Källkritik och fördomar - Sanoma Utbildning

Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion
#3·2011
Aktuell ekonomi 3
Världens aktiehandeln sköts
i allt större utsträckning av
datorer. Vad innebär det för
den vanlige aktiespararen
Aktuell politik 4
Statsbudgeten för 2012 har
lagts fram. Vidare är många
av skolans personliga elevuppgifter
idag offentliga och
förslag finns att de nu ska
skyddas.
Arbete & Pengar 6
Om ändrade beskattningsregler
för miljöbilar, förslag
om skatteavdrag vid gåva till
allmännyttig verksamhet och
andra aktualiteter.
Källkritik och fördomar
Att läsa Giovanni Boccaccios Decamerone kan vara en lustfylld resa till digerdödens
1300-tal. Men verket är svårt att använda för historiker, eftersom det består av en
salig blandning av dråplig lyteskomik, giftig kyrkosatir och inblickar i vardagslivet.
Vad ska vi tro på Tack vare de fina skildringarna får vi en god inblick i den tidens
mentaliteter. Dessutom kan man även känna att de pulserar av fördomar mot såväl
hög som låg. Hur kan man som historiker förhålla sig till historiska (och moderna)
fördomar Här ska ett förslag presenteras på hur man kan dekonstruera fördomar.
Först en kort repetition av den klassiska
källkritiken: Källkritiken är till för att avgöra
vad som är sant och falskt. De källkritiska
kriterierna är närhet i tid (man glömmer),
beroende (för varje led som information
traderas riskerar den att förvanskas) och
tendens (källförfattaren har någon anledning
att ljuga). FORTS. SIDAN 8
Historia & Religion 10
Många gymnasieskolor flyttar
nu religionskunskapen från
årskurs tre till årskurs ett. Det
kan få stora konsekvenser för
undervisningen.
Skola & Utbildning 12
Det råder osäkerhet bland
lärarna hur den nya betygsskalan
egentligen ska tilllämpas.
Eva Queckfeldt: «För inte så länge sedan var historia detsamma som historier om krig och kungar. Under 1960-talet kom
förändringen. Nu finns hela världens historia med i läroböcker och läroplaner. Men inte förrän i dagens undervisning har
det explicit tryckts på varför man skall läsa om olika händelser och skeenden. » SIDAN 7

Förläggaren har ordet
Bonnier Utbildning byter namn till Sanoma Utbildning
I våras tillkännagavs att Sanoma, en stark
europeisk mediekoncern, förvärvar Bonnier
Utbildning. Affären är nu slutförd. I
och med förvärvet blev förlaget en del av
den strategiska affärsenheten Sanoma
Learning, en av Europas ledande spelare
inom undervisningsområdet. Bonnier
Utbildning byter därför namn till Sanoma
Utbildning. Förlaget kommer som tidigare
att fortsätta som ett fristående bolag i
Sverige. Förvärvet är ett logiskt strategiskt
steg för Sanoma, helt i linje med Sanomas
strävan att växa och internationalisera
sin läromedelsutgivning. Sanoma äger läromedelsförlag
i Finland, Nederländerna,
Belgien, Ungern, Polen, Ryssland och nu
även i Sverige.
Även om vi får ett nytt namn fortsätter
verksamheten som vanligt. Målet att skapa
läromedel som ger dig som lärare och dina
elever lust att lära står orubbligt fast. Starka
varumärken som exempelvis Goodwill,
Forum, Privatjuridik, Millennium, Samspel,
En mosaik, Samband, Jobba med… och
Kanal kommer alla att finns kvar. Vi vill
fortsätta att vara det förlag som representerar
kvalitet och som är måna om våra
kunder. Med en ny stark ägare i ryggen
som visat intresse för läromedel och lärande
är jag övertygad om att resan blir
enklare. För en sak är säker; vi saknar inte
utmaningar.
Wolfram Trostek,
förläggare
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Aktuell ekonomi 3
ANSVARIG FÖRLÄGGARE: Wolfram Trostek
TEL: 08-696 86 04
E-POST: wolfram.trostek@sanomautbildning.se
GRAFISK FORM: Lars Öhman
TRYCK: Trosa Tryckeri AB 2011
SANOMA UTBILDNING
POSTADRESS: Box 3159, 103 63 Stockholm
BESÖKSADRESS: Sveavägen 56, Stockholm
HEMSIDA: www.sanomautbildning.se
E-POST: info@sanomautbildning.se
Aktuell politik 4
Arbete & Pengar 6
Gästskribent: Eva Queckfeldt 7
Tema: Källkritik och fördomar 8
Historia & Religion 10
Skola & Utbildning 12
Ekonomifakta 14

Aktuell ekonomi
Robothandeln på börsen ifrågasätts
På senare tid har den så kallade robothandeln på börserna diskuterats
flitigt i medierna. Robothandel innebär att aktier köps och säljs genom
förprogrammerade datorer. Dessa datorer arbetar ständigt med att upptäcka
prisskillnader på marknaderna och kan göra tusentals affärer på
bråkdelen av en sekund.
Numera finns många aktier noterade på
flera börser runtom i världen. Och många
svenska företag finns noterade utomlands,
bland annat på New York-börsen.
I regel brukar aktierna kosta lika mycket
överallt, men ibland uppkommer prisdifferenser.
Om till exempel en Ericssonaktie
är några ören billigare i Stockholm
jämfört med i New York så kan robotarna
upptäcka detta och köpa i Stockholm och
sälja i New York. Datorerna kan programmeras
till att ständigt söka differenser
mellan olika marknader och agera blixtsnabbt.
Vinsten per transaktion blir inte
så stor men då robotarna gör miljontals
affärer varje dag så kan robothandlarna
ändå tjäna stora pengar.
10–20 procent av börsens omsättning
Enligt Stockholmsbörsens (Nasdaq OMX)
informationschef så står högfrekvenshandeln
med robotar för cirka 10–20 procent
av börsens omsättning. På de amerikanska
börserna uppges den siffran vara cirka
60 procent.
Den så kallade robothandeln har av
många kritiserats för att ligga bakom de
stora svängningarna på börsen under
sommaren och hösten och Finansinspektionen
tillsatte nyligen en snabbutredning
för att se hur robothandeln påverkar
aktiemarknaden.
Vilka för- och nackdelar innebär då
robothandeln för aktiemarknaden Att
datorer fattar beslut i stället för människor
innebär i sig en risk, menar många
kritiker. Eventuella driftsstörningar i systemet
liksom rena felprogrammeringar
kan ställa till stora problem för börsen och
några stora börsfall som exempelvis den
6 maj 2010 då Dow Jones-indexet sjönk
9 procent på 10 minuter har tillskrivits
robothandeln. Sådana fel brukar rättas till
efter en stund även om många aktiesparare
kan förlora pengar på sådana omotiverade
ras.
ABB 116,50 -1,94 ALFA 108,90 -0,27 AZN 304, BOL
70,60 -1,74 ELUX 134,
Börserna gynnar robothandeln
Värre är då kritiken att börserna gynnar
robothandeln på bekostnad av andra aktiehandlare.
Då affärerna görs på någon
mikrosekund är det en fördel att rent geografiskt
vara nära börsens egna datorer
för att robotarna snabbt ska kunna agera.
Ju närmare börshandel datorerna står, desto
snabbare affärer kan man göra. Och
Nasdaq OMX har själva valt att hyra ut
platser åt ett tjugotal firmor som har ställt
in sina datorer i Stockholmsbörsens datorhall
i Frihamnen i Stockholm.
Svenska Dagbladets börskrönikör Patricia
Hedelius anser att det är som om Friidrottsförbundet
skulle sälja dopingpreparat
till högstbjudande och ändå hävda
att alla tävlanden har samma sportsliga
chans.
”Skapar kaos kring köp och säljkurser”
Hon anser också att den högfrekventa
handeln skapar ett kaos kring köp- och
säljkurser vilket gör det svårt att uppfatta
prisnivån i populära aktier. Och hon menar
att datorhandeln har gjort börsen än
mer kortsiktig än tidigare och att detta
motverkar börsens egentliga syfte, som är
att försörja bolagen med riskkapital.
Förespråkarna anser inte att det finns
något fog för att datoriserade robotar skadar
aktiehandeln. Tvärtom menar de att
börshandeln blir mer likvid vilket innebär
att mer pengar är i omlopp. Vilket i sin tur
medför att det blir lättare att hitta någon
som är villig att köpa och sälja aktier.
Kanske får vi en tydligare bild av robothandeln
när Finansinspektionens utredning
är klar någon gång senare i höst. Den
syftar i alla fall till att skapa en bild av hur
samtliga aktörer på marknaden påverkas
av handeln och den högfrekventa handelns
eventuella bidrag till ökade svängningar
på börsen.
FOTO: SASAN SAIDI/MONTAGE: LARS ÖHMAN
Bo Egervall
3

