KVALITETSREDOVISNING SOCIALTJÄNSTEN - Nacka kommun

200 

KVALITETSREDOVISNING 

SOCIALTJÄNSTEN 

VERKSAMHETSÅRET 200

Kvalitetsredovisning I 

INNEHÅLL 

Kvalitet inom Socialtjänsten 4 

Så här jobbar Socialtjänsten 5 

Socialtjänsten - med uppdrag att hjälpa 5 

Social- och äldrenämnden – ansvarig för mål och resultat 5 

Socialtjänsten beslutar, utföraren utför 5 

Socialtjänstens kvalitetsarbete 5 

Kvalitet i handläggningen 7 

Socialtjänstens brukarundersökning av myndighet/handläggning 7 

Resultat av brukarundersökning 7 

Andra metoder för uppföljning av Socialtjänstens handläggning 8 

Medarbetare 9 

Kvalitet i handläggningen – utveckling under 2010 9 

Kvalitet hos utförare/insatser 11 

Kvalitetskriterier för utförarnas insatser 11 

Uppföljning av utförarnas insatser 11 

Socialtjänstens brukarundersökning av utförare/insatser 14 

Kvalitet i insatser – utveckling under 2010 15 

Jämförelser med andra kommuner 17 

Äldreomsorg Öppna jämförelser 17 

Individ och familj 19 

Socialtjänstens utvecklingsområden 23 

Väsentlighets- och riskanalys – Nackas arbetsmodell för utveckling 23 

Socialtjänstens väsentliga områden 2011 23 

Rätt insats till rätt person vid rätt tillfälle 23 

Rättsäker handläggning 23 

Boende 23 

Självförsörjning 23 

Volym- och kostnadskontroll 23 

Socialtjänsten i siffror 25 

Individ- och familjeomsorg 25 

Personer med funktionsnedsättning 26 

Äldre 26 

3 I

I Kvalitetsredovisning 

KVALITET INOM SOCIALTJÄNSTEN 

Socialtjänsten i Nacka arbetar aktivt med kvalitetsutveckling. 

Vi stödjer oss på Nacka kommuns vision Öppenhet och mångfald 

och grundläggande värdering Förtroende och respekt för människors 

kunskap och egen förmåga – samt för deras vilja att ta ansvar. 

Vår socialtjänst i Nacka ska ge god service och vara tillgänglig 

för alla som behöver stöd, hjälp och omsorg. Vi ska ha en rättssäker 

handläggning med korrekta beslut. De insatser vi fattar beslut om 

ska motsvara kundernas behov och svara mot gällande lagstiftning. 

Arbetet ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet så långt det 

är möjligt. 

Därför arbetar vi med att definiera vad som är kvalitet, följa upp 

kvaliteten och identifiera utvecklingsområden att arbeta vidare med. 

Det är också viktigt att presentera och offentliggöra resultaten av 

våra uppföljningar. Det gör vi genom att sammanfatta de viktigaste 

resultaten i denna kvalitetsredovisning och att publicera rapporter 

från brukarundersökningar, jämförelser och uppföljning av utförare 

på kommunens webbplats www.nacka.se. 

Vi är stolta över att kunna presentera vår femte kvalitetsredovisning. 

Anders Fredriksson 

Socialdirektör 

I 4


Så här jobbar Socialtjänsten 

Socialtjänsten – med uppdrag att hjälpa 

Socialtjänsten har uppdraget att ge stöd och bistånd till människor 

som på grund av ålder, funktionshinder, ekonomiska 

eller sociala problem behöver stöd och hjälp. Den fattar 

beslut om olika typer av insatser. En annan viktig uppgift är 

att visa på olika möjligheter för den som behöver råd och 

vägledning. 

Socialtjänstens organisation består av sex enheter: Enheterna 

Individ- och familjeomsorg Barn och Unga, Individ- och 

familjeomsorg Vuxna, Funktionsnedsättning, Äldre, Planering 

och Utveckling samt Ekonomi och statistik. 

Social- och äldrenämnden – ansvarig för 

mål och resultat 

Social- och äldrenämnden är politiskt ansvarig för Socialtjänstens 

verksamhet. Social- och äldrenämnden är en finansieringsnämnd 

med ansvar för mål, resultat och uppföljning 

av utförda insatser. 

Socialtjänsten beslutar, utföraren utför 

Socialtjänsten står för själva myndighetsutövningen och fattar 

beslut om olika insatser. Det är sedan en särskild utförare, 

privat eller kommunal, som utför insatsen. Utföraren kan 

t.ex. vara ett äldreboende, en familjebehandlare eller en 

daglig verksamhet enligt LSS. Utföraren måste vara godkänd 

av kommunen för att bedriva sin verksamhet. Detta sker 

antingen inom ett valfrihetssystem eller genom upphandling 

i konkurrens med andra utförare. 

Det är viktigt att det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan 

myndighetsutövning och utförarnas produktion. 

