Klicka här för att ladda ner kapitel 1 ur lärarhandledningen

MatteDirektPernilla FalckMargareta PicettiSiw Elofsdotter MeijerSafariförskoleklassenLärarhandledningB O N N I E R S

Bonnier UtbildningPostadress: Box 3159, 103 63 StockholmBesöksadress: Sveavägen 56, StockholmInternet: www.bonnierutbildning.seE-post: info@bonnierutbildning.seOrder/LäromedelsinformationTelefon 08-6968600Telefax 08-6968610Matte Direkt Safari, Lärarhandledning förskoleklassenISBN 978-91-622-9927-9© 2009 Siw Elofsdotter Meijer, Pernilla Falck, Margareta Picetti och Bonnier Utbildning AB, StockholmFörsta upplaganFörsta tryckningenRedaktör: Eva Johansson och Ann de BourghGrafisk form: Typoform/Andreas LiliusLayout: Typoform/Anna GuttorpOmslag: Typoform/Yann RobardeyIllustrationer: Typoform/Yann RobardeyKopieringsförbud!Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera förundervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellanupphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman ellerBonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagareoch dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning tillupphovsman/rättsinnehavare.Undantag från kopieringsförbudet: I denna lärarhandledning får sidor märkta ”Arbetsblad”kopieras för användning i den egna klassen.Printed in LettlandLivonia Print AB 2010

Lärarhandledningens innehåll och strukturVälkommen till MatteSafari förskoleklassen 4Lärarhandledningen inleds med en allmän introduktion av MatteSafari.MSMål och kommentarerkapitelvisDärefter följer kapitelvis kommentarer,anvisningar, bilder med facit till bokensuppslag samt arbetsblad enligt följandeuppdelning:• Mål och allmän översikt över kapitlet• Kommentarer till kapitlets ingressidor• Kommentarer och pedagogiskaanvisningar till elevbokens uppslag• Förslag till aktiviteter och lekar• Bild med facit till elevbokens uppslag• Kommentarer till arbetsbladKapitel 1 Former 8Arbetsblad 1:1 – 1:10 20Kapitel 2 Talen 1-5 30Arbetsblad 2:1 – 2:14 48Kapitel 3 Mäta och jämföra 62Arbetsblad 3:1 – 3:10 76K1K2K3Kapitel 4 Talen 6-10 86Arbetsblad 4:1 – 4:16 106K4Kapitel 5 Tid och rum 122Arbetsblad 5:1 – 5:10 134K5Lärarhandledningens digitala version 144Bruksanvisning till den cd som medföljer lärarhandledningenCD

Välkommen till MatteSafariMSTankar om arbetet med matematiki MatteSafariMatteSafaris enkla och tydliga struktur underlättar arbetet för både lärare och elev.I boken finns en klar gång i de olika momenten, där eleverna stegvis ges möjlighetatt utveckla sin förståelse av begrepp och sina kunskaper om tal.Vår tanke är att en stor del av det inledande arbetet till varje moment upptas avgemensamma samtal, laborativa övningar, praktiska aktiviteter och lekar. Elevernabör få många tillfällen att arbeta med konkret materiel; det kan röra sig om attuppleva former, om olika slags jämförelser av storlek eller antal, om att sortera ochstrukturera. I anslutning till övningarna får eleverna reflektera och beskriva i ordhur de tänkt och/eller vad de kommit fram till. När eleven sätter ord på sina tankarblir tanken mer tydlig. Samtidigt utvecklas språket. Genom aktiva handlingar ochsamtal kan eleverna förstå och tillägna sig begrepp samt få en god uppfattning avtalen. De får därigenom viktiga förkunskaper för det matematiska språk och logiskatänkande som de senare kommer att möta.Samtalen kring de olika momenten kan ske både i helklass, i smågrupper ellerparvis mellan elever. Samtalen bör utgöra en central del av undervisningen. Du fårdärigenom som lärare en uppfattning om elevernas förkunskaper och kan knyta antill dessa när nya begrepp och moment ska läras in. Genom utbytet av tankar kaneleverna lära av varandra. Det ger också tillfälle att lyfta fram olika sätt att tänkaoch lösa uppgifter.Vid arbetet med konkret materiel utvecklas även elevernas finmotorik. I vissa av delekar och aktiviteter vi tipsar om i lärarhandledningen tränar eleverna dessutom singrovmotorik.I elevboken får eleverna sedan träna vidare och befästa sina kunskaper.Instruktionerna är enkla och tydliga och kompletteras med symboler för olika typerav uppgifter. Övningarna är direkt kopplade till de olika momenten. Detta gör atteleverna känner igen sig från det inledande arbetet och får dem att känna att delyckas.Varje kapitel har ett tema. Dessa teman har anknytning till elevernas vardag. Deninbjudande layouten och kontexten tror vi kommer att fånga elevernas intresse ochmed varierade, fantasifulla, men ändå vardagsnära, uppgifter är vår förhoppning atteleverna ska tycka att matematik är ett roligt och stimulerande ämne.MatteSafari förskoleklassen innehåller fem kapitel med följande rubriker:1. Former2. Talen 1-53. Mäta och jämföra4. Talen 6-105. Tid och rum4 Välkommen till MatteSafari

