Glimten 2006 nr 3.pdf - Sigtunahem

»glimten« 

En kundtidning för Sigtunahems hyresgäster | nr 3 | 2006 

Justitieminister 

Thomas Bodström 

om trygghet 

PORTRÄTTET 

Bingolotto-Rickard 

Nedslag 

MÄRSTA 

Sigtuna ölbryggeri – 

Stockholms enda ölbryggeripub

CMYK 

B O E N D E M E D O M T A N K E 

Sommar, sommar och 

sol, havet och vinden 

och doft av kaprifol ... 

Tänk att det känns lika nytt varje år. Dofterna 

av hägg och syren, gräs och grill. 

Mälaren med sina böljande vågor till ljudet 

av en gammal utombordare. Barfotabarn 

och bollknattar. Man kan liksom inte få 

nog. Och jag ser på varje människa jag möter 

att de tänker precis likadant. Det finns 

väl ingen annan tid på året folk är så artiga, 

leende och måna om att söka ögonkontakt. 

Helst skulle jag vilja stanna tiden. Åtminstone 

för en liten, liten stund. 

CARPE DIEM KANSKE NÅGON annan skulle 

mässa. Om än ett ganska slitet uttryck just 

för tillfället. Och visst ska vi fånga dagen. 

Kanske framförallt fylla den. Då menar jag 

naturligtvis inte med starkare drycker, utan 

med något som ger ett helt annat rus. Och 

är helt gratis. Nämligen omtanke. 

INOM SIGTUNAHEMS VERKSAMHET är just 

omtanke ett kärnbegrepp i varudeklarationen. 

Vår uppgift är helt enkelt att leverera 

världens bästa ”boende med omtanke”. 

Och många tror jag är de som tycker att 

vi är en god bit på väg, även om det ofta 

sägs att det är undantagen som bekräftar 

regeln. Ett bevis för vår omtanke, som 

dessutom är mer regel än undantag, är 

Sigtunahems kolloverksamheter. Just nu 

befinner sig 25 barn mellan sju och tolv 

år på Lillebo kursgård utanför Enköping 

vid Mälarens vatten, där äventyr och bus 

bjuds under en hel vecka. Därefter är det 

pensionärernas tur. 50 av Sigtunahems 65+ 

får ännu en gång möjlighet till sol och bad 

och massor av överraskningar. 

i parti och minut för tillfället, åtminstone 

förvärvar. Och skam ger sig. Vi ska fylla 

varje lägenhet i ordets rätta bemärkelse. 

Med omtanke om människa, omtanke om 

miljön och med ljuv musik. 

Sommar, sommar och sol, havet och vinden, 

och doft av kaprifol ... 

HAR DU SYNPUNKTER PÅ Glimten, verksamheten, 

förslag till förbättringar eller kanske 

bara vill prata bort en stund Tveka inte, 

ring mig på 08-591 796 58. 

Marina Helge 

Marknadschef och redaktör 

AB Sigtunahem 

Box 509 

195 25 Märsta 

Besöksadress: Stationsgatan 6, Märsta 

Kundservice och växel 

Telefon: 08-591 796 00 

Fax: 08-591 117 40 

E-post: info@sigtunahem.se 

Hemsida: www.sigtunahem.se 

Öppettider måndag–fredag 

Växeln: kl. 8–17 

Kundservice besök: kl. 9–16 

Kundservice telefontid: kl. 9–12 

Under perioden maj–augusti 

stänger Sigtunahem kl. 14 på fredagar. 

Lediga lägenheter publiceras 

tisdag–torsdag på www.sigtunahem.se 

Områdeskontoren har 

Telefontid vardagar kl. 7–16 

Expeditionstid vardagar kl. 7–9 

Akuta fel efter kontorstid: 

Bravida Service AB, telefon: 020-212 112 

Störningar efter kontorstid: 

G4S, telefon: 08-661 60 00 

»glimten« 

Glimten utkommer med 6 nummer per år. 

Upplaga 5 600 exemplar. 

©Media Sigtunahem 

Ansvarig utgivare och redaktör: Marina Helge 

marina.helge@sigtunahem.se 

Redaktion: Marina Helge, Katarina Karlsson 

Jeanette Sundin och Fredrik Annerskog 

Redigerare: Katarina Karlsson 

katarina.karlsson@sigtunahem.se 

Foto och repro: Jeanette Sundin 

jeanette.sundin@sigtunahem.se 

Statistik/research/fakta: Fredrik Annerskog 

fredrik.annerskog@sigtunahem.se 

Sid 18 

Sid 8 

Sid 10 

MÄRSTA 

Innehåll Glimten 

| nr 3 | 2006 

8 | Barns säkerhet – en fråga om att bry sig 

Inom Sigtunahems bostadsområden finns 118 lekparker. Och samtliga uppfyller kraven i 

EU-standarden för lekredskap, installation, inspektion, drift och underhåll. Våra lekparker är i 

mycket gott skick. Både barn och föräldrar kan känna sig trygga. 

10 | Falck Security är G4S 

Den första april löpte Securitas avtal för vaktbolagsronderingen och trygghetsstationen med 

kommunen och Sigtunahem ut. Vinnaren vid upphandlingen av det nya avtalet blev Group 4 

Securicor eller kort och gott G4S. 

18 | Nedslag: Märsta 

39 | Sverige är tryggast i Europa 

Alla typer av brott minskar i antal. Bostadsinbrotten, bilinbrotten och skadegörelsen har mer 

eller mindre halverats. Expansiva satsningar på polisen framhåller justitieminister Thomas 

Bodström som en av anledningarna till de goda resultaten. 

42 | Sigtuna ölbryggeri 

Rickard Olsson – sid 12 

Sigtuna Brygghus slog upp portarna den 27 maj i Burger Kings gamla lokaler, Arlandastad. 

Och är därmed Stockholms enda bryggeripub. 

OMTANKE ÄR NATURLIGTVIS också att bygga 

attraktiva och tillgängliga bostäder till 

humana priser. Och det gör vi. Vi bygger 

Foto: Jeanette Sundin 

Tryck: Tryckeri Åtta.45, Solna 

Sid 39 

Sid 47 

Framsidan: Thomas Bodström, justitieminister. Foto: Jeanette Sundin, fotograf ©Media Sigtunahem 

2 | glimten | nr 3 | 2006 glimten | nr 3 | 2006 | 3

På gång | Notiser 

På gång | Notiser 

Nästa nummer av 

Glimten i september 

Snabbt och enkelt med 

e-faktura 

Som hyresgäst hos Sigtunahem kan du betala 

din hyra via e-faktura. Detta innebär att du får 

hem din räkning elektroniskt via din internetbank. 

Räkningen presenteras på din bildskärm 

på ett enkelt och lättöverskådligt sätt och när du 

skall betala räkningen finns all betalningsinformation 

redan ifylld. Det enda du behöver göra är 

att godkänna för betalning. 

Anmälan 

Förutsatt att du har tillgång till internet, är kund 

hos någon av nedanstående banker samt är 

ansluten till Internetbanken, kan du gå in på din 

internetbanktjänst och anmäla dig i listan över 

anslutna företag: 

• FöreningsSparbanken 

• Nordea 

• Svenska Handelsbanken 

• Skandinaviska Enskilda Banken S-E-B 

• Skandiabanken 

• Östgöta Enskilda Bank 

• Ica-banken 

• Länsförsäkringar Bank 

• Stadshypotek Bank 

När du blivit registrerad får vi din anmälan från 

banken. Därefter ändrar vi din betalning från 

vanlig pappersfaktura till e-faktura och varje 

månad får du, när e-fakturan sänds ut, ett meddelande 

i din internetbank att du fått en ny 

faktura. Dock får du därefter inget hyresbesked 

per post från oss. 

Information via hyresbeskedet 

Ibland använder vi oss av hyresbeskedet för 

information till dig som hyresgäst. E-fakturan 

kommer att innehålla en länk till vår hemsida på 

webben för hyresinformation. 

Tidningen Glimten och annan tryckt information 

delas ut till dig som vanligt. 

Vill du veta mera 

För mer information om e-faktura gå in på din 

Internetbank eller ring din bank. Du kan också 

läsa mer om e-faktura på vår hemsida – 

www.sigtunahem.se. 

Vill du vara med att utforma 

Sigtunahems nya 

hemsida 

Vi är mitt upp i utvecklingen av vår hemsida 

och behöver nu din hjälp för att den ska bli så 

bra som möjligt. Vi har för avsikt att tillsätta en 

referensgrupp från den första augusti med fem 

till sex vana ”surfare”. 

Är du intresserad Maila Katarina Karlsson; 

katarina.karlsson@sigtunahem. 

Målningsarbeten i våra 

områden under sommaren 

Väringavägen 16, 18, 20, 22 

Takmålning pågår, beräknas klart V31. 

Lönngränd 

Fasadmålning pågår, beäknas klart V37. 

Lunda 

Fasadmålning pågår, beräknas klart V36. 

Tilsvägen 5–23 

Fasadmålning utförd, klar under juni månad. 

Vänortsringen 3 


Gnejsvägen(Kvartersgården) 


Samtliga objekts färdigställningsdatum är naturligtvis 

beronde på väderleken (regn). 

Brandskydd inhomhus 

En övergripande inventering och reparationsåtgärd 

av samtliga rökgasluckor i flerfamiljshusens 

trapphus pågår. 

Detta gäller hela beståndet. Denna åtgärd beräknas 

vara klar i november, december. 

Nytt ställe att fynda på 

Återbruket 

Sigtuna kommun har öppnat en återvinningsbutik på Södergatan 4 (runt hörnet). Här kan du hitta 

begagnade saker och möbler till mycket bra priser. 

Återbruket är ett nytt projekt i samverkan med renhållningen, miljösamordnaren i Sigtuna kommun, 

socialpsykiatrin och landstingets psykiatri. 

Butiken håller öppet tisdag och onsdag mellan klockan tio och tre och torsdagar från tio till sex. 

Förutom fynda kan du naturligtvis lämna in prylar. Återbruket tar emot allt utom kläder, sanitetsporslin 

och vitvaror. Är det fråga om otympliga saker kan man efter överenskommelse få det bortfraktat. 

(Gäller endast i Sigtuna kommun). Telefonnummer till återbruket är 08-591 127 75. 

Sigtunahem satsar 

på konstnärlig 

utsmyckning 

Sigtunahem kommer från och med uppförandet av Marmorvägen 

i Til att låta smycka ut respektive nyproduktion 

alternativt förvärv. Ett syfte är att skapa identitet, ett 

annat att främja kulturen. Först ut är Marmorvägen där 

Larz Eldbåge gjort en skulptur som kommer att pryda 

infarten till området. Härnäst står Glimmervägen på tur, 

där erbjudande om att inkomma med förslag gått ut till 

fyra lokala konstnärer som en form av tävling. Beslut 

kommer att fattas i september. 

Konstverk av Larz Eldbåge 

Vi på Sigtunahem vill 

önska alla hyresgäter och 

läsare en underbar sommar 


Sigtunahem efter höstens 

boendundersökning 

Bygg broar – bygg med 

dem som finns – bygg 

på det som finns 

Text: Marina Helge, marknadschef | Foto: Jeanette Sundin, fotograf 

Mycket är bra men kan bli bättre. Resultatet 

av höstens boendeundersökning kommer att 

genomsyra både budget och verksamhet nästa 

år. Vissa åtgärder har dock redan vidtagits. 

UPPRUSTNING AV TVÄTTSTUGOR, införande 

av passersystem, trygghetsvandringar, 

förstärkning av belysning, beskärning av 

träd och buskar, effektiviseringar inom 

boserviceorganisationen för frigörande 

av tid att rondera allmänna utrymmen. 

Det är bara några av de satsningar Sigtunahem 

redan vidtagit för att möta kraven 

som framfördes i förra årets kundundersökning. 

ÄVEN OM MÅNGA ÄR NÖJDA med sitt boende 

i Sigtunahem och mycket fungerar 

Sören Lindqvist, boservicechef 

bra, finns det naturligtvis saker som kan 

bli bättre. Ungefär så kan man sammanfatta resultatet av höstens 

stora enkätundersökning. Sigtunahem tar det på största allvar. Vi 

är tacksamma att så många deltar (70 procent) och framför synpunkter 

som nu på ett än tydligare sätt kommer att genomsyra 

verksamheten. 

Det mesta av kritiken som framförs gäller underhåll och standarden 

i lägenheterna samt frågor med koppling till tryggheten i 

boendet. Framför allt skick och skötsel av allmänna utrymmen som 

tvättstugor, källarutrymmen och utemiljön. 

– Kritiken kommer främst från boende i 

det äldre beståndet i Märsta, delvis Valsta, 

säger Sören Lindqvist, boservicechef, Sigtunahem. 

FÖR ATT SÅ SNART SOM MÖJLIGT komma till 

rätta med kritiken har Sigtunahem redan 

vidtagit en rad åtgärder. Åtgärder som ryms 

inom årets budget. Större underhållsåtgärder 

är noterade inför nästa års budget. 

– Blir det ytterligare pengar över i år 

kommer självklart utfallet i boendeundersökningen 

få genomslag i prioriteringarna. 

Särskilt trygghetsvandringarna i samverkan 

med boende, närpolis och sakkunniga 

har varit givande enligt Sören Lindqvist. 

Som tillsammans med områdespersonalen 

fått möjlighet att uppleva boendet ur såväl, 

barns, föräldrars som äldres perspektiv. 

På tur för trygghetsvandring i höst står 

Vänortsringen, Odensalavägen och de centrala 

delarna av Märsta. 

NÅGOT SOM INSTALLERATS på försök i beståndet 

för att ytterligare möta de boendes 

krav på säkerhet är passersystem. Det har 

införts i tvättstugorna på Buregatan och 

Drottningvägen och till entréerna på Tvärvägen. 

Tryggheten och säkerheten har därmed 

ökat bland boenden som uppskattar 

vetskapen om att bara de som bokat tvättiden 

har tillgång till tvättstugorna samt att 

ingen obehörig befinner sig i trapphuset. 

Härnäst står Tingvallavägen och Granitvägen 

på tur. 

– Vi kommer bland annat att bygga om 

tvättstugorna på Tingvallavägen 28, 30 och 

32, sätta in nya maskiner samt därtill införa 

passersystem. Förmodligen kommer det att 

komma i gång redan i höst. 

I ÖVRIGT KOMMER Boserviceorganisationen 

att prioritera ordning och reda. Det ska 

vara snyggt i trapphusen, på gårdarna och i 

alla andra förekommande allmänna utrymmen. 

Snyggt och tryggt, helt och rent. 

SABOS NYA VD 

Den första oktober 2006 tillträder Kurt Eliasson 

tjänsten som vd på intresse- och branschorganisationen 

SABO, de allmännyttiga bostadsbolagens 

organisation. Hans företrädare Bengt Owe Birgersson 

går då i pension efter sexton år som vd 

på SABO. 

Kurt Eliasson är idag koncernchef och vd för 

Förvaltnings AB Framtiden i Göteborg. Kurt har 

ett långt förflutet inom branschen. Karriären 

startade på 70-talet med arbete i VVS-branschen, 

därefter gick han vidare till Hyresgästföreningen 

i Västra Sverige som bitr 1:e ombudsman och 

förhandlingsansvarig. 1980 kom Kurt Eliasson till 

Riksbyggen i Göteborg först som marknadschef 

och även chef för det nationella mäklarteamet. 

1987 gick han även in som Direktör och chef för 

verksamheten. 

1993 tillträdde Kurt Eliasson tjänsten som Koncernchef 

och vd för Förvaltnings AB Framtiden. 

Den tjänsten kommer han att upprätthålla parallellt 

fram till dess att en efterträdare är utsedd. 

Framtiden har idag 14 dotterbolag varav ett flertal 

är medlemmar i SABO. 

Utöver styrelseuppdrag i sju av Framtidens 

dotterbolag har Kurt Eliasson även ett antal andra 

uppdrag bland annat styrelseordförande i Göteborgs 

Hamn samt i Stiftelsen Chalmers Tekniska 

Högskola. Kurt Eliasson är även känd för sitt starka 

engagemang i Blåvitt. Under femton år, fram till 

2003, var han aktiv i IFK Göteborgs styrelse, de 

sista åren som styrelsens ordförande. 

– Jag ser verkligen fram emot att bidra till 

en utveckling som gör SABO ännu starkare som 

branschorganisation, mitt fokus kommer att ligga 

på att utveckla medlemsnytta för bostadsföretagen, 

säger Kurt Eliasson, SABOs framtida vd. 

6 | glimten | nr 3 | 2006 glimten | nr 3 | 2006 | 7 

EHTER NYHETER NYHETER NYHETER NYHETER NYEHTER

Barns säkerhet – en 

fråga om att bry sig 

Thomas Skjöld, arbetsledare 

Inom Sigtunahems bostadsområden finns 118 lekparker. Och samtliga uppfyller 

kraven i EU-standarden för lekredskap, installation, inspektion, drift och underhåll. 

– Våra lekparker är i mycket gott skick. Både barn och föräldrar kan känna sig 

trygga, poängterar Thomas Skjöld, arbetsledare för markgruppen. Och själv den 

som utövar tillsyn över lekparkerna. 

Leken är nödvändig för barns utveckling. 

En god barnmiljö innebär också rätten att 

få leva och utvecklas under säkra förhållanden. 

Från och med januari 1999 finns en 

ny standard för lekredskap framtagen inom 

EU för att garantera barns säkerhet. Varje 

år ska samtliga lekparker besiktigas enligt 

standarden. Och det krävs en gedigen utbildning 

för att bli certifierad besiktningsman. 

Thomas Skjöld är under utbildning 

och räknar med att bli certifierad innan 

årets slut. 


– Fram till nu har vi hyrt in besiktningsmän. 

Senast hösten 2004. Förra året vigdes 

därför till att åtgärda nedslagen efter besiktningen. 

För trots att de flesta lekparker 

är relativt nybyggda fick vi några påpekanden. 

Generellt gällde det fallunderlagen 

samt måtten mellan lekredskapen. 

Från i år är därmed samtliga 118 lekparker 

godkända enligt EU-standarden och i 

mycket gott skick. Thomas Skjöld har nyss 

avslutat inventeringen och dokumenterat 

samtliga lekparker. 

LEKPARKERNA ÄR VIKTIGA mötesplatser i 

Sigtunahems bostadsområden. Ambitionen 

är att de ska byggas och anläggas likt gröna 

oaser, som en form yttre vardagsrum för 

både barn och vuxna. Lekparkerna måste 

dessutom ha större dragningskraft än andra 

miljöer som gator och trottoarer för att garantera 

barnens säkerhet även i realiteten. 

– Skötseln av lekparkerna är högt prioriterad, 

särskilt nu i början av säsongen. Alla 

hyresgäster ska kunna känna sig trygga med 

vetskapen att vi kontinuerligt utövar tillsyn 

och inspektion ur säkerhetssynpunkt – underhåll 

och skötsel ur trivselsynpunkt. 

SAMTLIGA LEKPARKER ÄR RUSTADE med 

Haags lekutrustning. Svenska produkter 

av hög kvalitet. Och så gott som alla är 

ombyggda efter 1999. Och trots redan vidtagna 

åtgärder finns det fortfarande behov 

av en del förbättringsarbeten av kosmetisk 

karaktär. 

– I sommar kommer Jens Eriksson, 

markvärd samt ett par av de säsongsanställda 

att göra rent alla lekparker, fräsa upp 

sand och bättringsmåla. 

