla
ytor
överför en ritning/programkod
gjord med dator till
CNC-graveringsmaskin
kan dessutom identifiera
elektroniska komponenter
och kan genom mätning
ta reda på deras funktionsskick
väljer arbetsredskap ändamålsenligt
identifierar kvalitetskraven.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan de vanligaste ritsymbolerna
identifierar materialet i
konstruktioner, kablar och
ledningar som används
förstår betydelsen av de
fysikaliska storheterna
kan de vanligaste arbetsrelaterade
termerna och
begreppen på engelska.
lokaliserar kopplingskomponenterna
utifrån ritningarna
känner till valkriterierna för
material
sluter sig till hur ändringar
i de fysikaliska storheterna
inverkar på arbetsobjektet
kan arbetsrelaterade termer
och begrepp och förstår det
centrala av anvisningar.
kan tillverka precisionskrävande
detaljer med svarv
och fräs
kan göra flerformade bearbetningsbanor
och figurer
med CNC-graveringsmaskin
kan demontera och montera
eller bygga en enkel
elanordning med hjälp av
kretsschema och monteringsritningar
använder arbetsredskap
effektivt
kan korrigera sin arbetsprestation
enligt kvalitetskraven.
tar reda på anordningens
funktion med hjälp av ritningar
och scheman
löser materialval
analyserar med matematikens
hjälp hur olika storheter
inverkar på funktionen
kan läsa anvisningar på
engelska som eventuellt
behövs i arbetet.
62

Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsbestämmelser
och anvisningar
använder maskiner och
anordningar tryggt och
använder personlig skyddsutrustning
kan bedöma sitt eget arbete
beaktar andra arbetare
klarar av interaktiva situationer
som ansluter sig
direkt till arbetet även på
ett främmande språk
använder arbetsredskap så
att de inte skadar komponenter.
sörjer i alla situationer för
arbetarskyddet på arbetsplatsen
använder i alla situationer
maskinernas och anordningarnas
skyddsanordningar
gör inte samma fel två
gånger
söker information och löser
problem under handledning
är flexibel och har samarbetsförmåga
klarar av interaktiva situationer
även på ett främmande
språk
arbetar ansvarsfullt och
sörjer för arbetsredskap och
underhåll av maskiner.
håller arbetsplatsen snygg
samt maskiner och anordningar
i ordning
försäkrar sig om att maskinerna
och anordningarna
är i skick innan arbetet
påbörjas
ändrar sitt tillvägagångssätt
under arbetets gång så att
prestationen förbättras
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
är aktiv och initiativtagande
sköter interaktiva situationer
även på ett främmande
språk
arbetar omsorgsfullt och
noggrant.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen tillverkar eller monterar en finmekanisk anordning
på en arbetsplats eller i så äkta arbetsmiljö som möjligt i en läroinrättning. Arbetet
görs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på
yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett
yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning
av kunnandet och vid examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
63

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
4.3 Utbildningsprogrammet för automationsteknik och underhåll
4.3.1 Elektromekaniska installationer (20 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen monterar komponenter, apparater och automationsanläggningar
som används i maskiner och anordningar. De utför monteringen enligt
arbetsritningar, scheman och anvisningar. De känner till de i styrsystem allmännast
använda komponenterna och deras funktionsprincip, och monterar en fungerande
helhet eller delhelhet. Förutom att de monterar komponenterna utför de dessutom
de behövliga kabel- och ledningsdragningarna. De utför felsökning, underhåll och
byter maskindelar. De känner till syftet med underhållssystem i underhållet av anordningar.
De som avlägger examensdelen kan
• utföra behövliga mätningar vid montering
• mäta excentricitet och kast med hjälp av mätklocka
• utföra uppriktningar med hjälp av uppriktningsinstrument
• tillverka och montera tätningar
• identifiera rull- och glidlagertyper samt montera och demontera dem
• använda anordningar för lagermontering och -demontering, såsom uppvärmnings-
och tryckoljeanordningar
• kontrollera ett lagers skick och vid behov demontera och byta lager
• montera och byta maskinelement för effektöverföring
• principerna för smörjsystem och kan montera dem
• montera hydrauliska och pneumatiska manöverorgan samt utföra monteringar
i anslutning till deras rörsystem och slangar
• läsa och rita maskindelar samt scheman för hydraulik, pneumatik och elteknik
• tolka monterings- och delritningar
• använda mätutrustning för mätning av elektriska storheter
• funktionsprinciperna för elektromekaniska komponenter, såsom reläer och
kontaktorer, och kan montera dem och dra ledningar för dem
• montera styranordningar, kopplingsplintar och kabeldragningar till styrskåp
och maskiner
• montera sensorer och kan ta reda på deras funktion genom mätning
• montera och byta asynkrona motorer, servomotorer och stegmotorer
• principerna för jordning och störningsskydd i styrsystemens elkopplingar
64

•
•
•
•
•
de engelska termerna för de vanligaste anordningarna och komponenterna
läsa engelska bruks-, service- och monteringsanvisningar
klara av arbetssituationer på engelska
räkna ut arbetskostnader
grunderna i produktiv verksamhet och kostnadskalkylering.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver handledning behöver handledning för
att komma i gång
arbetar självständigt enligt
en plan
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Mekaniska monteringar
Montering av el- och
elektronikanordningar
Användning av
arbetsredskap
åstadkommer en fungerande
helhet bara med
handledning
ber om råd vid behov.
Bedömningskriterier
behärskar arbetshelheten,
men behöver handledning
konstruerar en anordning
så den fungerar enligt planen
kräver handledning i början arbetar på eget initiativ och
företagsamt.
beaktar företagsamhet.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
utför monteringar med
olika slags förband
demonterar komponenter
och byter delar
installerar elektriska och
elektroniska anordningar
och komponenter rätt
utför grundläggande lednings-
och kabeldragning
använder givna arbetsredskap
ändamålsenligt så att
de inte skadar komponenter
gör krävande mekaniska
monteringar och byten av
delar, självständigt eller som
aktiv gruppmedlem
använder godkända monteringssätt
för kablar och
ledningar
väljer arbetsredskap ändamålsenligt
och använder
dem rätt
gör självständigt behövliga
mekaniska inställningar vid
ibruktagandet av anordningar
och avgör behovet
att byta delar
åstadkommer självständigt
riktiga och snygga installationer
av anordningar och
ledningar
underhåller sina arbetsredskap,
håller dem i skick och
använder dem effektivt
65

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Behärskande av
material
Mätning och inställning
identifierar material som
används i anordningars
konstruktioner
kan välja material enligt
anvisning
väljer rätt mätverktyg för
mätningar av mekaniska
och elektriska storheter.
känner till valkriterierna för
material
behandlar materialen rätt
säkerställer mekaniska
monteringar genom mätning
kontrollerar elektriska
installationer genom mätning.
löser materialval
förutser materialbehovet
gör mätningar omsorgsfullt
och noggrant samt bedömer
mätresultatets riktighet
ställer självständigt in
anordningar till sina funktionsvärden
utifrån mätvärden.
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar,
scheman och
anvisningar
Kvalitetskontroll
Matematik och
naturvetenskaper
Färdighet i engelska
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
känner till presentationssätten
som används i monteringsritningar
och scheman
tar med hjälp av monteringsritning
och handledning
reda på komponenterna
i monteringsobjektet
behöver handledning i
identifierandet av kvalitetskraven
förstår betydelsen av de
fysikaliska storheterna som
ansluter sig till arbetet
kan de vanligaste arbetsrelaterade
termerna och
begreppen på engelska.
Bedömningskriterier
använder scheman och
monteringsritningar som
hjälp i arbetsuppgiften
sluter sig till anordningens
funktion med hjälp av
scheman och ritningar
identifierar kvalitetskraven i
anslutning till arbetet
sluter sig till vilken inverkan
ändringar av de
fysikaliska storheterna får i
arbetsobjektet
kan arbetsrelaterade termer
och begrepp och förstår det
centrala av anvisningar.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsanvisningar
i anslutning till
arbetet
lär sig med hjälp av handledning
och exempel
arbetar ergonomiskt rätt
löser problem under handledning
och bedömer resultatet
tar med hjälp av ritningar
och scheman reda på den
ändamålsenliga monterings-
eller demonteringsföljden
åstadkommer ett slutresultat
av god kvalitet
analyserar vid behov
med matematikens hjälp
olika storheters inverkan på
funktionen
kan läsa anvisningar på
engelska som eventuellt
behövs i arbetet.
agerar initiativrikt och utvecklar
sin arbetsomgivning
agerar aktivt för att upprätthålla
arbetsförmågan
löser arbetsrelaterade problem
självständigt och bedömer
kritiskt sitt arbete
66

Interaktion och
samarbete
beaktar andra arbetare
klarar av interaktiva situationer
som ansluter sig
direkt till arbetet även på
ett främmande språk
är flexibel och har samarbetsförmåga
klarar av interaktiva situationer
även på ett främmande
språk
Yrkesetik hanterar avfall korrekt agerar enligt principerna
för miljöskydd
sörjer för att arbetsmiljön sörjer för att arbetsplatsen
är snygg.
är snygg och att maskinerna
underhålls.
är aktiv och initiativtagande
sköter interaktiva situationer
även på ett främmande
språk
följer kvalitetssystemet.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen visar sin yrkesskicklighet genom att utföra arbetsuppgifter
i enlighet med studiehelheten i branschens företag eller i en läroinrättning.
Arbetsuppgifterna ska innehålla montering av både mekaniska maskindelar
och komponenter och automationsanläggningar. Arbetet görs i sådan omfattning
att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett
yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning
av kunnandet och vid examenstillfälllet med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
67

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
4.3.2 Automationsmontering (20 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan med hjälp av monteringsritningar och kopplingsscheman
och enligt givna funktionskrav bygga en automationsanläggning, eller
en delhelhet av den. De kan utföra mätningar i samband med ibruktagandet och
ställa in automationssystemet att fungera enligt önskade funktionsvärden. De kan
starta styrsystemet, göra små ändringar i det och göra små styrprogram med hjälp
av modeller.
De som avlägger examensdelen kan
grunderna i elteknik och elektronik och använda matematik som hjälp för att
•
bestämma elektriska storheter
grundlösningarna för konstruktionen i elsystem som används i företag, samt
•
principerna för effektmatning till styr- och andra anordningar
funktions- och användningsprinciperna för inbyggda system och programmer-
•
bara styranordningar i konstruktion av maskiner och anordningar
de vanligaste konstruktionsdelarna och manövreringsorganen i automations-
•
anläggningar
funktionsprinciperna för de vanligaste digitala och analoga sensorerna och kan
•
genom mätning ta reda på deras funktion samt installera dem
göra kabeldragningar och kopplingar i anslutning till styrsystem samt beakta
•
eventuella elektriska störningskällor vid monteringar
känner till sätt att automatisera hanterings- och transportsystem för stycke-
•
gods
grunderna för användning av robotik som en del av ett automationssystem
•
funktionsprinciperna och styrsätten för de vanligaste automationskomponen-
•
terna
grunderna för och användningen av inbyggda system i maskin- och anlägg-
•
ningskonstruktion
grunderna i någon allmänt använd utvecklingsmiljö och programvara för mik-
•
rokontrollers
grunderna i elektronik i anslutning till mikrokontrollers
•
funktionsprinciperna för programmerbar logik och industridatorer, och kan
•
till dessa ansluta sensorer och manöverorgan
göra enkla styrprogram enligt IEC61131-3 i någon programmeringsmiljö, och
•
göra behövliga ändringar i styrprogrammets parametrar och andra ändringar
som inverkar på anordningarnas funktion
68

•
•
•
•
•
•
•
•
de vanligaste automationsnätens (fältbussarnas) funktionsprinciper och uppbyggnad
programmera en robot och använda den som del av ett automationssystem
utföra åtgärder som ibruktagning av en automationsanläggning föranleder
mäta värdena på elektriska signaler
använda verktyg för installation av automationsanläggningar
använda mätutrustning som behövs i felsökning och undersökning av funktionen
och beträffande styrprogrammet utföra monitorövervakning av styranordningar
de centrala bestämmelserna och anvisningarna i de maskinsäkerhetsdirektiv
som berör konstruktion av automationsanläggningar
läsa bruksanvisningar på engelska.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver handledning behöver handledning för
att komma i gång
arbetar självständigt enligt
en plan
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
åstadkommer en fungerande
helhet bara med
handledning
ber om råd vid behov.
behärskar arbetshelheten,
men behöver handledning
strävar efter att arbeta
snabbt.
konstruerar anordningen
så att den fungerar enligt
planen
arbetar på eget initiativ och
snabbt.
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Mekaniska monteringar
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
utför de vanligaste mekaniska
monteringarna som
gruppmedlem
utför mekaniska monteringar
självständigt eller
som aktiv gruppmedlem
utför självständigt de behövliga
mekaniska inställningarna
vid ibruktagande
av anordningarna
69

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Elinstallationer
Programmering
och användning av
styranordningar och
robotar
Användning av
arbetsredskap
Behärskande av
material
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Kvalitetskontroll
Matematik och
naturvetenskaper
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
installerar elektriska anordningar
och komponenter
rätt
utför grundläggande lednings-
och kabeldragning
söker upp ett färdigt styrprogram
och överför det till
styranordningen
startar styranordningen
eller roboten
använder arbetsredskap
ändamålsenligt
identifierar materialet i
konstruktioner, kablar och
ledningar som används
väljer material enligt anvisningarna.
Bedömningskriterier
använder godkända monteringssätt
för kablar och
ledningar
gör ett styrprogram efter
modeller
startar styrprogrammet att
börja styra anordningen
ändrar styrningens parametrar
efter modell
väljer arbetsredskap ändamålsenligt
känner till valkriterierna för
material
behandlar materialen rätt.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan de vanligaste ritsymbolerna
behöver handledning i
identifierandet av kvalitetskraven
förstår betydelsen av de
fysikaliska storheterna.
Bedömningskriterier
känner till presentationssätten
för styrningen i styranordningar
identifierar kvalitetskraven
sluter sig till hur ändringar
i de fysikaliska storheterna
inverkar på arbetsobjektet.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsbestämmelser
behöver handledning och
exempel
arbetar ergonomiskt rätt
söker information och löser
problem under handledning
åstadkommer självständigt
riktiga och snygga installationer
av anordningar och
ledningar
gör självständigt ett enkelt
styrprogram
kan förutse parametrarnas
inverkan i styrningen
använder arbetsredskap
effektivt
löser materialval
förutser materialbehovet
och sörjer för korrekt lagring.
tar reda på anordningens
funktion med hjälp av ritningar
och scheman
kan korrigera sin arbetsprestation
enligt kvalitetskraven
analyserar med matematikens
hjälp hur olika storheter
inverkar på funktionen.
håller sin arbetsplats snygg
och i ordning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
70

Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
beaktar andra arbetare fungerar interaktivt fungerar aktivt i par eller
som gruppmedlemmar
använder arbetsredskap så arbetar ansvarsfullt och arbetar omsorgsfullt och
att de inte skadar komponenter.
sörjer för arbetsredskap och noggrant.
underhåll av
maskiner.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen monterar någon automationsanläggning eller delhelhet
på en arbetsplats eller i så äkta arbetsmiljö som möjligt i en läroinrättning. I
arbetsuppgiften monterar de automationskomponenter och styranordningar inklusive
kablar. Arbetet görs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras
motsvara kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett
yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning
av kunnandet och vid examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra metoder.
4.3.3 Underhåll (20 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen känner till pneumatiska, hydrauliska och elektromekaniska
sätt att åstadkomma rörelse, och de kan montera motsvarande manövreringsorgan.
De känner till principerna för styrsystem. De känner till de elektriska
grundstorheterna och deras fysikaliska grunder. De känner till tryckets inverkan i
pneumatik och hydraulik och i pneumatiska och hydrauliska manövreringsorgans
funktion. De känner till maskiners och maskinelements funktion så att de kan utföra
vanliga maskinmonteringar och smörjningar. De kan sammanfoga basmetaller
med grundläggande svets- och lödmetoder, och behärskar grundläggande maskinella
bearbetningsmetoder.
71

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
De som avlägger examensdelen kan
• säkerhetsbestämmelserna för maskiner och säkerhetsriskerna med automatiska
maskiner och anordningar
• se till att elsäkerheten uppfylls
• utföra smörjningsunderhåll
• identifiera smörjmedel och förvarar och använder dem rätt, och kan bestämmelserna
om spilloljehantering
• utföra förebyggande underhåll och driftsunderhåll samt avhjälpande underhåll
• utföra mätningar för drifts- och konditionsövervakning samt observera maskinernas
kondition och bedöma underhållsbehovet
• rapportera även skriftligt om underhålls- och reparationsbehov som de har
upptäckt
• förstå betydelsen för underhåll och brukssäkerhet av att maskiner och anordningar
är rena
• utföra grundläggande uppgifter inom mekanisk kraftöverföring samt hydrauliska
och pneumatiska system
• konstruktionen och funktionen hos de vanligaste ventilerna, och kan montera
och ansluta rörsystem
• känner till materialen, fästdonen, limmen och låsmetoderna i maskiner
• typerna av gränslägesbrytare och kan mäta signaler i samband med koppling
• utföra svarvnings-, borrnings-, fräsnings- och svetsningsarbeten i anslutning
till monterings- och underhållsarbeten, och tillverka enkla maskindelar och
stålkonstruktioner enligt arbetsritningar
• funktionsprinciperna för programmerbar logik.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
72

Föremål för
bedömning
1. Behärskande av
arbetsprocessen
Planmässigt arbete
Behärskande av
arbetshelheten
Ombesörjande av
arbetarskyddet
Initiativförmåga och
företagsamhet
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Mekaniska monteringar
Användning av
arbetsredskap
Elarbeten och elmätningar
Tillverkning av
mekaniska tilläggskomponenter
genom
bearbetning och
svetsning
Behärskande av
material
Mätning och inställning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
behöver handledning hela behöver handledning för arbetar självständigt enligt
tiden
att komma i gång planen
klarar av uppgifterna bara behärskar arbetshelheten, kan underhålla och montera
under handledning men behöver handledning
maskiner enligt en plan
kan göra en maskin spänningsfri
kan tryggt göra en maskin skaffar behövlig säkerhetsbete,
före underhållsar-
redo för service
utrustning för underhållet
men behöver påminnelse
till platsen på förhand, och
om andra faktorer
stannar driften vid en tid-
punkt som är optimal för
underhållet
ber om råd vid behov.
Bedömningskriterier
strävar efter att arbeta
snabbt.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
utför de vanligaste mekaniska
monteringarna som
gruppmedlem
använder arbetsredskap
ändamålsenligt
kan tryggt koppla en maskin
spänningsfri
behöver hjälp i dimensioneringen
och tillverkningen
av komponenter
identifierar smörjmedel,
lednings- och rörmaterial
samt väljer material enligt
anvisningarna
väljer rätt mätutrustning
för mätning av mekaniska
installationer, använder
dem rätt och säkerställer
installationerna genom
mätning.
utför mekaniska monteringar
självständigt eller
som aktiv gruppmedlem
väljer arbetsredskap ändamålsenligt
kan mäta en gränslägesbrytares
signaler
kan tillämpa lösningar som
har använts i andra anordningar
och kan göra delar
närapå självständigt
känner till valkriterierna
för material och behandlar
materialen rätt
utför konditionsmätningar
självständigt och kan bedöma
behovet av underhåll.
arbetar på eget initiativ och
snabbt.
utför självständigt monteringar
och mekaniska
inställningar som behövs i
underhåll av anordningar
använder arbetsredskap
effektivt
kan mäta en maskins
spänningar och en gränslägesbrytares
signaler samt
logiskt lokalisera fel
kan självständigt planera
och tillverka behövliga tilläggskomponenter
löser materialval, förutser
materialbehovet och sörjer
för korrekt lagring
gör mätningar omsorgsfullt
och noggrant samt bedömer
mätresultatets riktighet
och kan ställa in mekaniska
och elektriska gränslägesbrytare
till sina funktionsvärden.
73

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Kvalitetskontroll
Matematik och
naturvetenskaper
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan de centralaste ritsymbolerna
och kan läsa maskinritningar
behöver handledning i
identifierandet av kvalitetskraven
förstår betydelsen av de
fysikaliska storheterna.
Bedömningskriterier
känner till presentationssätten
för styrningen i styranordningar
identifierar kvalitetskraven
sluter sig till hur ändringar
i de fysikaliska storheterna
inverkar på arbetsobjektet.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsbestämmelser
behöver handledning och
exempel
arbetar ergonomiskt rätt
söker information och löser
problem under handledning
tar reda på anordningens
funktion med hjälp av ritningar
och scheman
kan korrigera sin arbetsprestation
enligt kvalitetskraven
analyserar med matematikens
hjälp hur olika storheter
inverkar på funktionen.
håller sin arbetsplats snygg
och i ordning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
beaktar andra arbetare fungerar interaktivt fungerar aktivt i par eller
som gruppmedlem
använder arbetsredskap så arbetar ansvarsfullt och arbetar omsorgsfullt och
att de inte skadar komponenter.
sörjer för arbetsredskapen. noggrant.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen utför underhållsåtgärder eller monteringsuppgifter
på någon maskin eller anordning på en arbetsplats eller i så äkta arbetsmiljö som
möjligt i en läroinrättning.
Arbetet görs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara
kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
74

Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett
yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning
av kunnandet och vid examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
4.3.4 Underhåll av cnc-verktygsmaskiner och robotar (20 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen känner till konstruktionen hos CNC-verktygsmaskiner
och anordningar i anslutning till dem. De kan använda CNC-verktygsmaskiner
och robotar i sådan omfattning som är nödvändig för montering och underhåll.
De kan fungera som medlem i en monteringsgrupp eller självständigt utföra enklare
monteringar av anordningar. De kan ta reda på orsakerna till mekaniska och elektriska
fel och störningar samt reparera dem.
De som avlägger examensdelen kan
de vanligaste konstruktionstyperna och funktionsprinciperna hos CNC-verk-
•
tygsmaskiner och robotar
ta reda på bruksändamålet för de vanligaste tilläggsutrustningarna till CNC-
•
maskiner och hur de kopplas till verktygsmaskinerna
principerna för hur effektmatning och datatrafik kopplas till en CNC-verk-
•
tygsmaskin och en robot, och känner till därtill hörande säkerhets- och myndighetsbestämmelser
ansluta tryckluftsförsörjning till anordningar
•
ta reda på med hjälp av verktygsmaskinernas instruktionsböcker vilka vätske-
•
typer och -mängder de behöver samt tillsätta och byta vätskor
kraven som ställs på verktygsmaskiners och robotars fundament, fundamen-
•
tens vanligaste konstruktionstyper och deras infästning i underlaget
lyfta och flytta CNC-verktygsmaskiner och robotar
•
montera anordningar på sina fundament och mäta att de är vågräta
•
göra styrprogram som behövs för testning och testa en anordnings grundfunk-
•
tioner
principen för mätning av olika verktygsmaskiners geometri med hjälp av mät-
•
klocka, mätsten och mätdorn
några vanliga spindellagerkonstruktioner
•
ta reda på funktionsprincipen för en kulskruv och betydelsen av dess skick för
•
verktygsmaskinens funktion
75

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
•
•
•
•
•
•
•
•
ta reda på betydelsen av gejdrarnas skick för verktygsmaskinens funktion
tolka anordningarnas el- och styrscheman
tolka hydraulik- och pneumatikscheman
beakta elsäkerhetsbestämmelserna i arbetet
funktionsprinciperna för elektriska drivningar i verktygsmaskiner och robotar
funktionsprincipen för sensorer och mätanordningar i verktygsmaskiner och
robotar
genom mätning ta reda på sensorers och mätanordningars skick samt testa
sensorers funktion
tolka engelska bruksanvisningar och förstå muntliga anvisningar på engelska
vid montering och underhåll.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver handledning behöver handledning för
att komma i gång
arbetar självständigt enligt
planen
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
monterar och underhåller
bara under handledning
ber om råd vid behov.
behärskar arbetshelheten,
men behöver handledning
monterar eller underhåller
anordningar enligt anvisningar
kräver handledning i början arbetar på eget initiativ och
strävar efter att arbeta ändamålsenligt.
företagsamt.
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Mekaniska montage,
underhåll av mekaniska
konstruktionsdelar
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
monterar anordningar på
sina underlag, monterar
maskiners hjälpanordningar
utför självständigt eller som
aktiva gruppmedlemmar
krävande lyft och flyttningar
monterar självständigt mindre
anordningar
76

Programmering och
användning av CNCmaskin
och robot
Installation av elektriska
komponenter,
felsökning och underhåll
och installation
Användning av
arbetsredskap
Behärskande av
material
utför enklare mekaniska
monteringar av mekaniska
delar
deltar som gruppmedlem i
lyft och flyttningar
gör enligt modell ett program
för testning
utför testprogrammet under
övervakning
identifierar elektriska konstruktionsdelar
och deras
elkopplingar
installerar bytta elektriska
delar och komponenter rätt
använder givna arbetsredskap
ändamålsenligt så att
de inte skadar komponenter
använder givna material
eller material definierade i
anvisningarna.
monterar anordningar på
sina underlag och mäter att
de är vågräta
kan byta felaktiga enkla
mekaniska konstruktionsdelar
gör enligt givna anvisningar
ett testprogram
utför testprogrammet enligt
anvisning
mäter spänningsmatningen
till sensorer
tar reda på sensorers funktion
genom mätning
väljer arbetsredskap ändamålsenligt
känner till valkriterierna för
material.
tar reda på mekaniska fel
och deras orsaker
byter mekaniska konstruktionsdelar
och testar funktionen
gör självständigt ett behövligt
testprogram och testar
maskinens funktioner
lokaliserar självständigt
störningsorsakande komponenter
eller sensorer
tar reda på funktionsskicket
genom mätning
underhåller sina arbetsredskap
och håller dem i skick
väljer material självständigt.
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Kvalitetskontroll
Matematik och
naturvetenskaper
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan de vanligaste ritsymbolerna
behöver handledning i
identifierandet av kvalitetskraven
förstår betydelsen av de
fysikaliska storheterna som
ansluter sig till arbetet.
känner till presentationssätten
för styrningen i styranordningar
identifierar kvalitetskraven i
anslutning till arbetet
sluter sig till vilken inverkan
ändringar av de
fysikaliska storheterna får i
arbetsobjektet.
tar reda på anordningens
funktion med hjälp av ritningar
och scheman
använder scheman för att
reda ut störningar
åstadkommer ett slutresultat
av god kvalitet
analyserar vid behov
med matematikens hjälp
olika storheters inverkan på
funktionen.
77

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsanvisningar
i anslutning till
arbetet
lär sig med hjälp av handledning
och exempel
arbetar ergonomiskt rätt
löser problem under handledning
och bedömer resultatet
kan fungera i par eller i
grupp
Interaktion och
samarbete
fungerar under handledning
i par eller i grupp
Yrkesetik hanterar avfall korrekt agerar enligt principerna
för miljöskydd
sörjer för att arbetsmiljön
är snygg.
sörjer för att arbetsplatsen
är snygg och att maskinerna
underhålls.
agerar initiativrikt och utvecklar
sin arbetsomgivning
agerar aktivt för att upprätthålla
arbetsförmågan
löser arbetsrelaterade problem
självständigt och bedömer
kritiskt sitt arbete
kan fungera interaktivt och
beaktar andra arbetare
följer kvalitetssystemet.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen visar sin yrkesskicklighet genom att utföra arbetsuppgifter
som hör till studiehelheten i branschens företag eller i en läroinrättning i
sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett
yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning
av kunnandet och vid examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
78

4.4 Utbildningsprogrammet för gjutningsteknik
4.4.1 Grundläggande arbeten i gjutningsteknik (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan göra en utslagning samt reparera och underhålla
en enkel gjutmodell, kärnlåda, form eller en delhelhet av dessa.
De som avlägger examensdelen kan
• läsa enkla maskinritningar och utifrån dem rita utslagningar enligt anvisningar
• kan rita arbetsmånerna, behövliga släppningar och kärnstift enligt anvisningar
• läsa gjutritningar
• rita ett gjutstycke, med iakttagande av principerna för gjutritningar
• använda CAD-program
• grunderna i användningen av CAD/CAM-program
• principerna för tillverkning av enkla formar
• i gjutteknisk planering beakta egenskaperna hos och kraven på metaller som
ska gjutas
• behärska smältprocessen och smältanordningar samt behärskar hanteringen av
smältor
• olika sätt att använda sand och principen för formtillverkning
• allmänt använda slag av sand och principen för formtillverkning
• principen för delning och slutning av en form och användningssätt för kärnan
• användningen av efterbehandlingsutrustning vid hanteringen av gjutgodset
• principen för gjutning med permanent form
• avsikten med modell, form och kärna vid formtillverkning
• tillverkningsprocessen för gjutprodukter, samt dithörande metoder för kvalitetsövervakning
• principerna för krympmått, arbetsmåner och släppningar
• tillverka enkla gjutmodeller av trä, plast eller motsvarande material
• reparera och måla om enkla gjutmodeller och kärnlådor
• funktions- och tillverkningsprinciperna för enkla tvådelade kärnlådor av trä
eller motsvarande material
• placera och fästa modeller och gjutsystem på gjutbrätten enligt anvisning
79

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
•
•
•
•
•
•
metoder för finputsning, kittning och målning av ytorna på modeller och
kärnlådor
grundterminologin på engelska för gjutningsteknik
läsa bruks- och underhållsanvisningar på engelska
klara av arbetssituationer på engelska
räkna ut arbets-, maskintids- och materialkostnader
grunderna i produktiv verksamhet och kostnadskalkylering.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver handledning går självständigt framåt i
sitt arbete, men behöver
handledning för att komma
i gång eller för att gå från
ett arbetsmoment till nästa
arbetar planmässigt
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
åstadkommer en fungerande
utslagning, men bara
med handledning
ber om råd vid behov.
behärskar arbetshelheten,
men behöver handledning
åstadkommer en fungerande
utslagning enligt givna
dokument
kräver handledning i början arbetar på eget initiativ och
företagsamt.
beaktar företagsamhet.
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Användning av
maskiner
Användning av
arbetsredskap
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
känner till maskiner och kan rätt använda och ställa
anordningar för tillverkning in anordningar som behövs
av modeller
för utslagningar
använder arbetsredskap
ändamålsenligt
kan välja rätta verktyg och
underhålla dem
åstadkommer självständigt
en måttexakt och snygg
utslagning
väljer, ställer in och underhåller
verktyg självständigt
80

CAD
Tillverkning (målade
sidan)
Formtillverkning,
sand för formtillverkning,
efterbehandling
av gjutgodset
Planering av gjutgodset,
gjutteknisk
ritning, smält- och
gjutprocessen, samt
teknik med permanent
form
känner till grunderna i
elektronisk ritning
kan göra en enkel ritning
med något CAD-program
förstår grundegenskaperna
hos allmänt använda sandsorter,
t.ex. eldfasthet och
sandbindning, och principen
för formtillverkning
förstår delning och slutning
av en form vid formtillverkning,
samt syftet med
kärnan
känner till behovet av efterbehandling
samt några
efterbehandlingar och efterbehandlingsredskap
känner i samband med
gjutningsteknisk planering
till allmänt använda gjutmetaller
förstår vissa principer för
gjutritningar, t.ex. projektioner,
och kan skapa sig en
bild av gjutstyckenas verkliga
form
identifierar smältanordningar,
deras syfte och
smältprocessen i allmänhet
samt behandlingar av smältan
känner till de standardenliga
symbolerna för bearbetningsritningar
kan göra en ritning enligt
givna anvisningar och dokument
känner till grundegenskaperna
hos allmänt använda
sandsorter och principen
för formtillverkning
förstår delning och slutning
av en form vid formtillverkning,
samt ingjuts- och
matarsystemet och syftet
med kärnan
känner till behovet av efterbehandling
samt några
efterbehandlingar och efterbehandlingsredskap
och
deras användning
känner i samband med
gjutningsteknisk planering
till grundegenskaperna för
allmänt använda metaller,
t.ex. krympningen och
matningsbehovet
känner till och kan tillämpa
principerna för ritning av
gjutritningar
känner till smältanordningar
och -redskap, smältprocessen
i allmänhet samt
behandlingar av smältan,
t.ex. syftet med tillsats av
legeringsämnen
känner till fel som uppstår
mellan olika översättare
kan rita en ritning enligt
standarder
kan rita rätta krympningar,
släppningar och kärnanvisare
känner väl till grundegenskaperna
hos allmänt använda
sandsorter och principen
för formtillverkning
känner väl till delning
och slutning av en form
vid formtillverkning, kan
t.ex. göra en form samt
ingjuts- och matarsystem
och förstår syftet med och
användningen av kärnan
känner väl behovet av efterbehandling
samt några
efterbehandlingar och efterbehandlingsredskap,
och
kan använda några av dem
känner i samband med
gjutningsteknisk planering
till grundegenskaperna för
allmänt använda metaller
och därav föranledda krav,
t.ex. några matningsmetoder
känner till och kan tillämpa
principerna för ritning av
gjutritningar beträffande ett
enkelt format gjutstycke,
t.ex. placeringen av gjutkanalerna
känner till smältanordningar
och -redskap samt förstår
användningen av dem,
smältprocessen i allmänhet
samt behandlingar av smältan,
t.ex. syftet med tillsats
av legeringsämnen
81

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
känner till tekniken med
permanent form i allmänhet
Tillverkningsprocessen
för gjutgods,
produktivitets- och
kvalitetsövervakning
samt underhåll av
anordningar
Behärskande av
material
Mätning och inställning
Användning av
maskiner
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
kan beskriva principerna
för tekniken med permanent
form
förstår tillverkningsprocessen
för gjutprodukter,
såsom processföljden och
kvalitetsövervakningen,
identifierar några sätt att
kontrollera arbetsprestationen
förstår betydelsen av produktivitet
och underhåll
i gjutprocessen, t.ex. i användningen
av avfall, energi
och material
känner till materialen som
används för modelltillverkning
gör de nödvändiga mätningarna
av utslagningarna
känner till tillverkningsprocessen
för gjutprodukter.
De kan t.ex. placera några
arbetsmoment i processen,
såsom arbetsmomenten i
form- eller modelltillverkning.
De känner till kvalitetsövervakning
förstår betydelsen av produktivitet
och underhåll
i gjutprocessen, t.ex. i användningen
av avfall, energi
och material, samt i anordningarnas
funktion
behandlar och bearbetar
material rätt
gör mätningar och dimensioneringar
av utslagningarna
med litet handledning
känner till principen för
tillverkning av gjutgods
med hjälp av permanent
form
känner väl till tillverkningsprocessen
för gjutprodukter
och kvalitetsövervakning.
De kan identifiera hur några
gjutfel har uppstått, t.ex.
ofullständigt fylld gjutform
förstår väl betydelsen av
produktivitet i gjutprocessen,
t.ex. i användningen av
avfall, energi och material,
och betydelsen av underhåll
i produktionsprocessen
förutser och väljer material
när de gör utslagningar och
kan märka arbetsfogarna i
utslagningen
gör mätningar, dimensioneringar
och snitt av
utslagningarna noggrant
och exakt
kan ta enkla snitt kan ta flera snitt kan utifrån ritningar och
givna dokument identifiera
kärnlådans spel, krympningar,
partytor och kan
rita dem i utslagningen
känner till maskiner och
anordningar för tillverkning
av modeller.
Bedömningskriterier
kan rätt använda och ställa
in anordningar som behövs
för utslagningar.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
känner till de centralaste
ritsymbolerna i arbetsritningar
kan ta reda på släppningar,
bearbetningsmåner och
krympningar
känner till filändelserna
som används för att göra
elektroniska modeller
kan med hjälp av ritningar
och anvisningar skapa sig
en bild av utslagningar
kan ur tabeller ta reda på
behövliga uppgifter för att
göra utslagningar
åstadkommer självständigt
en måttexakt och snygg
utslagning.
tar reda på utslagningar
med hjälp av ritningar och
anvisningar
drar slutledningar om arbetsfogar
och material utifrån
geometri/ritningar
82

Färdigheter i matematik,
naturvetenskaper
och kvalitet
Färdighet i engelska
förstår betydelsen av kvalitet
känner till modellmålarfärgers
viskositet och Ford
cup-metoden som används
för att räkna ut den
känner till principen med
mesh-tal för sandpapper
kan de vanligaste arbetsrelaterade
termerna och
begreppen på engelska.
känner till kvalitetskraven
på ytan av plast- och/eller
modermodeller och kärnlådor
kan arbetsrelaterade termer
och begrepp och förstår det
centrala av anvisningar.
kan räkna mesh-tal och
viskositet rätt
kan läsa anvisningar på
engelska som eventuellt
behövs i arbetet.
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsanvisningar
i anslutning till
arbetet
behöver handledning för att
upprätthålla funktions- och
arbetsförmågan i sitt eget
arbete
lär sig med hjälp av handledning
och exempel
beaktar andra arbetare
klarar av interaktiva situationer
som ansluter sig
direkt till arbetet även på
ett främmande språk
behandlar avfall som avfallshanteringen
förutsätter
och håller arbetsmiljön i
ordning.
arbetar med ergonomiskt
riktiga arbetssätt och beaktar
också andra arbetare och
deras arbetssäkerhet
är motiverad att iaktta
hälsosamma levnadsvanor
samt sörja för sin egen
funktions- och arbetsförmåga
löser problem under handledning
och bedömer resultatet
är flexibel och har samarbetsförmåga
klarar av interaktiva situationer
även på ett främmande
språk
agerar enligt miljöskyddets
principer
håller arbetsplatsen snygg
och i ordning samt sörjer
för dagligt underhåll av
maskiner och anordningar.
agerar initiativrikt för att
utveckla arbetsplatsens arbetssäkerhet,
ergonomiska
arbetsmetoder och trivseln
på arbetsplatsen
iakttar hälsosamma levnadsvanor
och agerar aktivt
för att upprätthålla och
främja arbetsförmågan
löser arbetsrelaterade problem
självständigt och
bedömer sitt eget arbete
kritiskt
är aktiv och initiativtagande
sköter interaktiva situationer
även på ett främmande
språk
följer kvalitetssystemet.
83

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen gör en utslagning för hand och/eller med CAD/
CAM/CNC-teknik, samt reparerar eller underhåller en enkel gjutmodell, kärnlåda,
form eller en delhelhet av dessa på en arbetsplats eller i en så äkta arbetsmiljö som
möjligt i en läroinrättning. Arbetet görs i sådan omfattning att yrkesskickligheten
kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett
yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning
av kunnandet och vid examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
4.4.2 Tillverkning av gjutgods med engångsform (30 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen känner till gjuteriteknik så att de kan planera ingjuts-
och matarsystemet för ett enkelt gjutstycke, samt tillverka formar och kärnor
och självständigt gjuta i engångsformar enligt anvisningar.
De som avlägger examensdelen kan
• beakta huvudprinciperna för planeringen av gjutgods, såsom att bestämma
delningsplan, släppningar, placering av gjutkanaler och matare, samt möjligheterna
med simuleringsprogram
• beakta gjutmaterialets egenskaper vid planeringen av gjutgodset och således de
matare som eventuellt behövs
• vid formtillverkning beakta huvudegenskaperna hos de vanligaste gjutmetallerna
och sandmaterialen, t.ex. vilka sandslag som krävs för olika metaller. De
ska känna till kvalitetskraven för sanden i formens olika delar, och det eventuella
behovet att avlägsna gas
• olika gjutmetallers materialkrav
84

•
•
•
•
•
•
•
•
smält- och gjutprocessen
tillverka gjutgods med beaktande av tillverkningsprocessen och huvudprinciperna
för formtillverkning, smältning och efterbehandling
utforma och göra formar och kärnor
smältningsteknik så att de kan smälta självständigt enligt anvisningar
tömma gjutgodset ur formen
utföra efterbehandling enligt anvisningar
huvudprinciperna för kvalitetskontroll av gjutgods, såsom kontroll av gjutformens
och gjutgodsets yta, form och dimensioner
välja och använda rätt och tryggt de anordningar som behövs i formtillverknings-,
smältnings- och efterbehandlingsprocessen, samt iaktta säkerhetsanvisningarna
och arbetssätt i allt sitt arbete.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för
bedömning
1. Behärskande av
arbetsprocessen
Planmässigt arbete
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
behöver handledning i går självständigt framåt i arbetar planmässigt
början av arbetet sitt arbete, men behöver
handledning för att komma
i gång eller för att gå från
ett arbetsmoment till nästa
tillverkar ett önskat enkelt
gjutstycke med gjutform
bara under handledning
tillverkar ett önskat enkelt
gjutstycke med gjutform
bara under handledning
ber om råd vid behov.
behärskar arbetshelheten åstadkommer en fungerande
helhet med montering
med montering av gjutform
och gjutning, men behöver av gjutform och gjutning
handledning
enligt givna dokument
behärskar smältnings- och
efterbehandlingsprocessen
för de vanligaste gjutmetallerna,
men behöver handledning
kräver handledning i början,
beaktar företagsamhet.
behärskar arbetshelheten
med smältning och efterbehandling
av de vanligaste
gjutmetallerna enligt givna
dokument
arbetar på eget initiativ och
företagsamt.
85

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Användning av
maskiner
Användning av
arbetsredskap
Planering av gjutning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
känner till maskinerna och
anordningarna för tillverkning
av gjutgods
använder arbetsredskap
ändamålsenligt
kan tillämpa grundprinciperna
i planeringen av
gjutningen, t.ex. delningsplan
och släppning, samt
ritningsbeteckningarna
behöver handledning
ber om råd vid behov
kan använda maskiner och
anordningar för tillverkning
av gjutgods rätt
kan välja rätta verktyg och
underhålla dem
kan under handledning
använda grundläggande
tillämpningsprogram i gjuteribranschen,
med något
elektroniskt ritprogram
förstår betydelsen av simuleringsprogram
för gjutsystem
och gjutprocess för att
producera bra gjutgods
använder grundprinciper i
planeringen av gjutningen,
i placeringen av matare och
avlägsnandet av gaser
känner till hur de allmänt
använda ritningsbeteckningarna
i gjutteknisk
ritning inverkar på planeringen
av gjutningen
åstadkommer självständigt
ett gjutstycke av god kvalitet,
enligt given uppgiftsbeskrivning
och med hjälp av
behövlig utrustning
väljer verktyg och utför
behövliga inställningar och
behövligt underhåll självständigt
kan självständigt använda
gjuteribranschens grundläggande
tillämpningsprogram
i planeringen av gjutningen
kan identifiera sammanhang
där man kan använda
simuleringsprogram för
gjutsystem och gjutprocess
kan använda alternativa
lösningar i planeringen av
gjutningen, t.ex. i planeringen
av delningsplan, matare
och gjutkanaler samt i
användningen av kärnor
kan med hjälp av beteckningarna
i gjutteknisk
ritning forma ett enkelt
gjutstycke med gjut- och
ingjutssystem
86

Formtillverkning
känner till bruksändamålet
för de vanligaste slagen av
gjutsand vid formtillverkning
känner till de vanligaste
bindemedlen i gjutsand
känner till huvudprinciperna
för hanterings- och
återvinningssystemet för
gjutsanden, såsom vibrering,
magnetavskiljare,
dammavskiljning och avkylning,
samt transport
kan kriterierna för råmaterialet
till de vanligaste gjutmetallerna,
t.ex. bitstorlek
och tillåtna tillsatsämnen
kan självständigt välja och
använda verktygsmaterial
som krävs i arbetet, för
olika anordningar
känner till grundegenskaperna
för vanligaste slagen
av gjutsand, t.ex. tålighet
mot hetta ur gjutprocessens
synvinkel
känner till egenskaperna
hos de vanligaste bindemedlen
i gjutsand
känner till och kan under
handledning använda de
vanligaste tillverknings- och
blandningsprocesserna för
gjutsand under tillverkningsprocessen
för gjutgods
känner till grunderna i hur
olika metallers egenskaper
och legeringsämnen inverkar
på gjutbarheten
identifierar material som är
olämpliga och avvikande
för smältan
kan identifiera bruksskicket
hos utrustning, såsom slipstenar,
kaptrissor och blästermaterialet
till slung- och
sandblästrar
kan göra val vid formtillverkningen
utifrån grundegenskaperna
för de vanligaste
slagen av gjutsand
känner till egenskaperna
hos de vanligaste bindemedlen
i gjutsand, t.ex.
blandningsförhållandena
och hur de beter sig i sanden
kan identifiera resultatet av
sandtillverkningsprocessen,
t.ex. enligt kriterierna för
gjutsand
kan grunderna i hur olika
metallers egenskaper och
legeringsämnen inverkar på
gjutbarheten
kan identifiera hur säkra
för smältning sådana material
är som är lämpliga för
smältning, t.ex. kan förhindra
förekomsten av vätskor
i materialet
känner till egenskaper hos
materialen i utrustning för
efterbehandling
87

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Smältning
Formtillverkning
kan momenten i laddandet
och smältprocessen för de
vanligaste gjutmetallerna
känner till olika metallers
gjutningsegenskaper, såsom
gjuttemperaturområde och
gjutningsprocessen
sörjer för arbetarskyddet i
alla arbetsmoment
kan med hjälp av anvisningar
och handledning
tillverka enkelt formade
gjutstycken med olika kravnivåer,
med användning av
engångsformar
känner till maskinella tillverkningsmetoder
för formar
och kärnor, t.ex. Cold
box- och Disa-metoderna
kan under handledning
sluta formen tryggt, så den
inte börjar läcka vid gjutningen
kan momenten i smältprocessen
för de vanligaste
gjutmetallerna, såsom
laddningsordningen och
ordningen för tillsättandet
av tillsatsämnen för olika
material
känner till de vanligaste
gjutmetallernas beteende
vid smältning, t.ex. principen
för höjningen och
justeringen av smälttemperaturen
kan använda smältugnar
korrekt, ekonomiskt och
tryggt och med iakttagande
av anvisningar
kan hantera metallsmältor
och känner till vilka legeringsämnen
som anvisas
t.ex. för gjutjärn och gjutbrons
kan tillverka formar och
kärnor med vanliga metoder,
vid behov med anvisningar
känner till arbetsmomenten
vid tillverkning av formar
och kärnor
känner till huvudprinciperna
för några vanliga maskinella
tillverkningsmetoder
för formar och kärnor
kan placera kärnorna i formarna
under handledning
kan sluta formen tryggt, så
den inte börjar läcka vid
gjutningen
behärskar smältprocesserna
för de vanligaste gjutmetallerna
så att önskad smältladdning
erhålls
känner till hur de vanligaste
gjutmetallerna uppför sig
vid smältning, t.ex. vid
tillsats av legeringsämnen
kan använda smältugnar
korrekt, ekonomiskt och
tryggt och med iakttagande
av anvisningar
kan hantera metallsmältor,
t.ex. ändra smältparametrar
under smältningen
kan agera självständigt
enligt anvisningar under
gjutningsprocessen
kan självständigt tillverka
enkla formar och kärnor
med vanliga metoder, samt
eventuella nya metoder som
används i utbildningen
känner till arbetsmomenten
vid tillverkning av formar
och kärnor, och principerna
för kvalitetsstyrning i arbetsmomenten
känner till lämpliga bruksändamål
för några vanliga
maskinella tillverkningsmetoder
för formar och kärnor
kan placera kärnorna i formarna
kan vid behov självständigt
räkna lyftkraften för en
enkel form och beklämma
formen rätt eller sluta
formen tryggt så den inte
börjar läcka
88

Efterbehandling
kan lyfta och vända formen
och använder utrustning
enligt anvisningarna
kan principerna för efterbehandling
och kan under
handledning utföra enkla
uppgifter i avlägsnandet
av ingjutssystem och i finputsningen
av gjutgods,
t.ex. kapning och slipning,
beträffande gjutgods av
gjutjärn, stål, aluminium
och brons
sörjer för arbetarskyddet i
alla arbetsmoment
kan med handledning tillverka
enkelt formade gjutstycken
med användning av
engångsformar
kan arbetarskyddsaspekterna
vid form- och kärntillverkning
kan självständigt avlägsna
ingjutssystem och finputsa
gjutgods, t.ex. kapa och
slipa
känner till kolbågs- och
svetsreparationsmetoderna
för stålgjutgods
kan använda maskiner och
anordningar för rengöring
av gjutgods och färdigställa
gjutgodsets yta enligt behovet
känner till arbetsmetoder
för kvalitetskontroll, t.ex.
metoder för bestämning av
ytans kvalitet samt destruktiva
och icke destruktiva
metoder
kan utföra vanlig kvalitetskontroll,
såsom måttkontroll
känner till reparationsmetoder
för gjutfel och kan
reparera enkla gjutfel
känner till de vanligaste
värmebehandlingarna
för gjutgods av stål och
gjutjärn, t.ex. avspänningsglödgning,
mjukglödgning,
härdning och anlöpning
kan tillverka sandformar
och kärnor manuellt och
maskinellt samt beta dem
sörjer självständigt för arbetarskyddet
i alla moment
av form- och kärntillverkningen
kan självständigt välja rätta
efterbehandlingsmetoder,
t.ex. kapnings- och slipmetoder,
med beaktande av
gjutgodsets material
kan reparera ett enkelt
stålgjutstycke med kolbågsoch
svetsreparationsmetoderna
kan använda anordningar
för efterbehandling av
gjutgods för att uppnå den
kvalitet som kraven ställer
känner till tillämpningsområdena
och begränsningarna
för arbetsmetoderna
för kvalitetskontroll
kan utföra vanlig kvalitetskontroll
enligt enkla kontrollkrav
som getts för gjutgodset
och dess material
kan de vanligaste reparationsmetoderna
för gjutfel
och kan reparera gjutfel
kan använda och under
handledning programmera
värmebehandlingsugnar
och känner till de vanligaste
värmebehandlingarna
för gjutgods av stål och
gjutjärn, t.ex. avspänningsglödgning,
mjukglödgning,
härdning och anlöpning
89

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Behärskande av
material
Mätning och inställning
känner till materialen för
tillverkning av gjutgods
känner till utrustningen för
smält- och gjutprocessen
känner till behovet av inställningar
i utrustningen
för tillverkning av gjutgods.
behandlar rätt de material
som behövs och används
för tillverkning av gjutgods
kan med lite handledning
använda utrustningen för
smält- och gjutprocessen
kan under handledning
ställa in en gjutmaskin
för tillverkning av ett visst
gjutstycke.
förutser och väljer rätta
mängder och rätta material
när de tillverkar gjutgods
kan självständigt använda
utrustningen för smält- och
gjutprocessen enligt anvisningar
kan självständigt enligt
anvisning ställa in en gjutmaskin
för tillverkning av
ett visst gjutstycke.
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
Förståelse av anvisningar
Kvalitetskontroll
Matematik och
naturvetenskaper
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
känner till de centralaste
ritsymbolerna i arbetsritningar
kan med hjälp planera och
forma ett gjutstycke och de
ingjuts- och matarsystem
som det kräver
förstår betydelsen av kvalitet
kan med hjälp räkna de
vanligaste räkneoperationerna
som behövs i gjutprocessen,
t.ex. för tillsättning
av legeringsämnen och
för bindemedelsproportioner.
kan skapa sig en bild av en
arbetsritning med hjälp av
ritningar och anvisningar
kan under handledning
planera och forma ett gjutstycke
och de ingjuts- och
matarsystem som det kräver
kan under handledning
utföra grundkontrollerna
i kvalitetskontrollen av
gjutgods
kan under handledning
räkna de vanligaste räkneoperationerna
som behövs
i gjutprocessen, t.ex. för
tillsättning av legeringsämnen
och för bindemedelsproportioner.
tar med hjälp av ritningar
och anvisningar reda på hur
gjutstycket i arbetsritningen
ska tillverkas
kan självständigt planera
och forma ett gjutstycke
och de ingjuts- och matarsystem
som det kräver
kan självständigt utföra
grundkontrollerna i kvalitetskontrollen
av gjutgods
kan självständigt räkna
de vanligaste räkneoperationerna
som behövs
i gjutprocessen, t.ex. för
tillsättning av legeringsämnen
och för bindemedelsproportioner.
90

Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Arbetssäkerhet, hälsa
och funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsanvisningar
i anslutning till
arbetet
behöver handledning för att
upprätthålla funktions- och
arbetsförmågan i sitt eget
arbete
behöver handledning och
exempel
arbetar med ergonomiskt
riktiga arbetssätt
beaktar också andra arbetare
och deras arbetssäkerhet
är motiverad att iaktta
hälsosamma levnadsvanor
samt sörja för sin egen
funktions- och arbetsförmåga
söker information och löser
problem under handledning
agerar initiativrikt för att
utveckla arbetsplatsens arbetssäkerhet,
ergonomiska
arbetsmetoder och trivseln
på arbetsplatsen
håller sin arbetsplats snygg
och i ordning
iakttar hälsosamma levnadsvanor
och agerar aktivt
för att upprätthålla och
främja arbetsförmågan
löser arbetsrelaterade problem
självständigt och
bedömer sitt eget arbete
kritiskt
beaktar andra arbetare fungerar interaktivt fungerar aktivt i par eller
som gruppmedlemmar
behandlar avfall som avfallshanteringen
agerar enligt miljöskyddets håller arbetsplatsen snygg
förutsätter principer.
och i ordning samt sörjer
och håller arbetsmiljön i
för dagligt underhåll av
ordning.
maskiner och anordningar.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen tillverkar ett gjutstycke som delhelheter på en arbetsplats
eller i så äkta arbetsmiljö som möjligt i en läroinrättning. Arbetet görs i
sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett
yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning
av kunnandet och vid examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
91

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
4.4.3 Tillverkning av gjutgods med permanent form (30 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen känner till gjuteriteknik så att de kan planera ingjuts-
och matarsystemet för ett enkelt gjutstycke och kan gjuta i permanent form.
De som avlägger examensdelen kan
beakta och förstå begrepp för kanaler och huvudprinciperna för planeringen av
•
gjutgods, t.ex. bestämma delningsplan, släppningar samt platserna för ingjutskanalerna
och matarna
beakta gjutmaterialets egenskaper vid planeringen av gjutgodset och således de
•
matare som eventuellt behövs
självständigt använda smältugnar och anordningar för hantering av smältor
•
och smälta till krävd temperatur enligt anvisningar
självständigt reglera temperaturen och behärska gjutningsprocessens gång en-
•
ligt temperaturkraven för smältan
olika gjutmetallers materialkrav
•
smältningen och gjutningen och använda behövliga anordningar för det
•
formtillverkning och använda behövliga anordningar för det
•
vanliga sätt att tillverka permanenta formar
•
självständigt beta en form och en kokill enligt styckets krav
•
funktionsprincipen och konstruktionen för gjutmaskiner och kringutrustning
•
självständigt använda gjutmaskiner och några tillhörande anordningar enligt
•
anvisningar
montera formverktyg i gjutmaskinen under handledning, för att åstadkomma
•
en lyckad och trygg gjutning
tömma gjutgodset ur formen
•
efterbehandla gjutgodset med de anordningar som lämpar sig för det
•
självständigt rengöra gjutgodset enligt gjuteriets anvisningar
•
huvudegenskaperna och -dragen för de vanligaste gjutmetallerna och formma-
•
terialen, t.ex. hur metallerna och formarnas delar passar ihop, samt behärskar
behövligt avlägsnande av gaser
huvudprinciperna för kvalitetskontroll av gjutgods, såsom kontroll av gjutfor-
•
mens och gjutgodsets yta, form och dimensioner
välja och tryggt använda behövliga anordningar för smältnings-, gjutnings-
•
och efterbehandlingsprocesserna, samt i allt sitt arbete iaktta säkerhetsanvisningar
och arbetssätt.
92

Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för
bedömning
1. Behärskande av
arbetsprocessen
Planmässigt arbete
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Användning av
maskiner
Användning av
arbetsredskap
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
behöver handledning i går självständigt framåt i arbetar planmässigt
början av arbetet sitt arbete, men behöver
handledning för att komma
i gång eller för att gå från
ett arbetsmoment till nästa
tillverkar ett önskat, enkelt
gjutstycke med gjutform
bara under handledning
tillverkar ett önskat enkelt
gjutstycke med gjutform
bara under handledning
ber om råd vid behov.
Bedömningskriterier
behärskar monteringen av
gjutformen i gjutmaskinen
och arbetshelheten kring
gjutningen, men behöver
handledning
behärskar smältnings- och
efterbehandlingsprocessen
för de vanligaste gjutmetallerna,
men behöver handledning
åstadkommer en fungerande
helhet med montering
av gjutform och gjutning
enligt givna dokument
behärskar arbetshelheten
med smältning och efterbehandling
av de vanligaste
gjutmetallerna enligt givna
dokument
kräver handledning i början arbetar på eget initiativ och
företagsamt.
beaktar företagsamhet.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
känner till maskinerna och
anordningarna för tillverkning
av gjutgods
använder arbetsredskap
ändamålsenligt
kan använda maskiner och
anordningar för tillverkning
av gjutgods rätt
kan välja rätta verktyg och
underhålla dem
åstadkommer självständigt
ett gjutstycke av god kvalitet,
enligt given uppgiftsbeskrivning
och med hjälp av
behövlig utrustning
väljer verktyg och utför
behövliga inställningar och
behövligt underhåll självständigt
93

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Planering av gjutning
Smältning
Material
kan tillämpa grundprinciper
för gjutningsplanering,
t.ex. delningsplan och
släppning, samt ritningsbeteckningar
kan momenten i laddningsoch
smältningsprocessen
för de vanligaste gjutmetallerna
känner till olika metallers
gjutningsegenskaper, såsom
gjuttemperaturområde och
gjutningsprocessen
sörjer för arbetarskyddet i
alla arbetsmoment
kan laddningsvis välja råmaterial
för smältningen
känner till användningssätten
för tillsatsämnen
kan under handledning
använda bastillämpningar
inom gjuteribranschens
datateknik, med något
ritprogram
förstår betydelsen av simuleringsprogram
för gjutsystem
och gjutprocess för att
producera bra gjutgods
använder grundprinciper i
planeringen av gjutningen,
i placeringen av matare och
avlägsnandet av gaser
känner till hur de allmänt
använda ritningsbeteckningarna
i gjutteknisk
ritning inverkar på planeringen
av gjutningen
kan momenten i smältningsprocessen
för de vanligaste
gjutmetallerna, t.ex.
laddningsordningen och
-sättet för olika material
känner till de vanligaste
gjutmetallernas beteende
vid smältning, t.ex. principen
för höjningen och
justeringen av smälttemperaturen
kan använda smältugnar
korrekt, ekonomiskt och
tryggt och med iakttagande
av anvisningar
kan hantera metallsmältor
och känner till vilka legeringsämnen
som anvisas
t.ex. för gjutjärn och gjutbrons
kan under handledning
använda råmaterial för
laddning med beaktande av
analysresultat
kan grunderna i hur olika
metallers egenskaper och
legeringsämnen inverkar på
gjutbarheten
kan självständigt använda
gjuteribranschens grundläggande
tillämpningsprogram
i planeringen av gjutningen
kan identifiera sammanhang
där man kan använda
simuleringsprogram för
gjutsystem och gjutprocess
kan använda alternativa
lösningar i planeringen av
gjutningen, t.ex. i planeringen
av delningsplan, matare
och gjutkanaler samt i
användningen av kärnor
kan med hjälp av beteckningarna
i gjutteknisk
ritning forma ett enkelt
gjutstycke med gjut- och
ingjutssystem
behärskar smältprocesserna
för de vanligaste gjutmetallerna
så att önskad smältladdning
erhålls
känner till hur de vanligaste
gjutmetallerna uppför sig
vid smältning, t.ex. vid
tillsats av legeringsämnen
kan använda smältugnar
korrekt, ekonomiskt och
tryggt och med iakttagande
av anvisningar
kan hantera metallsmältor,
t.ex. ändra smältparametrar
under smältningen
kan självständigt ladda för
smältning enligt anvisningar
och analysmål
kan grunderna i hur olika
metallers egenskaper och
legeringsämnen inverkar på
gjutbarheten
94

Form- och kokillgjutning
kan kriterierna för råmaterialet
till de vanligaste gjutmetallerna,
t.ex. bitstorlek
och tillåtna tillsatsämnen
kan självständigt välja och
använda verktygsmaterial
som krävs i arbetet, för
olika anordningar
kan med anvisningar och
handledning tillverka enkelt
formade gjutstycken på
olika kravnivåer med kokill
och permanent form
känner till maskinella
tillverkningsmetoder för
formar och kärnor, t.ex.
Cold-boxmetoden
känner till konstruktionen
i gjutmaskiner och kokiller,
t.ex. stängnings- och
eventuella utskjutningsmekanismer,
kylsystem och
gasevakuering
känner till funktionen för
gjutprocessens kringutrustning
och kan använda den
under handledning
kan med handledning byta
form i gjutmaskinen
identifierar material som är
olämpliga och avvikande
för smältan
kan identifiera skicket hos
bruksmaterial för olika
anordningar, t.ex. slipstenar
och kaptrissor, samt
slung- och sandblästrars
blåsmaterial
kan vid behov tillverka kärnor
med vanliga metoder
kan arbetsmomenten i
kärntillverkning och eventuell
betning
kan med handledning placera
kärnor eller använda
kärnor i formar och kokiller
kan använda kringutrustning
enligt anvisningar
kan självständigt utföra kan byta en enkel form i
dagligt underhåll av gjutmaskin
och kringutrustning ningar
gjutmaskinen enligt anvis-
samt efter varje gjutning
sörjer i alla arbetsmoment kan arbetarskyddsaspekterna
vid gjutning
för arbetssäkerheten
kan lyfta och vända formen
och använder utrustning
enligt anvisningarna
kan identifiera hur säkra
för smältning sådana material
är som är lämpliga för
smältning, t.ex. kan förhindra
förekomsten av vätskor
i materialet
känner till egenskaper hos
materialen i utrustning för
efterbehandling
kan självständigt tillverka
enkla formar och kärnor
med vanliga metoder, samt
eventuella nya metoder som
används i utbildningen
kan arbetsmomenten i
kärntillverkning och principerna
för kvalitetskontrollen
i dem
känner till användningsprincipen
och -sätten samt
bruksändamålen för kärnor
behärskar användningen av
kärnor i kokiller och formar
kan vid behov självständigt
räkna ut stängningskraften
för en enkel form och justera
formen rätt så den inte
läcker
kan självständigt använda
kringutrustning enligt anvisningar
kan självständigt byta en
enkel form i gjutmaskinen
enligt anvisningar
sörjer självständigt för
arbetssäkerheten i alla
arbetsmoment i hela gjutprocessen
95

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Efterbehandling
Behärskande av
material
Mätning och inställning
kan principerna för efterbehandling
och kan under
handledning utföra enkla
uppgifter i avlägsnandet
av ingjutssystem och i finputsningen
av gjutgods,
t.ex. kapning och slipning,
beträffande gjutgods av
gjutjärn, stål, aluminium
och brons
känner till materialen för
tillverkning av gjutgods
känner till anordningarna
för smältning och gjutning
känner till behovet av inställning
av anordningar
vid tillverkning av gjutgods.
kan självständigt avlägsna
ingjutssystem och finputsa
gjutgods, t.ex. kapa och
slipa
kan använda maskiner och
anordningar för rengöring
av gjutgods och färdigställa
gjutgodsets yta enligt behovet
känner till arbetsmetoderna
för kvalitetskontroll av
arbetsstycken, t.ex. visuell
granskning och måttgranskning
kan utföra vanlig kvalitetskontroll,
t.ex. måttgranskning
känner till kriterierna för
underkännande och godkännande
vid granskning
av gjutgods
känner till reparationsmetoderna
för gjutfel och kan
reparera enkla gjutfel
känner till de vanligaste
värmebehandlingarna för
gjutgods av stål och gjutjärn,
t.ex. avspännings- och
mjukglödgning, härdning
och anlöpning
behandlar materialen för
tillverkning av gjutgods rätt
kan använda anordningarna
för smältning och gjutning
med litet handledning
kan under handledning
ställa in en gjutmaskin
för tillverkning av ett visst
gjutstycke.
kan självständigt välja rätta
efterbehandlingsmetoder,
t.ex. kapnings- och slipmetoder,
med beaktande av
gjutgodsets material
kan använda anordningar
för efterbehandling av
gjutgods för att uppnå den
kvalitet som kraven ställer
känner till tillämpningsområdena
och begränsningarna
för arbetsmetoderna
för kvalitetskontroll av
gjutgods
kan utföra vanlig kvalitetskontroll
enligt givna,
enkla kontrollkrav beträffande
gjutgodset och dess
material
kan självständigt utföra
åtgärderna vid underkännande
och godkännande i
kontrollen av gjutgods
förutser och väljer rätta
material och materialmängder
för tillverkningen av
gjutgods
kan självständigt använda
anordningarna för smältning
och gjutning enligt
anvisningar
kan självständigt enligt
anvisningar ställa in en
gjutmaskin för tillverkning
av ett visst gjutstycke.
96

Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
Förståelse av anvisningar
Kvalitetskontroll
Matematik och
naturvetenskaper
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G3 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
känner till de centralaste
ritsymbolerna i arbetsritningar
kan med hjälp planera och
utforma gjutstycket och de
ingjuts- och matarsystem
som det kräver
förstår betydelsen av kvalitet
kan med hjälp räkna de
vanligaste räkneoperationerna
som behövs i gjutprocessen,
t.ex. för tillsättning
av legeringsämnen och
för bindemedelsproportioner.
kan skapa sig en bild av en
arbetsritning med hjälp av
ritning och anvisningar
kan med handledning
planera och utforma gjutstycket
och de ingjuts- och
matarsystem som det kräver
kan under handledning
utföra grundkontrollerna
i kvalitetskontrollen av
gjutgods
kan under handledning
räkna de vanligaste räkneoperationerna
som behövs
i gjutprocessen, t.ex. för
tillsättning av legeringsämnen
och för bindemedelsproportioner.
utreder utifrån arbetsritningen,
med hjälp av ritningar
och anvisningar, hur
detaljen ska tillverkas
kan självständigt planera
och utforma gjutstycket
och de ingjuts- och matarsystem
som det kräver
kan självständigt utföra
grundkontrollerna i kvalitetskontrollen
av gjutgods
kan självständigt räkna
de vanligaste räkneoperationerna
som behövs
i gjutprocessen, t.ex. för
tillsättning av legeringsämnen
och för bindemedelsproportioner.
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Arbetssäkerhet, hälsa
och funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsanvisningar
för arbetet
sörjer för arbetarskyddet i
alla arbetsmoment
behöver handledning och
exempel
arbetar med ergonomiskt
riktiga arbetssätt
beaktar också andra arbetare
och deras arbetssäkerhet
söker information och löser
problem under handledning
agerar initiativrikt för att
utveckla arbetsplatsens arbetssäkerhet,
ergonomiska
arbetsmetoder och trivseln
på arbetsplatsen
håller sin arbetsplats snygg
och i ordning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt och
bedömer sitt eget arbete
kritiskt
beaktar andra arbetare fungerar interaktivt fungerar aktivt i par eller
som gruppmedlemmar
behandlar avfall som avfallshanteringen
agerar enligt miljöskyddets håller arbetsplatsen snygg
förutsätter principer.
och i ordning samt sörjer
och håller arbetsmiljön i
för dagligt underhåll av
ordning.
maskiner och anordningar.
97

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen tillverkar ett enkelt gjutstycke med gjutmaskin på en
arbetsplats eller i så äkta arbetsmiljö som möjligt i en läroinrättning. Arbetet görs i
sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett
yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning
av kunnandet och vid examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
4.4.4 Tillverkning av gjutmodell (30 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan använda mät- och handverktyg samt maskiner
för modelltillverkning rätt. De kan tillverka gjutmodeller och kärnlådor korrekt,
göra modeller med CAD/CAM-program av gjutmodeller och kärnlådor. De kan
bestämma bearbetningsbanor och bearbetning samt göra gjutsystem och fästa modeller.
De som avlägger examensdelen kan
• tillverka gjutbrätten ändamålsenligt av de vanligaste skivmaterialen
• använda modelltillverkningsmaskiner, handverktyg och specialutrustning för
mätning
• programmera och använda CNC-bearbetningsmaskiner
• ställa in och underhålla maskinerna
• välja rätta skär för varje bearbetningsuppgift och rätta varvtal för dem
• läsa och tolka normala maskinritningar samt vid behov använda matematiska
tillämpningar
98

•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
känner till standarder och gjuteriets anvisningar och krav för tillverkning av
modeller och kärnlådor
märka ut utslagningar utifrån ritningar och dimensionera och förse modellen
med tillräckliga kärnanvisningar
bestämma bearbetningsmåner, krympningar, släppningar, kärnstift och partytor
för modeller och kärnlådor
tillverka gjutmodeller och kärnlådor av trä, plast och andra motsvarande material
identifiera olika modellers och kärnlådors tillverkningsmaterial och kan behandla
dem rätt
modellmaterialens mekaniska egenskaper och deras beteende under limning,
bearbetning och ytbehandling
tillverka en modermodell av trä eller polyuretan
tillverka ett plastnegativ med hjälp av modermodell, med laminerings- eller
gjutmetod
tillverka plastmodeller och kärnlådor av epox-, polyuretan- eller motsvarande
plastföreningar i vätskeform
utforma enkla modelltillbehör med hjälp av CAD-CAM-program och avlägsna
onödiga delar från den elektroniskt ritade detaljens geometri
skala krympningar och tillsätta arbetsmån, släppningar, partytor och tillräckliga
anvisare för kärnorna
med hjälp av dator skriva ut behövliga snitt för utslagningen
skapa bearbetningsbanor för enkla modelltillbehör i bildrutan, och kan därvidlag
kontrollera och förhindra genomskärning
bearbeta modeller och kärnlådor av rätt modellmaterial med tillräckligt liten
stigning
känner till bearbetningsbara blockmaterial av plast och hur de beter sig vid
bearbetning
välja rätta matnings- och rotationshastigheter
måttgranska modelltillbehören
välja en lämplig ytbehandlingsmetod samt finslipa och ytbehandla modeller
och kärnlådor
tillverka gjutbrätten ändamålsenligt av de vanligaste skivmaterialen
framställa gjutsystem enligt anvisningar
placera och sätta fast modellerna och gjutsystemen på gjutbrättena med tillräcklig
noggrannhet.
99

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver handledning går självständigt framåt i
sitt arbete, men behöver
handledning för att komma
i gång eller för att gå från
ett arbetsmoment till nästa
arbetar planmässigt
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
åstadkommer en fungerande
modell och kärnlåda,
men bara under handledning
ber om råd vid behov.
behärskar arbetshelheten,
men behöver handledning
åstadkommer en fungerande
modell och kärnlåda
utifrån givna dokument
kräver handledning i början arbetar på eget initiativ och
företagsamt.
beaktar företagsamhet.
Föremål för
bedömning
2. Behärskande av
arbetsmetoder
Användning av
maskiner
Användning av
arbetsredskap
Behärskande av
material
Mätning och inställning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
väljer maskiner och anordningar
ställer vid behov in varvtal ställer självständigt in ma-
rätt i förhållande och matning
skiner, anordningar och
till arbetsstycket som ska
anslag
bearbetas
ställer in rätt varvtal och
matning
använder maskinspecifik
skyddsutrustning rätt
använder arbetsredskap
ändamålsenligt
väljer material enligt anvisningar
och dokument
väljer rätt mätverktyg,
krympning och använder
dem rätt
utför de nödvändiga mätningarna
väljer rätt skär och skärhållare
samt fäster dem rätt
kan välja rätta verktyg och
underhålla dem
behandlar och bearbetar
material rätt
utför självständigt mätningarna
av modell och
kärnlåda
åstadkommer självständigt
en måttexakt, snyggt bearbetad
modell och kärnlåda
underhåller och ställer in
arbetsredskap och sörjer för
deras skick
förutser materialbehovet
och åstadkommer litet restmaterial
utför mätningarna omsorgsfullt
och noggrant
identifierar vid mätningen
eventuella fel, glapp och
krympningar i modell och
kärnlåda, och åtgärdar dem
100

Färdigheter i CAD/
CAM- och CNC-teknik
har tillräckliga basfärdigheter
i datateknik
gör enkla bearbetningsbanor
med CAM-program
kan postprocessa och bearbeta
enkla bearbetningsbanor
känner till åtminstone
ett CAM-program och
funktionsprincipen för
CNC-maskiner och de
anordningar, fästdon och
annan hjälputrustning som
används i dem.
kan programmera och bearbeta
enkla modeller och
kärnlådor
förfärdigar självständigt
ämnen och fäster rätt
beaktar krympningar, partytor,
släppningar och bearbetningsmåner.
kan självständigt välja rätta
bantyper enligt arbetsstycke
kan ta snitt av stycket och
vända samt placera stycket
på rätt plats.
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Materialteknik
Matematik och
naturvetenskaper
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
känner till de centralaste
beteckningarna i arbetsritningar
känner till data som behövs
för en utslagning
kan ta reda på släppningar,
bearbetningsmåner och
krympningar
känner till tabeller och
standarder som behövs för
modelltillverkning
kan använda tabeller, t.ex.
tabell över blockmått
identifierar olika träslag,
plywood och plaster som
används allmänt för formtillverkning
kan räkna ut areorna i gjutkanalerna
förstår blandningsförhållandena
för plaster i vätskeform
betydelsen av deras
beteende
förstår betydelsen av kvalitet.
kan med hjälp av ritningar
och anvisningar skapa sig
en bild av utslagningar
kan ur en tabell ta reda på
behövliga uppgifter för att
tillverka modell och kärnlåda
känner till valkriterier för
olika material för modeller
och kärnlådor, t.ex. vattenhaltens
inverkan
känner till kvalitetskraven
för modeller och kärnlådor
känner till olika formmaterials
inverkan på formens
och kärnlådans ytkvalitet.
kan ta reda på en utslagning
med hjälp av ritningar
och anvisningar
drar slutledningar utifrån
utslagningen om arbetsfogar
och behövliga material
löser materialval självständigt
känner till fel som orsakas
av förändringar hos plaster i
vätskeform
kontrollerar och korrigerar
vid behov med matematikens
hjälp förhållandena
mellan gjutkanalernas ytor.
101

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Arbetssäkerhet, hälsa
och funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsanvisningar
i anslutning till
arbetet
behöver handledning för att
upprätthålla funktions- och
arbetsförmågan i sitt eget
arbete
lär sig med hjälp av handledning
och exempel
arbetar med ergonomiskt
riktiga arbetssätt och beaktar
också andra arbetare och
deras arbetssäkerhet
är motiverad att iaktta
hälsosamma levnadsvanor
samt sörja för sin egen
funktions- och arbetsförmåga
löser problem med assistans
och bedömer resultaten
kan uppföra sig i arbetslaget har vilja och förmåga till
samarbete
behandlar avfall som avfallshanteringen
förutsätter principer
agerar enligt miljöskyddets
och håller arbetsmiljön i håller arbetsplatsen snygg
ordning.
och i ordning samt sörjer
för dagligt underhåll av
maskiner och anordningar.
agerar initiativrikt för att
utveckla arbetsplatsens arbetssäkerhet,
ergonomiska
arbetsmetoder och trivseln
på arbetsplatsen
iakttar hälsosamma levnadsvanor
och agerar aktivt
för att upprätthålla och
främja arbetsförmågan
löser arbetsrelaterade problem
självständigt och
bedömer sitt eget arbete
kritiskt
kan fungera interaktivt och
beaktar alltid andra arbetare
följer kvalitetssystemet.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen tillverkar för hand och/eller med CAD/CAM/
CNC-teknik någon gjutmodell, kärnlåda eller delhelhet på en arbetsplats eller i så
äkta arbetsmiljö som möjligt i en läroinrättning. Arbetet görs i sådan omfattning att
yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
102
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett
yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning
av kunnandet och vid examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.

