Ett litet kompendium om Excel som statistiskt verktyg, v1

Ett litet kompendium om Excel som statistiskt
verktyg, v1
Gjort för Excel 2003
Erling Englund
Statistiker
Forskning och Utveckling,
Landstinget Västernorrland
2012-02-28
1

Innehållsförteckning
1. Introduktion............................................................................................................................ 4
2. Databearbetning ..................................................................................................................... 5
2.1 Struktur på data ................................................................................................................ 5
2.2 Lägga till en variabel........................................................................................................ 6
2.3 Lägga till en serie/nummerserie ....................................................................................... 6
2.4 Ändra format i en cell....................................................................................................... 6
2.5 Skapa nya variabler av befintliga variabler...................................................................... 7
2.5.1 Excels funktioner, te.x. OM-funktionen.................................................................... 7
2.5.2 Exempel på funktioner ............................................................................................ 10
2.6 Sortera data..................................................................................................................... 11
2.7 Selektera och sortera data via Filter ............................................................................... 11
2.8 Hantera Blad/Flikar........................................................................................................ 12
3. Pivottabeller ......................................................................................................................... 13
3.1 Skapa pivottabell............................................................................................................ 13
3.1.1 Den korta vägen ...................................................................................................... 13
3.1.2 Den långa vägen...................................................................................................... 15
3.2 Vanlig frekvenstabell ..................................................................................................... 17
3.3 Korstabell ....................................................................................................................... 17
3.4 Tabell med beskrivande statistik (medelvärde mm) ...................................................... 18
3.5 Split file, dvs göra en tabell uppdelad på en annan variabel .......................................... 19
3.6 Select file, dvs göra en tabell för en kategori av en annan variabel............................... 19
3.7 Ändra i tabell.................................................................................................................. 20
4. Diagram................................................................................................................................ 22
4.1 Skapa diagram från persondata ...................................................................................... 22
4.1.1 Punktdiagram .......................................................................................................... 24
4.2 Diagram från pivottabell ................................................................................................ 25
4.3 Diagram från manuellt skapad tabell ............................................................................. 26
4.4 Ändra i diagram.............................................................................................................. 27
5. Statistiska metoder i Excel ................................................................................................... 28
5.1 Statistiska funktioner...................................................................................................... 28
5.2 Statistik via Dataanalys .................................................................................................. 29
5.2.1 Beskrivande statistik ............................................................................................... 30
5.2.2 T-test för parade observationer ............................................................................... 31
5.2.3 T-test för oberoende grupper................................................................................... 33
6. Övningar i Excel 2003.......................................................................................................... 34
3

1. Introduktion
Excel och SPSS är två program som kan hantera och beskriva data. SPSS är ett rent
statistikprogram och är därför gjort för att bearbeta ett material statistiskt. Så är inte fallet
med Excel men man kan ändå göra vissa grundläggande statistiska moment. Vissa moment är
krångligare i Excel. Två sådana moment är chi-2 test (test av korstabell) och histogram. Dessa
två moment tas ej upp i kompendiet.
Kompendiet är först och främst gjort till en fou-kurs där målet är att använda Excel istället
för t.ex. SPSS till enklare projekt. De delar som man brukar behöva är databearbetning,
tabeller, diagram och viss statistisk analys. Det är också den huvudsakliga uppdelningen i
kompendiet. Sista kapitlet i kompendiet är övningar som är tänkt att användas vid
datorövningen för att få en bild av de flesta delar i kompendiet.
Utgångspunkten för övningen är att data redan är inlagt i Excel. Varje kolumn är en variabel
där variabelnamnet ligger på rad 1 och första värdet på resp variabeln på rad 2. Delar av data
ses i kapitel 1.
Vill man använda SPSS istället kan man läsa in excelfilen i SPSS (Välj bara att öppna en fil i
SPSS och formatet Excel). Förutsättningen är att Rad 1 i Excel-filen är ett variabelnamn .
Om man använder pdf-versionen av kompendiet kan man hoppa till ett specifikt kapitel
genom att klicka på kapitelraden i innehållsförteckningen. Har man Word-versionen måste
man även hålla ner Ctrl-knappen.
4

2. Databearbetning
2.1 Struktur på data
Nedanstående visar det data som används i kompendiet. Vissa variabler är simulerade. Jag
visar data på två sätt.
Varje rad står för respektive persons värden, förutom rad ett som skall vara variabelnamn.
Variant 1: Data med siffervärden på kategorivariablerna. Vad siffrorna betyder på
kategorivariablerna får man skriva upp någon annanstans, tex. i en annan flik.
När man använder Excel för att samla in data kan det ibland vara till hjälp om förklaringen på
vad siffrorna betyder finns in samma fil, tex. om det på rad 2 och 3 i variabeln för Kön står
Kvinna=1 Man=2. Värdet för person 1 kommer då på rad 4, ovs.
När man sen gör analyser i Excel eller vill föra över filen till SPSS måste dessa rader tas bort,
så att rad 2 är första personens data
------------------------------------------------------------------------
Variant 2: Data med textvärden på kategorivariablerna
Val av variant Om målet är att jobba bara med
- Excel som analysprogram rekommenderas Variant 2, medan det för
- Ett statistikprogram, typ SPSS, är smidigare med Variant 1
Det går dock att även föra över Variant 2 till SPSS.
Inga mellanrum, dvs se till att det inte är några tomma rader mellan första och sista person.
Detta gör det enklare när man vill göra Pivottabeller.
Låsa Rader och eller kolumner: När man har mycket data så ”försvinner” raden med
variabelnamnet när man scrollar nedåt. Ett sätt är att låsa första raden så att den alltid är
synlig. Man markerar då den rad där den skall ”sluta låsa”
1) Man vill låsa rad 1. Markera därför rad 2 (Klicka på 2:an längst till vänster)
2) Välj FönsterLås fönsterrutor
För att ta bort låsningen väljer man samma väg.
Man kan även låsa kolumn, t.ex. för att låsa första kolumnen, markera kolumn B
Vill man låsa både rad och kolumn, t.ex. rad 1 och kolumn A, sätts markören i cell B2.
5