Socialtjänstens kvalitetsarbete 

Kvalitetsarbetet utgår ifrån Social- och äldrenämndens mål 

och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem 

för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och 

LSS. Syftet är att uppnå och vidareutveckla en god kvalitet i 

socialtjänstens verksamhet. Kvalitetsarbetet ska ha en tydlig 

struktur och skapa en lärande organisation som ger förutsättningar 

för förändrings- och utvecklingsarbete. Det ska ge 

underlag för effektiv resursanvändning och redovisningar till 

medborgare, politiker och medarbetare. 

Kvalitetskriterier och uppföljning 

Som underlag för att följa upp kvaliteten i både Socialtjänstens 

handläggning och utförarnas insatser finns det 

gemensamma kriterier. De bygger på Social- och äldrenämndens 

väsentlighets- och riskanalys med strategiska mål och 

nyckeltal. 

Kvalitetskriterier 

Handläggning, myndighet 

• delaktighet 

• bemötande 

• tillgänglighet 

• valfrihet 

• effektiv handläggning 

• rättssäker handläggning 

• kunskapsbaserad socialtjänst 

• nöjda och engagerade medarbetare 

Insats, utförare 

• delaktighet 

• bemötande 

• nöjdhet 

• trygghet 

• kontinuitet 

• systematiskt kvalitetsarbete 

• kunskapsbaserade insatser 

Uppföljningen sker bland annat med hjälp av brukarundersökningar, 

årliga redovisningar från utförare, tillsyn, synpunkter 

och klagomål, medarbetarenkäter samt uppgifter från 

Socialtjänstens verksamhetssystem. 

5 I


I 6


Kvalitet i handläggningen 

Socialtjänsten arbetar med uppföljning och utveckling av 

kvalitet i handläggningen. 

I uppföljningen ingår bland annat: brukarundersökningar, 

synpunktshantering, uppgifter från Socialtjänstens verksamhetssystem, 

stickprovskontroller, interna medarbetar enkäter 

och ekonomisk uppföljning. 

Socialtjänstens brukarundersökning av 

myndighet/handläggning 

Socialtjänsten genomför en årlig brukarundersökning bland 

dem som har kontakt med Socialtjänsten. Ett externt företag 

skickar ut enkäter och sammanställer svaren. Enkäten innehåller 

frågor om både kontakten med myndigheten och med 

utföraren. 

Svaren redovisas inom de områden där svarsfrekvensen 

är högst. 

Siffrorna visar ett medelvärde på en 5-gradig skala, där 

1 = tar helt avstånd och 5 = instämmer helt. 

De frågor som redovisas lyder i sin helhet: 

• Jag blir bemött med respekt av min handläggare. 

• Jag har varit delaktig och kunnat påverka mitt beslut 

om insats. 

• Jag kan lätt komma i kontakt med min handläggare. 

• Jag har fått tillräcklig information av min handläggare 

om vilka valmöjligheter som finns. 

Resultat av brukarundersökning 

(svarsfrekvens inom parentes) 

Funktionsnedsättning LSS * 

Funktionsnedsättning, Socialpsykiatri 

Tillgänglighet 


2010 (57 %) 

2010 (49 %) 

Delaktighet 

2009 (62 %) 

2008 (64 %) 

Delaktighet 

2009 (44 %) 

2008 (45 %) 

Bemötande 

Bemötande 

3,6 3,8 4 4,2 4,4 4,6 4,8 5 

3,6 3,8 4 4,2 4,4 4,6 4,8 5 

* LSS: Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 

7 I


Äldre, hemtjänst över 65 år 

Äldre, äldreboende 

Information om valmöjlighet 

Information om valmöjlighet 


2010 (71 %) 

2009 (72 %) 


2010 (59 %) 

2009 (76 %) 

Delaktighet 

2008 (71 %) 

Delaktighet 

2008 (73 %) 

Bemötande 

Bemötande 

3,6 3,8 4 4,2 4,4 4,6 4,8 5 

3,6 3,8 4 4,2 4,4 4,6 4,8 5 

Individ- och familjeomsorg, ekonomiskt bistånd 

Individ- och familjeomsorg, utredningsgrupp Barn och Ungdom 


2010 (37 %) 


2010 (30 %) 

2009 (43 %) 

2008 (50 %) 

Delaktighet 

2009 (33 %) 

2008 (31 %) 

Bemötande 

Bemötande 

3,6 3,8 4 4,2 4,4 4,6 4,8 5 

3,4 3,6 3,8 4 4,2 4,4 4,6 4,8 5 

Andra metoder för uppföljning av 

Socialtjänstens handläggning 

Klagomål och synpunkter 

All personal inom Socialtjänsten ska ta emot synpunkter, 

klagomål och beröm, muntligt eller skriftligt, vid besök, 

telefonsamtal, brev eller e-post. I Socialtjänstens väntrum 

finns anslag om hur man kan lämna synpunkter och det finns 

särskilda blanketter att använda. Under 2010 infördes en 

möjlighet att framföra synpunkter direkt på www.nacka.se. 