4.5 Examensdelar som är valbara för alla
4.5.1 Montering av automationsnät (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan montera anordningar i styrskåp och kabla systemet.
De som avlägger examensdelen
• förstår konstruktionen och funktionsprincipen i ett distribuerat styrsystem
• de vanligaste principerna för datatrafiklösningar som används i systemen
• kan principerna för datatrafikteknik och trådlös dataöverföring
• kan montera anordningar i styrskåp och i anordningar som ska styras
• kan montera kablar och ledningar längs kabelrutter och beakta eventuella störningskällor
i installationerna
• kan utföra kabeldragning och jorda anordningar
• kan montera sensorer och manövreringsorgan i olika styrenheter
• kan använda mätanordningar för att säkerställa kvaliteten på kabeldragningen
• kan tillämpa programvara, felsökning och monitorövervakning av funktionerna
• kan principen för hur övervakningsprogram ansluter sig till automationsnät
• beaktar möjligheterna till elektromagnetiska störningar för systemets anordningar
och kablar.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver handledning behöver handledning för
att komma i gång
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
arbetar självständigt enligt
planen
103

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
åstadkommer en fungerande
helhet bara med
handledning
ber om råd vid behov.
behärskar arbetshelheten,
men behöver handledning
strävar efter att arbeta
snabbt.
konstruerar anordningen
så att den fungerar enligt
planen
arbetar på eget initiativ och
företagsamt.
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Mekaniska monteringar
Elinstallationer
Användning av
arbetsredskap
Behärskande av
material
Mätning och inställning
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Kvalitetskontroll
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
monterar anordningar i
styrskåp
installerar elkopplingar i
styrskåp
installerar datatrafikkablar
för fältanordningar
använder givna arbetsredskap
ändamålsenligt så att
de inte skadar komponenter
identifierar materialet i
konstruktioner, kablar och
ledningar som används och
väljer material enligt anvisningarna
konstaterar spänning genom
mätning.
Bedömningskriterier
monterar anordningar i
systemet, självständigt eller
som aktiva gruppmedlemmar
kopplar datatrafikkablars
anslutningsdon
beaktar elektriska störningskällor
väljer arbetsredskap ändamålsenligt
känner till valkriterierna
för material och behandlar
materialen rätt
skyddar materialet under
montering
konstaterar genom mätning
funktionerna hos
anordningarna som hör till
systemet.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan de vanligaste ritsymbolerna
behöver handledning i
identifierandet av kvalitetskraven
känner till presentationssätten
för styrningen i styranordningar
identifierar kvalitetskraven i
anslutning till arbetet
monterar anordningar självständigt
åstadkommer självständigt
riktiga ledningsinstallationer
och konstaterar deras
kvalitet genom mätning
använder arbetsredskap
effektivt, underhåller dem
och håller dem i skick
löser materialval och förutser
materialbehovet
gör mätningar omsorgsfullt
och noggrant samt
bedömer mätresultatets
riktighet.
tar reda på systemets funktion
med hjälp av ritningar
och scheman
åstadkommer ett slutresultat
av god kvalitet
104

Matematik och
naturvetenskaper
förstår principen för hur
signalen bildas som används
i informationsöverföring.
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsanvisningar
i anslutning till
arbetet
lär sig med hjälp av handledning
och exempel
arbetar ergonomiskt rätt
löser problem under handledning
och bedömer resultatet
kan fungera i par eller i
grupp
Interaktion och
samarbete
fungerar under handledning
i par eller i grupp
Yrkesetik hanterar avfall korrekt agerar enligt principerna
för miljöskydd
sörjer för att arbetsmiljön
är snygg.
sörjer för att arbetsplatsen
är snygg och att maskinerna
underhålls.
agerar initiativrikt och utvecklar
sin arbetsomgivning
agerar aktivt för att upprätthålla
arbetsförmågan
löser arbetsrelaterade problem
självständigt och bedömer
kritiskt sitt arbete
kan fungera interaktivt och
beaktar andra arbetare
följer kvalitetssystemet.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen visar sin yrkesskicklighet genom att utföra arbetsuppgifter
som ansluter sig till studiehelheten i branschens företag eller i en läroinrättning.
Arbetet görs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras
motsvara kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett
yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning
av kunnandet och vid examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
105

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
4.5.2 Montering av maskinautomation (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen känner till en robots funktion och konstruktionsdelarna
i ett elektropneumatiskt system, samt deras funktion så att de kan bygga
ett litet styrsystem enligt monteringsritningar, kopplingsscheman och givna funktionsdokument.
De kan programmera en robot och ett styrsystem att fungera enligt
önskade funktionsvärden, och göra små ändringar och styrprogram.
De som avlägger examensdelen kan
• identifiera olika robottyper och -konstruktioner
• självständigt göra ett program för en robot med hjälp av handstyrdonet
• till roboten koppla dithörande automationsanordningar och programmässigt
förena anordningarna till en fungerande helhet
• vid behov använda olika koordinatsystem och parkeringssätt
• provköra programmet som de gjort och använda programmet också i produktionskörning
• identifiera olika pneumatiska ventiler och cylindrar samt förstå deras funktionsprincip
• dimensionera cylindrar enligt användningsbehovet
• montera och koppla sensorer för pneumatik
• göra ett litet elektropneumatiskt system enligt kopplingsscheman
• göra inställningar i pneumatiksystemets funktioner och identifiera fel i systemet
• utföra mekanisk montering av styranordningar och sensorer för manövreringsorgan
• utföra kabeldragningar och kopplingar i anslutning till styrsystemet
• använda programmerbar logik i styrningen av systemen
• utföra mekaniska monteringar samt kabeldragningar och kopplingar för effektmatnings-
och styrsystemet
• ta en enskild automationsanordnings styrprogram i drift och flytta det till styrsystemet
• starta styrsystemets hanteringsprogram (logikprogram)
• göra behövliga ändringar i programmets parametrar och andra ändringar som
inverkar på anordningarnas funktion
• använda verktyg för montering av automationsanläggningar
• använda mätanordningar som behövs för mätning av skicket
106

•
använda logikprogrammets diagnostiseringsverktyg för att ta reda på en anordnings
funktion.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver handledning behöver handledning för
att komma i gång
arbetar självständigt enligt
planen
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
åstadkommer en fungerande
helhet bara med
handledning
ber om råd vid behov.
behärskar arbetshelheten,
men behöver handledning
strävar efter att arbeta
snabbt.
kan bringa anläggningen
att fungera som helhet
arbetar på eget initiativ och
snabbt.
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Användning av robot
Elektropneumatiska
installationer
Användning av logik
Användning av
arbetsredskap
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan utföra de vanligaste
driftsåtgärderna
kan fästa elektriska anordningar
och pneumatiska
komponenter rätt
kan utföra grundläggande
ledningsdragning och
kabeldragning för anordningarna
kopplar in logiken i systemet
använder arbetsredskap
ändamålsenligt
gör ett program med handprogrammeringsdon,
självständigt
eller som aktiva
gruppmedlemmar
använder godkända monteringssätt
för kablar och
ledningar
kan koppla logiken och
använda styrsystemets hanteringsprogram
väljer arbetsredskap ändamålsenligt
utför självständigt behövliga
inställningar vid ibruktagningen
och provkör
programmet som de gjort
åstadkommer självständigt
riktiga och snygga installationer
av anordningar och
ledningar
tar självständigt systemets
styrprogram i bruk och gör
vid behov ändringar i programmet
använder arbetsredskap
effektivt
107

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Mätning och inställning
väljer rätta mätverktyg för
mätning av mekaniska
installationer och använder
dem rätt
säkerställer installationen
genom mätning.
gör ibruktagningsmätningarna
självständigt
mäter styrningens elektriska
signaler med rätta mätmetoder.
gör mätningar omsorgsfullt
och noggrant samt bedömer
mätresultatets riktighet
ställer in mekaniska och
elektriska komponenter till
sina funktionsvärden.
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Kvalitetskontroll
Matematik och
naturvetenskaper
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan de vanligaste ritsymbolerna
behöver handledning i
identifierandet av kvalitetskraven
förstår betydelsen av de
fysikaliska storheterna.
Bedömningskriterier
känner till presentationssätten
för styrningen i styranordningar
identifierar kvalitetskraven
sluter sig till hur ändringar
i de fysikaliska storheterna
inverkar på arbetsobjektet.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsbestämmelser
behöver handledning och
exempel
arbetar ergonomiskt rätt
söker information och löser
problem under handledning
tar reda på anordningens
funktion med hjälp av ritningar
och scheman
kan korrigera sin arbetsprestation
enligt kvalitetskraven
analyserar med matematikens
hjälp hur olika storheter
inverkar på funktionen.
håller sin arbetsplats snygg
och i ordning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
beaktar andra arbetare fungerar interaktivt fungerar aktivt i par eller
som gruppmedlemmar
använder arbetsredskap så arbetar ansvarsfullt och arbetar omsorgsfullt och
att de inte skadar komponenter.
sörjer för arbetsredskap och noggrant.
underhåll av
maskiner.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen monterar någon automationsanläggning eller delhelhet
på en arbetsplats eller i så äkta arbetsmiljö som möjligt i en läroinrättning.
Arbetet görs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara
kraven på yrkesskicklighet.
108

I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett
yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning
av kunnandet och vid examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
4.5.3 Montering av elektronik (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan arbeta i elektronikindustrin vid produktionslinjen
som medlemmar i en arbetsgrupp, och kan tillverka kretskort med rätta arbetsmetoder
antingen med hand- eller maskinladdning. De kan välja rätta komponenter,
beakta esd-skyddet och utföra kvalitetskontrollmätningar av produkterna
vid linjen.
De som avlägger examensdelen kan
• arbeta med tillverkningsuppgifter inom elektronik som medlemmar i en arbetsgrupp
• ritsymbolerna och ritstandarderna för elektronik
• läsa kretsscheman
• använda hand- och elverktyg rätt och tryggt
• välja rätta komponenter och material enligt arbetet
• tillverka kretskort enligt ritningar
• välja rätta verktyg enligt arbetet
• löda komponenter på kretskort
• agera som ESD-skyddet förutsätter
• utföra kvalitetskontrollmätningar
• använda mätutrustning vid felsökning
• kontrollera funktionsskicket hos elektroniska komponenter
• använda handböcker på engelska.
109

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver handledning behöver handledning för
att komma i gång
arbetar självständigt enligt
planen
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
Kommunikation
kan underhålla, reparera
eller montera anordningar
bara under handledning
ber om råd vid behov
kan rapportera sina uppgifter
muntligt.
behärskar arbetshelheten,
men behöver handledning
strävar efter att arbeta
snabbt
kan göra skriftliga rapporter.
underhåller, reparerar eller
monterar anordningar
enligt ritningar och anvisningar,
iakttagande elsäkerhetsbestämmelserna
arbetar på eget initiativ och
snabbt
kan göra skriftliga rapporter
och stå i kontakt med
kunderna.
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Användning av
maskiner
Testning av produktionen
Användning av
arbetsredskap
Hantering av komponenter
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan använda enkla maskiner
utför som gruppmedlemmar
de vanligaste testningarna
som behövs i produktionen
använder arbetsredskap
ändamålsenligt
behöver handledning för
identifiering av komponenter.
behöver handledning vid
användning av maskiner
och anordningar
utför självständigt eller som
aktiva gruppmedlemmar
testningarna som behövs i
produktionen
väljer arbetsredskap ändamålsenligt
hanterar komponenter rätt
under handledning.
använder maskiner och
anordningar självständigt
utför självständigt testningarna
som behövs i produktionen
använder arbetsredskap rätt
och effektivt
hanterar produktionskomponenter
rätt och enligt
anvisningarna.
110

Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Dokument för produktionen
Kvalitetskontroll
Matematik och
naturvetenskaper
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan de vanligaste ritsymbolerna
behöver handledning i
identifierandet av kvalitetskraven
förstår betydelsen av de
fysikaliska storheterna.
behöver handledning i
användningen av produktionsdokument
identifierar kvalitetskraven
sluter sig till hur ändringar
i de fysikaliska storheterna
inverkar på arbetsobjektet.
kan självständigt använda
företagets eller kundernas
dokument
kan korrigera sin arbetsprestation
enligt kvalitetskraven
analyserar med matematikens
hjälp hur olika storheter
inverkar på funktionen.
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbets- och elsäkerhetsanvisningar
behöver handledning och
exempel
arbetar ergonomiskt rätt
söker information och löser
problem under handledning
håller sin arbetsplats snygg
och i ordning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
beaktar andra arbetare fungerar interaktivt fungerar aktivt i par eller
som gruppmedlemmar
använder arbetsredskap så arbetar ansvarsfullt och arbetar omsorgsfullt och
att de inte skadar komponenter.
sörjer för arbetsredskap och noggrant.
underhåll av
maskiner.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen visar sin yrkesskicklighet genom att arbeta i olika
arbetshelheter och uppgifter i elektronikproduktion, i grupp eller ensam på en arbetsplats
eller i så äkta arbetsmiljö som möjligt i en läroinrättning. Arbetet görs i
sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
111

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett
yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning
av kunnandet och vid examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
4.5.4 Montering av hydraulik (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen känner till grunderna i funktionen hos anordningarna
i hydrauliska systems energiöverföringskedja, och kan montera dem. De kan
utföra åtgärder i anslutning till start av hydrauliksystem. De känner till grunduppgifter
i underhållet av hydrauliksystem och kan utföra dem. De kan underhålla hydrauliska
anordningar.
De som avlägger examensdelen kan
• beakta allmänna arbetarskyddsaspekter och speciellt sådana relaterade till hydraulisk
teknik
• de fysikaliska grunderna för hydraulisk teknik och kan granska olika storheters
inverkan med matematikens hjälp
• de centralaste ritsymbolerna för hydraulik
• tolka hydraulikscheman när de monterar anordningar och söker fel
• planera elstyrning av enkla hydrauliska manöveranordningar
• funktionsprincipen för öppet och slutet hydrauliskt system
• faktorer som inverkar på hydraulsystems trycknivå
• identifiera inverkan av tryckchocker, kavitation och värme på ett hydrauliksystems
funktion
• bruksändamålen för olika hydraulikvätskor
• beakta renhetskraven vid montering av hydraulik
• montera hydrauliska pumpar, motorer och cylindrar samt känner till deras
funktionsprinciper och utför underhåll på dem
• principen för lagring av hydraulisk energi i tryckackumulatorer
• montera riktnings-, tryck-, strömnings- och proportionalventiler för styrning
av hydraulisk energi
• montera ledningarna från styranordningen till hydraulikkomponenterna
• funktionsprinciperna för logikventiler
• underhålla hydrauliksystem
• använda mätutrustning för konditionsövervakning av hydrauliksystem
112

•
•
•
•
•
•
använda de vanligaste maskinerna och anordningarna för tillverkning av röroch
slangsystem
montera standardenliga rörsystem och slangar för överföring av hydraulisk energi
skydda komponenterna mot orenheter under monteringen
rengöra rör- och slangsystem före ibruktagning
utföra åtgärder i anslutning till ibruktagning av hydrauliksystem
tolka instruktionsböcker och dokument på engelska.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver handledning behöver handledning för
att komma i gång
arbetar självständigt enligt
en plan
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
monterar under handledning
komponenter samt
rörsystem och slangar i
anslutning till dem
ber om råd vid behov.
kan tolka anvisningar, arbetsritningar
och scheman så att den fungerar enligt
konstruerar anordningen
utför arbetshelheten, men planen
behöver handledning
kräver handledning i början arbetar på eget initiativ och
strävar efter att arbeta ändamålsenligt.
företagsamt.
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Mekaniska monteringar
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
utför de vanligaste mekaniska
monteringarna och
beaktar renlighetskravet vid
montering
utför självständigt eller som
aktiva gruppmedlemmar
krävande mekaniska monteringar
samt kan skydda
komponenterna från orenheter
utför självständigt mekanisk
montering av komponenter,
rörsystem och
slangar
113

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Elinstallationer
Rengöring och
ibruktagning av
hydraulsystem
Användning av
arbetsredskap
Behärskande av
material
installerar elektriska anordningar
och komponenter
rätt
utför grundläggande lednings-
och kabeldragning
rengör och skyddar rörsystem
och slangar med rätta
metoder enligt anvisningar
använder arbetsredskap ändamålsenligt
så att de inte
skadar komponenter
identifierar materialen
i slangar, rörsystem och
komponenter som används
för anordningarna.
använder godkända monteringssätt
för kablar och
ledningar
rengör och sköljer hydrauliksystem
enligt given
anvisning
väljer arbetsredskap ändamålsenligt
väljer material enligt anvisningar
och standarder
behandlar materialen rätt.
åstadkommer självständigt
riktiga och snygga installationer
av anordningar och
ledningar
tar hydrauliksystem i bruk
på rätt sätt och tryggt
underhåller sina arbetsredskap
och håller dem i skick
väljer material enligt standarder
och förutser materialbehovet.
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Kvalitetskontroll
Matematik och
naturvetenskaper
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
känner till de centralaste
ritsymbolerna för hydraulik
och hydrauliska styrscheman
kan tolka monteringsritningar
för slangar, rörsystem
och hydrauliska komponenter
behöver handledning i
identifierandet av kvalitetskraven
förstår betydelsen av fysikaliska
storheter som ansluter
sig till hydraulik.
Bedömningskriterier
tolkar ritningar för elektrifiering
av hydrauliksystem
identifierar kvalitetskraven i
anslutning till arbetet
sluter sig till vilken inverkan
ändringar i de fysikaliska
storheterna har på hydrauliksystemets
funktion.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsanvisningar
i anslutning till
arbetet
arbetar ergonomiskt rätt
tolkar scheman för styranordningar
för hydrauliksystem
åstadkommer ett slutresultat
av god kvalitet
granskar vid behov med
matematikens hjälp vilken
inverkan ändringar i olika
storheter har på hydrauliksystemets
funktion.
agerar initiativrikt och utvecklar
sin arbetsomgivning
och agerar aktivt för att
upprätthålla arbetsförmågan
114

Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
lär sig med hjälp av handledning
och exempel
fungerar under handledning
i par eller i grupp
använder arbetsredskap så
att de inte skadar komponenter.
löser problem under handledning
och bedömer resultatet
kan fungera i par eller i
grupp
arbetar ansvarsfullt och
sörjer för arbetsredskap och
underhåll av maskiner.
löser arbetsrelaterade problem
självständigt och bedömer
kritiskt sitt arbete
kan fungera interaktivt och
beaktar andra arbetare
arbetar omsorgsfullt och
noggrant.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen visar sin yrkesskicklighet genom att montera ett
hydrauliksystem samt genom att starta och underhålla det i branschens företag eller
i en läroinrättning. Arbetet utförs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan
konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett
yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning
av kunnandet och vid examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
4.5.5 Reparation av maskiner och anordningar (20 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen känner till funktionen och konstruktionsdelarna
hos de vanligaste små maskinerna och mätarna som används i hemhushåll, kontor
och industri så att de kan med hjälp av bruks- och underhållsanvisningar montera,
demontera och reparera dem. De ska kunna söka fel i anordningarna med mätare,
hitta komponenter som är i olag och byta dem till nya. De ska iaktta elsäkerhetsbestämmelserna
i sitt arbete.
115

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
De som avlägger examensdelen kan
• underhålla kontorsmaskiner
• installera styrprogram för kontorsmaskiner
• läsa de vanligaste maskinernas monterings- och kopplingsritningar
• reparera och underhålla de vanligaste elverktygen och eldrivna konsumtionsapparater
• använda behövliga verktyg för reparationerna
• utföra eltekniska mätningar och utifrån mätningarna lokalisera anordningar
eller komponenter som är i olag
• underhålla och reparera de vanligaste analoga och digitala mätanordningarna
• kalibrera mätanordningar
• dokumentera reparationsarbetet och utföra kontroller och mätningar som förutsätts
av elsäkerhetsbestämmelserna
• funktionsprincipen och konstruktionerna hos kortslutningsmotorer
• utföra mekaniska monteringar av maskiners styranordningar
• utföra kabeldragningar och kopplingar i anslutning till styrsystemet
• montera in frekvensomriktare som del av styrsystem, enligt ritningar och
kopplingsscheman
• hålla sin arbetsplats snygg och trygg
• utföra monteringar, reparationer och mätningar i enlighet med elsäkerhetsstandarden
6002.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver handledning behöver handledning för
att komma i gång
arbetar självständigt enligt
planen
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
116
kan underhålla, reparera
eller montera anordningar
bara under handledning
ber om råd vid behov.
behärskar arbetshelheten,
men behöver handledning
strävar efter att arbeta
snabbt.
underhåller, reparerar eller
monterar anordningar
enligt ritningar och anvisningar,
iakttagande elsäkerhetsbestämmelserna
arbetar på eget initiativ och
snabbt.

Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Reparation och
underhåll
Styrströmskretsar
Användning av
arbetsredskap
Mätning och inställning
Elsäkerhet
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Kvalitetskontroll
Matematik och
naturvetenskaper
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan demontera och fästa
anordningarnas vanligaste
mekaniska och elektriska
delar och komponenter rätt
installerar elektriska anordningar
och komponenter
rätt
utför grundläggande lednings-
och kabeldragning
använder arbetsredskap
ändamålsenligt
väljer rätta mätverktyg för
mätning av mekaniska
installationer och använder
dem rätt
säkerställer installationen
genom mätning
kan utföra mätningar och
kontroller i enlighet med
elsäkerhetsbestämmelserna.
Bedömningskriterier
utför mekaniska och elektriska
monteringar självständigt
eller som aktiva
gruppmedlemmar
använder godkända monteringssätt
för kablar och
ledningar
väljer arbetsredskap ändamålsenligt
gör ibruktagningsmätningarna
självständigt
konstaterar de elektriska
signalerna i anslutning till
styrningen genom mätning
med rätta mätmetoder
kan dessutom dokumentera
resultaten under handledning.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan de vanligaste ritsymbolerna
behöver handledning i
identifierandet av kvalitetskraven
förstår betydelsen av de
fysikaliska storheterna.
känner till presentationssätten
för styrningen i styranordningar
identifierar kvalitetskraven
sluter sig till hur ändringar
i de fysikaliska storheterna
inverkar på arbetsobjektet.
söker självständigt anordningarnas
mekaniska och
elektriska fel och utför behövliga
mekaniska inställningar
vid ibruktagningen
samt behövliga elektriska
kontrollmätningar
kan självständigt utföra
korrekta och snygga installationer
av anordningar och
ledningar
använder arbetsredskap rätt
och effektivt
gör mätningar omsorgsfullt
och noggrant samt bedömer
mätresultatets riktighet
ställer in mekaniska och
elektriska komponenter till
sina funktionsvärden
mäter och dokumenterar
självständigt.
tar reda på anordningens
funktion med hjälp av ritningar
och scheman
kan korrigera sin arbetsprestation
enligt kvalitetskraven
analyserar med matematikens
hjälp hur olika storheter
inverkar på funktionen.
117

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsbestämmelser
behöver handledning och
exempel
arbetar ergonomiskt rätt
söker information och löser
problem under handledning
håller sin arbetsplats snygg
och i ordning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
beaktar andra arbetare fungerar interaktivt fungerar aktivt i par eller
som gruppmedlemmar
använder arbetsredskap så arbetar ansvarsfullt och arbetar omsorgsfullt och
att de inte skadar komponenter.
sörjer för arbetsredskap och noggrant.
underhåll av
maskiner.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen underhåller eller reparerar en elektrisk maskin eller
monterar en helhet av anordningar på en arbetsplats eller i så äkta arbetsmiljö som
möjligt i en läroinrättning. Arbetet görs i sådan omfattning att yrkesskickligheten
kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett
yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning
av kunnandet och vid examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
118

4.5.6 Montering av logikstyrning (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen känner till funktionsprinciperna för programmerbar
logik och industri-PC samt användningen av dem för styrning i automation. De kan
installera effektmatningen till logikens eller industri-PC:ns styrskåp samt ingångar
och utgångar samt kan sammanställa en fungerande helhet av modulära system. De
kan göra enkla styrprogram enligt IEC61131-3 i någon programmeringsmiljö.
De som avlägger examensdelen kan
• funktionsprinciperna i och skillnaderna mellan programmerbar logik och industri-PC
• montera olika ingångs- och utgångsenheter i modulär logik eller industri-PC
• koppla effektmatning till centralenheten samt till ingångar och utgångar
• koppla ingångs- och utgångssignaler
• beakta störningsskyddet och jordningen vid installationer
• bestämma anordningshelheten med hjälp av programvara
• tolka program som uppfyller standarden IEC61131-3
• göra enkla program som uppfyller standarden IEC61131-3 med logikprogrammens
programmeringsprogram
• mata programmet in i logikens eller industri-PC:ns minne
• starta logikprogrammet och ta säkerhetskopia av det
• söka fel med hjälp av programmeringsprogrammet
• signalstandarder.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
119

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver handledning behöver handledning för
att komma i gång
arbetar självständigt enligt
planen
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
åstadkommer en fungerande
helhet bara med
handledning
ber om råd vid behov.
behärskar arbetshelheten,
men behöver handledning
strävar efter att arbeta
snabbt.
konstruerar anordningen
så att den fungerar enligt
planen
arbetar på eget initiativ och
företagsamt.
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Mekaniska monteringar
Elinstallationer
Användning av
arbetsredskap
Behärskande av
material
Mätning och inställning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
utför mekaniska monteringar
av anordningar i
styrskåp
monterar ledningsrännor
och fästskenor i styrskåp
drar ledningar för anordningar
i styrskåp
använder givna arbetsredskap
ändamålsenligt så att
de inte skadar komponenter
identifierar materialet i
delar som används i anordningar
samt i komponenter,
kablar och ledningar samt
väljer material enligt anvisningarna
konstaterar spänning genom
mätning
monterar självständigt anordningar
och komponenter
i styrskåp
sammanställer ett modulärt
styrsystem
använder godkända monteringssätt
för kablar och
ledningar
väljer arbetsredskap ändamålsenligt
känner till valkriterierna
för material och behandlar
materialen rätt
konstaterar ingångs- och
utgångssignalerna för styrning
med korrekta mätmetoder
säkerställer självständigt
att den mekaniska monteringen
och komponenterna
är korrekta
åstadkommer självständigt
riktiga och snygga installationer
av anordningar och
ledningar
använder arbetsredskap
effektivt, underhåller dem
och håller dem i skick
löser materialval och förutser
materialbehovet
gör mätningar omsorgsfullt
och noggrant samt bedömer
mätresultatets riktighet
120

Programmering,
användning av
styranordning
känner till grundstrukturen
i standardenliga styrprogram
kan spara programmet,
mata det i styranordningen
och starta styranordningen.
gör små styrprogram
gör små ändringar i styrprogrammen
tar programmet i bruk.
planerar små styrprogram
på olika programmeringssätt
och gör program
startar styranordningen
tryggt med ett nytt eller
ändrat program
kan spara en säkerhetskopia
och säkerställa styrprogrammet.
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Behärskande av
kvalitet
Matematik och
naturvetenskaper
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
känner till de centralaste
ritsymbolerna för styrscheman
känner till ritsymbolerna
för manöverorgan och sensorer
behöver handledning i
identifierandet av kvalitetskraven
förstår betydelsen av de
fysikaliska storheterna som
ansluter sig till arbetet.
Bedömningskriterier
känner till presentationssätten
för styrningen i styranordningar
tar med hjälp av scheman
reda på adresserna för sensorers
och manöverorgans
anslutningar i en styranordning
identifierar kvalitetskraven i
anslutning till arbetet
sluter sig till vilken inverkan
ändringar av de
fysikaliska storheterna får i
arbetsobjektet.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsanvisningar
i anslutning till
arbetet
lär sig med hjälp av handledning
och exempel
fungerar under handledning
i par eller i grupp
arbetar ergonomiskt rätt
löser problem under handledning
och bedömer resultatet
kan fungera i par eller i
grupp
tar reda på anordningens
funktion med hjälp av ritningar
och scheman
åstadkommer ett slutresultat
av god kvalitet
analyserar vid behov
med matematikens hjälp
olika storheters inverkan på
funktionen.
agerar initiativrikt och utvecklar
sin arbetsomgivning
agerar aktivt för att upprätthålla
arbetsförmågan
löser arbetsrelaterade problem
självständigt och bedömer
kritiskt sitt arbete
kan fungera interaktivt och
beaktar andra arbetare
121

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Yrkesetik hanterar avfall korrekt agerar enligt principerna
för miljöskydd
sörjer för att arbetsmiljön sörjer för att arbetsplatsen
är snygg.
är snygg och att maskinerna
underhålls.
följer kvalitetssystemet.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen visar sin yrkesskicklighet genom att utföra arbetsuppgifter
i enlighet med studiehelheten i branschens företag eller i en läroinrättning.
Arbetet görs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara
kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett
yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning
av kunnandet och vid examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
4.5.7 Mikromekanisk tillverkning (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan planera och tillverka precisionsprodukter av
olika plast- och metallkvaliteter, med manuell bearbetning samt CNC- och laserbearbetning.
De kan sammanfoga bearbetade detaljer och göra en större helhet av dem
(t.ex. en växellåda). De kan använda mätande sensorer och mikrocontrollers samt
ansluta dem till de produkter de har tillverkat. De kan göra moderna förband t.ex.
med limning. De kan testa produkterna de har tillverkat.
De som avlägger examensdelen kan
• tillverka små kugghjul och andra precisiondelar, t.ex. små gripverktyg
• räkna ut och välja rätta bearbetningsdata
122

•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
göra finmekaniska plåtdelar med laserbearbetning
göra små delar med CNC-maskiner
beakta toleranserna vid bearbetning
bygga en större helhet av enskilda delar
göra limförband
byta batterier i mikromekaniska anordningar
använda LED-teknik
använda mätande sensorer
använda mikrocontrollers som del av en anordning
använda miniatyrmotorer
använda trådlös styrningsteknik.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver handledning behöver handledning för
att komma i gång
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
åstadkommer en fungerande
helhet bara med
handledning
ber om råd vid behov.
Bedömningskriterier
behärskar arbetshelheten,
men behöver handledning
strävar efter att arbeta
snabbt.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
arbetar självständigt enligt
planen
arbetar på eget initiativ och
snabbt.
Montering kan tolka monteringsbilder kan montera kan planera och genomföra
monteringar
Tillverkning av delar kan tillverka enkla precisionsdelar
kan tillverka krävande precisionsdelar
kan planera och tillverka
krävande precisionsdelar
Styrteknik förstår styrtekniken för
mikromekaniska anordningar.
kan bygga enkla mikrocontrollers.
kan planera och bygga styranordningar
för mikromekaniska
anordningar.
123

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Kvalitetskontroll
Matematik och
naturvetenskaper
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
behöver handledning i
identifierandet av kvalitetskraven
förstår betydelsen av de
fysikaliska storheterna.
Bedömningskriterier
identifierar kvalitetskraven
sluter sig till hur ändringar
i de fysikaliska storheterna
inverkar på arbetsobjektet.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsbestämmelser
behöver handledning och
exempel
arbetar ergonomiskt rätt
söker information och löser
problem under handledning
kan korrigera sin arbetsprestation
enligt kvalitetskraven
analyserar med matematikens
hjälp hur olika storheter
inverkar på funktionen.
håller sin arbetsplats snygg
och i ordning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
beaktar andra arbetare fungerar interaktivt fungerar aktivt i par eller
som gruppmedlemmar
använder arbetsredskap så arbetar ansvarsfullt och arbetar omsorgsfullt och
att de inte skadar komponenter.
sörjer för arbetsredskap och noggrant.
underhåll av
maskiner.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen kan tillverka precisiondelar och göra en fungerande
helhet eller anordning av delarna antingen på en arbetsplats eller i så äkta arbetsmiljö
som möjligt i en läroinrättning. Arbetet görs i sådan omfattning att yrkesskickligheten
kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
124

Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett
yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning
av kunnandet och vid examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
4.5.8 Montering av styrsystem (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan principerna för automatisering av maskiner och
anordningar samt kan montera styr- och manöverorgan och kablar och ledningar
för dem. De kan principen för anpassning av mätsignaler och metoderna för störningsskydd.
De känner till sensorer för mätning av olika storheter och kan med
hjälp av mätare och monitorprogram söka fel i styrsystem.
De som avlägger examensdelen kan
• grunderna i den el- och elektronikteknik som används för styrteknik
• principen för uppkomst av elektriska störningar
• principerna för bildandet av tal i olika talsystem och kan utföra räkneoperationer
och omvandlingar med dem
• grunderna i digitalteknik
• elsäkerhetsbestämmelserna
• skillnaden mellan styrning och reglering
• signalstandarder
• identifiera el- och elektronikkomponenter som används i styrteknik
• ritsymboler och kan tolka styrscheman
• tolka hydraulik- och pneumatikscheman
• använda verktyg för elektronik- och elinstallationer
• utföra eltekniska mätningar med olika mätanordningar
• signalstandarder och kan mäta signaler
• använda rätta sensorer och detektorer för att observera närvaro och mäta temperatur,
tryck, kraft, vinkel, acceleration och nivåhöjd
• anordningar som används för att åstadkomma roterande och linjär rörelse
• principerna för programmerbar logik, industri-PC, inbyggda system och automationsnät
i styrning av anordningar
• montera styranordningar
• göra styrprogram
• montera styranordningar i styrskåp och utföra kabeldragning för dem
125

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
•
•
•
•
•
•
principerna för styrning av CNC-maskiner och robotar
göra enkla program för robotar
ansluta styrterminal till styrsystemet
ta reda på principerna för användning av övervakningsprogram
söka fel i styrsystem och reparera dem
tolka engelska anvisningar och dokument.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver handledning behöver handledning för
att komma i gång
arbetar självständigt enligt
planen
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
åstadkommer en fungerande
helhet bara med
handledning
ber om råd vid behov.
behärskar arbetshelheten,
men behöver handledning
strävar efter att arbeta
snabbt.
konstruerar anordningen
så att den fungerar enligt
planen
arbetar på eget initiativ och
företagsamt.
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Mekaniska monteringar
Elinstallationer
Användning av
arbetsredskap
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
utför mekaniska monteringar
av styranordningar
monterar styranordningar,
sensorer och manöverorgan
installerar elektriska anordningar
och komponenter
rätt
utför grundläggande lednings-
och kabeldragning
använder givna arbetsredskap
ändamålsenligt så att
de inte skadar komponenter
utför monteringsuppgifter i
en automationsanläggning
använder godkända monteringssätt
för kablar och
ledningar
väljer arbetsredskap ändamålsenligt
monterar självständigt anordningarna
och ställer in
dem rätt
åstadkommer självständigt
riktiga och snygga installationer
av anordningar och
ledningar
använder arbetsredskap
effektivt, underhåller dem
och håller dem i skick
126

Behärskande av
material
Mätning och inställning
identifierar materialet i
konstruktioner, kablar och
ledningar som används i
anordningarna och väljer
material enligt anvisningarna
väljer rätta mätverktyg för
mätning av mekaniska
installationer och använder
dem rätt samt säkerställer
installationen genom mätning.
känner till valkriterierna
för material och behandlar
materialen rätt
gör ibruktagningsmätningarna
självständigt och konstaterar
styrningens elektriska
signaler genom att mäta
med rätta mätmetoder.
löser materialval och förutser
materialbehovet
gör mätningar omsorgsfullt
och noggrant samt bedömer
mätresultatets riktighet
ställer självständigt in anordningarna
till funktionsvärdena.
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Kvalitetskontroll
Matematik och
naturvetenskaper
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan de vanligaste ritsymbolerna
behöver handledning i
identifierandet av kvalitetskraven
förstår betydelsen av de
fysikaliska storheterna som
ansluter sig till arbetet.
känner till presentationssätten
för styrningen i styranordningar
identifierar kvalitetskraven i
anslutning till arbetet
sluter sig till vilken inverkan
ändringar av de
fysikaliska storheterna får i
arbetsobjektet.
tar reda på anordningens
funktion med hjälp av ritningar
och scheman
åstadkommer ett slutresultat
av god kvalitet
analyserar vid behov
med matematikens hjälp
olika storheters inverkan på
funktionen.
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsanvisningar
i anslutning till
arbetet
lär sig med hjälp av handledning
och exempel
arbetar ergonomiskt rätt
löser problem under handledning
och bedömer resultatet
kan fungera i par eller i
grupp
Interaktion och
samarbete
fungerar under handledning
i par eller i grupp
Yrkesetik hanterar avfall korrekt agerar enligt principerna
för miljöskydd
sörjer för att arbetsmiljön
är snygg.
sörjer för att arbetsplatsen
är snygg och att maskinerna
underhålls.
agerar initiativrikt och utvecklar
sin arbetsomgivning
agerar aktivt för att upprätthålla
arbetsförmågan
löser arbetsrelaterade problem
självständigt och bedömer
kritiskt sitt arbete
kan fungera interaktivt och
beaktar andra arbetare
följer kvalitetssystemet.
127

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen monterar någon automationsanläggning eller delhelhet
på en arbetsplats eller i så äkta arbetsmiljö som möjligt i en läroinrättning.
Arbetet görs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara
kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett
yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning
av kunnandet och vid examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
4.5.9 Montering av pneumatik (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan bygga pneumatiksystem enligt scheman, arbetsritningar
och anvisningar, kan ta det i bruk och ställa in det i funktionsskick. De kan
utföra uppgifter i anslutning till konditionsövervakningen av pneumatiksystem och
hålla systemet i funktionsskick.
De som avlägger examensdelen kan
• de vanligaste anordningarna och komponenterna som används i energiöverföringskedjan
i pneumatiksystem och delarna i distributionssystemet för tryckluft
• de fysikaliska grunderna för pneumatik och kan med matematikens hjälp
granska hur olika storheter inverkar
• grundegenskaperna och funktionssätten hos anordningar som används för att
producera tryckluft
• de fysikaliska grunderna för tryckluftsproduktion och tryckluftsteknik
• de vanligaste principerna för styrmetoder som används i pneumatiksystem
128

•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
sammanställa ett pneumatiksystem och ett styrsystem till en fungerande helhet
de centralaste ritsymbolerna för pneumatik och styrteknik
ta reda på en anordnings funktion med hjälp av scheman
använda kopplings- och styrscheman vid utredning av fel
montera pneumatikventiler, ventilterminaler och manöverorgan med beaktande
av renhetskraven
identifiera materialen i rörsystem, slangar och kopplingar som används för
trycklyft samt beteckningarna för materialen
välja rätta rör och slangar samt kopplings- och andra förbandskomponenter
för slangar och rör
fästa rör och slangar
använda böj- och kapanordningar som behövs vid byggnad och montering av
rörsystem och slangar för pneumatik
rengöra ett tryckluftssystem innan det tas i bruk
ansluta pneumatikkomponenter och behövliga sensorer till styrsystemet
ansluta styrventiler, ventilterminaler och pneumatiska placeringsanordningar
till styrsystemet
ta ett pneumatiksystem i bruk
övervaka ett pneumatiksystems skick och hålla det i funktionsskick
tolka engelska bruksanvisningar och dokument.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver handledning behöver handledning för
att komma i gång
arbetar självständigt enligt
en plan
Behärskande av
arbetshelheten
monterar under handledning
komponenter samt
rör och slangar i anslutning
till dem
kan tolka scheman och
arbetsritningar
kan utföra enkla kopplingar
konstruerar anordningen
så att den fungerar enligt
planen
129

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
kräver handledning i början arbetar på eget initiativ och
strävar efter att arbeta ändamålsenligt.
företagsamt.
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Mekaniska monteringar
Elinstallationer
Användning av
arbetsredskap
Behärskande av
material
Mekaniska monteringar
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Kvalitetskontroll
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
fäster komponenter mekaniskt
och kopplar slangar
och rörsystem
beaktar renhetskraven
installerar under handledning
ledningarna för styrningen
använder givna arbetsredskap
ändamålsenligt så att
de inte skadar komponenter
identifierar materialet i
slangar, rör samt deras
kopplingar och andra förbandskomponenter
väljer ledningar för styrning
enligt anvisningar
fäster komponenter mekaniskt
och kopplar slangar
och rörsystem
beaktar renhetskraven.
Bedömningskriterier
monterar självständigt
komponenter, slangar och
rörsystem
använder godkända monteringssätt
för kablar och
ledningar
väljer arbetsredskap ändamålsenligt
känner till valkriterierna för
material
behandlar materialen rätt
och sparsamt
monterar självständigt
komponenter, slangar och
rörsystem.
utför självständigt kopplingarna
som krävs för att
anordningarna ska fungera
och behövliga inställningar
åstadkommer självständigt
riktiga och snygga installationer
av anordningar och
ledningar
underhåller sina arbetsredskap
och håller dem i skick
löser materialval
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
känner till ritsymbolerna
för de centralaste komponenterna
för styrning av
pneumatik och pneumatiska
anordningar
behöver handledning i
identifierandet av kvalitetskraven
känner till presentationssätten
för styrningen i pneumatiska
styranordningar
identifierar kvalitetskraven i
anslutning till arbetet
förutser materialbehovet
utför självständigt kopplingarna
som krävs för att
anordningarna ska fungera
och behövliga inställningar.
tar reda på anordningens
funktion med hjälp av ritningar
och scheman
åstadkommer ett slutresultat
av god kvalitet
130

Matematik och
naturvetenskaper
förstår betydelsen av fysikaliska
storheter som ansluter
sig till pneumatik.
sluter sig till vilken inverkan
ändringar av de
fysikaliska storheterna får i
arbetsobjektet.
granskar vid behov med
matematikens hjälp olika
storheters inverkan på
pneumatiska anordningars
funktion.
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsanvisningar
i anslutning till
arbetet
lär sig med hjälp av handledning
och exempel
arbetar ergonomiskt rätt
löser problem under handledning
och bedömer resultatet
kan fungera i par eller i
grupp
Interaktion och
samarbete
fungerar under handledning
i par eller i grupp
Yrkesetik hanterar avfall korrekt agerar enligt principerna
för miljöskydd
sörjer för att arbetsmiljön
är snygg.
sörjer för att arbetsplatsen
är snygg och att maskinerna
underhålls.
agerar initiativrikt och utvecklar
sin arbetsomgivning
agerar aktivt för att upprätthålla
arbetsförmågan
löser arbetsrelaterade problem
självständigt och bedömer
kritiskt sitt arbete
kan fungera interaktivt och
beaktar andra arbetare
följer kvalitetssystemet.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen visar sin yrkesskicklighet genom att utföra arbetsuppgifter
som ansluter till studiehelheten. Uppgifterna utförs i branschens företag
eller i en läroinrättning i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras
motsvara kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett
yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning
av kunnandet och vid examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
131

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
4.5.10 Elinstallation (20 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan utföra elarbeten i anslutning till montering och
reparation av maskiner och anordningar. De kan installera anordningens eller anordningshelhetens
matarledning från installationsdosan eller fördelningscentralen, i
vilken finns färdiga kopplingar för matarledningen. De känner till myndighetsbestämmelserna
för elinstallationer och elsäkerhet.
De som avlägger examensdelen kan
ta reda på utrymmesklasserna, anordningarnas kapslingsklasser och installa-
•
tionplatserna utifrån dokumenten som finns för installationsobjektet
med hjälp av monteringsritningar, huvud- och kretsscheman samt kopplings-
•
tabeller installera rätt utrustning, kabelrutter, rör- och kabelmaterial samt
andra tillbehör för installationen
beakta kraven för mekaniskt och elektriskt skydd vid installationer
•
avgöra vilka ställningar och lyftanordningar som behövs enligt lagen om skydd
•
i arbete, samt reservera och använda skyddsutrustning som behövs i installationsarbetet
välja de vanligaste installationsledningarna och -kablarna, och känner till deras
•
konstruktion, tillåtna draghållfastheter, böjningsradier och installationsmiljöer
installera kabelrutterna enligt el- och automationsritningarna
•
installera kablarna längs kabelrutterna och beakta kraven för störningsskydd i
•
installationerna
installera jord- och potentialutjämningsledningar jämte kopplingar enligt pla-
•
nerna för dessa
använder verktyg och specialverktyg för installationer rätt och tryggt
•
funktionsprincipen och konstruktionen för kortslutningsmotorer
•
de vanligaste standardkopplingarna och frekvensomriktardrifterna och kan ut-
•
föra kopplingar av styrkretsar och huvudströmkretsar för dem
ansluta motorers styrning till det övriga styrsystemet
•
principerna för överbelastnings- och kortslutningsskydd som behövs för mo-
•
tordrifter och kan säkerställa riktigheten i skyddsanordningarna och ställa in
dem rätt enligt motorns märkvärde och informationen i skriftligt tilläggsmaterial
söka information gällande branschen i lagen och förordningen om elsäkerhet
•
samt i därtill anslutande beslut av handels- och industriministeriet
132

•
•
•
•
kunskaps- och färdighetsmässigt de saker som ingår i allmän elsäkerhetsutbildning
enligt elsäkerhetsstandarden SFS 6002
övriga sådana icke nämnda kunskaper och färdigheter som ingår i den utbildning
(Bilaga andra stycket) som förutsätts för el-arbeten i arbets- och näringsministeriets
förordning 351/2010 § 11, mom. 5.
fylla i idrifttagningsprotokollen som uppgjorts för arbetsobjektet, och införa
i el-ritningarna de förändringar som har vidtagits efter granskningarna eller
under arbetets gång
efter att installationen har färdigställts ge information om hur systemet används.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver handledning behöver handledning för
att komma i gång
arbetar självständigt enligt
planen
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
åstadkommer en fungerande
helhet bara med
handledning
installerar på godkänt sätt
anordningens eller anordningshelhetens
matarledning
från installationsdosa
eller fördelningscentral,
i vilken det finns färdiga
kopplingar för matarledningen
ber om råd vid behov.
behärskar arbetshelheten,
men behöver handledning
konstruerar anordningen
så att den fungerar enligt
planen
kräver handledning i början arbetar på eget initiativ och
företagsamt.
beaktar företagsamhet.
133

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Mekaniska monteringar
i anslutning till
elinstallationerna
Installering av
elanordningar och
elledningar
Användning av
arbetsredskap
Behärskande av
material
Mätningar och
granskningar
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
monterar kabelhyllor och
kabelrutter enligt anvisningar
bygger monteringsställningar
installerar elektriska anordningar
och komponenter
rätt
utför grundläggande lednings-
och kabeldragning
använder givna arbetsredskap
ändamålsenligt så att
de inte skadar komponenter
identifierar materialet i
anordningarna och väljer
dem enligt anvisningar
utför idrifttagningsgranskning
under handledning.
monterar kabelrutter självständigt
eller som aktiva
gruppmedlemmar
väljer rätta komponenter
använder godkända monteringssätt
för kablar och
ledningar
väljer arbetsredskap ändamålsenligt
känner till valkriterierna för
material
behandlar materialen rätt
säkerställer självständigt
genom mätning att installationen
har lyckats.
planerar kabelrutter och
genomföringar enligt situationen
åstadkommer självständigt
riktiga och snygga installationer
av anordningar och
ledningar
underhåller sina arbetsredskap
och håller dem i skick
löser materialval
förutser materialbehovet
fyller i idrifttagningsprotokollen
som uppgjorts för
arbetsobjektet, och inför
i elritningarna de förändringar
som har vidtagits
under granskningarna eller
under arbetets gång.
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
förstår presentationssätten i
installationsritningarna
använder installationsritningar
i arbetet
utreder installationsobjektet sluter sig till en anordnings
med hjälp av installationsritning
funktion med hjälp av
och handledning ritning
Elsäkerhet slutför med godkänt resultat allmän utbildning i elsäkerhet enligt SFS 6002
Kvalitetskontroll behöver handledning i identifierar kvalitetskraven i
identifierandet av kvalitetskraven
anslutning till arbetet
utreder en anordnings
funktion och installationsordningen
med hjälp av
ritningar
åstadkommer ett slutresultat
av god kvalitet
134

Matematik och
naturvetenskaper
förstår betydelsen av de
fysikaliska storheterna som
ansluter sig till arbetet.
sluter sig till vilken inverkan
ändringar av de
fysikaliska storheterna får i
arbetsobjektet.
analyserar vid behov
med matematikens hjälp
olika storheters inverkan på
funktionen.
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsanvisningar
i anslutning till
arbetet
lär sig med hjälp av handledning
och exempel
arbetar ergonomiskt rätt
löser problem under handledning
och bedömer resultatet
kan fungera i par eller i
grupp
Interaktion och
samarbete
fungerar under handledning
i par eller i grupp
Yrkesetik hanterar avfall korrekt agerar enligt principerna
för miljöskydd
sörjer för att arbetsmiljön
är snygg.
sörjer för att arbetsplatsen
är snygg och att maskinerna
underhålls.
agerar initiativrikt och utvecklar
sin arbetsomgivning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt och bedömer
kritiskt sitt arbete
kan fungera interaktivt och
beaktar andra arbetare
följer kvalitetssystemet.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen visar sin yrkesskicklighet genom att utföra arbetsuppgifter
i enlighet med studiehelheten i branschens företag eller i en läroinrättning.
Arbetet görs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara
kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett
yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning
av kunnandet och vid examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
135

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
4.5.11 Installation av rörlinjer (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan montera och sammanfoga rörhelheter enligt
arbetsritningar och rörscheman.
De som avlägger examensdelen kan
• läsa arbetsritningar, dellistor och rörscheman samt monteringsritningar för anordningshelheter
• utifrån rörens storleks- och materialmärkningar identifiera rör, delar till rörsystem,
flänskopplingar, andra kopplingar samt rörtätningar
• identifiera stängnings- och tryckreduktionsventiler utifrån utseendet och
märkningarna
• uppgöra en arbetsplan för rörinstallationen och vid behov planera dragningsrutten
med beaktande av utrymmena som har reserverats för anordningarna
• planera fästningen av rören utifrån att de känner till de grundläggande sakerna
om hur rören slår/rör sig beroende på rörstorleken och rörväggens tjocklek,
den strömmande vätskan och tryckvariationerna
• räkna uträtad längd för bockade rör
• kapa rör med såg och röravskärare samt vid behov med vinkelslipmaskin, gasskärare
och plasmaskärare
• bocka rör med handbockningsanordning och bockningsmaskin
• göra rörgängor och känner till märkningarna för rörgängor
• göra förberedelse för förgrening av rör, t.ex. kragning
• sammanfoga rör med lödning
• svetsa samman rör och rörkonstruktioner med elektrod-, MAG- och TIGmetod
• skydda roten vid rörsvetsning, t.ex. med rotgas
• fästa rör med fästdon samt vid behov tillverka sådana
• koppla rör med rör-, fläns- och svepkopplingar och kan använda rörtätningar
• installera rör med värmeutvidgningsmån och göra behövliga U-böjar
• avväga rör med självcirkulation
• skölja rörsystem rena och utföra täthetsprov.
136

Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Arbetsplan behöver handledning behöver handledning för
att komma i gång
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Användning av
arbetsredskap
Behärskande av
material
Passningar och
genomföringar
Kapning och gängning
av rör
Fästning av rör
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
behöver handledning i
överraskande, förändrade
situationer
behöver handledning behöver råd behöver råd bara i speciella
problemsituationer
behöver övervakning. ber om råd vid behov. ber om råd bara i de svåraste
problemsituationerna.
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan grunderna i användning
av handverktyg
känner till materialbeteckningarna
och identifierar
grundmaterialen
kan göra passningar och
genomföringar under handledning
kan arbetsmetoderna
gör rörfästen enligt arbetsritningar
eller givna anvisningar
använder arbetsredskap
ändamålsenligt
hanterar rör, rördelar och
komponenter omsorgsfullt
utför i huvudsak arbetet
självständigt, men behöver
råd
gör gängorna färdiga med
en gång och kapar rören till
rätt mått
kan utan arbetsritningar
göra vanliga rörfästen och
dimensionera dem
Bockning av rör kan metoderna bockar rör men måste göra
korrigeringar
Mekaniska rörkopplingar
kan tekniken för mekaniska behöver handledning för
rörkopplingar
placeringen vinkelrätt
och centralt av mekaniska
kopplingar
Lödning kan löda enkla fogar kan självständigt förbereda
lödställena och löda ihop
rören
kan välja verktyg ändamålsenligt
hanterar rör, rördelar och
komponenter så att de inte
smutsas
kan självständigt göra passningar
och genomföringar
enligt scheman
gör snyggt arbetsresultat
och kan kapa rör med rätta
arbetsmåner
kan dimensionera mellanrummen
mellan rörfästena
bockar rör till rätt vinkel
nästan med en gång
kan placera kopplingar och
gör dem täta
gör en vattentät fog med
en gång
137

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Svetsning
Mätning
svetsar rörfogar med en
svetsmetod i svetsklass B
kan använda rull- och
skjutmått.
svetsar rörfogar med två
svetsmetoder i svetsklass B
får rätta mätresultat
kan avväga.
svetsar rörfogar med tre
svetsmetoder i svetsklass B
kan beakta mätfel och värmeutvidgning.
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av
arbetsritningar och
scheman
Matematik och
naturvetenskaper
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
känner till märkningssätten
och kan tolka enkla rörritningar
kan räkna längdmått samt
enkla area- och volymuträkningar
för rörsystem
känner till de fysikaliska
grundstorheterna och förstår
betydelsen av massa
och tryck i rörkonstruktioner,
kan räkna enkla massaoch
tryckuträkningar.
Bedömningskriterier
kan läsa arbetsritningar och
rörscheman nästan självständigt
kan räkna uträtad längd
som behövs för bockning
kan räkna massa- och
tryckuträkningar i anslutning
till arbetet och bedöma
värmeutvidgning.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsbestämmelserna
behöver handledning och
exempel
arbetar ergonomiskt rätt
söker information och löser
problem under handledning
förstår arbetsritningar,
monteringsritningar och
rörscheman utan hjälp
kan räkna vinkelstorlekar
och längdmått med hjälp av
trigonometriska ekvationer
kan beakta korrosionen
som ett elektrokemiskt fenomen
vid materialval och
sörja för att metallytorna
är rena.
sörjer för att arbetsplatsen
är snygg och i ordning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
beaktar andra arbetare fungerar interaktivt fungerar aktivt i par eller
som gruppmedlemmar
använder arbetsredskap så arbetar ansvarsfullt och arbetar omsorgsfullt och
att de inte skadar komponenter.
sörjer för att rörsystemet noggrant.
är
rent.
Sätt att visa yrkesskickligheten
138
De som avlägger examensdelen installerar en rörlinje i ett verkligt arbetsobjekt. Installationen
innefattar sammankoppling av olika rör och komponenter samt rörbockningar.
Dessutom löds rör ihop och avläggs rörsvetsningsprov. I undantagsfall
kan yrkesskickligheten påvisas som delyrkesprov i en läroinrättning.

