Verksamhetsberättelse 2008 - IVA

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien 

Verksamhetsberättelse 2008 

1

TorVild AAkVAAg BjArne AAmodT olAV AArnA lArs-eric AAro kenT ABBås enno ABel egil ABrAhAmsen Bo ABrAhAmsson erik AgermAn gunnAr Agfors cArlos AugusTo lirA AguiAr ingA-BriTT 

Ahlenius lennArT Ahlgren hAns AhlmAnn görAn AhlsTröm krisTer AhlsTröm esko Aho horsT AlBAch Ann-chrisTine AlBerTsson Per-åke AlBerTsson mArcus Aldén uno Alfredeen BerT AllArd 

sTure Allén gunnAr Almgren olle Alsholm donAld AlsTAdT leo AlTing jAVier AlVArez VArA louis Améen hAns Andersin BengT Andersson curT Andersson eVerT Andersson görAn Andersson 

ingVAr Andersson isidor Andersson rolAnd Andersson rolf Andersson rune Andersson siV Andersson sVen-erik Andersson sören Andersson ThomAs Andersson åke e Andersson cArlgusTAf 

Andrén ullA AnTonsson mAsAhiko Aoki AnTTi ArjAs john ArmsTrong roAr ArnTzen BerTil Aronsson lArs Arosenius fredrik ArP olof Arwidi michAel AshBy olA AsPlund PeTer 

AugusTsson sVen AxsäTer rolf BAck sigVArd BAhrke clAes BAnkVAll sergio BArABAschi john s BArAs friTz BArk Percy BArneVik clAes-görAn BeckemAn monicA BellgrAn ewerT BengTsson nils 

BengTsson Arne BennBorn cArl BenneT BengT Berg BerTil Berg lArs Berg mArTin BergdAhl sVen-gunnAr BergdAhl Bo Berggren g rune Berggren ThomAs Berglin lArs Berglund friTz BergmAn 

lArs BergmAn Börje BergsmAn clAs BergsTröm hAns BergsTröm Villy BergsTröm lArs Bern lArs BerTmAr klAus BiedermAnn lennArT BillfAlk jon Bing håkAn Birke rolf BirkelAnd Arne BjerhAmmAr 

hAns Bjur gunnAr Bjursell sTen BjursTröm erik Björck TomAs Björk ØyVind BjØrke Anders Björklund Bo BjörkmAn sTig BjörkmAn hAns Björnsson erich Bloch Anders Blom sTinA BlomBäck cArlhugo 

Bluhme klAus Bock conny BogenTofT oriol BohigAs guArdiolA holger Bohlin gunnAr Borg cArl BorreBAeck hilTjo Bos kurT BosTröm gunnAr Brock gunnAr Brodin chArloTTe 

Brogren Per BromAn BengT Broms Bo Broms TorBjörn Brorson kArl BroTzmAnn Bill Brox nils Brunsson Peggy Bruzelius dAn BrändsTröm Anders BrännsTröm hAns BrännsTröm chrisToPher 

i Byrnes BriTT-mArie BysTedT sTig BysTedT görAn BäckBlom jAn Bäcklund Per-oVe BäcksTröm urBAn BäcksTröm sAnTiAgo cAlATrAVA lArs cAlmfors jAn cArlén cArl-eric cArlson mArTin 

cArlson ulf cArlson görAn cArlsson jAn olof cArlsson jAnne cArlsson jAn-oTTo cArlsson mårTen cArlsson roger cArlsson sune cArlsson michel cArPenTier BryAn cArsBerg chrisTiAn 

cAsPAr Tord cedell klAs cederwAll TorsTen cegrell jörgen cenTermAn roBerT chABBAl TAo soon chAm kAsAme chATikAVAnij ichiro chiBATA ATTilA chikán soon dAl choi kunmo chung Tord 

clAeson olof clAesson BriAn clArk Pierre cognArd måns collin PeTer collin edwArd f crAwley ingemAr croon PAul cruTzen BArBArA czArniAwskA mAgnus dAgerskog görAn dAhlBerg 

Bo dAhlBom clAes dAhlBäck john dAhlfors hAns dAlBorg hAns g dAnielmeyer AlBerT dAnielsson Per-erik dAnielsson mAT dArVenizA Tore dAun Per dAVidsson eTienne dAVignon cArlo de 

