Kallelse med handlingar till kommunfullmÃ¤ktige 2012-06-28

Kommunfullmäktige 

2012-06-28

MUNKEDALS KOMMUN 


Mandattid: 2010-11-01 – 2014-10-31 

ARBETAREPARTIET-SOCIALDEMOKRATERNA 

Ledamöter Tfn Ersättare Tfn 

Åsa Karlsson 12107 1. Raimo Norrgran Kettil 24110 

Rolf Berg 070-6231111 2. Vivianne Isaksson 13331 

Maria Sundell 10811 3. Karl-Johan Hansen 50411 

Said Lundin 40868 4. Pia Hässlebräcke 30058 

Caritha Jacobsson, 1:e vice ordf 22094 5. Inger Andersson 71365 

Per-Arne Brink 12435 6. Tony Larsson 24084 

Inger Orsbeck 12170 

Olle Strömberg 71530 

Liza Kettil 24110 

Håkan Bergqvist 070-6886854 

Jenny Jansson 13303 

CENTERPARTIET 


Mona Petri 71637 1. Barbro Gustavsson 10606 

Christer Nilsson, Ordförande 32002 2. Ulf Johansson Marklund 31092 

Jan Petersson 24158 3.Mona Nilsson 81143 

Lars Hansson 40809 4. Bengt Ryrmalm 71951 

Jörgen Andersson 

Lars-Göran Sunesson, 2:e vice ordf 81171 

Helena Hansson 41011 

MODERATA SAMLINGSPARTIET 


Ann-Sofie Alm 0761-485 386 1. Rolf Henriksson 072-2010450 

Alf Sifversson 50530 2. Alf Olsson 21269 

Joakim Jansson 40475 3. Kerstin Andersson 070-1769817 

Sebastian Andersson 30627 4. Bertil Schewenius 71665 

Christer Börjesson 81001 

Lisbeth Sifversson 50530 

Gert Aldegren 12420

KRISTDEMOKRATERNA 


Olle Olsson 24119 1. Olle Eriksson 12224 

Rolf Jacobsson 12805 2. Clarence Holgersson 072-3250530 

Nina Andersson 31076 

KOMMUNAL SAMVERKAN MED FOLKET I FOCUS 


Mikael Karlsson 50014 1. Jeanette Karlsson 40141 

2. Stefano De Santis 076-8488045 

MILJÖPARTIET DE GRÖNA 


Hans-Joakim Isenheim 13674 1. Anna-Carin Herdebrant 12629 

2. Maria Johansson 

FOLKPARTIET LIBERALERNA 


Gunilla Segelod 070- 1. Karin Blomstrand 0705-650058 

5550559 

2. Björn Jacobsson 71113 

VÄNSTERPARTIET 


Kerstin Wallsby 073- 1. Tiina Hemberg 076-3401616 

386 28 19 

Ove Göransson 71170 2. Björn Regnér 10622 

SVERIGEDEMOKRATERNA 


Heikki Klaavuniemi 073-1400023 1. -

KOMMUNFULLMÄKTIGE 

KUNGÖRELSE 

Fullmäktig / ersättare 

Tid: Torsdagen den 28 juni 2012 kl 17.00 

Plats: 

Föregående mötes 

justeringspersoner: 

Kommunhuset Forum, Gullmarssalen 

Barbro Gustavsson (c) och Ann-Sofie Alm (m) 

Justering (förslag): Onsdagen den 4 juli kl 08.00 

Ordförande: 

Sekreterare: 

Christer Nilsson (c) 

Markus Hurtig 

Om någon saknar handling eller önskar ytterligare information, kontakta 

administrativa avdelningen telefon 0524-181 68. Ledamot med förhinder att 

tjänstgöra ansvarar för att ersättare kallas. 

Budgetförslaget finns tillgängligt i kommunhuset Forum, adm avd samt på 

kommunens webbplats: www.munkedal.se 

Ärenden 

Nr Ärenden 

1 Förslag till samordning av VA-verksamheterna i Färgelanda, Uddevalla och 

Munkedal kommuner 

KS 2009-194 

2 Rutiner för social investeringsfond 

Dnr KS 2012-211 

3 Årsredovisning för Fyrbodals kommunalförbund 


4 Årsredovisning för Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän 


5 Årsredovisning för Samordningsförbundet Norra Bohuslän (Finsam) 


6 Delårsbokslut för Munkedals kommun, april 2012 


7 Budget 2013, med plan 2014-2016 för Munkedals kommun - skattesatsen 


8 Budget 2013, med plan 2014-2016 för Munkedals kommun 


sida 

7 

139 

145 

211 

249 

269 

287 

291 

455 80 MUNKEDAL ● Telefon växel 0524-180 00 ● Fax 0524-181 10 ● www.munkedal.se ● munkedal.kommun@munkedal.se 

Bankgiro 549-6260 ● Postgiro 11 54 40-0 ● Organisationsnummer 21 20 00-1330

KOMMUNSTYRELSEN 

9 Skrivelse från Riksbyggens kooperativa hyresrättsförening avseende budget 

2013 (hyressättning och borgensavgift) 


10 Omföring av anslag – Hällevadsholms skola 

Dnr KS 2011-175 

11 Begäran från Rambo AB om godkännande av byggande av vindkraft på Tyft 


12 Samverkan inom miljö- och löneområdena i norra Bohuslän 

Dnr KS 2012-187, 2012-221 

13 Förslag till reviderad borgenspolicy Munkedals kommun 

2011-328 

14 Rapportering av ej verkställda biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen (SoL) 

och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 

Dnr KS 

15 Val till kommunala förtroendeuppdrag 

Dnr KS 2011-33 

16 Anmälan av nya motioner 

Dnr KS 2012-217 , 2012-237 

341 

345 

347 

351 

359 

367 

371 

375 

17 Redovisning av motioner som är under beredningen 379 

18 Redovisning av medborgarförslag som är under beredning 381

2012-04-27 

sida 1 

Dnr: KS 2009-194 

10 


TJÄNSTESKRIVELSE 

Revidering 2 

Förslag till samordning 

av VA-verksamheternoch Munkedal 

kommuner 

i 

Färgelanda, Uddevalla Bakgrund 

Kommunstyrelsen gav VA-chefen i november 2009 i uppdrag att utreda 

förutsättningarna till en möjlig sammanslagningg av VA-verksamheterna i Uddevalla 

och Munkedals kommuner. Det utökades senare till att även omfattaa Färgelanda 

kommun. 

VA-enheten har 

tillsammans med tjänstemän från ovanstående kommuner utrett 

förutsättningarna för en samverkan 

i enlighet med den s.k. Mitt Sverige Vatten 

modellen. Idén bygger på en bolagisering av VA-verksamheten i ett moderbolag 

med arbetsnamnet Munkedal Vatten AB som ägs till 100 % av Munkedals kommun. 

Till det bolaget förs anläggningstillgångarna som 

idag finns i kommunen 

(vattenverk, reningsverk, 

avloppspumpstationer etc.) samt ett gemensamt ägt 

driftbolag mellan kommunerna, Västt Vatten AB 

som blir ett dotterbolag till 

Munkedal Vatten AB. 

Bolagsstarten är planerad till 2013-01-01 under förutsättning att beslut om 

samverkan enligt förslaget även tas i kommunfullmäktige 

i Färgelanda och 

Uddevalla kommuner. 

Som beslutsunderlag finns 

bilagt ”Samordning 

av VA-verksamheterna i 

Färgelanda, Munkedal och Uddevalla kommuner” daterad 2011-12-06 med 

bilagorna 1 – 16 samt rapport ”VA samverkan 

mellan FärgelandaF 

a, Munkedal 

och Uddevalla” daterad december 2010. 

Revideringar av handlingar 

Tidigare utskickade handlingar till planerat beslut i kommunstyrelsenn 2012-04-04 

har reviderats i huvudsak enligt följande: 

Bilaga 1. Rörelseöverlåtelseavtal mellan Munkedals kommun och Munkedal Vatten 

AB. Köpeskilling, punkt 3. 1 har sattss lika som det bokförda värdet påå 

anläggningstillgångarna, dvs. 77 miljoner kronor. Köpeskillingen avläggs genom 

apport. 

Bilaga 2. Samarbetsavtall punkt 5.1, 8.1.1, 8.1.2, 8.2.3, text delvis 

tidigare. Punkt 6.6, 9.5 borttagna. 

justerad mot 

Bilaga 3. Aktieägaravtal punkt 5.1, 5.2, 6.1.11, 6.1.12 text delvis justerad mot 

tidigare. Punkt 12.2 och tidigare punkt 13, finansiering är borttagen. . 

Bilaga 5. Bolagsordning för f Munkedal Vatten AB, §§ 6 och har aktiekapital och 

antal aktier ändrats. § 8 två alternativa förslag till antal styrelseledamöter. 

Alternativ 2 är samma som 

är föreslaget för Uddevalla Vatten AB, men behöverr inte 

vara samma i Munkedal Vatten AB. 

Bilaga 8. Ägardirektiv till Väst Vatten AB punkt 

1 har utökats med tillägg samtt 

punkt 3. 

455 80 MUNKEDAL 

• Telefon växel 0524-180 000 

• Fax 0524-181 74 • www.munked 

al.se • munkedal.kommun@munkedal.se 

Bankgiro 549-6260 • Postgiro 11 54 40-0 • Organisationsnummer 21 20 00-1330

sida 2 

11 

Särskilda konsekvensbeskrivningar 

1. Ekonomi 

Samordningsvinster genom stordriftsfördelar. Administrativa vinster genom 

gemensam ledning och administration. Minska framtida kostnadsökningar för vaabonnenter 

i Munkedals kommun. Förbättrade möjligheter till rekrytering och 

kompetensutveckling av personal. 

VA-kollektivet betalar i dag ca 400 tkr till kommunens centrala administration vilket 

direkt påverkar kommunstyrelsens budget. Kollektivets andel i tjänster inom 

ekonomi, personalfrågor, kommunkansli, växel och bilvård försvinner också i och 

med detta förslag. 

2. Miljö 

Möjlighet till alternativa lösningar för Munkedals- och Dingle avloppsreningsverk i 

framtiden. Möjlighet till alternativa lösningar för vattenförsörjning i Munkedals 

kommun. Enhetlig miljökvalitetskontroll för 3 kommuner för dricksvatten- och 

avloppsrening samt ledningsnät. 

3. Folkhälsa 

Inte aktuellt 

4. Facklig samverkan enligt FAS 

Facklig samverkan har skett både på lokal nivå och i kommungemensam 

samverkansgrupp. I dag har verksamheterna VA samt Park/Skog gemensam chef. 

En omorganisation kommer att krävas av Park/Skog i och med detta förslag. 

Förslag till beslut 

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige 

 

 

bilda ett helägt kommunalt VA bolag i Munkedals kommun dit 

anläggningstillgångarna förs i enlighet med föreslaget rörelseöverlåtelseavtal 

enligt bilaga 1 

uppdra åt bolaget att fullgöra uppgifter för kommunen som huvudman för 

den allmänna VA-anläggningen 

 

att ett dotterbolag till detsamma bildas i form av ett gemensamt driftbolag i 

enlighet med de i bilagorna 2, 3 och upprättade samarbets- och aktieägaravtalen 

samt överlåtelseavtalet tillsammans med kommunerna Färglanda 

och Uddevalla 

 

att för nämnda bolag anta de i bilagorna 5 till 8 angivna bolagsordningar och 

ägardirektiv 

455 80 MUNKEDAL • Telefon växel 0524-180 00 • Fax 0524-181 74 • www.munkedal.se • munkedal.kommun@munkedal.se 


sida 3 

12 

att utse styrelseledamöter till bolagen enligt bilagt förslag i bilagorna 5 och 7 

utse ett ägarombud till de nybildade bolagen 

 

att utreda förutsättningarna för det mest fördelaktiga skattemässiga 

hanteringen av fastighetsöverlåtelser från kommunen till bolaget samt 

 

att bolagsstarten ska ske 2013-01-01 men beslutens slutgiltiga 

ikraftträdande förutsätter att kommunerna Färgelanda och Uddevalla också 

tagit beslut och godkänt samverkan enligt förslaget 

Kenneth Öhman 

VA-chef 

Samhällsbyggnadssektorn 



13 

2011-12-06 

FMU Vatten 

Samordning av VA-verksamheten 

i Färgelanda, Munkedal och 

Uddevalla kommuner 

Ledningsgruppens förslag 

december 2011

14 

Innehållsförteckning 

1. SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG 2 

2. FÖRSLAGET 3-5 

3. ASSOCIATIONSFORM 5 

3.1 FÖRSLAG 5-7 

4. TIDPLAN 7 

5. BOLAGETS LOKALISERING 7 

6. ARBETSGRUPPER 7 

6.1 PERSONAL ................................................................................................................ 8 

6.2 EKONOMI ....................................................................................................... 9-10 

6.3 ORGANISATION ................................................................................................. 10-11 

6.4 DRIFTFRÅGOR ................................................................................................... 11-13 

6.5 SAMHÄLLSPLANERING ...................................................................................... 13-14 

7. FORTSATT ARBETE 14 

8. TILLSÄTTNING AV VD 14 

9. FÖRSLAG TILL BESLUT 14 

BILAGOR 14 

RAPPORT ARBETSGRUPPEN PERSONAL………………………………………... 

RAPPORT ARBETSGRUPPEN EKONOMI…………………………………………. 

RAPPORT ARBETSGRUPPEN ORGANISATION…………………………………. 

RAPPORT ARBETSGRUPPEN DRIFT……………………………………………… 

RAPPORT ARBETSGRUPPEN SAMHÄLLSBYGGNAD………………………….. 

AKTIEÄGARAVTAL ........................................................................................................... 

SAMARBETSAVTAL .......................................................................................................... 

PRINCIPER FÖR ÖVERSIKTLIG FÖRDELNING AV INTÄKTER OCH KOSTNADER ..................... 

BOLAGSORDNING FMU VATTEN AB ............................................................................... 

BOLAGSORDNING FÖR FÄRGELANDA VATTEN AB ........................................................... 

ARBETSORDNING FÖR STYRELSE OCH VD I FMU VATTEN AB ........................................ 

ARBETSORDNING FÖR STYRELSE OCH VD I FÄRGELANDA VATTEN AB ........................... 

RAPPORT VA SAMVERKAN FÄRGELANDA MUNKEDAL OCH UDDVALLA.. 

RISKBEDÖMNING INFÖR ÄNDRING AV VERKSAMHET 

EN…………………….. 

1

15 

1. Sammanfattning och förslag 

Kommunerna Färgelanda, Munkedal och Uddevalla har via utsedd styr- och ledningsgrupp 

gjort ett slutförslag för gemensam organisation för Vatten och Avlopp 

(VA) i regionen. Bakgrunden till förslaget är framförallt att man vill ha en bra 

organisation för att möta framtida krav från myndigheter, samhälle och abonnenter. 

Samverkan över kommungränserna är en nödvändighet för att kunna erbjuda 

kommuninvånarna en god service idag och framförallt i framtiden. Ledningsgruppen 

tror också att de största fördelarna finns att hämta där verksamheten kräver 

dyrbara anläggningar och kompetens att långsiktigt styra investeringarna rätt. 

Den gemensamma organisationen kallas här FMU Vatten. All personal i kommunernas 

nuvarande VA-organisation överförs till detta bolag. Dagens bemanning på 

totalt 60 årsarbetare (61 personer) skulle behöva utökas med 4 tjänster om kommunerna 

fortsätter var för sig. Denna beräkning bygger på dagens användande av 

konsulttjänster för verksamhetsutövandet i våra kommuner. Möjligheten framtidsmässigt 

för ekonomiska rationaliseringar bedöms ligga i storlek 5-10 procent 

exklusive kapitalkostnader. FMU Vatten kommer att ha en bemanning av c:a 70 

årsarbetare enligt organisationsgruppens underlag. Den föreslagna utökningen i 

inledningsskedet sker mot bakgrund av upprättandet av en ”egen” funktion för 

ekonomi och personalfrågor i bolaget. Kostnadsmässigt sker ingen förändring då 

våra tre kommuner idag debiteras interna kostnader för tjänsterna med ca 4,5 miljoner 

på årsbasis. 

Förutsättningarna för den gemensamma organisationen är att åstadkomma effektivare 

resursutnyttjande inom kommunernas VA-verksamheter. En förutsättning för 

arbetet har varit att det lokala inflytandet skall bestå medan driften av anläggningarna 

överlåts till FMU Vatten. Kommunernas VA-anläggningar kvarstår enligt 

förslaget i kommunernas ägo men placeras i ett helägt ägarbolag för varje kommun. 

Driften av anläggningarna köps av FMU vatten. Kommunernas ägarbolag 

blir huvudman och tillsammans med respektive kommun, bestämmer över utbyggnadsplaner 

och VA-taxor. 

Framtagandet av rapporten har skett utifrån arbetet i fem arbetsgrupper inom områdena 

Personal, Ekonomi, Organisation, Drift och Samhällsplanering. 

Efter ett godkännande av detta principförslag i respektive kommun kan utannonsering 

av befattningen som VD för FMU Vatten ske liksom en del återstående detaljarbete 

för övergång till den nya organisationen. Detaljarbetet skall ske i nära 

samverkan med de fackliga organisationerna. 

Rapporten innehåller bilagor med förslag till bolags- och arbetsordning, aktieägaravtal 

och samarbetsavtal. Arbetsgruppernas rapporter biläggs också tillsammans 

med ett tidigare gjort underlagsmaterial för VA samverkan mellan våra komuner. 

Ledningsgruppen överlämnar härmed denna rapport till Styrgruppen för politisk 

behandling. 

2

16 

2. Förslaget 

Kommunerna i Färgelanda, Munkedal och Uddevalla har via utsedd styr- och ledningsgrupp 

gjort ett slutförslag för gemensam organisation för Vatten och Avlopp 

(VA) i regionen. 

Denna gemensamma organisation kallas i det här slutförslaget FMU Vatten. 

Förslaget bygger på den förstudie som gjordes i december 2010. Målet med den 

gemensamma organisationen är att åstadkomma effektivare resursutnyttjande 

inom kommunernas VA-verksamheter. En förutsättning för arbetet har varit att det 

lokala inflytandet skall bestå medan driften av anläggningarna överlåts till den 

gemensamma driftorganisationen. FMU Vatten blir alltså det gemensamma driftbolaget 

som sköter driften och blir arbetsgivare för all personal inom verksamheten. 

Ledningsgruppen ser nedanstående huvudsakliga fördelar med en gemensam VAorganisation: 

Kompetens försörjning: Om FMU Vatten bildas i bolagsform är jag övertygad 

om att detta blir en attraktivare arbetsgivare än Uddevalla kommun. Erfarenheten 

från andra samverkansorganisationer visar att rekrytering av personal går mycket 

lättare efter en regional bolagisering. Omorganisationen kommer vid lämplig tidpunkt 

eftersom VA-chefen i Uddevalla snart kommer att avgå med pension. 

Personal: Personalen får vara med från början och utveckla en framtidsinriktad 

organisation. Nya intressanta arbetsuppgifter tillkommer. Organisationen kommer 

att medföra att en ökad specialisering av kompetenser vilket skapar stora utvecklingsmöjligheter. 

Erfarenhet från andra samverkansorganisationer är att personalen 

är mycket nöjda med den nya organisationen. Ingen VA-samverkansorganisation i 

Sverige har återgått till den organisation som gällde innan samgåendet. Lättare att 

finna en samhörighet inom FMU Vatten än inom kommunen, på grund av att alla 

jobbar med samma saker – vatten. 

Ökade krav från huvudmän och abonnenter: Alla tre kommunerna har relativt 

höga taxor. Ett samgående medför med stor sannolikhet att taxorna kan hållas 

lägre än om man fortsätter i nuvarande organisationsform. Detta bör även gälla 

Uddevalla. 

Stordriftsfördelar – effektivisering: En större organisation medför effektivare 

verksamhet. Detta beror framförallt på att fasta kostnader för ledning, projektering, 

ekonomiadministration, personaladministration, GIS, driftövervakningssystem mm 

kan fördelas på fler kostnadsbärare. Organisationen blir inte så beroende av konsulter 

utan kan klara de flesta arbetsuppgifter i egen regi. 

Ett bildande av en samverkansorganisation medför att banden med kommunerna 

klipps och egna juridiska personer bildas. Bolagen får då själva besluta om upplåning 

(vilket brukar resultera i lägre ränta än internräntan) och eventuella köp av 

tjänster från ägarkommunerna. Detta kommer att ske med enda syfte - att få så bra 

lösningar för VA-kollektivet som möjligt. 

3

17 

EU:s ramdirektiv (avrinningsområden viktigare än kommungränser): Ur miljösynpunkt 

är det bättre med en större VA-organisation som inte är beroende av 

kommungränserna utan ser mer till avrinningsområden. Om man strikt betraktar 

området innanför kommungränsen är det stor risk att man inte hittar de ur miljösynpunkt 

optimala lösningarna. 

På sikt kan säkert ett antal vattenverk och avloppsreningsverk läggas ned och ersättas 

med överföringsledningar. Detta medför mindre utsläpp genom effektivare 

avloppsrening. 

Ökade krav från samhället: Lättare att ha erforderlig kompetens och resurser för 

att kunna svara upp på alla krav som ställs på VA-branschen i form av riskanalyser 

för vattenverk, ökade utsläppskrav, ökade arbetsmiljökrav mm. 

Förändrat samhälle – regionbildning: Vårt samhälle genomgår ju nu förändringar 

genom att de gamla länen bryts upp och regioner bildas. Regionerna ansvarar 

bl.a. för kollektivtrafik och delar av miljöövervakning. Det finns även de som 

anser att regionerna skulle kunna ta över mer inom infrastrukturen från kommunerna 

för att få en ökad effektivitet och samordning. En regional VA-samverkan 

stämmer överens med dessa strömningar. 

Utomlands är det vanligt att man har betydligt större organisationer för VAförsörjningen 

än i Sverige. I Holland t.ex. finns det endast ett tiotal huvudmän 

inom vattenförsörjningen. I Danmark har man nyligen genomfört en kommunreform 

som medför att kommunerna har gått samman och bildat större kommuner än 

tidigare. 

Framtidsinriktad organisation: Ett bildande av FMU Vatten innebär att en framtidsinriktad 

VA-organisation bildas. Jag är övertygad om att flera närliggande 

kommuner kommer att vilja ansluta sig till denna organisation. Detta har ju redan 

framkommit genom sonderingar från olika håll. FMU Vatten kan utvecklas mot ett 

Bohus Vatten med Bohuskommunerna som delägare eller ett Trestads Vatten eller 

en kombination av båda. 

På det rent konkreta planet kan följande direkta fördelar konstateras; 

Munkedals behov av att bygga nytt avloppsreningsverk undviks genom att avloppet 

kan renas på Skansverket i Uddevalla. Vattentillgången säkras med leveransmöjligheter 

från Uddevalla. 

Färgelandas behov av tillgång till dricksvatten säkerställs genom byggandet av en 

överföringsledning mellan Färgelanda och Uddevalla. 

På lite sikt kan även avloppsreningsverken i Ellenö, Stigen och Ödeborg avvecklas 

och reningen hanteras på Skansverket. 

Munkedal och Färgelanda får möjlighet att ta del av och implementera upprättade 

policydokument, rutiner och driftinstruktioner m.m. som finns i Uddevalla. 

Uddevalla får ökade intäkter för vattenleveranser och omhändertagande av spillvatten. 

En bättre och jämnare reningsprocess kan åstadkommas med ökad spillvattenmängd. 

En ökad mängd slam ger förutsättningar för en större utkomst av el. 

Vattenförsörjningen för Uddevalla blir säkrare genom att Kärnsjön tillkommer 

som uttagskälla. 

4

18 

Kommunernas VA-anläggningar, både under och ovan marken, kvarstår i respektive 

kommuns ägo genom ett särskilt bildat ägarbolag. Varje kommun bestämmer 

själva över utbyggnads- och ombyggnadsplaner och Va-taxor. Va-taxorna bör ha 

samma struktur men nivån på de ingående parametrarna kommer att vara olika 

beroende på att kostnaderna för VA-verksamheten varierar i de tre kommunerna . 

Det gemensamma driftbolaget FMU Vatten arbetar på uppdrag från ägarbolagen 

som är huvudman enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV), för VAförsörjningen 

i respektive kommun. Alla kostnader för driften av anläggningarna 

skall fördelas till respektive ägarbolag på ett rättvist sätt. Så mycket som möjligt 

av fördelningen skall baseras på personalens tidsskrivning. Se vidare 8.2. 

Möjligheten för rationaliseringar bedöms ligga i storleksordningen 5-10 procent 

av kostnadsmassan, exklusive kapitalkostnader. Detta under förutsättning av att 

nuvarande fördelning av arbeten i egen regi och entreprenader bibehålls. Vid starten 

av FMU Vatten bedöms behovet vara ca x årsarbetare. Dagens bemanning 

består totalt av 60 årsarbetare men bör enligt ansvariga chefstjänstemän ökas till y 

årsarbetare om kommunerna var för sig skall kunna svara för en acceptabel VAförsörjning. 

Efter att FMU Vatten har ”satt sig” bedöms det finnas utrymme för 

ytterligare rationaliseringar. 

3. Associationsform 

Kommunernas representanter i ledningsgruppen är överens om att det är både 

möjligt och praktiskt att föra över VA-verksamheten i en gemensam organisation. 

Målet att nå effektivare resursutnyttjande uppnås genom denna samverkan. 

Under utredningens gång har främst diskuterats lämplig associationsform. Ledningsgruppen 

har inhämtat information från andra samverkansorganisationer i 

landet. Lingsten Konsult AB har bistått ledningsgruppen med erfarenheter från 

bildandet av andra samverkansorganisationer. 

3.1 Förslag 

Färgelanda Munkedal Uddevalla Ägare 

Kommun Kommun Kommun 

100% 100% 100% 

Färgelanda Munkedal Uddevalla Ägar- 

Vatten AB Vatten AB Vatten AB bolag 

15% 20% 65% 

FMU 

Vatten AB 

Driftbolag 

Förslag till organisation – gemensamt driftbolag 

5

19 

Ovanstående organisationsmodell innebär att anläggningstillgångarna stannar kvar 

inom resp. kommun men placeras i ett särskilt bildat ägarbolag. Denna modell 

tillämpas av MittSverige Vatten (Sundsvall, Timrå, Nordanstig), Vatten i Väst AB 

(Falkenberg, Varberg) m.fl. Nackdelen med denna modell har framför allt varit de 

juridiska spörsmålen med tanke på krav på offentlig upphandling. 

Fr.o.m. 1 juli 2010 har dock LOU ändrats genom att de s.k. Teckalkriterierna har 

implementerats. Detta torde medföra att de juridiska nackdelarna med denna organisationsform 

försvinner. 

FMU Vatten blir i denna modell ett rent driftbolag. Förmögenhetsmassan i form av 

anläggningar stannar kvar i kommunkoncernens balansräkning. Varje kommun 

genom sitt ägarbolag, ställer då sina krav på vilka tjänster som skall köpas in och 

hur driften skall bedrivas av FMU Vatten. Till driftbolaget överförs all personal 

och utrustning som behövs för drift av VA-anläggningarna. Bolaget ägs gemensamt 

av de ingående kommunerna. Ägarandelen har tagits fram genom att antalet 

VA-abonnenter har legat till grund för fördelningen. Siffrorna har avrundats. Ägarandelen 

har ingen stor betydelse eftersom bolaget arbetar enligt LAV:s (lag om 

allmänna vattentjänster) självkostnadsprincip och därför inte kommer eller får, 

dela ut några vinster till ägarna. 

Bolagets uppgift är att sköta all VA-verksamhet på kommunernas anläggningar. 

Kostnaden för detta fördelas så långt möjligt efter tidskrivning. Vissa kostnader 

som gemensam administration fördelas efter lämplig schablon. Fakturering av 

kund sker på uppdrag av ägarbolagen och enligt för varje kommun gällande Vataxa. 

Huvudmannaskapet för vatten och avlopp enligt LAV:s mening åvilar i detta fall 

ägarbolagen. FMU Vatten tillsammans med ägarbolagen arbetar fram och föreslår 

en taxa - som fastställs av kommunfullmäktige - som skall gälla inom kommunens 

verksamhetsområde för vatten och avlopp. Taxan bestäms så att den täcker verksamhetens 

nödvändiga kostnader. 

Modellen löser på ett elegant sätt framförallt en stötesten, som finns vid regionalt 

samarbete i form av en fusion genom att inte behovet finns att ha samma taxa 

inom det samverkande området. Eftersom taxorna, i nuläget, är olika i kommunerna 

innebär en gemensam taxa att det uppstår vinnare och förlorare som kan skjuta 

samverkansprojektet i sank. Varje kommun har fortfarande hela inflytandet på 

samhällsbyggnadsprocessen inom sin kommun. Om ett dyrt och därmed riskfullt 

område skall exploateras tas risken och investeringarna i den egna kommunen och 

påverkar inte de andra kommunerna. 

Det finns en stor flexibilitet i modellen. Inledningsvis kan t.ex. anläggningarna i 

varje kommun skötas som idag utan behov av att säga upp ev. entreprenadkontrakt 

och annat. Så småningom kan man effektivisera driften, utan stor dramatik och 

utan hänsyn taget till kommungränser. Det medför inga problem att utöka ägarkretsen. 

Självklart är det dock så att de kommuner som är med från början har 

större möjligheter att påverka driftbolagets organisation och bemanning. När man 

ansluter senare får bolaget ta ställning till hur stor del av befintlig personal som 

behöver övertas för att klara driften av de nya anläggningarna 

6

20 

Motsatt finns det också goda möjligheter för en kommun att kliva av samarbetet 

och driva anläggningarna i egen regi eller med annan entreprenör. Risken finns 

dock att det blir svårt att locka över den ursprungliga personalen från bolaget till 

kommunen. 

Fördelen med denna modell är att kommunerna genom sitt ägarbolag, kan behålla 

ägandet till sina anläggningar och beslutanderätten över viktiga frågor. Styrelsen i 

respektive ägarbolag skall endast bestå av representanter från ägarkommunen. 

Ingen anställd personal skall finnas i ägarbolaget utan dessa är endast förvaltningsbolag. 

Det är brukligt att VD i driftbolaget även är VD i ägarbolagen. 

Eventuella nackdelar kan överbryggas genom att bra styrdokument skapas för att 

reglera gränssnitt och spelregler. 

För ytterligare information om möjliga organisationsformer för FMU Vatten hänvisas 

till: ”PM om möjliga associationsformer för FMU Vatten” upprättat av 

Lingsten Konsult i juli 2011. 

4. Tidplan 

Projektorganisationen tillsattes av kommunerna våren 2011. Därefter bemannades 

projektorganisationen och arbetet i ledningsgruppen påbörjades. Avsikten har varit 

att hela utredningen skall vara färdig i slutet av 2011 för att vara beslutsunderlag 

för respektive kommuns ställningstagande. Därefter kan VD för bolaget rekryteras 

och detaljplanering börja. 

Målsättningen var att samverkansorganisationen ska träda i kraft 1 januari 2013. 

Om det i kommunerna finns stor samstämmighet om förslaget skulle organisationen 

möjligen kunna starta tidigare. 

5. Bolagets lokalisering 

Lokalisering av huvudkontor och säte för driftbolagen är föreslagen till Uddevalla. 

Respektive ägarbolag föreslås ha sina säten i respektive kommun. 

I samtliga kommuner skall, enligt förslaget, finnas driftkontor, där övervägande 

delen av personalen (driftpersonalen) lokaliseras. 

6. Arbetsgrupper 

Arbetsgrupper inom områdena Personal, Ekonomi, Organisation, Drift och Samhällsbyggnad 

har tillsatts och genomfört utredning och förslag enligt givna direktiv. 

Gruppernas slutförslag finns att tillgå hos projektledaren. Nedan en kort sammanfattning 

av arbetsgruppernas förslag. 

7

21 

6.1 Personal 

Arbetsgruppen har bestått av: Håkan Kragnert, Uddevalla kommun, Eric Hietala 

Uddevalla kommun, Erna Gustavsson Munkedals kommun, Ingela Olsen SKTF 

Munkedals kommun och Håkan Larsson Färgelanda kommun. 

Arbetsgruppen summerar uppdraget och avlämnar nedanstående rapport: 

1. Personalstrategi: Ett mycket omfattande uppdrag som innehåller allt inom 

PA området. Detta arbete bör arbetas fram av det nya bolaget och dess VD. 

Kommunerna bistår efter förmåga i detta arbete. 

2. Verksamhetsövergång: LAS regelverk gäller. Detta innebär att alla skall 

erbjudas övergång till den nya organisationen. De bibehåller minst sina anställningsvillkor 

i 12 månader från verksamhetsövergången. För den personal 

som väljer att stanna kvar får varje kommunen själv hantera, då de är 

egna juridiska arbetsgivare. Detta kan i sin tur leda till övertalighet. 

3. Rekryteringsprocessen: Reglerna i p 2 gäller för alla vid övergången oavsett 

om den nya organisationen är ”smalare” och innehåller färre anställda. 

Gruppen föreslår att lednings- och den administrativa organisationen måste 

vara fastställd innan övergångsdatumen. Då gruppen inte idag vet hur 

denna organisation skall se ut kan inte heller överblickas om nuvarande 

ledningsorganisation på ett enkelt och smidigt sätt kan kopplas till bolaget 

utan att personers nuvarande befattningar i grunden försvinner. Finns risk 

för detta kan det innebära att några inte vill anta erbjudandet med verksamhetsövergång. 

4. Principer för lönesättning: Gruppen föreslår att ett inrangeringsavtal skrivs 

mellan ägarna och bolaget samt med berörda fackliga organisationer som 

klargör personalens villkor utöver det som stadgas i LAS. 

5. Geografisk placering av anställd personal: Arbetsstället den enhet där det 

dagliga arbetet genomförs men med arbetsplikt inom hela bolagets område. 

6. Pensionsåtagande: Gruppen förslår att branschavtalet tecknas med Pacta. 

Pensionsavtalet är då exakt densamma som i kommunen. 

7. Övriga personalfrågor. Tillhör dels de personalstrategiska frågorna samt 

eventuell ett inrangeringsavtal. 

Arbetsgruppens inlämnade anteckningar finns med som bilaga 1 och 2. 

8

22 

6.2 Ekonomi 

Arbetsgruppen för ekonomifrågor har bestått av: 

Hans Clausen (delprojektledare) från Munkedals Kommun 

Micaela Fondin från Munkedals Kommun 

Lisa Cronholm från Uddevalla Kommun 

Emelie Larsson från Färgelanda Kommun 

Arbetsgruppen summerar uppdraget och avlämnar följande rapport: 

Föreslå lämpligt ekonomisystem 

De flesta etablerade ekonomisystem kan idag erbjuda de tjänster som krävs för att 

hantera den typ av organisation som skissas i förslaget. 

Systemet bör vara utvecklat för att hantera flera företag (minst 4) och kunna växa 

utan svårigheter. 

Systemet måste kunna hantera projektredovisning. 

Upphandlingen av ett ekonomisystem lär behöva göras enligt LOU vilket kommer 

att kräva en genomarbetad kravspecifikation, eventuellt kommer Uddevalla kommuns 

upphandling av ekonomisystem att kunna inrymma ett eventuellt VA-bolag. 

Det bör även finnas ett bra verksamhetssystem (för anläggningar och fakturering) 

som kan integreras med ekonomisystemet, samt ett system för elektronisk fakturahantering. 

Dessutom behövs PA-system inklusive ett tidredovisningssystem. 

Utarbeta förslag till redovisningspraxis 

Det är gruppens rekommendation att gemensamma redovisningsprinciper tillämpas 

i hela koncernen. Med redovisningsprinciper avses t ex tider för rapportering, 

regelverk vid fakturering, upphandling, avskrivningstider för investeringar och 

periodisering av anläggningsavgifter. Gruppen föreslår två tertialbokslut, ett årsbokslut 

samt löpande månadsavstämningar. 

Redovisningspraxis avser mer hur redovisningen byggs upp för att följa de speciella 

anvisningar som gäller för VA-enheter bland annat enligt publikationen Ekonomisk 

redovisning för VA-branschen. 

Föreslå lämpliga övergångslösningar för budgetering 

Alla tre kommunernas VA-enheter är redan särredovisade med resultatoch balansräkning. 

Detta innebär att överföringen av tillgångar till VA-aktiebolag inte 

behöver vara så komplicerad. Även befintliga resultatbudgetar är lätta att flytta 

över i och med att de är olika enheter i dag. 

Gruppen föreslår att överföringen sker tidigast 1/1 2013 p.g.a. hinna förbereda allt 

t.ex. personal, system etc. 

Föreslå hur fakturering av brukningsavgifter och anläggningsavgifter skall 

ske 

Dagens faktureringssystem är mycket flexibla och kan konfigureras efter önskemål. 

Dock är det att rekommendera att samordna faktureringssättet mellan bolagen. 

Som exempel kan man enas om kvartalsvisa faktureringar av ”vanliga” konsumenter 

och månatliga faktureringar av industrier och större kunder. 

Taxekonstruktionen bör vara samma för alla bolag, även om inte taxan är samma. 

Regelverk för fördelning av kostnader i den nya organisationen 

En fördelning av kostnaderna skulle kunna se ut enligt följande: 

All personal anställs av driftsbolaget 

Alla direkta kostnader (förutom lön) kostnadsförs i respektive VA-aktiebolag 

9

23 

Administrativa kostnader kostnadsförs på driftsbolaget (fordon, lokaler mm för 

administrationen). 

Personalkostnaderna faktureras sedan ut på respektive VA-bolag enligt den tidredovisning 

som alla anställda redovisar. 

Driftsbolaget skall redovisa noll på sista raden varför alla kostnader måste faktureras 

till VA-bolagen. Den andel som inte tidsredovisas bör faktureras enligt schabloner 

(dessa behöver inte vara samma som ägarandelarna) i driftsbolaget. Detta 

kan vara kostnader för tex. ekonomichef, VD, lokaler mm. 

Föreslå lämplig nivå på aktiekapital och transaktioner vid bildandet 

Driftsbolaget och VA-bolagen bör ha ett aktiekapital mellan 3 – 5 miljoner. Utifrån 

att ett bolag ska kunna ha ett underskott vissa år, utan att hela aktiekapitalet 

förbrukas. 

Arbetsgruppens hela rapport finns som bilaga 3. 

6.3 Organisation 

Arbetsgruppen för organisationsfrågor har bestått av VA cheferna i våra kommuner, 

Karl-Gustav Svensson Färgelanda, Kenneth Öhman Munkedal och Conny 

Stensson Uddevalla. 


Den nuvarande organisationen består av sammantaget 61 personer i våra tre kommuner. 

Varav 21 kommer att gå i pension under de närmsta 10 åren. 

Utöver detta köper alla tre kommuner fakturerings och ekonomitjänster internt i 

kommunen eller i något fall externt. 

Förslag till ny organisation 

Två separata sektioner bildas en för Vatten och en för Avlopp, sektionerna ansvarar 

för drift och underhåll av vattenverk respektive avloppsreningsverk, med tillhörande 

pumpstationer, processutveckling samt laboratorieverksamhet m.m. 

Rörnätssektionen ansvarar för drift och underhåll av vattenoch avloppsledningsnät, 

t.ex. läcksökning, mindre rörreparationer, servisanslutningar, återkommande 

spolningar m.m. 

VA resurs, sektionen ansvarar för planering, projektering och utredning, upphandling 

av entreprenader, projektledning och kontroll, underhåll och utveckling av 

ledningskartor, samverkan i samhällsplanering m.m. 

En stabsenhet bildas för ekonomi/personal, den ansvarar för bolagets administration, 

ekonomi, debitering/fakturering, lönehantering, it, information och kundtjänst, 

mätarverksamhet m.m. 

Totalt utökas antalet personer med 8 plus VD. Förslaget är kostnadsneutralt utom 

för VD tjänsten, då kommunerna idag köper interna eller externa tjänster inom 

ekonomi och personalområdet till samma kostnader. 

Förslaget till framtida beredskapsorganisation utgår ifrån att tre kommungemensamma 

beredskapsgrupper bildas, en för vattenverk, en för avloppsreningsverk och 

en för ledningsnät mot bakgrund av lagstadgade hygienkrav. Till detta läggs beredskapsfunktioner 

för el/styr/regler samt arbetsledning. 

10

24 

Således ser en normal beredskapsbemanning ut enligt följande; 

1 person på respektive vatten och avlopp, 2 på rörnät, 1 el/styr/regler samt 1 arbetsledare 

Personalen ska på sikt kunna arbeta med beredskapstjänstgöring inom hela bolagets 

verksamhetsområde (de tre ingående kommunerna). 

Verksamheten föreslås få sitt huvudkontor i Uddevalla där företrädesvis lednings, 

planerings och de administrativa funktionerna av verksamheten placeras. Under en 

övergångstid föreslås mindre driftkontor finnas kvar i Färgelanda och Munkedal 

som utgångspunkt för drift- och underhåll av ledningsnät och anläggningar. 

Det inom respektive kommuner rådande arbetssättet kring medbestämmande och 

information enligt samverkansavtalen överflyttas lämpligtvis in i bolaget. 

Arbetsgruppen föreslår att ett gemensamt ekonomi och debiteringssystem väljs 

inför framtiden. Ekonomiprogrammet kan lämpligen vara Agresso eller likvärdigt 

och för debitering/fakturering bör programvaran Future vara mest lämplig. 

En gemensam kundtjänstfunktion med gemensam telefonväxel upprättas från start. 

Som ett annat alternativ kan växeltjänster köpas av kommunen såsom UAEAB 

gör. 

Inom IT området används följande program för driftövervakning i våra kommuner, 

VA-operatör i Färgelanda och Munkedal samt IGSS i Uddevalla. För kartverk/Gis 

används VA banken i Färgelanda och Geosecma i Munkedal och Uddevalla. 

Programmen VA-operatör och IGSS bör kunna köras vidare i kommunerna tillsvidare. 

Först i samband med större uppgraderingar av programmen eller i samband 

med nyupphandling bör en diskussion upptas om inköp av gemensam programvara 

för driftövervakning. 

Däremot bör Geosecma utgöra det gemensamma digitala IT systemet för karta och 

ledningsnät i ett kommande bolag. 

Arbetsgruppens rapport bifogas som bilaga 4. 

6.4 Driftfrågor 

Arbetsgruppen har bestått av: Martin Särborn, Gerhard Pettersson, Håkan Apelryd 

och Royne Hansson (Projektledare) från Uddevalla Kommun. 

KG Svensson och Jerry Johansson (delvis) från Färgelanda Kommun. 

Per-Olof Karldén, Anders Siljeholm (delvis) och Magnus Andersson (delvis) från 

Munkedals Kommun. 


Förslag till gemensam Teknisk standard. 

Materiallista: Skall finnas. Kan användas vid förfrågningar etc. eller för egna 

inköp. Vid upphandling kan material exkluderas för att köpas in i egen regi. 

Generella specifikationer: Skall finnas för pumpstationer, reservoarer, tryckstegringsstationer 

och även övervakning/larm för dessa. I övrigt skall materiallistan 

innehålla specar för luftarbrunnar, spolposter, brandposter, mätarbrunnar, tryckreducering 

med mera. 

Kommunikation: Fiber skall vara målbilden vid nyanläggningar och vid även vid 

tillfällen där det är ekonomiskt försvarbart att byta ut/komplettera befintligt. Andra 

11

25 

system enligt inventeringen måste också användas och får bedömas från fall till 

fall. Alla anläggningar skall vara övervakade. 

Inkopplingar: Tydliga rutiner/samarbetsformer måste finnas på plats mellan VA 

och ”Samhällsbyggarna” i alla kommunerna. Besiktning skall alltid utföras av anslutningspunkter. 

VA-uppgifter skall alltid finnas för anslutning. Tydlig rutin som 

beskriver var anslutningspunkt skall vara och även rent praktiskt var överlämningspunkt 

är. Rutin för åtgärder vid lågt och högt vattentryck. Standard och krav 

vad gäller återströmningsskydd. 

Kvalitetsdokument: På sikt samma status och struktur på dessa dokument. För 

vilka dokument detta skall gälla, se under Uddevallas inventering. 

Utbildning: Individuella planer skall diskuteras fram. En fastställd mininivå för 

respektive befattning skall finnas. En kravlista på entreprenörers kompetens/behörigheter. 

Kundklagomål: Central hantering kopplat till rutiner i respektive egenkontroll. 

System etableras för löpande utvärdering och där även relevant tillsynsmyndighet 

kan deltaga. 

System för underhåll: Se under Uddevallas inventering. 

Statistik: Se under Uddevallas inventering. 

Förslag till gemensamt driftövervakningssystem. 

Programmen VA-operatör och IGSS bör kunna köras vidare i kommunerna tillsvidare. 

Först i samband med större uppgraderingar av programmen eller i samband med 

ny upphandling bör en diskussion/utredning upptas om inköp av gemensam programvara 

för driftövervakning. 

Vid eventuell bolagsbildning får en utbildningsinsats göras för användandet av 

båda systemen. 

Förslag angående applikationssystem till GIS-system för VA. 

Geosecma bör utgöra det gemensamma digitala IT systemet för karta och ledningsnät 

i ett kommande bolag. 

Förslag till beredskapsorganisation. 

Arbetsgruppen har tittat över en mängd olika sätt att organisera beredskapen men 

förordar en modell med en person på respektive vatten och avloppssidan samt 2 

personer på rörnät som kompletteras med en arbetsledare och en från 

El/Styr/Regler-gruppen. 

I ett första läge körs beredskapen troligtvis exakt som nu. Det måste först till en 

bra internutbildning kring alla reningsverk för de inblandade, detta för en smidig 

övergång till modellen. 

Framtida gemensamt behov av fordon och utrustning: 

Tillsammans har kommunerna ett bra utgångsläge. 

Vid framtida ersättningsinvesteringar värderas behovet kritiskt eftersom det självklart 

idag finns vissa dubbleringar. 

Det skall inte användas egna bilar i tjänsten, detta bör ändras där det förekommer. 

Arbetsgruppen anser att man initialt bör komplettera med; 

Ett större mobilt reservkraftverk (delvis beroende på vad som följer med i 

Färgelanda) 

Läcksökningsutrustning och personalresurser till detta. 

12

26 

 

Kombinerad Manskapsbod/Verkstad anpassat för lastväxlarflak, för akutinsatser 

på rörnät. 

Föreslå vad av underhållet som skall göras i egen regi. 

Det löpande driftunderhållet på verk samt ledningsnät som idag är upparbetat skall 

fortsätta och förbättras i egen regi. 

Följande lista är funktioner som vi anser skall finnas inom bolaget; 

Verkstad för reparationer/utbyten/mindre nyinstallationer etc. Kan med 

fördel vara uppdelad på avlopp och dricksvatten. 

Driftlaboratorium. Kan också fungera som provtagare för ett antal uppdrag. 

El/Data/Styr & Regler. I stort har vi egen kompetens för detta inklusive 

programmeringskompetens för driftövervakningssystem. 

Vattenmätarverkstad. Skall ansvara för nyinstallation samt utbyten. Vad 

gäller kontroller av mätare är det tveksamt att utföra i egen regi på grund 

av kravet på ackreditering. 

Resurs för mindre saneringsjobb samt nyanläggning på rörnät. Skall också 

vara den som är kontakt mot entreprenörer vid större jobb samt ansvara för 

inköp av rörnätsmaterial för arbeten i egen regi och också eventuellt för 

entreprenader som handlas upp. 

En dedikerad resurs för läcksökning. 

Resurs som ansvarar för bolagets kvalitet-, miljö-, arbetsmiljö- samt myndighetsfrågor. 

Övriga driftfrågor som gruppen tycker behöver bearbetas. 

En mycket bra servicefunktion mot kunder skall finnas, växel/allmän kundtjänst/faktureringsfrågor/taxor 

etc. 

Eventuellt bolag måste profileras starkt med hjälp av hemsida, fordon, arbetskläder, 

skyltar mm. 

Hela rapporten från arbetsgruppen bifogas som bilaga 5. 

6.5 Samhällsplanering 

Arbetsgruppen för samhällsplanering har bestått av: 

Robert Börjesson (VA-ingenjör Uddevalla kommun) Hans Johansson 

(Planchef Uddevalla kommun), Mats Tillander (Samhällsbyggnadschef Munkedals 

kommun) Jan Myrén (t.f. Servicechef samt Plan och byggchef Färgelanda kommun) 


För varje kommun skall finnas FMU-samordnare som har huvudansvaret för kontakterna 

mellan FMU vatten och samhällsplaneringen inom respektive kommun. 

Det är sedan upp till FMU-samordnaren att involvera den personal som behövs 

från FMU-vatten. 

13

27 

FMU-samordnaren skall delta vid respektive kommuns planträffar. Planträffarnas 

syfte är att informera om nya planer. 

FMU-samordnaren ska medverka i kommunernas arbete med framtagande av 

översiktsplaner och detaljplaner (inkl detaljplaneprogram). 

FMU-samordnaren skall även medverka vid fortsatt projektering, upphandling och 

produktion inom respektive kommun i nya exploateringsområden. 

Samordningsmöten angående VA-sanering, beläggningsarbeten, IT-utbyggnad, elverk, 

tele måste ske. Bolagets måste i detta arbete ha en klar specificerad roll . 

Upphandlingar av förprojektering VA borde samordnas bättre med upphandlingen 

av detaljprojektering för respektive projekt. Tänkbart är att bolaget ”hjälper” 

kommunen med upphandling av den förstudie/förprojektering som behövs vid 

detaljplaneläggning. 

Hela rapporten bifogas som bilaga 6. 

7. Fortsatt arbete 

 

 

 

 

Beslut fattas i respektive kommuns fullmäktige. 

Aktiebolag bildas och registreras. 

Delegationshandlingar och övriga styrdokument upprättas och granskas. 

Inrangering av personal görs i samarbete med fackliga parterna. 

8. Tillsättning av VD 

VD tjänsten föreslås utannonseras och tillsättas efter att kommunerna har tagit 

ställning till förslaget. 

9. Förslag till beslut 

Styrgruppen för FMU Vatten föreslås besluta att överlämna upprättat förslag till 

kommunerna för ställningstagande. 

Bilagor 

1. Aktieägaravtal bilaga 7 

2. Samarbetsavtal bilaga 8 

3. Principer för översiktlig fördelning av intäkter och kostnader bilaga 9 

4. Bolagsordning för FMU Vatten AB bilaga 10 

5. Bolagsordning för Färgelanda Vatten AB bilaga 11 

6. Arbetsordning för styrelse och VD i FMU Vatten AB bilaga 12 

7. Arbetsordning för styrelse och VD i Färgelanda Vatten AB bilaga 13 

8. VA samverkan mellan Färgelanda, Munkedal och Uddevalla bilaga 14 

9. Riskbedömning inför ändring av verksamheten bilaga 15 

14

28 

För ledningsgruppen 

december 2011 

Jan Myrén 

Färgelanda 

Mats Tillander 

Munkedal 

Kenneth Öhman 

Munkedal 

Patrik Petré 

Uddevalla 

Conny Stensson 

Uddevalla 

15

29 

Bilaga 1 

Aktieägaravtal 

16

30 

Bilaga 2 

Samarbetsavtal 

17

31 

Bilaga 3 

Principer för översiktlig fördelning av intäkter och kostnader 

18

32 

Bilaga 4 

Bolagsordning FMU Vatten AB 

19

33 

Bilaga 5 

Bolagsordning för Färgelanda Vatten AB 

20

34 

Bilaga 6 

Arbetsordning för styrelse och VD i FMU Vatten AB 

21

35 

Bilaga 7 

Arbetsordning för styrelse och VD i Färgelanda Vatten AB 

22

36 

Bilaga 1 

RÖRELSEÖVERLÅTELSEAVTAL 

Parter 

A. Munkedals kommun, 212000-1330, 455 80 Munkedal, nedan kallad 

”Säljaren”; 

B. Munkedal Vatten AB, [infoga org.nummer och adress], nedan kallad 

”Köparen”; 

Parterna kallas nedan individuellt för ”Part” och gemensamt för ”Parterna”. 

Bakgrund 

Köparen är ett av Säljaren helägt aktiebolag. Säljaren och Köparen avser att 

tillsammans med Färgelanda kommun och Uddevalla kommun samt med de av 

dessa kommuner helägda dotterbolagen Färgelanda Vatten AB och Uddevalla 

Vatten AB samarbeta vad avser Uddevalla kommuns, Färgelanda kommuns och 

Säljarens VA-verksamhet. 

För att möjliggöra detta samarbete kommer samtliga ovan nämnda kommuner 

överlåta sina respektive VA-verksamheter till av respektive kommun helägda 

dotterbolag som i sin tur överlåter vissa delar av verksamheten vidare till ett av de 

kommunala bolagen Färgelanda Vatten AB och Munkedal Vatten AB och 

Uddevalla Vatten AB gemensamt ägt aktiebolag, Väst Vatten AB. 

Genom detta rörelseöverlåtelseavtal och dess bilagor, (”Avtalet”), överlåter 

Säljaren kommunens VA-verksamhet till Köparen och Köparen kommer sedan 

överlåta vissa delar av rörelsen vidare till det helägda bolaget Väst Vatten AB. 

Som ett första steg i ovan beskriven process har Parterna ingått detta Avtal. 

1. Överlåtelseförklaring 

1.1. Säljaren överlåter härmed till Köparen, på i Avtalet angivna villkor, 

Säljarens VA-verksamhet som består av de tillgångar och skulder som 

framgår av punkt 2. 

1.2. Äganderätten övergår till Köparen på Tillträdesdagen.

37 

2. 

2. Överlåtelsens omfattning 

2.1. Rörelsen omfattar de tillgångar, rättigheter, skulder och förpliktelser som 

uttryckligen framgår av detta Avtal och finns upptagna i bilagorna nedan, 

(”Rörelsen”): 

2.1.1. Lös egendom, bilaga 2.1.1. 

2.1.2. Inventarier, bilaga 2.1.2. 

2.1.3. Tillstånd, bilaga 2.1.3. 

2.1.4. Avtal, bilaga 2.1.4. [Exempelvis pågående uppdrag, hyresavtal, 

leverantörsavtal etc.] 

2.1.5. Anläggningstillgångar, bilaga 2.1.5. 

2.1.6. Kundregister, bilaga 2.1.6. 

2.1.7. Skulder, bilaga 2.1.7. 

2.1.8. Maskiner och utrustning, bilaga 2.1.7. 

2.1.9. Anläggningar, i bilaga 2.1.6. 

3. Köpeskillingen och dess betalning 

3.1. Köpeskillingen för Rörelsen uppgår till 77 miljoner kronor, 

(”Köpeskillingen”), och skall erläggas genom apport vid tillträdesdagen 

2013-01-01. 

3.2. Parterna är överens om att överlåtelsen av Rörelsen enligt detta Avtal 

utgör en överlåtelse av en självständig verksamhetsgren och att någon 

mervärdesskatt inte skall utgå på Köpeskillingen. För det fall att 

Skatteverket skulle göra en annan bedömning avseende frågan om 

mervärdesskatt skall Köparen, utöver Köpeskillingen, på anfordran av 

Skatteverket, även erlägga sådan tillkommande mervärdesskatt.

38 

3. 

4. Tillträde 

4.1. Tillträde till Rörelsen skall ske 2013-01-01, (”Tillträdesdagen”). 

4.2. På Tillträdesdagen skall Säljaren till Köparen överlämna Rörelsen samt 

handledningar, manualer och eventuella andra tillhörande dokument och i 

förekommande fall förse Köparen med nycklar, koder och liknande för att 

Köparen skall kunna beredas åtkomst och tillträde till de anläggningar som 

omfattas av Rörelsen. 

5. Garantier 

5.1. Säljaren garanterar att: 

5.1.1. Säljaren innehar samtliga tillgångar som omfattas av Rörelsen med 

full äganderätt och har, med undantag för vad som framgår av 

Avtalet, full och oinskränkt rådighet över denna. 

5.1.2. det, utöver de tillstånd som framgår av bilaga 2.1.3, inte erfordras 

några tillstånd eller myndighetsbeslut för bedrivande av VAverksamheten 

i dess nuvarande omfattning och att de tillstånd som 

omfattas av överlåtelsen kan överlåtas till Köparen. 

5.1.3. de avtal som finns upptagna i bilaga 2.1.4. får överlåtas till 

Köparen och att motpartens godkännande av överlåtelsen har 

inhämtats skriftligen innan detta Avtals undertecknande. 

5.1.4. Säljaren kommer att hålla såväl fast som lös egendom försäkrad till 

och med Tillträdesdagen. 

5.1.5. Säljarens personal som arbetar i verksamheten inte skall omfattas 

av denna överlåtelse av Rörelsen. Berörd personal kommer istället 

att anställas av Köparens dotterbolag Väst Vatten AB. 

Överenskommelsen med personalen om att de avstår från sin rätt 

att enligt 6 b § i lagen (1982:80) om anställningsskydd erhålla 

anställning hos Köparen har förhandlats med berörda fackliga 

arbetstagarorganisationer. 

6. Garantiavvikelser 

6.1. För det fall att det visar sig att det föreligger brist i någon av de garantier 

som finns upptagna i punkt 5 ovan skall Köparen omedelbart, dock senast 

sex månader efter Tillträdesdagen, underrätta Säljaren därom. Föreligger 

brist skall Säljaren i sådant fall ersätta Köparen för den skada denne lidit i

39 

4. 

anledning av bristen. Har brist inte meddelats inom ovan angiven tidsfrist 

skall Köparen anses ha försuttit sin möjlighet att göra gällande brist. 

7. Bestämmelses ogiltighet 

7.1. Skulle någon bestämmelse i detta Avtal anses vara ogiltig skall detta inte 

medföra att Avtalet i sin helhet är ogiltigt utan övriga bestämmelser i 

Avtalet skall, efter att skälig jämkning skett, fortsatt gälla mellan 

Parterna. 

8. Ändringar 

8.1. Ändringar och tillägg till detta Avtal skall vara skriftliga och 

undertecknade av båda Parter för att vara giltiga. 

9. Fullständig reglering 

9.1. Detta Avtal utgör Parternas fullständiga reglering avseende överlåtelsen 

av Rörelsen och alla skriftliga och muntliga överenskommelser som 

föregått Avtalet ersätts av bestämmelserna i Avtalet. 

10. Meddelanden 

10.1. Meddelanden av väsentlig karaktär avseende detta Avtal skall ske 

skriftligen till i ingressen angivna eller senare ändrade adresser. 

Meddelanden skall anses ha kommit mottagaren tillhanda: 

10.1.1. om skickat med E-post: vid erhållandet av en elektronisk 

bekräftelse på att mottagaren har erhållit e-postmeddelandet. 

10.1.2. om avsänt med bud: vid överlämnandet. 

10.1.3. om avsänt med rekommenderat brev: då mottagaren hämtat ut 

försändelsen hos Posten. 

10.1.4. om avsänt med fax: vid erhållande av kvittens på att faxet 

kommit fram. 

11. Tvist och tillämplig lag 

11.1. Svensk lag skall tillämpas på detta Avtal. 

11.2. Tvist i anledning av detta Avtal skall avgöras vid allmän domstol.

40 

5. 

____________________ 

Detta Avtal har upprättats och undertecknats i två original varav Parterna tagit var 

sitt. 

Munkedal __/__ 2012 Munkedal __/__ 2012 

För Munkedals kommun 

För Munkedal Vatten AB 

_________________________ 

____________________________

41 

Bilaga 2 

Samarbetsavtal 

Mellan 

A. Uddevalla kommun, 212000-1397, Varvsvägen 1, 451 50 Uddevalla, nedan kallad 

”UKN”; 

B. Färgelanda kommun, 212000-1421, Allhemsvägen 5, 458 32 Färgelanda, nedan 

kallad ”FKN”; 

C. Munkedals kommun, 212000-1330, 455 80 Munkedal, nedan kallad ”MKN”; 

D. Uddevalla Vatten AB, [infoga org.nummer och adress], nedan kallad ”UVAB”; 

E. Färgelanda Vatten AB, [infoga org.nummer och adress], nedan kallad ”FVAB”; 

F. Munkedal Vatten AB, [infoga org.nummer och adress], nedan kallad ”MVAB”; 

och 

G. Väst Vatten AB, [infoga org.nummer och adress], nedan kallad ”VVAB”. 

Parterna ovan benämns även individuellt för ”Part” och gemensamt för ”Parterna”; 

A- C benämns även tillsammans ”Kommunerna”. 

E- G benämn även tillsammans ”Ägarbolagen”. 

Bakgrund 

Parterna avser att samverka avseende Kommunernas VA-verksamhet och Kommunerna 

har i anledning av detta bildat Ägarbolagen och det av Ägarbolagen helägda bolaget 

VVAB. VVAB har till uppgift att på Kommunernas och Ägarbolagens uppdrag svara för 

driften av respektive Kommuns allmänna VA-anläggningar. Genom detta samarbetsavtal 

och dess bilagor, (”Samarbetsavtalet”), önskar Parterna i detalj reglera ansvarsfördelning 

och befogenheter när det gäller Kommunernas VA-verksamheter och härtill hörande frågor 

i syfte att åstadkomma ett effektivt samarbete mellan Parterna. För att reglera samarbetet 

avseende VA-verksamheten har Parterna reglerat sina mellanhavanden i detta 

Samarbetsavtal. 

1

42 

Färgelanda 

kommun 

Munkedals 

kommun 

Uddevalla 

kommun 

100 % 100 % 

100 % 

FVAB 

MVAB 

UVAB 

15 % 20 % 65 % 

VVAB 

2

43 

1 Övergripande ansvarsfördelning 

1.1 VVAB 

1.1.1 VVAB skall svara för drift, underhåll och administration av ekonomi och 

övriga frågor av respektive Kommuns VA-verksamhet samt för 

projektering vid utbyggnad av VA-verksamheten för respektive Kommun. 

VVAB ansvarar för leverans av vatten och omhändertagande av spillvatten 

och dagvatten från fastigheter inom respektive Kommuns 

verksamhetsområde samt utför tjänster åt eventuella avtalskunder. VVAB 

skall ha ansvar för den löpande driften och projektering vid utbyggnad av 

verksamheten i respektive Kommun och skall därvid iaktta Lag om 

allmänna vattentjänster (SFS 2006:412), (”LAV”), eller lag som ersatt 

denna. Den personal som tidigare varit anställd i respektive Kommuns 

VA-avdelning skall istället vara anställd av VVAB och VVAB ansvarar 

därmed för att tillämplig arbetsrättslig lagstiftning följs. 

1.1.2 VVAB ansvarar, inom respektive Kommun, för fakturering, enligt för 

varje Kommun fastställd taxa, kravverksamhet och information med 

anledning härav avseende alla VA-abonnenter som är anslutna till 

kommunalt vatten och avlopp i Kommunernas fastställda 

verksamhetsområden samt därutöver även eventuella avtalskunder. 

1.1.3 Byte av vattenmätare enligt lagstadgade intervall för användning 

handläggs och utförs av VVAB. 

1.1.4 VVAB tar fram underlag för utökning eller inskränkning av respektive 

verksamhetsområde när behov uppkommer. 

1.2 Kommunerna 

1.2.1 Kommunfullmäktige, (”KF”), i respektive Kommun utser styrelsen i 

VVAB. 

1.2.2 KF i respektive Kommun beslutar om VA-taxor, allmänna bestämmelser 

för brukande av allmän VA-anläggning, (”ABVA”), samt, på förslag från 

VVAB, omfattning av aktuella verksamhetsområden. 

1.2.3 Verksamhetsområde beslutas av respektive Kommuns KF efter bedömning 

av aktuellt behov. Aktuellt behov bedöms på objektiva grunder utifrån 

hälso- och/eller miljöskäl. 

1.3 Ägarbolagen 

1.3.1 Ägarbolagen utgör ägare och huvudman för respektive Kommuns VAanläggning. 

1.3.2 Respektive Ägarbolag ansvarar för att de VA-anläggningar som omfattas 

av detta Samarbetsavtal är försäkrade i erforderlig omfattning. 

1.3.3 Ägarbolagen har avtal om abonnemang med VA-abonnenterna. 

1.3.4 Ägarbolagen beslutar om investeringar i respektive Kommuns VAanläggningar. 

3

44 

2 Kostnadsfördelning 

2.1 Kostnader skall fördelas Parterna emellan i enlighet med bilaga 8. 

3 VA-taxor och ABVA 

3.1 Samtliga kunder i respektive Kommun skall behandlas enligt 

likabehandlingsprincipen helt i enlighet med fastställd VA-taxa och ABVA. 

3.2 VA-abonnenter inom fastställt verksamhetsområde i respektive Kommun, samt 

avtalskunder, skall ha abonnemang med respektive Ägarbolag. Ägarbolagen 

äger rätt att, enligt LAV, av abonnenterna ta ut avgifter som motsvarar vid varje 

tidpunkt gällande VA-taxa i respektive Kommun. 

3.3 VVAB upprättar kontinuerligt förslag till gemensam struktur för VA-taxor och 

ABVA och lämpliga förslag till avgiftsnivåer så att full kostnadstäckning 

uppnås. 

3.4 Respektive Ägarbolag beslutar om avgifter enligt beräkningsgrunder för den av 

respektive KF beslutade VA-taxan. VA-taxan skall fastställas så att 

verksamheten blir självbärande för respektive Ägarbolag. VA-taxor och ABVA 

beslutas av KF i respektive Kommun. Ändringar av VA-taxan beslutas av 

respektive Ägarbolag enligt de bestämmelser som respektive KF har antagit och 

enligt de principer som anges i 24 - 28 §§ i LAV eller sådan författning som kan 

komma att ersätta densamma. 

3.5 VA-taxorna och avgifterna för kommunala VA-tjänster skall täcka för VAverksamheten 

nödvändiga kostnader. 

4 Fysisk planering 

4.1 VVAB skall utarbeta och vidmakthålla en VA-plan för respektive Kommun och 

Parterna är överens om att VVAB skall delta i Kommunernas samhällsplanering 

i den mån sådan planering omfattar frågor rörande VA-verksamheten. 

Respektive Kommun ansvarar för den översiktliga fysiska planeringen inom sitt 

verksamhetsområde. VVAB skall förse respektive Kommun underlag för vatten 

och avloppsplaneringen. Då utbyggnaden av VA oftast utgör en stor del av 

exploateringskostnaden är Parterna överens om att VVAB skall lämna sina 

synpunkter avseende exploateringen i ett tidigt skede i stadsbyggnadsprocessen. 

Upprättandet av detaljplaner görs av Kommun. 

4.2 Parterna är överens om att det är av största vikt att samarbetet mellan 

Kommunerna och VVAB fungerar på ett bra sätt vad gäller samhällsbyggandet 

och att det åligger både VVAB och Kommunerna att verka för ett fungerande 

samarbete. Representanter från såväl VVAB och Kommunerna skall regelbundet 

träffas för att diskutera aktuella utbyggnadsprojekt. 

4.3 Kommunerna svarar för kostnader och tjänster som inte är hänförliga till VAverksamheten. 

4

45 

4.4 VVAB skall ansvara för erforderlig projektering inom Kommunernas VAverksamhetsområden. 

Projekteringen skall ske i samband med respektive 

Kommuns projektering av markanläggningar. 

4.5 En gemensam teknisk standard för VA-anläggningar och ledningar ska 

eftersträvas och utarbetas av VVAB. 

5 Kartverk 

5.1 Kommunerna skall till övriga Parter tillhandahålla primär- och grundkartor 

enligt särskilda avtal. Kommunerna anvisar vid behov erforderliga fixpunkter, 

koordinatbestämda i höjd- och planläge. VVAB ansvarar för att uppdatera de 

ledningskartor som finns tillgängliga hos respektive Kommun. Respektive 

Kommun ansvarar för att kartor som visar respektive Kommuns 

verksamhetsområde finns tillgängliga. 

6 Ledningsförläggning, grävningstillstånd, bygglov mm 

6.1 VVAB skall, innan grävarbeten påbörjas, ansöka om tillstånd för grävning inom 

berörd Kommun. Kommunerna fattar beslut om tillstånd för grävning och 

ansvarar, efter samråd med VVAB, för den detaljerade placeringen av 

ledningarna i gatumark. Efter att arbetet avslutats skall återställning ske på 

VVABs bekostnad. Arbeten på Kommunernas mark skall utföras enligt 

respektive Kommuns gällande bestämmelser. 

6.2 VVAB är remissinstans för grävningstillstånd från andra ledningsägare. 

6.3 VVAB skall beredas möjlighet att granska sådana inkomna ansökningar om 

bygglov som avser fastigheter som är belägna inom, eller planeras att ingå i, 

respektive Kommuns verksamhetsområde för VA. 

6.4 Höjdjusteringar av VVABs betäckningar i gata/väg p.g.a. beläggningsarbeten 

skall regleras i särskilt avtal. 

6.5 Omhändertagandet av dagvatten skall följa vattenskyddsföreskrifter och 

Kommunernas dagvattenpolicy/riktlinjer för dagvatten. Avgifter och ansvar är i 

övrigt reglerat i 13 § LAV. 

7 Upphandling 

7.1 Vid kommunala upphandlingar av anläggningsentreprenader kan VVAB av 

Kommunerna erbjudas att ingå med erforderlig VA-anläggning. I sådant fall 

upprättas förfrågningsunderlag i samråd mellan VVAB och aktuell Kommun. 

Förfrågningsunderlaget uppdelas i olika positioner så att kostnadsfördelningen är 

klar i anbudet. Om inte detta är möjligt skall principer för uppdelning av 

kostnader klarläggas innan upphandling verkställs. Upphandlande part kan ges 

5

46 

fullmakt för upphandling, för att sluta entreprenadavtal samt att vara beställare 

gentemot entreprenören. Vid tvist med konsult eller entreprenör svarar var och 

en för sin del enligt byggherreansvaret och/eller skadestånd på grund av 

upphandlingen. 