I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett
yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning
av kunnandet och vid examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
4.5.12 Finmekanisk cnc-bearbetning (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen behärskar CAD/CAM-teknik och grunderna i
CNC-programmering i sådan omfattning att de kan tillverka exakta maskindelar
enligt arbetsritningar och med olika tillverkningsmetoder.
De som avlägger examensdelen kan
• läsa arbetsritningar
• överföra en CAD-ritning till CAM-program och bestämma bearbetningsbanorna
• göra 2D-ritningar med CAM-program
• simulera och postprocessa bearbetningsbanorna som de gjort
• tryggt använda CNC-styrd bearbetningsmaskin med beaktande av skyddsutrustningens
betydelse
• tillverka krävande bearbetade detaljer med CNC-maskin enligt arbetsritningar
• välja rätta verktyg, fästdon och mätverktyg samt använda dem på rätt sätt
• göra verktygs- och maskininställningar för bearbetningen
• välja rätta skär
• mäta detaljen som de gjort och göra mätprotokoll över mätta detaljer.
139

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver handledning behöver handledning för
att komma i gång
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
åstadkommer en fungerande
helhet bara med
handledning
ber om råd vid behov.
Bedömningskriterier
behärskar arbetshelheten,
men behöver handledning
strävar efter att arbeta
snabbt.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
CAD/CAM kan tolka arbetsritningar kan göra 2D-ritningar med
CAD/CAM-program
CNC- bearbetning
Användning av
arbetsredskap
Behärskande av
material
kan använda CNC-bearbetningsmaskin
tryggt
använder arbetsredskap
ändamålsenligt
identifierar olika metaller
väljer material enligt anvisningarna.
kan dessutom göra maskinoch
skärinställningar på
CNC-maskiner
väljer arbetsredskap ändamålsenligt
kan välja material enligt
arbetet
behandlar materialen rätt.
arbetar självständigt enligt
planen
arbetar på eget initiativ och
snabbt.
behärskar dessutom skapande
av bearbetningsbanor
och postprocessning
kan göra CNC-program
och tillverka detaljer enligt
arbetsritningar
använder arbetsredskap
effektivt
löser materialval
förutser materialbehovet
och sörjer för korrekt lagring.
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan de vanligaste ritsymbolerna
kan välja material och verktyg
enligt ritning
kan tolka ritningar rätt och
välja arbetsföljd enligt dem
140

Kvalitetskontroll
Matematik och
naturvetenskaper
behöver handledning i
identifierandet av kvalitetskraven
förstår betydelsen av de
fysikaliska storheterna.
identifierar kvalitetskraven
sluter sig till hur ändringar
i de fysikaliska storheterna
inverkar på arbetsobjektet.
kan korrigera sin arbetsprestation
enligt kvalitetskraven
analyserar med matematikens
hjälp hur olika storheter
inverkar på funktionen.
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsbestämmelser
behöver handledning och
exempel
arbetar ergonomiskt rätt
söker information och löser
problem under handledning
håller sin arbetsplats snygg
och i ordning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
beaktar andra arbetare fungerar interaktivt fungerar aktivt i par eller
som gruppmedlemmar
använder verktyg så de inte arbetar ansvarsfullt och arbetar omsorgsfullt och
skadas.
sörjer för arbetsredskap och noggrant.
underhåll av maskiner.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen tillverkar en krävande bearbetad detalj enligt arbetsritningar
med CNC-maskin på en arbetsplats eller i så äkta arbetsmiljö som möjligt
i en läroinrättning. Arbetet görs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras
motsvara kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett
yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning
av kunnandet och vid examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
141

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
4.5.13 Svetsning av aluminium och rostfritt stål (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan svetsa aluminium och rostfritt stål enligt arbetsritningar
och svetsanvisningar i produkttillverkning.
De som avlägger examensdelen kan
• läsa svetsanvisningar (WPS)
• svetsa rostfritt stål och aluminium med TIG- och MIG/MAG-svets
• funktionsprincipen för TIG/MIG-svetsströmkällor
• de viktigaste faktorerna som begränsar grundmaterialets svetsbarhet och specialåtgärder
för utförandet av svetsningen, t.ex. svetsning i förhöjd arbetstemperatur
och begränsad värmetillförsel
• specialkrav på arbetsmiljön och materialbehandlingen
• hantera plåtämnen av aluminium och rostfritt stål
• de materialläromässiga grunderna om rostfria stålsorter
• de allmännast använda rostfria stålen samt deras märkningar och handelsbenämningar
• grunddata om tillsatsämnen för svetsning av rostfritt stål
• svetsbarheten, svetsfogar och formförändringar hos rostfria stålsorter
• särdragen för svetsning av rostfria och syrafasta stål
• efterbehandla svetsfogar med betning, borstning och slipning
• vässa wolframelektroder
• särdragen för svetsning av aluminium, aluminiums svetsbarhet och svetstekniker
för aluminium
• de allmännast använda aluminiumkvaliteterna och märkningarna för deras legeringsämnen
• basdata om tillsatsämnen för svetsning av aluminium
• efterbehandla och räta ut aluminiumprodukter och svetsfogar
• utföra båglödning (svetslödning, MIG-svetsaggregat)
• svetsa plåtsvetsprov FW eller BW i positionerna PA, PB, PF, svetsklass C enligt
standarderna SFS-EN 287-1 och SFS-EN ISO 9606-2, med den svetsmetod
som de har valt.
142

Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för
bedömning
1. Behärskande av
arbetsprocessen
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Svetsning
Finputsning och
efterbehandling av
svetsfogar
Behandling av tillsatsämnen
för svetsning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan läsa svetsmomenten behöver något handledning utför svetsarbetet för produkthelheten
i arbetsritningarna, men i svetsföljden och i några
självständigt
behöver handledning i detaljer
enligt arbetsritningarna
svetsföljden
ber om råd vid behov.
Bedömningskriterier
strävar efter att arbeta
snabbt.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan svetsa enligt svetsanvisning
(WPS) och läsa
detaljer om svetsningen
i ritningarna samt tolka
svetsbeteckningarna
svetsar plåtsvetsprov som
bedöms okulärt, FW eller
BW i positionen PA, svetsklass
C
känner till TIG- och MIGsvetsströmkällors
konstruktion
och funktionsprincip
kan inverka på svetsfogens
kvalitet med inställning av
svetsparametrarna
svetsar plåtsvetsprov som
bedöms okulärt, FW eller
BW i positionerna PA och
PB, svetsklass C
kan undvika svetsfel
kan utföra båglödning
(svetslödning MIG-svetsaggregat)
arbetar på eget initiativ och
snabbt.
behärskar svetsströmmen
svetsar plåtsvetsprov som
bedöms okulärt, FW eller
BW i positionerna PA, PB
och PF, svetsklass C
känner till användningsmöjligheterna
för tomgångsspänning
(OVC), AC,
DC och högfrekvens
kan vässa wolframelektroder
avlägsnar svetsstänk slipar vassa kanter kan självständigt efterbehandla
svetsfogar
kan de tekniska grunderna
för betning av svetsfogar
betar till erforderlig nivå betar snyggt
kan förvara rätt och vid kan välja tillsatsämnen
behov torka tillsatsämnen enligt WPS för ett visst
svetsarbete med MIG och
TIG
143

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Behandling av
material
Mätning
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Material
Svetsningens teoretiska
grunder
Kvalitetskontroll
beaktar i sitt arbete betydelsen
av renhet och skick hos
arbetsbord, rundningsvalsar,
plåthållare o.dyl. som
kommer i kontakt med
rostfritt stål och aluminium
för produktens ytkvalitet
kan använda redskap som
inte skadar rostfria stål- och
aluminiumplåtars yta vid
lyft och flytt av plåtar och
arbetsstycken
förstår och kan med tolk
mäta svetsfogars a- och
z-mått och svetsrågens höjd
vid stumsvets.
Bedömningskriterier
känner till betydelsen av
materialens skyddsfolier för
produktens ytkvalitet, kan
förvara dem hela medan
materialet hanteras och
avlägsna från svetsningsområdet
kan mäta och vid svetsning
beakta måtten på delsvetsarna
vid flersträngssvetsning
och på den färdiga
svetsfogens tvärsnitt enligt
svetsanvisningarna.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan de vanligaste ritsymbolerna
förstår indelningen av material:
olegerat stål, legerat
stål, rostfritt stål och syrafast
stål
har baskunskaper om
tillsatsämnen för MIGsvetsning
känner till de typiska svetsfelen
för legerat stål, rostfritt
stål och aluminium
förstår hur svetsning av
rostfritt stål skiljer sig från
svetsning av olegerat stål
och aluminiumlegeringar
behöver handledning för att
identifiera kvalitetskraven
känner till presentationssätten
för styrningen i styranordningar
känner till olika slag av
rostfritt stål och deras egenskaper:
austenitiskt, ferritiskt,
martensitiskt, duplext
(austenitiskt-ferritiskt)
känner till de teoretiska
grunderna för aluminium
och aluminiumlegeringar
känner till de teoretiska
grunderna för de typiska
svetsningsproblemen för
legerat stål, rostfritt stål och
aluminium
känner till hur värmetillförsel
inverkar på basmaterialets
egenskaper
identifierar kvalitetskraven
kan självständigt utföra
behövligt skyddande av
arbetsstycken i arbetssituationer
som äventyrar ytkvaliteten
på produkten
gör mätningar omsorgsfullt
och noggrant samt bedömer
mätresultatets riktighet
och inverkan på svetsfogens
hållfasthet.
tar reda på anordningens
funktion med hjälp av ritningar
och scheman
identifierar olika basmaterial
enligt ISO/TR 15608
känner till vikten av att
behärska värmetillförseln
och temperaturen på mellansträngarna
vet hur man behärskar
fällning
kan korrigera sin arbetsprestation
enligt kvalitetskraven
144

Matematik och
naturvetenskaper
vet vad korrosionsresistensen
hos rostfritt stål baserar
sig på
känner till säkerhetsaspekterna
i anslutning till svetsning
av rostfritt stål.
känner till korrosionstyperna
hos rostfritt stål
kan redogöra för hur svetsningen
inverkar på rostfritt
stål.
känner till effekten av olika
efterbehandlingar mot korrosion
känner till principerna för
tillsatsämnen vid svetsning
och för rotgas.
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsbestämmelser
känner till hälsovådorna av
att svetsa rostfritt stål och
aluminium och sörjer för
personligt skydd
behöver handledning och
exempel
sörjer för arbetsplatsens
arbetarskydd
söker information och löser
problem under handledning
arbetar ergonomiskt rätt
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
beaktar andra arbetare fungerar interaktivt fungerar aktivt i par eller
som gruppmedlemmar
använder arbetsredskap så arbetar ansvarsfullt och arbetar omsorgsfullt och
att plåtytorna inte skadas. sörjer för arbetsredskapens noggrant.
och maskinernas skick.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen påvisar sin yrkesskicklighet genom att svetsa svetsproven
som definieras i kraven på yrkesskicklighet, och genom att göra någon konstruktionshelhet
av aluminium eller rostfritt stål enligt arbetsritningar.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett
yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning
av kunnandet och vid examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
145

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
4.5.14 Montagesvetsning (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan svetsa montagesvetsningar med de svetsmetoder
som behövs för sådana (elektrod-, MIG/MAG- och TIG) samt skära med gas,
hårdlöda och svetsa med gassvets. De kan grunderna i reparationssvetsning, t.ex.
fyllnadssvetsning, påsvetsning och hopsvetsning av olika metaller.
De som avlägger examensdelen kan
• svetsbeteckningarna och kan läsa arbetsritningar
• svetsa med elektrod-, MIG-, MAG- och TIG-svets och känner till deras centrala
egenskaper samt faktorer som begränsar användningen av dem i monteringsförhållanden
• använda gasskäraggregat
• hårdlöda
• svetsa med gassvets
• centrala egenskaper hos stål, aluminium och rostfritt stål som påverkar svetsbarheten
• beakta de rådande förhållandena på svetsplatsen
• välja lämpliga tillsatsämnen och skyddsgas enligt basmaterialet
• förbehandla delarna som ska svetsas: göra skåror, rengöra, placera och häfta
delarna före svetsning
• observera de vanligaste svetsfelen och undvika dem i sitt arbete
• beakta betydelsen och följderna av värmetillförsel för materialet som ska svetsas
• beakta svetsspänningens och formförändringarnas betydelse för arbetsstycket
• tekniken för på- och fyllnadssvetsning
• principen för varmriktning och kan utföra enkla uppriktningar
• efterbehandla svetsfogar och utföra omedelbar rostskyddsbehandling som hör
till svetsarbetet
• svetsa ihop olika metaller och välja rätt tillsatsämne
• de elektrokemiska grunderna för korrosion och olika metallers position i den
elektrokemiska spänningsserien (grad av ädelhet)
• konstruktionslösningar som påverkar korrosionsresistensen och kan utföra
slipningar och t.ex. fylla gropar och hål
• uppfylla säkerheten på en tillfällig arbetsplats med heta arbeten.
146

Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för
bedömning
1. Behärskande av
arbetsprocessen
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Svetsning
Gasskärning
Hårdlödning och
gassvetsning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
behöver handledning klarar av arbetet med de klarar av arbetet självständigt
tillgängliga arbetsanvisningarna
och materialguiderna
samt i någon mån med att
fråga
ber om råd vid behov.
Bedömningskriterier
tar initiativ och strävar efter
att arbeta självständigt.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan svetsa med elektrod-,
MIG-, MAG- och TIGsvets
känner till betydelsen av
utsläppsvärden för svetsningens
kvalitet
kan vässa en wolframelektrod
enligt anvisning
använder elektrod- och
TIG-svetsaggregatets egenskaper
effektivt
kan välja tillsatsämnen med
hjälp av anvisningarna
kan vässa elektroden för
stål och aluminium utan
anvisning
arbetar självständigt och
flinkt.
svetsar effektivt med elektrod-,
MIG-, MAG- och
TIG-svets också i svåra
positioner
kan använda OVC-, AC-,
DC- och högfrekvenspulsfunktionerna
förstår väl betydelsen av
vässning
kan ställa in ljusbågen med
hjälp av att vässa elektroden
kan lagra tillsatsämnen rätt kan torka tillsatsämnen identifierar problem som
orsakas av fel lagring av
tillsatsämnen
kan använda gasskäraggregat
tryggt
kan hårdlöda och svetsa
med gassvets
kan välja lämpliga munstycken
och gastryck enligt
anvisningar
kan effektivt hårdlöda och
svetsa med gassvets
kan utan anvisningar välja
lämpliga munstycken för
gasskärning
kan välja lämpliga metodlösningar
samt hårdlödnings-
och svetstillsatsämnen
för objektet
147

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Behärskande av
material
Arbetsmiljö, arbetsredskap
och finputsning
av svetsningen
Finputsning av
svetsfogen
Mätningar
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Kännedom om
basmaterial
Förhindrande av
korrosion
Kvalitetskontroll
Matematik och
naturvetenskaper
skyddar ytan på rostfritt
stål och aluminium
förstår inverkan av förhållandena
på utförandet av
svetsningen
slipar svetsfogarna
kan svetsa och mäta svetsfogar
som definieras i ritningen
och anvisningarna.
Bedömningskriterier
behandlar aluminium och
rostfritt stål enligt renhetskraven
kan vidta behövliga skyddsåtgärder
i arbetsmiljön
beroende på svetsningsförhållandena
finslipar svetsfogarna omsorgsfullt
och avlägsnar
vassa kanter
kan tolka svetsanvisningar
tillförlitligt och färdigställer
svetsningen enligt anvisningar
beträffande mått
och form.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
förstår svetsbeteckningarna
och kan läsa svetsanvisningar
(WPS)
kan särskilja kolstål, rostfritt
stål och aluminium
känner till hur material
som inte passar ihop och
orenheter inverkar på korrosionen
behöver handledning för att
identifiera kvalitetskraven
förstår betydelsen av
skyddsgaser vid svetsning.
kan läsa tabeller och t.ex.
guider för val av tillsatsämnen
förstår skillnaden mellan
olegerat och legerat stål
beträffande svetsbarheten
identifierar basmaterialen
enligt ISO/TR 15608
kan välja rätta tillsatsämnen
för sammanfogning av olika
material
identifierar kvalitetskraven
känner till de vanligaste
svetsfelen och hur de undviks.
sörjer i alla situationer för
renheten och skyddet av
ytorna
kan på eget initiativ vidta
sådana åtgärder att svetsningen
lyckas i de rådande
förhållandena, känner till
svetsmetodernas väderbegränsningar
i monteringsförhållandena
sörjer för jämnheten och
utseendet vid all finslipning
kan efterbehandla rostfria
svetsfogar på det lämpligaste
sättet i montagesvetsningssituationer
utför mätningarna omsorgsfullt
och noggrant
samt bedömer mätningens
riktighet.
kan flexibelt tillämpa informationen
i guider och
anvisningar i montagesvetsning
känner till svetsningsproblemen
med stål, legerat
stål, rostfritt stål och aluminium
känner till konstruktionslösningar
som reducerar
korrosion, kan göra utfyllningar
och slipa
känner till kvalitetskraven
och kan korrigera sin arbetsprestation
enligt dem
förstår de teoretiska grunderna
för hur svetssmältan
bildas och stelnar.
148

Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsbestämmelserna
och använder
personlig skyddsutrustning
behöver handledning och
exempel
sörjer för arbetarskyddet på
arbetsplatsen
söker information och löser
problem under handledning
arbetar ergonomiskt rätt
och håller sin arbetsplats
snygg och i ordning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
Interaktion och
samarbete
beaktar andra arbetare är flexibla och fungerar
interaktivt
fungerar aktivt i par eller
som gruppmedlemmar
Yrkesetik är precis. arbetar ansvarsfullt. sörjer för arbetsredskapen
och deras skick samt använder
professionellt riktiga
arbetssätt.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen visar sin yrkesskicklighet med två svetsmetoder i
montagesvetsning på en arbetsplats eller i så äkta arbetsmiljö som möjligt i en läroinrättning.
Arbetet görs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras
motsvara kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett
yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning
av kunnandet och vid examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
149

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
4.5.15 Svetsning (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan använda olika svetsmetoder och anordningar.
De kan svetsa med åtminstone två olika svetsmetoder på en nivå som motsvarar
vanlig produkttillverkning.
De som avlägger examensdelen kan
välja svetsmetod enligt arbetsobjekt
•
svetsa med elektroder (111) och känner till den metodens typiska bruksom-
•
råden
använda svetsströmkällor för elektrodsvetsning, känner till deras bruksegen-
•
skaper och bruksområden
iordningställa svetsaggregatet i användningsklart skick, utföra driftsunderhåll
•
på det och välja strömkällans polaritet enligt elektrodtypen
använda strömkällornas manöver- och reglerdon så att de kan reglera svets-
•
strömmen
använda de vanligaste svetselektrodtyperna, känner till deras standardbeteck-
•
ningar och enligt vilka kriterier de väljs för olika användningsändamål
med hjälp av elektrodkataloger och jämförelsetabeller välja svetselektroder för
•
arbetsobjektet enligt basmaterialet och svetssituationen
lagra, torka och hantera svetselektroder på rätt sätt samt hanterar dem ekono-
•
miskt
svetsa med MIG och MAG (131, 135) och känner till bruksområdena för
•
dem
svetsa olika basmetaller med TIG och känner till TIG-svetsningens fördelar
•
och bruksområden
svetsaggregatets konstruktion och utrustning samt kan göra val i anslutning
•
därtill, enligt de krav svetssituationen ställer
välja tillsatstrådar för stål vid MIG- och MAG-svetsning
•
vid MIG- och MAG-svetsning välja styrrör, matarhjul och munstycke enligt
•
den valda tråden samt kan ställa in och reglera dem
välja skyddsgas och känner till skyddsgasernas beteckningar
•
ansluta skyddsgasutrustning till svetsaggregatet och kan kontrollera och reglera
•
gasflödet enligt svetsobjektet
använda strömkällornas manöver- och reglerdon
•
reglera svetsparametrarna, t.ex. trådmatning, spänning och induktans och kan
•
välja lämpligt bågsvetsområde för arbetsobjektet
150

•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
svetsa med MIG och MAG inom områdena kortbågs-, blandbågs- och spraybågssvetsning
samt principen för pulsbågssvetsning och känner till dess fördelar
vid svetsning
uppgöra svetsanvisningar (WPS) enligt SFS-EN-ISO 15609-1 och förstår sådana
dimensioneringssätten för svetsfogar och kan dimensioneringsbeteckningarna
kontrollmäta svetsfogar
häfta på det sätt som spalten och metallstycket kräver
fördelarna med flersträngssvetsning och känner till vad den typiskt används
för
identifiera typer av svetsfel och känner till de vanligaste faktorerna som inverkar
på att sådana uppkommer
kvalitetskriterierna för olika svetsklasser, B, C och D enligt SFS-EN ISO 5817,
och kan bedöma sina resultat okulärt och genom mätning
principen för spalter där svetsfogar ska göras och olika förbandsformer samt
kan göra dem
svetsbarheten för de vanliga metallerna som används i maskinbyggnad
behärska formförändringar under och efter svetsningen och förstår inverkan
av spänningar
svetsa kälsvetsningsprov med den svetsmetod de väljer enligt SFS-EN 287-1
och SFS-EN ISO 9606-2 plåt/plåt (FW) i positionerna PB ml, PF, PD, svetsklass
C.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för
bedömning
1. Behärskande av
arbetsprocessen
Planmässigt arbete
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
utför svetsprovet rätt under arbetar planmässigt arbetar planmässigt och
handledning
systematiskt
kan vid behov ändra sitt
arbetssätt enligt situationens
krav
151

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Behärskande av
arbetshelheten
svetsar kälsvetsningsprov
(FW) som bedöms okulärt
i positionen PB ml, svetsklass
C.
svetsar kälsvetsningsprov
(FW) som bedöms okulärt
i positionen PB ml och PF,
svetsklass C.
svetsar kälsvetsningsprov
(FW) som bedöms okulärt
i positionen PB ml, PF och
PD, svetsklass C.
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Svetsning
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Matematik och
naturvetenskaper
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan prestationstekniskt
grunderna i två svetsmetoder
och kan använda svetsaggregaten.
Bedömningskriterier
kan prestationstekniskt
grunderna i de svetsmetoder
som krävs och kan
använda svetsaggregaten så
att de kan utföra behövliga
inställningar nästan självständigt.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan tolka innehållet i
en färdig svetsanvisning
(WPS) och agera som den
förutsätter
förstår svetsbeteckningarna
i arbetsritningar
förstår de teoretiska grunderna
för svetsfogar.
Bedömningskriterier
kan göra en svetsanvisning
(WPS) med hjälp av informationskällor
förstår de teoretiska grunderna
för hur svetssmältan
bildas och stelnar, och kan
räkna ut värmetillförseln.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsbestämmelser
och -anvisningar
sörjer för det personliga
skyddet
kan bedöma sitt eget arbete
sörjer för arbetarskyddet på
arbetsplatsen
vet vad ett eventuellt fel
berodde på
gör självständigt alla nödvändiga
val och inställningar.
kan göra allmänna svetsanvisningar
(WPS) utan
informationskällor
kan räkna ut värmetillförseln
till svetsfogen och
tillämpar resultatet enligt
arbetsobjektet.
beaktar ergonomin i svetspositionerna
vet hur ett eventuellt fel
åtgärdas
152

Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
ber om råd vid behov
arbetar enligt anvisningarna.
använder en fackmänniskas
uttryckssätt
arbetar ansvarsfullt.
uttrycker sin sak med exakta,
standardenliga termer
arbetar omsorgsfullt och
noggrant.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen visar sin yrkesskicklighet genom att svetsa med
elektroder, TIG, MIG eller MAG i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan
konstateras motsvara svetsmetodens krav och kraven som ställs på behärskandet av
svetsparametrarna. Dessutom svetsar de svetsproven som bestäms i kraven på yrkesskicklighet
enligt SFS-EN 287-1 och SFS-EN ISO 9616-2.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett
yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning
av kunnandet och vid examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
4.5.16 IW-svetsning (10sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen erhåller behörighet som IW-svetsare med den svetsmetod
som de valt.
De som avlägger examensdelen kan
• läsa standarderna SFS-EN 287-1 och SFS-EN ISO 5817 och förstår beteckningarna
• tekniken för svetsmetoderna 135/136/138 och/eller 111 och 141 och inställningen
av svetsparametrarna
• välja lämpliga svetsgaser och tillsatsämnen enligt anvisning
153

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
•
•
•
•
•
med den svetsmetod de valt svetsa kälsvets plåt/plåt (FW) enligt IIW/IAB i
positionerna PA, PB, PG, PF och PD och rör/plåt i positionerna PB, PF, PD
och PD≥60° samt stumsvetsförbindning (BW) i positionerna PA och PF så att
svetsfogarnas kvalitet vid okulär inspektion fyller kraven för svetsklass C enligt
SFS-EN ISO 5817
med den svetsmetod de valt svetsa kälsvetsprov enligt kraven i SFS-EN 287-1
och SFS-EN ISO 9606-2, plåt/plåt (FW) enligt IIW/IAB i positionerna PB
ml och PF samt kälsvetsprov rör/plåt (FW) i positionerna PF och PD
göra de svetsspalter som behövs i proven och positionera arbetsstyckena för
behörighetsprovet
tolka svetsanvisningar (WPS) enligt SFS-EN ISO 15609-1
läsa svetsbeteckningar.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för
bedömning
1. Behärskande av
arbetsprocessen
Svetsning
IW -svetsprov
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
svetsar plåt/plåt (FW) i svetsar plåt/plåt (FW) i svetsar plåt/plåt (FW) i
positionerna PA och PB i positionerna PA, PB, PF positionerna PA, PB, PF
klass C
och PD i klass C och PD och rör/plåt (FW)
i positionerna PB, PF, PD
och PD≥ 60° samt plåt/plåt
(BW) i positionerna PA och
PF, klass C
utför behörighetsprov enligt
SFS-EN 287-1, plåt/
plåt FW i positionen PB
ml.
utför behörighetsprov enligt
SFS-EN 287-1, plåt/
plåt FW i positionen PB ml
och PF.
utför behörighetsprov enligt
SFS-EN 287-1, plåt/
plåt FW i positionen PB ml
och PF samt rör/plåt FW i
positionerna PF och PD
154

Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Inställning av svetsparametrarna
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Svetsningens teori
Matematik och
naturvetenskaper
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
behärskar parametrarna i
svetsmetoderna och utför
behövliga inställningar för
svetsningen.
Bedömningskriterier
behärskar parametrarna i
svetsmetoderna och utför
självständigt behövliga inställningar
för svetsningen.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan läsa standarderna SFS-
EN 287-1 och SFS-EN
ISO 5817
kan läsa svetsningsanvisning
(WPS) och förstår
svetsbeteckningarna
visar att han/hon behärskar
teorikunskapen som krävs
för svetsuppgifterna som
han/hon har utfört
förstår de teoretiska grunderna
för svetsfogar.
Bedömningskriterier
kan läsa standarderna SFS-
EN 287-1 och SFS-EN
ISO 5817 samt förstår alla
beteckningar
visar att han/hon behärskar
teorikunskapen som krävs
för svetsuppgifterna som
han/hon har utfört
förstår de teoretiska grunderna
för hur svetssmältan
bildas och stelnar samt kan
räkna ut värmetillförseln till
svetsfogen.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsbestämmelser
och -anvisningar
samt sörjer för det
personliga skyddet
kan bedöma sitt eget arbete
sörjer för arbetarskyddet på
arbetsplatsen
vet vad ett eventuellt fel
berodde på
behärskar parametrarna i
svetsmetoderna och utför
behövliga inställningar, och
visar därvidlag att han/hon
förstått inställningarnas
sammantagna inverkan på
svetsresultatet.
känner till kvalitetskraven
för svetsfogar i svetsklasserna
som standarderna
definierar
visar att han/hon behärskar
teorikunskapen som krävs
för svetsuppgifterna som
han/hon har utfört, och blir
godkända IW-teoriprovet
kan räkna ut värmetillförseln
och tillämpa det
erhållna resultatet på arbetsobjektet.
sörjer för att arbetsställningarna
är ergonomiska
vet hur ett eventuellt fel
åtgärdas
155

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
kan diskutera saker relaterade
till svetsandet
arbetar enligt anvisningarna.
använder en fackmänniskas
uttryckssätt
arbetar ansvarsfullt.
uttrycker sin sak med exakta,
standardenliga termer
arbetar omsorgsfullt och
noggrant.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen bereder en svetsspalt, positionerar och häftar provstyckena,
ställer in svetsparametrarna enligt det prov som ska svetsas, och utför under
övervakade förhållanden svetsproven enligt SFS-EN 287-1 och SFS-EN ISO 9606-
2 samt behörighetsproven för svetsare som bestämts i kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett
yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning
av kunnandet och vid examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
4.5.17 CNC-tillverkning inom plåt- och svetsbranschen (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen gör mångformiga plåtkomponenter enligt arbetsinstruktioner
och ritningar med någon CNC-styrd plåtbearbetningsmaskin (laser-,
vatten-, gasskär- och plasmaskärmaskin eller en robot och till den anslutna enheter).
De känner väl till funktionsprincipen för den maskin de använder och kan använda
den säkert och produktivt.
De som avlägger examensdelen kan
• tillverka mångformiga detaljer med en CNC-styrd plåtbearbetningsmaskin
• överföra ett färdigt program till CNC-maskinen
• programmeringsprogrammets funktionssätt
156

•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
göra program som gäller skärning av plåtkomponenter med en CNC-styrd
plåtbearbetningsmaskin enligt ritningar (en CNC-laserskärmaskin, en CNCvattenskärmaskin,
en CNC-gasskärmaskin, en CNC-plasmaskärmaskin eller
en robot)
läsa och tolka ett färdigt program samt göra nödvändiga korrigeringar i det
grunderna i parameterprogrammering
materialmärkningarna på den plåt som ska skäras
använda en lyftanordning och flytta plåtar till skärbordet utan att skada materialet
de viktigaste användningsområdena för laserbearbetning i industrin
ta reda på laserklassen för den laser som ska användas och riskfaktorerna som
motsvarar laserklassen och kraven på säkerhet
välja och ställa in skärparametrarna
utföra de arbetsmoment som ingår i positioneringskörning av plåtar
de skyddsåtgärder som ska vidtas för att förebygga olycks- och hälsorisker i
samband med användning av en vattenskärmaskin
förstår den belastning som högt drifttryck innebär för anordningarna
förstår riskerna med skärljudet vid vattenskärning och vet hur man ska skydda
sig
vattenskärutrustningens konstruktion, funktionsprincip och styrdon
utföra de arbetsmoment som ingår i positioneringskörning av plåtar
utföra de uppgifter som ingår i driftsunderhållet och vet vad som ska kontrolleras
de vanligaste svetsrobotsystemen och de programmeringssätt som används i
dem
robotens koordinatsystem och rörelsetyper
programmera och använda arbetsplatsens svets- eller godshanteringsrobot .
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
157

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver handledning behöver handledning för
att komma i gång
arbetar självständigt enligt
arbetsinstruktionerna
kan läsa arbetsinstruktioner
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Användning av plåtbearbetningsmaskiner
Programmering av
plåtbearbetningsmaskiner
Användning av en
robot
behöver handledning i
början av arbetet
behärskar under handledning
största delen av
kärnpunkterna i yrkesskickligheten
och kan under
handledning tillämpa dem i
arbetsprocessen
behöver litet handledning
vid övergång från ett arbetsmoment
till ett annat
behärskar i regel de viktigaste
kärnpunkterna i
yrkesskickligheten och kan
nästan självständigt tillämpa
dem i arbetsprocessen
arbetar självständigt
ber om råd vid behov. arbetar självständigt. är initiativrik.
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
arbetar under alla förhållanden
så omsorgsfullt att
det inte finns risk för att
plåtbearbetningsmaskinen
skadas
kan använda ett CNCplåtbearbetningscenter
men
måste ofta be om råd
kan under handledning
göra upp en arbetsplan för
ett enkelt arbetsstycke samt
göra ett lämpligt CNCprogram
för den maskin
som ska användas
känner till roboten och kan
använda den när den är
färdigt programmerad
kan läsa arbetsritningar
kan göra de termiska skärningar
som krävs
kan använda en CNC-plåtbearbetningsmaskin
och
dess kringutrustning
känner till plåtbearbetnings-maskinernas
konstruktion
och funktionsprinciper
kan utifrån en arbetsritning
nästan självständigt
utarbeta en genomförbar
skriftlig arbetsplan samt ett
CNC-program som passar
den arbetsmaskin som ska
användas
behärskar de viktigaste
kärnpunkterna i yrkesskickligheten
och kan tillämpa
dem i arbetsprocessen
kan göra behövliga inställningar
och justeringar på
plåtbearbetningsmaskiner
kan självständigt använda
en CNC-plåtbearbetningsmaskin
och dess kringutrustning
vet användningsområdena
för plåtbearbetningsmaskinerna
och deras begränsningar
kan utifrån en arbetsritning
självständigt utarbeta
en genomförbar skriftlig
arbetsplan samt ett CNCprogram
som passar den
arbetsmaskin som ska användas
kan självständigt använda
en robot vid svetsning och
godshantering
158

Programmering av
en robot
Användning av
arbetsredskap
Behärskande av
material
kan göra enkla korrigeringar
i färdiga program
använder arbetsredskap och
fästdon ändamålsenligt
kan hantera materialämnen
så att de inte skadas.
väljer arbetsredskap och
fästdon ändamålsenligt
kan för sitt arbete välja
lämpliga materialämnen
enligt mått- och materialuppgifterna
i arbetsritningen.
kan programmera en svetsoch
godshanteringsrobot
enligt kraven
kan välja de mest ändamålsenliga
hand- och
mätverktygen och använda
dem effektivt
väljer materialämnet så att
svinnet blir så litet som
möjligt
tar självständigt hand om
restbitarna och sörjer för
ordningen i materiallagret.
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Teknologi och datateknik
Kvalitetskontroll
Färdigheter i matematik
och naturvetenskaper
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan de viktigaste ritbeteckningarna
gör en skärplan för plåt,
men den är inte planmässig
kan läsa de ritningar som
behövs vid CNC-bearbetning
och robotsvetsning
har tillräckliga datatekniska
färdigheter för informationssökning
och programmering
behöver handledning för att
identifiera kvalitetskraven
kan den matematik som
behövs, vid behov genom
att använda informationskällor.
kan vid behov nästan självständigt
söka mer information
i tillbudsstående källor
(t.ex. skärdata, svetsdata,
beräknande av utbredda
längder, programmeringskoder
m.m.)
kan ritsymbolerna för svetsning
och maskinritning och
kan tolka dem rätt
har goda färdigheter i programmering
identifierar kvalitetskraven
kan den matematik som
behövs vid programmering.
använder ritningar och
instruktioner effektivt och
kan vid behov självständigt
söka mera information i
tillbudsstående källor (t.ex.
skärdata, svetsdata, programmeringskoder,
felmeddelanden
m.m.).
har mycket goda färdigheter
i programmering
kan korrigera sitt arbete i
enlighet med kvalitetskraven
kan den matematik som
behövs vid mätningar och
korrigeringar.
159

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsbestämmelserna
och anvisningarna
kan bedöma sitt eget arbete
sörjer för arbetarskyddet på
arbetsplatsen
håller sin arbetsplats snygg
och i ordning
gör inte samma fel två löser problem i anslutning
gånger
till arbetet
beaktar andra arbetare handlar flexibelt är initiativrik
är varsamma med materialämnen
och färdiga produkter.
arbetar ansvarsfullt.
arbetar omsorgsfullt och
noggrant.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen visar sin yrkesskicklighet genom att tillverka en
mångformig detalj (plåtkomponent eller produkt) eller del av en helhet med en
CNC-programmerbar plåtbearbetningsmaskin eller ett svetsaggregat på en arbetsplats
eller i en så äkta arbetsmiljö som möjligt i läroinrättningen. Arbetet görs i
sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till de delar den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den med annan bedömning av
kunnandet, och vid ett examenstillfälle med hjälp av intervjuer, uppgifter och andra
tillförlitliga metoder.
160

4.5.18 Plåt- och stålkonstruktionsarbeten (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan tillverka plåt- och stålkonstruktioner enligt arbetsritningar.
De kan hela processen från plåtråvara, konstruktionsrör och profiljärn
till en plåtprodukt som färdigbearbetats för ytbehandling.
De som avlägger examensdelen kan
• läsa arbetsritningar och förstå snittvyer och form- och lägetoleranser samt
svetsbeteckningar
• göra upp en arbetsplan och korrekt monteringsordning och välja tillverkningsmetoder
• både manuell och maskinell gasskärning av grov- och profilplåt enligt kraven
i SFS-EN ISO 9013
• klippning av grovplåt med gradsax samt rundbockning och kantning
• kapning av profilstål och konstruktionsrör genom sågning, med vinkelslipmaskin
och sax för profilstål
• göra CNC-program enligt ritningar för maskiner som behövs i plåt- och stålkonstruktionsarbeten
• de svetsprocesser som behövs i stålkonstruktionsarbeten (elektrod-, MIG/
MAG- och TIG) samt sätten att dimensionera svetsarna samt svetsbeteckningarna
• läsa svetsningsanvisningar (WPS) enligt standarden ISO 15609-1 och svetsa
enligt dem
• kvalitetskraven för svetsning i svetsklasserna B, C och D enligt standarden
SFS-EN ISO 5817
• använda styr- och fästdon rätt
• vid förmontering och fastspänning mäta läges- och konstruktionsmåtten
• häfta konstruktionsdelar så att tillräcklig hållfasthet uppnås
• göra kontrollmätningar
• med hjälp av arbetsritningarna ta reda på svetsförbandens fogtyper och göra
fogarna genom svetsning och gasskärning och med maskiner för tillverkning
av fogar
• forma, bocka och rikta stålkonstruktioner med hydrauliska pressar och böjvalsar
• principerna för hur kall- och varmriktning ska göras och hur arbetsstycket
påverkas
• göra riktningsarbeten med ändamålsenliga arbetsmetoder
161

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
•
•
använda säkert lyft-, fäst- och hjälpanordningar som används vid montering
och installation av stålkonstruktioner
utföra ett kälsvetsprov enligt standarderna SFS-EN 287-1 och SFS-EN ISO
9606-2, plåt/plåt (FW) i lägena PA, PB ml och PF sl med den process de väljer,
svetsklass C.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för
bedömning
1. Behärskande av
arbetsprocessen
Planmässighet
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
gör upp en arbetsplan, men gör upp en arbetsplan och gör självständigt upp en
behöver handledning till väljer rätt monteringsordning
arbetsplan med vilken det
och med vid val av monteringsordning
och rätta tillverk-
är möjligt att uppnå ett
och tillverkningsmetoder
ningsmetoder, men behöver slutresultat som uppfyller
handledning när det gäller kvalitetskraven
detaljerna
tillverkar en arbetshelhet
som överensstämmer med
arbetsritningen, men behöver
handledning under
arbetets gång
ber om råd vid behov.
tillverkar en arbetshelhet
som överensstämmer med
arbetsritningen, men behöver
handledning i vissa
problematiska moment
är initiativrik och försöker
arbeta snabbt.
gör självständigt en arbetshelhet
enligt en arbetsritning
arbetar självständigt och
snabbt.
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Användning av plåtbearbetningsmaskiner
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
använder plåtbearbetningsmaskiner
och kan
rundbocka och kanta
arbetsstycken för vilka toleranserna
är grova
använder plåtbearbetningsmaskiner
och kan
rundbocka och kanta arbetsstycken
enligt arbetsritningarna
kan vid behov eller på eget
initiativ göra även ovanliga
inställningar och justeringar
på plåtbearbetningsmaskiner
162

Programmering
Kapning till bestämda
mått
Gasskärning
Svetsning
Riktning och behärskande
av arbetshelheten
Efterbearbetning av
arbetsstycken
Användning av
arbetsredskap
Behärskande av
material
kan den grundläggande
programmeringen av de
CNC-maskiner som behövs
kan basanvändningen av en
CNC-styrd gasskärmaskin
med ett färdigt program
kan kapa profilstål med en
profiljärnssax och en såg,
men efter kapning med en
vinkelslipmaskin behövs
mycket efterbearbetning
kan gasskära på ett säkert
sätt
kan grunderna i hur svetsprocesser
utförs och kan
använda en svetsmaskin så
att de nästan självständigt i
alla situationer kan utföra
de inställningar som behövs
svetsar kälsvetsprov (FW) i
läge PA, svetsklass C. Provet
bedöms okulärt.
känner till principen om
varmriktning
kan under handledning
efterbearbeta arbetsstycken
använder arbetsredskap
ändamålsenligt
kan avgöra vilket material
de konstruktioner och delar
som ska användas i anordningar
är gjorda av
programmerar nästan självständigt
de CNC-maskiner
som behövs
kan nästan självständigt
programmera en CNCstyrd
gasskärmaskin
kan kapa till bestämda mått
med olika arbetsmetoder
kan gasskära tekniskt sett
rätt, men det behövs mycket
efterbearbetning
gör självständigt de val och
inställningar som svetsningen
förutsätter och kan
göra svetsar som uppfyller
kvalitetskriterierna i olika
svetslägen
svetsar kälsvetsprov (FW) i
läge PA och PB ml, svetsklass
C. Provet bedöms
okulärt.
kan under handledning
göra varmriktningar
känner till principerna om
korrosionsskydd och kan
efterbearbeta arbetsstycken
enligt anvisningar, men
behöver handledning
väljer arbetsredskap ändamålsenligt
kan under handledning för
sitt arbete välja lämpliga
materialämnen enligt arbetsritningen
hanterar materialen rätt
programmerar självständigt
de CNC-maskiner som
behövs
programmerar självständigt
en CNC-styrd gasskärmaskin
kan kapa till bestämda
mått så att det inte behövs
mycket efterarbete
gör gasskärning med snyggt
resultat
kan sluta sig till behovet av
fäst- och styrdon
svetsar kälsvetsprov (FW)
i läge PA och PB ml och
PF sl, svetsklass C. Provet
bedöms okulärt.
kan göra varmriktningar
förstår vikten av rätt svetsordning
med tanke på
formförändringar hos arbetsstycket
kan självständigt efterbearbeta
arbetsstycken
kan välja de handverktyg
och mätverktyg som är
mest ändamålsenliga
använder arbetsredskap
effektivt
kan utifrån arbetsritningen
självständigt välja material
förutser materialbehovet
och sörjer för korrekt lagring
163

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Mätningar
kan utföra längdmätningar
med skjut- och rullmått.
kan utföra korsmätningar
och andra kontrollmätningar
under arbetets gång.
kan kontrollmäta det färdiga
arbetet så att de med
korsmätning kan tolka sina
resultat och bedöma om
mätresultaten är korrekta.
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
Förståelse av instruktioner
om arbetet
Kvalitetskontroll
Färdigheter i matematik
och naturvetenskaper
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan de viktigaste ritbeteckningarna
kan läsa lättare arbetsritningar
förstår arbetsinstruktioner
och känner till beteckningarna
i svetsanvisningen
(WPS)
behöver handledning för att
identifiera kvalitetskraven
kan räkna ut den utbredda
längden på en cylinder och
ett föremål som ska kantas
och en cylinders volym.
kan de ritbeteckningar
och presentationssätt som
används vid svetsning och
maskinritning
kan läsa arbetsritningar
känner till beteckningarna
för stålkvaliteter och
storleksbeteckningarna för
plåtar, konstruktionsrör
och profilstål
identifierar kvalitetskraven
klarar av räkneuppgifter
med Pythagoras sats och
kan beräkna volymer för
skivformade och cylindriska
föremål samt massor med
hjälp av densitet.
kan ritbeteckningarna för
svetsning och maskinritning
och kan självständigt
tolka och tillämpa dem i
sitt arbete
kan vid behov på eget
initiativ tillämpa arbetsinstruktioner
kan korrigera sitt arbete i
enlighet med kvalitetskraven
kan beräkna vinklarna i
en triangel och längden på
sidorna med trigonometriska
funktioner och kan
matematik och trigonometri
så väl att de kan räkna
ut rundningsradier, vinklar
och utbredda längder.
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar säkerhetsbestämmelserna
och -anvisningarna
behöver handledning och
exempel
ber om råd vid behov
arbetar ergonomiskt rätt
söker information och löser
problem under handledning
är flexibla och samarbetsvilliga
håller sin arbetsplats snygg
och i ordning
löser självständigt problem i
anslutning till arbetet
är aktiva och handlar interaktivt
för att arbetet ska
lyckas väl
164

Yrkesetik
använder arbetsredskap så
att de inte skadar materialet
som bearbetas.
arbetar ansvarsfullt och
sörjer för att redskapen och
maskinerna är i skick.
arbetar omsorgsfullt och
noggrant.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen utför de svetsprov som bestämts i kraven på yrkesskicklighet
och tillverkar en grovplåts- och stålkonstruktion eller en del av en sådan
på en arbetsplats eller i en så genuin miljö som möjligt i en läroinrättning. Arbetet
görs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på
yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till de delar den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den med annan bedömning av
kunnandet, och vid ett examenstillfälle med hjälp av intervjuer, uppgifter och andra
tillförlitliga metoder.
4.5.19 Användning av ett plåtbearbetningscenter (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan använda ett plåtbearbetningscenter och dess
kringutrustning. De kan tillverka mångformiga detaljer med ett plåtbearbetningscenter
och då utnyttja alla egenskaper och funktioner hos centret.
De som avlägger examensdelen kan
plåtbearbetningscentrets konstruktion, funktion och användningsområden
•
använda ett programmeringsprogram och skapa måttnoggranna geometriska
•
bilder av detaljerna
överföra en geometrifil som eventuellt kommer från en kund till programme-
•
ringsprogrammet och göra de behövliga korrigeringarna i det
165

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
principen och verktygstermerna i fråga om verktygssystemet i ett plåtbearbetningscenter
välja verktyg och utrusta maskinen enligt arbetsuppgiften
välja material i programmet
placera ut på plåten de detaljer som ska bearbetas och microbryggorna (nestning)
kontrollera med hjälp av ett simuleringsprogram att programmet fungerar
överföra ett programmeringsprogram till plåtbearbetningscentret
styrfunktionerna på plåtbearbetningscentrets operatörspanel och sökning av
programfiler
starta plåtbearbetningscentret rätt och säkert och köra till referensen
starta lastnings- och lossningsfunktionerna och inleda bearbetningen med säkerhetshastighet
styra och övervaka plåtbearbetningscentrets funktion
de vanligaste orsakerna till störningar och kan starta maskinen på nytt
köra ner produktionen vid produktbyte och starta den på nytt
stänga av maskinen rätt och säkert
efterbehandla de bearbetade detaljerna
mäta plåtdetaljernas form- och måttnoggrannhet
rengöra verktygen och skyddsbehandla dem efter arbetet
hantera plåtämnen med plåtbearbetningscentrets kringutrustning
övervaka plåtbearbetningscentrets kondition och utföra driftsunderhållsuppgifterna.
Bedömning
I tabellen har bedömningskriterier för tre olika nivåer av kunnande sammanställts
för varje föremål för bedömning. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
166

Föremål för
bedömning
1. Behärskande av
arbetsprocessen
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Användning av ett
plåtbearbetningscenter
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan basanvändningen av arbetar självständigt vid kan självständigt utföra
ett plåtbearbetnings-center, maskinen men behöver programmering, verktygssättning
men behöver handledning handledning i vissa moment
och nestning och
vid programmering, val av
vid programmering köra plåtbearbetnings-
verktyg och nestning och val av verktyg centret, men kan behöva
lite anvisningar till exempel
vid placering av microbryggorna
och vid granskning
och korrigering av fel i
programmet eller vid utredning
av orsakerna till
störningar
arbetar ansvarsfullt.
Bedömningskriterier
arbetar motiverat och företagsamt.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan använda ett CNC-styrt
plåtbearbetningscenter
och dess kringutrustning,
men måste be om råd vid
problem
kan efter starten kvittera
säkerhetskretsen
kan använda ett CNC-styrt
plåtbearbetnings-center och
dess kringutrustning
kan tolka felmeddelandena
från programmeringsutrustningen
och utföra de
kontroll- och korrigeringsåtgärder
som behövs
utföra de åtgärder som gör nästan självständigt
ingår i de avslutande arbetsmomenten
på ett plåtbear-
justeringarna på ett plåtbe-
inställningarna, valen och
betningscenter
arbetnings-center
kan göra anteckningar om
störningar, felmeddelanden
och åtgärder som vidtagits
vid störningar
kan utföra de uppgifter
som ingår i driftsunderhållet
och vet vad som ska
kontrolleras
är aktiv och initiativtagande.
använder ett CNC-styrt
plåtbearbetningscenter och
utnyttjar alla dess egenskaper
och funktioner
kan kontrollera kvaliteten
på bearbetningsresultatet
och stansverktygens kondition
samt fatta de rätta
besluten om iståndsättning
av verktygen
gör självständigt inställningarna,
valen och justeringarna
på ett plåtbearbetningscenter
167

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Programmering
Användning av
arbetsredskap
Behärskande av
material
Hantering av plåtar
kan under lite handledning
skapa geometrin för en
enkel detalj med ett styrprogram
kan söka och välja ur programbiblioteket
ett bearbetningsprogram
för nästa
arbete och mata in det i
plåtbearbetningscentrets
RAM-minne
använder arbetsredskap,
fästdon och stansar ändamålsenligt
vet verktygsplatserna (A,
B, C, D, E) i plåtbearbetningscentret
och kan
välja verktygens position
(vinklarna) så att de inte
kolliderar
rengör verktygen efter arbetet
identifierar plåtmaterial
utifrån märkningar på materialet
och ser skillnaden
mellan kolstål, rostfritt stål
och aluminium
lyfter och förflyttar plåtar
på ett säkert sätt
kan nästan självständigt använda
ett programmeringsprogram
för att rita detaljernas
geometriska former
kan kontrollera i bearbetningsprogrammet
att verktygen
är rätt inställda och
kan göra de korrigeringar
som eventuellt behövs
kan kontrollera om plåtens
fästdon behöver flyttas till
en annan plats för att undvika
kollision, om stansen
under bearbetningen rör sig
inom fästdonets säkerhetsområde
väljer ändamålsenliga
stansar, arbetsredskap och
fästdon
kan montera verktygsfästen
och ställa in slaglängden
kan montera de stansverktyg
som ska användas i
plåtbearbetningscentret och
kontrollera att deras spel är
korrekta
väljer ett ändamålsenligt
materialämne för sitt arbete
kan förvara och hantera
material av aluminium
samt rostfria och syrafasta
material så att ytorna inte
skadas
Mätningar kan mäta plåtdelar kan kontrollmäta plåtdelar i
olika tillverkningsfaser
Finputsning
kan utföra den slipning
som ingår i finputsningen.
utför de behövliga finputsningsarbetena.
kan självständigt använda
ett programmeringsprogram
för att rita detaljernas
geometriska former
kan programmera ett program
för klippningen för
att avlägsna spillet
bestämmer rätt storlek på
verktygens spel enligt det
material som ska bearbetas
och tjockleken på materialet
identifierar verktyg som är
för slitna eller skadade
rengör och skyddsbehandlar
verktygen noggrant efter
arbetet
väljer materialämnet så att
svinnet blir så litet som
möjligt
hanterar plåt omsorgsfullt
och noggrant
kan självständigt utföra
kvalitetskontrollmätningarna
av färdigt bearbetade
detaljer
utför de slipningar som
ingår i finputsningen omsorgsfullt
och noggrant.
168

Föremål för
bedömning
3. Behärskande
av kunskapen som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Kännedom om hur ett
plåtbearbetningscenter
fungerar
Kännedom om
verktyg
Kvalitetskontroll
Teknologi och datateknik
Färdigheter i matematik
och naturvetenskaper
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
känner till ritbeteckningarna
och kan läsa arbetsritningar
kan vid behov nästan
självständigt söka mer information
i tillbudsstående
källor (t.ex. skärdata, svetsdata,
beräkning av utbredd
längd, programmeringskoder
m.m.)
känner till de stansverktyg
(stansar och dynor) som
används i ett plåtbearbetningscenter
och vet grunderna
för valet av verktyg
vet när resultatet av klippningen
inte uppfyller kvalitetskraven
har tillräckliga färdigheter i
programmering
kan den grundläggande
matematik som behövs när
detaljens geometri skapas.
känner till de sätt på vilka
arbetsanvisningar skrivs och
kan läsa arbetsanvisningar
vet hur utrustningen är
uppbyggd och känner till
det rätta funktionssättet så
att han/hon kan observera
ändringar i funktionen
samt reparationsbehov
känner till verktygsfästenas
(A, B, C osv.) konstruktion
märker fel och vidtar åtgärder
snabbt
har goda färdigheter i programmering
kan göra de beräkningar
som behövs vid programmering
(trigonometri).
känner till manualen för
plåtbearbetningscentret så
att de kan ta reda på saker
genom att läsa den
använder sina kunskaper
effektivt och kan vid behov
självständigt söka mera
information i källor som
finns till förfogande (t.ex.
bearbetningsdata, programmeringskoder,
felmeddelanden
m.m.).
vet vilka krav som ställs på
stansverktyg för att de ska
vara användbara
kan vid behov ta reda på
orsaken till ett fel
har mycket goda färdigheter
i programmering
kan den matematik som
behövs vid mätningar och
korrigeringar.
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsbestämmelserna
och anvisningar
om säkert arbete vid
ett plåtbearbetningscenter
behöver handledning och
exempel
säkerställer säkerheten i alla
situationer när plåtbearbetningscentret
körs
sörjer för arbetarskyddet i
arbetsmiljön
löser problem under handledning
löser självständigt problem
som anknyter till arbetet
ber om råd vid behov fungerar interaktivt diskuterar arbetet på ett
utvecklande sätt
ser till att det inte finns risk städar upp på klippningsbordet
arbetar omsorgsfullt och
för att maskinen går sönder
inför den fortsatta noggrant.
innan de vidtar åtgärder. körningen.
169

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen tillverkar plåtdelar med ett CNC-styrt plåtbearbetningscenter,
programmerar bearbetningscentret med ett programmeringsprogram
och väljer verktyg och placerar på plåtämnet de plåtdetaljer som ska bearbetas (nestning).
I arbetet ska ingå stansning av hål, nibbling av kroklinjiga figurer, klippning
av hörn och losstagning av delar med ett plåtbearbetningscenter. Arbetet görs i sådan
omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till den del den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan påvisas i ett
yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den med annan bedömning av
kunnandet och i examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
4.5.20 Mekaniserad och automatiserad svetsning (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan använda mekaniseringsutrustning för svetsning
och svetsa med en automatiserad svetsprocess, såsom en robotsvetsstation.
De som avlägger examensdelen kan
• fördelarna med mekanisering inom svetsning med avseende på effektivitet och
produkternas kvalitet
• använda lättmekaniseringsutrustning vid svetsning
• använda hjälputrustning som behövs vid svetsning, exempelvis rotationsbord
och vändanordningar
• spänna fast arbetsstyckena och svetspistolerna i mekaniseringsanordningar
• sätta robotsvetsutrustningen i skick
• programmera roboten för svetsuppgifter och använda den
170

•
•
•
•
•
•
•
mata in ett program i robotens RAM-minne samt kontrollera att programmet
fungerar med manuell och automatisk körning
robotens koordinatsystem
svetstekniken i anslutning till mekaniserad och automatiserad svetsning
utifrån felmeddelanden utföra de korrigeringar som hör till operatörens uppgifter
använda makroprogrammering vid programmering av en robotsvetsstation
den manuella svetsningen i MIG/MAG-svetsprocesserna (135/136/138)
de kunskaper och färdigheter som krävs vid avläggande av behörighetsprovet
för svetsoperatörer enligt standarden SFS-EN 1418.
Bedömning
I tabellen har bedömningskriterier för tre olika nivåer av kunnande sammanställts
för varje föremål för bedömning. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för
bedömning
1. Behärskande av
arbetsprocessen
Planmässigt arbete
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan nästan självständigt kan mata in svetsprogrammet
arbetar planmässigt vid en
planera genomförandet av
för den svetsrobot som robotsvetsstation
ett svetsarbete med en mekaniseringsanordning
används
kan använda lättmekaniseringsanordningar
för svetsning,
men behöver handledning
vid genomförandet
av svetshelheten
ber om råd vid behov.
kan genomförandet av en
mekaniserad och automatiserad
svetshelhet och nästan
självständigt använda en
robotsvetsstation
strävar efter att arbeta självständigt.
har de kunskaper och färdigheter
som behövs för att
klara av den arbetshelhet
som ingår i behörighetsprovet
för svetsoperatörer
enligt standarden SFS-EN
1418
arbetar självständigt.
171

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Användning av mekaniseringsutrustning
Användning av
robotsvetsutrustning
Programmering
Svetsning
Användning av
svetsfixturer
Behärskande av
material
Mätningar
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
installerar en lättmekaniseringsutrustning
i svetsobjektet,
men behöver
handledning vid styrningen
av svetsningen
kan under handledning
använda en svetsrobot och
dess kringutrustning
kan basprogrammeringen
av en svetsrobot
kan svetsa med hjälp av
lättmekaniseringsutrustning
kan självständigt använda
en svetsrobot och tillhörande
kringutrustning
kan kontrollera och vid behov
korrigera ett program
men behöver hjälp i vissa
moment
kan använda svetsutrustning
och svetsa manuellt ändra svetsparametrar för
kan under lite handledning
med en MIG/MAG-process att få till stånd en svets av
(135,136 och 138) rätt storlek och form
använder svetsfixturer ändamålsenligt
kan utifrån en arbetsritning
under handledning från
materiallagret välja det
material som lämpar sig för
arbetet och sköta om materiallagret
kan ta de mått på svetsfogar
som krävs.
väljer arbetsredskap och
svetsfixturer ändamålsenligt
kan utifrån arbetsritningen
välja de materialämnen som
lämpar sig för sitt arbete
och behandlar materialen
rätt
gör kontrollmätningarna på
den färdiga detaljen.
använder lättmekaniseringsutrustning
effektivt
gör självständigt de val och
inställningar som svetsroboten
förutsätter
kan färdigställa ett program
nästan självständigt
kan självständigt ändra
svetsparametrar för att få
till stånd en svets av rätt
storlek och form
kan välja de mest ändamålsenliga
svetsfixturerna
och använda dem effektivt i
sitt arbete
kan utifrån en arbetsritning
självständigt och medvetet
välja och skaffa från materialförrådet
det material
som lämpar sig bäst för sitt
arbete så att materialsvinnet
är så litet som möjligt
kontrollmäter den färdiga
detaljen och bedömer mätresultatets
riktighet.
172

Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Materialkännedom
Teknologi och datateknik
Kvalitetskontroll
Färdigheter i matematik
och naturvetenskaper
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan läsa svetsanvisningar
(WPS) och under handledning
ställa in robotens
svetsparametrar så att processen
fungerar enligt svetsanvisningen
känner till ritsymbolerna
och presentationssätten för
svetsning och maskinritning
känner till de faktorer som
inverkar på stålkvaliteternas
svetsbarhet
kan läsa svetsanvisningar
(WPS) och ställa in robotens
svetsparametrar så att
processen fungerar enligt
svetsanvisningen
känner till hur stålets legeringsämnen
inverkar på
svetsbarheten
har tillräckliga färdigheter i har goda färdigheter i programmering
programmering
behöver handledning för att identifierar kvalitetskraven
ta reda på kvalitetskraven
kan göra de räkneoperationer
som behövs vid
svetsning.
kan med hjälp av trigonometri
beräkna en triangels
vinklar och sidornas längder.
känner till hur stålets legeringsämnen
inverkar på
svetsbarheten och formförändringarna
vid svetsning
och beaktar dessa vid fastspänning
av arbetsstycket
har mycket goda färdigheter
i programmering
kan korrigera sin arbetsprestation
enligt kvalitetskraven
kan den matematik som
behövs vid mätningar och
korrigeringar.
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsbestämmelserna
behöver handledning och
exempel
arbetar ergonomiskt rätt
söker information och löser
problem under handledning
håller sin arbetsplats snygg
och i ordning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
beaktar andra arbetare fungerar interaktivt fungerar aktivt i par eller
som gruppmedlem
arbetar så omsorgsfullt att arbetar ansvarsfullt och arbetar omsorgsfullt och
det inte finns risk för att sörjer för underhållen. noggrant.
roboten eller svetsutrustningen
skadas.
173

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen bereder en svetsfog, programmerar en robot eller
installerar en lättmekaniseringsutrustning och väljer svetsparametrar för en svetshelhet
eller en del av en helhet och utför svetsningen på en arbetsplats eller i en så
äkta arbetsmiljö som möjligt i läroinrättningen. Arbetet görs i sådan omfattning att
yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till den del den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan påvisas i ett
yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den med annan bedömning av
kunnandet och vid examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
4.5.21 NC-precisionskantning (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan med hjälp av arbetsritningar kanta plåt enligt
märkningar och då använda främre och bakre anhållet. Dessutom kan de programmera
kantmaskinen med operatörspanelen och använda ett programmeringsprogram.
De som avlägger examensdelen kan
• de tekniska grunderna i kantning och vet hur ämnet uppför sig vid kantning
• använda en kantpress på ett säkert sätt
• läsa arbetsritningar för kantningsarbeten och göra upp en arbetsplan
• använda ett rit- och bockningsprogram för kantpressar och överföra bockningsprogrammet
till kantmaskinen
• NC-programmering av en kantmaskin med operatörspanelen
• simulering av bockning både med automatisk och manuell funktion
• de vanligaste egenskaperna hos de material som kantas och de faktorer som
påverkar kantningen
174

•
•
•
•
•
•
•
•
basmodellerna av stansar och dynor samt deras användningsområden
välja de rätta verktygen för olika kantningsuppgifter
montera verktygen samt ställa in och kontrollera dem
sköta lagringen av verktygen och se till att de är i funktionsdugligt skick
använda lyft- och flyttredskap och hantera plåtmaterial
mäta vinklarna efter kantningen och göra korrigeringsprogrammeringar
hantera färdiga kantningsprodukter samt förpacka och dokumentera dem
använda anläggningens konditionsövervakning och utföra operatörens underhållsuppgifter.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för
bedömning
1. Behärskande av
arbetsprocessen
Uppgörande av
arbetsplan
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Användning av en
kantpress
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
gör utifrån arbetsritningarna
en arbetsplan och
behöver då lite handledning
utför kantning, men behöver
emellanåt handledning
ber om råd vid behov.
Bedömningskriterier
planerar arbetsordningen
för bockningen så att alla
kantningsfaser kan utföras
utan hinder
säkerställer att man med arbetsplanen
kan få till stånd
ett slutresultat som uppfyller
kraven på måttnoggrannhet
i arbetsritningen
utför kantning självständigt får kantningsarbetet färdigt
på en gång
arbetar motiverat och är aktiv och företagsam.
ansvarsfullt.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan använda en kantpress
och ställa in den under lite
handledning
kan ställa in maskinen och
göra justeringar och korrigeringar
under driften
kan korrigera vinklar och
längdmått
175

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Programmering
Användning av
kantpressverktyg
Behärskande av
material
Hantering av plåtar
kan utföra de grundläggande
programmeringarna
och korrigeringarna på
operatörspanelen
behärskar de grundläggande
frågorna när det gäller
val av kantpressverktyg och
kan montera dem på plats
identifierar de material som
ska kantas utifrån materialbeteckningarna
gör lyft och förflyttningar
på ett säkert sätt.
kan använda ett styrprogram
och utifrån arbetsritningarna
göra bockningsprogram
och mata in dem i
maskinen
kan välja kantpressverktyg
och göra de behövliga inställnings-
och kontrollåtgärderna
kan bearbeta material av
aluminium samt rostfria
och syrafasta material samt
förvara dem enligt kraven
kan vid kantning och hantering
av plåtar använda
lyftanordningar och gripverktyg
för plåtar.
kan ändra en 3D-modell
till en 2D-bild och bestämma
dess mått
kan bestämma det minsta
kantavståndet och minimiavståndet
mellan två olika
kantningspunkter
kan redogöra för de egenskaper
hos plåtmaterialet
som inverkar på kantningsförloppet
och göra
materialbestämningarna för
kantmaskinen
hanterar plåtar så att ytorna
inte får repor och blir tillstötta.
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Kännedom om
anordningar
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Teknologi och datateknik
Kvalitetskontroll
Matematik och
naturvetenskaper
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
känner till kantpressens
konstruktion, funktionsprincip
och begränsning
vad gäller användningsområde
kan läsa arbetsritningar
kan de vanligaste ritsymbolerna
har tillräckliga färdigheter i
programmering
kan med tolkar kontrollera
att de kantpressade detaljerna
uppfyller kraven på
mått och form
förstår betydelsen av
ämnets tjocklek och kan
beräkna de utbredda längderna.
känner till basmodellerna
av stansar och dynor samt
deras användningsområden
och kan grunderna i hur
man väljer dem
kan de ritsymboler och
presentationssätt som används
i plåt- och kantningsarbeten
väljer de rätta stansarna och
dynorna för varje arbete
kan de ritsymboler som
används i plåt- och kantningsarbeten
och kan tolka
dem rätt
har goda färdigheter i programmerinter
i programmering
har mycket goda färdighe-
kan genom att läsa kan ta reda på orsaken till
mått- och formkraven i ett mått- eller formfel och
arbetsritningar och genom utföra de korrigerande åtgärder
som behövs.
mätningar kontrollera att
de kantpressade detaljerna
uppfyller mått- och formkraven
i ritningarna
kan den matematik som behövs
vid kontrollmätningar
av detaljen och vid korrigering
av kantningen.
176

Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsbestämmelserna
och instruktionerna
om maskinsäkerhet
behöver handledning och
exempel
arbetar ergonomiskt rätt
söker information och löser
problem under handledning
håller sin arbetsplats snygg
och i ordning
löser självständigt problem
som anknyter till arbetet
beaktar andra arbetare fungerar interaktivt är aktiv i arbetslaget
använder kantpressverktyg
så att de inte skadas.
ser till att kantpressverktygen
är i skick och sköter
förvaringen medan de inte
används.
arbetar omsorgsfullt och
noggrant.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen kan precisionskanta plåtdelar enligt arbetsritningar
med en NC-kantmaskin på en arbetsplats eller i en så äkta arbetsmiljö som möjligt
i läroinrättningen. Arbetet görs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras
motsvara kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till den del den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den med annan bedömning av
kunnandet och i examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
177

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
4.5.22 Tunnplåtsarbeten (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan tillverka tunnplåtsprodukter. De kan hela processen
från plåtråvara till färdigställd plåtprodukt. De kan foga samman tunnplåtar
genom att svetsa med MIG-, MAG- och TIG-svetsprocesserna samt med motståndssvetsning
(punktsvetsning). De kan foga samman plåtar också med skruvförband
samt genom att nita, falsa och limma.
De som avlägger examensdelen kan
• läsa arbetsritningar, bilder (särskilt snittvyer) och ritbeteckningar (svets- och
andra fogbeteckningar samt beteckningar för form- och lägetoleranser)
• göra upp en arbetsplan
• utbredning av tunnplåtsdelar med manuella metoder
• använda ett CAD-program för utbredning (3D-modellering).
• de ritsningsmetoder och märkningssätt som används i tunnplåtsarbeten samt
kan använda ritsverktyg ändamålsenligt
• klippa mångsidiga arbetsstycken med figursax och nibblingsmaskiner enligt
ritsningarna
• använda gradsaxar avsedda för klippning av tunnplåtar
• använda en kantbockmaskin, vet hur man ställer in den och kan principerna
för inställningen
• göra en bockningsplan som uppfyller måttkraven
• använda en kantpress för bockning av tunnplåt
• välja lämpliga trissor, göra inställningarna på dem och sicka
• känner till falsningstyperna och falsningsmetoderna när det gäller tunnplåtar
och kan tillverka en fals som är tät och uppfyller kvalitetskraven i fråga om
utseende
• limma tunnplåtar
• foga samman tunnplåtar med skruvförband
• göra nitförband
• hantera olika materialplåtar (koppar, aluminium, plastöverdragen tunnplåt,
slipat rostfritt stål, syrafast stål…)
• kvalitetskraven för svetsning i svetsklass B, C och D enligt standarden SFS-EN
ISO 5817
• motståndssvetsningens funktionsprincip och lämplighet för olika material och
plåttjocklekar samt anordningarnas lämplighet för olika svetsändamål
• svetsa med en motståndssvetsprocess (punktsvetsning)
178

•
•
•
•
svetsa tunnplåt med en MAG-svetsprocess
svetsa tunnplåt med en MIG-svetsprocess
svetsa tunnplåt med en TIG-svetsprocess
med kännedom om kvalitetskraven på arbetet bedöma behovet av finputsning
och utföra denna, till exempel avlägsnande av svetsstänk och vassa kanter.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för
bedömning
1. Behärskande av
arbetsprocessen
Planmässighet
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Användning av
arbetsredskap och
maskiner
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
gör upp en arbetsplan men
behöver handledning
tillverkar en arbetshelhet
som överensstämmer med
arbetsritningen, men behöver
handledning under
arbetets gång
är företagsam, men det
finns brister i initiativförmågan.
Bedömningskriterier
gör upp en arbetsplan men
behöver i vissa moment
handledning
tillverkar en arbetshelhet
som överensstämmer med
arbetsritningen, men behöver
handledning i vissa
problematiska moment
är initiativrik och försöker
arbeta snabbt.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan använda handverktyg
för tunnplåtsarbeten, gradsax
samt kantbockmaskin
och kantpress
kan välja och använda arbetsredskap
och maskiner
ändamålsenligt
använder gradsax, kantbockmaskin
och kantpress
på eget initiativ och självständigt
kan använda de utrustningar
som hör till gradsaxen,
kantbockmaskinen och
kantpressen
gör självständigt upp en
arbetsplan med vilken det
är möjligt att uppnå ett
slutresultat som uppfyller
kvalitetskraven
gör självständigt en arbetshelhet
enligt en arbetsritning
arbetar självständigt och
snabbt.
använder figursax och nibblingsmaskiner
effektivt
får bockningarna och kantningarna
färdiga på en gång
179

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Sickning och falsning kan göra en enkel hakfals kan göra de vanligaste
tunnplåtsfalsningarna
Limning
Svetsning
Motståndssvetsning
Användning av
arbetsredskap
Behärskande av
material
Mätningar
kan göra en limfog under
handledning
kan de prestationstekniska
grunderna i den svetsprocess
som de använder och
kan använda svetsaggregat
kan använda ett punktsvetsaggregat
använder arbetsredskap
ändamålsenligt
känner till materialbeteckningarna
och identifierar
tunnplåtsmaterialen
kan mäta plåtdelar och
mått på ämnen.
kan göra en limfog
gör självständigt de val och
inställningar som svetsningen
förutsätter
kan välja data för punktsvetsning
väljer arbetsredskap ändamålsenligt
hanterar plåtmaterial
medveten om de olika materialens
egenskaper och
känslighet för skador
kan ta de rätta kryssmåtten
i olika tillverkningsfaser.
kan självständigt välja de
lämpliga trissorna för sickning
och göra sickningar
mångsidigt
gör snygga limfogar
förstår vikten av rätt svetsordning
med tanke på
svetsspänningar
kan välja punktsvetselektroder
kan välja de handverktyg
och mätverktyg som är
mest ändamålsenliga
använder arbetsredskap
effektivt
kan beakta de olika arbetsmånerna
som behövs i
tunnplåtsarbete
kan kontrollmäta den färdiga
detaljen och bedöma
mätresultatets riktighet.
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Kvalitetskontroll
Färdigheter i matematik
och naturvetenskaper
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan läsa arbetsritningar och
förstår de vanliga projektionerna
och beteckningarna
på ritningar
behöver handledning i
identifierandet av kvalitetskraven
kan räkna ut den utbredda
längden på en cylinder och
ett föremål som ska kantas
kan grunderna i plåtutbredning.
kan läsa svets- och andra
fogbeteckningar och förstår
form- och lägetoleranserna
identifierar kvalitetskraven
kan räkna ut rundningsradier,
vinklar och utbredda
längder
behöver i något skede råd
om plåtutbredning.
kan läsa även de svåraste
snittvyer
kan korrigera sin arbetsprestation
enligt kvalitetskraven
kan den matematik och
trigonometri som behövs
kan utföra plåtutbredning.
180

Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar säkerhetsbestämmelserna
och -anvisningarna
kan bedöma sitt eget arbete
ber om råd vid behov
använder arbetsredskap så
att de inte skadar det material
som används.
sörjer för arbetarskyddet på
arbetsplatsen och arbetar
ergonomiskt rätt
lär sig av sina fel och gör
inte samma fel två gånger
är flexibel och samarbetsvillig
arbetar ansvarsfullt och
sörjer för arbetsredskap och
underhåll av maskiner.
håller sin arbetsplats snygg
och i ordning
löser problem i anslutning
till arbetet och förbättrar
sin arbetsprestation under
arbetets gång
är aktiv och handlar interaktivt
för att arbetet ska
lyckas väl
arbetar omsorgsfullt och
noggrant.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen tillverkar på en arbetsplats eller på läroinrättningen
i en så autentisk miljö som möjligt en mångformig tunnplåtsarbetshelhet på vilken
det ställs mått-, form- och rakhetskrav som är vanliga när det gäller tunnplåtsprodukter.
Plåtarbetshelhetens plåtfogar görs beroende på plåtmaterial med en MAG-,
MIG- eller TIG-svetsprocess. Dessutom visas yrkesskickligheten i samband med
arbetet med denna arbetshelhet eller separat genom svetsning med en motståndssvetsningsprocess
och med minst två andra fogmetoder som används för tunnplåtar
(skruvförband, nitförband, falsning och limning). Arbetet görs i sådan omfattning
att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till den del den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den med annan bedömning av
kunnandet och i examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
181

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
4.5.23 Tillverkning av ståldelar för byggnader (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan som medlem i ett yrkeskunnigt arbetsteam tillverka
ståldelar för byggnader, såsom balk- och pelarkonstruktioner och fackverk,
enligt arbetsritningar samt svetsplaner och andra arbetsinstruktioner. Dessutom kan
de tillsammans med en fackman tillverka plåt- och lådbalkar.
De som avlägger examensdelen kan
• läsa arbetsritningar för stålkonstruktioner och tillhörande komponenter samt
mäta och ritsa enligt arbetsritningar
• profiltyperna och läsa beteckningar för profiltyper och material
• konstruktionerna och kvalitetskraven på ståldelar i byggnader, såsom balkar,
pelare, fackverk, stag och balkar för mellanbjälklag
• kapa profilstål genom sågning, med en vinkelslipmaskin och med en sax för
profilstål
• klippa plåt med mekaniska och CNC-styrda gradsaxar
• den manuella termiska skärningen och användningen av styrredskap
• använda och programmera aggregat för gas- och plasmaskärning
• gasskära plåtdelar och konstruktionshål
• tillverka flänsar och göra hål för fästbultar genom borrning och stansning
• i instruktioner ta reda på i vilken ordning ståldelar för byggnader ska svetsas
och delvis planera ordningen samt göra de behövliga stöden och fastspänningarna
• metoderna för dimensionering av svetsfogar och kan läsa dimensioneringsbeteckningarna
• läsa svetsplaner och svetsanvisningar (WPS) inklusive svetsbeteckningar och
beräkna behövlig värmetillförsel
• från arbetsritningarna ta reda på fogtyperna och göra fogarna
• sammanfoga byggnadsdelar av stål genom svetsning med MAG- och elektrodsvetsprocesserna
• utföra ett kälsvetsprov enligt standarderna SFS-EN 287-1 och SFS-EN ISO
9606-2, plåt/plåt (FW) i lägena PA ml, PB ml och PF sl med den process de
valt (135, 136 eller 111), svetsklass C
• svetsa balk- och profilskarvar med rotstöd samt flänsar för balkar och pelare
• tillverka delar av en fackverkskonstruktion och montera ihop fackverkskonstruktioner
med hjälp av monteringsfixturer
• förmontera och häftsvetsa konstruktionsdelar
182