2.2 Lägga till en variabel
I det data som används för övningen finns ej variabeln Person med. Antag att vi nu vill lägga
till variabeln.
1) För att Person skall ligga i kolumn A, högerklickar man på A och väljer Infoga. Då
flyttas alla kolumner fram ett steg och Person kan läggas in i A.
a. Om du bara högerklickat i en cell i kolumn A så får du istället fram en meny
där du bara väljer Infoga hela kolumnen så får du samma resultat
Du kan förstås också används menyn, InfogaKolumn
2.3 Lägga till en serie/nummerserie
Variabeln Person är en ren sifferserie. Man kan förstås manuellt skriva in dessa, men med
Excel kan man göra det mycket smidigare
1) Skriv in de två första värdena 1 och 2 som första bilden. Markera cellerna.
2) För muspekaren till det högra hörnet på den nedersta av cellerna. Då visas muspekaren
som ett svart kors, Tryck och dra neråt så skapas nummerlistan, så långt du nu vill, i
detta fall till 40.
Detta kan också användas i andra sammanhang, t.ex. när man arbetar med formler, se 2.5.
2.4 Ändra format i en cell
Om man t.ex. har ett tal i en eller flera celler med för många decimaler kan man ändra det
genom att högerklicka och välja Formatera. Där finns flera flikar. Välj i fliken Tal, kategorin
Tal och ändra decimaler.
Under fliken Justering kan man också välja att
sammanfoga celler, te.x. om man markerar två
celler, väljer Justering och Sammanfoga, så får
man en cell över två kolumner. Man kan även i
samma flik justera texten (centrera, högerjustera
mm), välja Radbyte (testa denna och skriv en
massa text i en cell och se vad som händer)
6

2.5 Skapa nya variabler av befintliga variabler
Det finns två varianter på formler 1) Former baserat på de vanliga räknesätten, tex räkna ut
BMI från längd och vikt och 2) Formler baserat på de funktioner som finns i Excel.
BMI räknas som vikten / (längden i meter)^2. Eftersom längden i är i cm i data blir det
=Vikt/(Längd/100)^2. Man måste börja med ett = - tecken.
I data finns längd i kolumn D och Vikt i kolumn E. Om man låter kolumn L bli variabeln för
BMI skriver man i kolumn L på rad 2 =E2/(D2/100)^2 (Se fig). Excel visar samtidigt de
variabler som används i formeln (Se färgmarkerade cellerna i fig). Använd kapitel 2.3 för att
få BMI beräknat på de andra raderna. Observera att här räcker det med att markera den cell du
just skapat formeln, cell L2.
Ett annat sätt är att kopiera cellen med formeln, markera de andra raderna, klistra in.
2.5.1 Excels funktioner, te.x. OM-funktionen
Om man vill veta vad en funktion betyder kan man söka i hjälpen. Ett visst stöd för man bara
genom att i en cell skriva =OM(
så visar Excel vad funktionen behöver för att fungera. Se nedan.
Ett logiskt test kan t.ex. vara Kolesterol>6 Påståendet kommer antingen vara sant eller falskt.
Funktionerna skrivs normal med stora bokstäver, men det spelar ingen roll om man skriver in
dem med små eller stora bokstäver.
Exempel
Antag att vi vill bedöma hur många som ligger för högt i kolesterol. För att göra det vill vi
skapa en ny variabel (t.ex. Hög kolesterol 1) som har alternativen Hög och Normal. Det vi vill
göra är att skapa en variabel som
”Om värdet i kolumn I2(Kolest1) är över 6 så skall värdet bli Hög, annars Normal”.
Textalternativ som Hög och Medel skrivs som ”Hög” och ”Medel” i funktioner.
_______________________________________________________
1) Skriv in formeln =OM(I2>6; ”Hög”; ”Normal”) t.ex. i L2, se nedan (L är den
kolumn som du skapar variabeln) och tryck sedan Enter,
7

2) Du bör då få värdet Hög i den cellen.
3) Markera sedan cellen och kopiera den till de andra raderna mha att trycka på cellens
nedre högra hörn och dra nedåt. (Se kapitel 2.3)
_________________________________________________________
OBS: Normal betyder att värdena ligger mellan 0 och 6, så ovanstående blir rätt så länge
resterande celler bara innehåller värden mellan 0 och 6.
Om det finns tomma celler, t.ex. missing Om ni skulle ha tomt i en cell så tolkar Excel det
som 0, vilket i detta fall skulle vara Normal. Det blir förstås fel. Om det finns tomma celler
men värdena i övrigt är 0 eller högre kan man skriva
=OM(I2>6 ; ”Hög”; OM(OCH(I2>=0;G16;”Hög”;”Normal”)),
dvs är det tomt i cellen, då skall det också vara tomt i den nya variabeln, därefter som ovan.
Då förutsätter det att värdena är 0 eller större, eller så finns inget värde.
Skapa textetiketter av siffervärden i en variabel
Antag att vi bara hade skrivit in 1 och 2 på variabeln Kön i kolumn B. Ett sätt att få en
variabel med Man och Kvinna istället hade varit att skapa en ny variabel i en tom kolumn t.ex.
=OM(B2=1;”Kvinna”;”Man”)
förutsatt att det inte finns några andra värden än 1 och 2.
Vill var säker skriver man
=OM(B2=1;”Kvinna”;OM(B2=2;”Man”;””)
Det betyder att OM B2 är en 1:a, blir den nya variabeln Kvinna, annars OM det är en 2:a blir
det Man, och är det något annat än 1 eller 2 blir det tomt.
Här finns det tre alternativ 1,2 och annat. Har man fler än 2 alternativ behöver man använda
fler OM-satser i samma. Har man för många kan det vara svårt att hålla ordning.
8