7.2 Kommunerna erbjuder VVAB att deltaga i tillämpliga upphandlingar av varor 

och tjänster genom kommunernas inköpsorganisationer. 

8 Exploatering 

8.1 Avtal med privat byggherre eller privat bolag 

8.1.1 Vid exploatering ansvarar respektive Kommun för att upprätta 

erforderligt exploateringsavtal med motpart. VVAB förbinder sig att 

medverka vid upprättandet av exploateringsavtal under förutsättning att 

aktuellt område ligger inom planerat eller beslutat VAverksamhetsområde. 

Väljer VVAB att ingå i en samordnad entreprenad 

träffar VVAB och entreprenören ett särskilt tilläggsavtal. 

8.1.2 Om exploatören anlägger det lokala ledningsnätet skall Kommunen tillse 

att detta uppfyller standard så att anläggningen efter godkänd 

slutbesiktning kan anslutas till den allmänna anläggningen, där berört 

Ägarbolag är huvudman. 

8.2 Exploatering med Kommun som byggherre 

8.2.1 När en Kommun är byggherre för allmänna anläggningar görs om möjligt 

upphandling och genomförande av anläggningsarbetena enligt punkt 7. 

VVAB åtar sig att löpande kontrollera VA-utbyggnaden och deltar i 

byggmöten. Efter godkänd slutbesiktning övergår ägandet av VAanläggningen 

till respektive Ägarbolag och drifts- och underhållsansvaret 

för VA-anläggningen till VVAB. Eventuella brister i anläggningen som 

upptäcks inom garantitiden rapporteras till berört Ägarbolag och 

entreprenör. 

8.2.2 VVAB betalar kostnaderna för VA-anläggningarna endera genom att 

entreprenören delar upp fakturorna på resp. entreprenad eller genom att 

Kommunen vidarefakturerar entreprenörens fakturor. Överenskommelse 

om tillvägagångssätt sker i respektive projekt. Vid omfattande VAarbeten 

skall i första hand uppdelade fakturor väljas. Efter det att 

Ägarbolaget har övertagit VA-anläggningarna, betalat VVAB för 

nedlagda kostnader och förmedlat förbindelsepunkt till fastighetsägarna, 

fakturerar VVAB för Ägarbolagets räkning anläggningsavgifter till 

fastighetsägarna. 

8.2.3 Vid exploatering av kommunägd fastighet gäller att avgifter debiteras 

först när Kommunen sålt fastigheten eller avstyckade delar av 

fastigheten. Om försäljning inte skett inom ett år från godkänd 

slutbesiktning har respektive Ägarbolag rätt att få betalt av Kommun för 

anläggningsavgift enligt gällande taxa. När byggnation kommer till stånd 

skall Ägarbolaget fakturera den nye fastighetsägaren ev. tilläggsavgift för 

6

47 

byggnadsyta alternativt avgift för mätarstorlek. För att undvika 

eftersläpning med betalning av anläggningsavgifter skall Kommun och 

VVVAB verka för att ändamålsenlig etappindelning görs. 

9 Nödsituationer 

9.1 Kommunerna har, enligt gällande lagstiftning, det övergripande ansvaret för 

ledning i kris - och beredskapssituationer och det är respektive Kommun som 

avgör när speciell krisledningsgrupp skall inkallas. 

9.2 VVAB skall fortlöpande utbyta gällande beredskapslistor för väghållning och 

VA med respektive Kommun. Kommunerna skall tillse att beredskapslistor för 

andra ledningsägare, avseende exempelvis eldistribution och telefoni, finns 

tillgängliga för VVAB. 

9.3 VVAB skall utse en särskild beredskapsansvarig för respektive Kommun som 

har ansvar planering för nödsituationer. För det fall att det uppkommer 

allvarliga störningar i VVABs verksamhet skall VVAB rapportera detta till 

utsedd tjänsteman. VVAB skall i händelse av störning vidtaga lämpliga 

åtgärder så att störningen begränsas. Sådana åtgärder bör bestämmas i samråd 

med berört Ägarbolag. Nödvändig information till abonnenter handläggs av 

VVAB i samråd med berört Ägarbolag. VVAB skall upprätta 

säkerhetsplanering som bl.a. omfattar: 

Fortlöpande och aktiv riskhantering med systematiska risk- och 

sårbarhetsanalyser. 

Planering och genomförande av förebyggande åtgärder i form av 

säkerhetsprogram, innehållande konkreta instruktioner och standarder 

för säkerhetsarbetet med en väl avvägd riskfinansiering, där 

försäkringar ingår som en viktig del. 

Fortlöpande utbildning och information i säkerhetsfrågor. 

7

48 

9.4 Då kostnader avseende vatten för brandsläckning inte ingår i de tjänster som 

abonnenterna enligt LAV skall betala kommer kostnaden för vatten för 

brandsläckning normalt bekostas av skattemedel. Kostnaden för detta kvittas 

jämnt mot rätten att få ha anläggningar kostnadsfritt i kommunernas mark. 

10 Externa resurser 

10.1 VVAB äger rätt att vid hög arbetsbelastning eller när egen kompetens saknas, 

anlita externa resurser för utförande av olika drift-, underhålls- och 

anläggningsuppgifter. 

10.2 Om resurser finns kan VVAB, efter önskemål från Kommun eller Ägarbolag, 

utföra tilläggstjänster som ej ingår i driften av VA-anläggningarna. För sådana 

tilläggstjänster skall ersättning utgå efter överenskommelse. 

11 Förändring av Samarbetsavtalet. 

11.1 Parterna kan ömsesidigt föreslå förändringar i detta Samarbetsavtal. Ändringarna 

skall vara skriftliga och undertecknade av Parterna för att vara gällande. 

12 Avtalet 

12.1 Detta Samarbetsavtal har upprättas i tre exemplar, varav Parterna har tagit var 

sitt. 

12.2 Samarbetsavtalet gäller från och med att det undertecknas av samtliga Parter och 

gäller för en period om 5 år. Har Samarbetsavtalet inte skriftligen sägs upp till 

upphörande av Part senast 24 månader före avtalstidens utgång, förlängs 

Samarbetsavtalet därefter med motsvarande uppsägningstid. 

13 Tvist 

13.1 Tvist i anledning av detta Samarbetsavtal skall i första hand lösas genom att Part 

påkallar förhandling med övriga Parter. 

13.2 Om Parterna inte kommer överens skall tvisten prövas och slutligt avgöras av 

allmän domstol. 

___________________________ 

Detta Samarbetsavtal har upprättats i sju original varav Parterna tagit var sitt. 

8

49 

Färgelanda Vatten AB 

Färgelanda kommun 

____________________ 

[namnförtydligande] 

________________________ 


Munkedal Vatten AB 

Munkedal kommun 

_____________________ 


_________________________ 


Uddevalla Vatten AB 

Uddevalla kommun 

_______________________ 


__________________________ 


Väst Vatten AB 

________________________ 


9

UTKAST 2012-03-27 

1(6) 

50 

AKTIEÄGARAVTAL 

Bilaga 3 

Parter 

A. Färgelanda Vatten AB, [infoga org.nummer och adress], nedan kallad 

”FVAB”; 

B. Munkedal Vatten AB, [infoga org.nummer och adress], nedan kallad 

”MVAB”; 

C. Uddevalla Vatten AB, [infoga org.nummer och adress], nedan kallad 

”UVAB”; 

FVAB, MVAB och UVAB kallas nedan även gemensamt Parterna och var för sig 

Part. Parterna äger samtliga aktier i Väst Vatten AB, org. nr xxxxxx-xxxx, 

(”Bolaget”). 

Bakgrund 

FVAB, MVAB och UVAB är kommunalt ägda bolag som tillsammans har bildat 

Bolaget som ett led i Parternas och Färgelanda kommuns, Munkedal kommuns och 

Uddevalla kommuns samverkan avseende drift och underhåll av allmänna 

vattenanläggningar och administration av VA-verksamheten i respektive kommun. 

Parterna är dock fortfarande huvudmän för de allmänna VA-anläggningarna i 

respektive kommun. VA-verksamheten i respektive kommun redovisas inom skilda 

verksamhetsområden för vilka separata VA-taxor och ABVA upprättas. I syfte att 

reglera sina mellanhavanden avseende Bolaget har Parterna ingått detta 

aktieägaravtal, (”Avtalet”). 

1 Definitioner 

1.1 I detta Avtal skall nedanstående uttryck ha följande innebörd oaktat om de 

förekommer i plural eller singular, bestämd form eller obestämd form: 

”ABVA” avser allmänna bestämmelser för vatten och avlopp, som, med 

giltighet inom respektive Parts VA-verksamhetsområde, fastställs av 

kommunfullmäktige i respektive kommun eller den nämnd fullmäktige 

delegerar uppgiften till; 

”Avtalet” avser detta aktieägaravtal med bilagor; 

”Bolaget” avser Väst Vatten AB; 

”FVAB” avser Färgelanda Vatten AB; 

”MVAB” avser Munkedal Vatten AB;


2(6) 

51 

”Samarbetsavtal” avser det avtal som träffas mellan Bolaget, Parterna, 

Uddevalla Utvecklings AB, Munkedals kommun, Färgelanda kommun och 

Uddevalla kommun angående drift, underhåll och administration av VAverksamheterna 

i respektive kommun; 

”UVAB” avser Uddevalla Vatten AB; 

”VA-taxor” avser vid var tid av respektive kommun fastställda taxor för 

VA-tjänster. 

2 Avtalets syfte 

2.1 Avtalets syfte är att reglera Parternas rättigheter och skyldigheter som 

aktieägare i Bolaget. Parterna skall i egenskap av aktieägare utöva sitt 

inflytande över Bolaget inom ramen för vad som stadgas i detta Avtal. 

3 Bolaget och dess verksamhet 

3.1 Vid ikraftträdande av detta Avtal ägs aktierna i Bolaget enligt följande: 

Ägare Antal aktier Antal procent 

FVAB x 15 % 

MVAB y 20 % 

UVAB z 65 % 

3.2 Transaktioner mellan Bolaget och Parterna skall ske på marknadsmässiga 

villkor. 

4 Bolagsordning 

4.1 Bolaget skall ha den bolagsordning som framgår av bilaga 9. Skulle någon 

bestämmelse i detta Avtal strida mot någon bestämmelse i 

bolagsordningen skall detta Avtal äga företräde. 

5 Styrelse och styrelsebeslut 

5.1 Bolagets styrelse skall enligt bolagsordningen bestå av sex ledamöter och 

3 suppleanter. Kommunfullmäktige i respektive kommuner Uddevalla, 

Munkedal och Färgelanda utser två styrelseledamöter och en suppleant 

var. Ordföranden i styrelsen utses av fullmäktige i Uddevalla kommun. 

5.2 Styrelsen skall på kallelse av ordföranden sammanträda minst fyra gånger 

om året samt därutöver senast fyra veckor efter det att Part skriftligen 

framställt begäran därom till styrelsens ordförande.


3(6) 

52 

5.3 Parterna emellan skall jäv inte anses föreligga vid behandling av frågor 

som rör förhållanden mellan Bolaget och en Part. 

5.4 Med undantag för vad som anges nedan i punkt 6, fattas beslut vid 

styrelsesammanträden med enkel majoritet. Vid lika röstetal har 

ordföranden utslagsröst. 

6 Beslut i vissa frågor 

6.1 För giltigt beslut vid styrelsemöte eller på bolagsstämma krävs i 

nedanstående frågor att samtliga styrelseledamöter/Parter varit företrädda 

vid styrelsemöte/bolagsstämma och att samtliga styrelseledamöter/Parter 

röstat för beslutet: 

6.1.1 Beslut om förslag till bolagsstämma att ändra bolagsordningen; 

6.1.2 Beslut om förslag till bolagsstämma att ändra Bolagets aktiekapital; 

6.1.3 Beslut om förslag till bolagsstämma om ändring av Bolagets 

strategi och inriktning; 

6.1.4 Fastställande av Bolagets budget och affärsplan för varje 

räkenskapsår; 

6.1.5 Beslut om investering till belopp som för Bolaget innebär åtagande 

överstigande tio procent av Bolagets balansomslutning enligt 

senaste fastställda balansräkning; 

6.1.6 Ingående av avtal/överenskommelser vilka, oavsett 

kontraktsvärdet, är av strategisk eller principiell betydelse för 

Bolaget; 

6.1.7 Tillsättande och entledigande av verkställande direktör; 

6.1.8 Ändring av Bolagets huvudsakliga verksamhet eller nedläggning av 

verksamheten; 

6.1.9 Ändring av Bolagets aktiekapital; 

6.1.10 Ändring av Bolagets bolagsordning; 

6.1.11 Införskaffande eller avyttring av lös egendom överskridande ett 

värde om 1 000 000 kronor; 

6.1.12 Införskaffande eller avyttring av fast egendom överskridande ett 

värde om 1 000 000 kronor; 

6.1.13 Beslut om att erbjuda tredje man aktier i Bolaget; 

6.1.14 Beslut om likvidation av Bolaget.


4(6) 

53 

7 Verkställande direktör 

7.1 Bolaget skall ha en verkställande direktör som utses av styrelsen. 

8 Firmateckning 

8.1 Firman tecknas av styrelsen eller av styrelsens ordförande och en 

styrelseledamot i förening eller av styrelsens ordförande och verkställande 

direktören i förening. Verkställande direktören äger alltid rätt att teckna 

bolagets firma inom ramen för den löpande förvaltningen. 

9 Va-taxa och ABVA 

9.1 Kommunfullmäktige i respektive kommun beslutar om aktuell VA-taxa. 

Parterna beslutar, såsom huvudmän för VA-anläggningarna inom sina 

respektive kommuner, om justeringar av VA-taxan i respektive kommun 

under förutsättning av respektive kommunfullmäktiges delegation. Detta 

innebär att olika VA-taxor kan komma att gälla i de olika kommunerna. 

9.2 ABVA skall, med giltighet inom respektive Parts VA-verksamhetsområde, 

fastställas av kommunfullmäktige i respektive kommun eller den nämnd 

fullmäktige delegerar uppgiften till. 

10 Nyttjande av Bolagets tillgångar 

10.1 Parterna är överens om att respektive Part, om de har behov av att nyttja 

Bolagets anläggningar, maskiner eller annan utrustning, skall teckna 

nyttjanderättsavtal med Bolaget eller att sådant nyttjande skall regleras i 

Samarbetsavtalet. 

11 Arkivering av handlingar 

11.1 Part ansvarar för att gällande arkivlagstiftning uppfylls avseende sådana 

handlingar tillhörande annan som Part disponerar över som ett led i 

Bolagets verksamhet. 

12 Ny aktieägare 

12.1 Parterna är överens om att, för det fall att beslut har fattats om att erbjuda 

tredje man aktier i Bolaget, skall sådan tredje man tillträda detta Avtal i 

sin helhet, dock efter vidtagande av erforderliga justeringar. Om inte 

Parterna kommer överens om annat skall aktietilldelning i sådant fall i 

första hand ske genom en riktad nyemission. Parterna skall komma


5(6) 

54 

överens om hur många aktier tillträdande part skall erbjudas och 

tillträdande parts aktiepost skall därvid anpassas till Parternas 

aktieinnehav och med hänsyn tagen till omfattningen av tillträdande parts 

VA-verksamhet. 

13 Avtalsbrott 

13.1 För det fall att Part begår ett väsentligt avtalsbrott, och inte efter skriftligt 

påpekande från övriga Parter vidtar rättelse inom 30 dagar, skall 

avtalsbrytande Part skall vara skyldig att erbjuda övriga Parter sina aktier 

i Bolaget till inlösen samt frånträda Avtalet. I händelse av inlösen på 

grund av avtalsbrott skall förvärvande Part erlägga aktiernas kvotvärde 

reducerat med femtio procent. Avtalsbrytande Part skall ersätta övriga 

Parter för den skada de lidit i anledning av avtalsbrottet. 

14 Avtalstid och Avtalets upphörande 

14.1 Avtalet gäller till utgången av år 2017. För det fall ingen av Parterna 

skriftligen säger upp avtalet senast 24 månader före avtalstidens utgång 

förlängs avtalstiden med 5 år i sänder med motsvarande uppsägningstid. 

14.2 För det fall att Part säger upp Avtalet till upphörande skall uppsägande 

Part erbjuda övriga Parter att förvärva dennes aktier i Bolaget till 

aktiernas kvotvärde. 

14.3 För det fall Samarbetsavtalet upphör att gälla och inte ersätts av nytt 

sådant avtal skall FVAB och MVAB vara skyldiga att överlåta sina aktier 

i Bolaget UVAB till ett pris som motsvarar aktiernas kvotvärde och 

frånträda aktieägaravtalet. 

15 Ikraftträdande 

15.1 Detta Avtal träder i kraft när det undertecknats av Parterna och i 

huvudsakliga delar godkänts av kommunfullmäktige i Färgelanda, 

Munkedal och Uddevalla kommuner. 

16 Övriga bestämmelser 

16.1 Ändringar och tillägg till detta Avtal skall vara skriftligt avfattade och 

undertecknade av Parterna för att vara bindande. 

16.2 Lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag skall inte äga 

tillämpning på detta Avtal.


6(6) 

55 

17 Tvist 

17.1 Tvist i anledning av detta Samarbetsavtal skall i första hand lösas genom 

att Part påkallar förhandling med övriga Parter. 

17.2 Om Parterna inte kommer överens skall tvisten prövas och slutligt 

avgöras av allmän domstol. 

_______________ 

Avtalet har behandlats av fullmäktige i Färgelanda kommun, Munkedal kommun och 

Uddevalla kommun och därvid lämnats utan erinran. Avtalet har upprättats i tre 

exemplar av vilka Parterna tagit var sitt. 

[infoga ort och datum] [infoga ort och datum] [infoga ort och datum] 

Färgelanda Vatten AB Munkedal Vatten AB Uddevalla Vatten AB 

Namnförtydligande Namnförtydligande Namnförtydligande

56 

Bilaga 4 

ÖVERLÅTELSEAVTAL 

Parter 

A. Munkedal Vatten AB, [infoga org.nummer och adress], nedan kallad 

”Säljaren”; 

B. Väst Vatten AB, [infoga org.nummer och adress], nedan kallad 

”Köparen”; 

Parterna kallas nedan individuellt för ”Part” och gemensamt för ”Parterna”. 

Bakgrund 

Säljaren har, genom ett rörelseöverlåtelseavtal av den [infoga] 2012, av 

Munkedals kommun förvärvat kommunens VA-verksamhet i syfte att skapa ett 

samarbete avseende driften av VA-verksamheterna i Uddevalla kommun, 

Färgelanda kommun och Munkedals kommun. Genom detta 

rörelseöverlåtelseavtal och dess bilagor, (”Avtalet”), avser Säljaren överlåta vissa 

delar av VA-verksamheten vidare till Köparen för att möjliggöra för Köparen att 

ombesörja driften av VA-verksamheten i Uddevalla kommun, Färgelanda 

kommun och Munkedals kommun. 

1. Överlåtelseförklaring 

1.1. Säljaren överlåter härmed till Köparen, på i Avtalet angivna villkor, de 

tillgångar som framgår av punkt 2. 

1.2. Äganderätten övergår till Köparen på Tillträdesdagen. 

2. Överlåtelsens omfattning 

2.1. Ett av köparen bestämt antal fordon och befintligt VA materiallager. 

3. Köpeskillingen och dess betalning 

3.1. Köpeskillingen fastställs i samband med köpet till ett vid tidpunkten 

rådande marknadsvärde.

57 

2. 

4. Tillträde 

4.1. Äganderätten skall övergå 2013-01-01, (”Tillträdesdagen”). 

5. Garantier 

5.1. Säljaren garanterar att: 

5.1.1. Säljaren innehar samtliga tillgångar som omfattas av Avtalet med 

full äganderätt och har, med undantag för vad som framgår av 

Avtalet, full och oinskränkt rådighet över denna. 

6. Garantiavvikelser 

6.1. För det fall att det visar sig att det föreligger brist i någon av de garantier 

som finns upptagna i punkt 5 ovan skall Köparen omedelbart, dock senast 

sex månader efter Tillträdesdagen, underrätta Säljaren därom. Föreligger 

brist skall Säljaren i sådant fall ersätta Köparen för den skada denne lidit i 

anledning av bristen. Har brist inte meddelats inom ovan angiven tidsfrist 

skall Köparen anses ha försuttit sin möjlighet att göra gällande brist. 

7. Bestämmelses ogiltighet 

7.1. Skulle någon bestämmelse i detta Avtal anses vara ogiltig skall detta inte 

medföra att Avtalet i sin helhet är ogiltigt utan övriga bestämmelser i 

Avtalet skall, efter att skälig jämkning skett, fortsatt gälla mellan 

Parterna. 

8. Ändringar 

8.1. Ändringar och tillägg till detta Avtal skall vara skriftliga och 

undertecknade av båda Parter för att vara giltiga. 

9. Fullständig reglering 

9.1. Detta Avtal utgör Parternas fullständiga reglering avseende överlåtelsen 

av Rörelsen och alla skriftliga och muntliga överenskommelser som 

föregått Avtalet ersätts av bestämmelserna i Avtalet. 

10. Meddelanden

58 

3. 

10.1. Meddelanden av väsentlig karaktär avseende detta Avtal skall ske 

skriftligen till i ingressen angivna eller senare ändrade adresser. 

Meddelanden skall anses ha kommit mottagaren tillhanda: 

10.1.1. om skickat med E-post: vid erhållandet av en elektronisk 

bekräftelse på att mottagaren har erhållit e-postmeddelandet. 

10.1.2. om avsänt med bud: vid överlämnandet. 

10.1.3. om avsänt med rekommenderat brev: då mottagaren hämtat ut 

försändelsen hos Posten. 

10.1.4. om avsänt med fax: vid erhållande av kvittens på att faxet 

kommit fram. 

11. Tvist och tillämplig lag 

11.1. Svensk lag skall tillämpas på detta Avtal. 

11.2. Tvist i anledning av detta Avtal skall avgöras vid allmän domstol. 

____________________ 

Detta Avtal har upprättats och undertecknats i två original varav Parterna tagit var 

sitt. 

Munkedal __/__ 2012 Uddevalla __/__ 2012 

För Munkedal Vatten AB 

För Väst Vatten AB 

_________________________ 

____________________________


Org.nr XXXXXX-XXXX 

2012-XX-XX 

Bilaga 5 

59 

Antagen vid Munkedal Vatten ABs extra bolagsstämma 2012-XX-XX 

Godkänd av Munkedal kommunfullmäktige 2012-XX-XX 

BOLAGSORDNING FÖR MUNKEDAL VATTEN AB 

§1 Firma 

Bolagets firma är Munkedal Vatten AB. 

§ 2 Säte 

Styrelsen skall ha sitt säte i Munkedal kommun i Västra Götaland. 

§ 3 Föremålet för bolagets verksamhet 

Bolagets verksamhet skall bestå i att äga och förvalta den allmänna VA-anläggningen i 

Munkedals kommun samt därmed förenlig verksamhet. 

§ 4 Ändamålet med bolagets verksamhet 

Bolagets ändamål är att tillsammans med de kommunala bolag som är huvudmän för VAanläggningarna 

i Färgelanda och Uddevalla kommuner svara för den allmänna 

vattenförsörjningen och avloppshanteringen i kommunerna. 

§ 5 Fullmäktiges yttranderätt 

Bolaget skall bereda kommunfullmäktige i Munkedals kommun möjlighet att ta ställning 

innan beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt 

fattas. 

§ 6 Aktiekapital 

Aktiekapitalet skall utgöra lägst 1 000 000 kronor och högst 10 000 000 kronor. 

§ 7 Aktieantal 

I bolaget skall finnas lägst 1 000 aktier och högst 10 000 aktier. 

§ 8 Styrelse 

Alt 1. Styrelsen skall bestå av lägst tre och högst sju ledamöter och högst tre suppleanter.




60 

Alt 2. Styrelsen skall bestå av sju ledamöter och högst fem suppleanter (samma som i 

Uddevalla Vatten AB). 

Ledamöter och suppleanter utses för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att 

val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val 

till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser styrelsens ordförande och vice 

ordförande. 

Bolagets styrelse äger rätt att adjungera sakkunniga med särskild kompetens inom bolagets 

verksamhetsområden. Sådana sakkunniga skall ej ha rösträtt utan endast yttranderätt. 

§ 9 Revisorer 

För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och 

verksällande direktörens förvaltning utses av årsstämman en revisor med minst en suppleant. 

Revisorns och suppleantens uppdrag gäller till slutet av den årsstämma som hålls under fjärde 

räkenskapsåret efter revisorsvalet. 

§ 10 Lekmannarevisorer 

För samma mandatperiod som gäller för bolagets revisor skall kommunfullmäktige i 

Munkedals kommun utse en lekmannarevisor och en suppleant. 

§ 11 Kallelse till bolagsstämma 

Kallelse till bolagsstämma skall ske genom brev med posten till aktieägarna tidigast fyra 

veckor och senast två veckor före stämman. 

§ 12 Ärende på ordinarie årsstämma 

På årsstämman skall följande ärenden förekomma till behandling: 

1. Stämmans öppnande; 

2. Val av ordförande vid stämman; 

3. Upprättande och godkännande av röstlängd; 

4. Val av en eller två justeringsmän; 

5. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad; 

6. Godkännande av dagordning; 

7. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas 

granskningsrapport; 

8. Beslut om 

a. fastställelse av resultatoch balansräkningen; 

b. dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda 

balansräkningen; 

c. ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören;




9. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisorerna med 

suppleanter; 

10. I förekommande fall val av revisor och revisorssuppleant; 

11. I förekommande fall anmälan av kommunfullmäktiges val av styrelse, ordförande, 

samt lekmannarevisorer; 

12. Annat ärende, som ankommer på årsstämman enligt aktiebolagslagen, 

bolagsordningen eller ägardirektiv. 

61 

§ 13 Räkenskapsår 

Kalenderår skall vara Bolagets räkenskapsår. 

§ 14 Firmateckning 

Bolagets firma tecknas av den eller dem bland styrelsens ledamöter och suppleanter som 

styrelsen därtill utser. Styrelsen äger även rätt att bemyndiga annan än styrelseledamot eller 

suppleant att teckna firman. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. 

15 Hembud 

Hembudsskyldighet 

Har en aktie övergått från en aktieägare till en person som inte är aktieägare i bolaget har 

övriga aktieägare rätt att lösa aktien. Lösningsrätten skall kunna utnyttjas även för ett mindre 

antal aktier än erbjudandet omfattar. Den nye ägaren av aktien ska genast skriftligen anmäla 

övergången till aktiebolagets styrelse. Han ska också visa på vilket sätt han har fått äganderätt 

till aktien. När anmälan om en akties övergång har gjorts ska styrelsen genast skriftligen 

meddela detta till varje lösningsberättigad vars postadress är känd för aktiebolaget. Styrelsen 

ska uppmana de lösningsberättigade att skriftligen framställa lösningsanspråk hos 

aktiebolaget, senast två månader räknat från anmälan hos styrelsen om övergången. 

Företräde mellan flera lösningsberättigade 

Anmäler sig fler än en lösningsberättigad ska samtliga aktier så långt det är möjligt fördelas 

mellan de lösningsberättigade i förhållande till deras tidigare innehav av aktier i aktiebolaget. 

Återstående aktier fördelas genom lottning av aktiebolagets styrelse eller, om någon 

lösningsberättigad begär det, av notarius publicus. 

Lösenbelopp och betalning 

Har en aktie som är underkastad lösningsrätt överlåtits mot vederlag ska lösenbeloppet 

motsvara vederlaget om inte särskilda skäl föranleder annat. Lösenbeloppet ska erläggas inom 

en månad från den tidpunkt lösenbeloppet blev bestämt. 

Tvist 

Talan i en fråga om hembud måste väckas inom två månader från den dag då 

lösningsanspråket framställdes hos aktiebolaget.



16 § Inspektionsrätt 


62 

Kommunstyrelsen i Munkedals kommun äger ta del bolagets handlingar och räkenskaper samt 

i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. 

17§ Ändring av bolagsordning 

Denna bolagsordning får inte ändras utan att fullmäktige i Munkedal kommun godkänt 

ändringen. 

Denna bolagsordning har antagits på bolagsstämma den .../… 20…

Bilaga 6 

63 

ÄGARDIREKTIV 

för verksamheten i Munkedal Vatten AB, nedan kallat bolaget, antagna av kommunfullmäktige 

i Munkedals kommun, nedan kallat kommunen, den [infoga] 2012. 

1. Bolaget som organ för kommunal VA-verksamhet 

Bolaget är organ för kommunens VA-verksamhet och således underordnat Munkedals 

kommun. Bolaget står i sin verksamhet under kommunstyrelsens uppsikt och har att följa av 

kommunfullmäktige och av kommunstyrelsen med stöd av delegation utfärdade direktiv. 

Förutom genom lag och författning regleras bolagets verksamhet och bolagets förhållande till 

kommunen och till övriga koncernbolag genom 

a) gällande bolagsordning 

b) gällande ägardirektiv 

c) i tillämpliga delar gällande bolagspolicy för Munkedals kommun 

d) i tillämpliga delar gällande styrprinciper för Munkedals kommun 

e) av fullmäktige och av kommunstyrelse enligt ovan utfärdade särskilda direktiv 

f) förekommande avtal mellan kommunen och bolaget. 

2. Kommunens direktivrätt 

Det ankommer på bolagets styrelse och verkställande direktör att följa av kommunen 

utfärdade direktiv om de ej står i strid mot tvingande bestämmelser i aktiebolagslagen eller 

annan lag eller författning. 

3. Kommunens tillsyns- och styrningsfunktion 

Bolagets verksamhet står under uppsikt av kommunstyrelsen och kommunstyrelsen utövar 

kommunens styrningsfunktion över bolaget i de avseenden som följer av kommunallagen 

samt i de avseenden som anges i kommunstyrelsereglementet och kommunens bolagspolicy. 

Bolaget skall löpande ge kommunstyrelsen den information och tillställa dem de handlingar 

som de begär samt som följer av uttryckliga regler eller föreskrifter i lag, bolagsordning, 

ägardirektiv, bolagspolicy eller gällande styrprinciper för Munkedals kommun. Informationen 

skall lämnas genom att bolaget löpande tillställer kommunstyrelsen handlingar och lämnar 

information. Karaktären och omfattningen av den fortlöpande informationen skall fastställas 

efter samråd mellan kommunstyrelsen och bolagets styrelse. 

Kommunstyrelsens granskningsrätt och bolagets informationsskyldighet omfattar ej handling 

eller förhållande för vilket gäller sekretess enligt lag. 

1 (5)

64 

4. Föremålet för bolagets verksamhet 

Bolaget har till föremål för sin verksamhet att äga och förvalta den allmänna VAanläggningen 

i Munkedals kommun samt att tillhandahålla tjänster, som har anknytning till 

denna verksamhet. 

Bolaget får ej driva verksamhet eller vidtaga åtgärd som ej är förenlig med kommunal 

kompetens. 

5. Syftet med bolagets verksamhet 

Syftet med bolagets verksamhet är att tillsammans med de kommunala bolag som är 

huvudmän för VA-anläggningarna i Färgelanda och Uddevalla kommuner svara för den 

allmänna vattenförsörjningen och avloppshanteringen i kommunerna. 

Skulle bolaget likvideras skall dess behållna tillgångar tillfalla kommunen. 

6. Grundläggande principer för bolagets verksamhet 

Ansvaret för bolagets organisation och förvaltning åvilar enligt aktiebolagslagen bolagets 

styrelse. Styrelsen har att utforma organisationen så att de bästa förutsättningarna för bolagets 

ändamål och mål tillgodoses. 

Bolaget skall drivas enligt affärsmässiga marknadsorienterade grunder under iakttagande av 

det kommunala ändamålet med verksamheten och de kommunrättsliga principer som framgår 

av dessa direktiv. 

Syftet med att driva verksamheten i bolagsform är att åstadkomma effektivitetsvinster till 

gagn för dem som utnyttjar bolagets tjänster utan att detta går ut över den totala kommunala 

organisationen. Bolaget kan därför inte tillåtas att optimera effektiviteten i sin verksamhet om 

detta medför nackdelar för den kommunala organisationen i dess helhet som överväger 

fördelarna för bolaget. Kommunen och bolaget skall därför i samråd söka lösningar som 

tillgodoser båda dessa intressen. 

7. Kommunövergripande uppgifter 

Bolaget skall såsom en del av den kommunala organisationen aktivt delta i och bidra med 

resurser och kompetens i kommunens krisledningsarbete, innefattande planeringen och 

genomförandet av krisledningsarbete. 

Karaktären och omfattningen av bolagets fortlöpande deltagande i kommunens 

krisledningsarbete skall fastställas efter samråd mellan kommunstyrelsen och bolagets 

styrelse. 

8. Självkostnads- och lokaliseringsprincipen 

Enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster kan en kommun bedriva VA-verksamhet i 

samverkan med andra kommuner utan att komma i konflikt med lokaliseringsprincipen eller 

självkostnadsprincipen. Bestämmelsen gäller även för kommunala bolag, oaktat om de är 

helägda eller delvis ägda av kommunen. 

2 (5)

65 

9. Underställningsplikt 

Kommunfullmäktiges skall innan beslut fattas av bolaget beredas möjlighet att ta ställning till 

ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 

Skulle olika meningar uppkomma i styrelsen om fråga är av sådant slag att den skall 

underställas fullmäktige skall samråd ske med kommunstyrelsen. 

Kommunfullmäktiges godkännande skall inhämtas såvitt avser 

a) Införande och ändring av taxor och principer för taxor och andra normbeslut om 

införandet eller ändringen är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt eller 

om så följer av lag. 

b) Ändring av bolagsordningen 

c) Förändring av aktiekapitalet 

d) Planer på ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet 

e) Bildande eller förvärv av dotterföretag (mer än 50 % av aktierna) 

f) Bildande eller förvärv av andel i intresseföretag 

För investeringar gäller följande: 

Investeringar avseende enskilt objekt eller under ett räkenskapsår överstigande bolagets egna 

kapital (eget kapital och obeskattade reserver) skall godkännas av kommunfullmäktige. 

10. Budget och verksamhetsplan 

Bolaget skall årligen fastställa verksamhetsplan för de närmaste tre räkenskapsåren, varav det 

första detaljplaneras och budgeteras. Verksamhetsplan och budget skall delges 

kommunstyrelsen enligt årligen fastställd tidplan. 

Bolaget skall löpande delge kommunen tertialrapport innefattande balans- och resultatrapport 

samt controlerrapport avseende bolagets ekonomiska resultat och ställning. 

11. Avkastningskrav 

De av Munkedals kommun helägda bolagen åsätts årligen ett avkastningskrav i förhållande 

till respektive bolags egna kapital. Kommunen skall för bolaget årligen i samband med 

upprättandet av bolagets årsredovisning beredas tillfälle att ta ställning i dessa frågor innan 

slutlig årsredovisning upprättas. 

12. Årsstämma och bolagsstämma 

Bolaget skall senast under mars månad varje år hålla årsstämma varvid de ärenden som följer 

av aktiebolagslagen, bolagsordningen och ägardirektiv skall behandlas. 

Till årsstämman och bolagsstämma skall bolagets styrelse kalla kommunens ägarrepresentant. 

13. Informationsskyldighet 

Bolaget skall hålla kommunstyrelsen väl informerade om sin verksamhet. 

3 (5)

66 

Det åligger bolaget att till kommunstyrelsen snarast översända 

a) protokoll från årsstämma och bolagsstämma 

b) protokoll från styrelsesammanträde 

c) bolagets årsredovisning 

d) revisionsberättelse 

e) tertialrapport inkl balans-, resultatoch controllerrapport 

f) annan handling av särskild betydelse för kommunstyrelsens tillsynsplikt och 

styrningsfunktion i kommunen 

Innehåller protokoll som skall översändas till kommunstyrelsen uppgift av sådant slag att 

bolaget ej är skyldigt att tillhandahålla allmänheten handling vari uppgiften återfinns äger 

bolaget utesluta uppgiften. Av översänt material skall framgå att sådan åtgärd vidtagits. 

14. Allmänhetens rätt att ta del av bolagets handlingar 

Bolaget skall tillhandahålla allmänna handlingar i överensstämmelse med de regler som följer 

av kommunallagen, offentlighets- och sekretesslagstiftning, bolagsordning och dessa 

ägardirektiv. 

15. Kommungemensam policy 

Bolaget skall, i den mån undantag ej uttryckligen medgivits, i tillämpliga delar, följa och 

tillämpa sådan kommungemensam policy som fastställts av kommunfullmäktige. 

Kommunstyrelsen skall tillse att bolaget underrättas om och får del av sådan beslutad policy, 

varefter det åligger bolaget att i tillämpliga delar implementera policy i bolagets verksamhet. 

Bolaget skall till kommunstyrelsen återredovisa hur implementering av policy har 

genomförts. 

16. Styrelsen 

Styrelsen skall årligen utarbeta och fastställa en skriftlig arbetsordning för sitt arbete. Bolaget 

skall tillställa kommunstyrelsen en kopia av upprättad arbetsordning. 

17. Suppleanters inträde m.m. 

För suppleanters inträde i styrelsen gäller vad som sagts i bolagsordningen. Finns ej sådan 

föreskrift skall ordningen för suppleanters inträde i kommunens nämnder tillämpas. 

Suppleant har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsesammanträde även om han ej ersätter 

ledamot. 

Suppleant skall alltid kallas till styrelsesammanträde. 

Närvarande suppleant som ej ersätter ledamot har att iakttaga motsvarande tystnadsplikt som 

gäller för ledamot. 

18. Instruktion för verkställande direktör 

4 (5)

Styrelsen har enligt aktiebolagslagen att meddela riktlinjer och anvisningar för verkställande 

direktörens handhavande av den löpande förvaltningen. Sådana riktlinjer och anvisningar 

skall utformas skriftligt i instruktion för verkställande direktören. 

67 

Styrelsen skall tillse att instruktion omprövas mot bakgrund av ändrade förhållanden och 

vunna erfarenheter. I instruktion skall anges de inom bolaget förekommande ärenden som 

med hänsyn till arten och omfattningen av bolagets verksamhet är att hänföra till löpande 

förvaltning och således skall omfattas av verkställande direktörens kompetens. 

I instruktion skall anges i vilken omfattning verkställande direktören för styrelsen skall 

anmäla beslut denne fattat. De sålunda anmälda besluten skall upptas i styrelseprotokollet. 

Bolaget skall tillställa kommunstyrelsen kopia av upprättad instruktion för verkställande 

direktören. 

19. Förvaltningsberättelsens innehåll 

Bolagets styrelse skall i förvaltningsberättelsen utöver vad aktiebolagslagen i detta avseende 

stadgar redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det kommunala 

syftet med densamma (och av kommunen uppställda mål). 

20. Revision 

Bolagets revisorer skall utöver vad aktiebolagslagen stadgar mot bakgrund av det kommunala 

syftet med bolagets verksamhet pröva huruvida denna utövats på ett ändamålsenligt och från 

ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande om 

hur denna prövning utfallit (och om bolagets utveckling mot bakgrund av uppställda mål). 

5 (5)

Väst Vatten AB 2012-03-02 


Antagen vid Väst Vatten ABs extra bolagsstämma 2012-XX-XX 

Godkänd av Uddevalla kommunfullmäktige 2012-XX-XX 

Godkänd av Färgelanda kommunfullmäktige 2012-XX-XX 

Godkänd av Munkedal kommunfullmäktige 2012-XX-XX 

Bilaga 7 

68 

BOLAGSORDNING FÖR VÄST VATTEN AB 

§1 Firma 

Bolagets firma är Väst Vatten AB. 

§ 2 Säte 

Styrelsen skall ha sitt säte i Uddevalla kommun i Västra Götaland. 

§ 3 Föremålet för bolagets verksamhet 

Bolagets verksamhet skall bestå i att svara för administration och ekonomi samt drift och 

underhåll av VA-anläggningar i Färgelanda, Munkedal och Uddevalla kommuner samt 

bedriva därmed förenlig verksamhet. Bolaget skall vidare bedriva konsultverksamhet i VAfrågor. 

§ 4 Ändamålet med bolagets verksamhet 

Bolagets ändamål är att tillsammans med de kommunala bolag som är huvudmän för VAanläggningarna 

i Färgelanda, Munkedal och Uddevalla kommuner svara för den allmänna 

vattenförsörjningen och avloppshanteringen i kommunerna. 

Skulle Bolaget likvideras skall dess behållna tillgångar tillfalla aktieägarna i förhållande till 

deras aktieinnehav i bolaget. 

§ 5 Fullmäktiges yttranderätt 

Bolaget skall bereda kommunfullmäktige i Uddevalla kommun, Munkedals kommun och 

Färgelanda kommun möjlighet att ta ställning innan beslut i verksamheten som är av 

principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. 

§ 6 Aktiekapital 

Aktiekapitalet skall utgöra lägst 1 000 000 kronor och högst 10 000 000 kronor.



§ 7 Aktieantal 

69 

I bolaget skall finnas lägst 1 000 aktier och högst 10 000 aktier. 

§ 8 Styrelse 

Styrelsen skall bestå av sex ledamöter och tre suppleanter. 

Av styrelseledamöterna utser respektive kommun Uddevalla, Munkedal och Färgelanda två 

ledamöter och en suppleant. Ledamöter och suppleanter utses för tiden från den årsstämma 

som följer närmast efter det att val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den 

årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. 

Styrelseordförande utses av kommunfullmäktige i Uddevalla kommun. Övrig konstituering 

sker inom styrelsen. 

Bolagets styrelse äger rätt att adjungera sakkunniga med särskild kompetens inom bolagets 

verksamhetsområden. Sådana sakkunniga skall ej ha rösträtt utan endast yttranderätt. 

§ 9 Revisorer 

För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och 

verksällande direktörens förvaltning utses av årsstämman en revisor med minst en suppleant. 

Revisorns och suppleantens uppdrag gäller till slutet av den årsstämma som hålls under fjärde 

räkenskapsåret efter revisorsvalet. 

§ 10 Lekmannarevisorer 

För samma mandatperiod som gäller för bolagets revisor skall kommunfullmäktige i 

Färgelanda, Munkedal och Uddevalla kommuner utse vardera en lekmannarevisor med minst 

en suppleant var. 

§ 11 Kallelse till bolagsstämma 

Kallelse till bolagsstämma skall ske genom brev med posten till aktieägarna tidigast fyra 

veckor och senast två veckor före stämman. 

§ 12 Ärende på ordinarie årsstämma 

På årsstämman skall följande ärenden förekomma till behandling: 

1. Stämmans öppnande; 

2. Val av ordförande vid stämman; 

3. Upprättande och godkännande av röstlängd; 

4. Val av en eller två justeringsmän; 

5. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad; 

6. Godkännande av dagordning;



7. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas 

granskningsrapport; 

8. Beslut om 

a. fastställelse av resultatoch balansräkningen; 

b. dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda 

balansräkningen; 

c. ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören; 

9. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisorerna med 

suppleanter; 

10. I förekommande fall val av revisor och revisorssuppleant; 

11. I förekommande fall anmälan av kommunfullmäktiges val av styrelse, ordförande, 

samt lekmannarevisorer; 

12. Annat ärende, som ankommer på årsstämman enligt aktiebolagslagen, 

bolagsordningen eller ägardirektiv. 

70 

§ 13 Räkenskapsår 

Kalenderår skall vara Bolagets räkenskapsår. 

§ 14 Firmateckning 

Bolagets firma tecknas av den eller dem bland styrelsens ledamöter och suppleanter som 

styrelsen därtill utser. Styrelsen äger även rätt att bemyndiga annan än styrelseledamot eller 

suppleant att teckna firman. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. 

15 Hembud 

Hembudsskyldighet 

Har en aktie övergått från en aktieägare till en person som inte är aktieägare i bolaget har 

övriga aktieägare rätt att lösa aktien. Lösningsrätten skall kunna utnyttjas även för ett mindre 

antal aktier än erbjudandet omfattar. Den nye ägaren av aktien ska genast skriftligen anmäla 

övergången till aktiebolagets styrelse. Han ska också visa på vilket sätt han har fått äganderätt 

till aktien. När anmälan om en akties övergång har gjorts ska styrelsen genast skriftligen 

meddela detta till varje lösningsberättigad vars postadress är känd för aktiebolaget. Styrelsen 

ska uppmana de lösningsberättigade att skriftligen framställa lösningsanspråk hos 

aktiebolaget, senast två månader räknat från anmälan hos styrelsen om övergången. 

Företräde mellan flera lösningsberättigade 

Anmäler sig fler än en lösningsberättigad ska samtliga aktier så långt det är möjligt fördelas 

mellan de lösningsberättigade i förhållande till deras tidigare innehav av aktier i aktiebolaget. 

Återstående aktier fördelas genom lottning av aktiebolagets styrelse eller, om någon 

lösningsberättigad begär det, av notarius publicus. 

Lösenbelopp och betalning 

Har en aktie som är underkastad lösningsrätt överlåtits mot vederlag ska lösenbeloppet 

motsvara vederlaget om inte särskilda skäl föranleder annat. Lösenbeloppet ska erläggas inom 

en månad från den tidpunkt lösenbeloppet blev bestämt.



71 

Tvist 

Talan i en fråga om hembud måste väckas inom två månader från den dag då 

lösningsanspråket framställdes hos aktiebolaget. 

16 § Inspektionsrätt 

Kommunstyrelsen i Uddevalla kommun, Munkedals kommun och Färgelanda kommun äger 

ta del bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess 

verksamhet. 

17§ Ändring av bolagsordning 

Denna bolagsordning får inte ändras utan att fullmäktige i Färgelanda, Munkedal och 

Uddevalla kommuner godkänt ändringen. 

Denna bolagsordning har antagits på bolagsstämma den .../… 20…

72 

ÄGARDIREKTIV 

Bilaga 8 

för verksamheten i Väst Vatten AB, nedan kallat bolaget. 

Antagna av kommunfullmäktige i Uddevalla kommun 2012- 

Antagna av kommunfullmäktige i Färgelanda kommun 2012- 

Antagna av kommunfullmäktige i Munkedals kommun 2012- 

Bolaget ägs av Uddevalla kommun, Färgelanda kommun och Munkedals kommun, 

nedan kallade kommunerna. 

1. Bolaget som organ för kommunal verksamhet 

Bolaget är ett gemensamt organ för kommunernas VA-verksamheter och således 

underordnat kommunerna. Bolaget står i sin verksamhet under kommunstyrelsernas 

uppsikt och har att följa dessa av respektive kommuns kommunfullmäktige utfärdade 

direktiv. 

Förutom genom lag och författning regleras bolagets verksamhet och bolagets 

förhållande till kommunerna 

a) gällande bolagsordning 

b) gällande ägardirektiv 

c) vid var tid av Uddevalla kommuns översiktsplaneringsutskott fastställd 

samhällsbyggnadsstrategi 

d) aktieägaravtal mellan kommunerna 

e) av fullmäktige och av kommunstyrelse i respektive kommun utfärdade 

särskilda direktiv 

f) förekommande avtal mellan kommunerna och bolaget. 

2. Kommunernas direktivrätt 

Det ankommer på bolagets styrelse och verkställande direktör att följa av 

kommunerna gemensamt utfärdade direktiv om de ej står i strid mot tvingande 

bestämmelser i aktiebolagslagen eller annan lag eller författning. 

3. Samhällsbyggnadsstrategi 

Bolagets styrelse och verkställande direktör skall följa den vid var tid gällande 

samhällsbyggnadsstrategin som fastställts av Översiktsplaneringsutskottet i 

Uddevalla kommun. Den fysiska planering som bolaget deltar i avseende Uddevalla 

kommun skall dokumenteras skriftligen och skall beredas av 

Översiktsplaneringsutskottet. Översiktsplaneringsutskottet skall sedan föreslå för

73 

kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att fatta beslut om denna 

samhällsbyggnadsstrategi. 

4. Kommunernas tillsyns- och styrningsfunktion 

Bolagets verksamhet står under uppsikt av respektive kommuns kommunstyrelse och 

kommunstyrelserna utövar respektive kommunens styrningsfunktion över bolaget i 

de avseenden som följer av kommunallagen. 

Bolaget skall löpande ge kommunstyrelserna den information och tillställa dem de 

handlingar som de begär samt som följer av uttryckliga regler eller föreskrifter i lag, 

bolagsordning eller ägardirektiv. Informationen skall lämnas genom att bolaget 

löpande tillställer kommunstyrelserna handlingar och delger dem fortlöpande 

information. Karaktären och omfattningen av den fortlöpande informationen skall 

fastställas efter samråd mellan kommunstyrelserna och bolagets styrelse. 

Kommunstyrelsernas granskningsrätt och bolagets informationsskyldighet omfattar 

ej handling eller förhållande för vilket gäller sekretess enligt lag. 

5. Föremålet för bolagets verksamhet 

Bolaget har till föremål för sin verksamhet att på uppdrag av kommunernas 

anläggningsbolag svara för administration och ekonomi samt drift och underhåll av 

VA-anläggningar i kommunerna och förvalta de allmänna VA-anläggningarna i som 

ägs av anläggningsbolagen samt att tillhandahålla tjänster, som har anknytning till 

denna verksamhet. 

Bolaget får ej driva verksamhet eller vidtaga åtgärd som ej är förenlig med 

kommunal kompetens. 

6. Syftet med bolagets verksamhet 

Syftet med bolagets verksamhet är att tillsammans, med anläggningsbolagen som är 

huvudmän för VA-anläggningarna i kommunerna, svara för den allmänna 

vattenförsörjningen och avloppshanteringen i respektive kommun. 

Skulle bolaget likvideras skall dess behållna tillgångar tillfalla kommunerna i 

relation till deras respektive aktieinnehav i bolaget.

74 

7. Grundläggande principer för bolagets verksamhet 

Ansvaret för bolagets organisation och förvaltning åvilar enligt aktiebolagslagen 

bolagets styrelse. Styrelsen har att utforma organisationen så att de bästa förutsättningarna 

för bolagets ändamål och mål tillgodoses. 

Bolaget skall drivas enligt affärsmässiga marknadsorienterade grunder under iakttagande 

av det kommunala ändamålet med verksamheten och de kommunrättsliga 

principer som framgår av dessa direktiv. 

Syftet med att driva verksamheten i bolagsform är att åstadkomma effektivitetsvinster 

till gagn för dem som utnyttjar bolagets tjänster utan att detta går ut över den totala 

kommunala organisationen. Bolaget kan därför inte tillåtas att optimera effektiviteten 

i sin verksamhet om detta medför nackdelar för den kommunala organisationen 

i dess helhet som överväger fördelarna för bolaget. Kommunerna och bolaget 

skall därför i samråd söka lösningar som tillgodoser båda dessa intressen. 

8. Kommunövergripande uppgifter 

Bolaget skall såsom en del av den kommunala organisationen aktivt delta i och bidra 

med resurser och kompetens i kommunernas krisledningsarbete, innefattande 

planeringen och genomförandet av krisledningsarbete. 

Karaktären och omfattningen av bolagets fortlöpande deltagande i kommunernas 

krisledningsarbete skall fastställas efter samråd mellan kommunstyrelserna och 

bolagets styrelse. 

9. Självkostnads- och likställighetsprinciperna 

Enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster kan en kommun bedriva VAverksamhet 

i samverkan med andra kommuner utan att komma i konflikt med 

lokaliseringsprincipen eller självkostnadsprincipen. Bestämmelsen gäller även för 

kommunala bolag, oaktat om de är helägda eller delvis ägda av en kommun. 

10. Underställningsplikt 

Kommunfullmäktige i respektive kommun skall innan beslut fattas av bolaget 

beredas möjlighet att ta ställning till ärenden av principiell beskaffenhet eller annars 

av större vikt. 

Skulle olika meningar uppkomma i styrelsen om fråga är av sådant slag att den skall 

underställas fullmäktige skall samråd ske med kommunstyrelserna.

75 

Respektive kommuns kommunfullmäktiges godkännande skall alltid inhämtas såvitt 

avser 

a) Införande och ändring av taxor och principer för taxor i respektive kommun 

och andra normbeslut om införandet eller ändringen är av principiell 

beskaffenhet eller annars av större vikt eller om så följer av lag. 

b) Ändring av bolagsordningen 

c) Förändring av aktiekapitalet 

d) Planer på ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet 

e) Bildande eller förvärv av dotterföretag (mer än 50 % av aktierna) 

f) Bildande eller förvärv av andel i intresseföretag 

För investeringar gäller följande: 

Investeringar avseende enskilt objekt eller under ett räkenskapsår överstigande 

bolagets egna kapital (eget kapital och obeskattade reserver) skall godkännas av 

respektive kommuns kommunfullmäktige. 

11. Budget och verksamhetsplan 

Bolaget skall årligen fastställa verksamhetsplan för de närmaste tre räkenskapsåren, 

varav det första detaljplaneras och budgeteras. Verksamhetsplan och budget skall 

delges kommunstyrelserna enligt årligen fastställd tidplan. 

12. Avkastningskrav 

Kommunerna skall tillsammans årligen åsätta bolaget ett avkastningskrav. 

Avkastningskravet kan under särskilda omständigheter utgå och avkastningen 

kvarligga i bolaget. ex.vis för att förbättra soliditeten. 

13. Årsstämma och bolagsstämma 

Bolaget skall senast under mars månad varje år hålla årsstämma varvid de ärenden 

som följer av aktiebolagslagen, bolagsordningen och ägardirektiv skall behandlas. 

Till årsstämman och bolagsstämma skall bolagets styrelse kalla kommunernas 

ägarrepresentanter. 

14. Informationsskyldighet 

Bolaget skall hålla kommunstyrelserna väl informerade om sin verksamhet. 

Det åligger bolaget att till kommunstyrelserna snarast översända 

a) protokoll från årsstämma och bolagsstämma 

b) protokoll från styrelsesammanträde

76 

c) bolagets årsredovisning 

d) revisionsberättelse 

e) balans- och resultatrapport 

f) annan handling av särskild betydelse för kommunstyrelsernas tillsynsplikt och 

styrningsfunktion i kommunerna 

Innehåller protokoll som skall översändas till kommunstyrelserna uppgift av sådant 

slag att bolaget ej är skyldigt att tillhandahålla allmänheten handling vari uppgiften 

återfinns äger bolaget utesluta uppgiften. Av översänt material skall framgå att sådan 

åtgärd vidtagits. 

15. Allmänhetens rätt att ta del av bolagets handlingar 

Bolaget skall tillhandahålla allmänna handlingar i överensstämmelse med de regler 

som följer av kommunallagen, offentlighets- och sekretesslagstiftning, bolagsordning 

och dessa ägardirektiv. 

16. Styrelsen 

Styrelsen skall årligen utarbeta och fastställa en skriftlig arbetsordning för sitt arbete. 

Bolaget skall tillställa kommunstyrelserna en kopia av upprättad arbetsordning. 

17. Suppleanters inträde m.m. 

För suppleanters inträde i styrelsen gäller vad som sagts i bolagsordningen. Finns ej 

sådan föreskrift skall ordningen för suppleanters inträde i respektive kommuns 

nämnder tillämpas. 

Suppleant har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsesammanträde även om han ej 

ersätter ledamot. 

Suppleant skall alltid kallas till styrelsesammanträde. 

Närvarande suppleant som ej ersätter ledamot har att iakttaga motsvarande tystnadsplikt 

som gäller för ledamot. 

18. Instruktion för verkställande direktör 

Styrelsen har enligt aktiebolagslagen att meddela riktlinjer och anvisningar för 

verkställande direktörens handhavande av den löpande förvaltningen. Sådana 

riktlinjer och anvisningar skall utformas skriftligt i instruktion för verkställande 

direktören.

77 

Styrelsen skall tillse att instruktion omprövas mot bakgrund av ändrade förhållanden 

och vunna erfarenheter. I instruktion skall anges de inom bolaget förekommande 

ärenden som med hänsyn till arten och omfattningen av bolagets verksamhet är att 

hänföra till löpande förvaltning och således skall omfattas av verkställande direktörens 

kompetens. 

I instruktion skall anges i vilken omfattning verkställande direktören för styrelsen 

skall anmäla beslut denne fattat. De sålunda anmälda besluten skall upptas i styrelseprotokollet. 

Bolaget skall tillställa kommunstyrelserna kopia av upprättad instruktion för 

verkställande direktören. 

19. Förvaltningsberättelsens innehåll 

Bolagets styrelse skall i förvaltningsberättelsen utöver vad aktiebolagslagen i detta 

avseende stadgar redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund 

av det kommunala syftet med densamma (och av kommunerna uppställda mål). 

20. Revision 

Bolagets revisorer skall utöver vad aktiebolagslagen stadgar mot bakgrund av det 

kommunala syftet med bolagets verksamhet pröva huruvida denna utövats på ett 

ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Revisionsberättelsen 

skall innehålla uttalande om hur denna prövning utfallit (och om bolagets utveckling 

mot bakgrund av uppställda mål).

82 

1 (3) 

2011-09-19 

DNR: 

UDDEVALLA KOMMUN 

KOMMUNLEDNINGSKONTORETT 

HANDLÄGGARE 

Personalchef Håkan Kragnert 

TELEFON 0522 - 69 6077 

hakan.kragnert@uddevalla.se 

Bilaga 10. 

Anteckningar vid möte med 

arbetsgruppen för personalfrågor 16 

september 

Närvarande: Håkan Kragnert, Uddevalla kommun, Eric Hietala Uddevalla 

kommun , Erna Gustavsson 

Munkedalss kommun, Ingela Olsen SKTF 

Munkedals kommun och Håkan Larsson Färgelanda kommun. 

Plats .Stadshusett i Uddevalla. 

1. Personalstrategi. Gruppen konstaterar att detta är ett av de första 

arbete som det nya bolaget skall arbeta med. Behövs biträde och stöd 

i 

detta arbete finns kommunernas personalenheter som resurs. 

Det konstateras att detta 

arbete kan inte göras nu utan måste göras 

tillsamman med styrelsee och VD 

2. Verksamhet 

tsövergång. Konstateras att LAS regelverk gäller. 

3. Rekrytering 

gsprocessen. Konstateras att ledningsorganisationen måste 

vara fastställd för att kunna ge konkret rådgivning i hur denna skall 

bemannas. Vem utser bolagsstyrelsen och när tillträder den. Fastställer 

bolagsstyrelsen ledningsorganisation i det nya bolaget eller gör ägarna 

detta innan 

4. Principer för lönesättning. Föreslås att ett inrangeringssavtal skrivss 

mellan ägarna och bolaget samt med berörda fackliga organisationer 

som klargör personalenss villkor utöver det somm stadgas i LAS 

5. Geografisk placering av anställd personal. Konstaterass att 

tjänstgöringsort/plats kan vara den som arbetett utgår ifrån 

(ex jobbar 

på 

ett reningsverk) men med arbetsskyldighet över de tre kommunerna. 

6. Pensionsåtaganden. Gruppen föreslår att branschavtalet 

tecknas med 

Pacta. Pensionsavtalet är då exakt detsamma d som med kommunerna 

och innebär ingen förändring av regelverket för personalen. De gamla 

arbetsgivarnaa står för sin 

del av pensionsåtagande fram till 

verksamhetsövergångenn sker. Bolaget tar över r detta från samma s 

datum- 

7. Övriga personalfrågor. 

Lönehanteringen och Pensionsadministrationenn måste upphandlas eller 

skötas i egenn regi. 

Övriga förmåner som inte finns i avtal men somm kommunerna ändå 

Personalavdelningen 

POSTADRESS 

451 81 UDDEVALLA 

BESÖKSADRESS 

Stadshuset Varvsvägen 1 

TELEFON (vx) 

0522-69 60 00 

FAX 

fax 

www.uddevalla.se 

E-POST kommunledningskontoret@uddevalla.se

2 (3) 

83 

2011-09-19 

DNR: 


KOMMUNLEDNINGSKONTORET 

tillämpar. 

Färgelanda: Miljöbilar, företagshälsovård, bidrag till hälsofrämjande 

insatser 

Uddevalla: Miljöbilar, företagshälsovård, friskvårdscheck 700 kr, 

bruttolöneavdragg till sjukvårdsförsäkring, belöningssystem, löneväxla 

till pension, chefslösning på 

FÅP, tillgång till friskvårds o rehablokal, 

friskvårdstimma, subventionerat bad i Walkersbor 

rg. 

Munkedal: Miljöbilar, företagshälsovård Ej fått in ännu 

Arbetsgruppen summerar uppdraget och avlämnarr nedanstående svar: 

( läs även anteckningarna från den 31/88 och 16 september) 

1. Personalstrategi: Ett mycket omfattande uppdrag som innehåller 

allt inom PA 

området. Detta arbete bör arbetass fram av det nya 

bolaget och dess VD. Kommunerna 

a bistår efter förmåga i detta 

arbete. 

2. Verksamhets 

sövergång: LAS regelverk gäller. Detta innebär att alla 

skall erbjudas övergångg till den nyaa organisationen. De bibehåller 

minst sina anställningsvillkor i 12 månader m från 

verksamhetsövergången. För den personal somm väljer att stanna 

kvar får varjee kommunen själv hantera då de är egna juridiska 

arbetsgivare. 

. Detta kan i sin tur leda till övertalighet . 

3. Rekryterings 

sprocessen: Reglerna i p 2 gäller för alla vid 

övergången oavsett om den nya organisationenn är ”smalare” och 

innehåller färre anställda. Gruppen föreslår attt lednings- och den 

administrativa organisationen måste vara fastställd innan 

övergångsdatumen. Då gruppen inte idag vet hur denna 

organisation 

skall se ut kan inte heller överblickas om nuvarande 

ledningsorganisation på 

ett enkelt och o smidigt t sätt kan kopplas till 

bolaget utan att personers nuvarande befattningar i grunden 

försvinner. Finns risk för detta kan det innebära att några inte vill 

anta erbjudandet med verksamhetsövergång. 

4. Principer förr lönesättning: Gruppen föreslår att ett 

nrangeringsavtal skrivss mellan ägarna och bolaget samt med 

berörda fackliga organisationer somm klargör personalens villkor 

utöver det som stadgas i LAS. 

5. Geografisk placering av 

anställd personal: Arbetsstället den enhet 

där det dagliga arbete genomförs men m med arbetsplikt inom hela 

bolagets område. 

6. Pensionsåtagande: Gruppen förslårr att branschavtalet tecknas med 

Pacta. Pensionsavtalet är då exakt densamma d som i kommunen. 

7. Övriga personalfrågor. Tillhör dels de personalstrategiskaa frågorna 

samt eventuell ett inrangersingsavtal.

84 

3 (3) 

2011-09-19 

DNR: 


KOMMUNLEDNINGSKONTORET 

Nästa möte den 13 oktober kl 14.000 i stadshuset Uddevalla, plan 3 

Håkans rum. Under förutsättning att styrgruppen behöver ha svara på 

fler frågor. 

Vid anteckningarna 

Håkan Kragnert

2011-08-31 

BILAGA 11 1 

85 

(3) 

Anteckningar vidd möte med 

arbetsgruppen för personalfrågorr 

Närvarande: Håkan Kragnert, Uddevalla kommun, Eric Hietala Uddevalla 

kommun och Erna Gustavsson Munkedals kommun. 

Plats .Stadshusett i Uddevalla. 

1. Personalstrategi. Dryftas frågan omm vilken form den framtida VAorganisationen 

i Färgelanda, Munkedal och Uddevalla (FMU)skall ha. 

Vid kick off mötet nämndes två former nämligen Bolag eller 

Kommunalfö 

örbund. Värt att observera är att vid en eventuell 

bolagsbildning måste myndighetsbe 

esluten ligga kvar hos respektive r 

kommun då detta inte kan läggas utt på ett Bolag. Det avgör också 

vilken branschavtal som 

skall gälla för kollektivavtalet. 

Gruppens uppgift är att utarbeta förslag till personalstrategi för den nya 

organisationen. Detta är 

ett mycket vitt begrepp som i grunden handlar 

om 

att vara en attraktiv arbetsgivaree med en arbetssituation där 

arbetsmiljö, arbetsorganisation och lönestrukturer är väl kända och 

transparanta 

i organisationen. Uppgiften att utarbeta en färdig 

personalstrategi för en ny organisation är ett mycket omfattande 

uppdrag som 

bäst görs av den nya organisationo 

nen i samverkan med 

berörda fackliga organisationer. Skall en sådann dock utformas och vara 

färdig innan den nya organisationenn är strandsatt krävs en 

arbetsgrupp 

för detta där inte bara PA-folk finnss med utan även personer med 

arbetsledande ställning. 

2. Verksamhet 

tsövergång. Oavsett bolagsform eller kommunalförbund 

gäller LAS § 6 b. 

Detta innebär att alla berörda i de tre kommunerna skall erbjudas 

övergång till l den nya organisationen. De bibehåller minstt sina löneoch 

anställningsvillkor i minst 12 månader m frånn 

verksamhetsövergångsdatumet. Förr den personal som väljer att kvarstå 

i den gamla organisationen i sin egen kommunn får varje kommun själv 

hantera då dee är de juridiska arbetsgivarna. Detta kan innebära 

omplacering 

eller uppsägning av arbetsbrist. 

3. Rekrytering 

gsprocessen. Reglerna i p 2 gäller för alla vid 

övergångsögonblicket oavsett om den d nya organisationen 

är ”smalare” 

och innehåller färre antal anställda. Övertaligheten uppstår därför först 

när alla gått över till den 

nya organisationen. Då får det arbetsrättsliga 

förhandlingsarbetet starta för den nye arbetsgivaren. 

Rekryterings 

sprocessen till den nya organisationen kan delas in i 

befattningar 

och grupper som finns i de tre kommunerna och som på ett 

naturligt och h enkelt sätt bara klossas in i FMU. Dels de befattningar 

som är ”nya”” i FMU. Företrädesviss arbetsledning och specialisttjänster. 

POSTADRESS 

BESÖKSADRESS 

TELEFON (vx) 

0522-69 60 00 

FAX 

BANKGIRO 

5494-3907 

/ 

www.uddevalla.se 

E-POST

2 (3) 

86 

För de senare måste organisation vara bestämd b innan övergången så att 

dessa 

befattningshavare kan 

söka de ”nya” befattningarna. Här finns en 

risk att de som inte blir erbjudna de tjänster som man sökt väljer att 

vara kvar i sina kommuner 

med övertalighet som följd. 

4. Principer för lönesättning. Vid övergången bibehåller man sin löne 

och anställningsv 

villkor. Överenskommelse om bättre villkor med 

individen kan träffas. Här är det lämpligt att ha ettt inrangeringsavtal 

med facken om övergångsbestämmelser 

5. Geografisk placering av anställd personal. Tjänstgöringsorten kan 

vara den som arbetet utgår ifrån men med m arbetsskyldighet inom hela 

organisations geografiska yta. Var huvudkontoret 

skall ligga beslutas 

av ägarna. 

6. Pensionsåtaganden. Här bedömer gruppen att dett behövs hjälp av 

expertis för att klara ut denna frågan påå ett hundraprocentigt rätt r sätt. 

Dock 

kan säga att tjänstepensionen somm de berörda omfattas av består 

av tre 

delar. Delss Intjänad pensionsrätt 

(IPR) som är den del som s 

inarbetats för 971231. De som varit anställda i någon av kommunerna 

innann omfattas av denna. 

Dels den avgifts bestämda delen som gäller g från och med 19980101. 

Denna del betalar kommunerna in en premie p till avv den anställda 

anvisad pensionsadministratör på ett ”konto” som m den enskilde förfogar 

över. 

Dels den förmåns bestämda 

pensionen (FÅP)som gäller från och med 

980101. Den gäller för de anställda somm har en inkomst överstigande 

7,5 inkomstbasbelopp (2011 32 563 kr/m). 

Det behöver klarläggas hur det säkerställs att intjänad IPR och FÅP per 

individ garanteras enligt avtalet. Här behövs det hjälp från experten hur 

man säkerställerr detta. 

7. Övriga personalfrågor. 

Lönehanteringenn och Pensionsadministrationen kan lösas olika 

beroende på vilken associationsform den nya enheten får. Bolag 

innebär att detta måste skötas i egen regi eller upphandlas av annan 

privat aktör, Kommunalförbund innebär att någonn kommun på 

entreprenad kan sköta detta. 

Hur vill den nyaa enheten förhålla sig de personalförmåner som 

de olika 

kommunerna harr i form av gratis kaffe, sjukvårdsförsäkring, 

miljöbilar, 

friskvårdssubventioner etc. 

Här får f varje kommun till nästa gång taa fram vilkaa sådana förmåner 

som finns f i respektive kommun. 

/

87 

3 (3) 

Nästa möte den 16 september kl 14.00 i stadshuset Uddevalla, plan 3 

Håkans rum. 

Vid anteckningarna 

Håkan Kragnert 

/

88 

Bilaga 12 

1

89 

FMU-VATTEN 

utredning 2011 – arbetsgruppen för ekonomifrågor 

Deltagare i arbetsgruppen för ekonomifrågor: 

Hans Clausen (delprojektledare) från Munkedals Kommun 

Micaela Fondin från Munkedals Kommun 

Lisa Cronholm från Uddevalla Kommun 

Emelie Larsson från Färgelanda Kommun 

1.1 Uppdrag 

Gruppen har fått i uppdrag att ta fram uppgifter om följande frågeställningar: 


 

 

 

 

 

 



Föreslå hur fakturering av brukningsavgifter och anläggningsavgifter skall ske 

Regelverk för fördelning av kostnader i den nya organisationen 


Övriga ekonomifrågor som gruppen tycker behöver bearbetas 

1.2 Genomförande 

Gruppen har samlat information genom telefonintervju med Ann-Sofie Malm, (ekonom 

tel.073-2748896) Mitt Sverige Vatten, Maria Appel (ekonomichef tel. 08-54083557) 

Roslagsvatten AB, samt genom mailkontakt med Gunilla Alsén, Gästrike Vatten där de 

har svarat på olika frågor. Gruppen har även intervjuat Elisabeth Jansson på Kundtjänst 

VA i Uddevalla Kommun. 