THOMAS SKÖLD ÄR ARBETSLEDARE för 

markgruppen och reparatörerna. Totalt 15 

markvärdar och sex reparatörer. Markvärdarna 

har utökats med en årsarbetare sedan 

årsskiftet med tanke på nyproduktionen 

i Sigtuna. Förutom ansvaret för skötseln 

och underhållet av Sigtunahems lekparker 

ansvarar gruppen för gräsklippning, ogräsrensning, 

beskärning av buskar och häckar. 

Samt snöskottning, sandning och sandupptagning 

höst och vinter. 

– Bemanningen är lagom om alla väl är 

på plats. Vi har dock dragits med en konstant 

underbemanning ända sedan jag tillträdde 

tjänsten förra våren. Just nu har vi 

lyst ut två tjänster eftersom Daniel Porser 

slutar och Roger Gustavsson gått över som 

kvartersvärd. 

TILL MARKGRUPPEN SKA OCKSÅ räknas de 

sex säsongsanställda som alltid finns på 

plats från första maj varje år. Dels för att 

täcka upp för semestrar men också för att 

förstärka bemanningen under den period 

gräs och ogräs växer som mest. 

– Jag är enormt nöjd med tillsättningen 

av säsongare i år. De är jätteduktiga. Och 

ett värdefullt tillskott. 

THOMAS SKJÖLD HAR VARIT i gång ganska 

exakt ett år nu. Och trivs ypperligt. Han 

kunde dock inte drömma om vad som låg 

framför honom. 

– Det har verkligen varit som att börja 

från början. 

Vintern ägnade han åt att lära känna bostadsområden 

och personal varpå han gjort 

vissa smärre justeringar av organisatorisk 

karaktär. 

– Istället för uppdelat per områdeskontor 

har vi nu bildat team av tretton av de femton 

markvärdarna. Team Valsta/Tingvalla, 

team Centrala Märsta/Norrbacka och team 

Sigtuna. Därutöver är en markvärd stationerad 

i Rosersberg tre dagar i veckan samt 

miljöhusansvarig och en markvärd arbetar 

som maskinförare. Det fungerar utmärkt. 

Fakta EU-standard 

MÅLSÄTTNINGEN FÖR GRUPPEN är enkel. 

Resultatet i år ska bli bättre än förra årets. 

– Det ska dessutom vara hög kvalitet på 

utfört arbete så vi slipper klagomål. 

Därför har Thomas Skjöld infört rondering 

på programmet. En form av intern 

besiktning. Tillsammans med respektive 

områdeschef och markvärd ronderar han 

område för område och poängbedömer 

gräsklippning, ogräsrensning, planteringar 

och hårdgjorda ytor. Kriterierna är 

enkla;”väl utfört”, ”utfört”, ”sämre utfört” 

och ”katastrof”. 

– Vi försöker hela tiden bli bättre. Därför 

har vi också utbildat oss under året, och 

nyttjar krafterna som finns internt. Tomas 

Gustafsson, projektledare – mark, har lärt 

oss om beskärning, perenner och allmän 

växtkännedom. Därmed finns den kompetensen 

nu inom respektive team. 

Tidigare gällde SIS (Standardiseringen i Sverige) som trädde i kraft 1989. 

Nya gemensamma europastandarder för lekredskap började gälla i Sverige 1999. 

De innehåller minimikrav på säkerhet och funktion samt testmetoder för olika typer av lekredskap 

och krav på stötdämpande material. Dessutom finns rekommendationer om installation, 

besiktning, underhåll och drift för anläggningen. Standarderna har beteckningarna SS EN 

1176:1-7 och SS EN 1177. 

Den som anlägger en lekplats är ansvarig för anläggningen och underhållet vare det rör sig om 

kommunens, bostadsföretagens, bostadsrättsföreningens eller samfällighetens lekplats. 

För lekredskap som placeras i den egna trädgården eller inomhus i till exempel förskolan gäller 

andra regler. Gungställningar, gungor, rutschbanor och klätterställningar för privat bruk räknas 

som leksaker och ska därmed uppfylla gällande regler för leksaker (CE märkning). 


G4S 

Före detta Falck Security 

Text: Ola Söderlind, frilans | Foto: Jeanette Sundin, fotograf 

Den första april löpte Securitas avtal för vaktbolagsronderingen och trygghetsstationen med 

kommunen och Sigtunahem ut. Vinnaren vid upphandlingen av det nya avtalet blev Group 4 

Securicor eller kort och gott G4S. I stort kan man säga att avtalet ser ut som förr. G4S ansvarar 

för trygghetsstationen vid Märsta Station, men även den mobila väktaren som cirkulerar runt i 

kommunen. Det är även G4S som kommer att svara för Sigtunahems störningsjour. 

– VÅR MÅLSÄTTNING ÄR 

ATT DET inte ska innebära 

någon väsentlig skillnad för 

allmänheten. Utöver andra 

väktare, andra bilar och annat 

telefonnummer, säger 

Fabian Mogren från G4S. 

G4S ÄR ETT MULTINATIO- 

NELLT säkerhetsföretag 

Fabian Mogren, 

med nästan 400 000 anställda 

globalt. För två 

produktionsledare G4S 

år sedan köpte G4S upp 

Falck. Men det är först under 2006 som 

arbetet med att byta namn från Falck till 

G4S har genomförts. 

När Glimten tar emot Fabian Mogren 

är det en av försommarens varmaste dagar 

och utanför fönstret pressar eftermiddagsvärmen 

mot Sigtunahems vita stenbyggnad. 

Inne är det dock härligt svalt, nästan 

på gränsen till kallt, vilket vittnar om att 

luftkonditioneringen går minst lika mycket 

på högtryck som vädret. 

Fabian Mogren är i botten yrkesofficer, 

men började 2002 att arbeta på Falck och 

Arlanda som projektledare. Sin nuvarande 

tjänst som produktionsledare på bevakningsavdelningen 

tillträdde han i januari i 

år. Fabian berättar att han har nytta av sitt 

tidigare yrke, framförallt i kontakten med 

medarbetarna. 

– Jag tror att jag har lärt mig att uttrycka 

mig på ett pedagogiskt sätt. Det underlättar 

mycket om människor förstår syftet 

med varför de ska göra något, säger Fabian 

Mogren. 

Fabian beskriver att det självklart är 

stora skillnader mellan det civila och militära. 

En av de mest uppenbara skillnaderna 

är valet av kläder. 

– Nu har jag till och med lärt mig att 

använda rosa skjortor, säger han och nickar 

ner mot dagens klädval. 

G4S VILL BLI DEN LEDANDE säkerhetsleverantören 

i Sverige. Enligt Fabian Mogren 

behöver det inte nödvändigtvis betyda 

att man blir den största. Fabian betonar 

flera gånger under intervjun att G4S inte 

ska vara ett vaktbolag i traditionell mening 

med muskelberg som patrullerar ett 

område, utan snarare en helhetsleverantör 

av trygghetslösningar. En detalj som kan 

verka bagatellartad för den utomstående är 

att skyltarna där det tidigare har stått bevakas 

av står det nu istället skyddas av. 

– För de flesta kan det verka som att 

bara byta ut ett ord. Men för oss är det ett 

ställningstagande. Vi vill utstråla trygghet 

och därför är skyddas av ett bättre uttryck 

än exempelvis bevakas av, menar Fabian 

Mogren. 

ATT SKAPA TRYGGHET GENOM att byta ut 

texten på ett par skyltar räcker knappast 

och ord utan handling kan snarare få motsatt 

effekt. På vilka sätt ska då G4S arbeta 

för att uppnå denna trygghetskänsla Enligt 

Fabian Mogren är det många aspekter som 

företaget tar hänsyn till. När G4S annonserade 

om tjänsterna till den mobila väktaren 

var det ett krav att de skulle bo i kommunen 

för att de skulle ha bra lokalkännedom. 

Vidare säger Fabian att G4S har anställt 

så få väktare som möjligt för att få kontinuitet, 

så att allmänheten ska känna igen 

väktarna och på så sätt känna sig trygga. På 

trygghetsstationen vid Märsta Station hade 

kommunen som krav att väktaren ska vara 

utbildad ordningsvakt, det vill säga bland 

annat ha befogenhet att avlägsna människor 

som stör ordningen eller dylikt. Ett 

sådant tillstånd gäller endast begränsade 

geografiska platser och av det skälet kan 

inte den mobila väktaren vara ordningsvakt 

i en hel kommun. De flesta av G4S väktare 

är ändå utbildade ordningsvakter, för att 

exempelvis kunna hjälpa till vid Märsta 

Station vid större incidenter. Men att kalla 

på förstärkning är något som väktarna drar 

sig för. 

– Vi vill inte bli någon insatsstyrka som 

kommer till platsen och rensar upp, det har 

ofta motsatt effekt. De allra flesta situationer 

går att lösa genom samtal och förståelse. 

Det är just genom att skapa en god relation 

med allmänheten som vi vill skapa en trygghetskänsla, 

analyserar Fabian Mogren. 

Just utbildning och erfarenhet är viktigt 

inom G4S. Enligt Fabian har branschen av 

tradition lockat till sig många med tvivelaktiga 

motiv som tycker det verkar tufft med 

batong och ordningsvaktsmärke. 

– Sådana märks ganska snabbt vilka de är 

och hos oss gallras de bort tidigt när vi tittar 

på ansökningarna, säger Fabian Mogren. 

FABIAN MOGREN ÄR BASERAD på Arlanda 

och styr de organisatoriska bitarna. Den 

närmaste operativa ledningen är de så kallade 

gruppledarna som är baserade på Arlandastad. 

Närheten till Arlanda ser Fabian 

som något tveklöst positivt, inte enbart tack 

vare stordriftsfördelarna. 

– Självklart är det bra att ha tillgång 

till en stor personalstyrka. Men Arlanda 

skapar även en slags flygplatskultur, vilket 

även smittar av sig på de anställda i Märsta. 

Eftersom vi dagligen bemöter flygresenärernas 

problem på Arlanda gör det att vi 

förhoppningsvis kan sätta oss in i allmänhetens 

situation på ett bättre sätt. 

Väktaryrket är av tradition ett mansdominerat 

yrke vilket Fabian Mogren ser som 

ett problem. Han berättar att de inom G4S 

vill ha in fler kvinnor i branschen. G4S ser 

även mer än gärna att människor med annan 

etnisk bakgrund söker sig till företaget. 

– De kvinnor som jobbar för oss trivs jättebra. 

En kvinna kan ofta ha en mer lugnande 

effekt på folk än vad en man har. Men 

tyvärr är det få kvinnor som söker till oss. 

Fabian Mogren beskriver att väktaryrket 

har stor skillnad i olika sorters arbetsuppgifter. 

Ena sekunden kan man vara vid 

säkerhetskontrollen på Arlanda och släppa 

igenom diplomater för att nästa sekund 

mota bort uteliggare från källarutrymmen. 

PÅ SOMMAREN ÄR DET MYCKET flera människor 

i rörelse utomhus och det betyder 

att det blir mer att göra för väktarna. Fester 

utomhus vid exempelvis badplatser tillhör 

inte ovanligheterna. När det är mycket folk 

som samlas kan det uppstå bråk. 

– Vi arbetar mycket med underrättelseverksamhet 

och vi försöker ta reda på innan 

vart det ska vara fest eller mycket folk, så 

att vi finns på plats där det behövs, säger 

Fabian Mogren. 

G4S arbetar även förebyggande för att 

minska risken för att långvariga problem 

ska uppstå, som det exempelvis gjorde i Til 

för några år sedan. 

– Vi har täta kontakter med både Polis, 

skola och sociala myndigheter för att hålla 

oss underrättade om olika problem, säger 


OM DET SKULLE UPPSTÅ LÅNGVARIGA problem 

i ett visst område med exempelvis 

ungdomar som kastar sten, hur går då G4S 

till väga för att komma till rätta med problemet 

– Självklart skulle vi rikta mycket av vår 

Daniel är en av de väktare du kan träffa ute 

i vår kommun. Här stolt poserande med ny 

uniform, vid bilen med nya loggan. 

uppmärksamhet dit. Men det räcker inte 

bara att patrullera området. Vi måste söka 

kontakt med folk och prata med dem för 

att skapa oss en bild av problemet, men 

samtidigt försöka utveckla en relation, berättar 


JU STÖRRE DEL AV ETT SAMHÄLLE som bevakas, 

eller skyddas av som G4S hellre kallar 

det, desto större blir risken för att samhället 

går mot en polisstat. På G4S är man 

medveten om problematiken, men pekar 

bland annat på kameraövervakningen. G4S 

menar att exempelvis det mesta kan vara 

filmat, så länge som ingen enskild person 

eller företag kan titta på bilderna. På Arlanda 

krävs det till exempel en skriftlig 

ansökan från exempelvis polisen för att få 

titta på övervakat material. Fabian Mogren 

drar paralleller till polisen som han anser 

har misslyckats i viss mån. 

– Blir en person stoppad av polisen för 

att blåsa blir den nervös även fast den inte 

har druckit någon alkohol. Det är inte 

en bra relation. På G4S strävar vi mot en 

mera öppen dialog så att medborgarna 

känner att de har förtroende för oss, att de 

känner sig trygga med oss i närheten. 

OM G4S LYCKAS MED SIN målsättning att 

göra Märsta till en tryggare plats får vi 

kanske reda på inom de närmaste tre åren. 

Om samhället i Sverige går mot en polisstat 

eller inte vet vi nog knappast då, men 

det lär framtiden utvisa. 


Rickard 

Olsson 


BILDTEXT BILDTEXTX 

Lilloket från Gävle som efter år av röda siffror äntligen lyckades 

få fart på hjulen. För första gången i historien går nämligen 

tv-programmet bättre än lotteriet. Aldrig tidigare har så 

många sett Bingolotto utan bingolott. 


Porträttet | Rickard Olsson 

Fortfarande efter 15 år händer det att det 

är så gott som miljonpublik. Det är unikt 

i svensk tv-historia. Inget annat program 

har varit populärt så länge. Men inte bara 

tittarsiffrorna ökar på nytt, så gör även 

lotteriförsäljningen om än i mindre skala. 

Äntligen får man väl säga, efter perioder av 

nedgång. Såväl under Lasse Kronér som 

programledare, som under Gunde Svan. 

Tänk vad ett litet och diskret samtal på ett 

hotell i Göteborg skulle få lyckosamma 

effekter. Ett handslag, så var saken klar. 

Rickard Olsson hade just accepterat förfrågan 

om att bli Bingolottos fjärde programledare. 

Och efter nästan två säsonger i studion i 

Gamlestaden i Göteborg har Rickard Olsson 

inte bara vänt en nedåtgående trend, 

han har dessutom lyckats med konststycket 

att bli folkkär. I alla fall om man med folkkär 

menar populär och just älskad av folket. 

Superlativen har stått som spön i backen 

sedan han tillträdde programledarjobbet 

hösten 2005. Men det är minsann inte 

första gången han sitter i tv-soffan på bästa 

sändningstid. Det började med Bullen i 

SVT för ett tiotal år sedan, fortsatte med 

Söndagsöppet och Nyhetsmorgon i TV4. 

Men sen var det klippt. Och det kunde ha 

tagit sig en ända med förskräckelse. Åtminstone 

om man vill se Rickard Olsson i 

rutan. 

– Strax innan erbjudandet om Bingolotto 

hade jag varit på krigsstigen med TV4. 

Tillsammans med Tilde de Paula hade jag 

sedan ett par år tillbaka varit programledare 

för ”Nyhetsmorgon”. Nu skulle hon ha 

barn. Och TV4 ville därmed att jag skulle 

söka om tjänsten och dessutom provfilma. 

Kändes inte särskilt genomtänkt. Provfilma 

Nästan alla luckor fick Rickard Olsson i 

Bingolottostudion vända på innan han 

hittade miljonen. 

för ett program jag lett i två år. 

Rickard Olsson kände sig både kränkt 

och ledsen och kastade helt enkelt in. Han 

gick till radion istället. Från årsskiftet 2005 

fick han i uppgift att leda ett nytt radioprogram, 

”P4 – Extra”. Som tog över från 

”Efter 3”. 

Rickard Olsson hann dock bara leda 

programmet några månader innan det där 

oväntade samtalet ägde rum. Hösten 2005 

var han som sagt tillbaka i TV4 och ”no 

hard feelings”. 

– Det kändes jättekonstigt att få frågan, 

men ändå helt rätt. Bingolotto är som att 

göra radio, man skjuter från höften. Och 

jag känner mig trygg med det. 

Rickard Olsson menar att tv normalt är 

så uppstolpat och regisserat, stramt och 

korrekt. Allra helst nyhetssändningar där 

det blir särskilt jobbigt om man gör fel. 

– På så vis är Bingolotto mycket ärligare 

i sitt upplägg. Man slipper helt enkelt hålla 

färgen. 

DET ÄR TISDAG EFTER VALBORG när Glimtenredaktionen 

äntrar Bingolottostudion 

för reportage. Studion är belägen i en 

gammal industrilokal i Gamlestaden i 

Göteborg, svenska industrins vagga, med 

bland annat SKF. Vägg i vägg med Bingolottostudion 

ligger studion där postkodmiljonären 

spelas in. Det är mörkt och varmt. 

Svetten ligger fortfarande som en dimma 

i lokalen. Det måste vara på gränsen till 

outhärdligt under sändning. Spåren efter 

söndagens guldkväll är påtagliga. Konfetti 

på golven, halvurdruckna vinglas på borden. 

Eller kanske är det champagne Ett 

antal repscheman spridda lite här och där. 

Gedigna luntor om ett 15-tal sidor. Varje 

sekund är intrimmad i ett program som 

stod för underhållningen i fyra timmar i 

söndags kväll. Det är inte svårt att förstå att 

det måste till ett fullblodsproffs för att rodda 

runt det hela. Och mitt upp i all röra, en 

sprillans ny Volvo C70, cabriolet. 

– Tänk att vi delar ut fyra bilar i varje 

program, 40 veckor om året. Och några till 

i månadsfinaler och under guldkvällar. 

Det visar sig att Volvo inte som vi tror, 

skänker bilarna som lottas ut. Däremot får 

Bingolotto köpa dem till rabatterat pris. 

För hur mycket förtäljer dock inte historien. 

– Jag känner mig som en jultomte. Tänk 

att varje vecka få dela ut bilar, resor och 

ibland miljoner till industriarbetare, vårdbiträden, 

kassörskor eller pensionärer bara 

genom ett samtal. 

RICKARD OLSSON INTE BARA ÄR FOLKLIG – 

han har dessutom aldrig känt sig mer folklig. 

Han liknar det vid en uppskivad limpa 

som säljs i sina delar. Men han tycker det är 

förmätet att klaga. Jobbigt är det att arbeta 

som hemsamarit, det erfor han själv i ungdomen. 

Rickard Olsson är född i Gävle och 

uppvuxen med sin mamma i en hyresrätt 

om två rum och kök i Brynäs. På Sörbygatan 

82 B. Han spelade saxofon, tränade 

judo och hockey. Men eftersom han var 

både liten och klen blev han mest sittande 

på avbytarbänken. När han så äntligen 

kom hem skadad, utbrast mamma Elisabet; 

”Men Rickard, då har du ju i alla fall fått 

spela!”. Men ack nej. Rickard Olsson hade 

lyckats med konststycket att bli skadad från 

avbytarbänken. Och då fick det vara nog. 

Men vad fritidssysselsättning beträffar gick 

det ingen större nöd på Rickard. Han hade 

nämligen närt också en annan dröm. Att bli 

rockstjärna. 

– Jag spelade gitarr och var med i en rad 

olika lokala band i Gävle. Band som spelade 

allt från disco till rock. Men när Creeps 

slog igenom lade vi ner. 