BenedeTTi Thierry de monTBriAl cArlos de oliVeirA PeixoTo BengT delAryd Per delsing BengT dennis georgiA desTouni mAriAnne dicAnder AlexAndersson ulf dinkelsPiel cArl djerAssi gusTAf 

douglAs duncAn dowson PeTer doyle jAmes r drAke BriTT-mArie droTTz sjöBerg dAVid dyrssen BjArne däcker kAri eBeling rAlPh edeBo gordon edge Per-olof edin BerTil edlund john olof 

edsTröm gunnAr edwAll Bo egArdT georg ehrnrooTh TorBjörn ek johAn ekesiöö dAn eklund jAn-olof eklundh Bo ekmAn lArs ekmAn AnnA eksTröm åke eksTröm lennArT elfgren BengTolof 

elfsTröm Per-jonAs eliæson gunnAr eliAsson håkAn elmqVisT Arne elmroTh emAd el-shArkAwi sVen-olof enfors sVerre eng PeTer englund gunnAr engmAn Björn engquisT gunnAr 

engsTröm olof engsTröm lArs engwAll ene ergmA BernT ericson gunnAr ericsson mAgnus ericsson sTig ericsson TorsTen ericsson cAj eriksson håkAn eriksson lArs-erik eriksson lennArT 

eriksson olof eriksson Per eriksson Per-olof eriksson PekkA erkkilä sVen erlAnder gunnAr erlAndsson BirgiT erngren wohlin BengT eskilson inken fABer görAn fAgerlund Per fAhlén Bo 

fAhlin chArles fAirhursT ThomAs fAlk PeTer fAllenius weiTAng fAn gunnAr fAnT yVes fArge rAgnAr fAsT hArry fAulkner kArl-olof fAxén kjell-olof feldT rodolfo felix VAldes ingemAr 

fernlund niels fiil Pierre filleT Andrey mikhAiloVich finkelsTein hellmuT fischmeisTer hArry flAm kArl-eVerT flinck Anders flodsTröm sTAffAn folesTAd hAns folkesson oTTo forgAcs hAns g 

forsBerg sTure forsén jAck forsgren eric forssBerg eVA forssell-Aronsson VlAdimir forToV greTA fossum ulrikA frAncke hArry frAnk sigBriT frAnke TorsTen frAnsson PATric fredell lennArT 

fredenBerg kersTin fredgA owe fredholm PAm fredmAn Billy fredriksson hAsse fredriksson åke fredriksson sTig freyschuss sTig friBerg Per erik frick jonAs frisén håkAn frisinger hAns frisk 

TAge frisk TomAs from jAn fryk ullA-BriTT fräjdin-hellqVisT Tore frängsmyr TAkAhiro fujimoTo ViiVeke fåk eVA färnsTrAnd frode gAlTung sTen gATenBeck AndrAs gedeon ernsT geijer ulrik 

gelius görAn gellersTedT görAn gerBerT iVAr giAeVer jAmes giBBons michAel giBBons herBerT giersch eric gierTz curT-sTeffAn giesecke crisTinA glAd krisTinA glimelius ThomAs glück mAry 

good lo gorTon sVen grAhn clAes-görAn grAnqVisT eric grAnryd oVe grAnsTrAnd mAriAnne grAuers ingmAr grenThe sAlVATore grimAldi hermAnn grimmeiss görAn grimVAll roBerT w 

gruBBsTröm lennArT grånäs Anders grönlund sigmundur gudBjArnAson PeTer gudmundson wAclAw gudowski johAn gullichsen lArs gunnArsson lei guo gunnAr gusTAfson fredrik 

gusTAfsson jAn-åke gusTAfsson lArs gusTAfsson leif gusTAfsson lenA gusTAfsson sTen gusTAfsson sTig gunnAr gusTAVson sören gyll Pehr g gyllenhAmmAr BAchAruddin jusuf hABiBie erik 

hAgersTen Anders hAgfeldT sTig hAgsTröm Tony hAgsTröm Anders hAllBerg Bo hAllBerg TomAs hAllén BengT hAllsTröm BengT hAlse gunnAr hAmBrAeus ylVA hAmBrAeus Björling kArl-olof 

hAmmArkVisT ingemAr hAnsson reinosuke hArA Veikko hArA milTon hArris desmond hArTford nils hArTler mAris hArTmAnis hyoe hATAkeyAmA Bo hedBerg TorBjörn hedBerg cArl-görAn 

hedén Anders hedensTedT Bo hedfors Bo s hedsTröm lArs heikensTen lArs-åke helgesson Per hellmAn mAgnus henrekson hAns henTzell Anne-mArie hermAnsson sVen hernBerg hAns herTz 