Aktuell politik
REDAKTÖR: LARS NOHAGEN
Statsbudgeten för år 2012
Finansminister Anders Borg betonade det allvarliga ekonomiska
läget i samband med att han presenterade statsbudgeten för år
2012. Han vill gå försiktigt fram genom ansvarstagande och
genom att ”bygga skyddsvallar”.
Oron på finansmarknaderna har gjort
att regeringen skrivit ned prognosen för
tillväxten och samtidigt bedömt att arbetslösheten
ska öka nästa år. Så sent som
i somras trodde man att arbetslösheten
skulle falla. Det ekonomiska läget har lett
till att regeringen inte bara skär ner storleken
på planerade reformer utan också
ändrar inriktningen på dessa. Till stor del
kommer reformutrymmet på 15 miljarder
kronor att användas till infrastruktur- och
arbetsmarknadspolitik, dvs. till åtgärder
som ska motverka följderna av att den
ekonomiska krisen fördjupas. Regeringen
vill på så vis bygga ”skyddsvallar” mot en
eventuellt kommande kris.
I budgeten försöker regeringen också
vidta åtgärder för att stärka tillväxten. Exempel
på detta är sänkt restaurangmoms
och skattelättnader för företagare. Anders
Borg tror att momssänkningen kommer
att ge minst 3 500 nya jobb,
något som oppositionen
ställt sig skeptiska till.
Budgeten innehåller också
flera insatser för att fördela
välfärden. Dit hör förstärkta
bostadsbidrag och sänkta
marginaleffekter för personer
som går från bidrag till arbete.
Däremot väntar regeringen
med att genomföra det femte
jobbskatteavdraget, dvs. en
sänkning av marginalskatten
för de som får inkomster från
arbete.
Regeringen räknar med att statsbudgeten
hamnar nära balans nästa år, för att
därefter ligga på plus. Redan från 2013
tror regeringen att tillväxten ökar rejält.
Men utvecklingen kan lika gärna gå åt
ett annat håll. I så fall får man vidta kraftigare
stimulansåtgärder – och då gäller
det att ha sunda statsfinanser. Detta är
något som Sverige har och som också ger
oss ett större handlingsutrymme i dessa
orostider.
SAMSPEL SAMHÄLLSKUNSKAP 1a1
När alla kan delta.
Samspel är uppdelat i fyra block:
Order/information: Tel 08-696 86 00, fax 08-696 86 10, www.sanomautbildning.se

SAMHÄLLE
NYHET GY 2011
Nu finns Jobba med: Samhälle
som är en helt ny bok för kursen SH1a1.
Komplett med både fakta och uppgifter.
Jobbamed-kapitel om analys, granskning av information och
presentationsteknik.
Basfakta i sju block, indelade i kapitel på vardera ett eller två
överskådliga uppslag. Tankekartor, illustrationer och marginalbilder
skapar intresse och ger struktur.
Tvåtemakapitel som ger möjlighet till fördjupning.
Uppgiftsdelmedbedömningsmatris som är indelad på
samma sätt som uppgifterna.
Order/information: Tel 08-696 86 00, fax 08-696 86 10
www.sanomautbildning.se
Elevuppgifter ska skyddas
Personliga uppgifter om skolelever ska sekretesskyddas.
Utgångspunkten ska vara
att denna information är hemlig, detta
föreslår en utredning [Skolans dokument
– insyn och sekretess, SOU 2011:58].
Bakgrunden är att mängden dokumentation
ökar inom skolan. Idag ska alla
elever följa en individuell utvecklingsplan
och ibland också ett åtgärdsprogram för
att komma tillrätta med olika problem.
För tillfället är detta offentliga uppgifter,
vilket innebär att många lärare drar sig för
att skriva in känsliga uppgifter om elevernas
sociala situation.
Utredningen föreslår därför att den
här typen av uppgifter ska vara hemliga.
Friskolor, som inte har samma slags sekretess
som kommunala skolor, föreslås
få regler om tystnadsplikt som motsvarar
sekretessen inom offentlig verksamhet.
Vanvårdade fosterbarn får ersättning
Regeringen backar i frågan om de vanvårdade
fosterbarnen inte ska få någon ersättning.
Regeringskansliet uppger att en
ersättning på 250 000 kronor ska betalas
ut – datum är dock inte klart. De drabbade
ska också få ett erkännande och en offentlig
ursäkt.
Anledningen till att regeringen först
sade nej till att betala ersättning till de
drabbade var att detta inte gick att sköta
på ett rättssäkert sätt. Men genom att
göra avsteg från de principer som råder på
det här området går det nu att genomföra.
Staten går helt enkelt in och särbehandlar
den här gruppen. Därför att det viktigt
att detta görs i en bred politisk överenskommelse.
Det innebär samtidigt att regeringen
lämnar principen om att alla
skadelidande ska behandlas lika. Det är
också unikt att staten tar över ansvaret för
kommunala beslut.
FOTO: INGRAM FOTO: ZSUZSANNA KILIAN
5

Arbete & Pengar
REDAKTÖR: BO EGERVALL
Förslag på ändrade fåmansregler
Regeringen föreslår förändringar av de
så kallade 3:12-reglerna, beskattning av
ägare till fåmansföretag. Den så kallade
förenklingsregeln vid beräkning av gränsbelopp
(kapitalbeskattat utdelningsutrymme)
förändras. Schablonbeloppet
höjs från 2,5 till 2,75 inkomstbasbelopp.
Med 2011 års siffror innebär det att schablonbeloppet
som kan tas ut med 20 procents
beskattning höjs från 130 250 kr till
143 275 kr. Man föreslår också att förenklingsregeln
bara får användas för andelar
i ett enda företag. Då försvinner den skattemässiga
fördelen att dela upp sin verksamhet
i flera olika bolag. De nya reglerna
föreslås träda i kraft 1 januari 2012.
Ändrade förmånsregler för miljöbilar
Enligt nuvarande regler får förmånsvärdet
för en miljöbil sättas ned till förmånsvärdet
för en jämförbar traditionell bil utan
miljöteknik. Detta gäller då nybilspriset
för miljöbilen är högre på grund av att bilen
drivs med alternativa drivmedel. Detta
nedsatta förmånsvärde ska även användas
vid beräkningen av socialavgifter och
preliminärskatteavdrag.
Till och med beskattningsåret 2011
(taxeringen 2012) får förmånsvärdet på
vissa miljöbilar sättas ned ytterligare. För
bilar som drivs med etanol får det justeras
ned till 80 procent av förmånsvärdet
för närmast jämförbara traditionella bil,
dock med högst 8 000 kr. För el- och elhybridbilar
samt bilar som drivs med annan
gas än gasol får förmåns värdet justeras
ned till 60 procent av förmånsvärdet för
närmast jämförbara traditionella bil, dock
med högst 16 000 kr.
Skattereduktion för gåvor
Regeringen föreslår att fysiska personer
under vissa förutsättningar ska medges
skatteavdrag för gåvor som ges till allmännyttig
ideell verksamhet. För att en
gåva ska få räknas med i underlaget för
skattereduktionen måste beloppet vara
på minst 200 kr per gåvotillfälle. De sammanlagda
gåvorna från en person måste
vara på minst 2 000 kr per år för att skatteavdrag
ska medges. Skattereduktionen
är 25 procent av underlaget, dock högst
1 500 kr per år. Detta motsvarar ett gåvovärde
på 6 000 kr. Även bortgiven aktieutdelning
till en godkänd gåvomottagare
får räknas in i underlaget. Enbart fysiska
personer som fyllt 18 år ska kunna få skattereduktionen.
Även dödsbon ska kunna
få skattereduktion för gåvor som lämnats
före dödsfallet. De nya reglerna föreslås
träda i kraft 1 januari 2012.
Expertskatten förenklas
Regeringen föreslår att reglerna om särskilda
skattelättnader för utländska experter,
forskare och andra nyckelpersoner
förenklas. Reglerna gäller vid anställning
av utländska medborgare som inte vistats
stadigvarande i Sverige någon gång under
de senaste fem åren före det år då arbetet
påbörjas. Den anställde får inte heller ha
för avsikt att stanna i Sverige i mer än
fem år. För att omfattas av skattelättnaden
ställs enligt nuvarande bestämmelser
krav på viss kompetens.
För att förenkla reglerna föreslås att
man frångår det nuvarande kravet på viss
kompetensnivå. I stället anses en arbetstagare
uppfylla kravet på viss kompetens
om lönen för hela anställningen i Sverige
överstiger två prisbasbelopp per månad
(85 600 kronor 2011), oavsett vilken typ
av arbete det är fråga om.
Förbättrad, förnyad och
anpassad till Gy 2011
Läs mer på
www.sanomautbildning.se/goodwillfe1
www.sanomautbildning.se/goodwillfe2
Från entreprenörskap
till bokslut
Från affärsplan
till årsredovisning
Vi hette tidigare
Bonnier Utbildning
6
Order/Information: tel. 08-696 86 00 | fax 08-696 86 10
www.sanomautbildning.se | info@sanomautbildning.se