Den som klagar ska få ett svar inom tio dagar. Alla klagomål 

sammanställs och rapporteras till Social- och äldrenämnden. 

Det ska finnas riktlinjer och rutiner för 

en rättssäker myndighetsutövning 

Rättsäkerhet är viktig i all myndighetsutövning. Ett mått på 

rättssäker myndighetsutövning är i vilken utsträckning domstolar 

ändrar på överklagade beslut. 

Målet är att domstolen ska ge Socialtjänsten rätt i minst 

90 % av ärendena och detta mål är uppnått. 

Väntetiden mellan beslut och insats 

Enligt lag är kommunen skyldig att redovisa alla beslut, som 

inte verkställts inom tre månader, till Socialstyrelsen. 31/12 

2010 var det endast tre beslut, samtliga avseende särskilt 

I 8


boende för äldre. Anledningen till att de inte verkställts var 

önskemål om speciella boenden. 

Medarbetare 

Sjukfrånvaron har minskat kontinuerligt och är nu nere i det 

låga 3,68 %. 

Årets medarbetarenkät visar på ett högre medarbetarindex 

än föregående år, från 56 (2008), 59 (2009) till 65 (2010). 

Det är fortfarande något under genomsnittet för övriga 

verksamheter inom kommunen. De enheter som hade lägst 

resultat föregående år har förbättrat sitt index. Åtgärdsplaner 

tas fram under våren inom de områden där förbättringar 

behövs. 

Under året har planeringen fortsatt inför att Socialtjänstens 

personal i Ektorp ska flytta till Nacka stadshus våren 2011. 

Bl.a. genomförs kompetensutveckling inom IT-området. 

Kvalitet i handläggningen – utveckling 

under 2010 

Bedömningen är att socialtjänsten har en rättssäker handläggning. 

Bland annat har domstolar bara i något enstaka ärende 

gått emot socialtjänstens beslut. 

Socialtjänstens brukarundersökning visar generellt på att 

brukarna är fortsatt nöjda med socialtjänstens handläggning. 

Fortfarande är svarsfrekvenserna för enkäten låga inom 

individ- och familjeomsorgen. I övrigt aktualiserar enkäten få 

förbättringsområden. 

Alla enheter har på olika sätt satsat på att utveckla handläggningsrutinerna, 

för att förkorta utredningstiderna och 

garantera att socialtjänstens myndighetsutövning är rättssäker. 

Utredningstiden för barn- och ungdomsutredningar har varit 

alltför lång, men har minskat markant under året. Även mottagningsgruppen 

har arbetat med att förkorta väntetiden för 

nybesök. 

Nacka, Värmdö och Tyresö kommuner samverkar med 

Nacka polismästardistrikt kring Barncentrum kring olika 

former av övergrepp och brott mot barn. 

I jämförelse med andra kommuner har Nacka en låg andel 

av befolkningen som har fått ekonomiskt bistånd under året. 

Däremot är målet ännu inte uppnått när det gäller andelen 

hushåll som har bistånd mer än 4 månader. De som står nära 

arbetsmarknaden har kommit ut i arbete eller arbetsmarknadsåtgärd, 

medan de som inte är självförsörjande ofta har 

någon form av arbetshinder. 

9 I


I 10


Kvalitet hos utförare/insatser 

I Nacka kommun finns en rad olika insatser inom Socialtjänstens 

område. För att få en insats krävs i de flesta fall ett beslut 

av en handläggare, och därefter utförs insatsen av en utförare 

som den enskilde i många fall kan välja själv. Nacka kommun 

har satt upp villkor och kvalitetsmål som utföraren måste 

uppfylla för att bli godkänd, och kommunen följer sedan upp 

utförarens arbete kontinuerligt. 

Kvalitetskriterier för utförarnas insatser 

Utförarna ska erbjuda delaktighet, och möjlighet för brukaren 

att kunna påverka den insats hon eller han har. Personalomsättningen 

bör inte vara för hög, brukaren har rätt att bli 

bemött med respekt och hänsyn, och att känna sig trygg och 

nöjd med helheten av insatser. Vidare ska det finnas tydliga 

rutiner för klagomåls- och avvikelsehantering, samt rutiner 

för analys och utvärdering av kvalitet. 

Uppföljning av utförarnas insatser 

Socialtjänsten följer upp och kontrollerar insatser som Socialtjänsten 

finansierar och som utförs av kommunala och 

privata utförare. Uppföljningen gäller verksamheter som 

ingår i kundvalssystem eller på annat sätt har ett avtal med 

Socialtjänsten. I uppföljningen ingår bland annat: brukarundersökningar, 

redovisning av kvalitet från alla utförare 

varje år, besök hos utförare, fördjupad granskning och 

ekonomisk uppföljning. 