2

90 

1.3 Resultat 

Gruppen har kommit fram till följande resultat. 


o De flesta etablerade ekonomisystem kan idag erbjuda de tjänster som 

krävs för att hantera den typ av organisation som skissas i förslaget. 

o Systemet bör vara utvecklat för att hantera flera företag (minst 4) och 

kunna växa utan svårigheter. 

o Systemet måste kunna hantera projektredovisning. 

o Upphandlingen av ett ekonomisystem lär behöva göras enligt LOU vilket 

kommer att kräva en genomarbetad kravspecifikation, eventuellt kommer 

Uddevalla kommuns upphandling av ekonomisystem att kunna inrymma 

ett eventuellt VA-bolag. 

o 

Det bör även finnas ett bra verksamhetssystem (för anläggningar och 

fakturering) som kan integreras med ekonomisystemet, samt ett system 

för elektronisk fakturahantering. Dessutom behövs PA-system inklusive ett 

tidsredovisningssystem. 


o Det är gruppens rekommendation att gemensamma redovisningsprinciper 

tillämpas i hela koncernen. Med redovisningsprinciper avses t ex tider för 

rapportering, regelverk vid fakturering, upphandling, avskrivningstider för 

investeringar och periodisering av anläggningsavgifter. Gruppen föreslår 

två tertialbokslut, ett årsbokslut samt löpande månadsavstämningar. 

o 

Redovisningspraxis avser mer hur redovisningen byggs upp för att följa de 

speciella anvisningar som gäller för VA-enheter bland annat enligt 

publikationen Ekonomisk redovisning för VA-branschen. 


o Alla tre kommunernas VA-enheter är redan särredovisade med resultatoch 

balansräkning. Detta innebär att överföringen av tillgångar till VAaktiebolag 

inte behöver vara så komplicerad. Även befintliga 

resultatbudgetar är lätta att flytta över i och med att de är olika enheter i 

dag. 

o Gruppen föreslår att överföringen sker tidigast 1/1 2013 p.g.a. hinna 

förbereda allt t.ex. personal, system etc. 

Föreslå hur fakturering av brukningsavgifter och anläggningsavgifter 

skall ske 

o Dagens faktureringssystem är mycket flexibla och kan konfigureras efter 

önskemål. Dock är det att rekommendera att samordna faktureringssättet 

mellan bolagen. Som exempel kan man enas om kvartalsvisa faktureringar 

av ”vanliga” konsumenter och månatliga faktureringar av industrier och 

större kunder. 

o Taxekonstruktionen bör vara samma för alla bolag, även om inte taxan är 

samma. 

3

91 

Regelverk 

för fördelning av kostnader 

i den nya organisationen 

o En fördelning av kostnaderna skulle 

kunna se ut enligt följande: 

• All personal anställs av driftsbolaget 

• Alla direkta kostnader (förutom lön) kostnadsförk 

rs i respektive VAaktiebolag 

• Administrativa kostnader kostnadsför 

rs på driftsbolaget 

(fordon, 

lokaler mm för administrationen). 

o Personalkostnaderna faktureras sedan ut på respektive VA-bolag enligt den 

tidredovisning 

som alla anställda redovisar. 

o Driftsbolaget skall redovisa noll på sista radenn varför allaa kostnader måste 

faktureras till VA-bolagen 

n. Den andel som intee tidsredovisas bör faktureras 

enligt schabloner (dessa behöver inte vara samma somm ägarandelarna) i 

driftsbolaget. 

Detta kan vara kostnader för tex. ekonomichef, VD, , lokaler 

mm. 

4

92 


o Driftsbolaget och VA-bolagen bör ha ett aktiekapital mellan 3 – 5 miljoner. 

Utifrån att ett bolag ska kunna ha ett underskott vissa år, utan att hela 

aktiekapitalet förbrukas. 

1.4 Ytterligare synpunkter 

Ägarandel i driftsbolagen; lika stora delar eller utifrån kommunstorlek 

Schablonfördelningar måste tas fram utifrån olika typer av kostnader. 

Kodplan måste tas fram efter beslut är fattat. Beakta även SCB:s RS, samt 

VASS. 

Gruppen föreslår en ekonomiavdelning på 1 administrativ chef (ekonomi, 

upphandling, IT, personal och övrig administration), 1 ekonom, 4 

assistenter. 

IT-frågor bör beaktas. 

Vi anser att föreslagen associationsform är bra utifrån en ekonomisk aspekt, 

utifrån den kunskap vi har i dag. 

Ev. framtida kommunbidrag får ske genom koncernbidrag. 

5

93 

Bilaga 13 

Rapport från arbetsgruppen för organisationsfrågor inom FMU Vatten. 

Uppdraget: 

Arbetsgruppens uppdrag består i att; 

1. Redovisa nuvarande detaljerade organisation 

2. Utarbeta förslag till detaljerad organisationsplan, inklusive kundtjänst, med 

bemanning för den nya organisationen 

3. Utarbeta förslag till beredskapsorganisation 

4. Föreslå lämplig lokalisering av organisationen 

5. Föreslå hur medbestämmande och information skall hanteras i den nya organisationen 

6. Föreslå eventuella övergångslösningar 

7. Övriga organisationsfrågor som gruppen tycker behöver bearbetas 

Arbetsgruppen: 

Arbetsgruppen för organisationsfrågor har bestått av VA cheferna i våra kommuner, Karl- 

Gustav Svensson Färgelanda, Kenneth Öhman Munkedal och Conny Stensson Uddevalla. 

Gruppen har träffats vid tre tillfällen inför denna slutrapport. Arbetet har genomförts i 

processform där de olika uppdragspunkterna diskuterats utifrån respektive kommuns 

förutsättningar men med den nya organisationen i sikte. 

1. Nuvarande organisation 

Den nuvarande organisationen består av sammantaget 61 personer i våra tre 

kommuner. Varav 21 kommer att gå i pension under de närmsta 10 åren. 

I Färgelanda arbetar idag 6 årsarbetare inom VA organisationen, av dessa är 5 

driftpersonal. Två av personerna har sin hemvist i en annan del av den kommunala 

verksamheten än VA. 

För Munkedal gäller följande sifferantal, 8 årsarbetare varav 7 arbetar inom driften. 

Uddevallas organisation är betydligt större och har idag 46 årsarbetare varav 34 finns 

på driftsidan. 

Just nu finns en del vakanser i Uddevalla på tjänster inom planering och projektering 

men rekryteringar pågår för att fylla de lediga tjänsterna. 

För alla tre kommuner ”köps” fakturerings och ekonomitjänster inom kommunen eller 

i något fall externt. 

Sammanfattning 

Färgelanda kommuns VA organisation är väldigt sårbar med få personer direkt 

kopplade till verksamheten. Idag ”köper” man in hjälp från andra delar i den 

kommunala organisationen för att få den dagliga verksamheten att rulla runt. 

Egentligen ger inte dagens organisation förutsättningar att arbeta med långsiktig 

planering, upprättande av nödvändiga policy- och styrdokument samt för tillräcklig 

uppföljning av verksamheten.

94 

Munkedal kommuns VA organisation är större och samtidigt en ”ren” VA 

organisation så till vida att alla har samma huvudman. Organisationen är i nuläget 

tillräckligt stor för att driva den dagliga verksamheten. Men även Munkedals 

nuvarande organisation saknar personal för det långsiktiga planeringsarbetet liksom 

viss del av utvecklings och uppföljningsarbete. VA sektionen är placerad i förhyrda 

lokaler på Örekils industriområde där även förrådsutrymmen för verksamheten finns. 

VA - organisationen i Uddevalla har utökats antalsmässigt under de senaste åren mot 

bakgrund av flera stora projekt som överföringsledningarna mellan Uddevalla och 

Ljungskile samt till Rotviksbro. Dessutom pågår VA-saneringar inom Uddevalla tätort 

där kombinerat system byts ut mot duplikatsystem, VA arbete i och kring IKEAetableringen 

vid Torp m.m. Just i dagarna (oktober) pågår rekryteringar till 6 tjänster 

inom organisationen projektledare, byggledare och VA ingenjörer. Organisationen är 

förhållandevis rätt dimensionerad för att klara av hela skalan av arbetsuppgifter inom 

verksamheten. VA organisationen i Uddevalla är stationerad på fyra olika platser, 

Stadshuset (planering och projektering), Junogatan med rörläggeri och förråd, 

Skansverket (avlopp) och Marieberg (vatten). 

Den framtida organisationen torde anpassas utifrån förutsättningarna till 

automatiseringar av befintliga pumpstationer och verk, samt behoven som finns av 

investeringar med tillhörande projekt. Med tanke på de kommande pensionsavgångar 

som finns bland personalen så finns förutsättningar att dimensionera organisationen 

utifrån det då gällande behovet. På sikt finns förutsättningar att i samband med 

kommande pensioneringar rationalisera verksamheten och minska antalet anställda i 

det gemensamma bolaget. 

2. Förslag till ny organisation 

En utgångspunkt i arbetsgruppens funderingar är att all idag verksam personal inom 

VA verksamheterna i våra tre kommuner kommer att erbjudas möjligheten att gå över 

till det nybildade bolaget. Dessutom behöver nyanställningar ske av bl.a. en VD och 

administrativ personal. Idag ”köps” merparten de administrativa tjänsterna inom de 

egna kommunerna och i viss mån från externa parter. Vår uppfattning är att bolaget 

ska ha ”egen” personal för dessa uppgifter. 

Utifrån ovanstående föreslås FMU Vatten organiseras enligt följande; 

Två separata sektioner bildas en för Vatten och en för Avlopp, sektionerna 

ansvarar för drift och underhåll av vattenverk respektive avloppsreningsverk, med 

tillhörande pumpstationer, processutveckling samt laboratorieverksamhet m.m. 

Rörnätssektionen ansvarar för drift och underhåll av vattenoch 

avloppsledningsnät, t.ex. läcksökning, mindre rörreparationer, servisanslutningar, 

återkommande spolningar m.m. 

VA resurs, sektionen ansvarar för planering, projektering och utredning, 

upphandling av entreprenader, projektledning och kontroll, underhåll och 

utveckling av ledningskartor, samverkan i samhällsplanering m.m.

95 

 

En stabsenhet bildas för ekonomi/personal, den ansvarar för bolagets 

administration, ekonomi, debitering/fakturering, lönehantering, it, information och 

kundtjänst, mätarverksamhet m.m. 

Organisationsskiss 

VD 

Ekonomi/Personal 

8 personer 

VA‐chef 

RENINGSVERK 

Driftchef 

VATTENVERK 

Driftchef 

RÖRNÄTS‐ 

UNDERHÅLL 

EL/DATA 

ENHET 

VA‐RESURS 

Invest, Utredn 

Driftchef 

enhetschef 

Processchef 

1 person 

Drifttekniker: 

12 personer 

Drifttekniker: 

10 personer 

Rörläggare: 

12 personer 

Eltekniker: 

1 person 

Datatekniker: 

2 personer 

Övergripande 

utredn. 

Dimensionering nät: 

3 personer 

Digital rel.ritn.: 

2 personer 

Lab. tekniker: 

Projektgrupp: 

1 person 

6 personer 

Underhållstekniker: 

Abbonentärenden, 

information: 

2 personer 

2 personer 

Dagvatteningenjör 

1 person 

Förslaget till organisationen bygger i stort på den i Uddevalla kommun verksamma VA 

organisationen. De personer 14 till antal som arbetar i Färgelanda och Munkedal har fördelats 

inom sektionerna reningsverk, vattenverk och rörnätsunderhåll. Nytt är tillsättningen av en 

VD tjänst samt bildandet av en enhet för ekonomi/personal hantering.

96 

Inledningsvis (första året) kan mindre driftkontor behöva finnas kvar i respektive kommuner 

men på sikt är vår uppfattning att alla verksamhet ska organiseras och utgå från en gemensam 

utgångspunkt/plats. Gemensamma driftområden för verksamheterna ger ökade förutsättningar 

för den anställda personalen till egen utveckling och kompetenshöjning samt till ett mer 

varierat arbetsinnehåll inom yrkesområdet. 

Antalet personer som behövs inom den ”nya” avdelningen ekonomi/personal beräknas till 7 – 

8 personer. Omfattningen är baserad på en beräkning av kostnad för de personer/tjänster ca 

4,5 mkr//år som idag är involverade i våra tre kommuners VA verksamheter inom området 

ekonomi, fakturering, budgetarbete, kundtjänst m.m. samt med en utblick mot den 

organisation som finns för dessa uppgifter inom Mitt Sverige Vatten. 

3. Förslag till beredskapsorganisation 

Beredskapsorganisationerna i våra tre kommuner är upplagd på lite olika vis. Den 

varierar av naturliga skäl storleksmässigt men även innehållsmässigt då styrkorna 

ansvarar för olika och fler delar av den kommunala beredskapsverksamheten. Som 

exempel kan nämnas upplägget i Uddevalla som har en styrka för 

avloppsreningsverken, en för vattenverken, en för rörnätsverksamheten och en för 

gator och va. Den sistnämnda styrkan är till största delen bemannad med tjänstemän 

medan de övriga styrkorna drivs med den i respektive verksamhet ingående 

personalen. Detta innebär bl.a. att beredskapen för de som arbetar på vattenverken är 

den där man har tätast tjänstgöring med var 4.e vecka året runt och 

rörnätsverksamhetens beredskap är den som har längst mellan tjänstgöringstillfällena, 

var 8.e vecka. Det ska i sig sägas att rörnätsverksamhetens beredskap intensifieras 

under vintersäsongen då dubbelbemanning tillämpas. 

Det kan redan nu påtalas att vid en bolagisering av VA verksamheten kommer 

Tekniska kontorets beredskapsstyrka som hanterar gator och va frågor att behöva 

omorganiseras då merparten av de i styrkan ingående personerna kommer från VA 

verksamhetens planerings- och projekteringssektion. 

I Munkedal är beredskapen uppdelad i en ”vattendel” inklusive ledningsnät samt i en 

”avloppsdel” inklusive pumpstationer. Beredskapen rullar runt på 4 personer inom 

respektive område. De som svarar för vattenfrågorna har också gatufrågor inom sitt 

arbetsfält. 

I Färgelanda är beredskapen uppdelad mellan VA-maskinister och fastighetsskötare. 

Totalt 6 personer ingår i beredskapen varav 3 är VA-maskinister med jour var 6:e 

vecka. Beredskapen svarar för såväl vatten och avlopp samt drift av kommunala 

fastigheter. Bakjour finns men dock inte på arbetsledarsidan. 

Förslaget till framtida beredskapsorganisation utgår ifrån att tre kommungemensamma 

beredskapsgrupper bildas, en för vattenverk, en för avloppsreningsverk och en för 

ledningsnät mot bakgrund av lagstadgade hygienkrav. Till detta läggs 

beredskapsfunktioner för el/styr/regler samt arbetsledning.

97 

Således ser en normal beredskapsbemanning ut enligt följande; 

1 person på respektive vatten och avlopp, 2 på rörnät, 1 el/styr/regler samt 1 

arbetsledare 

Personalen ska på sikt kunna arbeta med beredskapstjänstgöring inom hela bolagets 

verksamhetsområde (de tre ingående kommunerna). 

4. Lokalisering av den nya organisationen 

Verksamheten föreslås få sitt huvudkontor i Uddevalla där företrädesvis lednings, 

planerings och de administrativa funktionerna av verksamheten placeras. Detta rör sig 

om dryga 20 talet personer. Just för närvarande är VA verksamheten i Uddevalla 

lokaliserad till Stadshuset på Varvsvägen 1. Vi utgår dock ifrån att bolaget söker 

fristående lokaler för verksamheten i samband med etableringen. Under en 

övergångstid föreslås mindre driftkontor finnas kvar i Färgelanda och Munkedal som 

utgångspunkt för drift- och underhåll av ledningsnät och anläggningar. Driftkontoren 

lokaliseras om möjligt, lämpligen till någon redan befintlig större anläggning i 

kommunerna (avlopps eller vattenreningsverk). 

5. Medbestämmande och information 

Det inom respektive kommuner rådande arbetssättet kring medbestämmande och 

information enligt samverkansavtalen överflyttas lämpligtvis in i bolaget. 

Månatliga möten i en central samverkansgrupp med representanter för bolagsledning 

och fackliga företrädare för de övergripande frågorna och arbetsplatsträffar inom 

respektive avdelningar för alla anställda. Vid större förändringar i verksamheten kan 

regelrätta MBL förhandlingar behöva genomföras. 

6. Övergångslösningar 

Som tidigare framgått kommer en del verksamheter och tjänster påverkas i våra 

respektive kommuner vid en bolagisering av VA verksamheten. 

Arbetsgruppen har identifierat de verksamheter och tjänster inom respektive kommun 

som påverkas av att VA bryts ut från övrig kommunal verksamhet och läggs i en 

separat organisation. 

Färgelanda 

Ansvaret för driften av vattenverk och avloppsreningsverk är uppdelad i 

ansvarsområden. En person är huvudansvarig för driften på vattenverken samt 2 

personer delar ansvaret för avloppsreningsverk samt ledningsnät. 

Anläggare/rörnät tillhör formellt inte VA utan igår i Gata/Park. De är totalt 2 

anläggare, varav 1 har kompetens att jobba med lagning av läckor och anläggning av 

ledningar. 

VA delar ekonom med övriga Sektor Service 

Byte av vattenmätare sköts av VA-personal 

VA har möjlighet att köpa in juristtjänst via kommunens upphandlingsavtal 

Internkostnaden för de ”köpta” tjänsterna ligger på ca 250 tkr/år.

98 

Munkedal 

Beredskapen i Munkedal är uppdelad på vattenverk och avloppsreningsverk där 4 

personer inom respektive område sköter verksamheten. Den normala tillsynen är också 

uppdelad på två driftgrupper. 

VA delar ekonom och IT med hela kommunstyrelsen 

Byte av vattenmätare sköts av den egna personalen 

Nuvarande fakturering/kundtjänst ligger i det helägda bolaget Rambo AB. Vid en 

övergång till bolagsbildning så kommer inte den delen medtas. Det innebär att 

Munkedal inte bidrar med någon personal till kundtjänst. 

Kostnaden för administrativa tjänster inom VA verksamheten ligger på 367 tkt/år i 

vilket ingår delfinansiering av centrala funktioner för ekonomi, personal, it samt 

administrativa avdelningen. Dessutom tillkommer en del overheadkostnader i 

totalsumman. 

Uddevalla 

VA ”köper” interna tjänster till en kostnad av ca 3,9 mkr/år för ekonomi, fakturering, 

personal, juridik, IT-support, vissa overheadkostnader m.m. 

I beredskapen för Gata/VA ingår även personal från gata och park. 

Samarbete sker mellan de olika verksamheterna inom tekniska kontoret avseende 

felanmälan mm. 

Andra gemensamma system som påverkas: 

IT-support 

Telefonväxel - växeltjänster kan som UAEAB köpas av kommunen 

Debiteringssystem 

GIS-system, kartor 

En övergång till gemensam VA-organisation FMU Vatten innebär att: 

för vissa kommungemensamma funktioner som idag delfinansieras av VA uppstår ett 

visst intäktsbortfall. 

Arbetsuppgifter som idag utförs kommungemensamt och tas över av FMU Vatten kan 

ge viss arbetsbrist. 

För personal som idag delvis utför uppgifter inom VA men också inom andra 

områden, uppstår viss arbetsbrist om inte behov inom andra verksamheter på 

kommunen finns. 

För fordon eller annan maskinell utrustning som samutnyttjas kan underfinansiering 

uppstå om inte behov inom kommunens övriga verksamhet finns. I våra tre kommuner 

är denna del försumbar. I Munkedal delas en lätt lastbil mellan VA och 

parkverksamheten. 

En övergångslösning kan vara att FMU Vatten i ett inledningsskede köper ovan 

nämnda tjänster från respektive kommuner och att i takt med att organisationen formas 

görs eventuella förändringar.

99 

Ekonomi/Debitering 

Kommunerna använder idag olika program för ekonomihantering och 

debiteringssystem se tabell nedan. 

Av systemen används Agresso, Aditro och Economa + för ekonomihantering. 

Winsam VA, Future och EMS för kundtjänst/fakturering. Alla debiteringssystemen 

som används är idag anpassade/renodlade för VA. 

Arbetsgruppen föreslår att ett gemensamt ekonomi och debiteringssystem väljs inför 

framtiden. Ekonomiprogrammet kan lämpligen vara Agresso eller likvärdigt och för 

debitering/fakturering bör programvaran Future vara mest lämplig. 

Följande ekonomiprogram används idag i våra kommuner. 

Färgelanda Munkedal Uddevalla 

Agresso 

X 

Aditro 

X 

Economa + 

X 

Winsam VA X 

Future 

X 

EMS 

X 

Kundtjänst inklusive IT 

Kundtjänst. 

En gemensam kundtjänstfunktion med gemensam telefonväxel upprättas från start. 

Som ett annat alternativ kan växeltjänster köpas av kommunen såsom UAEAB gör. 

IT. 

Idag används följande program för driftövervakning i våra kommuner, VA-operatör i 

Färgelanda och Munkedal samt IGSS i Uddevalla. För kartverk/Gis används VA 

banken i Färgelanda och Geosecma i Munkedal och Uddevalla. 

Programmen VA-operatör och IGSS bör kunna köras vidare i kommunerna 

tillsvidare. Först i samband med större uppgraderingar av programmen eller i samband 

med nyupphandling bör en diskussion upptas om inköp av gemensam programvara för 

driftövervakning. 

Däremot bör Geosecma utgöra det gemensamma digitala IT systemet för karta och 

ledningsnät i ett kommande bolag. 

2011-10-17 

KG Svensson Kenneth Öhman Conny Stensson

100 

Bilaga 14 

FM 

U 

Vatten 

Inventeringar och förslag från arbetsgruppen förr driftfrågor. 

6.1 

Uppdraget 

Arbetsgruppen skall ; 

A. Inventera nuvarande 

och föreslåå gemensam teknisk standard. 

B. Inventera och föreslå 

gemensamt driftövervakningssystem.

101 

C. Inventera och föreslå applikationssystem till GIS‐system för VA. 

D. Inventera möjligheter att samordna beredskapen. 

E. Inventera nuvarande och föreslå den nya organisationens behov av maskiner och fordon. 

F. Översiktligt kartera behovet av investeringar i ett inledningsskede. 

G. Föreslå vad av underhållet som skall göras i egen regi. 

H. Övriga driftfrågor som gruppen tycker behöver bearbetas. 

6.2 Genomförande 

Arbetsgruppen: 

Martin Särborn, Gerhard Pettersson, Håkan Apelryd och Royne Hansson (Projektledare) från 

Uddevalla Kommun. 

KG Svensson och Jerry Johansson (delvis) från Färgelanda Kommun. 

Per‐Olof Karldén, Anders Siljeholm (delvis) och Magnus Andersson (delvis) från Munkedals Kommun. 

Arbetsgruppen hade ett uppstartsmöte den 24/8 för att sedan träffats var 14:e dag till och med den 

5/10. Mötesplatserna har vandrat runt på alla kommunerna. 

Mellan mötena har respektive kommun tagit fram underlag och funderingar för nästkommande möte 

att diskutera. Deltagarna har även initierat information/diskussion kring frågorna i respektive 

driftgrupper på hemmaplan.

102 

6.3 Resultat 

A. Inventera nuvarande och föreslå gemensam teknisk standard. 

Materiallista 

Generella 

specifikationer 

Utbildning 

Kommunikation Inkopplingar Kvalitetsdokument 

Kundklagomål 

System för 

underhåll 

Statistik 

Munkedal 

Finns delvis, 

bör 

uppgraderas 

Finns delvis 

för 

pumpstationer 

En hel del 

hyrda 

ledningar, 

uppringda 

modem samt 

GSMabonnemang. 

Övergång till 

radio har skett 

på ett flertal 

ställen samt en 

hel del är på 

gång. 

Rutiner finns 

delvis för 

servisanmälan, 

besiktning, 

servis, 

debitering och 

vattenmätarinsättning. 

Vattentryck 

enligt VAV´s 

normer. 

Egenkontrollprogram 

vatten 

och avlopp. 

Provtagningsprogram. 

Checklistor 

underhåll. 

HACCP. 

Driftinstruktioner 

vatten och 

avlopp. 

Beredskapsplan 

finns ej för VA. 

”Lås och bom” 

inte påbörjat. 

Skyddsområden 

finns delvis och 

arbete pågår. 

Heta 

arbeten. 

Arbete på 

väg. 

Hygienutbildning. 

Diplom‐ 

Utbildning. 

PE‐svets. 

Provtagning 

Anteckningar 

på 

anslagstavla 

som 

förs in en 

gång per år 

i egenkontroll. 

Listor finns 

för 

underhåll 

av 

dagvatten, 

galler, 

spillvatten, 

ledningar 

och 

rännstensbrunnar 

på 

kommunal 

a gator. 

Bench – 

marking 

och antal 

vattenläckor. 

Driftstati 

stik. 

Lab‐ 

Analyser.

103 

Materiallista Generella 


Utbildning 


Kundklagomål 

Rutin 

finns i 

egenkontroll. 

Vatten: 

Kundklagomål 

gås 

igenom 1 

gång/ 

kvartal 

med Miljö 

& Hälsa. 

System för 

underhåll 

För On‐line 

instrument 

avlopp, för 

pumpstationer 

avlopp, allt 

underhåll på 

Skansverket 

ARV mha 

modul i IGSS, 

Slamsugning, 

Yttre 

anläggningar 

vatten samt 

vattenverk. 

Återkommande 

avloppsspolningar. 

Statistik 

Uddevalla 

Finns 

etablerad för 

upphandlingar 

För 

utformning av 

pumpstationer 

avlopp, Larm‐ 

& övervakning 

pumpstationer 

avlopp, 

reservoarer 

samt 

tryckstegringsstationer 

på 

gång. 

Hyrda & egna 

ledningar, 

uppringda 

modem, radio 

samt fiber. Vid 

nyanläggning 

gäller fiber. 

Utbyte till fiber 

sker i hög takt 

där vi idag har 

andra 

lösningar. 

Vattentryck 

max 7,5 bar, 

överstigs 

detta 

bekostar 

kommunen 

inköp och 

installation av 

tryckreducering. 

Besiktningsprotokoll 

diarieförs. 

Egenkontroll, 

Driftinstruktioner, 

Beredskapsplan 

vatten, HACCP, 

”Lås och Bom”, 


för alla VV, 

Underhåll, 

Provt.program, 

Arbetsmiljö , 

Driftstörningar på 

ledningar. 

Heta arbeten 

och HLR för 

all driftpersonal 

Avlopp: 

Alla är 

certifierade 

provtagare 

och alla 

drifttekniker 

har gått 

diplomkurs. 

Vatten: 

Diplomutbildning 

eller 

motsvarande 

Hygienutb. 

Rörnät: 

Diplom‐ 

Utbildning 

eller 

motsvarande 

Hygienutb., 

Dipl. PEsvets, 

Arbete på 

väg. 

Daglig 

driftstatistik 

på 

verken, 

Labanalyser, 

VASS, 

Miljörapport.

104 

Materiallista Generella 


Utbildning 


Kundklagomål 

System för 

underhåll 

Statistik 

Färgelanda 

Ingen 

fastställd 

lista, visst 

underlag vid 

upphandlingar. 

Finns delvis 

för 

avloppspumpstationer. 

Hyrda 

ledningar, 

uppringda 

modem samt 

radio mellan 

vattenverk och 

vattentorn. 

Rutiner för 

inkoppling, 

vattenmätarhantering, 

besiktningar av 

serviser. 

Vattentryck 

enligt norm. 

Egenkontroll, 

Provtagn.‐ 

program, Driftinstruktioner, 

Hantering av 

akutärende, 


finns delvis för 

VV 

Ingen 

specifik 

kravlista. 

Exempel på 

personalens 

utbildning: 

Diplomkurs, 

Provt.‐ 

kurser, 

Hygien, Ellära, 

Heta 

arbeten, 

Brand, 

Läcksökning 

Spolning av 

nätet, Slamsugning, 

Grundvattenmätning, 

Inmätning 

till kartverk. 

VASS. 

Miljörapport.

105 

Förslag till gemensam Teknisk standard. 

Materiallista: Skall finnas. Kan användas vid förfrågningar etc. eller för egna inköp. Vid upphandling 

kan material exkluderas för att köpas in i egen regi. 

Generella specifikationer: Skall finnas för pumpstationer, reservoarer, tryckstegringsstationer och 

även övervakning/larm för dessa. I övrigt skall materiallistan innehålla specar för luftarbrunnar, 

spolposter, brandposter, mätarbrunnar, tryckreducering med mera. 

Kommunikation: Fiber skall vara målbilden vid nyanläggningar och vid även vid tillfällen där det är 

ekonomiskt försvarbart att byta ut/komplettera befintligt. Andra system enligt inventeringen måste 

också användas och får bedömas från fall till fall. Alla anläggningar skall vara övervakade. 

Inkopplingar: Tydliga rutiner/samarbetsformer måste finnas på plats mellan VA och 

”Samhällsbyggarna” i alla kommunerna. Besiktning skall alltid utföras av anslutningspunkter. VAuppgifter 

skall alltid finnas för anslutning. Tydlig rutin som beskriver var anslutningspunkt skall vara 

och även rent praktiskt var överlämningspunkt är. Rutin för åtgärder vid lågt och högt vattentryck. 

Standard och krav vad gäller återströmningsskydd. 

Kvalitetsdokument: På sikt samma status och struktur på dessa dokument. För vilka dokument detta 

skall gälla, se under Uddevallas inventering. 

Utbildning: Individuella planer skall diskuteras fram. En fastställd mininivå för respektive befattning 

skall finnas. En kravlista på entreprenörers kompetens/behörigheter. 

Kundklagomål: Central hantering kopplat till rutiner i respektive egenkontroll. System etableras för 

löpande utvärdering och där även relevant tillsynsmyndighet kan deltaga. 

System för underhåll: Se under Uddevallas inventering. 

Statistik: Se under Uddevallas inventering.

106 

B. Inventera och föreslå gemensamt driftövervakningssystem. 

Idag använder Munkedal och Färgelanda VA‐operatör. 

Uddevalla använder sig av IGSS. 

Förslag till gemensamt driftövervakningssystem. 

Programmen VA‐operatör och IGSS bör kunna köras vidare i kommunerna tillsvidare. 

Först i samband med större uppgraderingar av programmen eller i samband med ny upphandling bör 

en diskussion/utredning upptas om inköp av gemensam programvara för driftövervakning. 

Vid eventuell bolagsbildning får en utbildningsinsats göras för användandet av båda systemen. 

C. Inventera och föreslå applikationssystem till GIS‐system för VA. 

Uddevalla och Munkedal använder sig av Geosecma. 

Färgelanda använder VA‐banken som GIS‐stöd. 

Förslag angående applikationssystem till GIS‐system för VA. 

Geosecma bör utgöra det gemensamma digitala IT systemet för karta och ledningsnät i ett 

kommande bolag. 

Övrigt. 

Anders Siljeholm, IT‐chef i Munkedals kommun, har i egen regi belyst IT‐frågorna. 

Rapporten finns som Bilaga 1.

107 

D. Inventera möjligheter att samordna beredskapen. 

Nuläge för beredskapen i respektive VA‐avdelningars regi: 

Munkedal: 

Färgelanda: 

Uddevalla: 

4 st. totalt på vatten och 4 st. totalt på avlopp. Vattenberedskapen 

har alla tryckstegringsstationer och ledningar samt allt ”utifrån”. 

Varje beredskapsvecka: Totalt 2 personer, 1 från vatten 

respektive avlopp. 

7 st. totalt varav 3 är från VA och resterande från Fastighetssidan. 

Beredskapspersonen handhar vatten, avlopp och ledningsnät. 

Varje beredskapsvecka: Totalt 1 person. 

4 st. totalt på vatten, 5 st. totalt på avlopp samt 9 st. totalt på rörnät 

Varje beredskapsvecka: Totalt 3-4 personer (rörnät dubblerad från 

1/11 till 31/3, dvs. 2 st. går parallellt) 

På förvaltningen Tekniska kontoret där VA-avdelningen ingår 

finns också en arbetsledaberedskap varje vecka. 

Tankar kring framtida samordning av beredskap. 

Det skall finnas rätt kompetens i beredskapsstyrkan. Beredskapen skall var delad för vatten, avlopp 

respektive rörnät, innebär alltså 3 beredskapsstyrkor som självklart stöttar varandra vid behov. 

I beredskapen skall alltid också finnas en arbetsledare samt en från El/Styr/Regler‐gruppen, dessa 

personer stöttar dricksvatten, avlopp samt rörnät. 

Arbetsgruppen har listat, utan värdering, ett antal tänkbara beredskapsvarianter; 

A: Exakt som nu i respektive kommun. 

B: En person på respektive vatten och avlopp för bolaget. För rörnät 2 personer. 

C: Två personer på respektive vatten, avlopp och rörnät för bolaget. 

D: Beredskap som nu för Uddevalla. För Munkedal och Färgelanda gemensam beredskap. 

E: Beredskap som nu för Munkedal. För Uddevalla och Färgelanda gemensam beredskap. 

F: Beredskap som nu för Uddevalla inklusive rörnät för övriga kommuner. För Munkedal och 

Färgelanda gemensam beredskap för vatten och avlopp. 

G: Indelning av beredskapsstyrkan i geografiska områden. 

Arbetsgruppen förordar modellen under punkt B som målbild och då kompletterad med en 

arbetsledare och en från El/Styr/Regler‐gruppen. 

I ett första läge körs beredskapen troligtvis exakt som nu. Det måste först till en bra internutbildning 

kring alla reningsverk för de inblandade, detta för en smidig övergång till modell B. 

Efter internutbildningen kan det också vara lämpligt, att under en tillräcklig tid, använda modell C 

innan slutlig övergång sker till modell B.

108 

E. Inventera nuvarande och föreslå den nya organisationens behov av 

maskiner och fordon. 

Munkedal 

Uddevalla 

Fordon 

1 arbetsbod, 3 Caddy (leasing), 1 Toyota Hilux, 

1 tung lastbil med kran, 1 äldre brandbil med 

jetpump, 1 spolkärra 500 liter, 4 kärror, 1 båt 

med utombordare. 

4 Caddy, 1 VW Transporter med kran, 4 Ford 

Focus, 1 Toyota RAV4, 4 släpkärror, 5‐6 

servicebussar rörnät, 1 spolbil högtryck avlopp, 

1 servicebuss färgningar. 

Utrustning 

Verkstad för mindre 

reparationer. 

1 padda, 1 diafragmapump, 

1 elverk 35 kW, 1 correlator, 

1 genny (kabelsökare), 

1 filmkamera (dålig, ny skall 

köpas), 1 King (rörrensning), 

1 rörlaser, Miniguard cirka 40 

meter och 2 skärmvagnar, 

1 vattentank 10 m3 inkl. pump 

för lastväxlarflak, 

1 rostfri vattentank 400 liter 

och en 1000 liter, vattentankar 

engångs för plastsäckar, elsvets 

för elektromuffar, ångjanne. 

Driftlab vatten och avlopp. 

Verkstad med 2 st. 

underhållstekniker för 

reparationer och utbyten på 

avloppsanläggningar främst. 

2 mobila reservkraft (20 kW & 

55 kW), 

2 ”mobila” pumpar, 2 portabla 

gasmätare, 3 vattentankar á 10 

m3 med möjlighet att 

trycksätta, 2 rostfria 

vattentankar á 2,5 m3, 3 

djupbrunnspumpar, 5 mindre 

länspumpar, 2 mobila 

doserstationer för klor, ejektor 

för kolpåfyllning filter, hydraul 

driven vibroplatta för 

grävmaskin, hydraulisk röravskärare 

upp till 300 mm gjj, 

klämverktyg för PE max 160 

mm, correlator med kompl. 

läcksökningsutrustning, 

skärmvagn, mobil flödesmätare 

för vatten, elsvets för 

elektromuffar, ång‐janne.

109 

Färgelanda 

1 Toyota RAV 4, 1 Traktor med boggikärra, 

1 spolkärra 800 liter, 1 släpkärra, 1 båtkärra 

med båt. 

1 rostfri vattentank 1000 liter, 

2 ”combo” tankar á 800 liter, 

1 diafragmapump, 3 länspumpar, 

1 kabel/ledningssökare, 

1 filmkamera med tre huvuden, 

1 rörlaser, 30 meter miniguard, 

1 skärmvagn, 1 tung 

avstängning, elsvets för 

elektro‐rördelar, 2 

reservkraftverk 35 kW( tillhör 

kommunen), 2 reservkraftverk 

65 kW ( tillhör kommunen). 

Framtida gemensamt behov av fordon och utrustning: 

Tillsammans har kommunerna ett bra utgångsläge tillsammans. 

Vid framtida ersättningsinvesteringar värderas behovet kritiskt eftersom det självklart idag finns vissa 

dubbleringar. 

Det skall inte användas egna bilar i tjänsten, detta bör ändras där det förekommer. 

Arbetsgruppen anser att man initialt bör komplettera med; 

Ett större mobilt reservkraftverk (delvis beroende på vad som följer med i Färgelanda) 

Läcksökningsutrustning och personalresurser till detta. 

Kombinerad Manskapsbod/Verkstad anpassat för lastväxlarflak, för akutinsatser på rörnät. 

F. Översiktligt kartera behovet av investeringar i ett inledningsskede. 

Utöver angivet under ”Framtida gemensamt behov av fordon och utrustning” ovan är det; 

Hämtställen för vatten 

Byte/Komplettering av desinfektion på ett par vattenverk. 

Eventuell Slamsugar/Spolbil, skall vägas mot externa kostnader idag.

110 

G. Föreslå vad av underhållet som skall göras i egen regi. 

Det löpande driftunderhållet på verk samt ledningsnät som idag är upparbetat skall fortsätta och 

förbättras i egen regi. 

Följande lista är funktioner som vi anser skall finnas inom bolaget; 

 

 

 

 

 

 

 

Verkstad för reparationer/utbyten/mindre nyinstallationer etc. Kan med fördel vara 

uppdelad på avlopp och dricksvatten. 

Driftlaboratorium. Kan också fungera som provtagare för ett antal uppdrag. 

El/Data/Styr & Regler. I stort har vi egen kompetens för detta inklusive 

programmeringskompetens för driftövervakningssystem. 

Vattenmätarverkstad. Skall ansvara för nyinstallation samt utbyten. Vad gäller kontroller av 

mätare är det tveksamt att utföra i egen regi på grund av kravet på ackreditering. 

Resurs för mindre saneringsjobb samt nyanläggning på rörnät. Skall också vara den som är 

kontakt mot entreprenörer vid större jobb samt ansvara för inköp av rörnätsmaterial för 

arbeten i egen regi och också eventuellt för entreprenader som handlas upp. 

En dedikerad resurs för läcksökning. 

Resurs som ansvarar för bolagets kvalitet‐, miljö‐, arbetsmiljö‐ samt myndighetsfrågor. 

H. Övriga driftfrågor som gruppen tycker behöver bearbetas. 

En mycket bra servicefunktion mot kunder skall finnas, växel/allmän 

kundtjänst/faktureringsfrågor/taxor etc. 

Eventuellt bolag måste profileras starkt med hjälp av hemsida, fordon, arbetskläder, skyltar mm. 

6.4 Kvarstående frågor 

Gruppen anser att ersättningsnivåer för beredskap och lön måste likriktas dag 1 för driftpersonal.

111 

2011‐10‐16 

BILAGA 1 

IT-system för kommande VA-organisation 

Nulägesanalys i de tre kommunerna: 

Uddevalla (U) använder applikationen IGSS för drift och övervakning. 

. 

Uddevalla använder Esri for Windows (Geosecma) som GIS‐stöd. 

Kontaktperson är Erik Strömberg 

0522‐69 633 70 

Munkedal (M) använder VA‐operatör för drift och övervakning. 

Munkedal använder Esri for Windows (Geosecma) som GIS‐stöd. 

Kontaktperson är Magnus Andersson 0524‐180 03 

Färgelanda (F) använder VA‐operatör för drift och övervakning. 

Färgelanda använder VA‐bankenn som GIS‐stöd. 

Kontaktperson är K‐G 

Svensson 0258‐56 75 44 

Driften av systemen sköter VA‐personal medd konsultinsatser i U och F, medans IT‐enheten i 

Munkedal sköter M. Samtliga är kopplade till respektive kommuns nätverk. 


1. Ekonomi 

Då den totala nuvarande IT‐kostnaden för dee tre kommunerna inte är ä känd så går det inte i nuläget 

säga om det blir billigare eller dyrare, men i och med att det blir minskade licenskostnader så 

torde 

det bli billigare och stabilare på sikt. s 

2. Miljö 

Ingen påverkan 

3 Folkhälsa 

Ingen påverkan

112 

Summering 

Med hänsyn till att den personal som skall ingå i den nya organisationen skall arbeta med VA och inte 

IT, så bör VA‐systemen och dess drift handhas av någon som har och kan denna funktion. Om detta 

blir hos leverantör eller hos någon av de deltagande kommunernas IT‐enheter är nog mer en 

prisfråga/lagfråga. Angående GIS‐system så bör driften av detta göras av leverantör, då detta gör det 

mer flexibelt m.h.t. att det rör sig om flera kommuner. Det finns kostnader för kommunikation, 

licenser etc som IT‐enheter eller leverantör löser till då kända kostnader. Munkedals kommun har 

serverlicens för VA‐Operatör medans IGSS måste man köpa till licenser/moduler. Detta innebär att 

väljer man VA‐Operatör så finns det licenser för allt. 

Jag har valt att bara titta på funktion och ekonomi. 


 

 

 

 

 

 

Kommunikation skall köpas som tjänst via den IT‐enhet som levererar datorarbetsplatsen. 

Datorarbetsplatser skall köpas som tjänst av någon av kommunerna Munkedal eller 

Uddevalla. 

Lagringsytor och backup av dessa skall köpas som tjänst av den kommunen som 

tillhandahåller datorarbetsplatserna. 

Telefoni skall köpas som tjänst av den kommunen som tillhandahåller datorarbetsplatsen, 

det skall vara ny nummerserie typ 010‐xxx xxx för att göra det kommunoberoende. 

GIS‐systemet Arc‐Gis skall köpas som tjänst av leverantören ESRI. 

VA‐operatör skall köpas som tjänst av den kommunen som tillhandahåller 

datorarbetsplatserna eller direkt av VA‐ingenjörerna AB. 

Anders Siljeholm 

IT-chef 

Munkedals kommun

113 

FMU Vatten: Förslag till rapport vid genomförande 

Bilaga 15 

7. Samhällsplanering 

7.1. Uppdrag 

a. Arbetsgruppen skall utarbeta förslag till den nya organisationens roll i 

samhällsplaneringen. 

b. Arbetsgruppen skall inventera nuvarande och föreslå framtida GISsystem. 

c. Arbetsgruppen skall belysa övriga samhällsplaneringsfrågor som 

gruppen tycker behöver bearbetas.sv …. 

7.2. Genomförande (vilka som deltagit, hur har arbetet genomförts) 

Arbetsgruppen för samhällsplanering har bestått av 

Robert Börjesson 

( VA-ingenjör Uddevalla kommun) 

Hans Johansson 

( Planchef Uddevalla kommun) 


( Samhällsbyggnadschef Munkedals kommun) 

Jan Myrén 

(t.f. Servicechef samt Plan och byggchef Färgelanda kommun) 

Analysarbetet har genomförts vid flera gruppmöten samt med hjälp av 

inhämtande av erfarenheter från andra genomförda liknande Va-projekt. 

7.3. Resultat 

A. För varje kommun skall finnas FMU-samordnare som har 

huvudansvaret för kontakterna mellan FMU vatten och 

samhällsplaneringen inom respektive kommun. Det är sedan upp till 

FMU-samordnaren att involvera den personal som behövs från FMUvatten. 

FMU-samordnaren skall delta vid respektive kommuns planträffar. 

Planträffarnas syfte är att informera om nya planer.

114 

FMU-samordnaren ska medverka i kommunernas arbete med 

framtagande av översiktsplaner och detaljplaner (inkl 

detaljplaneprogram). 

FMU-samordnaren skall även medverka vid fortsatt projektering, 

upphandling och produktion inom respektive kommun i nya 

exploateringsområden. 

B. GIS- Geosecma finns i Uddevalla och Munkedal. I Färgelanda finns 

VA-Banken. 

För framtiden bör gemensamma GIS-applikationer 

användas/eftersträvas. Arc-Gis kompatibla programvaror kan t.ex. 

användas i samtliga kommuner. 

C. Samordningsmöten angående VA-sanering, beläggningsarbeten, ITutbyggnad, 

el-verk, tele måste ske. Bolagets måste i detta arbete har 

en klar specificerad roll . 

D. Upphandlingar av förprojektering VA borde samordnas bättre med 

upphandlingen av detaljprojektering för respektive projekt. Tänkbart 

är att bolaget ”hjälper” kommunen med upphandling av den 

förstudie/förprojektering som behövs vid detaljplaneläggning. 

3.4. Ev. kvarstående frågor 

Inget ytterligare synpunkter i detta läge

115 

Bilaga 16 

Riskbedömning vid överförandet av VA verksamheterna i Färgelanda, 

Munkedal och Uddevalla kommuner till ett gemensamt VA bolag. 

Planerad förändring: 

1. De idag befintliga VA verksamheterna i förvaltningsform som finns i kommunerna 

Färgelanda, Munkedal och Uddevalla föreslås överföras till en gemensam 

bolagsbildning ägd av kommunerna. 

All idag verksam personal erbjuds medfölja till det gemensamma bolaget med 

arbetsnamn FMU Vatten AB. 

Personalen kommer inledningsvis att utgå från sina nuvarande lokaler för att på sikt bli 

placerade vid huvudarbetsstället Uddevalla. 

Tanken är också att driftpersonalen ska ha arbetsskyldighet inom hela bolagets 

verksamhetsområde. Detta i sig innebär ett större arbetsfält med fler och nya 

arbetskamrater samt till viss del ändrat arbetsinnehåll. 

2. Ändringen genomförs i Färgelanda, Munkedal och Uddevalla kommuner inom 

området VA verksamhet. 

3. Totalt berörs 61 arbetstagare direkt i kommunernas VA verksamheter och indirekt 

berörs ca 10 personer i kommunerna som idag arbetar med kopplingar till ekonomi 

och personalfrågor. Den sistnämnda gruppen har företrädesvis anställda som till del av 

sin tjänst bidrar/arbetar inom VA verksamheten. 

Riskbedömning: 

1. Att gå in en ny organisation med personal från olika kommuner kan alltid skapa oro 

hos personalen. 

Vad händer om jag inte vill gå över till en ev. bolagsbildning 

Hur kommer samarbetet fungera 

Får jag/vi nya chefer 

Blir det förändringar i mitt arbetsinnehåll 

Får jag/vi arbetsuppgifter som vi inte idag kan hantera eller har utbildning för 

Arbetsområdet utökas och vi får mer att göra. Mer tid i bil och långa resor. Tidspress. 

Vår påverkans möjlighet minskar i en större organisation 

Stor organisation skapar otydlighet 

Vad händer med mina/våra personalförmåner och löner i den nya organisationen 

Hur säker är jag/vi på att få behålla arbetet efter att bolagiseringen är beslutad 

Detta är en del av riskbilden och frågeställningar kring densamma. Det finns säkert ännu fler 

detaljfrågor som de anställda ställer sig men de ovan uppräknade sakerna bör vara de 

viktigaste.

116 

Planerade och genomförda åtgärder för att motverka riskerna: 

1. All idag anställd personal inom VA verksamheterna kommer att erbjudas en övergång 

till bolaget. Kommunens riktlinjer för personal som går över till annan utförare gäller. 

Vilket bl.a. innebär att man erbjuds upp till 2 års tjänstledighet utan löneförmåner i 

samband med övergången. För de personer som inte vill gå över till bolaget eller 

beslutar att efter beviljad tjänstledighet återkomma till kommunen kommer en 

omplaceringsutredning genomföras där förutsättningarna att hitta annan kommunal 

anställning ses över. Denna utredning kan i värsta fallet utmynna i konstaterandet av 

övertalighet för individen med påföljande uppsägning. 

I Uddevalla berörs ytterligare 2 personer som är anställda på tekniska kontorets 

administrativa avdelning men som utför arbetsuppgifter åt VA verksamheten. En 

heltid som assistent och en 25 % ekonomtjänst. Av dessa två sistnämnda kommer 

ekonomen att på heltid arbeta vidare inom tekniska kontorets verksamhet, finansiering 

sker genom återbesättning av en vakantsatt 25 % tjänst inom administrativa 

avdelningen. Assistenttjänsten finns det ingen självklar lösning för inom tekniska 

kontoret. Detta eftersom pensioneringarna de närmaste åren enbart finns inom tekniska 

yrken. Först 2016 pensioneras personal inom likvärdig yrkeskategori inom tekniska 

kontorets verksamhet. Däremot kommer 5 – 6 personer med likvärdiga tjänster att 

pensioneras i kommunen. Det går dock inte idag att lämna besked om dessa tjänster 

ska återbesättas men om så sker bör detta vara ett sätt att lösa fortsatt arbete för aktuell 

person i kommunen. Det finns ytterligare ett alternativ till lösning genom att personen 

söker och erhåller någon av de administrativa tjänster som kommer att utannonseras 

av bolaget. Inte heller här kan dock lämnas en garanti att man får jobbet då det 

kommer att finnas sökande från övriga i bolaget medverkande kommuner och även 

utifrån kommande intressenter. 

2. Arbetet med planeringen inför ett samgående har genomförts med deltagande från alla 

inblandade kommunerna. VA cheferna är de som drivit arbetet framåt och dessa har 

hela tiden hållit personalen informerad om vad som pågår. I samband med den senaste 

genomförandeutredningen har 5 arbetsgrupper med representanter från kommunerna 

tagit fram underlag för områdena personal, ekonomi, organisation, drift och 

samhällsbyggnad. Totalt har 30 personer varit involverade i arbetet varav 6 kommit 

från Färgelanda 12 från vardera Munkedal och Uddevalla. Innan beslutsunderlaget 

lämnats till politisk handläggning har deltagarna fått ta del av underlaget för att kunna 

komma med förslag till eventuella tillägg och ändringar. 

3. För en del tjänsteinnehavare betyder den nya organisationen att de får ny/a chefer men 

detta skulle för några skett oavsett då ett antal av de idag fungerande cheferna kommer 

att gå i pension.

117 

4. Det är säkert så att arbetsinnehållet och arbetsfältet blir större både innehållsmässigt 

och geografiskt men detta torde samtidigt ge personalen förutsättningar till personlig 

utveckling inom arbetsområdet. Det måste också ligga i arbetsgivarens intresse att inte 

lägga arbetsuppgifter på personalen innan man gett utbildning för de nya 

arbetsuppgifterna. I en större organisation finns också möjligheter för den som är 

intresserad och ambitiös att få kompetensutveckling och förutsättningar till nya 

spännande arbetsuppgifter. 

5. Påverkansmöjligheterna behöver nödvändigtvis inte minska i en större organisation 

om man bara följer arbetssättet som idag fungerar inom kommunernas förvaltningar. 

Där arbetsplatsträffar är en alldeles utmärkt kanal för både information och 

samverkan. 

6. En övergång till bolagsform bibehållande avtalen inom Pacta garanterar samma 

utformning av pensionsavtal som finns idag. Via skriftliga inrangeringsavtal löses 

personalens villkor utöver de som gäller enligt LAS. 

En av personalen framförd farhåga om hur anställningsförmånerna förändras vid en 

vidareförsäljning av bolaget i ett ytterligare steg kan besvaras på två sätt. Skulle detta 

mot förmodan uppstå så kommer en förhandling att föras mellan bolagen om de nya 

villkoren för personal. Samtidigt är risken att det nu bildade bolaget skulle säljas 

vidare minimal. 

När det gäller frågan om ersättningsnivåer för beredskap och lönesättning för de 

anställda i bolaget bör detta få hög prioritet och samordnas så snart som möjligt. 

Risken att inte få behålla sitt arbete får betraktas som minimal med tanke på alla 

pensionsavgångar som väntar bland personalen. Naturligtvis kan man få ett annat eller 

utökat innehåll i sina arbetsuppgifter i en ny organisation. 

7. Hur samarbetet kommer att fungera i en ny organisation är svårt att svara på i förväg. 

Goda förutsättningar ges om chefer och arbetstagare lägger mycket tid och kraft på att 

informera och diskutera kring uppkomna frågor med inriktningen att hitta lösningarna 

istället för svårigheterna. Att man från alla kommuners sida är lyhörda och öppna för 

varandras synpunkter i frågeställningar som uppstår och arbetar för gemensamma 

lösningar av problemen.

Arbetsmaterial Utkast 3 

118 

VA samverkan mellan Färgelanda, 

Munkedal och Uddevalla. 

December 2010 

Peo Johansson, Kenneth 

Öhman, Conny Stensson 

1(21)

119 


Sida 

0. Sammanfattning 3 

1. Inledning och bakgrund 4 

2. Varför samverka 4 

2.1 Drivkrafter för samverkan 5 

2.2 Motkrafter mot samverkan 6 

2.3 Samverkansprojekt 7 

2.4 Samverkanstrappan 8 

3. Nulägesbeskrivning 9 

3.1 Organisation 9 

3.2 Teknik 10 

3.3 Personal 12 

3.4 Ekonomi 13 

3.5 Taxa 14 

4. Förutsättningar för samverkan inom VA i Färgelanda, 

Munkedal och Uddevalla 15 

4.1 Kompetensförsörjning 15 

4.2 VA-verksamhetens integration med andra verksamheter 15 

4.3 Ekonomi 17 

5. Samverkansorganisation Färgelanda, Munkedal och Uddevalla VA 17 

5.1 Vision 17 

5.2 Fortsatt arbete 18 

5.3 Jämförelse av associationsform 18 

5.4 Tjänstemannaorganisation 19 

5.5 Fördelar med gemensam driftorganisation 20 

5.6 Nackdelar med gemensam driftorganisation 20 

6. Slutord 21 

2(21)

120 

0. Sammanfattning 

I kommunerna Färgelanda, Munkedal och Uddevalla har under de senaste åren förts en 

diskussion om en utökad samverkan kring VA verksamheten. I Munkedal och Uddevalla finns 

politiskt fattade beslut om att söka ett utökat samarbete i någon form med grannkommunerna. 

Detta dokument visar på för och nackdelar med bildandet av en gemensam organisation kring 

VA verksamheterna i våra kommuner. Den beskriver även hur en tänkbar organisation skulle 

kunna se ut och pekar på möjliga organisationsformer för samarbetet. 

Mycket talar för att det är rätt tid att göra en strukturförändring av VA-verksamheten i 

kommunerna. En förändring stämmer väl med samhällsutvecklingen samtidigt som berörda 

kommuner står inför en generationsväxling bland personalen. Kommunerna kommer 

förmodligen att få svårt att rekrytera och bibehålla kvalificerad personal för att sköta vattenoch 

avloppsförsörjningen på ett bra sätt. Inte mindre än 21 personer av totalt 57 personer 

inom dessa verksamheter i Färgelanda, Munkedal och Uddevalla kommer att gå i pension 

inom 10 år. 

Den viktigaste drivkraften för samverkan är att bilda en organisation med hög kompetens 

genom att vara en attraktiv arbetsgivare som underlättar rekrytering. Som en följd av detta blir 

även organisationen konkurrenskraftig. Analys av nyckeltal för kommunerna samt i 

diskussioner mellan tjänstemännen visar att det finns en ekonomisk rationaliseringspotential 

genom att gå över till en gemensam driftorganisation, åtminstone på sikt. 

Våra tre kommuner har tillsammans nästan 70 000 invånare. En gemensam driftorganisation 

för dessa skulle bli av betydande storlek. En förutsättning för arbetet är att det lokala 

inflytandet skall bestå genom att varje kommun är suverän att bestämma över VA-taxa och 

investeringar medan driften av anläggningarna överlåts till en gemensam driftorganisation. 

Organisationsmodeller som gör detta möjligt kan vara i aktiebolagsform eller som 

kommunalförbund. Goda erfarenheter av samverkan på detta sätt, framförallt i 

aktiebolagsform, finns i Sverige. Bland annat på grund av detta föreslås den fortsatta studien 

att inrikta sig på en organisation i aktiebolagsform då den bedöms vara mer flexibel och passa 

bättre för detta ändamål än ett kommunalförbund. 

En gemensam samverkansorganisation, skulle medföra avsevärda kostnadsbesparingar på 

sikt. I andra sammanhang gjorda analyser uppskattar besparingspotentialer motsvarande 3 

respektive 6 % på nuvarande omsättning i ett 3 och 10 års perspektiv. Den fortsatta 

utredningen får noggrannare ange möjliga nivåer på kostnadsbesparingarna. De stora 

fördelarna kommer att märkas genom en säkrare och effektivare VA-drift, som är väl rustad 

för att möta framtidens ökade krav på denna viktiga del av ett modernt samhälles 

infrastruktur. 

En gemensam driftorganisation för VA måste göras på ett klokt sätt så att det nödvändiga 

samarbetet med övriga kommunala aktörer inom samhällsbyggandet inte försämras. 

I Sverige finns ett stort antal organisationer för samverkan inom hela eller delar av vatten och 

avlopp. Erfarenheterna från dessa är goda och ingen samverkansorganisation har rivits upp 

genom att de deltagande kommunerna har återtagit verksamheten i kommunal regi. 

Detta dokument överlämnas till kommunerna för principiellt ställningstagande om man vill gå 

vidare med att sammanföra VA verksamheterna i våra kommuner. Om kommunerna väljer att 

gå vidare rekommenderas de att genomföra en mer detaljerad utredning där befintlig personal 

får en aktiv roll i utredningsarbetet. Utredningen skall i detalj föreslå organisation inklusive 

bemanning, ta fram erforderliga dokument för bildandet, i form av avtal och planer. Det 

upprättade dokumentet skall sedan utgöra beslutsunderlag för kommunernas eventuella 

3(21)

121 

deltagande i denna samverkan. Lämplig tidpunkt för verksamhetsstart får även det presenteras 

i den fördjupade utredningen. En relativt god gissning kan dock vara att den nya 

gemensamma organisationen kan starta 1 januari, 2012 eller 1 juli, 2012. 

1. Inledning och bakgrund 

En samverkan kring VA-verksamheten har pågått mellan våra kommuner under de senaste 

åren, i första i form av erfarenhetsutbyte men också med diskussioner om framtida gemensam 

verksamhet och projekt. 

Under innevarande år har samverkan intensifierats med kommungemensamma studiebesök av 

politiker och tjänstemän till Varberg/Falkenberg, Skaraborgsvatten i Borgunda och Mariestad. 

Bakgrunden till den utökade samverkan är direkt kopplad till politiska beslut och uppdrag i 

Munkedals och Uddevalla kommuner där det tydligt uttalats att samverkan ska ske med 

grannkommunerna inom VA-området. I Färgelanda har under lång tid förts diskussioner med 

politikerna ang. möjligheten att samverka med Uddevalla, främst inom vattenförsörjning. 

Tjänstemän från medverkande kommuner har träffats vid 4 tillfällen under innevarande år 

utöver de gemensamma studiebesöken för att diskutera och föra samverkansprocessen framåt. 

Den insamling av basdata som finns i dokumentet har skett via Svenskt Vattens s.k. VASS 

statistik som sedan kompletterats med uppgifter från respektive kommuner. 

Dokumentet består av ett inledande teoretiskt kapitel om samverkan inom vatten och avlopp, i 

Sverige. Kapitel 3 är en redovisning av de fakta som inhämtats från kommunerna samt en 

redovisning av några enkla nyckeltal som beräknats. Den begränsade tiden för 

faktainsamlandet har inte tillåtet en djupare analys av nyckeltalen varför dessa får läsas med 

viss försiktighet eftersom basdata innehåller en del olikheter som inte har kunnat nollställas. 

Nyckeltalen skall ses som ett smakprov på vad en noggrannare benchmarking kan ge. Kapitel 

4 analyserar förutsättningarna för ett djupare samverkansarbete och kapitel 5 beskriver 

lämplig organisation för en fullständigt genomförd samverkan i inblandade kommuner. 

Kapitel 6 innehåller ett förslag till handlingsplan för det fortsatta arbetet. 

Naturligtvis är de slutsatser och värderingar som framförs i dokumentet uttryck för oss 

tjänstemäns uppfattning med hänsyn taget till det som framkommit i arbetet och den 

erfarenhet som finns från många liknande genomförda samverkansprojekt i landet. Basdatas 

riktighet svarar respektive kommun för. 

2. Varför samverka 

Sverige är för närvarande indelat i 290 kommuner. Kommungränserna utgör administrativa 

gränser som bildats genom de kommunsammanslagningar som ägde rum under 1950- och 

1960-talen. Trots att vattnets kretslopp inte alls bryr sig om kommungränser är nästan alla 

kommuner huvudman för vattenoch avlopp. F.n. har vi 281 huvudmän för vatten och avlopp 

i vårt land. Denna indelning är inte på något sätt optimal utan en mycket bättre avgränsning 

skulle kunna åstadkommas utan hänsyn tagen till kommungränserna. En effektivare indelning 

kan åstadkommas genom frivillig samverkan mellan kommunerna. En annan möjlighet är 

genom lagstiftning. 

Inom Sverige har pågått och pågår en mängd olika samverkansprojekt. För närvarande pågår 

många projekt i Skåne där förutsättningarna för samverkan är mycket goda med många 

kommuner, tätbefolkat och korta avstånd. 

Naturligtvis finns det betydande stordriftsfördelar i VA-verksamheten. Det anses från vissa 

håll att ett befolkningsunderlag på minst 50 000 invånare bör finnas för att kunna bedriva en 

rationell VA-verksamhet som kan uppfylla framtidens allt hårdare krav från abonnenter och 

myndigheter. 

4(21)

122 

2.1 Drivkrafter för samverkan 

De viktigaste drivkrafterna för samverkan är: 

Kompetensförsörjning 

En mycket stor del av personalen inom svenska VA-verk är födda på 1940-talet. Därför måste 

ett stort antal personer rekryteras de närmsta åren för att ersätta pensionsavgångar. Eftersom 

det är konkurrens om unga välutbildade personer måste verken framstå som en attraktiv 

arbetsgivare med goda utvecklingsmöjligheter för den enskilde. Detta är lättare att 

åstadkomma i en större organisation. 

Ökade krav från huvudmän och abonnenter 

De politiska företrädarna i kommunerna ställer allt högre krav på VA-verksamheten. 

Abonnenterna har svårt att förstå och acceptera varför de skall betala högre avgifter för 

samma tjänst än vad man gör i grannkommunen. Skillnaden i VA-taxa är ofattbart stor i 

Sverige. För ett normalt småhus var skillnaden 2009 dryga 3,5 ggr mellan Sveriges billigaste 

kommun (Botkyrka) och den dyraste (Lessebo). 

Stordriftsfördelar 

Det finns ett ganska klart samband mellan VA-taxans storlek och antal kommuninvånare på så 

sätt att ju högre invånarantal ju lägre VA-taxa. Självklart är det många andra parametrar som 

också påverkar kostnaden såsom behovet av nyinvesteringar, befolkningstäthet, antal tätorter, 

geologi mm. 

Komparativ konkurrens 

Eftersom VA-verksamhet är ett s.k. naturligt monopol utan möjlighet till reell konkurrens kan 

i någon mån komparativ konkurrens uppväga denna brist. Komparativ konkurrens innebär att 

man jämför sin verksamhet med grannkommuner eller andra utvalda kommuner. Man 

behöver inte endast jämföra VA-taxan utan också olika, både ekonomiska och tekniska, s.k. 

nyckeltal för verksamheten. Om detta görs på ett systematiskt sätt genom att man tar lärdom 

av ”bäst i klassen” kallas det för benchmarking. Svenskt Vatten har genom det webbaserade 

statistiksystemet VASS underlättat att få till stånd komparativ konkurrens. I kapitel 3 

redovisas några enkla nyckeltal för Färgelanda, Munkedal och Uddevalla. 

 

Stora investeringskrav 

De flesta samverkansorganisationer för vatten och avlopp i Sverige är bildade i samband med 

att stora investeringar måste göras i vattenverk, avloppsreningsverk m.m. Därför är många 

samverkansorganisationer gamla och flera bildades vid ny- eller utbyggnad av 

avloppsreningsverk på 1970-talet. 

EU:s ramdirektiv 

I EU har bestämts genom ett särskilt ramdirektiv för vatten att vattenvården skall 

administreras enligt vattnets avrinningsområden utan hänsyn taget till administrativa gränser. 

Därför är nu Sverige indelat i 5 vattendistrikt och vattenmyndigheter för administrationen har 

byggts upp. De 5 vattendistrikten är sedan uppdelade i ett stort antal mindre 

avrinningsområden. Målsättningen är att alla avrinningsområden skall uppvisa god ekologisk 

vattenkvalité. I sådana vattenområden som har lägre kvalité skall åtgärder vidtas utan hänsyn 

taget till kommungränser. För närvarande pågår statusbedömningen av vattenområdena. 

Lag om allmänna vattentjänster 

Den nya VA-lagen, lagen om allmänna vattentjänster, trädde i kraft 1 januari, 2007. Enligt 

lagen skall kommuner eller kommunala bolag vara huvudmän för VA-verksamheten. Vidare 

kan en kommun även bedriva VA-verksamhet i annan kommun utan att komma i konflikt 

med den s.k. lokaliseringsprincipen i kommunallagen. Denna verksamhet skall då bedrivas på 

5(21)

123 

affärsmässiga villkor utan hänsyn tagen till självkostnadsprincipen som gäller för ordinarie 

VA-verksamhet. Vattentjänstlagen och förarbetena till denna betonar att samverkan är ett 

viktigt verktyg för att effektivisera vatten och avloppsverksamheten. Citat ur betänkandet 

”Allmänna vattentjänster” (SOU 2004:64) som föregick propositionen om den nya lagen: 

”Som redan framhållits finns det goda skäl för en utveckling mot ökad regionalisering med 

större och färre nationella VA-företag. Regional samverkan mellan kommunala VA-företag 

kan främja en sådan utveckling. Dessutom behöver framförallt mindre kommuner samarbeta 

med andra för att komma med i ett större sammanhang där de kan komma åt 

specialkompetens som de själva inte har underlag för att bygga upp och där det även i övrigt 

finns utrymme och praktiska möjligheter för effektivisering genom samordning av resurser 

och drift i större skala.” 

”Samarbetet kan etableras i såväl privaträttsliga som offentligrättsliga former”. 

”Kommunal samverkan genom en privaträttslig juridisk person sker vanligtvis i ett 

aktiebolag. Denna bolagsform anses vara ändamålsenlig för drift av sådan kommunal 

affärsverksamhet som vatten och avloppsverk.” 

”Kommunal samverkan i offentligrättslig form kan ske genom en gemensam nämnd eller i ett 

kommunalförbund.” 

”Gemensam nämnd utgör ingen ny juridisk person utan skall ingå i en av de samverkande 

kommunerna, ”värdkommunen”, som vilken annan nämnd som helst.” 

”Kommunalförbundet är en offentligrättslig juridisk person med egen rättskapacitet.” 

”Kommunalförbundet kan organiseras antingen med fullmäktige och styrelse eller på ett 

enklare sätt med en förbundsdirektion. Direktionsmodellen dominerar bland nya förbund.” 

Ökade samhällskrav 

Framförallt inom dricksvattenproduktion blir kraven från myndigheter, för att säkerställa 

kvalitén, allt hårdare. Det senaste är att alla vattenproducenter måste uppfylla 

livsmedelslagstiftningens krav på riskanalyser. Detta är en tung börda för mindre 

vattenproducenter utan stora resurser. 

Utsläppskraven på våra avloppsreningsverk blir allt hårdare. Det krävs hög kompetens och 

tillräckliga resurser för att leva upp till dessa. Omhändertagande av avloppsslam är en fråga 

som ej har lösts på ett småskaligt sätt. I vårt närområde pågår en utredning om ett utnyttjande 

av slam för utvinning av biogas. 

 

Förändrat samhälle 

Det pågår en allmän förstärkning av den regionala nivån i vårt samhälle. I Skåne och i Västra 

Götaland har flera tidigare län och landsting slagits ihop till regioner som har betydligt mer 

kraft än de tidigare organen. Den s.k. ”Ansvarsutredningen” som letts av Mats Svegfors har 

föreslagit en ny struktur av den primärkommunala nivån, dvs. kommuner och landsting. 

Utredningen lämnade sitt betänkande i februari 2007. 

I Danmark pågår kommunsammanslagningar så att varje kommun får ett befolkningsunderlag 

av minst 30 000 invånare. 

2.2 Motkrafter mot samverkan 

En förändring i form av ett regionalt samarbete ger upphov till att motkrafter till förändringen 

uppstår. Av olika skäl finns det alltid motståndare till förändringar. En del av dessa 

listas nedan. Erfarenheten säger att ofta är entusiasmen stor för samverkan i ett initialt skede. 

När det sedan så småningom blir dags att ta ställning blir motkrafterna allt tydligare och 

starkare. Ofta är de motkrafter som då uppkommer grundade i en oro för förändringar och inte 

rationellt betingade. För att överbrygga motkrafterna, säger erfarenheten, att det krävs ett 

tydligt starkt och professionellt ledarskap framförallt från politiskt håll men även från viktiga 

chefspersoner. Här nedan visas exempel på motkrafter som kan uppkomma i 

förändringsarbete: 

6(21)

124 

Generellt: 

VA-verksamhet är skyddad på olika sätt: naturligt monopol, liten marknadskonkurrens, 

avgiftsfinansierad (ej samma besparingstryck som skattefinansierad), liten kostnadspost i 

hushållsbudgeten 

Personal: 

all förändring ses som ett hot 

lågt förändringsintresse hos den befintliga personalen (40-talisterna) 

drömmen om att allt skall vara som det varit 

allt bortom kommungränsen är skrämmande territorium 

orättvisor i löner och förmåner 

Chefer: 

rädsla för att få mindre att säga till om 

rädsla att inte räcka till 

ingen annan än jag förstår våra speciella problem 

tänk om någon annan förstör det jag byggt upp 

vem kommer att bli chef 

beslutsvägar blir krångligare 

Kommunpolitiker: 

organisationen blir så stor och stark att vi tappar möjligheten att påverka 

storebrorskomplex hos de mindre kommunerna 

utanför kommungränsen råder djungelns lag 

demokratin i fara genom stort avstånd mellan medborgare och beslutsfattare 

kommer någon annan att tjäna mer än vi på det här 

bolag ska vi inte ha 

2.3 Samverkansprojekt 

I Sverige har ett stort antal samverkansprojekt inom framförallt VA studerats de senaste åren. 