Gästskribenten
FOTO: PRIVAT
Prenumerera gratis
på AktuelltOm!
Historia – ett ämne i ständig förändring
För inte så länge sedan var historia detsamma som historier om krig och kungar.
Under 1960-talet kom förändringen. Nu finns hela världens historia med i
läroböcker och läroplaner. Men inte förrän i dagens undervisning har det explicit
tryckts på varför man skall läsa om olika händelser och skeenden. Utmärkta
förändringar! Men var tar den riktigt gamla historien vägen
När jag gick i gymnasiet på 60-talet baserades
undervisningen på två lika tjocka
böcker. En grå Svensk historia och en röd
Allmän historia. I den grå fanns avsnitt om
”Det svenska väldet under dess största utsträckning”
och ”Drottning Kristinas personlighet”.
Den röda boken behandlade
allting annat – mest Västeuropas historia.
Ryssland var med men resten av världen
nämndes endast kort under ”Kampen om
kolonierna” och ”Det brittiska imperiet”.
Givetvis lärde vi som läste dessa böcker
oss en hel del. Något kan man le åt. Varför
var det så viktigt att veta att Sverige
i Westfaliska freden 1648 fick ”biskopsdömena
Bremen och Verden men inte
staden Bremen” Däremot fick vi en rejäl
bit av detta som ibland kallas ”det västerländska
kulturarvet”. Vi blev bekanta med
grekiska filosofer och romerska fältherrar,
med renässansfurstar och upplysningsfilosofer.
Och fick på köpet veta att Karl
XIII inte var son till Karl XII.
Men oftast fick vi inte veta varför vi
skulle kunna just detta.
På 1960-talet hade världen förändrats i
grunden. Det behövdes en radikalt annorlunda
historieundervisning. Nu försvann
Allmän historia, vi fick i stället världens
historia. Eleverna (och för den delen också
åtskilliga lärare) fick äntligen erfara dels
att världen utanför Västeuropa hade en
egen historia dels att historien också innefattade
kvinnor, slavar, fångar och andra
som tidigare varit historielösa. Det var
gott tänkt men resultatet blev kanske inte
alltid det bästa. Det serverades ett stort
men ofta svåröverskådligt smörgåsbord.
Både lärare och elever kunde ta för sig av
delikatesserna, det spännande och det roliga.
Det exotiska. Men fortfarande var det
inte säkert att eleverna, och ibland inte
ens lärarna, förstod varför det var viktigt
att känna till, till exempel, Östafrikas historia.
Haken var också att samtidigt som
ämnet vidgades till att omfatta hela världen
minskades antalet timmar. Någonting
måste bort och då offrades oftast den
äldre historien.
Nu förändras historieundervisningen
och läroböckerna än en gång. Varför har
explicit kommit med. Varför skall man
läsa om bestämda händelser och skeenden
Och hur används det förflutna Var
det en ren slump att Gavrilo Princip sköt
den österrikiska tronföljaren just 28 juni
– eller…
Det här är en angelägen förändring. Det
är viktigt att kunna ana hur olika trådar
i historiens väv tycks fogas samman och
löpa, fram till vår tid. Det är svårt! Finns
det verkligen klara och tydliga orsaker och
samband i historien
Och fortfarande är den äldre historien
satt på undantag. Naturligtvis skall eleverna
läsa om det som hände i Tyskland på
1930-talet och veta att detta hade rötter
och utlöpare långt ner i tiden. Men hur
långt tillbaka kan eller orkar vi gå Också
under antiken och medeltiden hände det
mycket som kan förklara ”varför”. Sådant
som också är viktigt i vår världs historia.
Eva Queckfeldt
Filosofie doktor i historia
ILLUSTRATION: LARS ÖHMAN
AktuelltOm är en kostnadsfri tidning
som vänder sig till lärare som undervisar
i ekonomiska ämnen, samhällskunskap,
historia och religion. Tidningen
utkommer tre gånger per år
och innehåller artiklar under följande
rubriker:
Aktuell ekonomi
Aktuell politik
Arbete & Pengar
Religion
Skola & utbildning
Ekonomifakta
Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion #1·2011
Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion #2·2011
Ekonomi, Samhälle, Historia och Religion
Nya ämnesplaner från och
med hösten 2011
Digitala läromedel
i en tid av förändring
Det är nu mindre än ett halvår till dess att den nya gymnasieskolan, Gy2011, blir
verklighet för 100 000-tals elever i årskurs 1 och för mängder av gymnasielärare.
Allt blir inte nytt. Inom vissa kurser eller ämnen är det svårt att hitta några nyheter
överhuvudtaget i de nya styrdokumenten. Men det finns också exempel på motsatsen.
Inte minst gäller det för alla ”nya” kurser. I detta nummer av AktuelltOm
försöker vi kort beskriva vad som händer i samhällskunskap, religion, historia och i
några av de ekonomiska ämnena.
FORTS. SIDAN 8
Vi lever i en spännande tid då stora förändringar sker på många plan i samhället,
inte minst i skolans värld. I höst sjösätts en ny skollag, ny läroplan, nya kursplaner i
samtliga skolämnen och en omorganiserad gymnasieskola. Samtidigt pågår sedan
en längre tid tillbaka en omfattande digitalisering av skolan, och IT är numer en
självklar del av det dagliga skolarbetet i de flesta svenska skolor.
Källkritik och fördomar
Styrkan hos den moderna digitala tekniken
är allmänt känd när det till exempel
handlar om informationssökning och kommunikation.
Digital teknik kan också stödja
elevernas lärande genom nya former av interaktivitet,
visualisering och simuleringar.
IT skapar variation i undervisningen,
erbjuder kreativa undervisningsmetoder,
möjliggör individanpassat lärande och underlättar
samarbete. FORTS. SIDAN 8
#3·2011
Aktuell ekonomi 3
Ett nytt nätverk har skapats
för entreprenörer som söker
riskkapital på nätet.
Aktuell politik 4
Om svensk integrationspolitik,
cirkulär migration och en
motion om förbud mot samtal
i mobiltelefon vid bilkörning.
David Isaksson: «Den stora frågan för geografiämnet är därför inte namngeografi eller inte. Utmaningen
ligger i att föra samman kartan med dagens globala verklighet.» SIDAN 7
Att läsa Giovanni Boccaccios Decamerone kan vara en lustfylld resa till digerdödens
1300-tal. Men verket är svårt att använda för historiker, eftersom det består av en
salig blandning av dråplig lyteskomik, giftig kyrkosatir och inblickar i vardagslivet.
Vad ska vi tro på Tack vare de fina skildringarna får vi en god inblick i den tidens
mentaliteter. Dessutom kan man även känna att de pulserar av fördomar mot såväl
hög som låg. Hur kan man som historiker förhålla sig till historiska (och moderna)
fördomar Här ska ett förslag presenteras på hur man kan dekonstruera fördomar.
Aktuell ekonomi 3
Aktiebolag eller enskild firma
Frågan har aktualiserats nu
när reglerna för aktiebolag
förändrats.
Aktuell politik 4
Med ett nytt år kommer som
vanligt även nya lagar och förordningar.
Här beskrivs kortfattat
några av de viktigaste.
Arbete & Pengar 6
Arbete & Pengar 6
Om en ny konsumentkreditlag,
schablonavdrag vid uthyrning
av privatbostad och mycket
annat.
Bättre möjligheter till
skuldsanering för företagare,
en ny fastighetsmäklarlag
samt ändringar i BAS 2011.
Historia & Religion 10
Den äldre eurocentriska historieskrivningen
av den moderna
världens framväxt är starkt
ifrågasatt.
Skola & Utbildning 12
Ekonomiska bidrag ska ge
skolan fler lektorer. Och vad
har blivit resultatet av de skolreformer
som drevs igenom
under början av 1990-talet
Dessutom 13
Resultatet av Sambands
historietävling presenteras!
Daniel Hemberg: «Eleverna vill få svar, de vill få uppmärksamhet, de vill testa och utmana. De vill se om lärarna står stabilt
för ifrågasättande i en turbulent och svårgreppbar omvärld. Där står de flesta lärarna, med båda fötterna på jorden,
och ser den unga människan när kanske ingen annan ser.» SIDAN 7
Först en kort repetition av den klassiska
kä lkritiken: Kä lkritiken är ti l för att avgöra
vad som är sant och falskt. De källkritiska
kriterierna är närhet i tid (man glömmer),
Aktuell ekonomi 3
Världens aktiehandeln sköts
i allt större utsträckning av
datorer. Vad innebär det för
den vanlige aktiespararen
beroende (för varje led som information
traderas riskerar den att förvanskas) och
tendens (källförfattaren har någon anledning
att ljuga). FORTS. SIDAN 8
Aktuell politik 4
Statsbudgeten för 2012 har
lagts fram. Vidare är många
av skolans personliga elevuppgifter
idag offentliga och
förslag finns att de nu ska
skyddas.
Arbete & Pengar 6
Om ändrade beskattningsregler
för miljöbilar, förslag
om skatteavdrag vid gåva till
allmännyttig verksamhet och
andra aktualiteter.
Historia & Religion 10
Många gymnasieskolor flyttar
nu religionskunskapen från
årskurs tre till årskurs ett. Det
kan få stora konsekvenser för
undervisningen.
Skola & Utbildning 12
Det råder osäkerhet bland
lärarna hur den nya betygsskalan
egentligen ska tilllämpas.
Eva Queckfeldt: «För inte så länge sedan var historia detsamma som historier om krig och kungar. Under 1960-talet kom
förändringen. Nu finns hela världens historia med i läroböcker och läroplaner. Men inte förrän i dagens undervisning har
det explici tryckts på varför man skal läsa om olika händelser och skeenden. » SIDAN 7
Dessutom i varje nummer:
eller historiskt ämne, och
skribent
Vill du ha ett eget exemplar 7
Anmäl dig på
www.sanomautbildning.se/aktuelltom

