Förord Projektnivåer inom KC - Stockholms Läns Sjukvårdsområde

More documents

Recommendations

Info

genomfördes vid två tillfällen med halva personalgruppen åt gången. Rundturerna leddes av landskapsarkitekten. Arbetsterapeuten förde fältanteckningar. Efter sommaren genomfördes tre kortare rundturer på cirka 15 minuter, direkt efter fokusgruppsintervjuerna. Där kompletterade eller fördjupade deltagarna uppgifter som framkommit vid fokusgruppsintervjuerna. Rundturerna leddes av arbetsterapeut eller landskapsarkitekt. Fältanteckningar fördes under rundvandringarna. Anteckningarnas längd varierade mellan en halv och en hel A4-sida. Anteckningar och dagböcker I samband med samtliga besök har vi fört fältanteckningar. Dessa har skrivits under pågående aktiviteter eller direkt efter avslutat besök och har omfattat anteckningar på en halv till en A4- sida. Under sommaren har vårdpersonalen skrivit korta anteckningar om aktiviteter i vardagen i en dagbok som fanns på avdelningen och som vi efter sommaren har fått ta del av. Utbildningsprogrammet I utbildningsprogrammet ingick fokusgruppsintervjuer, seminarier, rundvandringar på innergården, intervjuer med de boende, samt praktisk handledning. Samma fokusgruppsintervju- och rundvandringstillfällen som beskrivits ovan under rubriken ”Datainsamling för utvärdering” har varit underlag till utbildningsdelens praktiska inslag. Tidpunkterna för de olika träffarna bestämdes tillsammans med personalen utifrån avdelningens planeringskalender. Flera inslag genomfördes vid två till tre olika tillfällen för att ge hela personalgruppen möjlighet att delta. Utbildningen genomfördes under perioden april till maj och vid totalt tolv tillfällen. Fokusgruppsintervju kring personalens intresse för trädgård och utevistelse Utbildningsprogrammet inleddes med två fokusgruppsintervjuer (Morgan 1997) kring personalens trädgårdsintresse och tidigare erfarenhet av att använda sig av utemiljön i yrket. Syftet var att väcka intresse för frågorna och starta en diskussion för att få fram förslag till lämpliga aktiviteter. Vi frågade efter personalens inställning till utevistelse med de boende och om de funderat på att använda sig av gården i sin verksamhet samt vad de i så fall hade för önskemål och egna förslag till trädgårdsaktiviteter. Efter intervjuerna gjordes en sammanställning av de olika förslag som framkommit och dessa presenterades för hela gruppen vid nästa utbildningstillfälle. Förberedande kontakter med landskapsarkitekt och markansvarig fastighetsförvaltare. Vi intervjuade den landskapsarkitekt som projekterat innergården och omgivande parkmark i syfte att förmedla hennes intentioner till personalen under en rundvandring. Markansvarig tjänsteman på kommunens fastighetskontor informerades om projektet, via telefonsamtal och ett inledande möte. Tjänstemannen representerar markägaren och ansvarar för upphandling av skötselentreprenörer. Det var viktigt att hon kände till vår studie och gav oss tillstånd att arbeta och ändra i planteringsytorna. Tjänstemannen deltog vid ett planeringsmöte på avdelningen och har besökt gården under sommaren. Rundvandring på gården Rundvandringar genomfördes i syfte att förklara vilka växter som var planterade och hur de kan komma att utvecklas samt att ge personalen en ökad förståelse för gårdens utformning och val av material. Syftet var även att på plats samla in personalens synpunkter och om vad de skulle vilja göra samt att finna lämpliga ytor för trädgårdsaktiviteter. 10