11 I


Utförare med avtal 2010 

Äldreomsorg 

Antal utförare 

Kundval, särskilt boende för äldre 12 

Kundval, hemtjänst, avlösning och ledsagning 60 

Kundval, dagverksamhet 4 

Handikappomsorg och socialpsykiatri Antal utförare 

LSS-verksamhet 24 

Kundval boendestöd 7 

Kundval sysselsättning 6 

Socialpsykiatri, övriga utförare 6 

Individ- och familjeomsorg 

Antal utförare 

Kundval, familjerådgivning 19 

Kundval, familjebehandling 9 

Kundval, arbetsmarknadsinsatser 14 

Ramupphandlad heldygnsvård och öppenvård 52 

Kundvalen inom boendestöd och sysselsättning infördes vid 

halvårsskiftet. 11 av hemtjänstutförarna saknade kunder. 

Personalomsättning, andel utförare i procent, fler än fem anställda 

Äldreomsorg, särskilt boende Äldreomsorg, hemtjänst LSS-verksamhet 

0–5 % personalomsättning 67 % 55 % 100 % 



51 % och mer personalomsättning 0 % 6 % 0 % 

Personalomsättningen är högst inom hemtjänst, men redovisas 

inte om de har fem anställda eller mindre. Inom hemtjänsten 

är det dock allra viktigast att inte kunderna möter alltför 

många olika personer. De flesta utförare av socialpsykiatri har 

fem eller färre anställda. 

Dokumentation, andel utförare i procent 

Äldreomsorg, särskilt boende Äldreomsorg, hemtjänst LSS-verksamhet Socialpsykiatri 

Genomförandeplan finns för 90 % eller fler av brukarna 92 % 73 % 100 % 91 % 

Social journal finns för 90 % eller fler av brukarna 92 % 92 % 92 % 91 % 

Alla utförare ska dokumentera det praktiska genomförandet 

av insatserna i genomförandeplaner och sociala journaler. 

I de fall det inte fungerar fullt ut, beror det i de flesta fall på 

att genomförandeplanerna inte uppdaterats under året. 

I 12


Personalens utbildningsnivå, andel utförare i procent 

Personal med yrkesförberedande utbildning på gymnasienivå 

Äldreomsorg, särskilt boende Äldreomsorg, hemtjänst Socialpsykiatri 

0–50 % 0 % 26 % 0 % 

51–70 % 25 % 47 % 0 % 

71–90 % 33 % 16 % 0 % 

91–100 % 42 % 11 % 100 % 

Det är viktigt att det finns personal med adekvat utbildning 

för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. I de flesta fall 

innebär det vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå. 

Utbildningsnivån behöver höjas inom hela äldreomsorgen. 

När det gäller individ- och familjeomsorgen ställs högre krav 

på utbildning, som alla utförare uppfyller. 

Brukaruppföljningar, andel utförare i procent 

Äldreomsorg, särskilt boende Äldreomsorg, hemtjänst LSS-verksamhet Socialpsykiatri 

Har genomfört brukaruppföljning 2010 92 % 77 % 79 % 70 % 

Alla utförare bör ha metoder för att göra enskilda och grupper, 

till exempel brukarorganisationer, delaktiga i arbetet 

med att utveckla kvaliteten. Därför bör de ha systematiska 

metoder för att göra brukaruppföljningar. Andelen har 

fortsatt att öka inom hemtjänsten, jämfört med tidigare år. 

De vanligaste metoderna är intervjuer och telefonintervjuer 

inom hemtjänsten, samt samråd med grupper av boende och/ 

eller närstående inom särskilda boenden. Inom verksamheter 

för personer med funktionsnedsättning används också 

regelbundna gruppmöten med brukarna. Uppföljning görs 

också bland annat av att utförarna arbetar systematiskt med 

synpunkter och klagomål, samt att de har välfungerande 

rutiner för att anmäla missförhållanden. 

13 I


Socialtjänstens brukarundersökning 

av utförare/insatser 

Socialtjänsten genomför en årlig brukarundersökning bland 

dem som har någon kontakt med Socialtjänsten. Ett externt 

företag skickar ut enkäter och sammanställer svaren. Enkäten 

innehåller frågor både om kontakten med myndigheten och 

med utföraren. 

Inom de områden där svarsfrekvensen är högst redovisas 

svaren på tre frågor. Siffrorna redovisar ett medelvärde på en 

5-gradig skala, där 1 = tar helt avstånd och 5 = instämmer helt. 

De frågor som redovisas lyder i sin helhet: 

• Personalen tar hänsyn till mina önskemål. 

• Personalen visar respekt för mig. 

• Jag är nöjd med min insats. 

För övriga verksamheter anges svaren på en sammanfattande 

fråga – ”Nöjd Klient Index”. Svarsfrekvensen anges inom 

parentes. När svarsfrekvensen är låg måste resultaten tolkas 

med stor försiktighet. 