•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
vid förmontering och fastspänning mäta läges- och konstruktionsmåtten
svetsa fackverkskonstruktioner
de grundläggande frågorna när det gäller plåt- och lådbalkar: skära balkplåtar
och göra avfasningar samt positioneringar med fästdon och monteringsfixturer
de grundläggande frågorna när det gäller pulverbågsvetsning
grunderna i användning av mekaniseringsutrustning för svetsning
grunderna i användning av hydrauliska pressar och valsmaskiner vid formning
och bockning av profil- och rörbalkar
varmbocka stålprofiler med hjälp av formstöd och jiggar
grunderna i teori och metoder vad gäller kall- och varmriktning av plåt och
profilstål samt balkar, pelare och fackverkskonstruktioner
göra kontrollmätningar och försäkra sig om att konstruktionen motsvarar
mått- och formkraven i ritningarna (toleranserna och deras betydelse)
använda lyftanordningar och göra lyft och förflyttningar på ett säkert sätt
läsa standarden SFS-EN 1090-2 och vet för vad det finns krav i standarden när
det gäller tillverkning av stålkonstruktioner.
Bedömning
I tabellen har bedömningskriterier för tre olika nivåer av kunnande sammanställts.
I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för bedömning samtidigt
det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för
bedömning
1. Behärskande av
arbetsprocessen
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
behöver handledning i behöver tidvis handledning arbetar nästan självständigt
början av arbetet för att göra arbetet i rätt
ordning
ber om råd vid behov.
är aktiv och strävar efter att
arbeta snabbt.
arbetar självständigt och
snabbt.
183

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Användning av
gradsax
CNC-programmering
Manuell termisk
skärning
Monteringssvetsning
av stålkonstruktionsdelar
Behärskande av
svetsprocesserna
Mätning
Behärskande av
material
Riktning
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Behärskande av
ritningar och anvisningar
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan ställa in spelet mellan
betten, klippvinkeln,
slaglängden och det bakre
anhållets position
kan programmera under
handledning
utför skärning och använder
då en schablon, och gör
skärningen enligt ritsningen
behöver handledning vid
användning av styrredskap
behöver handledning vid
fastsättning av de delar som
ska svetsas
behöver handledning vid
svetsning av balk- och profilskarvar
utför ett kälsvetsprov plåt/
plåt (FW) i läge PA ml,
svetsklass C. Provet bedöms
okulärt.
kan under handledning
använda och tolka de mätverktyg
som behövs vid
tillverkningen
kan lyfta och förflytta föremål
känner till principerna för
riktning i olika metoder.
Bedömningskriterier
säkerställer måttnoggrannheten
behöver lite handledning
kan använda styrredskap
använder styr- och fästdon
rätt
behöver lite handledning
vid användning av rotstöd
utför ett kälsvetsprov plåt/
plåt (FW) i lägena PA ml
och PB ml, svetsklass C.
Provet bedöms okulärt.
kan självständigt använda
och tolka de mätverktyg
som används vid tillverkningen
kan lyfta och förflytta utan
att skada konstruktionsdelarna
kan rikta en enskild stålkonstruktionsdel
under
handledning.
gör inställningarna snabbt
kan programmera
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan läsa arbetsritningar för
byggnadsdelar, förstår svetsoch
fogbeteckningarna
samt monteringsbeteckningarna
förstår dimensioneringar
och beteckningar i konstruktionsritningar
använder styrredskap med
ett säkert grepp
behärskar uppvärmningen
svetsar självständigt balkoch
profilskarvar och använder
då rotstöd
utför ett kälsvetsprov plåt/
plåt (FW) i lägena PA ml,
PB ml och PF sl, svetsklass
C. Provet bedöms okulärt.
kan välja och använda mätverktyget
på ett sätt som är
korrekt i situationen och
får rätt mätresultat
gör lyft och förflyttningar
omsorgsfullt och noggrant
kan rikta stålkonstruktioner
under lite handledning.
kan helt självständigt läsa
och tolka arbetsritningar
och anvisningar som gäller
tillverkning av stommar
184

Grunder i de standarder
som används
vid tillverkning av
stommar
Materialkännedom
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
känner till det grundläggande
innehållet i standarden
SFS-EN 1090-2 vad
gäller tillverkning av stålkonstruktioner
identifierar profil- och ståltillbehör
och deras material.
Bedömningskriterier
känner till det grundläggande
innehållet i standarden
SFS-EN 1090-2 vad
gäller tillverkning av stålkonstruktioner
och följer
dem till största delen
känner till användningen av
olika profil- och stålkvaliteter
och deras begränsningar
i olika konstruktioner.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsbestämmelser
gör lyft och förflyttningar
på ett säkert sätt
löser under handledning
problem i anslutning till
arbetet
kan bedöma sitt eget arbete
arbetar ergonomiskt rätt
löser vanliga problem i
anslutning till arbetet
lär sig av sina fel och gör
inte samma fel på nytt
kan redogöra för kraven i
standarden och följa dem
kan fatta beslut som gäller
materialanvändning när
det finns flera alternativ att
välja mellan.
håller sin arbetsplats snygg
och i ordning
löser problem i anslutning
till arbetet
förbättrar sin arbetsprestation
vartefter arbetet framskrider
beaktar andra arbetare fungerar interaktivt fungerar aktivt i par eller
som gruppmedlem
kan under handledning kan vara noggrann, använda
kan handla självständigt
vara noggrann, använda
material sparsamt, och vara noggrann, an-
material sparsamt, använda använda anordningar vända material sparsamt,
anordningar förnuftigt och förnuftigt och beakta miljöfrågor,
använda anordningar
beakta miljöfrågor.
och gör detta under förnuftigt och beakta mil-
normal övervakning av jöfrågor.
arbetsledningen.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen utför de svetsprov som bestämts i kraven på yrkesskicklighet
och tillverkar bärande konstruktionsdelar för en byggnad i en normal
verkstadsmiljö eller i en så genuin miljö som möjligt i en läroinrättning. Arbetet
görs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på
yrkesskicklighet.
185

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till den del den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den med annan bedömning av
kunnandet och i examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
4.5.24 Montering av stålkonstruktioner för byggnader (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan under handledning av en arbetsledare och som
medlem i ett yrkeskunnigt arbetsteam montera en byggnad med en vanlig stålkonstruktion
enligt konstruktionsritningarna och monteringsplanen. De kan montera
stom- och mantelkonstruktioner i stål och tillhörande byggnadsdelar och kan utföra
de vanligaste efterbehandlingsarbetena.
De som avlägger examensdelen kan
• läsa monteringsplaner, konstruktionsritningar samt monteringsritningar och
-anvisningar
• delta som medlem i ett arbetsteam i utarbetandet av en monteringsplan
• fastställa mätlinjerna och göra positionsmätningar med ett avvägningsinstrument
eller en lasermätare
• grunderna i hur monteringsarbetet uppdelas i moment och känner till arbetsplatsarrangemangen
vid montering och följer dem
• basfrågorna när det gäller byggnaders grundkonstruktioner och kan montera
grundmoduler av stål
• basfrågorna vad gäller byggnadsstatik
• basfrågorna vad gäller korrosion som elektrokemiskt fenomen
• aluminiets, kopparns, zinkens samt kolstålets och det rostfria stålets placering
i den elektrokemiska spänningsserien och hur de uppför sig som par och vet
dessutom hur man förhindrar korrosion
• göra stöd och förbindningar under montering
• montera stompelare och -balkar
186

•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
montera takkonsoler och fackverk, yttertakskonstruktioner och takplåtar
montera väggkonstruktioner
montera tillhörande byggdelar, såsom dörrar och fönster
göra skruvförband i konstruktioner ändamålsenligt samt säkerställa åtdragningen
och göra låsningarna
utföra de avslutande arbetena, till exempel listning och falsning
utföra kontrollmätningar av monterade konstruktioner och skriva protokoll
över dem
de arbetarskyddsbestämmelser som gäller byggarbetsplatsen och kan arbeta på
ett säkert sätt (bl.a. använda fallskyddsselar) och enligt arbetarskyddsbestämmelserna
säkerställa att det är säkert att använda byggställningarna (anteckning om besiktning)
och att räckena är på plats samt utföra de övriga kontrollerna som
gäller arbetarskydd
utföra de lyft och förflyttningar som ingår i montörens arbete på ett säkert
sätt
använda personlyftar avsedda för arbetet på ett säkert sätt
använda standarden SFS-EN 1090-2, vet för vad det finns krav i standarden
och förstår standardens text och de beteckningar som används.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för
bedömning
1. Behärskande av
arbetsprocessen
Uppgörande av
monteringsplan
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
vet vilka huvudpunkterna deltar i uppgörandet av kan göra upp en genomförbar
är när det gäller att utföra monteringsplanen
monteringsplan
ett monteringsarbete
behöver handledning av en
fackman
ber om råd vid behov.
är tvungen att be om råd i
några svåra situationer
är aktiv och strävar efter att
arbeta snabbt.
arbetar självständigt enligt
monteringsplanen och
monteringsanvisningen
arbetar självständigt och
snabbt.
187

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Montering av stomkonstruktioner
Montering av mantelkonstruktioner
Göra stöd och
förband
Göra fogar och
montera lister
Göra klämförband
Mätning och användning
av mätutrustning
Användning av
arbetsredskap
Behärskande av
material
Användning av lyftoch
flyttanordningar
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan montera pelare, balkar
och fackverk
kan montera basmantelelement
kan göra stöd och förband
under handledning
kan foga och montera lister
med skruvar och nitar
kan montera konstruktioner
för stöd under byggtiden
kan montera element och
tillhörande konstruktioner
gör stöd och förband under
lite handledning
fogar och väljer ändamålsenligt
sätt att montera lister
kan göra förband på metodnivå
rätt
gör förband och låsningar
kan använda mätutrustning får korrekta mätresultat
använder arbetsredskap
ändamålsenligt
identifierar metaller, stålkvaliteter,
ytbeläggningar
och fogmedel
använder ändamålsenligt
lyft- och flyttanordningar.
väljer arbetsredskap ändamålsenligt
vet att när två metaller är i
kontakt med varandra ska
den mindre (klämman)
vara ädlare
använder smidigt lyft- och
flyttanordningar och reparerar
eventuella skador som
uppkommit på byggdelar.
förstår avsikten med stöden
under monteringsarbetet
kan utföra ändamålsenliga
fastspänningar och färdigställa
tillhörande konstruktioner
gör självständigt stöd och
förband
fogar och monterar lister
noggrant, och slutresultatet
är gott
säkrar förbanden på eget
initiativ
kan bestämma måttlinjerna
och utföra positionsmätningarna
använder arbetsredskap
effektivt
känner till den galvaniska
korrosionen hos olika ädla
metaller och hur man kan
förhindra den
gör lyft och förflyttningar
särskilt omsorgsfullt och
noggrant.
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Användning av
standarden
Kvalitetskontroll
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
känner till de viktigaste beteckningarna
och termerna,
men behöver stöd för att se
helheten
känner till basinnehållet i
standarden
känner till kvalitetskraven i
en byggplan
kan läsa arbetsritningar och
anvisningar självständigt
vet vilka arbetsmoment
som standarden gäller
lägger märke till sådant som
avviker från byggplanen
och monteringsplanen
känner till beteckningarna
i ritningar och förstår instruktioner,
även detaljerna
i dem
kan söka svar på frågor i
standarden
kan göra rapporter om avvikelser
från kvalitetskraven
188

Färdigheter i matematik
och naturvetenskaper
kan grunderna i statik och
de räkneoperationer som
behövs.
förstår knäckningen och
vippningen.
vet hur man eliminerar
knäckning och vippning.
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsbestämmelser
arbetar ergonomiskt rätt håller sin arbetsplats snygg
och i ordning
använder personlig skyddsutrustning
(inkl. säkerhetsutrustning)
beaktar alltid riskerna vid
lyft och förflyttningar
håller sin arbetsplats i ordning
behöver handledning kan be om råd vid problem löser arbetsrelaterade problem
självständigt
beaktar andra arbetare fungerar interaktivt fungerar aktivt i par eller
som gruppmedlem
hanterar byggelement och arbetar ansvarsfullt och arbetar omsorgsfullt och
byggdelar omsorgsfullt. sörjer för arbetsredskapen. noggrant.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen monterar som medlem av ett arbetsteam en industrihall
eller en lagerliknande byggnad med stålkonstruktion på en byggplats eller i
en så äkta arbetsmiljö som möjligt i läroinrättningen. Arbetet görs i sådan omfattning
att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande
Till den del den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den med annan bedömning av
kunnandet och i examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
189

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
4.5.25 Skapande av verktygsbanor i 2D med CAD/CAM (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen har sådana grundläggande färdigheter i CNC-bearbetning
att de med ett CAD/CAM-program kan rita en 2D-bild, utifrån vilken de
skapar de behövliga banorna för bearbetning. De kan göra en arbetsritning av den
detalj som ska tillverkas inklusive dimensioner samt skriva ut den.
De som avlägger examensdelen kan
• använda ett CAD/CAM-program
• göra en arbetsritning och dimensionera den enligt tillverkningen
• skriva ut arbetsritningen
• flytta arbetsstycket till rätt position via bildskärmen
• flytta arbetsstycket till nollpunkten
• använda typiska dataöverföringsformat
• modellera detaljen utifrån dokument
• vid behov redigera bilden
• använda ritlager som hjälp
• göra de verktygsbanor som behövs för bearbetning
• använda en postprocessor och vet dess betydelse
• välja de element som behövs för verktygsbanan
• använda ett verktygsbibliotek och lägga in nya verktyg där
• välja ändamålsenligt verktyg
• ställa in skärdata och spåntjocklekar som lämpar sig för materialet
• välja rätt metod för bearbetningen
• använda arbetsmåner ändamålsenligt
• arbetsmomenten i grov- och finbearbetningen
• kontrollera verktygsbanan innan den överförs till verktygsmaskinen
• korrigera felen i verktygsbanan
• överföra verktygsbanan till verktygsmaskinen
• beakta verktygsmaskinens egenskaper när banorna görs.
Bedömning
I tabellen har bedömningskriterier för tre olika nivåer av kunnande sammanställts
för varje föremål för bedömning. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
190

Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver handledning går självständigt framåt i
sitt arbete, men behöver
handledning för att komma
i gång eller för att gå från
ett arbetsmoment till nästa
arbetar planmässigt
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
behöver handledning
ber om råd vid behov.
behärskar arbetshelheten
men behöver handledning i
vissa moment
strävar efter att arbeta
snabbt.
arbetar självständigt
arbetar självständigt och
snabbt.
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Behärskande av
arbetsmetoder
Användning av ett
CAD/CAM-system
Modellering
Verktygsbanor
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan under handledning läsa
och skriva olika filformat
med ett program, kan under
handledning göra en
arbetsritning och kan skapa
en ny fil
kan använda typiska funktioner
i programmet och
göra enkla modelleringar
och verktygsbanor
kan modellera bilder under
handledning
kan skapa verktygsbanor
enligt instruktioner
kan använda ett verktygsbibliotek.
kan läsa och skriva olika
filformat med ett program,
kan göra en arbetsritning
under beaktande av tillverkningen
och kan skapa
verktygsbanor och göra
modellering
kan redigera funktioner på
bildskärmen, känner till
programmets parametriska
egenskaper och utnyttjar
dem i sitt arbete
kan använda en postprocessor
och behärskar användningen
av verktygsfilen
kan modellera bilder utifrån
dokument
redigerar och bearbetar
bilden vid behov
kan skapa verktygsbanor för
grov- och finbearbetningen
väljer lämplig typ av verktygsbana
för det objekt som
ska bearbetas.
kan skapa verktygsbanor
och överföra en verktygsbana
till verktygsmaskinen
arbetar effektivt och smidigt
i en CAD/CAM-miljö
använder programmets parametriska
egenskaper och
kan redigera och använda
verktygsfilen
fäster uppmärksamhet vid
att arbetet ska gå smidigt
söker lösningar i problemsituationer
kan ställa in ändamålsenliga
skärdata och spåntjocklekar
använder arbetsmåner
ändamålsenligt, behärskar
grov- och finbearbetningen,
verktygsbanorna och arbetsmomenten
och väljer
rätt skär för ändamålet.
191

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Kvalitetskontroll
Färdigheter i matematik
och naturvetenskaper
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan tolka enkla arbetsritningar
och skapa sig en
bild av detaljen utifrån
ritningen
behöver handlednig för att
uppfylla kvalitetskravet
kan utnyttja matematik i
arbetet genom att be om
råd.
kan tolka en arbetsritnings
projektioner, snittvyer,
dimensioneringar och ytmärkningar
kan tillverka en detalj enligt
kvalitetskraven
använder matematik som
hjälp i sitt arbete.
kan självständigt läsa och
göra en maskinritning
kan korrigera sitt arbete i
enlighet med kvalitetskraven
och förstår kvalitetens
betydelse
kan tillämpa matematik i
arbetsuppgifter.
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetsplatsens arbetarskyddsinstruktioner
behöver handledning och
exempel
söker information och löser
problem under handledning
beaktar andra arbetare är öppen och flexibel är aktiv
är noggrann och försöker
göra ett gott arbete.
är samvetsgrann och noggrann.
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
arbetar omsorgsfullt.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen gör en arbetsritning, de behövliga modelleringarna
och verktygsbanorna med ett CAD/CAM-program och överför verktygsbanorna till
verktygsmaskinen på en arbetsplats eller i en så genuin arbetsmiljö som möjligt i en
läroinrättning. Arbetet görs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras
motsvara kraven på yrkesskicklighet.
192

I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till den del den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den med annan bedömning av
kunnandet och i examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
4.5.26 Skapande av verkstygsbanor i 3D med CAD/CAM (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen behärskar CNC-bearbetningen så att de kan CAD/
CAM-programmering, 3D-modellering och skapande av verktygsbanor.
De som avlägger examensdelen kan
• använda ett 3D CAD/CAM-program
• modellera en 3D-detalj utifrån dokument
• använda ritlager som hjälp
• skapa verktygsbanor för former i 2D och 3D
• flytta det modellerade arbetsstycket till nollpunkten
• använda typiska dataöverföringsformat
• använda en postprocessor och vet dess betydelse
• välja de former som behövs för verktygsbanan
• avgränsa verktygsbanan till önskat område
• använda ett verktygsbibliotek och lägga in nya verktyg där
• välja ändamålsenligt verktyg
• ställa in de rätta skärdata och spåntjocklekarna enligt material
• välja rätt metod för bearbetningen
• använda arbetsmåner ändamålsenligt
• arbetsmomenten i grov- och finbearbetningen
• kontrollera verktygsbanan innan den överförs till verktygsmaskinen
• korrigera felen i verktygsbanan
• överföra verktygsbanan till verktygsmaskinen och bearbeta arbetsstycket
• beakta verktygsmaskinens egenskaper när verktygsbanorna skapas.
193

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Bedömning
I tabellen har bedömningskriterier för tre olika nivåer av kunnande sammanställts
för varje föremål för bedömning. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver handledning går självständigt framåt i
sitt arbete, men behöver
handledning för att komma
i gång eller för att gå från
ett arbetsmoment till nästa
arbetar planmässigt
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
behöver handledning
ber om råd vid behov.
behärskar arbetshelheten
men behöver handledning i
vissa moment
strävar efter att arbeta
snabbt.
arbetar självständigt
arbetar självständigt och
snabbt.
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Behärskande av
arbetsmetoder
Användning av ett
CAD/CAM-system
Spånskärande bearbetning
Modellering
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan under handledning läsa
och skriva olika filformat
med ett program och kan
under handledning göra en
arbetsritning
kan använda typiska funktioner
i programmet och
göra enkla modelleringar
och verktygsbanor
kan överföra verktygsbanan
till verktygsmaskinen och
bearbeta arbetsstycket
kan modellera 3D-bilder
under handledning
kan göra en arbetsritning
under beaktande av tillverkningen,
kan skapa verktygsbanor
och göra modellering
känner till programmets
parametriska egenskaper
och kan utnyttja dem i
arbetet
kan använda en postprocessor
och behärskar användningen
av verktygsfilen
mäter och ställer in verktygen
i verktygsmaskinen,
spänner fast arbetsstycket
och söker nollpunkten
kan modellera 3D-bilder
utifrån dokument och redigera
bilden vid behov
kan skapa verktygsbanor
göra modellering och överföra
en verktygsbana till
verktygsmaskinen
arbetar effektivt och smidigt
i en CAD/CAM-miljö
bearbetar arbetsstycket
självständigt
utför modelleringen på
egen hand
194

Verktygsbanor
kan skapa verktygsbanor
enligt instruktioner och använda
ett verktygsbibliotek.
kan skapa verktygsbanor för
grov- och finbearbetningen,
kan avgränsa verktygsbanorna
till önskat område
och välja lämplig typ av
verktygsbana för det objekt
som ska bearbetas.
kan ställa in ändamålsenliga
skärdata och spåntjocklekar
enligt material
använder arbetsmåner ändamålsenligt
behärskar arbetsmomenten
och ordningen i grov- och
finbearbetningen
väljer ändamålsenligt skär.
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Kvalitetskontroll
Färdigheter i matematik
och naturvetenskaper
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan tolka enkla arbetsritningar
och skapa sig en
bild av detaljen utifrån
ritningen
behöver handlednig för att
uppfylla kvalitetskravet
kan under handledning använda
matematik i arbetet.
kan tolka arbetsritningen
och modellera detaljen i
3D-form utifrån ritningen
kan tillverka en detalj enligt
kvalitetskraven
använder matematik som
hjälp i sitt arbete.
kan självständigt läsa arbetsritningen
och modellera
detaljen i 3D-form
utifrån ritningen
kan korrigera sitt arbete i
enlighet med kvalitetskraven
och förstår kvalitetens
betydelse
kan tillämpa matematik i
arbetsuppgifter.
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetsplatsens arbetarskyddsinstruktioner
behöver handledning och
exempel
arbetar ergonomiskt rätt
söker information och löser
problem under handledning
beaktar andra arbetare är öppen och flexibel är aktiv
är noggrann och försöker
göra ett gott arbete.
är samvetsgrann och noggrann.
håller sin arbetsplats snygg
och i ordning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
arbetar omsorgsfullt.
195

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen gör utifrån en arbetsritning eller andra dokument
en 3D-modellering av en detalj och verktygsbanor med ett CAD/CAM-program
och överför verktygsbanorna till verktygsmaskinen på en arbetsplats eller i en så
äkta arbetsmiljö som möjligt i läroinrättningen. Arbetet görs i sådan omfattning att
yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till den del den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den med annan bedömning av
kunnandet och i examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
4.5.27 CNC-svarvning (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan använda en CNC-styrd 2-axlig verktygsmaskin.
De kan CNC-programmering och känner till skären och skärens material, skärvätskorna
och råmaterialen så att de kan tillverka mångformiga detaljer som överensstämmer
med arbetsritningen och som uppfyller industrins mått- och kvalitetskrav.
De som avlägger examensdelen kan
läsa arbetsritningar och tolka en maskinritnings projektioner, snittvyer och di-
•
mensioneringar samt förstår toleranserna och ytbeteckningarna i anslutning
till dem
grunderna i CAD/CAM-teknik
•
använda en CNC-styrd verktygsmaskin på ett säkert sätt
•
välja material och arbetsmåner enligt ritningen
•
planera i vilken ordning arbetsmomenten ska utföras och de fastspänningar
•
som behövs
196

•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
använda olika mätverktyg rätt samt kontrollera och ställa in mätverktyget före
användningen
matematik och mätteknik i anslutning till koniska ytor och rundningar
köra maskinens axlar till referenspunkterna och kontrollera att maskinen är i
skick
identifiera de vanligaste felkoder som maskinen meddelar
byta chuckbackar, justera backarnas tryck och vid behov svarva mjuka backar
spänna upp arbetsstycket så att dess form- och måttnoggrannhet samt ytkvalitet
bibehålls enligt ritningen
använda lyftanordningar rätt
välja rätta verktyg och skär
bestämma ekonomiska bearbetningsdata för olika skär och råmaterial
ställa in och mäta skären
söka och ställa in nollpunkten samt vid behov göra korrigeringar av nollpunkten
ta ett färdigt program till verktygsmaskinen och redigera det
göra vanliga program och använda kompensering av nosradien och arbetscykler
testa programmet före den egentliga körningen
beakta värmens inverkan vid bearbetning
använda verktygskorrektörer
dokumentera inställningen
färdigställa och mäta den tillverkade detaljen och vid behov göra korrigeringar
för att få till stånd en detalj som uppfyller kraven på kvalitet och noggrannhet.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver handledning behöver handledning för
att komma i gång
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
arbetar självständigt enligt
planen
197

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
får till stånd en detalj genom
bearbetning endast
med hjälp av handledning
ber om råd vid behov.
behärskar bearbetningshelheten,
men behöver
handledning i problemsituationer
strävar efter att arbeta
snabbt.
tillverkar självständigt en
detalj genom bearbetning
enligt planen
arbetar självständigt och
snabbt.
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Behärskande av
arbetsmetod
Behärskande av
arbetsredskap och
material
Mätning
Bearbetningsdata
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan spänna fast arbetsstycket
rätt, söka nollpunkten
och bearbeta arbetsstycket
med ett färdigt program
behöver handledning för att
kunna använda arbetsredskap
ändamålsenligt
använder mätverktyg omsorgsfullt
behöver handledning vid
bestämning av de rätta
bearbetningsdata.
Bedömningskriterier
kan använda verktygskorrektörer
och redigera program
kan byta program, inställningar
och fixturer för ett
nytt arbetsstycke
väljer arbetsredskap och
material ändamålsenligt
och sörjer för redskapens
skick
utför behövliga mätningar
och sörjer för mätverktygens
skick
kan bestämma bearbetningsdata,
men måste ibland
be om råd.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan läsa enkla maskinritningar
och skapa sig en bild
av föremål utifrån ritningen
kan tolka en maskinritnings
projektioner, snittvyer och
dimensioneringar samt toleranser
och ytbeteckningar
i anslutning till dem
kan självständigt göra normala
bearbetningsprogram,
planera ordningsföljden
för arbetsmomenten och
vid behov tillverka mjuka
backar
väljer självständigt arbetsredskap
och material samt
ser till att redskapen är i
skick och att ordningen på
arbetsplatsen är god
utför behövliga mätningar
och kan beakta osäkerhetsfaktorerna
i samband med
mätningen samt sörjer för
mätverktygens skick och
förvaring
bestämmer självständigt
ekonomiska bearbetningsdata
för olika skär och
material.
kan självständigt läsa och
göra en maskinritning och
förstår arbetsanvisningar
kan ge en rapport om sitt
jobb
198

Kvalitetskontroll behöver handledning kan tillverka produkter
enligt kvalitetskraven
Materialteknik
Färdigheter i matematik
och naturvetenskaper
behöver handledning för
att identifiera olika material
och deras bearbetningsegenskaper
utnyttjar under handledning
matematik i sitt
arbete.
identifierar olika material
och strävar efter att självständigt
ta reda på deras
bearbetningsegenskaper
använder kunskaper och
färdigheter i matematik och
fysik i sitt arbete.
kan tillverka produkter
enligt kvalitetskraven och
förstår betydelsen av kvalitet
behärskar självständigt de
vanliga materialen och deras
bearbetningsegenskaper
kan tillämpa matematik
och fysik vid användning
av olika material, arbetsredskap
och maskiner.
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsbestämmelserna
och använder
maskinens skyddsutrusning
behöver handledning och
exempel
håller arbetsplatsen snygg
och i ordning
söker information och löser
problem under handledning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
beaktar andra arbetare fungerar interaktivt fungerar aktivt i par eller
som gruppmedlem
använder arbetsredskap
omsorgsfullt.
arbetar ansvarsfullt och
sörjer för arbetsredskapen
och arbetsmiljön.
arbetar omsorgsfullt och
noggrant och sörjer för
underhåll och reparation av
maskiner och anordningar.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen tillverkar någon detalj eller del av en helhet med en
CNC-styrd verktygsmaskin på en arbetsplats eller i en så genuin miljö som möjligt
i en läroinrättning. Arbetet görs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras
motsvara kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
199

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Till den del den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den med annan bedömning av
kunnandet och i examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
4.5.28 CNC-fräsning (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan använda en CNC-styrd 3-axlig eller fleraxlig
verktygsmaskin. De kan CNC-programmering och tillämpning av CAD/CAM-teknik
och känner till skären och skärens material, skärvätskorna och råmaterialen så
att de kan tillverka mångformiga detaljer som överensstämmer med arbetsritningen
och som uppfyller industrins mått- och kvalitetskrav.
De som avlägger examensdelen kan
• läsa arbetsritningar och tolka en maskinritnings projektioner, snittvyer och dimensioneringar
samt förstår toleranserna och ytbeteckningarna i anslutning
till dem
• grunderna i 3D-ritning och 3D-bearbetning
• tillämpningen av CAD/CAM-teknik vid CNC-bearbetning
• hämta den geometri som ska användas vid bearbetning från en CAD-bild och
göra verktygsbanor med ett CAM-program samt postprocessera programmet
till en CNC-kod
• överföra CNC-koden till bearbetningsmaskinen
• välja material och arbetsmåner enligt ritningen
• planera i vilken ordning arbetsmomenten ska utföras och de fastspänningar
som behövs
• använda olika mätverktyg rätt samt kontrollera och ställa in mätverktyget före
användningen
• den matematik och mätteknik som behövs vid bestämning av olika former och
positioner
• använda en CNC-styrd verktygsmaskin på ett säkert sätt och då beakta betydelsen
av skyddsutrustning
• köra maskinens axlar till referenspunkterna och kontrollera att maskinen är i
skick
• identifiera de vanligaste felkoder som maskinen meddelar
200

•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
spänna fast arbetsstycket ordentligt så att dess form- och måttnoggrannhet
samt ytkvalitet bibehålls enligt ritningen
använda olika jiggar för fastspänning av arbetsstycket
använda lyftanordningar rätt
välja de rätta bearbetningsriktningarna och då beakta bearbetningskrafterna,
skärens utböjningar och vibrationer
välja rätta fräsverktyg, skär och skärhuvud, spänna fast verktygen rätt och vid
behov reparera dem
bestämma ekonomiska bearbetningsdata för olika skär och råmaterial
använda en förinställningsanordning för att bestämma verktygsmåtten
mata in verktygsdata i maskinen
välja en nollpunkt för arbetsstycket som är lämplig i situationen i fråga
söka och ställa in nollpunkten samt vid behov göra korrigeringar av nollpunkten
ta ett färdigt program till verktygsmaskinen och redigera det
göra vanliga program och använda kompensering av nosradie, arbetscykler och
underprogrammering
testa programmet före den egentliga körningen
använda verktygskorrektörer
dokumentera inställningen
färdigställa och mäta den tillverkade detaljen och vid behov göra korrigeringar.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver handledning behöver handledning för
att komma i gång
arbetar självständigt enligt
planen
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
får till stånd en detalj genom
bearbetning endast
med hjälp av handledning
ber om råd vid behov.
behärskar bearbetningshelheten,
men behöver handledning
strävar efter att arbeta
snabbt.
tillverkar självständigt detaljen
enligt planen
arbetar självständigt och
snabbt.
201

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Behärskande av
arbetsmetod
Behärskande av
arbetsredskap och
material
Mätning
Bearbetningsdata
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan spänna fast arbetsstycket
rätt, söka nollpunkten
och bearbeta arbetsstycket
med ett färdigt program
behöver handledning för att
kunna använda arbetsredskap
ändamålsenligt
använder mätverktyg omsorgsfullt
behöver handledning vid
bestämning av de rätta
bearbetningsdata.
kan använda verktygskorrektörer
och redigera program,
byta program, inställningar
och fixturer för
ett nytt arbetsstycke samt
använda ett CAD/CAMsystem
som hjälpmedel för
programmeringen
väljer arbetsredskap och
material ändamålsenligt
och sörjer för redskapens
skick
utför behövliga mätningar
och sörjer för mätverktygens
skick
kan bestämma bearbetningsdata,
men måste ibland
be om råd.
utnyttjar mångsidigt
ett CAD/CAM-system
vid framtagning av bearbetningsprogram,
gör
självständigt vanliga bearbetningsprogram
med
hjälp av verktygsmaskinens
styrning, planerar ordningsföljden
för arbetsmomenten
samt gör och använder
jiggar för fastspänning
väljer självständigt arbetsredskap
och material samt
ser till att redskapen är i
skick och att ordningen på
arbetsplatsen är god
utför behövliga mätningar
och kan beakta mätningens
osäkerhetsfaktorer samt
sörjer för mätverktygens
skick och förvaring
bestämmer självständigt
ekonomiska bearbetningsdata
för olika skär och
material.
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan läsa enkla maskinritningar
och skapa sig en bild
av föremål utifrån ritningen
kan tolka en maskinritnings
projektioner, snittvyer och
dimensioneringar samt toleranser
och ytbeteckningar
i anslutning till dem
Kvalitetskontroll behöver handledning kan tillverka produkter
enligt kvalitetskraven
kan självständigt läsa och
göra maskinritningar, förstår
arbetsanvisningar, kan
ge en rapport om sitt arbete
kan tillverka produkter
enligt kvalitetskraven och
förstår betydelsen av kvalitet
202

Materialteknik
Färdigheter i matematik
och naturvetenskaper
behöver handledning för
att identifiera olika material
och deras bearbetningsegenskaper
utnyttjar under handledning
matematik i sitt
arbete.
identifierar olika material
och strävar efter att självständigt
ta reda på deras
bearbetningsegenskaper
använder kunskaper och
färdigheter i matematik och
fysik i sitt arbete.
behärskar självständigt de
vanliga materialen och deras
bearbetningsegenskaper
kan tillämpa matematik
och fysik vid användning
av olika material, arbetsredskap
och maskiner.
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsbestämmelserna
och använder
maskinens skyddsutrusning
behöver handledning och
exempel
håller arbetsplatsen snygg
och i ordning
söker information och löser
problem under handledning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
beaktar andra arbetare fungerar interaktivt är initiativrik och aktiv
använder arbetsredskap
omsorgsfullt.
arbetar ansvarsfullt.
arbetar omsorgsfullt och
noggrant.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen tillverkar någon detalj eller del av en helhet med en
CNC-styrd fleroperationsmaskin på en arbetsplats eller i en så genuin miljö som
möjligt i en läroinrättning. Arbetet görs i sådan omfattning att yrkesskickligheten
kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till den del den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den med annan bedömning av
kunnandet och i examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
203

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
4.5.29 Slipning (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen känner till slipmaskinernas konstruktion och funktion,
principerna för slipning, slipstenarnas egenskaper, skärvätskorna och råmaterialen.
De kan slipa med rundslipmaskin, innerslipmaskin och planslipmaskin. De
kan kostnadseffektivt tillverka detaljer som överensstämmer med arbetsritningen
och uppfyller industrins mått- och kvalitetskrav.
De som avlägger examensdelen kan
• mäta det arbetsstycke som ska slipas
• form- och lägetoleranserna
• välja lämplig fastspänning för arbetsstycket och spänna fast det
• läsa maskinritningar och ur dessa hitta de ytor som ska slipas
• ta reda på arbetsmånerna för arbetsstycken som ska slipas
• byta slipsten
• balansera slipstenen
• ställa in och välja de rätta bearbetningsdata
• diamantslipa slipstenen vid rätt tid, på rätt djup och med rätt hastighet
• ställa in slipmaskinsbordet så att det blir rakt eller så att man kan slipa koniska
former enligt maskinritningen
• mäta ytfinhet
• se till att skärvätskan har rätt koncentration
• planera rätt slipordning för arbetsstycket
• välja rätt typ av sten för det material som ska slipas
• kontrollera i samband med byte av sten att stenen är felfri
• fästa arbetsstycket i maskinen så att det inte skadas
• identifiera stenens material
• identifiera egenskaperna hos det arbetsstycke som ska slipas
• hantera slipade arbetsstycken rätt
• utföra de dagliga och veckovisa underhållsåtgärderna på maskinen.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
204

Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver handledning behöver handledning för
att komma i gång
arbetar självständigt enligt
planen
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
behöver handledning vid
uppgörande av en arbetsplan
ber om råd vid behov.
känner till olika slipmetoder,
men behöver handledning
vid användning av
dem
strävar efter att arbeta
snabbt.
behärskar självständigt
olika slipmetoder
arbetar självständigt och
snabbt.
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Byte av slipsten
Fastspänning av
arbetsstycket
Riktning av slipmaskinens
arbetsbord
Kontroll av skärvätskan
Mätning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan byta och balansera
slipstenen
kan kontrollera att slipstenen
är i skick
känner till form- och
lägetoleranserna i maskinritningar
och kan under
handledning planera arbetsordningen
kan under handledning
rikta arbetsbordet
kan vid behov tillsätta mer
skärvätska
väljer de rätta mätverktygen
för mätningar.
identifierar slipstenens
material och kan under
handledning välja rätt typ
av slipsten för det material
som ska slipas
kan självständigt planera
och utföra de arbetsmoment
som ingår i bytet
kan välja de rätta bearbetningsdata
och fixturerna för arbetsordningen och göra
kan självständigt planera
arbetsstycket under beaktande
av kraven i fråga om planen beakta arbetsgången
upp en plan för den, och i
ytkvalitet och tolerans och bearbetningsdata
kan under handledning
ställa in arbetsbordet för att
erhålla önskad konisk form
kan mäta skärvätskans koncentration
och vid behov
justera koncentrationen
gör självständigt mätningar
med olika mätverktyg och
kan ställa in och kontrollera
mätverktygen.
kan självständigt ställa in
maskinens koniskhet under
beaktande av slipmånen för
arbetsstycket
kan självständigt sköta skärvätskesystemet
gör mätningar omsorgsfullt
och noggrant samt bedömer
mätresultatets riktighet.
205

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Kvalitetskontroll
Färdigheter i matematik
och naturvetenskaper
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan läsa maskinritningar
och skapa sig en bild av
detaljen utifrån ritningen
behöver handledning för att
ta reda på kvalitetskraven
förstår betydelsen av de
fysikaliska storheterna.
kan tolka en maskinritnings
projektioner och de måttoch
geometriska toleranserna
i anslutning till dem
identifierar kvalitetskraven
sluter sig till hur ändringar
i de fysikaliska storheterna
inverkar på arbetsobjektet.
kan självständigt läsa och
göra en maskinritning och
förstår vad olika toleranser
betyder
kan korrigera sin arbetsprestation
enligt kvalitetskraven
analyserar med matematikens
hjälp hur olika storheter
inverkar på funktionen.
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsbestämmelserna
behöver handledning och
exempel
arbetar ergonomiskt rätt
söker information och löser
problem under handledning
håller sin arbetsplats snygg
och i ordning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
beaktar andra arbetare fungerar interaktivt fungerar aktivt i par eller
som gruppmedlem
använder arbetsredskap
omsorgsfullt.
arbetar ansvarsfullt och
sörjer för arbetsredskapen
och arbetsmiljön.
arbetar omsorgsfullt och
noggrant och sörjer för
underhåll och reparation av
maskiner och anordningar.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen utför ett mångsidigt sliparbete på en arbetsplats eller
i en så äkta arbetsmiljö som möjligt i läroinrättningen. I arbetet behövs två olika
slipmetoder. Arbetet görs i en sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras
motsvara kraven på yrkesskicklighet.
206

I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till den del den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den med annan bedömning av
kunnandet och i examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
4.5.30 Användning av FMS-system (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan bearbeta arbetsstycken med ett flexibelt tillverkningssystem,
i vilket ingår en NC-styrd maskin. De behärskar och kan använda ett
FMS-system och en robot. Dessutom kan de med systemet kostnadseffektivt tillverka
mångformiga detaljer som uppfyller industrins mått- och kvalitetskrav.
De som avlägger examensdelen kan
• de driftsuppgifter som ingår i arbetet i ett flexibelt tillverkningssystem
• de grundläggande uppgifter som hör till underhållet av systemet
• laddning och losstagning av arbetsstycken
• verktygssystemet och monteringarna av arbetsverktyg
• programmering av systemet och programhanteringen
• ställa in verktyg och bestämma verktygskorrektionsuppgifterna och mata in
dem i verktygsmaskinerna
• få systemet ur ett eventuellt felläge
• materialhanteringen i systemet
• programmera roboten för byte av arbetsstycke
• använda en hissautomat
• NC-programmering, som görs från en CAD-ritning som CAM-programmering
• välja de skärverktyg som behövs i tillverkningen
• tillverka en detalj enligt en arbetsritning med ett flexibelt tillverkningssystem
eller produktionscell
• har kunskaper som motsvarar nivå A i FMS-körkortet.
207

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver handledning behöver handledning för
att komma i gång
arbetar självständigt enligt
planen
Behärskande av
arbetshelheten
identifierar systemets delar kan under handledning
använda systemet
kan självständigt använda
systemet
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
strävar efter att arbeta
snabbt.
arbetar självständigt och
snabbt.
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Användning av
systemet
Fastspänning av
arbetsstycket
Behärskande av
systemets program
Ta systemet ur en
störningssituation
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan ta ut de färdiga detaljerna
från lossningsstationen
och placera de arbetsstycken
som ska bearbetas
på de rätta platserna i laddningsstationen
känner till form- och
lägetoleranserna i maskinritningar
och kan under
handledning planera fastspänningen
av arbetsstycket
kan ladda och lossa material
i systemet med hjälp av
instruktionen
identifierar en störning i
systemet.
kan planera arbetskön enligt
instruktionen
kan välja de rätta bearbetningsdata
och fixturerna för
arbetsstycket under beaktande
av kraven i fråga om
ytkvalitet och tolerans
behärskar materiallagret
kan lokalisera en störning
och be om hjälp av rätt
person.
kan självständigt planera
arbetsköerna rätt ekonomiskt
sett
kan självständigt planera
arbetsordningen och göra
upp en plan för det, och i
planen beakta arbetsgången
och bearbetningsdata
kan förutse behovet av material
och beställa material
kan självständigt åtgärda en
störning.
208

Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av instruktioner
Kvalitetskontroll
Färdigheter i matematik
och naturvetenskaper
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
har en bild av systemets
omfattning
behöver handledning för att
ta reda på kvalitetskraven
förstår betydelsen av de
fysikaliska storheterna.
kan tolka meddelanden
från systemet
identifierar kvalitetskraven
sluter sig till hur ändringar
i de fysikaliska storheterna
inverkar på arbetsobjektet.
kan tolka meddelanden
från systemet och kan
utifrån dem dra de rätta
slutsatserna
kan korrigera sin arbetsprestation
enligt kvalitetskraven
analyserar med matematikens
hjälp hur olika storheter
inverkar på funktionen.
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsbestämmelserna
behöver handledning och
exempel
arbetar ergonomiskt rätt
söker information och löser
problem under handledning
håller sin arbetsplats snygg
och i ordning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
beaktar andra arbetare fungerar interaktivt fungerar aktivt i par eller
som gruppmedlem
använder arbetsredskap
omsorgsfullt.
arbetar ansvarsfullt och
sörjer för arbetsredskapen
och arbetsmiljön.
arbetar omsorgsfullt och
noggrant och sörjer för
underhåll och reparation av
maskiner och anordningar.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen använder en flexibel tillverkningsmetod vid tillverkning
av en detalj på en arbetsplats eller i en så äkta arbetsmiljö som möjligt
i läroinrättningen. För att de ska kunna visa sin yrkesskicklighet behövs en NCverktygsmaskin,
ett FMS-system och en robot. Arbetet görs i sådan omfattning att
yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet.
209

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till den del den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den med annan bedömning av
kunnandet och i examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
4.5.31 Manuell bearbetning (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examen kan med manuella verktygsmaskiner enligt arbetsritningar
utföra bearbetningshelheter som kräver noggrannhet och god ytkvalitet. I arbetet
ingår det noggranna passningar samt detaljer som det har fastställts krävande formoch
lägetoleranser för. Den generella toleransgraden för de ytor på arbetsstycket som
ska bearbetas är medel (ISO 2768-m). I de arbetsstycken som ska svarvas ingår cylindrar,
koner och gängor. De ska fräsa förutom plana ytor även ansatser, tandningar
och kilspår. De som avlägger examen ska också kunna finputsa arbetsstyckena.
De som avlägger examensdelen kan
• svarva ytter- och innergängor
• spänna fast arbetsstycket på rätt sätt
• göra de inställningar som behövs i tillverkningen
• bearbeta mjuka backar
• utföra alla kontrollmätningar under arbetet och av det färdiga arbetet
• kontrollera arbetsstyckets mått inklusive mått-, form- och lägetoleranserna och
jämföra dem med kraven i ritningen
• mångsidigt mäta med olika mätverktyg
• tillverka en detalj genom att prova det med ett motstycke
• mäta den tillverkade detaljens ytfinhet
• välja skärverktyg och göra inställningarna av det
• bearbetningsegenskaperna hos arbetsstyckets material
• värmebehandlingen av arbetsstycket
• tillverka ett kugghjul med en fräsmaskin och då använda indirekt delning
210

•
•
•
•
•
•
•
använda fräsmaskinens delningsdocka och behärskar den matematik som anknyter
till användningen av delningsdocka
beräkna de mått som behövs för mätning av ett kugghjul och kan mäta kugghjulet
vid planering av arbetsmomenten beakta den inverkan som fastspänningen av
arbetsstycket har på tillverkningsordningen och på att de toleranser som krävs
uppnås
mättekniken vad gäller krävande detaljer
göra profilskär av snabbstål
underhålla skärverktygen och skärhuvudena
använda arborrning i fräsmaskinen.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver handledning behöver handledning för
att komma i gång
arbetar självständigt enligt
planen
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
behöver handledning för
att identifiera bearbetningsmetoder
ber om råd vid behov.
känner till olika bearbetningsmetoder,
men behöver
handledning för att använda
dem
strävar efter att arbeta
snabbt.
behärskar självständigt
olika bearbetningsmetoder
arbetar självständigt och
snabbt.
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Svarvning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan svarva in- och utvändiga
cylindriska ytor till den
generella toleransklassen fin
kan svarva in- och utvändiga
koner, så att ytkvaliteten
uppfyller kraven, och kan
använda sinuslinjal
kan använda en svarv
mångsidigt och göra inoch
utvändiga gängor genom
svarvning
211

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Fräsning
Användning av
delningsdocka
Fastspänning av
arbetsstycket
Mätning
kan ställa in de behövliga
bearbetningsdata i fräsmaskinen
och spänna fast
fixturen på fräsmaskinens
bord
kan spänna fast delningsdockan
på fräsmaskinens
bord och då använda indikatorklocka
känner till form- och
lägetoleranserna i maskinritningar
och kan under
handledning planera arbetsordningen
väljer de rätta mätverktygen
för mätningar.
kan underhålla fräsverktyg
och använda ett arborrningsverktyg
behärskar den matematik
som anknyter till delningsdockan
kan välja de rätta bearbetningsdata
och fixturerna för
arbetsstycket under beaktande
av kraven i fråga om
ytkvalitet och tolerans
gör självständigt mätningar
med olika mätverktyg och
kan ställa in och kontrollera
mätverktygen.
kan använda en fräsmaskin
mångsidigt och självständigt
tillverka arbetsstycken
enligt arbetsritningen
kan tillverka ett kugghjul
med en fräsmaskin och då
självständigt använda delningsdocka
och kan mäta
kugghjulet
kan självständigt planera
arbetsordningen och göra
upp en plan för den, och i
planen beakta arbetsgången
och bearbetningsdata
gör mätningar omsorgsfullt
och noggrant samt
bedömer mätresultatets
riktighet.
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Kvalitetskontroll
Färdigheter i matematik
och naturvetenskaper
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan läsa och göra maskinritningar
och skapa sig en
bild av detaljen utifrån
ritningen
behöver handledning i
identifierandet av kvalitetskraven
förstår betydelsen av de
fysikaliska storheterna.
kan tolka en maskinritnings
projektioner och de måttoch
geometriska toleranserna
i anslutning till dem
identifierar kvalitetskraven
sluter sig till hur ändringar
i de fysikaliska storheterna
inverkar på arbetsobjektet.
kan självständigt läsa och
göra en maskinritning och
kan de olika toleranserna
kan korrigera sin arbetsprestation
enligt kvalitetskraven
analyserar med matematikens
hjälp hur olika storheter
inverkar på funktionen.
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsbestämmelserna
behöver handledning och
exempel
arbetar ergonomiskt rätt
söker information och löser
problem under handledning
håller sin arbetsplats snygg
och i ordning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
beaktar andra arbetare fungerar interaktivt fungerar aktivt i par eller
som gruppmedlem
212

Yrkesetik
använder arbetsredskap
omsorgsfullt.
arbetar ansvarsfullt och
sörjer för arbetsredskapen
och arbetsmiljön.
arbetar omsorgsfullt och
noggrant och sörjer för
underhåll och reparation av
maskiner och anordningar.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen tillverkar en del eller del av en helhet genom spånskärande
bearbetning på en arbetsplats eller i en så äkta arbetsmiljö som möjligt i
läroinrättningen. För arbetet behövs en supportsvarv, en fräsmaskin och en borrmaskin.
Dessutom behövs en tillräcklig mängd hjälputrustning, t.ex. en delningsdocka
och ett maskinskruvstycke. Arbetet görs i sådan omfattning att yrkesskickligheten
kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till den del den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den med annan bedömning av
kunnandet och i examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
4.5.32 Verkstadstekniska mätningar (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan utföra typiska verkstadstekniska mätningar med
en noggrannhet på 0,01 mm med analoga mätinstrument. De kan bestämma längd,
bredd och djup samt invändiga och utvändiga diametrar och fastställa orundheter
och skriva ett mätprotokoll för den uppmätta produkten.
De som avlägger examensdelen kan göra positionsmätningar med en mätmaskin.
213

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
De som avlägger examen kan
• läsa arbetsritningar
• använda ett skjutmått
• använda olika mikrometrar
• använda en gradskiva
• använda en indikatorklocka
• använda passbitar
• mäta ytfinhet
• använda sinuslinjal
• identifiera en gänga
• skriva ett mätprotokoll
• identifiera och beakta osäkerhetsfaktorerna i samband med mätning
• utföra den dagliga kalibreringen av en bygelmikrometer
• använda en mätmaskin
• kvalitetens betydelse för företagets verksamhet
• beakta kvalitetstänkandet i sina egna arbetsuppgifter
• göra en skriftlig beskrivning av mätprocessen, och med hjälp av denna beskrivning
är det möjligt att mäta ett arbetsstycke.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver handledning går självständigt framåt i
sitt arbete, men behöver
handledning för att komma
i gång eller för att gå från
ett arbetsmoment till nästa
arbetar planmässigt
214

Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
behöver handledning i de
mest krävande mätningarna
kan självständigt utföra de
grundläggande mätningarna,
men får felfria mätresultat
i de mest krävande
mätningarna först efter att
ha fått handledning
känner till principerna i
fråga om kvalitet.
kan vid behov be om råd
får felfria mätresultat efter
upprepade mätningar
känner till de grundläggande
begreppen i ISO
9001-standarden.
arbetar självständigt
får snabbt felfria mätresultat
är samvetsgrann och noggrann.
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Behärskande av
arbetsmetoder
Användning av en
mätmaskin
Användning av
mätverktyg
Kvalitetstänkande
Färdigheter i matematik
och naturvetenskaper
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan använda ett skjutmått
och en bygelmikrometer
kan mäta längder med en
mätmaskin
kan använda de grundläggande
mätverktygen
behöver handledning exempelvis
vid användning
av indikatorklockor och
passbitar
känner till principerna i
fråga om kvalitet
kan under handledning använda
matematik i arbetet.
kan använda de typiska
mätinstrumenten
kan mäta längder och positioner
men kan behöva
handledning
kan använda en indikatorklocka
och passbitar självständigt
behöver handledning vid
användning av en mätmaskin
känner till de grundläggande
begreppen i ISO
9001-standarden
använder matematik som
hjälp i sitt arbete.
kan använda mätinstrument
och skriva ett mätprotokoll
kan mäta längder och positioner
och skriva mätprotokoll
över mätningarna
kan självständigt mäta positioner
med en mätmaskin
känner till kvalitetens
betydelse för företagets
verksamhet och kan beakta
kvaliteten i sitt eget arbete
kan tillämpa matematik i
arbetsuppgifter.
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan tolka enkla arbetsritningar
och skapa sig en
bild av detaljen utifrån
ritningen
kan tolka en arbetsritnings
projektioner, snittvyer,
dimensioneringar och ytmärkningar
kan självständigt läsa och
göra en maskinritning
215

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Materialhantering behöver handledning försöker ta reda på de uppgifter
som fattas
Kvalitetskontroll
Färdigheter i matematik
och naturvetenskaper
känner till kvalitetens betydelse
kan under handledning använda
matematik i arbetet.
kan beakta osäkerhetsfaktorerna
i samband med
mätning
använder matematik som
hjälp i sitt arbete.
kan självständigt söka uppgifter
som de behöver från
olika källor
kan vid behov korrigera sin
arbetsprestation
kan tillämpa matematik i
arbetsuppgifter.
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsbestämmelserna
behöver handledning och
exempel
arbetar ergonomiskt rätt
söker information och löser
problem under handledning
håller sin arbetsplats snygg
och i ordning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
har samarbetsförmåga fungerar interaktivt handlar konstruktivt och
så att ett gott slutresultat
kan nås
använder mätverktyg omsorgsfullt.
sörjer för mätverktygens
skick och förvaring.
utför de dagliga kalibreringarna
av mätverktygen
noggrant.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen gör före mätningarna en skriftlig beskrivning av
arbetsprocessen, och i denna behandlas mätning av arbetsstycket. Examinanderna
mäter arbetsstycken och skriver ett mätprotokoll enligt instruktionerna för sin arbetsprocess.
Arbetet görs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras
motsvara kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
216

Till den del den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den med annan bedömning av
kunnandet och i examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
4.5.33 Fleraxlig tillverkning (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen känner till fördelarna och nyttan med den fleraxliga
verktygsmaskinen. Vid programmering använder de maskinens styrning eller
ett CAM-program och kontrollerar verktygsbanan före bearbetningen. De kan läsa
skärdata för bearbetningen och spänna fast arbetsstycket enligt de krav som fleraxlig
tillverkning ställer.
De som avlägger examensdelen kan
• utnyttja de möjligheter som en fleraxlig verktygsmaskin erbjuder
• vid tillverkning beakta kraven i toleransgrad IT6
• programmera verktygsmaskinen
• överföra ett program till verktygsmaskinen
• spänna fast arbetsstycket i verktygsmaskinen så att det kan bearbetas från flera
håll och behärskar den matematik som anknyter till bearbetningen
• kontrollera och underhålla de skärverktyg som används i miljön
• mäta skärverktygen och välja eller ta bort dem från verktygstabellen och verktygsmagasinet
• beräkna och ställa in de rätta skärdata
• söka och vid behov flytta nollpunkten i arbetsstycket
• använda en kantavkännare
• använda verktygskorrektörer
• kontrollera programmet med hjälp av simulering
• korrigera ett felaktigt program
• utföra de behövliga mätningarna och skriva mätprotokollet enligt kvalitetssystemet
• beakta de ekonomiska arbetsmetoderna
• planera arbetsmomenten
• utvärdera sin egen arbetsprestation
• beakta arbetarskyddet i sina arbetsprestationer.
217

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Bedömning
I tabellen har bedömningskriterier för tre olika nivåer av kunnande sammanställts
för varje föremål för bedömning. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver handledning går självständigt framåt i arbetar planmässigt
sitt arbete, men behöver
handledning för att komma
i gång eller för att gå från
ett arbetsmoment till nästa
Behärskande av
arbetshelheten
behöver handledning behärskar arbetshelheten,
men behöver handledning
arbetar självständigt
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
strävar efter att arbeta
snabbt.
arbetar självständigt och
snabbt.
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Behärskande av
arbetsmetoder
Behärskande av en
fleraxlig verktygsmaskin
Fastspänning av
arbetsstycket
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
förstår de fördelar och den
nytta som fleraxlig tillverkning
för med sig
behärskar koordinatsystemet
i en fleraxlig verktygsmaskin
kan programmera enkla
former med en fleraxlig
verktygsmaskin
kan spänna fast arbetsstycket
med typiska metoder
och söka nollpunkten för
arbetsstycket
kan mäta, välja och ta bort
skärverktyg ur verktygsmagasinet
kan planera de olika arbetsmomenten
i tillverkningen
kan programmera en fleraxlig
verktygsmaskin och
kontrollera programmet
kan på förhand planera
arbetsmomenten för arbetsstycket
kan beakta de skärverktyg
som ska användas och beräkna
bearbetningsdata för
dem enligt arbetsstycket
sörjer för ordning och reda
i arbetsmiljön
kan självständigt programmera
en fleraxlig verktygsmaskin
och kontrollera
och vid behov korrigera
programmet
använder en kantavkännare kan spänna fast arbetsstycket
för bearbetning i
flera riktningar och kan
söka nollpunkten för arbetsstycket
med en kantavkännare
218

Mätning
kan utföra typiska mätningar
för arbetsstycket.
kan mäta arbetsstycket och
skriva ett mätprotokoll.
kan mäta arbetsstycket och
självständigt skriva ett mätprotokoll.
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Materialhantering
Kvalitetskontroll
Färdigheter i matematik
och naturvetenskaper
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan tolka enkla arbetsritningar
och skapa sig en
bild av detaljen utifrån
ritningen
behöver handledning vid
val av material
behöver handlednig för att
uppfylla kvalitetskravet
kan under handledning använda
matematik i arbetet.
kan tolka en arbetsritnings
projektioner, snittvyer,
dimensioneringar och ytmärkningar
identifierar material och
strävar efter att ta reda på
bearbetningen av dem och
beakta de rätta arbetsmånerna
kan tillverka en detalj enligt
kvalitetskraven
använder matematik som
hjälp i sitt arbete.
kan självständigt läsa och
göra en maskinritning
behärskar självständigt
de vanliga materialen och
bearbetningen av dem samt
gör märkningar på material
som de returnerar
kan korrigera sitt arbete i
enlighet med kvalitetskraven
och förstår kvalitetens
betydelse
kan tillämpa matematik i
arbetsuppgifter.
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsbestämmelserna
behöver handledning och
exempel
arbetar ergonomiskt rätt
söker information och löser
problem under handledning
håller sin arbetsplats snygg
och i ordning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
beaktar andra arbetare fungerar interaktivt fungerar aktivt i par eller
som gruppmedlem
använder arbetsredskap
omsorgsfullt.
arbetar ansvarsfullt och
sörjer för arbetsredskapen
och arbetsmiljön.
arbetar omsorgsfullt och
noggrant, sörjer för underhåll
och reparation av maskiner
och anordningar.
219

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen tillverkar en detalj enligt kraven i toleransgrad IT6
på en arbetsplats eller i en så äkta arbetsmiljö som möjligt i läroinrättningen. Vid
tillverkningen används en fleraxlig verktygsmaskin. Arbetet görs i sådan omfattning
att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till den del den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den med annan bedömning av
kunnandet och i examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
4.5.34 Precisionsbearbetning (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan använda en slipmaskin samt en HSM-maskin,
en CNC-fräsmaskin eller en CNC-svarv vid tillverkning av en detalj eller flera detaljer.
De känner till särdragen vid bearbetning av hårda material. De som avlägger
examen kan skapa 3D-verktygsbanor med ett CAM-program.
De som avlägger examensdelen kan
• använda flera bearbetningsmetoder
• göra en arbetsplan på förhand
• tolka arbetsritningarnas projektioner, snittvyer, dimensioneringar, toleranser
och ytbeteckningar
• välja lämplig maskin för arbetet
• välja rätta verktyg och skär
• mäta och välja verktygen i verktygsmaskinen
• välja de rätta skärdata enligt det material som ska bearbetas
• utföra bearbetningarna i rätt ordning
220

•
•
•
•
•
•
•
spänna fast ett mångformigt arbetsstycke i verktygsmaskinen så att det inte
skadas
söka nollpunkten för arbetsstycket
tillverka en detalj enligt noggrannheten i IT5 och ytkvaliteten Ra 0,8
använda verktygskorrektörer
skapa 3D-verktygsbanor med ett CAM-program
skapa och testa verktygsbanor
använda mätverktyg för att kontrollera kvaliteten på verktygsdelar.
Bedömning
I tabellen har bedömningskriterier för tre olika nivåer av kunnande sammanställts
för varje föremål för bedömning. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver handledning går självständigt framåt i arbetar planmässigt
sitt arbete, men behöver
handledning för att komma
i gång eller för att gå från
ett arbetsmoment till nästa
Behärskande av
arbetshelheten
behöver handledning behärskar arbetshelheten,
men behöver handledning
arbetar självständigt
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
strävar efter att arbeta
snabbt.
arbetar självständigt och
snabbt.
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Behärskande av
arbetsmetoder
3D-verktygsbanor
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan använda verktygsmaskinerna
skapar verktygsbanor med
ett CAM-program
kan använda verktygskorrektörer,
göra och redigera
ett program samt byta och
testa program samt göra
inställningar och fixturer
för ett nytt arbetsstycke
skapar och kontrollerar
verktygsbanor och ändrar
dem vid behov
kan självständigt göra ett
bearbetningsprogram, självständigt
kontrollera och
redigera programmet och
planera ordningsföljden för
arbetsmomenten
behärskar självständigt skapandet
av verktygsbanor
221

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Bearbetning enligt
IT5 och ytkvalitet
Ra 0,8
Behärskande av
verktyg och material
Bearbetningsdata
kan utföra de behövliga
mätningarna och vid behov
bearbeta arbetsstycket på
nytt
behöver handledning vid
användning av verktyg
använder de rätta bearbetningsdata
under handledning.
vid behov ändra inställningar
för att nå det rätta
slutresultatet
väljer de rätta verktygen
och fastspännings-metoderna,
sörjer för verktygens
skick och väljer material
ändamålsenligt
kan bestämma bearbetningsdata.
uppnår självständigt noggrannhetsvärdena
väljer självständigt verktyg
och material samt ser till att
verktygen är i skick och att
ordningen på arbetsplatsen
är god
bestämmer bearbetningsdata
och ändrar dem vid
behov.
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Materialhantering
Kvalitetskontroll
Färdigheter i matematik
och naturvetenskaper
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan tolka enkla arbetsritningar
och skapa sig en
bild av detaljen utifrån
ritningen
behöver handledning vid
val av material
behöver handlednig för att
uppfylla kvalitetskravet
kan under handledning använda
matematik i arbetet.
kan tolka en arbetsritnings
projektioner, snitt, dimensioneringar
och ytmärkningar
identifierar material och
strävar efter att ta reda på
bearbetningen av dem och
beakta de rätta arbetsmånerna
kan tillverka en detalj enligt
kvalitetskraven
använder matematik som
hjälp i sitt arbete.
kan självständigt läsa och
göra en maskinritning
behärskar självständigt
de vanliga materialen och
bearbetningen av dem samt
gör märkningar på material
som de returnerar
kan korrigera sitt arbete i
enlighet med kvalitetskraven
och förstår kvalitetens
betydelse
kan tillämpa matematik i
arbetsuppgifter.
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsbestämmelserna
behöver handledning och
exempel
arbetar ergonomiskt rätt
söker information och löser
problem under handledning
håller sin arbetsplats snygg
och i ordning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
beaktar andra arbetare fungerar interaktivt fungerar aktivt i par eller
som gruppmedlem
222

Yrkesetik
använder arbetsredskap
omsorgsfullt.
arbetar ansvarsfullt och
sörjer för arbetsredskapen
och arbetsmiljön.
arbetar omsorgsfullt och
noggrant, sörjer för underhåll
och reparation av maskiner
och anordningar.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen tillverkar en detalj enligt kraven i toleransgrad IT5
på en arbetsplats eller i en så äkta arbetsmiljö som möjligt i läroinrättningen. Vid
tillverkningen används utöver slipmaskin även en HSM-maskin, CNC-fräsmaskin
eller CNC-svarv. Arbetet görs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras
motsvara kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till den del den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den med annan bedömning av
kunnandet och i examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
4.5.35 Bearbetning med en gnistbearbetningsmaskin (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan vid tillverkning använda en sänk- eller trådgnistmaskin.
Med en sänkgnistmaskin uppnår de ytkvaliteter enligt tabellen VDI 3400
och med trådgnistmaskin ytkvaliteter på Ra 0,56 – 1,60. De kan utföra de arbetsmoment
som behövs före bearbetningen.
223

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
De som avlägger examensdelen kan
• använda en sänk- eller trådgnistmaskin
• beakta kraven i toleransgraden IT7-IT5 vid tillverkning
• vid sänkgnistbearbetning beakta kravet i VDI 3400-tabellen vad gäller ytkvalitet
• beakta kraven på ytkvalitet enligt Ra 0,56–1,60 vid trådgnistbearbetning
• tolka en arbetsritning
• spänna fast arbetsstycket i bearbetningsmaskinen och kan den matematik som
anknyter till bearbetningen
• använda de hjälpanordningar som behövs vid förinställningar
• montera elektroderna och tråden och de övriga redskap som behövs vid bearbetningen
• beräkna och ställa in de rätt skärdata och sköljningarna
• beakta de arbetsmåner som behövs skilt för varje arbetsmoment
• placera nollpunkten för arbetsstycket på ett ställe som är mest fördelaktigt med
avseende på tillverkningen och vid behov ändra nollpunktens plats
• programmera gnistmaskinen
• använda arbetscykler
• kontrollera programmet med hjälp av simulering
• korrigera ett felaktigt program
• utföra de behövliga mätningarna och skriva mätprotokollet enligt kvalitetssystemet
• beakta de ekonomiska arbetsmetoderna
• planera arbetsmomenten på förhand
• utvärdera sin egen arbetsprestation
• beakta arbetarskyddet i sina arbetsprestationer.
Bedömning
I tabellen har bedömningskriterier för tre olika nivåer av kunnande sammanställts
för varje föremål för bedömning. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
224

Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver handledning går självständigt framåt i arbetar planmässigt
sitt arbete, men behöver
handledning för att komma
i gång eller för att gå från
ett arbetsmoment till nästa
Behärskande av
arbetshelheten
behöver handledning behärskar arbetshelheten,
men behöver handledning
arbetar självständigt
Initiativförmåga och
företagsamhet
ber om råd vid behov.
strävar efter att arbeta
snabbt.
arbetar självständigt och
snabbt.
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Behärskande av
arbetsmetoder
Programmering av
bearbetningsmaskinen
och kontroll av
programmet
Behärskande av
arbetsmoment
Inställning av elektroderna
eller tråden i
en trådgnistmaskin
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan spänna fast arbetsstycket,
söka nollpunkten och
bearbeta arbetsstycket
kan kontrollera ett bearbetningsprogram
kan planera arbetsmomenten
och vet arbetsmånernas
betydelse
kan fästa elektroden i hållaren
och placera dem i
bearbetningsmaskinen.
kan använda en gnistbearbetningsmaskin
och beakta
kraven i toleransgrad IT7-
IT5 eller kraven på en ytfinhet
på Ra 0,56–1,6 eller
kraven enligt VDI3400-
tabellen
programmerar en bearbetningsmaskin,
kontrollerar
programmet och korrigerar
det vid behov
kan självständigt använda
en gnistbearbetningsmaskin
och vid tillverkningen
beakta kvalitetskraven i
dokument
programmerar en bearbetningsmaskin,
kontrollerar
programmet och korrigerar
det vid behov, och gör detta
självständigt
kan på förhand planera kan på förhand självständigt
planera arbetsmomen-
arbetsmomentens ordningsföljd,
fastställer arbetsmånerna,
beräknar bearbetmer
självständigt de behövtens
ordningsföljd, bestämningsdata
skilt för varje liga arbetsmånerna och kan
arbetsmoment och ställer in självständigt beräkna och
sköljningen samt känner till använda bearbetningsdata
systemet med nollpunktsfastspännings-systemet
i anknytning till arbetsmomenten
kan placera elektroden i
en sänkgnistmaskin med
hjälp av en indikatorklocka
eller ställa in tråden i en
trådgnistmaskin samt känner
till fördelarna med att
använda för en förinställningsenhet.
kan använda en förinställningsenhet.
225