LärarhandledningenVarje kapitel i handledningen inleds med en målbeskrivning över vad eleverna börkunna när de arbetat färdigt med kapitlet. Målen visas också inne i kapitlet införde nya momenten. I kapitlets inledning finns också en allmän översikt över kapitletoch en förteckning över tillhörande arbetsblad.Till varje uppslag i elevboken ger lärarhandledningen förslag på hur nya momentkan introduceras samt förklaringar till elevbokens övningar och andra praktiska tips.Här finns också förslag på gemensamma aktiviteter och lekar som kan förstärkaelevernas förståelse för de begrepp och nya moment som tas upp i kapitlet. Tillelevbokens ingressidor finns kommentarer och förslag på frågor som ger enintroduktion till de moment som tas upp i kapitlet och även ger en utgångspunktför matematiska resonemang. Till varje moment finns arbetsblad (för kopiering)och till varje kapitel finns även ett arbetsblad för elevens utvärdering av kapitlet.MSGemensam introduktionTill varje nytt moment som presenteras finns i handledningen en ruta med tips påkonkreta övningar som man kan välja att göra som gemensam introduktion. Översti rutan står det vilken materiel som behövs för övningen.Gemensamma aktiviteter och lekarTill varje nytt moment har vi samlat tips på olika aktiviteter och lekar som passaratt göra i anslutning till momentet. En del av övningarna passar att göra parvis,andra i smågrupper eller alla elever tillsammans. Övningarna har en markering förom de lämpar sig bäst att göra inomhus eller utomhus.ArbetsbladI slutet av varje kapitel i handledningen finns arbetsblad. Arbetsbladen fårkopieras. Här finns konkret arbetsmateriel, färdighetsträning, mattespel och”Min utvärdering”. Hänvisningar och kommentarer till arbetsbladen finns här ilärarhandledningen i en ruta under bilden av elevbokens uppslag.FacitFacit till sidorna i elevboken finns dels på de uppslag som är avbildade intill dvemetodiska tipsen i lärarhandledningen, dels på cd:n längst bak i lärarhandledningen.Facit till arbetsbladen finns endast på cd:n.UtvärderingSom sista arbetsblad till varje kapitel finns ”Min utvärdering” som kan användassom en sammanfattning av kapitlet. På arbetsbladet visas små bilder av varjeuppslag i elevboken tillsammans med tre ”gubbar” med olika ansiktsuttryck.Eleverna tittar på en bild i taget, tänker efter hur de kände när de arbetade meduppslaget och markerar den gubbe som passar.CdPå insidan av pärmen i lärarhandledningen finns en cd med innehållet ilärarhandledningen. (Mer information om cd:n finns på sidan 144.)Välkommen till MatteSafari5