Övrigt.
• Semikolon, tecknet ; brukar användas i Excels funktioner för att särskilja de uppgifter
man lägger in funktionen
Här särskiljer vi
1) Logiskt test, jämförelse av värde i en cell mot ett gränsvärde
2) Vad vill vi att det skall stå Om det Stämmer, och
3) vad det skall stå Om det Inte stämmer.
• ”” behövs för att Excel skall förstå att Hög och Normal är ren text och skall läsas
precis som det står. Det kan t.ex. finnas en funktion i Excel som heter Normal som
Excel annars skulle förväxla den med.
• När man t.ex. kopierar en funktion till andra rader så ändras automatisk t.ex. B2 till
B3, dvs den känner av att man kopierar den till en annan rad. (Motsvarande för
kolumner). Det finns tillfällen när man vill att radnumret eller kolumnen-bokstaven
skall vara låst. Då kan man använda tecknet $. Om man kopierar en funktion, som
använder B2, till en annan rad och/eller kolumn och man istället skriver
• $B2, betyder det att funktionen fortfarande kommer att läsa från kolumn B.
• B$2, betyder det att funktionen fortfarande kommer att läsa från rad 2
• $B$2, betyder att den låser både rad och kolumn
Exempel på sista punkten:
Antag att man skriver in nedanstående i Excel i kolumn A-C, på rad 1-4, men att man också
vill ha det i procent (se figur 1). Ett sätt är förstås att man skriver =23/66, och =43/66 på
raderna för procent. (se figur 2)
Ett annat sätt är att skriva =B2/B$4 (se figur 3). Det betyder att när man kopierar den
funktionen till raderna under så kommer det att stå
=B3/B$4 för raden med ”Nej”
=B4/B$4 för raden med ”Totalt”
dvs värdet för totalt i B4 är låst.
För att ändra till procent, högerklicka på cell/celler du vill ändra, välj Formatera celler , sen
fliken Tal, och därefter Procent
9

2.5.2 Exempel på funktioner
OCH – Används med fördel tillsammans med Om-funktionen när man behöver koppla ihop
två eller fler logiska test, t.ex. om kolesterol är Normal om det ligger mellan 0 och 6 så måste
det skrivas som två test. Om Kolest1 ligger i kolumn I. Då ser det ut som
OCH(I2>=0;I2

2.6 Sortera data
Sortera data kan man göra via DataSortera eller via Filter (Se 2.6).
Väljer man första alternativet kan man välja upp till 3 variabler samtidigt.
Två saker är mycket viktiga.
1) Se till så att du har en variabel som visar ursprungsordningen. När du har sorterat data
tex. efter Kön, måste du kunna sortera tillbaka data enligt ursprungsordningen.
2) Se till att HELA data är markerat innan du sorterar, annars hamnar data i oordning.
Excel frågar i allmänhet om man inte vill markera hela data, om man ej gjort detta.
2.7 Selektera och sortera data via Filter
Ibland vill man kunna se data bara utifrån en eller flera kategorier av en variabel. Det kan man
göra via DataFilterAutofilter. Se nedan. Klickar du bara på Kvinna så visas bara
kvinnorna i materialet. Vill du ta bort autofiltret går du samma väg och avmarkerar det. Här
kan du också sortera data efter en variabel. Dock är det som i nämnts i 2.5 viktigt att det
finns en variabel som talar om ursprungsordningen, här variabeln Person, så att man kan
sortera data i den ordning den är insamlad från början.
Fortsättning på nästa sida.
11

Väljer du Anpassa, kan du te.x. om du klickat på Kolest1, välja Visa rader där Kolest1 är
större än : 6. ”. Texten ”är större än” är ett av alternativen du kan välja, och värdet 6 skriver
du in manuellt. Väljer du detta selekteras bara de som är större än 6 i Kolest1.
OBS:
- Skapar du diagram så görs diagrammet bara på de selekterade, men när du selekterar
alla igen så anpassas diagrammet till att visa alla.
- Dataanalys (se 5.2) påverkas inte av Filter.
- Selekterar man t.ex. bara Män, så döljs de andra raderna, men kopierar man sen t.ex.
Ålder för de selekterade raderna så följer även de döljda raderna med.
2.8 Hantera Blad/Flikar
Namnge flikar: För att ändra namn på en flik, dubbelklicka på t.ex. fliken Blad 3, så
markeras namnet och du kan skriva in ett nytt namn.
Lägga till flikar: Högerklicka bara på en flik, välj Infoga, och därefter Kalkylblad. Då får
du ett nytt blad, framför den flik du högerklickade.
Flytta flikar: Vill du flytta en flik, använd bara drag-and-drop, dvs tryck på den flik du vill
flytta, dra fliken till den plats du vill flytta den till, och släpp.
12

3. Pivottabeller
DataRapport för pivottabell och pivotdiagram
Pivottabeller är det verktyg Excel har för att skapa tabeller av exempelvis persondata.
Detta kapitel är uppdelat i två delar kan man säga, kapitel 3.1 visar hur man samlar in
informationen och ta fram en mall för tabellen medan resterande kapitel visar hur du kan välja
hur tabellen skall se ut och vilka variabler den skall bestå av.
3.1 Skapa pivottabell
Det finns den korta och den långa vägen. I den korta går man samma väg som den långa men
man hoppar över de flesta av stegen. Är du t.ex. nöjd med att få en tabell per flik så räcker
oftast den korta.
3.1.1 Den korta vägen
1) Börja med att sätta markören någonstans i ditt datamaterial. Det viktiga är att den cell
markören ligger har ”kontakt” med data.
2) Gå till DataRapport för pivottabell och pivotdiagram. Nedanstående meny visas.
3) Tryck sedan Slutför
13

Man får då en tabell i en ny flik. Det är den snabba vägen.
Till höger finns variabellistan och till vänster finns radområde, kolumnområde,
sidområde och dataområde. Det finns två sätt att lägga in variabler i fälten
a) Markera variabeln av intresse, välj vilket område den skall läggas till, klicka Lägg till
i.
eller
b) Dra variabeln av intresse till området den skall läggas till.
För en ren frekvenstabell lägger man t.ex. på Kön i Radområde för att man skall vilka
kategori den innehåller, och sen Kön på Dataområde för att visa antalet i respektive kategori.
Kön som variabel innehåller både information om vilka kategorier som den består av och hur
många som hamnar i respektive kategori.
Om man vill göra en korstabell lägger man också en variabel i Kolumnområde. Vilken av
Rad- eller Kolumnvariabeln man lägger i Dataområde spelar ingen roll.
Om Fältlistan har försvunnit, behöver bara klicka på tabellen igen för att visa den igen,
alternativt högerklicka på tabellen och välja Visa Fältlistan
Läs vidare på respektive kapitel för typ av tabell.
14