Funktionsnedsättning: 

Hemtjänst, under 65 år (53 %) 

LSS, gruppboende (56 %) 

LSS, daglig verksamhet (50 %) 

LSS, kontaktperson (55 %) 

LSS, ledsagning (51 %) 

LSS, korttidshem (50 %) 

LSS, avlösarservice (50 %) 

Socialpsykiatri (49 %) 

Äldre 

Hemtjänst, över 65 år (71 %) 

Äldreboende (59 %) 

Individ och familjeomsorg: 

Arbetsmarknad (25 %) 

Nöjdhet 

(svarsfrekvens 2010 inom parentes) 

2010 

2009 

Familjebehandling (39 %) 

Kontaktfamilj/-person (51 %) 

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 

Funktionsnedsättning 

Gruppboende, LSS 


Daglig verksamhet, LSS 


Personalen tar hänsyn 

till mina önskemål 

2010 (56 %) 



2010 (50 %) 

Personalen visar respekt 

för mig 

2009 (65 %) 

2008 (61 %) 


för mig 

2009 (63 %) 

2008 (60 %) 

Jag är nöjd 

med mitt gruppboende 

Jag trivs bra 

med min dagliga verksamhet 

3,8 4,0 4,2 4,4 4,6 4,8 

4,4 4,5 4,6 4,7 4,8 

I 14


Äldre 

Äldreboende 


Hemtjänst över 65 år 





för mig 

2010 (59 %) 

2009 (76 %) 

2008 (73 %) 




för mig 

2010 (71 %) 

2009 (72 %) 

2008 (71 %) 

Jag är nöjd 

med mitt äldreboende 

Jag är nöjd 

med hemtjänsten 

4,3 4,4 4,5 4,6 4,7 

4,5 4,6 4,7 4,8 4,9 

Kvalitet i insatser – utveckling under 2010 

Socialtjänstens brukarundersökning visar på att brukarna till 

största delen är nöjda med insatserna. En tidigare trend till 

minskad nöjdhet med gruppbostäder enligt LSS har brutits. 

Arbetet har fortsatt med att utveckla kundvalen. Villkoren 

för att vara godkänd anordnare har omarbetats för familjerådgivning 

och familjebehandling. Nya kundval har införts för 

kommunala arbetsmarknadsinsatser och boendestöd samt för 

sysselsättning till personer med psykiska funktionsnedsättningar. 

Utvecklingen har fortsatt med en prioritering och satsning 

på öppna insatser inom alla områden. Bland annat har utökat 

boendestöd lett till att fler personer med funktionsnedsättningar 

inom LSS målgrupp kan bo i en egen bostad. 

Nya verksamheter är en nybyggd LSS-gruppbostad i Älta 

och en satsning på 23 ensamkommande flyktingbarn med 

HVB-boende, stödboende och sommarjobb eller studier 

under sommaren. 

Insatserna följs upp med olika metoder. Den samlade bedömningen 

är att insatserna har en god kvalitet. Klagomål har 

dock lett till fördjupade granskningar av utförare inom äldreoch 

handikappomsorg med krav på fortsatta åtgärdsplaner. 

Dessa har lett till förbättringar. Ett avtal med en hemtjänstanordnare 

har hävts pga. skattebrott. 

Uppföljningen av utförare visar att det fortfarande finns 

brister när det gäller personalens utbildningsnivå inom äldreomsorgen. 

15 I


I 16


Jämförelser med andra kommuner 

Genom att ta fram och utveckla jämförande kvalitativa mått 

på resultat inom olika verksamheter, kan kommunen få ett 

bättre underlag för prioriteringar och beslut. 

Inom äldreomsorg finns det landsomfattande Öppna jämförelser, 

som sammanställs av Sveriges kommuner och landsting 

(SKL) och Socialstyrelsen. Denna form av jämförelser kommer 

efterhand att utvecklas också inom andra områden. 

Nacka deltar i jämförelsenätverk Södertörn där de medverkande 

kommunerna jämför sig med varandra. Nätverket är 

anslutet till den nationella satsningen Jämförelseprojektet, som 

avslutades 2010. Inriktningen är att hitta samband mellan kostnad 

och kvalitet, och skapa en arbetskultur där kontinuerliga 

jämförelser är ett bestående inslag i förbättringsarbetet. 

Under 2010 har Nacka deltagit i jämförelser inom Äldreomsorg, 

Individ- och Familjeomsorg, Funktionshinderområdet 

och Socialpsykiatri. 

Jämförelserna inom Funktionshinderområdet och Socialpsykiatri 

berör endast ekonomiska aspekter och beskrivs därför 

inte här. 

Äldreomsorg Öppna jämförelser 

Jämförelserna inom äldreomsorgen gäller hela landet. Andel 

nöjda tas fram genom att Socialstyrelsen genomför en brukarenkät 

till ett urval äldre inom landets alla kommuner. 

Kommunens information på webben bygger på en granskning 

av informationen om äldreomsorg på kommunens 

hemsida. Övriga uppgifter samlas in genom kvalitetsregister 

och enkäter. 

Arbetet med att förebygga, utreda/bedöma och följa upp 

olika riskområden är en viktig del i en säker vård och omsorg 

för de äldre. Därför finns det flera jämförelser som grundar sig 

på riskbedömningar. 

Färgmarkerat röd/gul/grön: 

Grön färg för de 25 procent av kommunerna med de bästa resultaten. 