Elevbokens strukturDet är tänkt att man arbetar med elevboken uppslagsvis. Varje uppslag tar upp ettvisst moment. Arbetet med varje uppslag med laborationer och aktiviteter är tänktatt ta ca en vecka. Övningarna i elevboken är en del av arbetet med inlärningen avdet som står i målen, men samtal och laborationer är nödvändiga för att befästa ochutveckla förståelsen.MSMålVarje kapitel här i lärarhandledningen inleds med en målbeskrivning över vadeleverna bör kunna när de arbetat med kapitlet. De olika delmålen visas även inne ikapitlet inför de nya momenten.Det är viktigt att eleverna förstår vad deras arbete syftar till och vad det är de skalära sig. Förklara därför målen för eleverna och samtala om dem. Återkom också tillmålen efter att ha övat momentet, för att repetera och befästa vad eleverna lärt sig.SamtalsbildVarje kapitel inleds med en samtalsbild. Avsikten med uppslaget är att väckaintresse och lust samt att stimulera fantasin. I lärarhandledningen finns ikommentarerna till samtalsbilden förslag på frågor som både fungerar somutgångspunkt för matematiska resonemang och ger en introduktion till de momentsom tas upp i kapitlet.GenomgångsrutorInför varje nytt moment finns en genomgångsruta, som kan användas för attintroducera övningarna i elevboken. I rutorna förklaras de moment/begrepp somska läras ut i första hand av bilder. Ibland kompletteras dessa bilder av ord. Ordenär tänkta att användas som ordbilder och kan hjälpa eleven att förstå anvisningarnatill övningarna. Titta på rutan tillsammans och samtala om vad den vill lära ut.ElevövningarEfter varje genomgångsruta följer elevövningar kring det som uppslaget syftar tillatt lära ut. Till varje elevövning finns en kort instruktion. Eftersom inte alla eleverkan läsa, finns även ikoner som visar vad man ska göra: måla, rita, ringa in eller drastreck.RitaDra streckMålaRinga in6 Välkommen till MatteSafari

1 FormerMålK1När eleverna har arbetat med det härkapitlet ska de kunnakänna igen och kunna namnge degeometriska formerna cirkel, kvadrat,rektangel och triangeljämföra och beskriva storleksortera föremål eller former efter färg,form, storlek osv.förstå begreppen hel och halv samtveta att två halvor är en helupptäcka mönster, fortsätta påbörjademönster och konstruera egna mönsterInnan eleverna tar itu med övningarna i elevbokenbör de arbeta konkret med varje nytt moment. Ilärarhandledningen finns fortlöpande förslag påaktiviteter och lekar till varje uppslag i elevboken.I kapitlet får eleverna först arbeta med degeometriska formerna cirkel, kvadrat, rektangeloch triangel. De tränar på att känna igen de olikaformerna och lär sig formernas namn. Därefter fåreleverna jämföra bilder av samma form, men i olikastorlek. Viktiga ord att förstå och kunna användaär då: lika stora; stor, större, störst; liten, mindre,minst.Arbetet går vidare med olika sorteringsövningar.Eleverna får träna att sortera utifrån olika kriterier,såsom t.ex. färg, form, storlek. Begreppen ”en hel”och ”en halv” presenteras sedan.Kapitlet avslutas med mönster. Eleverna får lära sigatt se och beskriva mönster i en sekvens eller i enserie i färg och/eller form. De får även träna på attkonstruera egna mönster.Arbetsblad1:1 Former1:2 Bygg ett lok av former1:3 Bygg ett hus av former1:4 Bygg med former1:5 Jämför storlek1:6 Sortera1:7 Hel och halv1:8 Mönster1:9 Formbingo1:10 Min utvärdering8 Former

Sid. 4–5Samtalsbilden visar en förskoleklass i arbete i sittklassrum. Bilden är tänkt att fungera som introduktiontill de moment som tas upp i kapitlet. Avsikten ärockså att bilden ska anknyta till verkligheten och väckaintresse och stimulera fantasin.Låt eleverna först få berätta spontant om bilden. Dekan få leta efter kängurun Trixi som finns med som enröd tråd i boken. Led sedan in samtalet på former ochmönster i bilden.Här kommer förslag till pratuppgifter:• Visa en cirkel.Den här runda formen kallas cirkel. Ser du encirkel någonstans i bilden?Visa på samma sätt formerna kvadrat, rektangeloch triangel och låt eleverna leta i bilden.• Var kan man se en rad med lika stora kvadrater?• Var finns det många lika stora cirklar?• Två flickor spelar kort. Vilken form har korten?• Vilka två former finns i den blå bården undertaket?• Formerna i bården bildar ett mönster. Berätta ommönstret.• Titta på gardinen till höger. Vilken färg har denstörsta rektangeln/den minsta triangeln? osv.• På den andra gardinen finns det hela cirklar ochcirklar som delats i två lika stora delar. Vet du vaden sådan del kallas?K11 Former4 5Former9