Några av dessa är: 

Hälsingland: Kommunerna Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Nordanstig, Ovan-åker och 

Söderhamn. Hudiksvall och Nordanstig samverkar genom gemensamt miljökontor. 

Bergslagen: Kommunerna Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora . Samverkan 

sker genom Kommunförbundet Bergslagens Kommunalteknik (VA, G/P, avfall) 

Siljan Vatten: Kommunerna Leksand, Mora, Orsa och Rättvik (kommunerna Leksand, 

Rättvik och Gagnef planerar för närvarande att bilda gemensam organisation för VA) 

Samverkan mellan Mora, Orsa och Älvdalen sker genom bolaget Nodava (VA och avfall). 

Österlen: Kommunerna Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad.. Samverkan sker genom 

gemensamt miljökontor. 

LuMa: Kommunerna Lund och Malmö. Samverkan sker genom Kommunalförbundet 

VA SYD (VA, avfall) 

Skåne Nordväst: Kommunerna Bjuv, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, 

Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga . Samverkan mellan Båstad, H-borg, Landskrona, 

Svalöv, Åstorp och Bjuv genom bolaget NSVA AB (VA) 

Gästrike Vatten: Kommunerna Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby. 

Samverkan genom bolag sedan maj 2008 (VA). 

7(21)

125 

Gemensamt för dessa och andra projekt är att inga stora kostnadsbesparingar uppnås på kort 

sikt. De stora vinsterna kommer på lång sikt. Detta är en viktig anledning till att så få 

samverkansprojekt har blivit verklighet. 

I Sverige finns ett stort antal organisationer som bedriver delar av VA-verksamheten i 

samverkan mellan kommuner. Bland dessa kan nämnas: 

Kommunalförbundet Norrvatten (norra Stor-Stockholm) som bildades redan 1927 

Sydvatten AB i Skåne 

Skaraborgs vattenverksförbund 

Käppalaförbundet (norra Stor-Stockholm) 

SYVAB (Sydvästra Stockholmsregionens VA-verksaktiebolag) 

GRYAAB (Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag) 

Det som är värt att observera är att samtliga VA-organisationer för hela eller delar av VAverksamheten 

måste betraktas som lyckade. Ett bevis för detta är att ingen organisation har 

lagts ned genom att kommunerna återtagit ansvaret för verksamheten. 

Inom VA-området finns för närvarande följande organisationer i Sverige som är huvudman 

och bedriver fullständigt vatten och avlopp i mer än en kommun. 

Namn Org.form Deltagande kommuner 

Roslagsvatten AB 

Stockholm Vatten AB 

MittSverige Vatten AB 

Bergslagens Kommunalteknik 

Norra Västmanlands 

Kommunalteknikförbund 

Koncern med ett 

gemensamt driftbolag och 

ett dotterbolag för varje 

kommun 

AB (bildat genom fusionering) 

Koncern med ett bolag för 

varje kommun som tillsammans 

äger ett driftbolag 

Kommunalförbund 

Kommunalförbund 

Tabell 1: Huvudmän för vatten och avlopp i mer än en kommun 

Vaxholm, Österåker, 

Knivsta, Vallentuna 

Stockholm, Huddinge 

Sundsvall, Timrå, Nordanstig 

Hällefors, Lindesberg, 

Ljusnarsberg, Nora 

Fagersta, Norberg 

2.4 Samverkanstrappan 

En ofta använd modell för samverkansarbete är den s.k. samverkanstrappan: 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

Fig.1 Modell för samverkansprocessen 

8(21)

126 

De olika stegen i trappan betyder: 

0 – ingen samverkan 

1 – erfarenhetsutbyte 

2 – utbyte av resurser 

3 – gemensam upphandling 

4 – specialisering/arbetsuppdelning 

5 – gemensam organisation, fusion 

Trappan illustrerar att det bästa sättet att nå en god samverkan är att ta trappan i lagom stora 

steg. Det är svårare att gå uppför trappan i bara ett kliv. De flesta kommuner anser att de har 

tagit något eller några steg i trappan när det gäller VA-samverkan med grannkommuner. 

Vid våra diskussioner i Färgelanda, Munkedal och Uddevalla anser vi att samarbetet befinner 

sig på steg 1 eller i vissa avseenden på steg 2. Vissa steg kan vara svåra att genomföra p.g.a. 

kompetens och arbetsförhållanden vid dessa tillfällen kan det bli aktuellt med större kliv. 

Det sista steget (fusion) är svårt att uppnå spontant – all erfarenhet från samverkansarbete 

säger att det krävs ett starkt ägarengagemang för att komma ända upp i trappan. 

3. Nulägesbeskrivning 

En del grundläggande data för kommunerna framgår av nedanstående tabell: 

antal anslutna 

antal invånare 

2: kvartalet 2010 

antal invånare 

09-12-31 

personer VA 

09-12-31 

yta 

(km 2 ) 

befolkn.- 

täthet 

(pers/km 2 ) 

Färgelanda 6 681 6 691 4 991 593 11 

Munkedal 10 225 10 170 7 628 638 16 

Uddevalla 51 840 51 186 39 069 642 80 

Summa 68 746 68 047 51 688 1 873 107 

Tabell 2: Grundläggande data för kommunerna (kommunfakta 2010) 

OBS. Antalet anslutna personer i Munkedals kommun har beräknats efter en given schablon. 

Färgelanda har minskat sin befolkning med ca 5 % under den senaste 10-årsperioden. De 

senaste åren minskat befolkningen med ca 0,4 % per år. 

Under senaste 10-årsperioden har Munkedal minskat sin befolkning med knappa 3 %. De 

senaste åren har befolkningen minskat med ca 0,4 % per år. 

Uddevalla i sin tur har haft en befolkningsökning under samma tidsperiod på dryga 5 % varav 

ökningen de senaste åren legat på 0,5 % per år. 

3.1 Organisation 

Färgelanda 

I Färgelanda kommun är VA-verksamheten organiserad i kommunen regi och den styrs via 

Kommunstyrelsen och dess driftsorganisation Servicesektorn / VA – renhållningsenheten. 

Under sektorns ansvar ligger även verksamheterna: 

ekonomi/administration/personal/kommunikationer 

teknik och arbetsmarknad 

plan – och bygg 

kost- och städ 

Totalt arbetar ca 100 (60 årsarbetare) personer under sektorns ansvarsområde varav 5 inom 

VA-verksamhet. Budgeten för VA-verksamheten låg på 11 miljoner 2009. 

9(21)

127 

Munkedal 

I Munkedal ansvarar samhällsbyggnadsförvaltningen för VA, gata och park samt miljö. 

Förvaltningen lyder under Kommunstyrelsen. 

Förvaltningen har avdelningar för: 

VA 

gata & park 

Samhällsbyggnadsförvaltningen har ca 25 årsarbetare varav 9 arbetar i VA-verksamheten. 

Budgeten för VA-verksamheten låg på 17,4 miljoner 2009. 

Uddevalla 

I Uddevalla ligger VA-verksamheten organiserad under Tekniska nämnden och dess 

förvaltning Tekniska kontoret. VA-avdelningen har idag 48 anställda med en budget på ca 81 

miljoner 2010. Totalt arbetar drygt 250 personer inom Tekniska kontoret. 

Tekniska kontoret har i övrigt avdelningar för: 

administration 

gatu-och parkverksamhet 

mark-och exploatering 

fastigheter 

3.2 Teknik 

Vatten 

Ytvattenverk Grundvatten 

verk (varav 

med konstgjord 

infiltration) 

Trycksteg. 

stationer 

Ledningslängd 

vatten 

(km) 

Reservoarer Vatten- 

Läckor 

2009 

Färgelanda 0 8 5 72 5 9 

Munkedal 0 6 6 138 5 8 

Uddevalla 2 4 22 299 14 56 

Summa 2 18 33 509 24 73 

Tabell 3: Basdata för infrastrukturen för vatten 2009 

Som framgår av ovanstående tabell är grundvatten det vanligast förekommande i 

kommunerna. 

I Färgelanda kommun finns vissa vattenförsörjningsproblem främst i delområdet Stigen både 

med kvantitet och kvalitet. I de båda övriga kommunerna finns i nuläget inte dessa 

bekymmer. 

Produktion vatten m 3 Deb. Vatten i kommunen m 3 

Färgelanda 339 465 250 043 

Munkedal 540 281 431 318 

Uddevalla 4 399 788 3 097 062 

Summa 5 279 534 3 778 423 

Tabell 4: Kvantiteter för vattendistribution i kommunerna enligt VASS 2009. 

Jämför tabellerna 7 och 8 med kommentarer överst sid 12. 

10(21)


Avlopp 

Ledn. 

längd 

spillvatten 

Ledn. längd 

kombinerad 

Ledn. 

längd 

dagvatten 

Spillvatten 

pumpstationer 

Reningsverk > 2 000 pe 

Färgelanda 67 km 2 km 38 km 19 st 6 st 2 st 

Munkedal 116 km Uppgift 61 km 28 st 4 st 2 st 

saknas 

Uddevalla 234 km 6 km 183 km 108 st 6 st 2 st 

Summa 417 8 282 155 16 6 

Tabell 5: Basdata för avlopp i kommunerna 2009 

De stora avloppsreningsverken (Skansverket) har krav på kvävereduktion. 

Renat avloppsvatten m3 Ovidkommande vatten m 3 

Färgelanda 609 884 271 981 

Munkedal 1 057 475 200 000 se kommentar 

Uddevalla 6 684 000 3 035 140 

Summa 8 351 359 3 507 121 

Tabell 6: Kvantiteter för avloppsreningen enligt VASS 2009. 

Kommentar: I Munkedal är det bara fastigheter med enbart avlopp som betalar fast avgift 

Nyckeltal 

Befolkn.- 

täthet 

pers/km 2 

Nt 205 Nt 210 Nt 101 Nt 103 Nt 104 

Vatten- Spillv.- Specifik Sålt/ 

ledn/meter/ ledn/ deb.vatten- levererat 

ansluten ansluten förbrukn vatten % 

Sålt 

avlopp/ 

beh.avlopp 

% 

person l/persondygn 

Färgelanda 11 13,42 9,49 99,82 73,66 43,13 

Munkedal 16 27,90 20,42 154,92 79,83 40,80 

Uddevalla 80 7,65 5,91 217,18 70,39 45,41 

Summa/mv 36 16,32 11,94 157,31 71,79 43,11 

Tabell 7: Nyckeltal för VA-verksamheten 

Nedan följer en jämförelse av nyckeltalen med medelvärdena i Sverige för kommuner av 

samma storlek. 

Invånare 

antal 1000- 

tal 

Nt 205 Nt 210 Nt 101 Nt 103 Nt 104 

Vattenledn/ Spillvatten- Specifik Sålt/levererat 

ansluten ledning/meter/ deb.vatten- vatten % 

Sålt avlopp/ 

beh.avlopp 

% 

ansluten förbrukn l/pd 

0 – 10 000 18,7 15,2 205,6 72,4 44,6 

50 – 100 000 8,9 7,4 219,5 78,4 59,5 

Tabell 8: genomsnittliga nyckeltal i olika kommunstorlekar i Sverige 2009 

11(21)

129 

I tabell 7 är de nyckeltal som är ”sämre” än landets medelvärde för motsvarande 

kommunstorlek markerade med blå färg. Munkedal har betydligt mer ledningsnät per ansluten 

både vad gäller vatten och spillvattenledningar. Detta tyder på att det finns mycket 

överföringsledningar i kommunen. I Uddevalla har man en förhållandevis låg andel debiterat 

vatten, svinn och egenförbrukning är sådeles högre än i jämförbara kommuner. Detta kan 

tydas så att vattenledningsnätet är sämre än i genomsnitt. Andelen ovidkommande vatten är 

hög i alla kommuner vilket tyder på att mycket dag- och dräneringsvatten leds till 

avloppsreningsverken. 

IT-system 

De viktigaste IT-systemen som kommunerna för närvarande använder framgår av 

nedanstående tabell: 

Driftövervakning 

Kartverk/GIS Kundtjänst 

Fakturering 

Ekonomisystem 

Personalsystem 

Färgelanda VA Operatör VA-banken Winsam VA Agresso Bluegarden 

Munkedal VA Operatör Geosecma Future Aditro E 

Companion 

Uddevalla IGSS GIS/Geosecma EMS Economa A+ Bluegarden 

Tabell 9: de vanligaste använda IT-systemen i kommunerna. 

3.3 Personal 

Den befintliga personalen i kommunerna framgår av nedanstående tabell. Som årsarbetare 

räknas av kommunen/kommunalt bolag anställd personal som arbetar helt eller delvis med 

VA. Om anställningen är delad med annan verksamhet uppskattas andelen som är VA och 

summeras med andra liknande befattningar. 

Årsarb VA 

personer 

Varav driftpersonal 

Varav 55 + 

Andel av 

personalen 

55 + % 

Färgelanda 6 5 3 50 1 

Munkedal 9 7 4 44 2 

Uddevalla 46 34 15 33 3 

Summa 61 46 22 36 6 

Tabell 10: Befintlig VA-personal i kommunerna 2010. 

Beredskap 

VA personal 

Av tabellen ovan framgår att 22 av personalstyrkan kommer att gå i pension under de närmsta 

10 åren (36 %). Någon övertalighetsproblematik lär inte uppkomma i samband med bildandet 

av en ny organisation utan snarare lär ett arbete med rekrytering av nya medarbetare bli 

utmaningen. 

Personaltätheten är ett trubbigt nyckeltal för effektivitetsjämförelser eftersom nyckeltalet 

beror mycket på hur stor andel kommunen gör i egen regi respektive köper av tjänsteföretag 

och entreprenörer. En annan parameter som påverkar personaltätheten är om kommunerna har 

”fullständig” VA-verksamhet med hela kedjan från råvatten till recipient i egen regi. I andra 

kommuner, speciellt i storstadsområden, är det vanligt att delar av verksamheten köps av 

någon regional organisation. Våra kommuners personaltäthet avviker inte från övriga 

kommuner i samma storlek. 

12(21)

130 

3.4 Ekonomi 

Viktiga ekonomiska basdata för VA-verksamheterna i kommunerna 2009 framgår i tabellen 

nedan 

Tot. Avskriv- Ränte- Drifts- Total Resultat 

intäkter tkr ningar tkr kostn tkr kostn tkr kostnad tkr 

Färgelanda 10 874 1 820 1 601 7 194 10 615 259 

Munkedal 17 555 3 749 2 477 12 059 18 285 - 731 

Uddevalla 97 285 12 776 7 041 75 884 95 701 1 585 

Summa 125 714 18 345 11 119 95 137 124 601 1 113 

Tabell 11: Ekonomiska basdata från kommunernas årsredovisning 2009. 

Kap.kostn/ 

tot.kostn 

% 

Resultat 

utjämn.fond 

mkr 

Investering 

2009 

mkr 

Bokfört 

värde1/1- 

09 mkr 

Investeringsbudget 

2010 

mkr 

Investerings 

budget 

2011 mkr 

Färgelanda 26 3,0 58 1,6 2,0 5,9 

Munkedal 27,5 0 72 11,6 8,1 9,7 

Uddevalla 30,2 0 165 81,9 148,8 129,0 

Summa 27,9 mv 3,0 295 95,1 158,9 144,6 

Tabell 12: Ekonomiska basdata för kommunernas VA 2009 

Utifrån ovanstående siffror kan följande intressanta nyckeltal utläsas: 

Total kostnad/ 

ansluten kr 


såld m 3 kr 

Driftskostnad/ 

ansluten kr 


såld m 3 kr 

Färgelanda 2 126,83 43,80 1 441,39 29,68 

Munkedal 2 397,09 42,39 1 580,89 27,96 

Uddevalla 2 449,53 30,90 1 942,31 24,50 

Summa/mv 2 324,48 39,03 1 654,86 27,38 

Tabell 13: Ekonomiska nyckeltal för VA-verksamheten 2009 

Invånare antal 

1 000-tal 


ansluten kr 


såld m 3 kr 


ansluten kr 


såld m 3 kr 

0-10 2 388,39 34,50 1 658,81 24,22 

50-100 1 683,59 21,65 1 261,09 16,24 

Tabell 14: Ekonomiska nyckeltal i genomsnitt i Sverige 2009 

Färgelanda är den enda av kommunerna som har lägre kostnad/ansluten än genomsnittet för 

kommuner i motsvarande storlek. Övriga två kommuner har högre kostnad för motsvarande 

tjänst. Alla övriga värden är högre i våra kommuner än i jämförbara kommuner. Ingen av 

kommunerna har hög andel industriförbrukning av vatten. 

13(21)

131 

3.5 Taxa 

Taxan möter alltid ett stort intresse även om det är ett nyckeltal som måste användas med stor 

försiktighet eftersom stora olikheter finns inom kommunerna när det gäller: 

Kommunstruktur (många verksamhetsområden och gles befolkning medför högre taxa) 

Industriförbrukningens storlek 

Redovisningsmetoder 

Fördelning av OH-kostnader 

Topografi och markförhållanden 

m.m. 

Kostnad 

Typhus A 

2009 kr/år 

Rangordning. 

Kostnad 

Typhus A 

2005 kr/år 

Botkyrka 2 370 1 2 055 15 

billigast 

Vägt mv 6 069 5 151 18 

0-10 000 

Färgelanda 7 114 262 6 087 17 

Munkedal 7 380 274 6 588 12 

Vägt mv 4 540 3 726 22 

50 –10 000 

Uddevalla 5 949 192 5 000 19 

Lessebo dyrast 8 382 7 860 7 

Förändring 

2005-2009 

% 

Tabell 17: VA-taxor för typhus A (normalt småhus med en förbrukning på 150 m 3 per år. 

Alla våra tre kommuner har högre kostnader än motsvarande kommunstorlekar. 

För en lägenhet i typhus B, som är ett flerfamiljshus bestående av 15 lägenheter och en 

samman lagd förbrukning av 2 000 m 3 , ser den årliga avgiften ut enligt nedan: 

Kostnad per 

lägenhet i 

typhus B 2010 

kr/år 

Rangordning 

Kostnad per 

lägenhet i 

typhus B 2005 

kr/år 

Huddinge 1 369 1 1 095 25 

billigast 

Vägt mv 4 013 3 406 18 

0 – 10 000 

Färgelanda 5 353 284 4 671 15 

Munkedal 5 300 282 5 132 3 

Vägt mv 2 970 2 513 18 

50-100 000 

Uddevalla 4 104 186 3 232 27 

Jokkmokk 

dyrast 

6 153 290 5 970 3 

Tabell 18: VA-taxor för typhus B 

Förändring 

2005-2010 

% 

Alla tre kommunerna har en kostnad som är högre för typhus B än landets medelvärde för 

kommuner i samma storleksklass. 

14(21)

132 

4. Förutsättningar för samverkan inom VA i Färgelanda, Munkedal och 

Uddevalla. 

Mycket talar för att tidpunkten för att arbeta med fördjupad samverkan är lämplig. Många av 

den befintliga personalen kommer inom kort att lämna sina befattningar på grund av 

ålderspension. Alla kommuner står dessutom inför större kostnadskrävande investeringar i 

VA-verksamheten vilket kan lösas effektivare och billigare genom samverkan mellan oss. Det 

finns ett gemensamt intresse av att säkra vattenförsörjning och avloppshantering i 

kommunerna i ett längre perspektiv. Allt detta talar för en samverkan i våra kommuner. 

Inom VA-Sverige pågår för närvarande en diskussion om storleken på framtidens huvudmän. 

Starka krafter anser att ett underlag av minst 50 000 invånare behövs för att bedriva en 

effektiv VA-verksamhet i framtiden. 

I kapitel 2.1 redogörs för trenden som råder i dagens svenska samhälle med en förstärkning av 

den regionala nivån. 

Den regionbildning som våra kommuner representerar har nästan 70 000 invånare som 

underlag. Geografiskt sett är regionen ganska homogen med ett längsta avstånd på ca 6,5 mil. 

En lyckad organisation för VA-samverkan kan intressera ytterligare närliggande kommuner 

att ansluta sig. 

Ett förväntat personalförsörjningsbehov med nyckelpersoner som går i pension ökar trycket 

för samverkanslösningar inom VA-verksamheten i våra kommuner. 

I arbete med samverkansprojekt visar erfarenheten att det är en fördel om de ingående 

aktörerna är ungefär lika starka. Så är i sig inte fallet här eftersom en av kommunerna är 

betydligt större än de två övriga. Samtidigt är det ju detta som ger förutsättningen för att 

bygga en för framtiden fungerande verksamhet. Vi tror att risken för att en känsla av 

”storebrorskomplex” uppkommer liten eftersom vi behöver varandra för att lyckas i vårt 

uppsåt att bli en spännande och attraktiv spelare i regionen som kan attrahera nya medarbetare 

och utveckla ny teknik. 

4.1 Kompetensförsörjning 

För närvarande arbetar 61 årsarbetare med vatten och avlopp i våra tre kommuner. Av dessa 

kommer 22 (36 %) att pensioneras under den närmaste 10-årsperioden. Ett antal 

nyckelbefattningar bland tjänstemännen är eller kommer inom kort bli vakanta. Av 

ovanstående kan vi konstatera att en väl fungerande kompetensförsörjning är en kritisk faktor 

för att verksamheterna skall fungera väl. Rekryteringsläget bedöms vara relativt bra för 

medarbetare ”på fältet” men betydligt svårare för ingenjörer och chefer. 

Självklart medför bildandet av en större organisation att rekrytering av nya medarbetare 

underlättas samt att kommunerna får bättre tillgång till spetskompetenser. Beroendet av 

konsulter kommer därför avsevärt att minska. 

4.2 VA-verksamhetens integration med andra verksamheter 

Vertikal integration (innebär samverkan med andra fackområden inom samma geografiska 

område) 

Horisontal integration (samverkan inom samma fackområde inom ett större geografiskt 

område) 

Tankegången i detta dokument är att en längre gående horisontal integration genomförs. Det 

är oundvikligt att en ökad horisontell integration medför att den vertikala integrationen 

försämras. Det är mycket viktigt att denna samverkan görs på ett klokt sätt så att försämringen 

minimeras. 

15(21)

133 

Samhällsbyggnad 

Framförallt VA-verksamheten är en mycket viktig beståndsdel i samhällsbyggnadsprocessen. 

Vid nya exploateringsområden, där utredning visar att VA-försörjningen bäst löses genom 

utvidgning av den allmänna anläggningen, är ofta planeringen av VA-ledningar och verk 

avgörande för en klok och ekonomisk exploatering. Representanter för VA-organisationen 

måste därför beredas möjlighet att vara en aktiv aktör i planprocessen. Detta underlättas 

naturligtvis om det finns närhet mellan aktörerna på ett konkret och även abstrakt plan. 

I våra kommuner har ingen för närvarande en integrerad förvaltning för samhällsbyggandet. 

En sådan förvaltning medför andra nackdelar varför varje kommun måste finna sin optimala 

organisation beroende av de speciella förutsättningar som råder. 

En gemensam organisation för VA i våra tre kommuner medför att medverkandet i respektive 

kommuns samhällsbyggnadsprocess måste beaktas noga vid uppbyggnad av organisation och 

dimensionering. Om detta görs på ett klokt sätt behöver försämringen av samarbetet inte bli 

påtaglig. 

Drift, underhåll och byggande av ledningsnät 

Drift, underhåll och byggande av ledningsnät är av tradition starkt integrerat med väghållning 

i Sveriges kommuner. Det gäller särskilt för beredskapen där samma personal ofta svarar för 

akuta åtgärder på ledningsnät, gator, vägar och parker. 

I våra kommuner är den tekniska verksamheten organiserad enligt ovan. Mindre arbeten som 

serviser, reparationer o dylikt utförs i alla kommunerna under förutsättning att det finns lediga 

resurser. 

En gemensam organisation för VA i kommunerna ändrar givetvis på förutsättningarna för 

detta. Det mest naturliga i ett sådant läge är att integrationen med väghållning bryts och att 

drift och underhåll av ledningar sköts av ”VA-folk” både under ordinarie arbetstid och under 

beredskapstid. Den minskade volymen för personalen får kompenseras med ett större 

geografiskt område utan hänsyn taget till kommungränser. Detta medför en ökad 

specialisering vilken kan medföra en del fördelar genom kompetenshöjning. En sådan 

specialisering medför att kvarvarande organisation som skall svara för väghållningen får 

nackdelar genom lägre volymer utan möjlighet till kompensation genom horisontell 

integration. 

Detaljerna om detta måste klaras ut i den föreslagna genomförandeutredningen. 

I samverkansorganisationen bör inte finnas några stora egna resurser för byggande av VAledningar 

inom nyexploateringsområden. Inom detta område finns inom regionen en 

fungerande marknad bestående av privata entreprenörer som kan utnyttjas för att ta toppar av 

denna ofta ojämna arbetsvolym. Bemanning för byggande av serviser, mindre projekt, 

sanerings- och förnyelsearbeten skall anpassas efter ekonomiska resurser och behov. 

Kundtjänst 

I våra kommuner sker samarbete om felanmälan o dyl. mellan de olika verksamheterna som 

ingår inom: väghållning, parkskötsel, renhållning och VA. I Färgelanda och Uddevalla sker 

faktureringen internt medan Munkedal köper faktureringen via företaget Rambo. Det bör 

påpekas att renhållningen i Uddevalla numera ingår som en del i det kommunala bolaget 

Uddevalla Energi. Naturligtvis påverkas väghållning och parkskötsel i Färgelanda och 

Munkedal om VA bryts ut och läggs i en separat organisation. De nackdelar som uppkommer 

för dessa verksamheter måste kompenseras genom att det uppkommer fördelar, totalt sett, 

som överväger. 

16(21)

134 

4.3 Ekonomi 

Kostnadsutvecklingen inom VA-verksamheten i Sverige har under de senaste decennierna i 

stort följt inflationen. 

Kostnadsökningen som medelvärde i landet för typhus A har varit 32 % i fast penningvärde 

mellan 2001 - 2010. 

Under samma tidsperiod har kostnadsutvecklingen i våra kommuner varit högre i Färgelanda 

och Uddevalla medan Munkedals kostnadsutveckling har varit lägre än medelvärdet i landet. 

Forskning som bedrivits vid Ekonomihögskolan i Lund har visat att produktivitetsutvecklingen 

inom VA-området är lägre än den för t.ex. väghållning. Detta beror på den 

olikhet som finns i finansieringen, där väghållning är skattefinansierad och VA-verksamhet är 

taxefinansierad. Väghållning, och även parkskötsel, får konkurrera med de prioriterade 

områdena barn, skola och omsorg. Denna konkurrens har lett till att man fått klara sin 

verksamhet med betydligt lägre resurser som i sin tur har tvingat fram effektiviseringar. 

Liknande utveckling finns inte inom VA-området beroende på att finansieringen är ordnad 

och om det erfordras, görs en taxehöjning. 

Förutsättningarna att driva en effektiv VA-verksamhet är relativt goda i våra kommuner. 

Kommunerna är relativt tätt befolkade, har hyfsad kvalitet och relativt god kvantitet av 

råvatten och stark recipient (Skagerack) för avloppsutsläpp. Det finns nackdelar i topografi 

och markbeskaffenhet som gör att ny- och ombyggnationer kräver mer insatser i form av fler 

pump- och tryckstegringsstationer för att få vattenoch avloppsleveranserna att fungera väl. 

Enligt vår mening finns det en betydande rationaliseringspotential inom kommunerna. Vi kan 

också säkerställa goda vattenoch avloppsleveranser genom en samverkan kommunerna 

emellan. Ett samgående inom VA ger en möjlighet till en nystart som ofta kan vara främjande 

för effektiviteten. 

5. Samverkansorganisation Färgelanda, Munkedal och Uddevalla VA 

5.1 Vision 

Det är viktigt att man i allt förändringsarbete har en vision som, om möjligt alla, kan samlas 

kring. En vision skall vara ett mål som ligger långt fram i tiden. I vissa fall är visionen svår 

eller till och med omöjlig att uppnå (Jfr Vägverkets nollvision om trafikdödade). Det är ändå 

viktigt att formulera en vision. En gemensamt beslutad vision innebär att alla aktörer skall 

vidta åtgärder som bidrar till visionens uppfyllelse. Åtgärderna kan utgöras av små steg men 

alla steg måste tas i rätt riktning. Inga åtgärder som motverkar visionens uppfyllelse får 

vidtas. Ett förslag till vision redovisas nedan: 

FMU Vatten bildas för att ansvara för VA-verksamheten i kommunerna Färgelanda, 

Munkedal och Uddevalla. 

FMU Vatten upplevs som en attraktiv arbetsgivare vilket medför att många unga 

välutbildade kan rekryteras. 

Samverkansorganisationen blir en förebild för ett lyckat regionalt samarbete där 

stordriftsfördelar tas tillvara utan att försämra den lokala förankringen i resp. kommun. 

FMU Vatten är en fullständig VA-organisation med alla erforderliga kompetenser inom 

organisationen. 

Driftkontor finns i anslutning till de större verken i respektive kommuner. 

Flera närliggande kommuner kommer med som delägare efter ett antal år. 

17(21)

135 

Fortsatt arbete 

En s.k. genomförandeutredning är nästa steg i samverkansprocessen. Den utredningen får ge 

underlag för framtida organisationsform för FMU Vatten samt för den gemensamma 

driftorganisationen. 

Organisationsuppbyggnaden kan ske antingen i bolagsform, genom bildandet av ett 

kommunalförbund eller genom en gemensam nämndsorganisation i våra inblandade 

kommuner. 

5.5 Jämförelse av associationsform 

Här visas skillnader i olika viktiga avseenden mellan en koncernorganisation i 

aktiebolagsform och ett kommunalförbund. Se även bilaga 1 FMU samverkan VA. 

Värdering 

I bolaget behövs ingen exakt värdering av anläggningstillgångarna varken vid inträde eller 

utträde ur bolaget. Kapitalkostnaderna för anläggningstillgångarnas värde drabbar ju endast 

det egna VA-kollektivet och påverkar därmed endast den egna taxan. Det vanliga är att 

anläggningstillgångarna överlåts till det bokförda värdet. Om värderingen sätts högre kan 

detta medföra problem i fördelningen av detta övervärde mellan VA-kollektiv och 

skattekollektiv. 

Anläggningstillgångarna inom VA måste värderas på ett objektivt och korrekt sätt eftersom 

dessa skall ingå i det gemensamma bolaget. 

I princip torde värderingsfrågorna hanteras på samma sätt i kommunalförbundet. 

Bestämmelser för hur detta skall göras vid inträde och utträde måste anges i förbundsordningen. 

Här måste även anges hur den löpande redovisningen skall ske i de olika 

resultatenheterna. Enligt kommunallagen ska varje kommuns andel i kommunalförbundets 

tillgångar och skulder anges. Därför behövs en översiktlig gemensam värdering av varje 

kommuns överlåtna anläggningstillgångar. I bolaget kan denna värdering därför göras 

betydligt enklare än i kommunalförbundet. 

När det gäller viktiga frågor som lokalt inflytande, huvudmannaskap, taxesättning och 

upphandling är de båda organisationerna likvärdiga. Observera att den nya organisationen inte 

utan vidare kan upphandla tjänster av kommunala intraprenörer inom markbyggnad utan detta 

måste ske efter upphandling enligt LOU. Under vissa bestämda förutsättningar enligt Teckalundantaget 

behöver inte myndigheter, kommuner och landsting tillämpa lagen om offentlig 

upphandling (LOU) när de köper varor eller tjänster. För den nya organisationen som är ett 

offentligt styrt organ gäller dock inte denna undantagsregel. 

Skatter 

Kommunalförbundet är befriat från skattskyldighet i likhet med en kommun. Organisationen 

är också redovisningsskyldig för moms vilket innebär att moms på inköpta varor och tjänster 

får kvittas mot utgående moms på VA-tjänster. 

Bolaget blir skattesubjekt. Med VA-lagstiftningens krav på icke vinstdrivande verksamhet, 

blir detta i realiteten inget problem. Eventuella tillfälliga överskott i verksamheten kan 

hanteras genom att överavskrivningar görs. 

Insyn och överklagande 

Principen om allmänna handlingars offentlighet gäller både för bolaget och för 

kommunalförbundet. 

Eftersom kommunalförbundet är en offentligrättslig organisation kan beslut överklagas 

genom laglighetsprövning i likhet med kommunernas beslut. 

Ett aktiebolags beslut går inte att överklaga förutom beslut om att inte utlämna allmän 

handling (sekretess). 

18(21)

136 

5.6 Tjänstemannaorganisation 

Moderbolaget i koncernen eller kommunalförbundet föreslås få en principiell utformning 

enligt nedan: 

Samverkansorganisationen föreslås organiseras i linjeavdelningar för drift av VA 

anläggningar, marknad och en avdelning för externa uppdrag. I stab föreslås en administrativ 

avdelning för ekonomi- och personalstöd mm samt en avdelning för 

planering/utredning/projektering. 

Den största avdelningen är naturligtvis drift av VA-anläggningar. Denna avdelning föreslås 

att i princip organiseras enligt följande: 

Avdelningen för VA-drift organiseras förslagsvis i sektioner för vattenproduktion, ledningsnät 

och avloppsrening. Dessa verksamheter består av olika professioner varför denna organisation 

ger möjlighet till djupare kompetens inom varje område. Dessutom är det viktigt ur 

hygieniska skäl att produktion av vatten, som är ett livsmedel, hålls avskilt så att ej personalen 

kommer i kontakt med avloppsvatten. 

Indelningen i driftområden inom resp. sektion görs på lämpligt sätt med hänsyn taget till 

driftställena och att resor för personalen inte blir alltför omfattande. Till en början kan det 

vara lämpligt att varje kommun utgör ett driftområde. 

Prioriterade arbetsuppgifter i en gemensam organisation 

De viktigaste arbetsuppgifterna när en gemensam driftorganisation har ”satt” sig och börjat 

fungera tror vi är följande: 

Utvecklingsfrågor: Representanter för kommunerna har uttryckt farhågor för att 

utvecklingsarbete inte prioriteras tillräckligt i dagens organisationer. Det finns helt enkelt inte 

resurser till detta utan vardagens problem tar över. På lång sikt är detta till stor skada för VAverksamheten 

men även för kommunernas samhällsbyggnad. 

Upprätta en strategi för att minska antalet vattenoch avloppsreningsverk genom byggande 

av överföringsledningar. Kostnaderna för drift av små verk ökar relativt sett mer än övriga 

delar inom VA-branschen. 

Utveckla ett gemensamt system för driftövervakning så att alla anläggningar i kommunerna 

är kompatibla. Det är förmodligen inte att nödvändigt med ett ständigt bemannat kontrollrum. 

Däremot bör personalen som är i beredskap kunna ”ta med kontrollrummet hem” genom 

uppkoppling via laptop i bostaden. All beredskapspersonal bör på sikt ha samma information 

och på sätt kunna arbeta i team trots att de befinner sig på olika adresser och på sätt 

åstadkomma en säkrare och effektivare VA-försörjning under icke arbetstid som ju är 76 % av 

tiden. 

Upprätta en strategi för att säkerställa vattenleveranser i den nya organisationen samt 

utveckla system för verksamhetsledning och kvalitetsstyrning för att bl.a. säkerställa att 

dricksvattenkvaliteten uppfyller myndigheternas krav. 

19(21)

137 

5.8 Fördelar med gemensam driftorganisation 

En långtgående samverkan genom bildande av en gemensam driftorganisation medför att de 

våra kommuner får en organisation som är skapad för att möta framtidens krav på svensk VAförsörjning 

enligt kap. 2. Bl.a. följande fördelar kan identifieras: 

FMU Vatten blir en stor och komplett aktör och därmed en stark aktör i regionen samtidigt 

som det blir ett föredöme för ett lyckat samarbete helt i linje med myndigheternas önskemål. 

Ökad kompetens för en allt komplexare verksamhet 

Framtidens VA-verksamhet kommer att ställa allt högre krav på huvudmännen genom 

påtryckningar från myndigheter och kunder. Hög medelålder på såväl driftspersonal som 

tjänstemän medför att många kommer att pensioneras de närmsta åren. Den nya 

organisationen blir en attraktiv arbetsgivare varför rekrytering av ny personal fungerar väl. 

Effektivitet (lägre kostnader) 

Oberoende av att det är ett monopolföretag krävs en effektiv förvaltning. Taxorna för VA 

utnyttjas ofta som jämförelse och mått på effektivitet. Gemensam VA-verksamhet innebär i 

regel lägre kostnader för abonnenterna genom stordriftsfördelar. Den fortsatta utredningen får 

ge svaren på hur stor kostnadsbesparing som skulle kunna åstadkommas i vårt fall. 

Ofta är de ekonomiska vinsterna med en samverkan ganska små på kort sikt. De stora 

vinsterna kommer på längre sikt när infrastrukturen i form av nya anläggningar skall förnyas 

och möjlighet därmed uppkommer att tänka i helt nya banor. 

Krav på helhetssyn enligt EU´s ramdirektiv 

Förändringar och erforderliga utredningar kan samordnas och utnyttjas på ett effektivare sätt. 

Samma synsätt på vattenvården råder i våra respektive kommuner. Gemensamma föreskrifter 

avseende tillrinningsområden, vattentäkter, recipienter blir avsevärt enklare. 

Regionala nivån förstärks i samhället 

En gemensam driftorganisation för vatten och avlopp ligger helt i linje med 

samhällsutvecklingen med en förstärkning av den regionala nivån. Färgelanda, Munkedal och 

Uddevalla kommuner har idag mycket gemensamt inom olika områden. Ett exempel på detta 

är gemensam lokaltidning med stor täckning i alla kommunerna. 

Leveranssäkerhet 

Genom sammanbyggnad av vissa närbelägna ledningsnät uppnås en större leveranssäkerhet. 

Erfarenheten från en kommun kan komma till nytta i en annan. 

Bättre miljö 

Miljöbelastningen på grund av en gemensam driftorganisation bör minska jämfört med 

nuläget genom bättre resurser och högre kompetens som medför effektivare processer. Även 

den inre miljön - arbetsmiljön blir bättre på grund av samma skäl vilket bidrar till bättre 

möjligheter att rekrytera eftertraktad personal. 

5.9 Nackdelar med gemensam driftorganisation 

De nackdelar som uppkommer vid bildandet av en gemensam driftorganisation är följande: 

Den vertikala integrationen försvagas: Alla kommuner har mer eller mindre utvecklad 

vertikal integration med andra tekniker inom resp. kommun. En utbrytning av VAverksamheten 

gör att detta samarbete försvagas och i stället förstärks det interkommunala 

samarbetet. Kostnaden för framförallt beredskapsorganisationen ökar för väghållning och 

parkverksamhet. Detta gäller i alla våra kommuner. 

20(21)

138 

Risk för att VA-verksamhetens inflytande i samhällsbyggnadsprocessen försvagas: 

Detta är en viktig del som måste beaktas i genomförandeutredningen. Här är det särskilt 

viktigt att metoder för att säkra VA-verksamhetens inflytande och skyldigheter i 

samhällsplaneringen skrivs in i aktieägar- och samarbetsavtal. 

Risk för att den regionala organisationen blir en ”stat i staten” med andra spelregler och 

dålig samverkan och låg samsyn med kommunerna. Detta kan leda till suboptimeringar. För 

att motverka detta krävs en aktiv och kompetent ägarstyrning som kan utövas bl.a. genom 

ägardirektiv. 

Närheten försvinner och mycket tid går till resor och samordnande sammanträden. 

Mera byråkrati eftersom organisationen blir större. 

Skadeverkningarna av ovan angivna nackdelar går att minimera genom att vara medveten om 

farorna. Vid upprättandet av detaljorganisationen kan mycket av nackdelarnas negativa 

inverkan minskas genom kloka lösningar. 

6. Slutord 

Vår förhoppning är att detta dokument med dess innehåll ska ge ett tillräckligt underlag för 

politiska beslut i våra kommuner om att gå vidare med en genomförandeutredning som ger 

förslag på organisationsformer för samverkansbildningen och för tjänstemannaorganisationen 

liksom för tidplan för genomförandet. Samma utredning får även ge förslag på följande 

frågeställningar. 

Organisationens juridiska form, bildande av organisationen 

Ägande- och ansvarsförhållanden 

Finansiering, ekonomi och budget 

Aktieägaravtal (konsortialavtal), samarbetsavtal, bolagsordningar m.m. 

Policies för eventuell utvidgning med flera kommuner 

Affärs/verksamhetsplan 

Detaljerad organisation och bemanning 

Gemensamma policies för personalfrågor, redovisningsprinciper mm 

Tidplan för genomförandeåtgärder 

I december 2010 

Peo Johansson Kenneth Öhman Conny Stensson 

Chef Servicesektorn VA-chef VA-chef 

Färgelanda kommun Munkedals kommun Uddevalla kommun 

21(21)

139


Dnr: 

sida 1 

140 



Social investeringsfond 

Genom att skapa en möjlighet för enheter inom 

Välfärdssektorn att ansöka om 

medel för särskilda insatser för att förebygga framtida samhälleliga insatser 

förväntas stora mänskliga och samhällsekonomiska vinster kunna göras. Det 

handlar om att i tid hitta de personer som riskerar att i framtiden behöva stora 

insatser från samhället och i värsta fall utslagning. 

Medlen kommer att vara placerade i en s.k. social investeringsfond, 

vilket ger 

möjlighet till en 

mer långsiktig verksamhetsplanering utann att den eller de aktuella 

verksamheterna ska vara begränsade av de årliga budgettilldelningarna. 


1. Ekonomi 

Den sociala investeringsfonden ska användas för investeringar i förebyggande 

arbete som på sikt ger minskade kommunala kostnader. Före F varje beslut om 

investeringar måste det fastställas en återbetalningsplan. 

2. Miljö 

Det finns ingen specifik miljöpåverkan av detta beslut. 

3. Folkhälsa 

Genom förebyggande insatser är målet att minska utanförskapet ochh på så sättt ge 

människor i högre utsträckning möjlighet att försörja sig själva. s Detta förväntas ge 

en positiv effekt på folkhälsan genom 

att öka den sociala samvaron och 

delaktigheten i samhället för personer som annars skulle riskera r att hamna i 

utanförskap. 


Frågan berör inte förhållandet arbetsgivare – arbetstagare. 


Kommunstyrelsen föreslårr kommunfullmäktige 

att inrätta sociala investeringsfonder 

enligt bifogat förslag med start 2012. 

Markus Fjellsson 

Utredningssekreterare 

Välfärdssektorn 

Beslutet expedieras till: 



• Fax 0524-181 74 • www.munked 




141 

Socialaa investeringsfonder 

Riktlinjer och 

rutinerr 

Ev. diarienummer 

Namn 

Titel 

Avdelning 

Antagen av nämnd datum för beslut, , § paragrafnr. 

Reviderad datum för beslut, § paragrafnr.

Sida 2 av 4 

142 

Inledning och Syfte 

Syftet med den sociala investeringsfonden är att genom ett förebyggande arbete 

för grupper av kommuninvånare bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede, 

för att exempelvis undvika kostnader för genomgripande insatser i skolan och stora 

kostnader för placering av barn och ungdomar. På sikt ska det förebyggande 

arbetet minska risken för långvarig arbetslöshet. Arbetslöshet som kan resultera i 

utsatthet samt negativa konsekvenser för hälsa, välbefinnande och möjlighet att 

delta i samhället. 

Administrativa rutiner 

Berörda verksamhetsområden 

Ansökan till den sociala investeringsfonden kan göras av enheter inom 

Välfärdssektorn i Munkedals kommun. Ansökan kan lämnas in av enskild enhet eller 

av flera enheter i samverkan. 

Ansökan 

Ansökan skickas till ekonomikontoret som efter granskning och diskussion med 

aktuella enheter, ställer samman en tjänsteskrivelse i ärendet. Kommunstyrelsen 

beslutar på delegation av kommunfullmäktige 

Ansökan ska innehålla: 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Namn på investeringen 

Beskrivning av investeringens innehåll 

Beskrivning av metod för investeringen och referenser till forskning eller 

evidensbaserad praktik 

Vilka verksamheter i kommunen är delaktiga i investeringen 

Målgrupp för investeringen 

Hur ska målgruppen identifieras 

Tidsperiod för investeringen 

Kostnad för investeringen fördelat per år under tidsperioden 

Vilka olika effekter kommer investeringen att ge för de personer som ingår i 

målgruppen 

När förväntas de olika effekterna att inträffa 

Hur ska effekterna mätas 

Vid vilka tidpunkter ska mätningen ske 

På vilket sätt bidrar investeringen till att kommunens totala kostnader under 

en viss period minskar 

I vilka verksamheter sker kostnadsminskningar på grund av 

investeringen 

Med hur mycket kan man anta att kommunens totala kostnader 

minskar 

För vilken tidsperiod är det rimligt att räkna på minskade kostnader 



Ekonomi 

Sida 3 av 4 

143 

Den sociala investeringsfonden ska användas för investeringar i förebyggande 

arbete som på sikt ger minskade kommunala kostnader. Före varje beslut om 

investeringar måste det fastställas en återbetalningsplan. Från denna plan beräknar 

man kostnadsminskningen. Genom att göra årliga utgiftsminskningar på de 

nämnder där kostnadsminskningen uppstår under den definierade tidsperioden, 

bygger man upp ett kapital som kan användas för ny investering. En grundprincip 

skall vara att återbetalningstiden är den dubbla tiden mot bidragstiden dvs får man 

bidrag i 2 år så blir återbetalningstiden 4 år. 

Exempel på återbetalningsplan 

Bidrag ur fonden år 1 och 2. Återbetalning år 3, 4, 5 och 6. 

Verksamhet A 

Ram Social fond Medel för verksamhet 

2013 100 +2 102 

2014 100 +2 102 

2015 100 - 1 99 

2016 100 - 1 99 

2017 100 - 1 99 

2018 100 - 1 99 

2019 100 0 100 

Summa 0 

Eftersom den sociala investeringen inte kan hanteras enligt gällande 

redovisningsprinciper för investeringar, får uppbyggnaden av nödvändigt 

investeringskapital i stället lösas genom öronmärkningar av driftsresultatet. 

Nedanstående exempel redovisar förenklat hur en sådan öronmärkning kan 

hanteras inom kommunernas krav på ekonomi i balans. 

Balanskravsutredning 2012 Balanskravsutredning 2017 

Årets resultat enl resultaträkning +7 Årets resultat enl resultaträkning - 1 

Kostnadsminskning - 3 Disponering av investeringsfond +1 

social investering 

Pensionsavsättning - 2 

Årets balanskravsresultat +2 Årets balanskravsresultat +0 



Uppföljning 

Sida 4 av 4 

144 

För varje investering i förebyggande arbete för definierade grupper ska det finnas 

en plan för löpande uppföljning. I den ska det framgå hur resultatet ska mätas och 

vid vilka tidpunkter det ska redovisas. Arbetssättet för insatserna ska 

dokumenteras så att de kan få en spridning till ett mer generellt genomförande om 

insatserna är lyckade. Dessutom ska det årligen göras en samlad uppföljning 

kopplad till det långsiktiga syftet att få ned arbetslösheten. 

Redovisning av resultat 

Redovisning ska ske regelbundet utifrån den uppföljningsplan som ingår i ansökan 

och beviljats av kommunstyrelsen. 



145


146 


Fyrbodals 

kommunalförbund (Org. nr 22 22 000 – 1776) 

Årsredovisning 2011 

Bakgrund 

Fyrbodals kommunalförbund har inkommit med enn Årsredovisning 

antogs av förbundet 2012-02-09. Förbundets revisorer meddelar i 

revisionsberättelse per 

den 14 februari 2012 att förbundets 

verksamhet 

har granskatss för räkenskapsåret 2011-01-01 – 2011-12-31. 

Revisorerna tillstyrker att kommunalförbundets årsredovisning godkänns 

och att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihett för verksamhetsåret 

2011. 

Kommentar 

Fyrbodals kommunalförbunds verksamhet går medd ett överskott om 294 

tkr för 2011 vilket indikerar att man har en god budgetföljsamhet. Det 

egna 

kapitalet uppgår till 2 027 tkr efter årets resultat. De sakkunniga 

revisorerna meddelar att deras granskning inte har givit några 

anmärkningar i förbundets redovisning och förvaltning. 

Förslag till beslut: 

Kommunfullmäktige beslutar 

att godkänna 

upprättad årsredovisning för Fyrbodals kommunalförbund 

avseende verksamhetsåret 2011, och 

att 

bevilja direktionen 

ansvarsfrihet för verksamhe 

etsåret. 

Hans Clausen 

Ekonomichef 

455 80 MUNKEDAL ● Telefon växel 0524-180 00 ● Fax 0524-181 10 ● www.munkedal.se ● munkedal.kommun@ 

@munkedal.se 


147

148

149

150

151

152

153

154

155

156

157

158

159

160

161

162

163

164

165

166

167

168

169

170

171

172

173

174

175

176

177

178

179

180

181

182

183

184

185

186

187

188

189

190

191

192

193

194

195

196

197

198

199

200

201

202

203

204

205

206

207

208

209

210

211


212 



@munkedal.se 

Bankgiro 549-6260 ● Postgiro 11 54 40-0 ● Organisationsnummer 21 20 00-1330 

Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän 

n 

(Org. nr 22 22 000 – 2808) ) Årsredovisningg 2011 

Bakgrund 


har inkommit med en 

Årsredovisning som antogs av förbundsdirektionenn 2012-03-28. 

Förbundets revisorer meddelar i revisionsberättelse per denn 29 mars 

2012 att förbundets verksamhett har granskats för räkenskapsåret 2011- 

01-01 – 2011-12-31. Revisorern 

na tillstyrker att förbundets 

årsredovisning godkänns och att förbundsdirektionen beviljas 

ansvarsfrihet 

för verksamhetsåret 2011. 



att godkänna 

upprättad årsredovisning för Räddningstjänstförbundett 

Mitt Bohuslän 

avseende verksamhetsårett 2011, och 

att 

bevilja direktionen 

ansvarsfrihet för verksamhe 

etsåret. 

Hans Clausen 

Ekonomichef

RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET 

MITT BOHUSLÄN 

213 

Verksamhetsberättelse 

& Årsredovisning 

2011 

Antagen av Förbundsdirektionen 2012-03-28, § 6.


Verksamhetsberättelse 2011 

214 

2 

Räddningstjänstförbundet 

Mitt Bohuslän 


Direktionens ordförande ......................................................................................................................3 

Verksamhetsåret ....................................................................................................................... 5 

Förebyggande ............................................................................................................................. 11 

Sotningsärenden ......................................................................................................................... 12 

Utbildning & övning ................................................................................................................... 13 

Operativt .................................................................................................................................... 15 

Krishantering & extraordinära händelser ................................................................................... 19 

Geografiskt områdesansvar ............................................................................................................... 21 

Bilvårdsenheten ................................................................................................................................. 23 

Miljöbokslut ....................................................................................................................................... 25 

Ekonomisk översikt ............................................................................................................................ 26 

Ordlista................................................................................................................................................ 35



3 

215 

Direktionens 

ordförande 

Mats Karlsson (M) 

Direktionens ordförande 

Under det gångna året har Mitt Bohuslän arbetat 

mycket intensivt med inköp (två nya Bas fordon) 

och ombyggnad av två räddningsfordon, samt 

inköp av två nya pickuper (lätta lastbilar) 

För övrigt har året präglats av ett mycket gott 

arbetsklimat inom förbundsledningen och ända ut i 

verksamheten. Det råder som jag uppfattar det ett 

mycket gott samarbete mellan de olika 

brandstationerna och dess personal. 

En station som är bekymrande är huvudstationen i 

Lysekil där vi har ett mycket stort behov av 

renovering och ombyggnad, för att uppfylla 

arbetsmiljökrav och en god arbetsplats. 

Till sist vill jag tacka direktionens ledamöter och all 

personal, för det gångna året. 

Förbundet har även gått över till det nya 

landsomfattande radiosystemet RAKEL som alla 

blåljusmyndigheter skall arbeta i för att få 

effektivare kommunikationer under 

räddningsinsatser. 

Mycket arbete har lagts ner för att få ekonomin att 

gå ihop. Jag noterar att vi lyckats att skapa ett litet 

men ändå ett överskott i årets bokslut. 

Stångehuvud, Lysekil 

Örekilsälven Kvistrum Munkedal



4 

216 

Organisationen



5 

217 

Verksamhetsåret 

2011 

Lars-Inge Einarsson 

Förbundschef/Räddningschef 

Jag vill börja med att tacka all personal för det 

arbete som lagts ner för att förbundet ska 

kunna visa ett positivt resultat för året, 

mycket glädjande. Antalet bränder och olyckor 

ligger i stort sett på samma nivå som föregående 

år. 

Ett stort projekt som har genomförts, 

inköp/ombyggnad av fyra räddningsfordon och 

fyra pickuper, har inneburit mycket arbete för vissa 

av våra medarbetare. 

Projektet startade våren 2010 och avslutas i 

februari 2012. 

Intentionen är att det blir en 

framgångsfaktor för förbundet att kunna 

använda de nya/ombyggda fordonen vid 

olika typer av händelser. Med ändamålsenliga 

fordon samt ett modernt teknikstöd för operativ 

personal är förbundet väl rustat för framtida 

behov. Totalt har sju miljoner satsats på denna 

modernisering, som kommit våra 

kommunmedborgare till gagn. 

RMB har under året prioriterat arbetet med 

barn/ungdomar, en verksamhet som RMB är 

stolta för att bedriva. Ungdomsverksamheten tar 

emot studiebesök från förskolor, utbildar alla 

7:e klassare i förbundet, vi tar också emot 

praoelever och elever från gymnasieskolor. 

Under år 2010-11 har RMB utvecklat den digitala 

utalarmeringen, i hela förbundet med s.k. förlarm. 

Det var helt nödvändigt för att kunna svara 

upp mot SOS Alarm AB:s teknikbyte. Det nya 

systemet har inneburit att RMB nu kan få larm 

snabbare vilket medför en förbättring för 

medborgarna som i och med detta får hjälp 

snabbare. 

Framtidsutmaningar för räddningstjänsten är 

att bl.a. vara delaktiga i att stärka brandskyddet 

för den enskilde. Myndigheten för samhällsskydd 

och beredskap redovisar i en nationell 

strategi att brandskyddet i Sverige ska få en egen 

nollvision. ”Visionen är att ingen ska 

omkomma eller skadas allvarligt till följd av 

bränder i Sverige.” Det känns som en spännande 

utmaning att få bidra till att visionen blir 

verklighet. 

Slutligen vill jag tacka alla anställda 

för det fina arbete och engagemang som lagts 

ned under året. Jag tycker att årets julbord 

som ägde rum i mitten av förbundets geografiska 

område Brastads Folkets Hus befäste den goda 

stämning och gemenskap som finns inom 

förbundet. 

Friskvård 

Verksamheten har under 2011 arbetat med att 

utveckla den fysiska träningen för förbundets 

anställda. Yrket ställer stora krav på att den 

fysiska styrkan och konditionen ständigt 

underhålls. 

Allsidigheten i den fysiska träningen är av stor 

vikt i det förebyggandearbetet att undvika 

belastningsskador. 

Stöd i form av basutrustning till våra 

deltidsstationer är under uppbyggnad, de stationer 

som saknar lokaler för utrustning erbjuds att träna 

på närmaste station. Förbundet hyr också 

träningslokaler till deltidspersonalen i Hedekas, 

Brastad, Skaftö och Lysekil. 

För heltidspersonal erbjuds träning på 

huvudstationerna. En frisk och välmående personal 

är en tillgång för RMB. 

Revision 

Förbundets revisorer ska enligt kommunallagen, 

reglemente och med iakttagande av god 

redovisningssed granska all verksamhet som



6 

218 

bedrivs inom förbundet. Den kommunala 

revisionen 

kan delas in i två huvudområden: 

redovisningsrevision 

samt förvaltnings- och miljörevision. 

Förbundet har ett revisionsreglemente 

som antogs i december 2009. 

Redovisningsrevisionen syftar i huvudsak till 

att bedöma om god redovisningssed tillämpas 

och om räkenskaperna är rättvisande. 

Förvaltningsrevisionen syftar till att bedöma om 

direktionens beslut efterlevs 

och om verksamheten bedrivs 

inom budgetramarna och med avsedd 

kvalitet, uppnår de politiska målen. 

Inför varje räkenskapsår görs en analys som 

ligger till grund för vilka granskningsinsatser 

som ska göras. Resultatet av granskningarna 

ska sammanfattas i rapporter. 

Under år 2010 har förbundets revision granskat 

bokslut och Årsredovisning 2010 och 

delårsbokslutet 2011. 

Resultatet av granskningen har sammanfattats i 

rapporter som överlämnats till direktionen för 

kännedom och beaktande. 

Revisorerna har till direktionen lämnat en 

revisionsrapport som innehåller en redogörelse 

vilken ligger till grund för prövning av 

ansvarsfriheten. 

Revisorer 

Henry Bäckström (c) Munkedal ordförande 

Anita I Andersson (s) Lysekil 

Ersättare 

Jan Hellsten (m) Munkedal 

Olle Krichansson (fp) Lysekil 

Revisionskonsult 

Örhlings Pricewaterhouse Coopers 

Förvaltningsberättelse 

Förbundsledning 

Allmänt 

Under året har förbundsledningen 

bestått av förbundschef, som tillika är 

räddningschef. 

Förbundsledningen har det övergripande 

ansvaret för verksamheten inom förbundet. 

Den ansvarar för att det upprätthålls en god 

kommunikation mellan förbundet och respektive 

medlemskommun samt mellan arbetsgivare 

och arbetstagare. Förbundsledningen ska 

se till helheten och tillvarata förbundets intressen 

i alla sammanhang både i avseende externa 

och interna kontakter. 

Förbundets organisation är uppdelad i tre 

funktionsområden; Räddningsstyrkor (Operativt), 

Tillsyn och Förebyggande, Administration/ 

Ekonomi sköts av förbundschef, enhetschef 

(Operativt) och sekreterare. En gemensam budget 

och verksamhetsplan upprättas inför varje 

verksamhetsår med mål och prioriteringar angivna. 

Varje funktionsområde leds av en 

funktionsansvarig. 

De funktionsansvariga ansvarar för att det 

upprättas planer internt för respektive 

funktionsområde utifrån den gemensamma 

budget- och verksamhetsplanen och att målen 

löpande följs upp. Det är viktigt att de 

funktionsansvariga för en dialog med varandra och 

att alla ser till helheten. 

Budget- och verksamhetsplan för år 2011 

fastställdes av direktionen i slutet av år 2010 och 

en uppföljning av densamme sker i 

årsredovisningen för år 2011. 

Handlingsprogram enligt lagen om skydd 

mot olyckor 

Under hösten har direktionen arbetat fram det 

reviderade handlingsprogrammet för 

mandatperioden 2011- 2014 (ny revidering under 

våren 2015). 

Handlingsprogrammet är nu ute för samråd och 

kommer att antas våren 2012. 

Automatlarm 

Antalet anläggningar som har direktanslutning 

av sitt automatiska brandlarm till RMB uppgick 

vid årsskiftet 2011 till 108 st. Förbundets 

arbete med att minska antalet onödiga larm i 

samarbete med anläggningsägaren har fortsatt 

under året. 

Antal automatiska brandlarm per år 

2009: 119st 

2010: 162st 

2011: 146st 

Kommun, Antal anläggningar 

Lysekil: 62st 

Munkedal: 46st 

Totalt: 108st



7 

219 

Barn och ungdomar – en brandsäker 

generation 

Administration och ekonomi 

Anlagd brand – ett samhällsproblem som angår oss 

alla! 

Varannan skolbrand är anlagd. Barn och 

ungdomar under 18 år står för en stor andel av alla 

anlagda bränder. Dagligen sker mindre 

brandtillbud på våra skolor. Det kan vara en 

liten brand i en papperskorg, pappershanddukar 

som antänts o.s.v. Så länge det stannar vid det lilla 

tillbudet får räddningstjänsten inte alltid 

kännedom om att något inträffat. Om 

varje brandtillbud rapporteras, kan åtgärder 

sättas in i ett tidigt skede och på så vis kanske 

förhindra en storbrand och därmed en katastrof. 

Vid besök på skolor lämnas information om 

brand och konsekvenserna av en anlagd brand 

vilket ger ungdomarna möjlighet till större 

förståelse. 

En brandsäker generation - tanken är att man 

löpande ska påminnas om brandskyddsfrågor 

under skoltiden och att kunskapen gradvis byggs 

upp. Utbildningen anpassas efter målgruppens 

ålder och tonvikten läggs på frågor 

som är aktuella för målgruppen. Det är därför 

viktigt att man tidigt får barnen att förstå hur 

elden fungerar och lär dem att hantera elden 

under kontrollerade former. En av 

räddningstjänstens uppgifter är att öka 

medvetenheten hos enskilda om brandrisker och 

hur man ska agera i händelse av brand. 

RMB erbjuder förskolan studiebesök på 

brandstation där barnen får en inblick i hur 

brandmannens vardag ser ut. Besöken är 

mycket uppskattade av barn och lärare. 

Kursen för eleverna i årskurs7 syftar till att ge 

grundläggande kunskap om eld och brand 

samt dess orsaker och konsekvenser. Kursen 

består av en teorigenomgång och en praktisk 

lektion. 

Ansvarig för praoverksamheten inom RMB får 

möjlighet att vara med och forma ungdomarna 

så de lär sig att ta hänsyn och ansvar, att visa 

omsorg och omtanke gentemot sina 

medmänniskor samt ge ungdomarna insikt i att vi 

alla är beroende av varandra. Precis som det är i 

det verkliga livet. 

RMB genomför även prao med elever 

Rapporter från lärare har visat att efter 

praoperioden hos räddningstjänsten ökar intresset 

för skolarbetet. 

Catarina Norrman Karlsson 

Sekreterare 


Lars Bjurström 

Allmänt 

Funktionens uppgift är att vara beredningsfunktion 

för direktionen avseende budget, bokslut 

och löpande redovisning, sammanställning 

av årsredovisning, inkommande ärenden och 

förfrågningar till direktionen, utredningar och 

remisser samt att lämna service till övriga 

verksamheter i ekonomiska frågor, personalfrågor 

och löneadministration mm. Dessutom är 

funktionen ansvarig för gemensamma uppgifter 

som posthantering, diarieföring, arkiv- och 

försäkringsfrågor. 

Vad har hänt under året 

Direktionen har haft tio sammanträden under året. 

Direktionen har bl. a. beslutat om: 

• Införande av RAKEL Sveriges nationella 

kommunikationssystem för samverkan och 

ledning. Förbundets verksamheter ansluts 

våren 2012. 

Kostnad Investering 400 tkr. 

Årlig abonnemangsavgift 200 tkr. 

• Representationspolicy 

• Styrdokument övrig representation 

• Arbetsmiljöåtgärder brandstationen Lysekil 

avs. Personalutrymmen såsom separata 

duschar/ omklädning män/kvinnor, 

Träningslokaler, tilläggsisolering, ventilation 

mm. 

(Lysekils kommun avslog investeringen) 

• Reviderade inställelsetider för sotning och 

rengöring i Munkedals kommun. 

• Uppsägning av sotningsavtal Lysekils kommun



8 

220 

• Verksamhetsplan 2011-2012 med Tillsynsplan 

• Revidering av reglemente för förbundet 

• Under det gångna året har funktionen 

vidareutvecklat 

• Översyn av personaluppgifter och alla 

personalakter. Det har även utarbetats 

rutiner för detta. 

• Översyn av blanketter har påbörjats och 

kommer att fortgå tills blankettförrådet är 

fullständigt. 

• Omarbetade blanketter implementeras 

successivt i förbundet. 

Funktionen har även påbörjat 

översyn av förbundets dokumenthanteringsplan 

och har som mål att fullfölja den under år 

2012. 

Inom funktionen pågår ett kontinuerligt arbete 

med att aktualisera rutiner och system, för att 

säkerställa att funktionens åtaganden utförs på 

ett professionellt och säkert sätt. Det ställer 

krav på funktionens personal att vara uppdaterad 

inom alla förekommande områden vilket 

kräver flexibilitet för att arbetet ska fungera 

utan större problem vid eventuell frånvaro. 

Ur sårbarhetssynpunkt är funktionen dock 

svag. 

Medarbetarna inom funktionen har ett visst 

nätverk och samarbetar med andra förbund och 

medlemskommuner, 

som i begränsad utsträckning kan bistå vid 

problem. 

anställda. Yrket ställer stora krav på att den 

fysiska styrkan och konditionen ständigt 

underhålls. Räddningsstyrkor bedriver därför 

en allsidig träning där olika träningsformer 

tillämpas. De träningsmoment som idag 

bedrivs är: cirkelträning, gym, 

skidträning och löpning. Allsidigheten i den fysiska 

träningen är av stor vikt i det förebyggande arbetet 

att undvika belastningsskador. Nya 

studier och påvisade träningsmetoder gör att 

behovet av utveckling inom området ständigt 

ökar. 

Stöd i form av bas utrustning till våra 

deltidsstationer pågår, de stationer som saknar 

lokaler för utrustning erbjuds att träna på 

närmaste station. Förbundet hyr också 

träningslokaler till deltidspersonal, där 

styrketräning och innebandyspel bedrivs. 

För administrativ personal erbjuds träning på 

huvudstationerna i Lysekils och Munkedals 

respektive gym-lokaler. 

En frisk och välmående personal är en tillgång för 

RMB. 

Antalet anställda 

Per den 31 december 2011 fanns det totalt 115 

personer anställda inom förbundet. Med anställd 

avses heltids- och deltidsanställda 

Av de anställda är 100 deltidsanställda 

Vid någon av förbundets 5 deltidsstationer. 

Vid förbundets två huvudstationer Lysekil och 

Munkedals kommun är 15 personer anställda på 

dagtid med uppgifter inom förbundsledning, 

förebyggande verksamhet och utbildning, 

teknik/fordon, bilvårdsenhet samt administration. 

Totalt, vid årsskiftet, fanns det åtta (8) kvinnor 

anställda inom förbundet. Det fanns en 

kvinnlig brandman heltid, sex (6) kvinnliga 

deltidsanställda brandmän och en (1) kvinna inom 

administration. 

Personalrörlighet 

Arbetet med att rekrytera deltidsanställd 

räddningspersonal pågår mer eller 

mindre året om. Den kraftiga globala 

lågkonjunkturen har påverkat och kommer att 

påverka möjligheten att nyrekrytera deltidsanställd 

personal. 

Friskvård 

Verksamheten har under 2010-11 arbetat med att 

utveckla den fysiska träningen för förbundets



9 

221 

Sjukfrånvaro 

Arbetsgivaren ersätter de första 14 dagarna av 

sjukfrånvaro. Dag ett är karensdag då ingen 

ersättning utgår. För tiden 15-90 dagar är 

kostnaden för arbetsgivaren 10 % av lönen. 

Sjukfrånvaro fördelat per åldersgrupp och kön 

framgår av tabellen nedan: 

Sjukfrånvaro i % av total bruttoarbetstid 

Heltidsanställda 

Av 42 691 arbetade timmar har sjukfrånvaron 

varit 81 timmar, 0,2 % 

Kvinnor: 48 timmar, 1,0 % 

Män: 33 timmar, 0,1 % 

45000 

40000 

35000 

30000 

25000 

20000 

15000 

10000 

Sjukfrånvaro 

Sjukfrånvar 

o 

Totalbrutto 

arbetstid 

Ekonomisk översikt 

God ekonomisk hushållning 

Med stöd av kommunallagen ska alla Sveriges 

kommuner, landsting och kommunalförbund 

arbeta enligt god ekonomisk hushållning, 

Kravet på en god ekonomisk hushållning 

innefattar inte enbart att den ekonomiska 

ställningen ska vara i balans utan även att 

verksamheten bedrivs ur ett 

hushållningsperspektiv, 

det vill säga att verksamheten är 

effektiv, att resurserna används optimalt och 

att målen formas och uppnås med medborgarnas 

bästa i fokus. Överfört i konkreta 

termer innebär detta att vi ska planera, 

organisera och utföra vårt arbete på ett så 

effektivt sätt som möjligt. 

Finansiella mål 

Syftet med kommunal verksamhet är inte att få 

ekonomisk avkastning på skattebetalarnas 

pengar, utan att bedriva den verksamhet man 

politiskt har beslutat att genomföra. Finansiella 

mål behövs för att betona att ekonomin är en 

restriktion för verksamhetens omfattning. Mål 

och riktlinjer för verksamheten behövs för att 

visa hur mycket av de olika verksamheterna 

som ryms inom de finansiella målen, d.v.s. 

kopplingen mellan ekonomi och verksamhet. 

Dessa behövs också för att främja en 

kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet 

samt för att göra uppdraget gentemot 

medborgarna tydligt. De finansiella målen och 

riktlinjerna för verksamheten har en central roll för 

den ekonomiska förvaltningen enligt 

kommunallagen. 

5000 

0 

Kvinnor Män Totalt



222 

10 

Direktionen 

Ordförande 

Mats Karlsson (m) 

Vice Ordförande 

Per-Arne Brink (s) 

Ledamot 

Göte Nyberg (s) 

Ledamot 

Ann-Sofie Alm (m) 

Ersättare 

Roland Karlsson (fp) 

Ersättare 

Ulf Nilsson (c) 

Ersättare 

Jan-Olof Johansson (s) 

Ersättare 

Kerstin Wallsby (v)



223 

11 

Förebyggande 

att utjämna de skillnader som fanns mellan 

Munkedal och Lysekil, framförallt vad gäller tillsyn 

av skolverksamheten i kommunerna. Detta har 

inneburit att samtliga Munkedals skolor nu har 

tillsynats under 2011. 