Och själv har Rickard Olsson aldrig 

uppträtt med gitarren inför publik, inte ens 

i Bingolotto. Han tycker det skulle vara 

alldeles för läskigt. Rickard Olsson lider 

nämligen av en oerhörd prestationsångest. 

– Det märkliga är ju att man spelar så 

jävla bra ensam. 

FÖRUTOM ROCKSTJÄRNA DRÖMDE Rickard 

Olsson redan som barn om att bli programledare. 

Han satt mycket framför tv:n 

hemma och var hyfsat lat. Egenskaper som 

han menar lämpar sig väl för arbete som 

just programledare. 

Idolen var Lennart Hyland. Rickard Olsson 

ville till och med ha samma frisyr som 

honom. Numera är det Ingvar Oldsberg 

som är förebilden i tv, Täppas Fogelberg, 

radio. 

– Täppas är beundransvärd. Det är liksom 

inte bara tjosan, hejsan, utan han ger 

den lite motstånd. 

En annan programledare som Rickard 

Olsson framhåller och som i hans tycke 

gör skäl för benämningen folklig, är Lars 

Berghagen. 

– Tänk när han stod i Allsång på Skansen 

och sade ” Och nu vill jag presentera 

en kär vän som jag arbetat väldigt mycket 

tillsammans med….vad var det nu du hette 

igen….eh, just det; Markoolio”. Folk gillar 

det. Han konstrar inte till det. Han är folkkär 

i alla fall. 

Själv försöker Rickard Olsson ta det 

lugnt inför direktsändningen av Bingolotto 

på söndagar. Han erkänner att han fortfarande 

ibland drabbas av prestationsångest 

och faktiskt dessutom fortfarande kan vara 

nervös. Men han löser det genom att vara 

väl förberedd. 

– Förr i tiden hade jag en tendens att 

överarbeta saker och ting. Jag stressade 

runt och skulle göra allt samtidigt. Nu försöker 

jag koncentrera mig på att göra det 

jag ska, och det så bra som möjligt. Det är 

inte hur man har det som räknas, utan hur 

man tar det. 

Att vara programledare bedömer Rickard 

Olsson som ett hårt och krasst jobb. En 

godtycklig sport i likhet med gladiatorspelen. 

Där cheferna sitter på rad och gör 

tummen upp eller tummen ner. Och som 

bygger på 90 procent tur, till resterande del 

timing och talang. 

HUR MYCKET TUR RICKARD OLSSON haft under 

karriären är lite svårt att sia om. Verkar 

snarare som om envishet och idogt arbete 

bäddat för det mesta av framgången. Efter 

tre år på kulturvetarlinjen i Örebro och 

ett år på Sigtuna folkhögskola inom radio, 

var telefonräkningarna höga och utläggen 

för porton stora. Turen, ja den kom som 

ett brev på posten. Dåvarande flickvännen 

var nämligen bekant med chefen för radio 

Gävleborg. 

– Jag ringde varenda radiostation, men 

ingen ville ha en kille från 

folkhögskolan. Genom 

flickvännen fick jag dock 

” 

möjlighet att komma och 

praktisera på radio Gävleborg. 

Rickard Olsson fick i 

uppgift att skicka in ett 

prov på sin talang. Och 

valde att intervjua de ledamöter 

i Riksdagen som 

representerade Gävleborgs län vid tillfället. 

Ett par, tre stycken. Bara några dagar 

senare ringde kanalchefen och berättade 

att inslaget var jättebra och att intervjuerna 

skulle få sändningstid. 

– Det var hur stort som helst. Jag låg ner 

och lyssnade och var helt salig. 

Året var 1994 och inslaget följdes av två 

veckors praktik som blev till ett helt sommarjobb. 

Som i sin tur öppnade upp ögonen 

på cheferna i Stockholm och radions 

kanal P3. 

VID 23 ÅRS ÅLDER VAR RICKARD Olsson 

ganska trött på rockandet i Gävle som inte 

ledde någon vart, liksom på sporadiska 

anställningar som hemsamarit, tidningsbud 

och lärarvikarie. Och när flickvännen 

dessutom påpekade att han aldrig skulle 

komma att bli någon rockstjärna var valet 

inte svårt. Förutom kulturvetarlinjen i Örebro 

sökte han till enstaka kurser vid bland 

annat Uppsala universitet. 

– Mina tre år i Örebro är bland de bästa 

i mitt liv. Det var näringsrikt för hela mig. 

Inte minst att tvingas ta hand om sig själv 

och inte bara lämna över till mamma så 

fort det knep. 

RICKARD OLSSONS FÖRSTA TANKE med 

att plugga på kulturvetarlinjen i Örebro 

var dock inte radio. Det lutade mer åt en 

skrivande journalistisk bana. I alla fall i sin 

linda. Och att det blev just Örebro berodde 

enkom på att det var lättast att komma in 

där. 

– Mina 3,7 i snitt från samhällsvetenskaplig 

linje räckte dessutom bara till en 

reservplats. 

KOMMUNIKATIONSVETENSKAP BLEV Rickard 

Olssons huvudämne, men litteraturvetenskap 

det som satte de djupaste spåren. 

– Litteraturvetenskap är så mycket mer 

än ord; filosofi, idéhistoria, att lära sig att 

uttrycka sig och bli förstådd. Ett sådant 

år skulle jag vilja ge min dotter utan att 

behöva ta studielån. Ett år med litteraturvetenskap 

borde faktiskt alla få. 

DET FANNS ÄVEN EN RADIOLINJE i Örebro, 

men eftersom Rickard Olsson egentligen 

Det märkliga är ju att man 

spelar så jävla bra ensam. 

tänkt skriva var inte den intressant vid 

tillfället. Den kom dock att bli. Det fanns 

nämligen två killar, Daniel och Micke, som 

pluggade vid radiolinjen och gjorde ett 

mycket starkt intryck på Rickard Olsson. 

– De verkade ha så kul. Och det verkade 

roligt att göra radio. Jag lyssnade dessutom 

mycket på radio vid tidpunkten. 

Det nyvunna intresset ledde så småningom 

till Sigtuna stad. Och Sigtuna 

folkhögskola. Och radiolinjen. Året var 

1993, samma år som Rickard Olsson fick ut 

sin examen som kulturvetare. Han var glad. 

Glad över sin examen och glad över att 

vara så motiverad och målmedveten. Det 

kan behövas menar han, i alla fall om man 




väljer att utbilda sig vid en Folkhögskola. 

– Att plugga vid Folkhögskola fordrar att 

man är mogen att ta eget ansvar. I annat 

fall lär man sig ingenting. 

EFTER DEN DÄR SOMMAREN 1994, när 

Rickard Olsson för första gången fick 

sändningstid i lokalradion Gävleborg med 

sitt egenhändigt ihopkomponerade radioprogram, 

låg mediakarriären bokstavligen 

öppen. Och visst hade han lite tur att 

radiocheferna i Stockholm letade radioprogram 

ute i landsort just då. Men också stor 

talang. Rickard Olsson hade nämligen inte 

bara bra idéer och intervjuteknik. Han var 

dessutom oerhört ambitiös. Nätterna igenom 

ömsom klippte han, ömsom lade han 

till massor av ljudeffekter. Och intresset 

från kanalcheferna ökade förstås i takt med 

insikten om att det bara var att sända. 

1996 kom det riktigt stora nationella genombrottet 

för Rickard Olsson, på gott och 

ont skulle man kunna säga. Han tackade då 

ja till att efterträda Tomas Tengby i Morronpasset, 

P3. 

– Det var ingen annan än ”knasbollen” 

från Gävle som ville; Fredrik Lindström 

tackade nej, liksom Kristian Luuk. Ta över 

efter Tengby var ju rena självmordet, men 

jag tyckte inte jag hade något att förlora. 

Det var tufft, mycket tufft, berättar Rickard 

Olsson. Han kom till jobbet klockan 

05.00 och lyssnade av telefonsvararen och 

” 

Jag gillar att gå arbetsklädd, med en 

folköl i näven och elda. 

fick bara skäll. ”Tengby – kom tillbaka”, 

”Tengby – vart tog du vägen”. Sedan var 

det sändning varje morgon från klockan 

06.00. 

Rikard Olsson 

Ålder: 39 år 

Stjärntecken: Vattuman 

Född och uppvuxen: Gävle 

Familj: Lilla Asta och Muskot (Hunden) 

Bor: Nacka 

Karriär: Bl.a. programledare på radio Gävleborg, 

”Morgonpasset” i P3, tv- programmet 

”Bullen”, ”Söndagsöppet” i SVT, ”Nyhetsmorgon” 

i TV4, ”P4 Extra”, ”Bingolotto” 

Bästa egenskap: Min anpassningsförmåga 

Favoritmat: Dygnsgammal smörgåstårta 

Bästa semestermål: Costa Rica 

På fritiden: Musik, båtar, tomten och allt annat 

som måste göras hela tiden. 

ETT PAR ÅR SENARE ÖPPNADES dock nya 

vägar för Rickard Olsson. ”Du är bra på 

att prata med barn”, sade man från SVT 

och bad Rickard Olsson provfilma för ungdomsprogrammet 

”Bullen”. 

Rickard Olsson fick så småningom jobbet 

som programledare. Efter Cissi Elwin, 

Martin Timell, Anders Lundin med flera. 

– ”Bullen” var ett bra program att göra 

debut i som programledare. Ett relativt enkelt 

program att leda. 

Efter ett par år blev det så Söndagsöppet. 

Programmet skulle föryngras, samtidigt 

som Rickard Olsson förhörde sig om SVTs 

”personalpolitik”. Bullen hade lagts ner 

och Rickard Olsson ville gärna fortsätta 

göra TV. Någon ”personalpolitik” fanns 

dock inte. I alla fall inte i den bemärkelsen 

att man självklart fick ett annat programledarjobb 

bara för att man haft ett tidigare. 

Dock hörde redaktionen för Söndagsöppet 

av sig. Och från år 2000 skulle Rickard 

Olsson under tre år göra entré i svenska 

folkets vardagsrum, på bästa sändningstid, 

om söndagarna. Två år tillsammans med 

Lotta Engberg och ett med Marianne 

Rundström. 

– Det var en kul tid. Jag har fortfarande 

kontakt med Lotta Engberg. Hon är en 

spontan, rolig och lattjo figur. Vi ska fika 

ihop lite senare i eftermiddag. 

EFTER SÖNDAGSÖPPET VAR DET SÅ dags för 

kanalbyte. SVT blev till TV4 och Rickard 

Olsson slöt upp i rutan tillsammans med 

Tilde de Paula som nyhetsankare i kanalens 

morgonsatsning, Nyhetsmorgon. 

– Nyhetsmorgon är ett brett program. 

Och jobbet som programledare innebär att 

presentera allt från nyheter till popgrupper. 

Dessutom innebär det tidiga morgnar. Upp 

vid tre och sändning från klockan sex. 

Rickard Olsson höll ut i två år. Hemmet 

liknade mer eller mindre en nyhetsredaktion. 

Varje kväll fick han hemsänt material 

från medarbetare som ansvarade för research 

arbetet. Och timmarna innan sängdags 

var det bara att läsa på. 

– Det var roligt och jobbigt. 

Dock blev Tilde de Paula gravid och 

TV4 bestämde sig för att säga upp programledarna. 

TV blev som sagt åter radio 

och resten är Bingolotto. 

HAN GER ONEKLIGEN ETT SERIÖST intryck 

Rickard Olsson, som han sitter där och 

berättar sin historia mellan tuggorna på 

en lunchrestaurang i närheten av studion 

i Gamlestaden. Han verkar inte lämna 

något åt slumpen, ta sitt jobb på största 

allvar, målmedveten och ambitiös. Alltid 

väl förberedd trots intrycket av att vilja 

improvisera och han älskar korten. De där 

han håller i handen under sändningen av 

Bingolotto från Göteborg. 

– Envis och uthållig är de egenskaper 

som jag främst tror fått mig dit jag är. Och 

jag har löparskalle. Hur trött jag än är fortsätter 

jag alltid att springa. 

Upp till bevis Rickard Olsson, när Göteborgsloppet 

går av stapeln. Han ska nämligen 

tävla mot ingen mindre än just Lotta 

Engberg. 

OCH TÄVLA SKA HAN FORTSÄTTA med många 

år framöver också i andra sammanhang. I 

alla fall om han själv får bestämma. Han 

trivs nämligen ypperligt som programledare 

för Bingolotto. Och TV4 verkar 

trivas med honom. Det visar inte minst det 

faktum att Rickard Olsson skrivit på ett 

kontrakt om ett år i taget. Det närmaste 

fast anställning man kan komma inom TVbranschen. 

Därmed kommer han fortsätta 

tillbringa halva veckan med inspelningar, 

möten och boende i övernattningslägenheten 

i Göteborg. Halva med dottern Asta 

och huset i Kummelnäs. 

– Där hämtar jag kraft. Jag gillar att gå 

arbetsklädd, med en folköl i näven och elda. 

Och jag gillar att måla, klippa gräs och 

flytta högar. Dessvärre blir jag aldrig en bra 

snickare. 

FRÅN BRYNÄS TILL NACKA, från hyresrätt till 

hus, från hemsamarit till programledare 

för ett av Sveriges mest folkkära program. 

Rickard Olsson har verkligen gjort en personlig 

resa som heter duga. Men det har 

inte påverkat hans politiska värderingar 

nämnvärt. 

– Jag är fortfarande för en stor offentlig 

sektor. Jag lägger gärna skatt till vård, skola 

och omsorg. Men jag har också erfarit en 

annan sida, nämligen hur svårt det är att 

driva enskild firma. Krångligt, snårigt och 

enormt byråkratiskt. Det har väl också satt 

sina spår. 

BINGOLOTTO ÄR DOCK INTE SÄRSKILT byråkratiskt. 

Hela vinstsumman går direkt in på 

kontot. Och behöver inte beskattas. 

13 kronor av lottpriset går dessutom tillbaka 

till föreningslivet. Sedan ett par år tillbaka 

ägs nämligen Bingolotto av föreningslivets 

eget bolag, ”Folkspel”. Under 2004 

omsatte Folkspel 1,9 miljarder kr varav 600 

miljoner kr gick tillbaka till föreningslivet. 

Den största produkten, Bingolotto, har 

sedan starten gett nära 14 miljarder kronor 

till Sveriges föreningar. 

Och med Rickard Olsson som programledare 

har programmet åter fått snurr på 

ekonomin efter år av ras. Både tittare och 

lottköpare återvänder och sponsorerna gör 

tummen upp. Vad mer finns det att bevisa 

– Jag har en dröm om att få göra något 

i stil med Larry King, CNN. Ett allvarligt 

och roligt program. Märk väl, inte roligt 

och allvarligt, för folk i gemen. Som tar 

upp dagens mest intressanta händelser och 

mest intressanta personer. 

INTRESSANTA PERSONER PRESENTERAR å 

andra sidan Rickard Olsson varje söndag. 

Bingolotto är ett spel som går i TV4 på söndagar, 

som ägs av Folkspel. 

Cirka 40 söndagar om året sänds BingoLotto 

direkt från en av Europas största tv-studios, 

Gamlestadens fabriker i Göteborg. 

Skaparen av Bingolotto är Gert Eklund, sändningarna 

började i en lokal kanal 1990. 

År 1991. Den 19 oktober, tog TV4 över sändningen 

mellan 18.45–21.00 och skapade även 

uppesittarkvällen dan före julafton – 20.00 

från 23.00. 

År 1999 Lottade man ut en rymdresa, julkalendern 

för Bingolotto var född, denna gick till 

och med 31 december och finns än (lotten var 

ej såld och den lottades ut i mars året efter). 

År 2000 Började man med spelet färgfemman 

som skraplott. 

År 2001 fyller BingoLotto 10 år och firar det 

med att sända på dagen från Liseberg. Världens 

största spellhjul spelades också på. 

År 2003 Startar kanalen TV4 Plus och Bingolotto 

startar programmet BingoLotto Plus med 

Med Morrisey på programmet liksom favoriten, 

Emmy-Lou Harris, finns det kanske 

inte så mycket mer att önska. Dessutom har 

nästan alla stora svenska artister redan varit 

där, med undantag för en. 

– Jag träffade Håkan Hellström på stan 

häromdagen och även han var imponerad 

av att vi lyckats få hit Morrisey. Så nu kanske 

... han ändrar sig. 

Lotta Engberg som programledare. Lotta 

ersättes några gånger med andra programledare. 

Programmet slutade 23 december 

2003. 

År 2004 Bytte Bingolotto dag till söndag 

och tiden ändrades till 18.00–20.00. På 

Påskafton 2004 slutade Lasse Kronér. 

Veckan efter ersättes han med Leif ”Loket” 

Olsson som bara körde säsongen ut. Gunde 

Svan blev programledare för BingoLotto och 

musikunderhålningen togs bort. 

År 2005 togs musikunderhålningen tillbaka. 

Rickard Olsson blir programledare. 

I BingoLotto år 2006 slogs ett världsrekord 

30 april. Man spelade på världen minsta 

bingobricka. Detta skedde på Chalmers i 

Göteborg och brickan var 25,11 mikrometer 

bred. Lotten kostade tidigare 20 kronor, 

25 kronor och 30 kronor, men kostar i dag 

40 kronor. Dubbellotten som säljs sista 

lördagen var månad kostar 80 kronor. I vissa 

fall kostar lotten 50 och dubbellotten 100 

kronor. Cirka femton kronor av lottpriset går 

till föreningslivet. 

OCH OM INTE HÅKAN HELLSTRÖM, så finns 

det åtminstone en annan gitarrande och 

skönsjungande svensk man i sina bästa år 

som är stor publikfavorit. En ambitiös och 

drivande men också ångestfylld Gävlegrabb. 

Som kan och vågar allt från scen, 

utom att just spela gitarr. 

16 | glimten | nr 2 | 2006 

glimten | nr 3 | 2006 | 17

Nedslag 

sid 32 

sid 36 

Nedslag | Märsta 

SIGTUNAHEMS HK 

KANONKULLEN 


sid 20 

OMRÅDESKONTOR 

CENTRALA MÄRSTA 

sid 32 

SÄTUNAPARKEN 

MÄRSTA STATION 

MÄRSTA 

sid 20 

sid 28 

OMRÅDESKONTOR 

TINGVALLA 

MIDGÅRDSVALLEN 

TEATERGRILLEN 

CENTRALSKOLAN 

BIOKÄLLAN 

PENDELTÅGSSTATIONEN 

MÅBY 

SIGTUNA KOMMUNHUS 

KOLONILOTTERNA 

sid 30 

sid 28 

sid 38 

sid 34 

UNGDOMENS HUS 

ARKADEN 

CENTRUM 

ISHALLEN 

DAMMEN 

sid 26 

sid 24 


sid 28 

sid 28



Midgårdsvallen 

En knutpunkt och mötesplats i Sigtuna kommun som binder 

samman stadsdelarna Märsta och Valsta. 

Text: Marina Helge, marknadschef | 

Foto: Jeanette Sundin, fotograf 

Det var O-ringen arrangemanget för några år 

sedan som väckte idén att bygga och utveckla en 

idrottsanläggning i Tingvalladalen. Ett gigantiskt 

öppet gräsfält i ingenmansland mitt emellan 

stadsdelarna Valsta och Märsta. Den 17 september 

förra året invigdes så anläggningen som i 

dag rymmer en tävlingsarena med allvädersbanor, 

en fotbollsplan som uppfyller kraven för spel 

i superettan, en uppvärmd fotbollsplan som kan 

användas årets alla månader, en plan för amerikansk 

fotboll samt en BMX-bana. Dessutom finns 

en mindre fotbollsplan för niomannafotboll, 

knatteplaner samt en övningsplan för friidrottare 

som vill ägna sig åt spjut, slägga och diskus. 