Sid. 6-7Känna igen och kunna namnge cirkel, kvadrat, rektangel och triangel.K1Gemensam introduktionHär behövs: Logiska block, eventuellt lappar medformernas namnVisa en form i taget ur de logiska blocken och låteleverna beskriva formen. Fråga om eleverna vetvad formen heter. Vanliga svar kan vara ”rund,fyrkant eller trekant”. Förklara att så säger manibland, men att de i matematiken kallas cirkel,kvadrat, rektangel och triangel. Lägg gärna enlapp med formens namn vid formen. Det är intemeningen att eleverna ska läsa namnen, utan deanvänds endast som ordbilder. Eleverna kan sedanförsöka hitta någonting i klassrummet som har denaktuella formen. Fäst gärna en lapp med ordbildenvid föremålet med formen.Visa och tala om begreppen sida och hörn. Ta framen kvadrat och en rektangel. Fråga hur många sidoroch hörn de olika formerna har. ”Båda har likamånga sidor och lika många hörn. Hur kan man dåveta om det är en kvadrat eller en rektangel?”För att träna mer på namnen kan du dela ut logiskablock till eleverna och låta dem peka på olika formersom du säger. Arbeta även omvänt, håll upp enform och fråga vad den heter.Eleverna kan sedan arbeta parvis, använda logiskablock och turas om att be kompisen att få en vissform.Sid. 6 Sid. 7Titta gemensamt på genomgångsrutan och repeterade olika formernas namn. Ställ frågor som: ”Vad heterden röda formen? Vilken färg har triangeln? Hurmånga sidor har en kvadrat/rektangel?” osv. Håll uppen rektangel, men vrid den på olika sätt och samtalaom att det fortfarande är en rektangel. Gör likadantmed triangeln. Visa också att trianglar kan se ut påolika sätt, med olika stora vinklar och olika långasidor.Överst på sidan letar eleverna efter och målar allarektanglar respektive trianglar. Även här målasformerna i samma färg som i genomgångsrutan.Trianglar och rektanglar kan här vara vridna eller haolika utseende än de i genomgångsrutan.Nederst på sidan ska alla former målas, varje form i engiven färg.I övningen på sidan tränar eleverna att bland olikaformer hitta alla cirklar, respektive kvadrater och måladem i rätt färg.10 Former

Aktiviteter och lekarHär behövs: Logiska blockSpring till rätt form INNEUTEHär behövs: Stora bilder av en kvadrat, en cirkel, entriangel och en rektangelPlacera ut bilderna i varsitt hörn av rummet ellerutspridda ute. Placera alla elever i mitten. Ropa utnamnet på en form i taget. Det gäller för eleverna attdå springa till rätt bild.Bygga med logiska block INNEBarnen använder de logiska blocken och byggerfigurer, såsom blommor, gubbar, hus osv. som iövningen nederst på sidan 7. De kan sedan berätta försina kompisar vilka former de använt till figuren ochfråga kompisarna hur många det finns av varje form.Figuren kan sedan överföras till en bild, genom atteleverna lägger ett block i taget på ett papper och ritarrunt det. När bilden är klar målar eleven den.Vilken form är det? INNEEleverna arbetar parvis och turas om. Den ene väljerut ett ”hemligt block” och gömmer det i en påse,under ett tygstycke eller liknande. Den andre kännerpå formen och talar om vilken form det är.Rita och måla INNEEleverna använder ett valfritt blockoch ritar runt formen, flyttar sedanformen och ritar samma formupprepade gånger. Det färdigaresultatet kan bli en nonfigurativeller föreställande bild.K1FormerMåla alla rektanglar gula.Måla alla trianglar blå.cirkel kvadrat rektangel triangelblågulMåla alla cirklar gröna.Måla alla kvadrater röda.gulblåblågulgulblågrönrödgröngrönrödrödMåla alla kvadrater blå.Måla alla rektanglar gröna.Måla alla cirklar gula.Måla alla trianglar röda.rödgröngröngulgrön blåblå gröngulgulrödgröngröngulrödrödgröngröngul6 7Arbetsblad1:1: Börja med att hjälpas åt att färglägga formerna överst. Låt sedan eleverna hittaformerna i bilden och måla dem i rätt färg.1:2, 1:3: Låt eleverna måla formerna i valfri färg och sedan klippa ut dem. De skasedan hitta formerna i bilden och klistra in dem på rätt plats. Använd bilderna somsamtalsövning och fråga vad formerna kallas och hur eleverna färglagt dem.1:4: Här ska eleverna måla alla former, klippa ut dem, bygga och klistra en egen bild. Låtsedan eleverna berätta om sina bilder och hur de använt formerna.Former11