Oscar Hed 

Enhetschef förebyggande 

Ulrik Olsson 

Brandinspektör 

Förutom skolverksamhet har tillsynen under 2011 

inriktats mot samlingslokaler, hotell och elevhem. 

Vid tillsynen har stor vikt lagts på att ägaren 

och/eller nyttjanderättshavaren skall redovisa hur 

man bedriver sitt systematiska brandskyddsarbete 

(SBA) för tillsynsförrättaren. 

Tillsyn 

2011 har inneburit stora förändringar på 

förebyggandeenheten i och med att undertecknad 

anställdes som enhetschef. I samband med detta 

omfördelas ansvaret inom enheten till att Ulrik 

Olsson har inriktad sig mer på regelrätt tillsyn enligt 

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, samt fått 

större sidouppgifter i form av t.ex. RAKEL-införandet 

i förbundet. 

Skriftlig redogörelse 

I Räddningstjänstförbundet Mitt Bohusläns område 

omfattas ca 120 objekt av kravet på skriftlig 

brandskyddsredogörelse enligt LSO. I den skriftliga 

redogörelsen beskriver objekten sin verksamhet 

och sitt brandskydd. 

Tillsyn enligt LSO 

Enligt tillsynsplaneringen som lades inför 2011 så 

inriktades arbetet dels på de objekt som omfattas 

av tillsyn enligt de frister som finns, men även mot 

Tillsyn brandfarlig vara 

Det finns ca 85 tillståndsobjekt avseende hantering 

av brandfarlig vara. Tillsynen med brandfarlig vara 

har samordnats med tillsynen enligt LSO. Utöver 

dessa finns det även ca 15 verksamheter som 

innehar tillstånd för explosiva varor. 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Tillstånd 

Genomförda 

tillsyner 

Planerade 

tillsyner 

Genomförda tillsyner 

LSO LBE 

Tillstånd för brandfarlig och explosiv vara 

I och med Lag (2010:1011) om brandfarliga och 

explosiva varor som trädde i kraft i slutet av 2010 

så har räddningstjänstförbundet tagit över 

tillståndshanteringen för explosiva varor, från att 

tidigare ha legat hos polisen. Dessutom har 

tillståndshanteringen för att hantera brandfarlig 

vara nästan fördubblats under 2011 jämfört med 

2010. Detta har inneburit att arbetet med 

brandfarliga och explosiva varor varit en viktig 

arbetsuppgift under 2011 för att få en fungerande 

hantering av dessa varor i förbundet.



224 

12 

Kommun 

Ansökan 

brandfarlig 

vara 

Ansökan 

explosiv 

vara 

Lysekil 6 4 

Munkedal 6 4 

Byggprocessen 

RMB är remissinstans till byggnadsnämnderna i 

respektive kommun vilket innebär att på uppdrag 

av byggnadsnämnden granska 

bygglovsansökningar, delta i byggsamråd, vara 

remissinstans i detaljplansärenden eller att i övriga 

frågor stödja byggnämnden vad gäller brand och 

säkerhet. 2011 har varit ett år med mycket 

nybyggnationer, framförallt i Lysekil, och arbetet 

med byggprocessen är en uppgift som tar mycket 

tid i anspråk. Bland de större nybyggnationerna i 

Lysekil kan nämnas Coop extra, Rinkenäs 

gymnasieskola och Sportlife/Kapp Ahl. Utöver 

dessa tillkommer även ett flertal nybyggnationer 

av flerbostadshus och industrifastigheter. 

Sotningsärenden 

Ansvarig: Lars-Inge Einarsson 

Under året har 11 fastighetsägare ansökt om att 

själva få utföra sotningen på sin fastighet. 

De flesta som ansöker om att få sota själva får göra 

det. Totalt antal som beviljats egensotning i 

förbundet är 13. 

I förbundet finns två sotningsdistrikt med två olika 

entreprenörer (Skorstensfejarmästare) Lysekil och 

Munkedal. Samarbetet med 

skorstensfejarmästarna fungerar mycket bra med 

Munkedal, där rutiner och riktlinjer finns för 

hantering av sotningsärenden. För Lysekils del har 

vi under 2011 arbetat med att förbättra 

tillgängligheten för allmänheten till sotarmästaren 

(längre telefontid m.m.). Om man ser på antalet 

klagomål som minskat avsevärt, har vi lyckats. 

Enligt uppgift från skorstensfejarmästarna 

genomförs sotning och brandskyddskontroller i 

stort med gällande frister. 

Det är viktigt att räddningstjänsten verkar som 

remissinstans till byggnadsnämnden och är en 

naturlig del i byggprocessen. Under 2011 har 

därför arbete lagts på att få en fungerande 

byggprocess mellan räddningstjänsten och 

byggnadsnämnden i Munkedal, likt det samarbete 

som finns mellan räddningstjänstförbundet och 

Lysekils kommun. 

Information till allmänheten 

Under 2011 deltog räddningstjänstförbundet i 

båtmässan ”Båt och Hav” i Lysekil, där man gick ut 

med information angående säkerhet i båt, till sjöss 

och på campingar, riktad mot det aktiva friluftslivet 

i förbundet. Förbundet bedriver även information i 

och med den externa utbildning som genomförs till 

bl.a. skolverksamheten i förbundet. 

Kontinuerlig information som uppdateras 

regelbundet finns också på förbundets 

hemsida http://www.mittbohuslan.se



225 

13 

Utbildning & Övning 

Lars Samuelsson 

Brandmästare 

Intern utbildning 

För att ge människor som bor, vistas och verkar i 

våra kommuner, den trygghet och säkerhet som 

dessa kan förvänta sig, skall brandpersonalen 

utbildas och övas kontinuerligt. Utbildningsplan för 

räddningsmän i beredskap finns framtagen av 

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 

Utbildningen omfattar nio utbildningspoäng och är 

indelad i två kurser, Preparandutbildning för 

Räddningsinsats, två studiepoäng, och Grundkurs 

för Räddningsinsats, sju studiepoäng. 

Utbildningen Grundkurs för Räddningsinsats skall 

ge brandpersonalen den fördjupade kunskapen 

som krävs för att kunna genomföra alla de moment 

som kan uppstå vid vardagsolyckor och 

extraordinära händelser i samhället. Denna 

utbildning genomförs på räddningsskola under fem 

veckor samt två veckors distansutbildning på 

hemmaplan. Förbundet har haft fem personer som 

genomfört denna utbildning under 2011. 

Förbundet har även haft en insatsledare på en 

Regional stabschefskurs under 2011. Denna kurs 

har bedrivits i Länsstyrelsens försorg och 

genomförts under tre dagars teori samt en dag 

med praktik. Kursens syfte har varit att skapa en 

regional resurs för att leda en räddningsstab med 

stor uthållighet. 

Övningsverksamhet 

En viktig bit i operativ räddningstjänst är 

övningsverksamheten. Att kontinuerligt öva syftar 

till att träna både teknik och taktiskt handhavande 

av material och fordon för att klara av att 

genomföra alla typer av olyckshändelser. I 

arbetsskyddsverkets författningssamling ställs 

också krav på att alla som skall arbeta som 

rökdykare skall ha minst fyra rök övningar per år, 

varav två med värmetillsats. Totalt har det 

genomförts 4 674 övningstimmar i förbundet. 

Vid preparandutbildningen får personalen den 

grundläggande yrkeskunskapen som krävs för att 

kunna ingå i beredskapsstyrka. Utbildningen skall 

även ge den studerande de förutsättningar som 

krävs för att kunna tillgodogöra sig Grundkurs för 

Räddningsinsats. Preparandutbildningen 

genomförs under två veckor på räddningstjänsten i 

Uddevalla. Förbundet har haft tio stycken 

brandmän på denna utbildning under år 2011. 

Extern utbildning 

Arbetet med olycksförebyggande information, 

utbildning och skräddarsydda kurser riktade till 

företag, serviceinrättningar, kommunala 

förvaltningar och övriga kommuninnevånare har 

pågått under året. Total har vi utbildat drygt 1 425 

personer fördelade enligt nedan.



226 

14 

• Heta arbeten som riktar sig till 

yrkesgrupper som utför arbeten där man 

tillför värme eller använder sig av 

gnistbildande verktyg – 98 st. 

• Brandskyddsutbildningar som är 

verksamhetsanpassade och/eller 

grundläggande allmän brandkunskap till 

allmänheten – 544 st. 

Går man utbildning idag är kursen uppdelad i 

tre delar. 

-Hjärt- och lungräddning 

-Hjärtstartare 

-Luftvägsstopp 

Utbildningen tar en och en halv timme. 

• Grundläggande brandkunskap, årskurs 7 – 

130 st. 

• Utbildning i systematiskt 

brandskyddsarbete, i första hand riktat 

mot de kommunala 

förvaltningarna - 10 st. 

Förutom dessa utbildningar har 

räddningstjänstförbundet medverkat och 

informerat om brandsäkerhet vid flytande 

båtmässa och julskyltningar. 

• Räddningstjänstförbundet har mottagit 

ett stort antal studiebesök från förskolor, 

skolor och föreningar – ca 200 st 

• Riktad information och 

utrymningsövningar i förskolor och skolor 

och föreningar – ca 225 st. 

HLR (hjärt-och lungräddning) 

http://www.brandskyddsforeningen.se 

Under året har 122 personer gått utbildning i 

HLR. Privatpersoner, anställda i företag och 

kommunala förvaltningar har fått 

utbildningen. Under hösten reviderades 

utbildningen och det nya konceptet drog 

igång.



227 

15 

Operativt 

OR 3. Insatsplaner/insatskort ska finnas för 

prioriterade objekt 

• OP 3a. 30 st insatsplaner/kort per år skall 

skapas för tillgång i fordonsdatorerna. 

3a är igång och skapas kontinuerligt i 

kartprogrammet som finns i släckbilarna. 

Lars Bjurström 

Enhetschef operativt 

Allmänt 

Operativa enheten ska vara förberedd på att 

hantera händelser som kan föranleda 

räddningsinsats. 

Resultat (OR)/prestationsmål (OP) 

OR 4. Utvärdering insats 

• OP 4a. Alla räddningsinsatser skall utvärderas 

i grupp eller enskilt beroende på omfattning. 

• OP 4b. Skall redovisas på befälsmöte och 

APT–möte som stående punkt. 

4a fungerar inte fullt ut ännu, krävs fortsatta 

utbildningsinsatser. 4b samma här, finns för få 

insatser att redovisa men det om finns redovisas. 

OR 5 Utredning av olycksorsaker 

• OP 5a. Förmedla kunskaper vidare till 

förebyggande och operativ verksamhet. 

5a börjar bli bättre, kommer upp på APT och dialog 

med förebyggande finns. 

OR 1. All utryckningspersonal ska ha 

behovsanpassad fysisk status 

• OP 1a. Alla brandmän skall klara 

rullbandstesten för hälsokontrollen. 

• OP 2b. Alla brandmän skall prova på 

åldersrelaterad test under hösten. 

• OP 3c. Fyspolicy ska tas fram i samförstånd 

med personalgrupper. 

1a är genomfört. 1b har i stort genomförts på de 

stationer som har tillgång till rullband, det är tyvärr 

en nackdel men förhoppningsvis får vi fler rullband 

framöver. 1c är ej genomförd. 

OR 2. Insatsrutiner/instruktioner ska finnas för 

operativ verksamhet 

• OP 2a. Ledningsplan för operativ ledning 

• OP 2b. Rökdykarreglemente 

• OP 2c. Instruktioner för att skapa likvärdiga 

rutiner och metoder. 

2a det finns en enklare instruktion för förbundet, 

däremot finns ingen färdig för Norra Bohuslän. 2b 

är ej genomförd. 2c Är påbörjat och är ett 

fortlöpande arbete. 

Utryckningsberedskap 

Under året har 5 styrkeledare och 20 brandmän 

(deltid) funnits i beredskap. Därutöver har vi 1 

insatsledare (heltid) ur egen organisation sedan 

Sotenäs räddningstjänst valt att hoppa av 

samverkan. 

Förbundet medverkar i en ledningsmodell för 

Norra Bohuslän som bygger på tre nivåer, där den 

tredje nivån hanteras av RCH Uddevalla i ett 

inledande skede. 

Beredskapsstyrkorna har alla fem minuters 

anspänningstid (tid från larm till utryckning). 

Förbundet har under 2011 haft ungefär lika många 

larm som året innan. Man har klarat sig från större




16 

och mer omfattande räddningsinsatser. Antal 

insatser vid brand i byggnad har minskat med en 

tredjedel. Automatlarm ej brand, har minskat 

något fast antal objekt har ökat. Trafikolyckor och 

övriga bränder ligger på en konstant nivå. 

Utryckningar 2009 2010 2011 

Brand i byggnad 34 41 27 

Brand ej i byggnad 68 46 45 

Trafikolycka 75 62 62 

Automatlarm 119 162 146 

IVPA-larm 100 71 84 

Utsläpp farligt ämne 7 10 12 

Summa insatser 495 492 483 

totalt 

Antal mantimmar 3 238 2 759 2 329 

IVPA - larm 

Förbundet har avtal med NU- sjukvården om att 

alla stationer åker på IVPA-larm. Det innebär att 

personal ur beredskapsstyrkan rycker ut enligt 

avtalet. Förbundet står för utrustning och 

personalkostnader. Sjukvården står för 

utbildning/delegering och förbrukningsmaterial. 

Förbundet har också egna instruktörer på varje 

station för att kunna repetera D-HLR. Varje station 

är också kopplad till en ambulanssjuksköterska för 

vidareutbildning. Alla hjärtstoppslarm i Region 

Västra Götaland skall fr.o.m. september 2011 ingå i 

ett nationellt samarbetsforskningsprojekt i 

samarbete med mellan ambulanssjukvården, 

räddningstjänsten, SOS-alarm och Hjärtlungfonden. 

Syftet med SAMS projektet är att 

under tidsperioden september 2011 – december 

2013 kartlägga samtliga fall för tids- och 

överlevnadsvinster vid hjärtstopp utanför sjukhus 

där larmoperatör har larmat ut såväl ambulans 

som räddningstjänst. 

300 

200 

Alla 

100 

0 

Rtj 

IVPA 

Vi har till vår hjälp att uppfylla de lagstadgade 

kraven för rök- och kemdykning (AFS 2007:7), 

medicinska kontroller (AFS 2005:6) anlitat 

Hälsobolaget. Under året har ett underlag för ny 

upphandling tagits fram tillsammans med 

Munkedals kommun. Rullbandstest har genomförts 

på samtlig utryckande personal med interna 

testledare. Vi har också möjlighet till fysisk träning, 

vägledning vid problem, uppföljande åtgärder mm. 

För att skapa träningsmöjligheter finns olika 

lösningar på varje station. Vissa stationer har egen 

träningslokal medan andra har tillgång till 

kommunens anläggningar. Arbete pågår att skapa 

viss möjlighet på alla stationer med bl. a rullband. 

Rakel 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

2009 

2010 

2011 

Sveriges riksdag beslutade 2003 om utbyggnad och 

införande av Rakel – för att stärka den svenska 

krisberedskapsförmågan. Beslutet innebar att 200 

analoga kommunikationssystem ersätts av ett enda 

digitalt system. Staten äger RAKEL-systemets 

infrastruktur. MSB ansvarar för utbyggnad, drift, 

förvaltning och utveckling av Rakel. 

Förbundet har under året förberett för införande 

av Rakel då SOS-alarm kommer att släcka ner det 

analoga nätet vid årsskiftet 2012-2013. Det har i 

huvudsak handlat om fyra steg. Att söka licens, 

göra en operativ kommunikationsplanering, 

upphandling av utrustning och applikationer samt 

beställning av abonnemang och tjänster. 

Fysik och hälsa



229 

17 

Rekrytering 

Behovet har varit mer normalt 2011 än året innan. 

Den eftersläpning av rekrytering som framförallt 

fanns i Brastad är nu normaliserad. På Skaftö 

kommer handlingsprogrammet att föreslå en 

permanentning av 1+3 som det har varit de 

senaste åren. 

Under året har också en upphandling skett 

tillsammans med Norra Bohuslän om C-körkort. 

Alla brandmän som anställs skall ha C-körkort. Nu 

är inte verkligheten sådan utan 

räddningstjänsterna måste hjälpa till vid 

anskaffande av C-körkort. 

Beklädnad 

Rutiner har skapats för hantering av larmkläder 

efter utryckningar eller övningar. Det innebär kort 

att är man kontaminerad av hälsovådlig rök skall 

kläderna förpackas i plastsäckar. Detta görs redan 

på brandplatsen så hytten inte smittas också. 

Därefter tvättas kläderna innan man får använda 

dessa igen. 

Andningsskydd 

Samtliga ettårskontroller och sexårsrevisioner har 

utförts under perioden. Inga nya inköp har skett av 

andningsapparater. Kompressorn i Munkedal är 

renoverad i samband med revisionsbesiktning. I 

Lysekil är kompressorrummet renoverat och 

modifierat med bl a godkänt nödstopp. Vi har 

utfört 456 st luftfyllningar för Preemraff. 

Teknik och fordon 

När förbundet bildades så ingick att byta ut ett 

antal äldre fordon och minska totala antalet. En 

fordons- och materialplan antogs av direktionen 

2010 och beställning av släckbil gjordes omgående 

p g a leveranstider av chassi. 

När det gäller förbundets fordon har det under 

2011 skett förbättringar och uppdateringar. 

• En släckbil har inköpts som ersättning för 

Brastads släckbil. Den är förutom 

konventionell utrustning även utrustad med 

skärsläckare. Modifiering har också gjorts på 

klippverktyg till Core-system. 

• En släckbil har inköpts som ersättning för 

Skaftös släckbil. Den är förutom konventionell 

utrustning även utrustad med CAFS-system. 

• Lysekils släckbil har modifierats med Coresystem 

och uppdaterats till gällande nivå. Den 

är flyttad till Brastad och ersätter där den 

gamla släckbilen. 

• Munkedals släckbil har utrustats med ett 

CAFS-system och uppdaterats till gällande 

nivå. Den är flyttad till Skaftö och ersätter den 

gamla släckbilen. 

• Två WV-transporter har inköpts för att ersätta 

tre andra transportfordon. Nu finns ett 

transportfordon på varje station för 

utryckning, personaltransporter och IVPAlarm 

• Brandbåten har målats om och försetts med 

reflexmaterial. 

• Hedekas släckbil har byggts om och fått fast 

elverk på taket. 

• Samtliga fordon har under hösten märkts upp 

inför Rakel-införandet. 

Upphandling och beställning av Rakelterminaler 

har skett under hösten. Dessa installeras succesivt i 

alla fordon av egen personal. Larmanordningar och 

reflexmärkning på WV-transporter har egen 

personal genomfört, samt uppdatering av Brastads 

släckbil med larmanordningar och reflexmaterial. 

Samtliga släckfordon har tillgång till datorstöd nu 

och vår gemensamma karta för Norra Bohuslän. Ett 

projekt som pågår är att förse släckfordonen med 

insatsinformation till fordonsdatorn från det 

förebyggande.



230 

18 

Antal insatser per månad, 2011 

60 

40 

20 

0 

Totalt antal insatser:



231 

19 

Krishantering och 

Extraordinära 

Händelser. 

Christer Ökvist 

Säkerhetssamordnare Lysekil/Munkedal 

Ansvarsområdet omfattar verksamhet inom 

ramen för Lag (2006:544) om kommuners och 

landstings åtgärder inför och vid extraordinära 

åtgärder i fredstid och vid höjd beredskap (LXO). 

Organisation 

Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän har 

Lysekils och Munkedals kommuners uppdrag att 

utan att överta det kommunala ansvaret fullgöra 

de uppgifter som ovanstående lag föreskriver. 

Bl.a. för detta arbete har förbundet en 

säkerhetssamordnare anställd på 100%. 

Säkerhetssamordnarens arbetsuppgifter har under 

2011 förutom arbetet för kommunerna med RSA 

och övriga säkerhetsuppgifter, innefattat olika 

arbetsuppgifter såsom projektering av och viss 

arbetsledning av säkerhetsanläggningar och 

larmanläggningar på förbundets fem 

brandstationer. 

Extraordinära händelser 

Under 2011 har vi i våra två kommuner varit 

förskonade från extraordinära händelser. 

Genomförda aktiviteter 

• Samarbete med polisen vid förnyande av 

samarbetsavtal, medverkan i Brå gäller både 

Lysekils och Munkedals kommuner. 

• Framtagande av Risk och Sårbarhetsanalys i 

Lysekil som påbörjades hösten 2010 och som 

antogs i KF våren 2011 

• Ledningsövning för delar av 

krisledningsnämnd krisledningsgrupp samt 

informationsorganisationen i Munkedal och 

Lysekils kommuner. 

• Ledningsövning för sociala förvaltningen 

ledningsgrupp omsorg i Lysekil. 

• Förstudier för framtagande av oljeskyddsplan 

för Lysekils Kommun. 

• Påbörjat revideringar av ledningsplaner i 

Lysekils och Munkedals kommuner. 

• Varit föredragande vid regional VA övning 

med Livsmedelsverket som hölls i LEVA:s 

lokaler Gåseberg. 

• Deltagit i krisledningsövning fingerad 

fartygsolycka benämnd ”SKAGEX” i samarbete 

med Norska myndigheter, övningen utfördes 

både till havs och på land där polis, 

kustbevakning, sjöräddningssällskapet, 

sjöfartsverket, västra götalandsregionen, 

räddningstjänst, lokala sjukvårds grupper, 

Posom samt frivilliga resursgrupper och även 

färjerederiet Color Line samarbetade. 

• Har haft besök av Länsstyrelsens 

representanter i båda kommunerna för 

uppföljning av kommunernas åtgärder inför 

och vid extraordinära händelser där det 

konstaterades att vi i båda kommunerna 

uppfyllde kraven som var ställda. 

• Riskhanteringsgrupperna påbörjar 

handlingsplaner för kommunernas 

verksamheter 

• Utifrån inventerade risker” Riskanalysen” i 

kommunerna. 

• Redovisat omarbetad Risk och 

Sårbarhetsanalys. 

• Introducera SBA (systematiskt 

brandskyddsarbete) i kommunens 

verksamheter.



232 

20 

• Organiserat återlämning av 

civilförsvarsmateriel skyddsmasker m.m. 

gäller båda kommunerna. 

• Projekt STYREL, att införa ett system för 

styrning av el till prioriterade användare vid 

kortvarig elbrist. 

• Identifiera verksamheter som är nödvändiga 

för att samhället skall fungera, och för att 

medborgarnas liv och hälsa inte skall riskeras. 

• Kommunerna/ säkerhetssamordnaren har 

under året deltagit i en rad nätverk i syfte att 

stärka och förenkla kommunernas 

säkerhetsarbete, Länsstyrelsen står som 

huvudman i flertalet av dessa. 

• Hand har Räddningstjänstförbundets 

larmsystem avseende larmmottagning samt 

del av in och utalarmering sändare och 

master. Serviceavtals ansvarig för 

larmsystem. 

• Behjälplig i kommunernas säkerhetsarbete i 

stort och Säpos förlängda arm in i 

kommunerna. 

• Ansvarig för insidan i kommunerna vad gäller 

krisinformation. 

• Ingår i Förbundets förebyggande verksamhet. 

• Samarbetar med kommunernas 

fastighetsförvaltningar avseende skydd och 

säkerhet. 

• Behjälplig vid upphandling av nya 

Trygghetslarmssystem avseende 

kommunerna Lysekil och Munkedal. 

• Posom sammankallande i Munkedals 

kommun, arbete pågår för samarbete med 

Lysekil. 

Planer risk och sårbarhetsanalyser 

Kommunernas krislednings och 

krisinformationsplaner revideras. 

Posom 

I Munkedals Kommun finns en POSOM-grupp en 

krisgrupp för Psykiskt och Socialt 

omhändertagande vid olyckor och katastrofer. 

Lysekils kommuns Posom-grupp är i behov av att 

rekrytera ny personal, kommunsamarbete 

diskuteras med Posom-ledningsgrupp i Munkedal. 

Posom-gruppen kan ge stöd och hjälp i olika faser 

av chock och kris och ska kunna agera vid större 

oförutsedda olyckor och kriser. 

I Posom-gruppen ingår representanter från 

kommunala förvaltningar polis, kyrkan 

primärvården och räddningstjänst m.m. 

Samverkan externa aktörer 

Samverkan med övriga kommuner i Fyrbodal pågår 

kontinuerligt och i synnerhet med de 

Nordbohuslänska. 

Teknisk Infrastruktur 

I Munkedal och Lysekil skall kommunala 

ledningsplatser vara säkrade anseende 

strömbortfall reservkraft finns.



233 

21 

Geografiskt 

områdesansvar 


Brandstationer 

Förbundet har inga brandstationer i sin ägo utan 

dessa hyrs från respektive kommun. 

Brastads brandstation 

Byggd 1995, god kondition förutom att den är i 

behov av utvändig målning, då en del av stationen 

är sedan 40-talet och på den delen har den 

putsade fasaden släppt. Värmeanläggningen har 

krånglat mycket under året så energi kostnaderna 

ligger 50 % över den beräknade förbrukningen. 

Brandstationen Lysekil 

Byggd 1974 och mycket sparsamt underhållen 

sedan dess. Detta innebär ett mycket stort behov 

av både renovering, men även 

ombyggnad/tillbyggnad, tilläggsisolering, 

anpassning till den verksamhet som idag bedrivs. 

Den saknar separata omklädningsrum, duschar för 

män och kvinnor, godkänd ventilation i 

kontorsutrymmen mm. Den uppfyller inte 

arbetsmiljökraven i flera fall. Som följd av dess 

brister är även energiförbrukningen mycket hög. 

För att få en acceptabel arbetsmiljö på 

kontorsdelen har förbundet utfört och bekostat 

målning, och iordningställande av arbetsrum och 

reception under året. 

Skaftö brandstation 

Byggd 1986 behov av byte av genomrostade 

garageportar, alternativt utbyte av sektioner. 

Tvättning av fasaderna, då de är kraftigt angripna 

av alger. Invändigt är hela stationen i behov av 

anpassning vad gäller omklädningsutrymmen, samt 

en allmän uppfräschning. 

Lysekils kommun avslog förbundsledningens 

begäran om investeringsmedel för åtgärdandet av 

bristerna under 2012.



234 

22 

Munkedals brandstation 

Byggd 1985, i god kondition, har kontinuerligt 

underhållits och anpassats till verksamheten. Inga 

behov utöver löpande underhåll. 

Brandbodar 

Brandbodar finns på Gåsö, stora och lilla Kornö. 

De ägs av förbundet (fördes över från Lysekils 

kommun vid förbundsbildningen), och är utrustade 

med i första hand brandspruta, slangar och 

armaturer samt handbrandsläckare som de boende 

(frivilliga) kan använda tills brandstyrkan från 

Lysekil når fram. 

Dessa brandbodar har under 2011 besiktigats ur 

underhållssynpunkt. Samtliga har inte underhållits 

de senaste decennierna och är i stort behov av 

reparation och underhåll. 

Hedekas brandstation 

Byggår 1978. Behov: Anpassning av två 

garageportar till motordrift (högprioriterat). Hela 

brandstationen värms upp med direktverkande el, 

vilket ger mycket höga energikostnader. I övrigt i 

god kondition.



235 

23 

Bilvårdsenheten 


På uppdrag av Lysekils och Munkedals kommun 

driver räddningstjänsten Mitt Bohuslän en 

Bilvårdsenhet som finns placerad på stationerna i 

Lysekil och Munkedal, Enheten har det samlade 

ansvaret för skötsel och administration av 

kommunens bilar, I Lysekil administreras 84 bilar 

och i Munkedal 69. 

Bilvårdsenhetens huvudsyssla är att städa och 

tvätta bilarna, samt att kontrollera att bilar 

framförs lagligt och säkert genom att kontrollera 

och byta ut/fylla på vid behov: däck, torkarblad, 

belysning och motorrummets vätskor. Detta görs i 

intervaller á ca 4 veckor eller 10 tillfällen/år. 

Under en period på våren och en på hösten sker 

däckbyte på samtliga bilar, då 516 däck ska bytas, 

tvättas och förvaras, så är detta några intensiva 

veckor för bilvårdarna. 

Skälet till att räddningstjänsten sköter 

kommunernas fordon är: Att säkerställa att 

räddningstjänstens beredskap upprätthålls under 

dagtid av heltidsanställd personal 1,8 tjänst i 

Lysekil 1,5 tjänst i Munkedal. Krav på kompetens 

för tjänsterna är lägst brandman. 

• Finns goda lokalmässiga och tekniska 

resurser. 

• God arbetsmiljö för brukarna. 

• Hög tillförlitlighet och säkerhet på fordonen. 

Allt för att uppnå en störningsfri verksamhet 

för brukarna. 

• Hela verksamheten finansieras av avgifter 

från brukarna. 

• Eventuellt överskott från verksamheten skall 

tillfalla brukarna. 

• För att kunna tillåta andra 

deltidsbrandmän/förmän att arbeta utanför 

anspänningstiden 5 minuter. 

• Utredningen som föregick beslut om 

bilvårdsenhetens bildande, beräknade att 

2500-3000 timmar frigörs från brukarna, som 

då kan användas till kärnverksamhet. 

Bilvården har också i uppdrag att få bilarna 

servade, besiktigade och reparerade, enklare 

reparationer görs av egen personal men oftast får 

det lämnas till auktoriserad verkstad. 

LYSEKIL BILVÅRD 

Under året som gått har 20 bilar införskaffat till 

Lysekils kommun, ett led i att förnya den 

föråldrade bilparken, ett flertal byten kommer 

också behövas göras under 2012. Bilvården har 

varit inblandad i såväl upphandling, inköp och 

försäljning av gamla bilar. 

2011 blev ett år med mycket krockskador till följd 

av vintern men också av oaktsam körning och 

bruk av bilarna, för att stävja detta har bilvården 

varit med på ett flertal APT hos hemtjänsten, som



236 

24 

är överrepresenterad när det gäller 

skadehantering. Informationen har handlat om 

bl.a. kostnader för plåtskador och rutiner för att 

anmäla dessa. Vissa av Lysekils bilar har även blivit 

utsatt för systematisk skadegörelse i högre grad. 

Under februari installerades en pelarlyft i 

vagnhallen för att underlätta jobbet med däckbyte 

och andra verkstadsarbeten på bilarna, detta var 

en följd av att vi täckte igen smörj gropen som 

inte följde arbetsmiljökraven. 

Ett annat av huvudmålen med bilvårdsenheten är 

att genom service och underhåll skapa en 

representativ och störningsfri verksamhet, detta 

är ett mycket svåruppnåeligt mål, då vi reparerar 

vissa fordon för 40-50 tusen/år och som har ett 

värde som understiger reparationskostnaderna. 

Under 2011 uppgår 

• Reparation och servicekostnader till: 

256 415 Kr 

• Däckkostnader till: 131 707 Kr 

• Lönekostnader till: 688 445 Kr 

• Bilskatt/vägavgift till: 140 488 Kr 

• Förbrukningsmateriel, såsom oljor, 

schampo, spolarvätska osv. till: 49 416 Kr 

MUNKEDAL BILVÅRD 

För Munkedals bilvård har förbundet ett avtal som 

gör att kommunen betalar en fast summa per år 

för löner och administration: 580 356 Kr för 2011. 

Verksamhetens överskott 2011 är 226 529 kr 

Bokslut redovisas i Munkedals Kommunens 

årsberättelse. 

Verksamhetens överskott 2011 är 334 175 kr 

Det är vi som sköter material och fordon i förbundet: 

Jörgen Sernemo Leif Bjurström Claes Olsson Lars Ivarson 

Mona Hedhman Andreas Elfström Göte Carlsson Björn Romland



237 

25 

Miljöbokslut 

Miljöarbetet inom räddningstjänstförbundet 

genomsyrar det dagliga arbetet genom att man 

arbetar för att uppfylla miljöbalkens och andra 

lagstiftningars krav. I det utåtriktade tillsynsarbetet 

eftersträvar man att informera om och att få 

berörda att inte bara följa lagen utan även förstå 

varför lagarna är som de är. RMB strävar efter att 

få ”kunderna” att ligga steget före lagen vid 

verksamheter som påverkar miljön och därmed få 

ett ökat kretsloppstänkande. 

Vid tillsyn och beslut som fattas görs en 

miljöbedömning. 

Det interna miljöarbetet på kontoret har till största 

delen bestått i att försöka minimera de resurser vi 

förbrukar. Några exempel är att vi bör 

dubbelkopiera papper och prenumererar på 

elektroniska skrifter. 

Vi strävar också efter att minimera våra egna 

transporter med bil genom att i möjligaste mån 

planera våra besök så att flera kan göras i samma 

område. En del av personalen har genomgått en 

utbildning i miljövänlig bilkörning. Vid längre 

tjänsteresor har vi försökt att samåka och vid vissa 

tillfällen har det varit möjligt att utnyttja 

kollektivtrafiken. 

Räddningstjänsten skall avhjälpa enligt lagen om 

skydd mot olyckor situationer som kan innebära 

negativa miljöeffekter. Vi skall också sträva efter 

att bidra till en förbättrad miljö i samhället. 

Exempel på detaljerade miljömål är bl.a. att 

skumvätskor och andra släckmedel vid övning och 

larm skall vara miljödeklarerade så långt det går. 

Sortering av avfall såsom lysrör, glas, oljor mm. 

Retursystem för toner till kopieringsmaskiner och 

skrivare. 

Bilvårdsenheten arbetar i lokaler som är anpassade 

och godkända för verksamheten. Allt bytesmaterial 

återvinns, oljeprodukter som byts lagras i tank som 

körs till miljöplattan på tippen, där även oljefilter, 

batterier, torkarblad och övriga plåt, plast och 

gummidetaljer lämnas. Avfettningsprodukter, 

tvättmedel och övriga rekonditioneringsprodukter 

som används är till 99 % miljödeklarerade. RMB är 

en stor förbrukare (bilvårdsenheten) av bildäck, 

dessa upphandlas centralt och är miljödeklarerade. 

Vi testat kontinuerligt ny och miljövänligare 

produkter, det är dock viktigt att man är noggrann i 

utvärderingen så man får praktisk avvägning 

mellan funktion och miljönytta.



238 

26 

Ekonomisk översikt 

Förbundet redovisar ett positivt resultat för 

räkenskapsåret 2011 på 274 tkr. Föregående års 

resultat var negativt -234 tkr vilket var det första 

året som förbundet bedrev verksamhet. Årets 

resultat återställer därmed det egna kapitalet till 

+40 tkr. 

Förbundets intäkter har förbättrats något under 

året men det är genom minskade kostnader som 

det positiva resultatet uppstått. Detta trots att 

verksamheten haft stora kostnader i samband med 

införandet av kommunikationssystemet RAKEL 

under året. 

Förbundet har under året införskaffat två stycken 

räddningsfordon för 7,2 mnkr. Dessa bilar 

finansieras genom 15 åriga leasingkontrakt. 

Förbundets balansräkning har inte förändrats i 

någon större omfattning förutom att det egna 

kapitalet är återställt. Förbundets likvida medel har 

ökat ytterligare och förbundets 

betalningsberedskap är stark. 

RESULTATRÄKNING 

(Belopp i tkr) 2011 2010 

Verksamhetens intäkter (not 1) 5 631 5 379 

Verksamhetens kostnader (not 2) -26 900 -27 392 

Avskrivningar (not 3) -629 -576 

Verksamhetens nettokostnader -21 898 -22 589 

Medlemsavgifter från kommuner (not 1) 22 335 22 622 

Finansiella intäkter (not 4) 86 9 

Finansiella kostnader (not 5) -248 -276 

Resultat före extraordinära poster 274 -234 

Skattekostnader 

Extraordinära intäkter 

Årets resultat 274 -234



239 

27 

BALANSRÄKNING 

(Belopp i tkr) 2011 2010 

TILLGÅNGAR 

Maskiner och inventarier (not 6) 13 381 5 167 

Finansiella anläggningstillgångar 0 0 

Summa anläggningstillgångar 13 381 5 167 

Omsättningstillgångar 

Kortfristiga fordringar (not 7) 1 659 1 671 

Kassa och bank (not 8) 5 559 4 480 

Summa omsättningstillgångar 7 218 6 150 

SUMMA TILLGÅNGAR 20 598 11 318 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR 

OCH SKULDER 

Eget kapital 

Eget kapital vid årets början (not 9) -234 0 

Årets resultat 274 -234 

Summa eget kapital 40 -234 

Avsättningar 

Avsättningar pensioner inkl. löneskatt (not 10) 571 433 

Summa avsättningar 571 433 

Skulder 

Långfristiga skulder (not 11) 14 192 6 202 

Kortfristiga skulder (not 12) 5 796 4 917 

Summa Skulder 19 988 11 119 

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 20 598 11 318



240 


Kassaflödesanalys 

tkr 2011 2010 

Den löpande verksamheten 


Justering för av- och nedskrivningar (not 3) 629 576 

Justering för gjorda avsättningar (not 10) 571 433 

Justeringpost 50 

Medel från verksamheten före förändring 

av rörelsekapital 

Ökning/minskning av kortfristiga fordringar (not 7) 12 -1 671 

Ökning/minskning av kortfristiga skulder (not 12) -228 4 917 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 308 4 021 

Investeringsverksamheten 

Investering i materiella anläggningstillgångar 0 -5 743 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 0 

Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 -5 743 

Finansieringsverksamheten 

Nyupptagna lån (not 11) 0 6 202 

Amortering av skuld (not 11) 0 

Ökning av långfristiga fordringar 0 0 

Minskning av långfristiga fordringar -229 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -229 6 202 

Årets kassaflöde/förändring av likvida medel 1 079 4 480 

Likvida medel vid årets början 4 480 0 

Likvida medel vid årets slut (not 8) 5 559 4 480



241 

29 

Noter 

Resultaträkning 

2011 2 010 

Not 1 Verksamhetens intäkter 

Intäkter 5 631 5 379 

Medlemsavgifter från kommuner 22 335 22 622 

Summa 27 966 28 001 

Not 2 Verksamhetens kostnader 

Löner och personalomkostnader 18 741 19 497 

varav 688 

Förändring semester- & övertidsskuld 46 -114 

Hyror och lokalkostnader 2 064 2 574 

Tjänster, köpt verksamhet, avgifter 1 368 1 236 

Leasingavgifter 402 171 

Övriga kostnader 4 325 3 339 

Summa 26 900 27 392 

Not 3 Avskrivningar 

Planenliga avskrivningar beräknas på anläggningstillgångarna 

anskaffningsvärde i enlighet med Kommunförbundets 

rekommendationer 

629 576 

Summa avskrivningar 629 576 

Not 4 Finansiella intäkter 

Räntor likvida medel 86 9 

Summa 86 9 

Not 5 Finansiella kostnader 

Räntor långfristig upplåning 230 245 

Övriga finansiella kostnader 19 31 

Summa 248 276 

Balansräkning 

Not 6 maskiner och inventarier 

Inventarier 

Ingående anskaffningsvärde 1 646 

Investeringar 1 646 

Försäljning/utrangering 

Omklassificeringar 

Utgående anskaffningsvärde 1 646 1 646 

Ingående av- och nedskrivningar -240 

Återförda av- och nedskrivningar



242 

30 

Årets av- och nedskrivningar -286 -240 

Utgående av- och nedskrivningar -526 -240 

Utgående bokfört värde 1 121 1 407 

Fordon 

Ingående anskaffningsvärde 4 097 

Investeringar 4 097 

Leasingfordon 9 195 

Försäljning/utrangering 

Omklassificeringar 

Utgående anskaffningsvärde 13 292 4 097 

Ingående av- och nedskrivningar -336 

Återförda av- och nedskrivningar 

Avskrivningar Leasingfordon -325 

Årets av- och nedskrivningar -371 -336 

Utgående av- och nedskrivningar -1 032 -336 

Utgående bokfört värde 12 260 3 761 

Summa maskiner och inventarier 13 381 5 167 

Leasing 

Leasingfordonen redovisas som en anläggningstillgång i 

balansräkningen. 

Tillgångens värde är beräknat genom en summering av 

återstående leasingavgifter exklusive moms. I noten 

redovisas värdet vid årets början som leasingfordon och 

som avskrivning redovisas de leasingsvgifter som betalats 

under året. 

Leasingskulden är beräknad av samtliga återstående 

leasingavgifter uppdelat på kortfristig respektive 

långfristig del. 

Leasingposterna påverkar inte kassaflödesanalysen. 

Not 7 Kortfristiga fordringar 

Kundfordringar 793 823 

Övriga kortfristiga fordringar 866 848 

Summa kortfristiga fordringar 1 659 1 671 

Not 8 Kassa och bank 

Bank 5 559 4 480 

Summa kassa och bank 5 559 4 480



243 

31 

Not 9 Eget kapital 

Justerat ingående eget kapital -234 0 

Nyemission 0 0 

Aktieägartillskott 0 0 


Utgående balans eget kapital 40 -234 

Not 10 Avsättning pensioner 

Pensionsskuld inkl. löneskatt. 571 433 

Not 11 Långfristiga skulder 

Leasingskuld 8 219 

Lysekils kommun 1 780 2 009 

Munkedals kommun 4 193 4 193 

Summa långfristiga skulder 14 192 6 202 

Not 12 Kortfristiga skulder 

Leasingskuld 651 

Lysekils kommun 462 128 

Munkedals kommun 0 345 

Leverantörsskulder 1 219 472 

Arbetsgivaravgifter och skatter 0 838 

Upplupna löner 742 891 

Upplupen särskild löneskatt individuell del 0 0 

Upplupen pensionskostnad individuell del 546 521 

Semesterlöne- och övertidsskuld 756 692 

Övriga kortfristiga skulder 1 421 1 029 

Summa kortfristiga skulder 5 796 4 917



244 

32 

Investeringsredovisning/Leasing 

Inga investeringar har gjorts under räkenskapsåret. 

Ett antal räddningsfordon har leasats under året och redovisas nedan. 

Leasingbelopp 

Bil Leasing-start 2011-12-31 Avskr 2011 

Räddningsbil BUU 054 2011-09-01 4 355 648 -98 992 

Räddningsbil TJH 394 2011-06-01 4 410 981 -178 479 

Transportfordon FJT 359 2010-03-01 103 376 -47 712 

8 870 005 -325 183 

Bil Långfr del Kortfr del Anskaff.v. 

Räddningsbil BUU 054 4 058 672 296 976 3 557 000 

Räddningsbil TJH 394 4 105 017 305 964 3 697 000 

Transportfordon FJT 359 55 664 47 712 226 080 

8 219 353 650 652 7 480 080



245 

33 

Verksamhet tkr Intäkt 2011 

Kostnad 

2011 Netto 2011 Årsbudget 

Avvikelse 

årsbudget 

10010 Direktion - 148 148 136 12 

10011 Administration - 22 337 2 993 - 19 343 - 19 026 - 318 

10012 Uppstartsmedel - 497 497 618 - 121 

Summa - 22 337 3 638 - 18 699 - 18 272 - 427 

27030 Före/efter - 494 1 671 1 177 1 255 - 78 

27040 Under - 1 532 5 599 4 067 3 791 276 

27041 Brandstation Lysekil 4 3 284 3 288 3 446 - 158 

27042 Brandstation Munkedal - 131 3 654 3 523 3 495 28 

27043 Brandstation Skaftö - 1 845 1 845 2 044 - 198 

27044 Brandstation Brastad - 2 716 2 716 2 438 278 

27045 Brandstation Hedekas - 1 779 1 779 1 719 60 

27046 Övrigt brandvärn - 18 29 11 16 - 5 

27551 Krisledning Lysekil - 408 293 - 115 - 11 - 104 

27552 Krisledning Munkedal - 279 297 18 - 11 29 

Summa - 2 859 21 167 18 309 18 181 128 

28021 Bilvård Lysekil - 1 496 1 496 - 0 - 24 24 

28022 Bilvård Munkedal - 602 598 - 5 - 25 20 

28023 Bilvård Matdistribution - 672 793 121 140 - 19 

Summa - 2 770 2 887 116 91 25 

Totaler - 27 966 27 692 - 274 - - 274



246 

34 

Jämförelsetal, Övergripande 

2010 2011 

Medlemsavgift/invånare 937 936 

Externa intäkter, tkr 4 843 4 944 

Årets resultat, tkr -234 274 

Tillgångar, tkr 11 318 11 728 

Nettoinvesteringar, tkr 5 743 0 

Soliditet, % -2% 0% 

Personalkostnader, tkr 19 497 18 741 

Medlemsavgift 23 157 900 23 021 794 

Invånare 24 702 24 603 

Eget kap -234 40



247 

35 

Ordlista 

Basfordon – Räddningstjänstfordon som är byggda efter speciella krav med ett grundutförande som 

tagits fram av Räddningsverket. 

RAKEL – RAdioKommunikation för Effektiv Ledning. Ersätter det analoga radionätet vid 

kommunikation inom blåljusorganisationer. 

LSO – Lagen om Skydd mot Olyckor. 

Rullbandstest – Lagstadgad årlig konditionstest för brandmän, som måste klaras för att få rökdyka. 

Testet utförs på rullband, iförd full larmklädnad. 

Rökdykarreglemente – Ett lokalt reglemente som tas fram för att få gemensamma standarrutiner 

inom rökdykning. 

IVPA – I Väntan På Ambulans, 2 brandmän larmas ut för akuta åtgärder när ambulansen har lång 

framkörningstid. 

D-HLR – Defibillering – Hjärt Lung Räddning med halvautomatisk hjärtstartare 

Skärsläckare – Släcksystem som med hjälp av en blandning av vatten och metallkulor i högt tryck, 

kan skapa hål i dem flesta material och få tillstånd en utvändig släckning. 

Core-system – Enslang-system för hydrauliska verktyg. 

CAFS – Compressed Air Foam System, Släcksystem som med hjälp av skum, vatten och luft får en stor 

släckverkan både för invändig och utvändig släckning. 

RSA – Risk och Sårbarhets Analys, Används för att minska sårbarheten i samhället och öka förmågan 

att hantera kriser 

POSOM – Psykiskt Och Socialt Omhändertagande, En organisation som kan används vid krishantering 

för katastrofer, stora olyckor eller andra stora påfrestingar.

248

249


250 


Dnr: 2012-105 

Samordningsförbundet Norra Bohuslänss (Org. nr 222 000 

– 2030) Årsredovisning 2011 med tillhörande 

verksamhetsberättelse 

Bakgrund 

Samordningsförbundett Norra Bohuslän har inkommit med en 

Årsredovisning med tillhörande 

verksamhetsberättelse som antogs av 

förbundet 2012-02-20. Samordningsförbundets revisorer meddelar i 

revisionsberättelse per 

den 19 mars 20122 att förbundets verksamhett har 

granskats för 

räkenskapsåret 2011-01-011 – 2011-12-31. Revisorerna 

tillstyrker att samordningsförbundets årsredovisning godkänns och att 

styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2011. 

Kommentar 

Förbundets verksamhet går medd ett underskott om 

790 tkr vilket 

innebär en positiv avvikelse på 864 tkr mot det budgeteradee 

underskottet 

på 1 654 tkr. Det egna kapitalet minskar därför ytterligare 

med 

årets underskott 

ner till 1 665 tkr. 



att godkänna 

upprättad årsredovisning för Samordningsförbundet Norra 

Bohuslän för verksamhetsåret 2011, och 

att 

bevilja styrelsen ansvarsfrihet för verksamhetsåret. 

Hans Clausen 

Ekonomichef 


@munkedal.se 


251 

Samordningsförbundet 

Norra Bohuslän 

Org. nr 222 000 - 2030 

Finansiell samordning av rehabilitering mellan 

Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, 

Västra Götalandsregionen och kommunerna 

Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Tanum och Strömstad 

ÅRSREDOVISNING 

med tillhörande 

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 

2011 

Antagen 2011 – 02 – 20 av 

Samordningsförbundet Norra Bohuslän 

1


Org.nr 222000 - 2030 

252 

Förvaltningsberättelse 

Samordningsförbundet Norra Bohuslän bildades den 1 april 2006 i enlighet med lagen om 

finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2003:1210. Samverkande parter är 

Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västra Götalandsregionen och kommunerna 

Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal och Lysekil. 

Syften 

Samordna och att uppnå en effektiv resursanvändning och för att underlätta för personer 

som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser att förbättra sin funktions- och 

arbetsförmåga samt öka deras möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. 

Arbeta med gemensam lärandeprocess och kunskapsutveckling för medlemmarnas personal. 

Finansiell samordning ersätter inte det arbete som myndigheterna har ansvar för utan skall 

istället bidra till att stödja, fördjupa och utveckla det befintliga samarbetet. 

Organisation 

Styrelse 

Samordningsförbundet Norra Bohuslän leds av en styrelse. Styrelsen består av fyra 

ledamöter och sju ersättare. Varje part utser vardera en styrelseledamot och en ersättare. 

Kommunerna utser fyra ersättare en från varje kommun som inte är ledamot i styrelsen. 

Ersättare har närvaro- och yttranderätt. Styrelsens ledamöter har utsetts av kommun- och 

regionfullmäktige samt av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. 

Styrelsens uppgift är att: 

• besluta om mål och riktlinjer för samordningsförbundet 

• stödja samverkan mellan parterna 

• besluta om finansiering av aktiviteter/insatser som stödjer samverkan och som ligger 

inom parternas samlade ansvarsområden 

• ansvara för att rehabiliteringsaktiviteterna följs upp och utvärderas 

• upprätta verksamhetsplan med budget och årsredovisning med verksamhetsberättelse 

Styrelsen 2011 

Ledamot 

Ersättare 

Regionen Per Arne Brink (s) Hans-Carl Carlson (kd) 

Försäkringskassan Kenneth Hansson Malin Welin 

Arbetsförmedlingen Carl Löfgren tom 31/3 

Ulrika Jörkander 

Hans Berggren tom 31/3 

Henrik Atterström 

Kommunerna Leif Andersson (s) Mats Karlsson (m) 

Roger Wallentin (c) 

Maria Sundell (s) 

Leif Johansson (fp) 

Ordförande: Kenneth Hansson 

Vice ordförande: Per-Arne Brink 

Styrelsen har haft fem ordinarie styrelsemöten under året, där protokoll har förts. Ett 

informationsmöte var i början av året för nya ledamöter och en inspirationsdag i mars 

med styrelserna för förbunden i Fyrbodal. Styrelsen har träffat beredningsgruppen två 

gånger samt haft en gemensam dag med styrelsen, beredningsgruppen och teamet. 

Dessutom deltog flera styrelseledamöter på Samordningsförbundens Dag i Göteborg, 

en gemensam dag för samordningsförbunden i Västra Götaland. 

2


Org.nr 222000 - 2030 

253 

Presidiet 

Ordförande och vice ordförande bildar ett presidium. Presidiet träffas inför varje 

styrelsemöte och ytterligare några gånger vid behov. Sammanlagt har 9 möten hållits 

under året då anteckningar har förts, där av två möten tillsammans med presidiet för 

Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Färgelanda. 

Administration 

Förbundet har gemensam administration med Samordningsförbundet Uddevalla, Orust 

och Färgelanda. 

Förbundschef 

Förbundschefen ansvarar för att leda arbetet inom förbundet. 

Beredning 

Beredningsgrupp för samordningsförbundet Norra Bohuslän 

Samordningsförbundets beredningsgrupp består av lokala chefstjänstemän, förvaltningschefer 

eller motsvarande från förbundets medlemmar. 

Beredningsgruppen har till uppgift att stödja förbundschefen i beredningsarbetet inför 

beslut i samordningsförbundets styrelse, vid utveckling av befintliga aktiviteter och inför 

start av nya aktiviteter. Beredningsgruppen är styrgrupp för de insatser som förbundet 

finansierar. 

Beredningsgruppen 2011 

Eva-Britt Thorin, Munkedals kommun 

Roland Persson, Lysekils kommun 

Rune Lysell, Sotenäs kommun 

Britt Långström, Tanums kommun 

Håkan Wikander, Strömstads kommun 

Staffan Palmqvist, Arbetsförmedlingen 

Kerstin Löfving, Carema (psykiatrin) 

Ulrika Holmqvist, Västra Götalandsregionen (primärvården) 

Annika Johansson, Försäkringskassan 

Handläggargrupper 

Det finns en handläggargrupp i varje kommun, det är tjänstemän från de olika myndigheterna 

som träffas och har samråd kring individer som är aktuella hos flera parter. 

Finsamteamet samarbetar med kommunernas handläggargrupper och rehabvägledarna 

deltar på deras möte. 

Processledare 

Processledaren är arbetsledare för Finsamteamet. 

Samarbetspartner - LLG-grupper (lokala ledningsgrupper) 

Det finns fyra LLG-grupper i området. En i varje kommun förutom Strömstad och 

Tanum som har en gemensam. I LLG-grupperna sitter verksamhetsansvariga från de 

olika myndigheterna. De träffas ca 2 – 3 ggr/år. Förbundschefen är adjungerat i 

samtliga LLG-grupper. 

Samverkan med andra Samordningsförbund 

Samordningsförbundet Norra Bohuslän finansierar, tillsammans med övriga förbund i 

Västra Götaland, en resursperson för uppföljning och en informatör som bl.a. ansvarar 

för www.samverkanvg.se. 

3


Org.nr 222000 - 2030 

254 

Förbundschefen deltar i regionalt nätverk för förbundschefer i Västra Götaland. I det 

nätverket är förbundets förbundschef representant i ekonomiutskottet och utbildningsgruppen. 

Förbundschefen deltar även i ett lokalt nätverk för Samordningsförbunden i 

Fyrbodalsområdet. 

Samarbete har pågått hela året mellan vårt Finsamteamet och Finsamteamet hos 

Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Färgelanda. 

Ekonomisk service 

Förbundet har köpt ekonomisk service av Uddevalla kommun och löneservice av Västra 

Götalandsregionen. 

Synsätt 

• Vår övertygelse är att alla människor aktivt vill bidra till sin egen försörjning och bli 

en del av samhället 

• All rehabilitering sker utifrån individens behov och förmåga 

• Individens aktiva medverkan eftersträvas 

• De samverkande myndigheterna har ett gemensamt ansvar 

Vision 

I samverkan och samarbete ska samhällets resurser inom rehabiliteringsområdet användas 

på ett effektivare sätt och till större nytta för den enskilde. Det förväntade resultatet är 

ökade möjligheter för den enskilde att uppnå egen försörjning, ökad hälsa och ”livskvalitet” 

samt samhälleliga vinster. 

Övergripande mål 

• Personer som är i behov av stöd från flera myndigheter ska inte känna att det finns 

gränser 

• Samordningsförbundet ska inte ta över myndigheternas ansvar utan fylla upp där 

det i dag brister samt bygga broar mellan myndigheterna 

• Samordningsförbundet ska värna om bra befintliga verksamheter och bli en 

komplettering till dessa 

• Samordningsförbundets insatser ska ses som en resurs och möjlighet, en naturlig 

del i det ordinarie arbetet 

• Handläggarna hos samtliga myndigheter ska känna att samordningen är bättre än 

tidigare, att de har gemensam planering med samma synsätt och metoder för 

målgruppen 

• Insatser som Samordningsförbundet finansierar och som visar sig ge effekt och 

resultat ska implementeras i ordinarie verksamheter 

• Väl fungerande relation till arbetsgivarna i vårt område 

Finansiella mål 

Det övergripande finansiella målet är en budget i balans. God ekonomisk hushållning 

återfinns i att Samordningsförbundet inte får sätta sig i skuld och att den finansiella 

insatsen bör motsvara det bidrag som förbundet i samråd med ägarna kommit överens 

om. 

Verksamhetsmässiga mål 

• Arbetslivsinriktad rehabilitering och utredning av förutsättningar för arbete för 

deltagarna 

4


Org.nr 222000 - 2030 

255 

• Deltagarna ska öka sin självmedvetenhet, hittar nya vägar som leder dem framåt 

och känna att de har makt över sin livssituation 

• 100 deltagare/år (nyinskrivna/avslutas) 

• 90 deltagare på utredningsenheten/år 

• Totala inskrivningstiden inkl. utredning ska i genomsnitt vara 6 månader och max 

1 år 

• Minst 30 % av deltagarna som får stöd via de insatser som Samordningsförbundet 

finansierar ska vid varje uppföljningstillfälle helt eller delvis ha kommit till egen 

försörjning, dvs. få lön. Det gäller vid alla former av anställning inkl. anställning 

med lönebidrag, nystartsjobb mm eller studiestöd via CSN. 

• Uppföljning sker vid avslut samt 6 månader efter avslut 

Uppföljning 

Den huvudsakliga verksamhetsuppföljningen sker i SUS (sektorsövergripande system för 

uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet). Vi har 

även gjort uppföljning i DIS (deltagare i samverkan). DIS är ett uppföljningssystem som 

har använts i hela Västra Götaland. Resultaten har sammanställts och redovisats i 

delårsrapport och årsredovisning som har tillsänts medlemmarna vid två tillfällen per år. 

Senaste och sista sammanställning i DIS var januari – juni 2011. Förbunden går mera och 

mera över och redovisar enbart i SUS, vilket även Samordningsförbundet Norra Bohuslän 

kommer att göra from 2012. Processtödjaren i Finsamteamet i Samordningsförbundet 

Uddevalla, Orust och Färgelanda har varit uppföljningsansvarig (10 % av en heltidstjänst). 

Styrelsen fick både ekonomisk- och verksamhetsredovisning vid varje styrelsemöte. 

Samverkansinsatser 2011 

Finsamteamet med utredningsenheten tom 2011-03-31 

Samordningsförbundet finansierade följande tjänster och insatser tom 2011-03-31 : 

0,5 Processtödjare, 2,5 Coacher (ca 0,5/kommun), 2,0 Utredare, 0,5 Sjukgymnast, 0,5 

Arbetsförmedlare, 0,3 Försäkringskassahandläggare, 0,5 Socialsekreterare (5 x 10 %), 

de bildade ett gemensamt team. 

Finsamteamet med utredningsenheten from 2011-04-01 

Från 1 april 2011 finansierades 6,3 tjänster bestående av ett team med 0,4 processledare, 

3,8 rehabvägledare, 1,6 utredare och 0,5 sjukgymnast. 

Teamet samarbetade med kommunernas handläggargrupper och deltagarnas ordinarie 

handläggare. 

Avtal fanns med AME/ALE i kommunerna om prövnings/träningsplatser. 

Processtödjaren i Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Färgelanda ansvarade för 

statistiken för verksamheten. 

Beslut fanns om att finansiera psykolog insatser och intresseanmälan publicerades vid flera 

tillfällen, men utan resultat. 

Målgrupp för Finsamteamet 

Personer i arbetsför ålder som är aktuella hos flera av huvudmännen. Prioriterade har 

varit personer 20 – 55 år med oklar problembild och utan egen försörjning och bland dem 

har prioriteringen gjorts utifrån hur de har bedömts kunna tillgodogöra sig insatserna. 

Metod för Finsamteamet 

Gemensamt team med utredningsenhet som samarbetar med kommunernas handläggargrupper 

och deltagarnas ordinarie handläggare. 

Anmälningar till Finsamteamet går via handläggargrupperna, där även rehabvägledarna 

deltar. Annan möjlighet är anmälan i samband med avstämningsmöte mellan vården och 

5


Org.nr 222000 - 2030 

256 

Försäkringskassan alternativ via rehabmöte mellan primärvårdens rehabteam i Norra 

Bohuslän och övriga berörda myndigheter. Personer som är aktuella hos två eller flera av 

parterna kan själva boka studiebesök hos respektive kommuns rehabvägledare. Anser 

rehabvägledaren och individen att insatserna kan vara till gagn för personen gör 

rehabvägledaren en anmälan till handläggargruppen. 

• Deltagarna skickades inte emellan myndigheterna 

• Deltagarna träffade en rehabvägledare som var den samordnande länken. 

• Deltagarna deltog i 4 veckors utredning angående förutsättningar för arbete 

• Deltagarna hade möjligheter till insatser från samtliga myndigheter, beroende 

på behov 

• Deltagarna hade möjlighet till arbetsprövning/träning på Arbetslivs-/Arbetsmarknadsenheterna 

i samtliga kommuner samt på den öppna arbetsmarknaden 

Utredningsteamet samarbetade med Af-rehab angående deltagare som var aktuella på 

Arbetsförmedlingen. 

Fallbeskrivning/typfall deltagare 

En av kommunernas handläggargrupp inremitterade ”Anna” via Arbetsförmedlingen. 

Anna var 40 år och hade haft en period av sjukskrivning/sjukersättning bakom sig samt 

hade varit arbetslös de senaste 10 åren. Hon uppbar vid anvisningstillfället aktivitetsstöd. 

Anna hade givit sitt samtycke till att hennes ärende togs upp i handläggargruppen. 

Finsams rehabvägledare fick erforderlig information via involverade parter. Syftet var att 

utreda Annas förutsättningar för egenförsörjning (arbete/studier). 

Anna inbjöds till rehabvägledaren för information och kartläggning av hennes situation 

och behov. Anna gav sitt samtycke till att hennes data behandlades i SUS (statens 

sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning 

inom rehabiliteringsområdet). 

Anna erbjöds tid till teamets sjukgymnast som gjorde en konditionstest samt funktionell 

bedömning. Bedömningen används som stöd till utredarna i utredningen. 

Där efter träffade Anna rehabvägledaren ca en gång i veckan som även var med som stöd 

vid läkarbesök. 

Anna startade ca 4 veckor senare i Finsams aktivitetsbaserade utredning som är på halvtid 

under 4 veckors tid. Det är en gruppaktivitet där ca 10 personer deltar. Deltagarna jobbar 

vid arbetsstationerna sömnad, trä, kök, data och planering samt tar del av information om 

t ex samhällets regelverk, tanke- känslo- och beteendemässiga reaktioner i för målgruppen 

typiska situationer. Anna fick även göra en yrkes- och egenskapstest; ”Vägvisaren”. Hon 

fick även skriva dagbok under hela perioden. Innan utredningen slutade kom 

rehabvägledaren dit. Utredare, rehabvägledare och Anna gick gemensamt igenom vad 

utredningen hade visat och de planerade tillsammans för den närmaste tiden. 

För tänkbar arbetsträning kontaktades arbetsgivare och studiebesök på arbetsplatser 

utfördes tillsammans med rehabvägledaren. Kontakten med sjukgymnasten fortsatte. 

Anna träffade inremittent, rehabvägledare och utredare där en skriftlig rapport från 

utredningen presenterades och överlämnades. 

Anna arbetstränade sen på halvtid i 8 veckor. Arbetsträningen följdes kontinuerligt upp av 

rehabvägledaren. Arbetsträningen fungerade bra men avslutades i syfte att även undersöka 

andra möjligheter. En ny arbetsträningsplats anskaffas och arbetstiden utökas successivt. 

6


Org.nr 222000 - 2030 

257 

Efter ca 7 månaders inskrivning i Finsam erhöll Anna en anställning med lönebidrag på 

den senaste arbetsträningsplatsen. Anna arbetar nu heltid och arbetsgivaren erhåller ett 

lönebidrag på 50 % för den anpassning som måste utföras för Anna på arbetsplatsen. 

När Anna hade fått sin anställning avslutades hon i Finsam och rehabvägledaren 

överlämnade en skriftlig rapport till henne och inremittenten. Annas data samlades in 

för registrering i SUS. 

Målet med Finsamteamets insatser 

Målet med insatserna var att minst 30 % av deltagarna som fick stöd via Finsamteamet 

skulle helt eller delvis komma till egen försörjning. Uppföljning görs vid avslut samt 

6 månader efter avslut. Flödet av deltagare som skulle få insatser som Samordningsförbundet 

finansierade 2011 var satt till minst 100 deltagare. En ny utredningsgrupp med 

10 deltagare skulle börja var 5:e vecka, totalt skulle 90 deltagare bli aktuella för utredning i 

grupp. Genomsnittliga inskrivningstiden skulle vara 6 månader. 

Resultat 2011 (inom parantes resultat 2010) 

Antal deltagare var 183 (137) och av dem avslutades 106 (83) personer. 

Av 106 som avslutades var det 63 (44) kvinnor och 43 (39) män. 

53 personer var aktuella vid årets början (2011-01-01) och 77 var aktuella vid årets slut 

(2011-12-31). Den genomsnittliga inskrivningstiden var 6,5 (7,5) månader. 

Kommunvis fördelning av de 183 pers. som fick insats av finsamteamet 2011 

60 

50 

43 

43 

50 

40 

30 

32 

20 

15 

10 

0 

Strömstad Sotenäs Tanum Munkedal Lysekil 

Totalt blev 130 personer anvisade Finsam under 2011. 

Diagrammet visar fördelningen kommunvis av dem som anvisades år 2011. 

40 

35 

30 

31 

36 

33 

25 

23 

20 

15 

10 

5 

0 

7 


7


Org.nr 222000 - 2030 

258 

Nedan visas kommunfördelningen av de 78 personer som deltog i utredningen 

via utredningsenheten 2011. 

30 

25 

20 

20 

25 

15 

14 14 

10 

5 

0 

5 


Här visas kommunfördelningen av de 19 personer som har haft 

arbetsprövning/träning på Arbetsmarknads- /Arbetslivsenheterna. 

7 

6 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

3 3 3 

4 

0 

Strömstad Sotenäs Tanum Munkedal Ly sekil 

Av de 183 deltagare som fick insatser 2011 avslutades 106 personer. 

Här visas kommunfördelningen på de som avslutades. 

30 

25 

25 

26 


20 

15 

10 

13 

14 

5 

0 


8


Org.nr 222000 - 2030 

259 

Målet är att 30 % av deltagarna ska helt eller delvis nå egen försörjning. 

Vid avslut hade 43 av 106 personer hel eller delvis egen försörjning, det är 41 % 

(28 av 83=34%). 

Vid 6 månader efter avslut hade 40 av 103 personer egen försörjning, det är 39 % 

(17 av 47 = 36 %). 

Situationen för de 106 som avslutades under 2011 var följande: 

35 

30 

25 

29 

24 

20 

15 

13 

12 

15 

10 

5 

0 

6 6 

1 

Arbete 

Arbete med 

AF-stöd 

Utbildning 

Aktuella hos 

AF 

Rehab 

arbetsförb. 

Rehab/Beh - 

medic/socialt 

Ej rehab mot 

arbete i dagsl. 

Uppgift 

saknas 

Vad har hänt under 2011 

2011-01-01 

2011-01-18 

2011-01-27 

2011-02-15 

2011-02-18 


2011-03-01 

2011-03-18 

Ansvarig tjänsteman är from årsskiftet förbundschef 

Gemensam dag för Finsamteamet tillsammans med Finsamteamet i 

Samordningsförbunden Uddevalla, Orust, Färgelanda (Sof UOF). 

Gemensam utbildning för personal som arbetar med uppdrag för 

Samordningsförbunden i Västra Götaland. 

Över 400 deltagare, där av 14 från vårt område 

Presentation och information till nya styrelseledamöter 

Kommunrepresentanterna meddelade att deras ordinarie ledamot under 

mandatperioden är Leif Andersson från Strömstad 

Styrelsen beslutade att avvakta med val av ny ordförande och ny vice 

ordförande, att nuvarande presidie sitter kvar tills efter omvalet i Västra 

Götalandsregionen den 15 maj 

Styrelsen beslutade om årsredovisning med verksamhetsberättelse för 

2010 

Heléne Granwe slutade som processtödjare i teamet 

Kristina Friberg började med uppdraget som processtödjare och utredare 

Inspirationsdag för styrelserna i Samordningsförbunden i Fyrbodal 

9


Org.nr 222000 - 2030 

260 

2011-04-01 

2011-04- 

13+14 


2011-05-08 

2011-05-30 

2011-06-27 

2011-08-11 

2011-08-29 

2011-09-14 

2011-10-03 

2011-10-10 

Delvis ny inriktning av Finsamteamet. Kommunteamen med arbetsförmedlare, 

försäkringskassahandläggare och socialsekreterare upphör och 

vi rekryterar ytterligare 100 % rehabvägledare 

3 styrelseledamöter och förbundschefen deltog på 

Samordningsförbundens nationella nätverkskonferens i Norrköping 

Förbundets Dag, gemensam halv dag med styrelsen, beredningsgruppen 

och finsamteamet under temat: Förbättringsområde 

Styrelsen beslutade att 40 % utredare konverteras till 30 % psykolog och 

att vi går ut med intresseanmälan psykolog 80 – 100 % tillsammans med 

Sof UOF 

Skatteverket meddelade att fortsättningsvis kommer de att avslå 

Samordningsförbundens ansökningar om ersättning för ingående moms. 

Förbundet ställer sig bakom en gemensam skrivelse från landets 

Samordningsförbund till skatteverket och överklagar beslut om avslag 

Styrelseledamöter, representanter från Beredningsgruppen, 

Finsamteamet och förbundschef deltog på utbildning om socio-ekonomi, 

anordnad av Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla-Edet och Grästorp 

Ordförande Kenneth Hansson Försäkringskassan och vice ordförande 

Per-Arne brink blev omvalda året ut 

Kristina Moro började med uppdraget som ny rehabvägledare 

Finsamteamet hade en planeringsdag 

Styrelsen tar del av delårsrapport januari – augusti 2011 

Styrelsen beslutade att tillsammans med Sof UOF ansöka om medel för 

KUR-utbildning/kunskapsutveckling om rehabilitering för personer med 

psykisk funktion och psykisk funktionsnedsättning riktad till personal 

som arbetar i samverkan och finansiera eventuella extra kostnader 

Styrelsen beslutade att det inte var aktuellt med EU-ansökan eller för 

insatser riktade till Unga med funktionshinder. Frågan hade behandlats 

under längre tid i både beredningsgruppen och presidiet och tillsammans 

med Sof UOF. Presidiets och beredningsgruppens slutsats var att förbundet 

hade inga ekonomiska förutsättningar att finansiera insatser för målgruppen. 