kersTin hessius dAVid hill mATs hillerT lennArT hjAlmArsson folke hjAlmers sigrun hjelmquisT ThomAs hjerTBerg lennArT holm BengT holmBerg krisTer holmBerg lennArT holmBerg gunnAr 

holmdAhl jAn holmgren BerTil holmlund cArin holmquisT BjArne holmqVisT BengT holmsTrom AlAin honnArT hAns hornung ThomAs P. hughes jAn hulT sVen hulTin sVen-AugusT hulTin 

lArs hulTkrAnTz lArs hulTmAn BengT hulTqVisT hAns henrik huss williAm A husTrulid BeVis huTchinson BengT niPPe hylAnder sTAffAn håkAnson håkAn håkAnsson yngVe hålAnd wolf 

häfele Björn hägglund sTure hägglund lArs högBerg erik höglund ingemAr höglund BerTil hök olof hörmAnder krisTinA höök Anders igel jAAkko ihAmuoTilA yukio imAnishi kAzuo 

inAmori mArTin ingVAr lArs irsTAd BerTil jAcoBson Bo jAcoBson cArl-olof jAcoBson knuT jAcoBsson rolAnd jAcoBsson ulf jAkoBsson lArs-eric jAnson ArVydAs jAnulAiTis henry jArlsson 

PekkA jAuho PeTer jennergren TorsTen e jensfelT Arne jernelöV åke jernqVisT jAVier jimenez esPriú rolf johAnnesson ThomAs johAnnesson inge johAnsen BernT johAnsson Börje johAnsson 

cArl-johAn johAnsson gunn johAnsson gunnAr l johAnsson görAn johAnsson hAns e johAnsson hAsse johAnsson leif johAnsson olle johAnsson sVen-erik johAnsson sVenoVe johAnsson 

ulf j johAnsson PeTer Berghsey johnsen AnToniA Ax:son johnson ThomAs johnsTon lArs jonung lArs g josefsson leif josefsson sTAffAn josePhson frAnçois juilleT clAes-roBerT julAnder 

gunillA jönson Pär jönsson AnnA kAdefors Arne kAijser mArTTi m kAilA Terje kAllAnd Per kAllsTenius mATTi kAnkAAnPää chArles kAo jAn-åke kArk nils kArlson Arne kArlsson chrisTer 

kArlsson johAn kArlsTröm urBAn kArlsTröm georg kArnsund simo kArTTunen BengT kAsemo koji kATo kurT kATzeff lászló keViczky rolAnd kiessling Tor kihlmAn Anders kinnAnder kouTA 

kinoshiTA TöiVe kiVikAs Peder klePPe gerT knuTsson juAn kiAT koh erik kollBerg gerhArd kreysA TorBjörn kronAnder erik kråksTröm hermAnn krämer juhAni kuusi mirjA kVAAVik BArTley sVen 

kVArnsTröm lArs kylBerg TomAs kåBerger Per kågeson Bo kågsTröm erlAnd källén Bo källsTrAnd Pierre lAffiTTe gösTA lAgermAlm TorBjörn lAgerwAll rune lAgneBorg johAn lAndfors nils 

lAndqVisT Börje lAngefors håkAn lAns Anders lAnsner hAns jØrgen lArsen AllAn lArsson gunnAr lArsson kArl-erik lArsson kåre lArsson lArs A lArsson lArs g lArsson sTig lArsson sTiggörAn 

lArsson ulf lArsson yngVe lArsson ThomAs lAurell ki jun lee yuAn Tseh lee nils leffler Bo lehnerT BerThold leiBinger mATs leijon mArTin leimdörfer lArs leine gösTA lemne hAns 

leVAnder jAcques leVy chrisTofer leygrAf mofAng li jAn olof lidefelT BengT lidén finn lied klAus liesen BerT liljA jAn-oloV liljenzin oTTo lin görAn lindAhl lennArT lindAu AssAr lindBeck 

BengT lindBerg Bo lindell kArl-Axel linderoTh georg lindgren hAns lindgren ingVAr lindgren mATs lindgren rolf lindholm Björn lindmAn johAn lindmAn leif lindmArk elisABeTh lindner 