Sid. 8-9Kunna jämföra storlek och beskriva jämförelsen med ord.K1Gemensam introduktionHär behövs: Två A4-papper, föremål för att jämförastorlek, t.ex. fyra bollar, tärningar, askar, konereller liknande, gärna i olika färger. Två av föremålenhar lika storlek och de övriga avvikande.Håll upp de båda A4-pappren och fråga om de ärlika stora eller inte. Kontrollera genom att läggapappren så de täcker varandra och låt elevernaförklara hur man på så sätt säkert kan få svar påfrågan.Visa t.ex. de fyra bollarna utan någon särskildordning. Låt eleverna avgöra vilka två bollar somär lika stora. Lägg undan en av dem. Upptäcktillsammans att alla de kvarvarande bollarna är olikastora. Låt eleverna komma med förslag på hur manskulle kunna lägga bollarna så de kommer i någonslags ordning. Samtala om ordningen och användorden stor, större, störst/liten, mindre, minst vidjämförelserna. Ställ frågor som t.ex. ”Vilken boll ärstörre/mindre än den röda bollen?,” ”Vilka bollar ärstörre/mindre än den gula bollen? Vilken av dem ärallra störst/minst?”.Upprepa med andra föremål. Låt elevernastorleksordna och förklara i ord hur de tänker.Sid. 8 Sid. 9Samtala om genomgångsrutan. Titta på rektanglarnasom Trixi håller upp och läs texten i pratbubblan.Alla de andra rektanglarna har olika storlek. Läsjämförelseorden och låt eleverna peka på bilderna somhör till.I den första övningen jämför eleverna storleken på detre cirklarna, målar den som är störst och fortsätter påsamma sätt med kvadraterna och trianglarna. I nästaövning ska eleverna rita en triangel, respektive cirkel,som är större än förlagan.Överst på sidan målar eleverna den triangel, cirkeloch kvadrat som är minst. I den andra övningenritar eleverna en rektangel, respektive kvadrat, somär mindre än förlagan. Följande övning visar en lilacirkel och uppgiften är att måla alla de cirklar som ärmindre. Nederst på sidan ska de figurer som är likastora målas.12 Former

Aktiviteter och lekarStor, större, störst ochliten, mindre, minstUTELåt eleverna arbeta två och två. De letar efter treliknande saker i naturen, men med olika storlek,såsom stenar, pinnar, blad, kottar. När alla återsamlaslägger eleverna sakerna på marken, antingen i ordningstor, större, störst eller liten, mindre, minst. Gåtillsammans runt och titta på sakerna och låt parenberätta hur de har tänkt. De kan också hitta påuppgifter till sina kompisar som: ”Vilken sak är störst/minst? Peka på en sak som är större/mindre än denhär.”Leken kan varieras. Eleverna arbetar i smågrupper om4-5 elever. Ge varje grupp någonting från naturen,t.ex. en kotte och be dem hämta en kotte var som ärstörre/mindre. När gruppen kommer tillbaka får delägga kottarna i en serie från minst till störst ellertvärtom.Hitta rätt snabbt INNEHär behövs: Logiska block, knappar eller annatplockmateriel i olika storlekarDela in eleverna i lag om tre. Lägg plockmaterieleti mitten och placera lagen på led runtom på likaavstånd från det. När leken startar ska den förstai varje led springa fram, hämta en sak i högen ochspringa tillbaka till sitt lag. Nästa tittar på saken,springer fram, hämtar samma typ av sak, men i enannan storlek och springer tillbaka. Sedan gäller detför den sista i ledet att också hitta samma typ av sak,men inte samma storlek som någon av de andra två.När detta är avklarat ska laget placera sina tre saker istorleksordning och sätta sig ner. Det lag som hinnerförst vinner, under förutsättning att de med ord kanförklara sin storleksordning med antingen stor, större,störst eller liten, mindre, minst.K1Jämför storlekMåla den som är minst.Lika stora.stor större störstliten mindre minstRita en som är mindre.Måla den som är störst.en mindre rektangelen mindre kvadratMåla alla som är mindre.Rita en som är större.Måla de som är lika stora.en större triangelen större cirkel8 9Arbetsblad1:5: Eleverna behöver kritor. Läs instruktionen tillsammans och låt eleverna göra denförsta uppgiften innan ni läser och gör nästa.1:9: Här får eleverna spela bingo parvis. Ett arbetsblad räcker till två elever. Elevernaklipper ut och tar var sin bricka. De klipper sedan ut korten med former, lägger i en högoch turas om att dra. Den som först får en rad vinner.Former13