3.1.2 Den långa vägen
Det är i första hand en sak man missar om man går den korta vägen. Det är att kunna välja i
vilken flik tabellen skall läggas. Det kan vara smidigt att kunna samla flera tabeller i samma
flik. Är man nöjd att få en tabell per blad räcker den korta vägen.
1) Börja med att sätta markören någonstans i ditt datamaterial. Det viktiga är att den cell
markören ligger har kontakt med data.
2) Gå till DataRapport för pivottabell och pivotdiagram. Nedanstående meny visas.
2) STEG 1 Varifrån tas data. Om du har ditt data i Excel och bara vill göra en
pivottabell kan du välja Nästa.
a. Väljer du Pivotdiagramrapport kan du också göra ett diagram istället för
tabell.
3) STEG 2 Vilket data skall användas Om du satt markören i data och ej har några
tomma rader eller kolumner kan man trycka på Nästa
a. Vilken del som är markerat visas med en streckad linje kring data. Har du
mycket data är det bra att veta vilken kolumn som är den sista och hur många
rader du har, ifall man är osäker på om hela data markeras. I fältet Område står
det A1 till K41, dvs sista raden med data är rad 41, och sista variabeln ligger i
kolumn K.
15

. Om inte hela data är markerat, te.x. om du har mellanrum, då föreslår jag att du
går ut guiden och korrigerar eller markerar hela data. Det gör du enklast med
att trycka Ctrl-A. Är markören i data behöver du trycka Ctrl-A 2 gånger efter
varandra.
4) Nästa steg handlar att spara minne och storlek på filen. Är de få tabeller kan du
trycka Nej
Utgår du hela tiden från samma data och inte har lagt till några variabler, välj JA,
speciellt om det blir många tabeller.
I nästa steg välj bara en tabell som använder samma data, vilket bli vilken som helst
om alla använder samma data.
5) STEG 3 plats och layout. Tryck Slutför om du är nöjd med att få tabellen i ett nytt
blad. Nedanstående bild visas. Det som i första hand är användbar här är Plats
i. Plats: Default är På nytt kalkylblad. Vill man t.ex. ha flera tabeller i
samma Blad väljer man alternativet På detta kalkylblad. Klicka på det
Blad du vill använda (klicka på Bladnamnet) och klicka sedan på en
plats/cell i dokumentet. Har du redan en tabell i den fliken, se till att ha
ca fyra rader mellan den senaste tabellen och den tabell du vill skapa.
Tryck sen Slutför
ii. Layout: Här kan du skapa en tabell direkt, via drag and drop i ungefär
samma vy som i bilden nedan. Tas inte upp mer här.
iii. Alternativ. Här finns alternativ som t.ex. hur tomma fält skall visas
mm. Tas inte upp mer här.
16

3.2 Vanlig frekvenstabell
DataRapport för pivottabell och pivotdiagram
Antag att vi vill göra en frekvenstabell på Kön. Utgångspunkten är att man fått fram bilden på
föregående sida med Radområde, Kolumnområde mm.
1) Markera variabeln Kön i Fältlistan för pivottabell, och sen Lägg till i Radområde.
2) Upprepa samma sak med Kön till Dataområde. Resultatet ses nedan.
Blev det fel variabel, 1) klicka på Kön i tabellen och dra variabeln utanför tabellen, och släpp.
3.3 Korstabell
DataRapport för pivottabell och pivotdiagram
Antag att vi vill göra en korstabell på Kön och Rökv. Utgångspunkten är att man fått fram
bilden på föregående sida med Radområde, Kolumnområde mm.
1) Markera variabeln Kön i Fältlistan för pivottabell, och sen Lägg till i Radområde.
2) Markera variabeln Rökv i Fältlistan för pivottabell, och sen Lägg till i
Kolumnområde.
3) Lägg även till Kön eller Rökv till Dataområde. Resultatet ses nedan.
4) Vill man visa det i procent istället, högerklicka på det du vill ändra, dvs Antal av
Rökv. Tryck på Alternativ och välj sedan Visa data som % av rad. högra bilden.
Man ser också i vänster bild några av de alternativ som finns istället för Antal.
17

Tyvärr kan man inte göra ett chi-2 test direkt från tabellen. I chi-2 test jämförs den tabell man
skapa från data, med hur motsvarande tabell skulle sett ut om det inte finns någon skillnad.
För att göra ett chi-t test behöver man även skapa den tabellen. Detta tas ej upp här.
3.4 Tabell med beskrivande statistik (medelvärde mm)
DataRapport för pivottabell och pivotdiagram
Antag att man vill skapa en tabell med medelvärde av Ålder, Längd och Vikt för män
respektive kvinnor. Utgångspunkten är att man fått fram fältet med Radområde,
Kolumnområde mm. För denna tabell används bara Radområde och Dataområde.
1) Markera variabeln Kön i Fältlistan för pivottabell, och sen Lägg till i
Kolumnområde.
2) Markera variabeln Ålder och sen Lägg till i dataområde
3) Ändra från Summa av Ålder till Medel av Ålder genom att högerklicka på Summa, välj
Fältinställningar, och därefter Medel, Ok. Så fås den högra bilden
4) Fortsätt sedan att markera respektive variabel, Längd och Vikt och lägg till
dataområde. Upprepa därefter 3) genom att högerklicka på ”Summa av Längd”, ovs
och ändra till Medel. Så fås den högra bilden nedan.
5) Vill man även lägga in andra mått som max, min, standardavvikelse, mm så lägger
man in samma variabel igen i Dataområde, men man kan inte använda samma sätt via
knappen Lägg till i .
Man måste istället dra och släppa variabeln i Dataområde.
Tag t.ex. variabeln Ålder från fältlistan, dra och släpp den i Dataområde, spelar ingen
roll vart. Ändra sedan till ett annat mått (se 3) ).
Vill man ta bort en variabel kan man inte dra variabel/måttet och släppa i denna typ av tabell.
Välj istället att högerklicka på den rad/variabel du inte vill visa och välj Dölj.
OBS: Här passar det bäst att lägga en kategorivariabel som Kön på Kolumn. För någon kan
det vara bättre att lägga Kön på kolumn. Det beror på inställningen i Excel. Att lägga Kön på
rad istället för kolumn i ovanstående exempel hade inte funkat.
18