Ansvarig för arrangemangen på Midgårdsvallen 

är Pekka Widergren på Kultur och fritid som 

då Willy Gummesson blivit deltidspensionär, 

tagit över delar av hans tidigare arbetsuppgifter. 

– Föreningslivet är stort i Sigtuna kommun. 

Vi har inte mindre än 200 föreningar, varav flera 

stora och framgångsrika. Exempelvis friidrotten 

som presterat SM-guld, Skånela handbollsförening 

med 1100 medlemmar, Valsta syrianska som 

snabbt klättrat i tabellerna och inte haft någon 

hemmaplan. 

Midgårdsvallen är ett projekt som kostat kommunen 

totalt 130 miljoner kronor men Pekka 

Widergren är säker på att det varit värt varenda 

krona. Vardagar kryllar det redan av aktivitet. 

Friidrott på övningsplanen, cyklister på BMXbanan, 

amerikansk fotboll på planen längst ned 

mot Sigtuna, konstgräsplanen uppdelad på två 

med lag som turnerar. I princip folk längs hela 

arenan, totalt kanske så många som ett par tusen 

aktiva och funktionärer. Samtidigt. 

– Midgårdsvallen är som kyrkan mitt i byn. En 

otrolig mötesplats för människor över alla gränser. 

Unga och gamla, män och kvinnor, från alla 

kommundelar inom alla yrkeskategorier. Snacka 

om integration. 

Pekka Widergren är dessutom övertygad om 

att det innebär minskade kostnader för skattebetalarna 

totalt. Framförallt genom att föreningslivet 

slukar upp så många barn och ungdomar 

och erbjuder meningsfull sysselsättning. Alla blir 

vinnare, föreningslivet som får fler medlemmar 

och barnen som har något att göra under organiserade 

former. 

– Jag glömmer aldrig invigningen i september 

förra året. Under min tid i sim- och sporthallen 

erfor jag nämligen ömsom lite halvstökiga barn. 

Och på invigningen såg jag ett tiotal av dem 

på konstgräset, utan skor. I bara strumplästen. 

Skorna stod prydligt vid sidan av planen. Jag frågade 

dem varför de inte hade skorna på sig ”Vi 

trodde inte vi fick det”, fick jag till svar. I sim- och 

sporthallen hade de struntat i det. Men nu var de 

så vördnadsfulla inför den nya anläggningen. 

INTE NOG MED ATT KOMMUNEN investerat i en 

ny sportanläggning, Sigtuna kommun har dessutom 

infört nolltaxa. Det vill säga föreningarna 

behöver inte betala hyra för att använda planen. 

– Matchtid kostar och användning av konstgräsplanen 

november till maj kostar. I övrigt är 

det avgiftsfritt. 

För kommunens föreningar kostar matchtid 

och användning av konstgräsplanen vintertid, 

300 kronor i timmen. Men å andra sidan får de ta 

ut vilka entréavgifter de vill. 

Även utomstående får hyra konstgräsplanen 

men till något högre pris, 800 kronor i timmen. 

Både Väsby och Enköping har hyrt den 

uppvärmda planen. Men har då fått tider ingen 

annan vill hyra, det vill säga mellan tre och fem 

på eftermiddagarna. 

– Anläggningen är i första hand till för våra 

lokala föreningar. 

Så redan nu nyttjas Midgårdsvallen till hundra 

procent av främst det lokala föreningslivet. Ambitionen 

är dock att även använda anläggningen 

till andra typer av arrangemang med syfte att 

sätta Märsta på kartan. 

– Den nionde september kommer vi att arrangera 

en ”Familjedag” i linje med invigningen. 

Med scen, lokala artister och där föreningarna får 

en chans att visa upp sig. Även en fotbollsmatch 

planeras. Den 23 september kommer damlandslaget 

U21 att spela mot Norge. Och eventuellt 

kommer ungdoms SM i friidrott att förläggas hit 

liksom SM i BMX. 

Fortfarande återstår lite arbete innan hela 

anläggningen är klar. Klubbhuset vid den amerikanska 

fotbollsplanen är inte riktigt färdigbygd, 

gräsplanen är inte heller klar, ett stängsel fattas 

och det yttre arbetet med planteringar och parkeringsplatser 

beräknas färdigt först i augusti. 

Trots det är redan tusentals aktiva på plats. 

– Vi har bara positiva erfarenheter så här 

långt. Det är klart att omklädningsutrymmena 

– hur stora de än är – alltid kunde varit ännu 

större. Men folk ser det främst som oerhört spännande 

med någonting nytt. 

TUSENTALS HAR REDAN VARIT DÄR. Som aktiva, 

funktionärer och publik. Anläggningen är till för 

alla, oavsett amatör eller elit. Märsta IF, IFK Märsta, 

Valstasyrianska, Arlanda Jets och BMX-klubben 

ser i sig till att hela spektrat med automatik 

blir representerat. 

– Nu återstår bara detaljerna. Som nytillträdd 

med ansvar för kommunens samtliga idrottsanläggningar 

uppstår en massa småsaker. Man lär 

av varje dag; nya problem, nya lösningar. Målsättningen 

är dock klar. Midgårdsvallen ska fyllas 

med massor av aktiviteter, inte enbart idrott. 

Bara fantasin sätter gränser. 




Thomas Andersson, 

sportchef 

ARLANDA 

Det 


Sedan 1999 har Arlanda Jets från Märsta varit bland topp fyra i 

Sverige. Vi talar naturligtvis om amerikansk fotboll. 2003 vann de 

SM och fick spela i Champions league. Och kanske blir den nybyggda 

planen på Midgårdsvallen det där lilla extra som krävs för att 

åter erövra bucklan i Superserien. 

Jets 

hela började med en inflyttad amerikan, 

Ed Soubeia, som sommaren 1988 tog 

sin icke helt runda boll och började kasta 

vilt omkring sig på gräsmattan i Tingvalladalen. 

Ungefär där Midgårdsvallen nu 

anlagts. Några nyfikna småkillar strömmade 

till och undrade vad som stod på. 

När hösten kom var de femton stycken 

och började träna under mer organiserade 

former, några kvällar i veckan. Fortfarande 

mest på lek. Och utan vare sig skydd eller 

tacklingar. Sporten var mycket liten i 

Sverige vid tidpunkten. Killarna med Ed 

Soubeia i spetsen lyckades dock genom 

Sigtuna kommun få träningstid över vintern. 

Allteftersom klubben växte och även 

äldre spelare anslöt sig väcktes tanken på 

att få till ett riktigt lag. I början av 1989 

bildades så Arlanda amerikanska fotbollsförening 

och Ed Soubeia utsågs till ordförande. 

Laget döptes till Arlanda Jets och 

anmäldes till seriespel. 

En som fanns med i princip från be- 

gynnelsen är nuvarande ordföranden och 

sportchefen Thomas Andersson. Bördig 

från Märsta men som vid tillfället för bildandet 

av Arlanda Jets spelade för ett lag 

i Uppsala. Redan 1989 gjorde han dock 

entré i laget som hjälptränare. 

– Jag fungerade som spelande tränare 

och vi satsade stenhårt inför säsongen 

1990. Vi värvade spelare och träningarna 

blev mer seriösa. 

Och klubben visade snabbt resultat. Nu 

fanns plötsligt 20 klubbar i Sverige och Arlanda 

Jets hamnade med sin andraplacering 

i division 2 norra, på ungefär tionde plats. 

I DAG HAR KLUBBEN ETT drygt 100-tal medlemmar. 

Och ligger i den högsta serien, 

”Superserien”. Förutom superserien finns 

superettan och fyra division två lag. 

Arlanda jets har varit bland topp fyra 

i Sverige sedan 1999 och vann SM guld 

2003. I skrivande stund ligger de fyra i 

tabellen. 

– Med ny plan och arena förbättras 

naturligtvis förutsättningarna att klättra ytterligare 

i Superserien. 

AMERIKANSK FOTBOLL SPELAS med elva 

man på plan och kräver en speltrupp om 

40. En tredjedel av vardera anfallsspelare, 

försvar och special team. Arlanda Jets har 

en något mindre trupp och är totalt ett 30- 

tal spelare. Fem av spelarna är kvalificerade 

för spel i landslaget. Och det svenska landslaget 

i sin tur är Europamästare. 

– USA, Mexico och Japan spelar i en 

division för sig själva. Därefter kommer 

Europa och Australien. 

Amerikansk fotboll 

Amerikansk fotboll (ibland kallad football) är 

en av de största sporterna i USA. Sporten har 

sitt ursprung på college i USA och utvecklades 

ur traditionell fotboll med vissa inslag av rugby, 

men det finns många skillnader. Exempelvis 

tillåts framåtriktad passning inom amerikansk 

fotboll, något som inte är tillåtet i rugby. 

Den första matchen spelades år 1869. Regeländringarna 

har varit många genom åren, 

antalet deltagare i matchen minskade stadigt 

från att ha varit 25 man/lag från början, för att 

år 1880 landa på 11 man/lag som är det antal 

vi har idag. 

Proffsfotbollen har funnits sedan 1921, då den 

första säsongen spelades i National football 

league, NFL. År 1960 fick NFL en konkurrentliga 

DET HÄNDER MYCKET KRING Arlanda Jets för 

tillfället. Man står inför en stor och snabb 

expansion. Fler spelare, fler tränare och 

bättre organisation. Och enligt Thomas 

Andersson är just ledarrekryteringen framtidens 

stora utmaning. 

– Det är svårt att få till ledare. Mammor 

och pappor har ofta ingen erfarenhet 

av sporten varför det hänger på tidigare 

aktiva. Vi är därför i USA och letar för 

tillfället. 

FÖRUTOM A-LAGET FINNS EN AKTIV juniorverksamhet 

inom Arlanda jets. Mest killar. 

Men det finns även aktiva tjejer. Det är en 

tuff sport som kräver styrka, spänst och 

snabbhet. Och enligt Thomas Andersson 

dras sporten tyvärr med en hel del fördomar. 

Bland annat kring doping. 

– Det ställs dock hårda krav på de aktiva. 

Det finns ingen sport som testas mer för 

anabola steroider än amerikansk fotboll. 

Och från 1991 är sporten intagen i riksidrottsförbundet. 

MED MIDGÅRDSVALLEN, NYTT KLUBBHUS, 

nya omklädningsrum och en självbygd 

läktare som rymmer flera hundra personer 

verkar det inte finnas så många moln på 

himlen för de aktiva inom Arlanda Jets. 

– Sommarhalvåret är perfekt. Vintertid 

har vi dock fortfarande lite problem. Vi 

behöver mer inomhustid och det finns 

inte inomhushallar så det räcker. Konkurrensen 

är stenhård och inomhusidrotterna 

prioriteras vilket i och för sig är ganska 

naturligt. 

som kallades American football league, AFL. 

År 1970 slogs ligorna ihop men än idag är NFL 

uppdelat i två conferencer, national och american. 

Bägge conferencerna har sitt eget slutspel 

och vinnarna där möts i Superbowl, den största 

idrottshändelsen i USA. 

Amerikansk fotboll kom till Sverige med utbytesstudenter 

på 1970-talet. Sveriges Amerikanska 

Fotbollförbund bildades 1984. 

På landslagsnivå så har Sveriges landslag 

varit framgångsrika. Man tog till exempel en 

bronsmedalj i det första världsmästerskapet år 

1999, dock i avsaknad av USA och Kanada. De 

svenska framgångarna kröntes då Sverige 2005 

vann Europamästerskapet på hemmaplan. 

källa: Wikipedia 




SIGTUNABYGDEN 

– mötesplats för 

den lokala debatten 

År 2006 går Sigtunabygden in på sitt 123:e år, Knivstabygden 

på sitt fjärde. Tidningar som uteslutande finansieras genom 

annonser och distribueras gratis till samtliga hushåll och företag 

i Sigtuna och Knivsta kommuner. 

– För handlarna är tidningarna med sin 

starka lokala förankring en naturlig, pålitlig 

och effektiv marknadsplats. För läsarna, en 

trovärdig nyhetskälla och länk mellan medborgarna 

och de etablerade, säger Roland 

Svanberg, VD, AB Sigtunabygden. 

SIGTUNABYGDEN ÄR EN TIDNING med lång 

tradition i Sigtuna kommun – även om 

namnet, ägarna och redaktörerna växlat 

under de 123 år som tidningen funnits 

till. Sedan 1984 heter ägaren Uppsala Nya 

Tidning. Totalupplagan uppgår till 24 700 

exemplar, varav editionen Knivstabygden 

trycks i 5 600. 

SIGTUNABYGDEN HAR I GENOMSNITT 40 

sidor. Drygt en tredjedel av innehållet är 

redaktionellt, resterande del annonser. 

Det redaktionella materialet innehåller 

debatt, nyheter, uppföljningar, reportage, 

kultur, sport och förströelse. Artiklarna 

speglar samhället runtomkring, informerar, 

granskar och debatterar utifrån det lokala 

perspektivet. 

TOTALT SYSSELSÄTTER SIGTUNABYGDEN ett 

tjugotal medarbetare inklusive frilansjournalister. 

Av dem ingår sex i redaktionen. 

Maj-Lis Koivisto är ansvarig utgivare. 

Måndag kväll går tidningen i tryck. Vill 

man skicka in pressmeddelande, tips eller 

andra förslag på artiklar och reportage är 

det säkrast onsdagar och torsdagar. Skulle 


det utspela sig något viktigt en vardagkväll 

eller helg är det troligtvis reportrar från 

Uppsala nya tidning som rycker ut. Sigtunabygdens 

personal arbetar nämligen i 

första hand kontorstid. 

– Vi har en journalist från Uppsala nya 

tidning som sitter hos oss för jämnan, Anna 

Orring. Förutom åker på reportage i kommunen 

bevakar hon vad som skrivs om 

Sigtuna och Knivsta med omnejd ibland 

annat Uppsala nya. 

Och Roland Svanberg är inte helt omedveten 

om kritiken som framförs; nämligen 

att de redaktionella texterna i Sigtunabygden 

redan några dagar tidigare publicerats i 

Uppsala nya. Men han slår den lika snabbt 

ifrån sig. 

– Vi delar helt riktigt material med varandra. 

Men undersökningar visar att bara 

drygt tio procent av kommunmedborgarna 

faktiskt prenumererar på Uppsala nya. 

DEN SENASTE RÄCKVIDDSUNDERSÖKNINGEN 

från Orvesto, visar dock enligt Roland 

Svanberg att just Sigtunabygdens tidning 

har en enorm räckvidd inom kommunen. 

Drygt 80 procent läser den. Betydligt 

fler än vad som läser morgontidningarna. 

Dagens Nyheter når ut till 21 procent av 

kommunbefolkningen och Uppsala nya 

tidning liksom Svenska Dagbladet till ungefär 

tolv. 

– Det visar att Sigtunabygden är en bra 

lokaltidning. Sigtunabygden är monopolis- 

ter och skulle kunna utnyttja sin situation 

utan att fokusera på vare sig kvalitet, mångfald 

eller utveckling. 

Nyckeltalet för redaktionellt material i 

Sigtunabygden är 35 procent. Och eftersom 

tidningen är helt annonsfinansierade 

täcks resterande sidor av annonser. 

–Det finns ingen gratistidning med så 

många sysselsatta reportrar för redaktionella 

texter i hela Sverige. Sigtunabygden 

fyller en oerhört viktig samhällsfunktion. 

Betänk de som bor i exempelvis Matfors. 

De kanske kan läsa om sin hembygd på 

max en sida om dagen, i Sundsvalls tidning. 

Sigtunaborna 40 sidor i veckan. 

STOR RÄCKVIDD ÄR NATURLIGTVIS bra också 

ur andra aspekter. Med antalet läsare ökar 

naturligtvis antalet annonsörer. Och i 

konkurrensen med annan media gäller att 

komma fram med något eget. 

– Visserligen tog exempelvis Metro 

Hus&hem många annonsintäkter från 

andra, men inte från Sigtunabygden. För 

oss står inte andra gratistidningar för den 

största konkurrensen. Det gör direktreklamen. 

OCH ETT ÄR SÄKERT, ANNONSERNA i Sigtunabygden 

läses av alla. Roland Svanberg tar 

fram statistik som belägger att medianläsaren 

läser Sigtunabygden 24 minuter. Den 

genomsnittliga lästiden är 29 minuter. 60 

procent av läsarna läser fastighetsannonserna, 

40 procent familjesidan och cirka 30 

procent kommunens information, nöjesoch 

småannonserna längst bak i tidningen. 

Av det redaktionella är det insändarsidan 

och debattsidorna som väcker den största 

uppmärksamheten. 

– Just insändarsidan ligger i topp alla 

kategorier. Ungefär 80 procent läser den. 

Tätt följd av debattsidorna. 

Därmed kan tyckas att Sigtunabygden 

mer än väl lever upp till sina mål. Att vara 

en känd mötes- och marknadsplats för 

kommunens medborgare. 

Syftet med lokaltidningen är nämligen 

att just spegla lokalsamhället i Sigtuna 

och Knivsta. Och som annonsfinansierad 

tidning är det viktigt att hålla en självständig 

rågång mellan annonsförsäljning och 

redaktionellt material. Inget får riskera 

trovärdigheten. 

– Det händer att vi kritiserar företag som 

samtidigt är stora annonsörer. Och ibland 

skapar det irritation mellan reportrar och 

annonsförsäljare, men det är gnabb som 

stannar inom familjen. Alla måste på ett 

professionellt sätt respektera varandras roller 

i tidningen. 

SIGTUNABYGDEN HAR ETT STORT ANSVAR för 

att belysa samhället ur ett neutralt perspektiv 

och är politiskt oberoende. 

Och Roland Svanberg är inte sen att berätta 

om alla de sätt på vilket lokaltidningen 

dessutom gör vad den kan för att bland 

annat uppmuntra kommunmedborgarna 

till goda prestationer. Varje år delar man ut 

pris till årets profil samt årets idrottsprofil. 

Dessutom utlyser man en tävling, årets 

novellpris. 

– Man kan tävla i två kategorier, stora 

och lilla novellpriset, med avsikt att även 

locka ungdomar. Det kommer in ganska 

många noveller, 30 till 40 stycken nu senast. 

Första pris är 5 000 kronor för stora 

novellpriset, 1 000 kronor för lilla, diplom, 

blommor och en lunch tillsammans med 

oss. Dessutom får man naturligtvis novellen 

publicerad. 

Därutöver sponsrar Sigtunabygden olika 

aktiviteter genom rabatterade annonser, 

men det under förutsättning att aktiviteten 

”stärker lokalsamhället”. Det ska vara seriöst 

och samhällsnyttigt. 

– Vi sponsrar exempelvis en konsert i 

Rotarys regi där överskottet går till att 

förebygga drogmissbruk bland ungdomar. 

I samma anda sponsrar vi Lions, kulturföreningar, 

idrottsföreningar, med flera. 

DEN STÖRSTA UTMANINGEN Sigtunabygden 

står inför nu, är enligt Roland Svanberg, 

hur man ska kunna fortsätta producera och 

utveckla en redaktionellt väl genomförd 

gratistidning. Konkurrensen är stenhård 

till såväl andra gratistidningar som direktreklam, 

webben och liknande media. 

– På dagordningen just nu står att utveckla 

hemsidan och eventuellt producera 

en webbifierad utgåva av Sigtunabygden. 

Varför inte en pappersversion på onsdag 

och 

en 

webbifierad 

på fredag. Möjligheterna är många och 

bara fantasin sätter gränser. Att kunna 

kombinera de båda möjligheterna känns 

mycket spännande. 