TEMA Källkritik och fördomar
BIBLIOTEQUE NATIONAL, PARIS
forts. från sidan 1
Men utöver dessa tre klassiska kriterier
innehåller texter även olika typer av information:
Fakta (påståenden om verkligheten
som är antingen sanna eller falska),
värderingar (det vill säga åsikter, såsom
”Tavlan är vacker!”) och tolkningar (till exempel
förklaringar till ett skede eller det
att vi fyller i ett tomrum där fakta saknas,
som när vi ser en person svänga runt hörnet
iklädd en klänning och vi tolkar personen
som en kvinna).
Fördomar är tolkningar och värderingar
Ett vanligt sätt att definiera fördomar är
att det är en negativ attityd mot grupper
eller individer som bygger på okunskap.
En dom på förhand, så att säga. Jag skulle
dock hävda att okunskap har ganska lite
med fördomar att göra. Även om man presenterar
en övertydlig argumentation och
beviskedja, så hjälper det sällan.
Utifrån de begrepp som jag presenterade
ovan skulle jag hellre säga att en fördom
består av tolkningar och värderingar
(och att fakta i sig är oväsentliga). Men
alla tolkningar som också har värderingar
behöver förstås inte vara fördomar.
Här ser vi hur medeltidens skämtare gycklar med munkar och nunnor som
förväntas leva i kyskhet. Till vänster plockar en nunna fallosar från ett
träd och till höger kramar hon en munk. Levde de verkligen som de lärde
«Fördomar sitter så hårt
eftersom de grundläggs
tidigt. Samhällets kategoriseringar
av människor
börjar grundläggas
redan vid 3-årsåldern
och vid 5 års ålder brukar
de flesta allmännare
kategorier som används
i samhället, såsom kön
och etniciteter, vara på
plats hos barnen.»
Masetto och nunneklostret
I den tredje dagens första novell i Decamerone
spelar den unge Masetto enfaldig,
döv och stum för att ta anställning
som trädgårdsmästare på ett nunnekloster.
Där väcker han (avsiktligt) de unga
nunnornas sinnliga intressen. Nunnorna
ordnar så att en efter en börjar ligga med
honom, till slut även abbedissan. Men alla
dessa nunnor visar sig vara för mycket
för Masetto och då börjar han prata, för
att komma till rätta med problemet. Han
tackar Gud för att ha fått tillbaka talförmågan
– vilket i förlängningen ju måste
vara på grund av deras handlande menar
han. Nunnorna gör då tillsammans upp
ett schema för honom så att han orkar
med både trädgårdsarbete och ”nunnevård”.
Genom hans idoga arbete i klostrets
tjänst var det många små munkar och
nunnor som kom att se dagens ljus. Men
genom förståndigt handlande var det ingen
utanför klostret som fick reda på det.
I denna episod ser vi ett skämtande med
kyrkan (nunneklostret) – där man ifrågasätter
om kyrkans tjänare verkligen lever
som de lär. Värderingarna är implicita
och kan väl enklast översättas med ordet
hyckleri. Tolkningarna är dels den konspirationsteori
som byggs upp, dels stereotypen
att alla nunnor är på detta sätt, till
och med abbedissan. Tillsammans utgör
dessa värderingar och tolkningar fördomar
mot den katolska kyrkans tjänare.
Så här kan man hålla på och hitta den
ena fördomen efter den andra i olika historiska
källor. Efter ett tag framkommer
vissa mönster i hur fördomar är uppbyggda
kring tolkningar och värderingar.
Tolkningar
Är fakta ”kryddade” med något, kanske en
förklaring eller ifyllnad av ”tomrum” Om
8