3.5 Split file, dvs göra en tabell uppdelad på en annan variabel
Antag att vi vill titta på Blodgrupp och Rökvanor, uppdelat på Kön. Ett sätt att göra det är att
t.ex. lägga först Kön och sedan Rökv i Radområde, och sedan Blodgrupp i Kolumnområde.
Därefter läggs en av variablerna in i Dataområde, spelar ingen roll vilken.
3.6 Select file, dvs göra en tabell för en kategori av en annan
variabel
Antag att vi vill titta på Blodgrupp och Rökvanor, men bara för män. Ett sätt är att använda
samma mall som i 3.5. Om man klickar på knappen vid Kön (se pil i fig ovan), visas fönstret
nedan. Avmarkera Kvinna så visas bara Man som i bilden till höger
Ett annat sätt är att använda Sidområde i fältlistan.
Lägg Rökv till Radområde, Blodgr till Kolumnområde, Kön till Sidområde och ngn av
variablerna till Dataområde.
Klicka på den knapp som pilen visar. Man kan välja Man eller Kvinna, i detta fall är Man valt.
19

3.7 Ändra i tabell
• Fältlistan har försvunnit: Om man vill gå tillbaka till en tabell och göra om eller
ändra i tabellen, visas inte alltid variablerna, variabellistan. Vänsterklicka på tabellen.
Funkar inte det högerklicka på tabellen och välj Visa fältlista
• Byta ut en variabel: Välj antingen Ångra om du nyss gjort tabellen, eller dra en
variabel utanför tabellen och släpp. Om man t.ex. vill ta bort Rökv i tabellen ovan,
klicka på det gråa fältet där det står Rökv, tryck och dra utanför tabellen, och släpp. Så
har du tagit bort den variabeln från tabellen. Den finns fortfarande kvar i Fältlistan
• Missing eller andra kategorier: I data kan det finnas missing eller värden som är
felaktigt inskrivna. Det ser du när du lägger in variabel i tex. radfältet. Du får då
förutom kategorierna Kvinna och Man andra kategorier, som tom och t.ex., Kvina.
Felinmatade värden ändrar man förstås i data. Därefter måste man uppdatera tabellen
genom att högerklicka på tabellen och välja just Uppdatera.
Man kan även avmarkera dessa alternativ genom att klicka på knappen vid
variabelnamnet. Klicka då på den lilla rutan med en triangel vid variabel Kön.
Avmarkera de kategorier du inte vill visa. I detta fall är tom lämplig att avmarkera.
Däremot Kvina bör ändras i data så att den visas korrekt i tabellen.
Gör man en vanlig frekvenstabell (bara en variabel) på Kön kan det vara bra att det
syns att det är missing. Då kan man förstås hantera det på samma sätt som Kvina, och
byta ut tomma celler mot t.ex. texten Missing. Observera att det inte gäller
kontinuerliga variabler som Ålder, Blodtryck,…
• Uppdatera tabell: Observera att om du har gjort en tabell och därefter ändrat i data så
ändras inte tabellen automatisk. Du behöver dock inte göra om tabellen. Högerklicka
bara på tabellen och välj Uppdatera data, så uppdateras tabellen. Har du även om gjort
ett diagram från tabellen så uppdateras den automatisk när tabellen uppdateras.
• Byta ordning på kategorier: Man kan byta ordningen på kategorier. Klicka på den
ena kategorin (tex. Kvinna) och kopiera, klistra in där det står Man. Då kommer
kategorierna byta plats. Det som händer är att hela den övre kategorin, inklusive data,
flyttas och läggs under den andra. Det kan vara enklare att se vad som händer om det
är fler än två kategorier, t.ex. med en tabell på Blodgr.
20

• Ändra typ av mått (summa,..): När man skapar en tabell i Excel så väljer den typ av
mått. Det är inte alltid det är det mått man vill ha. För att ändra det, högerklicka på det
fält där måttet står, t.ex. i exemplet ovan Antal av Blodgr. Välj Fältinställningar. Där
finns olika alternativ.
• Ändra format: Ibland visas måtten, dvs medelvärde med fler decimaler än vad man
vill ha. För att ändra det, högerklicka på fältet med måttet, eller på ett av värdena för
måttet, välj Fältinställningar, därefter Tal (se bild ovan) så kommer man till
Formatera celler. Menyn till höger visas. Välj sedan t.ex. enligt nedan.så ger det en
tabell med en decimal.
21

4. Diagram
Diagram kan göras antingen via Infogadiagram eller via knappen .
Det finns många diagram man kan göra, men det är inte alla som fungerar att göra direkt.
Många kräver att du utgår från en tabell.
Det finns (vad jag vet) tre sätt att göra diagram 1) Direkt från persondata 2) från en pivottabell
3) från en manuellt skapad tabell. Kapitel 4.1 visar de olika menystegen när man gör diagram.
Skapar man ett diagram från en pivottabell skapas diagrammet direkt, varför dessa steg ej är
aktuella för en pivottabell.
Vill man skapa diagram för kategorivariabler måste man först skapa en tabell.
4.1 Skapa diagram från persondata
För det mesta är det bara diagram baserade på kontinuerliga variabler som funkar här.
Histogram kan inte göras direkt utan man behöver ett mellansteg. Tas inte upp här.
Som exempel så väljer vi att göra ett diagram på Längd och Vikt.
1) Välja variabler: Vilka variabler man vill göra diagram på väljer man enklast först. I
exemplet, markera kolumn D med Längd (enklast är att bara klicka på D), tryck och
dra till E så markeras både D och E.
a. Vill man markera två kolumner som ej är bredvid varandra, håll ner Ctrl och
markera de variabler du vill använda.
2) Klicka sen på diagram-knappen, eller via menyn InfogaDiagram.
STEG 1: Diagramtyp Excel föreslår ett linjediagram. Tryck på knappen (se pil), för
att se hur bilden kommer att se ut.
Välj diagramtypen Punkt. Klicka sen på Nästa
På samma sätt som när man skapar en pivottabell kan man välja den korta vägen, dvs
bara tryck på slutför för att visa diagrammet. Det mesta kan man korrigera i efterhand.
22

