You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SKOGSSKÖTSEL<br />
Carpe diem – ta vara på<br />
Med röjsåg och god kännedom om trädslag<br />
finns det många guldägg att ta tillvara på<br />
igenväxta åkrar. Annars är skog på jordbruksmark<br />
mest en lång misslyckad historia.<br />
Det kan tyckas enkelt att plantera<br />
på bra mark, men verkligheten<br />
talar ett annat språk.<br />
Sedan 1950-talet har en miljon<br />
hektar åker och betesmark<br />
tagits ur drift. För att få en ordnad<br />
övergång till skog har staten<br />
haft ett par ordentliga planteringsprogram<br />
(gran på<br />
60-talet och löv på 90-talet).<br />
Trots ekonomiska bidrag<br />
har bara fem procent planterats.<br />
Av granplanteringarna<br />
misslyckades hälften.<br />
Det är med andra ord ett ganska<br />
dystert facit.<br />
– Det handlar om en stor resurs<br />
som inte tagits tillvara,<br />
22<br />
Text & foto: Pär Fornling<br />
konstaterar Lennart Eriksson.<br />
Han leder ett forskningsprojekt<br />
på lantbruksuniversitetet<br />
om skog på jordbruksmark.<br />
En väsentlig fråga är vad<br />
man kan göra av den nedlagda<br />
marken och vilka lärdomar<br />
som kan dras inför framtiden i<br />
övergången från öppen mark<br />
till skog.<br />
ATT LÅTA skogen ta över<br />
åkermarken kan kännas motigt<br />
och tungt, vilket är en anledning<br />
till att inte mer aktiva<br />
insatser gjorts.<br />
– Nu är mycket av marken<br />
redan släppt till skogen, därmed<br />
bör det inte längre vara ett<br />
känsloproblem. I stället är det<br />
hög tid att göra det bästa man<br />
kan av de träd som kommit<br />
spontant, säger Lennart Eriksson<br />
och berättar om fynden<br />
forskningsgruppen gjort på studiebesök<br />
runt om i landet.<br />
VANLIGAST ÄR att markägaren<br />
inte gjort någonting<br />
och att skogen kommit av sig<br />
själv.<br />
– Vi har granskat många naturligt<br />
uppkomna bestånd som<br />
är några årtionden gamla. Vid<br />
en första anblick ser de inte så<br />
mycket ut ur ett skogligt perspektiv,<br />
det blir mest energived.<br />
Men när vi tittar närmre på den<br />
sekundära föryngringen som<br />
kommer spontant i skuggan av<br />
de större träden, kan man tala<br />
om riktiga fynd av en mängd<br />
trädslag.<br />
Där finns ofta ask, fågelbär,<br />
lönn, lind, asp och en mängd<br />
andra trädslag, varav en del visat<br />
sig nästan omöjliga att föryngra<br />
genom vanlig plantering.<br />
Det gäller fågelbär, eller körsbär.<br />
En av forskarnas lärdomar är<br />
att avråda från plantering av<br />
fågelbär i rena bestånd, något<br />
som var ganska vanligt på<br />
90-talet.<br />
– Vi har sett många misslyckade<br />
resultat. Kanske beror<br />
det på plantor av dålig proveniens.<br />
Resultatet för fågelbär är<br />
i vilket fall avskräckande.<br />
– En allmän slutsats är att<br />
man genomgående behöver ha<br />
bättre koll på plantmaterialet.<br />
Det kan gärna varudeklareras<br />
bättre. Skogsägaren bör fråga<br />
och försäkra sig om att plantorna<br />
passar hans eller hennes<br />
förutsättningar.<br />
FRÅGAN ÄR vilka åtgärder<br />
man bör göra i den ganska dåliga<br />
spontant uppkomna skogen.<br />
– Det är sällan lönsamt att ta<br />
ner halvfärdiga bestånd, även<br />
VI SKOGSÄGARE 3/09
Change language