Sid. 10-11Kunna sortera föremål eller former efter färg, form, storlek osv.K1Gemensam introduktionHär behövs: Konkret materiel som kapsyler,knappar, klossar, gummisnoddar m.m. i olikafärg, form, storlek, material osv., logiska block,Arbetsblad 1:6.Samtala om vad som menas med att sortera sakeroch låt eleverna berätta huruvida de i sin vardagsorterar saker ibland.Gör konkreta sorteringsövningar vid flera olikatillfällen. Använd till en början olika typer avföremål. Låt eleverna få upptäcka att man kansortera efter olika kriterier, t.ex. färg, form, storlek.Titta gemensamt på de olika sorteringarna. Elevensom utfört den får berätta hur han eller hon tänkteeller fråga sina kompisar om de kan förstå hursorteringen är gjord.Fortsätt med sorteringsövningar med merformella föremål som t.ex. logiska block och/ellerArbetsblad 1:6.Sid. 10 Sid. 11I genomgångsrutan visas en grupp från tre olikasorteringar. Förklara att Trixi sorterat former vid treolika tillfällen och ritat av en av grupperna varje gång.Låt eleverna fundera och berätta hur Trixi tänkte, vadsom är gemensamt för figurerna i respektive sortering.I den första övningen sorterar eleverna figurerna efterfärg och drar streck från varje figur till den säck somhar samma färgmarkering.I nästa övning ska sorteringen göras efter figurernasform. Eleverna drar streck från figurerna till lådan somhar samma formmarkering. Tipsa om att det kan finnastrianglar som är vända.Överst ska kvadraterna sorteras efter storlek. Visa attkvadraterna är placerade tre och tre och att alla tre skahamna i olika korgar.På nedre delen av sidan finns i varje uppgift fyrafigurer, varav tre logiskt hör ihop, medan den fjärdeavviker och därför ska strykas. I den första uppgiftenfinns tre cirklar. Den fjärde figuren är en rektangel ochska alltså bort. I de följande uppgifterna är kriteriernastorlek, färg, respektive form. Diskutera gärnagemensamt när eleverna är klara med övningen och låtdem motivera sina lösningar.14 Former

Sid. 12-13Förstå begreppen hel och halv och veta att två halvor är en hel.K1Gemensam introduktionHär behövs: Några olika saker som enkelt gåratt dela som t.ex. mjuk brödskiva, gurkskiva,lakritssnöre, pappersfigurer med olika form ellerliknande samt ett A4-papperVisa t.ex. en brödskiva och säg: ”Det här är enhel brödskiva.” Dela skivan mitt itu, lägg den enadelen så den täcker den andra och konstateratillsammans att delarna är lika stora. Förklara attnär man delat något i två lika stora delar kallasvarje del en halv. Sätt ihop delarna igen och låteleverna se att två halvor är lika mycket som en hel.Dela några andra saker och lägg dem huller ombuller. Håll sedan upp en halva i taget och låt enelev leta upp den andra halvan.Fortsätt med att dela A4-pappret i två olika storadelar och diskutera om delarna kan kallas för enhalv eller inte.Sid. 12 Sid. 13Titta gemensamt på genomgångsrutan och samtala omden. Trixi har en hel pepparkaka som hon delar i tvålika stora delar. Vad kallas varje del? Hur många halvorblev det?På sidan finns halva bilder av olika föremål. Elevernaritar och målar den andra halvan så att bilden blir hel.Samtala om hur man kan tänka.I den första uppgiften finns halvor av några vägmärken.Eleverna letar efter den andra halvan och drar streckmellan de halvor som hör ihop.Nederst på sidan delar eleverna varje figur i två likastora delar och målar sedan ena halvan. När elevernaär klara kan ni jämföra deras lösningar. Delade alla påsamma sätt?16 Former