76 KAPITEL 4 KÖP OCH ANDRA AVTAL
Om du har läst faktatexten noggrant ska du kunna svara rätt eller er fel på
följande påståenden. Försök också att förklara varför det är rätt eller fel!
1 Ett muntligt avtal är mindre värt än ett skriftligt. 14
etta att
du inte kan komma tillbaka och klaga på varan.
2 Den som parkerar sin bil på en avgiftsbelagd
parkeringsplats har ingått ett avtal.
15 Den som köper en kalender värd 295 kr av en dörr-
försäljare kan inte använda reglerna om ångerrätt vid
3 Offert och accept är samma sak.
hemförsäljning.
4 Den som hyr en bil brukar få skriva på ett
16 Konsumenttjänstlagen är tvingande.
standardavtal.
17 Den som är tveksam vid köpet kan alltid kräva att få
5 Alla anställda på byggföretag har ställningsfullmakt. varorna på öppet köp.
6 Ett avtal kan bli ogiltigt om det visar sig att den 18 En förutsättning för att en konsument ska kunna ångra
ena parten genom hot om att avslöja en skandal
ett köp är att han ännu inte har fått varorna levererade
har förmått den andra parten att ingå avtalet.
samt att han betalar säljaren för dennes kostnader.
7 När Sara köper en bostadsrättslägenhet av Per 19 En muntlig överenskommelse om ett husköp mellan
är det konsumentköplagen som gäller.
köpare och säljare gäller inte.
8 Så snart varorna är avlämnade övergår risken till 20 Köplagen är tvingande medan konsumentköplagen är
köparen.
dispositiv.
9 Den som betalat i förskott men inte hämtat varorna
från säljaren kan riskera att förlora både pengar och
varor.
10 Den som köper stöldgods köper alltid i god tro.
11 Om en jacka saknar tvättinstruktion betecknas detta
som fel i varan.
12 Du kan alltid vänta med att reklamera bara du håller
dig inom tvåårsgränsen.
13 Konsumenten kan alltid häva köpet om leveransen blir
försenad.
I
Arvsklass I II Arvsklass II III Arvsklass III
Farfar III Farmor
III
Morfar
III
Mormor III
Faster
Kusin
(ärver endast
om det finns
testamente)
Syskon
III
II
Sambo eller
exmake (ärver
endast om det
finns testamente)
När din lokala sportaffär har halva priset på skidkläder passar
du på att köpa en skidjacka som normalt är mycket dyr.
Nöjd med ditt klipp köper du också en snowboard som
visserligen inte var på rea men som du länge velat ha. Efter
Syskonbarn II
Särkullbarn I
ett par dagar märker du att jackan suger
(bröstarvinge)
åt sig fukt och blir
genomblöt trots att du inte ramlar särskilt ofta. Du går tillbaka
till affären för att få byta den men expediten säger att
det stod klart och tydligt att “reavaror bytes ej”.
Kan du göra
(osv.)
något åt detta Motivera!
(osv.)
Far II Mor
II
Morbror III
Kusin
(ärver endast
om det finns
testamente)
Make
(ärver först
– undantag:
KAPITEL 4 KÖP OCH ANDRA särkullbarn) AVTAL 77
AVLIDEN
Efter make är
övriga “efterarvingar”
På hösten köper du en ny lite annorlunda jacka, men
upptäcker snart att de flesta av dina vänner har en likadan.
Eftersom du gärna vill ha något lite mer unikt går du efter
några dagar tillbaka till affären och berättar att du ångrat
Barn
I
Barn
I
dig. I affären
(bröstarvinge)
säger de att de inte har öppet köp,
(bröstarvinge)
men du
står på dig och hänvisar till ångerveckan. Dessutom är
det inte pengar du vill ha utan bara möjligheten att köpa
något annat i samma affär.
Kan du Barnbarn byta din jacka I Motivera!
(osv.)
(bröstarvinge)
(osv.)
Inför Fars dag köper du en Musse Pigg-slips till din pappa, Du blir uppringd av någon från polisens idrottsförbund
men eftersom du är osäker på om han gillar den Bröstarvinge så ser du har alltid som rätt vill till sälja laglott. en Testamente årsbok om kan upphäva svensk idrott all annan till arvsordning. dig. Han säger
till att du får bytesrätt. När din pappa ska prova slipsen att boken, som bara kostar 450 kr, är full av fina bilder och
visar det sig att den är missfärgad på ett väl synligt ställe. alla årets resultat och dessutom vackert inbunden. Du nappar
till slut och efter tio dagar får du boken som verkligen
Du går då tillbaka för att byta den, men affären har inte fler
Musse Pigg-slipsar utan erbjuder dig något annat i stället. håller vad säljaren har lovat. Ett par dagar senare känner
När du föredrar att få tillbaka pengarna i stället för att köpa du att du skulle ha behövt pengarna till julklappar i stället.
något annat, påminner expediten dig om att du bara har
Efter att ha funderat en stund läser du den information om
bytesrätt och inte öppet köp. köp.
ångerveckan som kom med boken, fyller i ångerblanketten
och skickar in den. Efter några dagar hör säljaren av sig och
Vad har du för rättigheter i detta fall
säger att du har skickat in blanketten för sent, men han
erbjuder dig trots det 200 kr om du själv skickar tillbaka
boken.
Tycker du att du ska anta hans erbjudande
Vad har du för rättigheter här
Inför sommaren köper du en cykel i en sportaffär. När kedjan
efter ett tag går av kontaktar du affären och kräver att
få häva köpet. De vill inte ge dig några pengar men lovar
att reparera cykeln till dagen därpå.
Kan du kräva att få tillbaka pengarna
KAPITEL 3 ARV 51
någon till exempel hävdar att en viss person
stulit något, så kan det vara en tolkning.
Om den misstänkte gärningsmannen
bara lånade saken (eller fick den), så
är det ju juridiskt sett inte fråga om stöld.
Då har han bara ”tagit” den.
Dessutom kan tolkningar bestå av social
kategorisering, som i sin tur kan delas
in i sociala konstruktioner, stereotyper
och vi-och-dom.
En invandrare kan vara ett exempel på
en social konstruktion. Det är ju en person
som kommer från ett land till ett annat.
Men länder är också sociala konstruktioner,
eftersom de kan bildas och försvinna.
När personen passerar gränsen blir han
en ”invandrare”. Men gränsen finns ju
inte i verkligheten utan är en gemensam
överenskommelse mellan stater, det vill
säga en social konstruktion. Och han blir
invandrare bara om han kommer för att
stanna. Annars är han en turist, som också
är en social konstruktion. Andra sociala
konstruktioner kan vara svenskar, stockholmare
eller pensionärer.
Dessutom kan det förekomma stereotyper,
det vill säga att det finns tydliga
egenskaper kopplade till de sociala konstruktionerna:
Nunnor är älskogslystna
och lever inte som de lär. Andra stereotyper
kan vara byråkrater, bilförsäljare eller
skattehandläggare – som vi alla ”vet” hur
de är.
Finns det någon motsättning mellan vi
och dom Det vill säga förekommer det
att två gruppers stereotyper står i motsats
till varandra Då brukar fördomarna bli
starkare och tydligare.
Värderingar
Värderingar kan ibland vara enkla att se
eftersom de är så uppenbara. Men de kan
också vara implicita, vilket gör dem svårare
att upptäcka. Om man till exempel
inte känner till att nunnor avger ett kyskhetslöfte,
så är det svårt att se kritiken i
Decamerone. Dessutom kan värderingar
förkläs i fakta, vilket gör dem ännu svårare
att genomskåda. Istället för att säga
att någon är en ”genomärlig och juste”
människa, kan man säga att han ”aldrig
brutit mot lagen trots sina 65 år”. Då framstår
värderingen som fakta.
De enskilda värderingarna kan även
sättas in i ett system av värderingar. Fördomar
om grupper begränsar sig nämligen
sällan till att bara värdera en viss
aspekt av gruppen ifråga.
Finns det dessutom syndabockar, det
vill säga att man tillskriver en person eller
en grupp en kollektiv skuld för något (som
de är oskyldiga till), är sannolikheten för
att det rör sig om en fördom ännu större.
Fördomar – diskriminering – makt
Allt detta är olika typer av indikationer på
fördomar. Ju fler indikationer, desto större
sannolikhet för att det är en fördom som
vi har att göra med. Det finns förstås inget
mål i sig att identifiera eller dekonstruera
fördomar, utan målet måste vara ett
annat.
Fördomar leder nämligen lätt till diskriminering
och då är vi inne på maktfrågor.
Men om vi blottlägger maktstrukturerna
(vilket vi gör om vi dekonstruerar fördomar)
så kan vi bekämpa dem – om vi så
önskar. Det är i slutändan alltså en fråga
om makt. Om fördomarna inte leder till
diskriminering är de såklart inte lika allvarliga.
Därför är inte Norgehistorier farliga,
även om de bygger på något slags
fördomar: Varför har norrmännen inte tak
på dårhusen i sitt land Det skulle bli så
dyrt att bygga ett tak över hela landet!
Men byt ut norrmännen mot muslimer,
så blir det genast allvarligare eftersom det
skulle utgöra en större risk för diskriminering
i dagens samhälle.
Det är mycket svårt att motarbeta fördomar.
Fördomsfulla utsagor kan försvaras
med att någon hört vad en kompis’ kompis
sade: ”Jag upprepar ju bara vad han
sa!” Det kan dessutom finnas en kärna av
sanning i dem, vilket gör dem svåra att
vederlägga. Fördomar sitter så hårt eftersom
de grundläggs tidigt. Samhällets kategoriseringar
av människor börjar grundläggas
redan vid 3-årsåldern och vid 5 års
ålder brukar de flesta allmännare kategorier
som används i samhället, såsom kön
och etniciteter, vara på plats hos barnen.
Albert Einstein påstås ha sagt: ”Det är
mycket nedslående att leva i en tid då det
är enklare att spränga en atom än en fördom.”
§När du köper en vara i befintligt skick innebär detta att
Niklas Ericsson
Upptäck vår nya
Privatjuridik!
Arbetsuppgifter
Repetitionsfrågor
§
BONNIERS
PRIVATJURIDIK
§
ÖVERSIKT – ARVSORDNINGEN
Hur skulle du döma
1 Värdelösa vintervaror
2 Solkig slips
Ralf Marek
Birgitta Tidqvist
3 Ångerfullt
4 Återlämna årsbok
5 Cykelreparation
Här är läromedlet som ger dig och dina
elever något nytt och fräscht till kursen
Privatjuridik, 100 poäng.
Språket är tydligt och väl genomarbetat
utan att göra avkall på begrepp och
juridisk stringens.
Uppgifterna är många, roliga och
lärorika. Här får eleverna möta den
juridik som vi alla kommer i kontakt
med under livets olika faser.
Lärarstödet är omfattande och består
bl.a. av grafiska översikter som ger
överblick och förståelse för regelsystemen
inom de olika rättsområdena.
För mer information, gå in på
www.sanomautbildning.se
9