Anders lindquisT eVA lindqVisT gunnAr lindqVisT Per-Arne lindqVisT sVAnTe lindqVisT Bo s lindsTröm mårTen lindsTröm Tom lindsTröm Björn linn endel liPPmAA ludwik liszkA lennArT 

ljung lArs ljungdAhl sVen-olof lodin Adolf lohmAnn erling lorenTzen Amory B. loVins qiAng lu Vilhjálmur ludViksson fredrik lundBerg jAn m lundBerg erik lundgren nils lundgren 

görAn lundin sTig lundquisT gudmAr lundqVisT olof lundqVisT Per lundqVisT ulf lundqVisT åke lundqVisT ingemAr lundsTröm sTellAn lundsTröm lennArT lüBeck BengT löfkVisT sVen 

löfquisT Per löTsTedT michAel g:son löw gero mAdelung dAVid mAgnusson AllAn T mAlm görAn s. mAlm roBerT mAlPAs kArin mArkides Anders mArTin-löf sVerker mArTin-löf jAn mArTinsson 

Bo mATTiAsson einAr mATTsson lArs-gunnAr mATTsson oVe mATTsson örjAn mATTsson john mAyo kirAn mAzumdAr-shAw sArA mAzur cArVer A meAd Arne melAnder kArl-Axel melkersson 

AlAin mérieux mirkA mikes-lindBäck mille millnerT frAnçois miquel chrisTinA moBerg cAmillA modéer ingrid mogensen håkAn mogren Per-erik mohlin PeTer moldéus Per molin helmuT moriTz 

AlAn muir wood ingemAr mundeBo emilio muñoz ruiz eArll m murmAn egil mykleBusT Arne mårTensson kAj mårTensson mArT mägi ösTen mäkiTAlo ernA möller lArs nABseTh VenkATesh 

nArAyAnAmurTi Anders nArVinger julius nATTerer roBerT m nerem iVArs nereTnieks yrjö neuVo kersTin niBlAeus mArTin nicklAsson lArs nielsen Ann-mArie nilsson Björn o. nilsson elisABeTh 

nilsson hAns nilsson jAn s nilsson jörgen nilsson lArsgunnAr nilsson lArs-olof nilsson leif nilsson nils nilsson olle nilsson sVen-chrisTer nilsson AinA nilsson sTröm AnnA nilsson-ehle 

lArs A norBerg sTen nordBerg BengT nordén williAm d nordhAus BengT nordin sTig nordqVisT Anders nordsTrAnd lArs e nordsTröm lArs g nordsTröm lArs-erik nordsTröm mArgAreTA 

norell BergendAhl TorBjörn norin Bo normArk sTAffAn normArk hAns norrsTröm curT norsTedT AlAsTAir norTh kAleVi numminen lArs nyBerg ThorsTen nyBom lArs nyBorg jAn nygren 

cArl-erik nyquisT orVAr nyquisT BerTil näslund sTAffAn nässTröm BriAn oAkley BØrge oBel AgneTA odén Björn odlAnder rAgnAr ohlson lennArT ohlsson jormA ollilA jAn ollner Per 

olofsson curT g olsson hAns-oloV olsson m ingemAr olsson olle olsson ulf olsson ulf olsson lenA olVing sVen olVing roBerT onsAnder BengT oom mATTi oTAlA lArs oTToson jAn-oVe 

PAlmBerg BengT PAlmér ingegerd PAlmér juni PAlmgren AnTon PAnnenBorg dATTATrAy PArAsnis Boris PATon ArogyAswAmi josePh PAulrAj imre PázsiT BerTil PekkAri görAn A Persson jAn-crisTer 

Persson mATs Persson nils-görAn Persson sTefAn Persson TorsTen Persson Per-erik PeTersson lennArT PhiliPson henri PiATier giorgio Picci mArie-PAule Pileni sergio PininfArinA Byron PiPes 

sVen o PlATzer jerker PorATh michAel PorTer williAm Powers Anne-mArie Pålsson john m quigley mAriAn rAdeTzki lArs rAmqVisT kArl-gusTAV rAmsTröm Anders rAnTzer Anders rAsmuson 

jØrgen rAssing hAns rAusing sVen-oloV refTmArk rudolf rigler mATs g ringesTen Arne risBerg Per risBerg hAns roBerTson Arne rohdin AsBjØrn rolsTAdås cArl wilhelm ros sune rosell 