Aktiviteter och lekarHela och halva frukter INNEAktiviteten passar bra att göra i samband medelevernas fruktstund. Dela några av elevernas frukteroch lägg dem på ett fat. Samtala samtidigt ombegreppen hel och halv och repetera att när man delarnågonting i två lika stora delar får man två halvor.Diskutera vilka halvor som ska paras ihop för att få enhel.Två halvor är en hel INNEHär behövs: Pappersark och/eller pappersremsor iolika format, 2 lika stora till varje elevpar, saxEleverna arbetar två och två. Varje par får två likastora pappersark. De hjälps åt att vika det ena arketi två lika stora delar och klippa itu det i två halvor.Lägg sedan alla de hela arken utspridda på golvet. Låtett elevpar i taget visa sina halvor. De övriga elevernagissar vilket helt ark de hör ihop med. Kolla genomatt lägga de båda halvorna ovanpå det hela och se omde sammanfaller i storlek.Pussla ihop halvorna INNEHär behövs: Papper, kritor, sax och klisterEleverna viker ett papper mitt itu, ritar och klipper uten figur (se bild). De viker sedan ut pappret och målarde båda halvorna i olika färger. Klipp isär halvorna.Lägg alla halvor i en hög och blanda. Låt en elev itaget komma fram och dra en halva. Hjälps sedan åtatt hitta den andra halvan. Klistra upp figurerna på ettstort papper.Vikt kantUppviktfigurKlipp isärK1Hel – halvTvå halvor.Rita och måla den andra halvan.en hel en halv en halvVilka halvor hör ihop?Dela i två lika stora delar. Måla en halv. Här finns olika lösningar.12 13Arbetsblad1:7: Här behövs förutom arbetsbladet ett papper att klistra på. Samtala om vilka halvorsom hör ihop och låt eleverna måla dem i samma färg. Därefter klipps halvorna ut ochklistras ihop till en hel bild på ett annat papper.Former17

Sid. 14-15Kunna upptäcka mönster, fortsätta påbörjade mönsteroch konstruera egna mönster.K1Gemensam introduktionHär behövs: Småsaker för att kunna konstrueramönster, såsom knappar, klossar, gem, pennor ochsudd eller liknandeVisa (eller rita) ett enkelt mönster t.ex. penna,sudd, penna, sudd, penna, sudd och förklara attdu lagt ett mönster med pennor och sudd. Frågaom det ska vara en penna eller ett sudd som skakomma sedan och be någon förklara hur man kanveta det. Titta gemensamt på ytterligare någraenkla mönster och låt eleverna berätta om hurmönstren är uppbyggda.Visa sedan några föremål slumpvis i rad utan någotmönster. Diskutera varför de här sakerna intebildar något mönster och försök gemensamt kommafram till att mönster är någonting som upprepar sigpå ett regelbundet sätt.Titta er omkring i klassrummet och försök upptäckamönster. Det kan finnas i inredningen, på elevernaskläder osv.Eleverna kan sedan parvis göra egna mönstergenom att lägga olikfärgade knappar/klossar ellerolika föremål i rad. De turas om att påbörja ettmönster som den andre fortsätter en bit på.Sid. 14Sid.15Diskutera gemensamt mönstren i genomgångsrutanoch låt eleverna berätta hur de är uppbyggda.Innan eleverna arbetar på egen hand med mönstren påuppslaget kan det vara bra att gå igenom dem muntligtoch resonera om hur de är uppbyggda och hur de skafullföljas. Eleverna målar sedan färdigt mönstren.I den första övningen är mönstren lite meravancerade. Eleverna målar likadana mönster i detomma rutorna till höger. Uppmana dem att titta nogapå förlagan.Kapitlet avslutas med att eleverna målar strumpornapå klädstrecket så att dessa bildar ett mönster samthittar på ett eget mönster på mattan. Titta gemensamtpå elevernas lösningar och låt dem förklara hur detänkte.18 Former