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Materialhantering
Kvalitetskontroll
Färdigheter i matematik
och naturvetenskaper
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan tolka enkla arbetsritningar
och skapa sig en
bild av detaljen utifrån
ritningen
behöver handledning vid
val av material
behöver handlednig för att
uppfylla kvalitetskravet
kan under handledning använda
matematik i arbetet.
kan tolka en arbetsritnings
projektioner, snitt, dimensioneringar
och ytmärkningar
identifierar material och
strävar efter att ta reda på
bearbetningen av dem och
beakta de rätta arbetsmånerna
kan tillverka en detalj enligt
kvalitetskraven
använder matematik som
hjälp i sitt arbete.
kan självständigt läsa och
göra en maskinritning
behärskar självständigt
de vanliga materialen och
bearbetningen av dem samt
gör märkningar på material
som de returnerar
kan korrigera sitt arbete i
enlighet med kvalitetskraven
och förstår kvalitetens
betydelse
kan tillämpa matematik i
arbetsuppgifter.
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsbestämmelserna
behöver handledning och
exempel
arbetar ergonomiskt rätt
söker information och löser
problem under handledning
håller sin arbetsplats snygg
och i ordning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
beaktar andra arbetare fungerar interaktivt fungerar aktivt i par eller
som gruppmedlem
använder arbetsredskap
omsorgsfullt.
arbetar ansvarsfullt och
sörjer för arbetsredskapen
och arbetsmiljön.
arbetar omsorgsfullt och
noggrant, sörjer för underhåll
och reparation av maskiner
och anordningar.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen tillverkar en del av ett verktyg enligt kraven i toleransgrad
IT7-IT5 och kraven på en ytfinhet om Ra 0,8 – Ra 0,4 på en arbetsplats
eller i en så äkta arbetsmiljö som möjligt i läroinrättningen. Vid tillverkningen används
en för verktygsbranschen typisk verktygsmaskin, tråd- eller sänkgnistmaskin.
226

Arbetet görs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara
kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till den del den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den med annan bedömning av
kunnandet och i examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
4.5.36 Tillverkning och underhåll av verktyg (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan tillverka och underhålla verktyg. De kan med
ett mätverktyg kontrollera måttnoggrannheten och kvaliteten på den produkt som
de har tillverkat och gör upp ett mätprotokoll över detaljen.
De som avlägger examensdelen kan
• läsa arbetsritningar
• göra en arbetsplan för det verktyg som ska tillverkas
• göra de hjälpredskap som behövs för fastspänning av arbetsstycket i verktygsmaskinen
• spänna fast ett mångformigt arbetsstycke i verktygsmaskinen
• tillverka en detalj eller ett skär enligt toleransgrad IT6
• känner till passningarna och kan tillverka detaljerna enligt dem
• kan passa ihop delarna av ett verktyg och kan montera och ta loss ett verktyg
• diamantpolering
• formning
• tillverka ett verktyg för skärande bearbetning och fixturer
• skriva ett mätprotokoll
• service och underhåll av verktyg.
227

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Bedömning
I tabellen har bedömningskriterier för tre olika nivåer av kunnande sammanställts
för varje föremål för bedömning. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver handledning går självständigt framåt i arbetar planmässigt
sitt arbete, men behöver
handledning för att komma
i gång eller för att gå från
ett arbetsmoment till nästa
Behärskande av
arbetshelheten
behöver handledning behärskar arbetshelheten,
men behöver handledning
arbetar självständigt
Initiativförmåga och
företagsamhet
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Bearbetningsmetoder
vid verktygstillverkning
Montering av ett
verktyg
ber om råd vid behov.
Bedömningskriterier
strävar efter att arbeta
snabbt.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
känner till de olika metoderna
och kan spänna fast
ett arbetsstycke
kan göra en enkel montering
av ett verktyg
kan planera tillverkningen
av ett verktyg, kan fästa
arbetsstycket med de vanligaste
metoderna och
kan göra inställningar för
snabbt byte av arbetsstycke
kan montera ett verktyg
och säkerställa att det fungerar
Diamantpolering kan utföra polering polerar en yta till klassen
SPI A3
Formning kan utföra en formning kan utföra en formning av
en planyta
Tillverkning av kan tillverka ett verktyg för kan tillverka en verktygshållare
verktyg för skärande skärande bearbetning
för ett skärverktyg
bearbetning samt
verktygshållare
arbetar självständigt och
snabbt.
kan självständigt planera
tillverkningen av ett verktyg
och kan planera och använda
metoder för att spänna
fast ett arbetsstycke
känner till betydelsen av
adaptrar för att verktyget
ska fungera, säkerställer att
verktyget fungerar rätt och
sörjer för ordning och reda
polerar självständigt en yta
till klassen SPI A3
kan självständigt utföra en
formning av en planyta
kan självständigt tillverka
ett spånskärande verktyg
och en verktygshållare
228

Underhåll av verktyg kan underhålla ett verktyg. kan underhålla ett verktyg
och känner till underhållets
betydelse för att verktyget
ska fungera.
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Behärskande av
material
Kvalitetskontroll
Färdigheter i matematik
och naturvetenskaper
Nöjaktiga N1
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan tolka enkla arbetsritningar
och skapa sig en
bild av detaljen utifrån
ritningen
behöver handledning i
identifieringen av material
behöver handledning för att
ta reda på kvalitetskraven
förstår betydelsen av de
fysikaliska storheterna.
kan tolka en arbetsritnings
projektioner, snitt och dimensioneringar
identifierar material och
strävar efter att ta reda på
bearbetningen av dem
identifierar kvalitetskraven
sluter sig till hur ändringar
i de fysikaliska storheterna
inverkar på arbetsobjektet.
sörjer för underhållet av
verktyget, kan utföra underhållsåtgärder
på verktyget
och beakta renhet,
ordning och noggrannhet i
arbetet.
kan självständigt läsa och
göra en maskinritning
behärskar självständigt
de vanliga materialen och
deras bearbetning
kan korrigera sin arbetsprestation
enligt kvalitetskraven
analyserar med matematikens
hjälp hur olika storheter
inverkar på funktionen.
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsbestämmelserna
behöver handledning och
exempel
arbetar ergonomiskt rätt
söker information och löser
problem under handledning
håller sin arbetsplats snygg
och i ordning
löser arbetsrelaterade problem
självständigt
beaktar andra arbetare fungerar interaktivt fungerar aktivt i par eller
som gruppmedlem
använder arbetsredskap
omsorgsfullt.
arbetar ansvarsfullt och
sörjer för arbetsredskapen
och arbetsmiljön
arbetar omsorgsfullt och
noggrant och sörjer för
underhåll och reparation av
maskiner och anordningar.
229

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen tillverkar ett verktyg eller en del av ett verktyg på en
arbetsplats eller i så äkta arbetsmiljö som möjligt i en läroinrättning. Examinanderna
kontrollerar funktionen och funktionsdugligheten hos verktyget eller verktygsdelen.
Vid tillverkningen används arbetsmetoderna inom verktygsbranschen. Arbetet görs
i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till den del den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den med annan bedömning av
kunnandet och i examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
4.5.37 CAD/CAM-konstruktion och -tillverkning (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan göra en gjutmodell och en kärnlåda med ett
CAD-program samt med ett CAM-program skapa fungerande verktygsbanor för
dem.
De som avlägger examensdelen kan
• modellera gjutmodellens ytor eller solider med ett CAD-program
• avlägsna de onödiga delarna från den elektroniska geometrin
• skala krympningar och tillsätta arbetsmåner, släppningar, partytor och kärnanvisare
som är tillräckliga för ändamålet
• använda nivåer, färger samt linjetyper och -bredder enligt standarderna
• med dator skriva ut de behövliga snitten för utslagningen
• skapa bearbetningsbanor för en modell och en kärnlåda på datorskärmen och
kan också kontrollera verktygsbanorna och förebygga genomskärning
230

•
•
•
•
•
•
bearbeta en modell och en kärnlåda av rätt modellmaterial med tillräckligt
liten stigning
känner till blockmaterialen av plast och hur de beter sig under bearbetningen
välja rätta matnings- och rotationshastigheter
placera arbetsstycket elektroniskt så att bearbetning blir möjlig
sända verktygsbanorna till bearbetningscentret
känner till och förstår användningen av postprocessering.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver handledning går självständigt framåt i
sitt arbete, men behöver
handledning för att komma
i gång eller för att gå från
ett arbetsmoment till nästa
arbetar planmässigt
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
får till stånd en fungerande
geometri och verktygsbana
endast med hjälp av handledning
ber om råd vid behov.
behärskar arbetshelheten,
men behöver handledning
kräver handledning i början
och beaktar företagsamhet.
modellerar en fungerande
modell och en kärnlåda
utifrån geometri och verktygsbanor
enligt de givna
dokumenten
arbetar självständigt och
företagsamt.
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Användning av
maskiner
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
väljer rätt verktyg med
tanke på det arbetsstycke
som ska bearbetas
ställer in varvtal och matning
rätt
kan sända verktygsbanorna
till bearbetningscentret
justerar vid behov varvtal
och matning
väljer rätta skär och typer
av banor
får elektroniskt till stånd
en modell och en kärnlåda
som är måttnoggrann och
snyggt bearbetad, och gör
det självständigt
231

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Användning av
verktyg
Behärskande av
material
Mätning och inställning
IT-färdigheter
Färdigheter i CAD/
CAM
använder verktyg ändamålsenligt
kan skapa de rätta verktygen
skapar och ställer in verktyg
självständigt
gör bearbetningsdata enligt behandlar och bearbetar förutser materialbehovet
material, anvisningar och material rätt
och spillet är inte stort
dokument
gör de nödvändiga mätningarna
mäter och dimensionerar gör mätningar och dimen-
självständigt en modell och sioneringar samt tar snitt
en kärnlåda
omsorgsfullt och noggrant
kan ta enkla snitt kan ta flera snitt identifierar spelen, krympningarna
och partytorna i
en modell och en kärnlåda
och kan modellera dem
kan öppna och lagra de filer kan hålla filerna i logisk kan göra säkerhetskopiering
som behövs
ordning
och se till att den blir gjord
kan skriva ut de geometrier
som behövs
vet hur viktig säkerhetskopiering
är
kan skapa olika verktygsbanor
enligt material.
kan få en fil så liten som
möjligt
vet hur de olika material
som används i modeller och
kärnlådor inverkar på verktygsbanorna.
kan överföra filer med olika
metoder, t.ex. via nätet,
USB-utrustning eller DVD
känner till fel som uppstår
mellan olika översättare
väljer självständigt verktygsbanor.
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Färdigheter i matematik,
naturvetenskaper
och kvalitet
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
känner till de viktigaste
ritsymbolerna i arbetsritningar
kan ta reda på släppningar,
bearbetningsmåner och
krympningar
känner till de filändelser
som används för att göra
elektroniska modeller
kan skapa olika verktygsbanor
enligt material
kan bestämma volym utifrån
solidgeometri
kan beräkna ämnets storlek
och förstår betydelsen av
kvalitet.
kan skapa sig en bild av
geometri med hjälp av ritningar
och anvisningar
kan i tabeller ta reda på de
uppgifter som behövs för
att skapa geometri
känner till kvalitetskraven
på ytan när det gäller plastoch/eller
modermodellen
och kärnlådan
vet vilken inverkan olika
metoder för verktygsbanor
har på plast- och/eller modermodellen
och kärnlådans
ytkvalitet.
tar med hjälp av ritningar
och anvisningar reda på en
3D-modell
tar med hjälp av geometri
eller en ritning reda på
arbetsfogar, negativ, de
behövliga plastgjutningarna
och materialen
kontrollerar och korrigerar
självständigt ytans kvalitet
kan skapa och korrigera
olika verktygsbanor för att
minimera bearbetningstiden.
232

Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsanvisningarna
i anslutning
till arbetet
behöver handledning för att
upprätthålla funktions- och
arbetsförmågan i sitt eget
arbete
lär sig med hjälp av handledning
och exempel
arbetar med ergonomiskt
riktiga arbetssätt och beaktar
också andra arbetare och
deras arbetssäkerhet
är motiverad att iaktta
hälsosamma levnadsvanor
samt sörja för sin egen
funktions- och arbetsförmåga
löser problem under handledning
och bedömer resultaten
kan uppföra sig i arbetslaget har vilja och förmåga till
samarbete
behandlar avfall som avfallshanteringen
förutsätter miljöskyddet
följer principerna inom
och håller arbetsmiljön i håller arbetsplatsen snygg
ordning.
och i ordning samt sörjer
för dagligt underhåll av
maskiner och anordningar.
agerar initiativrikt för att
utveckla arbetsplatsens arbetssäkerhet,
ergonomiska
arbetsmetoder och trivseln
på arbetsplatsen
iakttar hälsosamma levnadsvanor
och upprätthåller
aktivt arbetsförmågan
löser arbetsrelaterade problem
självständigt och
bedömer sitt eget arbete
kritiskt
kan fungera interaktivt och
beaktar alltid andra arbetare
följer kvalitetssystemet.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen gör en arbetsritning, de behövliga modelleringarna
och verktygsbanorna med ett CAD/CAM-program och överför verktygsbanorna till
verktygsmaskinen på en arbetsplats eller i så äkta arbetsmiljö som möjligt i en läroinrättning.
Arbetet görs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras
motsvara kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande
233

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Till den del den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den med annan bedömning av
kunnandet och i examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
4.5.38 Basarbeten i gjutning med engångsform (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan gjuteriteknik så att de med en vanlig metod med
engångsform kan gjuta enkla detaljer enligt en gjutteknisk ritning.
De som avlägger examensdelen kan
• de vanliga metoderna för gjutning med engångsform
• smält- och gjutprocessen
• de ritbeteckningar som används vid gjutteknisk ritning och kan läsa maskinritningar
• kraven på gjutmetallerna när det gäller gjutning och smältning och förstår
begreppen i fråga om kanalerna
• de material som behövs vid tillverkning av formar och vid efterbehandling
• metoderna för tillverkning av formar, såsom formningen och kärntillverkningen
• efterbehandlingsmetoderna, såsom skärning och slipning
• välja och använda rätt och säkert den utrustning som behövs vid formtillverkning
och efterbehandling
• de tillverkningsmetoder som används vid tillverkning av formar och vid efterbehandling
• avlägsna gjutgodset ur formen
• utföra efterbehandling av gjutgodset med en lämplig anordning
• välja och använda rätt och säkert den utrustning som behövs vid formtillverkning
och efterbehandling
• råmaterialen i smältmomentet
• kvalitetskraven samt gjutfelen och åtgärdandet av dessa
• underhålla maskiner och apparater.
234

Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver handledning går självständigt framåt i
sitt arbete, men behöver
handledning för att komma
i gång eller för att gå från
ett arbetsmoment till nästa
arbetar planmässigt
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
kan enligt uppdrag forma
och konstruera ett gjutgods
med en mer krävande form
endast med hjälp av handledning
har kunskap om smältprocessen
vad gäller de
vanligaste gjutmetallerna
samt tillverkningen och
efterbehandlingen av mer
krävande formar och kärnor,
men kan arbeta endast
med hjälp av handledning
ber om råd vid behov.
kan utföra en arbetshelhet
som han/hon blir tilldelad
och som omfattar utformning
och planering av en
gjuten detalj av mer krävande
konstruktion, men
behöver handledning
behärskar smältprocessen
vad gäller de vanligaste
gjutmetallerna samt tillverkningen
och efterbehandlingen
av mer krävande
formar och kärnor, men
behöver lite handledning
behöver handledning i
början
beaktar företagsamhet.
kan självständigt utföra
en arbetshelhet som han/
hon blivit tilldelad och som
omfattar utformning och
planering av en fungerande
detalj av mer krävande
konstruktion enligt erhållna
dokument
behärskar smältprocessen i
fråga om de vanligaste gjutmetallerna
samt tillverkningen
och efterbehandlingen
av mer krävande
formar och kärnor enligt
givna dokument
arbetar självständigt och
företagsamt.
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Användning av
maskiner
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan använda de maskiner
och anordningar som används
vid tillverkning av
gjutgods
kan använda de maskiner
och anordningar som används
vid tillverkning av
gjutgods enligt kvalitetsmålen
kan använda behövliga anordningar
och självständigt
med dem tillverka gjutgods
som är konstruktions- och
kvalitetsmässigt sett krävande,
och detaljerna är av
god kvalitet
235

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Användning av
arbetsredskap
Gjutplaneringsteknik
Material
Smältning
använder arbetsredskap
ändamålsenligt
kan principerna för placering
av ingjuts- och matningssystemet
för gjutning
förstår behoven vad gäller
utformning av ett enkelt
gjutgods
känner till de vanligaste
beteckningarna i ritningar
förstår vid tillverkning av
formar de vanligaste formsandstypernas
användningsändamål
och mängder med
avseende på gjutprocessen
känner till egenskaperna
hos de vanligaste bindemedlen
i gjutsand, såsom
blandningsförhållandet i
sandblandaren
förstår användningsändamålen
för de vanligaste apparat-
och verktygsmaterial
som används för rensning
av gjutgods
identifierar de vanligaste råmaterialen
för smältningen
kan välja de rätta verktygen
och göra de dagliga underhållen
på dem
kan under lite handledning
planera ingjuts- och matningssystemet
för ett enkel
gjutgods
kan beakta principen för
dragning av modellen ur
formen och de krav som
dragningen ställer på modellen
kan använda ritbeteckningar
och känner till maskinritning
kan under handledning
välja och använda de formsandsblandningar
som
behövs vid tillverkning av
formar
väljer, ställer in och gör
de dagliga underhållen på
verktygen självständigt
kan självständigt placera
gjut- och matningssystemet
kan välja partyta för gjutgodset
och de behövliga
släppningsriktningarna
kan läsa maskinritningar
kan självständigt välja de
sandblandningar och material
som behövs för tillverkning
av formar och kärnor
i enlighet med de krävda
användningsändamålen
känner till egenskaperna kan under handledning
hos de vanligaste bindemedlen
i gjutsand, såsom skaperna hos bindemedlen
justera de vanligaste egen-
blandningsförhållandet för formsand, såsom blandningsförhållandena,
i en
i sandblandaren och kan
med handledning framställa sandblandare, och kan göra
sandblandningen sandblandningen
kan med hjälp välja de
material som behövs vid
efterbehandlingen, såsom
slipstenar och skivor
kan kraven vad gäller
smältråvarornas smältduglighet
kan under handledning arbetsmomenten
i smältning-
beskickning och beräkning
kan under handledning
en, såsom val och insamling av mängden råmaterial vid
av beskickningsmaterial smältning
kan under handledning
förvärmningen av skänkan,
åtgärderna vid tippning av
smältan samt tippningen
och slaggningen vid gjutningen
kan under handledning
underhålla anordningarna
för hantering av smältan
kan välja råmaterial för
smältning
kan under handledning
tillsätta råmaterial
kan självständigt utföra
åtgärderna vid smältning,
såsom beskickningen, åtgärderna
som gäller skänkan,
tippningen och gjutningen
236

Formtillverkning
Efterbehandling
kan under handledning
arbetsmoment som ingår
i metoden med engångsform,
såsom ingjutning,
vändning, losstagning av
modellen, färdigbearbetning
och montering av
formen
förstår formens och kärnlådans
konstruktion, såsom
styrningen, lådans och
ramens skick samt rammningens
betydelse
känner till säkerhetsaspekterna
i alla arbetsmoment
förstår behovet av underhåll
av maskiner och apparater,
såsom slip- och skäranordningar,
men behöver handledning
i arbetet
kan grunderna i efterbehandling
av tillverkade
detaljer och kan använda
dem under handledning,
t.ex. slipning och skärning
kan under handledning
okulärt identifiera typiska
gjutfel vid gjutning med
engångsform och med hjälp
korrigera dem
identifierar kvalitetskrav
som ställts på gjutgods
känner till säkerhetsaspekterna
i alla arbetsmoment
förstår behovet av underhåll
av maskiner och apparater,
såsom slip- och skäranordningar,
men behöver handledning
i arbetet
känner till de huvudsakliga
egenskaper som formens
och kärnlådans konstruktion
och tillverkningsprocessen
kräver, såsom insättning
av kärna, blackning
och stängning av formen,
och kan under handledning
utföra dessa åtgärder
känner till arbetsmomenten
vid tillverkning av kärnor
och formar och betydelsen
av att arbetet lyckas och
vet att de som gjuttekniska
variabler kan ge upphov till
gjutfel
kan beakta arbetarskyddet i
alla arbetsmoment
sköter det dagliga underhållet
av maskiner och apparater
känner till och kan använda
de verktyg som ingår i
efterbehandlingsanordningarna
självständigt enligt
arbete
kan med hjälp avsyna
gjutgods okulärt och känner
igen gjutfel samt kan
åtgärda felen
kan vid efterbehandlingen
beakta kvalitetskraven på
gjutgodset
kan beakta arbetarskyddet i
alla arbetsmoment
sköter det dagliga underhållet
av maskiner och apparater
vet betydelsen av formens
och kärnas kvalitet och
funktionsduglighet vid
gjutning och beaktar den
vid tillverkning av formar
har grundläggande kunskaper
om gjuttekniska
variabler så att de förstår
sambandet mellan dem och
gjutfelen, kan bedöma vilka
korrigeringar som behövs
och kan utföra dem
sörjer för och beaktar arbetarskyddet
väl i alla arbetsmoment
sköter och använder maskiner
och apparater med
beaktande av att de ska
hållas i skick
kan använda efterbehandlingsanordningar
genom
att tillämpa dem enligt
användningsändamål
kan observera och självständigt
åtgärda enkla gjutfel
och kan föreslå hur de kan
förhindras
kan tillverka en gjuten
detalj som uppfyller kvalitetskraven
sörjer för och beaktar arbetarskyddet
väl i alla arbetsmoment
sköter och använder maskiner
och apparater med
beaktande av att de ska
hållas i skick
237

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Behärskande av
material
Mätning och inställning
känner till de material som
används vid tillverkning av
gjutgods
känner till anordningarna
för smältning och gjutning
känner till behovet av reglering
av bindemedel vid
tillverkning av formar.
hanterar de material som
behövs och används vid tillverkning
av gjutgods enligt
krav och anvisningar
kan under lite handledning
använda anordningarna för
smältning och gjutning
kan under handledning
reglera bindemedlet vid
tillverkning av formar.
förutser och väljer de rätta
mängderna och de rätta
materialen för gjutning för
att nå det önskade slutresultatet
kan självständigt använda
de redskap och anordningar
som behövs för smältning
och gjutning enligt anvisningarna
kan självständigt och enligt
anvisningarna reglera bindemedlet
vid tillverkning av
formar.
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Färdigheter i matematik,
naturvetenskaper
och kvalitet
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan de viktigaste grafiska
symbolerna och gjuttekniska
lösningarna
kan med hjälp konstruera
och utforma en mer krävande
gjuten detalj och
de ingjuts- och matningssystem
som behövs för
gjutningen
förstår kvalitetssäkringens
betydelse i arbetsprocessen
kan utföra de vanligaste
matematiska räkneoperationer
som behövs i gjutningsprocessen,
såsom multiplikation,
division, procentoch
analogiräkning.
kan med hjälp av en ritning
och anvisningar skapa sig
en bild av de gjuttekniska
lösningar som anges i arbetsritningen
tar med hjälp av ritningar
och anvisningar reda på de
gjuttekniska lösningar som
krävs vid tillverkning av
gjutgodset
kan under handledning kan självständigt konstruera
och utforma en mer
konstruera och utforma en
mer krävande gjuten detalj krävande gjuten detalj och
och de ingjuts- och matningssystem
som behövs för system som behövs för
de ingjuts- och matnings-
gjutningen
gjutningen
kan under handledning
göra de grundläggande
kontrollerna av kvaliteten
på ett mer krävande gjutgods
kan under handledning
utföra de vanligaste matematiska
räkneoperationer
som behövs i gjutprocessen,
såsom beräkningar av behövlig
mängd legeringsämnen
och blandningsförhållanden
för legeringsämnen.
kan självständigt utföra de
grundläggande kontrollerna
av kvaliteten på ett mer
krävande gjutgods
kan självständigt utföra
de vanligaste matematiska
räkneoperationer som behövs
i gjutprocessen, såsom
beräkningar av behövlig
mängd legeringsämnen och
blandningsförhållanden för
legeringsämnen.
238

Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsanvisningarna
i anslutning till
arbetet
behöver handledning för att
upprätthålla funktions- och
arbetsförmågan i sitt eget
arbete
lär sig med hjälp av handledning
och exempel
arbetar med ergonomiskt
riktiga arbetssätt och beaktar
också andra arbetare och
deras arbetssäkerhet
är motiverad att iaktta
hälsosamma levnadsvanor
samt sörja för sin egen
funktions- och arbetsförmåga
löser problem under handledning
och bedömer resultatet
kan uppföra sig i arbetslaget har vilja och förmåga till
samarbete
behandlar avfall som avfallshanteringen
förutsätter principer
agerar enligt miljöskyddets
och håller arbetsmiljön i håller arbetsplatsen snygg
ordning.
och i ordning samt sörjer
för dagligt underhåll av
maskiner och anordningar.
agerar initiativrikt för att
utveckla arbetsplatsens arbetssäkerhet,
ergonomiska
arbetsmetoder och trivseln
på arbetsplatsen
iakttar hälsosamma levnadsvanor
och upprätthåller
aktivt arbetsförmågan
löser arbetsrelaterade problem
självständigt och
bedömer sitt eget arbete
kritiskt
kan kommunicera och ta
hänsyn till andra arbetare
följer kvalitetssystemet.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen gör en arbetsplan och tillverkar ett enkelt gjutgods
som ingår i en helhet på en arbetsplats eller i en så äkta arbetsmiljö som möjligt i
läroinrättningen. Arbetet görs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras
motsvara kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till den del den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan påvisas i ett
yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den med annan bedömning av
kunnandet och i examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
239

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
4.5.39 Basarbeten i gjutning med permanent form (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examen kan gjuteriteknik så att de med vanliga gjutmetoder med
permanent form kan gjuta gods av enkel konstruktion i formar och kokiller.
De som avlägger examensdelen kan
• de ritbeteckningar som används vid gjutteknisk ritning och kan läsa maskinritningar
• olika gjutmetallers materialkrav
• basfrågorna vad gäller gjutformens konstruktion
• förstår kanal- och matningsbegreppen och kan med deras hjälp styra tillverkning
av ett gjutgods mot kvalitetsmålen
• avlägsna gjutgodset ur formen eller kokillen
• efterbehandla gjutgodset
• välja och använda rätt och säkert den utrustning som behövs vid efterbehandling
• kvalitetskraven för smältningsmomentet och hanteringen av smältan samt
gjutfelen och åtgärdandet av dessa
• underhåll av maskiner och apparater.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver handledning går självständigt framåt i
sitt arbete, men behöver
handledning för att komma
i gång eller för att gå från
ett arbetsmoment till nästa
arbetar planmässigt
240

Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
tillverkar med en gjutform
en önskad enkel detalj
endast med hjälp av handledning
behärskar smältningen och
efterbehandlingen av de
vanligaste gjutmetallerna
endast med hjälp av handledning
ber om råd vid behov.
kan monteringen av gjutformen
i gjutmaskinen och
hela gjutarbetet men behöver
handledning
behärskar smält- och efterbehandlingsprocessen
för
de vanligaste gjutmetallerna,
men behöver handledning
behöver handledning i
början
beaktar företagsamhet.
åstadkommer en fungerande
helhet med montering
av gjutform och gjutning
enligt givna dokument
behärskar arbetshelheten
vid smältning och efterbehandling
av de vanligaste
gjutmetallerna enligt givna
dokument
arbetar självständigt och
företagsamt.
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Användning av
maskiner
Användning av
arbetsredskap
Planering av gjutning
Material
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
känner till de maskiner och
anordningar som behövs
och används vid tillverkning
av gjutgods
använder arbetsredskap
ändamålsenligt
förstår huvuddragen i utformning
och planering av
ett gjutgods
förstår behoven i fråga om
utformning av ett enkelt
gjutgods
identifierar de vanligaste råmaterialen
för smältningen
identifierar tillsatsämnen
för formen, såsom släppmedel
och kylmedel
förstår användningsändamålen
för de vanligaste apparat-
och verktygsmaterial
som används för rensning
av gjutgods
kan använda maskiner och
anordningar för tillverkning
av gjutgods på rätt sätt
kan välja de rätta arbetsredskapen
och underhålla dem
åstadkommer självständigt
med anordningar ett gjutgods
av god kvalitet
väljer arbetsredskap och
utför de inställningar och
underhåll som ingår i gjutarens
uppgifter, och gör
detta självständigt
kan under handledning kan välja partyta för gjutgodset
använda huvuddragen i planeringen
och de behövliga
av gjutningen släppningsriktningarna
kan under handledning
planera ingjuts- och matningssystem
för ett enkel
gjutgods
kan kraven vad gäller
smältråvarornas smältduglighet
kan beakta användningsförhållandena
för de tillsatsämnen
som används för
formen
kan med hjälp välja de
material som behövs vid
efterbehandlingen, såsom
slipstenar och skivor
kan under handledning
placera ingjuts- och matningssystemet
för ett enkelt
gjutgods
kan välja råmaterial för
smältningen
känner till anvisningarna
för användning av tillsatsämnen
kan självständigt välja och
använda de verktygsmaterial
som krävs i arbetet
241

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Smältning
Form- och kokillgjutning
Efterbehandling
kan under handledning arbetsmomenten
i smältningen,
såsom val och insamling
av beskickningsmaterial
kan under handledning
förvärmningen av skänkan
eller skopan
kan under handledning
utföra beskickningen vid
smältningen och beräkningen
av mängden råmaterial
kan under handledning
underhålla smälthanteringsutrustningen
sörjer i alla arbetsmoment
för säkerheten i arbetet
sörjer i alla arbetsmoment
för säkerheten i arbetet
kan arbetsmomenten i någon
känner till de viktigaste
metod med permanent egenskaperna hos en forms
form
konstruktion
förstår och kan under förstår betydelsen av kvaliteten
handledning förvärma formen
och funktionsduglig-
eller kokillen heten hos en form
kan under handledning
använda släppmedel
kan under handledning
använda en gjutmaskin för
tillverkning av ett enkelt
gjutgods
förstår och kan under
handledning underhålla en
permanent form
sörjer för arbetarskyddet i
alla arbetsmoment
sköter underhållet av maskiner
och apparater, men
behöver handledning
kan grunderna i efterbehandling
av tillverkade
detaljer och kan använda
dem under handledning,
t.ex. slipning och skärning
kan under handledning
okulärt identifiera typiska
gjutfel vid gjutning med
permanent form och skilja
på godkända och underkända
känner till några gjuttekniska
variabler så att de förstår
sambandet mellan dem och
gjutfelen
kan under handledning
självständigt använda en
gjutmaskin
förstår anordningarna och
de ställen i dem som ska
underhållas
känner till och kan använda
de verktyg som ingår i efterbehandlingsutrustningen
självständigt enligt arbete
kan med hjälp avsyna gjutgods
okulärt och då beakta
kvalitetskriterierna
kan under handledning
tillsätta råmaterial
kan självständigt utföra
åtgärderna i samband med
smältningen, såsom beskickningen
sörjer i alla arbetsmoment
för säkerheten i arbetet
känner till formens konstruktion
känner till några sätt att
bibehålla kvaliteten och
funktionsdugligheten hos
en form, såsom förvaring
och hanteringssätt
kan under handledning
sluta sig till vilka korrigeringar
som behövs och kan
under handledning göra
dem
kan självständigt använda
en gjutmaskin eller kokill
vid tillverkning av ett enkelt
gjutgods
sköter under handledning
självständigt underhållet av
maskiner och apparater
kan använda efterbehandlingsutrustningen
genom
att tillämpa den enligt andvändningsändamål
kan under handledning
sluta sig till orsakerna till
gjutfel och föreslå hur de
kan förhindras
242

Behärskande av
material
Mätningar och inställningar
identifierar kvalitetskrav
som ställts på gjutgods
sörjer i alla arbetsmoment
för arbetarskyddet
förstår betydelsen av underhåll
av maskiner och
apparater och kan göra det
dagliga underhållet
känner till materialbehoven
i tillverkning av gjutgods
känner till anordningarna
för smältning och gjutning
känner till behovet av
inställningar på anordningarna
vid gjutning och kan
under handledning göra
inställningarna.
kan vid efterbehandlingen
beakta kvalitetskraven på
gjutgodset
sköter underhåll av maskiner
och apparater under
handledning
hanterar de material som
behövs och används vid
tillverkning av gjutgods
korrekt både kvantitativt
och kvalitativt
kan under lite handledning
använda anordningarna och
parametrarna för smältning
och gjutning
kan under lite under handledning
ställa in en gjutmaskin
för tillverkning av det
gjutgods som krävs.
kan identifiera ett gjutgods
som uppfyller kvalitetskraven
sköter självständigt underhållet
och den dagliga
servicen på maskiner och
apparater
förutser och väljer vid tillverkning
av gjutgods de
rätta mängderna och de
material som behövs samt
kan tillämpa dem så att målen
för gjutningen uppnås
kan använda anordningarna
för smältning och gjutning
självständigt enligt anvisningarna
och vid behov
ändra parametrarna
kan självständigt ställa in en
gjutmaskin för tillverkning
av det gjutgods som krävs.
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
känner till de viktigaste
ritbeteckningarna i arbetsritningar
kan med hjälp planera och
utforma ett krävande gjutgods
och de ingjuts- och
matningssystem som behövs
för gjutningen
kan med hjälp av en ritning
och anvisningar skapa sig
en bild av arbetsritningen
och gjutgodsets konstruktion
kan under handledning
planera och utforma ett
krävande gjutgods och de
ingjuts- och matningssystem
som behövs för gjutningen
tar med hjälp av ritningar
och anvisningar reda på
konstruktionen på det
gjutgods som krävs samt
kvalitetskraven
kan självständigt planera
och utforma ett krävande
gjutgods och de ingjutsoch
matningssystem som
behövs för gjutningen
243

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Färdigheter i matematik,
naturvetenskaper
och kvalitet
förstår betydelsen av kvalitet
kan utföra de vanligaste
matematiska räkneoperationer
som behövs i gjutningsprocessen,
såsom multiplikation,
division, procentoch
analogiräkning.
kan under handledning
göra de grundläggande
kontrollerna av kvaliteten
på ett gjutgods
kan under handledning
utföra och tillämpa de vanligaste
matematiska räkneoperationer
som behövs i
gjutprocessen, såsom beräkningar
av behövlig mängd
legeringsämnen.
kan självständigt utföra de
grundläggande kontrollerna
av kvaliteten på ett gjutgods
kan självständigt utföra
och i praktiken tillämpa
de vanligaste matematiska
räkneoperationer som behövs
i gjutprocessen, såsom
beräkningar av behövlig
mängd legeringsämnen.
Föremål för
bedömningen
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsanvisningarna
i anknytning
till arbetet
behöver handledning för att
upprätthålla funktions- och
arbetsförmågan i sitt eget
arbete
lär sig med hjälp av handledning
och exempel
arbetar med ergonomiskt
riktiga arbetssätt och beaktar
också andra arbetare och
deras arbetssäkerhet
är motiverad att iaktta
hälsosamma levnadsvanor
samt sörja för sin egen
funktions- och arbetsförmåga
löser problem under handledning
och bedömer resultatet
kan uppföra sig i arbetslaget har vilja och förmåga till
samarbete
behandlar avfall som avfallshanteringen
förutsätter principer
agerar enligt miljöskyddets
och håller arbetsmiljön i håller arbetsplatsen snygg
ordning.
och i ordning samt sörjer
för dagligt underhåll av
maskiner och anordningar.
agerar initiativrikt för att
utveckla arbetsplatsens
arbetarskydd, ergonomiska
arbetsmetoder och trivseln
på arbetsplatsen
iakttar hälsosamma levnadsvanor
och upprätthåller
aktivt arbetsförmågan
löser arbetsrelaterade problem
självständigt och
bedömer sitt eget arbete
kritiskt
kan kommunicera och ta
hänsyn till andra arbetare
följer kvalitetssystemet.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen gör en arbetsplan och tillverkar enkla gjutgods i
formar eller kokiller på en arbetsplats eller i en så äkta arbetsmiljö som möjligt i läroinrättningen.
Arbetet görs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras
motsvara kraven på yrkesskicklighet.
244

I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till den del den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den med annan bedömning av
kunnandet och i examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
4.5.40 Tillverkning av plastmodeller (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan tillverka modeller och kärnlådor av plast samt
bestämma vilken modellutrustning som ska användas.
De som avlägger examensdelen kan
• läsa maskinritningar och rita utslagningarna utifrån dem
• kan dimensionera och förse modellen med kärnanvisare som är tillräckliga
• kan bestämma bearbetningsmåner, krympningar, släppningar och partytor för
modeller och kärnlådor
• tillverka en modermodell av trä eller polyuretan
• tillverka ett plastnegativ med hjälp av en modermodell med laminerings- eller
gjutmetoden
• tillverka plastmodeller av epoxi- och uretanplast eller andra motsvarande flytande
plastföreningar
• kan tillverka modeller för kärnor av trä eller polyuretan
• tillverka kärnlådor med laminerings- eller gjutningsteknik.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
245

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver handledning går självständigt framåt i
sitt arbete, men behöver
handledning för att komma
i gång eller för att gå från
ett arbetsmoment till nästa
arbetar planmässigt
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
får till stånd en fungerande
moder- och/eller plastmodell
och kärnlåda endast
med hjälp av handledning
ber om råd vid behov.
behärskar arbetshelheten,
men behöver handledning
tillverkar en fungerande
moder- och/eller plastmodell
och kärnlåda enligt de
erhållna dokumenten
kräver handledning i början arbetar självständigt och
företagsamt.
beaktar företagsamhet.
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Användning av
maskiner
Användning av
arbetsredskap
Behärskande av
material
Mätningar och inställningar
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
väljer maskiner och anordningar
rätt med tanke på
det arbetsstycke som ska
bearbetas
ställer in varvtal och matning
rätt
använder de maskinvisa
skyddsanordningarna rätt
använder arbetsredskap
ändamålsenligt
väljer material enligt anvisningar
och dokument samt
väger och blandar flytande
plastmaterial rätt
väljer de rätta mätverktygen
och använder dem rätt
gör de nödvändiga mätningarna
justerar vid behov varvtal
och matning
väljer de rätta skärverktygen
och hållarna samt spänner
upp dem rätt
väljer arbetsredskap ändamålsenligt
behandlar och bearbetar
material rätt
gör självständigt mätningarna
på en moder- och/
eller plastmodell och en
kärnlåda
gör självständigt de behövliga
inställningarna på
maskiner, anordningar och
anhåll och får självständigt
till stånd en måttnoggrann
och väl bearbetad moder-
och plastmodell och
kärnlåda
underhåller och ställer in
arbetsredskap och ser till att
de är i skick
förutser materialbehovet
och spillet är inte stort
gör mätningarna omsorgsfullt
och noggrant
identifierar eventuella fel,
spel och krympningar vid
mätningar av en moderoch/eller
plastmodell och
kärnlåda och åtgärdar dem
kan välja de rätta plasttyperna
och metoderna för
sitt arbete
246

Färdigheter i plastarbetsteknik
kan läsa tabeller över blandningsförhållanden
kan tillverka en enkel moder-
och/eller plastmodell
och/eller en kärnlåda
känner till modellplasternas
lämplighet för sitt arbete
vet vilken betydelse släppmedlen
har och kan använda
dem.
kan väga upp och noggrant
blanda flytande plastmaterial
gör plastgjutning eller laminering
självständigt
beaktar partytorna, släppningarna
och arbetsmånerna.
kan ta ett helt och fungerande
negativ av modellen.
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Materialteknik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
kan de viktigaste grafiska
symbolerna i arbetsritningar
känner till de utgångsuppgifter
som behövs för
utslagningen
kan ta reda på släppningar,
bearbetningsmåner och
krympningar
känner till de tabeller och
standarder som används vid
tillverkning av plast- och
modermodeller t.ex. tabeller
över blandningsförhållanden
identifierar de träslag, faner-
och plastsorter som
används allmänt vid modelltillverkning
kan med hjälp av ritningar
och anvisningar skapa sig
en bild av utslagningarna
kan i tabeller ta reda på de
uppgifter som behövs för
tillverkning av plast- och/
eller modermodeller och
kärnlådor
vet kriterierna för vilka
material som ska väljas för
modeller och kärnlådor,
såsom fuktens inverkan
tar reda på utslagningar
med hjälp av ritningar och
anvisningar
tar utifrån utslagningen
reda på arbetsfogar, negativ,
de behövliga plastgjutningarna
och materialen
gör materialval självständigt
247

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Färdigheter i matematik,
naturvetenskaper
och kvalitet
kan beräkna arean på gjutkanalerna
kan beräkna blandningsförhållandena
för flytande
plastmaterial
förstår blandningsförhållandena
för flytande plastmaterial
och betydelsen av hur
materialet uppför sig
förstår kvalitetens betydelse.
känner till kvalitetskraven
när det gäller plast- och/
eller modermodellen och
kärnlådan
vet vilken inverkan olika
formmaterial har på plastoch/eller
modermodellen
och kärnlådans ytkvalitet.
känner till fel som beror
på förändringar i flytande
plastmaterial
granskar och korrigerar vid
behov gjutkanalernas areaförhållanden
med hjälp av
matematik.
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsanvisningarna
i anknytning till
arbetet
behöver handledning för att
upprätthålla funktions- och
arbetsförmågan i sitt eget
arbete
lär sig med hjälp av handledning
och exempel
arbetar med ergonomiskt
riktiga arbetssätt och beaktar
också andra arbetare och
deras arbetssäkerhet
är motiverad att iaktta
hälsosamma levnadsvanor
samt sörja för sin egen
funktions- och arbetsförmåga
löser problem med hjälp
och bedömer resultaten
kan uppföra sig i arbetslaget har vilja och förmåga till
samarbete
behandlar avfall som avfallshanteringen
förutsätter principer
agerar enligt miljöskyddets
och håller arbetsmiljön i håller arbetsplatsen snygg
ordning.
och i ordning samt sörjer
för dagligt underhåll av
maskiner och anordningar.
agerar initiativrikt för att
utveckla säkerheten på
arbetsplatsen, ergonomiska
arbetsmetoder och trivseln
på arbetsplatsen
iakttar hälsosamma levnadsvanor
och upprätthåller
aktivt arbetsförmågan
löser arbetsrelaterade problem
självständigt och
bedömer sitt eget arbete
kritiskt
kan fungera interaktivt och
beaktar alltid andra arbetare
följer kvalitetssystemet.
248

Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen tillverkar av plast en enkel modermodell, gjutmodell,
kärnlåda eller av dessa en del av en helhet manuellt och/eller med hjälp av
CAD/CAM/CNC-teknik på en arbetsplats eller i en så äkta arbetsmiljö som möjligt
i läroinrättningen. Arbetet görs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras
motsvara kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till den del den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den med annan bedömning av
kunnandet och i examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
4.5.41 Styrning av gjuteriautomation (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan använda och ställa in de automationsutrustningar
för gjutning som används i utbildningen. De känner till allmänna funktionsprinciper
och användningstillämpningar för automationsutrustningar i gjuterier. De
som avlägger examen känner till och kan använda några dataprogram som används
i gjuteriautomation.
De som avlägger examensdelen kan
• handla självständigt vid redigering och korrigering av program och känner till
möjligheterna inom automation
• huvudprinciperna i fråga om styrning och reglering av värmebehandlings- och
smältugnarna
• grunderna i datortillämpningar.
249

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för
bedömning
1. Behärskande av
arbetsprocessen
Planmässigt arbete
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Användning av
maskiner
Användning av
arbetsredskap
Behärskande av
material
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
behöver handledning i går självständigt framåt i arbetar planmässigt
början av arbetet sitt arbete, men behöver
handledning för att komma
i gång eller för att gå från
ett arbetsmoment till nästa
tillverkar ett enkelt gjutgods
med en gjutform
endast med hjälp av handledning
behärskar smältningen och
efterbehandlingen av de
vanligaste gjutmetallerna
endast med hjälp av handledning
ber om råd vid behov.
Bedömningskriterier
behärskar monteringen av
en gjutform och arbetshelheten
vid gjutning, men
behöver handledning
behärskar smältningen och
efterbehandlingen av de
vanligaste gjutmetallerna
men behöver handledning
behöver handledning i
början
beaktar företagsamhet.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
känner till automationsutrustningar
som används vid
gjutning
använder arbetsredskap
ändamålsenligt
vet vilka anordnings- och
redskapsmaterial som lämpar
sig för gjuteriprocessen
och som används i den
kan använda automationsutrustningar
som används
vid gjutning på rätt sätt
kan välja rätta verktyg och
underhålla dem
hanterar de anordningsoch
redskapsmaterial som
används i gjuteriprocessen
på rätt sätt
åstadkommer en fungerande
helhet med montering
av gjutform och gjutning
enligt givna dokument
behärskar arbetshelheten
vid smältning och efterbehandling
av de vanligaste
gjutmetallerna enligt de
givna dokumenten
arbetar självständigt och
företagsamt.
åstadkommer självständigt
en automationsfunktion
med en utrustning enligt
erhållen uppgift
väljer verktyg och utför
behövliga inställningar och
behövligt underhåll självständigt
förutser och väljer de
anordnings- och redskapsmaterial
som används i
gjuteriprocessen och som är
korrekta
250

Reglering och programmering
Informationsteknik
Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
känner till grunderna och
huvudprinciperna i fråga
om hur gjuteriutrustning
regleras
förstår några grundläggande
frågor i reglerteknik, såsom
olika typer av programmerbara
styrsystem, t.ex. kommandon
som används
kan under handledning
programmera och reglera
sandtillverkningsanordningar,
såsom sandblandares
och kvarnars funktion
kan under handledning
programmera och reglera
några huvudfunktioner hos
gjutmaskiner med permanent
form, såsom pressgjutmaskiners
funktion
kan under handledning
reglera gjuteriutrustningar,
såsom sandblandare och
kvarnar samt slungblästermaskiner
känner till programmerbara
styrsystems reglerutrustningar,
såsom de som reglerar
sandblandare
kan under handledning
självständigt programmera
och reglera några huvudfunktioner
hos gjutmaskiner
med permanent form
kan under handledning kan under handledning
reglera och programmera självständigt reglera och
några funktioner hos värmebehandlingsanordningartioner
hos värmebehand-
programmera några funk-
men behöver handledning lingsanordningar
kan under handledning reglera
gjuteriutrustningar som
används i utbildning
kan under handledning använda
några grundläggande
dataprogram som används
i gjuterier, t.ex. Auto-Cad,
Excel, MasterCam.
Bedömningskriterier
kan under handledning
självständigt reglera nya
gjuteriutrustningar som
används i utbildning
kan under lite handledning
använda några grundläggande
dataprogram som
används i gjuterier.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
känner till några programmeringssätt
som används i
gjuteriteknik
kan med hjälp planera programmeringar
kan med hjälp av anvisningar
använda och göra
program som används i
gjuteriteknik
kan under handledning
planera programmeringar
känner till och klarar väl av
att reglera gjuteriets utrustningar
under handledning
kan ställa in styrvärden för
utrustningar, såsom sandblandarens
pumpar
kan självständigt programmera
och reglera några
huvudfunktioner hos gjutmaskiner
med permanent
form, såsom funktionskommandon
för pressgjutmaskiner
kan självständigt reglera
och programmera några
funktioner hos värmebehandlingsanordningar
kan självständigt reglera
nya gjuteriutrustningar som
används i utbildning
kan självständigt använda
några grundläggande dataprogram
som används i
gjuterier.
kan göra och använda
program som arbetsinstruktionen
kräver med hjälp av
anvisningar
kan självständigt planera
programmeringar
251

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Färdigheter i matematik,
naturvetenskaper
och kvalitet
förstår betydelsen av kvalitet
kan med hjälp utföra de
vanligaste räkneoperationer
som behövs i gjutautomationsprocessen.
kan under handledning
utföra de grundläggande
kvalitativa kontrollerna av
de skapade automationsfunktionerna
kan under handledning
utföra de vanligaste räkneoperationer
som behövs i
gjutautomationsprocessen.
kan självständigt kontrollera
de grundläggande
kvalitativa kontrollerna av
de skapade automationsfunktionerna
kan självständigt utföra de
vanligaste räkneoperationer
som behövs i gjutautomationsprocessen.
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsanvisningarna
i anslutning till
arbetet
behöver handledning för att
upprätthålla funktions- och
arbetsförmågan i sitt eget
arbete
lär sig med hjälp av handledning
och exempel
arbetar med ergonomiskt
riktiga arbetssätt och beaktar
också andra arbetare och
deras säkerhet
är motiverad att iaktta
hälsosamma levnadsvanor
samt sörja för sin egen
funktions- och arbetsförmåga
löser problem under handledning
och bedömer resultatet
kan uppföra sig i arbetslaget har vilja och förmåga till
samarbete
behandlar avfall som avfallshanteringen
förutsätter principer
agerar enligt miljöskyddets
och håller arbetsmiljön i håller arbetsplatsen snygg
ordning.
och i ordning samt sörjer
för det dagliga underhållet
av maskiner och anordningar.
agerar initiativrikt för att
utveckla arbetsplatsens
säkerhet, ergonomiska arbetsmetoder
och trivseln på
arbetsplatsen
iakttar hälsosamma levnadsvanor
och upprätthåller
aktivt arbetsförmågan
löser arbetsrelaterade problem
självständigt och
bedömer sitt eget arbete
kritiskt
kan kommunicera och ta
hänsyn till andra arbetare
följer kvalitetssystemet.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen gör en arbetsplan och ett arbete enligt en given uppgift,
som gäller en gjuteriutrustnings automationsfunktion, på en arbetsplats eller i
en så äkta arbetsmiljö som möjligt i läroinrättningen. Arbetet görs i sådan omfattning
att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet.
252

I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till den del den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den med annan bedömning av
kunnandet och i examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
4.5.42 Basarbeten vid gjutmodellstillverkning (10 sv)
Krav på yrkesskicklighet
De som avlägger examensdelen kan tillverka och reparera en enkel gjutmodell och
en kärnlåda.
De som avlägger examensdelen kan
• läsa enkla maskinritningar och rita utslagningar utifrån dem enligt anvisningarna
• principen för krympmånen
• märka ut bearbetningsmånerna, de behövliga släppningarna och kärnstiften
enligt anvisningarna
• tillverka en enkel gjutmodell av trä eller något motsvarande modellmaterial
• tillverka en enkel kärnlåda av trä eller något motsvarande modellmaterial
• placera gjutsystemet och fästa det i brättet enligt givna dokument
• utföra finslipning, kittning och målning av modellernas och kärnlådornas
ytor
• göra reparationer och ommålning av enkla modeller och kärnlådor
• betydelsen av finslipning och ytbehandling för att kvaliteten på gjutgodset ska
bli bra och för att formningen ska lyckas
• betydelsen av den modellutrustning som tillverkas med CAD/CAM-teknik i
framtidens gjuteriteknik.
253

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för Bedömningskriterier
bedömning
1. Behärskande av Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
arbetsprocessen Den studerande eller examinanden
Planmässigt arbete behöver handledning går självständigt framåt i
sitt arbete, men behöver
handledning för att komma
i gång eller för att gå från
ett arbetsmoment till nästa
arbetar planmässigt
Behärskande av
arbetshelheten
Initiativförmåga och
företagsamhet
åstadkommer en fungerande
utslagning, men bara
med handledning
ber om råd vid behov.
behärskar arbetshelheten,
men behöver handledning
kräver handledning i början,
beaktar företagsamhet.
åstadkommer en fungerande
utslagning enligt givna
dokument
arbetar självständigt och
företagsamt.
Föremål för
bedömning
2. Behärskande av
arbetsmetoder
Användning av
maskiner
Användning av
arbetsredskap
Behärskande av
material
Mätningar och inställningar
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
känner till maskiner och kan använda och ställa in åstadkommer självständigt
anordningar för tillverkning de anordningar som behövs en måttexakt och snygg
av modeller
för utslagningen rätt utslagning
använder arbetsredskap
ändamålsenligt
känner till de material som
används vid tillverkning av
modeller
gör de nödvändiga mätningarna
från utslagningen
kan välja rätta arbetsredskap
och underhålla dem
behandlar och bearbetar
material rätt
gör mätningarna och dimensioneringarna
i samband
med utslagningarna
med litet handledning
väljer, ställer in och underhåller
arbetsredskap självständigt
förutser och väljer material
när de gör utslagningar och
kan märka arbetsfogarna i
utslagningen
gör mätningarna och dimensioneringarna
samt tar
snitten för utslagningen
omsorgsfullt och noggrant
kan ta enkla snitt. kan ta flera snitt. kan utifrån ritningar och
givna dokument identifiera
kärnlådans spel,
krympningar och partytor
och kan rita dem i utslagningen.
254

Föremål för
bedömning
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Förståelse av ritningar
och anvisningar
Färdigheter i matematik,
naturvetenskaper
och kvalitet
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
känner till de viktigaste
ritbeteckningarna i arbetsritningar
kan ta reda på släppningar,
bearbetningsmåner och
krympningar
förstår betydelsen av kvalitet
känner till viskositeten för
modellfärgerna och metoden
Ford cup, som används
för beräkning av viskositeten
känner till principen i fråga
om slippappers meshtal.
kan med hjälp av ritningar
och anvisningar skapa sig
en bild av utslagningar
kan i tabeller ta reda på de
uppgifter som behövs för
att skapa utslagningen
känner till kvalitetskraven
på ytan när det gäller plastoch/eller
modermodellen
och kärnlådan.
tar reda på utslagningar
med hjälp av ritningar och
anvisningar
drar slutledningar om arbetsfogar
och material utifrån
geometri/ritningar
kan räkna ut meshtal och
viskositet rätt.
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Yrkesetik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
iakttar arbetarskyddsanvisningarna
i anslutning
till arbetet
behöver handledning för att
upprätthålla funktions- och
arbetsförmågan i sitt eget
arbete
lär sig med hjälp av handledning
och exempel
arbetar med ergonomiskt
riktiga arbetssätt och beaktar
också andra arbetare och
deras säkerhet
är motiverad att iaktta
hälsosamma levnadsvanor
samt sörja för sin egen
funktions- och arbetsförmåga
löser problem med hjälp
och bedömer resultaten
kan uppföra sig i arbetslaget har vilja och förmåga till
samarbete
behandlar avfall som avfallshanteringen
förutsätter principer
agerar enligt miljöskyddets
och håller arbetsmiljön i håller arbetsplatsen snygg
ordning.
och i ordning samt sörjer
för dagligt underhåll av
maskiner och anordningar.
agerar initiativrikt för att
utveckla arbetsplatsens
säkerhet, ergonomiska arbetsmetoder
och trivseln på
arbetsplatsen
iakttar hälsosamma levnadsvanor
och upprätthåller
aktivt arbetsförmågan
löser arbetsrelaterade problem
självständigt och
bedömer sitt eget arbete
kritiskt
kan fungera interaktivt och
beaktar alltid andra arbetare
följer kvalitetssystemet.
255

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Sätt att visa yrkesskickligheten
De som avlägger examensdelen skapar en utslagning manuellt och/eller med hjälp
av CAD/CAM/CNC-teknik samt reparerar eller underhåller en enkel gjutmodell,
kärnlåda eller av dessa en del av en helhet på en arbetsplats eller i en så äkta arbetsmiljö
som möjligt i läroinrättningen. Arbetet görs i sådan omfattning att yrkesskickligheten
kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet.
I yrkesprovet och examenstillfället visas
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till den del den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov
eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den med annan bedömning av
kunnandet och i examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
4.5.43 Examensdel från de obligatoriska examensdelarna i
ett utbildningsprogam/kompetensområde
I grundexamen inom maskin- och metallbranschen kan som en valbar del ingå även
en obligatorisk examensdel (del 4.3.1 eller 4.4.1) i ett annat utbildningsprogram/
kompetensområde.
4.5.44 Examensdel från de obligatoriska examensdelarna för
respektive examensbenämning
I grundexamen inom maskin- och metallbranschen kan som en valbar del ingå även
en obligatorisk examensdel för en annan examensbenämning (av delarna 4.2.1–5,
4.3.2–4, 4.4.2–4).
256

4.5.45 Examensdelar från yrkesinriktade grundexamina
I grundexamen inom maskin- och metallbranschen kan ingå en examensdel omfattande
10 studieveckor från vilken annan yrkesinriktad grundexamen som helst eller
examensdelar från de fastställda yrkesinriktade grundexamina enligt följande:
Grundexamen inom gruvbranschen
Grundexamen i ur- och mikromekanik
Grundexamen inom företagsekonomi
Up för kundbetjäning och försäljning
Grundexamen inom skogsbranschen,
Up för montering av skogsmaskiner
Grundexamen i plast- och gummiteknik
Grundexamen inom ytbehandlingsbranschen,
Up för industriytbehandling
Grundexamen inom processindustrin
Grundexamen för planeringsassistent
Grundexamen inom el- och automationsteknik
Grundexamen inom husteknik
Grundexamen inom bilbranschen,
Up för bilteknik eller bilplåtslagning
Grundexamen inom träbranschen
Grundexamen inom byggnadsbranschen
examensdel/-delar, sammanlagt högst 30 sv
examensdel/-delar, sammanlagt högst 30 sv
examensdel/-delar, sammanlagt högst 30 sv
examensdel/-delar, sammanlagt högst 30 sv
examensdel/-delar, sammanlagt högst 30 sv
examensdel/-delar, sammanlagt högst 30 sv
examensdel/-delar, sammanlagt högst 30 sv
examensdel/-delar, sammanlagt högst 30 sv
examensdel/-delar, sammanlagt högst 30 sv
examensdel/-delar, sammanlagt högst 30 sv
examensdel/-delar, sammanlagt högst 20 sv
examensdel/-delar, sammanlagt högst 20 sv
examensdel/-delar, sammanlagt högst 20 sv
I systemet med fristående examina iakttas motsvarande definitioner enligt kompetensområde.
I systemet med fristående examen ges betyget över avläggande av
ifrågavarande examensdel/examensdelar av den examenskommission som ansvarar
för den aktuella examen. Examenskommissionen för maskin- och metallbranschen
godkänner examensdelen/examensdelarna som en del/delar av grundexamen inom
maskin- och metallbranschen på basis av betyg.
257

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
4.5.46 Examensdel från yrkesexamina
I grundexamen inom maskin- och metallbranschen kan den studerande eller examinanden
ta in en examensdel som fördjupar eller breddar yrkeskompetensen från
följande yrkesexamina:
• Yrkesexamen för automationsmontör
• Yrkesexamen inom elektronik- och elindustrin
• Yrkesexamen för hissmontör
• Yrkesexamen för svetsare
• Yrkesexamen för ventilationsmontör
• Yrkesexamen inom gruvbranschen
• Yrkesexamen för fjärrvärmemontör
• Yrkesexamen för fastighetsskötare
• Yrkesexamen för stenarbetare
• Yrkesexamen för maskinmontör
• Yrkesexamen för verkstadsmekaniker
• Yrkesexamen inom snickeribranschen
• Yrkesexamen för korrosionsskyddsmålare
• Yrkesexamen inom underhåll
• Yrkesexamen för kylmontör
• Yrkesexamen för skeppsbyggare/fartygsbyggare
• Yrkesexamen i plåtteknik
• Yrkesexamen för låssmed
• Yrkesexamen för värmeanläggningsinstallatör
• Yrkesexamen för lantbruksmaskinmontör
• Yrkesexamen i metallförädling
• Yrkesexamen i försäljning
• Yrkesexamen för småmaskinsinstallatör
• Yrkesexamen för rörmontör
• Yrkesexamen för byggnadsplåtslagare
• Yrkesexamen för tungmaterielsmekaniker
• Yrkesexamen i underhåll av järnvägsmateriel
• Yrkesexamen för teknisk isolerare
• Yrkesexamen för planeringsassistent
• Yrkesexamen för industriytbehandlare
• Yrkesexamen för rörmontör inom industrin
• Yrkesexamen för verktygstillverkare
• Yrkesexamen för avgjutare
• Yrkesexamen för framställare av gjutmodeller
258

•
•
Yrkesexamen för båtbyggare
Yrkesexamen för företagare
Om det i examensstrukturen enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning tas in
en ny examen där kraven på yrkesskicklighet är jämförbara med någon av de ovan
nämnda yrkesexamina, kan en av dess examensdelar tas in i grundexamen inom
maskin- och metallbranschen.
Utbildningsanordnaren ska ha ett giltigt avtal om anordnande av den aktuella
yrkesexamen, alternativt kan utbildningsanordnaren köpa examenstillfällen av en
utbildningsanordnare som har ett sådant avtal.
I den grundläggande yrkesutbildningen ges betyget över avläggande av del av
en yrkesexamen alltid av den examenskommission som ansvarar för den aktuella
yrkesexamen och utbildningsanordnaren godkänner examensdelen på den studerandes
examensbetyg.
I systemet med fristående examina ges betyget över avläggande av en del av en
yrkesexamen av den examenskommission som ansvarar för yrkesexamen i fråga och
examenskommissionen för maskin- och metallbranschen godkänner den aktuella
examensdelen som en del av grundexamen inom maskin- och metallbranschen.
4.5.47 Examensdel från specialyrkesexamina
I grundexamen inom maskin- och metallbranschen kan den studerande eller examinanden
ta in en examensdel som fördjupar eller breddar yrkeskompetensen från
följande eller motsvarande (ändring) specialyrkesexamina:
• Specialyrkesexamen för svetsarmästare
• Specialyrkesexamen för maskinmontörsmästare
• Specialyrkesexamen för verkstadsmästare
• Specialyrkesexamen inom underhåll
• Specialyrkesexamen för plåtarbetsmästare
• Specialyrkesexamen för arbetsplatschef inom byggnadsbranschen
• Specialyrkesexamen i teknik
• Specialyrkesexamen för produktutvecklare
• Specialyrkesexamen för verktygsmästare
• Specialyrkesexamen för avgjutarmästare
• Specialyrkesexamen för gjutmodellmästare
Om det i examensstrukturen enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning tas in
en ny examen där kraven på yrkesskicklighet är jämförbara med någon av de ovan
259

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
nämnda specialyrkesexamina, kan en av dess examensdelar tas in i grundexamen
inom maskin- och metallbranschen.
Utbildningsanordnaren ska ha ett giltigt avtal om anordnande av den aktuella
specialyrkesexamen, alternativt kan utbildningsanordnaren köpa examenstillfällen
av en utbildningsanordnare som har ett sådant avtal.
I den grundläggande yrkesutbildningen ges betyget över avläggande av del av
en specialyrkesexamen alltid av den examenskommission som ansvarar för den aktuella
specialyrkesexamen och utbildningsanordnaren godkänner examensdelen på
den studerandes examensbetyg.
I systemet med fristående examina ges betyget över avläggande av en del av den
aktuella examen av den examenskommission som ansvarar för examen i fråga och
examenskommissionen för maskin- och metallbranschen godkänner den aktuella
examensdelen som en del av grundexamen inom maskin- och metallbranschen.
4.5.48 Examensdel från yrkeshögskolestudier
Den studerande eller examinanden kan i grundexamen inom maskin- och metallbranschen
ta in en yrkesinriktad examensdel som består av yrkeshögskolestudier. En
sådan examensdel kan fördjupa eller bredda den yrkeskompetens som grundexamen
inom maskin- och metallbranschen ger, eller också kan den vara enbart en sådan
del av yrkehögskolestudierna som när den har avlagts gör det möjligt att förkorta
studietiden vid yrkeshögskolan i de fortsatta studierna enligt den sammanhållna
utbildningsstrukturen. En sådan examensdel kan utgå från följande yrkeshögskolestudier
enligt följande utbildningsprogram:
• Yrkeshögskoleexamen i teknik, utbildningsprogrammet för maskin- och produktionsteknik
• Yrkeshögskoleexamen i teknik, utbildningsprogrammet för automationsteknik
• Tekniikan ammattikorkeakoulututkinto, hyvinvointiteknologian koulutusohjelma
• Tekniikan ammattikorkeakoulututkinto, materiaali- ja pintakäsittelytekniikan
koulutusohjelma
• Yrkeshögskoleexamen i teknik, utbildningsprogrammet för produktionsekonomi
Den som anordnar utbildning för grundexamen inom maskin- och metallbranschen
godkänner studierna i fråga som en del av grundexamen inom maskin- och metallbranschen.
Inga yrkesprov krävs för yrkeshögskolestudierna.
260

4.5.49 Examensdel som erbjuds lokalt
Utbildningsanordnaren kan i sin godkända läroplan erbjuda valfria examensdelar
till en omfattning av 10 studieveckor vilka innefattar krav på yrkesskicklighet som
baserar sig på arbetslivets regionala och lokala behov och som avviker från kraven på
yrkesskicklighet enligt denna föreskrift. I grundexamen inom maskin- och metallbranschen
kan en sådan examensdel tas in.
Utbildningsanordnaren erbjuder i sin godkända läroplan valfria examensdelar
som innefattar krav på yrkesskicklighet som baserar sig på arbetslivets regionala
och lokala behov. Examensdelarna ska namnges utgående från verksamhetshelheter
i arbetslivet. För dem ska utarbetas krav på yrkesskicklighet och för bedömningen
bedömningskriterier och sätt att visa yrkesskickligheten enligt anvisningarna i bilagedelen
9.3 Krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och allmänna bedömningskriterier.
4.6 Andra valbara examensdelar inom
den grundläggande yrkesutbildningen
Utbildningsanordnaren kan i sin godkända läroplan vid sidan av punkt 4.5 Examendelar
som är valbara för alla erbjuda andra valbara examendensdelar som fördjupar
eller breddar yrkeskompetensen, examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen
(gemensamma studier) eller gymnasiestudier. Den studerande kan genom sin
personliga studieplan i examen ta in andra valbara examensdelar till en omfattning
av högst 10 studieveckor.
De examensdelar som fördjupar och breddar yrkeskompetensen ska utgå från
arbetslivets regionala och lokala behov och de ska omfatta minst 5 studieveckor.
Examensdelarna ska namnges utgående från verksamhetshelheter i arbetslivet och
utbildningsanordnaren fastställer i sin godkända läroplan krav på yrkesskicklighet,
för bedömningen bedömningskriterier och sätt att visa yrkesskickligheten enligt anvisningarna
i bilagedelen 9.3 Krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och
allmänna bedömningskriterier.
När utbildningsanordnaren erbjuder andra valbara examensdelar kan detta
ske i samarbete med arbetslivet och andra utbildningsanordnare. Den studerande
kan välja dessa examensdelar också från andra utbildningsanordnares utbud.
261

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
4.6.1 Företagsamhet
Krav på yrkesskicklighet
Den studerande kan i samarbete med en grupp
• bedöma möjligheterna till produktifiering
• bedöma verksamhetsförutsättningarna för ett företag som ska grundas
• precisera en ekonomiskt lönsam affärsidé samt utveckla verksamhetsidén
• skaffa ett fungerande samarbets- eller partnerföretag
• göra upp en preliminär affärsverksamhets- och ekonomiplan
• presentera affärsverksamhets- och ekonomiplanen för producenter och finansiärer
av företagsrådgivningstjänster
• förhandla om företagets verksamhetsmöjligheter och finansiering
• grunda ett företag
• planera och starta företagets verksamhet
• verka i det grundade företaget och utföra kärnuppgifter i företaget
• fungera tillsammans med parter som producerar tjänster som stöder företagets
verksamhet
• avsluta företagets verksamhet när studierna avslutas eller fortsätta företagets
verksamhet i samband med studierna i företagsverksamhet (10 sv) med målsättningen
att grunda ett eget företag.
Bedömning
I tabellen har bedömningskriterier för tre olika nivåer av kunnande samt föremålen
för bedömning fastställts. Föremålen för bedömning utgör samtidigt det centrala
innehållet i examensdelen.
Föremål för
bedömning
1. Behärskande av
arbetsprocessen
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
262