3) STEG 2 vilket data: (se ovan) Här kan man trycka vidare till Nästa då variablerna
redan har markerats.
a. Testa att trycka på Rader. Det som händer är att Excel växlar mellan att läsa
variablerna kolumnvis (Kolumner) till att läsa dem radvis. Det är smidigt om
data av någon anledning ligger ”fel”. Här skall det vara rader.
b. Under Serie kan man mer manuellt styra vad som skall plottas, och t.ex. lägga
in fler serier, te.x. om man vill dela upp diagrammet en serie för Män och en
för Kvinna. Lägg till i så fall till serie och se till att var och en läser från
raderna för resp Kön. Tar ej upp mera från denna meny.
4) STEG 3 Diagramalternativ Möjlighet att skriva in Titel, Namn på x- resp y-axel
mm. Denna meny kan man ta fram efter diagrammet är skapat.
5) STEG 4 Diagrammets placering: Väljer man Som nytt blad kan man döpa ett nytt
blad. Diagrammet kommer sen uppta hela fönstret i den fliken. Detta kan ibland vara
lite opraktiskt.
Väljer du Som objekt i: så kan man lägga diagrammet i ett existerande blad. Fördelen
med det alternativet är att diagrammet sen kan flyttas och ändras i storleken. Är dock
bladet tomt på information funkar det som Nytt blad. Välj sedan Slutför för att skapa
diagrammet.
23

4.1.1 Punktdiagram
Här visas en exempel på diagram. Följer man exemplet från 4.1 så valdes ett punktdiagram av
Längd och Vikt. Nedanstående figur är kopierar från Excel. (klicka bara på diagrammet i
Excel, välj RedigeraKopiera ovs.)
Vikt
120
100
80
60
Vikt
40
20
0
0 50 100 150 200 250
- Först skall vi lägga till titel, och namn på axlarna. Högerklicka på diagrammet, välj
Diagramalternativ och skriv in Punktdiagram av längd och vikt på Diagramrubrik,
Längd på Värdeaxel (X) och Vikt på Värdeaxel (Y) ok sedan OK
- Ändra sen på skalan på axlarna. Vänsterklicka på siffrorna eller linjen på respektive
axel och välj fliken Skala. Ändra minimum på Längden till 150 och minimum på Vikt
till 40.
- Därefter, i menyn välj DiagramInfoga trendlinje. Syns inte menyn Diagram så har
man normalt glömt att klicka på diagrammet. Välj fliken Typ. Typen Linjär skall vara
markerad, vilket är den vi vill ha. Klicka också på fliken Alternativ och kryssa i Visa
R-kvadratvärde i diagrammet. Därefter OK.
110
Punktdiagram av Längd och Vikt
100
90
R 2 = 0,4474
Vikt
80
70
Vikt
Linjär (Vikt)
60
50
40
150 160 170 180 190 200
Längd
Diagrammet är lämpligt för att se linjärt samband. R-kvadrat (R 2 ) talar om hur stor andel av
variationen i Vikt som kan förklaras av variabeln Längd. Den kallas också förklaringsgrad.
Korrelationen (Pearsons linjära korrelationskoefficient) är kvadraten på R-kvadrat t.ex. om vi
har en linjär korrelation på 0,5 så motsvarar den ett R-kvadrat på 0,25.
24

4.2 Diagram från pivottabell
Utgångspunkten är man har skapat en pivottabell. Se kapitel 3.2-3.4. Testa att göra diagram
från dessa tabeller, om de är gjorda och ej borttagna.
1) Sätt markören någonstans i tabellen. Klicka på knappen för diagramguiden, eller gå
via Infoga Diagram.
Ett diagram kommer automatisk att skapas. Vilken typ beror på vad det är för typ av
tabell. En vanlig korstabell ger ett stapeldiagram.
2) Vill du ha en annan diagramtyp, högerklicka i figuren och välj Diagramtyp. Du kan
sen trycka på knappen ”Håll nere för att se ett exempel” så ser du hur diagrammet
kommer att se ut.
3) Vill du att diagrammet och tabellen skall finnas i samma flik, bestäm först till vilken
flik diagrammet skall flyttas:
Högerklicka och välj Plats, därefter Som objekt i: Välj lämpligen det blad där du har
skapat pivottabellen.
25

4.3 Diagram från manuellt skapad tabell
Man kan också skapa diagram från manuellt skapade tabeller i Excel. Här visas några
exempel på hur man kan lägga upp manuella tabeller. För att göra diagrammen, markera först
hela fältet kring tabellen, klicka på knappen för diagramguiden, eller via Infoga Diagram.
Lämplig diagramtyp för dessa är t.ex. Stapeldiagram.
Byt ut till siffrorna till procent om man vill ha det i andelar.
1) och 2) är samma sak men det visas lite olika
4) och 5) är samma sak men rader och kolumner har vänts. Jämför 4) och 5).
Testa att högerklicka på variant 4), välj Källdata och välj Serie i: Kolumner. Hur ser den ut i
förhållande till variant 5)
Längst ner visas en slags mall på hur variabelnamn resp kategorier kan skrivas, utifrån variant
5). Ramen runt varje frågefält är bara för syns skull
26

4.4 Ändra i diagram
Högerklickar man i ett diagram får man fram olika alternativ, av vilka många av dem är
samma som kommer upp i STEG 1-STEG 4 när man skapar diagrammet.
OBS: Får du inte fram dessa alternativ, utan en annan meny, klicka igen. Det kan ibland vara
känsligt med var man klickar i diagrammet.
1) Diagramtyp
2) Källdata: Här kan man ändra data och t.ex. ändra så att den läser variablerna i rader
istället för kolumner
3) Diagramalternativ: Om du vill lägga till text (Titel, namn på axlar)
4) Plats
• Ändra på värden på axlar; Dubbelklicka bara på värdena eller linjen på x-axeln eller
y-axeln.
o Ändringar på vart den skall starta och sluta görs under Skala.
o Ändra på antalet decimaler görs under Tal. Välj sedan Kategori: Tal och sedan
antal decimaler
o Om man vill ta bortskalstreck gör man det under Mönster, Välj Inga under
Huvudskalstreck och Delskalstreck
• Uppdatera diagram: Ändras något i data uppdateras diagrammet automatisk. Är
diagrammet baserat på en pivottabell uppdateras diagrammet automatisk när tabellen
ändras. Observera att det också gäller om du t.ex. väljer ut bara kvinnor (se 3.6)
a. Testa att klicka i tabellen, på rutan vid Kön. Avmarkera Man och se vad
som händer med diagrammet.
b. Markera Man igen så tabellen visar båda könen.
• Slutföra diagram/Snygga till: För att slutligen snygga till diagrammet, högerklicka
sedan på en av de gråa fälten i diagrammet (t.ex. om det står Data, Summan av.., Antal
av kön, ed) i diagrammet. Välj Dölj knappar för pivotdiagramfält .
o Vill man ta tillbaka knapparna, klicka på menylisten Pivotdiagram (se nedan) och
avmarkera Dölj knappar……..
• Olika färger på staplar: Om man gör ett stapeldiagram för en variabel får man
samma färg på alla staplar. Detta kan ändras. Dubbelklicka på en av staplarna, Välj
fliken Alternativ, kryssa i Variera punktfärg olika färg på staplarna. Är man inte
nöjd med färgerna, vänsterklicka på den stapel man vill ändra två ggr (första gången
markeras alla staplar, andra gången bara den du klickar på), högerklicka och välj
Formatera datapunkt, välj sedan Mönster och du kan nu ändra färgen stapeln.
Under Alternativ kan du ändra bredden på staplarna
27