Historia & Religion
Nya utmaningar när religionsämnet byter årskurs
Under arbetet med de nya styrdokumenten var det stundom en livlig offentlig diskussion
kring religionsämnet, inte minst när det gällde frågan om kristendomens särställning. Ett
område som dock inte har diskuterats i någon högre utsträckning är vilka effekter det kan
få när religionsundervisningen på gymnasieskolan flyttar ner från årskurs tre till årskurs
ett på många skolor.
Sedan 1994 har ämnet religionskunskap
legat i åk 3 på de flesta av landets gymnasieskolor.
Religionskunskapslärare
har hävdat att ämnet förutsätter en viss
mognad hos eleverna och att det är stor
skillnad på att föra djupa diskussioner om
livs- och moralfrågor med 18–19-åringar
jämfört med 15–16-åringar. Eleverna hinner
mogna avsevärt under sina första två
gymnasieår, och de får också kunskaper
och erfarenheter som de sedan har kunnat
bära med sig in i de diskussioner om
liv, mening, tro, etik och moral som sker
inom religionsundervisningen.
Under Gy 2011-arbetet beslutade regeringen
att gymnasieprogrammens inriktningskurser
inte får ligga i åk 1. Skolor har
därför tvingats kasta om ordningen på
en del ämnen och kurser, och på många
skolor har det lett till att religionskunskap
har flyttats ned från åk 3 till åk 1. Ett flertal
lärare har uttryckt en uppgivenhet och
sagt saker som: "Det blir en helt annan
kurs nu", "det här kommer inte att fungera"
eller "man får göra om ämnet totalt".
Tiden får utvisa huruvida dessa farhågor
är överdrivna. Man kan förstås hävda
att det inte ska spela någon roll under vilket
år en kurs läses. Kunskapskraven tar
inte någon hänsyn till elevernas ålder eller
mognad. Och förmodligen finns det
andra ämnen vid sidan av religionskunskap
som lärare helst vill att elever läser i
åk 3, då de i likhet med religionskunskap
ställer höga krav på elevernas förmåga
att reflektera och analysera – exempelvis
filosofi, psykologi och historia.
Å andra sidan kan man inte förneka att
förflyttningen innebär en stor förändring.
Det är inte ovanligt att en religionslärare
uteslutande har undervisat 18–19-åriga
elever under kanske 10–15 års tjänstgöring,
och det blir därför en betydande
omställning när en sådan lärare börjar
undervisa nykläckta gymnasieelever på
15–16 år. Kunskapskraven för betyget A
anger att eleverna ska göra "komplexa
analyser" och föra "välgrundade och nyanserade
resonemang". Det är helt rimligt
att lärare förväntar sig en högre grad av
detta hos en 19-åring som läser kursen på
våren i åk 3, jämfört med en 15-åring som
läser samma kurs på hösten i åk 1. Eftersom
man givetvis inte kan sänka kraven
för elever i åk 1 kommer andelen A att
bli väsentligt lägre i de klasser som läser
religionskunskap i ettan istället för trean.
Samtidigt finns det ännu inga definierade
måttstockar eller bedömningsexempel
som vägleder lärarna i betygssättningen
EN MOSAIK RELIGIONSKUNSKAP I
En bild av mångfalden.
Mosaik består av tre större block:
KULTUR OCH RELIGION
KAPITEL 1
KULTUR
Kultur
Vi människor är lika och olika. Vi föds, lever våra liv och dör.
Levnadsvanor och tankebanor skiljer sig mellan kulturer och mellan
individer. Hur olika tillåter vi oss att vara Bör man dela tankar och
vanor med majoriteten för att ett samhälle ska fungera Kan man som
grupp sticka ut eller är det bäst att smälta in
Kultur är ett ord som vi ofta möter. Man talar om matkultur och
om svensk, samisk och amerikansk kultur. Det finns kulturarbetare,
vi har en kulturminister och vi hör ofta att Sverige numera är ett
mångkulturellt land. Men vad betyder egentligen kultur och vad
innebär mångkultur
VAD ÄR KULTUR
Ordet kultur är latin och betyder ”odling”, alltså något som man sår
och som växer. Odling är även en process, exempelvis något som
formas, påverkas eller skapas. Men detta säger inte allt om vad ordet
kultur innebär. När vi ska använda begreppet är det därför viktigt
att vi förklarar vad vi menar. Det finns i dag flera olika definitioner
av kultur. Här följer två av dem:
Kultur är när vi skapar till exempel ett konstverk, litteratur, film
eller musik. Men kultur är också när vi tar del av det skapade,
till exempel läser en bok, ser på film eller går på en konsert eller
ett konstmuseum.
3
Order/information: Tel 08-696 86 00, fax 08-696 86 10, www.sanomautbildning.se

enligt de nya kunskapskraven.
Ett illustrerande exempel på svårigheten
framkom på en Gy 2011-dag som
Skolverket höll i Stockholm i våras. De deltagande
religionslärarna fick bedöma en
autentisk elevtext utifrån de nya gymnasiebetygen
A-F. Efter livliga diskussioner
bedömde de flesta lärare texten till E. Det
framgick sedan att texten var skriven av
en elev i åk 9 och att den fått VG i betyg.
FOTO: LARS ÖHMAN
De flesta lärare accepterade detta högre
betyg då det handlade om en åk 9-elev.
Det intressanta här är att det kan skilja
ett eller flera betygssteg i bedömningen
av en och samma text, när det i praktiken
bara är ett sommarlov mellan den elev
som läser religionskunskap på våren i åk
9 jämfört med den som läser ämnet på
hösten i gymnasiets åk 1. Vad gäller kunskapskraven
finns även för åk 9 krav på
"komplexa, välutvecklade och nyanserade
resonemang", men uppenbarligen kan
man inte kräva lika mycket av en 15-åring
i nian som av en 15-åring i ettan på gymnasiet.
Det väcks alltid många frågeställningar
när nya reformer genomförs. Skolverkets
planerade kommentarmaterial och bedömningsstöd
kommer förhoppningsvis
att vara till god hjälp för alla lärare som
brottas med frågor kring betyg och bedömning
i ämnet religionskunskap.
Ulf Jämterud
Nya kurser. Nytt läromedel!
Kanal – medier, samhälle och
kommunikation 1 och 2 är ett nytt
läromedel som vuxit fram utifrån de
nya styrdokumenten, Gy2011.
Läromedlet är uppdelat i
tre övergripande block:
Medier i samhället
Kommunikation
Medieformer
Författarnas, Daniel Hemberg och
Gustav Fridolins, stilistiska förmåga
och breda erfarenhet gör detta
läromedel till något utöver det vanliga.
Gå redan idag in på
www.bonnierutbildning.se och
beställ ditt eget friexemplar.
I Kanal finns många spännande
reportage som på ett levande sätt
lyfter in dagens mångsidiga medievärld
rakt in i klassrummet.
Order/information: Tel 08-696 86 00, fax 08-696 86 10, www.sanomautbildning.se
11