Planering av det egna
arbetet
Behärskande av
arbetets helhet
Kvalitativ verksamhet
deltar i planeringen av
företagets verksamhet och
fungerar som medlem i en
grupp
tar ansvar för sina arbeten
enligt avtal
framskrider systematiskt i
sitt arbete med handledning
deltar i överenskomna möten
för samarbetsnätverk
verkar i enlighet med uppställda
kvalitetsmål och
förändrar sin egen verksamhet
på basis av respons
verkar serviceinriktat.
planerar sitt företags verksamhet
och fungerar självmant
och ansvarsfullt som
medlem i en grupp
tar solidariskt ansvar för
avtalade arbeten
framskrider systematisk och
smidigt i sitt arbete
skaffar samarbetspartners
och fungerar i samarbetsnätverk
verkar i enlighet med
tillsammans uppställda
kvalitetsmål och utvärderar
sin egen verksamhet för att
uppnå dem
verkar serviceinriktat och
främjar kundtillfredsställelsen.
planerar innovativt sitt
företags verksamhet
och fungerar självmant,
ansvarsfullt och sporrande
som medlem i en grupp
tar solidariskt ansvar för
hela gruppens verksamhet
och för avtalade arbeten
framskrider systematiskt
och smidigt i sitt arbete
och anpassar sitt arbete till
gruppens verksamhet
skaffar samarbetspartners
och drar nytta av samarbetsnätverk
för att utveckla
verksamheten
verkar i enlighet med uppställda
kvalitetsmål och
utvecklar sin egen verksamhet
för att uppnå dem
verkar serviceinriktat och
främjar kundtillfredsställelsen.
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Användning av
arbetsredskap
Föremål för
bedömning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
använder vanliga arbetsredskap
som används i företaget,
så som arbetsplatsens
maskiner och apparater,
dator och program
verkar enligt principerna
för dataskydd.
Bedömningskriterier
använder arbetsredskap
som används i företaget,
så som arbetsplatsens maskiner
och apparater, dator
och program
verkar enligt principerna
för dataskydd.
använder självständigt arbetsredskap
som används i
företaget, så som arbetsplatsens
maskiner och apparater,
dator och program
verkar enligt principerna
för dataskydd.
263

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
3. Behärskandet av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Bedömning av
möjligheterna till
produktifiering och
verksamhetsbetingelserna
Precisering av affärsidén
Planering av företagets
verksamhet och
att verka i ett företag
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
drar vid produktifieringen
tillsammans med gruppen
nytta av de möjligheter den
egna branschen eller olika
branscher erbjuder till företagsverksamhet
kartlägger handledd tillsammans
med gruppen
företagen i branschen och
söker information om att
verka som företagare i sin
bransch
följer handledd i samarbete
med en grupp med
branschens utveckling ur
företagsverksamhetens synvinkel
bedömer med handledning
och i samarbete med gruppen
sina möjligheter som
företagare
utreder med handledning
i samarbete med gruppen
verksamhetsmöjligheterna
för det företag som ska
grundas
väljer handledd företagsform
i samarbete med
gruppen och gör upp dokumenten
för grundandet av
företaget
skaffar handledd information
som behövs vid planeringen
av verksamheten,
bl.a. hur en produkt eller
tjänst produceras och säljs
samt hur man sköter ekonomin
drar vid produktifieringen
tillsammans med gruppen
nytta av de möjligheter den
egna branschen eller olika
branscher erbjuder till företagsverksamhet
söker information som fås i
olika nätverk
kartlägger tillsammans
med gruppen företagen i
branschen och söker information
om att verka som
företagare i sin bransch
följer i samarbete med en
grupp med branschens
utveckling ur företagsverksamhetens
synvinkel
bedömer i samarbete med
gruppen sina möjligheter
som företagare
utreder och rapporterar i
samarbete med gruppen
verksamhetsmöjligheterna
för det företag som ska
grundas
väljer företagsform i samarbete
med gruppen och gör
upp dokumenten för grundandet
av företaget
deltar i att skaffa information
från de centrala myndigheterna
skaffar i samarbete med
gruppen information som
behövs vid planeringen av
företagsverksamheten, bl.a.
hur en produkt eller tjänst
produceras och säljs samt
hur man sköter ekonomin
drar vid produktifieringen
tillsammans med gruppen
nytta av de möjligheter den
egna branschen eller olika
branscher erbjuder till företagsverksamhet
drar nytta av information
som fås i olika nätverk
kartlägger tillsammans
med gruppen företagen i
branschen och söker information
om att verka som
företagare i sin bransch
följer i samarbete med en
grupp med branschens
utveckling och utvecklingsperspektiven
ur företagsverksamhetens
synvinkel
bedömer självständigt sina
möjligheter som företagare
och ställer upp utvecklingsmål
för sig
utreder och rapporterar i
samarbete med gruppen
verksamhetsmöjligheterna
för det företag som ska
grundas
väljer företagsform i samarbete
med gruppen och gör
upp dokumenten för grundandet
av företaget
skaffar självständigt information
från de centrala
myndigheterna
utnyttjar i samarbete med
gruppen information som
behövs vid planeringen av
företagsverksamheten, bl.a.
hur en produkt eller tjänst
produceras och säljs samt
hur man sköter ekonomin
264

deltar handledd i samarbete
med gruppen i att skaffa
fram information som behövs
vid planering av företagets
logistik
skaffar i samarbete med
gruppen fram information
om tjänster som stöder
grundandet av företaget
och verksamheten, bl.a. en
bokföringsbyrås tjänster
tillämpar med handledning
det kunskapsunderlag som
behövs för att sköta de
överenskomna uppgifterna
utreder med handledning
vilka krav lagstiftningen
ställer på bokföringen
sparar med handledning de
kvitton och verifikat som
måste sparas för bokföringen.
deltar i samarbete med
gruppen i att skaffa fram
information som behövs
vid planering av företagets
logistik
skaffar i samarbete med
gruppen fram information
om tjänster som stöder
grundandet av företaget
och verksamheten, bl.a. en
bokföringsbyrås tjänster
tillämpar det kunskapsunderlag
som behövs i företagets
verksamhet
utreder vilka krav lagstiftningen
ställer på bokföringen
sparar de kvitton och verifikat
som behövs i bokföringen
tolkar t.ex. med hjälp av
bokföringsbyrån företagets
resultat.
utnyttjar i samarbete med
gruppen information som
behövs vid planering av
företagets logistik
skaffar i samarbete med
gruppen fram information
om tjänster som stöder
grundandet av företaget
och verksamheten, bl.a. en
bokföringsbyrås tjänster
tillämpar självständigt det
kunskapsunderlag som
behövs i företagets verksamhet
utreder vilka krav lagstiftningen
ställer på bokföringen
och varför dessa ställs
sparar de kvitton och verifikat
som behövs i bokföringen
tolkar t.ex. med hjälp av
bokföringsbyrån företagets
resultat och balansräkning.
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
skaffar handledd information
om bestämmelser
kring centrala produkter,
tjänster och avtal
deltar i att förbereda gruppens
val och beslut
utvärderar handledd sin
egen verksamhet och hur
det egna arbetet framskrider
deltar i samarbetsförhandlingar
tillsammans med
gruppens medlemmar och
intressentgrupper
skaffar information om lagstiftning
och bestämmelser
kring centrala produkter,
tjänster och avtal
ger förslag, gör val och fattar
beslut i gruppen
utvärderar sin egen verksamhet
och hur det egna
arbetet framskrider
förhandlar om samarbete
tillsammans med gruppens
medlemmar och deltar i
samarbetsförhandlingar
med intressentgrupper
tillämpar lagstiftningen och
andra bestämmelser kring
centrala produkter, tjänster
och avtal
ger förslag samt väljer och
fattar beslut på ett underbyggt
sätt för att utveckla
företagets verksamhet
utvärderar sin verksamhet
och sitt arbete samt hur det
egna arbetet framskrider
förhandlar om samarbete
med gruppens medlemmar
intressentgrupper
265

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Yrkesetik
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
iakttar med handledning i
företagsverksamheten överenskomna
ekonomiska och
sociala värden samt värden
för hållbar utveckling
följer arbetarskyddsanvisningarna
för sin bransch i
sin egen verksamhet och i
kundbetjäningssituationer
skyddar sig med handledning
mot faror som hör
ihop med arbetet och arbetsmiljön
säkerställer med handledning
sin egen, arbetskamraternas
och kundernas säkerhet
i bekanta situationer.
iakttar i företagsverksamheten
överenskomna ekonomiska
och sociala värden
samt värden för hållbar
utveckling
följer arbetarskyddsanvisningarna
för sin bransch i
sin egen verksamhet och i
kundbetjäningssituationer
skyddar sig mot faror som
hör ihop med arbetet och
arbetsmiljön
säkerställer enligt anvisningar
sin egen, arbetskamraternas
och kundernas
säkerhet i olika situationer.
iakttar i företagsverksamheten
ekonomiska och sociala
värden samt värden för
hållbar utveckling
följer arbetarskyddsanvisningarna
för sin bransch i
sin egen verksamhet och i
kundbetjäningssituationer
skyddar sig mot faror som
hör ihop med arbetet och
arbetsmiljön
säkerställer sin egen, arbetskamraternas
och kundernas
säkerhet i olika situationer.
utvecklar säkerheten och arbetsförmågan
för sin grupp
genom att utveckla sina
egna arbetsrutiner och sin
arbetsmiljö samt handleder
andra i att fungera hälsosamt
och tryggt när han/
hon fungerar som medlem i
gruppen.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De studerande visar sin yrkesskicklighet genom att samarbeta med en grupp, samarbets-
eller partnerföretag och olika aktörer, t.ex. i ett övningsföretag eller motsvarande.
Genom yrkesprov påvisas i sin helhet
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• behärskande av nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i
ett yrkesprov kompletteras detta med annan bedömning av kunnandet, t.ex. med
intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder.
266

4.6.2 Förberedelse för arbetsplatshandledaruppgifter
Krav på yrkesskicklighet
Den studerande kan
• på arbetsplatsen identifiera arbetsuppgifter som lämpar sig för inlärning i arbetet
och för yrkesprov och kan utreda föremålen för bedömning och bedömningskriterierna
• i arbetsgemenskapen förhandla om genomförande av inlärning i arbetet och
yrkesprov
• i samarbete med läraren och arbetsplatshandledaren bereda planer för inlärning
i arbetet och för yrkesprov
• introducera övriga studerande i arbeten som utförs på arbetsplatsen eller i läroanstalterna
och i de rutiner och regler som gäller där
• presentera arbets- och utbildningsmöjligheterna i sin bransch t.ex. för studerande
som är på praktisk arbetslivsorientering
• föra handledningsdiskussioner, utveckla sin verksamhet på basis av respons och
medla när olika synsätt förekommer
• fungera tillsammans med olika lärande och arbetskamrater
• ta emot och ge utvecklande respons
• självvärdera sin inlärning i arbetet och sitt yrkesprov enligt de på förhand överenskomna
föremålen och kriterierna för bedömning
• bedöma de arbetarskyddsrisker som hör ihop med det egna arbetet samt kan
fungera och handleda även andra att handla enligt arbetarskyddsanvisningarna.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning och bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
267

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Föremål för
bedömning
1. Behärskandet av
arbetsprocessen
Planering av det egna
arbetet och uppgörande
av planer
Behärskande av
arbetets helhet
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
bereder med handledning bereder enligt givna anvisningar
planer för inlärning i arbetet
planer för inlärning
och för yrkesprov i arbetet och för yrkesprov
behöver tidvis handledning. utför självmant de anvisade
uppgifterna.
bereder självständigt och
initiativrikt planer för
inlärning i arbetet och för
yrkesprov
framskrider smidigt i sitt
arbete och anpassar sitt
arbete till den övriga verksamheten
i arbetsmiljön.
Föremål för
bedömning
2. Behärskandet
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Handledning av
studerande
Bedömning av studerande
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
introducerar med handledning
andra studerande
tar emot och ger med
handledning respons på
arbetsuppgifterna samt
självvärderar med handledning
inlärningen i arbetet
och yrkesproven enligt
överenskomna föremål och
kriterier för bedömningen.
introducerar enligt anvisningar
andra studerande
och för handledningsdiskussioner
tar emot och ger respons
på arbetsuppgifterna samt
självvärderar inlärningen
i arbetet och yrkesproven
enligt överenskomna föremål
och kriterier för bedömningen.
introducerar andra studerande,
fungerar flexibelt
med olika människor och
medlar vid olika synsätt
för konstruktiva återkopplingsdiskussioner
samt
självvärderar inlärningen i
arbetet enligt på förhand
överenskomna föremål och
kriterier för bedömningen.
Föremål för
bedömning
3. Behärskandet av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Kännedom om arbetslivet
och utbildningen
inom den egna
branschen
Kännedom om
läroplaner
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
presenterar några arbetsoch
utbildningsmöjligheter
inom sin bransch
identifierar med handledning
de saker som ska
läras under en period för
inlärning i arbetet och det
kunnande som bedöms i
yrkesprov.
presenterar arbets- och utbildningsmöjligheter
inom
sin bransch
identifierar enligt anvisningar
de saker som ska
läras under en period för
inlärning i arbetet och det
kunnande som bedöms i
yrkesprov.
presenterar självständigt
och mångsidigt arbets- och
utbildningsmöjligheter
inom sin bransch
identifierar självständigt de
saker som ska läras under
en period för inlärning i
arbetet och det kunnande
som bedöms i yrkesprov.
268

Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
bedömer de arbetarskyddsrisker
som hör ihop med
det egna arbetet samt handlar
enligt arbetarskyddsanvisningarna.
bedömer de arbetarskyddsrisker
som hör ihop med
det egna arbetet samt handlar
enligt arbetarskydds
anvisningarna.
bedömer de arbetarskyddsrisker
som hör ihop med
det egna arbetet och fungerar
och handleder även
andra att handla enligt arbetarskyddsanvisningarna.
Sätt att visa yrkesskickligheten
De studerande visar sin yrkesskicklighet genom att göra upp en plan för ett yrkesprov
eller för inlärning i arbetet. De gör sig förtrogna med verksamheten, arbetsuppgifterna,
arbetskulturen och reglerna i arbetsgemenskapen samt bedömer
arbetsgemenskapens arbetarskyddsrisker och frågorna om arbetsergonomi för det
egna arbetets del. De studerande kartlägger möjligheterna att genomföra inlärning i
arbetet och yrkesprov på arbetsplatsen. De studerande analyserar bedömningarna av
sin egen inlärning i arbetet och sina yrkesprov.
Yrkesprovet ges i regel i samband med något annat yrkesprov.
I yrkesprovet påvisas åtminstone
• behärskande av arbetsprocessen
• behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material: bedömning av handledning
av studerande och de studerandes lärande och kunnande
• behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet: kännedom om
examensgrunderna
• nyckelkompetenser för livslångt lärande: hälsa, säkerhet och funktionsförmåga.
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett
yrkesprov kompletteras detta med annan bedömning av kunnandet.
269

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
4.6.3 Examensdelar som fördjupar och breddar yrkeskompetensen
Utbildningsanordnaren kan i sin godkända läroplan erbjuda examensdelar som fördjupar
och breddan yrkeskompetensen och som baserar sig på arbetslivets regionala
och lokala behov till en omfattning av 5–10 studieveckor. Den studerande kan
genom sin personliga studieplan i examen ta in en examensdel om fattande 5–10
studieveckor eller två examensdelar omfattande 5 studieveckor. Examensdelarna ska
namnges utgående från verksamhetshelheter i arbetslivet och för dem ska utarbetas
krav på yrkesskicklighet och för bedömningen bedömningskriterier och sätt att visa
yrkesskickligheten enligt anvisningarna i bilagedelen 9.3 Krav på yrkesskicklighet,
föremål för bedömning och allmänna bedömningskriterier. När utbildningsanordnaren
erbjuder dessa examensdelar kan detta ske i samarbete med arbetslivet och
andra utbildningsanordnare.
4.6.4 Examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier)
Utbildningsanordnaren erbjuder i sin läroplan examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen
(gemensamma studier) som ökar den studerandes möjlighet att
välja examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier) i
kapitel 5. Examensdelarna kan vara valfria tilläggsdelar till de obligatoriska examensdelarna
(se avsnitt 5.2.1). Utbildningsanordnaren fastställer målen, det centrala
innehållet och bedömningen för dessa examensdelar. Examensdelarna kan också
vara valfria tilläggsdelar till examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen
(gemensamma studier), vilka presenteras i avsnitten 5.2.2–5.2.7. När utbildningsanordnaren
erbjuder dessa examensdelar kan detta ske i samarbete med andra utbildningsanordnare.
Den studerande kan välja dessa examensdelar också från andra
utbildningsanordnares utbud.
4.6.5 Gymnasiestudier
Utbildningsanordnaren erbjuder i sin läroplan den studerande möjlighet att i sin examen
ta in gymnasiestudier som ordnas av gymnasier och som genomförs i enlighet
med grunderna för läroplanen för gymnasiet och över vilka gymnasiet ger ett intyg.
Genom beslut av utbildningsanordnaren kan den studerande välja gymnasiestudier
(t.ex. nätstudier) ur utbudet hos olika gymnasieutbildningsanordnare.
270

4.7 Examensdelar som individuellt fördjupar yrkeskompetensen
(examensdelar som breddar grundexamen)
Den studerande eller examinanden kan i sin grundexamen individuellt ta in fler examensdelar
när det är nödvändigt med tanke på behov i arbetslivet, som fördjupning
av examinandens yrkeskompetens eller det behövs för att svara mot lokala krav på
yrkesskicklighet.
De examensdelar som fördjupar yrkeskompetensen bör i så vid omfattning
som möjligt genomföras tillsammans med arbetslivet på arbetsplatser.
4.7.1 Företagsverksamhet
Krav på yrkesskicklighet
Den studerande eller examinanden kan
• bedöma möjligheterna till produktifiering av sin egen kompetens (produkt
eller tjänst)
• kartlägga verksamhetsförutsättningarna för ett företag som ska grundas
–– kartlägga och skaffa samarbetsföretag och samarbetspartner
–– söka, identifiera och bedöma företagets verksamhetsmöjligheter
• välja en ekonomiskt lönsam affärsidé samt utveckla verksamhetsidén
• göra upp en affärsverksamhetsplan för företaget
–– planera skötseln av företagets ekonomi och utreda de resurser som verksamheten
förutsätter
–– presentera affärsverksamhets- och ekonomiplanen för producenter och
finansiärer av företagsrådgivningstjänster
–– förhandla om företagets verksamhetsmöjligheter och finansiering
–– planera tillverkningen av företagets produkter eller utbjudandet av tjänster
–– göra upp en marknadsföringsplan och besluta om marknadsföringsåtgärder
–– göra de logistiska lösningar som företaget behöver
–– göra en riskhanteringsanalys för företaget
–– planera genomförandet av en lönsam affärsverksamhet och dess kärnuppgifter
• välja företagsform, grunda företaget och avsluta dess verksamhet.
271

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning och bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för
bedömning
1. Behärskande av
arbetsprocessen
Planering av det egna
arbetet och uppgörande
av planer
Behärskande av
arbetets helhet
Kvalitativ verksamhet
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
planerar handledd företagets
verksamhet
framskrider systematiskt i
sitt arbete med handledning
skaffar handledd ett samarbetsföretag
verkar i enlighet med uppställda
kvalitetsmål och
förändra sin egen verksamhet
på basis av respons
verkar serviceinriktat.
planerar sitt företags verksamhet
och fungerar självmant
och ansvarsfullt
framskrider systematisk och
smidigt i sitt arbete
skaffar samarbetspartners
och fungerar i samarbetsnätverk
verkar i enlighet med uppställda
kvalitetsmål och
utvärderar sin egen verksamhet
för att uppnå dem
verkar serviceinriktat och
främjar kundtillfredsställelsen.
planerar innovativt sitt
företags verksamhet
och fungerar självmant,
ansvarsfullt och sporrande
framskrider systematisk och
smidigt i sitt arbete
skaffar samarbetspartners
och drar nytta av samarbetsnätverk
för att utveckla
verksamheten
verkar i enlighet med uppställda
kvalitetsmål och
utvecklar sin egen verksamhet
för att uppnå dem
verkar serviceinriktat och
främjar kundtillfredsställelsen.
Föremål för
bedömning
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Teknologi och informationsteknik
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
använder vanliga arbetsredskap
som behövs när
företaget grundas, så som
maskiner och apparater,
dator och program
verkar enligt principerna
för dataskydd.
använder arbetsredskap
som behövs när företaget
grundas, så som maskiner
och apparater, dator och
program
verkar enligt principerna
för dataskydd.
använder självständigt arbetsredskap
som behövs när
företaget grundas, så som
maskiner och apparater,
dator och program
verkar enligt principerna
för dataskydd.
272

Föremål för
bedömning
3. Behärskandet av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Bedömning av
produktifieringsmöjligheterna
Kartläggning av
affärsverksamhetsmiljön
Val av affärsidé
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
utnyttjar handledd vid
produktifieringen den egna
branschens möjligheter till
företagsverksamhet
söker handledd information
som fås i olika nätverk
kartlägger handledd företagen
i branschen och information
om att verka som
företagare i sin bransch
följer handledd med branschens
utveckling med
tanke på inledandet av
företagsverksamhet
bedömer med handledning
sina möjligheter som företagare
utreder med handledning
verksamhetsmöjligheterna
för det företag som ska
grundas
skaffar handledd information
från de centrala myndigheterna
skaffar handledd information
som behövs vid
planeringen av sitt företags
verksamhet, bl.a. hur en
produkt eller tjänst produceras
och säljs samt hur
man sköter ekonomin
utnyttjar vid produktifieringen
den egna branschens
möjligheter till företagsverksamhet
söker information som fås i
olika nätverk
kartlägger företagen i
branschen och söker information
om att verka som
företagare i sin bransch
följer med branschens
utveckling med tanke på
inledandet av företagsverksamhet
bedömer sina möjligheter
som företagare
utreder och rapporterar
verksamhetsmöjligheterna
för det företag som ska
grundas
skaffar information från de
centrala myndigheterna
skaffar information som behövs
vid planeringen av sitt
företags verksamhet, bl.a.
hur en produkt eller tjänst
produceras och säljs samt
hur man sköter ekonomin
utnyttjar vid produktifieringen
den egna branschens
möjligheter till företagsverksamhet
drar nytta av information
som fås i olika nätverk
kartlägger företagen i
branschen och söker information
om att verka som
företagare i sin bransch
följer med branschens
utveckling och utvecklingsutsikter
med tanke på
inledandet av företagsverksamhet
bedömer självständigt sina
möjligheter som företagare
och ställer upp utvecklingsmål
för sig
utreder och rapporterar
verksamhetsmöjligheterna
för det företag som ska
grundas
skaffar självständigt information
från de centrala
myndigheterna
utnyttjar information som
behövs vid planeringen av
sitt företags verksamhet,
bl.a. hur en produkt eller
tjänst produceras och säljs
samt hur man sköter ekonomin
273

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
Uppgörande av en
plan för affärsverksamheten
Val av företagsform
samt grundande och
avslutande av ett
företag
skaffar handledd fram information
som behövs vid
planeringen av sitt företags
logistik
använder handledd information
som behövs i det
egna företagets riskhanteringsanalys
skaffar handledd fram information
om tjänster som
stöder grundandet av företaget
och verksamheten,
bl.a. en bokföringsbyrås
tjänster
skaffar handledd information
om företagarens andel
i bokföringen och tolkningen
av resultatet
skaffar handledd information
om bestämmelser
kring centrala produkter,
tjänster och avtal
väljer handledd företagsform
för företaget och gör
upp dokumenten för grundande
och avslutande av
företaget.
skaffar fram information
som behövs vid planeringen
av sitt företags logistik
använder information som
behövs i det egna företagets
riskhanteringsanalys
skaffar fram information
om tjänster som stöder
grundandet av företaget
och verksamheten, bl.a. en
bokföringsbyrås tjänster
skaffar information om
företagarens andel i bokföringen
och tolkningen av
företagets resultat
skaffar information om lagstiftning
och bestämmelser
kring centrala produkter,
tjänster och avtal
väljer företagsform för företaget
och gör upp dokumenten
för grundande och
avslutande av företaget.
utnyttjar information som
behövs vid planeringen av
sitt företags logistik
tillämpar information som
behövs i det egna företagets
riskhanteringsanalys
skaffar fram information
om tjänster som stöder
grundandet av företaget
och verksamheten, bl.a. en
bokföringsbyrås tjänster
skaffar information om
företagarens andel i bokföringen
och i tolkningen av
företagets resultat
tillämpar lagstiftningen och
andra bestämmelser kring
centrala produkter, tjänster
och avtal
väljer företagsform för företaget
och gör upp dokumenten
för grundande och
avslutande av företaget.
Föremål för
bedömning
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
Lärande och problemlösning
Interaktion och
samarbete
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande eller examinanden
fattar beslut med handledning
utvärderar handledd sin
egen verksamhet och hur
det egna arbetet framskrider
förhandlar handledd om
samarbete med intressentgrupper
gör val och fattar beslut
utvärderar sin egen verksamhet
och hur det egna
arbetet framskrider
förhandlar om samarbete
med intressentgrupper
framför förslag samt väljer
och fattar beslut på motiverade
grunder för att utveckla
företagets verksamhet
utvärderar på eget initiativs
sin verksamhet och sitt
arbete samt hur det egna
arbetet framskrider
förhandlar innovativt om
samarbete med intressentgrupper
274

Yrkesetik
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
iakttar handledd vid iakttar vid planering av
planering av företagsverksamheten
överenskomna enskomna ekonomiska och
företagsverksamheten över-
ekonomiska och sociala värden
samt värden för hållbar för hållbar utveckling
sociala värden samt värden
utveckling
gör handledd upp planer
för att i sitt företag följa
arbetarskyddsanvisningarna
för sin bransch
gör handledd upp planer
för att skydda sig mot faror
som hör ihop med arbetet
och arbetsmiljön.
gör upp planer för att i
sitt företag följa arbetarskyddsanvisningarna
för sin
bransch
gör upp planer för att skydda
sig mot faror som hör
ihop med det arbete som
utförs i företaget och med
arbetsmiljön.
iakttar vid planering av
företagsverksamheten ekonomiska
och sociala värden
samt värden för hållbar
utveckling
gör på eget initiativ upp
planer för att i sitt företag
följa arbetarskyddsanvisningarna
för sin bransch
gör på eget initiativ upp
planer för att skydda sig
mot faror som hör ihop
med det arbete som utförs
i företaget och med arbetsmiljön.
Sätt att visa yrkesskickligheten
Den studerande eller examinanden visar sin yrkesskicklighet genom att planera verksamheten
i det egna företaget och verka i samarbete med olika intressentgrupper.
Genom yrkesprov bedöms i sin helhet
• behärskandet av arbetsprocessen
• behärskandet av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet
• nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett
yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras detta med annan bedömning
av kunnandet och examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga
metoder.
275

4
YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BEDÖMNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN
4.7.2 Examensdel från yrkesinriktade examina
(yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina, specialyrkesexamina)
1. Examensdel från en yrkesinriktad grundexamen
Den studerande eller examinanden kan genom sin personliga studieplan för grundexamen
inom maskin- och metallbranschen individuellt ta in en examensdel från
andra yrkesinriktade grundexamina.
I systemet med fristående examina utfärdas betyg över avläggande av en del
av grundexamen alltid av den examenskommission som svarar för grundexamen
i fråga och examenskommissionen inom maskin- och metallbranchen godkänner
examensdelen som en del av grundexamen inom maskin- och metallbranschen på
basis av betyg.
2. Examensdel från en yrkesexamen
Den studerande eller examinanden kan genom sin personliga studieplan individuellt
ta in en examensdel från en yrkesexamen i grundexamen inom maskin- och
metallbranschen.
Utbildningsanordnaren ska ha ett giltigt avtal för anordnande av yrkesexamen
i fråga, alternativt kan utbildningsanordnaren köpa examenstillfällena av en utbildningsanordnare
som har ett sådant avtal.
I den grundläggande yrkesutbildningen utfärdas betyg över avläggande av del
av yrkesexamen alltid av den examenskommission som svarar för yrkesexamen i
fråga och utbildningsanordnaren godkänner examensdelen på den studerandes examensbetyg.
I systemet med fristående examina utfärdas betyg över avläggande av den aktuella
delen av yrkesexamen alltid av den examenskommission som svarar för yrkesexamen
i fråga och examenskommissionen för maskin- och metallbranschen
godkänner yrkesexamensdelen som en del av grundexamen inom maskin- och metallbranschen
på basis av betyg.
3. Examensdel från en specialyrkesexamen
Den studerande eller examinanden kan genom sin personliga studieplan individuellt
ta in en examensdel från en specialyrkesexamen i grundexamen inom maskinoch
metallbranschen.
276

Utbildningsanordnaren ska ha ett giltigt avtal för anordnande av yrkesexamen
i fråga, alternativt kan utbildningsanordnaren köpa examenstillfällena av en utbildningsanordnare
som har ett sådant avtal.
I den grundläggande yrkesutbildningen utfärdas betyg över avläggande av del
av specialyrkesexamen alltid av den examenskommission som svarar för specialyrkesexamen
i fråga och utbildningsanordnaren godkänner examensdelen på den studerandes
examensbetyg.
I systemet med fristående examina utfärdas betyg över avläggande av den aktuella
delen av specialyrkesexamen alltid av den examenskommission som svarar
för specialyrkesexamen i fråga och examenskommissionen för maskin- och metallbranschen
godkänner examensdelen som en del av grundexamen inom maskin- och
metallbranschen på basis av betyg.
4.7.3 Examensdelar inom den grundläggande yrkesutbildningen som individuellt
fördjupar yrkeskompetensen och som erbjuds lokalt
Utbildningsanordnaren kan i sin godkända läroplan erbjuda den studerande möjlighet
att avlägga examensdelar som individuellt fördjupar yrkeskompetensen och som
svarar mot arbetslivets regionala och lokala krav på yrkesskicklighet och den studerandes
behov av fördjupning av yrkeskompetensen. Examensdelarna ska namnges
och för dem ska det formuleras krav på yrkesskicklighet, för bedömningen bedömningskriterier
och sätt att visa yrkesskickligheten. I grundexamen inom maskin- och
metallbranschen kan den studerande genom sin personliga studieplan ta in en sådan
examensdel.
4.8 Lärdomsprov i den grundläggande yrkesutbildningen
Den studerande planerar och gör ett lärdomsprov över det sammantagna egna kunnandet
i form av t.ex. en produkt, ett arbetsprov, en portfolio eller en presentation.
Den studerande identifierar sina centrala yrkesmässigt starka sidor och utvecklar
i lärdomsprovet sin kreativitet, innovationsförmåga samt främjar sin yrkesmässiga
tillväxt. Den studerande presenterar och bedömer sitt lärdomsprov samt planeringen
och genomförandet av det. Genom lärdomsprovet främjar den studerande sin
egen sysselsättning.
Utbildningsanordnaren beslutar hur lärdomsprovet ska genomföras.
277

5
EXAMENSDELAR SOM KOMPLETTERAR YRKES KOMPETENSEN,
20 SV (GEMENSAMMA STUDIER), MÅL OCH BEDÖMNING I
DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
5.1 Obligatoriska examensdelar
5.1.1 Modersmålet, 4 sv
5.1.1.1 Modersmålet, svenska
Mål
Den studerande
• kan kommunicera och handla i olika kommunikationssituationer på ett funktionellt
sätt så att han eller hon kan utöva sitt yrke, delta i arbetslivet, fungera
som en aktiv medborgare och söka sig till fortsatta studier
• behärskar den textkompetens som krävs i maskin- och metallbranschen
• har förmåga att verka i en mångkulturell och flerspråkig miljö
• förstår de centrala begreppen, det väsentliga innehållet och innebörden i arbetsanvisningar,
arbetsplaner och bruksanvisningar
• kan på olika sätt inhämta information från olika källor samt förmedla denna
information både muntligt och skriftligt
• kan tolka och analysera texter ur olika genrer, inklusive skönlitterära texter
• kan bedöma sina färdigheter i modersmålet och utveckla dessa kontinuerligt
• kan agera i olika slag av interaktionssituationer i maskin- och metallbranschen
• behärskar olika talkommunikationssituationer i maskin- och metallbranschen,
till exempel en presentation av en arbetsprestation och lärdomsprovet
• kan utarbeta arbetsplaner och rapporter
• klarar av situationer som sammanhänger med att söka arbete och kan göra upp
dokument som anknyter till dessa situationer
• kan utnyttja branschtidskrifter och andra medier
• kan använda medier på ett analytiskt och reflekterande sätt och känner till
principerna för användningen av källor
278

•
utvecklar sina kommunikativa färdigheter och bidrar på ett konstruktivt sätt
till kommunikationen på arbetsplatsen.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för
bedömning
Informationssökning
Textförståelse
Skriftlig
kommunikation
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
inhämtar med hjälp av
handledning ur klarspråkstexter
central information
om sin bransch
förstår innebörden i en
text som är central för yrkesskickligheten
och kan
anknyta informationen till
de egna erfarenheterna och
kunskaperna
producerar under handledning
skrivna texter som är
centrala för yrkeskompetensen
behärskar de grundläggande
principerna för rättskrivning
gör upp dokument under
handledning eller enligt
mall
använder enligt modell
fraser som är elementära i
respektive textgenre
inhämtar från olika källor
branschinformation som
han/hon använder till tillförlitliga
delar
förstår innebörden och
det centrala innehållet i
en text och kan anknyta
informationen och jämföra
detaljerna med egna erfarenheter
och i relation till
egna kunskaper
producerar skrivna texter
som är centrala för yrkeskompetensen
använder flytande satsstrukturer
och meningar och
strukturerar texten
gör upp ändamålsenliga
dokument
använder fraser som är elementära
i sitt textslag och
också annan fraseologi
inhämtar från olika källor
information också ur svåra
texter och bedömer deras
tillförlitlighet
förstår både textens innebörd
och budskap och dess
betydelse i detalj, drar slutsatser,
utvärderar textens
innehåll och uttryckssätt
skriver målinriktat och
bearbetar sina texter enligt
sina egna bedömningar och
respons från andra
känner till de centrala normerna
för språkbruket och
kan finslipa språkdräkten i
sina egna texter
gör upp ändamålsenliga
dokument och tillämpar
förefintliga modeller
tillämpar genrens krav på
de egna texterna
279

5
EXAMENSDELAR SOM KOMPLETTERAR YRKESKOMPETENSEN MÅL OCH BEDÖMNING I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
Interaktion och agerande
i arbetslivets
språksituationer
Mediekunskap
Språk och kultur
uppträder sakligt i interaktiva
situationer såsom
anställningstillfällen
deltar i diskussioner med
egna inlägg
kan motivera sina åsikter
uppträder ändamålsenligt
och belevat i interaktiva
situationer såsom anställningstillfällen
deltar i diskussioner och för
diskussionen i riktning mot
målen
kan motivera sina åsikter på
ett mångsidigt sätt
kan hålla ett kort anförande får kontakt med åhörarna
och kan bygga upp sitt
anförande så att det är lätt
att följa
känner till centrala medier
inom sin bransch
följer enligt anvisningar
upphovsmannaregler
är medveten om modersmålets
och kulturens mångskiftande
betydelse
brukar litteratur och andra
konstformer med inlevelse.
utnyttjar de centrala medierna
inom branschen och
kan analysera medietexter
känner till upphovsmannarätten
både som en rätt och
skyldighet och följer den
bl.a. genom att informera
om sina källor
beaktar i sin egen kommunikation
betydelsen av
interkulturalitet
kan analysera litterära texter
och andra konstformer.
uppträder kundorienterat,
smidigt och övertygande i
varierande interaktiva situationer
deltar aktivt och konstruktivt
i diskussioner och bär
för sin del ansvaret för
kommunikationsklimatet
kan på ett mångsidigt sätt
motivera sina åsikter och
kritiskt bedöma sina egna
påverkningsmöjligheter
upprätthåller interaktionen
genom sina inlägg och bygger
upp framställningar
logiskt och åskådliggör dem
utnyttjar mångsidigt och
kritiskt branschens centrala
medier
hänvisar till källor som
använts och anhåller vid
behov om rätt att använda
dem
kan tillämpa interkulturell
kommunikation och sin
egen kulturkännedom
kan analysera och tolka
litteratur och andra konstformer.
Nyckelkompetenser för livslångt lärande: 1. Lärande och problemlösning, 2. Interaktion
och samarbete, 7. Estetik, 8. Kommunikation och mediekunskap, 10. Teknologi
och informationsteknik, 11. Aktivt medborgarskap och olika kulturer.
Vid erkännande av kunnande ersätter gymnasiekurserna En värld av texter
(MO 1), Epik och medietexter (MO 2), Textens makt (MO 6) samt ytterligare en (1)
gymnasiekurs i modersmålet examensdelen Modersmålet, svenska som kompletterar
yrkeskompetensen.
280

5.1.1.2 Modersmålet, finska
I finskspråkig utbildning är målen och bedömningskriterierna för modersmålsstudierna
de samma som målen och bedömningskriterierna för studierna i modersmålet
svenska.
5.1.1.3 Modersmålet, samiska
Mål
Den studerande
• skaffar sig mångsidiga språkliga och skriftliga erfarenheter i det samiska språket
• förstår sina språkliga rötter och utvecklingen av den egna språkliga identiteten
• uppfattar språkets och kulturens betydelse för verksamheten i arbetsgemenskapen
• gör sig förtrogen med det samiska språkets berättartradition och dess betydelse
för samernas språk och kultur
• söker information från olika källor på samiska samt förmedlar den skriftigt
och muntligt
• utvidgar erfarenhets- och samarbetskretsen i det samiska språket också till samiskspråkiga
kolleger i maskin- och metallbranschen som bor i Norden eller
i Ryssland
• förstår betydelsen av mångkultur och flerspråkighet samt utvecklar sin språkliga
och kulturella tolerans
• upprättar de vanligaste skriftliga arbetena inom maskin- och metallbranschen
och sin gemenskap på det samiska språket
• upprättar dokument i anslutning till en rapport eller en arbetsplatsansökan på
samiska
• kan fungera i en arbetssökningssituation och i övriga talkommunikationssituationer
i maskin- och metallbranschen
• kan fungera på samiska i olika slags interaktionssituationer i maskin- och metallbranschen
• kan kommunicera och stå i växelverkan på det samiska språket så, att han/hon
kan delta i arbetslivet, fungera som en aktiv medborgare och bedriva fortsatta
studier
• utvärderar sina egna färdigheter i modersmålet.
281

5
EXAMENSDELAR SOM KOMPLETTERAR YRKESKOMPETENSEN MÅL OCH BEDÖMNING I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för
bedömning
Kännedom om
språket och kulturen
Informationssökning
och mediekunskap
Textförståelse
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
känner de centrala dragen i
samekulturen
använder med handledning
det samiska språkets berättartradition
uppfattar mångfalden av
språk och kulturer och
deras betydelse
utnyttjar med handledning
den egna branschens facktidskrifter
och övriga kommunikationsmedel
känner till de centrala
medier som används inom
branschen
förstår huvudsyftet i en text
på samiska och kan förena
informationen i den med
sina egna erfarenheter och
kunskaper
känner det nationella samiska
språkets bakgrund
och hur kulturen bildats
känner samekulturen och
gör sig förtrogen med dess
särprägel, bl.a. berättartraditionen
tar i sin egen verksamhet
i beaktande betydelsen av
olika språk och kulturer i
kommunikationssituationen
använder branschens centrala
kommunikationsmedel
identifierar olika påverkningsmöjligheter
som media
har och bedömer dem
förstår huvudsyftet och
huvudinnehållet i en text
på samiska samt kan förena
och jämföra detaljerna i
den i relation till sina egna
erfarenheter och kunskaper
förstärker och utvecklar sin
egen språkliga identitet
använder det samiska språkets
berättartradition och
känner genom den till samernas
historia
känner igen gemensamma
rötter i det samiska och
finska språket
skaffar och analyserar berikande
erfarenheter genom
att utnyttja olika slags kommunikationsmedel
utnyttjar mångsidigt de
centrala medieinnehållen i
sin bransch och gör mediekritiska
tolkningar
förstår såväl textens syfte
som budskapets betydelse,
drar slutsatser och utvärderar
textens innehåll och
uttryckssätt
282

Skriftlig
kommunikation
Interaktion och att
fungera i språkbrukssituationer
i
arbetslivet
kan grunderna i rättskrivningen
i det samiska
språket
skriver fullständiga meningar
om ett ämne och utnyttjar
informationsteknik
fungerar sakligt i interaktionssituationer
och deltar
i diskussion genom att ta
ordet
håller ett kort anförande.
använder en smidig satsoch
meningsbyggnad och
indelar texten i avsnitt
upprättar en innehålls- och
layoutmässigt motiverad
text som motsvarar rubriken
och syftet
kommunicerar skriftligt på
det sätt situationen kräver
fungerar sakligt och hövligt
i interaktionssituationer
deltar i diskussionen och leder
diskussionen i riktning
mot målet
får kontakt med sina åhörare
när han/hon talar och
kan bygga upp sitt anförande
så att det är lätt att
följa.
planerar sitt skrivande
målinriktat och bearbetar
sina texter utgående från
sin egen och andras bedömning
upprättar en text som är
mångsidig till innehållet
och har en klar och logisk
struktur
upprättar skriftliga arbeten
inom sitt yrke och sin
gemenskap på det samiska
språket
fungerar smidigt och övertygande
i interaktionssituationer
deltar aktivt och konstruktivt
i diskussionen
upprätthåller interaktion
när han/hon talar, åskådliggör
sitt anförande och bygger
upp dess innehåll så att
det är logiskt.
Nyckelkompetenser för livslångt lärande: 2. Interaktion och samarbete, 8. Kommunikation
och mediekunskap, 11. Aktivt medborgarskap och olika kulturer.
Vid erkännande av kunnande ersätter gymnasiekurserna Språk, texter och interaktion
(MOS 1), Textstrukturer och textbetydelser (MOS 2) och Muntlig kommunikation
(MOS 7) samt någon av kurserna Skönlitterära texter (MOS 3), Text, stil och
kontext (MOS 5), Språk, litteratur och identitet (MOS 6) studierna i Modersmålet,
samiska i de examensdelar som fördjupar yrkeskompetensen (de gemensamma studierna).
283

5
EXAMENSDELAR SOM KOMPLETTERAR YRKESKOMPETENSEN MÅL OCH BEDÖMNING I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
5.1.1.4 Modersmålet, teckenspråk
Mål
Den studerande
• kan utöva färdigheter som hör ihop med maskin- och metallbranschen
• värdesätter färdigheterna i teckenspråk som en del av sin egen identitet
• fungerar i interaktionssituationer där teckenspråket samt muntligt och skriftligt
språk används
• kan på teckenspråket kommunicera och stå i interaktion i arbetslivet, som en
aktiv medborgare och bedriva fortsatta studier
• kan kommunicera så att social interaktion, lärande och framgång i arbetslivet
är möjliga.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för
bedömning
Kännedom om
språket och kulturen
Språkkännedom om
teckenspråket
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
förstår det teckenspråkiga
samfundets ställning i det
flerspråkiga finländska samhället
identifierar särdragen i det
tecknade och det talade
språket
känner till teckenspråkets
grundstruktur
använder med handledning
ordböcker på teckenspråk
identifierar olika former
i teckenspråket (allmänspråkliga
och talspråkliga
situationer)
jämför kommunikationen
i kulturer som använder
tecknat och talat språk
drar nytta av särdragen i
det tecknade och det talade
språket
nämner huvuddragen i det
egna modersmålet och analyserar
sitt eget språkbruk i
relation till andra
använder självständigt ordböcker
på teckenspråk
reflekterar över det målinriktade
innehållet i texter
på teckenspråk
känner väl till det teckenspråkiga
samfundets bakgrund
och kan representera
sin minoritetskultur i den
flerspråkiga dominerande
kulturen
förstärker och utvecklar sin
egen språkliga identitet och
tecknen inom branschen
behärskar grundstrukturerna
i teckenspråket
söker mångsidigt information
i ordböcker och läroböcker
på teckenspråk
känner till teckenspråkets
språkliga särdrag
284

Interaktion och att
fungera i språkbrukssituationer
i
arbetslivet
Användning av
studiefärdigheter och
hjälpmedel
använder tecken som hör
ihop med yrket med handledning
fungerar sakligt i interaktionssituationer
läser (videofilmade) texter
på teckenspråket
producerar och förstår teckenspråk
håller en kort presentation
på teckenspråket
kan använda en teckenspråkstolk
i förtroliga samtalssituationer
använder facklitteratur
och arbetsanvisningar med
handledning på teckenspråk
använder minnestekniker
med handledning i arbetsuppgifter
i branschen
behärskar grunderna i informationsteknologi
och
färdigheterna i informationssökning.
behärskar det allmänna
teckenförrådet och känner
till teckenförråd som hör
till yrket
deltar i diskussionen och leder
diskussionen i riktning
mot målet
förklarar olika omständigheter
som gäller branschen
i en presentation på teckenspråket
eller i anvisningar
som är riktade till andra
producerar korta presentationer
på teckenspråket och
använder teckenspråket i
diskussioner
fungerar i olika miljöer
tillsammans med sådana
som använder teckenspråk
och sådana som hör
känner till när och hur man
använder tolk
använder smidigt informationssökning
och söker på
eget initiativ information
från olika slags källor
använder olika slags inlärningsstrategier
i studierna i
teckenspråk
producerar enkla presentationer
med hjälpmedel för
kommunikation.
känner väl till det teckenförråd
som hör till yrket
och de språkliga särdragen
som hör till den yrkesmässiga
identiteten
använder mångsidigt ett
teckenspråk som har en
smidig struktur och rika
uttrycksformer
läser teckenspråkiga texter
kritiskt och utnyttjar den
nya information som han/
hon erhållit
upprätthåller interaktion
när han/hon talar samt
producerar teckenspråkiga
presentationer där sådana
uttryckssätt och sätt att
uppträda som förekommer
i den teckenspråkiga kulturen
används
kan smidigt använda en
teckenspråkstolk i olika
situationer
tolkar den erhållna informationen
ur olika synvinklar
och förmedlar den
vidare på teckenspråket
utnyttjar olika slags inlärningsstrategier
i sina studier
i teckenspråk
använder mångsidigt hjälpmedel
för kommunikation
vid produktion av teckenspråkiga
presentationer.
Nyckelkompetenser för livslångt lärande: 1. Lärande och problemlösning, 2. Interaktion
och samarbete, 8. Kommunikation och mediekunskap.
Vid erkännande av kunnande ersätter gymnasiets kurser En värld av texter
(MO 1), Texter, kultur och identitet (MO 3), Texter i Norden ( MO 4) och någondera
av kurserna Moderna texter (MO 5) eller Muntlig kommunikation (MO 7), studierna
i Modersmålet, teckenspråket, examendel som kompletterar yrkeskompetensen
(gemensamma studier).
285

5
EXAMENSDELAR SOM KOMPLETTERAR YRKESKOMPETENSEN MÅL OCH BEDÖMNING I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
5.1.1.5 Modersmålet, det egna modersmålet för studerande med
ett främmande språk som modersmål
Mål
Den studerande
• läser, skriver och uttrycker sig själv med hjälp av sitt eget modersmål
• förstår sina språkliga rötter och hur den egna språkliga identiteten utvecklats
• använder både sitt eget språk och svenskan i olika sammanhang
• hämtar på olika sätt information från olika källor samt förmedlar den muntligt
och skriftligt
• kan språkligt kommunicera och ha en sådan interaktion att han/hon kan delta
i arbetslivet, fungera som en aktiv medborgare och bedriva fortsatta studier
• kan fungera i ett mångkulturellt samhälle och i maskin- och metallbranschen
och värdesätter sitt eget språk och samtidigt det som hör ihop med det finländska.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för
bedömning
Kännedom om
språket och kulturen
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
uppfattar skrivsätten i det
egna språket
kan berätta om de centrala
dragen i den egna språkmiljön
och den egna kulturen
läser och skriver korta texter
på sitt eget språk
bekantar sig i praktiken
med det egna språkets och
den egna kulturkretsens
litteratur
läser mångsidiga texter på
sitt eget språk och skriver
för olika ändamål
känner till det egna modersmålets
struktur och
språkriktighet
286

Informationssökning
och mediekunskap
Interaktion och att
fungera i språkbrukssituationer
i
arbetslivet
kan nämna de kulturella
rötterna till det egna språket
känner till de viktigaste
informationskanalerna för
det egna språket
kan hålla en kort presentation
på sitt eget modersmål
känner till former för
muntlig framställning i den
egna och i den finländska
kulturen
uttrycker sig muntligt i den
egna kulturkretsens gemenskap
i de vanligaste språkbrukssituationerna.
känner till de kulturella rötterna
till det egna språket
och dess språksläktskapsrelationer
känner till användningsmöjligheterna
för sitt modersmål
och dess växlingar
på sitt eget språkområde
hämtar information genom
att utnyttja olika informationskanaler
på sitt modersmål
(t.ex. ordböcker,
informationsnätverk)
kan kommunicera begripligt
om frågor som rör
branschen på sitt eget modersmål
jämför användningen av
det egna språket med användningen
av det svenska
språket
använder branschens centrala
uttryck på sitt eget
språk och deltar i en diskussion
på sitt eget språkområde
förstår vad tvåspråkigheten
betyder i det egna arbetet.
uppnår en stark kulturell
identitet och bevarar sina
kulturella band till sin uppväxtmiljö
är intresserad av sitt modersmål
och sin egen
kulturbakgrund och är
motiverad att ytterligare
utveckla sina färdigheter i
modersmålet
hämtar information genom
att utnyttja olika informationskanaler
på sitt modersmål
och jämför kritiskt
olika källor
upprättar olika slags texter
genom att följa informationstraditionen
i sin egen
kultur och använder aktivt
sina muntliga färdigheter i
modersmålet
jämför kommunikation hos
dem som talar hans/hennes
eget språk med kommunikation
hos dem som talar
svenska
kan fungera i sin egen kultur
i ett motsvarande yrke
utvidgar sitt ordförråd
inom branschen och utvecklar
sin yrkeskompetens
vid behov på sitt eget språk.
Nyckelkompetenser för livslångt lärande: 2. Interaktion och samarbete, 8. Kommunikation
och mediekunskap, 10. Teknologi och informationsteknik, 11. Aktivt medborgarskap
och olika kulturer.
Vid erkännande av kunnande ersätter gymnasiekurserna Det egna modersmålet
och dess användning (MOM 1), Språkområdets kultur (MOM 3) och Kunskapens
värld (MOM 6) studierna i Modersmålet, det egna modersmålet för studeranden med
ett främmande språk som modersmål i de examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen
(de gemensamma studierna).
287

5
EXAMENSDELAR SOM KOMPLETTERAR YRKESKOMPETENSEN MÅL OCH BEDÖMNING I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
5.1.1.6 Modersmålet, svenska som andraspråk
Mål
Den studerande
• behärskar sådana kommunikations- och interaktionsfärdigheter att han/hon
har tillräcklig beredskap för arbetslivet, ett aktivt medborgarskap och fortsatta
studier
• förstår det centrala innehållet i svenskspråkig muntlig kommunikation och
följer obehindrat med det som behandlas i studierna samt kan utföra olika
arbetsuppgifter
• förstår det centrala innehållet i skriftliga läromedel och kan använda det för att
framskrida i studierna
• får stimulans och upplevelser via litteraturen och genom texter i olika slags
textgenrer både på svenska och i mån av möjlighet på sitt modersmål
• framställer de texter som behövs i maskin- och metallbranschen, till exempel
arbetsplaner och rapporter
• behärskar de centrala strukturerna i det svenska språket samt fackterminologin
inom maskin- och metallbranschen
• kan i sitt yrke fungera enligt de centrala verksamhetssätten i det finländska
arbetslivet och samhället
• hämtar information i olika källor, använder ordböcker och gör minnesanteckningar
självständigt samt använder skriftligt material och material i informationsnätverk
för att utveckla sina språkkunskaper och främja sina studier.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för
bedömning
Informationssökning
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
söker under handledning
central information i tydliga
texter i sin bransch
söker information om sin
bransch från olika källor
och använder tillförlitliga
texter
söker information i olika
källor och även i svårförståeliga
texter samt bedömer
deras tillförlitlighet
288

Textförståelse
Skriftlig kommunikation
Interaktion och att
fungera i språkbrukssituationer
i
arbetslivet
Kännedom om
språket och kulturen
förstår korta praktiska texter,
nyckelord och viktiga
detaljer samt texter som
behandlar branschens innehåll
skriver en kort, bunden text
om ett bekant ämne i den
vanligaste formen för skriftlig
kommunikation samt
behärskar ordförråd och
strukturer tillräckligt för att
upprätta texter som behövs
i allmänna och yrkesmässiga
situationer
förstår ett tal som handlar
om studierna eller arbetet
inom den egna branschen
och en diskussion som
innehåller ett vanligt ordförråd
berättar om bekanta saker
och klarar av inofficiella
diskussioner samt kommunicerar
i olika situationer
inom den egna branschen
känner det finländska samhället
och den finländska
kulturen och förstår betydelsen
av interkulturell
kommunikation
förstår texter om den egna
branschen eller allmänna
ämnen samt texter som
kräver en viss slutledning,
kan söka och sammanställa
information från flera texter
med en längd av några
sidor
skriver texter både om
bekanta abstrakt och om
ämnen inom den egna
yrkesbranschen, använder
ett ordförråd och en satsbyggnad
som behövs för
skrivande av varierande slag
samt skriver ett begripligt
och relativt felfritt språk
förstår diskussioner som
gäller allmänna ämnen, sakinformation
om den egna
branschen och behärskar
ordförrådet
berättar om vanliga,
konkreta ämnen och förklarar
ämnen som gäller
arbetsuppgifter inom den
egna branschen samt kommunicerar
och använder
ett relativt stort ordförråd,
varierande strukturer och
komplexa meningar
förstår det finländska
samhällets normer och
funktionssätten i arbetslivet
samt beaktar den interkulturella
kommunikationen i
sin egen interaktion
förstår självständigt texter
också om abstrakta ämnen,
som kan gälla även arbete
inom den egna branschen
eller arbetarskyddet, uppfattar
snabbt textens innehåll
och dess nödvändighet
och tillämpar den i olika
uppgifter
skriver tydliga och detaljerade
texter också om
abstrakta ämnen samt
om sina arbetsuppgifter,
sammanställer och komprimerar
information som
samlats från olika källor till
sin text, behärskar ett brett
ordförråd och krävande
satsstrukturer samt språkliga
medel att upprätta en
klar, bunden text
förstår ett konkret och abstrakt
talat språk samt ett
talat språk som behandlar
den egna branschen, skiljer
på olika sätt att tala och
kan göra ett sammandrag
av det han/hon hört i nyckelord
och viktiga detaljer
kommunicerar tydligt i
situationer som hör till den
egna erfarenhetskretsen och
branschen samt i de flesta
praktiska och sociala situationer
samt formella diskussioner,
använder språkets
strukturer och ett relativt
omfattande ordförråd
tillämpar sina kunskaper
om det finländska samhällets
normer och funktionssätten
i arbetslivet samt
tillämpar interkulturell
kommunikation och sitt
eget kulturkunnande
289

5
EXAMENSDELAR SOM KOMPLETTERAR YRKESKOMPETENSEN MÅL OCH BEDÖMNING I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
Språkstudier
känner till olika slags arbetssätt
vid språkstudier
och principerna för användning
av ordböcker och
andra informationskällor.
tillämpar olika slags arbetssätt
vid språkstudier och
använder ordböcker och
andra informationskällor
till hjälp för förståelsen.
tillämpar i sina studier olika
strategier att studera språk
samt använder ordböcker
och andra informationskällor
till hjälp i uppgifter som
gäller att producera något.
Nyckelkompetenser för livslångt lärande: 1. Lärande och problemlösning, 2. Interaktion
och samarbete, 8. Kommunikation och mediekunskap, 11. Aktivt medborgarskap
och olika kulturer.
När målen för studierna i svenska språket bestäms skall man använda nivåskalan
för den allmäneuropeiska referensramen för undervisning, inlärning och bedömning
av språk, vars B2.1-nivå (självständig språkfärdighet, grundnivå) i huvuddrag
beskriver den studerandes berömliga kunnande vid utbildningens slut. (Common
European Framework of Reference for Languages: Learning, Teaching, Assessment.
Published by arrangement with the Council of Europe 2001. Europeisk referensram.
Allmäneuropeisk referensram för undervisning, inlärning och bedömning av
språk.)
Vid erkännande av kunnande ersätter gymnasiekurserna Grunderna stabiliseras
(S2 1), Språkbruket omkring oss (S2 3), Finlandssvensk, finländsk och nordisk kultur
och identitet (S2 4) och antingen Språk och påverkan (S2 6) eller Fördjupad textkomptens
(S2 7) studierna i Modersmålet, svenska som andraspråk i de examensdelar som
fördjupar yrkeskompetensen (de gemensamma studierna).
5.1.1.7 Modersmålet, finska som andraspråk
I finskspråkig utbildning motsvarar målen för studierna Modersmålet, finska som
andraspråk målen och bedömningskriterierna för studierna Modersmålet, svenska
som andraspråk.
290

5.1.1.8 Modersmålet, svenska för teckenspråkiga
Mål
Den studerande
• hämtar och förmedlar information i enlighet med sina individuella utgångspunkter
och kommunicerar på svenska i olika situationer
• kan för de texter som används beakta sambanden med arbetslivets krav samt
med de dövas kultur och historia
• framställer texter som behövs i maskin- och metallbranschen
• använder ett yrkesinriktat svenskt språk samt sina övriga språkliga färdigheter
när han/hon fungerar i samarbete med hörande
• jämför det tecknade och talade eller skrivna språkets uttrycksformer och grammatik
• kan arbeta aktivt både i sådana gemenskaper som använder det svenska språket
och i sådana som använder teckenspråket samt i uppgifter inom maskin- och
metallbranschen.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för
bedömning
Informationssökning
Textförståelse
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
söker information på svenska
med handledning
förstår det centrala innehållet
i en allmän text och i en
för branschen skriven text
använder svenskan vid
informationssökning inom
sin yrkesbransch
förstår innehållet och stilarten
i en text av allmän
karaktär och jämför skriftspråkliga,
allmänspråkliga
och talspråkliga texter
söker självständigt information
i skriftliga och digitala
källor och bedömer dem
kritiskt
förstår utan svårighet skrivna
texter av både allmän
karaktär och sådana som
gäller yrket
291

5
EXAMENSDELAR SOM KOMPLETTERAR YRKESKOMPETENSEN MÅL OCH BEDÖMNING I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
Skriftlig kommunikation
Interaktion och att
fungera i språkbrukssituationer
i
arbetslivet
Mediekunskap
Kännedom om grammatiken
i teckenspråket
och i det talade
språket
skriver om allmänna ämnen
och använder ett begripligt
språk
upprättar ändamålsenliga
arbetsansökningsdokument
med handledning och enligt
modell
skriver standardspråket
så att han/hon klarar av
bekanta kommunikationssituationer
läser textexempel från
yrkes-, kultur- och privatlivets
område
fungerar samarbetsvilligt
i arbetsuppgifterna och
använder hjälpmedel vid
behov
identifierar och noterar en
föränderlig medieomgivning
känner till de centrala skillnaderna
mellan det skrivna
och det tecknade språket.
gör ett skriftligt sammandrag
av en text av allmän
karaktär
upprättar ändamålsenliga
arbetsansökningsdokument
deltar begripligt i en skriftlig
kommunikation
reagerar sakligt på olika
budskap och begär tilläggsinformation
vid behov
fungerar samarbetsvilligt
som medlem i ett team och
kan förmedla meddelanden
följer med och bedömer
kritiskt uttryckssätt och
innehåll i media
jämför strukturer som
är karaktäristiska för det
talade språket med motsvarande
strukturer i teckenspråket.
skriver smidigt ett begripligt,
tydligt och vårdat standardspråk
samt behärskar
reglerna för rättskrivning
och skiljetecken
upprättar ändamålsenliga
arbetssökningsdokument
som ger skäl för det egna
kunnandet
förmedlar och förklarar
skrivna texter på teckenspråket
kommenterar kritiskt texter
och informationskällor
förmedlar bestämmelser
och meddelanden och klarar
av arbetsuppgifterna på
svenska språket
fungerar i ett team och
kommunicerar professionellt
och ansvarsfullt både
med hörande och döva
använder flexibelt lexikon
och elektroniska databaser
för att förstå texter
känner till det talade svenska
språkets funktionsprincip
och form och jämför
med motsvarande strukturer
i teckenspråket.
Nyckelkompetenser för livslångt lärande: 1. Lärande och problemlösning, 2. Interaktion och
samarbete, 8. Kommunikation och mediekunskap.
Vid erkännande av kunnande ersätter gymnasiets kurser En värld av texter
(MO 1), Texter, kultur och identitet (MO 3), Texter i Norden ( MO 4) och någondera
av kurserna Moderna texter (MO 5) eller Muntlig kommunikation (MO 7), studierna
i Modersmålet, svenska för teckenspråkiga, examendel som kompletterar yrkeskompetensen
(gemensamma studier).
292

5.1.1.9 Modersmålet, romani
Mål
Den studerande
• använder romani och sitt kulturarv som ett medel för interaktion och tankeverksamhet
i romanisamfundet och i yrkessammanhang
• söker information i olika källor på romani
• har sådana kommunikations- och interaktionsfärdigheter att han/hon kan delta
i arbetslivet, verka som en aktiv medborgare och söka till fortsatta studier
• fungerar på romani i olika slags interaktionssituationer i maskin- och metallbranschen
• behärskar maskin- och metallbranschens talkommunikationssituationer
• behärskar de centrala strukturerna i språket romani samt yrkesterminologin
och uttrycken inom maskin- och metallbranschen.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för
bedömning
Kännedom om
språket och kulturen
Informationssökning
Textförståelse
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
känner till de centrala dragen
i den romska kulturen
och analyserar sitt eget
språkbruk i förhållande till
andra
söker med handledning
information från tydliga
texter på romani
förstår huvudsyftet med
en text på romani och kan
förena informationen i den
med sina egna erfarenheter
och kunskaper
känner till det nationella
romanispråkets bakgrund
och kultur och förstärker
och utvecklar sin egen
språkliga identitet
söker information av
många slag från tydliga
texter på romani
förstår huvuddragen av
saktext på romani och producerar
olika slags texter på
romani
förstår för egen del betydelsen
av en språklig identitet
och fungerar i enlighet med
den romska kulturen
behärskar källor och material
som finns på romani
och utnyttjar dem i sina
skrivningar
förstår både textens syfte
och innebörden i budskapet,
drar slutsatser och
bedömer textens innehåll
och uttryckssätt
293

5
EXAMENSDELAR SOM KOMPLETTERAR YRKESKOMPETENSEN MÅL OCH BEDÖMNING I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
Interaktion och att
fungera i språkbrukssituationer
i
arbetslivet
Kännedom om
språkläran i romani
deltar begripligt i skriftlig
och muntlig kommunikation
på arbetsplatsen
har ett tillräckligt ordförråd
i romani om bekanta saker.
kommunicerar muntligt
och skriftligt på romani enligt
vad situationen kräver
reagerar sakligt på olika
budskap och begär tilläggsinformation
vid behov
använder språkets former
ganska säkert både i muntlig
och i skriftlig kommunikation.
kommunicerar muntligt
och skriftligt på romani enligt
vad situationen kräver
och utvecklar sina färdigheter
på basis av respons
klarar sig naturligt på romani
i olika situationer
använder en smidig satsoch
meningsbyggnad i
romani.
Nyckelkompetenser för livslångt lärande: 1. Lärande och problemlösning, 2. Interaktion
och samarbete, 11. Aktivt medborgarskap och olika kulturer.
Vid erkännande av kunnande ersätter gymnasiekurserna Grunderna i språket
befästs (MOR 1), Språkfärdigheten vidgas utanför den närmaste kretsen (MOR 2),
Romanin och den romiska kulturens i dagens samhälle (MOR 6)samt någon av kursena
Romernas muntliga och skiftliga tradition (MOR 3), Romanin och den romska
kulturens historia och utbredning (MOR 4), Romsk litteratur och annan romsk konst
(MOR 5), Talkonsten och den muntliga kulturen på romani (MOR 7) studierna i
Modersmålet, romani i de examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (de
gemensamma studierna).
5.1.2 Det andra inhemska språket
5.1.2.1 Det andra inhemska språket, finska, 2 sv
Mål
Målet är att den studerande har sådana kommunikations- och interaktionsfärdigheter
att hon/han klarar av arbetsuppgifterna inom maskin- och metallbranschen på
finska och att han/hon inser betydelsen av att kunna finska, både i privatlivet och i
företagsverksamhet.
294

Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för
bedömning
Informationssökning
Textförståelse och
skriftlig kommunikation
Interaktion och
agerande på finska i
arbetslivet
Språkets och kulturens
betydelse
Språkinlärningsfärdigheter
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
känner till principerna för
hur ordböcker och andra
kunskapskällor används
förstår innebörden i enkla
skriftliga meddelanden och
instruktioner som hänför
sig till branschen och vardagslivet
skriver korta meddelanden,
fyller i blanketter och skriver
med hjälpmedel även
enkla redogörelser på finska
förstår enkla instruktioner,
order och tilltal som hänför
sig till arbetet eller vardagslivet
och kan hjälpligt möta
en kund eller arbetskamrat
och förstå dennas frågor
betjänar nöjaktigt finskspråkiga
kunder, frågar sig
fram i alldagliga situationer
och sköter de allra viktigaste
arbetsuppgifterna på
finska
inser betydelsen av att
kunna finska i alldagligt
umgänge och att kunna
arbeta i en finskspråkig
arbetsgemenskap
är medveten om sin personliga
inlärningsstrategi.
utnyttjar fackordböcker och
databaser på finska
förstår innebörden i instruktioner
och artiklar
på finska som ansluter till
yrkesområdet och viktiga
samhällsföreteelser
skriver meddelanden, brev
samt vid behov även längre
redogörelser eller protokoll
på finska med utnyttjande
av hjälpmedel
förstår tydliga instruktioner
och samtal i normalt tempo
på arbetsplatsen och i telefon
och kan möta och förstå
kunder och arbetskamrater,
samt även följa med i
medierna vad som händer i
branschen och samhället
betjänar väl finskspråkiga
kunder, svarar på frågor
och gör beställningar även
i telefon; deltar i rutinartat
samtal på arbetsplatsen
arbetar väl i en finskspråkig
arbetsgemenskap och förkovrar
sig medvetet i yrkesspråket
känner till de svaga och
starka sidorna i sin inlärningsstrategi.
använder ordböcker, manualer,
uppslagsverk, facklitteratur
och internet på finska
för att få mera kunskap
läser och förstår utan svårighet
olika slags texter och
manualer som anknyter
till yrket, följer med finska
yrkespublikationer och
samhällslivet i finskspråkiga
massmedier
fyller i formulär, gör rekvisitioner,
svarar på frågor,
skriver brev och rapporter
på finska
förstår även i snabbt tempo
olika slags instruktioner
och diskussioner som anknyter
till yrkesområdet,
kan bemöta finskspråkiga
kunder frimodigt och förstår
deras avsikter och
önskemål
diskuterar utan svårighet
sina arbetsuppgifter på -finska,
kan förklara funktioner
och detaljer samt även
initiera och upprätthålla
en diskussion i växlande
tempo
deltar aktivt i en finskspråkig
arbetsgemenskap och
intresserar sig för den finskspråkiga
kulturen
prövar nya inlärningsstrategier
och inlärningsstilar.
295

5
EXAMENSDELAR SOM KOMPLETTERAR YRKESKOMPETENSEN MÅL OCH BEDÖMNING I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
Nyckelkompetenser för livslångt lärande:1. Lärande och problemlösning, 2. Interaktion och
samarbete, 8. Kommunikation och mediekunskap, 11. Aktivt medborgarskap och
olika kulturer.
Jämfört med den europeiska referensramen för graderingen av språkundervisning,
-inlärning och -bedömning motsvarar vitsordet God (G2) nivån B1.2 för
språkförståelse och nivån B1.1 för tal- och skrivförmåga. (Common European
Framework of Reference for Languages: Learning, Teaching, Assessment. Published
by arrangement with the Council of Europe 2001. Europeisk referensram. Allmäneuropeisk
referensram för undervisning, inlärning och bedömning av språk.)
Vid erkännande av kunnande kan denna examensdel ersättas av gymnasiekursen
Människans vardag och fritid (FINA 1) samt ytterligare en valfri gymnasiekurs i
finska, kompletterat med påvisade kunskaper i kommunikation inom branschen.
Om finska studerats som B-språk i gymnasiet ersätter gymnasiekurserna Vardagsfinska
(FINB 1) och antingen Affärs- och yrkesliv (FINB 4) eller Trafik, teknik och
miljö (FINB 5) studierna i Det andra inhemska språket Finska i de examensdelar som
kompletterar yrkeskompetensen (de gemensamma studierna).
5.1.2.2 Det andra inhemska språket, svenska, 1 sv
Mål
Den studerande
• klarar av rutinmässiga arbetsuppgifter i sin bransch och vardagssituationer på
det andra inhemska språket
• förstår de båda nationalspråkens och kulturens betydelse i det mångkulturella
Finland.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
296