Regelverket för EU-projekt är inte anpassat för den målgruppen 

som får så begränsat offentlig försörjning. Alternativet var i så fall att 

avsluta helt eller delar av den verksamhet som förbundet finansierade 

(Finsamteamet). 

Presidiet informerar kommun- och omsorgsledningen i Tanum om 

Samordningsförbundet och de insatser som finansieras 

Samordningsförbundens Dag i Göteborg, gemensam utbildnings- och 

inspirationsdag för Sof i Vgregionen, över 300 deltagare och därav 13 

personer från vårt förbund, styrelseledamöter, representanter från 

Beredningsgruppen och Finsamteamet som informerade om insatserna 

10


Org.nr 222000 - 2030 

261 

2011-10-26 

2011-11-01 

2011-11-02 

2011-11-09 

2011-11-23 

2011-11-29 

2011-12-01 

2011-12-05 

Ordförande och förbundschef informerar kommunledningen i Sotenäs om 


Ordförande och förbundschef informerar kommunledningen i Munkedal 

om Samordningsförbundet och de insatser som finansieras 

Presidiet informerar kommun- och omsorgsledningen i Strömstad om 


Finsamteamet Sof NB besöker Finsamteamet Sof UOF 

Gemensamt möte med styrelsen och beredningsgruppen 

Styrelsen fattar beslut om verksamhetsplan 2012 

Styrelsen väljer Leif Andersson från Strömstad, ordinarie styrelseledamot 

för kommunerna till ordförande 2012 och Ulrika Jörkander 

Arberbetsförmedlingens styrelseledamot till vice ordförande 2012 

Finansdepartementet föreslår i en promemoria att lagen om ersättning för 

viss mervärdesskatt för kommuner och landsting ändras så att det även 

gäller samordningsförbund 

Meddelande kommer att Samordningsförbundet har förlorat mot 

Skatteverket i momsfrågan 

Blivande ordförande 2012 och förbundschef deltar på gemensamt möte 

med presidierna för Samordningsförbunden inom Västra Götaland 

Ekonomisk sammanfattning 

• Samordningsförbundet ingående egna kapital 2011-01-01 var 2 455 tkr. 

• Bidraget från huvudmännen 2011 var 3 640 tkr. 

• Övriga finansiella intäkter med avdragna kostnader var 50 tkr. 

• Förbundets kostnader 2011 uppgick enligt resultaträkningen till 4 480 tkr. 

• Nettokostnaderna och finansnetto 2011 blev därför 4 430 tkr. 

• Årets verksamhet förbrukade 790 tkr av eget kapital 

• Aktuell budgeten för 2011 var 5 703 tkr. 

• Skillnaden mellan aktuell budget och utfall blev 1 273 tkr. 

• Det utgående egna kapitalet per årsskiftet 2011/2012 var 1 665 tkr. 

• Innestående moms hos Skatteverket på 49 270 redovisas som fordran i 

balansräkningen. Får Samordningsförbundet inte tillbaka momsen är eget kapital 

2011-12-31 1616 tkr (1665 tkr – 49 tkr = 1616 tkr) 

Bidrag i tkr 

Övriga finansiella intäkter 

Försäkringskassa 

910 tkr 

Förbundets övriga intäkter var 50 tkr. 

Arbetsförmedlingen 

910 tkr Det är ränta minskat med avgifter till Nordea för 

Kommun 

910 tkr plusgiro 2011. 

Hälso- och sjukv-nämnd 910 tkr Sof NB har utgift för 100 % förbundschef inkl. 

Totalt 

3 640 tkr övriga administrativa kostnader och får sen 

hälften av det som intäkt från Sof UOF 

Bidraget från Arbetsförmedlingen betalas ut av Försäkringskassan. 

Samtliga fem kommuner bidrar lika dvs. 182 tkr var (182 * 5 = 910) 

11


Org.nr 222000 – 2030 

262 

Belopp i tkr 

1.Nettokostnad 

och finansnetto 

A. Utfall 

jan-dec 2011 

B. Budget 

jan-dec 2011 

C. Avvikelse 

jan-dec 2011 

E. Prognos helår 

(föregående uppf 

tillfälle = jan-aug 

2011) 

Förbundets budget 

helår 2011 

G. Utfall 

jan-dec 2010 

- 4 430 -5 703 1 273 -4 855 -5 703 -4 387 

2.Bidrag 3 640 3 640 0 3 640 3 640 3 640 

2.b Sålda 

tjänster + ränta 

(459) 419 409 (77) 

3.Resultat -790 -2 063 1 273 -796 - 1 654 -747 

4.Utgående EK 1 665 1 659 801 -2 455 

Styrelsen för Samordningsförbundet Norra Bohuslän, beslutade om verksamhetsplan och budget för 2011 i november 2010. 

Det beslutades att budgeten för 2011 skulle omfatta verksamhet motsvarande 5 703 tkr. 

Utöver bidraget från ägarna ingår försäljning av tjänst (50 % förbundschef + övriga administrativa kostnader) och inkomstränta – 

avgifter till banken, samt förbrukning av eget kapital. 2.b ingår i Nettokostnad och Finansnetto för att kunna jämföra utfallet med 

tidigare år då det inte har redovisas separat. 

Verksamhetens kostnader jan – dec 2011 har uppgått till 4 430 tkr. 

I förhållande till bidrag från huvudmännen, innebär det förbrukning av eget kapital på 790 tkr under januari – december 2011 . 

Samordningsförbundet ingående egna kapital 2011-01-01 var 2 455 tkr och förbundets utgående kapital 2011-12-31 var 1 665 tkr 

(under förutsättning att förbundet får tillbaka innestående moms hos skatteverket 49 270 kr) 

Avvikelse från budget under 2011 är 1 273 tkr, det beror först och främst på att uppdraget som psykolog har varit vakant hela året 

(motsvarande 70 % av psykologtjänst) och uppdraget som rehabvägledare (100 % tjänst) varit vakat delar av året. 

12


Org.nr 222000 – 2030 

263 

Ekonomisk uppföljning av verksamhet och insatser 2011 

Nettokostnad och finansnetto Utfall Budget Avvikelse Budget 

i tkr per område jan-dec jan-dec jan-dec helår 2011 

2011 2011 2011 

1001 Politisk org/styrelsekostnader -232 697 -170 000 -62 697 -170 000 

1010 Gemensamt -958 746 -913 000 -45 746 -913 000 

1010 b Gemensamt vidarefaktureing + rta 458 190 409 000 49 190 409 000 

2000 Information/Utveckling -45 471 -75 000 29 529 -85 000 

3000 Verksamhet 1 -3651 548 -4 545 000 893 452 -4 545 000 

Totalt -4 430 272 -5 294 000 863 728 -5 294 000 

1001 Delvis underbudgeterat 

1010 Gemensamt är negativt pga. upplupen fordran på 62 332 tkr till Samordningsförbundet 

Uddevalla, Orust och Färgelanda. Som i slutet av förra året blev dubbel 

uppbokad. 

I årsredovisning 2010 redovisades en positiv avvikelse på 1010 på 134 076 kr, men den 

borde ha varit 71 742 (134 076 – 62 332= 71 742). Nu blir det i stället en negativ 

avvikelse som borde ha varit positiv på 16 586 (62 332 – 45 746 = 16 586). 

3000 Den positiva avvikelsen beror först och främst på att uppdraget som 70 % psykolog 

har varit vakant hela året och att uppdraget som rehabvägledare på heltid varit vakant 

delar av året. 

Redovisningsprinciper 

Bokslutet är upprättat enligt den kommunala redovisningslagen och god 

redovisningssed. 

13


Org.nr 222000 - 2030 

264 

Resultaträkning uppdelad efter budgeterade verksamheter 2011-12-31 

Helårsbudget 

Redovisat jandec 

Avikelse 

mot 

budget 

jan-dec 

Utfall 

jan-dec 

2010 

Intäkter 

Staten 1 820 1 820 0 1820 

Regionen 910 910 0 910 

Kommuner 910 910 0 910 

50 % ansvarig tjänsteman 399 406 10 62 

Summa verksamhetens intäkter 4 039 4 046 10 3 702 

Kostnader 

Verksamhet -4 545 -3 652 893 -3740 

Förbundschef + övriga adm.kostnader -798 -861 -66 -480 

Utbildning, resurspersoner VG region -75 -45 30 -52 

Ekonomiadministration inkl regionservice -75 -73 2 

Revision -40 -22 18 

Styrelsen, arvoden,resor,utbildning -170 -233 -63 -194 

Summa verksamhetens kostnader -5 703 -4 886 814 -4 466 

Verksamhetens nettokostnad -1 664 -840 824 -764 

Finansiella kostnader 

Räntekostnader -1 -1 

Övriga finansiella kostnader -2 -2 -3 

Summa finansiella kostnader 0 -3 -3 -3 

Finansiella intäkter 

Ränteintäkter 10 53 43 17 

Summa finansiella intäkter 10 53 43 17 

Resultat före extraordinära poster -1 654 -790 864 -747 

Periodens resultat -1 654 -790 864 -747 

Av ingående eget kapital har det budgeterats att 1654 tkr skulle förbrukas 

Resultatet visar att 790 tkr har förbrukats. 

Budgeterade medel som inte förbrukats blir då 864 tkr. 

14


Org.nr 222000 - 2030 

265 

Resultaträkning 2011-12-31 

Intäkter 

Erhållna statliga bidrag 1 820 000 

Erhållna kommunala bidrag 910 000 

Erhållna bidrag regionen 909 996 

Övriga intäkter 405 666 

Summa verksamhetens intäkter 4 045 662 

Kostnader 

Inköp material och varor -53 144 

Lokalkostnader -117 952 

Städning, renhållning -12 466 

Reparation och underhåll -1 524 

Resekostnader -22 319 

Representation -2 052 

Telefon-och datakommunikation -38 051 

Kurser och utbildningar -80 348 

Styrelsearvode -152 322 

Bilersättning -9 148 

Övrig kostnadsersättning -987 

Arbetsgivaravgifter -47 706 

Ersättning till revisor -22 000 

Redovisningstjänster -55 430 

IT-tjänster (Visma bokföringsprogram) -537 

Bankkostnader -2 480 

Övriga främmande tjänster -65 764 

Inhyrd personal -4 180 805 

Föreningsavgifter 

Övriga avdragsgilla kostnader -20 427 

Summa verksamhetens kostnader -4 885 462 

Verksamhetens nettokostnad -839 800 


Räntekostnader -693 

Övriga finansiella kostnader -2 307 

Summa finansiella kostnader -3 000 


Ränteintäkter 52 524 

Summa finansiella intäkter 52 524 

Periodens resultat -790 276 

15


Org.nr 222000 - 2030 

266 

Balansräkning 2011-12-31 

Periodens 

ingående 

balans 

Förändring 

under 

perioden 

Utgående 

balans 

2011-12-31 

Summa anläggningstillgångar 0 0 0 

Omsättningstillgångar 

Kundfordringar 286 814 -286 814 0 

Fordran moms 46 789 2 481 49 270 

Övriga 

interimsfordringar 169 935 27 852 197 787 

Bank, 

checkräkningskonto 2 666 419 -20 032 2 646 387 

Summa omsättningstillgångar 3 169 957 -276 513 2 893 444 

Summa tillgångar 3 169 957 -276 513 2 893 444 

Eget kapital 

Eget kapital 2 455 440 2 455 440 

Periodens resultat -790 275 -790 275 

Summa eget kapital 2 455 440 -790 275 1 665 165 

Långfristiga skulder 0 0 0 

Kortfristiga skulder 

Leverantörskulder 369 171 -369 171 0 

Personalens källskatt 6 215 5 578 11 793 

Beräknade upplupna sociala avgifter 4 801 4 241 9 042 

Övriga interimsskulder 334 330 873 114 1 207 444 

Summa kortfristiga skulder 714 517 513 762 1 228 279 

Summa skulder 714 517 513 762 1 228 279 

Summa eget kapital, avsättningar 

och skulder 3 169 957 -276 513 2 893 444 

16


Org.nr 222000 - 2030 

267 

FINANSIERINGSANALYS 2011-12-31 


Löpande verksamhet 

Periodens resultat -790 275,24 

Kassaflöde från löpande verksamhet -790 275,24 

Förändring av rörelsekapital 

Kortfristiga fordringar +256 480,57 

Kortfristiga skulder +513 762,97 

Förändring av rörelsekapital -770 243,54 

Investeringar 

Investeringar 0,00 

Investeringsnetto 0,00 

Finansieringar 

Långfristiga fordringar 0,00 

Långfristiga skulder 0,00 

Finansieringsnetto 0,00 

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -20 031,70 

Kontroll (Se balansrapporten): 

UB Likvida medel: 2 666 418,77 

IB Likdvida medel: 2 646 387,07 

Summa Förändring: -20 031,70 

17

268

269

270

2012-05-28 

sida 1 


271 



Munkedals kommuns delårsbokslut januari - april 


Kommunens årsprognos 

Helårsprognosen för 2012 redovisar ett resultatt på 2,7 mnkr. Resultatet är 1,0 

mnkr bättre än det budgeterade vilket innebär att kommunen ser ut att klara 

balanskravet. 

Årsprognosens 

avvikelse mot budgett beror på ökade skatteintäkter med 1,0 mnkr 

samt 

gemensamma kostnader och intäkter på 0,7 mnkr som är bättre än budget. 

Detta 

överskottt minskas dock av att nämnderna redovisarr ett underskott på 2, 8 

mnkr exklusive kollektivett (inklusive kollektivett – 2,7 mnkr), vilket till stor del beror 

på ökade kostnader för hela Sektorn för Välfärd 

där bland annat vikarieanskaffning 

och högre kostnader för institutionsplaceringar 

kan anges som skäl. 

Nedanstående tabell redovisar årsprognosen och de avvikelser från budget som 

nämnderna rapporterar för helåret 2012. 


Prognos Budget Avvikelsee Bokslut 

(Belopp i mnkr) 

Nämnd/Verksamhet 

Kommunfullmäktige, revision, valnämnd 

och överförmyndarnämndd 

Kommunstyrelsen 

varav 

- Tillväxtenheten 

- Sektorn för välfärd 

- Sektorn för samhällbyggnad 

- Sektorn för verksamhetsstöd 

Miljö- och byggnämnden 

Summa nämndsverksamhet 

2012 -2,0 

-37,0 

-375,2 

-61,2 

-17,8 

-2,3 

-495,5 


-2,2 

-37,9 

-371,2 

-61,2 

-17,9 

-2,3 

-492,7 


0,2 

0,9 

-4,0 

0,00 0,1 

0,00 -2,8 

2011 

0, ,0 

1, ,9 

-3,1 

0, ,8 

1, ,3 

0, ,1 

1, 0 

Va-kollektivet 

Renhållning 

Summa Nämnd + kollektiven 

-0,5 

0,0 

-496,0 

-0,6 

0,0 

-493,3 

0,1 

1, ,1 

0,00 0, ,0 

-2,7 

2, 1 

Gemensamma 

kostnader och intäkter 

Summa gemensamma 

kostnaderr och 

intäkter 

10,3 

10,3 

9,6 

9,6 

0,7 

1, ,2 

0,7 

1, 2 

Summa verksamhetenss nettokostnad 

-485,7 

-483,7 

-2,0 

3, 3 

Skatteintäkter 

Generella statsbidrag och 

utjämningsbidrag 



Summa Skatter och finansnetto 

373,1 

120,9 

0,6 

-6,2 

488,4 

377,6 

115,4 

0,2 

-7,8 

485,4 

-4,5 

2, ,7 

5,55 0, ,0 

0,4 

1, ,1 

1,6 

0, ,1 

3,0 

3, 9 

Extraordinära kostnader 

Årets resultatt 

2,7 

1,7 

1,0 

7, 2 



• Fax 0524-181 74 • www.munked 



sida 2 

272 

Investeringar 

Under januari till april har kommunen investerat för 6,1 mnkr och haft en 

försäljning på 1,7 mnkr gällande IT-inventarier som såldes i samband med att ITnämnden 

skapades i Lysekil. Årsprognosen är beräknad till 44,6 mnkr. 

Måluppfyllelse 

KFs styrkortet redovisar att de flesta mål är delvis uppfyllda för januari till april. 

Koncernen 

Detta delårsbokslut omfattar inte koncernsammanställning. Den redovisningen finns 

med vid delårsbokslutet i augusti. Rapporter från koncernbolagen finns att tillgå på 

ekonomiavdelningen. 


1. Ekonomi 

Balanskravet uppfylls om årsprognosen håller. 

Av de investeringar som görs under 2012 får kapitalkostnaderna ej överstiga de 

kapitalkostnader som är budgeterade för 2012. Med 44,6 mnkr som prognostiseras 

att användas under 2012 så kan de mycket väl överstiga de budgeterade 

kapitalkostnaderna. Detta beror till stor del på när investeringarna görs och på hur 

långa avskrivningstider det är på dem, samt om de görs för kommunen eller 

kollektivet. 

2. Miljö 

Ingen miljöpåverkan 

3. Folkhälsa 



Ingen samverkan 

Berör ärendet förhållandet arbetsgivare – arbetstagare 


Kommunfullmäktige beslutar att godkänna upprättat delårsbokslut januari-april 


Hans Clausen 

Ekonomichef 

Ekonomienheten 


KF 



273 

Munkedals 

kommun 

Delårsbokslut 

April 2012

274 

Delåret i sammandrag januari – april 2012 

(Ekonomi) 

Munkedals kommuns prognostiserade resultat 

för helåret 2012 är 2,7 mnkr av detta är 1,7 

mnkr kommunens budgeterade resultat. 

Nämnderna i Munkedals kommun beräknar gå 

med ett underskott på - 2,7 mnkr. 

Skatteprognosen för Munkedals kommun är 

förbättrad och ökar gentemot budgeterat med 

0,9 mnkr. 

Under delåret har investeringar för 6,1 mnkr 

genomförts. På helåret beräknas 44,6 mnkr att 

användas. 

Försäljning av IT inventarier har skett med 1,7 

mnkr då kommunens IT har sammanslagits 

med IT i Lysekils kommun. 

Kommunens prognostiserade soliditet på helår 

är 35,1 %. En liten förbättring jämfört med 

föregående års soliditet på 34,9 %. 

Delåret i sammandrag januari – april 2012 

(Verksamhet) 

I april månad bytte kommunen till ett nytt PAsystem. 

April-lönen var den första lönen som 

utbetalades i det nya systemet. 

Före detta kommunchefen har bytt uppdrag 

och därmed lämnat sitt ansvar för 

Tillväxtenheten. I avvaktan på viss förändring i 

organisationen fullgörs detta uppdrag av den 

nya kommunchefen. 

Under våren har näringslivschefen gått i 

pension och tjänsten har samordnats med 

tjänsten Utvecklingsstrateg, till en ny tjänst 

med benämningen Näringslivsutvecklare. 

Förslag på VA-samverkan med Färgelanda och 

Uddevalla har presenterats. Beslut ska tas i 

Kommunfullmäktige i juni för Munkedals del. 

Utbyggnad av industriområde Säleby har 

handlats upp, utbyggnad påbörjas i maj. 

Kommunfullmäktige har tagit beslut angående 

skolorganisationen vilket innebär att höstadiet 

flyttar från Hedekas till Kungsmarksskolan och 

att åk 6 fortsätter på sina hemskolor, vilka åter 

blir F-6-skolor. Organisationsförändringen 

träder i kraft hösten 2013. 

Förberedelser har startat för om och 

tillbyggnad av Hällevadsholms skola. Denna om 

och tillbyggnad möjliggör för 

Hällevadsholmsskolan att låta åk 6-elever vara 

kvar på skolan samt ger bättre lokaler för 

förskolans verksamheter och skapar fler platser 

där. 

Försörjningsstödet fortsätter att minska utifrån 

budget. 

Boendestödet inom socialpsykiatri har ökat 

dramatiskt under april månad. 

Ökande kostnader inom LSS pga att 

Försäkringskassan har striktare bedömningar i 

sina beslut. Kostnaderna vältras då över till 

kommunen. 

Fortsatt hög inströmning av 

barnavårdanmälningar till kommunen. 

Handläggarna har stort behov av arbetsledning 

då det i många fall är komplicerade ärenden. 

Ett omfattande arbete med att implementera 

den nationella värdegrunden har påbörjats. 

Lokala värdighetsgarantier arbetas fram som 

ska gälla from 2013. 

Avtalet med Matfabriken AB är uppsagt och 

from 1 september erbjuder inte kommunen 

matdistribution. Hemtjänsten planerar nu för 

att kunna utföra matlagning i brukarens hem. 

KS fattade beslut om att införa Trygg hemgång 

som startar 1 september. 

Hemtjänsten har ökat med ca 1800 tim/månad 

sedan i december. 

Munkedals kommun har frångått en traditionell 

nämndsorganisation vilket förändrar 

revisorernas roll, informationsflödet är 

förändrat och med hänsyn till detta kan vår 

revisionsstrategi och vårt arbetssätt komma att 

behöva ses över. 

Den samverkan mellan förtroendevalda 

revisorer som kallas Samrev-organisationen 

fortsätter om än i något annan form.

275 

Internkontroll Munkedals kommun 

Under 2011 togs varje nämnds 

internkontrollsplan. Denna skall genomföras 

under 2012. De flesta internkontrollområden 

inom nämnderna är påbörjade men ej färdiga 

för redovisning ännu. Den del som redan är 

genomförd och färdig, redovisas här nedan. 

Övriga kommer redovisas i delårsbokslutet 

januari-augusti samt i årsbokslutet. 

Internkontroll Entercard/moms 

Alla Entercard som gått för betalning mellan 1 

april 2012 - 30 april 2012 skall kontrolleras 

med att det är: 

Korrekt konto 

Kvitto bifogat 

Korrekt moms (finns samt konterad) 

Vid representation, rätt uppgifter 

bifogade. 

Under perioden har 79 stycken 

Entercardfakturor kontrollerats. 

Av dessa är 42 stycken korrekta och 37 

stycken inkorrekta. När det gäller 

Entercardfakturor så har vi en felmarginal på 

47 %. 

De vanligaste felen är att fakturan inte är 

fördelad på flera konton, att kvitto inte har 

bifogats vilket gör att momsen inte kan styrkas 

och att inget konto alls är valt. 

Prognostiserat resultat 


Prognos Budget Avvikelse Bokslut 

(Belopp i mnkr) 2012 2012 2012 2011 

Nämnd/Verksamhet 

Kommunfullmäktige, revision, valnämnd 

och överförmyndarnämnd -2,0 -2,2 0,2 0,0 


varav 

- Tillväxtenheten -37,0 -37,9 0,9 1,9 

- Sektorn för välfärd -375,2 -371,2 -4,0 -3,1 

- Sektorn för samhällbyggnad -61,2 -61,2 0,0 0,8 

- Sektorn för verksamhetsstöd -17,8 -17,9 0,1 1,3 

Miljö- och byggnämnden -2,3 -2,3 0,0 0,1 

Summa nämndsverksamhet -495,5 -492,7 -2,8 1,0 

Va-kollektivet -0,5 -0,6 0,1 1,1 

Renhållning 0,0 0,0 0,0 0,0 

Summa Nämnd + kollektiven -496,0 -493,3 -2,7 2,1 

Gemensamma kostnader och intäkter 10,3 9,6 0,7 1,2 

Summa gemensamma kostnader och 

intäkter 10,3 9,6 0,7 1,2 

Summa verksamhetens nettokostnad -485,7 -483,7 -2,0 3,3 

Skatteintäkter 373,1 377,6 -4,5 2,7 


utjämningsbidrag 120,9 115,4 5,5 0,0 

Finansiella intäkter 0,6 0,2 0,4 1,1 

Finansiella kostnader -6,2 -7,8 1,6 0,1 

Summa Skatter och finansnetto 488,4 485,4 3,0 3,9 

Extraordinära kostnader 

Årets resultat 2,7 1,7 1,0 7,2 

Delårsrapport april 2012 3

276 

Kommentar/Analys: 

Helårsprognosen för 2012 redovisar ett 

resultat på 2,7 mnkr. Resultatet är 1,0 

mnkr bättre än det budgeterade resultatet 

på 1,7 mnkr. 

Balanskravsutredning 

Balanskrav (mnkr) 

Prognostiserat 

2,7 

resultat RR 

Avgår reavinster 0,0 

Pensionsreserv 0,0 

Social 

investeringsfond 

Jan-april 2012 

0,0 

Balanskravsresultat 2,7 

Om det prognostiserade resultat står sig så 

kommer kommunen att klara av det 

lagstadgade balanskravet. 

Årsprognosens avvikelse mot budget 

gällande nämnderna exklusive kollektiven 

är 2,8 mnkr i underskott. Av detta 

underskott står Sektorn för välfärd för hela 

4,0 mnkr, vilket till stor del beror på ökade 

vikariekostnader och placeringskostnader. 

Resterande områden ger ett prognostiserat 

överskott eller att de kommer hålla budget 

vilket minskar nämndernas underskott 

något. 

Skatteprognoserna för helåret är 

fortfarande osäkra och prognosinstituten 

skiljer sig åt i de framtida förväntningarna. 

Kommunen följer SKLs prognoser och för 

2012 så ser det just nu ut som att 

skatteintäkterna och generella statsbidrag 

kommer bli 1,0 mnkr högre än budgeterat. 

Semesterlöneskulden är densamma som vid 

årsskiftet 2011. Anledningen till att någon 

ny beräkning ej genomförts är att 

beräkningar under löpande år inte kan 

genomföras. Någon större förändring fram 

till bokslutet förväntas dock ej ske. 

Finansiella intäkter och kostnader ger ett 

överskott på 2,0 mnkr beroende på 

räntesäkring av lånen med hjälp av swapar. 

Måluppfyllelse 

Kommunfullmäktiges styrkort har ett antal 

mål som redovisas nedan (se s.10-13). För 

att kunna mäta om dessa mål har uppnåtts 

har fullmäktige dessutom satt upp ett antal 

mått. Redovisningen nedan visar att flera 

av de finansiella målen samt 

verksamhetsmålen ser ut att uppnås under 


VA-kollektivet och renhållningen redovisar 

ett överskott på 0,1 mnkr för VAkollektiven. 

Deras överskott beror på högre 

intäkter och lägre kostnader. 

Gemensamma kostnader och intäkter samt 

skatteintäkter och finansiella intäkter och 

kostnader redovisar ett prognostiserat 

överskott på 3,7 mnkr. Detta överskott 

uppväger nämndernas underskott och 

genererar budgetavvikelsen på 1,0 mnkr för 

hela kommunen på helår. 

I de gemensamma kostnaderna och 

intäkterna som redovisar ett överskott på 

0,7 mnkr beror det främst på minskade 

sociala avgifter, då alla kommuner för år 

2012 inte behöver betala någon avgift till 

AFA-försäkring. Denna försäkring gäller vid 

sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall 

och föräldraledighet. 


277 

Sammanställning resultat samt 

årsprognos per nämnd 

Resultat och årsprognos på 

nämndsnivå (mnkr) 

Nämnd 

Utfall Årsprognos 

april 


3,3 -3,0 

Varav 

-Tillväxtenheten 1,0 0,9 

-Sektorn för 0,6 -4,0 

välfärd 

-Sektorn för 1,1 0,0 

samhällsbyggnad 

-Sektorn för 0,6 0,1 

verksamhetsstöd 

Kollektiven 0,7 0,1 

Varav 

VA 0,7 0,1 

Renhållning 0,0 0,0 

Miljö- och 

0,1 0,0 

byggnadsnämnden 


0,0 0,0 

Valnämnd 0,0 0,0 

Överförmyndare 0,1 0,0 

Revision 0,1 0,2 

Summa 4,3 -2,7 

Kort kommentar per nämnd: 

För detaljerad nämndsredovisning se 

respektive nämnds delårsbokslut. 


Kommunstyrelsen i sin helhet uppvisar ett 

resultat på 3,3 mnkr. Årsprognosen är dock 

betydligt dystrare och pekar på ett negativt 

resultat på – 3,0 mnkr. Skulle kollektiven 

medräknas i kommunstyrelsens redovisning 

så skulle utfallet vara 0,7 mnkr bättre och 

årsprognosen 0,1 mnkr bättre. 

Kommunstyreslen består av 4 olika 

områden/sektorer. Dessa är tillväxt, 

sektorn för välfärd, sektorn för 

samhällsbyggnad och sektorn för 

verksamhetsstöd. Nedan kommer 

redovisning från dessa områden/sektorer. 

Tillväxtenheten 

Tillväxtenheten visar ett resultat på 1,0 

mnkr och prognostiserar ett överskott med 

0,9 mnkr för helåret. Deras överskott beror 

bland annat på lägre kostnader för arvoden, 

köpta utredningar samt effektiviseringar på 

personalsidan 

Sektorn för välfärd 

Sektorn för välfärd visar ett resultat på 0,6 

mnkr och prognostiserar ett underskott på 

-4,0 mnkr. Underskottet är fördelat på hela 

sektorn för välfärd och åtgärder kommer 

ske under året för att nå budgetbalans. 

Sektorn för Välfärd består av 3 olika 

områden, barn och utbildning, vård och 

omsorg samt stöd. 

Område barn och utbildning 

Område barn och utbildning prognostiserar 

ett underskott på helår på -0,6 mnkr. 

Underskottet beror på högre 

personalkostnader vid tillsättning av 

vikarier. 

Område vård och omsorg 

Område vård och omsorg prognostiserar ett 

underskott på helår på -1,1 mnkr. 

Underskottet beror bland annat på 

svårigheter att anpassa hemtjänstens 

verksamhet efter de behov som finns. Det 

är även dubbla löner vid pensionsavgång 

samt höga vikariekostnader 

Område stöd 

Område stöd prognostiserar ett underskott 

på helår på -2,3 mnkr. Underskottet beror 

bland annat på 2 nya placeringar inom 

psykiatri och högre kostnader vid 

institutionsplaceringar än förväntat. 

Sektorn för samhällsbyggnad 

Sektorn för samhällsbyggnad visar ett 

resultat på 1,1 mnkr och prognostiserar att 

hålla och följa budget under året. 

Sektorn för samhällsbyggnad består av 

tekniska enheten, fastighet samt park och 

skog. 

Sektorn för verksamhetsstöd 

Sektorn för verksamhetsstöd visar ett 

resultat på 0,6 mnkr och prognostiserar ett 

överskott på helår på 0,1 mnkr. 

Sektorn för verksamhetsstöd består av 

personal, ekonomi, administration samt 

bilvårdsenheten. 


278 

Kollektiven 

Kollektiven visar ett resultat på 0,7 mnkr 

och prognostiserar ett överskott på helår på 

0,1 mnkr. 

Kollektiven består av VA och renhållning. 

VA 

VA visar ett resultat på 0,7 mnkr och 

prognostiserar ett överskott på helår på 0,1 

mnkr. Överskottet beror på högre intäkter 

och lägre kostnader. 

Renhållning 

Renhållning visar ett resultat på 0,0 mnkr 

och prognostiserar att hålla och följa budget 

under året. 


Miljö- och byggnämnden visar ett resultat 

på 0,1 mnkr och prognostiserar att hålla 

och följa budget under året. 


Kommunfullmäktige visar ett resultat på 0,0 

mnkr och prognostiserar att hålla och följa 

budget under året. 

Valnämnd 

Valnämnden visar ett resultat på 0,0 mnkr 

och prognostiserar att hålla och följa budget 

under året. 

Överförmyndare 

Överförmyndare visar ett resultat på 0,1 

mnkr och prognostiserar att hålla och följa 

budget under året. 

Revision 

Revisionen visar ett resultat på 0,1 mnkr 

och prognostiserar att ett överskott på 

helår på 0,2 mnkr. Överskottet beror på 

den planering av uppdrag som har gjorts 

under 2012. 

Miljö- och byggnämnden består av 

administration, nämnd samt miljö och bygg. 


279 

Investeringsredovisning 

Investeringsredovisning (mnkr) 

Nämnder (mnkr) Januari-April Försäljning Årsbudget 

(inkl. 

res.överf.) 

Årsförbrukning 


varav, 

3,3 -1,7 43,7 35,5 

-Tillväxtenheten 0,6 0,0 5,0 5,1 

-Sektorn för 

välfärd 

-Sektorn för 

samhällsbyggnad 

-Sektorn för 


0,2 0,0 4,9 4,9 

2,2 0,0 26,5 22,8 

0,3 -1,7 4,4 2,2 

-Övergripande KS 0,0 0,0 2,9 0,5 

Kollektivet VA 2,8 0,0 16,7 9,1 

Miljö- och 

byggnämnden 

0,0 0,0 0,0 0,0 

Summa 6,1 -1,7 60,4 44,6 

Kommentar/Analys: 

Under perioden januari till april har det 

investerats för 6,1 mnkr i kommunen. De 

största investeringarna under denna period 

är investeringar för VA på Tungenäset och 

Gårvik som kollektivet VA har gjort. Dessa 

investeringar generarar en kostnad på 2,4 

mnkr. 

I början av året gick kommunens IT nämnd 

in i ett sammarbete med Lysekils kommun 

och lades i Lysekils kommun. Därvid 

gjordes en försäljning på 1,7 mnkr av IT 

relaterade inventarier så som servrar och 

metakatalog. Denna försäljning genererar 

ingen reavinst. 

Årsbudgeten 2012 för investeringar är 33,0 

mnkr. Medräknas resultatöverföringar från 

föregående år uppgår den till 60,4 mnkr. 

Munkedals kommun tog i KF 26/4-2012 § 

26 ett beslut angående de äskanden som 

gjordes för resultatöverföringarna och det 

var att de totala kapitaltjänstkostnader för 

investeringar inte får överstiga de 

budgeterade kapitaltjänstkostnaderna för 

2012. Vilket gör att den totala årsbudgeten 

inklusive resultatöverföringar inte kan 

nyttjas. 

Årsförbrukningen beräknas bli 44,6 mnkr 

och ger en avvikelse till budget på 15,8 

mnkr. 

För en mer detaljerad 

investeringsredovisning hänvisas till 

respektive nämnds delårsrapport. 



DELÅRSRAPPORT JANUARI - APRIL 2012 

RESULTATRÄKNING 

Kommun 

(Belopp i mnkr) Jan-April 2012 Jan-April 2011 Årsbokslut 2011 

Verksamhetens intäkter 30,5 32,4 101,1 

Verksamhetens kostnader -179,6 -178,6 -552,4 

Avskrivningar -6,0 -7,6 -21,7 

Verksamhetens nettokostnad -155,1 -153,8 -473,0 

Skatteintäkter och generella 

statsbidrag 164,5 163,3 485,0 

Finansiella intäkter -0,2 0,4 1,3 

Finansiella kostnader -1,0 -1,5 -6,1 

Resultat före extra ordinära 

poster 8,2 8,4 7,2 

Extraordinära poster 

Periodens resultat 8,2 8,4 7,2 

Resultatet för perioden januari – april är 8,2 

mnkr, vilket ser bra ut för året. Dock visar 

prognosen på ett resultat på 2,7 mnkr för 

helår. Skillnaden mellan redovisat resultat 

och prognosen är sådant som man är 

medveten om ute i verksamheterna som 

kommer komma i kostnader men som inte 

har fått genomslagskraft i redovisningen 

ännu. Exempel på sådant kan vara 

institutionsplaceringar som inte har 

genererat kostnader ännu. 

Semestervikarier som beräknas kosta mer 

än budgeterat men där kostnaden inte 

uppkommit ännu. 

Jämfört med föregående års delår så är det 

0,2 mnkr sämre. Jämfört med årsbokslutet 

är det 1,0 mnkr bättre.


BALANSRÄKNING JANUARI - APRIL 2012 


Kommun 

Jan-April 2012 Jan-April 2011 Årsbokslut 2011 

Tillgångar 

Anläggningstillgångar: 

Immateriella anläggningstillgångar 1,5 0,7 1,7 

Materiella anläggningstillgångar 

Mark, byggnader och tekniska anl. 290,5 289,7 290,1 

Ersättningslånepost 0,0 0,0 0,0 

Maskiner och inventarier 47,6 50,9 49,8 

Finansiella anläggningstillgångar 35,7 36,9 36,5 

Summa anläggningstillgångar 375,3 378,2 378,1 

Omsättningstillgångar: 

Exploatering 26,8 25,8 26,6 

Fordringar 46,8 42,7 45,6 

Kassa och bank 46,7 15,2 40,5 

Summa omsättningstillgångar 120,3 83,7 112,7 

Summa tillgångar 495,6 461,9 490,8 

Eget kapital, avsättningar och 

skulder 

Eget kapital 179,4 172,4 171,2 

varav periodens resultat 8,2 8,4 7,2 

Summa eget kapital 179,4 172,4 171,2 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner 17,0 19,4 17,1 

Summa avsättningar 17,0 19,4 17,1 

Skulder: 

Långfristiga skulder 174,7 184,7 164,7 

Kortfristiga skulder 124,5 85,4 137,8 

Summa skulder 299,2 270,1 302,5 

Summa eget kapital, 

avsättningar och skulder 495,6 461,9 490,8 

Tillgångssidan samt skuldsidan är ungefär 

lika stora som föregående års bokslut. Det 

har sålts anläggningstillgångar under det 

första delåret vilket kan ses på den 

minskade totalsumman för dessa jämfört 

med föregående år. Det är främst 

försäljningen av IT inventarier samt att 

aktierna i Västtrafik såldes i början av året. 

Kommunen har en bättre likviditet än vid 

bokslutet vilket kan utläsas från att vi både 

har en förbättrad kassa samt minskade 

kortfristiga skulder. Likviditeten just nu är 

75,1 %, vid bokalutet var den 62,5 %. 

Kommunens soliditet har ökat något från 

34,9 % 2011 till 35,1 % 2012. 

Ökningen av långfristiga skulder och 

minskningen av kortfristiga skulder beror 

till stor del av ett lån som har 

omförhandlats och då inte längre räknas 

som kortfristig skuld utan nu som långfristig 

skuld.


Måluppfyllelse delårsbokslutet januari – april 2012 

KFs styrkort ser ut som nedan 

Budget 2012/budgetskrivelse/klara/styrkort samtliga sektorer 2012 


Förslag S+C Budgetår 2012 

Antaget KF 2011-06-30 § 41 

Dnr KS 2011-175 

En hållbart växande kommun med engagerade invånare som tar sig an framtidens utmaningar tillsammans! 

Fokus Ekonomi Kund/brukare Arbetssätt Medarbetare Hållbart samhälle 

1. Resultat enligt god ekonomisk 

1. Effektivare administrativa 

1. Fler nöjda, stolta och kompetenta 1. Skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa på 

hushållning, som över tid ger ökat 1. V o O - Alla ska ha rätt till en värdig omsorg 

processer i hela organisationen 

medarbetare 

lika villkor för alla i hela kommunen 

Mål handlingsutrymme 

2. B o U - Alla elever ska nå målen i åk 9 2. Ge hela kommunen livskraft - socialt, ekonomiskt, 

miljömässigt 

Strategi 

Mått 

2. Under mandatperioden avsätta 20 

miljoner till pensionsskulden 

1. I alla tjänsteskrivelser tydliggöra 

ekonomiska konsekvenser. 

3. Stöd - Minska antalet barn med psykisk och fysisk ohälsa 2. Enhetschefer ska ägna mer tid 

åt pedagogisk utveckling 

4. Stöd - Öka arbetsmarknad/sysselsättningar till de som uppbär 

försörjningsstöd 

5. Tillväxt - Skapa allaktivitetshus och mötesplatser för alla åldrar 

6. Samhällsb. - Högre effektivitet och servicegrad gentemot våra 

kunder/medborgare 

1. VoO - Införa värdighetsgaranti 

3. Minska energianvändningen 

1-2. Arbeta med ständiga 

förbättringar för effektivare rutiner, 1. Flexibla arbetstidsmodeller 1-2. I alla beslut tydliggöra barn och- miljö perspektivet 

arbetssätt och dokumentation 

1. Kritisk granskning av investeringar 

2. BoU - All verksamhet som riktar sig mot barn och ungdom ska ge 

1. Möjlighet till förändrad 

förutsättningar utifrån individuella behov 

sysselsättningsgrad 

1-2. Bostadsförsörjningsplan 

1. Månatlig ekonomisk uppföljning 3. Stöd - skapa ett resursteam för barn och unga 1. Alla ska ha tid för reflektion 1-2. Utveckla föreningslivet 

3. Stöd - tidiga stödinsatser i fsk/skola 

1-2. Se över och förtydliga 

1-2. Alla verksamheter arbetar för att främja och 

ansvarsfördelningen inom 

förebygga ohälsa. 

kommunen 

2. Avsättning sker då utrymme ges i 

resultatet 

4. Stöd - Samverka med AME, föreningar m.fl. 3. Energirådgivning 

5. Tillväxt - Lära av andra kommuner som lyckats samt samverka 

med föreningslivet 

3. Energieffektivisering, annan uppvärmning 

6. SB - Det goda värdskapet och samverka med andra kommuner 

1. Årets resultat 2012 skall uppgå till 

0,4 % av skatteintäkter och generellt 

statsbidrag. 

1. Ej överstiga investeringsbudgeten 

max 33 mnkr. 

1. Positiv soliditetsutveckling, dvs 

förbättras jämfört med 2011 

1. V o O 

- Öka antalet kvalitetsäkrade individuella genomförandeplaner 

- NKI undersökning, bättre resultat än föreg.år av upplevelse av 

välbefinnande. 

- Minska tiden från beslut till verkställighet jämfört med föreg.år 

2. B o U 

- Betyg i årkurs 9, ökat genomsnittligt meritvärde 

- Andelen godkända skall öka i de nationella prov i åk 3, 6, 9 

- Bättre reslutat än föreg. år i Trivselenkät i åk 8, vissa frågor ang. 

demokrati, mobbing osv 

3. Stöd 

- Öka andel gymnasiebehöriga 

- Öka skolnärvaron 

- Bättre resultat än föreg. år i trivselenkät 

1-2. Tidmätning 

1. Processkartläggning 

1. Högre grad av medarbetare som skattar 

att dem kan påverka sin arbetstid 

(medarbetarenkät) 

- Minska antalet anmälningar till socialtjänsten jämf. föreg.år 1. Mätning av sysselsättningsgrad. 

2. Minskad pensionsskuld 4. Stöd 

- Arbetslöshetsstatistik, minska andel arbetslösa 

- Öka andel i praktikplats 

1. Välfärdsbokslut vartannat år 

1. Följa folkhälsoindex årligen 

1-2 Bostadsförsörjningsplanen ska vara klart 2012 

1. Medarbetarna upplever att de har tid för 

reflektion och återhämtning 


2.Mäta deltagarantal i ungdoms och idrottföreningar 

2. 30 nya företag 

5. 2012 ett resultat av utredning, allaktivitethus. 

1. Totala sjukfrånvaron skall sänkas 2. Följa demografi av ålderspyramid. 

jämfört med föreg.år 

6. SB - Fler nöjda kunder - enkät 3. Energiplanen 

3. Energianvändning i egna fastigheter ska minska 

10


Måluppfyllelse av KFs styrkort 

För att utläsa KFs styrkorts måluppfyllels 

Läs nedan instruktioner 

Status: hur långt nämnden har kommit med respektive mål utifrån 

förvaltningens styrkort. 

I styrkortet motsvarar färgerna av siffrorna 1-3 enligt nedan 

1 Rött - målet är inte uppnått 

- målet kommer inte att uppnås 

2 Gult - målet är delvis uppnått 

3 Grönt - målet är uppnått 

Mål per fokusområde 

Ekonomi 

1 Resultat enligt god ekonomisk 

hushållning, som över tid ger ökat 

handlingsutrymme 

2. Under mandatperioden avsätta 20 

miljoner till pensionsskulden 

Status 

01-04 

Status 

01-08 

Statuskommentar 

Statuskommentar: varför målet är rött eller gult. 

Helhetsstatus: en sammanlagd bedömning av respektive 

fokusområde. 

2 Soliditeten samt resultatmålet ser ut att uppfyllas dock kommer vi om prognosen 

håller investera för mer än vad vi har avsatt i kapitaltjänstkostnader. 

2 Under 2011 avsattes 2,0 mnkr för 2012 finns ännu inga indikationer på 

avsättningar vilket gör att målet kan bli svårt att uppfylla. 

Helhetsstatus 2 

2. BoU – Alla elever ska uppnå 

målen i åk 9 

1 Ett trendbrott sågs redan 2011 då färre elever nådde målen i åk 9. Från och med 

införande av ny läroplan med nya kursplaner innebär ska elev ha godkänt i 8 

ämnen för att få gymnasiebehörighet mot tidigare 3. 

År av budgetanpassningar innebär att resurser till pedagogiskt stöd har dragits 

ner. 

3. Stöd – Minska antalet barn med 

psykisk och fysisk ohälsa 

1 Pågår utbildning av all personal inom förskolan/förskoleklass avseende 

gemensamt förhållningssätt till våra barn inom förskola/förskoleklass . 

4. Stöd – Öka 

arbetsmarknads/sysselsättningar till 

de som uppbär försörjningsstöd 

5. Tillväxt – Skapa allaktivitetshus 

och mötesplatser för alla åldrar 

Kund/Brukare 

6. Samhällsb – Högre effektivitet 

och servicegrad gentemot våra 



2 Tät samverkan mellan AME, AF och IFO. Syfte att snabbare få ut de personerna i 

sysselsättning som uppbär försörjningsstöd i kommunen. AF:s statistik visar en 

påverkan i positivt hänseende. 

2 Långt framskriden planering med tänkt start 2013. 

2 Kommunen satsar på tomter i de stora tätorterna och industrimark inom 

pendelavstånd. 

Det finns en plan för utbyggnad av gc-vägar 

11


Mål per fokusområde 

Arbetssätt 

1. Effektivare administrativa 

processer i hela organisationen 

2. Enhetschefer ska ägna mer tid åt 

pedagogisk utveckling 

Status 

01-04 

Status 

01-08 

Statuskommentar 

2 Flera processer för effektivare organisation pågår: bland annat 

Chefsutbildning tillsammans med Sotenäs kommun pågår avseende förbättrad 

organisation. Denna utbildning kommer att avslutas under vårterminen. 

Ledningsutbildning tillsammans med andra kommuner i V8 pågår vad gäller 

utvecklingsorganisation kontra arbetsorganisation. När det gäller arbetslösa 

ungdomar så arbetar handläggarna utifrån de förbättringsområden som Anders 

Fischer påpekade i sin utredning gällande försörjningsstödet i kommunen. Antalet 

möten på distans har ökat. Ytterligare process är VA-utredning som är 

presenterad och utredningen kommer upp för beslut i KS den 9 maj. Nytt är även 

arbetssätt och bemanning på lokalstyrgruppen. 

2 Genomgång av antalet tillsvidareanställda/enhetschef är gjord inom område vård 

och omsorg, genomsnitt på 43 tillsvidareanställda/enhetschef (varierar mellan 35 

– 65) ej timanställda. Vilket innebär att i vissa fall är det fortfarande allt för 

många anställda per chef. 

Ytterligare åtgärd är projekt Trygg hemgång, dvs minskad planeringstid på 

sjukhus, projektet startar 1 september 2012. Redovisas i årsbokslutet. 


Medarbetare 

1. Fler nöjda, stolta och komptenta 

medarbetare 

2 Enligt medarbetarenkäten: 

Högre grad av medarbetare som skattar att de kan påverka sin arbetstid; ca 50 

% upplever att de inte kan påverka detta, och lika många att de kan påverka 

Medarbetarna upplever att de har tid för reflektion och återhämtning; Mer än 

hälften upplever att de inte har tid för reflektion och återhämtning. 


Hållbart samhälle 

1. Skapa förutsättningar för en god 

och jämlik hälsa på lika villkor för 

alla i hela kommunen. 

2. Ge hela kommunen livskraft – 

socialt, ekonomiskt, miljömässigt 

2 Det bedrivs ett kontinuerligt arbete med målet att skapa förutsättningar för god 

och jämlik hälsa i kommunen genom insatser som t ex ett allaktivitetshus och 

sociala investeringsfonder. 

2 Arbetet inom området landsbygdsutveckling pågår även för år 2012 med goda 

resultat 

3. Minska energianvändningen 2 Minskningen från 2011 (6%) fortsätter. 


12


Uppföljning av ekonomiska mått 

Finansiella mål 2012 2012 


Prognos 

Nettokostnader 485,7 

Skatteintäkter och statsbidrag 494,0 

Nettoinvesteringar 4,4 

Budgeterat resultat 1,7 

Utfall helårsprognos 2,7 

Resultatmål (andel av skatter och statsb.) 0,4% 

Önskvärt resultat i Mkr 2,0 

Enligt prognos 0,5% 

Nettoinvesteringarna skall uppgå till högst (mnkr) 33,0 

Enligt prognos 44,5 

Soliditeten skall förbättras jämfört med föregående år 34,9% 

Enligt prognos 35,1% 

Under mandatperioden 2011-2014 avsätta 20 mnkr till 

pensionsskulden 20,0 

Avsatt 2011 2,0 

Planerad avsättning 2012 0,0 

Planerad avsättning 2013 

Planerad avsättning 2014 

13


© Munkedals kommun, 455 80 Munkedal — Telefon 0524-180 00 — Fax 0524-181 10 

Kommunkontorets öppettider: 08.00-16.30, lunchstängt 12.00-13.00 

E-post: munkedal.kommun@munkedal.se — Organisationsnummer 21 20 00-1330 

14

287

288

2012-06-02 

sida 1 

Dnr: KS 2012-14 




Budget 2013 med plan 

2014-2016 Skattesatsen 

Enligt kommunallagen 8 kap 6 § skall kommunstyrelsen före oktober månads 

utgång föreslå skattesatsen under det följande året. 

Den kommunala skattesatsen är för 2012 22,333 kr. 



Kommunfullmäktige beslutar att skattesatsen 

22,33 kr. 

skall vara 

oförändradd för 2013, dvs 

Hans 

Clausen 

Ekonomichef 





• Fax 0524-181 74 • www.munked 



290

291

292

293

294

295

296

297

298

2012-06-02 

sida 1 

Dnr: KS 2012-14 

299 



Budget 2013, plan 2014-2016 

Budgetförutsättningar 

Förutsättningarna för budget 20133 beskrivs 

kommun budget 2013 plan 2014-2016. 

noggrant 

i dokumentet Munkedals 

Förslag till ramar budget 2013, plan 2014 – 2016 

Tilldelade anslag utgör den yttersta restriktionen för verksamheten. 

Om resurserna 

inte räcker till den planerade/pågående verksamheten måste nämnden vidta 

åtgärder så att verksamheten ryms inom anvisade medel. 

Budget 

Budget 

Förändr.* 

Plan 

Plan 

Plan 

Nämndernas 

ram, mnkr Kommunstyrelsen 

varav Rtj. Mitt Bohuslän 

varav gem it organisationn 2012 488,7 9,1 

2,4 

2013 

488,8 

8,9 

2,3 

0,137 

-0,200 

-0,120 

2014 488,8 8,9 

2,3 

2015 488,8 8,9 2,3 2016 

488,88 

8,9 

2,3 



Revisionen 

Överförmyndarnämnden 

Valnämnden 

*Förändring av ram mellan 2012-2013 

2,3 

0,7 

0,7 

0,8 

0,0 

2,3 -0,034 

0,9 0,173 

0,7 0,050 

0,8 0,000 

0,0 0,000 

2,3 2,3 2,3 

0,9 0,9 0,9 

0,7 0,7 0,7 

0,8 0,8 0,8 

0,2 0,0 0,00 

Förslag till investeringar 

Kommunstyrelsens förslag 

om en investeringsbudget för 2013 uppgår till max 37,0 

mnkr. De investeringar 

som man vet kommer att genomföras 

under 2013 är 

specificerade som beslutade, övriga är specificerade som planerade. De övriga 

investeringarnaa är planerade 

till 33,2 mnkr. Förvaltningenn får begära 

investeringsmedel (inom ramen 37,0-26,0= 11,0 mnkr) ) löpande under årett hos 

Kommunstyrelsen. Samtliga investeringar måste rymmas inomm budgeten 

för 

kapitalkostnader Specificering finns i budgethandlingen. 

Mnkr 


Tillväxtenhetenn 

Sektorn för Verksamhetsstöd 

Sektorn för Samhällsbyggnad 

Sektorn för Välfärd 

Miljö och Bygg 

Totalt för kommunen 

Budget 

20133 

Budget 

2013 

Budget B 

20132 

Beslutade Planerade Total T 

2,1 

0,0 

19,4 

4,5 

0,00 

26,0 

3,0 

0,0 

29,1 

1,0 

0,0 

33,1 

5,1 

0,0 

48,6 

5,5 

0,0 

59,2 

Plan 

2014 

Plan 

2015 

Plan 

2016 

0,9 

0,0 

45,3 

1,9 

0,0 

48,0 

0,9 

2,0 

45,6 

1,3 

0,0 

49,8 0, ,9 

1, ,0 

26, ,7 

1, ,3 

0, ,0 

29, ,8 



• Fax 0524-181 74 • www.munked 



sida 2 

300 

Förslag till styrkort 2013 

För budgetåret 2012 är kommunfullmäktiges styrkort tillika kommunstyrelsens och 

skall hålla över en fyraårsperiod. Under 2013 har man upprättat ett förslag på 

justeringar. 

Finansiella mål 2013 

Resultatmål: Årets resultat 2013 uppgår till 0,1 % av skatteintäkter och generellt 

statsbidrag, dvs 0,5 mnkr. Att budgetera med ett lägre resultat än 2 % är inte 

förenligt med god ekonomisk hushållning. 

Investerings mål: Nettoinvesteringarna uppgår till högst 37 mnkr. 

Soliditets mål: Positiv soliditetsutveckling, dvs förbättras jämfört med 2012. 

Pensionsavsättning: Under mandatperioden 2011-2014 avsätta 20,0 mnkr till 

pensionsskulden. 

Nettokostnadsandel: Verksamhetens nettokostnadsandel ska högst vara 98 %. 

Låneramar för: 

Investering: Låneramen beräknas till summan av avskrivningar plus budgeterat 

resultat minus investeringsbudgeten. 

Mnkr 

Avskrivningar 23,0 

Budgeterat resultat 0,5 

Investeringsbudget -37,0 

Lånebehov 13,5 

Likviditetsbehov: Låneramen 50,0 mnkr för att kunna låna kortsiktigt, dvs under ett 

års bindningstid. 

Fastställa låneram vid omsättning av lån: Långivarna kräver att fullmäktige 

fastställer en ram för omsättning av befintliga lån på 30,0 mnkr. 


1. Ekonomi 

Se ovan 

2. Miljö 

nej 

3. Folkhälsa 

nej 


Information har skett till samverkan under våren. Miljö och Bygg har förhandlat sin 

budgetskrivelse den 2012-04-16 och kommunstyrelsens budgetskrivelse har 

informerats om 2012-04-20 samt 2012-05-21. Förhandling sker 2012-05-25. 



sida 3 

301 


1. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa nämndernas budgetramar för 

2013, med plan för 2014-2016. 

Budget Budget Förändr.* Plan Plan Plan 

Nämndernas ram, mnkr 2012 2013 2014 2015 2016 

Kommunstyrelsen 488,7 488,8 0,137 488,8 488,8 488,8 

varav Rtj. Mitt Bohuslän 9,1 8,9 -0,200 8,9 8,9 8,9 

varav gem it organisation 2,4 2,3 -0,120 2,3 2,3 2,3 

Miljö- och byggnämnden 2,3 2,3 -0,034 2,3 2,3 2,3 

Kommunfullmäktige 0,7 0,9 0,173 0,9 0,9 0,9 

Revisionen 0,7 0,7 0,050 0,7 0,7 0,7 

Överförmyndarnämnden 0,8 0,8 0,000 0,8 0,8 0,8 

Valnämnden 0,0 0,0 0,000 0,2 0,0 0,0 

2. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa föreslagen investeringsram 

2013 på max 37,0 mnkr. 

3. Kommunfullmäktige beslutar att samtliga investeringar måste rymmas 

inom den avsatta budgeten för kapitalkostnader. Detta innebär att när 

en planerad investering äskas hos Kommunstyrelsen, skall en beräkning 

av kapitaltjänstkostnader och volym redovisas. 

4. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa mål enligt styrkort för budget 

2013. 

5. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa en låneram för nyupplåning 

för investeringar under 2013 på 13,5 mnkr. 

6. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa en låneram för nyupplåning 

för likviditetsbehov under 2013 på 50,0 mnkr. 

7. Kommunfullmäktige beslutar att fastställa en ram för omsättning av 

befintliga lån på 30,0 mnkr. 

8. Komunfullmäktige beslutar att Räddningsförbundet Mitt Bohuslän inte 

medges de äskanden som inkommit på 0,146 mnkr. 

9. Komunfullmäktige beslutar att Räddningsförbundet Mitt Bohuslän får 

2013 en minskad ram på totalt 0,200 mnkr. 

Hans Clausen 

Ekonomichef 





302 


Munkedals 

kommun 

Budget 2013, 

plan 2014 – 2016 

Antagen i KF 2012-06-xx 

Antagen i KS 2012-06-xx 

1

303 


Övergripande principer för verksamhet och ekonomistyrning ....................................... 3 

Budgeten i sammandrag ................................................................................................ 4 

1. Organisation .............................................................................................................. 6 

2. Vision 2025 ................................................................................................................ 6 

2.3 Förslag på justeringar av Fullmäktiges verksamhetsmål /styrkort ......................... 7 

3. Omvärldsfaktorer ....................................................................................................... 7 

3.1 Omvärlden Sveriges kommuner och landstings bedömning .................................... 7 

4. God ekonomisk hushållning ....................................................................................... 9 

4.1 Finansiella mål 2013 ............................................................................................... 9 

4.1.1 10 års översikt nyckeltal ..................................................................................................................10 

5. Budgetförutsättningar Munkedal ............................................................................. 11 

5.1 Resultat ................................................................................................................ 11 

5.2 Verksamheternas kostnader ................................................................................. 11 

5.3 Skatter .................................................................................................................. 11 

5.4 Befolkningsprognos .............................................................................................. 12 

5.5 Finansiella poster.................................................................................................. 13 

5.6 Prisökning ............................................................................................................. 13 

5.7 Löneökningar ........................................................................................................ 13 

5.8 Kapitalkostnader ................................................................................................... 13 

5.9 Verksamhets utökningar/anpassningar ................................................................ 13 

6. Kommunfullmäktiges beslut .................................................................................... 15 

7. Budget 2013 plan 2014-2016 .................................................................................. 15 

7.1 Kommunbidrag mnkr ............................................................................................ 15 

7.2 Resultatbudget mnkr ............................................................................................ 15 

7.3 Investeringsbudget 2013 samt plan 2014-2016 ................................................... 16 

7.3.1 Sammanställning investering...................................................................................................................16 

7.3.2 Beskrivning av investeringsprojekt .......................................................................................................18 

8. Nämndsredovisning ................................................................................................. 20 

8.1 Övriga nämnder .................................................................................................... 20 

8.2 Koncernbolag/andra verksamheter ...................................................................... 20 

8.3 Kommunstyrelsen ................................................................................................. 21 

8.2.1 Sektorn för Välfärd ......................................................................................................................................22 

8.2.2 Sektorn för Samhällsbyggnad .................................................................................................................24 

8.2.3 Sektorn för Verksamhetsstöd ..................................................................................................................25 

8.2.4 Tillväxtenheten ..............................................................................................................................................26 

8.4 Miljö- och byggnämnden ....................................................................................... 27 

9. Framtid kommunen i sin helhet ............................................................................... 27 

10. Personal................................................................................................................. 28 

Bilagor: 

Bilaga 1 Förslag till förändringar Styrkort 2013 

2

304 

Övergripande principer för verksamhet och 

ekonomistyrning 

Budgeten är kommunens viktigaste 

styrdokument, genom vilket Kommunfullmäktige 

styr den kommunala verksamheten. Den utgör 

en länk mellan kommunens vision och 

övergripande mål och det dagliga arbetet ute i 

verksamheterna. 

Styrmodell 

Kommunfullmäktige fastställer kommunövergripande 

vision, mål samt strategier inom fokusområdena 

(ekonomi, kund, medarbetare, arbetssätt och hållbart 

samhälle), men överlåter till nämnderna att inom dessa 

riktlinjer svara för genomförandet. Målen skall vara 

mätbara och uppföljningsbara. Samtliga mål ska vara 

av betydelse för god ekonomisk hushållning. Det är 

viktigt att det finns en överensstämmelse mellan 

beslutade visioner/mål/strategier och tilldelade 

ekonomiska resurser. 

Munkedals kommun har ingått i ett kvalitetsprojekt 

kallat kommunens kvalitet i korthet (KKIK) och där 

ett antal av dessa mått ingår i kommunfullmäktiges 

styrkort som en del i styrningen och verksamhetsutvecklingen. 

Kommunfullmäktige omprövar den årliga budgeten 

inför budgetprocessen som föregås av en 

nulägesanalys/omvärldsanalys. Den ligger till grund 

för valet av prioriterade mål för de kommande ett till 

fyra åren. Kommunfullmäktige beslutar om 

kommande års budget senast i juni månad. 

Nämnderna d.v.s. kommunstyrelsen och miljö -och 

bygg tilldelas i budgetsammanhang kommunbidrag 

(budgetram) av kommunfullmäktige för 

verksamheten. Kommunbidraget fördelas ut med 

1/12 per månad. Nämndens uppgift under året är att 

inom kommunbidragets ram bedriva verksamhet 

enligt beslutad vision och strategi. 

Tilldelat kommunbidrag/ram utgör den yttersta 

restriktionen för verksamheten. Om resurserna inte 

räcker till den planerade/pågående verksamheten 

måste nämnden vidta åtgärder så att verksamheten 

ryms inom anvisade ramen. 

Nämnden är skyldig att se till att inga beslut fattas 

som kräver ekonomiska resurser utan att 

finansieringen är klarlagd. Vid nämndbeslut som 

medför ekonomiska konsekvenser (t ex utbyggnader 

eller beslut om förändrad verksamhet) skall 

kostnaderna redovisas i beslutsunderlaget både för 

innevarande år och på längre sikt, t ex helårseffekt av 

driftkostnader. 

Mål inom nämnderna 

Kommunens samlade förvaltning indelas i tre 

sektorer. Sektor för Välfärd (vård, skola och 

omsorg), sektor för samhällsbyggnad och sektor för 

verksamhetsstöd. 

Kommunstyrelsens ansvar omfattar från och med 

2011 i princip all verksamhet. Kommunstyrelsen är 

anställningsmyndighet för all kommunal personal, 

oavsett var de befinner sig i organisationen. 

Med utgångspunkt från Kommunfullmäktiges styrkort 

tar nämnderna fram mål. 

Under hösten kommer respektive sektor att arbeta 

fram styrkort utifrån kommunfullmäktiges styrkort 

som tas i juni. Sektorns styrkort kommer även att 

kompletteras med aktiviteter. 

Till stöd i sitt arbete har kommunstyrelsen en 

förvaltning bestående av kommunchef, tre 

verksamhetssektorer samt en tillväxtenhet. 

Kommunchefen har helhetsansvar för kommunens 

verksamhet 

Mål och budgetprocess 

Övergripande förutsättningar och ramberäkning 

Fas 1 

I början av året fastställer den politiska ledningen 

övergripande politiska målsättningar/inriktningar samt 

ekonomiska mål för kommunen. 

Fas 2 

Beräkning av skatteintäkter och tillgängliga resurser 

sker utifrån Sveriges kommuners och Landstings 

(SKL) skatteprognoser. 

Beräkning av kostnader 

Fas 3 

En preliminär resursberäkning tas fram. Uträkningar 

för avsättningar till löner, prisjusteringar görs. 

Nämnderna får förslag till preliminära ramar utifrån 

de målsättningar, skatteprognoser, avsättningar samt 

eventuella förändringar. Diskussion om behovs 

förändringar och andra faktorer som påverkar 

nämndernas ramar tas fram. Nämnderna lämnar in 

skrivelser med förslag till drift och investeringsbudget 

samt konsekvens beskrivningar utifrån förutsättningarna 

i slutet av april. 

Politisk process 

Fas 4 

I maj behandlar kommunstyrelsen och miljö och 

byggnämnden sina budgetskrivelser. 

Kommunstyrelsen fattar förslag till beslut av 

kommunens budget i juni. Kommunfullmäktige 

fastställer kommunens budget (mål, utdebitering, 

investering, ramar) senast juni månad. 

För budget 2013 kommer inte kommunstyrelsen fatta 

beslut om KS budget förrän i juni i samband med 

kommunens budget. 

Detaljbudget 

Fas 5 

Nämndernas budgetarbete. Efter fastställda ramar 

och mål arbetar sektorerna med att bryta ner målen i 

sina styrkort samt detaljbudgeten för att kunna få full 

effekt. 

Rapportering/Uppföljning: 

För att kommunens styrsystem skall fungera 

måste uppföljningsprocessen skötas på ett 

systematiskt och regelbundet sätt samt innehålla 

både ekonomi, prestationer och kvalitetsaspekter. 

Uppföljning av mål och budget 

rapporteras till kommunfullmäktige i 

delårsbokslut april, augusti och vid bokslutet. Vid 

dessa tre tillfällen sammanställs även en 

helårsprognos för hela kommunen. 

3

305 

Budgeten i sammandrag 

Utdebitering 

Den primärkommunala skattesatsen uppgick år 2011 

till 22,76 kr, vilket är 1,18 kr högre än genomsnittet i 

regionen. 

Under 2011 beslutades att en skatteväxling skulle 

genomförs mellan kommunerna och regionen 

angående ny huvudman för kollektivtrafiken. Denna 

växling innebär att från och med 2012-01-01 blir den 

kommunala skattesatsen 22,33 kr, en sänkning med 

0,43 öre. 

Kommunal 

skatt 

Landstings 

skatt 

Innan skatte- 22,76 10,45 

växling 

Skatteväxling 22,33 10,88 

Summa -0,43 0,43 

Förslag till politiska inriktningar 

Resultat 0,1 mnkr, dock tillförs 0,4 mnkr till 

resultatet pga förbättrad skatteprognos 26/4. 

Dvs, resultatet ligger nu på 0,5 mnkr. 

Ingen avsättning görs till pensioner. 

Max investeringsnivå 37,0 mnkr. 

Öka skatteintäkterna med 2,3 mnkr utöver 

prognosen från SKL 26/4. 

Befolkning 10 230 invånare (grund för 

skatteberäkningar 2013). 

Förändring i Styrkort 

Budgeterat resultat 

Budgeterat resultatet uppgår till 0,5 mnkr d.v.s. 

0,1 % av skatter och generella bidrag. 

Utgångspunkten för budgeten är kravet på god 

ekonomisk hushållning. Att budgetera med ett lägre 

resultat än 2 % är inte förenligt med god ekonomisk 

hushållning. 

Ett förslag till nytt utjämningssystem är under 

utredning, men regeringen inte har lagt fram 

proposition på förslaget. Förslaget innnebär att 

Munkedals avgift till kostnadsutjämningssystemet 

skulle minska med cirka 16,95 mkr vilket skulle 

innebära en väsentlig resursförstärkning. 

Inledning 

Övergripande förutsättningar och ramberäkning 

Steg 1 visar hur de nya skatteintäkterna kan 

finansiera samma verksamhet som föregående år, 

avsättning till centrala finansiella poster, löneökning, 

kapitalkostnader och vad som blir över resultat. Då 

återstår inga medel till att fördela ut till 

verksamheterna för andra verksamhetsförändringar. 

Steg 2 visar de politiska verksamhetsmål som finns 

under 2013 på utökningar på 3,9 mnkr. Dessa 

föreslås finansieras via minskat resultat och 

förväntade ökade skatteintäkter utöver SKL prognos. 

Steg 3 visar på de prioriteringar som man valt att 

genomföra som är tvingande/ ej påverkbara 

verksamhetsförändringarna så som demografiska och 

lagstyrda förändringar mellan åren. 

Verksamhetsförändringar i hela kommunen uppkom 

till 22,587 mnkr. Kommunledningsgruppens 

genomgång av alla förändringar kom man fram till 

gemensamt att 7,790 mnkr var så pass viktiga att 

föra fram i budget 2013. 

4 

Steg 1 

Uppräkning av kostnader exkl. 

Verksamhetsförändringar 

Mnkr 

Verksamheternas kostnader 

föregående år 489,0 

Ekonomiska Uppräkningar 

- Skatteintäkter, SKL 16/2 -503,3 

- Övriga gemensamma poster -1,1 

- Avsättning lön och kapitalk. 13,7 

Kvar till resultat 1,7 

Summa steg 1 kvar till ramökningar 0 

Steg 2 

Politiska inriktningar 

Mnkr 

- Ökning av skatteintäkterna 

utöver SKL beräkning -2,3 

- RESULTAT 0.1 mnkr (1,7-0,1) -1,6 

Summa intäkter -3 9 

Politiska verksamhetsmål 

- Allaktivitetshus 2,9 

- Datorer till skolan 0,5 

- Arbetskläder till omsorg 0,5 

Summa kostnader ramökningar 3,9 

Steg 3 

Tvingande verksamhetsförändringar 

utökningar/minskningar 

Mnkr 

Fullmäktige 0,17 

Revisionen ökning 0,05 

Summa smånämnder 0,2 

- Minskade kostnader för gymnasiet -2,0 

- Ökat barnantal i förskolan 0,5 

- Minskade statsbidrag/ 

minskat elevantal process 2,0 

- Flytt Hedekas högstadie halvår -0,5 

- Prisuppr. köpta gymnasieplatser 0,8 

Summa BoU 0,8 

-Prisuppr.köpta platser 0,3 

-IFO tjänst barn o unga 0,6 

-Placeringar barn och unga 1,7 

-Minskning av försörjningsstöd -1,0 

Summa Stöd 1,6 

-Ökad personalkostnad 3,0 

-Minskade kostnader livsmedelsavtal -0,2 

-Enhetschef för hemsjukvård 0,4 

-Ökade kostnader inom VoO 0,5 

Summa Vård o Omsorg 3,6 

- Detaljplaner drift (bergsvik, gårvik) 0,4 

- Minskad intäkt adm VA bolag 0,3 

- AME tjänst LSS daglig vht. 0,3 

Summa Tillväxt 1,0 

- Uppräkning av drift av befintliga 

lokalkostnader 0,6 

Summa Samhällsbyggnad 0,6 

Summa Verksamhetsstöd 0 

Summa totalt verksamhetsökning 7,8 

Ny skatteprognos 

26/4 kom SKL ut med en ny skatteprognos. Jämfört 

med föregående prognos (16/2) har den förbättrats 

med 0.4 mnkr. Överskottet läggs till resultatet som 

då blir totatl 0,5 mnkr.