5. Statistiska metoder i Excel
I Excel finns det lite statistiska verktyg, dels 1) via funktioner och dels 2) via Dataanalys. Via
5.2 får man fram statistik smidigare.
Vill man ta fram viss statistik, tex medelvärde, direkt i anslutning till bladet med data kan 5.1
vara lämpligare.
Vill man t.ex. ta fram en tabell med beskrivande statistik, få det mer samlat i ett annat blad
kan 5.2 vara lämpligare.
5.1 Statistiska funktioner
Vilka dessa funktioner är ses enklast om man bara söker på statistiska funktioner i hjälpen för
Excel.
Dessa funktioner skiljer sig från de som nämndes i kapitel 2.4. Om vi t.ex. vill se hur många
som är över 30 år kan man först skapa en ny variabel som är 1 om en person är över 30 år och
0 om personen är under (se 2.4). Alltså ett nytt värde för varje person. Därefter kan man skapa
en tabell på den nya variabeln och ser då hur många i gruppen som är över 30.
Man kan också göra en formel som direkt tar fram hur många i gruppen som är över 30.
De funktioner som nämns nedan skapar ett värde för hela gruppen.
De som kan var aktuella är
MEDEL, KONFIDENS (konfidensintervall), KORREL eller PEARSON (Pearsons linjära
korrelationskoefficient), MEDIAN, MAX, MIN, TTEST (Både för parat och två oberoende
grupper), STDAV (Standardavvikelse)
Andra funktioner som kan vara av intresse är
ANTAL.TOMMA – Visar hur många rader av en viss variabel som inte har något värde
ANTAL.OM – Här kan man t.ex. välja hur många av en vissa variabel som antar ett visst
värde, t.ex. om Ålder finns i kolumn C, hur många är över 30 år. Det skrivs
=ANTAL.OM(C2:C41;">30") vilket ger 25, dvs 25 personer är över 30 år.
Hur gör man Om man te.x. vill räkna ut medelvärdet för Ålder i en cell nedanför data, skriv
- MEDEL(
- Markera data för Ålder, eller skriv in gränserna
- Avsluta med ) och tryck Enter få får ni medelvärdet
Om man sen kopierar formeln i celler och kopierar den till nästa kolumn på samma rad, så får
man även medelvärdet på nästa kolumn, för samma rader, i detta fall Längd. Kopierar man
Man kan också göra som i 2.3, klicka i cellen (där formeln är inskriven) klicka på korset i det
nedre högra hörnet och dra det till höger, så kopieras formeln till de celler du drar formeln.
Vill man inte att rader och/eller kolumner skall ändras om man kopierar in den så går det.
ANTAL.OM($C2:$C41;">30") betyder att om du kopierar formeln och klistrar in den någon
annanstans så är kolumnerna låsta, dvs ändras ej om formeln kopieras och klistras in på en
annan plats. Motsvarande för rader om man skriver ANTAL.OM(C$2:C$41;">30")
28

5.2 Statistik via Dataanalys
I Excel finns ett tillägg som heter Analysis Toolpak. I den finns det menyer för olika test
mm. För att ta fram den, gå till Verktyg Tillägg, kryssa i Analysis Toolpak, tryck Ok.
Nu bör ni ha ett nytt alternativ, längst ner, VerktygDataanalys.
Nedanstående metoder finns:
Jag visar principen för att göra beskrivande statistik och t-test för två sampel antar lika
varians. Tillvägagångssättet är ungefär densamma på de andra.
Chi-2 test finns ej med som verktyg. Korrelation finns, men den tar inte fram p-värde.
Om man t.ex. göra en analys som t-test på oberoende grupper eller variansanalys använder
statistikprogram som SPSS en variabel för mätvärde och en variabel som talar om vilken
grupp man tillhör. I Excel funkar inte det, utan man behöver en kolumn för varje grupps
värden. Man behöver då lämpligen kopiera respektive grupps värden till en kolumn vardera.
Resultaten från verktygen ovan läggs i smidigast i ett nytt blad. Antingen behåller man det så
eller samlar delar eller allt i ett blad. Vill man samla in det i samma blad är det klippa och
klistra som gäller.
29

5.2.1 Beskrivande statistik
VerktygDataanalys
1) Väljer du Beskrivande Statistik så visas nedanstående fönster.
2) Sätt markören i fältet för Indataområde,
a. Klicka på C i bladet med data så markeras hela kolumnen C.
b. Vill man välja flera variabler samtidigt, t.ex. både Ålder, Längd och Vikt.
Klicka på C och dra till E så markeras C tom E.
c. För att välja flera variabler samtidigt måste de ligga efter varandra, och bara
bestå av siffror.
3) Klicka också i Etiketter i första raden och Summeringsstatik. Minst en av de fyra
nedersta alternativen måste väljas.
4) Välj vart du att resultatet skall visas, t.ex. i ett Nytt kalkylblad. Alternativet
Utdataområde innebär att du markerar en plats i nuvarande Blad, inte i ett nytt Blad.
30