Röd färg för de 25 procent av kommunerna med de sämsta resultaten 

Gul färg för resultaten däremellan. 

Jämförelser 

Äldres omdömen 

Andel nöjda med hemtjänst 

Procent 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

Nacka Sämst Medel Bäst 

Andel nöjda med Särskilt boende 

Procent 

100 

80 

60 

40 

20 

0 



Kommunens information på webben 

Procent 

100 

80 

60 

40 

20 

0 


Personalens kompetens, särskilt boende 

Personal med vård- och omsorgsutbildning 

på gymnasienivå 

Procent 

100 

80 

60 

40 

20 

0 


17 I


Riskförebyggande arbete 

Fallskador, 2007–2009 

Procent 

100 

80 

60 

40 

20 

0 


Riskbedömningar fall, 2009 

Procent 

100 

80 

60 

40 

20 

0 


Riskbedömningar undernäring, 2009 

Procent 

100 

80 

60 

40 

20 

0 


Riskbedömningar trycksår, 2009 

Procent 

100 

80 

60 

40 

20 

0 


När det gäller nöjdhet placerar sig Nacka strax över riksgenomsnittet. 

Det är framför allt mindre kommuner som har de 

allra mest nöjda brukarna. Nacka hamnar i den absoluta toppen, 

när det gäller informationen på hemsidan. Jämförelsen 

av fallskador visar sämre resultat än riksgenomsnittet, men 

är ett medelvärde för åren 2007-2009. Nacka har genomfört 

ett omfattande arbete inom detta område och har förbättrat 

resultaten för år 2009. När det gäller riskbedömningar har 

Nacka mycket goda resultat. 

I 18


Individ och familj 

I jämförelserna för individ- och familjeomsorg deltar Södertörnskommunerna 

Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, 

Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö och Värmdö. 

Årets jämförelser omfattar, förutom utredningstid ett par 

nya mått. Det ena är andelen ungdomar med försörjningsstöd, 

som sökte igen under kommande år. Det andra är mått 

på personalkompetens hos barn- och ungdomsutredare. 

Färgmarkerat röd/gul/grön: 

Grön färg för de 25 procent av kommunerna med de bästa resultaten. 

Röd färg för de 25 procent av kommunerna med de sämsta resultaten 

Gul färg för resultaten däremellan. 

Individ och familj 

Försörjningsstöd, andel återaktualiserade 

ungdomar 

Procent 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Nacka Tyresö Södertälje Median 

Barn och ungdom, utredningstid 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

Antal utredningsdagar i genomsnitt 

Nacka Nynäshamn Flera Median 

Andel utredningar längre än 120 dagar 

Procent 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Nacka Nynäshamn Södertälje Median 

Antal dagar från aktualisering till beslut 

Antal dagar 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

Nacka Salem Huddinge Median 

Andel beslut om att inleda utredning 

som överstiger 14 dagar 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Nacka Nynäshamn Huddinge Median 

19 I


Vuxna missbrukare, utredningstid 

Antal utredningsdagar 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Nacka Tyresö Haninge Median 

Barn och ungdom, kompetens hos handläggare 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

Handläggarnas år i yrket i snitt 

Nacka Flera Haninge Median 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Andel som arbetat mindre än två år 

med BoU 

Nacka Nynäshamn Huddinge Median 

Vid mätningen hade alla kommuner allt för långa utredningstider 

för barn- och ungdomsutredningar, som inte annat 

än undantagsvis får överstiga 4 månader. Sedan mätningen 

genomfördes har Nacka fortsatt arbetet med att förkorta 

utredningstiderna. 

Nackas tider för missbruksutredningar är mycket korta. 

Kompetensen hos barn- och ungdomshandläggarna 

i Nacka ligger nära genomsnittet. 

I 20


21 I


I 22


Socialtjänstens utvecklingsområden 

Väsentlighets- och riskanalys – Nackas 

arbetsmodell för utveckling 

Väsentlighets- och riskanalys är en del av Nackas utvecklade 

mål- och resultatstyrning. Analysen ska identifiera de områden 

som är väsentliga för nämndens ansvarsområde, och 

säkerställa att nämndens strategiska mål är tydligt kopplade 

till kommunens övergripande mål. Den utgör ett underlag 

för prioriteringar och för vilka åtgärder som måste vidtas. 

Analysen underlättar också ett långsiktigt sätt att arbeta. 

Socialtjänstens väsentliga områden 20 

Social- och äldrenämndens väsentliga områden för 2011 

• Rätt insats till rätt person vid rätt tillfälle 

– rätt insats till rätt person vid rätt tillfälle 

– hög kvalitet och stor valfrihet 

• Rättssäker handläggning 

– rättssäker handläggning och korrekta beslut 

– god service och tillgänglighet 

• Boende 

• Självförsörjning 

– snabbaste vägen till självförsörjning 

• Volym- och kostnadskontroll 

– kontroll på volymer och kostnader 

Rätt insats till rätt person vid rätt tillfälle 

Rätt insats till rätt person vid rätt tillfälle innebär bland annat 

att det finns tillgång till insatser som motsvarar kundernas 

behov och svarar mot lagstiftning. Arbetet ska bygga på forskning 

och beprövad erfarenhet så långt det är möjligt. Därför 

fortsätter bland annat arbetet med att utveckla en evidensbaserad 

praktik. Personal deltar i studiecirklar och utvecklingsarbete 

som initieras lokalt och av Socialstyrelsen för att 

utveckla formerna för att följa upp insatsernas resultat. 