DEN LÅNGSIKTIGA MÅLSÄTTNINGEN med 

Sigtunabygden är att göra något som ingen 

annan gör, enligt Roland Svanberg. Men 

efter Take Off och Knivstabygden blir det 

nog inga fler nyheter. I alla fall inte med 

Roland Svanberg vid rodret. Till årsskiftet 

går han nämligen i pension efter tio år i 

rollen som VD. Och processen är redan i 

gång. 

– Men jag ska inte ligga i hängmattan 

och läsa böcker. Mitt nästa projekt blir att 

delta i utvecklingen av den nya golfanläggningen, 

Bodaholm, utanför Sigtuna. 

OCH ROLAND SVANBERG GÅR med flaggan 

i topp. Under tiden som VD har omsättningen 

ökat från åtta miljoner kronor till 

20. Antalet anställda har fördubblats och 

Sigtunabygden och Märsta tidning har 

blivit Sigtunabygden och Knivstabygden. 

Dessutom har näringslivet fått sitt. Tidningen 

Näringsliv blev förra året Take Off 

och ges ut i 22 000 exemplar tre gånger om 

året, till företagare från Solna till Uppsala. 

– Det har varit en fantastisk resa och fantastiskt 

kul. Jag har stormtrivts även om det 

ibland varit tufft. Sigtunabygden är ett litet 

företag vars styrelse gett mig stort utrymme 

att påverka och utveckla en så väsentlig 

produkt som en lokaltidning. På mitt sätt. 

Helt enkelt toppen. 

Roland Svanberg 

Ålder: 64 

Familj: Gift, 3 barn, 3 barnbarn 

Bor: Hus i Odensala, Herresta gård 

Karriär: 33 år med linjeflyg på olika chefsjobb 

inom hela Sverige samt tio år som vd 

för AB Sigtunabygden. 

Fritid: Golf, tennis, teater och utförsåkning 

Aktuell: Går i pension vid årsskiftet 




– håller öppet för barn och ungdomar 

hela sommaren 


Den 12 juni slår Ungdomens hus upp portarna för sommarlovsverksamheten. 

Under tio veckor kommer det att 

krylla av aktivitet för alla mellan 13 och 19 år. Sigtunahem 

sponsrar. 

Det finns tre fritidsgårdar i Sigtuna kommun. 

Förutom Ungdomens hus som i 

normala fall håller öppet endast för gymnasieelever, 

Paviljongen för högstadieelever 

samt Sigtuna fritidsgård. I sommar kommer 

dock all verksamhet att koncentreras 

till ett ställe, Ungdomens hus. En av de 

ansvariga för sommarverksamheten, planering 

och förslag till aktiviteter, är Fredrik 

Rehn, fritidsledare inom kommunen sedan 

tre månader tillbaka. 

– Det är jättebra att alla resurser samlas 

till ett ställe. Då ges möjlighet att planera 

på ett helt annat sätt. Några kan åka i väg 

på en aktivitet samtidigt som det finns personal 

på plats i Ungdomens hus. 

UNGDOMENS HUS KOMMER att hålla öppet 

varje dag i veckan hela sommaren utom 

söndagar. Måndag till och med torsdag från 

tolv till nio på kvällen samt fredag och lördag 

kvällar ända fram till halv elva. 

– Vi är mellan tio och tolv personal som 

kommer att sköta ruljansen och vara minst 

tre kvällstid. 

Fredrik Rehn hoppas på minst 60 ungdomar 

per dag, det vill säga tio fler dagligen 

jämfört med förra året. Och på fredag 

(läs nionde juni) räknar man med hela 200 

ungdomar. Då inleds nämligen sommarlovet 

med en skolavslutningsfest i trädgården 

utanför Ungdomens hus. 

– Då hoppas vi verkligen på fint väder. 

Det kommer att bjudas modevisning, dansuppvisning, 

artistframträdanden och disco 

med DJ. 

Självklart drogfritt. På alla ungdomsevenemang 

i Sigtuna kommuns regi råder 

nämligen nolltolerans mot alkohol och 

droger. 

– Det fungerar utmärkt. Ungdomarna 

har hittills visat oerhörd respekt för 

drogförbudet. Även de ungdomar vi vet 

kommer från utsatta miljöer har fungerat 

mycket väl. De hjälper till när vi har disco, 

som DJ och liknande. Och i våras var flera 

av dem här och räfsade löv. 

PÅ PROGRAMMET I SOMMAR står mycket 

idrottande. I och för sig pågår idrottsaktiviteter 

i kommunen hela året om men de 

som kommer till Ungdomens hus för att 

delta, tror Fredrik Rehn har något andra 

avsikter. 

– Våra ungdomar tar det kanske inte så 

himla seriöst, mera på lek. 

För ändamålet har Ungdomens hus 

tillgång till Centralskolan hela sommaren. 

Gymnastiksal och basketplan öppnar upp 

för en mängd olika möjligheter. Fredrik 

Rehn själv planerar för en innebandyturnering. 

– Självklart blir våra intressen som ledare 

tongivande i utbudet av aktiviteter i sommar. 

Det är ju alltid lättare att hålla i något 

man kan och behärskar. 

I samband med innebandyturneringen 

hoppas Fredrik Rehn dessutom få hit någon 

landslags- alternativt elitseriespelare på 

besök. Exempelvis Henrik Lorendahl som 

var med och vann VM och dessutom är på 

väg till Arlanda IBK. 

UTÖVER IDROTT PLANERAS bland annat 

för tre stora fester i Ungdomens hus regi 

i sommar. Riktigt var de kommer att äga 

rum är i skrivande stund inte bestämt. Både 

Paviljongen och Ekillaskolan har bättre 

möjligheter än Ungdomens hus. Där är 

inte bara lokalerna större, där finns nämli- 

gen också både ljud- och ljusanläggning. 

– Förutom fester planerar vi karaokekvällar, 

grillkvällar, bussutflykter, övernattning 

i Vaxholm och vi har även köpt in 

brännbollsutrustning och kubbspel. Första 

månaden är det väl dock förmodligen fotbolls-VM 

som gäller. I Paviljongen finns 

en projektor, så om vi har tur kanske vi åtminstone 

kan se Sveriges matcher där. 

FÖRST TILL KVARN GÄLLER. Det vill säga om 

man vill anmäla sig till någon av de olika 

aktiviteterna gäller det att skynda på. Listor 

kommer att anslås i Ungdomens hus där 

man får anteckna sitt intresse. Skulle det 

visa sig att någon konstant blir utan plats 

görs undantag. 

OCH MÅLSÄTTNINGEN MED SOMMARENS 

planerade ungdomsaktiviteter är helt enkelt 

att locka fler till Ungdomens hus. 

– Vi ska synas och höras och locka såväl 

ungdomar som deras föräldrar. Det vore 

verkligen toppen om också föräldrarna intresserade 

sig för vad deras ungdomar gör 

kvällstid. 

Fredrik Rehn hoppas dessutom att Ungdomens 

hus samlar ungdomar från hela 

kommunen i sommar. Inte bara Märsta och 

Valsta. 

– Det är så oerhört segregerat bland 

ungdomarna i kommunen. Sigtunaborna 

anses snobbiga och Märstaborna som gangsters. 

Det pågår ständiga diskussioner om 

hur vi ska kunna få ihop kommundelarna. 

Ett exempel på vad fritidsledarna gör för 

bättre integration är kontinuerliga besök 

på samtliga skolor. Att försöka beblanda sig 

med ungdomarna i uppehållsrum och cafeterior. 

En springande punkt enligt Fredrik 

Rehn är att få till en gemensam lokal för 

ungdomarna i hela kommunen. Dels för 

bättre samordning och utnyttjande av resurser, 

men kanske också för att få alla att 

umgås. Över åldersgränserna och mellan 

kommundelarna. 

– Överst på min önskelista står det gamla 

televerkshuset. Tänk att få göra det till 

Märsta lilla fryshus. En enda stor knutpunkt 

och mötesplats för alla ungdomar. 

Fredrik Rehn menar dessutom att de 

skulle ge möjlighet att utnyttja personalresurserna 

effektivare. För han ser ett behov 

av att ibland få samla delar av ungdomarna 

i mindre grupper. 

– Det finns exempelvis grabbar med en 

oerhört trångsynt kvinnosyn. Det skulle 

vara önskvärt att ha möjlighet att samla 

dem för sig och prata värderingar. Och berätta 

om hur samhället egentligen fungerar, 

på riktigt. 

Detta händer i sommar i Ungdomens hus 

Öppettider 

Måndag–torsdag kl. 12.00–21.30 

Fredag–lördag kl. 12.00–22.30 

Söndag stängt 

Stängt mellan kl. 17.00 och 18.00 

Aktiviteter 

Vecka 27: 

Vecka 28: 

Vecka 29: 

Vecka 30: 

Vecka 31: 

Vecka 32: 

För dig mellan 

13 och 19 år 

Utflykt (åka bananen och paddling), innebandy och 24 timmars LAN 

Utflykt (fiske/bad) med övernattning, volleyboll och grillkväll. 

Sportvecka med turneringar (fotboll, bandy, basket). 

Karaoke kväll, utflykt (åka bananen och paddling), och grillkväll 

Utflykt (åka ringen och bananen) 

Valsta simhall med relaxen, grillkväll, dans och temafest. 

Arrangör: Sigtunahem, Sigtuna kommun kultur- och fritid 

www.sigtuna.se/ungdom – Stockholmsvägen 22 – Telefon 08-591 149 56 


➣ 



Steningehöjden 

Källa: Stadsbyggnadskontoret, Sigtuna kommun 

Byggstart hösten 2006 

En ny stadsdel planeras med totalt cirka 900 

bostäder. Det kommer att bli olika hustyper 

och upplåtelseformer, det blir skola och 

förskola. 

Ärlingheden 

Planarbete 2006 


N 

Ärlingheden som sedan länge varit kommunens 

huvudindrottsplan behövs inte 

längre som sådan eftersom nya Midgårdsvallen 

blivit klar 2005. 

Iställlet planeras bostäder, 50–60 lägenheter, 

på området. Det blir både bostadsrätter 

och hyresrätter. 

En skolidrottsplats blir kvar. 

Brandstationen 

Planarbete 2006 


Bussgatan vid Märsta 

Centrum läggs om 

Text: Marina Helge, marknadschef | Fotomontage: Jeanette Sundin, fotograf 

Från och med skolstarten i höst kommer Sigtunaborna att 

få en ny sträckning på busslinjer förbi Märsta Centrum. Den 

befintliga bussgatan stängs av och trafiken leds om via Nymärstagatan 

och Centrumleden. 

Arbetet är redan i gång. Nymärstagatan 

förbereds nu för busstrafiken och kommer 

att vara stängd för genomfartstrafik vecka 

32 och 33 på grund av anläggningsarbeten, 

det vill säga två veckor från den sjunde 

augusti. 

– Det kommer dock att vara möjligt att 

köra in till parkeringsplatsen i centrum och 

till Willys via infarten från Arkaden. Det 

är endast mittenpartiet som kommer att 

vara avstängt under tiden, påpekar Michael 

Eriksson, Gatu- och parkchef, Sigtuna 

kommun. 

SAMTLIGA BUSSLINJER KOMMER att få en avoch 

påstigningsplats längs Nymärstagatan. 

Busshållaplatsen utförs som en så kallad 

kantstenshållplats vilket innebär att bussen 

stoppar all trafik när den stannar. Anledningen 

till omdirigeringen av busstrafiken 

är att man redan nu vill påbörja arbetet 

med förlängningen av Södergatan. 

– Äntligen kan vi påbörja arbetet med 

att knyta ihop centrum. Förlängningen av 

Södergatan är strategiskt viktig i det sammanhanget. 

Michael Eriksson visar en skiss över hur 

det är tänkt. Längs förlängningen kommer 

flerfamiljsbostäder att uppföras i Wåhlins 

regi, för att närmast centrum mynna ut i 

ett litet torg i elliptisk form. (Ungefär där 

nuvarande busshållplatser ligger). Södergatan 

kommer att ledas över torget som i 

övrigt kommer att kantas av träd med rosa 

blommor, Japanskt körsbär. Någon typ av 

konstnärlig utsmyckning kommer också att 

finnas på torget i enlighet med det rådslag 

som ägde rum föra året. 

När i tiden det hela kommer att stå 

färdigt är dock inte klart. Det finns ingen 

tidplan ännu. 

– Vi måste först analysera kostnaderna. 

ÄVEN DEN NORRA SIDAN AV Södergatan håller 

på att förberedas. Där den nya skolan 

kommer att vara det centrala. För tillfället 

planeras en gång- och cykelväg längs hela 

Södergatan vilken kommer att förbinda 

skolan med Märsta centrum. Vidare anläggs 

redan nu den nya bollplanen liksom 

en gångväg runt kanonkullen. 

– Cykelbana och gångväg anläggs även 

längs Tingvallavägen. Arbetet har pågått 

ett tag och beräknas vara slutfört vecka 32, 

det vill säga runt den 7 augusti. 

DEN TREDJE SEPTEMBER är det vidare invigning 

av Måby park. Det vill säga vattenlandskapet 

som är en del i visionen det blå 

och gröna stråket. Dammar har anlagts liksom 

utkiksplatser, därtill kommer ett fyra 

meters vattenfall byggas så småningom. 

Syftet är att rena vattnet och öka upplevelsen. 

MEN TROTS INVIGNINGEN i september kommer 

inte själva anläggningen vara fullt utvecklad 

då. Det tar tid innan den här typen 

av projekt är etablerade. 

– En park blir aldrig färdig. Det är ett 

ständigt pågående arbete. Skötseln är den 

viktigaste faktorn. Utan den är det ingen 

idé att man anlägger. 

Kommunens gamla brandstation vid Stationsgatan 

står tom sedan Räddningstjänsten 

flyttade till Kolsta 2005. 

Den gamla byggnaden ska rivas och ge 

plats för 50–60 lägenheter som upplåts 

med bostadsrätt. 

Södergatan Norr 


Byggstart 2008 

Där nuvarande Sätunaskolan ligger kommer 

flerfamiljshus att byggas. 

Det ska byggas en ny skola närmare parken och 

den gamla skolan skall rivas. Det blir 170 lägenheter 

med hyresrätt. 

Södergatan Syd 


Södergatans förlängning från Skolgatan och 

möter norra delen av Märsta Centrum. Ca 170 

lägenhet i flerbostadshus med hyresrätter. Ett 

attraktivt läge nära centrum och kollektivtrafik. 

Läs mer på Sigtuna kommuns hemsida 

www.sigtuna.se 

Byggstart 2006 



Sigtunahem förvärvar 

fastigheter i Steninge 

och Valsta 

Kommunfullmäktige beslutade 

den 18 maj att låta 

Sigtunahem förvärva de 

planerade fastigheterna på 

Vikingavägen och Steninge 

allé om totalt 150 bostäder. 

Fastigheterna uppförs i Peabs 

regi med preliminär inflyttning 

under 2007. 


Sigtunahem kommer därmed att kunna 

lägga ytterligare 282 lägenheter till det 

totala beståndet om 4 893 nästa år. Utöver 

förvärvet i Steninge och Valsta uppför 

Sigtunahem nämligen, som vi tidigare berättat, 

132 lägenheter i Til med beräknad 

inflyttning februari 2007. Även Wåhlin 

fastigheter bygger hyresrätter. Den första 

juli är det dags för de första hyresgästerna 

att flytta in i punkthuset på Södergatan 2. 

Sigtuna kommun är därmed den kommun 

i landet som bygger flest hyresrätter. 

– Socialdemokraterna vill verkligen 

värna och utveckla allmännyttan. Förvärvet 

av byggnationerna i Steninge och Valsta är 

en del i den målsättningen. Vi vill att allmännyttan 

ska få volym och stå stark. Det 

är först då den blir en part att räkna med. 

Men det är bra att också andra bygger 

Fotomontage: Stadsbyggnadskontoret, Sigtuna kommun 

Anna-Karin Lundström, 

kommunalråd 

hyresrätter i kommunen, konstaterar Anna- 

Karin Lundström, kommunalråd, Sigtuna 

kommun. 

PUNKTHUSET SOM WÅHLIN FASTIGHETER 

uppför på Södergatan innehåller 47 lägenheter. 

Det är den första av ett flertal 

planerade etapper med hyresrätter i 

centrala Märsta. Wåhlin fastigheter har 

köpt byggrätten på samtliga tomter längs 

Södergatan, totalt 400 lägenheter. Och de 

flesta undersökningar visar på att just läget 

är en av de viktigaste faktorerna när privata 

bostadsbolag väljer att etablera sig. Därför 

tycker Anna-Karin Lundström det är särskilt 

värdefullt att ha ett kommunägt bostadsbolag 

som ser verksamheten på längre 

sikt och inte i första hand ur ett kommersiellt 

perspektiv. 

– Allmännyttan spelar en oerhört viktig 

roll av flera anledningar. Bland annat för 

att bygga attraktiva bostäder inom hela 

kommunen. Men också för att värna bruksvärdesprincipen 

liksom att vara en viktig 

aktör i det bostadssociala arbetet. Det vill 

säga att engagera sig i människorna likväl 

som husen. 

FÖR TILLFÄLLET BYGGS DET FÖR HÖGTRYCK 

inom hela Stockholms län. Stockholms stad 

fattade för några år sedan beslut om att 

bygga 20 000 nya bostäder till och med utgången 

av 2006. I Ursvik, norr om Stockholm, 

planeras en helt ny stadsdel med 

4 000 nya bostäder. Såväl Sollentunahem 

som Väsbyhem planerar också för nybyggnation. 

Men Anna-Karin Lundström tror 

inte det påverkar efterfrågan på bostäder i 

Sigtuna kommun. 

– Det är fel att hävda att efterfrågan 

minskar först längst ut i länet. Tvärtom, 

det finns många i Stockholm som gärna vill 

flytta ut på landet, bland annat till Sigtuna. 

Man ska inte glömma att under de år Upplands 

Väsbys befolkning minskade, ökade 

vår. Dessutom visade en OECD-rapport 

för inte så länge sedan att Mälardalsregionen 

har starkast konkurrenskraft i hela Europa. 

Kruxet är bara att det byggs för lite 

bostäder. Vi ska inte vara så negativa och 

pessimistiska, det leder bara till självuppfyllande 

profetia. 

ANNA-KARIN LUNDSTRÖM pekar på tre 

faktorer som måste prioriteras för att kommunen 

ska vara attraktiv som bostadsort; 

kommunikationerna, servicen i form av 

handel och butiker samt byggnationen av 

attraktiva bostäder. 

– Det finns 26 000 arbetsplatser i Sigtuna 

kommun. Många pendlar och vill slippa 

det. Vi konkurrerar med samma fördelar 

som övriga Mälardalsregionen; närhet, natur, 

vatten och småskaligheten. Dessutom 

fördelen av att slippa pendla. 

MED FÖRVÄRVET AV VIKINGAVÄGEN hoppas 

Anna-Karin Lundström även på en annan 

effekt, nämligen att få i gång flyttkedjorna i 

kommunen. Folk bor kvar med näbbar och 

klor alldeles för länge, menar hon. 

– Det verkar oerhört svårt att komma 

in i systemet. Vi får hoppas att möjlighet 

ges till det med bygget på exempelvis Vikingavägen. 

Viss omflyttning internt måste 

finnas. Nu är andelen bostäder i omlopp 

alldeles för liten. Åtminstone i de små och 

billiga bostäderna. 