Aktiviteter och lekarLeta mönsterUTEGå ut på en promenad och låt eleverna upptäckamönster i omgivningarna. Det kan vara staket,gatstenar, murar osv. Låt eleverna beskriva mönstren.Gör ett arm- eller halsband INNEHär behövs: Pärlor i olika färger att trä upp, nål ochkraftig trådEleverna väljer pärlor i några olika färger. De trär upppärlorna på tråden så de bildar ett mönster. Knyt ihopändarna på tråden när längden är lagom till ett armellerhalsband.Gör egna mönster INNEHär behövs: Centimeterrutat papper, penna ochfärgpennor/kritorEleverna konstruerar och målar egna mönster påcentimeterrutat papper. Mönstret kan innehålla en,två eller tre rader.Som variation kan en elev påbörja ett mönster som enkompis får komplettera.Leta mönster i tidningar INNEHär behövs: Tidningar/reklamblad, sax, klister ochett stort papperEleverna kan leta efter mönster i tidningar ellerreklamblad, klippa ut dem och klistra upp dem på etttrevligt sätt på ett stort papper.K1MönsterMåla likadant.Här ser jagmönster.gul gul gulblåblåblågulgulgulMåla färdigt.rödblårödblåMåla egna mönster.gul blå gulrödrödgulgulgrön14 15Arbetsblad1:8: Eleverna behöver penna och kritor. Läs instruktionen till den första uppgiften ochlåt eleverna göra den. I den andra uppgiften kan eleverna arbeta enskilt eller parvis.Om de arbetar parvis ska den ena eleven påbörja ett mönster som den andra avslutar.Vartefter de blir klara kan de göra den sista uppgiften där de ska rita likadant som bildenvisar och sedan måla.1:10: Elevernas egen utvärdering. Titta på de små bilderna av uppslagen en i taget.Fråga hur eleverna kände när de arbetade med uppslaget och be dem ringa in eller måladen gubbe som passar.Former19

ArbetsbladX:X 1:1 Namn:FormerMåla.blå röd gul grönK120 Former

Arbetsblad1:2 X:XNamn:Bygg ett lok av formerMåla formerna och klipp ut.K1Klistra in dina målade former på tåget.Former21

ArbetsbladX:X 1:3Namn:Bygg ett hus av formerMåla formerna och klipp ut.K1Klistra in dina målade former på slottet.22 Former

Arbetsblad1:4 X:XNamn:Bygg med formerMåla alla former. Klipp ut, bygg och klistra en egen bild.K1Former23

ArbetsbladX:X 1:5Jämför storlekNamn:Måla de som är lika stora i samma färg.K1Måla alla som är större röda. Måla alla som är mindre gula.Måla den största grön. Måla den minsta blå.24 Former

Arbetsblad1:6 X:XNamn:SorteraMåla och klipp ut. Sortera som du vill.RÖDRÖDRÖDK1GULRÖDBLÅGULGULGULBLÅBLÅBLÅFormer25

ArbetsbladX:X 1:7Hel och halvNamn:Måla de halvor som hör ihop i samma färg.Klipp ut och klistra de halvor som hör ihopbredvid varandra så bilden blir hel.K126 Former

Arbetsblad1:8 X:XNamn:MönsterMåla mönstret. Rita färdigt och måla klart.K1Gör egna mönster.Rita likadant. Måla mönstren.Former27

ArbetsbladX:X 1:9 Namn:FormbingoK1Spel för 2 deltagare. Ni behöver spelmarker i var sin färg.Klipp ut korten med formerna längst ner på sidan, blanda och läggdem i en hög med framsidan ner. Välj var sin spelplan. Turas omatt dra det översta kortet. Leta efter en form på den egna spelplanensom är exakt likadan, både i form, storlek och färg. Om formen finnspå din spelplan markerar du rutan med en spelmarker, annars läggerdu det dragna kortet åt sidan. Den som först markerat 3 rutor i rad,vågrätt, lodrätt eller diagonalt vinner.28 Former

Arbetsblad1:10 X:XNamn:Min utvärderingMatteSafari förskoleklassenKapitel 1: FormerFormerMåla alla rektanglar gula.Måla alla trianglar blå.Jämför storlekMåla den som är minst.Lika stora.cirkel kvadrat rektangel triangelstor större störstMåla alla cirklar gröna.Måla alla kvadrater röda.liten mindre minstRita en som är mindre.Måla den som är störst.Måla alla som är mindre.Måla alla kvadrater blå.Måla alla cirklar gula.Måla alla rektanglar gröna.Måla alla trianglar röda.Rita en som är större.Måla de som är lika stora.K16 78 9SorteraSortera efter storlek.Likastorlek.Hel – halvTvå halvor.Rita och måla den andra halvan.lika färg lika form lika storaen hel en halv en halvSortera efter färg.Lika färg.Vilka halvor hör ihop?Vilken ska bort?Sortera efter form.Lika form.Dela i två lika stora delar. Måla en halv.10 1112 13MönsterMåla likadant.Här ser jagmönster.Måla färdigt.Måla egna mönster.14 15Former29