5.2.2 T-test för parade observationer
Använd VerktygDataanalys och därefter Parat två-sampel för medelvärde
Här har man valt variabeln Kolest1 och Kolest2. Dessa är parade eftersom varje person har
både ett värde för Kolest1 (före) och för Kolest2 (efter). Dessa är i kolumn I resp J.
Sätt markören i Variabel 1-området, sen markera kolumn I, ovs.
Gör sen enligt nedanstående. Antagen medelvärdesskillnad är här normalt 0, eftersom vi antar
att de båda variablerna har samma medelvärde, dvs ingen skillnad i medelvärde.
Resultatet blir: Se nästa sida
31

t-test: Parat två-sampel för medelvärde
Kolest1 Kolest2
Medelvärde 4,5 4,66
Varians 0,8538462 0,797846
Observationer 40 40
Pearson-korrelation 0,9562129
Antagen
medelvärdesskillnad 0
fg 39
t-kvot
-
3,7394108
P(T

5.2.3 T-test för oberoende grupper
Använd VerktygDataanalys och därefter Parat två-sampel för medelvärde
T-test för två oberoende grupper innebär tex. värdena i Kolest1 för Män respektive för
Kvinnor. I SPSS väljer man en variabel där mätvärdena finns (Kolest1) och en variabel som
talar om vilken grupp respektive person tillhör (Kön) för att kunna jämföra män och kvinnors
kolesterolvärden. I Excel måste man skapa två variabler för Kolest1, en för mätvärdena av
Män och en för Kvinnor.
För att skapa dessa är ett sätt är att använda Filter (se 2.7) och sortera data på Kön, för att
kunna kopiera respektive köns värden.
Det bästa är sen att kopiera männen och kvinnornas värden till 2 olika kolumner, skriver
namn på rad 1 och hanterar de som två nya variabler. Se vänster figur nedan. Lägg sedan in
det på samma sätt som i 5.2.2.
(Du kan också bara markera bara de rader i variabeln Kön som tillhör kvinnor och män från
samma kolumn då testet skapas, men då ser ut inte vilka värden som är Man respektive
Kvinna i resultatet. Inte att rekommendera)
Det finns två alternativ Två-sampel med lika varians, och med olika varians. Här är första
alternativet valt. Det innebär att vi antar att spridningen är ungefär lika i de två variablerna. I
statistikprogram som t.ex. SPSS ingår dessa i samma t-test, men där antagandet om lika
varians testas. Är man osäker här, välj olika varians. Är spridningen lika som kommer testen
ge ungefär samma svar.
Utskriften tolkas ungefär som för parat t-test. Skillnaden är att vi nu har två grupper med
värden, vardera grupp med ett beräknat medelvärde och spridningsmått (standardavvikelse
eller varians). Ju större medelvärdesskillnad och ju mindre spridningen i respektive grupp
desto större testvärde, och desto större ”chans” att få en signifikant skillnad.
33

6. Övningar i Excel 2003
Uppgifterna är kopplade till kompendiet Litet kompendium om att använda Excel för statistik
Variabler i data, Vissa variabler är tagna från annat data medan andra är simulerade. Alkov
tolkas som ett mått på alkoholkonsumtion. Kolest1 och Kolest2 kan ses som mätning av
kolesterol vi 2 tidpunkter, t.ex. före och efter en intervention. S-gt är en slags alkoholmarkör.
1) I data finns inte variabeln Person inlagd. Den behövs i data. Lägg till variabeln Person
Använd kapitel 2.2 och 2.3 (Tanken är inte att ni manuellt skall lägga in sifferserien.)
2) Nu vill vi skapa två variabler, dels en med BMI på personerna, och dels en variabel
som visar hur många som har mer än 6 i kolesterolvärde för Kolest1.
Skapa båda dessa variabler.
Använd kapitel 2.5 och 2.5.1.
(Om man vill kan man använda kapitel 2.6 bara för att selektera de som har över 6 i
Kolestol, bara för att undersöka hur många det är)
3) Hur många är rökare i data
a. Ta fram en tabell för Rökare, Namnge bladet Rökare.
Använd kapitel 3.1.1 och 3.2.
b. Är det lika många män som kvinnor Ta fram en tabell för det också. Lägg den
tabellen under den föregående. Lägg nu till variabeln Rökv i kolumnfältet för
att bedöma hur fördelningen för rökare är mellan könen.
Använd kapitel 3.1.2 (för att lägga tabellen i samma blad som a), och
kapitel 3.3 för korstabellen.
c. Ändra nu så att tabellen i b) visar procent av Kön, så man ser andelen rökare
bland Kvinnor och Män. Använd kapitel 3.3.
4) Vi är fortfarande intresserade av rökare.
a. Hur många rökare finns det bland de olika blodgrupperna (Kanske inte alltför
intressant, men för den här övningen säger vi det). Gör en korstabell på dessa
två variabler. Man är också intresserad av att se antalet för respektive Kön.
Lägg därför först in Kön i Radområde innan du lägger in de andra. Du skall
alltså ha två variabler på radområdet.
Använd kapitel 3.5 (3.3 om man vill se mer om korstabell)
b. Testa att använd Kön i Sidområde. Man kan använda den för att selektera en
kategori av t.ex. Kön. Använd kapitel 3.6
5) Är det någon skillnad mellan könen i andelen med Kolesterol över 6.
Använd kapitel 3.1 och 3.3
Utgångspunkten här är att man har skapat en variabel med två kategorier, ”> 6” eller
”

7) Diagram på pivottabeller. Namnge först flikarna med tabeller från uppgifterna ovan.
Gör ett diagram av de tabeller du gjort i uppgifterna i 3)-5).
Använd kapitel 4.2.
Om du vill, testa att ändra i diagrammet. I kapitel 4.4 finns några punkter på vad man
kan göra.
8) Finns det något samband mellan Längd och Vikt Tanken är bara att man skall
bedöma detta utifrån diagrammet.
a. Gör en bedömning utifrån ett punktdiagram. Ändra sen skalan på Längd (te.x.
minimum 250) och Vikt (t.ex. minimum 40). Lägg in namn på axlarna.
Använd kapitel 4.1 för diagrammet och kapitel 4.4 för ändringar i diagram.
b. För en bättre bild av sambandet mellan variablerna, lägg till trendlinje.
Använd kapitel 4.1.1. Bedöm sambandet!
I följande uppgifter skall ett tillägg i Excel användas. Det är inget som behöver installeras.
Använd 5.2 för att lägga in tillägget
9) För att få en bild av materialet, ta fram beskrivande statistik för Ålder, Längd och vikt.
Använd kapitel 5.2.1
10) Är det någon skillnad i medelvärde på Kolesterol före och efter
Använd kapitel 5.2.2
35