EN ANNAN VIKTIG FAKTOR enligt Anna-Karin 

Lundström är att allmännyttan ska ha en 

god ekonomi. Bland annat för att bolagen 

ska kunna fortsätta bygga, utvecklas och 

klara framtida utmaningar. Och hon är inte 

sen att påminna om att socialdemokraterna 

i Sigtuna kommun faktiskt avskaffade avkastningskravet 

vilket dessutom innebär att 

de kan ställa tuffare krav på bolaget. 

– De kraven består bland annat av ytterligare 

satsningar på diverse upprustningar 

i bostadsområdena utan att ta ut en oskälig 

hyra liksom på utveckling av olika mötesplatser. 

På ”boende med omtanke”. 

Valsta 

100 meter från start – Bo på Vikingavägen 

Cirka 100 hyreslägenheter planeras på 

grusplanen mitt emot Kunskapens hus 

och Midgårdsvallen. 

De tre husen uppförs i fem våningsplan 

samt med en indragen vindsvåning med 

tillhörande terasser, övriga lägenheter har 

balkong alternativt uteplats. 

Husen får putsade fasader i gråa nyanser. 

Varje hus består av 33 lägenheter. 

Fotomontage: Bjerkinge AB 

Här är alla vinnare – 

Nytt boende i Steninge 

allè 


DESSUTOM SLÅR ANNA-KARIN Lundström 

ett slag för den förändring som gjorts i 

ägardirektiven, innevarande år. Nämligen 

skrivningen om att låta barnkonventionen 

genomsyra Sigtunahems verksamhet på 

ett tydligare sätt och låta barn ingå i referensgrupper 

i samband med exempelvis 

ombyggnad. 

– Ju fler som deltar i beslutsprocessen 

desto större sannolikhet att det blir rätt 

från början. Och om boendet är barnvänligt 

– lockar Sigtunahem också barnfamiljerna. 

Lägenheterna får öppna planlösningar, 

ekparkett och helkaklade badrum. 

Förråd finns i lägenheterna samt tillgång 

till extraförråd på gården, våningsplanet 

eller vinden. 

Entréer från parkeringen samt Vikingavägen. 

Parkeringsplatser finns inom området. 

Preliminär inflyttning i mitten av 2007. 

Steninge 

I området mellan Valsta/Östra Steninge 

och Steninge allé planeras två bostadsområden 

för cirka 60 småhus med äganderätt 

respektive 110 hyreslägenheter varav 51 

lägenheter som Sigtunahem kommer att 

hyra ur. 

Byggstart för en första etapp av småhusen 

blir under 2006. 




”Bättre och bättre 

dag för dag” ... 

Tingvalla blomstrar och hyresgästerna trivs 

allt bättre. Vänortsringen slår eget rekord 

i trivsel och trygghet. Södergatan stoltserar 

med stambytta fastigheter till priset 

av en ytterst marginell hyreshöjning. Det 

är mycket på tapeten nu. Både Tingvallaområdet 

och Centrala Märsta. 


– Trygghetsvandringarna satte verkligen fart 

på utvecklingen här i Tingvalla, säger Carina 

Söderberg, områdeschef. Vi har fått en oerhört 

positiv respons och framförallt gladare 

och nöjdare hyresgäster. 

Trygghetsvandringarna genomförs i samarbete 

mellan boenden, områdespersonal 

och polis. Systematiskt inventeras skalskyddet 

i fastigheterna, allmänna utrymmen som 

trapphus, källare och tvättstugor liksom den 

yttre miljön i området. 

– Höjdpunkten har varit att åtgärder satts in direkt 

efter genomförd trygghetsvandring, följts upp och utvärderats. 

Boenden i området har därmed kunnat se resultat av sina ansträngningar 

direkt, fortsätter Carina Söderberg. 

Ett av resultaten är bland annat Tingvallaprojektet. 

Man har redan börjat bygga 

om utemiljön, tagit bort buskage och 

skymmande växtlighet, anlagt boulebanor 

och nya planteringar, bättrat på belysningen 

och liknande. Åtgärder som prioriterats 

av boenden. Förutom Tingvallaprojektet 

kommer tvättstugorna på Tingvallavägen 

28, 30, 32 renoveras och elektroniskt bokningssystem 

installeras. Och på Tvärvägen 

ska man eventuellt bygga om soprummen i 

entréplan till barnvagnsutrymmen om man 

får loss pengar i budgeten. 

– Det är inte en dag för tidigt. Det är ett 

jätteproblem med alla saker som står placerade 

i trapphusen. Det innebär brandfara 

och riskerar ytterst hyresgästernas säkerhet, 

påpekar Carina Söderberg. 

I CENTRALA MÄRSTA HAR trygghetsvandringarna 

inte kommit i gång ännu, men 

kommer att genomföras under hösten. 

Något Göran Skånberg ser fram emot med 

tillförsikt. 

– Det finns ett stort behov av att göra 

något åt det äldre fastighetsbeståndet som 

kantar genomfartstrafiken, främst gångoch 

cykelbanor, med ibland stökigheter 

kvällar och helger. Undermåligt skalskydd 

påverkar tryggheten radikalt vilket tydligt 

framkom i höstens nöjd-kund-index undersökning 

i vissa av de centrala områdena. 

Göran Skånberg tänker framförallt på 

Diagonalen och Dalgatan, fastigheter 

som ligger utmed gång- och cykelbanan 

som skär genom Centrala Märsta mot 

Sätunaparken och är livligt trafikerade när 

krogarna stänger för kvällen. Dessutom 

är fastigheterna byggda på 1950-talet och 

i stort behov av åtgärder i främst de allmänna 

utrymmena. 

– Varenda krona som eventuellt blir över 

ska oavkortat gå till renovering av tvättstugor, 

trapphus och källare på Diagonalen 

och Dalgatan. Åtminstone om jag får bestämma, 

fortsätter Göran Skånberg. 

EN NOTERING SOM BÅDE Göran Skånberg 

och Carina Söderberg gjort är att glaskross, 

klotter och skadegörelse ökat märkbart i 

respektive område. Budgeten för i år är redan 

överskriden. 

– Men som tur är har det inte inverkat 

menligt på tryggheten i området i så motto 

att störningsanmälningarna ökat. De är 

fortfarande relativt få, påpekar Göran 

Skånberg. Och tillägger. 

– Det kanske beror på att vi håller efter 

och prioriterar klotter och skadegörelse 

stenhårt. 

OCH ÄVEN ANDRA CENTRALA områden som 

tidigare präglades av otrygghet har utveck- 

lats positivt, enligt Göran Skånberg. Bland 

annat Vänortsringen. 

– Där har det skett en radikal och märkbar 

förbättring. Hela området har utvecklats 

mycket positivt och präglas i dag av 

lugn, ordning och reda. 

BÅDE CARINA SÖDERBERG och Göran Skånberg 

tycker de har ett bra samarbete med 

hyresgästföreningen. Och båda bedömer 

samarbetet som mycket viktigt, framförallt 

i den bemärkelsen att de får en motpart. 

Det vill säga någon som talar om vad boenden 

vill ha och prioriterar. 

– Självklart är det bra med engagerade 

hyresgäster. Vi ser ju boendet ur olika 

perspektiv och det är bra om någon går i 

spetsen och samlar på sig åsikter om boendet 

i ett specifikt område. Det varierar ju 

naturligtvis med boendesammansättningen 

och inget område är riktigt det andra lik, 

säger Göran Skånberg. 

Dessutom bedömer både Carina Söderberg 

och Göran Skånberg det som positivt 

att de som är anslutna till hyresgästföreningen 

och aktivt deltar i möten, får en bra 

kunskap om bolaget och under vilka förutsättningar 

de jobbar. 

– Jag skulle bara önska att det fanns fler 

föreningar här i centrala Märsta, fortsätter 

Göran Skånberg. Det finns flera områden 

i samma förening som sinsemellan är olika. 

- 

Fakta Centrala Märsta 

LÄGENHETSFÖRDELNING 

Gamla och nya fastigheter, olika hushållssammansättning 

och därmed olika behov. 

Vissa områden kommer i skymundan. 

OCH OM DE BÅDA OMRÅDESCHEFERNA får 

önska, så önskar de samma sak. Nämligen 

bättre rutiner kring sophanteringen inom 

Sigtunahem. 

– Det är verkligen ett jätteproblem, säger 

Carina Söderberg. Det står saker i trapphus, 

källare och grovsopor i miljöhusen. 

BÅDA ÄR DESSUTOM ÖVERENS om att bo i 

hyresrätt ska innebära hög service. Att det 

med det borde finnas exempelvis containrar 

för grovsopor överallt. 

– Då slipper vi allt skräp i trapphusen. 

Det tar åtskillig tid att rondera och bära 

bort soporna. Samtidigt som det förfular. 

ATT BO I HYRESRÄTT 

SKA vidare vara enkelt, 

bekvämt och 

problemfritt. 

Avslutar Görans 

Skånberg och 

Carina Söderberg 

som är 

eniga om ännu 

en sak; att det 

blir bättre och 

bättre dag för dag. 

Område Byggår Tot. antal Antal 

1 rok 2 rok 3 rok 4 rok 5 rok lägenheter Omflyttn.-05 

Sätunav 2–6 1954-55 18 30 18 - - 66 5 

Diagonalen 1959 17 23 1 11 - 52 12 

Stockholmsv 1959 - - 30 - - 30 5 

Sätunav 1/Smedsgr 1948/60 8 17 25 - - 50 8 

Södergatan 4–8 1960 23 50 40 2 - 115 8 

Dalgatan/Stationsg 5 1961 21 21 45 6 - 93 5 

Tingvallav 4–36 1961-63 64 72 339 6 - 481 80 

Lyckostigen 1964-65 35 54 96 18 - 203 27 

Tvärv/Tingvallav 38–40 1965-66 7 29 40 80 - 156 34 

Norrbackavägen 1972-74 8 90 168 28 - 294 40 

Odensalavägen 1972-74 12 90 212 52 - 366 55 

Skolgatan 1984 - 8 8 - - 16 4 

Stationsgatan 3 1986 4 6 - - - 10 2 

Sätunav 5–7/Stationsg 17 1989/92 10 30 13 16 - 69 11 

Västra Bangatan 1964 25 58 83 30 - 196 27 

Lindvägen 1985 - 26 12 30 7 75 8 

Vänortsringen 1989 2 52 50 13 8 125 28 

Södergatan 50 1990 - 9 4 - - 13 1 

Stationsgatan 8 2004 3 8 3 - - 14 5 

Södergatan 25 2004 1 12 8 - - 21 2 




Områdesfakta Centrala Märsta 

Befolkning efter ålder och kön 

Ålder Män Kvinnor Totalt Procent 

0–6 år 519 499 1 018 8 

7–17 år 940 882 1 822 14 

18–22 år 413 388 801 6 

23–30 år 771 764 1 535 12 

31–45 år 1 602 1 520 3 122 24 

46–64 år 1 438 1 489 2 927 22 

65–74 år 481 535 1 016 8 

75–w år 283 495 778 6 

Totalt 6 447 6 572 13 019 100 

18–w år 4 988 5 191 10 179 78 

År: 31 december 2004 

Befolkning efter födelseland 

Födelseland Antal Procent 

Sverige 10 231 79 

Övriga Norden 762 6 

Europa utom Norden 611 5 

Utanför Europa 1 415 11 

Totalt 13 019 100 


Boende efter fastighetstyp 

Fastighetstyp Antal Procent 

Lantbruk 0 0 

Småhus exkl. fritidshus 3 376 26 

Fritidshus 0 0 

Hyreshus inkl. övriga 9 585 74 

Totalt 13 019 100 


Bilinnehav 

Befolkning 18–64 år efter sysselsättning 

och bransch 

Sysselsättning Totalt Procent 

Förvärvsarbete 6 526 78 

Ej förvärvsarbetande 2 058 25 

Befolkning 18–64 år 8 314 100 

Förvärvsarbetande efter bransch 

Jordbruk, skogsbruk,jakt, fiske 18 0 

Tillverkning, utvinning 538 8 

Energi, vattenförsörjning, avfalsshantering 35 1 

Byggverksamhet 351 5 

Handel, kommunikationer 2 077 32 

Finansiell verksamhet, företagstjänster 1 034 16 

Utbildning, forskning 552 8 

Vård, omsorg 656 10 

Personliga och kulturella tjänster 566 9 

Offentlig förvaltning mm 355 5 

Ej specificerad verksamhet 74 1 

År: 2003 

Utbildningsnivå Antal Procent 

Uppgift saknas 2 095 25 

Gymnasial 4 870 58 

Eftergymnasial < 3 år 558 7 

Eftergymnasial 3+ år inkl. forskarutbildning 862 10 

Befolkningen 18–64 år 8 385 100 


Personbilar Antal Procent 

I trafik 4 164 88 

Avställda 582 12 

Totalt 4 746 100 


Befolkning 18–64 år efter utbildning 

Källa:Statistiska centralbyrån (SCB) 

Källa:Statistiska centralbyrån (SCB) 




Miljonsatsningar 

på utemiljön 

i Norrbacka 

Elisabeth Einarsson och Krister Pedersen, 

hyresgäster på Norrbacka, tycker att 

satsningar på utemiljön är helt rätt. 


12,4 miljoner har Sigtunahem investerat 

i ombyggnaden av utemiljön i Norrbacka 

sedan starten 1997. Ett markprojektet som 

äntligen sjunger på sista versen. 

– Det har varit värt varenda öre, säger Elisabeth 

Einarsson och Krister Pedersen boende 

på Odensalavägen i Norrbacka. 

Tomas Gustafsson, 

projektledare 

Den 21 juni öppnar man anbuden på den 

femte och sista etappen. Det är den till 

antalet huskroppar största och berör boenden 

på Norrbackavägen 27 till 53 liksom 

Odensalavägen 70 och 72. Entreprenadtiden 

kommer att löpa från augusti i år till 

juni 2007. 

GRUNDIDÉN MED MARKPROJEKTET fastlades 

på ett bostadsmöte redan 1997. I samverkan 

kom man överens om att skapa privata 

ytor runt respektive fastighet av flera orsaker, 

bland annat för att boende skulle slippa 

insyn. Varje entré skulle därmed förses med 

egen uteplats. 

Allteftersom projektet fortskridit har det 

dock utvecklats med fler detaljer även om 

grundidén är densamma. 

– Med de sista etapperna har vi gjort ytterligare 

satsningar på belysning, med fler 

belysningspollare och underbelysning av 

träd, nya träffpunkter för samvaro och mer 

perenna växter, säger Tomas Gustafsson, 

projektledare för ombyggnationen i Norrbacka. 

Med den sista etappen följer dessutom 

anläggning av ytterligare två handikappanpassade 

lekparker. 

– När allt står klart ska vi fira med jättekalas, 

fortsätter Tomas Gustafsson, som 

har goda erfarenheter från invigningen av 

utemiljöprojektet på Buregatan och framför 

allt Västra Bangatan. 

NORRBACKAOMRÅDET INKLUDERAR 660 

lägenheter i tvåvåningshus på ett gigantiskt 

stort grönområde. Här bor ungefär 1 500 

av Sigtunahems cirka 10 000 hyresgäster. 

370 av dem är barn under 16 år. Med den 

bakgrunden kanske det inte är så konstigt 

att Sigtunahem satsat extra på just anläggning 

av lekparker i området. 

– Det kommer att finnas totalt 23 stycken 

i Norrbacka när projektet är färdigt, 

varav en stor gemensam lekplats. Dessutom 

har vi satsat extra på tillgängligheten och 

handikappanpassat fem, tillägger Tomas 

Gustafsson. 

INTENTIONEN MED MARKPROJEKTET i Norrbacka 

har, förutom att skapa ytor för barnen 

och anlägga fler privata, varit att göra 

det vackert. Med färre buskage och fler 

perenna blommor. 

– Det blir både vackert och funktionellt. 

Vi har en hörnlägenhet i markplan med inhägnad 

uteplats. För mig som älskar blommor 

är det toppen. Dessutom underlättar 

det när man har hund, säger Elisabeth 

Einarsson. 

– Det är bara ett dilemma. Att inte Sigtunahem 

hållit efter hur folk har byggt 

staketen runt uteplatserna. Det liknar rena 

”High chaparal” på sina håll, tillägger Krister 

Pedersen. 

PRIVATA YTOR, ALLMÄNNA MÖTESPLATSER 

och gemensamma aktiviteter är viktigt för 

såväl trygghet som trivsel i boendet, det är 

både Elisabeth Einarsson och Krister Pedersen 

överens om. Med det resonemanget 

är det bara gemensamma aktiviteter som 

återstår. I alla fall för boenden i Norrbacka. 

– Engagemanget måste dock komma 

underifrån. Det är vi hyresgäster som 

gemensamt måste komma med förslag 

på- och organisera aktiviteter. Här spelar 

hyresgästföreningen en viktig roll, påpekar 

Elisabeth Einarsson. 

Och på frågan om det trots allt är något 

de fortfarande saknar i Norrbacka, svarar 

de unisont; 

– Boulebana. Och om möjligt, även en 

tennisbana samt bättre hundrastgård. 

BÅDA ÄR DEFINITIVT AV UPPFATTNINGEN att 

satsningar på utemiljön är helt rätt. 

– Det kommer verkligen alla till del, till 

skillnad på satsningar i ett särskilt trapphus 

eller en specifik lägenhet. 


Vad säger lagen | Harry Steinmann 

VAD SÄGER LAGEN 

Harry Steinmann, advokat 

DIN FRÅGA ÄR TYVÄRR MYCKET AKTUELL. Det 

är vanligt att hyresgäster av olika skäl inte 

betalar sin hyra eller inte betalar den i rätt 

tid. Den hyresgäst som inte betalar hyran 

på ett korrekt sätt till sin hyresvärd riskerar 

att förlora sin bostad om hyresvärden säger 

upp bostadshyresavtalet. Om hyresgästen 

inte betalar hela eller del av hyran kan hyresvärden 

säga upp hyresgästens hyresavtal 

till omedelbart upphörande och avflyttning. 

I samband med uppsägningen kommer 

hyresvärden även att underrätta de sociala 

myndigheterna. Från det att hyresgästen 

fått del av uppsägningen har hyresgästen 

tre veckor på sig att betala den förfallna 

hyran. Om hyresgästen gör det återvinner 


Kan inte betala hyran 

Fråga: Jag har en bekant som har dålig ekonomi. Han bor i en hyresrättslägenhet och har nu 

fått problem med att betala sin hyra. Vad gäller om man som hyresgäst inte kan betala hyran 

eller betalar den för sent 

han den förlorade hyresrätten och hyresavtalet 

löper då vidare på oförändrade villkor. 

Möjligheten att återvinna hyresrätten genom 

att betala hyran inom tre veckor från 

uppsägningen innebär inte att en hyresgäst 

kan sätta i system att inte betala hyran och 

tro att han sedan kan återvinna hyresrätten 

genom att betala denna inom den så 

kallade treveckorsfristen. Den hyresgäst 

som vid flera tillfällen inte betalat sin hyra 

och återvunnit hyresrätten genom betalning 

inom tre veckor eller betalar hyran 

för sent riskerar också att förlora sin bostad 

eftersom hyresvärden då är berättigad att 

säga upp en sådan hyresgästs hyresavtal 

till upphörande med den i hyresavtalet 

angivna uppsägningstiden, i regel tre månader. 

Om en hyresvärd har gjort en sådan 

uppsägning måste hyresvärden begära hos 

hyresnämnden att hyresnämnden prövar 

om hyresgästen på grund av betalningsförsummelserna 

måste flytta från lägenheten. 

Hyresnämndens praxis är sträng och det 

betyder att det inte finns stort utrymme 

för en hyresgäst att slarva med sina hyresbetalningar. 