Förslag till anpassningar 

Anpassningar krävs föra att kunna genomföra de 

utökningar som man prioriterat. Fördelning av 

anpassning för samtliga områden/sektorer har gjorts 

procentuellt utifrån verksamheternas storlek, varav 

Kommunstyrelsens anpassning är -7,2 mnkr och för 

Miljö och bygg -0,03 mnkr. Resterande obalans 

fördelas ut på övriga koncernbolagen/verksamheterna 

på -0,6 mnkr. 

Behov av anpassningar inom: 

Mnkr 

Kommunstyrelsen varav -7,2 

Tillväxtenheten -0,6 

Sektorn för verksamhetsstöd -0,3 

Sektorn för Samhällsbyggnad -0,8 

Sektorn för Välfärd varav: -5,5 

Område Barn o Utbildning -2,8 

Område Vård o Omsorg -1,7 

Område Stöd -1,0 

Miljö och bygg -0,3 

Summa anpassning inom 

nämnder 

-7,2 

Anpassning inom övriga 

Effektivisering Räddningstjänst -0,2 

Effektivisering IT Munkedal -0,1 

Effektivisering KHRF -0,3 

Summa anpassning övriga -0,6 

Total anpassning inom 

samtliga verksamheter -7,8 

Ramar 

De utökningar och anpassningar mellan 

verksamheterna ger en nettoramökning på 3,9 mnkr, 

det är främst de politiska ambitionerna som man 

kompenserar med kommunbidrag. 

Ytterligare utökning av ramar till verksamheten sker 

av de avsatta medel för löner och kapitalkostnader på 

13,8 mnkr som fördelas ut i verksamheten under 

budgetåret. 

Ramförändringar 

sektor/område Utökning 

Anpassning 

Netto 

Smånämnder 0,2 0 0,2 

KS 11, 5 -7,2 4, 3 

Sektorn för 

välfärd varav: 7,0 -5,5 1,5 

Stöd 1,6 -1,0 0,6 

Barn o Utbildning 1,3 -2,8 -1,5 

Vård o omsorg 4,1 -1,7 2,4 

Tillväxtenheten 3,9 -0,6 3,3 

Samhällsbyggnad 0,6 -0,8 -0,2 

Verksamhetsstöd 0 -0,3 -0,3 

Övriga 0 -0,6 -0,6 

MoB 0 -0,03 -0,03 

Summa 11,7 -7,8 3,9 

Nämndernas ram, 

mnkr 

Budget Budget *Föränd. 

2012 2013 av ramar 

Kommunstyrelsen 488,7 488,8 0,137 

Tillväxtenheten varav 37,8 40,9 3,107 

-Rtj. Mitt Bohuslän 9,1 8,9 -0,2 

Sektor samhällsbyggnad 61,8 57,1 -4,634 

Sektor verk.stöd varav 17,9 18,1 0,185 

-It nämnd 2,4 2,3 -0,12 

Sektor välfärd varav 371,2 372,7 1,479 

-Område stöd 63,2 63,8 0,63 

-Område VoU 114,8 117,2 2,377 

-Område BoU 193,2 191,7 -1,528 

Miljö- och 

byggnämnden 2,3 2,3 -0,034 

Kommunfullmäktige 0,7 0,9 0,173 

Revisionen 0,7 0,7 0,05 

Överförmyndarnämnd 0,8 0,8 0 

Valnämnden 0,0 0,0 0 

Summa nämnder 493,2 493,5 0,326 

Kommunstyrelsens sektorer/områden redovisade 

*Förändring mellan 2012-2013 ramar 

Investeringar 

Nedan presenteras investeringsbudget 2013, samt 

plan 2014-2016. Kommunstyrelsens förslag om en 

investeringsram för 2013 uppgår till max 37,0 mnkr. 

De investeringar som man vet kommer att 

genomföras under 2013 är specificerade i tabell 7.3 

som beslutade (26,0 mnkr). De övriga 

investeringarna är planerade till 33,2 mnkr. 

Förvaltningen får begära investeringsmedel (inom 

ramen 37,0-26,0= 11,0 mnkr) löpande under året hos 

Kommunstyrelsen. 

Samtliga investeringar måste rymmas inom budgeten 

för kapitalkostnader. Detta innebär att när en 

planerad investering äskas hos Kommunstyrelsen, 

skall en beräkning av kapitaltjänstkostnader och 

volym redovisas. Inga medel för investeringar begärs 

av Miljö- och byggnämnden. 

Det beräknade lånebehovet för investeringsbudgeten 

2013 uppgår till ca 13,5 mnkr, detta under 

förutsättning att resultatnivån är 0,5 mnkr samt 

nettoinvesteringarna uppgår till högst 37,0 mnkr. 

Tabell 7.3 Sammanställning investeringsplan 

Investeringsbudget 

Mnkr Beslut Plan Summa 


Tillväxtenheten 2,1 3,0 5,1 

Verksamhetsstöd 0 0 0 

Samhällsbyggnad 19,4 29,2 48,6 

Välfärd 4,5 1,0 5,5 

Miljö Bygg 0 0 0 

Total Summa 26,0 33,2 59,2 

Av Samhällsbyggnadssektorns investeringar ligger 

den största delen inom fastighet och Va- kollektivet. 

När det gäller Välfärd är det främst inventarier och 

nya verksamhetssystem. Inom tillväxtenheten är 

bredband och detaljplaner prioriterat. 

5

307 

1. Organisation 

Den nya tjänsteorganisation som innebar att 

kommunens samlade förvaltning indelas i 3 sektorer. 

Sektorn för vård, skola och omsorg 

(välfärd), sektorn för samhällsbyggnad och 

sektorn för verksamhetsstöd har nu funnits i ca 

1,5 år där kommunstyrelsens ansvar omfattar i 

princip all verksamhet. Kommunstyrelsen är 

anställnings-myndighet för all kommunal 

personal, oavsett var de befinner sig i 


välfärds chef pågår en översyn/anpassning av 

tjänste-mannaorganisationen. 

Sektorn för välfärd – övergripande 

organisation 

För budgetåret 2012 är kommunfullmäktiges 

styrkort tillika kommunstyrelsens och skall hålla 

över en fyraårsperiod, dock med vissa 

justeringar av mått. 

Miljö -och byggnämnden har arbetat fram sitt 

eget styrkort. 

2. Vision 2025 

Kommunens vision sträcker sig fram till 2025. 

Vad står då kommunens vision för 

Kommunchefens resonemang nedan förklarar 

Munkedals vision i korta ordalag. 

Politisk organisation Munkedals kommun 

Till stöd i sitt arbete har kommunstyrelsen en 

förvaltning bestående av kommunchef, tre 

verksamhetssektorer samt en tillväxtenhet. 

Förvaltningsorganisationen i denna del (”den 

grova strukturen”) fastställs av 

kommunfullmäktige medan respektive 

arbetsorganisation beslutas av 

kommunstyrelsen eller delegat. Kommunchefen 

har helhetsansvar för kommunens verksamhet. 

Koncernsamråd 

Samhällsbyggnadssektor 

Kommunchef/välfärdschef 

Lars-Göran Berg 

Sektor 


Område stöd 

Tillväxt 

Välfärdssektor 

Område för vård 

och omsorg 

Tjänstemannaorganisation Munkedals 

kommun 

Sektorn för välfärd och dess verksamheter 

omfattar en stor mängd lagar och förordningar. 

Det handlar främst om Skollag, 

Socialtjänstlagen (SoL), Lagen med särskilda 

bestämmelser om vård av unga (LVU), Lagen 

om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), 

Lagen om stöd och service till vissa 

funktionshindrade (LSS), Lagen om 

assistansersättning (Lass) samt det kommunala 

ansvaret inom sjukvård och rehabilitering enligt 

Hälso- och sjukvårds lagen (HSL). Med 

anledning av att kommunchef numera är tillika 

MAS 

Kost 

Stab 

Bibl. 

Bistånd 

Tillsyn 

Område för barn 

och utbildning 

6 

Visionen gäller för det geografiska området 

Munkedals kommun och ska tilltala många, lyfta 

fram det unika och vara ”munkedalsk” på alla 

sätt. 

Vision 2025 handlar om att ge en bild av hur vi 

önskar att Munkedals kommun utvecklas fram 

till år 2025 samt vilken väg vi ska gå för att 

kunna nå dit. 

Munkedal – mer av livet. En hållbart växande 

kommun med engagerade invånare. Här tar vi 

oss an framtiden tillsammans. 

Övergripande mål 

• Människor känner sig välkomna 

• En hållbart växande kommun 

• En kreativ och spännande miljö 

• Befolkningen mår bra och trivs med livet 

• Invånarna är delaktiga, handlingskraftiga och 

stolta 

Med rätta kan en kritisk betraktare säga att 

visionen inte är särskilt konkret men det är 

heller inte meningen. Vision 2025 ger en bild av 

Munkedals kommun ganska långt in i framtiden 

och ger utrymme för något olika tolkningar. 

Särskilt gäller det hur kommunen ska agera för 

att på bästa sätt förverkliga visionen Här vet vi 

att förtroendevalda kommer att ha olika åsikter. 

Åsikter som ska brytas mot varandra framförallt 

i samband med kommunens årliga budgetarbete 

(VUM). På det här viset blir Vision 2025 

styrande för inriktningen av den kommunala 

verksamheten. 

Hur vet vi då att vi är på rätt väg, att vi gör rätt 

saker för att förverkliga visionen Svaret är; 

genom att kontinuerligt utvärderas av invånarna 

och jämföra över lång tid. Här har vi valt att 

knyta ett antal nyckeltal till vart och ett av de 

övergripande målen. Totalt 17 nyckeltal 

kommer att användas och resultatet redovisas, 

dels internt i kommunen men även på hemsidan 

så att alla kan följa utvecklingen. 

Mer finns att läsa om kommunens vision i 

boken: ” Ett år i Munkedal.”

308 

2.3 Förslag på justeringar av Fullmäktiges 

verksamhetsmål /styrkort 



över en fyraårsperiod. Förslag till vissa 

justeringar av mått se bilaga 1. 

3. Omvärldsfaktorer 

Kommunens ekonomi är beroende av hur 

omvärlden utvecklas avsnittet nedan beskriver i 

korthet väsentliga omvärldsfaktorer. 

3.1 Omvärlden Sveriges kommuner och 

landstings bedömning 

Svensk ekonomi tuffar på i maklig takt 

Allt fler tecken tyder på en förbättrad 

konjunktur. Hushållen lättar på sina plånböcker 

samtidigt som företagens framtidsförväntningar 

ljusnar. Inte bara här hemma utan också i andra 

länder är tongångarna nu mer positiva. Mycket 

talar därför för att konjunkturen är på väg att 

vända upp igen. Men även om många tecken 

pekar rätt kvarstår att skuldkrisen i Sydeuropa 

fortsätter lägga hinder i vägen för en mer 

kraftfull återhämtning. Tillväxten i svensk 

ekonomi bedöms därför inte bli mycket mer än 

måttlig. BNP beräknas öka 0,6 procent i år och 

2,6 procent 2013. Stora utmaningar på 

arbetsmarknaden kvarstår därmed. Den 

bräckliga tillväxten ger inte utrymme för någon 

sysselsättningsökning. Istället stiger 

arbetslösheten. 

Det fjärde kvartalet 2011 föll BNP med 1,1 

procent. Även första kvartalet i år har BNP:s 

utveckling varit svag. Den negativa utvecklingen 

under vinterhalvåret drar ner tillväxttalet för 

2012 som helhet. Trots att BNP från och med 

det andra kvartalet beräknas växa med omkring 

2,5 procent i årstakt blir ökningen för helåret 

2012 enbart 0,6 procent. 

Arbetslösheten fortsätter därför att stiga en bit 

in på 2013. Uppgången i arbetslösheten blir 

dock måttlig. På helårsbasis handlar det enbart 

om några tiondels procent. 

Men bättre fart från och med 2014 

Från och med 2014 antas det bli bättre fart i 

svensk ekonomi. Bedömningen för åren 2014– 

2016 utgår från att resursutnyttjandet i den 

svenska ekonomin normaliseras och att 

arbetslösheten gradvis tar sig ner mot 6 

procent. Det innebär att produktion och 

sysselsättning ökar snabbare än normalt 

samtidigt som löner och priser stiger i allt 

snabbare takt. 

Ett avgörande villkor för att utvecklingen ska bli 

så bra som vi räknar med är att skuldkrisen i 

Europa löser sig under ordnade former och att 

oron för ett finansiellt sammanbrott gradvis 

lättar och minskar i betydelse. Den senaste 

tidens signaler tyder på att utvecklingen är på 

rätt väg och att det värsta skulle vara över. 

Tillväxten i inte minst Sydeuropa kommer dock 

att förbli begränsad under flera år framöver. Det 

begränsar utvecklingen i övriga Europa och då 

också den svenska ekonomins tillväxt. Men med 

efterhand bättre fart i Europa blir det också 

bättre fart i Sverige. Tillväxtutsikterna för 

svensk ekonomi är i övrigt mycket ljusa. Den 

privata sektorns finansiella sparande är högt 

vilket innebär att en betydande potential finns 

för ökad privat konsumtion och företags 

investeringar. Samtidigt är statens och 

kommunsektorn finanser i relativt gott skick – 

trots lågkonjunkturen. I den offentliga sektorn 

finns inga behov av budgetsaneringar och 

besparingar som i många andra länder. 

Sammantaget innebär det att den svenska 

ekonomin har potential att växa relativt snabbt 

när utvecklingen i euroområdet väl börjar 

stabiliseras. 

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska 

ekonomin 

Procentuell förändring om inte annat anges 

2011 2012 2013 2014 2015 2016 

BNP* 4,0 1,0 2,6 3,5 3,7 3,3 

Syssels. 

timmar* 2,3 0,0 0,1 1,0 1,2 0,7 

Öppen 

arbetslös. 7,6 7,8 7,9 7,3 6,7 6,3 

Timlön, 

nationalr. 3,2 3,3 3,2 3,4 3,7 4,0 

Timlön, 

konjunktur 2,5 3,2 2,9 3,1 3,7 4,0 

KPIF 1,1 1,4 1,1 1,4 1,6 1,7 

KPI 3,0 1,3 1,1 1,8 2,2 2,3 

Kommunsektorns ekonomi 

Stabil skatteunderlagstillväxt 2012–2016 

Utvecklingen av de variabler som har störst 

betydelse för skatteunderlaget framgår av tabell 

1. En utförlig beskrivning av vår 

samhällsekonomiska bedömning finns i 

Ekonomirapporten. April 2012. 

Bättre sysselsättning nu men svagare 

framåt än i februariprognosen 

Sedan föregående prognos (cirkulär 06:12) har 

vi reviderat upp skatteunderlagets tillväxttakt år 

2011–2013 och justerat ner utvecklingstalen för 

2014–2016, se tabell 2. Den högre 

ökningstakten år 2011 förklaras av att 

nationalräkenskaperna visar betydligt större 

ökning av inkomst från avtalade pensioner än vi 

räknade med i förra prognosen. 

Upprevideringen av 2012 beror främst på att 

förändringen av arbetade timmar fjärde 

kvartalet 2011 var mer gynnsam än vi räknade 

med i februari, vilket betyder att utvecklingen 

under 2012 startar från en högre nivå. Att vi 

även reviderat upp år 2013 är främst en följd av 

att vi nu tror på lite större höjningar av löner 

och pensioner. 

SKL,regeringen och ESV tror på samma skatte 

underlag år 2013. Perioden 2014–2016 förutser 

vi nu en lägre skatteunderlagstillväxt än vi 

prognostiserade i februari. Främsta skälet är att 

vi nu bedömer att den sysselsättningsökning 

7

309 

som följer av konjunkturåterhämtningen 

kommer tidigare än enligt februariprognosen, 

med svagare utveckling dessa år som följd. 

Tabell 2. Olika skatteunderlagsprognoser 

Procentuell förändring 

2011 2012 2013 2014 2015 

SKL, apr 

2012 3,2 3,7 3,8 3,7 4,3 

VP, apr 

2012 3,5 3,4 3,8 4,3 4,9 

ESV, mar 

2012 3,4 3,7 3,7 4,1 4,7 

SKL, feb 

2012 3,0 3,2 3,6 4,0 4,7 

BP, sep 

2011 2,3* 3,3* 3,8 4,8 4,4 

*Fastställda uppräkningsfaktorer. 

Källa: Ekonomistyrningsverket, regeringen, 

Sveriges Kommuner och Landsting. 

Preliminär kostnadsutjämning 2013 

SKL har gjort en preliminär beräkning av 

kostnadsutjämningen för bidragsåret 2013. 

Statistiska centralbyrån (SCB) har tagit fram 

aktuellt underlag på beställning av förbundet. 

Observera att denna preliminära beräkning 

utgår från nuvarande utjämningssystem och 

INTE tar hänsyn till det förslag till förändrat 

system som lades fram i betänkandet Likvärdiga 

förutsättningar (SOU 2011:39), då regeringen 

fortfarande inte har lagt fram proposition på 

förslaget. Merparten av det underliggande 

datamaterialet är uppdaterat. De variabler som 

inte är uppdaterade är: Skattekraften i 

barnomsorgsmodellen Andelen lagförda 

ungdomar 15–17 år i modellen för individ- och 

familjeomsorg. 

Tabell 5. Prognostiserade nettokostnad 

per verksamhet Kronor per invånare 2011 

Netto 

kostnad 

2010, 

utfall 

Netto 

kostnad 

2011 

SKL:s 

prognos 

% 

föränd 

Förskola 

skolbarnsomsorg 

6 133 6 392 4,2 % 

Grundskola 8 166 8 327 2,0 % 

Förskoleklass 516 528 2,3 % 

Gymnasieskola 3 925 3 833 –2,3 % 

Äldreomsorg 8 869 9 136 3,0 % 

Ifo – BoU 1 366 1 388 1,6 % 

– övrigt 2 043 2 087 2,2 % 

Kollektivtrafik 501 512 2,2 % 

Anm.: De prognostiserade prislapparna för 2011 

ligger till grund för den totala kostnadsvolymen i 

kostnadsutjämningen 2013. Till denna uppräkning 

tillkommer uppräkning enligt 

nettoprisindex för åren 2012 och 2013. 

Källa: Budgetförutsättningar för åren 2012-2016 

Sveriges kommuner och Landsting. 

Verksamhetskostnader från bokslut 2011 

Verksamhetskostnaderna på riksnivå från 

bokslut 2011 kommer att ligga till grund för 

2013 års utjämning. Då verksamhetskostnader 

ännu inte är klara har förbundet gjort en 

bedömning av dessa utifrån antaganden om hur 

löner, priser samt volymutveckling för de olika 

verksamheterna förändrats mellan 2010 och 

2011. En ökning av andelen över 65 år och 

andelen barn 1–9 år medför relativt höga 

kostnadsökningar avseende både äldreomsorgen 

och förskola och skolbarnsomsorg. 

Verksamhetskostnader prognostiseras minska 

avseende gymnasiet och öka svagt i avseende 

grundskolan. 

8

310 

4. God ekonomisk hushållning 

Enligt kommunallagen 8 kap §1 skall kommunen 

ha en god ekonomisk hushållning. Begreppet 

har både ett finansiellt perspektiv och ett 

verksamhetsperspektiv. 

Kravet på god ekonomisk hushållning grundar 

sig på att kommunens ekonomi ska ha 

förutsättningar för att klara av befolkningens 

behov både nu och i framtiden. 

Ekonomisk hushållning kan definieras som; att 

hushålla i tiden och över tiden. Det vill säga att 

väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt, 

samt att väga verksamhetens behov nu och mot 

verksamhetens behov på längre sikt. Om man 

under ett år förbrukar mer pengar än man får in 

innebär det att det blir kommande år, eller 

kommande generationer, som måste betala för 

denna överkonsumtion. 

Enligt god ekonomisk hushållning innebär at det 

budgeterade resultatet bör ligga på en nivå som 

säkrar överskott. Kommunens resultat bör 

uppgå till på 2 procent av skatteintäkter och 

generella statsbidrag. 

Skälen till detta anges nedan 

1. Värdesäkra det egna kapitalet: 

Att inte förbruka sin förmögenhet för att täcka 

dagens löpande behov. Om kommunen endast 

gör nollresultat så uppfylls visserligen 

balanskravet, men med oförändrat eget kapital 

så urholkas dess värde i takt med inflationen. 

Detta visar sig i successivt sjunkande soliditet. 

2. Egenfinansiering av investeringar 

Kommunen ska kunna finansiera sina 

investeringar med egna medel över tiden, vilket 

kräver överskott i driftbudgeten. Lån skall 

endast ses som ett sätt att tillfälligt utjämna 

större variationer i investeringsbehoven. 

För att det årliga resultatet garanterat skall nå 

upp till den nivå som krävs för att täcka ovan 

nämnda behov, bör budgeten dessutom 

innehålla en marginal för oförutsedda händelser. 

Det är angeläget att analysera hur produktiv 

den kommunala verksamheten i realiteten är. 

Kommunen skall kunna redovisa vad och hur 

mycket medborgarna får för sina inbetalda 

skatter, taxor eller andra avgifter. En 

framgångsfaktor vid produktivitetsmätning är 

att vi jämför oss med andra kommuner. Syftet 

är att analysera skillnader i produktivitet och 

lära av varandra. För att kommunen skall 

upprätthålla god ekonomisk hushållning bör 

verksamheterna över tiden vara minst lika 

produktiva som riksgenomsnittet, med 

beaktande av strukturella skillnader. 

4.1 Finansiella mål 2013 



över en fyraårsperiod, dock med vissa 

justeringar av mått. 

1. Resultat enligt god ekonomisk hushållning, 

som över tid ger ökat handlingsutrymme 

Genom att 

- i alla tjänsteskrivelser tydliggöra ekonomiska 

konsekvenser. 

- kritiskt granska investeringar 

- månatlig ekonomisk uppföljning 

2. Under mandatperioden avsätta 20 mnkr till 

pensionsskulden 

Genom att 

- Avsättning sker då utrymme ges i resultatet 

Mätbara nyckeltal/Mått 

 

Årets resultat: skall uppgå till 0,1 % av 

skatteintäkter och generellt statsbidrag 

3. Reservera utrymme för stigande 

pensionskostnader: 

Den årliga uppräkningen av den del av 

pensionsförpliktelsen till de anställda, som inte 

upptagits som en skuld i balansräkningen, 

innebär att vi skjuter kostnader framför oss, i 

form av framtida pensionsutbetalningar. 

Resultatnivån bör därför täcka ökningen av hela 

pensionsåtagandet, d.v.s. även för den del som 

redovisas som ansvarsförbindelse. 

4. Anpassning till kommunens risk 

exponering och eventuella övriga 

osäkerhetsfaktorer: 

 

 

 

 

Investerings mål: Nettoinvesteringarna 

uppgår högst till 37,0 mnkr 

Soliditets mål: Positiv soliditetsutveckling, 

d.v.s. förbättras jämfört med 2012 (2011 

34,9%) 

Minskad pensionsskuld 

Verksamhetens nettokostnadsandel ska 

högst vara 98 %. 

9

311 

4.1.1 10 års översikt nyckeltal 

10 ÅRS ÖVERSIKT 

Resultaträkning Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Budget Budget Plan Plan Plan 

(Belopp i mnkr) 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 

Verksamhetens intäkter 117 110 103,8 108 101 102,1 103,1 104,2 105,2 106,3 

Verksamhetens kostnader -516 -529 -533,5 -540 -552 -564,3 -578,3 -592,8 -609,4 -629,5 

Avskrivningar -20 -22 -19,1 -20 -22 -21,5 -23,0 -24,0 -25,0 -25,0 

Verksamhetens nettokostnader -419 -441 -449 -452 -473 -483,7 -498,2 -512,6 -529,2 -548,2 

Skatteintäkter 336 353 355 360 368 377,7 388,1 400,1 417,3 435,3 


utjämningsbidrag 106 104 109 122 119 115,4 117,9 116,8 115,7 115,3 

Avgifter utjämningssystemet -4 -3 -2 -2 -3 0 

Finansiella intäkter 3 4 3 2 1 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 

Finansiella kostnader -11 -13 -8 -11 -6 -7,8 -7,5 -8,7 -9,1 -10,9 

Resultat före extraordinära poster 11 6 8 19 7 1,8 0,5 -4,2 -5,1 -8,4 

Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 

Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 

Årets resultat 11 6 8 19 7 1,8 0,5 -4,2 -5,1 -8,4 

NYCKELTAL 

Kostnader/intäkter 

Nettokostnadsandel av skatter 

och statsbidrag, % 96 97 97 95 98 98,08 98,45 99,17 99,28 99,58 

Långsiktig betalningsförmåga 

Soliditet, % 29 29 31 34 35 35,3 35,4 34,5 33,5 31,7 

Låneskuld 

Låneskuld, mnkr 219 219 188 188 205 222 236 249 261 272 

Investeringsnivå 

Nettoinvesteringar, mnkr 34 26 44 27 20 33 37 35 35 35 

Resultat 

Enligt balanskravet 4 -1 8 14 2 1,8 0,5 -4,2 -5,1 -8,4 

Kommunens skattesats 22:76 22:76 22:76 22:76 22:76 22:76 22:33 22:34 22:35 22:36 

Invånarantal 31 december 10 256 10 245 10 246 10 181 10 223 10 218 10 230 10 240 10 250 10 260 

10

312 

5. Budgetförutsättningar Munkedal 

Utgångspunkten för budgeten är kravet på god 

ekonomisk hushållning. Kommunbidraget i 

budget 2012 är utgångspunkten vid 

beräkningarna. Processen i årets budgetarbete 

har sin utgångspunkt i de politiska ekonomiska 

inriktningar som aviserade av kommunstyrelsens 

presidie (S+C) under våren 2012. 

Dessa aviseringar innebar inför 2013: 

Resultat 0,1 mnkr (0,01 %), dock 

tillförs 0,4 mnkr till resultatet pga 

förbättrad skatteprognos 26/4. Dvs 

Resultatet ligger nu på 0,5 mnkr. 

Ökade skatteintäkter utöver SKL 

prognos 26/4 med 2,3 mnkr 

Ingen pensionsavsättning aviserad. 

Max investeringsnivå 37,0 mnkr 

Befolkning: 10 230 invånare (grund för 

skatteberäkningar 2013). 

Förändring i styrkortet: 

Förändring i skatteintäkter efter beslutsdatumet 

skall föras till resultatet. 

Andra viktiga förutsättningar i budgetarbetet att 

titta på är: 

Skatteintäkter och statsbidrag 

Befolkningsutveckling 

Pris och löneökningar 

Kapitalkostnader 

Lagstyrda tvingande förändringar 

Finansiella poster så som räntor, 

pensioner, internränta, sociala avgifter 

mm 

Kommunchefen och dennes ledningsgrupp har 

sedan utifrån de politiska samt skatteintäkter, 

finansiella förutsättningarna fortsatt budget 

arbetet genom att se över vilka förutsättningar 

som gäller för verksamheterna 2013. 

Verksamhetsförändringar i hela kommunen 

uppkom till 22,6 mnkr. Genom en genomgång 

av alla förändringar kom man fram till 

gemensamt i kommunledningsgruppen att 7,8 

mnkr var tvingande att genomföra under 2013. 

Detta arbete har kartlagt de behov av 

anpassningar som verksamheterna står inför 

under 2013. 

5.1 Resultat 

Kommunen har redovisat positiva resultat under 

de senast 12 åren. Det genomsnittliga resultatet 

under perioden 2009-2011, i relation till 

skatteintäkter och statsbidrag är 2,4 %. Det är 

en godkänd nivå utifrån begreppet god 

ekonomisk hushållning. Den budgeterade 

resultaten för 2012 och 2013 är inte i nivå med 

normen enligt god ekonomisk hushållning som 

är 2 %. 

5.2 Verksamheternas kostnader 

Kommunbidraget i budget 2012 är 

utgångspunkten vid beräkningarna. 

5.3 Skatter 

Munkedals kommun är en nettobidragstagare i 

det kommunala utjämningssystemet som 

helhet, men vi betalar avgift i kostnadsutjämningsystemet 

och i LSS-utjämningssystemet. 

Det beror på att kommunen har lägre 

strukturkostnad än genomsnittskommunen i 

riket. Den skatteprognos som ligger till grund 

för beräkningarna av verksamhetens förutsättningar 

var från den 16 februari. 

Efter den skatteprognos som ligger till grund för 

Munkedals beräkningar har SKL kommit med en 

ny skatteprognos (26/4), där man reviderat upp 

skatteunderlagets tillväxttakt 2011-2013 och 

justerat ner utvecklingstalen för 2014-2016. 

Förändringen beror främst på två faktorer. Dels 

visar nationalräkenskaperna att sysselsättningen 

utvecklades mer gynnsamt fjärde 

kvartalet 2011 än vad man räknade med i 

februari. Dels bedömer SKL att den sysselsättningsökning 

som följer av konjunkturåterhämtningen 

kommer tidigare än enligt 

februariprognosen och man tror på lite större 

höjningar av löner och pensioner jämfört med 

föregående prognos. 

Skatteintäkterna har förbättrats jämfört med 

föregående prognos för Munkedal med netto 

0,40 mnkr. Dessa tillförs resultatet, dock har 

kostnadsutjämningen försämrats pga. av 

minskade ungdomar mellan 16-18 år. LSS 

utjämningen har förbättrats jämförts med 

föregående prognos. Ökat antal personer ger 

stora förändringar på avgiften. Ev. justeringar 

av LSS utjämningen kommer i juni. Hänsyn får 

även tas till om befolknings prognosen på 

10 230 invånare håller. 

SKL Prognoser 

Prognos Prognos 

16-feb 

26-apr 

Befolkning prognos 10 230 10 230 

BUDGET 2013 2013 Diff 

mnkr mnkr mnkr 

Skatteintäkter 382,50 385,84 3,34 

Inkomstutjämningsbidrag 104,46 105,38 0,92 

Kostnadsutjämning -3,42 -9,14 -5,72 

Regleringsbidrag/-avgift 2,98 2,47 -0,51 

Strukturbidrag 0,00 0,00 0,00 

Införandebidrag 0,00 0,00 0,00 

LSS-utjämning -2,85 -0,53 2,33 

Summa intäkter 483,67 484,03 0,36 

Slutavräkning 2011 0,00 0,00 0,00 

Slutavräkning 2012 0,00 0,00 0,00 

Slutavräkning 2013 0,00 0,00 0,00 

Summa intäkter 483,67 484,03 0,36 

Fastighetsavgift 19,70 19,70 0,00 

Summa skatter och bidrag 503,36 503,72 0,36 

Tillkommer S+C 2,30 2,30 

Summa skatter netto 505,66 506,02 0,36 

11

313 

Skatteintäkter över tid samt prognos 

Belopp i Mnkr 

Budget 

2011 

Utfall 

2011 

Reglering 

västtrafik 

Budget 


Budget 

2013 

26/4 

prognos 

Plan 

2014 

Plan 

2015 

Plan 

2016 

Skatteintäkter 368,0 359,5 377,6 385,8 400,1 417,3 435,3 

Inkomstutjämningsbidrag/- 

avgift 99,8 99,0 102,6 105,4 106,7 108,8 111,1 

Kostnadsutjämning -7,8 -8,2 -6,9 -9,1 -9,1 -9,2 -9,2 

Regleringsbidrag/-avgift 10,3 10,4 2,6 2,5 0,1 -3,1 -5,8 

LSS-utjämning (inkl 

införanderegler) -3,2 -2,8 -3,0 -0,5 -0,5 -0,5 -0,5 

Summa intäkter 458,8 457,9 472,9 484,0 497,2 513,3 530,9 

Slutavräkning 2008, 

korrigering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

Slutavräkning 2009 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 



Summa intäkter (inkl. 

avräkning) 460,3 466,8 472,9 484,0 497,2 513,3 530,9 

Konjunkturstöd utanför 

påsen 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

Fastighetsavgift 18,0 18,2 20,1 19,7 19,7 19,7 19,7 

Summa skatter inkl 

fastavg 478,3 485,0 493,1 503,7 516,9 533,0 550,5 

Minskade skatteintäkter 

pga västtrafik 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

Prog inv per 1 nov 2013 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

Summa 478,3 485,0 493,1 503,7 516,9 533,0 550,5 

Förändring i % 0,00% 0,0% -0,8% 2,2% 2,6% 3,1% 3,3% 

5.4 Befolkningsprognos 

Prognosen för befolkningsutvecklingen är 

kommunens egen. SCB beräknar att 

invånarantalet baserat på ett riksgenomsnitt, 

10 287. Antal folkbokförda kommuninvånare per 

den 1 november ligger till grund för beräkningen 

av de olika statsbidragen och utjämnings 

bidragen nästkommande år. Enligt den politiska 

inriktningen baserar man invånarna för 

Munkedals kommun 2013 till 10 230 invånare 

per 1 november 2012 som grund för 

skatteberäkningen. 

Bokslut 

2011 

Budget 


Prognos 

2013 

Prognos 

2014 

Prognos 

2015 

Prognos 

2016 

Antal invånare 1 nov 10 223 10 218 10 230 10 240 10 250 10 260 

Förändring i antal 

personer 51 -5 12 10 10 10 

Förändring i % 0,5% 0,0% 0,1% 0,1% 0,1% 0,1% 

*Invånartalet april 2012 var: 10 196 

12

314 

5.5 Finansiella poster 

Central ser man över de budgeterade finansiella 

poster så som räntor, pensioner, internränta, 

sociala avgifter mm. 

Investeringsbehovet är högt dock föreslås en 

investeringsnivå på 37,0 mnkr för budget 2013. 

Trots att investeringsvolymen är låg innebär den 

än dock att lånebehovet uppgår till ca 13,5 

mnkr underförutsättning att resultatnivån inte 

justeras. 

Räntekostnaden uppskattas till att bli ca 7,4 

mnkr år 2013, Budgeterad ränta på lån för 2013 

är satt till 3,2 %. 

Internräntan har justerat mellan 2012 och 

2013, från 4,2 % till 2,9 %. Detta innebär att 

man minskar intäkten för internränta centralt 

och även minskat ramen till nämnden med 

sammanlagt 4,1 mnkr. Även har man lyft ur 

företagshälsovårdsbudgeten centralt och lagt ut 

den som kommunbidrag nämnden på 0,6 mnkr. 

5.6 Prisökning 

Generell prisökning på har inte gjorts på 

övergripande nivå. Nämnden måste själv göra 

beräkning om den verkliga prisförändringen inte 

täcks. 

5.7 Löneökningar 

Uppskattat utrymme för löneökningar har gjort 

utifrån SKLs prognos. 

Kostnaderna för löneökningar beräknas till 3,3 

procent varav 0,4 % avsatta för prioriteringar 

från 2012 års beräknade lönenivå. 

Löneavtal 

SKLs rekommendation i sitt cirkulär 12:6 

budgetförutsättningar 2012-2016 har varit 

utgångspunkten i beräkningarna. Deras 

bedömning är att de genomsnittliga totala 

lönekostnadsökningarna för hela arbetsmarknaden 

kommer att uppgå till 2,9 %. 

Därutöver har Munkedal valt att avsätta 

ytterligare 0,4 procent för prioriteringar under 

2013. D.v.s. har man avsatt totalt 3,3 procent 

utifrån 2012 års beräknade lönenivå. 

Dessa avsättningar ligger centralt och fördelas 

ut när faktiska utbetalningen sker som ett 

kommunbidrag. Överstiger lönerna avsatta 

summan på 10,5 mnkr får verksamheten själv 

finansiera detta. 

I SKL senaste cirkulär 12:15 budgetförutsättningar 

aviseras högre lönekostnadsökningar 

än vad Munkedal har avsatt i 

budget 2013. Därför har man reviderat upp 

skatteprognosen för 2013 pga. främst en följd 

av att man tror på lite större höjningar av löner 

och pensioner. Nya centrala avtal skall tecknas 

2012 med merparten av de 

fackliga organisationerna, vilket innebär en 

osäkerhet i den prognos som SKL gjort och 

därmed också Munkedals prognos. Om SKLs 

prognos visar sig för lågt beräknad och det 

budgeterade utrymmet inte räcker blir resultatet 

att besparingar skall genomföras i 

verksamheterna. 

5.8 Kapitalkostnader 

Det är viktigt att de ekonomiska konsekvenserna 

av samtliga planerade investeringar 

beaktas i budgeten. Kapitalkostnader är en väsentlig 

del av dessa ekonomiska konsekvenser. 

Internräntan för 2013 är satt till 2,9 % detta 

utifrån rekommendation från Sveriges 

kommuner och landsting. Avsättningen för 2013 

för utökade kapitalkostnader är förslaget 2,0 

mnkr. 

5.9 Verksamhets utökningar/anpassningar 

Redovisning av förslag av utökade ramar samt 

förslag på anpassningar. 

Prioriteringar som man valt att genomföra som 

är tvingande verksamhetsförändringarna så som 

demografiska och lagstyrda förändringar mellan 

åren är på totalt 7,8 mnkr. Lika mycket måste 

man anpassa i verksamheterna. Det 

verksamheten får i utökade ramar är de 

politiska verksamhetsmålen på 3,9 mnkr samt 

de avsatta medel för löner och kapitalkostnader 

på 13,8 mnkr som fördelas ut i verksamheten 

under budgetåret. 

Verksamhetsbehov, utökningar 7, 8 

Politiska verksamhetsmål 3, 9 

Summa utökningar 11, 7 

Ramförändringar 

sektor/område 

An- 

Utökning passning Netto 

Smånämnder 0,2 0,0 0,2 

KS 11, 5 -7,2 4, 3 

Sektorn för 

välfärd varav: 

7,0 -5,5 1,5 

Stöd 1,6 -1,0 0,6 

Barn o Utbildning 1,3 -2,8 -1,5 

Vård o omsorg 4,1 -1,7 2,4 

Tillväxtenheten 3,9 -0,6 3,3 

Samhällsbyggnad 0,6 -0,8 -0,2 

Verksamhetsstöd 0,0 -0,3 -0,3 

Övriga 0,0 -0,6 -0,6 

MoB 0,0 -0,03 -0,03 

Summa 

11,7 -7,8 3,9 

I budgetprocessen har den politiska 

budgetberedningen gett i uppdrag till 

koncernbolagen/övriga att minska kommunens 

kostnader för deras verksamhet med -0,6 mnkr 

utifrån budget 2012. Dessa preliminära 

minskningar skall konsekvensbeskrivas av 

respektive område oavsett egna äskanden. 

13

315 

Balanskrav 

Balanskravet är enligt kommunallagen att 

intäkterna ska överstiga kostnaderna och att det 

även ska budgeteras för detta inom kommunen 

för varje enskilt år. Uppfylls inte detta ska 

kommunen under de kommande tre åren 

återställa det egna kapitalet genommotsvarande 

positiva resultat. För att bedöma om kommunen 

klarar det lagstadgadebalanskravet används 

balanskravsresultat som är årets resultat minus 

reavinst och avsättningar till pensionsreserven 

samt övriga poster. 

Kommunalskatt 

En viktig del av bedömningen av en kommuns 

finansiella kapacitet är vilken möjlighet 

kommunen har att påverka sina inkomstkällor. 

En redan hög kommunalskatt ger till exempel 

ett mer begränsat handlingsutrymme att 

generera en intäktsökning denna väg. Den 

primärkommunala skattesatsen uppgick år 2011 

till 22,76 kr, vilket är 1,18 kr högre än 

genomsnittet i regionen. Under 2011 angående 

ny huvudman för kollektivtrafiken. Denna 

växling innebär att från och med 2012-01-01 

blir den kommunala skattesatsen 22,33 kr, en 

sänkning med 0,43 öre beslutades att en 

skatteväxling skulle genomförs mellan 

kommunerna och regionen. 

Kommunal 

skatt 

Landstings 

skatt 

Innan 

22,76 10,45 

skatteväxling 

Skatteväxling 22,33 10,88 

Summa -0,43 0,43 

Soliditet 

Soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga 

finansiella utrymme. Den visar hur stor del av 

kommunens tillgångar som finansierats med 

egna medel. Soliditeten har sakta förbättrats 

under de senast åren. Det är viktigt för 

kommunen att förstärkningen av soliditeten 

fortsätter kommande år. 

Borgensåtagande 

Stora borgensförbindelser kan betyda väsentlig 

finansiell risk för kommunen i form av 

övertagande av lån alternativt ägartillskott. 

Munkedals kommun har totalt borgensåtaganden 

på 178,3 mnkr vid årsskiftet 2011. 

Pensionsåtagande, Ansvarsförbindelse 

Kommunens pensionsskuld, ansvarsförbindelse 

inklusive löneskatt uppgår till 246,3 mnkr, varav 

den största delen (95 %) redovisas inom linjen 

bland ansvarsförbindelser. Nivån är mycket låg 

och behöver på sikt förbättras för att en ”god 

ekonomisk hushållning” skall kunna uppnås. 

Under 2011 avsattes 2,0 mnkr. Ingen aviserad 

avsättning till pension under 2012- 2013. 

Pensionsskulden som ligger utanför balansräkningen 

förväntas vara på samma nivå under 

2013 och därpå följande åren uppgå till ca 243 

mnkr. 

Mnkr 2010 2011 2012 2013 2014 2015 

223,2 246,3 248,5 246,7 243,1 243,2 

Källa: KPA pension 

Pensionskosnader i fasta priser- Munkedals kommun 

Tkr 

16 000 

Utbetalning från ansvarsförbindelsen i löpande priser - 

14 000 

12 000 

10 000 

8 000 

6 000 

4 000 

2 000 

0 

År 

Gamla utbetalningar 

Särskild löneskatt gamla utbetalningar 

14

316 

6. Kommunfullmäktiges beslut 

Beslut om budget 2013 plan 2014-2016. Avvakta KFs beslut: 

7. Budget 2013 plan 2014-2016 

Ramförslag för perioden. 

7.1 Kommunbidrag mnkr 

Budget Budget Förändr.* Plan Plan Plan 

Nämndernas ram, mnkr 2012 2013 2014 2015 2016 


varav Rtj. Mitt Bohuslän 9,1 8,9 -0,200 8,9 8,9 8,9 

varav gem it organisation 2,4 2,3 -0,120 2,3 2,3 2,3 

Miljö- och byggnämnden 2,3 2,3 -0,034 2,3 2,3 2,3 


Revisionen 0,7 0,7 0,050 0,7 0,7 0,7 

Överförmyndarnämnden 0,8 0,8 0,000 0,8 0,8 0,8 

Valnämnden 0,0 0,0 0,000 0,2 0,0 0,0 

*förändring mellan 2012-2012 exkl. löne-och kapitalkompensation 

Reserverade medel för löneökningar och 

kapitalkostnader ligger ej med i nämndens ram 

utan ligger centralt avsatt och fördelas ut och 

justerar ramarna under året. 

7.2 Resultatbudget mnkr 

Budget Budget Plan Plan Plan 

Mnkr 2012 2013 2014 2015 2016 

Verksamheterna intäkter 102,1 103,1 104,2 105,2 106,3 

Verksamheternas kostnader -564,3 -578,3 -592,8 -609,4 -629,5 

Avskrivningar -21,5 -23,0 -24,0 -25,0 -25,0 

Verksamhetens nettokostnad -483,7 -498,2 -512,6 -529,2 -548,2 

Skatter 377,7 388,1 400,1 417,3 435,3 

och statsbidrag 115,4 117,9 116,8 115,7 115,3 

Finansiella intäkter 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 

Finansiella kostnader -7,8 -7,6 -8,7 -9,1 -10,9 

Summa nämnder 1,8 0,5 -4,2 -5,1 -8,4 

Nettokostnadsandel 98,1% 98,4% 99,2% 99,3% 99,6% 

15

317 

7.3 Investeringsbudget 2013 samt plan 

2014-2016 

Nedan presenteras investeringsbudget 2013, 

samt plan 2014-2016. Kommunstyrelsens förslag 

om en investeringsram för 2013 uppgår till max 

37,0 mnkr. 

De investeringar som man vet kommer att 

genomföras under 2013 är specificerade i tabell 

7.3 som beslutade (26,0 mnkr). De övriga 

investeringarna är planerade till 33,2 mnkr. 

Förvaltningen får begära investeringsmedel (inom 

ramen 37,0-26,0= 11,0 mnkr) löpande under året 

hos Kommunstyrelsen. 

Samtliga investeringar måste rymmas inom 

budgeten för kapitalkostnader. Detta innebär att 

när en planerad investering äskas hos 

Kommunstyrelsen, skall en beräkning av 

kapitaltjänstkostnader och volym redovisas. Inga 

medel för investeringar begärs av Miljö- och 

byggnämnden. 

Det beräknade lånebehovet för investeringsbudgeten 

2013 uppgår till ca 13,5 mnkr, detta 

under förutsättning att resultatnivån är 0,5 mnkr 

samt nettoinvesteringarna uppgår till högst 37,0 

mnkr. 

Investeringsäskandena fördelar sig följande; 

Tabell 7.3 Sammanställning investeringsplan 

Mnkr Beslut Plan Summa 

Tillväxtenheten 2,1 3,0 5,1 

Verksamhetsstöd 0,0 0,0 0,0 

Samhällsbyggnad 19,4 29,2 48,6 

Välfärd 4,5 1,0 5,5 

Miljö Bygg 0,0 0,0 0,0 

Summa 26,0 33,2 59,2 

7.3.1 Sammanställning investering 

Observera att det är i tkr nedan. 

Beslut Ansvar 

Budget 


Budget 

2013 

Budget 

2014 

Budget 

2015 

Budget 

2016 

2012 2013 2014 2015 2016 

Till KS förfogande 2 850 0 0 0 0 

Tillväxtenheten 2100 5 116 860 860 860 

beslut 

KONST I OFFENTLIGA MILJÖER 

1% 100 366 360 360 360 

beslut BREDBAND/ Fiber 1 500 1 000 0 0 0 

beslut DETALJPLANER 500 750 500 500 500 

plan Allaktivitetshus 3 000 0 0 0 

Sektorn för 

verksamhetsstöd 4 050 0 0 2 000 1 000 

UTBYTE PC / SKRIVARE 750 0 0 0 0 

plan 

SERVRAR OCH 

NÄTVERKSPRODUKTER 300 0 0 0 0 

plan OMBYGGNAD DATANÄT 50 0 0 0 0 

plan METAKATALOG 0 0 0 0 0 

plan INTEGRATIONSPROGRAM 150 0 0 0 0 

plan 100 0 0 0 

plan Förändrad dokumenthantering 300 0 0 0 

plan Nytt datalagringssystem (SAN) 600 0 0 0 0 

plan PERSONAL- OCH LÖNESYSTEM 1 800 0 0 0 

plan Nytt ekonomisystem 0 0 0 2000 1000 

Sektor för välfärd 3 450 5 525 1 900 1 250 1 250 

beslut Område VoU samt Stöd 2 850 2 025 1100 450 450 

beslut Nytt verksamhetssystem VO 0 1 000 300 300 300 

plan Nytt datasystem till BoU 0 1 000 

beslut Område Barn och utbildning inv. 600 1 500 500 500 500 

16

318 

Beslut 

Ansvar 

Budget 


Budget 

2013 

Budget 

2014 

Budget 

2015 

Budget 

2016 

Samhällsbyggnadssektorn 20 550 48 550 45 250 45 650 26 650 

GATA MARK 3 900 9 650 4 100 -1 500 5 500 

Beslut BELÄGGN O BROARB 400 600 600 600 600 

Beslut BELÄGGNING VÄSTERGÅRD 0 0 0 1 000 0 

Beslut Beläggning SMEDBERG 0 0 1 000 0 0 

Beslut ÅTGÄRDER GATUBELYSN 300 300 300 300 300 

Beslut KARTA 500 300 300 300 300 

plan GEOTEKNISK FOLKETS PARK 0 500 0 0 0 

plan BÅTHAMN SALTKÄLLAN osäker 0 0 2 000 0 0 

plan STRAT FASTIGHETSFÖRVÄRV 300 300 500 500 500 

Beslut UTB BOSTADS/IND_OMR 300 300 300 300 300 

Beslut 

HANDIKAPPÅTGÄRDER GATA 

MM 100 0 0 0 0 

plan GC-Väg TUNGENÄSET 0 0 1 000 2 000 4 500 

plan INDUSTRIOMR SÄLEBY 1 000 1 000 0 0 1 000 

Beslut 

INDUSTRIOMR SÄLEBY 

försäljning 0 -2 000 -2 000 -4 000 0 

plan BOSTÄDER KORPÅS osäker 0 0 1 000 1 000 0 

plan BOSTÄDER KORPÅS försäljning 0 0 0 -500 -2 000 

Beslut MÖEVÄGEN GC O VÄGFÖRB 1 000 1 500 0 0 0 

Beslut KÖP MARK SKINNF.RÖD/GLÄB. 0 0 0 0 0 

Beslut P-PLATSER M. CENTRUM 0 0 0 0 0 

plan KÖP FASTIGHET GLÄBORG 0 2 500 2 500 0 0 

plan KÖP FASTIGHET GLÄBORG -6 400 -3 000 0 

plan GC-VÄG GLÄBORG 0 0 2 000 0 0 

plan GC UTMED STALEVÄGEN 0 1 000 0 0 0 

plan GC SALTKÄLLAN 0 1 000 0 0 

plan SKATEBOARDANLÄGGNING 0 2 500 0 0 0 

plan Handikappanpassad lekplats 0 350 0 0 0 

plan 

UTBYGGN BOSTADSO 

MÖEG /C Sörbygdsvägen 0 500 0 0 0 

FASTIGHETER 10 900 17 850 27 600 29 600 17 100 

SÄKERHETSHÖJANDE 

beslut ÅTGÄRDER 300 400 400 400 400 

beslut 

OMB KOMMUNALA 

FASTIGHETER 400 500 500 500 500 

beslut 

FIBERANSLUTNINGAR I 

VERKSAMHETEN 0 200 100 100 100 

beslut FAST UNDERHÅLL 1 500 0 0 0 0 

beslut KOM KÖK 2 500 3 000 3 000 3 000 3 000 

plan GÅRVIK TOALETT 0 0 0 0 500 

beslut ENGERGIÅTGÄRDER 1 000 1 000 500 500 500 

beslut ÅTGÄRDER HISSAR 1 800 0 0 0 0 

beslut ÅTGÄRDER ISHALL 200 0 0 3 000 1 000 

beslut HANDIKAPPANPASSNING 100 100 100 100 100 

beslut BRANDSÄKERHET 100 0 0 0 0 

beslut NYTT ARKIV 0 150 0 0 0 

beslut 

Ombyggnad toaletter 

kommunhuset 500 0 0 0 0 

plan Effekter utredning omsorg 0 500 10 000 10 000 10 000 

plan OMB HÄLLEVADSHOLMS SKOLA 0 8 000 0 0 0 

plan DINGLE FÖRSKOLA 0 0 10 000 0 0 

plan ÖNNEBACKA FÖRSKOLA 0 0 0 10 000 0 

beslut 

ENERGI HÄLLEVADSHOLMS 

SKOLA 0 3 000 0 0 0 

beslut TAK SPORTHALLEN 1 000 0 0 0 0 

beslut 

ENERGI BRUKSSKOLAN 

objekt:13101 1 000 1 000 1 000 0 0 

beslut 

ELKRAFT EKEBACKEN objekt: 

13201 500 0 0 0 0 

beslut 

SPRINKLER 

SKOLA/ÄLDREBOENDE 0 0 2 000 2 000 1 000 

17

319 

Ansvar 

Budget 


Budget 

2013 

Budget 

2014 

Budget 

2015 

Budget 

2016 

VA-KOLLEKTIVET 5 000 19 800 13 000 17 000 3 500 

VA-SANERING inkl sanering 

plan v.västergård 3 000 3 000 3 000 3000 3000 

beslut 

ÅTG VATTENTÄKT, filkter för 

torp o kärnsjön 0 3 000 2 000 0 0 

plan VATTENRESERVOAR 1 000 4 000 1 000 0 0 

beslut VA-SALTKÄLLAN 0 1 800 0 0 0 

beslut VA-SALTKÄLLAN 0 0 -5 000 0 0 

plan 

VA-TUNGENÄSET etapp 2 

Gårvik 0 0 5000 5000 0 

plan VA-BERGSVIK 0 0 2 000 8000 0 

plan VA-BERGSVIK INTÄKT 0 0 -2000 -8000 

plan VA- GÅRVIK 200 0 0 1000 6000 

plan VA- GÅRVIK INTÄKT 0 0 0 0 -1000 

plan FÖRST VA HOGA 0 0 2 000 0 0 

plan FÖRST VA HENSBACKA 0 0 2 000 0 0 

beslut MASKINUTBYTE VA 800 1 000 1 000 1000 1000 

beslut OMB ARV 0 2 000 2 000 1000 1000 

plan VA-GLÄBORG osäker 0 3 000 0 0 0 

plan VA-GLÄBORG osäker intäkt 0 0 -3 000 

plan VA-HENSBACKA osäker 0 2 000 0 0 0 

plan 

VA-HENSBACKA osäker 

intäkter 0 -3 000 0 0 

plan 

SAMVERKAN UDDEVALLA 

osäker 0 0 2 500 1500 1500 

plan VA-UTB KORPÅS 0 0 1 500 0 0 

plan VA-UTB KORPÅS intäkt 0 0 0 -1500 0 

PARK&SKOG 750 1 250 550 550 550 

beslut REDSKAP, inkl byte taktor 2013 450 1 000 300 300 300 

beslut DIV BAD,LEK 300 250 250 250 250 

Summa kommunstyrelsen 33 000 59 191 48 010 49 760 29 760 

0 -22 191 -13 010 -14 760 5 240 

Förslag Politiskt ram 33 000 37 000 35 000 35 000 35 000 

7.3.2 Beskrivning av investeringsprojekt 


Bredband: En gemensam satsning av Munkedals 

kommun och Västra Götalandsregionen avseende 

stamnät och anslutningspunkter med start under 

2012. Beräknat behov av investeringsmedel 

under 2012 är ca 2,50 mnkr, till år 2013 avsätts 

1,00 mnkr. 

Detaljplaner: Investeringsmedel för detaljplaner 

på 0,70 mnkr: En ny detaljplan för handel- och 

småindustriändamål t.ex. kan kosta upp mot en 

halv miljon med geoteknisk utredning, 

arkeologisk utredning, naturinventering, buller 

beräkningar mm. samt upprättande av 

planhandlingarna. 

Konst i offentliga miljöer: 0,366 mnkr avsätts till 

konstnärlig gestaltning av offentliga miljöer; 

Påbörjad utformning av Örekilsparken, vägen från 

Munkedals torg mot parken. Utformning av 

Hedekas torg. 


Gata mark 

Beläggn o broarb: Löpande toppbeläggning och 

brounderhåll 

Åtg.gatubelysning: Åtgärder på kommunens 

belysningsanläggningar för energisparande och 

högre säkerhet. 

Karta: Successivt framtagande av nya kartor för 

detaljplaner, projekteringar och utb av 

bostads/ind omr. 

Strat fastighetsförv: Köp av fastigheter viktiga för 

kommunens utveckling. 

Utb bostads/ind omr: Utbyggnad och 

komplettering av områden 

Handikappåtgärder gata: Åtgärder för att 

förbättra framkomlighet 

Utb Säleby ind omr: Utbyggnad enligt ny plan för 

handel, industri etc. Planen antogs av KS i under 

2011. 

Möevägen GC o vägförb: Ny gc-bana längs 

Möevägen för att skapa ett sammanhängande 

system samt ombyggnadsåtgärder på Möevägen 

18

320 

Köp fastighet Gläborg: Inköp av strategiska 

fastigheter enligt avtal för att kunna skapa ett 

industriområde 

Fastighet 

Säkerhetshöj åtg: Åtg med lås, larm och 

brandskydd för att förbättra säkerheten och 

sänka försäkringskostnaden. 

Omb kom fast: Verksamheterna anmäler större 

och mindre behov av ombyggnader som en följd 

av verksamhetsförändringar. 

Fastighets underhåll: Satsning på framförallt yttre 

underhåll på kommunala fastigheter. 

Kommunala kök: Många kök har anmärkningar på 

hygien och utrymme och är i behov av 

ombyggnad. 

Energisparåtgärder: Åtgärder enligt Energiplanen 

för att sänka kostnader och minska beroendet av 

olja och el. 

Åtgärder ishall: renoverings- och 

upprustningsåtgärder bör vidtas 

Handikappsanpassning: Förbättring av tillgänglighet 

i kommunala fastigheter 

Brandsäkerhet: Åtgärder för förbättrad brandsäkerhet 

i kommunala fastigheter 

Energi bruksskolan: Energibesparings- och 

konverteringsåtgärder bör genomföras. 

Arbetstekniska hjälpmedel: 0,15 mnkr 

Räddningslakan saknas i samtliga boenden vilket 

är nödvändigt om en person som är sängliggande 

måste evakueras vid en eventuell brand. Inköp av 

taklyftar. 

Inventarier: 0,40 mnkr 

Under flera år av restriktivitet gällande inköp 

under flera år, är behovet stort av att byta ut en 

del inventarier både inom vård och omsorg, samt 

stöd. 

Barn och utbildning: 1,500 mnkr 

Investeringar i möbler och övriga inventarier. 

Huvuddelen av dessa avser investeringar för att 

möta den förändrade strukturen inom skola och 

förskola till höstterminen 2013. 

Park & Skog 

Redskap: Regelmässigt utbyte av maskiner i 

verksamheten 

Div bad, lek: Åtg på badplatser och lekplatser 

VA-kollektivet 

Va-sanering: Löpande sanering för bättre kvalite 

och mindre ovidkommande vatten 

Åtgärder vattentäkt: Åtgärder för att öka 

kapaciteten och förbättra kvaliten 

VA- vattenreservoar: En ny reservoar behöver 

byggas för ökad driftssäkerhet 

VA-Gårvik: Ny ledningar i Gårviks samhälle i 

anslutning till planarbete 

VA- Maskinutbyte: Byte av havererade maskiner 

och anläggningsdelar 

Omb ARV: Omb behöver vidtas i verken som en 

följd av utbyggnader, dock oklart vilka. 


Vård och omsorg samt Stöd 3,025 mnkr 

Verksamhetssystem 1,0 mnkr 

Nytt verksamhetssystem till Vård och omsorg 

samt Stöd: Inköp av gemensamt 

verksamhetssystem. 

Trygghetslarm särskilda boende: 1,275 mnkr 

Larmsystemen på samtliga äldreboenden är 

omoderna och inga reservdelar tillverkas längre. 

Gruppbostäderna inom LSS har olika 

”speciallösningar” som inte är tillförlitliga. Det är 

angeläget att under 2012-2014 byta ut larmen på 

samtliga äldreboenden och gruppboende LSS. 

Upphandling pågår. 

Trygghetslarm ordinärt boende: 0,20 mnkr 

Upphandling är klar och trygghetstelefonerna 

kommer bytas ut succesivt för att anpassas till 

olika telefonilösningar. 

19

321 

8. Nämndsredovisning 

Nedan följer en kort sammanfattning från 

respektive nämnd. Nämndernas kompletta 

handlingar finns i akten. 

8.1 Övriga nämnder 

Verksamhetsbeskrivning 


Kommunfullmäktige är kommunens hösta 

beslutande organ. Kommunfullmäktige består av 

35 ledamöter vilka väljs för en tid av fyra år. 

Fullmäktige väljer ledamöter i alla nämnder och 

styrelser samt fattar beslut i frågor av principiell 

beskaffenhet och eller annars av större vikt för 

kommunen. Sådana ärenden är mål och riktlinjer 

för verksamheten, budget, skatt och andra viktiga 

ekonomiska frågor, nämndernas organisation och 

verksamhetsformer etc. I Munkedal 

sammanträder fullmäktige vanligen sju gånger 

per år. Sammanträdena är offentliga. 

Kommunens revisorer 

Kommunens revisorer utses av kommun 

fullmäktige och granskar, på kommun 

fullmäktiges uppdrag, enligt kommunallagen, 

reglementet och med iakttagande av god 

revisionssed all verksamhet som bedrivs inom 

nämnderna. Revisionen ska pröva om 

verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och 

från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt 

samt granska om räkenskaperna är rättvisande 

och nämndernas kontroll tillräcklig. Det ingår det 

även i revisorernas uppdrag att, i enlighet med 

lagen om god ekonomisk hushållning, uttala sig 

om kommunens resultat är förenligt med de mål 

för den ekonomiska förvaltningen som fastställts 

av kommunfullmäktige. 

Överförmyndare 

Överförmyndarens verksamhet är obligatorisk, 

lagstyrd och kontrolleras av Länsstyrelsen och JO. 

Om någon pga. sjukdom, psykisk störning, 

försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållanden 

behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin 

egendom eller sörja för sin person skall 

tingsrätten besluta om godmanskap för honom 

eller henne. När det föreligger fara för skadliga 

handlingar eller huvudmannen förlorar kontrollen 

över sina tillgångar kan det bli aktuellt att utse 

förvaltare. Överförmyndaren har tillsyn över gode 

männen och förvaltarna. När det gäller uttag från 

spärrat konto, köp/försäljning av fast egendom 

och andra ekonomiska beslut måste 

överförmyndarens tillstånd inhämtas. När 

huvudmännens egna inkomster inte räcker till att 

arvodera gode mannen eller förvaltaren, är det 

kommunen som måste ta den kostnaden. 

Valnämnd 

Valnämnden ansvarar för att genomföra allmänna 

val till kommun, landsting och riksdag som äger 

rum vart fjärde år. Valnämnden ansvarar också 

för valen till EU-parlamentet som äger rum vart 

femte år samt för kommunala folkomröstningar. 

Valnämnden har 5 ledamöter. 

Ekonomisk översikt Ramförslag. 

Mnkr Budget Budget Plan Plan Plan 

Ramar 2012 2013 2014 2015 2016 Ökning 


Revisionen 0,680 0,730 0,730 0,730 0,730 0,050 

Överförmyndarnämnden 0,782 0,782 0,782 0,782 0,782 0 

Valnämnden 0,010 0,010 0,200 0,010 0,010 0 

Verksamhetsförändring 

Kommunfullmäktige utökning av ram: +0,173 

mnkr. I syfte att stärka fullmäktiges roll som 

högsta beslutande organ har beredningar 

inrättats. Aktiviteten i dessa har under det första 

året hittills varit ganska låg, bl.a. på grund av 

arbetet med välfärdsgenomlysningen. Under 

2013 beräknas beredningarnas aktivitet öka. 

Vidare håller fullmäktige något fler beslutsmöten 

än tidigare år och har också infört dialogmöten. 

Revisionen utökning av ram: +0,050 mnkr 

Revisionens ram ökas pga. ny upphandling 

pågår. 

8.2 Koncernbolag/andra verksamheter 

Dessa har inga egna kommunbidrag utan ingår i 

de olika sektorernas kostnader inom 

Kommunstyrelsen. 


Räddningstjänsten mitt Bohuslän förslag 

till minskad ram med -0,200 mnkr. 

Räddningstjänsten ligger under tillväxtenhetens 

budget som ett bidrag/faktura så rent tekniskt 

så minskas tillväxtenhetens ram med -0,200 

mnkr. 

Räddningsförbundet har inkommit med 

äskande på 0,146 mnkr för kompensation för 

ökade löner, hyror mm. 

It verksamhet. It verksamheten ligger 

ligger under sektorn för verksamhetsstöd och 

minskar deras ram med -0,120 mnkr. Itdriftorganisationen 

för Munkedal och Lysekil 

ska enligt samverkansavtalet budgeten ligga på 

samma nivå som idag eller på sikt minska. För 

budget 2013 kommer det uppstå en 

samordningsvinst om 0,120 mnkr för 

Munkedals kommun främst pga minskade 

kostnader för licenser, inköp och utfasning av 

omställningskostnaden. 

20

322 

KHRF Dingle/Sjöbygden 

ligger under sektor för samhällsbyggnad och 

deras ram föreslås minska med -0,250 mnkr. 

RKHF har inkommit med 

konsekvensbeskrivning till kommunen att 

utöver de förslag till anpassning på 0,250 mnkr 

så har föreningen ett underskott om-0,326 

mnkr 2013 pga aviserad borgensavgift från 

kommunen samt ökade driftkostnader. 

Föreningen anhåller om att få diskutera 

borgensavgift samt att nuvarande hyresintäkter 

minst kvarstår på samma nivå. 

I budgetprocessen har den politiska budget 

beredningen gett i uppdrag till koncernbolagen 

/verksamheterna att minska kommunens 

kostnader för deras verksamhet med -0,570 

mnkr utifrån budget 2012. Dessa preliminära 

minskningar skall konsekvensbeskrivas av 

respektive område oavsett egna äskanden. 

Syftet med denna process är att ge politikerna 

ett bättre beslutsunderlag inför budget 2013. 

8.3 Kommunstyrelsen 

Hela budgethandlingen för kommunstyrelsen 

finns i akten. För mer detaljerad information 

hänvisas till Kommunstyrelsens budgetskrivelse. 

Kommunstyrelsens ansvar omfattar från och 

med 2011 i princip all verksamhet. Kommun 

styrelsen är anställningsmyndighet för all 

kommunal personal, oavsett var de befinner sig i 



Är kommunens ledande förvaltningsorgan. Den 

har ett särskilt ansvar för kommunens 

utveckling och ekonomiska ställning. 

leder och samordnar planeringen och 

uppföljningen av kommunens ekonomi och 

verksamheter. 

skall ha hand om frågor som rör förhållandet 

mellan kommunen som arbetsgivare och dess 

arbetstagare. 

skall enligt kommunallagen lägga förslag till 

beslut i alla ärenden som skall behandlas av 

kommunfullmäktige, om inte någon annan 

nämnd har gjort det. 

ansvarar för den översiktliga planeringen av 

användning av mark och vatten, 

bostadspolitiken samt utveckling av 

samhällsbyggandet i övrigt. 

ansvarar för utvecklingen av den kommunala 

demokratin. 

Kommunstyrelsen fullgör kommunens uppgifter 

inom Barn- och utbildningsfrågor, Vård- och 

omsorgsfrågor, Teknisk service och tillväxtfrågor. 

Sammanfattning kommunstyrelsen 

Kommunstyrelsens prel. ram för 2013 uppgår till 

488,793 mnkr. Exklusive löneökningar och 

kapitaltjänstkostnader som ligger reserverade 

centralt. Denna ram innebär en ökning med 

0,137 mnkr jämfört med år 2012. (utökningar 

med totalt 4,281 mnkr minskning justering av 

internräntan som har sänkts på 4,144 mnkr) 

Ekonomisk översikt, Ramförslag 

Budget Plan Plan Plan Plan Förändring 

Nämndernas ram 2012 2013 2014 2015 2016 av ramar 


varav Rtj.t Mitt Bohuslän* 9,131 8,931 8,931 8,931 8,931 -0,200 

varav gem it organisation* 2,389 2,269 2,269 2,269 2,269 -0,120 

21

323 

8.2.1 Sektorn för Välfärd 


Välfärdssektorns verksamheter omfattar en stor 

mängd lagar och förordningar. Det handlar 

främst om Skollag, Bibliotekslag, Social 

tjänstlagen (SoL), Lagen med särskilda 

bestämmelser om vård av unga (LVU), Lagen om 

Ekonomisk översikt, ramförslag 

vård av missbrukare i vissa fall (LVM), Lagen om 

stöd och service till vissa funktionshindrade 

(LSS), Lagen om assistansersättning (Lass) samt 

det kommunala ansvaret inom sjukvård och 

rehabilitering enligt Hälso- och sjukvårdslagen 

(HSL). 

Mnkr Budget Budget Plan Plan Plan Diff. 

Nämndernas ram 2012 2013 2014 2015 2016 ramar 

Sektorn för välfärd varav 371 215 372 694 372 694 372 694 372 694 1 474 

-Område stöd 63 219 63 849 63 849 63 849 63 849 630 

-Område vård o omsorg 114 808 117 185 117 185 117 185 117 185 2 377 

-Område Barn- och Utbildning 193 188 191 660 191 660 191 660 191 660 -1 533 

*Exkl Kompensation för löne- och 

kapitalkostnader 

Verksamhetsförändringar utökningar och 

Anpassningar per Område 

anpassning 

Detta kräver anpassningar inom andra 

Omprioritering av skett i välfärdssektorns område. områden inom välfärd på 5,486+0,220 = 

Utökningar inom områdena nedanför på 

5,706 mnkr. 

totalt 7,180 mnkr (6,960+0,220). 