Björn rosén nAThAn rosenBerg lArs-görAn rosengren jens rosTruP-nielsen dAVid rowcliffe rusTum roy eVA rudBerg nils rydBeck jAn rydBerg BengT rydén Bo rydin lennArT rådsTröm Aulis 

sAArinen shoichi sABA PAul sAffo kArl-erik sAhlBerg mAuriTz sAhlin sVen sAhlin elisABeT sAlAnder Björklund AVelino sAmArTin lArs sAmuelson görAn sAndBerg hAns sAndBerg john 

sAndBlom åke sAnder erik sAndewAll mAdelene sAndsTröm rolf sAndsTröm Björn sAVén Anders schArP ceciliA schelin seidegård dAVid schindler rolAnd schmiTT jAn schniTTger mArie 

schrewelius Arwidson jAn-åke schweiTz nils-hermAn schöön BAl rAj sehgAl ulrich seifferT yAsuji sekine sAchio semmoTo Boris serning homi seThnA eugene shchukin eugeny shemyAkin john 

j shePherd PAdmA kAnT shuklA johAn siBerg hAns sieVerTsson dAg sigurd ozires silVA kersTin sirVell rune sirVell Anders sjöBerg BerndT sjöBerg lennArT sjöBerg sören sjölAnder chrisTer 

sjölin lArs sjösTedT sVen-erik sjösTrAnd wiking sjösTrAnd rolf skoglund hArAld skogmAn ingrid skogsmo hAns skoog rolf skår gunnAr sohlenius michAel sohlmAn eVelyn sokolowski jiAn 

song meTe sozen jAn-olof sPerle erich sPiTz sTen sPorre Björn sPrängAre günTer sPur loThAr sPäTh yngVe sTAde nils sTArfelT AniTrA sTeen Börje sTeenBerg sTig sTendAhl erik sTeneroTh 

urBAn sTenhede Per sTenius BengT sTenlund johAn sTerTe håkAn sTille PeTer sToicA mArcus sTorch kjell sTrAndBerg hAns sTråBerg dAg sTrömqVisT BengT sTymne ingemAr sTåhl jAn-eric 

sTåhl nAm suh kAjsA sundBerg lArs sundBlAd jAn-eric sundgren Bo sundqVisT wojciech suwAlA cArl-henric sVAnBerg sune sVAnBerg Björn sVedBerg gunnAr sVedBerg Per sVedBerg Tord 

sVedBerg BirgiTTA swedenBorg erik sVenke chrisTer sVensson jonAs sVensson sVAnTe sVensson åke sVensson lArs sØdAhl sTAffAn söderBerg ulf södergren hAns Tson södersTröm sVerker 

sörlin PekkA TArjAnne chrisToffer TAxell gunnAr TedesTål TuulA Teeri greg TegArT michAel Tendler chrisTinA TenfälT Björn TengroTh jAn Tengzelius cArl-olof Ternryd Pál TéTényi dirk 

Thoenes hAns ThomAnn hAns Thorelli BerTil Thorngren TomAs ThorVAldsson lArs h Thunell lArs Thylén Anne-mArie TillmAn AzusA TomiurA AkirA TonomurA hAldor ToPsØe jAn Torin 

kennerT Torlegård linus TorVAlds Arnis TreimAnis mAriAnne Treschow michAel Treschow lenA Treschow Torell sTen Trolle jAmes TruchArd sTAffAn TruVé görAn TunhAmmAr kyösTi 

TuuTTi mArTin TVeiT mArgAreTA TörnqVisT Vilmos Török jAn uddenfeldT mAThiAs uhlén Björn uhrenius Anders ulfVArson Anders ullBerg chrisTinA ullenius Anders ullmAn sVen ullring 

jonAs unger rAgnAr e uPPmAn jAAk urmi heinrich ursPrung gABriel urwiTz jAmes uTTerBAck clAs wAhlBin Björn wAhlroos douglAs wAhren Anders wAll jAn wAllAnder hArrieT wAllBerghenriksson 

jAcoB wAllenBerg mArcus wAllenBerg PeTer wAllenBerg sVen wAllgren mAry wAlshok hendrik VAn Brussel cees VAn lede mArc VAn monTAgu yu-zhu wAng nils-gösTA VAnnerBerg 

chrisTer wAnnheden melVyn wArd Anders Vedin BengT-Arne Vedin urBAn wehTje Björn weichBrodT Pär weihed PeTer weiss sVen wejdling eVgeny VelikhoV håkAn wennersTröm dAn werBin 