Om en hyresgäst inte betalar 

andra räkningar riskerar han att få betala 

dröjsmålsränta och påminnelseavgift men 

om hyresgästen släpar med sina hyresbetalningar 

riskerar han att förlora sin bostad 

om hyresvärden säger upp hyresavtalet. 

OM EN HYRESGÄST FÅTT EKONOMISKA problem 

är mitt råd att denne omedelbart 

skall kontakta hyresvärden för att efterhöra 

med hyresvärden hur situationen kan 

lösas. Kanske kan ett visst anstånd med 

hyresbetalningen medges om hyresgästen 

tillfälligt fått ekonomiska problem och om 

en hyresskuld uppstått kanske hyresvärden 

även kan acceptera någon form av avbetalning 

av hyresskulden. Det viktigaste rådet 

är att hyresgästen inte som strutsen stoppar 

huvudet i sanden. 

SKRIV TILL HARRY STEINMANN 

Harry Steinmann, från advokatfirman 

Steinmann, svarar på dina frågor som berör ditt 

boendeförhållande. 

Adress: Fråga Harry Steinmann, Marina Helge, 

AB Sigtunahem, Box 509, 195 25 Märsta. 

Fax: 08-591 204 02 

E-post: marina.helge@sigtunahem.se 

Justitieminister Thomas Bodström 


2006-06-15 14:27 Glimmer- och Marmorvägen i Til, Sigtuna tar form. 

Alla typer av brott minskar i antal. Bostadsinbrotten, bilinbrotten 

och skadegörelsen har mer eller mindre halverats. 

Expansiva satsningar på polisen framhåller justitieminister 

Thomas Bodström som en av anledningarna till de goda resultaten. 

– Vi har en nettoökning om 1 500 poliser i Sverige. Det totala 

antalet uppgår därmed till 17 500, fler än någonsin. 

Även om man inte likt New York arbetar 

utifrån målsättningen nolltolerans, minskar 

vardagsbrottsligheten drastiskt i Sverige. 

Få länder kan mäta sig i trygghet. 

– I New York är brottsligheten sex till sju 

gånger högre än i Sverige, trots nolltolerans 

och mer än dubbelt så många poliser. I 

Chicago kanske 40 gånger högre. 

Utökat antal utbildningsplatser, fler civilanställda 

jämte fler poliser och det faktum 

att polisen numera arbetar när de som bäst 

behövs. Är insatser som Thomas Bodström 

bedömer trygga vardagen för alla. 

– Vi vill ha synliga poliser i Sverige. Poliser 

som patrullerar gator och torg. Men det 


Sverige tryggast i Europa | Thomas Bodström 

Sverige tryggast i Europa | Thomas Bodström 

måste vara situationen och problemen som 

avgör. Och då är det förmodligen platser 

som runt Märsta pendeltågstation, sena 

kvällar och nätter, polisen behövs bäst. 

Att upplevelsen av otrygghet, trots bevisligen 

minskad brottslighet, ändå ökar 

bland vanliga medborgare tillmäter Thomas 

Bodström främst massmedia. 

– De blåser upp händelser, skriver helt 

enkelt om det folk vill läsa. 

DET ÄR DET BROTTSPREVENTIVA arbetet 

Thomas Bodström värdesätter högst. Men 

att hyresgästerna i det avseendet skulle 

vara dubbelbeskattade genom att både 

finansiera polis och väktare håller han inte 

med om. 

– Ju fler aktörer desto bättre. Polisen ska 

göra polisinsatser. Väktare det som de är 

utbildade och rustade för. 

Inte minst fastighetsägare bedömer 

Thomas Bodström viktiga i det brottsförebyggande 

arbetet. Bland annat genom 

att ha det brottspreventiva perspektivet för 

ögonen i samband med nyproduktion, ombyggnation 

och förvaltning. 

– Det program polisen tagit fram i form 

av Bo trygg 05 är jättebra och minskar radikalt 

möjligheterna att begå brott. 

Allra mest lovordar Thomas Bodström 

dock fastighetsägare som prioriterar de bostadssociala 

frågorna. 

– Allmännyttan fyller en oerhört viktig 

funktion i det sammanhanget. Genom att 

skapa trygghet, öka livskvaliteten, helt enkelt 

bidra till ett rikare liv. 

Att som i Sigtunahems fall bedriva pensionärskollo, 

pensionärsklubb, barnkollo 

och läxhjälp tycker han är enastående. Och 

vill gärna komma ut på plats för att ta del 

av verksamheterna, men först efter valet. 

För Socialdemokraterna är segervissa och 

lagandan god. 

– Högst sysselsättning i Europa. 300 000 

nya jobb fram till i år och 100 000 nya jobb 

2006. Vem kan rata det 

VALRÖRELSEFÖRBEREDELSER TILL trots fick 

Glimtenredaktionen möjlighet att träffa 

Sveriges justitieminister Thomas Bodström 

i Rosenbad. En dag när Sverige stod som 

allra vackrast, mitt i sköna maj. Under 30 

minuter redogjorde han för regeringens 

syn på bland annat trygghetsarbetet liksom 

sin högst privata känsla för Sigtuna. Med 

svärmor boende i sjudargården är han 

nämligen på besök relativt ofta. 

– Min fru är uppvuxen i Sigtuna så vi har 

många vänner och bekanta runt Sigtuna 

stad. 

Thomas Bodström berättar att familjen 

brukar tillbringa sommardagar vid sjudarbadet, 

fika på Tant brun och äta middag 

på Båthuset, precis som så många andra på 

visit. Även Farbror Blå och Amandas har 

fått statsmässigt besök. 

– För några år sedan var jag till och med 

och dansade på ”Plantagen”. 

Rosenbad i Stockholm, vackert beläget vid 

Strömmen. Thomas Bodströms arbetsplats. 

NÅGON POLITISK KARRIÄR KAN INTE Thomas 

Bodström skryta med. Den består i stort 

sett bara av en rad. Medlem i det socialdemokratiska 

partiet blev han först i samband 

med tillträdet som justitieminister. Däremot 

har han alltid varit engagerad i olika 

organisationer, inte minst under tiden som 

advokat. Unicef, Advokater utan gränser 

och advokatsamfundet är bara några i raden. 

– Det var väl tur att det inte var min bror 

som kom i fråga. Han är inte ens sosse. 

Thomas Bodström tycker dock inte 

att den politiska oerfarenheten hämmat 

honom eller hans förmåga att utföra sina 

uppgifter något särskilt. 

– Alla erfarenheter är naturligtvis av 

godo. Men jag har klarat mig bra genom 

min sakkunskap och erfarenhet som advokat. 

Att ha bevistat de flesta fängelser och 

häkten slår också högt i sammanhanget. 

Ett av alla fängelser han besökt är 

Storboda i Rosersberg. Och han beklagar 

överbeläggningen av intagna. Problemen 

bedömer han som tudelade. Dels beror 

det på förseningar i upphandlings- och 

bygglovprocessen, dels på nyrekryteringen 

av poliser. Man utreder helt enkelt fler 

brott och fler grips. 

– Överbeläggningen inom kriminalvården 

är inte en fråga om pengar. Fängelset 

utanför Sala som nu byggs var egentligen 

planerat att stå färdigt redan i år. Utöver 

Sala planeras och byggs dessutom fängelser 

och häkten runt om i hela Sverige. 

OM HAN SKULLE FÅ FRÅGAN om att bli Sveriges 

näste statsminister skulle han tacka 

nej. Helt enkelt av den anledningen att det 

inte passar en familjefar. 

– Man bör inte vara småbarnsförälder. 

Rakt inte fyrbarnspappa. Dessutom behöver 

man en mycket bred kunskap och erfarenhet 

inom alla områden att falla tillbaka 

på. 

Thomas Bodström är övertygad om att 

Göran Persson sitter kvar ett tag till, han 

verkar laddad för det säger han. Och vem 

som, blir det svårt att komma efter. 

– Göran Persson är helt enkelt mycket 

bra på att samla partiet. 

Och precis som på alla andra arbetsplatser, 

umgås statsråden en del privat. I Thomas 

Bodströms fall med bland annat Mona 

Sahlin, Jens Orback och Per Nuder. 

– Vi är som arbetskamrater är mest. 

En annan mycket god vän till Thomas 

Bodström var Anna Lindh. Dagen då hon 

mördades är den värsta han upplevt. 

– Vi umgicks ibland. Anna Lindh med 

familj var bland annat ute till oss på Fårö 

sommaren innan hon mördades. 

Något särskilt ansvar i egenskap av justitieminister 

tycker han sig inte ha haft för 

det inträffade. Thomas Bodström bedömer 

det till fullo som en myndighetsfråga. Själv 

är han nöjd med sitt nuvarande säkerhetsskydd 

och tycker sig inte heller ha betalat 

något orimligt högt pris för att han tackade 

ja till uppdraget som justitieminister. 

– I Sverige kan man trots allt leva relativt 

vanligt. Senast i går var jag ute med några 

kompisar i Stockholm och tog en öl. Barnen 

går på vanliga skolor, spelar fotboll och 

är med sina kompisar. Min fru har sitt liv. 

OCH THOMAS BODSTRÖM är nöjd med sina 

insatser som Sveriges justitieminister. 

Under sex år har han lagt ungefär 200 lagförslag 

i riksdagen. Allra mest nöjd är han 

med sitt arbete bakom två överenskommelser 

i EU. 

– 2001 var jag med om att driva igenom 

en harmonisering av Eu-ländernas straffrättsliga 

regler och nu under 2006, om 

gemensamma insatser mot människohandel 

i samband med internationella evenemang. 

Bland annat fotbolls-VM i Tyskland. 

Det finns naturligtvis en rad andra frågor, 

beslut och överenskommelser Thomas 

Bodström också är nöjd med samtidigt som 

han tycker det finns mycket kvar att göra 

inom sitt ansvarsområde. 

Fakta Ministrar Boinflytandeavtal i Sverige 1945– 

– Det faktum att det faktiskt går att 

förändra, att gå från ord till handling är 

väldigt utmanande. Och så länge det finns 

saker och företeelser jag vill förändra vill 

jag naturligtvis vara kvar som minister. 

Dock bara för ett departement – Justitiedepartementet. 

Thomas Bodström 

Ålder: 44 

Familj: Gift, fyra barn 

Bor: Nacka 

Karriär: Jurkand examen1990, jurist 1990–96, 

delägare Stockholms advokatbyrå 1996–2000, 

Suppleant i styrelsen, Svenska flyktingrådet 

1996–99, styrelseledamot Svenska Unicef 

1997–2000, styrelseledamot Svenska advokatsamfundet 

1998-2000, Styrelseledamot, 

Advokater utan gränser 1999–2000. 

Övrigt: Allsvensk fotbollsspelare 1987–89, har 

skrivit boken 700 dagar i Rosenbad. 

Årtal Regering Statsminister Justitieminister Utrikesminister 

1945–51 S Per Albin Hansson, 

Herman Zetterberg 

Östen Undén 

Tage Erlander (1946-) 

1951–57 S+Bf Tage Erlander Ingvar Lindell (1957-59) Östen Undén 

1957–69 S Tage Erlander Herman Kling (1959-) Torsten Nilsson (1962–) 

1969–76 S Olof Palme Lennart Geijer Krister Wickman (1971–73) 

Sven Andersson (1973–) 

1976–78 C+M+Fp Thorbjörn Fälldin Sven Romanus Karin Söder 

1978–79 Fp Ola Ullsten Sven Romanus Hans Blixt 

1979–81 C+M+Fp Thorbjörn Fälldin Håkan Winberg Ola Ullsten 

1981–82 C+Fp Thorbjörn Fälldin Carl Axel Petri Ola Ullsten 

1982–86 S Olof Palme Ove Rainer (1982), Anne-Greta Leijon Lennart Bodström 

(1983) tf, Sten Wickbom (1983-) 

1986–91 S Ingvar Carlsson Thage G Peterson (1988) tf, Laila Sten Andersson (1985–) 

Freivalds (1988-) 

1991–94 M+Fp+C+Kd Carl Bildt Gun Hellsvik Margaretha af Ugglas 

1994–96 S Ingvar Carlsson Laila Freivalds Lena Hjelm-Wallén 

1996–2000 S Göran Persson Lena Hjelm-Wallén (2000) tf Anna Lindh (1988-2003) 

2000– S Göran Persson Thomas Bodström Jan O Karlsson (2003) tf 

Laila Freivalds (2003–06) 

Bosse Ringholm (2006) tf 

Carin Jämtin (2006) tf 

Jan Eliasson (2006–) 



”Vi brygger öl som får 

strupar att jubla, 

gommar att sukta och 

sinnen att lätta!” 

Den 27 maj slog Sigtuna Brygghus upp portarna i Burger Kings 

gamla lokaler, Arlandastad. Och är därmed Stockholms enda 

bryggeripub. 


SEDAN GAMLA STANS BRYGGERI lade ner 

verksamheten för ett antal år sedan har det 

inte funnits något ölhak med egen tillverkning 

i Stockholmstrakten, bara några småbryggerier. 

Så har det i princip sett ut över 

hela Sverige under senare år, med undantag 

för Ystad. Och det trots att Svenskarna konsumerade 

496 miljoner liter öl bara under 

2003. (Enligt senaste statistiken på nätet). 

En av de största ölentusiasterna i Sigtuna 

kommun med eget bryggeri i källaren 

sedan många år, är Håkan Lundgren från 

Rosersberg. Tillsammans med några andra 

entusiaster har han tagit initiativ till Sigtuna 

Brygghus, en nyöppnad bryggpub i 

Arlandastad. Glimtenredaktionen gjorde 

studiebesök i bryggeriet veckan före invigningen. 

Och det går inte att ta miste på 

entusiasmen som strålar kring honom och 

David Meadows, som snart utexamineras 

som bryggeritekniker och också är en av 

grundarna. De andra delägarna är Peter 

Forss, verkställande direktör, Kenneth 

Sköld, Åsa Karlsson och Naili El-Ouardi, 

kanske mer känd som ägare till restaurang 

Piccadilly i Märsta. 

VI GÅR RUNT I LOKALEN. Det finns sittplatser 

för ett fyrtiotal såväl uppe på loftet som 

nere i lokalen, en gedigen bar i trä samt en 

scen. Meningen är att David Meadows inte 

bara ska brygga öl utan även kunna bjuda 

lite musik som trubadur fram på kvällskvisten. 

Interiört är ambitionen att inreda med 

marina förtecken. Det ska liksom kännas 

som att sitta i en kajuta. Och det är Håkan 

Lundgren själv som verkar vara den mest 

pådrivande när det kommer till inredningsdetaljer. 

– Min önskan är att det så småningom 

ska se ut som ett gammalt båthus, poängterar 

han och stryker försiktigt över den 

nylackerade bardisken. 

Bredvid bardisken går en dörr in till 

det allra heligaste, själva ölbryggeriet. En 

ölsort är hittills färdig för konsumtion, andra 

är på gång. 

– Det är en vanlig starköl på fat, 5 procent. 

En mild ljus ale, inte för besk. Den 

passar bra som första öl och riktar sig till 

en bred publik, säger Håkan Lundgren. 

När bryggningen är i full gång kommer 

man att ha kapacitet att tillverka 1500 liter 

öl i veckan. 

SIGTUNA BRYGGHUS HAR för avsikt att tappa 

det mesta på fat, med undantag för en specialbrygd 

en gång i kvartalet som även ska 

buteljeras. Tanken är att flaskorna ska säljas 

i små kvantiteter på Systembolaget och annonseras 

endast till fansen. Brygghuset har 

nämligen en egen fan club, Brygghusets 

Vänner, med ett 100-tal medlemmar. 

MÅLSÄTTNINGEN MED BRYGGERIET är tre; att 

brygga öl till avsalu, ta emot grupper för 

ölprovning och föreläsning om ölbryggning 

samt öppethållande av den egna puben 

för allmänheten några kvällar i veckan. 

– Det viktiga är att även i fortsättningen 

behålla småskaligheten. Ett litet bryggeri 

med pub och tillhörande restaurang. 

Restaurangen kom mer eller mindre med 

på köpet. Vi kommer förmodligen servera 

”personlig” husmanskost. Typ Lundgrens 

ärtsoppa på torsdagar. Naturligtvis med ett 

glas eget öl till. 

SEDAN SIGTUNA BRYGGHUS tecknade kontrakt 

på lokalen i februari i år har det varit 

jämt upp med arbete. Förutom David Meadows, 

har även Peter Forss arbetat heltid 

med projektet liksom Håkan Lundgren 

själv som varit tjänstledig deltid från sitt 

ordinarie arbete som arbetsmiljöingenjör 

vid företagshälsovården på SAS. 

DAGEN TILL ÄRA VISAR SIG VARA alldeles speciell. 

För första gången ska man nämligen 

brygga mjöd. Mjöd bryggs på honung, jäst 

och vatten med en alkoholprocent omkring 

10 procent. Till skillnad 

från vin och öl får mjöd 

inte tillverkas för eget 

bruk enligt alkohollagen. 

Det är 

nämligen förbehållet 

alkoholhaltiga 

drycker 

gjorda på frukt 

och säd. 

– Mjöden 

är tillverkad 

av lokalt odlad 

honung, från 

Odensala. Och 

färdig att avnjutas 

någon gång 

efter sommaren. 


Sigtuna Brygghus | Håkan Lundgren 

Fakta ölbryggning 

Råvarorna i öl är vatten, malt, humle och 

jäst. I vissa ölsorter tillsätts råfrukt som till 

exempel majs, ris eller socker vilket gör 

ölet ljusare och mildare. 

Ölframställning börjar med beredning av 

vörten. Traditionellt tillverkas vört genom 

mäskning av malt, det vill säga att det 

krossade maltet blandas med vatten och 

hålls vid vissa temperaturer under vissa 

tidsrymder. 

Efter mäskningen avskiljs det uttjänta maltet, 

den så kallade draven, från sötvörten. 

Draven lakas ur med ytterligare vatten, 

för att utvinna maximal mängd extrakt. 

Vörten som uppsamlas efter mäskning och 

lakning är söt men inte besk. Ölets karakteristiska 

beska kommer från humle, och 

humlets inträde i bryggprocessen kommer 

vid nästa steg, vörtkokningen. 

Vörten kokas under en viss tid och kryddas 

med humle. Den höga temperaturen 

vid kokningen tar effektivt kål på alla 

eventuella bakterier och vildjästceller i 

vörten. Vad som händer i vörtkokningen 

är att proteiner i vörten koagulerar när de 

förenar sig med garvsyran från humlen. 

Det sker alltså en utfällning som kallas för 

druv. Druven och andra humlerester silas 

senare bort i vörtsepareringen vilken gör 

vörten klar och fin. 

Den färdiga vörten kyls omedelbart ner 

till cirka 7–9 grader inför huvudjäsningen. 

Under huvudjäsningen bildas kolsyra och 

alkohol av vörtens förjäsbara sockerarter. 

Därefter omtappas ölet till ett nytt kärl, för 

att skilja av huvuddelen av jästen och låta 

ölet jäsa ut helt och samtidigt klarna före 

tappningen på fat, burk eller flaska. 

Även mjödtillverkningen är Sigtuna 

Brygghus ensamma om i Sverige. I alla fall 

enligt Håkan Lundgren. 

HÅKAN LUNDGRENS EGET intresse för öl tog 

sin början i det militära, vid P10 i Strängnäs 

1978–79. I mitten av 1980-talet startade 

han tillsammans med några kompisar 

Svenska Ölfrämjandet för att protestera 

mot det dåliga ölutbudet i Sverige. Därefter 

var han med och startade Svenska 

Hembryggareföreningen 1989 och knappt 

tio år senare blev det en kommersiell satsning, 

Kungsholmens Kvartersbryggeri. 