FOTO: LARS ÖHMAN
Skola & utbildning
Osäkerhet kring efterlängtad betygsskala
När lärarna återvände till sina arbetsplatser i augusti möttes man av många nya
utmaningar. Skolan har fått ny skollag, ny läroplan, nya programmål samt nya
ämnes- och kursplaner. Dessutom har en ny betygsskala introducerats – istället
för MVG–IG ska bokstäverna A–F användas. Det råder dock en viss osäkerhet
kring de nya betygen och hur de ska tillämpas.
Efterlängtad men svårtolkad
En grundtanke bakom den nya betygsskalan
har varit att ge högre precision i
betygssättningen. Sedan 1994 har många
lärare klagat på att det har varit för få betygssteg,
och det har förekommit att lärare
har satt + och – i anslutning till betygen
på enskilda prov. Elever har varit frustrerade
när lärare påpekat att ”du ligger på
VG+” men i slutändan ändå bara gett det
lägre betyget. Mot denna bakgrund har
många lärare välkomnat den nya betygsskalan
med fem godkända betygssteg
i stället för tre. En annan grundtanke bakom
de nya betygen har varit att det ska
bli tydligare vad som krävs för ett visst
betyg. Även detta har varit efterlängtat
hos lärarkåren.
Men när lärare nu har börjat tillämpa de
nya betygen har många frågor dykt upp,
och det har blivit uppenbart att de nya
betygen inte var så enkla att använda som
många hade hoppats på.
Kunskapskrav istället för kriterier
Den största förändringen med den nya
betygsskalan är att man har ersatt betygskriterierna
med kunskapskrav, som
följer en gemensam struktur över ämnesgränserna.
I det gamla systemet beskrevs
i många fall helt olika kunskapsmål och
förmågor i de olika betygsstegen, men i
den nya betygsskalan är det till största
delen samma typ av kunskaper och förmågor
som mäts. Det innebär att texterna
kan vara i det närmaste identiska för de
olika betygsstegen; det som skiljer dem
åt är nivån eller kvalitén på den förmåga
som anges. Exempelvis ska en elev som
läser samhällskunskap kunna ”redogöra
för de mänskliga rättigheterna”. På E-nivå
räcker det att eleven redogör översiktligt,
på C-nivån ska redogörelsen vara utförlig
och för att få A i betyg krävs att redogörelsen
är utförlig och nyanserad.
Skolverket har också betonat att kunskapskraven
ska läsas som en sammanhållen
text och inte som enskilda punkter
som kan ”bockas av”. Det innebär att kunskapskraven
måste vara uppfyllda i sin
helhet för att en elev ska kunna få ett visst
betyg. Det är alltså inte längre möjligt att
kompensera kunskapsbrister i en lägre
betygsnivå med styrkor i en högre.
Får man sätta betyg på enskilda prov
En fråga som de flesta lärare nu har tvingats
ta ställning till gäller huruvida man
kan sätta betyg på prov och andra examinationsuppgifter.
Lärare har en skyldighet
att ge återkoppling på elevernas
kunskapsresultat, men är det tillåtet att
sätta betyg på prov Det rådde delade me-
12

M e d e l h a v e t
ningar kring detta redan under Lpo/Lpf
94. Å ena sidan framgick det av de tidigare
styrdokumenten att mål och betygskriterier
avser avslutade kurser, och därför
kunde det anses svårt att tillämpa dessa
på ett enda enskilt kursmoment. Å andra
sidan har de flesta elever önskat eller till
och med krävt att få återkoppling på sina
delresultat i form av betyg eller betygsliknande
omdömen, och lärare har oftast
tillgodosett dessa önskemål.
Skolverket gav viss vägledning i dessa
frågor, dock inte så tydligt som lärare
hade önskat. I de allmänna råd som publicerades
förhöll sig Skolverket försiktigt
avvaktande till betyg på enskilda prov.
Man avrådde starkt från att använda poäng
och procenttal som grund för betyg
(t.ex. ”75 % rätt på provet motsvarar VG”).
Men man framförde också viss kritik mot
de prov som hade separata G-, VG- och
MVG-frågor. Konkret och entydig vägledning
saknades.
Osäkerhet och oenighet
Det finns skolor där man ännu inte har
kunnat enas kring en gemensam policy
kring de nya betygen och återkopplingen
till elever på enskilda prov och examinationer,
inte ens inom samma ämnes- eller
arbetslag. En del lärare menar att man
absolut inte får använda betygen B eller
D på enskilda prov, andra menar att man
måste göra det för att vara tydlig och rättvis,
medan åter andra hävdar att man inte
ska använda betyg vid enskilda prov över
huvud taget utan endast återkoppla elevernas
resultat i relation till kursmålen.
Skolverket har ännu inte gett några tydliga
riktlinjer när det gäller betyg på enskilda
prov enligt den nya betygsskalan.
Ingen lärare kan därför vara helt säker på
vad som kan anses vara korrekt eller inte
i detta avseende. I väntan på utlovade allmänna
råd om betygssättning måste därför
varje skola, varje lärarlag och i slutändan
varje enskild lärare ta ställning på
egen hand.
Risk för felbedömning
En annan osäkerhet rör det faktum att
lärare ännu inte har nationella bedömningsexempel
i varje ämne att förhålla sig
till. Detta innebär att lärare inte får någon
tydlig vägledning från Skolverket när de
ska avgöra om en elev har uppfyllt kraven
för ett visst betygssteg. En del lärare menar
att detta kan äventyra rättssäkerheten
och göra det svårt att upprätthålla en
likvärdig bedömning och betygssättning.
Skolverkets utlovade allmänna råd i betygsfrågor
kommer först efter jul, och då
har många lärare redan satt betyg på de
50-poängskurser som pågår just nu. Tills
vidare är lärarna därför hänvisade till att
diskutera tolkningar och tillämpningar av
kunskapskraven på studiedagar och ämneskonferenser.
Ulf Jämterud
SAMBAND HISTORIA PLUS
Utmärkt för Gy 2011 −
med fokus på källkritik.
Lärarhandledning
SVERIGE
Medeltiden
För Sveriges del brukar man anse att medeltiden eltiden börjar ungefär 1060. På 1000-
och 1100-talet kristnas landet och integreras eras därmed i det kristna Europa.
I Sverige ägde en delvis annorlunda utveckling rum jämfört med den på kontinenten.
Här utvecklades ingen fullständig feodalism och bönderna blev aldrig livegna.
Till stor del var de svenska bönderna dessutom självägande – de ägde själva
den jord som de brukade. I Sverige växte en fyrståndsriksdag fram, bestående av
adel, präster, borgare och bönder. Dock levde en del av landsbygdens befolkning
ännu i träldom, det vill säga i ett slags slaveri.
arna
n föregås medeltiden av viking
Danmark, Norge och Sverige dr
a snabba segelfartyg för att plun
mst danska och norska vikingar
terut. De skapade flera olika riken (Nor
Danelag
lanten (
na) och
sk
De sv
österut,
av dem r
De al
handels
reste exempelvis runt på de ryska floderna. I stället handlade
bönderna vanligen med sina grannar, som i sin tur
handlade med sina närboende.
Livets hjul
Väggmålning i Härkeberga
kyrka av
Albertus Pictor
(1445–1507).
Vikingar
HISTORIEBRUK
Vikingatågen
Ser vi på bilden en äkta heroisk viking användas av nazisterna. Tor är blond och
Tor svingar sin Mjölner och besegrar sina hans motståndare är svartmuskiga jättar.
fiender. Låt oss titta närmare på bilden! Kan det vara godhet mot ondska som
Tors kläder är inte vikingatida, utan romerska
(eftersom konstnären Winge inte av Michelangelos (1475–1564) målning,
symboliseras Vi vet att Winge inspirerats
visste vad för slags kläder vikingar hade). Yttersta domen, där de goda ska skiljas
Han har en svastika på bältet – en symbol från de onda. Tors hammare har likheter
som faktiskt har hittats från svensk med ett kors. Var avsikten att skildra
bronsålder och som senare kom att honom som en tidig kristusgestalt
Från ättesamhälle till stat
Sverige kristnas
Under sina färder till den europeiska kontinenten kom vikingarna i kontakt
med kristendomen. Flera av dem tog säkert intryck och förde med
sig kristna tankar hem. På handelsplatser som Birka låg det i köpmännens
ekonomiska intresse att de gästande köpmännen från det kristna
Europa inte skulle känna sig alltför främmande. Likaså ville det krist-
Tors strid med jättarna 1872 av
M. E. Winge.
128 Block 3 MEDELTIDEN
Medeltiden i Sverige
129