Arbetet med ökad valfrihet fortsätter. Under 2011 införs 

valfrihetssystem inom korttidsvistelse enligt LSS och öppenvårdsinsatser 

för personer med missbruk och beroende. Det 

pågår också arbete med att utveckla system för att redovisa 

jämförande kvalitetsmått på kommunens webbplats, som 

underlag för val. 

Kvalitetsarbetet ska utvecklas bland annat när det gäller 

metoder för systematiska förbättringsåtgärder och personalens 

delaktighet. Jämförelser och samverkan med andra kommuner 

ska fortsätta. 

Rättssäker handläggning 

En rättssäker handläggning förutsätter att socialtjänsten kan 

rekrytera handläggare med rätt kompetens. Därför ska rekryteringsprocessen 

förbättras och utvecklas. 

Under 2010 har samtliga enheter arbetat med att skapa 

rutiner för en rättssäker handläggning. Dessa ska följas upp 

under 2011. 

Under 2011 påbörjas införandet av det nya verksamhetssystemet 

Pulsen Combine, som ska bidra till en effektivare 

handläggningsprocess och uppföljning 

Boende 

Boendefrågorna är av stor betydelse inom hela socialtjänstens 

arbetsfält. Därför ska arbetet fortsätta med boendeplanering, 

inklusive analyser av befolkningsutveckling och behov. 

Socialtjänsten medverkar aktivt i plan- och byggprocesser 

och samverkar med fastighetskontoret för att tillgodose 

behovet av adekvat boende för socialtjänstens olika målgrupper. 

Arbetet med sociala bostäder och sociala kontrakt 

ska förbättras och utvecklas. 

Under 2011 planeras två nya äldreboenden bli klara. 

Självförsörjning 

Det är ett väsentligt område att medverka till snabbaste vägen 

till självförsörjning. Ett långvarigt behov av ekonomiskt 

bistånd försvårar möjligheterna att åter bli självförsörjande. 

Därför ska arbetet utvecklas med bättre utredningar, bedömningsinstrument, 

och matchning . 

Från och med 2011 bildas den nya nämnden Arbets- och 

företags nämnden. Det innebär att flera arbetsuppgifter 

överförs till den nya nämnden och nämndens tjänstemannaorganisation, 

bland annat beslut om och uppföljning av 

arbetsmarknadsinsatser. 

Volym – och kostnadskontroll 

Genom en god kontroll av volymer och kostnader underlättas 

planering och prioriteringar. Tidigare insatser för att höja 

kompetensen hos personalen inom detta område har gett 

mycket bra resultat och kommer att fortsätta. Metoderna 

kommer att förbättras genom att utveckla verktyg för att följa 

upp insatser på individuell nivå. 

23 I


I 24


Socialtjänsten i siffror 

Det bor cirka 90 000 människor i Nacka kommun. De totala kostnaderna för Socialtjänstens 

verksamhet och personal var 1 094 miljoner 2010. 

Individ- och familjeomsorg 

Verksamhet Mått 2008 2009 2010 

Barn och ungdom Antal ansökningar/ anmälningar 2 031 2 012 1 955 

Antal inledda utredningar 554 570 488 

Totalt antal barn och unga med någon biståndsbedömd insats 555 545 489 

Total nettokostnad för BoU-verksamhet, exkl. familjerätt 89,5 mkr 83,6 mkr 79,5 mkr 

Genomsnittlig nettokostnad per invånare 0–20 år för BoU-verksamhet 3 595 kr 3 255 kr 3 022 kr 

Antal barn placerade i dygnet-runt-vård, familjehem och institution 171 158 155 

varav: 

• placerade i familjehem (enl första placering under året) 98 103 77 

• placerade på institution (enl första placering under året) 73 55 78 

Genomsnittlig nettokostnad för dygnet-runt-vård per invånare 0–20 år 2 047 kr 1 707 kr 1 062 kr 

Försörjning Antal hushåll med ekonomiskt bistånd 1 308 1 196 1 097 

Andel av Nackas befolkning med ekonomisk bistånd 2,6% 2,3% 2,0 % 

Totalt utbetalt ekonomiskt bistånd (brutto) 66 mkr 59 mkr 57 mkr 

Varav totalt utbetalt till flyktingar 10,2 mkr 6,9 mkr 6,5 mkr 

Totalkostnad, arbetsmarknadsinsatser 15,6 mkr 15,1 mkr 16,6 mkr 

Beroende Antal personer med dygnet-runt-vård 83 107 88 

Total nettokostnad för beroendevård 14,4 mkr 19 mkr 17,4 mkr 

Genomsnittlig nettokostnad per invånare 21 år och äldre för beroendevård 237 kr 304 kr 273 kr 

De flesta insatser och kostnader har minskat jämfört med föregående år. Inom barn- och ungdomsverksamheten 

förklaras det lägre antalet insatser med att insatstiderna minskar eftersom det finns 

tydligare mål. Detta leder till att antalet insatser över året minskar. Långa institutionsplaceringar har 

i flera fall omvandlats till stödboende. 