Tvingande verksamhetsförändringar 

utökningar/minskningar 

Mnkr 

- Minskade kostnader för gymnasiet -2,00 

- Ökat barnantal i förskolan 0,49 

- Minskade statsbidrag/ 

minskat elevantal process 2,00 

- Flytt Hedekas högstadie halvår -0,50 

- Prisuppr. köpta gymnasieplatser 0,80 

-Datorer till skolan (politisk) 0,50 

Summa BoU 1,29 

-Prisuppr.köpta platser 0,27 

-IFO tjänst barn o unga 0,60 

-Placeringar barn och unga 1,70 

-Minskning av försörjningsstöd -1,00 

Summa Stöd 1,57 

-Ökad personalkostnad 3,00 

-Minskade kostnader livsmedelsavtal -0,20 

-Enhetschef för hemsjukvård 0,35 

-Ökade kostnader inom VoO 0,45 

-Arbetskläder politiskt 0,50 

Summa Vård o Omsorg 4,10 

- Detaljplaner drift (bergsvik, gårvik) 0,40 

- Minskad intäkt adm VA bolag 0,35 

- AME tjänst LSS daglig vht. 0,25 

Summa nettoutökning totalt Välfärd 6,96 

Sektorn för Välfärd -5,706 (inkl. -0,220) 

Stöd -1,056 (inkl. -0,116) 

Barn & utbildning -2,925 (inkl. -0,104) 

Område Vård & omsorg -1,725 

För konsekvensbeskrivning per verksamhetsområde 

finns materialet i kommunstyrelsens 

budgetskrivelse. 

Konsekvenserna inom Skolan består främst 

av minskning av tjänster inom skolan, 

dagbarnvårdare, adm tjänst, livsmedel. 

Konskevenser inom Stöd består främst av 

minskning av tjänster inom: Förslagen är: 

Borttag av ungdomsmottagning kurator 0,50 

åa, Kurator, Familjecentral, 

0,80åa, Förskollärare 0.40 åa 

familjecentral. 

Konskevenser inom Vård o Omsorg 

Förslaget består främst av minskning av 8 

platser i särskilt boende (korttid/permanent) 

samt utbildningsmedel. 

Tillkommande 

verksamhetsförändringar 

-IT-tjänst inom skolan 0,104 

-Socialjour 0,066 

-Tillkommande kostnader LSS 0,050 

Summa 0,220 

. 

22

324 

Framtid 

Genomlysningen av välfärdsområdets 

verksamheter har nu pågått i något år. Beslut 

inom skolområdet fattades av 

kommunfullmäktige i februari. Nu fortsätter 

genomlysningen i övriga delar av 

välfärdssektorn. Närmast på tur står 

äldreomsorgen och kostfunktionen. Därefter 

kommer områdena för funktionshindrade och 

annan verksamhet inom område stöd att 

behandlas. 

Efter några år präglade av budgetanpassning och 

omorganisation är det nu viktigt att tid och 

möjlighet ges till att utveckla innehållet i 

välfärdens arbete. Nya styrdokument inom de 

flesta verksamhetsgrenar ställer ökade krav på 

såväl politik som på alla olika personalgrupper 

inom Välfärdssektorns tre områden; barn- och 

utbildning, stöd samt vård- och omsorg. 

Förskola och skola är i stora utmaningar med 

fortsatt implementering av nya styrdokument. 

Skolverket arbetar för högtryck med att utfärda 

lärarlegitimationer och har vid ett flertal tillfällen 

ändrat tidpunkt för när man tror att arbetet kan 

vara slutfört. Endast lärare med legitimation och 

ämnesbehörighet kommer att få ansvara för 

utbildning och betygssättning. Regler för det 

träder i full kraft 2015. En översyn av lärares 

behörighet behöver genomföras i kommunen. En 

satsning på datorer till lärare och datorer/ IT till 

undervisning är nödvändig för att skolorna ska 

kunna uppfylla målen i kursplaner och för att 

lärare ska ges möjligheter att fullgöra 

dokumentationsansvar. Munkedals kommun 

ligger långt efter grannkommunerna i detta 

arbete 

extra kostnader avseende implementering av 

nytt system inom organisationen. Beroende på 

vilket system som kommer handlas upp så 

kommer Munkedal vara igång i processen senast 

höst 2013-vår 2014. 

Vård o Omsorg 

Den största utmaningen för vård och omsorg i 

Munkedals kommun den närmsta framtiden är 

hur verksamheterna ska kunna leva upp till de 

bestämmelser som fördes in i socialtjänstlagen 1 

januari 2011 som innebär att äldre ska få leva 

ett värdigt liv och känna välbefinnande (nationell 

värdegrund) samt att de äldre ska ges ökade 

möjligheter till inflytande över hur och när 

beviljade insatser utförs. För att förtydliga 

lagkraven har regeringen gett socialstyrelsen i 

uppdrag att ta fram föreskrifter med 

bestämmande regler om bemanning i 

demensvården som ska gälla från och med 2013. 

Föreskrifterna innebär att alla med 

demenssjukdom på ett boende ska få beviljas 

insatser efter individuella behov. Enligt 

äldrecentrums utredning ”Lämplig bemanning i 

boende för personer med demenssjukdom” krävs 

en personaltäthet på 1,10 åa/boende (usk dagkväll-natt 

samt sjuksköterka). I Munkedal är 

personaltätheten i snitt på demensboende 0,80. 

För enbart demensboendena i kommunen skulle 

det innebära kostnadsökningar med ca 9 mkr för 

att uppnå samma nivå. 

Stöd 

Finns idag en del områden som bör ses över 

utifrån samverkanstanken. Bland annat 

biståndsbedömning, systemansvariga inom IT 

området, 

familjehemssekreterare, 

familjerådgivning och kanske också elevhälsa. 

Den administrativa delen inom stöd måste 

förändras då enhetschefernas vardag i huvudsak 

består av administrativt arbete. Fokus bör vara 

utvecklingsarbete, kvalitetssäkring och 

metodutveckling inom respektive enhet. 

Inom elevhälsan så har vi idag en ny lagstiftning 

vilket på sikt kan få en positiv inverkan på den 

verksamheten då det under två år kommer utgå 

stöd, statsbidrag, till elevhälsan avseende 

utökning av personal. Vi ser idag att skolan bör 

satsa mer på den pedagogiska utvecklingen och 

det psykosociala förebyggande arbetet. Totalt 

sett så bedömer undertecknad att område stöd 

kommer öka i verksamhetsvolym under de 

kommande åren. Till sist vill undertecknad 

uppmärksamma den gemensamma IT 

upphandlingen mellan Lysekil, Sotenäs och 

Munkedal. Det är ett positivt steg ur många 

aspekter men kommer också initialt innebära 

23

325 

8.2.2 Sektorn för Samhällsbyggnad 


Sektorn har fyra enheter, varav tre är 

underställda KS.Fastighetsenheten ansvarar för 

att kommunens verksamheter skall erbjudas 

lokaler med god service och kvalité. Enheten 

VA/park ansvarar för avfallshantering, offentlig 

renhållning, drift och underhåll av VA-nät med 


tillhörande vattenverk, reningsverk, 

pumpstationer och vattenreservoarer samt 

skötsel av grönytor inom bostadsområden, på 

kommunens verksamhets fastigheter samt 

skötsel av kommunens badplatser. Kommunens 

vägar, gång- och cykelvägar, snöröjning av egna 

vägar, offentlig belysning, bidrag till enskilda 

vägar, trafikfrågor och kartfrågor hanteras inom 

mark och exploateringsenheten. 

Mnkr Budget Budget Plan Plan Plan Förändring 


Kommunstyrelsen 61, 783 57,149 57,149 57,149 57,149 -4,634 

*Exkl Kompensation för löne- och kapitalkostnader 

Verksamhetsanpassning 

Internränta som sänkts för 2013 -4,144 

KHRF minskar kostnaderna med -0,250* 

Uppräkning av drift lokaler +0,600 

Minskad ram generell anpassning - 0,840 

Konsekvensbeskrivning 

Anpassningen löses genom allmän 

återhållsamhet, mindre fastighets- och 

gatuunderhåll, minskat anslag till lantmäteri 

förrättningar och köp av konsultinsatser. Inga 

allvarliga konsekvenser befaras. Minskning av 

nedanstående budgetposter: 0,840 mnkr 

Städ i Forum 0,120 mnkr. 0,5 tjänst (kvar blir 

1 tjänst) återbesätts inte (aug 2013) när 

medarbetaren går i pension. Städintervallet 

glesas ut och det är risk att lokalerna blir 

dammigare och smutsigare. 

Fastighetsunderhåll 0,271 mnkr (av 3,229). 

Underhållsnivån minskar från 60 kr per m2 till 

54 kr per m2. 

Framtid 

Utbyggnad av bostads- och industriområde 

kommer att vara av större vikt för kommunen 

under kommande år, och kommer därmed att 

vara en prioriterad uppgift. 

Konsulter 0,050 mnkr (av 0,100) 

Gatuunderhåll 0,050 mnkr (av 0,340) 

Lantmäteriför. 0,050 mnkr (av 0,100) 

Debitera investeringsprojekt 0,050 mnkr. 

Förvaltningen driver vissa investeringsprojekt 

istället för att anlita extern projektledare 

/konsult. Nedlagd arbetstid debiteras. 

Möbler i Forum 0,250 mnkr (av 0,300). Inga 

nya möbler i sammanträdesrum eller 

arbetsrum. Medel endast för vissa akuta 

inköp. 

Samverkansdiskussioner med andra kommuner 

kommer att fortsätta och leder förhoppningsvis 

till bättre service och effektivare verksamhet. 

Under 2013 bildas (enligt förslag) ett va-bolag i 

samverkan med Uddevalla och Färgelanda. Inom 

miljöområdet bildas gemensam nämnd och 

förvaltningsorganisation med Lysekil och eV 

Sotenäs. 

Va-utbyggnaden fortsätter för att svara upp mot 

pågående planarbete på Tungenäset och längs 

E6:an. 

24

326 

8.2.3 Sektorn för Verksamhetsstöd 


Personalenheten 

Enheten ansvarar för personalstrategiska frågor 

såsom lönepolitik, arbetsmiljö, samverkan, 

jämställdhet och framtida personal försörjningsfrågor. 

Lag och avtalsfrågor, förhandlingar samt 

råd och stöd till chefer inom personalområdet. 

Enheten arbetar med förebyggande insatser för 

att minska ohälsotalen och arbetar konsultativt i 

rehabiliteringsärenden. 

Löneneheten 

Löneadministration, pensionshandläggning och 

försäkringsfrågor samt driftkörningar i 

lönesystemet. 


Enheten handhar ekonomisk service till nämnder, 

styrelser och förvaltningar. Detta innefattar bl. a 

hantering av leverantörs- och kundfakturor, 

kravhantering, bokföringsorder samt rådgivning i 

ekonomifrågor till förvaltningarna. En stor del av 

verksamheten är den s.k. centrala ekonomihanteringen 

som innebär ansvar för bl. a budget, 

bokslut, ekonomisk uppföljning, finansfrågor, 

ekonomistyrningsfrågor och ekonomiska 

utredningar. 

Inom ekonomienheten finns också ett över 

gripande ansvar för kommunens upphandlingsoch 

inköpsfrågor samt utvecklingsfrågor av 

ekonomiadministrativ art. 

Administrativa enheten 

Enheten ansvarar för den administrativa 

verksamheten kring kommunfullmäktige, 

kommunstyrelse och valnämnd. Detta innebär bl. 

a sekreterarservice, post- och diariehantering, 

arkivvård, råd och stöd till andra förvaltningar, 

utrednings- och beredningsarbete, kommun 

rättsliga och civilrättsliga frågor m.m. Ansvaret 

för kommunens telefonväxel ligger här. 


Budget Budget Plan Plan Plan Diff 

Nämndernas ram 2012 2013 2014 2015 2016 

Sektor för verksamhetsstöd 

17,895 18,080 18,080 18,080 18,080 0,180 

-varav It nämnd 2,389 2,269 2,269 2,269 2,269 -0,120 

*Exkl Kompensation för löne- och 

kapitalkostnader 


Anpassningen för sektorn uppgår till 0,258 mnkr 

för 2013 och innebär en indragning av en 

halvtidstjänst på administrativa enheten samt en 

mycket stark neddragning av insatser för 

kompetensutveckling och allmän restriktivitet 

kring inköp. 

Verksamhetsstöd, påverkas av minskad ram pga 

att it nämnd föreslås få en minskad ram på 

0,120 mnkr. Andra förändringar i ramarna är att 

företagshälsovårdens budget låg centralt men nu 

flyttas ut till personalenheten på 0,558 mnkr. 

Framtid 

Personalenheten 

Alla anställda har erbjudits personalstöd inom 

alla problemområden som kan inverka negativt 

på arbetsinsatsen. Personalstödet finns 

tillgängligt dygnet runt. 

Generellt sett behöver ansträngningarna 

intensifieras för att sjukfrånvaron inte skall 

fortsatt öka. I framtiden blir det en viktig 

konkurrensfaktor att kunna erbjuda 

hälsofrämjande arbetsplatser med möjlighet att 

ta aktivt ansvar för sin egen hälsa med stöd från 

arbetsgivaren. 

Inom 15 år kommer 49 % av kommunens 

anställda att uppnå pensionsåldern. 

Konkurrensen om arbetskraften kommer att öka. 

För att både kunna behålla och rekrytera i 

framtiden kommer det att bli allt mer viktigt att 

förstärka attraktiviteten som arbetsgivare genom 

att satsa på jämställdhet, mångfald, hälsa, 

ledarskap/medarbetarskap, arbetsmiljö och 

lönepolitik. 

Löneenheten 

En gemensam systemförvaltningsorganisation 

kommer att byggas tillsammans med Lysekils 

och Sotenäs kommun. Det finns ett 

utredningsuppdrag till sektorchefen att ta fram 

förslag på ett gemensamt lönekontor, där 

Munkedal är värdkommun. 


Enheten kommer under 2012 fokusera på att blir 

duktiga på att utföra de mest grundläggande 

arbetsuppgifterna på ett klanderfritt sätt. 

Målsättningen inför 2013 är att höja gruppens 

gemensamma kompetens ytterligare för att möta 

de utmaningar som uppstår i samband med de 

stora systembyten som kommer att behöva 

genomföras inom snar framtid. 

Administrativa enheten 

Samarbete över kommungränserna i form av nya 

kommunalförbund eller gemensamma nämnder 

kan bli verklighet och som också ställa krav på 

utökat administrativ hjälp. Vårt dokument- och 

ärendesystem Diabas kommer med nya moduler 

som underlättar för handläggare att sköta sin 

ärendeadministration på egen hand vilket kan bli 

en avlastning för registraturen. 

25

327 

8.2.4 Tillväxtenheten 


Tillväxtenheten har som sin övergripande uppgift 

att vara kommunens gemensamma resurs i 

tillväxt- och utvecklingsfrågor. Inom ramen för 

detta övergripande ansvar hanterar avdelningen 

EU-projekt, marknadsförings- och 

värdskapsfrågor, kommunens bostadspolitik och 

försköningsfrågor. Andra väsentliga 

ansvarsområden är folkhälsofrågorna samt 

övergripande utvecklingsprojekt. Tillväxtenheten 

handhar all fysisk planering (översiktlig- och 

detaljplanering). På avdelningen finns också 

kommunens näringslivsfunktion och enheten för 

arbetsmarknadsfrågor. Även frågor som rör 

landsbygdsutveckling hanteras här. Avdelningen 

har ansvaret för trafikförsörjningsfrågor och 

håller i kontakterna med länstrafikbolaget, samt 

turistfrågor. Från och med 2006 har avdelningen 

även ansvar för kultur- och fritidsfrågor. 


Mnkr Budget Budget Plan Plan Plan diff 

Nämndernas ram 2012 2013 2014 2015 2016 

Tillväxtenheten varav 37,763 40,870 40,870 40,870 40,870 +3,107 

Räddningsförbundet Mitt 

Bohuslän* 9,131 8,931 8,931 8,931 8,931 -0,200 


Verksamhetsanpassning/förändring 

En prioriterad uppgift är också att ge föreningslivet 

Tillväxtenheten har förslag till att utöka sin ram 

bättre förutsättningar att hålla sina 

för verksamhetsförändringar 

verksamheter igång. Tyngdpunkter ligger här på 

Utökning av allaktivitetshus +2,900 mnkr 

aktiviteter för barn och ungdomar. Ett 

allaktivitetshus planeras som komplement +2,900 till 

Utökning av ram för ökade kostnader för 

föreningarnas verksamheter. 

detaljplaner +0,400 mnkr Ungdomsarbetslösheten i kommunen +0,400 är hög och 

Utökning av ram för minskad intäkt adm ( VA kräver också åtgärder. Nya och utvidgade 

bolag ) +0,350 mnkr insatser är därför nödvändiga. +0,357 

Utökad ram för AME tjänst LSS daglig vht fler 

deltagare. 

+0,250 mnkr 

Tungenäset kommer att ha hög prioritet. 

Förslag att räddningstjänsten Mitt Bohuslän 

Folkhälsoarbetet kommer på både kort och lång 

minskar sin ram med -0,200 mnkr 

sikt att fortsätta att kartlägga invånarnas 

Dock krävs en anpassning inom området som hälsostatus. 

uppgår till 

-0,600 mnkr 

Utbyggnaden av fiber på landsbygden har snart 

Precisera den planerade förändringen 

1/ I samband med pensionering samordnas två 

kommit halvvägs. Under 2013 kommer fem 

föreningar av tio att vara klara. Den upphandling 

tjänster till en, dvs. tjänsterna som av stamfiber i alla fiberområden som Munkedals 

näringslivschef och utvecklingsstrateg omvandlas kommun tillsammans med Västra 

till en ny tjänst med benämningen Götalandsregionen har beslutat att tillsammans 

näringslivsutvecklare 

finansiera kommer att påbörjas under 2013. 

Nya projekt planeras inom områdena kultur och 

2/ Budgeten för konsulter och köpta utredningar 

minskas 

utvecklad service på landsbygd. 

Genom utmärkelsen ”Årets kommun 2011” har 

arbetet med tillväxtfrågorna i Munkedals 

3/ Utökade intäkter i form av EU-projekt och 

liknande förväntas motsvara minst 0,150 mnkr 

kommun fått en bekräftelse om att dessa frågor 

är på rätt väg. Tillväxtenheten kommer fortsatt 

under 2013. Om detta inte skulle bli fallet att aktivt jobba för att öka kvarboendet, 

kommer kravet på anpassning av andra inflyttningen och nyetableringar av företag i 

utgiftsposter att öka i motsvarande grad. Detta Munkedals kommun. 

innebär dock inga ytterligare minskningar på 

personalområdet. 

Framtid 

I det korta perspektivet kommer tillväxtenheten 

fram till 2013 att fortsätta att delta i eller driva 

tillväxtprojekt inom ramen för samarbetet i norra 

Bohuslän. Samarbetet med kommuner i Dalsland 

samt Uddevalla kommun kommer att utökas. 

Samarbetet kommer i första hand att inriktas på 

landsbygdsutveckling, kultur samt service till 

invånare och företag. 

26


8.4 Miljö- och byggnämnden 


Miljö- och byggnämndens verksamhetsområden 

omfattar Bygg samt Miljö- och hälsa. 

Verksamheterna regleras bl.a. enligt Lagen om 

skydd mot olyckor, Plan- och bygglagen, 

Miljöbalken, Livsmedelslagen, Lagen om 

brandfarlig vara samt av kommunens ambitioner 

inom verksamheterna. Miljö- och Byggenheten 

ingår i Samhällsbyggnadssektorn tillsammans 

med enheterna fastighet, VA/park och 

mark/exploatering. 


Mnkr Budget Budget Plan Plan Plan Förändring 


Miljö- och byggnämnden 2,315 2,281 2,281 2,281 2,281 -0,034 



Minskad ramtilldelning på 0,034 mnkr. 

Anpassningen sker genom allmän åter 

hållsamhet. Mer detaljerad information om mål 

och budget finns i Miljö och byggnämndens 

budgethandling. 

Framtid 

Samverkan med Lysekil och eventuellt Sotenäs 

med gemensam nämnd och gemensam 

förvaltningsorganisation diskuteras. Samverkan 

föreslås genomföras från och med 2013 

Munkedal är inne i en aktiv och expansiv fas. 

Intresset för byggnation och etablering i 

kommunen märks tydligt i antalet pågående 

planarbeten samt förfrågningar om 

förhandsbesked och bygglov. Nya PBLlagstiftningen 

fr.o.m. 2011 har medfört en ökad 

myndighetsinsats i de enskilda ärendena. 

9. Framtid kommunen i sin helhet 

Sektorn för Verksamhetsstöd 

Sektorn för verksamhetsstöd har inrättats från 

och med 2011 och har ägnat mycket tid åt att 

”bygga samman” de tre tidigare avdelningarna 

Ekonomi, Personal och Administration. Sektorns 

arbete omfattar i huvudsak att ge stöd och 

service till övriga delar av kommunförvaltningen, 

således ett perspektiv inåt i organisationen. 

Framtiden kommer att kännetecknas av en 

förhållandevis snabb utveckling. Nya och 

effektivare arbetsformer kommer att införas och 

samverkan med andra kommuner kommer att 

öka i omfattning. Som exempel på samverkan 

kan nämnas ett nytt och gemensamt personaloch 

lönesystem samordnat med Sotenäs och 

Lysekils kommuner. En gemensam IT-funktion 

tillsammans med Lysekils kommun är igång 

sedan årsskiftet. 


Sektorn har stora och tunga uppgifter att 

genomföra i framtiden. Ett växande behov av 

underhåll i det kommunala fastighetsbeståndet 

kommer att kräva resurser. Sak samma gäller 

underhåll och utbyggnad av vattenoch 

avloppsnätet (i takt med att nya verksamhetsoch 

bostadsområden byggs ut). Samverkan med 

andra kommuner kommer att vara en 

förutsättning för att kunna erbjuda invånarna 

kompetent rådgivning och service, detta gäller 

framförallt inom VA-verksamheten där 

samverkan kan vara aktuellt från och med 

årsskiftet 2013. Även samverkan inom 

miljöområdet kommer att utredas under hösten. 


Förvandlingen från två förvaltningar till en 

gemensam välfärdssektor har avklarats men 

naturligtvis återstår mycket utvecklingsarbete för 

att man ska kunna uppnå de mål som var tanken 

med omorganisationen. Redan nu kan dock 

sägas att möjligheterna till samverkan har ökat. 

Vissa rationaliseringseffekter har också blivit 

tydliga bl.a. genom att två staber inom f.d. BUN 

resp. ON nu sammanförts och minskats till en 

sammanlagd styrka på fem och en halv tjänster. 

Detta är dock inte enbart av godo eftersom 

arbetsbördan blivit stor, i vissa fall orimligt stor, 

vilket har medfört försämrade möjligheter att 

hålla samma servicenivå som tidigare. 

Inom Välfärdssektorn införs också ett antal nya 

och ökade lagkrav som syftar till att ge en ökad 

kvalitet för barn, elever, äldre och andra 

brukare. Dessa ökade krav ställer kommunen 

inför stora ekonomiska utmaningar, vilket 

kommer att bli tydligt i det kommande 

budgetarbetet. 

Inom välfärdssektorn fortsätter också 

genomlysningen nu med andra områden än 

förskola/skola eftersom avgörande beslut inom 

dessa verksamhetsområden fattades av 

kommunfullmäktige i februari. De områden som 

står närmast på tur är äldreomsorgen och 

kostorganisationen. Därefter bör frågor inom LSS 

och andra delar inom stödområdet belysas och 

diskuteras. 


I det korta perspektivet kommer tillväxtenheten 

fram till 2013 att fortsätta att delta i eller driva 

tillväxtprojekt inom ramen för samarbetet i norra 

Bohuslän. Samarbetet med kommuner i Dalsland 

samt Uddevalla kommun kommer att utökas. 

Samarbetet kommer i första hand att inriktas på 

landsbygdsutveckling, kultur samt service till 

företag. 

En prioriterad uppgift är också att ge 

föreningslivet bättre förutsättningar att hålla sina 

verksamheter igång. Tyngdpunkter ligger här på 

aktiviteter för barn och ungdomar. Ett 

27

329 

allaktivitetshus planeras som komplement till 

föreningarnas verksamheter. 

Ungdomsarbetslösheten i kommunen är hög och 

kräver också åtgärder. Nya och utvidgade 

insatser är därför nödvändiga. Den Framtidsplan 

som nyligen fastställts kan komma att behöva 

omarbetas och nya detaljplaner tillkomma. 

Tungenäset kommer att ha hög prioritet. 

Folkhälsoarbetet kommer på både kort och lång 

sikt att fortsätta att kartlägga invånarnas 

hälsostatus. Information och åtgärder syftande 

till att förbättra folkhälsan kommer att få ökad 

betydelse. 

Anpassning av förvaltningsorganisationen 

Vid årsskiftet bytte förre kommunchefen uppdrag 

och tjänsten som välfärdschef samordnades med 

kommunchefstjänsten. Detta får till följd att 

förvaltningsorganisationen måste ses över. Detta 

arbete beräknas vara avslutat före sommaren 


10. Personal 

Hälsa 

Ett utvecklingsarbete har pågått kommunen 

utifrån ett centralt avtal (FAS 05). FAS står för 

förnyelse där arbetsmiljö och hälsa har fått en 

tydligare och starkare roll i samverkans 

arbetet. Syftet är att aktivt stödja en utveckling 

där en fungerande verksamhet går hand i hand 

med ett långsiktigt hållbart arbetsliv. 

Verksamheten skall fungera bra för att 

kommunmedborgarna skall få de tjänster som de 

efterfrågar. Samtidigt ska den vara en bra 

arbetsmiljö för alla medarbetare i alla skeden av 

livet. Insatserna för samverkan, arbets 

organisation, hälsa, arbetsmiljö, 

rehabilitering, jämställdhet och mångfald i 

arbetslivet har en avgörande betydelse för 

verksamhetens resultat och utveckling. 

De förebyggande insatserna ska minska ohälsan 

och främja hälsan. I princip samtliga enheter 

rapporterar i sina bokslut att man kan erbjuda 

någon form av friskvård på arbetsplatserna. 

Personalavdelningen samordnar ett nätverk av 

friskvårdsinspiratörer bland kommunens 

anställda. Friskvårdsinspiratörerna har sedan 

tagit initiativ till friskvårdsinsatser för 

arbetskamraterna. Insatserna har omfattat olika 

typer av aktiviteter; både fysiska och andra som 

varit av mer gemenskaps- och kunskapshöjande 

karaktär. Alla anställda erbjuds personalstöd 

dygnet runt i alla typer av problemställningar 

som kan tänkas leda till försämrad 

arbetsprestation och upplevd hälsoläge. 

Lönestrategi 

Ansvaret för lönebildningen har alltmer övergått 

från centrala överenskommelser till lönepolitiska 

avgöranden i varje enskild kommun. De 

förtroendevaldas delaktighet och engagemang i 

lönebildningen har stor betydelse. Det är viktigt 

att de involveras tydligare i de övergripande 

prioriteringarna och att dessa behov ställs 

gentemot andra behov i verksamheten. Genom 

delaktighet ges också möjlighet att styra och 

utveckla verksamheten i önskad riktning. 

Ett viktigt led i arbetet med lönebildningen är att 

inte se den årliga löneöversynen som en isolerad 

händelse. Eftersom 70 % av budgeten består av 

personalkostnader finns all anledning att koppla 

samman kommunens prioriteringar med 

budgetarbetet. Om resursfördelningen tar 

hänsyn till fastställda prioriteringar kan det 

ekonomiska ansvarstagandet öka inom 

organisationen. Om löneprioriteringarna 

dessutom kan kopplas till att man uppnår målen 

kan lönepolitiken få en stark genomslagskraft 

som styrmedel. 

Kopplingen mellan lönebildning och 

budgetprocess skapar också goda förutsättningar 

för arbetsledare och chefer att planera och hinna 

med de medarbetar- lönesamtal som krävs för 

att ny lön skall kunna betalas ut vid det tillfälle 

som anges i de centrala löneavtalen. 

För att förtroendevalda skall kunna använda 

lönebildningen som ett styrmedel krävs stöd i 

form av underlag som gör det möjligt att göra 

prioriteringar och ange riktningen för kommande 

löneökningar. Exempel på underlag kan vara de 

centrala löneavtalens förutsättningar och 

garantier, lönestrukturen i kommunen, valda 

delar av jämförande lönestatistik med 

närliggande i området, analys av framtida 

rekryteringsbehov och kartläggning av 

löneskillnader som utför lika/likvärdigt arbete 

mellan män och kvinnor och 

kostnadsberäkningar. 

Kommunstyrelsen beslutade 2008-08-13 om en 

flerårig lönestrategi för åren 2010-2012, och att 

dessa beslut ska utgöra underlag i 

budgetprocessen fram till 2012. 

Kommunen har erbjudit stöd till anställda som 

avser att sluta röka. Samtliga chefer, fackliga 

förtroendevalda och anställda har också fått 

information om tobakens skadeverkningar. 

Kommunstyrelsen har fattat beslut kring ett 

inriktningsmål att sträva efter rökfria 

arbetsplatser och rökfri arbetstid. 

28

330 

Bilaga 1: Förslag till justeringar i styrkort 2013 

De tillägg/justeringar som föreslås i styrkort 2013 jämfört med gällande styrkort 2012 

är redovisat nedan: 

Ekonomi: 

Mått: 

Årets resultat 2013 skall uppgå till 0,1% av skatteintäkter och generellt statsbidrag 

(är ändrat från 0,4 % till 0,1% för 2013) 

Ej överstiga investeringsbudgeten max 37 mnkr (var 33 mnkr för 2012) 

Kund/brukare: 

Mål 

1. V o O - Alla ska ha rätt till en värdig omsorg och till en säker hälso- och sjukvård 

Lägger till: och till en säker hälso- och sjukvård för 2013 

Mått: 

NKI undersökning, bättre resultat än föreg. år av upplevelse av välbefinnande 

(förtydligas och ersätts i styrkortet 2013 till:) 

o Nöjd Kund Index, hemtjänst skall öka > 80 % 

o Nöjd Kund Index, äldreboende skall öka > 76% 

Minska tiden från beslut till verkställighet jämfört med föregående år. (Detta mått 

formuleras om och anger ett mått för 2013:) 

o Väntetiden från ansökan till erbjudande om plats skall minska, ska max 

vara 60 dagar 

Mål 

5. Tillväxt - Utveckla allaktivitetshus och mötesplatser för alla åldrar (skapa har ändrats 

till utveckla) 

Mått: 

Besöksstatistik på allaktivitetshus (antal besökare) 

Mål 

2. BoU - Alla elever ska nå målen i åk 9 (samma mål, dock är måtten ändrade) 

Mått: 

Andelen godkända skall öka i de nationella prov i åk 3 > 80% 

Andelen godkända skall öka i de nationella prov i åk 6 (-inget registr. än) 

Andelen godkända skall öka i de nationella prov i åk 9 > 95% 

Meritvärde i Åk 9 skall i genomsnitt öka > 194 (nytt mått) 

Andelen elever i åk 9 skall uppnå målen i alla ämnen totalt >95 % (nytt mått) 

Mål 

3. Stöd – Minska antalet barn med psykisk och fysisk ohälsa (målet är samma, dock är 

måtten ändrade) 

Mått: 

Öka andelen gymnasiebehöriga > 95 % 

Öka skolnärvaron jämfört med föregående år, målet är 100 %

331 

Arbetssätt: 

Mål 

1. Effektivare administrativa processer i hela organisationen samt ökad tillgänglighet. 

(Lägger till samt en ökad tillgänglighet och mått till dessa) 

Mått: 

Mätning av tid för det primära chefsuppdraget 

Ökad tillgänglighet via e-post > 85 % 

Ökad tillgänglighet via telefon med handläggare > 50 % 

Gott bemötande > 75% 

Hållbart samhälle: 

Mål 

1. Skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika villkor för alla i hela 

kommunen (målet är samma, dock är måttet ändrat) 

Mått: 

1-2 Ta fram genomförandeplan för bostadsförsörjningsplanen


Budgetår 2013 

Antaget KF 2012-06-xx § xx 

Dnr KS 2012- 

En hållbart växande kommun med engagerade invånare som tar sig an framtidens utmaningar tillsammans! 

Fokus Ekonomi Kund/brukare Arbetssätt Medarbetare Hållbart samhälle 

1. Effektivare administrativa processer i 

1. Resultat enligt god ekonomisk hushållning, 1. V o O - Alla ska ha rätt till en värdig omsorg och till en säker hälso- och 

1. Fler nöjda, stolta och 1. Skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika 

hela organisationen samt ökad 

som över tid ger ökat handlingsutrymme sjukvård 

kompetenta medarbetare villkor för alla i hela kommunen 

Mål 

tillgänglighet 

2. B o U - Alla elever ska nå målen i åk 9 2. Ge hela kommunen livskraft - socialt, ekonomiskt, 

miljömässigt 

2. Under mandatperioden avsätta 20 miljoner 3. Stöd - Minska antalet barn med psykisk och fysisk ohälsa 2. Enhetschefer ska ägna mer tid åt 

till pensionsskulden 

pedagogisk utveckling 

3. Minska energianvändningen 

4. Stöd - Öka arbetsmarknad/sysselsättningar till de som uppbär 

försörjningsstöd 

5. Tillväxt - Utveckla allaktivitetshus och mötesplatser för alla åldrar 

6. Samhällsb. - Högre effektivitet och servicegrad gentemot våra 


Strategi 1. I alla tjänsteskrivelser tydliggöra 

ekonomiska konsekvenser. 

1. Kritisk granskning av investeringar 

1. VoO - Införa värdighetsgaranti 

2. BoU - All verksamhet som riktar sig mot barn och ungdom ska ge 

förutsättningar utifrån individuella behov 

1-2. Arbeta med ständiga förbättringar för 

effektivare rutiner, arbetssätt och 

dokumentation 

1. Flexibla arbetstidsmodeller 1-2. I alla beslut tydliggöra barn och- miljö perspektivet 

1. Möjlighet till förändrad 

sysselsättningsgrad 

1-2. Bostadsförsörjningsplan 

1. Månatlig ekonomisk uppföljning 3. Stöd - skapa ett resursteam för barn och unga 1. Alla ska ha tid för reflektion 1-2. Utveckla föreningslivet 

332 

Mått 

3. Stöd - tidiga stödinsatser i fsk/skola 

1-2. Se över och förtydliga 

ansvarsfördelningen inom kommunen 

2. Avsättning sker då utrymme ges i resultatet 4. Stöd - Samverka med AME, föreningar m.fl. 3. Energirådgivning 

1. Årets resultat 2013 skall uppgå till 0,1 % 

av skatteintäkter och generellt statsbidrag. 

1. Ej överstiga investeringsbudgeten max 37 

mnkr. 

1. Positiv soliditetsutveckling, dvs förbättras 

jämfört med 2011 

5. Tillväxt - Lära av andra kommuner som lyckats samt samverka med 

föreningslivet 

6. SB - Det goda värdskapet och samverka med andra kommuner 

1. V o O 

- Öka antalet kvalitetssäkrade individuella genomförandeplaner 

- Nöjd Kund Index, hemtjänst skall öka > 80 % 

- Nöjd Kund Index, äldreboende skall öka > 76 % 

-Väntetiden från ansökan till erbjudande om plats skall minska, ska max vara 60 

dagar 

1-2. Mätning av tid för det primära 

chefsuppdraget. 

1. Ökad tillgänglighet: 

- via e-post > 85 % 

- via telefon med handläggare > 50 % 

1. Gott bemötande, > 75 % 

2. B o U 

- Andelen godkända skall öka i de nationella prov i åk 3 >80 % samt i åk 6 (-) 

åk 9 >95 % 

-Meritvärde i ÅK 9 skall i genomsnitt öka, > 194 

1. Processkartläggning 

-Elever i åk 9 uppnått målen i alla ämnen totalt, skall öka > 95 % 

-Bättre resultat än föreg. år i Trivselenkät i åk 8, vissa frågor ang. demokrati, 

mobbing osv 

3. Stöd 

- Öka andel gymnasiebehöriga, > 95% 

- Öka skolnärvaron jämfört med föregående år, målet är 100 % 

- Bättre resultat än föreg. år i trivselenkät 

- Minska antalet anmälningar till socialtjänsten jämf. föreg.år 

1. Högre grad av medarbetare 

som skattar att dem kan 

påverka sin arbetstid 


1. Medarbetarna upplever att 

de har tid för reflektion och 

återhämtning 


1. Mätning av 

sysselsättningsgrad. 

1-2. Alla verksamheter arbetar för att främja och förebygga 

ohälsa. 

3. Energieffektivisering, annan uppvärmning 

1. Välfärdsbokslut vartannat år 

1. Följa folkhälsoindex årligen 

1-2 Ta fram genomförandeplan för 

bostadsförsörjningsplanen. 

2.Mäta deltagarantal i ungdoms och idrottföreningar 

2. Minskad pensionsskuld. 4. Stöd 

2. 30 nya företag 

- Arbetslöshetsstatistik, minska andel arbetslösa 

- Öka andel i praktikplats 

5. Besöksstatistik på allaktivtetshus (antal besökare) 

1. Totala sjukfrånvaron skall 2. Följa demografi av ålderspyramid. 

sänkas jämfört med föreg.år 

6. SB - Fler nöjda kunder - enkät 3. Energiplanen 

3. Energianvändning i egna fastigheter ska minska


333 

RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET 

MITT BOHUSLÄN 


RMB 2012-33 

Konsekvensanalys budgetäskande 2013 

Räddningstjänstförbundet Mittt Bohuslän 

Vid möte om budgetprocess med kommunchefer och ekonomichefer 

från Lysekil 

och Munkedals kommunerr 2012-05-14 beslutades att räddningstjänstförbundett 

skall beskriva hur förbundets verksamhet påverkas vid enn utökning av budget med 

500 tusen kronor alternativt med en minskning 

av 500 tusen kronor. . 

Utökning av budget med 500 tusen kronorr 

När kommunfullmäktige i respektive kommun beslutade om o att bildaa 

kommunalförbund för räddningstjänst beslutade man också om en budget för 

förbundets första tre år 2010, 2011 och 2012. Under dessa tre år har ingen 

uppräkning gjorts för vare 

sig kostnads- eller löneökningar. I stället för att öka har 

budgeten minskats med 400 tkr 2011 då detta var uppstartskostnader 2010. De 

enda 

kostnadsökningar som gjorts är för Lysekils del de nvesteringar som 

beslutades om vid bildandet (Lysekil skall göra investeringar motsvarande 

10 miljoner kronor 2010-2015) för att komma i nivå med bokfört värde med 

Munkedals kommun vid ingången i förbundet. Av dessa investeringar har Lysekil till 

utgången av 2011 gjort 6, ,2 miljoner r och Munkedal 1 miljon, totalt 7, ,2 miljoner. 

Återstår för Lysekil att investera fram 

till 2015 3,8 miljoner i ny tankbil. 

Inför 

2013 begär räddningstjänstförbundet trehundrasextiosju tusenn kronor i 

utökad driftbudget. Samt kostnadstäckning för kvarstående investeringar från 

Lysekils kommun motsvarande 3,8 miljoner. 

Budgetäskande 

fördelas på följandee kostnadsökningar: 

Löneökning enligt centralaa parter 271 000 kr 

Ökade hyreskostnader förr Lysekils kommuns brandstationn 60 000 kr r 

Ökade leasingkostnader 296 000 kr 

Minskade kostnader stödverksamhett -17 000 kr 

Avskrivningar 15 000 kr 

Minskade räntekostnader 

86 000 kr 

Inlösen del av reverslån kommunern 

na -168 0000 kr 

Totalt behov drift 2013 367 000 kronor 

Direktionen för räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän begär kompensation av 

Lysekils kommun för de ökade kapitaltjänstkostnaderna som den sista beslutade 

investeringen ( 3,8 mnkr) innebär 

Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän, Valbogatan 5, 453 

35 Lysekil, Telefon T 010-483 72 00, 

Fax 0523-158 97, E-postadress: raddningstjansten@mittbohuslan.se, Org.nr: 22 20 00-2808

2 

334 

Direktionen för räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän vill ha kompensation för ev. 

hyreshöjningar av Lysekils kommun för begärda ombyggnader av Lysekils 

brandstation. 

Utökning av budget 500 tusen kronor innebär att förbundet kan bedriva den 

verksamhet som respektive kommunfullmäktige beslutade om att 

räddningstjänstförbundet skall bedriva under perioden 2012-06-01 till 2015-12-31 

i förbundets handlingsprogram. 

133 tusen kronor utöver den begärda budget 2013, med detta tillskott kan 

verksamheten göra en riktad satsning på utbildning av främst deltidspersonalen, då 

mycket nya krav på övning och utbildning framkommit i och med att fordon och 

teknik bytts från 25-30 års gammal teknik till ny teknik på fordon och viss 

utrustning. 

Minskning av budget 500 tusen kronor 

Minskning av budget med 500 tusen innebär 500 tusen plus de 367 tusen kronor 

förbundet behöver för att endast täcka kostnadsökningar 2013 total minskning av 

budget med 867 tusen kronor. 

Handlingsprogram enligt Lag till skydd mot olyckor för Lysekil och Munkedal 

kommuner som LKS i Lysekil yttrat sig över i Dnr: LKS 12-30-179 och 

Kommunstyrelsen i Munkedal yttrat sig över i beslut Dnr. KS 2012-51 

Handlingsprogrammet beslutas av direktionen 2012-05-31. 

Där båda kommunerna bl.a. svarar med följande: 

Prioriteringar och Mål 2012-2015: Förbundet gör en rimlig prioritering i 

Handlingsprogrammet. Förslaget tillstyrks utan ändringar. Operativ verksamhet: De 

föreslagna styrkorna för räddningstjänstens beredskap (ledningsförmåga, 

rökdykarförmåga, grundförmåga) är rimligt avvägd mellan behov, praktiska 

möjligheter och tilldelade resurser. 

Om förbundet skall göra besparing motsvarande 867 tusen kronor måste hela 

handlingsprogrammet göras om, det kommer innebära 6 månaders extra arbete 

innan handlingsprogrammet ens antagits. Länsstyrelsen kommer att ha allvarliga 

synpunkter på kommunernas beredskapsförmåga, som kommer att på ett mycket 

negativt sätt drabba tredje person. 

Enda möjligheten att uppnå besparingen är att dra ned på bemanningen i 

organisationen. Med denna besparing motsvarar det 8 till 10 tjänster i 

deltidsstyrkorna. 

Om förändringar tvingas göras i deltidsorganisationen kommer också behov av 

förändringar av utryckningsfordon att behöva göras. De fordon som nu har 

anskaffats får bytas ut för att passa den förändrade organisationen. Att sälja/byta 

nya brandbilar kan innebära stora ekonomiska förluster då det kan vara svårt att få 

ut anskaffningsvärdet. 

Skall personalförändringar genomföras innebär det att förändringen kan 

genomföras tidigast 6-12 månader efter beslut fattats. 

Detta innebär att ingen spareffekt uppnås förrän tidigast hösten 2013, årsskiftet 

2014.

3 

335 

Att göra större organisationsförändringar nu när förbundet står inför eventuell 

utökad samverkan med grannkommunen Uddevalla kan också uppfattas som 

negativt. 


Räddningschef 

Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän

336

337

338

339

340

341

342


sida 1 


343 



Skrivelse 

från Riksbyggens kooperativa 

hyresrättsförening avseende budget 

2013 

Riksbyggens kooperativa 

hyresrättsförening Dinglegården 

Sörbygården (nedan 

kallat KHRF) har inkommitt med en skrivelse avseende budget 2013. Kommunens 

budgetberedning har tidigare efterfrågat konsekvenser avv förslag till förändringar 

av ramar/bidrag för verksamheternaa för 2013. 

Detta 

omfattar även den verksamhet 

ten som inte bedrivs i kommunens regi. IT och 

Räddningstjänsten är exempel på verksamheter som föreslås få minskad 

ram/ /bidrag för 2013. KHRF får ingenn ram från kommunen 

men verksamheternaa 

som hyr deras lokaler tar av sina ramar för att finansiera hyrorna. För KHRFs del 

föreslås hyressänkningar 

motsvarande 250 tkr vilket är proportionerligt mot andra 

verksamheters 

spar. 

KHRF 

har i sin skrivelse begärt ett möte för att dels diskutera borgensavgiften för f 

2013 

och dels äskar man att få bibehålla hyrorna på minst nuvarande nivå. 

Borgensavgiftenn kommer att fastställas under hösten menn är i planeringsläget 

på 

0,65% på borgensförbindelsen gentemot KHRF. 


1. Ekonomi 

Sänkta hyror kommer att ge förvaltningen ett oförändrat 

sparkrav enligt budget 

2013. Skulle inte hyressänkningen genomföras 

får förvaltningen spara dessa 250 

tkr för 2013. 

2. Miljö 

Ingen 

3. Folkhälsa 

Ingen 


Kommunstyrelsen föreslårr att Kommunfullmäktige uppmanar Riksbyggens 

kooperativa hyresrättsförening Dinglegården Sörbygårdenn att sänka hyrorna med 

250 tkr för budgetåret 2013. 

Hans 

Clausen 

Ekonomichef 




• Fax 0524-181 74 • www.munked 



344

345


sida 1 

Dnr:KS 2012- 

346 



Omföring 

av anslag – Hällevadsholmss skola. . 

Skolutredningens inriktning att 6:e årskursen i grundskolan ska flyttas från 

Kungsmarksskolan till de mindre skolorna samt 

en ökad efterfrågan 

e 

av 

förskoleplatser 

innebär ettt om- och tillbyggnadsbehov på Hällevadsholms skola. 

Projektering har påbörjats 

och inriktningen är att anbudsförfrågan sker under 

hösten 2012 med möjlig nflyttning i augusti 2013. Sedan tidigare har en 

ombyggnad av köket samt installation av ett nytt värmesystem planerats för 

skolan. Detta ingår nu i det totala projektet. 

Ombyggnaden 

är kostnadsbedömd till 18,3 milj 

kr. 14 milj kr äskas i 

investeringsbudget för 2013 (kök 3,0, energi 3, ,0 och skolan 8,0). För att finansiera 

projektet Hällevadsholms 

skola föreslås följande omdisponeringar i 2012 års 

investeringsbudget: 

- Från projekt 1265 Va 

Tungenäset flyttas 3100 tkr (avv 8810 tkr) ) till projektt 

1311 Hällevadsholms skola. Detta innebär att utbyggnaden av etapp 2 och 3 

skjuts något år framåt. 

- Från projekt 1309 Toa kommunhuset flyttas 400 tkr (av 500 tkr) till projekt 

1311. Toaombyggnaden är avslutad och 

kostnadenn stannade på ca 150 tkr 

varav 50 

tkr finansierades under 2011. 

- Från projekt 1288 hissar flyttass 800 tkr (av 1800 tkr) till projekt 1311. 

Ombyggnaden av hissar enligt nya lagkrav kommer att kosta ca 1000 tkr. 


1. Ekonomi 

Kapitalkostn för Hällevadsholms skola ökar 

2. Miljö 


3. Folkhälsa 



Ja, i projektet. Personal och fack är representerade i projektgruppenn 


Kommunstyrelsen beslutar att överföra följande 

investeringsanslag: 

- 3100 tkr från projektt 1265 till projekt 1311. 

- 400 tkr från projekt 1309 till projekt 1311 

- 800 tkr från projekt 1288 till projekt 1311 


Kommunchef 


Samhällsbyggnadschef 



• Fax 0524-181 74 • www.munked 



347

348

349

350

351

352


sida 1 

Dnr: 2011- 

353 



Samverkan inom 

miljö- 

Bohuslän 

och löneområdena i 

norra 

Bakgrund 

De fem kommunerna i norra Bohuslän träffade i augusti 2008 (Lysekilskonferensen) 

en principöverenskommelse om ökadd samverkan inom ettt antal 

verksamhetsområden. Framför allt Lysekils, Sotenäs och Munkedals 

M kommunerr har 

därefter intensifierat arbetet inom tree områden; IT-drift, Miljö-samveM 

erkan samtt 

personalfunktionen. 

IT-samverkan är satt i drift genom en gemensam nämnd i Lysekils kommuns 

organisation (Sotenäs kommun är ännu inte med men på väg in). För 

miljösamverkan 

är tankenn att denna får sin placering i Sotenäs medan 

lönefunktionen 

får sin bas 

i Munkedal. 

För miljöområdet gäller att den utredning som 

genomförts poängterar nyttan av 

utvecklat och fördjupat samarbete eftersom det ger minskad sårbarhet, högre 

kompetens, bättre resursutnyttjandee och effektivitetsvinster. 

Det nu aktuella förslaget innebär organisatoriskt samgående mellan miljöenheterna 

i Lysekil, Munkedal och Sotenäs. Möjlighet finns 

att senaree utvidga samarbetet 

med 

ytterligare kommuner. 

Den del av miljö- och byggnämndenss verksamhet, som kan komma att ingå i 

samverkansarbetet och ett samgående mellan Munkedal, Lysekil ochh Sotenäs 

kommuners miljöenheter 

är bl.a: 

Hälsoskyddstillsyn av boende, offentliga lokaler, hygienverksamheter och bad. 

Miljötillsyn av bl.a. miljöfarliga verksamheter, jordbruk, avfallshantering, enskilda 

avlopp. 

Livsmedelskontroll av restauranter, tillverkning 

och försäljning av livsmedel samt 

dricksvatten. 

Försäljning av receptfria läkemedel och tobakstillsyn. 

Naturvårdsarbete med bl. a. strandskyddsdipens, miljöövervakning, kalkning, 

täkter. 

Övrig 

tillsynsrelaterad verksamhet med remisser, framtagande av miljömål, 

information och 

rådgivning, m.m. 

Det politiska arbetet föreslås ske i enn gemensam nämnd under u Kommunfullmäktige 

i Sotenäs. Kommunerna tillsätter samma antal ledamöter och ersättare (förslagsvis 

två) och ordförandeskapett vandrar mellan kommunerna. 

Inom 

personalområdet gäller samverkan beträffande lönefunktionen. Ansvaret för 

den gemensamma verksamheten skaa ligga i Munkedal ochh organiseras inom 

Munkedals kommun. I utredningen skall belysas hur verksamheten skall utformas 

och finansieras. Munkedal ansvarar för processen . 



• Fax 0524-181 74 • www.munked 



sida 2 

354 


1. Ekonomi 

Förändringarna sker inom nuvarande ekonomiska ramar. På sikt bör det kunna leda 

till rationaliseringsvinster. 

2. Miljö 

Förändringen bedöms få marginella miljöeffekter. Möjligen kommer resandet att 

öka i någon mån. 

3. Folkhälsa 

Inga effekter. 


Kommer i det fortsatta arbetet. 


Kommunfullmäktige beslutar att, under förutsättning att Sotenäs och Lysekils 

kommuner fattar motsvarande beslut, ställa sig positiv till ett samgående mellan 

miljöenheterna från och med 2013-01-01. 

Kommunfullmäktige beslutar att, under förutsättning att Sotenäs och Lysekils 

kommuner fattar motsvarande beslut, ställa sig positiv till ett samgående mellan 

löneenheterna från och med 2013-01-01. 

Kommunfullmäktige beslutar att samgåendet inom miljöområdet ska organiseras 

inom ramen för en gemensam nämnd med Sotenäs kommun som värdkommun. 

Sotenäs ansvarar för processen. 

Kommunfullmäktige beslutar att samgåendet inom lönefunktionen ska organiseras 

inom Munkedals kommun. Munkedal ansvarar för processen. 

Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunchefen att för båda samverkansområdena 

återkomma med förslag till reglemente, samverkansöverenskommelser inklusive 

avtal och principer för kostnader samt en gemensam budget. 

Förändringarna sker inom nuvarande ekonomiska ramar. 

Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunchefen att redovisa hur kvarvarande 

bygglovsverksamhet organiseras, såväl verksamhetsmässigt som politiskt. 

Förslaget presenteras i augusti 2012. 


Kommunchef 




355

356

357

358

359


sida 1 

Dnr: 2011-328 

360 



Förslag till reviderad borgenspolicy Munked 

als 

kommun 

För de bolag som omfattas av lagen ska verksamheten bedrivas enligt 

affärsmässiga principer. Detta innebär bland annat att kommunen ska ta ut 

marknadsmässiga borgensavgifter. Den tidigare 

antagna policyn p fastställde några 

procentsatser vilket gör att anpassningen till marknadsmässiga borgensavgifterr 

försvåras över tid. 

Den revideradee borgenspolicyn saknar fastställda procentsatser och föreslår attt 

Kommunfullmäktige beslutar om dessa årsvis. Förlaget bygger på att 

ekonomikontoret fastställer det marknadsmässiga läget och tar framm ett förslag 

till 

kommande års borgensavgifter. Dessa avgifter beslutas av Kommunfullmäktige 

senast i juni året före årett då borgensavgiften skall tas ut. 

Den reviderad borgenspolicy kommer att ersätta borgenspolicyn somm antogs 2011- 

11-24 § 75, Dnr: 2011-328. 


1. Ekonomi 

Kommunen ska 

efter beslut i varje enskilt ärende ta ut en årlig borgensavgift som 

utgör en procentsats på utnyttjad borgen som ett sätt att reducera kreditrisk och 

täcka 

administrativa kostnader. 

2. Miljö 

Ingen 

3. Folkhälsa 

Ingen 


Kommunfullmäktige beslutar att antaa upprättatt förslag till 

reviderad borgenspolicy och ska ersätta tidigare 

borgenspolicy som antogs 2011- 

11-24 § 75, Dnr: 2011-328. 

Hans 

Clausen 

Ekonomichef 




• Fax 0524-181 74 • www.munked 



361 

Borgenspolicy för 

Munkedals kommun 

1. Allmänt 

1.1 Ändamål 

Ett kommunalt borgensåtagande är ett stöd från kommunen som syftar att stödja 

verksamhet som inte bedrivs av kommunen själv 

och som ligger inomm ramen förr 

kommunens kompetensområde. Ett sådant borgensåtagande är inte någon 

obligatorisk eller 

tvingande verksamhet för kommunen. Kommunen blir ibland 

efterfrågad som säkerställare på grund av sin breda förankring i samhällsekonomin, 

där framförallt beskattningsrätten ses som en garant för kreditvärdighet. Ett 

kommunalt borgensåtagande får inte äventyra eller fördyraa kostnadenn för den egna 

kommunala upplåningen. Kommunal borgen ska emellertid tillämpas restriktivt. 

1.2 Syfte 

Denna 

policy för Munkedals 

kommunss borgensåtaganden har till syfte e att: 

 

 

vara styrande för kommunens 

beslutsfattare och handläggare i 

borgensärenden. Avsikten är därvid att åstadkommaa en konsekvent 

hantering 

och styrning av borgensfrågor i kommunen 

ge kommuninnevånare, kreditgivare och andra intressenter upplysning om 

efter vilka 

grunder kommunen 

ikläder sig borgensförpliktelser 

Borgenspolicyn beslutas av kommunfullmäktige. 

1.3 Vanliga typer av borgensåtaganden 

I allmänhet utformas ett borgensåtagande på något av följande sätt: 

Enkel borgen 

Vid enkel borgen 

blir borgensmannen 

(kommunen) betalningsskyldig först sedan 

det vid 

utmätningsförsök hos låntagaren/gäldenären har konstaterats 

att denne 

inte kan betala. En variant av enkel borgen är så 

kallad fyllnadsborgen. Ett sådant 

borgensåtagande 

används främst f vid lån där säkerhet ävenn lämnas i form av 

panträtt i den belånade egendomen. Betalningsansvar under en fyllnadsborgen 

inträder normalt när pantsäkerheten har realiserats, men inte räckt för att betalaa 

långivarens fordran. 

Proprieborgen 

Vid proprieborgen ingår borgensmannen borgen med förbindelse som gäller ”såsom 

för egen skuld”. Detta innebär att långivaren vid utebliven betalning har möjlighet 

att kräva vem långivaren vill av låntagaren eller borgensmannen (dvs. det 

föreligger ett solidariskt ansvar). Vanligtvis är det borgensmannen somm först blirr 

sökt och anmodad att infria 

sitt åtagande. 

Generell borgen 

En generell borgen är en variant av proprieborgen och innebär att intee endast 

befintliga, utan även kommande, skulder till långivaren omfattas av 

borgensåtagandet. En generell borgenn kan vara begränsad till beloppet men 

omfatta alla skuldförbindelser för lån, som låntagaren tagit upp och även innefatta 

av borgensmannen inte kända skuldförbindelser. 

Sammantaget innebär detta förr 

borgensmannen, 

att denne står risk ’’ såsom för egen skuldd ’’ för samtliga av 

låntagarens skulder, ex i bank eller kreditinstitut. Ramborgen är en generell borgen 

med tak. 

2

362 

Kommunens regressrätt (rätten att kräva tillbakaa beloppet av gäldenären) 

I de fall kommunen har infriat ett borgensåtagande ska kommunens möjlighet att 

utnyttja sin regressrätt alltid utnyttjas. 

2. Omfattning av borgensåtagande 

2.1 Verksamhet och ändamål – allmänna begränsningar 

Kommunal borgen kan komma i fråga för allmännyttigt ändamål inomm kommunens 

kompetensområde. 

Kommunal borgen ska endast lämnas om ett sådant åtagande är en absolut 

nödvändighet för 

genomförandet av projekt eller 

verksamhet som kommunen 

värderar som angelägen. 

Det är 

därför viktigt att klargöra ändamål och underlag för den verksamhet 

låntagaren/gäldenären bedriver innan borgen beviljas. Kommunal borgen får endast 

lämnas till förmån för: 

 

 

 

Helägt och delägt kommunalt bolag; 

Kommuninvest i Sverige AB; 

Föreningar och organisationer 

Borgensåtaganden för föreningar och organisationer ska företrädelsevis avse 

förening/organisation med anknytningg till skola, socialtjänst eller kultur och fritid 

och som bedriver icke vinstdrivande verksamhet. Borgen kan lämnas till föreningar 

vars verksamhet 

syftar till att utvecklaa landsbygden, såsom 

organiserade byalag. 

Borgen till föreningar och organisationer får endast beviljass om 

föreningen/organisationen tidigare t harr skött sina 

åtagandenn och betalningar mott 

kommunen. 

2.2 Utformning 

av borgen, belopps- och tidsgränser 

Ett skriftligt borgensavtal som innefattar de villkor som anges i denna 

ska alltid upprättas. 

borgenspolicy 

2.2.1 Vilka typer av borgen tecknas 

Helägt 

och delägt kommunalt bolag 

För övriga (hel- och delägda kommunala bolag) ska kommunen ingå proprieborgen 

eller, om möjligt, enkel borgen. 

Kommunen ska inte ingå generell borgen om det 

inte finns särskilda skäl. I de 

särskilda fall som 

generell borgen ges ska den vara begränsad till ett belopp. 

Ramborgen är en 

generell borgen medd tak. 

Föreningar och organisationer 

För föreningar och organisationer tecknas enkel borgen. 

2.2.2 Belopp och tidsgränser 

Allmänt 

Borgen ska vara exakt avgränsad till belopp och tid samt alltid skrivass ned i taktt 

med att fordran amorteras. 

Nya borgensåtaganden ska tidsbegränsas till 10 år. Redan ingångna åtaganden 

skall, vid förnyelse, om möjligt tidsbegränsas på motsvarande sätt. 

Kommunens regressrätt ska 

skrivas inn i villkoren 

för borgensåtagandet. 

Borgen för lån i utländsk valuta får inte tecknas. 

3

363 

Särskilda regler för föreningar och organisationer 

För föreningar och organisationer är kravet att vid borgen ska s egen insats motsvara 

10 % av investeringen. För de fall egen insats är 

lägre än vad v som angivits, ellerr 

helts saknas, ska 

skälen till detta motiveras särskilt i ansökan. 

Vid borgen för organisationer och föreningar får kommunens åtagandee maximaltt 

gälla för ett belopp om 1 500 000 kronor. 

För föreningar/organisationer ska amortering påbörjas inom 

ett år. Lån kan 

omsättas hos olika institut, men ursprungliga amorteringsplaner, återstående 

löptider och belopp får inte överskridas utan en ny prövningg av borgensåtagandet. 

3. Riskanalyss 

En kommun har skyldighet att enligt kommunallagen ha en god ekonomisk 

hushållning i sin verksamhet. Kommunala medel ska hanteras med försiktighet. 

Av 

detta följer att stor restriktivitet ska prägla kommunens iklädande av 

borgensansvar. 

Ett borgensåtagande innebär alltid ettt risktagande. Kommunens beslut att ingå ett 

borgensåtagande 

ska alltid föregås avv en noggrann analys/ /bedömningg av den risk 

som borgensåtagandet medför för kommunen. Vid sådan riskanalys ska bland 

annat följande övervägas: 

 

 

Affärsmässiga risker, innefattande låntagarens marknadsposition. 

Finansiella risker, innefattande kreditvärdering av låntagaren, bedömning 

av låntagarens/gäldenärens möjligheter att fullfölja sina åtaganden, 

bedömning av lån, låneobjekt och lånevillkor samt bedömning 

b 

av möjlighet 

att finansiera objektet på annat sätt och kostnaden 

för alternativ 

finansiering. 

Riskanalys ska därefter göras vid behov under den tid som borgensåtagandet 

består 

och ska baseras på ett ekonomiskt underlag med beaktande avv bland annat 

arten och omfattningen av förpliktelser, förändringar i ekonomiska förutsättningar, 

lagstiftning, enskilda händelser, m.m. En riskanalys ska göras vid förnyande av 

äldre borgensåtaganden. 

4. Borgensavgift 

Kommunen ska efter beslutt i varje enskilt ärendee ta ut en årlig å borgensavgift som 

ett sätt att reducera kreditrisk och täcka administrativa kostnader. 

För borgensåtaganden avseende kommunens hel- eller delägda bolag utgår en årlig 

borgensavgift i form av en procentsatss på utnyttjad borgen (borgensbeloppet vid 

utgången av avgiftsåret). 

Särskilda regler för föreningar och organisationer. 

För borgensåtaganden som lämnas tilll föreningar och organisationer utgår en årlig 

borgensavgift som fastställss av kommunfullmäktige i samband med beslut om 

borgen. Denna avgift ska vara minst 0,1 procent 

av kvarstående skuldbelopp vid 

utgången av avgiftsåret. Avgiftens storlek ska sättas i proportion till risken med 

borgensåtagandet. 

4

364 

Kommunfullmäktige skall senast i junii året före avgiftsåret 

besluta omm storleken på 

borgensavgiften 

för varje enskilt ärende. För att säkerställaa att borgensavgifterna 

under året satts till en korrekt procentsats skall en avstämning genomföras för 

varje ärende. Denna avstämning skall genomföras senast vid v utgången av 

avgiftsåret. Avgiften skall erläggas senast 31 mars året efter avgiftsåret. 

5. Säkerheter 

Vid tecknande av 

kommunal borgen bör kommunen, om möjligt, kräva säkerhet 

från låntagaren/gäldenären 

för hela eller delar av 

borgensåtagandet. Säkerhet kan 

då bland annat krävas som: 

 

 

 

 

 

Pantbrev i fast egendom (prövas efter förmånsläge) 

. 

Företagsinteckning. 

Säkerhetsöverlåtelsee av byggnad på ofri grund. 

Solidarisk 

borgen från styrelsemedlemmar (personlig, eller annan typ av 

underborgen). 

Intäkter för kommande bidrag. . 

För det fall säkerhet lämnas 

i form av pantbrev i fast egendom får ytterligare 

belåning i pantsatt fastighet som utgångspunkt inte ske utan kommunens 

medgivande. 

Låntagare/gäldenär ska som 

ett villkor för att borgen beviljas förbindaa sig att hålla 

de objekt och de 

investeringar som borgen lämnas för betryggande försäkrade 

under den tid som borgen ska gälla. Kommunen 

ska fortlöpande hållas underrättad 

om att försäkringen gäller. Låntagaren/gäldenären ska utann anfordrann tillställa 

kommunen låntagarens/gäldenärens fortlöpande 

redovisning och årsredovisning. 

6. Beslutsgång 

Beslut 

om borgensåtagande 

fattas av kommunfullmäktige. 

Borgensärenden 

administreras av 

ekonomienheten. 

I beslut om kommunens borgensåtagande ska följande regleras: 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Beslutets giltighet (1 

år från beslutsdatum) Därefterr är erbjudandet förfallet 

varvid ny prövning måste göras och nytt beslut fattas. 

Borgensåtagandets 

löptid (10 år). 

Uppgift om 

låntagare/gäldenär 

r för vilken förpliktelsen ställs. 

Uppgift om 

för vilkett objekt eller vilken nvestering borgensåtagb 

gandet 

utställs. 

Typ av borgen; t.ex. enkel eller proprieborgen. 

Typ av lån 

och lånets omfattning samt uppgift om eventuell 

amorteringsplan. 

Beloppsbegränsning 

för borgensåtagandet. 

Uppgift om 

vilken eventuell säkerhet kommunen erhåller. 

Villkor om 

att borgensobjektet 

är försäkrat under borgensåtagandet. 

Kommunens rätt till insyn i borgenstagarens verksamhet. 

Borgensavgiftens storlek. 

7. Redovisning av borgensåtagandenn 

Den kommunala 

redovisningen ska bland annat informera om o de förpliktelser som 

kommunen har iklätt sig. 

5

365 

Kommunallagen 

och god redovisningssed kräver att kommunen i sin årsredovisning 

upplyser om borgensförbindelser och övriga förbindelser med belopp, samt redovisa 

en bedömning av 

risken attt ytterligaree förpliktelser måste infrias i framtiden. 

Borgensåtaganden som vid bokslutstillfället är verifierade att a infrias ska skuldföras i 

balansräkningen. I övrigt redovisas samtliga borgensförbindelser "inomm linjen" och i 

enlighet med god 

redovisningssed. 

6

366

367

368

369

370

371

372

373

374

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 

375 

Sida 1 

KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-02-09 

§ Dnr KS 

Anmälan av nya motioner 

1. Lars-Göran Sunesson (c) inkom 2012-05-16 Med motion om utveckling om 

simskoleverksamheten i kommunen. 

2. Ann-Sofie Alm (m) inkom 2012-06-13 med motion om att utreda 

förutsättningarna för att bibehålla och utveckla Montessoriskolan och 

Montessorispåret i Munkedals Kommun 

Justerandes sign 

Utdragsbestyrkande

376

377

378


379 

Sida 2 


§ Dnr KS 

Redovisning av motioner som är under beredning 

Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska kommunstyrelsen två gånger varje år 

redovisa de motioner som inte beretts färdigt. 

En lista över motionerna biläggs paragrafen. 

Förvaltningens förslag till beslut 

* Kommunfullmäktige beslutar att godkänna redovisningen. 


Utdragsbestyrkande

380 

Pågående motioner 

Sid: 1 

Datum: 2012-06-18 

Tid: 10:28 

ks Sign: ULRSKR 

Diarienr 

Ink/utg 

Avsändare/Mottagare Beskrivning 

2009-000182 2009-10-01 Åsa Karlsson (s) och 

Maria Sundell (s) 

Motion från Åsa Karlsson (s) och Maria Sundell 

(s) om att omsorgsnämnden får i uppdrag att 

se över tjänstgöringsgraden för att minska 

kostnaderna för mertid/övertid 

2010-000218 2010-10-26 Hans-Carl Carlson (kd) Motion från Hans-Carl Carlson (kd) om flexibelt 

bemanningssystem inom äldreomsorgen 

2011-000125 2011-03-31 Heikki Klaavuniemi (sd) Motion från Heikki Klaavuniemi (sd) om alkolås 

i kommunägda bilar. 

2011-000126 2011-04-01 Rolf Jacobsson (kd) Motion från Rolf Jacobsson (kd) - Principbeslut 

om att inte bevilja avgångsvederlag 

2011-000129 2011-04-01 Rolf Jacobsson (kd) Motion från Rolf Jacobsson (kd) - 

Kommuninvånarnas möjlighet att ta del av 

fullmäktigedebatterna på kommunens hemsida 

via inspelning. 

2012-000084 2012-02-21 Hans-Joachim Isenheim 

(mp) 

Motion från Hans-Joachim Isenheim (mp) om 

att kommunfullmäktige inför gratis resor med 

kollektivtrafiken inom Munkedals kommun 

2012-000158 2012-03-29 Heikki Klaavuniemi (sd) Motion från Heikki Klaavuniemi (sd) om att 

införa en allmänhetens frågestund 

2012-000217 2012-05-18 Lars-Göran Sunesson 

(c) 

Motion från Lars-Göran Sunesson (c) om 

utveckling av simskoleverksamheten i 

kommunen 

2012-000237 2012-06-13 Ann-Sofie Alm 

Motion från Ann-Sofie Alm (m) om att utveckla 

Antal rader: 9 

Montessoriskolan i Munkedal. 

U:\DIABAS32\SYSTEM\RAPPORT\aren3.qr 

p


381 

Sida 3 


§ Dnr KS 

Redovisning av medborgarförslag som är under beredning 

Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning ska kommunstyrelsen två gånger varje år 

redovisa de medborgarförslag som inte beretts färdigt. 

En lista över medborgarförslagen biläggs paragrafen. 

Förvaltningens förslag till beslut 

* Kommunfullmäktige beslutar att godkänna redovisningen. 


Utdragsbestyrkande

382 

Pågående medborgarförslag 

Sid: 1 

Datum: 2012-06-18 

Tid: 10:34 

ks Sign: ULRSKR 

Diarienr 

Ink/utg 

Avsändare/Mottagare Beskrivning 

2010-000049 2010-02-26 Jonathan Johansson Medborgarförslag från Jonathan Johansson 

om anordnande av skateboard park i Munkedal 

2010-000162 2010-08-27 Vanja Kristiansen Medborgarförslag från Vanja Kristiansen om 

anordnande av skateboard park i Dingle 

2010-000230 2010-11-09 Hans Olofsson 

Medborgarförslag från Hans Olofsson om att 

Munkedal behvöver ett internetcafé 

2012-000191 2012-05-03 Mikael Benjaminsson Medborgarförslag från Mikael Benjaminsson 

avseende en mindre fotbollsplan på Torreby 

2012-000225 2012-05-28 Niklas Hansson Medborgarförslag om skatepark i 

Antal rader: 5 

Örekilsparken. 

Handläggare 

U:\DIABAS32\SYSTEM\RAPPORT\aren3.qr 

p

Kallelse med handlingar till kommunfullmÃ¤ktige 2012-06-28

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?