Seminarier I seminarieform informerade vi vid två tillfällen om aktuell forskning <strong>inom</strong> området och om våra egna erfarenheter från tidigare studier med förslag på olika trädgårdsaktiviteter för personer med demens. Vid seminarierna presenterades även exempel från terapiträdgårdar i Sverige. Seminarierna illustrerades med bilder från terapiträdgårdar vid andra äldreboenden. Samtalsliknande intervjuer med de boende Personalen genomförde vid ett tillfälle samtalsliknande intervjuer (Kvale 1997) med de boende tillsammans med arbetsterapeut och landskapsarkitekt. Intervjuerna genomfördes i syfte att ge personalen en ökad kunskap om de boendes tidigare trädgårdsintressen och förståelse för de olika individernas bakgrund och tidigare erfarenheter. Personalen dokumenterade efteråt de boendes svar på ett förtryckt formulär som förvarades i en trädgårdspärm på avdelningen. Praktisk handledning Den praktiska handledningen har inneburit att vi har haft tre planeringsträffar och genomfört två eftermiddagar med trädgårdsarbete på innergården tillsammans med boende och personal. Vi har diskuterat hur platsen kan förändras och utvecklas, samt givit praktiska råd om tillvägagångssätt. Vi har även givit råd om hur personalen kan förhålla sig till trädgårdsarbete med personer med demenssjukdom. Planering av utevistelse Tillsammans med personalen gick vi igenom de förslag till trädgårdsaktiviteter som framkommit under intervjuerna, rundvandringarna och samtalen med de boende. Vi enades om arbetsuppgifter som var möjliga att genomföra under en eftermiddag och vars konsekvenser personalen skulle kunna klara av att sköta under sommaren. I planeringen ingick att skriva inköpslista för redskap och material samt att åka och handla. Under den första arbetseftermiddagen gjordes ett sex kvadratmeters stort potatisland i ordning, några rader rädisor såddes, blomfröer såddes i krukor, en rabarberplanta planterades och rabatter rensades från ogräs. Det andra arbetstillfället hade initierats av oss och innebar att vi kom med sly för att tillverka en flätad kompostkorg. Den praktiska handledningen bestod även av praktiska råd kring vilka trädgårdsaktiviteter de boende skulle kunna delta i. Tillsammans med personalen och de boende deltog vi i aktiviteter ute på innergården och sedan diskuterades de boendes olika problem i aktiviteterna och hur personalen skulle kunna underlätta för de boende att vara aktiva. Vi diskuterade även hur t ex riskerna för fall kan minskas och hur olika aktiviteter kan delas upp i delmoment. Dataanalys Data för utvärdering har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys (Kvale 1997) Texten från intervjuerna har lästs igenom flera gånger och delats in i meningsbärande enheter utefter syftet. Detta har gjorts av båda författarna var för sig och sedan har resultatet jämförts och diskuterats för att enas om en slutgiltig indelning. De meningsbärande enheterna har sedan kodads och kategoriserats utifrån tre förutbestämda huvudkategorier: 1. attityder, 2. aktiviteter och 3. platsen. Inom dessa tre huvudkategorier har underkategorier tagits fram ur texten. Även i detta skede i analysen har författarna först gjort analysen var för sig och därefter diskuterat och enats om underkategorierna. Material från fältanteckningar och deltagande observationer har lästs igenom flera gånger och förts till respektive underkategori. Vi har jämfört data före och efter sommaren med fokus på de förändringar som framkommit i respektive kategori. 11
Page 1 and 2: Förord Det här är den femte rapp
Page 3 and 4: Sammanfattning Personer med demenss
Page 5 and 6: Bakgrund Det krävs många olika st
Page 7 and 8: Syfte Att beskriva förändringar i
Page 9: Schema över studiens design: Utbil
Page 13 and 14: komma in på innergården. Den oro
Page 15 and 16: Missnöje med anläggning och sköt
Page 17 and 18: Diskussion och slutsatser God vård
Page 19 and 20: mer tid på att diskutera och låta
Page 21 and 22: Kvale, S.(1997) Den kvalitativa for
Page 23: Rapport 14: Inventering av utbildni

Förord Projektnivåer inom KC - Stockholms Läns Sjukvårdsområde

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?