Föremål för
bedömning
Informationssökning
Textförståelse och
skriftlig
kommunikation
Interaktion och att
fungera i språkbrukssituationer
i
arbetslivet
Språkets och kulturens
betydelse
Språkstudier
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
känner till principerna för
användning av ordböcker
och andra informationskällor
förstår innehållet i korta
och enkla skriftliga meddelanden
som gäller det egna
arbetet och arbetarskyddet
genom att använda hjälpmedel
berättar med några ord om
sig själv och om bekanta
saker i sitt eget arbete
är medveten om det svenska
språkets och den svenska
kulturens betydelse
identifierar sina egna inlärningsstrategier.
använder ordböcker och i
någon mån också andra,
som t.ex. elektroniska, informationskällor
skriver efter modell korta
texter som hör ihop med
arbetet som t.ex. arbetsoch
säkerhetsanvisningar
klarar rutinmässigt av talsituationer
som hör ihop
med det dagliga livet, om
samtalspartnern talar långsamt
och använder ett enkelt,
centralt ordförråd
förstår det svenska språkets
och den svenska kulturens
betydelse vid möten med
nordbor
känner igen styrkor och
svagheter i sina egna inlärningsstrategier.
använder ordböcker, också
elektroniska, och övriga
källmaterial för att skaffa
fram tilläggsinformation
om enkla anvisningar som
gäller branschen på ett
främmande språk
skriver korta minnesanteckningar,
anvisningar eller
beställningslistor som hör
ihop med arbetet
fungerar i de vanligaste
kommunikationssituationerna
både ansikte mot
ansikte och i telefon och
begär precisering eller förtydligande
vid behov
förstår det svenska språkets
och den svenska kulturens
ställning i det mångkulturella
Finland
prövar nya strategier och
inlärningssätt.
Nyckelkompetenser för livslångt lärande: 1. Lärande och problemlösning, 2. Interaktion
och samarbete, 8. Kommunikation och mediekunskap, 11. Aktivt medborgarskap
och olika kulturer.
På nivåskalan för den allmäneuropeiska referensramen för undervisning, inlärning
och bedömning av språk motsvarar vitsordet goda G2 färdighetsnivån A1.3–
A2. i hör- och läsförståelse och färdighetsnivån A1.3–A2.1. i tal och skrivning.
(Common European Framework of Reference for Languages: Learning, Teaching,
Assessment. Published by arrangement with the Council of Europe 2001. Europeisk
referensram. Allmän europeisk referensram för undervisning, inlärning och bedömning
av språk.)
Vid erkännande av kunnande ersätter gymnasiekursen Skola och fritid (RUB 1)
studierna i Det andra inhemska språket, svenska i de examensdelar som kompletterar
yrkeskompetensen (de gemensamma studierna).
297

5
EXAMENSDELAR SOM KOMPLETTERAR YRKESKOMPETENSEN MÅL OCH BEDÖMNING I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
5.1.3 Främmande språk
5.1.3.1 Främmande språk, A-språk, 2 sv
Mål
Den studerande
• kommunicerar och fungerar i interaktionssituationer så att han/hon kan utöva
sitt yrke, delta i arbetslivet, verka som en aktiv medborgare och söka till fortsatta
studier
• behärskar den språkkunskap som behövs i branschen
• kan fungera i en mångkulturell och flerspråkig omgivning.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för
bedömning
Informationssökning
Textförståelse samt
skriftlig kommunikation
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
söker information från material
och anvisningar som
gäller det egna arbetet med
handledning och genom att
använda ordböcker
förstår korta och enkla
skriftliga meddelanden som
gäller det egna arbetet
skriver enkla och korta
texter som gäller det egna
arbetet med handledning
och efter modell
söker information om den
egna branschen genom att
använda ordböcker och i
någon mån även andra,
t.ex. elektroniska, informationskällor
förstår skriftliga anvisningar
om produkter och processer
i det egna arbetet och den
egna branschen genom att
använda hjälpmedel och
ställer preciserande frågor
samt kan fungera enligt
dem
skriver efter modell enkla
och korta texter som gäller
det egna arbetet
söker mångsidigt information
om den egna branschen,
tillämpar sina kunskaper
och färdigheter samt
motiverar sitt avgörande
förstår skriftliga anvisningar
om produkter och processer
i det egna arbetet och den
egna branschen samt respons
som getts för arbetet
skriver vanliga personliga
meddelanden och korta
texter samt fyller i enkla
dokument som gäller det
egna arbetet
298

Interaktion och att
fungera i språkbrukssituationer
i
arbetslivet
Språk- och kulturkännedom
förstår korta och enkla
muntliga meddelanden som
gäller den egna branschens
arbete och kan fungera
enligt dem
berättar kort om sig själv
och arbetsuppgifterna i sin
bransch genom att svara på
frågor som ställts till honom/henne
i förutsägbara
och bekanta arbetssituationer
är medveten om betydelsen
av det språk som studerats
och den kultur som det
representerar
förstår de vanligaste muntliga
meddelandena om
produkter och processer i
det egna arbetet och den
egna branschen och kan
fungera enligt dem
berättar om sig själv och
sina arbetsuppgifter så, att
han/hon blir förstådd och
deltar i diskussionen, om
samtalspartnern talar långsamt
och använder enkla
konstruktioner
förstår betydelsen av det
språk som studerats och
den kultur som det representerar
förstår de centrala tankegångarna
i ett vanligt tal i
normalt tempo och fungerar
enligt dem
berättar i bekanta situationer
om sin arbetsplats och
sitt arbete och normer och
sätt som hör ihop med det
samt tar vid behov reda på
motsvarande saker i andra
länder
skaffar sig tilläggsanvisningar
om sitt arbete genom att
fråga
tillämpar sina kunskaper
och färdigheter ifråga om
ett främmande språk och
en främmande kultur
Språkstudier
identifierar sina egna inlärningsstrategier.
utvärderar styrkor och svagheter
i sina egna inlärningsstrategier.
förstärker sitt lärande genom
att pröva nya strategier
och inlärningssätt.
Nyckelkompetenser för livslångt lärande: 1. Lärande och problemlösning, 2. Interaktion
och samarbete, 8. Kommunikation och mediekunskap, 11. Aktivt medborgarskap
och olika kulturer.
På nivåskalan för den allmäneuropeiska referensramen för undervisning, inlärning
och bedömning av språk motsvarar vitsordet goda G2 färdighetsnivån A2.2 i
hör- och läsförståelse och färdighetsnivån A2.1 i tal och skrivning. (Common European
Framework of Reference for Languages: Learning, Teaching, Assessment.
Published by arrangement with the Council of Europe 2001. Europeisk referensram.
Allmäneuropeisk referensram för undervisning, inlärning och bedömning av
språk.)
Vid erkännande av kunnande ersätter gymnasiekursen i A-språk De unga och
deras värld och Studier och arbete studierna i Främmande språk, A-språket i de examensdelar
som kompletterar yrkeskompetensen (de gemensamma studierna).
299

5
EXAMENSDELAR SOM KOMPLETTERAR YRKESKOMPETENSEN MÅL OCH BEDÖMNING I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
5.1.3.2 Främmande språk, B-språk, 2 sv
Mål
Den studerande
• klarar sig i vardagslivets vanliga betjäningssituationer
• kan fungera på ett främmande språk i kommunikationssituationer i arbetslivet
som kan förutses och i sådana som upprepas
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för
bedömning
Informationssökning
Textförståelse samt
skriftlig kommunikation
Interaktion och att
fungera i språkbrukssituationer
i
arbetslivet
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
känner till principerna för
användning av ordböcker
och andra informationskällor
skriver enkla och korta
texter såsom anvisningar,
reklam eller förteckningar
om bekanta saker med
handledning och genom att
använda hjälpmedel
kan med några ord berätta
om sig själv och sitt arbete,
identifierar t.ex. verktyg,
yrkesbenämningar och
arbetsuppgifter
använder ordböcker och
andra informationskällor,
också elektroniska, som
hjälp för förståelsen
skriver genom att använda
hjälpmedel texter som
innehåller korta, enkla
uttryck och meningar,
såsom anvisningar, reklam
eller förteckningar, som
anknyter till mycket kända
ämnen
ställer enkla frågor och svarar
enligt modell när man
behandlar den omedelbara,
konkreta omgivningen och
honom/henne själv, när
samtalspartnern talar långsamt
och tydligt
använder ordböcker och
andra informationskällor,
också elektroniska, som
hjälp för att producera text
skriver texter som innehåller
bl.a. enkla uttryck och
meningar, anvisningar,
reklam eller förteckningar,
som anknyter till bekanta
ämnen i både privat- och
arbetslivet
ställer enkla frågor och
svarar när man behandlar
den omedelbara, konkreta
omgivningen och honom/
henne själv, när samtalspartnern
talar tydligt, samt
begär förtydliganden vid
behov
kommunicerar muntligt
t.ex. när han/hon presenterar
sig samt i bekanta
vardags- och arbetslivssituationer
300

Språk- och kulturkännedom
Språkstudier
känner igen och skiljer på
nya ljud och tecken
identifierar sina egna inlärningsstrategier.
skriver nya tecken och
åstadkommer nya ljud
utvärderar styrkor och svagheter
i sina egna inlärningsstrategier.
befrämjar inlärningen av
ett nytt språk genom att
jämföra med redan inlärda
språk
förstärker sitt lärande genom
att pröva nya strategier
och inlärningssätt till
hjälp för förståelsen.
Nyckelkompetenser för livslångt lärande: 1. Lärande och problemlösning, 2. Interaktion
och samarbete.
På nivåskalan för den allmäneuropeiska referensramen för undervisning, inlärning
och bedömning av språk motsvarar vitsordet goda G2 färdighetsnivån A1.1 i
hör- och läsförståelse och färdighetsnivån A1.1 i tal och skrivning. (Common European
Framework of Reference for Languages: Learning, Teaching, Assessment.
Published by arrangement with the Council of Europe 2001. Europeisk referensram.
Allmäneuropeisk referensram för undervisning, inlärning och bedömning av
språk.)
Vid erkännande av kunnande ersätter gymnasiekurserna i B-språk De unga
och deras värld och Studier, arbete och samhälle studierna i Främmande språk, B-
språket i de examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (de gemensamma
studierna).
301

5
EXAMENSDELAR SOM KOMPLETTERAR YRKESKOMPETENSEN MÅL OCH BEDÖMNING I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
5.1.4 Matematik, 3 sv
Mål
Den studerande
• behärskar elementära räkneoperationer, procenträkning och omvandling av
måttenheter och använder dem i räkneoperationer med anknytning till maskin-
och metallbranschen
• räknar ut arealer och volymer samt tillämpar geometri i den utsträckning som
behövs i branschen
• använder lämpliga matematiska metoder för att lösa problem i maskin- och
metallbranschen
• uttrycker relationer mellan variabler i matematiska uttryck
• bildar och utarbetar ekvationer, uttryck, tabeller och teckningar som anknyter
till branschen samt löser nödvändiga matematiska uppgifter med ekvationer,
slutsatser och grafiska representationer samt bedömer hur riktiga resultaten är
• använder räkneapparat, dator och vid behov övriga matematiska hjälpmedel
för att lösa matematiska problem.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för
bedömning
Elementära räkneoperationer,
procenträkning
och omvandling
av måttenheter
samt matematiska
grundbegrepp och
framställningssätt
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
utför rutinmässiga räkneoperationer
i anslutning
till arbetsuppgifterna och
känner till de mest centrala
matematiska begreppen och
framställningssätten
utför smidigt räkneoperationer
som hör ihop med
yrket och använder i någon
mån matematiska begrepp
och framställningssätt i sina
uttryck
tillämpar räkneoperationer
som behövs inom
branschen och bedömer
noggrannheten i resultaten
samt behärskar matematiska
begrepp och framställningssätt
som används
inom branschen
302

Matematiska metoder
och problemlösning
samt bedömning
av resultaten
Användning av räkneapparat
och dator
Hantering, analys
och produktion av
numerisk information
löser centrala matematiska
problem i anslutning till
arbetsuppgifterna genom
att antingen dra slutsatser
av grafisk framställning
eller göra beräkningar samt
kan bedöma resultatens
storleksklass
använder räkneapparat och
dator för att lösa elementära
matematiska uppgifter
som hör ihop med arbetsuppgifterna
använder statistik, tabeller
och grafiska framställningar
som informationskällor
räknar enligt anvisning ut
medeltal i ett material.
löser matematiska problem
som hör ihop med yrket
med matematiska metoder
samt bedömer riktigheten i
resultaten
använder smidigt räkneapparat
och dator för att lösa
matematiska uppgifter som
hör ihop med yrket
använder statistik, tabeller
och grafiska framställningar
för att lösa uppgifter som
hör ihop med yrket
räknar ut de mest centrala
statistiska nyckeltalen.
tillämpar matematiska metoder
vid lösning och uppställning
av matematiska
problem som hör ihop med
yrkesbranschen samt bedömer
metodernas pålitlighet
och noggrannhet
använder tillämpat räkneapparaten
och datorn för
att lösa uppgifter som hör
ihop med yrkesbranschen
tillämpar statistik, tabeller
och grafiska framställningar
för att lösa uppgifter som
hör ihop med yrkesbranschen
samt presenterar
matematiska resultat som
han/hon producerat som
statistik, tabeller och grafiska
framställningar
uträknar eller bestämmer
de mest centrala statistiska
nyckeltalen i ett givet material.
Nyckelkompetenser för livslångt lärande: 1. Lärande och problemlösning, 9. Matematik och
naturvetenskaper.
Vid erkännande av kunnande ersätter gymnasiekurserna Uttryck och ekvationer
(MAB 1) och Geometri (MAB 2) eller Funktioner och ekvationer (MAA 1) och antingen
Polynomfunktioner (MAA 2) eller Geometri (MAA 3) studierna i Matematik i de
examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (de gemensamma studierna).
303

5
EXAMENSDELAR SOM KOMPLETTERAR YRKESKOMPETENSEN MÅL OCH BEDÖMNING I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
5.1.5 Fysik och kemi, 2 sv
Mål
Den studerande
• tillämpar fysikaliska och kemiska fenomen, begrepp och lagbundenheter som
är centrala för arbetsuppgifterma
• kan i sitt arbete och i sin övriga verksamhet beakta naturens lagbundenheter
och fungera enligt dem så att energieffektivtet främjas och med beaktande av
dess betydelse för klimatet och naturen
• granskar centrala miljöproblem ur en naturvetenskaplig synvinkel
• tillämpar fysikaliska lagar och begrepp som är centrala i yrket
• behärskar grundbegrepp och fenomen inom mekanik, värmelära och ellära så,
att han/hon kan hantera de apparater och system som behövs i det egna yrket
på ett tryggt och ekonomiskt sätt samt kan arbeta ergonomiskt
• beaktar i sitt arbete kemiska fenomen som är centrala med tanke på miljön och
yrket, och behöver för den skull känna till de vanligaste grundämnenas och
såväl oorganiska som organiska föreningars kemiska egenskaper
• förvarar, använder rätt och förstör ändamålsenligt ämnen som behövs i branschen
samt beräknar ämnesmängder och halter
• kan från märkningen av produkter tolka faktorer i ämnena som påverkar hälsan
och säkerheten och beaktar vid utförandet av arbetet ämnenas specialegenskaper
så, att han/hon inte äventyrar sin egen, andras eller omgivningens
säkerhet
• gör observationer och mätningar av fysikaliska och kemiska fenomen som är
centrala med tanke på yrket
• insamlar, hanterar och analyserar de observationer och mätningar som han/
hon gjort.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
304

Föremål för
bedömning
Kännedom om
lagbundenheter inom
värmelära, mekanik
och ellära och
beaktande av
dem i arbetet
Kännedom om
kemiska ämnen
och föreningar samt
deras egenskaper och
beaktande av dem i
arbetet
Observation och
mätning
Ett säkert och ergonomiskt
arbetssätt
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
känner fysikens lagbundenheter
så, att han/hon i sina
arbetsuppgifter kan beakta
fenomen i anslutning till
dem, men behöver handledning
på vissa punkter
hanterar, förvarar och förstör
på rätt sätt kemikalier
som behövs i de egna arbetsuppgifterna
och beaktar
olika ämnens egenskaper
och miljörisker i sitt arbete,
men behöver delvis handledning
tolkar delvis med handledning
de vanligaste produktmärkningarna
beräknar med handledning
halter och ämnesmängder
samt skaffar enligt
anvisning information ur
kemikaliers skyddsinformationsblad
utför mätningar genom
att använda de vanligaste
mätmetoderna och -instrumenten
i en handledd
arbetssituation
sparar mätningar och
observationer enligt anvisningarna
och presenterar
dem i form av tabeller
och grafer samt räknar vid
behov ut resultat, men
behöver till vissa delar
handledning
arbetar enligt arbetarskyddsanvisningarna,
men
behöver handledning för
att arbeta ergonomiskt.
kan beakta fenomen i
anslutning till fysik i sina
arbetsuppgifter
hanterar, förvarar och förstör
på rätt sätt kemikalier
som behövs i de egna arbetsuppgifterna
och beaktar
olika ämnens egenskaper
och miljörisker i bekanta
arbetssituationer
tolkar de vanligaste produktmärkningarna
beräknar halter och ämnesmängder
samt skaffar
information ur skyddsinformationsblad
utför mätningar genom att
självständigt använda de
vanligaste mätmetoderna
och -instrumenten och kan
bedöma mätresultatens
tillförlitlighet
kan analysera mätningar
och observationer samt dra
slutsatser av resultaten
arbetar ergonomiskt och
enligt arbetarskyddsanvisningarna.
kan självständigt tillämpa
fysikens lagbundenheter i
sitt arbete
hanterar, förvarar och förstör
på rätt sätt kemikalier
som behövs i de egna arbetsuppgifterna
och beaktar
olika ämnens egenskaper
och miljörisker också i föränderliga
arbetssituationer
tolkar självständigt olika
slags produktmärkningar
inom branschen
beräknar smidigt halter och
ämnesmängder i olika slags
arbetssituationer i enlighet
med den information han/
hon hämtat ur olika informationskällor
använder smidigt de lämpligaste
metoderna och instrumenten
vid mätningar,
utför mätningar systematiskt
och omsorgsfullt och
kan bedöma observationernas
och mätningarnas noggrannhet
och tillförlitlighet
kan rapportera och presentera
resultaten samt
bedöma resultatens och
slutsatsernas noggrannhet
och pålitlighet
arbetar ergonomiskt och
enligt arbetarskyddsanvisningarna
och beaktar
självmant riskfaktorerna i
arbetsmiljön.
305

5
EXAMENSDELAR SOM KOMPLETTERAR YRKESKOMPETENSEN MÅL OCH BEDÖMNING I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
Nyckelkompetenser för livslångt lärande: 1. Lärande och problemlösning, 4. Hälsa, säkerhet
och funktionsförmåga, 6. Hållbar utveckling, 9. Matematik och naturvetenskaper,
10. Teknologi och informationsteknik.
Vid erkännande av kunnande ersätter gymnasiekurserna Fysiken som naturvetenskap
(FY1) och Människans kemi och kemin i livsmiljön (KE1) studierna i Fysik
och kemi i de examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (de gemensamma
studierna).
5.1.6 Samhälls-, företags- och arbetslivskunskap, 1 sv
Mål
Den studerande
• deltar i skötseln av gemensamma angelägenheter i läroanstalten och på arbetsplatsen
för inlärning i arbetet
• bedömer sina möjligheter att verka som aktiv medborgare och konsument
• kan använda tjänster som samhället erbjuder
• gör upp en plan för skötsel av sin egen ekonomi
• bedömer företagsamhetens och företagsverksamhetens betydelse för Finlands
nationalekonomi
• söker information om arbetsplatser inom den egna yrkesbranschen samt information
som gäller Europeiska unionen och medborgarna.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för
bedömning
Deltagande i läroanstalten
och på arbetsplatsen
för inlärning
i arbetet
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
deltar med handledning i
skötseln av gemensamma
angelägenheter
deltar på överenskommet
sätt i skötseln av gemensamma
angelägenheter samt
känner till den samhälleliga
beslutsprocessen
deltar självständigt skötseln
av gemensamma angelägenheter
samt känner till den
samhälleliga beslutsprocessen
306

Bedömning av
verksamhetsmöjligheterna
Användning av
samhällets tjänster
Skötsel av den egna
ekonomin
Bedömning av
centrala faktorer som
påverkar nationalekonomin
Sökning av information
om yrkesbranschens
arbetsplatser
samt om Europeiska
unionen
bedömer med handledning
sina möjligheter att verka
som medborgare och konsument
känner till vilka påverkningsmöjligheter,
rättigheter
och skyldigheter en
studerande har
skaffar information om
konsumentens centrala rättighteter
och skyldigheter
använder de tjänster som
studerande behöver och
förstår vilken andel en
medborgare har i finansieringen
av dem
gör under handledning upp
en plan över sina utgifter
och tillgångar
skaffar med handledning
information om finansieringsalternativ
och kostnader
som förorsakas av dem
bedömer med handledning
vilka centrala verkningar
företagsamheten har på sysselsättningen
söker information om
arbetsplatser inom sin
bransch lokalt
söker handledd information
som gäller Europeiska
unionens medborgare.
bedömer sina möjligheter
att verka som medborgare
och konsument
känner till de centrala påverkningsmöjligheterna,
rättigheterna, förmånerna
och skyldigheterna för studerande
och medborgare
känner till konsumentens
centrala rättigheter och
skyldigheter
använder tjänster som samhället
erbjuder och förstår
vilken andel en medborgare
har i finansieringen av dem
gör upp en plan över sina
utgifter och tillgångar
skaffar information om
finansieringsalternativ och
kostnader som förorsakas
av dem
bedömer vilken inverkan
företagsamheten och företagsverksamheten
har på
sysselsättningen
söker information om
arbetsplatser inom sin
bransch regionalt och nationellt
söker information som gäller
Europeiska unionen och
medborgarna.
bedömer sina möjligheter
att verka som aktiv medborgare
och konsument
känner till de centrala
demokratiska påverkningsmöjligheterna,
rättigheterna,
förmånerna och skyldigheterna
för studerande
och medborgare
känner till konsumentens
centrala rättigheter och
skyldigheter
använder självständigt
tjänster som samhället
erbjuder och förstår vilken
andel en medborgare har i
finansieringen av dem
gör upp en plan över sina
utgifter och tillgångar
skaffar information om
finansieringskällor och
jämför kostnader som förorsakas
av dem
bedömer självständigt vilka
verkningar företagsamheten
och företagsverksamheten
har på nationalekonomin
söker information om
arbetsplatser inom sin
bransch regionalt och nationellt
och i länderna i
Europeiska unionen
söker jämförande information
som gäller Europeiska
unionen och medborgarna.
Nyckelkompetenser för livslångt lärande: 2. Interaktion och samarbete, 5. Initiativförmåga
och företagsamhet, 11. Aktivt medborgarskap och olika kulturer.
Vid erkännande av kunnande ersätter gymnasiekurserna Samhällskunskap
(SL 1) och Ekonomisk kunskap (SL 2) studierna i Samhälls-, företags- och arbetslivskunskap
i de examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (de gemensamma
studierna).
307

5
EXAMENSDELAR SOM KOMPLETTERAR YRKESKOMPETENSEN MÅL OCH BEDÖMNING I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
5.1.7 Gymnastik, 1 sv
Mål
Den studerande
• främjar med hjälp av motion ett hälsosamt och aktivt levnadssätt och förstår
motionens betydelse för funktions- och arbetsförmågan
• bekantar sig mångsidigt med motion som främjar hälsa, psykiskt välmående
och uthållighet
• upprätthåller sin fysiska funktionsförmåga med hjälp av motion
• rör sig och fungerar ansvarsfullt både självständigt och i grupp
• främjar gruppens verksamhet och säkerhet genom sin verksamhet.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för
bedömning
Att stödja och stärka
den fysiska funktionsförmågan
Upprätthållande och
främjande av fysiskt,
psykiskt och socialt
välmående med hjälp
av motion
Interaktion och
samarbete
Beaktande av hälsa,
säkerhet och
funktionsförmåga
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
använder grundläggande
färdigheter som behövs vid
motionsutövning
upprätthåller sin fysiska
funktionsförmåga med
handledning
förstår med handledning
motionens betydelse för ett
fysiskt, psykiskt och socialt
välmående
deltar i motionstillfällen
enligt givna anvisningar
samt följer principerna om
rent spel
iakttar i allmänhet säkerhet
vid motionsutövning.
använder grundläggande
färdigheter som behövs vid
motionsutövning mångsidigt
upprätthåller sin fysiska
funktionsförmåga
förstår motionens betydelse
för det egna fysiska, psykiska
och sociala välmåendet
deltar aktivt i motionstillfällen
och följer principerna
om rent spel
fungerar i motionssituationer
tryggt både självständigt
och i grupp.
använder grundläggande
färdigheter som behövs
vid motionsutövning och
färdigheter i olika motionsgrenar
mångsidigt
följer med, utvärderar och
upprätthåller sin fysiska
funktionsförmåga
förstår motionens betydelse
för det fysiska, psykiska och
sociala välmåendet
deltar aktivt i motionstillfällen
och främjar principerna
om rent spel
främjar med sin verksamhet
säkerheten för gruppen.
308

Nyckelkompetenser för livslångt lärande: 2. Interaktion och samarbete, 4. Hälsa, säkerhet
samt funktionsförmåga.
Vid erkännande av kunnande ersätter gymnasiekursen Färdighet och kondition
(GY 1) studierna i Gymnastik i de examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen
(de gemensamma studierna).
5.1.8 Hälsokunskap, 1 sv
Mål
Den studerande
visar med sin verksamhet och sina kunskaper vilja och förmåga att upprätthålla
•
och främja hälsan
förstår vilka faktorer som påverkar den fysiska, psykiska och sociala funktions-
•
förmågan i det egna levnadssättet och i den egna omgivningen
inser vilken betydelse den mentala hälsan, den sexuella hälsan och människo-
•
relationerna har för människans välbefinnande
känner till tobakens och rusmedlens skadeverkningar och kan motverka fakto-
•
rer som sliter på hälsan
känner till levnadsmönster och vanor som främjar hälsan
•
inser sambanden mellan motion, föda, vila, sömn, rekreation, människorela-
•
tioner och hälsa och beaktar dem i sin verksamhet
identifierar centrala faktorer i branschen som belastar hälsan och arbetsför-
•
mågan och kan utveckla sina arbetssätt och säkerheten och sundheten i sin
arbetsmiljö i samarbete med andra
kan förebygga olyckor, behärskar de vanligaste första hjälpensituationerna och
•
kan hämta hjälp samt kan arbeta ergonomiskt
känner till hälsoskillnader hos befolkningen och riskfaktorerna för de vanli-
•
gaste folksjukdomarna och hur de kan förebyggas
identifierar faktorer som påverkar de egna krafterna och kan fungera på ett sätt
•
som främjar orken
kan vid behov använda hälsovårdstjänster, utövar hälsomotion och inser deras
•
betydelse för upprätthållande av funktionsförmågan.
309

5
EXAMENSDELAR SOM KOMPLETTERAR YRKESKOMPETENSEN MÅL OCH BEDÖMNING I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för
bedömning
Upprätthållande och
främjande av fysisk,
psykisk och social
hälsa och välmåga
Att använda verksamhetssätt
som främjar
fysisk, psykisk och
social hälsa och
säkerhet i verksamhetsmiljön
Att dra nytta av
hälsomotion och
hälsovårdstjänster
Förebyggande av
olyckor och första
hjälpen samt en ergonomisk
verksamhet
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
beaktar med handledning
de vanligaste levnadsmönstren
och vanorna för
att främja hälsan (såsom
motion, näring, vila, sömn,
rekreation, mental hälsa,
människorelationer, sexuell
hälsa) och är villig att främja
sin egen hälsa och ork
följer i arbetsgemenskapen
överenskomna verksamhetssätt
som främjar hälsan
och säkerheten, men behöver
handledning i nya
situationer
planerar och utövar handledd
motion som främjar
hälsan och kan vid behov
söka hjälp av hälsovårdstjänster
identifierar möjliga olycksfallsrisker,
kan hämta och
ge första hjälpen i de vanligaste
situationer där första
hjälpen krävs samt tillämpar
ergonomiska arbetssätt
i bekanta situationer
beaktar de levnadsmönster
och vanor som främjar
hälsan och välbefinnandet,
deltar i verksamhet som
främjar dem och den egna
orken
beaktar i sin verksamhet
faktorer som belastar hälsan
och funktionsförmågan
och vill främja sundhet och
säkerhet i sin verksamhet
och i sin arbetsmiljö
utövar motion som främjar
hälsan enligt ett eget uppgjort
program och använder
vid behov hälsovårdens
tjänster
förebygger med sin verksamhet
olyckor, kan hämta
och ge första hjälpen samt
tillämpa ergonomiska arbetssätt
fungerar på ett sätt som
främjar hälsan, välbefinnandet
och den egna orken,
motverkar faktorer som sliter
på hälsan och motiverar
sin verksamhet med utforskad
information om och
erfarenheter av sambandet
mellan levnadsmönster och
hälsan
beaktar mångsidigt i sin
verksamhet faktorer som
påverkar hälsan och säkerheten
och främjar med sin
egen verksamhet hela gemenskapens
välbefinnande
drar självständigt nytta av
hälsomotionens möjligheter
för att upprätthålla den
egna funktionsförmågan
och kan utnyttja hälsovårdstjänster
enligt vad
situationen kräver
fungerar omsorgsfullt och
förebygger olyckor, kan
hämta och ge första hjälpen
samt arbetar ergonomiskt
och så att han/hon inte
sliter på krafterna och kroppen
310

Behärskande av
faktorer som främjar
fysisk, psykisk och
social hälsa och välmåga,
faktorer som
förebygger folksjukdomar
och faktorer
som sliter på hälsan,
samt behärskande av
kunskapsunderlaget
om skadeverkningarna
i yrket
känner till de vanligaste
faktorerna och folksjukdomarna
som belastar hälsan
och funktionsförmågan,
men behöver handledning
för att skaffa information
om hur hälsan främjas samt
känner till de vanligaste
olägenheterna för hälsan
(såsom tobaksrökning och
användning av rusmedel).
utnyttjar i sin egen verksamhet
ett kunskapsunderlag
som främjar hälsan och
funktionsförmågan, känner
till faktorer som sliter på
hälsan samt hälsoskador
som beror på levnadsmönstret
och är medveten om
möjliga belastningsfaktorer
som hör ihop med det egna
yrket.
utnyttjar mångsidigt i sin
egen verksamhet kunskap
som främjar hälsan och
funktionsförmågan och
söker självständigt information
om möjliga skadeverkningar
inom sitt yrke.
Nyckelkompetenser för livslångt lärande: 1. Lärande och problemlösning, 2. Interaktion
och samarbete, 3. Yrkesetik, 4. Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga, 6. Hållbar
utveckling, 8. Kommunikation och mediekunskap, 10. Teknologi och informationsteknik.
Vid erkännande av kunnande ersätter gymnasiekursen Hälsokunskapens grunder
(HÄ 1) studierna i Hälsokunskap i de examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen
(de gemensamma studierna).
5.1.9 Konst och kultur, 1 sv
Mål
Den studerande
inser vilken betydelse konsten och kulturen har i det egna livet och utnyttjar
•
deras uttrycksformer i det mångkulturella samfundet
deltar i konst- och kulturevenemang, utvecklar kulturen i skolsamfundet och
•
upprätthåller dess estetiska uttryck
uttrycker tankar, erfarenheter och känslor t.ex. med musikens, dansens, tea-
•
terns, litteraturens eller bildkonstens medel och värdesätter uttryck och synsätt
hos andra
följer principerna om hållbar utveckling i materialval och i arbetets utföran-
•
de.
311

5
EXAMENSDELAR SOM KOMPLETTERAR YRKESKOMPETENSEN MÅL OCH BEDÖMNING I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för
bedömning
Utnyttjande av konst
och kultur
Att göra en produkt
Att värdesätta uttryck
och synsätt hos andra
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
deltar i konst- och kulturevenemang
planerar och gör på det sätt
som passar honom/ henne
bäst och med handledning
en produkt som uttrycker
de egna tankarna, erfarenheterna
och känslorna
beaktar enligt anvisningarna
att naturen och energin
sparas vid användning av
material och i utförandet av
arbetet
berättar om kulturella drag
som han/hon känt igen i
andras verk.
har omsorg om kulturen i
skolsamfundet och upprätthåller
dess estetiska uttryck
planerar och gör på det sätt
som passar honom/ henne
bäst en produkt, ett verk
eller en framställning som
uttrycker de egna tankarna,
erfarenheterna och känslorna
verkar så att naturen och
energin sparas vid användning
av material och i utförandet
av arbetet
ger konstruktiv respons på
andras verk och synsätt.
förnyar kulturen i skolsamfundet
genom att utveckla
dess estetiska uttryck
planerar och gör på det sätt
som passar honom/ henne
bäst en produkt, ett verk
eller en framställning som
tillämpar och uttrycker de
egna tankarna, erfarenheterna
och känslorna
väljer vid utförandet av arbetet
material så att naturen
och energin sparas
utvecklar sitt eget uttryckssätt
och värdesätter andras
synsätt.
Nyckelkompetenser för livslångt lärande: 2. Interaktion och samarbete, 6. Hållbar utveckling,
7. Estetik.
Vid erkännande av kunnande ersätter gymnasiekurserna Jag, bilden och kulturen
(KO 1) samt Miljö, plats och rum (KO 2) eller Musiken och jag (MU 1) eller
Ett flerstämmigt Finland (MU 2) studierna i Konst och kultur i de examensdelar som
kompletterar yrkeskompetensen (de gemensamma studierna).
5.2 Valfria examensdelar
Målen för de valfria studierna som kompletterar yrkeskompetensen (i punkt 5.2.2–
5.2.7) är angivna för studier med omfattningen 4 sv. Utbildningsanordnaren definierar
dessa studiers mål, centrala innehåll och bedömning utgående från den omfattning
studierna ges i den studerandes personliga studieplan.
312

5.2.1 Valfria tilläggsdelar till obligatoriska examensdelar som
kompletterar yrkeskompetensen
Som valfria examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen kan väljas tilläggsdelar
till examensdelar i punkt 5.1. Utbildningsanordnaren definierar dessa studiers
mål, centrala innehåll och bedömning.
5.2.2 Miljökunskap, 4 sv
Mål
Den studerande
• följer arbets- och verksamhetssätt i enlighet med principerna för hållbar utveckling
så, att de stöder uppnåendet av yrkesskicklighet och kompletterar
yrkeskompetensen
• fungerar så att energieffektivitet främjas och beaktar dess betydelse för klimatet
och naturen
• motverkar uppkomsten av avfall och sorterar avfall ändamålsenligt samt behärskar
livscykeln för produkter som är centrala med tanke på yrkesskickligheten
• utför arbete så att miljöriskerna minimeras samt handlar så att kulturarvet
värnas.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
313

5
EXAMENSDELAR SOM KOMPLETTERAR YRKESKOMPETENSEN MÅL OCH BEDÖMNING I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
Föremål för
bedömning
Kännedom om de
globalt, regionalt och
lokalt sett viktigaste
miljöproblemen och
om föreslagna
lösningar av dem
samt att verka enligt
hållbar utveckling och
på ett ansvarsfullt
sätt
Behärskande av
avfallshantering som
är central med tanke
på yrkesskickligheten
samt att motverka
uppkomsten av avfall
Att värna om kulturarvet
på ett sätt som
kompletterar yrkesskickligheten
Val av eko-effektiva
arbetsmetoder och
-material samt identifiering
av livscykeln
för produkter som är
centrala med tanke
på yrkesskickligheten
Att följa miljölagstiftningen
och att verka
enligt miljökvalitetssystem
Att skaffa och
utnyttja miljökunskapskällor
som är
centrala med tanke
på att uppnå yrkesskicklighet
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
känner till principerna för
hållbar utveckling i sitt
arbete
kan motverka uppkomsten
av avfall och kan med
handledning i vanliga arbetsuppgifter
sortera avfall
som uppstår
känner med handledning
till kulturarvets grunder
och betydelse
väljer med handledning
redskap och material som
främjar ekoeffektivitet
fungerar med instruktion i
sitt yrke enligt de centrala
miljöbestämmelserna
fungerar med handledning
enligt miljökvalitetssystem
i sitt yrke
söker med handledning
miljökunskap i olika källor
i en form som han/hon kan
utnyttja i sitt arbete.
känner till utmaningar för
en hållbar utveckling samt
sätt på vilka han/hon i
sitt arbete kan sträva efter
att för sin del verka enligt
principerna för hållbar
utveckling
kan motverka uppkomsten
av avfall och sorterar avfall
enligt anvisningar
kan i sitt yrke värna om
kulturarvet
väljer arbetsredskap och
metoder som främjar ekoeffektivitet
fungerar i sitt yrke enligt
miljöbestämmelserna
fungerar enligt miljökvalitetssystem
i sitt yrke
klassificerar, jämför och
strukturerar miljökunskap
som han/hon inhämtat och
bearbetar den i en form
som han/hon kan utnyttja i
sitt arbete.
känner till basfakta om
ämnens kretslopp och energiflöden
på jordklotet
känner till utmaningar för
en hållbar utveckling och
föreslagna lösningar för
dem samt kan i sitt arbete
fungera enligt principerna
för hållbar utveckling
kan motverka uppkomsten
av avfall vid planering och
anskaffning av produkter
och förpackningar samt
sorterar avfall självständigt
deltar aktivt i att värna om
kulturarvet i sin närmiljö
och främjar det i sitt yrke
väljer arbetsredskap och
metoder som främjar ekoeffektivitet
samt identifierar
livscykeln för deras inverkan
fungerar i sitt yrke enligt
miljöbestämmelserna och
förutser kommande förändringar
deltar aktivt i att bygga
upp och/eller utveckla
miljökvalitetssystem på sin
arbetsplats
klassificerar, jämför och
strukturerar miljökunskap
som han/hon inhämtat
samt bearbetar den självständigt
och tillämpar den i
sitt arbete.
314

Nyckelkompetenser för livslångt lärande: 1. Lärande och problemlösning, 3. Yrkesetik, 6.
Hållbar utveckling, 8. Kommunikation och mediekunskap, 10. Teknologi och informationsteknik.
Vid erkännande av kunnande ersätter gymnasiekursen Miljöekologi (BI 3) studierna
i Miljökunskap i de examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (de
gemensamma studierna).
5.2.3 Informations- och kommunikationsteknik, 4 sv
Mål
Den studerande
• använder informationstekniska hjälpmedel och system som behövs i uppgifter
inom maskin- och metallbranschen för sökande, hantering, bearbetning, lagring
och presentation av information
• tar i bruk och använder tilläggsutrustning för informationsteknik, nya funktioner
och program (vid behov med användarhjälp)
• använder i sitt arbete effektiva arbetssätt och arbetsmetoder, så som tiofingerssystemet
och olika tekniker för musanvändning
• använder operativsystemprogram samt tillämpar verktygsprogram, som textbehandlings-,
kalkyl-, e-post-, presentationsgrafik- och kalenderprogram för
att producera, bearbeta och presentera information som behövs i maskin- och
metallbranschen
• hanterar filer som producerats av tillämpningsprogram som används i uppgifter
i branschen och skaffar information som behövs i yrkesuppgifter med hjälp
av olika slags tjänster och tillämpningar för webbsökning
• använder nätverkskommunikationsmetoder och -tillämpningar för att sända
och distribuera information
• handlar i enlighet med anvisningar och bestämmelser gällande upphovsrätt,
dataskydd och datasekretess
• använder ergonomiskt riktiga arbetsställningar i sitt arbete.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
315

5
EXAMENSDELAR SOM KOMPLETTERAR YRKESKOMPETENSEN MÅL OCH BEDÖMNING I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
Föremål för
bedömningen
Informationssökning
och hantering
beaktar tekniska begränsningar
och möjligheter vid
hanteringen av filer
tillämpar branschrelaterade
söktjänster på internet enligt
situationens krav och
använder dem aktivt samt
bedömer informationens
tillförlitlighet och lämplighet
använder tillämpat verktygsprogram
för att producera
och bearbeta information
på det sätt som olika
situationer och omständigheter
i yrkesbranschen
kräver
använder tillämpat nätverkskommunikationens
möjligheter enligt olika
situationer och behov i
yrkesbranschen samt beaktar
ansvars- och dataskyddsaspekter
vid användningen
av dem
förutser och beaktar datasekretess-
och dataskyddsrisker
samt utvecklar sin
arbetsmiljö och sina verksamhetssätt
utgående från
dataskydds-, datasekretessoch
ergonomimålsättningarna.
Informationshantering
och bearbetning
Att sända och dela
information
Att iaktta upphovsrätt,
dataskydd,
datasekretess och
ergonomi
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
söker, sparar och kopierar
filer som behövs i arbetsuppgifterna
samt söker
information som behövs i
arbetsuppgifter från nättjänster
använder verktygsprogram,
såsom textbehandlings-,
kalkyl-, e-post-, presentationsgrafik-
och kalenderprogram
i arbetsuppgifterna
använder nätverkskommunikationsmetoder
i skötseln
av arbetsuppgifterna
handlar enligt upphovsrätts-,
dataskydds- och
datasekretess- och ergonomianvisningar
och -bestämmelser.
kan ändamålsenligt och
effektivt hantera filer som
behövs i yrket samt söktjänster
på internet
använder smidigt verktygsprogram
för att producera
och bearbeta information
som har med yrket att göra
använder smidigt olika
nätverkskommunikationsmetoder
för att sända och
distribuera yrkesrelaterad
information
använder i sitt arbete verksamhetssätt
som ergonomiskt
rekommenderas.
Nyckelkompetenser för livslångt lärande: 1. Lärande och problemlösning, 2. Interaktion
och samarbete, 8. Kommunikation och mediekunskap, 9. Matematik och naturvetenskaper,
10. Teknologi och informationsteknik.
I gymnasiets läroplansgrunder finns det inte någon kurs som skulle kunna
ersätta studierna i Informations- och kommunikationsteknik i den grundläggande yrkesutbildningen.
316

5.2.4 Etik, 4 sv
Mål
Den studerande
• funderar över vad värderingar, normer och åskådningar betyder i hans/hennes
eget liv, i relationerna mellan människor och i arbetet
• motiverar sina egna val och kan bedöma deras verkningar med tanke på människovärde,
rättvisa och hållbar utveckling
• visar i sin verksamhet ärlighet och ansvarsfullhet, respekterar andra människor
samt iakttar goda vanor i sitt arbete och i sina människorelationer
• funderar över etiska frågor och problem som gäller det egna livet, människorelationer,
samhället, miljön och arbetslivet
• kan både självständigt och tillsammans med andra lösa den egna branschens
värde- och normkonflikter inom arbetslivet på ett etiskt acceptabelt sätt
• handlar etiskt i olika konflikt- och krissituationer
• har beredskap att medverka i utvecklande av värdegrunden och de etiska verksamhetsprinciperna
för maskin- och metallbranschen
• skaffar information om det yrkesetiska kunskapsunderlaget för den egna branschen
och övriga branscher och förstår samt använder det som en yrkesmässig
kraftresurs i sitt arbete
• upptäcker och känner igen etiska problemsituationer i maskin- och metallbranschen,
hanterar dem och motiverar sina åsikter om dem.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för
bedömningen
Att fundera över
etiska frågor
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
diskuterar med handledning
värderingar samt
etiska och åskådningsmässiga
frågor som gäller det
egna livet och relationerna
till andra människor
diskuterar etiska, åskådningsmässiga
frågor och
värderingar som gäller det
egna livet och relationerna
till andra människor
funderar över vad värderingar,
normer och olika
åskådningar betyder i det
egna livet, i relationerna
mellan människor, i arbetet
och i samhället
317

5
EXAMENSDELAR SOM KOMPLETTERAR YRKESKOMPETENSEN MÅL OCH BEDÖMNING I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
Etisk verksamhet
Att skaffa information
och använda ett
etiskt kunskapsunderlag
i arbetet
Hantering av värdeoch
normkonflikter i
arbetet
verkar enligt goda vanor
och ansvarsfullt i sitt arbete
och i dess problemsituationer,
men behöver stöd och
handledning i nya situationer
skaffar med handledning
information om etiska
frågor inom den egna branschen
och använder kunskapsunderlaget
i bekanta
situationer
kan med handledning upptäcka
etiska problemsituationer
i sitt yrke och löser
etiskt värde- och normkonflikter
som gäller det egna
arbetet tillsammans med
medlemmar i sin grupp.
verkar ansvarsfullt och
etiskt i konflikt- och krissituationer
i sitt arbete och
i arbetslivet
skaffar information om det
yrkesetiska kunskapsunderlaget
för den egna branschen
och övriga branscher
och använder det i sitt eget
liv och i sitt arbete
känner igen etiska problemsituationer
i sitt yrke
och söker lösningar på dem
tillsammans med andra
samt bedömer lösningens
verkningar ur de centrala
parternas synvinkel.
verkar självständigt,
ansvarsfullt och etiskt i
olika slags konflikt- och
krissituationer i sitt arbete
och i arbetslivet och kan
motivera sin verksamhet
skaffar aktivt information
om det yrkesetiska kunskapsunderlaget
för den
egna branschen och övriga
branscher och använder det
som en yrkesmässig kraftresurs
i sitt arbete
motiverar sina val och vill
delta i utvecklandet av
en värdegrund och etiska
principer för den egna
branschen
känner självständigt
igen etiska problemsituationer
i arbetslivet och den
egna branschen, kan lösa
dem etiskt och bedöma
deras verkningar med tanke
på människovärde, rättvisa
och hållbar utveckling.
Nyckelkompetenser för livslångt lärande:1. Lärande och problemlösning, 3. Yrkesetik, 6.
Hållbar utveckling, 8. Kommunikation och mediekunskap, 10. Teknologi och informationsteknik.
Vid erkännande av kunnande ersätter gymnasiekursen Introduktion i filosofiskt
tänkande (FI1) eller någon av helheterna a) Religionens natur och betydelse (RE 1),
Kyrkan, kulturen och samhället (RE 2) och Människans liv och etik (RE 3), eller b)
Den ortodoxa världen (RO 1), Dogmatik och etik (RO 2) och Bibelkunskap (RO 3),
eller c) Ett gott liv (LK 1), Världsbilden (LK 2) och Individen och samhället (LK 3)
studierna i Etik i de examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (de gemensamma
studierna).
318

5.2.5 Kulturkännedom, 4 sv
Mål
Den studerande
• fungerar tillsammans med människor från olika kulturer
• kan hälsa, ta emot gäster och diskutera med dem
• kan i sin verksamhet beakta gränserna för vad som passar sig samt männens
och kvinnornas olika roller, anvisningar för klädsel och uppträdande samt även
oskrivna regler och normer
• känner igen skillnader mellan olika kulturer i umgänget och hierarkin på arbetsplatsen
och i PR-verksamhet i anslutning till arbetet samt uppträder sakligt
i vanliga situationer som förekommer på arbetsplatsen, särskilt vid kundbetjäning
• presenterar sitt lands allmänna kulturtraditioner för representanter för andra
kulturer, såsom centrala historiska fakta, sevärdheter, konst, idrottsprestationer
och nöjen samt kunnande, arbetssätt och innovationer i maskin- och metallbranschen
• reflekterar över olika länders tolkningar av historiska händelser och ställer betydelsefulla
händelser och tidsperioder i sin hembygd och i sitt land i relation
till grannländernas och världens historia
• jämför centrala kulturströmmar och -påverkningar i sitt eget land och Europa
• identifierar särdragen för den egna branschen i andra länder.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
319

5
EXAMENSDELAR SOM KOMPLETTERAR YRKESKOMPETENSEN MÅL OCH BEDÖMNING I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
Föremål för
bedömningen
Att beakta de vanligaste
kulturdragen
Uppträdande och
klädsel i olika situationer
samt att möta
människor som är
annorlunda
Att beakta särdragen
inom den egna
branschen
Att uppträda i
enlighet med organisationsmiljön
och
uppgiften
Att beakta invandrarnas
och övriga
minoritetskulturers
centrala kulturhistoria
och aktuella situation
Att dra nytta av
språkkunskaper och
kulturkännedom
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
identifierar allmänna drag i
andra kulturer
identifierar kulturella skillnader
i människors dagliga
verksamhet i Finland och
på andra håll
identifierar särdragen för
den egna branschens
tjänster och produkter i
olika länder
identifierar centrala saker i
sitt arbete
söker information om invandrares
och övriga minoritetskulturers
bakgrund
använder sina förvärvade
språkkunskaper i bekanta
situationer.
identifierar kulturella skillnader
i andras verksamhet
fungerar oberoende av kulturskillnader
tillsammans
med andra
jämför den egna kulturens
särdrag med motsvarande i
andra kulturer
berättar centrala fakta om
Finland och om sitt arbete
för utländska gäster
beaktar oberoende av etnisk
bakgrund, språk, handikapp
eller ålder andra i
arbetet
använder sina förvärvade
språkkunskaper i internationella
kontakter.
beaktar vid mötet med
människor deras kulturella
bakgrund
möter även utländska arbetskamrater,
kunder och
gäster utan kulturkonflikter
beaktar i sin verksamhet
karakteristiska drag från
olika kulturer
utvecklar sin egen organisation
utgående från erfarenheter
som andra delgett
beaktar oberoende av etnisk
bakgrund, språk, handikapp
eller ålder andra vid
planering och utförande av
arbete
fungerar i internationella
relationer genom att utnyttja
språkkunskaperna.
Nyckelkompetenser för livslångt lärande: 2. Interaktion och samarbete, 8. Kommunikation
och mediekunskap, 11. Aktivt medborgarskap och olika kulturer.
I gymnasiets läroplansgrunder finns det inte någon kurs som skulle kunna
ersätta studierna i Kulturkännedom i den grundläggande yrkesutbildningen.
320

5.2.6 Psykologi, 4 sv
Mål
Den studerande
• ger akt på och förstår mångsidigt människan och de faktorer som inverkar på
hennes agerande
• identifierar, förstår och hanterar psykiska fenomen med hjälp av psykologiska
kunskaper och begrepp
• tillämpar psykologiska kunskaper i arbetet i maskin- och metallbranschen
• tillämpar inlärningspsykologi i sina egna studier
• kan göra iakttagelser och tänka kritiskt
• kan ge akt på känslornas inverkan i interaktions- samt olika slags gruppsituationer
• förklarar sitt eget och andras beteende med hjälp av psykologiska och socialpsykologiska
kunskaper
• kan fungera så att det egna psykiska välbefinnandet och avklarandet av arbetsuppgifter
i den egna branschen främjas
• klarar av kundservice- och grupparbetssituationer i anknytning till sitt arbete.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
Föremål för
bedömningen
Kännedom om
psykologins begrepp
och att förklara och
förstå mänsklig
verksamhet
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
känner till psykologins
centrala begrepp och förstår
vilket samband de har med
mänsklig verksamhet
använder psykologisk
kunskap för att förklara
mänsklig verksamhet i vanliga
vardags- och arbetslivssituationer
kan tillämpa kunskaper
i kognitiv psykologi och
personlighetspsykologi i
vanliga situationer i arbetslivet
och kan med hjälp av
dem förklara både sin egen
och andras verksamhet
321

5
EXAMENSDELAR SOM KOMPLETTERAR YRKESKOMPETENSEN MÅL OCH BEDÖMNING I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
Kännedom om
människans psykiska
utveckling
Inlärning och självkännedom
Att förstå vilken
inverkan motivationen,
känslorna och
engagemanget har
på egna och andras
arbetsprestationer
Upprätthållande av
psykisk arbets- och
funktionsförmåga
Att fungera i människorelations-
och
interaktionssituationer
på arbetsplatsen
Kännedom om socialpsykologins
betydelse
i samhällslivet
känner till de psykologiska,
biologiska och sociala faktorer
som utgör grunden
för individens psykiska
utveckling
känner till centrala faktorer
som inverkar på inlärningssituationen
beaktar motivationens,
känslornas och engagemangets
betydelse för de
egna prestationerna
främjar med handledning
sin psykiska arbets- och
funktionsförmåga
tillämpar centrala psykologiska
kunskaper när han/
hon fungerar i vanliga
kundbetjänings- och interaktionssituationer
på
arbetsplatsen
känner till socialpsykologins
centrala begrepp.
förstår sambanden mellan
de faktorer som utgör
grunden för den psykiska
utvecklingen i olika livsskeden
och i olika åldrar
bedömer med handledning
sitt eget lärande genom att
stöda sig på psykologisk
kunskap
fungerar tillsammans med
olika slags människor i sin
arbets- och studiegemenskap
och förstår vilken
inverkan motivationen och
engagemanget har på arbetsprestationerna
förstår vilken inverkan
ett engagemang i arbetet
och en identifikation med
gruppen har på arbetsprestationerna
och på trivseln i
arbetet
känner till medel att upprätthålla
det psykiska välbefinnandet
och påverkar
välbefinnandet i arbetsgemenskapen
på ett positivt
sätt
förstår att definitionen av
mental hälsa är mångfacetterad
känner till den sociala interaktionens
och kulturens
betydelse för människans
psykiska verksamhet samt
identifierar olika slags ledarstilar
och deras inverkan
på arbetskulturen
förstår vilken inverkan roller,
normer och gruppdynamiken
har på olika grupper
i samhället.
förstår eventuella problem i
individens psykiska utveckling
och förstår att man kan
påverka utvecklingen
förstår inlärning på basis av
psykologisk kunskap och
tillämpar den i sina egna
studier
tillämpar psykologiska baskunskaper
om människans
tänkande, varseblivning,
personlighetsdrag, känslor
och andra faktorer som
reglerar beteendet
använder psykologisk
kunskap för att förbättra
sin självkännedom och sin
jagbild
är medveten om sina egna
och andras känslor samt
behärskar sina känslor och
attityder i arbetslivet enligt
situationens krav
är medveten om de psykiska
faktorer som inverkar
på den egna orken och
stresshanteringen och
kan påverka dem så att det
främjar den egna orken
kan vid behov söka hjälp
för egna eller den närmaste
kretsens problem med den
mentala hälsan
fungerar samarbetsvilligt
i olika roller i arbetslivet
och förstår ledarskapets
betydelse
förstår med hjälp av socialpsykologisk
kunskap
agerandet hos människor
som kommer från olika
samhällsförhållanden och
kulturbakgrund.
322

Nyckelkompetenser för livslångt lärande: 1. Lärande och problemlösning, 2. Interaktion
och samarbete, 3. Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga.
Vid erkännande av kunnande ersätter gymnasiekursen Psykisk aktivitet, lärande
och interaktion (PS 1) en (1) studieveckas studier i Psykologi i de examensdelar som
kompletterar yrkeskompetensen (de gemensamma studierna). Om den studerande
utöver nämnda gymnasiekurs avlagt Människans psykiska utveckling (PS 2), Motivation,
känslor och intelligent aktivitet (PS 4) och Personligheten och den mentala hälsan
(PS 5) ersätter dessa studierna i Psykologi i de examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen
(de gemensamma studierna).
5.2.7 Företagsverksamhet, 4 sv
Mål
Den studerande
• utvecklar en affärsidé eller produktifierar sitt eget kunnande till företagsverksamhet
• bedömer behovet av utveckling utgående från förändringar i omvärlden, kundernas
behov, konkurrensen, arbetsmiljön och sin egen kompetens
• följer i sin företagsverksamhet principerna om en resultatrik verksamhet samt
beaktar vilken inverkan kostnadsstrukturen och den egna arbetsinsatsen har
för lönsamheten.
Bedömning
I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer
av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen
för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.
323

5
EXAMENSDELAR SOM KOMPLETTERAR YRKESKOMPETENSEN MÅL OCH BEDÖMNING I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
Föremål för
bedömningen
Utveckling av en
affärsidé eller produktifiering
av den egna
kompetensen
Planering av företagsverksamheten
Bedömningskriterier
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
utvecklar med handledning
som medlem i en grupp en
affärsidé eller produktifierar
sin egen kompetens
utreder med handledning
verksamhetssätt, centrala
tjänster eller produkter som
hör till den egna företagsverksamheten
söker med handledning
information om behov av
att utveckla produkter och
tjänster t.ex. utgående från
förändringar i omvärlden,
kundernas behov, konkurrensen,
eller företagets kunnande
kartlägger med handledning
lösningsalternativ
jämför med handledning
olika slags alternativ
väljer med handledning
det alternativ som ska förverkligas
och gör upp en
verksamhetsplan, som innehåller
central information
om genomförandet
diskuterar planen och gör
de ändringar som man
kommit överens om
utvecklar som medlem i
en grupp en affärsidé eller
produktifierar sin egen
kompetens
utreder i samarbete verksamhets-
eller affärsidéer
samt centrala tjänster och
produkter som hör till den
egna företagsverksamheten
söker i samarbete information
om behov av att
utveckla produkter och
tjänster t.ex. utgående från
förändringar i omvärlden,
kundernas behov, konkurrensen,
eller företagets kunnande
kartlägger olika slags lösningsalternativ
jämför alternativ och ställer
upp kvalitets- och kostnadsmål
som beaktar hållbar
utveckling
presenterar alternativen för
t.ex. en sakkunnig, arbetsledningen
eller en kund
väljer i samarbete ett alternativ
och gör upp en verksamhetsplan
som innehåller
central information om
genomförandet
presenterar planen och ändrar
den på basis av respons
utvecklar på eget initiativ
en affärsidé eller produktifierar
sin egen kompetens
och drar nytta av sakkunskapen
inom arbetsgemenskapen
utreder olika företags eller
organisationers verksamhets-
eller affärsidéer samt
centrala tjänster och produkter
som har med företagsverksamhet
att göra
söker självständigt information
om behov av att
utveckla produkter och
tjänster t.ex. utgående från
förändringar i omvärlden,
kundernas behov, konkurrensen,
eller företagets kunnande
kartlägger på eget initiativ
olika slags lösningsalternativ
jämför alternativ och ställer
upp kvalitets- och kostnadsmål
som beaktar hållbar
utveckling
presenterar de alternativ
som han/hon anser vara
bäst för t.ex. en sakkunnig,
arbetsledningen eller en
kund samt förhandlar med
ifrågavarande part
väljer eller kommer överens
om ett genomförbart
alternativ och gör upp en
verksamhetsplan som innehåller
central information
om genomförandet
presenterar planen och
utvecklar den på basis av
respons
324

Förverkligande av
utvecklingsprojekt
eller företagsverksamhet
Utvärdering av förverkligandet
av den
egna verksamheten,
projektet eller företagsverksamheten
Presentation av
utvecklingsprojektet
eller företagsverksamheten
Resultatrik och
totalekonomisk
verksamhet
verkställer med handledning
den verksamhetsplan
han/hon gjort upp
använder med handledning
vanliga arbetsmetoder,
redskap och material som
verksamhetsplanen förutsätter
och utnyttjar informationsteknik
fungerar med handledning
tillsammans med en sakkunnigpart
i olika skeden
av verksamheten
verkar i företaget så att han/
hon följer arbetarskyddsanvisningar
och överenskomna
principer för hållbar
utveckling
utvärderar med handledning
sin verksamhet och
företagsverksamhetens utveckling
genomför överenskomna
förändringar
presenterar med handledning
genomförandeskedet
och dess resultat
fungerar med handledning
i sitt arbete eller i sin företagsverksamhet
så att han/
hon iakttar en lönsam verksamhet
beräknar med handledning
den egna arbetsinsatsens
andel av kostnaderna.
verkställer den verksamhetsplan
han/hon gjort upp
använder vanliga arbetsmetoder,
redskap och material
som verksamhetsplanen
förutsätter och utnyttjar
informationsteknik
fungerar tillsammans med
en sakkunnigpart i olika
skeden av verksamheten
verkar i företaget så att han/
hon följer arbetarskyddsanvisningar
och överenskomna
principer för hållbar
utveckling
utvärderar sin verksamhet
och företagsverksamhetens
utveckling
kommer överens om eventuella
förändringar
presenterar genomförandeskedet
och dess resultat
fungerar i sitt arbete eller i
sin företagsverksamhet så
att han/hon iakttar en lönsam
verksamhet
beräknar kostnaderna för
verksamheten och den egna
arbetsinsatsens andel av
dem.
verkställer på eget initiativ
den verksamhetsplan han/
hon gjort upp
använder arbetsmetoder,
redskap och material som
verksamhetsplanen förutsätter
i växelverkan med sin
arbetsgemenskap och utnyttjar
informationsteknik
drar i olika skeden av verksamheten
nytta av sakkunnignätverk
verkar i företaget så att han/
hon följer arbetarskyddsanvisningar
och särskilt
principer för kvalitet och
hållbar utveckling
utvärderar sin verksamhet
och företagsverksamhetens
utveckling i relation till de
uppställda målen
framför motiverade förändrings-
eller förbättringsförslag
och kommer överens
om hur de ska genomföras
presenterar hela sitt utvecklingsprojekt
eller sin
företagsverksamhet och
dess resultat på ett sätt som
passar projektets karaktär
fungerar i sitt arbete, i
sin arbetsmiljö eller i sin
företagsverksamhet så att
han/hon iakttar en lönsam
verksamhet
verkar kostnadseffektivt
och beaktar tidsresurser och
andra tillgängliga resurser
beräknar kostnaderna för
verksamheten och den egna
arbetsinsatsens andel av
dem.
Nyckelkompetenser för livslångt lärande: 1. Lärande och problemlösning, 2. Interaktion
och samarbete, 5. Initiativförmåga och företagsamhet, 6. Hållbar utveckling, 10.
Teknologi och informationsteknik.
I gymnasiets läroplansgrunder finns det inte någon kurs som skulle kunna
ersätta studierna Företagsverksamhet i den grundläggande yrkesutbildningen.
325

6
FRITT VALBARA EXAMENSDELAR I
DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN, 10 SV
Den studerande ska i sin examen innefatta 10 studieveckor fritt valbara examensdelar,
vars mål och bedömning även ska ingå i den studerandes personliga studieplan.
De fritt valbara examensdelarna kan utgöras av yrkesinriktade examensdelar eller
examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier) inom
det egna utbildningsområdet eller något annat område, gymnasiestudier eller studier
som förbereder för avläggande av studentexamen eller för fortsatta studier, arbetserfarenhet
eller handledda fritidsintressen som stöder de allmänna och yrkesinriktade
målen med utbildningen samt den studerandes personlighetsutveckling.
326

7
BEDÖMNING AV DE STUDERANDE I
DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
7.1 Syfte och mål för bedömningen
Utöver vad som bestäms i lagen om ändring av lagen om yrkesutbildning
(L 601/2005, 25 §) ska bedömningen fungera som handledning, motivation och
uppmuntran för de studerande att nå sina mål och förstärka utvecklingen av en positiv
självbild hos de studerande och deras utveckling som yrkesmänniskor.
Förutom att handleda och uppmuntra de studerande ska bedömningen även
ge information om de studerandes kunnande till de studerande själva, till lärare och
arbetsgivare samt för ansökan till fortsatta studier.
7.2 Information om bedömningen
Bedömningen av den studerande bildar en helhet, över vilken utbildningsanordnaren
i sin läroplan ska göra upp en plan för bedömningen av de olika examensdelarna.
I den ingår en av organet godkänd plan för genomförandet och bedömningen
av yrkesprov. (L 601/2005, 25 a §).
De studerande och alla som deltar i bedömningen ska innan studierna börjar
informeras om principerna för bedömningen och principernas tillämpning
(F 603/2005, 3 §). Information ska ges åtminstone om syftet med och målen för
bedömningen, identifiering och erkännande av kunnande, bedömningen av inlärningen
och kunnandet inklusive inlärning i arbetet och yrkesprov, föremålen och
kriterierna för bedömningen, besluten om vitsord, förnyad bedömning och höjning
av vitsord, rättelse av bedömningen samt erhållande av examensbetyg.
7.3 Identifiering och erkännande av den studerandes kunnande
Utbildningsanordnaren ska informera de studerande om hurdant material och hurdana
dokument man måste uppvisa för att kunnande ska identifieras och erkännas
samt när de studerande ska ansöka om identifiering och erkännande av kunnande
(F 603/2005, 3 §).
327

7
BEDÖMNING AV DE STUDERANDE I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
Identifiering av kunnande
Utöver vad som bestäms i statsrådets förordning om ändring av förordningen om
yrkesutbildning (F 603/2005, 10 §, 1 mom.) ska de studerandes kunnande bedömas
redan då studierna inleds. De studerandes kunnande och utgångsnivå ska
klarläggas för att deras starka sidor ska kunna identifieras och för att erkännande av
tidigare förvärvat kunnande ska kunna fastställas. Identifieringen av kunnandet utgör
grunden för uppställandet av de personliga målen för de studerande, men också
för besluten om vilken handledning och vilket stöd som behövs.
För att identifiera kunnandet förs ett utvärderingssamtal mellan den studerande
och läraren eller lärarna. För att främja identifieringen av kunnandet måste
man utveckla olika slags utvärderingsmetoder som underlättar identifieringen.
Erkännande av kunnande
328
Utöver vad som bestäms i lagen om yrkesutbildning och förordningen om ändring
av förordningen om yrkesutbildning (L 601/2005, 30 §, F 603/ 2005, 12 a §), bör
man genom erkännande av kunnande undvika överlappningar i studierna och förkorta
studietiden.
Ifall man vid identifieringen av kunnandet konstaterar att målen eller en del
av målen som ställs för examensdelen är uppnådda, ska kunnandet erkännas. Erkännandet
av kunnandet antecknas i den personliga studieplanen. I kapitel 8.1 behandlas
den personliga studieplanen närmare.
Erkännande av kunnande är en del av bedömningen av de studerande och
samma föreskrifter som för all annan bedömning (L 601/2005, 25 §, 25 a §, 25 c
§) gäller för det. Med erkännande av kunnande ersätts eller tillgodoräknas studier
som ingår i examen. Examensdelar som ersatts genom erkännande av kunnande
antecknas i examensbetyget (kap. 7.9). Det är läraren eller lärarna i de aktuella studierna
som beslutar om erkännande av kunnande. Någon allmän tidsgräns före vilken
förvärvat kunnande inte kan erkännas kan inte sättas, men man kan kontrollera hur
aktuellt kunnandet är. Vid behov måste den studerande påvisa att hans eller hennes
kunnande motsvarar de krav på yrkesskicklighet som examen ställer och examensmålen.
Studier bedömda i ett examensbetyg från en annan yrkesinriktad grundexamen
eller från gymnasiets slutbetyg ersätter motsvarande examensdelar som kompletterar
yrkeskompetensen (gemensamma studier), fritt valbara examensdelar och
andra valbara examensdelar som ingår i de yrkesinriktade studierna, sammanlagt
högst 40 studieveckor. I kapitel 5 redogörs för hur examensdelar som kompletterar
yrkeskompetensen kan ersättas med gymnasiestudier.