Antalet hushåll med försörjningsstöd har fortsatt att minska, i motsats till utvecklingen i många 

andra kommuner. 

Inom beroendevården har en översyn av arbetet inneburit förändringar i arbetsrutiner, som har 

lett till mer planerade och därmed färre placeringar. 

25 I


Personer med funktionsnedsättning 


Handikappomsorg Antal personer med LSS-insatser 1/10 384 403 430 

Antal LSS-insatser 1/10 677 731 772 

Total nettokostnad för LSS-verksamheten 198 mkr 208 mkr 228,6 mkr 

Nettokostnad i genomsnitt per helårsvårdtagare med LSS-insats 515 625 kr 516 633 kr 531 600 kr 

Genomsnittlig nettokostnad per invånare 0–64 år för LSS-insatser 2 674 kr 2 740 kr 2 962 kr 

Antal personer med biståndsbedömd insats enligt SoL 1/10 256 255 270 

Total nettokostnad för funktionshindrade (SoL och LSS) 

234,3 mkr 244,9 mkr 272,1 mkr 

Genomsnittlig nettokostnad per invånare 0–64 år för handikappomsorg 3 164 kr 3 229 kr 3 526 kr 

(exkl. Socialpsykiatrin) 

Socialpsykiatri Antal personer med biståndsbedömda stödinsatser 1/10 254 245 240 

Total nettokostnad för Psykiatri 44,5 mkr 41,8 mkr 39,1 mkr 

Nettokostnad per vårdtagare 

175 197 kr 170 612 kr 163 000 kr 

Genomsnittlig nettokostnad per invånare 21–64 år 905 kr 833 kr 769 kr 

Inom handikappomsorgen har antalet insatser och därmed kostnaderna fortsatt att öka. Bland annat 

har antalet boendeplatser inom LSS ökat, enligt tidigare beslutad boendeplanering. Dessutom har 

fler personer beviljats daglig verksamhet enligt LSS, bland annat beroende på att ungdomar har slutat 

skolan. 

Inom socialpsykiatrin har det skett en viss minskning av insatser och kostnader, beroende på att 

antalet placeringar i särskilt boende och HVB (hem för vård och boende) har minskat. 

Äldre 


Äldre Antal personer 65 år och äldre med hemtjänst 1/10 (inkl. ledsgn. o avlösn. Sol) 1 411 1 455 1 519 

Antal personer 65 år och äldre i särskilt boende 1/10 (inkl. korttids) 557 567 595 

Genomsnittlig årlig nettokostnad per hemtjänsttagare 65 år och äldre 113 315 kr 113 418 kr 118 365 kr 

Nettokostnad för hemtjänst per invånare 65 år och äldre 13 600 kr 13 500 kr 13 900 kr 

Genomsnittlig årlig nettokostn. per boende 65 år och äldre i särskilt boende 484 150 kr 505 000 kr 522 500 kr 

Nettokostnad för särskilt boende per inv. 65 år och äldre (inkl. korttids) 23 200 kr 23 380 kr 24 040 kr 

Total nettokostnad för insatser för äldre inom SÄN 

432,5 mkr 454,4 mkr 494,8 mkr 

Bostadsanpassning Antal bostadsanpassningsärenden 629 702 606 

(funktionsnedsättning och äldre) Totalkostnad, bostadsanpassning 5,6 mkr 8,7 mkr 8,7 mkr 

Antalet personer med olika former av äldreomsorg fortsätter att öka. Förutom att antalet hemtjänstkunder 

har ökat har också genomsnittstiden för varje kund ökat. 

Inom bostadsanpassning minskar antalet ärenden gällande äldre och ökar när det gäller yngre 

personer med funktionsnedsättningar. 

I 26

Produktion: Nacka kommun, Nacka Partner Information. 

Foto: omslag: Håkan Lindgren, Ryno Quantz; inlaga: Håkan Lindgren, 

Bertil Nordahl, Ryno Quantz, Ann Thavfelin, Karin Hassler. 

Tryck: Danagård LITHO, mars 2011. 

Papper: Maxi Offset 150 g, 

Upplaga: 1 000 ex.

Social- och äldrenämnden 

Nacka kommun • 131 81 Nacka • tfn 08-718 80 00 

e-post info@nacka.se • sms 716 80 • www.nacka.se

KVALITETSREDOVISNING SOCIALTJÄNSTEN - Nacka kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?