Bryggeriet drivs numera av andra ägare under 

namnet Nils Oscar Bryggeri och Bränneri, 

men fortfarande bryggs en storsäljare 

signerad Håkan Lundgren, nämligen 

”Lundgrens Lager”. Produkten utvecklades 

i källarbryggeriet på Vallstanäsvägen dit 

flyttlasset gick 1994. 

I OCH MED FLYTTEN TILL ROSERSBERG tog 

ölbryggningen inte bara kommersiella former. 

Efter tiden på Kungsholmen föddes 

idén till den beryktade klubben, Norrsundabryggarna. 

– Vi var några fäder som träffades under 

städdagarna i föräldrakooperativa daghemmet 

Maskrosen. Jag bjöd på hembryggt 

öl och så var det klippt. 1999 hyrde vi en 

lokal i Norrsundaskolan. Från början var 

vi fyra medlemmar, men efter hand blev vi 

tio-elva, bland annat David Meadows och 

Kenenth Sköld som nu är med och startar 

Sigtuna Brygghus. 

DET VAR OCKSÅ HEMMA I Håkan Lundgrens 

källare idén till Sigtuna Brygghus föddes. 

Håkan Lundgren och Peter Forss hade 

nämligen en gemensam bekant, Meta 

Brolund, som sammanförde de båda ölentusiasterna 

våren 2005. Och sedan har det 

rullat på. 

LÖRDAGEN DEN 27 MAJ KLOCKAN elva 

öppnar portarna. Därefter kommer det 

åtminstone att vara öppet på lördagar och 

söndagar samt vissa kvällar under fotbolls- 

VM. Så mycket är bestämt. 

– Vi får känna oss för så här i början. 

Meningen på lite sikt är att ha öppet kontinuerligt 

vissa dagar och kvällar i veckan. 

Förutom det, har vi redan ett tiotal grupper 

inbokade. 

OCH SOM OM ÖLBRYGGNING och heltidsarbete 

som arbetsmiljöingenjör inte är 

nog för Håkan Lundgren. Han dessutom 

namnger ölsorterna och tecknar dess 

etiketter, är certifierad öldomare i USA, 

föreläser och håller temakurser. Om öl 

naturligtvis. 

Valstadagen i 

strålande solsken 

10 juni har passerat och årets 

Valstadag har gått av stapeln. 

Vädergudarna var på vår sida 

och såg till att vädret blev 

precis så som vi önskat. 

Text: Margareta Karlsson, ordf. Valsta/Steninge Stadsdelsförening | Foto: Jeanette Sundin, fotograf 

Det har nu gått sju år sedan Valstadagen 

”såg dagens ljus”. Till att börja med höll 

vi till på parkeringsplatsen framför Valsta 

Centrum men sedan förra året utnyttjar vi i 

stället marken under och runt omkring vattentornet. 

Här känner vi oss hemma, här 

vill vi stanna. 

KLOCKAN 12.05, FEM MINUTER försenat, inleddes 

Valstadagen med att undertecknad 

hälsade alla välkomna. Fram till klockan 18 

följde därefter en marknadsdag där föreningar 

och privatpersoner bjöd besökarna på 

uppträdanden från scenen med sång, musik, 

dans och trolleri, marknadsstånd med 

information och försäljning av diverse slag 

samt loppis. 

Simhallen hade öppet hela dagen och 

erbjöd yoga, spinning med mera. 

FÖR DEN SOM BLEV SUGEN och önskade 

något att stoppa i munnen fanns en hel del 

att välja på. Valstasatsningen sålde kaffe 

med våffla. Konsum bjöd på sill. Dessutom 

fanns baklava, piroger, grillat, popcorn och 

mycket annat att köpa för en billig peng. 


Valstadagen | Allsång vid vattentornet 

Speciellt för barnen fanns ponnyridning, 

hoppborg, ansiktsmålning, basket och en 

elektrisk snowboard. Brandkåren var dessutom 

på besök. 

VARJE GÅNG DET ÄR VALÅR är de politiska 

partierna inbjudna att medverka vid Valstadagen. 

I årets politikerhörna hade besökarna 

möjlighet att ”grilla” de partier som fanns 

på plats och få svar på viktiga frågor inför 

höstens val. Sockervadd och glass var knep 

som några av partierna utnyttjade för att 

locka besökare till sig. 

KONFERENCIER UNDER DAGEN var Johan 

Röör. Tillsammans med sina kompisar i 

Bredbandet spelade Johan dansvänlig musik 

mellan kl 18.00 och 22.00 då Valstadagen 

på begäran avslutades med dans under 

vattentornet. 

Valstadagen lockade i år flera tusen besökare. Här fanns bland annat eldslukare, trollkonstnärer, brandkåren, 

och mycket mycket annat. 

VALSTADAGEN ANORDNAS AV Valstasatsningen 

som är en samverkan mellan Sigtuna 

Kommun och Sigtunahem. Merparten 

av arbetet inom Valstasatsningen sker ideellt 

men vi är samtidigt beroende av politikernas 

intresse och välvilja. Utan positiva 

politiker, som är villiga att avsätta pengar 

för verksamheten, blir det varken Valstadag, 

midsommarfirande, mångkulturell jul, 

studiecirklar, läxhjälp eller någon annan 

av alla de aktiviteter som vi för närvarande 

bedriver i Frejgården. 

JAG HOPPAS ATT POLITIKERNA ser positivt på 

det vi hittills åstadkommit inom våra olika 

projekt. Att de ser nyttan av att så många 

människor i stadsdelen Valsta/Steninge 

blivit aktiva och känner engagemang. Att 

så många lärt känna så många. Att vi skapat 

möjlighet till samverkan och förståelse 

mellan människor. Att vi är på väg åt rätt 

håll och att det vi påbörjat är värt att satsa 

ytterligare på. 

MED DEN FÖRHOPPNINGEN vill jag avsluta 

med att hälsa alla välkomna till 2007 års 

Valstadag som vi planerat till lördag 9 juni. 

Önskemål har framförts att vi i stället ska 

samordna Valstadagen med firandet av Sveriges 

Nationaldag den 6 juni. Jag kan bara 

säga att vi har tagit det till oss och kommer 

jobba med frågan. Om det blir 9 eller 6 

juni får framtiden utvisa. 

TUSEN OCH ÅTER TUSEN tack till alla er som 

ställde upp och hjälpte till under dagen och 

lika många tack till våra besökare som gör 

Valstadagen värd att kämpa för. 

Margareta Karlsson 

ordf. Valsta/Steninge Stadsdelsförening 

Nypremiär – 

Allsångskväll 

vid vattentornet 

i Valsta 

Det vackra vädret hade tyvärr tagit en paus 

då vi behövde det som bäst. Kyla, kraftig 

blåst och regntunga skyar var i stället verkligheten 

under onsdagskvällen 14/6 för det 

hundratal personer som besökte Valsta för 

allsång under vattentornet. 

PÅ BEGÄRAN AV MÅNGA boende i Valsta och 

Steninge anordnade Valstasatsningen, i 

samverkan med föreningen Musik För Alla 

och Kultur och Fritid, denna allsångskväll. 

Medarrangörer var ABF Norra Stor-Stockholm 

och Valstabiblioteket. 

MÄRSTA DRAGSPELSGILLE spelade och ledde 

allsången. Den kände vissångaren, trubaduren 

och viskompositören Ove Engström 

spelade och sjöng. 

STÄMNINGEN VAR HÖG och allsången ekade 

fint under vattentornet. Många mindes 

tidigare allsångskvällar under 1970-talet. 

Såväl besökare som arrangörer hoppas nu 

att allsång under vattentornet kommit för 

att stanna. 

Margareta Karlsson 

ordf. Valsta/Steninge Stadsdelsförening 


Praktikanter hos Sigtunahem | Elin och Linnea 

Text: Elin Hallme, Linnea Hjalmarsson, praktikanter | Foto: Jeanette Sundin, fotograf | Illustration: Linnea Hjalmarsson 

Vårt drömboende ska ligga nära stan men man ska ändå ha 

tillgång till naturen. Tåg och buss är också bra att ha i närheten, 

men inte för nära. Vi skulle gärna vilja bo nära havet eller 

nära en park, men det skulle lika gärna funka med en mysig 

bakgård. Att bo i ett tryggt område är ett måste. Det skulle 

vara mysigt med en rabatt full av blommor. 

Inredningen är viktig för oss båda. Vi båda 

skulle vilja ha stora rum, luftigt, fräscht och 

nytt. Kort sagt så skulle vi vilja ha: En balkong, 

flera sovrum, stort kök, mysigt badrum 

och ett stort och fräscht vardagsrum. 

Badrummet 

Badrummet skulle vara i vitt kakel och vara 

enkelt inrett. Gärna massor av stearinljus 

och gröna växter. Vi skulle också vilja ha en 

stor och skön bubbelpool som man kan ta 

ett varmt och långt bad i. 

Köket 

Köket ska vara stort och luftigt, gärna modernt. 

Det ska finnas en ö, smarta luckor, 

ett träbord, kylskåp med ismaskin. Det ska 

vara fint kakel. Gärna färggrant. 

Balkong 

Sovrum 

Sovrum 

Vardagsrummet 

Vardagsrummet: Det ska vara enkelt, rent, 

stor soffa, en stor platt-tv på väggen och 

gärna massor av inramade affischer. 

Grannar är väldigt viktiga 

Drömboende 

Ja, det skiljer sig från person till person. 

Men det vi tycker är viktigast är att det 

är ett tryggt område. Det vi menar med 

Fakta Elin och Linnea 

Namn: Elin Hallme 

Bor: Norrviken, i ett tre-vånings radhus. 

Skola/Klass: Norrvikenskola, 6:a 

Fritidsintressen: Handboll, Sollentuna 

HK, sjunga. 

Drömboende: Lägenhet, helst i förorten 

eller en villa nära havet. 

Vardagsrum 

Badrum 

tryggt område är att man ska kunna lite på 

sina grannar och veta att man kan få hjälp 

av dom om nått händer. Det behöver inte 

vara Paris Hilton stuket, allt man behöver 

är egentligen någon att komma hem till, 

inte vad man kommer hem till. 

Vi tycker också att omgivningen är viktig. 

Grannar är väldigt viktiga, om man har 

trevliga grannar kan man komma långt. 

Namn: Linnea Hjalmarsson 

Bor: Sollentuna, i radhus. 

Skola/Klass: Norrvikenskola, 6:a 

Fritidsintressen: Sjunga, datorn, lyssnar 

på musik. 

Drömboende: Lägenhet i stan eller stor 

villa vid havet. 

Linnea och Elin 

Frågor på stan 

Vi var ute på stan och frågade några 

personer vad deras drömboende var. 

Namn: Micke 

Ålder: 40 

Bor: Hyresgäst hos Sigtunahem, i lägenhet. 

Vad är ett drömboende för dig 

– Jag har redan mitt drömhus. 

Namn: Mia 

Ålder: 25 

Bor: I Märsta, i lägenhet hos Sigtunahem. 


– Oj! Jag skulle vilja bo i en modern villa, 

lite lyx, i sådana fall så skulle den ligga i 

förorten. 

Namn: Patcharin 

Ålder: 33 

Bor: Lägenhet i Tingvalla. 


– En stor tvåvånings villa, gärna med 

trädgård 

Namn: Anita 

Ålder: 70 

Bor: I en villa på Barrvägen 


– Där jag bor nu. 

Namn: Torbjörn 

Ålder: 65 

Bor: Lägenhet 


– Oj! Det var en bra fråga. Jag har det jätte 

bra där jag bor nu. 


Kök 

Hall 

Så här tänker Elin och Linnea sig att en 

drömlägenhet kan se ut. 

ÅGOR PÅ STAN FRÅGOR PÅ STAN FRÅGOR PÅ STAN FRÅGOR

På gång | Sigtunahem 

Dagkollo 

Vd har ordet 

CMYK 

B O E N D E M E D O M T A N K E 

Vad ska du göra i sommar 

Kom med oss på dagkollo på Norrbacka 

ABF Norra Stor-Stockholm och Sigtunahem kommer att under veckorna 30, 31 och 32 ha 

dagkollo på Odensalavägen 64. 

Här kan du bygga lådbilar, måla med händerna eller pensel, laga mat och godis, serieteckna, 

dansa, spela teater, lyssna på musik, grilla eller något annat som du och dina 

kompisar kommer på. Vi kommer eventuellt även att åka på badutflykter. 

Tid: måndag–fredag klockan 10–16, Plats: Sigtunahems lokal på Odensalavägen 64 

Pris: Fritt, lättare lunch ingår. 

Start den 24 juli kl. 10. 

Välkomna! Sigtunahem och ABF Norra Stor-Stockholm 

För information kontakta, Ann Bly Lässman 08-505 868 32, ann.bly.lassman@abf.se 

Nu är den härliga 

sommaren här! 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Möt Sigtunahem i höst 

Sigtuna Möte 26–27 augusti 

Stadsfest i Sigtuna stad vid stora torget, med marknad hela helgen i 

1912 års anda med musik, dans och tidsenligt hantverk där många 

besökare också passar på att klä sig som då. Från sagans värld 

kommer Tant Brun, Grön, Gredelin och Farbror Blå på besök. Mer 

information på www.sigtunaturism.se 

Familjefest på Midgårdsvallen 9 september 

Idrottsklubbarna som har Midgårdsvallen som hemmaarena visar upp 

sig och sina aktiviteter. Uppträdande av bland annat Da Buzz, Idol-Ola, 

Mamma Mu, Sigtuna Mässingsorkester med flera. 

Damlandskamp 23 september 

U21 Sverige-Norge Midgårdsvallen 

Blandade jippon och aktiviter och en spännande landskamp mellan 

Sveriges och Norges U21 lag. 

I skrivande stund har syrenerna blommat 

ut och jag tänker, precis som varje år, att 

man borde ha semester mellan hägg och 

syren. Då när allt blommar och förväntningarna 

inför sommaren är som störst. 

Visst borde man stanna upp och ta sig 

tid att njuta av allt det vackra. Men vi har 

mycket vackert och roligt att se fram mot 

även om syrenerna blommat färdigt för i 

år. 

I detta nummer har vi tittat lite närmare 

på Märsta. Hoppas att ni tycker att det är 

intressant läsning. Personligen tycker jag 

att det fina arbete som kommunen gör med 

parken och ån längs med järnvägen är väl 

värt en extra promenad. 

Sigtunahem kommer, som vanligt, ordna 

med pensionärskollo och barnkollo i sommar. 

Vi ser förstås till att badbussen kommer 

att gå precis som förra året och vi jobbar 

på i trädgårdarna så att blommor och 

buskar skall sprida sin doft och skönhet på 

bästa sätt. 

Under mina nästan två månader som vd 

för Sigtunahem har jag haft förmånen att 

få gå runt i våra bostadsområden för att 

lära mig hur de ser ut. Jag har också fått 

prata med ett antal hyresgäster och fått en 

hel del synpunkter och förslag. Det har varit 

oerhört intressant och roligt. Mitt första 

intryck är att våra områden är fantastiskt 

trevliga med sin småskalighet och sitt lugn. 

Många har vackra gårdar, uteplatser och 

stora balkonger som gör det möjligt att 

njuta av årstidsväxlingarna. Självfallet finns 

det inom Sigtunahem, som i alla andra 

företag, förbättringsområden. Det finns 

stora behov av underhåll på vissa områden 

och det finns också förbättringspotential 

inom service och skötsel. Jag hoppas att 

kunna driva utvecklingen vidare så att våra 

hyresgäster skall trivas ännu bättre i sina 

lägenheter och i sina bostadsområden. Det 

arbetet påbörjas efter semestrarna i och 

med att vi då börjar planera verksamheten 

för 2007. Våra områdeschefer kommer 

att få som uppgift att fånga upp så många 

idéer som möjligt från er hyresgäster för 

att sedan försöka planera så mycket som 

möjligt utifrån dem. Precis som vår Boservicechef 

Sören Lindqvist berättar på sid 6 

så har vi redan förra årets kundundersökning 

som hjälp på vägen. Jag har också haft 

intervjuer med alla medarbetare i företaget 

och genom dom fått många idéer om möjliga 

förbättringar i bostadsområden och i 

organisationen. 

Jag ser fram mot hösten med tillförsikt 

och vill önska alla hyresgäster i Sigtunahem 

en riktigt skön sommar! 

PS GLÖM INTE ATT GÅ IN PÅ VÅR HEMSIDA 

WWW.SIGTUNAHEM.SE där får du alltid aktuell 

information om vad som händer inom 

Sigtunahem. Du som inte har tillgång till 

dator kan alltid komma in till oss på huvudkontoret 

och gå in på vår dator i receptionen 

eller besöka ditt områdeskontor (öppet 

vardagar klockan 7–9). Ds. 

Anette Sand, vd 


1 

3 

2 

Vinn presentkort till 

Sigtuna brygghus 

4 

5 

6 

7 

8 

VÅGRÄTT 

1 Efterlängtad av många 

2 Där ligger Örebro 

3 Omstritt rovdjur 

4 En gör ingen sommar 

5 Område i Märsta 

6 Har namnsdag i juli 

7 Får många på kroken 

8 Pekar kompassnålen mot 

Ordflätsmakare: Clas Linfeldt 

Vinnare av fyra Jeopardylotter: 

Olle Hudin, E Iggström, Gouhar Javidanfard, 

Gunborg Hagelberg, Sol-Britt Lydell, Lasse Juvas, 

Leif Sollerdahl, Rolf Åsen, Ulla Lindberg, Hjördis 

Ellenius. 

Rätt lösning var: Rosersberg. 

Skicka den rätta lösningen innan den 16 augusti till Glimten, AB Sigtunahem, 

Box 509, 195 25 Märsta. Märk kuvertet med ”Ordflätan”. Fyra personer har chans 

att vinna ett presentkort var till Sigtuna brygghus till ett värde av 250 kronor. 

Namn: ........................................................................................................ 

Gatuadress: ................................................................................................ 

Postnummer: ............................................................................................. 

Har du något du vill sälja, byta, köpa eller behöver 

du dagmatte åt din hund. Då kan du annonsera 

gratis i Glimten. Enda kravet är att du är boende 

inom Sigtunahem och att försäljningsvärdet inte 

överstiger 7 000 kronor. Ange namn och telefon 

och/eller e-post samt det du vill ha med i annonsen. 

Nästa nummer av Glimten kommer i början 

av september. Vi vill ha din annons 

senast den 15 augusti till adressen: Glimten ”Annons”, 

Box 509, 195 25 Märsta eller e-post katarina.karlsson@sigtunahem.se. 

Du får gärna bifoga 

bild på det du ska sälja. Observera att vi publicerar 

bilder i mån av plats. 

Säljes 

Damcykel 

Röd damcykel, 5-växlad. 

Pris: 2 200 kr 

Tel. nr.: 08-591 173 93 

Lena Helgemar 

Gungstol 

Gungstol vit. 

Pris: 100 kr 

Tel. nr.: 08-591 405 10 

Siv Hellström 

Kamera 

Kamera canonet 2 B 

Pris: 300 kr 

Skrivbord 

Vit med en hurts (4 lådor) i nyskick. 

120x 60 cm 

Pris: 200 kr 

Tel. nr.: 08-592 506 54 eller 

0702-70 50 83 

Evert Henningson 

Önskas 

Badkar 

Badkar max 140 cm. 

Max 200 kr 

Säng 

Säng med ribbotten 105 cm, utan 

madrass. 

Max 300 kr 

Balkongskydd 

Balkongskydd 2 gavlar. 

Max 200 kr 

Ring Ingela 

Tel. nr.: 070-409 60 34

Glimten 2006 nr 3.pdf - Sigtunahem

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?