Om vitsord saknas för kunnande som täcker en hel examensdel och som förvärvats
genom tidigare studier eller på annat sätt, ska kunnandet påvisas för att
vitsord ska ges i examensbetyget. Vid påvisandet av kunnande i yrkesinriktade examensdelar
utnyttjas yrkesproven. Vid erkännande av en examensdel i en yrkes- eller
specialyrkesexamen antecknas i examensbetyget det godkända vitsord som den
aktuella examenskommissionen gett.
Vitsorden för examensdelar som har ersatts genom erkännande av kunnande
eller räknats tillgodo kan höjas under utbildningen. Höjningar av vitsord efter utbildningen
görs som privatstuderande.
Omvandling av vitsord
För vitsordsskalan gäller vad som bestäms i förordningen om ändring av förordningen
om yrkesutbildning (F 488/2008, 10 §). Den studerande ska bedömas enligt
bedömningspraxis vid den läroanstalt där studierna avläggs. Om läroanstalternas
vitsordsskalor skiljer sig från varandra, ska den läroanstalt som erkänner kunnandet
omvandla vitsorden och avgöra motsvarigheten till den studerandes fördel. Vitsorden
ska omvandlas enligt följande:
VITSORDSSKALA
1–3 1–5 5–10
berömlig 3 berömlig 5
utmärkt 10
berömlig 9
god 2
god 4 god 8
god 3 nöjaktig 7
nöjaktig 1
nöjaktig 2 försvarlig 6
nöjaktig 1 hjälplig 5
7.4 Bedömning av inlärning och kunnande
Bedömningen av den studerande är kriteriebaserad, varvid den studerandes inlärning
och kunnande alltid jämförs antingen mot kraven på yrkesskicklighet i de
yrkesinriktade examensdelarna eller mot målen i de examensdelar som kompletterar
yrkeskompetensen (gemensamma studier) samt de bedömningskriterier som utarbetats
utgående från dem.
329

7
BEDÖMNING AV DE STUDERANDE I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
Den studerande har rätt att lära sig innan det kunnande som fastställs i målen
och kraven på yrkesskicklighet bedöms för vitsord i examensbetyget.
Bedömning av inlärning
Målet för bedömningen av inlärningen är att de studerande vet vad de kan och vad
de ännu måste lära sig. Vid bedömningen av inlärningen ska läraren eller arbetsplatshandledaren
använda sådana metoder som motiverar och aktiverar den studerande.
Med hjälp av dessa får den studerande stöd och motivation att uppnå målen,
samtidigt som den studerandes förmåga till självvärdering utvecklas. De studerande
bedömer sin inlärning utgående från kraven på yrkesskicklighet, målen och bedömningskriterierna
i examensdelarna.
Inlärningen bedöms under hela utbildnings- och studietiden genom att de
studerande ges muntlig eller skriftlig respons på hur inlärningen framskrider. Någon
numerisk bedömning behövs inte vid bedömningen av inlärningen. Genom att i
responsen lyfta fram de studerandes starka sidor, stöder och vägleder man de studerande
till så goda prestationer som möjligt. Utgående från bedömningen av inlärningen
görs de ändringar som behövs i undervisningen och i stödet för inlärningen.
Ändringarna antecknas i den personliga studieplanen.
Bedömning av kunnandet
Baserat på bedömningen av kunnandet ges de studerande vitsord för betyget med
hjälp av den bedömningsskala som anges i den gällande förordningen om yrkesutbildning.
Vid bedömningen av kunnandet ska bedömningsmetoderna väljas så, att det
mäter hur de uppställda kraven på yrkesskicklighet eller målen har uppnåtts, hur de
passar för de studiemetoder som har använts och hur de stöder de studerandes inlärning.
De studerande ska ha möjlighet att påvisa sitt kunnande på ett mångsidigt
sätt och även själva utvärdera sitt kunnande.
Yrkesskickligheten inom de yrkesinriktade examensdelarna bedöms genom yrkesprov
och annan bedömning av kunnandet. Genom yrkesproven bedöms i så vid
omfattning som möjligt det kunnande som fastställs i kraven på yrkesskicklighet,
eller åtminstone i det som fastställts i examensgrunderna. Vid behov kompletterar
annan bedömning av kunnandet det kunnande som förutsätts i kraven på yrkesskicklighet.
Utbildningsanordnaren beslutar om metoderna för annan bedömning
av kunnandet i sin plan för bedömningen av de studerande.
330

Yrkesprov
Utöver vad som i lagen om yrkesutbildning och statsrådets förordning om ändring
av förordningen om yrkesutbildning (L 601/2005, 25 §, 25 a §, 25 b §, F 603/2005
5 §) bestäms om yrkesprov, organ för yrkesprov, bedömning av yrkesprov, bedömare,
kvaliteten på platsen för yrkesprov och skydd i arbetet ska yrkesproven planeras,
genomföras och bedömas i samarbete mellan läroanstalterna och arbetsplatserna
utgående från examensgrunderna.
I yrkesproven påvisas kraven på yrkesskicklighet i de yrkesinriktade examensdelarna
enligt vad som bestäms i kapitel 4. Yrkesprov ska genomgås i alla yrkesinriktade
examensdelar, även i valbara examensdelar, om de är yrkesinriktade. Separata
yrkesprov genomgås inte i examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma
studier) eller i fritt valbara examensdelar. Genom beslut av utbildningsanordnaren
kan yrkesprov emellertid genomgås även i fritt valbara examensdelar,
om de är yrkesinriktade.
Vitsord för yrkesprovet ges i alla yrkesinriktade examensdelar. Ett yrkesprov
kan gälla en eller flera examensdelar på en och samma gång. Om kunnandet i flera
examensdelar bedöms vid ett och samma yrkesprov, ska varje examensdel ges ett
separat vitsord enligt föremålen för bedömning. Om yrkesprov inom en examensdel
genomgås i flera delar, ges vitsord för varje del enligt föremålen för bedömning, men
helhetsvitsordet ges inte förrän alla delar har avlagts.
Yrkesproven förläggs under hela utbildningen. De studerande ska ha möjlighet
att före yrkesprovet förvärva det kunnande som behövs i yrkesprovet samt ha
möjlighet att förbättra sina prestationer utgående från den respons de får i samband
med yrkesproven. Den plan för genomförande och bedömning av yrkesprov som
organet för yrkesproven har godkänt ska innehålla principer för sammanjämkande
av yrkesprov och inlärning i arbetet.
De studerande har möjlighet att avlägga yrkesprov även utomlands. Då ska
detta avtalas på förhand.
Utbildningsanordnaren ska se till att de studerande får tillräckligt stöd och
tillräcklig handledning för yrkesproven. Stödet och handledningen ska ges före och
under yrkesproven samt efter yrkesproven i form av handledande respons.
331

7
BEDÖMNING AV DE STUDERANDE I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
Föremål för bedömning och bedömningskriterier
I examensgrunderna har man för varje examensdel angett föremålen för bedömning
(vad) och bedömningskriterierna (hur) på nivåerna nöjaktiga N1, goda G2 och
berömliga B3. Bedömningen gäller
• behärskandet av arbetsprocessen
• behärskandet av arbetsmetoder, -redskap och material
• behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet och
• behärskandet av nyckelkompetenser för livslångt lärande.
Till nyckelkompetenserna för livslångt lärande hör lärande och problemlösning, interaktion
och samarbete, yrkesetik, hälsa, säkerhet och funktionsförmåga, initiativförmåga
och företagsamhet, hållbar utveckling, estetik, kommunikation och mediekunskap,
matematik och naturvetenskaper, teknologi och informationsteknik samt
aktivt medborgarskap och olika kulturer. Inom föremålet för bedömning Nyckelkompetenser
för livslångt lärande bedöms följande fyra nyckelkompetenser: lärande
och problemlösning, interaktion och samarbete, yrkesetik samt hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga. De övriga nyckelkompetenserna bedöms i samband med behärskandet
av arbetsprocessen, behärskandet av arbetsmetoder, -redskap och material,
eller behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet.
Utgående från de allmänna bedömningskriterierna i avsnitt i bilagan 9.3 utarbetar
utbildningsanordnaren bedömningskriterier för de valbara examensdelar för
vilka bedömningskriterier inte har fastställts i examensgrunderna.
7.5 Beslut om vitsord
Utöver vad som bestäms i lagen om ändring av lagen om yrkesutbildning och statsrådets
förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildning (L 601/2005,
25 b §, F 603/2005, 11 §, F 488/2008, 10 §, 13 §) ska på betyget anges vitsord för
alla examensdelar enligt examensgrunderna, även för de övriga valbara examensdelar
och examensdelar som fördjupar yrkeskompetensen och som hör till de yrkesinriktade
studierna (90 sv).
Vitsordet för en examensdel avgörs på basis av bedömning av kunnandet. Om
fler än en lärare har bedömt kunnandet, fattas beslutet i en bedömningsdiskussion.
Lärarna och arbetslivsrepresentanterna beslutar i regel tillsammans vitsordet för ett
yrkesprov i enlighet med organets beslut. Motiveringarna för bedömningen ska alltid
skrivas ned.
332

7.6 Förvaring av bedömningsmaterialet
Utöver det som i statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildning
(F 603/2005, 11 a §) bestäms om förvaring och sparande av bedömningsmaterialet,
ska vitsorden för yrkesproven sparas enligt föremålen för bedömning.
Om den studerandes yrkesprov endast täcker en del av examensdelen, ska det material
som ligger till grund för bedömningen av de enskilda delarna sparas så att det är
möjligt att ge ett yrkesprovsvitsord för hela examensdelen.
7.7 Ny bedömning och höjning av vitsord
För höjning och förnyande av vitsord gäller vad som bestäms i statsrådets förordning
om ändring av förordningen om yrkesutbildning (F 603/2005, 12 §).
7.8 Rättelse av bedömning
För rättelse av bedömningen gäller vad som bestäms i lagen om ändring av lagen om
yrkesutbildning (L 601/2005, 25 c §).
7.9 Betyg
Examensbetyg
Examensbetyget är ett officiellt dokument, vars innehåll ska stämma överens med
examensgrunderna. För utfärdande av examensbetyg gäller vad som bestäms i statsrådets
förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildning (F 488/2008,
13 §). I läroavtalsutbildning som har ordnats som grundutbildning ska examensbetyg
utfärdas på samma grunder.
Examensbetyget är en helhet som består av ett avgångsbetyg och ett yrkesprovsbetyg.
I avgångsbetyget antecknas vitsorden för alla de examensdelar som
examen består av. Ett undantag är examensdelen för yrkeskompetensen för chaufförer,
som antecknas endast i yrkesprovsbetyget. I examensbetyget antecknas för
examensdelen för yrkeskompetens för chaufförer: se yrkesprovsbetyg. Endast de fritt
valbara examensdelarna kan lämnas utan vitsord, om den studerande så vill. De på
avgångsbetyget angivna vitsorden för de yrkesinriktade examensdelarna baserar sig
på yrkesprov och annan bedömning av kunnandet. Yrkesproven måste avläggas med
333

7
BEDÖMNING AV DE STUDERANDE I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
godkänt resultat för att ett vitsord för examensdelen ska kunna ges i avgångsbetyget.
För de examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier),
vilka statsrådet beslutat om, ges separata vitsord. Det kunnande som de examensdelar
som kompletterar yrkeskompetensen och som ingår i de yrkesinriktade
examensdelarna ger ska bedömas så som kraven på yrkesskicklighet i de yrkesinriktade
examensdelarna.
Lärdomsprovet bedöms i samband med de examensdelar där det ingår. Lärdomsprovets
omfattning och namn antecknas i avgångsbetyget, medan något separat
vitsord inte ges. När det gäller inlärning i arbetet antecknas dess omfattning på
avgångsbetyget, men inget separat vitsord ges, eftersom det kunnande som förvärvats
under inlärningen i arbetet bedöms genom yrkesprov.
Studier som helt ersätter en examensdel eller kunnande som förvärvats på annat
sätt antecknas med vitsord i den studerandes avgångsbetyg. Om vitsordsskalan
skiljer sig åt, används omvandlingstabellen i kapitel 7.3. Som vitsord för en erkänd
examensdel i en yrkesexamen eller en specialyrkesexamen antecknas godkänd och
med en fotnot anges att examensdelen har avlagts i form av fristående examen,
för vilken den ansvariga examenskommissionen har gett ett betyg. Tidigare avlagda
yrkesprov som täcker en hel examensdel antecknas med vitsord och korta beskrivningar
i yrkesprovsbetyget. I betyget anges även namnet på den läroanstalt som gjort
bedömningen.
Om erkännande av kunnande görs på basis av studier inom en sådan examen
där yrkesprov inte har ingått, antecknas på platsen för ifrågavarande examensdel i
yrkesprovsbetyget examensdelens namn och omfattning samt en fotnotsanteckning
om att kunnandet har erkänts på basis av en examen där yrkesprov inte har ingått.
När kunnande erkänns i en yrkes- eller specialyrkesexamen antecknas på platsen för
ifrågavarande examensdel examensdelens namn och omfattning samt en fotnotsanteckning
om att kunnandet har erkänts ur en yrkes- eller specialyrkesexamen, för
vilken den ansvariga examenskommissionen har gett ett betyg.
När det i de yrkesinriktade examensdelarna (90 sv) ingår examensdelar som
kompletterar yrkeskompetensen eller gymnasiestudier i enlighet med statsrådets beslut
(SRB 216/2001), anges i yrkesprovsbetyget fotnoten: I de yrkesinriktade examensdelarna
ingår X studieveckor examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen,
vilka inte bedöms genom yrkesprov.
Av examensbetyget ska framgå att det består av ett avgångsbetyg och ett yrkesprovsbetyg.
Examensbetyget ska också innehålla namnet på den utbildningsanordnare
och/eller läroanstalt som utfärdar betyget. Avgångsbetyget undertecknas av utbildningsanordnaren
och yrkesprovsbetyget av organets ordförande (F 488/2008).
334

Avgångsbetyget ska innehålla följande uppgifter:
• den studerandes namn och personbeteckning
• namnet på den avlagda examen och dess omfattning 120 sv/3 år
• utbildningsprogrammets namn
• examensbenämningen i enlighet med undervisningsministeriets förordning
• de avlagda examensdelarna grupperade i yrkesinriktade examensdelar (90 sv),
examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (20 sv) och fritt valbara
examensdelar (10 sv), deras omfattning och vitsord
• lärdomsprovets omfattning och namn
• omfattningen av inlärningen i arbetet
• datum och underskrifter
• utbildningsanordnarens eller läroanstaltens stämpel.
Yrkesprovsbetyget ska innehålla följande uppgifter:
• den studerandes namn och personbeteckning
• namnet på den avlagda examen och dess omfattning 120 sv/3 år
• utbildningsprogrammets namn
• examensbenämningen
• de avlagda yrkesproven enligt examensdelar (examensdelens namn och omfattning,
en kort beskrivning av den studerandes yrkesprov, platsen för yrkesprovet
(namn), vitsordet för yrkesprovet eller för specialstuderande en kort verbal
beskrivning av den studerandes yrkeskunnande och yrkesskicklighet som visats
genom yrkesprov)
• datum och underskrift (organets ordförande)
• utbildningsanordnarens eller läroanstaltens stämpel.
Examensbetyget ska också innehålla följande uppgifter:
• kontaktuppgifter till den utbildningsanordnare eller läroanstalt som beviljar
betyget
• utbildningsanordnarens eller läroanstaltens namn, om annat än ovan nämnda
• undervisningsministeriets tillstånd att ordna utbildning
• lagstiftning som utbildningen grundar sig på
• omnämnande om att utbildningen har genomförts i enlighet med de riksomfattande
examensgrunder som Utbildningsstyrelsen har godkänt (datum för
godkännandet och föreskriftens diarienummer)
• omnämnande om att examen har godkänts av undervisningsministeriet (datum
för den ministerieförordning som var i kraft när utbildningen inleddes
och förordningens nummer)
• grundutbildningskrav och den nationella nivån på examen
335

7
BEDÖMNING AV DE STUDERANDE I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
•
•
•
•
den behörighet för fortsatta studier som utbildningen medför
definition av omfattningen av examen, studieår och studievecka
vitsordsskala
de specialbestämmelser som hör till yrkesutövningen.
Betyg över genomgången utbildning
För betyg över genomgången utbildning gäller bestämmelserna i statsrådets förordning
om ändring av förordningen om yrkesutbildning (F 488/2008, 13 §).
Betyg över slutförda studier, examensdelar och yrkesprov
Utöver bestämmelserna om utfärdande av betyg i statsrådets förordning om ändring
av förordningen om yrkesutbildning (F 488/2008, 13 §) ska de studerande ges
betyg över avlagda examensdelar och slutförda studier, yrkesprov och tidigare förvärvat
kunnande. På betyget antecknas utöver vitsorden också deltagande i sådana
examensdelar som den studerande inte ännu har fått vitsord för, samt uppgifter om
vilka prestationer som krävs av den studerande för att ett examensbetyg ska ges.
När en studerande efter att ha avlagt en eller flera examensdelar övergår till
arbetslivet, ska till betyget bifogas uppgifter om den yrkeskompetens som examinanden
har på basis av de avlagda examensdelarna.
Skiljebetyg
För skiljebetyg gäller vad som bestäms i statsrådets förordning om ändring av förordningen
om yrkesutbildning (F 488/2008, 13 §).
En för internationellt bruk avsedd bilaga till examensbetyget eller betyget
För utfärdande av en för internationellt bruk avsedd bilaga till examensbetyget eller
betyget gäller vad som bestäms i statsrådets förordning om ändring av förordningen
om yrkesutbildning (F 488/2008, 13 §).
336

Intyg över avlagd utbildning för grundläggande yrkeskompetens inom transportbranschen
För intyg över avlagd utbildning för grundläggande yrkeskompetens inom transportbranschen
gäller anvisningarna i undervisningsministeriets brev (12.6.2007
nr 146/530/2007).
7.10 Bedömning vid specialundervisning
Bedömningen av specialstuderande ska följa samma principer som i bedömningen
av andra studerande. Om den studerande i någon examensdel inte når de i examensgrunderna
angivna målen för N1-nivån, kan undervisningen anpassas. När kraven
på yrkesskicklighet eller målen i en examen har anpassats med stöd av 20 § och 21 §
2 och 3 mom. i lagen om yrkesutbildning 630/1998, ska detta antecknas i betyget.
Den studerande ska få ett examensbetyg även om examensmålen har anpassats.
En fotnotsanteckning om de anpassade kraven på yrkesskicklighet eller målen
ska göras både på avgångsbetyget och på yrkesprovsbetyget. Bedömningen ska avpassas
efter de anpassade kraven på yrkesskicklighet eller målen, och bedömningskriterier
ska utarbetas för dessa. Utbildningsanordnaren utarbetar de anpassade
kraven på yrkesskicklighet eller målen och bedömningskriterierna i examensdelen i
enlighet med 8 § i förordningen om yrkesutbildning 811/1998. Vitsordsskalan ska
vara densamma som används i allmänhet. Enligt 10 § i statsrådets förordning om
ändring av förordningen om yrkesutbildning 603/2005 kan yrkesproven i utbildning
som ordnas som specialundervisning även bedömas i ord.
De studerande ska veta att en utbildning som genomgåtts enligt anpassade
krav på yrkesskicklighet eller mål kan inverka på möjligheterna till fortsatta studier
och framgång i dem.
Om det kunnande som anges i kraven på yrkesskicklighet och målen till väsentliga
delar blir bristfälligt ska ett betyg över slutförda studier ges i stället för examensbetyg.
I en bilaga beskrivs vad den studerande kan bäst.
7.11 Bedömningen av invandrarstuderande och studerande från
olika språk- och kulturgrupper
Invandrarstuderande och andra studerande från olika språk- och kulturgrupper ska
bedömas på samma sätt som övriga studerande. Kunnandet ska bedömas med sådana
metoder att eventuella brister i språkkunskapen inte utgör ett hinder för bedömningen
av kunnandet.
337

7
BEDÖMNING AV DE STUDERANDE I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
Studerande vars modersmål är ett annat än läroanstaltens undervisningsspråk
ska innan de deltar i yrkesprov ha sådana språkkunskaper att de förstår de anvisningar
och direktiv som ges i samband med yrkesproven. Behovet av stöd ska identifieras
och stödåtgärder planeras med läroanstalten, arbetslivsrepresentanten och
den studerande. De som bedömer yrkesproven och de som deltar i genomförandet
av yrkesproven ska vid behov förberedas så att de vet på vilket sätt kulturella faktorer
påverkar kommunikationen mellan individer. De ska också förberedas för att ge
instruktioner på klarspråk.
Bedömningen av modersmålet
Om svenska inte är den studerandes modersmål, ska hans eller hennes kunskaper i
svenska bedömas i enlighet med målen för svenska som andraspråk, även om undervisning
i svenska som andraspråk inte har ordnats för den studerande. Om den studerande
och läraren tillsammans bedömer att den studerandes kunskaper i svenska
motsvarar nivån för modersmålet svenska, ska kunnandet bedömas i enlighet med
målen för modersmålet svenska. I avgångsbetyget ska antecknas enligt vilka mål
kunnandet har bedömts, dock med skalan 1–3. Den studerandes studieplan, liksom
bedömningen, kan bestå av båda de ovan nämnda modersmålsstudierna (se kapitel
8.4).
Kunskaperna i svenska hos teckenspråkiga studerande bedöms i enlighet med
målen för svenska för teckenspråkiga.
Bedömningen av det andra inhemska språket
Om den studerande inte har läst finska som det andra inhemska språket, ska i avgångsbetyget
antecknas vad den studerande läst i stället. De undervisningsarrangemang
som inverkar på bedömningen beskrivs närmare i kapitel 8.4.
338

8
ÖVRIGA BESTÄMMELSER I
DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
8.1 Studiehandledning och personlig studieplan
Målen för studiehandledningen
Ett av målen för studiehandledningen är att de studerande får tillräcklig information
om sin utbildning innan utbildningen inleds och även under utbildningens gång.
De studerande bör känna till de examensdelar och studier som ingår i examen samt
valmöjligheterna. Ytterligare ett mål är att de studerande kan verka och agera i sin
egen läroanstaltsgemenskap, kan utveckla sina studie- och interaktionsfärdigheter
och sin självkännedom samt bedöma sin verksamhet och sina resultat. De studerande
kan planera sina studier, göra upp en personlig studieplan i samarbete med
läraren och ta ansvar för sina studier. De kan följa med hur studieprestationerna
samlas och söka stöd för planeringen av sina studier.
De studerande kan träffa val och finna lösningar som gäller utbildningen och
livsbanan. De kan identifiera eventuella problem som ansluter sig till studierna och
livssituationerna och kan söka stöd när det behövs. De studerande kan använda
de studerandevårdstjänster som samhället erbjuder och också andra handlednings-,
rådgivnings- och informationstjänster. För att målen för utbildningen skall nås är
det utbildningsanordnarens skyldighet att informera en minderårig studerandes
vårdnadshavare om yrkesutbildningen och om hur studierna framskrider för den
studerande.
Den studerandes rätt till studiehandledning
I examen ingår minst 1,5 sv studiehandledning (SR:s beslut 213/1999). Genom
handledningen stöds de studerande på ett övergripande sätt i alla olika skeden av
studierna. Varje studerande är berättigad till personlig studiehandledning och annan
studiehandledning. De studerande har rätt att få de stödtjänster de behöver i sina
studier eller i föränderliga livssituationer.
339

8
ÖVRIGA BESTÄMMELSER I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
Ordnandet av studiehandledning
Ett mål för ordnandet av studiehandledning är att främja den utbildningsmässiga
och etniska jämlikheten samt jämställdheten mellan könen. Ytterligare mål är att
öka de studerandes välbefinnande, förhindra studieavbrott, främja sysselsättningen
och stöda viljan att söka till fortsatt utbildning. Utbildningsanordnaren ska fästa
uppmärksamhet särskilt vid handledningen av studerande som har studie- eller inlärningssvårigheter
(t.ex. dyslexi), frånvaro från utbildningen eller svårigheter med
att hantera sin livssituation.
Utbildningsanordnaren utarbetar i sin läroplan en plan för studiehandledningen,
där uppgifterna för och arbetsfördelningen mellan dem som deltar i handledningen
beskrivs. Planen fungerar som ett medel för utvecklingen av handledningsarbetet
i hela läroanstalten. I planen fastställs hur och vilket slags stöd de studerande
får av alla dem som deltar i handledningsverksamheten. I planen anges hur samarbetet
med olika utbildningsanordnare har ordnats, så att den studerande kan välja
examensdelar och studier från olika utbildningsprogram och examina samt planera
att avlägga fler än en examen. I planen fastställs också samarbetet med externa experter
och med vårdnadshavarna. Studerandevårdsplanen är en del av handledningsplanen.
I handledningsverksamheten deltar alla lärare vid läroanstalten och även andra
personer som har handledningsansvar. Studiehandledaren bär huvudansvaret för
hur handledningen ordnas och för planeringen och genomförandet av helheten.
Lärarens uppgift är att handleda och motivera de studerande till att avlägga examen
och planera sina studier. Läraren ska också hjälpa de studerande att hitta sina starka
sidor och utveckla sina inlärningsfärdigheter.
Studiehandledningen ordnas i anslutning till studierna, individuellt eller i
grupp eller i någon annan form. De studerande får studiehandledning till stöd för
studierna och för att träffa val, för att de ska kunna planera innehållet i och uppläggningen
av sina studier enligt sina förutsättningar. Med studiehandledningen främjas
gemenskapen mellan de studerande under hela utbildningen. Studierna och de studerandes
välbefinnande följs upp och stöds i samråd med vårdnadshavarna.
Utbildningsanordnaren ska informera eleverna inom den grundläggande utbildningen
samt deras vårdnadshavare, elevhandledare och lärare om yrkesutbildningen
och om ansökningen till den. Utbildningsanordnaren ska rikta informationen
och vägledningen särskilt till ungdomar som efter den grundläggande utbildningen
har blivit utanför fortsatt utbildning samt till deras vårdnadshavare.
Utbildningsanordnaren bör utveckla sina karriärs- och rekryteringstjänster i
samarbete med näringslivet och arbetskraftsservicen samt främja och stödja de studerandes
sysselsättning och fortsatta utbildning.
340

Den personliga studieplanen
Den personliga studieplanen stöder de studerandes karriärplanering och utvecklar
deras färdigheter i självvärdering. Planen utgår från de studerandes studieplanering,
individuella val, framskridande i studierna och bedömning av inlärningen. De studerande
får handledning i att göra upp sina personliga studieplaner och också för
uppföljningen av den. Studieplanen är en plan som den studerande förbinder sig till
och motiveras av under hela utbildningen.
Läraren eller lärarna och vid behov studiehandledaren gör upp den personliga
studieplanen tillsammans med de studerande. I planen fastställs inlärningsmålen,
sätten att genomföra studierna och studiernas uppläggning samt bedömningen av
studierna. Vid uppgörandet av planen ska också de studerandes olika inlärningsstilar
tas i betraktande. Eventuella faktorer som försvårar inlärningen identifieras och
den studerande ges handledning och stöd för att utvecklas i självstyrning och växa
i yrket.
Hur den personliga studieplanen förverkligas och hur studierna framskrider
följs upp och vid behov får den studerande stödundervisning. De studerande och
lärarna bedömer eventuella hinder för genomförandet av de personliga studieplanerna.
De studerande handleds i att fatta beslut som gäller deras inlärning och att
vid behov justera planen när studierna framskrider.
Ur personliga studieplanen framgår den studerandes individuella val, framskridandet
i studierna, bedömningen av inlärningen, identifiering och erkännande av
den studerandes kunnande, platserna och tidpunkterna för inlärning i arbetet samt
yrkesproven.
8.2 Inlärning i arbetet och arbetarskydd
Utöver vad som bestäms i förordningen om yrkesutbildning (F 811/1998, 5 §, SRF
ändring 603/2005, 3 och 5 §) ska följande iakttas vid inlärning i arbetet.
Inlärning i arbetet är en del av yrkesutbildningen. Det är ett sätt att arrangera
utbildningen så att delar av examensmålen uppnås då den studerande arbetar på en
arbetsplats. Inlärning i arbetet är studier i en genuin arbetsmiljö, de är målinriktade
och handledda och bedöms. Perioderna med inlärning i arbetet ska vara tillräckligt
långa och mångsidiga med tanke på att yrket ska behärskas. Endast i undantagsfall
kan en studerande fullgöra inlärningen i arbetet i läroanstaltens övningsföretag eller
genom motsvarande arrangemang.
Genom samarbete mellan arbetsplatserna och utbildningsanordnarna kan man
säkerställa kvaliteten, arbetslivsmotsvarigheten och tidsenligheten i både inlärning-
341

8
ÖVRIGA BESTÄMMELSER I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
en i arbetet och i övrig yrkesutbildning. Det är utbildningsanordnarens ansvar att se
till att alla berörda aktörer har en gemensam uppfattning om inlärningen i arbetet.
Utbildningsanordnaren ska ombesörja att de studerande får tillräcklig handledning
och undervisning under inlärningen i arbetet och att lärarna och den övriga personalen
har förutsättningar för att samarbeta med arbetslivet.
Utbildningsanordnaren och lärarna ska tillsammans med arbets- och näringslivet
säkerställa kvaliteten på inlärningen i arbetet, så att de studerande uppnår de
krav på yrkesskicklighet som ställs i examensgrunderna.
Utbildningsanordnaren ansvarar för genomförandet av inlärningen i arbetet.
Häri ingår planering samt handledning och bedömning av de studerande. Dessutom
ska utbildningsanordnaren sörja för lärarnas arbetslivskunskaper och fortbildning
samt för utbildningen av arbetsplatshandledare. På arbetsplatsen bör särskild uppmärksamhet
fästas vid handledningen av de studerande och vid responsgivningen.
Under inlärningen i arbetet står den studerande i allmänhet inte i anställningsförhållande
till en arbetsgivare och den studerande lyfter inte lön under perioderna
för inlärning i arbetet. Under dessa perioder är den studerande berättigad till studiestöd
och studiesociala förmåner enligt de anvisningar som särskilt meddelats om
dessa. När inlärning i arbetet genomförs utomlands ska även lokala bestämmelser
iakttas vid anordnandet av inlärningen i arbetet.
Utöver vad som bestäms i lagen om yrkesutbildning (L 630/1998, 19 §, 28 §)
och i gällande arbetarskyddsbestämmelser gäller följande i arbetarskyddsärenden:
I avtal om utbildning som ordnas på en arbetsplats i samband med praktiska
arbetsuppgifter och yrkesprov ska ansvar och försäkringar i anslutning till säkerhet,
olycksfall och skadeersättningar skrivas in. Innan arbetet inleds ska arbetsgivaren
och utbildningsanordnaren tillsammans säkerställa att de studerande kan följa givna
anvisningar och har förutsättningar att utföra arbetet ifråga på ett säkert sätt utan
att riskera sin hälsa.
På utbildningsanordnaren tillämpas enligt 4 § 1 mom. i arbetarskyddslagen de
bestämmelser som gäller arbetsgivare då arbetet äger rum vid en läroanstalt eller på
annat sätt som utbildningsanordnaren har anvisat.
I kapitel 7 har bedömningen av de studerande under perioder av inlärning i
arbetet fastställts.
8.3 Yrkesinriktad specialundervisning
Jämlikhet inom utbildningen innebär att alla studerande, oberoende av inlärningsförutsättningar,
har samma möjligheter att delta i yrkesutbildning och efter utbildningen
placera sig i arbetslivet och i samhället som fullvärdiga medborgare.
342

Yrkesutbildningen för studerande som behöver särskilt stöd ska enligt jämlikhetsprincipen
genomföras i huvudsak vid vanliga yrkesläroanstalter i undervisningsgrupper
med övriga studerande. Undervisningen kan även ordnas helt eller delvis i
specialgrupper.
Specialyrkesläroanstalterna ordnar främst utbildning för gravt handikappade
och ger sådan förberedande och rehabiliterande undervisning och handledning som
de behöver. Specialyrkesläroanstalterna bör dessutom ge experthjälp åt andra läroanstalter.
Den yrkesinriktade specialundervisningen kan också ordnas som läroavtalsutbildning.
Studerande som till följd av handikapp, sjukdom, försenad utveckling, störningar
i känslolivet eller annan orsak är i behov av särskilda undervisnings- eller
elevvårdstjänster ska få specialundervisning. Med hjälp av specialundervisningen
tryggar man en inlärning utgående från de personliga förutsättningarna och bidrar
till att den studerande utvecklas och växer som människa. Till specialundervisningen
anknyts vid behov andra stödåtgärder och rehabilitering i samarbete med instanser
som producerar rehabiliteringstjänster.
Utbildningsanordnaren fastställer principerna för specialundervisningen: mål,
genomförande, undervisningsmetoder, stödåtgärder och specialtjänster, sakkunnigtjänster,
samarbetsinstanser och ansvarsfördelning. Läroanstalten ska avsätta tillräckliga
resurser för specialundervisningen. Hela läroanstalten ska främja lärandet
hos de studerande som behöver särskilt stöd.
Behovet av specialundervisning fastställs individuellt för varje studerande med
stöd av 20 § i lagen om yrkesutbildning och enligt examensgrunderna. Måluppnåelsen
ska stödas med hjälp av individuellt planerade och ledda inlärningsprocesser
samt olika stödåtgärder.
Individuell plan för hur undervisningen ska ordnas (IP)
En skriftlig individuell plan för hur utbildningen ska ordnas (IP) ska alltid göras
upp för studerande som behöver specialundervisning (L 630/1998, 20 §). Planen
ska innehålla (enligt F 811/1998, 8 §)
• den examen som avläggs
• de examensgrunder som följs i undervisningen
• examens omfattning
• den individuella läroplan som har gjorts upp för den studerande
• de särskilda undervisnings- och studerandevårdstjänster som den studerande
får
• andra individuella service- och stödåtgärder samt
• motiveringen för specialundervisningen.
343

8
ÖVRIGA BESTÄMMELSER I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
Den individuella planen ska utarbetas i samråd med de studerande och vid behov
deras vårdnadshavare, representanter för den tidigare skolan, lärarna och sakkunniga
inom studerandevården.
Om kraven på yrkesskicklighet anpassats för den studerande, ska i den individuella
planen ingå en individuell läroplan, där den studerandes individuella inlärningsmål
fastställs. De baserar sig på grunderna för den aktuella examen.
Undervisningen inom den yrkesinriktade specialundervisningen ska planeras
så att den studerande i så stor utsträckning som möjligt kan uppnå den kompetens
som examensgrunderna föreskriver. Målen kan anpassas efter den studerandes förutsättningar
antingen så att alla mål för undervisningen anpassas, eller så att målen
för endast en eller flera examensdelar anpassas. I undervisningen ska man fokusera
på att stödja kunskapsområden där den studerande är stark, så att man garanterar
den studerande goda möjligheter att placera sig i arbetslivet. Under perioder av
inlärning i arbetet ska särskild uppmärksamhet fästas vid arbetsträningen. Man ska
också klargöra för de studerande hur de efter utbildningen kan få de specialtjänster
som behövs.
Den studerandes framgång följs upp under utbildningens gång och de individuella
målen och stödåtgärderna ska korrigeras vid behov. Bestämmelser om bedömningen
av specialstuderande finns i kapitel 7.10.
8.4 Undervisning för invandrare och studerande från
olika språk- och kulturgrupper
Allmänt
För invandrarstuderande och studerande från olika språk-och kulturgrupper, så som
studerande med samiska, romani och teckenspråk som modersmål, är kraven på yrkesskicklighet
i regel de samma som för övriga studerande. I undervisningen iakttas
grunderna för den yrkesinriktade grundexamen.
De studerande vars modersmål är ett annat än läroanstaltens undervisningsspråk
ska få stöd särskilt i språkstudierna och med speciella undervisningsarrangemang.
I undervisningen beaktas vid behov de studerandes bakgrund, så som modersmålet,
kulturen och den språkkunskap som utvecklas under utbildningen. Genom
undervisningsarrangemang stöds de studerandes egen språkliga identitet vid
sidan av majoritetsspråket och -kulturen. Ur utbildningsanordnarens läroplan skall
framgå studiearrangemangen för invandrare och studerande från olika språkgrupper
och kulturer.
344

Invandrare
Med invandrare avses i detta sammanhang studerande som flyttat till Finland och
i Finland födda studerande med invandrarbakgrund. I undervisningen beaktas vid
behov orsaken till immigrationen, hur länge den studerande bott i landet och på
vilken nivå kunskaperna i svenska är. Studierna stöder den studerandes utveckling
till en aktiv och balanserad medlem både av det finlandssvenska och det egna språkoch
kultursamfundet.
Samiskspråkiga
Den samiskspråkiga undervisning som inletts i den grundläggande undervisningen
fortsätts i mån av möjlighet i yrkesutbildningen. Samiskspråkig undervisning kan
ges på nord-, enare- och koltsamiska. Samiska kan studeras som modersmål, även
om undervisning inte annars erbjuds på samiska.
Romer
Vid undervisningen för romer beaktas Finlands romers ställning som etnisk och
kulturell minoritet. I undervisningsarrangemangen beaktas romernas kultur. Undervisningen
i romani ordnas i mån av möjlighet i samarbete med andra utbildningsanordnare.
Teckenspråkiga
I undervisningen och studierna för teckenspråkiga studerande tillämpas grunderna
för den yrkesinriktade grundexamen på teckenspråkig kultur och kommunikation.
Parallellt med teckenspråket används finska eller svenska som läs- och skrivspråk.
Undervisningen för teckenspråkiga planeras så, att den studerande kan arbeta tillsammans
med en tolk. I lärmiljöerna beaktas de teckenspråkigas och hörselskadades
möjligheter att kommunicera på ett naturligt sätt.
Arrangemangen för språkundervisning
Följande undervisningsarrangemang, som överensstämmer med statsrådets beslut
(SRb 213/1999), kan tillämpas i språkstudierna för invandrare, samiskspråkiga,
345

8
ÖVRIGA BESTÄMMELSER I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
romer och teckenspråkiga (modersmålet, det andra inhemska språket, främmande
språk), om deras modersmål är annat än finska eller svenska.
Modersmålet
Om den studerandes modersmål är annat än finska eller svenska, kan utbildningsanordnaren
fördela de i 12 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning föreskrivna obligatoriska
examensdelarna för modersmålet och det andra inhemska språket på ett
avvikande sätt.
De studieveckor som i examensdelarna reserverats för modersmålet och det
andra inhemska språket (4 + 2 = 6 sv) kan slås ihop och fördelas flexibelt på studier
i den studerandes eget modersmål, svenska som andraspråk och det andra inhemska
språket. Svenska som andraspråk innebär ett språk som den studerande har lärt sig
efter modersmålet i en svenskspråkig miljö. För teckenspråkiga studerande har examensdelen
svenska för teckenspråkiga utarbetats särskilt (kapitel 5).
De studerande kan studera antingen
1) enligt målen för svenska som andraspråk (kapitel 5) eller
2) enligt målen för modersmålet svenska (kapitel 5), om den studerandes kunskap
i svenska bedöms vara på en tillräckligt hög nivå.
En studerande vars kunskaper i svenska inte ligger på modersmålsnivå på språkkunskapens
alla delområden studerar i enlighet med målen för svenska som andraspråk.
Den studerandes språkkunskap bedöms i enlighet med dessa mål oavsett om
utbildningsanordnaren har erbjudit undervisning i svenska som andraspråk. Utbildningsanordnaren
kan erbjuda båda de ovan nämnda studierna och i den studerandes
studieplan kan båda dessa ingå. Den studerande kan under sina studier övergå från
att studera svenska som andraspråk till att studera modersmålet svenska.
I mån av möjlighet ska även undervisning i den studerandes eget modersmål
ordnas. Som modersmål kan man utgående från de studerandes val (L 630/1998,
12 § 3 mom.) även undervisa romani, teckenspråk eller ett annat modersmål som en
studerande har. Målen för invandrarnas eget modersmål anges i kapitel 5.
Den studerande kan studera sitt eget modersmål i enlighet med målen antingen
för modersmålet, det egna modersmålet för studerande med främmande språk
(4 sv) eller målen för främmande språk (2 sv) eller som fritt valbara examensdelar.
Om en studerande studerar modersmålet enligt målen för det egna modersmålet
för studerande med främmande språk ska studier i svenska ingå i hans eller
hennes studier.
346

Det andra inhemska språket
Undervisningen i det andra inhemska språket (finska) för studerande ordnas enligt
målen för det andra inhemska språket, med beaktande av nivån på de studerandes
språkkunskap.
Studierna i det andra inhemska språket kan också ersättas med studier i det
egna modersmålet och svenska för utländska studerande (6 sv), kapitel 5. Vid behov
kan utbildningen ordnas som nybörjarundervisning i det andra inhemska språket,
beroende på de studerandes och branschens behov.
Främmande språk
I de studerandes studier ska även ingå studier i ett främmande språk. Det främmande
språket för studerande med ett annat modersmål än finska eller svenska kan
även vara deras modersmål.
8.5 Läroavtalsutbildning
För läroavtalsutbildningen gäller vad som föreskrivs i lagen om yrkesutbildning
(L 630/1998, 8 §, 17 §), förordningen om yrkesutbildning (F 811/1998, 6 §, 7 §)
och lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998).
I läroavtalsutbildning som genomförs som grundläggande yrkesutbildning iakttas
gällande examensgrunder (läroplanen och grunderna för fristående examen).
Enligt examensgrunderna utfärdar utbildningsanordnaren i enlighet med kapitel
7.9 ett examensbetyg över en examen som avlagts som grundutbildning.
8.6 Samarbetet mellan läroanstalt och hem
Utöver vad som bestäms i lagen om yrkesutbildning (L 630/1998, 5 §, 14 §) ska
följande iakttas när samarbetet mellan hemmet och läroanstalten ordnas.
Inom utbildning för unga ska utbildningsanordnaren och läroanstalten ta
initiativ till att inleda och upprätthålla ett positivt samarbete med de studerandes
föräldrar och vårdnadshavare. Samarbetet mellan hemmet och läroanstalten ska ordnas
så att det förstärker de studerandes självständighet och ansvarstagande, främjar
studierna samt gör det möjligt för de studerande att få stöd i sådant som gäller hälsan,
säkerheten och välbefinnandet. De individuella behoven hos dem som behöver
347

8
ÖVRIGA BESTÄMMELSER I DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN
särskilt stöd och hos dem med olika språklig och kulturell bakgrund samt stödet för
livshantering och studier ska tas i beaktande i samarbetet.
Utbildningsanordnaren ska samarbeta med vårdnadshavarna vid handledningen
av de studerande under utbildningens gång och när den avslutas. Handledningen
ska stöda övergången till arbetslivet eller fortsatta studier samt stärka livskompetensen.
Den del av utbildningsanordnarens läroplan som gäller samarbetet mellan
hemmet och läroanstalten ska göras upp i samråd med de verkställande myndigheterna
inom social- och hälsovården i den kommun eller de kommuner som läroanstalten
är belägen i.
8.7 Studerandevård
Utöver vad som i lagen om yrkesutbildning (L 630/1998, 14 §, 37 a §) bestäms om
anordnandet av studerandevården och de studerandes rätt till en trygg studiemiljö,
ska följande iakttas:
Syftet med studerandevården är att skapa en trygg och sund studiemiljö och
främja samhörighetskänslan, välbefinnandet och trivseln i läroanstalten. Målet är att
stöda den studerande och upprätthålla läroanstaltens funktionsförmåga i situationer
som hotar den fysiska och psykiska säkerheten och välbefinnandet. Studerandevården
ska främja ett tidigt upptäckande och avhjälpande av inlärningssvårigheter och
andra problem samt förebygga studieavbrott. För unga studerandes vidkommande
ska utbildningsanordnaren samarbeta med vårdnadshavarna.
Utbildningsanordnaren ska säkerställa att målen för studerandevården uppnås
genom att i läroplanen ge instruktioner som främjar de studerandes hälsa och säkerhet,
tidig identifiering av olika problem och förebyggande av dem. Utbildningsanordnaren
ska ge anvisningar om olika frågor som ansluter sig till läroanstaltens
verksamhet, t.ex. de studerandes deltagande i undervisningen, uppföljningen av
framstegen i studierna och boendet i läroanstaltens internat. Förebyggande instruktioner
ska ges om rökning, alkohol och droger, mobbning och störande beteende.
Utbildningsanordnaren ska ha en krisplan och instruktioner också för beteendestörningar,
våld, olycksfall, olyckor och dödsfall. Utbildningsanordnaren ska följa med
hur studerandevården förverkligas och vidta behövliga åtgärder.
De studerande ska uppmuntras till att medverka och påverka för att främja
välbefinnandet inom gemenskapen på läroanstalten. Alla som arbetar med de studerande
inom läroanstalten ansvarar för egen del för studerandevården. Den mångprofessionella
vårdspersonalen har till uppgift att koordinera och utveckla tjänsterna
inom studerandevården.
348

De delar av läroplanen som gäller studerandevården ska göras upp i samarbete
med de verkställande myndigheterna eller andra instanser inom social- och hälsovården
i den kommun eller de kommuner där läroanstalten är belägen. Vid utarbetandet
av läroplanen ska yrkesutbildningsanordnaren tillsammans med kommunens
social- och hälsovårdsaktörer ta i betraktande vad folkhälsolagen och barnskyddslagen
förpliktar till i fråga om ordnandet av studerandehälsovården. Samtidigt ska
man komma överens om verksamhet som syftar till att förebygga utslagning samt
hur sakkunnigtjänster inom studerandehälsovården och den psykosociala stödverksamheten
ska ordnas. Vid utvecklingen av tjänsterna ska responsen från de studerande
utnyttjas.
Under utbildningens gång ska de studerande informeras om hur handledningen
och studerandevården förverkligas, om tjänsterna inom olika förvaltningsgrenar,
om lokala stödnätverk och om examensvisa krav på hälsotillstånd. De studerande
och i fråga om minderåriga studerande även vårdnadshavarna ska informeras om
frågor som ansluter sig till arbetssäkerheten och arbetarskyddet.
Utbildningsanordnaren ska förvissa sig om att de studerande känner till ordningsreglerna
i läroanstalten. Studerandenas eget ansvar när det gäller att följa läroanstaltens
regler och andra anvisningar bör betonas.
349

9
BILAGEDEL
9.1 Beskrivning av maskin- och metallbranschen samt
dess värdegrund
Beskrivning av branschen
Utbildningen inom maskin- och metallbranschen är inriktad särskilt efter behoven
inom teknologiindustrin. Teknologiindustrin har en central ställning i Finlands nationalekonomi
och utrikeshandel. Den sysselsätter över 250 000 kunniga personer,
vilket utgör nästan hälften av de anställda inom industrin. Dessutom har teknologiindustrin
i sina utländska dotterbolag lika många anställda. Av företagens produktion
exporteras cirka 70 %, vilket utgör 60 % av Finlands hela export. Företagen
inom teknologiindustrin har kraftigt internationaliserats och konkurrensen inom
teknologiutveckling och marknadsföring har hårdnat. På denna utmaning har man
svarat genom att använda 75 % av de satsningar på forskning och utveckling som
görs i Finland inom teknologiindustrin.
Maskin- och metallvaruindustrin sysselsätter över 130 000 personer. Av dessa
har 70 000 personer avlagt någon yrkesinriktad examen. Antalet som har avlagt
grundexamen inom maskin- och metallbranschen är 40 000. Av dem som har avlagt
grundexamen inom maskin- och metallbranschen får nästan hälften arbete i
produktions- och underhållsuppgifter inom andra branscher.
De viktigaste arbetsuppgifterna inom maskin- och metallvaruindustrin är
maskinbearbetning, plåt- och stålkonstruktionsarbeten samt monterings-, installations-
och underhållsarbeten. Branschen sysselsätter verkstadsmekaniker, svetsare,
plåtslagare, maskinmontörer, finmekaniker, verktygstillverkare, automationsmontörer
och underhållsmontörer samt gjutare och gjutmodellstillverkare. De som utför
maskinbearbetning utgör den största gruppen – cirka 30 000 personer. De som
utför plåt-, svetsnings- och stålkonstruktionsarbeten bildar den näst största gruppen,
cirka 20 000 personer. Antalet personer som utför montering och underhåll
är relativt litet, men kommer sannolikt att stiga i takt med att det erbjuds allt mer
service i anslutning till produkttillverkningen.
350

I och med att teknologiindustrin är en exportinriktad industribransch är den
mycket beroende av den globala efterfrågan på produkter och tjänster. Den höga
kostnadsnivån i Finland och det faktum att tyngdpunkten i efterfrågan har förskjutits
till de växande marknadsområdena har drivit på internationaliseringen inom
branschen och produktionsetableringarna i andra länder. I den hårda konkurrensen
är det allt viktigare att sörja för att konkurrenskraften och kompetensen inom branschen
är på en hög nivå.
Teknologiindustrin kommer inte att inom den närmaste framtiden behöva fler
anställda i Finland, men ny yrkeskunnig arbetskraft behövs särskilt på grund av
personalavgång som beror på åldersstrukturen. Behovet av ny arbetskraft kommer
att vara störst i plåt- och svetsarbeten och maskinbearbetning. Monterings-, installations-
och underhållsuppgifternas andel kommer att stiga. Det är viktigt att det i
Finland även i framtiden finns personer som behärskar finmekanisk tillverkning och
verktygstillverkning.
Värdegrunden inom yrkesområdet
Verksamheten inom maskin- och metallvaruindustrin inverkar på människornas
dagliga liv, livsmiljöns kvalitet och säkerhet, landets näringsliv och samhällets sociala,
ekonomiska och kulturella utveckling samt på arbetarskyddet inom olika produktionsgrenar
liksom även på naturens tillstånd. För branschen är det viktigt att
näringslivet och samhället utvecklas effektivt och på ett ekologiskt och ekonomiskt
hållbart sätt samt att människornas dagliga livskvalitet och säkerhet förbättras.
En av de centrala utgångspunkterna vad gäller produktionen och tjänsterna
inom branschen är att produkterna ska vara hållbara och driftsäkra, trygga att använda,
ändamålsenliga, lättanvända och estetiska samt ha en låg energiförbrukning.
Affärsverksamheten är beroende av god kvalitet på tjänster, arbete och produkter,
verksamhetens produktivitet och lönsamhet, företagsamhet och kreativitet samt värdering
av yrkesskicklighet och kunnande. Framgångsrik och ansvarsfull företagsverksamhet
inom maskin- och metallvaruindustrin baserar sig på respekt för människovärdet
och de mänskliga rättigheterna, jämlikhet, tolerans, ärlighet, kundinriktning
samt iakttagande av principerna om sund konkurrens. Dessutom baserar den sig på
att man på arbetsplatserna sörjer för personalens hälsa och på att produkterna, tjänsterna
och arbetet samt yrkesskickligheten och miljön fortlöpande utvecklas.
De som är yrkesverksamma inom maskin- och metallbranschen är självständiga,
samarbetsvilliga, omsorgsfulla, noggranna och pålitliga. De värdesätter eget
och andras arbete, följer de överenskomna tillvägagångssätten inom arbetslivet och
bestämmelserna om arbetarskydd. De vet sitt ansvar och sörjer för arbetarskydd
351

9 BILAGEDEL
och miljövård. De beaktar kundens behov och önskemål och sörjer för kvaliteten i
arbetet och utvecklar ständigt sin yrkesskicklighet.
9.2 Examensspecifika krav på hälsotillståndet i
den grundläggande yrkesutbildningen
Grunderna för antagning av studerande till utbildning som leder till en yrkesinriktad
grundexamen regleras i 27 § i lagen om yrkesutbildning. Som studerande kan
inte antas en person vars sjukdom eller handikapp utgör ett uppenbart hinder för
att delta i utbildningen. En studerande kan förvägras yrkesutbildning endast när en
sjukdom objektivt bedömt förhindrar studierna eller skulle utgöra en fara för den
studerande eller andra. De praktiska problem som en sjukdom eller ett handikapp
innebär ska i första hand försöka lösas med undervisningsarrangemang och med
hjälp av studerandevårdstjänster.
Den som ansöker om att bli antagen som studerande ska ge utbildningsanordnaren
de uppgifter om sitt hälsotillstånd som behövs för beslut om antagning.
Utbildningsanordnaren bör dessutom säkerställa att hälsotillståndet för den som
antas som studerande är sådant att han eller hon även kan klara av den inlärning i
arbetet som ingår i utbildningen på det sätt som krävs vid utförandet av uppgifterna
inom branschen och på det sätt som krävs för att uppnå de krav på yrkesskicklighet
som ingår i examen.
Med tanke på en persons rättsskydd är det motiverat att inte anta en person
till en utbildning där han eller hon på grund av sitt hälsotillstånd inte skulle kunna
utföra de uppgifter som ingår i utbildningen. Vid antagning av studerande ska man
beakta alla olika uppgifter som ingår i yrket och arbetet. Det är möjligt att det
inom samma examen finns examensdelar i vilka kraven på hälsotillståndet är olika
och vilka möjliggör individuella lösningar för hur den studerande genomför utbildningen.
För att antagningen ska bli så lyckad som möjligt ur den studerandes synvinkel
bör utbildningsanordnaren i ansökningsguiderna och vid urvalsproven informera
om de krav och förutsättningar som finns vad beträffar grundexamen och utbildningsområdet
samt om de eventuella hälsoriskerna. I regel räcker det med att den
som ansöker om studieplats själv vid antagningen beskriver sitt nuvarande hälsotillstånd
och vårdsituationen i fråga om en eventuell sjukdom.
Om lagstiftningen för utbildningsområdet eller examen eller branschens särdrag
kräver ett läkarintyg av den som antagits som studerande, räcker det med att
läkarintyget innehåller en anteckning om personens lämplighet för branschen. Antagningen
som studerande är villkorligt tills läkarintyget företes.
352

Den studerandes sjukdom eller invalidisering får inte avbryta utbildningen eller
leda till ett oövertänkt byte av utbildningsyrke eller utbildningsområde. De praktiska
problem som en sjukdom eller invalidisering innebär för studierna bör i första
hand lösas med individuella utbildningsarrangemang som passar den studerande
och med personlig tillämpning. Studiehandledning, stöd till den studerande, instruktioner
om ergonomiskt riktiga arbetssätt och användning av hjälpmedel främjar
genomförandet av utbildningen. När en studerande blir sjuk eller invalidiseras
behövs samarbete mellan studerandevården och studerandehälsovården.
I alla situationer där man behandlar eller registrerar personuppgifter som i
personuppgiftslagen definierats som känsliga, såsom uppgifter om de studerandes
hälsotillstånd, ska utbildningsanordnaren i enlighet med lagen iaktta aktsamhet och
god informationshantering.
De som deltar i utbildning i maskin- och metallteknik förutsätts ha tillräckligt god
fysisk kondition för att klara av arbetsbelastningen. De får inte ha några medfödda
eller förvärvade sjukdomar som skulle äventyra hälsan eller säkerheten för dem själva
eller andra som arbetar i närheten. Man kan bli tvungen att överväga en persons
lämplighet för specifika arbetsuppgifter på basis av symptom eller nedsatt funktionsförmåga
bl.a. vid följande sjukdomar:
• nedsatt syn
• störningar och sjukdomar i balansorganets funktion
• sjukdomar i stöd- och rörelseorganen.
9.3 Krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och
allmänna bedömningskriterier
Kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning samt de allmänna bedömningskriterier
som definieras i detta kapitel är avsedda till hjälp för utbildningsanordnarna
när läroplaner görs upp för sådana examensdelar som inte har beskrivits i
examensgrunderna.
Yrkesinriktade examensdelar byggs upp och benämns utgående från helheter i
arbetslivet. Kraven på yrkesskicklighet beskrivs som ett konkret utförande av arbete.
Bedömningskriterierna definieras enligt föremålen för bedömning för tre nivåer:
nöjaktiga N1, goda G2 och berömliga B3.
Bedömningskriterierna nedan är generella, avsedda att vara riktgivande och
tillämpas utgående från uppställda mål för examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen
(de gemensamma studierna) eller fastställda krav på yrkesskicklighet
i yrkesinriktade examensdelar. De kriterier som här anges tillämpas på kraven i den
353

9 BILAGEDEL
ifrågavarande examensdelen och med arbete i kriterierna avses det arbete som ingår
i examensdelen.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
1. Behärskande av
arbetsprocessen
Bedömning av planeringen
av det egna
arbetet, utvärdering
av arbetsprestationen
och utvecklande av
den egna verksamheten
Bedömning av
genomförandet av
arbetshelheten,
självständigheten och
ansvarsfullheten
BEDÖMNINGSKRITERIER PÅ ETT ALLMÄNT PLAN
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
planerar sitt arbete, men planerar sitt eget arbete
behöver handledning i nya
situationer eller när arbetsmiljön
förändras
utvärderar hur det egna
arbetet lyckas
fungerar i bekanta arbetsuppgifter
arbetar så att slutresultatet
är acceptabelt i enlighet
med arbesplanen eller kvalitetsmålen
behöver tidvis handledning
i att framskrida i arbetsskeden
följer arbetsanvisningar,
arbetstider och avtal samt
förhandlar om avvikelser.
utvärderar under arbetets
gång hur det egna arbetet
lyckas och klarar självständigt
av nya och föränderliga
situationer
ser sitt arbete som en helhet
(t.ex. var ska man börja och
sluta och vilka redskap m.m.
som behövs i arbetet)
arbetar så att slutresultatet
innefattar arbetsuppgiftens
specialkrav
avancerar smidigt från ett
arbetsskede till ett annat
utför de anvisade uppgifterna
på egen hand och
sköter sina arbetsuppgifter
från början till slut och
ansvarar för sin egen andel
av arbetet.
planerar självständigt de
arbeten och uppgifter som
är på hans/hennes ansvar
utvärderar hur det egna
arbetet lyckas och motiverar
sin utvärdering samt
utvecklar och utvärderar
sina arbetssätt och sin arbetsmiljö
ser sitt arbete och verksamhetsmiljön
som en helhet
och sin egen arbetsinsats
som en del av helheten
arbetar i enlighet med arbetsplatsens
specialkrav på
ett sådant sätt att arbetets
slutresultat överensstämmer
med målsättningarna
avancerar i sitt arbete systematiskt
och smidigt och
anpassar sitt arbete till den
övriga verksamheten i arbetsmiljön
utför på sitt eget
ansvarsområde självmant
även andra arbetsuppgifter
än de som anvisats.
354

FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
2. Behärskande
av arbetsmetoder,
-redskap och material
Bedömning av val
och användning av
sådana arbetsmetoder,
-redskap och
material som lämpar
sig för arbetsuppgiften
och arbetsmiljön
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
3. Behärskande av
den kunskap som
ligger till grund för
arbetet
Bedömning av
behärskande och
tillämpning av den
kunskap som behövs
i arbetet
BEDÖMNINGSKRITERIER PÅ ETT ALLMÄNT PLAN
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
använder centrala arbetsmetoder,
arbetsredskap och
material som hör ihop med
det egna arbetet i arbetssituationer
som upprepas,
men behöver för en del av
dem handledning (metoder,
redskap, material anges särskilt
för de olika examensdelarna).
BEDÖMNINGSKRITERIER PÅ ETT ALLMÄNT PLAN
använder självständigt arbetsmetoder,
arbetsredskap
och material som hör ihop
med det egna arbetet i arbetssituationer.
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
använder den kunskap som
ligger till grund för användningen
av de vanligaste
arbetsmetoderna, redskapen
och materialen i arbetsuppgifter
som upprepas (dvs. de
metoder, redskap, material
som angetts i punkt 2), men
behöver handledning i att
skaffa och tillämpa kunskap.
skaffar och använder på
eget initiativ den kunskap
som behövs i arbetet.
väljer arbetsmetoder, arbetsredskap
och material
som passar bäst för det egna
arbetet och använder dem
smidigt i föränderliga arbetssituationer.
skaffar och använder självständigt
kunskap i sitt
arbete i föränderliga arbetssituationer
och motiverar
sina avgöranden i fråga om
arbetet utgående från den
information som han/hon
skaffat.
355

9 BILAGEDEL
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
4. Nyckelkompetenser
för livslångt
lärande
a) de fyra nyckelkompetenserna
i
punkt 4 bedöms
som en egen grupp
Lärande och
problemlösning
Utvärdering av
det egna kunnandet
som utförare
av arbetet och
utveckling av
arbetet samt av
problemlösning
och av att göra
val och fatta
beslut.
Interaktion och
samarbete
Påvisande av
agerande i interaktionssituationer
och av samarbetsförmåga.
BEDÖMNINGSKRITERIER PÅ ETT ALLMÄNT PLAN
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
söker information under
handledning
planerar sitt arbete men
behöver handledning i nya
situationer eller när arbetsmiljön
förändras
utvärderar hur det egna
arbetet lyckas
klarar av bekanta situationer
men behöver handledning
och stöd i föränderliga
situationer och valsituationer
följer anvisningar som getts
för interaktionssituationer
när han/hon verkar i sin
egen inlärnings- och arbetsgemenskap
utför i arbetsgemenskapen
uppgifter som är på hans/
hennes ansvar men behöver
tidvis handledning
fungerar i en bekant arbetsgemenskap
och grupp och
begär vid behov hjälp av
andra
söker information enligt
anvisningar
planerar sitt eget arbete och
utvärderar hur det egna
arbetet lyckas under arbetets
gång
tar emot respons och handlar
enligt den
klarar på eget initiativ av
föränderliga situationer och
valsituationer
handlar på det sätt situationen
kräver i sin egen
inlärnings- och arbetsgemenskap
i olika slags interaktionssituationer
utför på eget initiativ i arbetsgemenskapen
uppgifter
som är på hans/hennes
ansvar
fungerar tillsammans med
olika slags människor i
arbetsgemenskapen och
gruppen
söker information självständigt
planerar självständigt de
uppgifter som är på hans/
hennes ansvar och utvärderar
sitt kunnande hur det
egna arbetet lyckas samt
motiverar sin bedömning
utvärderar och utvecklar
sina arbetssätt och sin arbetsmiljö
utvecklar sin verksamhet
utgående från erhållen respons
fungerar självständigt och
ändamålsenligt i olika slags
situationer och kommer på
alternativa sätt att fungera i
sin verksamhet
framställer tydligt sin sak
och framför konstruktivt
olika slags synpunkter
fungerar ansvarsfullt, samarbetsvilligt
och jämlikt
tillsammans med olika slags
människor och som medlem
i arbetsgemenskapen
och gruppen
stöder och hjälper andra
samt beaktar i sitt arbete
det följande arbetsskedet
och den följande arbetstagaren
356

Yrkesetik
Bedömning av
verksamhet i
enlighet med yrkesetiken,
yrkets
värdegrund och
ingångna avtal.
Hälsa, säkerhet och
funktionsförmåga
Bedömning av
verksamhet som
upprätthåller
hälsa, säkerhet
och arbetsförmåga.
FÖREMÅL FÖR
BEDÖMNING
4. b) Övriga nyckelkompetenser
för
livslångt lärande
Initiativförmåga och
företagsamhet
Bedömning av
en målinriktad,
ekonomisk och
resultatrik verksamhet
och av
självstyrningen.
iakttar givna etiska regler
och tidtabeller
följer säkerhetsanvisningar
som getts om arbetet och
förorsakar inte fara för sig
själv eller andra
säkerställer säkerheten i
enlighet med anvisningar
använder skyddsutrustning,
arbetsredskap och arbetsmetoder
på säkert sätt enligt
anvisningarna
arbetar i regel ergonomiskt
riktigt.
iakttar givna etiska regler,
avtal och bestämmelser
samt tidtabeller
följer arbetsgemenskapens
anvisningar och beaktar i
sitt arbete säkerheten för
medlemmarna i arbetsgemenskapen
och i arbetsmiljön
säkerställer säkerheten
använder skyddsutrustning,
arbetsredskap och arbetsmetoder
på ett säkert sätt
fungerar i enlighet med
arbetsgemenskapens värderingar,
mål, etiska regler,
avtal och bestämmelser i
föränderliga situationer
samt följer tidtabeller
följer arbetsgemenskapens
anvisningar och beaktar i
sitt arbete säkerheten för
medlemmarna i arbetsgemenskapen
och i arbetsmiljön
säkerställer säkerheten och
informerar om faror och
risker som han/hon noterat
använder skyddsutrustning,
arbetsredskap och arbetsmetoder
på ett säkert sätt
arbetar ergonomiskt riktigt. använder säkra, lämpligt
belastande och omväxlande
arbetsmetoder och uppmärksammar
ergonomin.
Bekräftas i examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier) i
målen och bedömningskriterierna för gymnastik (1 sv) och hälsokunskap (1 sv). I kraven
på yrkesskicklighet i varje examen uppgörs vid behov krav på yrkesskicklighet och
bedömningskriterier för hälsa, säkerhet och funktionsförmåga enligt vad som behövs i
den aktuella branschen.
BEDÖMNINGSKRITERIER PÅ ETT ALLMÄNT PLAN
Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3
Den studerande
Bekräftas i examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier) i
målen och bedömningskriterierna för samhälls-, företags- och arbetslivskunskap (1 sv)
samt i kraven på yrkesskicklighet och bedömningskriterierna för den företagsamhetsdel
(5 sv) som ingår i kraven på yrkesskicklighet i de yrkesinriktade examensdelarna. Utöver
detta har man i kraven på yrkesskicklighet i de yrkesinriktade delarna i varje examen
när behov föreligger uppgjort krav på yrkesskicklighet och bedömningskriterier
enligt vad som förutsätts i de olika branscherna.
357

9 BILAGEDEL
Hållbar utveckling
Bedömning av
hur teknologiska,
ekonomiska,
sociala och kulturella
principer
iakttas.
Estetik
Bedömning av
hur estetiken
uppmärksammas
i arbetet.
Kommunikation och
mediekunskap
Bedömning av
hur kritisk den
studerande är
vid identifiering,
observation
och tolkning av
medie produkter,
samt av användningen
av medieoch
informationsteknologi.
Matematik och naturvetenskaper
Bedömning av
räknefärdighet
som arbetet förutsätter
samt av
behärskande av
lagbundenheter
i fysik och kemi
som behövs i
arbetet.
följer under handledning
de arbets- och funktionssätt
i enlighet med hållbar
utveckling som krävs inom
branschen
arbetar under handledning
enligt branschens estetiska
principer och enligt faktorer
som inverkar på arbetsmiljöns
trivsel och på hur
arbetets slutresultat ser ut
följer de arbets- och funktionssätt
i enlighet med
hållbar utveckling som
krävs inom branschen
arbetar enligt branschens
estetiska principer och enligt
faktorer som inverkar
på arbetsmiljöns trivsel och
på hur arbetets slutresultat
ser ut
följer självständigt de arbets-
och funktionssätt i
enlighet med hållbar utveckling
som krävs inom
branschen och framför
utvecklingsbehov
drar mångsidigt i sitt arbete
nytta av branschens estetiska
principer och främjar
de faktorer som inverkar
på arbetsmiljöns trivsel och
på hur arbetets slutresultat
ser ut
Bekräftas i examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen
(gemensamma studier) i målen och bedömningskriterierna för modersmålet (4 sv).
Utöver detta har man i kraven på yrkesskicklighet i varje examen uppgjort krav på yrkesskicklighet
och bedömningskriterier för kommunikation och mediekunskap enligt
vad som behövs i de olika branscherna.
Bekräftas i examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier)
i målen och kriterierna för matematik (3 sv), fysik och kemi (2 sv). Utöver detta har
man i kraven på yrkesskicklighet i de yrkesinriktade delarna i varje examen uppgjort
krav på yrkesskicklighet och bedömningskriterier för matematik och naturvetenskaper
enligt vad som behövs i de olika branscherna.
358

Teknologi och informationsteknik
Bedömning av
utnyttjande av
teknologi och
informationsteknik
inom yrkesbranschen
samt
beaktandet av
teknikens fördelar,
begränsningar
och risker.
Aktivt medborgarskap
och olika kulturer
Bedömning
av deltagande
i gruppens
verksamhet och
beslutsfattande
tillsammans med
människor med
olika bakgrund
samt verksamhet
i enlighet med
rättigheter och
skyldigheter,
jämlikhets- och
jämställdhetslagarna
som gäller
arbetstagaren och
medborgaren.
använder vanliga tekniska
och informationstekniska
system som behövs i det
egna yrket i arbetssituationer
som upprepas, behöver
ibland handledning
väljer med handledning de
maskiner och den utrustning
som behövs och identifierar
riskerna.
använder tekniska och informationstekniska
system
som behövs i det egna yrket
i arbetssituationer som
upprepas
väljer lämpliga maskiner
och lämplig utrustning och
identifierar de risker som
hör ihop med användningen
av dem.
utnyttjar mångsidigt tekniska
och informationstekniska
system som behövs i
det egna yrket
väljer självständigt lämpliga
maskiner lämplig utrustning
och identifierar de
risker och begränsningar
som hör ihop med användningen
av dem.
Informationstekniken har bekräftats i målen och kriterierna för de gemensamma studierna
(samhälls-, företags- och arbetslivskunskap 1 sv). Utöver detta har man i kraven
på yrkesskicklighet i varje examen uppgjort krav på yrkesskicklighet och bedömningskriterier
för teknologi och informationsteknik enligt vad som behövs i de olika branscherna.
Bekräftas i examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen (gemensamma studier) i
målen och kriterierna för samhälls-, företags- och arbetslivskunskap
(1 sv) samt modersmålet (4 sv). Utöver detta har man i kraven på yrkesskicklighet i
varje examen enligt behovet uppgjort de krav på yrkesskicklighet och bedömningskriterier
som denna nyckelkompetens förutsätter.
359