Anders werme jörgen VessmAn gunnAr wessmAn ulf wesTBerg mArgAreTA wesTer lArs wesTerBerg BArBro wesTerholm Per-håkAn wesTin håkAn wesTling Per wesTlund AlBerT wesTwood 

george h weyerhAeuser jr jAmes A weyhenmeyer clAus weyrich henrik widmArk rolAnd widmArk eVA wigren hAns wigzell clAs wihlBorg olle wijk jAn wikAnder sTen wikAnder örjAn 

wikforss gösTA wiking mArTin wiklund solVeig wiksTröm åke wiksTröm jurgis VilemAs Anne mArie wilhelmsen clAes wilhelmsson hAns wilhelmsson rolAnd wimmersTedT gerT wingårdh 

gregory winTer jonAs wisTröm sVen wiTT Arne wiTTlöV henning wiTTmeyer hAns wohlin lArs wohlin sVAnTe wold rolf wolff Björn wolrATh gunnAr Von heijne gusTAV Von herTzen erik 

Von sydow Tom Von weymArn eugene wong mATTi VuoriA lArs wågBerg PeTer wållBerg Torgny wännsTröm kArl wärnBerg guAnhuA xu kuAngdi xu ronglie xu hAjime yAmAshinA iVAn 

yATes Anders ynnermAn nAoyA yodA hiroyuki yoshikAwA germAn zAgAinoV iVo zAnder jens zAnder richArd neil zAre niklAs zennsTröm chrisTer zeTTerBerg hAns zeTTerBerg lArs h 

zeTTerBerg cArl johAn åBerg ingegerd ågren john ågren sVen ågruP AnnikA åhnBerg BengT åkesson chrisTer åslund nils åslund irmA åsTrAnd lArs åsTrAnd hAns åsTröm jAn åsTröm 

kArl johAn åsTröm åke öBerg hAllVArd ØdegAArd iVAn öfVerholm sVen-olof öhrVik lArs öjefors 2 Per Anders örTendAhl gusTAf ösTBerg jerry ösTer leif ösTling lArs ösTlund lArs ösTmAn

’’ Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien 

ska till nytta för samhället främja 

tekniska och ekonomiska vetenskaper 

och näringslivets utveckling’’ 

iVA är en oberoende arena för kunskapsutbyte. genom att initiera och stimulera kontakter 

mellan olika kompetensområden och över nationsgränser fungerar akademien 

som en gränsöverskridande brobyggare mellan näringsliv, forskning, förvaltning och olika 

intresse grupper. i mötet mellan människor – genom föreläsningar, konferenser, forskarutbyten 

och olika projekt – genereras nya idéer och ny kunskap växer fram. 

Akademien har en lång tradition av att belysa strategiska vägval som på olika sätt berör 

teknikens möjligheter och problem i samhället, liksom teknikens ekonomiska konsekvenser 

och förutsättningar för hållbar utveckling. 

iVAs nätverk består av beslutsfattare från näringsliv, högskolor och förvaltning. med nära 

1 000 svenska och utländska invalda ledamöter och drygt 200 företag i iVAs näringslivsråd 

utgör akademien en kvalificerad kompetensbank. h.m. konungen är akademiens 

högste beskyddare och deltar aktivt i verksamheten. 

förord 4 

ett år hos iVA 6 

utbildning, forskning, innovation & entreprenörskap 8 

en hållbar utveckling 16 

globalisering & konkurrenskraft 24 

iVAs näringslivsråd 28 

Akademiens utmärkelser, stipendier och priser 34 

it, internet och telekom 36 

iVAs 89e högtidssammankomst 42 

iVA-dokumentation 2008 45 

3

en kreativ framtid med ingenjörsvetenskap 

som positiv kraft 

Det är en spännande tid att vara ny vd vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, 

IVA. När jag tillträdde sommaren 2008 kunde jag konstatera att min tid som 

vd skulle innebära stora utmaningar, för mig och för akademien. Vi inom akademien 

kan bidra genom att ta oss an de utmaningar som ligger i att skapa 

nya energisystem, liksom i behovet att finna nya lösningar inom transportområdet. 

Vi kan också aktivt vara med och hitta formeln för att dra maximal 

nytta av Sveriges goda ställning inom it och internettjänster. Dessutom behöver 

vi bidra till att stärka innovationskraften i den växande globala konkurrensen. 

jag kunde däremot inte vid tillträdet som 

vd ana att förändringarna i världsekonomin 

skulle bli så snabba och drastiska. inom vår 

akademi har vi dock goda förutsättningar att 

medverka i arbetet för att hitta gångbara lösningar 

till flera av de utmaningar vi står inför. 