Ekonomifakta
REDAKTÖR: LARS NOHAGEN
Offentliga sektorns
inkomster och utgifter 2010
Den offentliga sektorn får sina inkomster
från fyra olika håll: skatter på inkomst,
kapital, konsumtion samt sociala avgifter.
Medan staten får den största delen av sina
inkomster genom konsumtionsskatter (t.ex.
moms) och sociala avgifter, får landstingen
och kommunerna sina inkomster främst från
inkomstskatter.
13%
KAPITALSKATT
31% INKOMSTSKATT
SOCIALA AVGIFTER 26%
469 189 449 399
Totala
inkomster =
1 506
mdr
OFFENTLIG SEKTOR
Totala utgifter = 1 671 mdr
KONSUMTIONSSKATT
30%
De offentliga utgifterna består i huvudsak av
olika tjänster (t.ex. vård, skola, omsorg) och
transfereringar inom socialförsäkringssystemet.
Övriga utgifter går till investeringar
i främst bostäder och infrastruktur samt till
räntebetalningar på statsskulden.
Källa: SCB och Ekonomistyrningsverket
7%
52%
INVESTERINGAR
TJÄNSTER
Försvar, sjukvård, skola m.m.
114 876 23 658
TRANSFERERINGAR
Pensioner, försörjningsstöd m.m.
RÄNTOR PÅ STATSSKULDEN
39%
1%
Den svenska statsskulden 1975-2010 i procent av BNP
100 %
Diagrammet visar
storleken på den svenska
statsskulden i förhållande 80
till den totala produktionen
(BNP). Sedan Sverige
blev medlem i EU 1995 60
finns ett utgiftstak uppsatt,
vilket inneburit att
statsfinanserna sanerats 40
kraftigt.
Den streckade linjen visar
ett av EU:s konvergenskriterier;
kravet på att ett
medlemslands statsskuld
inte får överstiga 60 procent
av landets BNP.
Källa: Konjunkturinstitutet och SCB
20
0
EU:s konvergenskriterium
1975
1976
1977
1978
1979
1980
1981
1982
1983
1984
1985
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Skattetrycket i 25 länder 2009
Skattekvoten – eller skattetrycket – beräknas
som kvoten mellan de totala skatteintäkterna
och BNP. Detta mått brukar användas
för att ange den offentliga sektorns storlek.
Mer än hälften av den svenska skattekvoten
består av transfereringar, dvs. pengar som
omfördelas via den offentliga sektorn. Länge
låg Sverige i topp med över 50 procents skattetryck,
men har på senare år sänkt detta och
samtidigt passerats av Danmark.
Notera hur de länder som är indragna i den
pågående finanskrisen också har en förhållandevis
låg skattekvot. I Grekland, Irland och
Spanien är skatternas andel runt 30 procent
av de totala inkomsterna. Ett undantag från
detta mönster är Italien med sin relativt
höga skattekvot.
Källa: OECD
Danmark
Sverige
Italien
Finland
Frankrike
Norge
Ungern
Nederländerna
Tyskland
Portugal
Tjeckien
Storbritannien
Polen
Island
Kanada
Spanien
Schweiz
Grekland
Japan
Irland
Australien
Sydkorea
Turkiet
USA
Mexiko
15 20 25 30 35 40 45 50 %
14

Den privata konsumtionen 2010
Den privata konsumtionen består
av allt det hushållen köper på olika
marknader och uppgick år 2010 till
1 602 miljarder kr. Figuren visar hur vi
fördelade dessa pengar på olika varor
och privata tjänster. Den offentliga
konsumtionen, dvs. de tjänster som
tillhandahålls via offentliga sektorn,
uppgick samma år till 876 mdr kr.
Hotell, café- och
restaurangbesök: 6 %
Fritid, underhållning
och kultur: 11 %
Övriga varor
och tjänster: 10 %
Livsmedel och ickealkoholhaltiga
drycker: 12 %
Alkoholhaltiga drycker
och tobak: 4 %
Kläder och skor: 5 %
Utgifter för bostad och livsmedel har
alltid dominerat den privata konsumtionen.
Tillsammans står dessa för
omkring 40 procent av hushållsutgifterna.
Förr tog maten den största delen
av hushållskassan, i dag är det boendet.
Det beror bland annat på den allt högre
boendestandarden.
Källa: SCB
Kommunikation: 3 %
Transporter: 13 %
Hälso- och sjukvård: 4 %
Möbler mm: 5 %
Bostad, elektricitet,
gas och uppvärmning: 27 %
Totalt: 1 602 mdr kr
Välfärdsligan 2010
Köpkraftsindex
240
OECD rangordnar varje år världens
rikaste länder i en välfärdsliga. Den
kallas också för köpkraftsligan då det
är medelinkomsten (BNP per capita)
som ställs i relation till prisnivån inom
landet, vilket talar om hur mycket
man kan köpa för sin lön.
Sverige har på senare år tagit ett rejält
kliv uppåt i välfärdsligan. Att Luxemburg
har ett högt index förklaras av
att många från grannländerna arbetar
där, vilket ökar BNP per invånare.
Observera att det bara är OECD:s
medlemsländer som finns med i
välfärdsligan.
Källa: OECD
210
180
150
120
90
60
30
0
Luxenburg
Norge
USA
Schweiz
Nederländerna na
Australien
Irland
Kanada
Österrike
Sverige
Tyskland
Belgien en
Island
Danmark
Storbritannien
Finland nd
Japan an
Frankrike ke
Sydkorea
Italien
Spanien
Israel
Nya Zeeland
Grekland
Slovenien
Tjeckien en
Portugal
Slovakien
Polen
Ungern
Estland
Chile
Mexico
Turkiet
Svensk ekonomi just nu
Ekonomiska nyckeltal
Siffrorna gäller augusti 2011 – om inget annat anges
Den tidigare så starka ekonomiska tillväxten har mattats
av. Bakom ligger den finansiella oro som dragit in i Sverige
från omvärlden. Börskurser faller och oroliga hushåll och
företag skjuter upp sina konsumtions- och investeringsbeslut.
Många bedömare räknar därför med en lägre
tillväxt under 2012 och att arbetslösheten planar ut på
7,5 procent. Utvecklingen förutsätter en oförändrad eller
sänkt reporänta, samtidigt som det finns utrymme för en
expansiv finanspolitik.
Osäkerheten i världsekonomin gör det svårt att beskriva
läget. Enligt vissa bedömare finns det en betydande risk
att skuldkrisen fördjupas och blir allvarligare. Problemen
kommer då att sprida sig till euroområdets banksektor,
vilket leder till att den svenska BNP-tillväxten blir avsevärt
lägre samtidigt som arbetslösheten stiger till över 9 procent.
Enligt andra prognosmakare väntas finansoron avta
under hösten och tillväxten gradvis öka under 2012. I så
fall är de inhemska förutsättningarna för en stark tillväxt
goda.
Produktionens storlek 2010 – BNP
3 308 mdr. kr
Tillväxten – BNP-förändring i procent (kv. 2 2011 jmf. med kv. 2 2010) 5,3 %
Medelinkomsten 2010 – BNP per invånare
357 000 kr
Utrikeshandeln 2010 – exporten
1 653 mdr. kr
2010 – importen 1 453 mdr. kr
Inflationen – Konsumentprisindex (KPI) 3,4 %
Räntenivån – Reporäntan 2,0 %
Arbetslösheten – enligt ILO-definitionen (15–74 år, inkl. studenter) 8,3 %
Statens inkomster 2012 – enligt höstbudgeten 2011
833 mdr. kr
Statens utgifter 2012 – enligt höstbudgeten 2011
813 mdr. kr
Statsskulden
1 058 mdr. kr
– varav lån i utländsk valuta 275 mdr. kr
Prisbasbeloppet 2011
42 800 kr
Källor: SCB, Riksbanken, Finansdepartementet, Riksgälden
15

Forum Samhällskunskap –
Få överblick, förstå och utveckla
ett vetenskapligt förhållningssätt
Nya
upplagor
Forum 123 täcker gymnasiets alla tre kurser i samhällskunskap i Gy 2011.
Inför vårterminen kommer också Forum 1, som kan användas för kurs 1b
eller inom de program där eleverna ska läsa både kurs 1a1 och 1a2.
Den unika och överskådliga Forumstrukturen består.
Nytt är att vetenskaps- och metodfrågorna har fördjupats:
dels genom utförliga kapitel om samhällsvetenskap,
dels genom speciella vetenskapsrutor i anslutning till olika ämnesområden.
Forum är indelad i fyra områden, alla med vetenskapsfrågorna i centrum.
Varje område belyses ur olika perspektiv: grund, individ, nationellt och globalt.
Vi hette tidigare
Bonnier Utbildning
Kommunikation
och medier
Politik
Kultur
Ekonomi
Ekonomins grunder
Privatekonomi
Sveriges ekonomi
Den globala ekonomin
Order/Information: tel. 08-696 86 00 | fax 08-696 86 10
www.sanomautbildning.se | info@sanomautbildning.se