ser vi på erfarenheten, såväl från antik 

som från modern historia, har ingenjörsvetenskapen 

ett mycket gott ”track record” 

för att skapa lösningar på människors behov 

i en växande värld. när stockholm hade 

60 000 invånare, i mitten av 1700-talet, betraktades 

staden som överbefolkad och 

ohälso sam att leva i. i dag är vi mer än tio 

gånger så många människor i staden, mångdubbelt 

fler i regionen – och det största problemet 

tycks vara att hinna med att bygga 

tillräckligt många nya bostäder för dem som 

vill flytta dit. Bättre kommunikationer, effektiv 

vattenrening och moderna hus har gjort storstaden 

till en attraktiv boendemiljö. ingenjörsvetenskap 

gjorde detta möjligt. samtidigt har 

ingenjörer även gjort det lättare att bo utanför 

storstaden, med snabbare resor, internettjänster 

och bredband. 

ingenjören arbetar i människans tjänst, och 

därför är ingenjörsvetenskapen inte moraliskt 

bättre än mänskligheten i stort; följaktligen 

skapas även teknik med negativa, till och med 

tragiska, följder. Vi har här alla ett ansvar att 

se till att kreativitet och kunskap inom vårt 

område bidrar till en hållbar och fredlig utveckling. 

demokrati och en öppen debatt ger 

oss hopp om att detta är möjligt. här bidrar 

iVA genom att skapa forum där människor 

med olika kunskaper och åsikter kan diskutera 

viktiga framtidsfrågor. inom iVA har det 

alltid varit tillåtet att ifrågasätta och att framföra 

idéer och förslag även när dessa inte är 

helt färdigslipade. det är och förblir en viktig 

funktion hos akademien. 

under 2008 drabbades vi alla av ekonomisk 

osäkerhet och dystra framtidsprognoser. för 

ingenjörsvetenskapen och inte minst för iVA 

innebär läget att kreativiteten ställs inför nya 

tuffa krav. iVA kommer att agera på bred front 

för att möta dessa krav, både med traditionella 

inslag och på helt nya sätt. På två centrala områden, 

energi och transporter, har iVA under 

hösten 2008 startat nya stora och ambitiösa 

projekt, med målet att skapa ett starkt underlag 

inför sveriges ordförandeskap i eu hösten 

2009. Tack vare det starka förtroende som 

iVA lyckats bygga upp under åren som gått har 

vi kunnat samla en gedigen kompetens i dessa 

projekt, liksom i många andra. som mötes plats 

och katalysator för sveriges ledande ingenjörer, 

ekonomer och entreprenörer har vi en 

unik möjlighet att stimulera den tekniska och 

samhällsvetenskapliga utvecklingen. det är 

kanske stora ord – och de innebär ett ännu 

4 

större ansvar. jag kan dock lova att vi tar oss 

an våra uppgifter med ödmjukhet. 

på ett speciellt viktigt område behöver 

sverige en tydlig förändring om vi ska kunna 

bygga en kreativ framtid på längre sikt. Vi 

måste hitta vägar att förbättra rekryteringen 

till tekniska utbildningar där söktrycket är katastrofalt 

lågt. jag är övertygad om att ingenjörskonsten 

måste visa upp goda exempel för 

att locka unga människor som funderar på sin 

framtid. Alla undersökningar brukar visa att 

unga vill arbeta med människor. inte minst betonas 

detta ofta av unga kvinnor. Teknik och ingenjörskonst 

marknadsförs i dag så att det lätt 

uppfattas som något inåtvänt, i värsta fall något 

som skapar problem. inte minst gäller detta it, 

ett område som behöver locka många fler till 

sina utbildningar. Vi måste visa upp den verklighet 

som innebär att ingenjörer med kreativitet 

och kunskaper i stället löser problem och höjer 

människors livskvalitet. Vill du vara med och 

rädda världen ska du bli ingenjör! 

en utveckling mot en kreativ framtid, med 

ingenjörsvetenskap som stark positiv kraft, vill 

iVA vara med och driva och marknadsföra – 

inte bara till förmån för unga, utan för alla delar 

av samhället. detta är en utmaning, som sagt, 

och en mycket stimulerande sådan. för mig 

och för iVA. 

Professor Björn o. nilsson, 

verkställande direktör

ett år hos iVA 

under ett år hinner det hända mycket på iVA. kalendariet är fyllt av möten, seminarier, besök och resor. som alltid finns en stor bredd i 

såväl aktiviteter som deltagande. inte minst inom akademiens tolv ämnesindelade avdelningar. Varje avdelning håller fyra möten om 

året, näringslivsrådet arrangerar ett antal frukostmöten och iVAs projektverksamhet bjuder in till seminarier, workshops och debatter. 

Alla dessa möten ger utrymme för utbyte av åsikter, erfarenheter och utveckling av idéer samtidigt som de bidrar till att bygga broar 

mellan akademi, näringsliv och politik. merparten av iVAs seminarier är öppna för alla som önskar delta. här är några glimtar från 

akademiens aktiviteter 2008. mer finns att läsa på efterföljande sidor och på iVAs webbplats www.iva.se. 

Vid den extrainsatta akademisammankomsten 

22 januari valdes professor Björn o. nilsson till ny vd 

för iVA. den första augusti tillträdde Björn o. nilsson 

och ersatte då lena Treschow Torell som från januari 

2009 blir akademiens preses. 

Pandemier, naturkatastrofer och elavbrott – hur 

ser framtidens hot ut? det var några frågor som 

iVA-projektet framsyn för krisberedskap försökte 

besvara vid slutkonferensen 5 februari. läs mer på 

sid 27. 

i april levererades ett inspel från det 

iVA-projekt som haft som mål att 

påverka den forsknings- och innovationsproposition 

som regeringen lade 

fram under hösten. läs mer om 

frågorna i fokus för projektet på sid 10. 

iVA har förmånen att få dela ut 

stipendier och priser vid ett antal 

tillfällen under året. läs mer om 

värdiga vinnare av utmärkelser och 

priser på sid 34–35. 

januari februari mars april maj juni 

6 

Projektet som lyfter fram avgörande 

faktorer för hur sverige ska vara en 

ledande internetnation avslutades i 

april. läs mer om projektets 

slutsatser och hur dessa ska 

implementeras på sid 40. 

Vid näringslivsrådets frukostmöte 16 

maj fanns miljöminister Andreas 

carlgren på plats. läs mer om detta 

och övriga frukostmöten arrangerade 

av näringslivsrådet på sid 29. 

Vinnaren i iVAs mentorprogram 

presenterades vid avslutningskonferensen 

20 maj. se vem som 

vann och läs mer om programmet på 

sid 14. 

svenskt management är det värt att 

satsa på? frågan sökte sitt svar vid 

seminariet arrangerat av framgångsrika 

friska företag (3f) 10 juni. läs 

mer på sid 26.

2 september hölls kick-off för Vägval 

energi, projektet som ska ta fram ett 

beslutsunderlag för våra politiker 

genom att visa på alternativa vägval, 

olika konsekvenser och vem som 

behöver agera för att förändringar 

ska komma till stånd. läs mer om ett 

av iVAs centrala projekt på sid 22. 

integration och mångfald för 

konkurrenskraft var temat då 

näringslivsrådet höll sitt årsmöte 12 

november. Bland annat medverkade 

integrations- och jämställdhetsminister 

nyamko sabuni. läs mer på 

sid 28. 

för flera av iVAs avdelningar har 

frågor om energieffektivisering varit 

på agendan. Bland annat då avdelning 

ii den 4 september arrangerade ett 

möte på temat ”renare, snålare och 

säkrare bilar”. läs mer om detta och 

övriga möten med energi- och 

miljöteman på sid 19. 

iVAs industriforskargrupp, ifg, är till 

för att stimulera medlemmarna till 

nya idéer om hur forskning och 

utveckling kan och bör bedrivas. läs 

mer om vad en resa till singapore 

kunde bidra med på sid 32. 

kortsiktighet och underinvestering 

– ett hot mot den svenska tillverkningsindustrins 

framtid? läs mer om 

detta och andra arrangemang där 

globalisering och konkurrenskraft varit 

i centrum för diskussion på sid 33. 

i anslutning till iVAs högtidssammankomst 

har akademien traditionen att 

engagera utländska ledamöter i 

någon för akademien aktuell fråga. 

i år arrangerades ett colloquium där 

prioriteringar inom forskning och 

innovation diskuterades. läs mer om 

detta på sid 11. 

juli augusti september oktober november december 

7 

Aktivitet inom ramen för: 

• = iVAs näringslivsråd 

= iVAs avdelningsverksamhet 

• 

= iVA syd och iVA Väst 

= samverkan med andra aktörer 

= internationella utbyten 

= iVAs projektverksamhet 

= iVAs akademisammankomster 

= Program för stipendier och priser 

= iVAs industriforskargrupp, ifg 

iVAs 89:e högtidssammankomst hölls 

traditionsenligt i stockholms 

konserthus med efterföljande 

bankett i stadshuset. se vilka som var 

där på sid 42–44. 

finanskris – hur påverkas sveriges 

näringsliv? denna högaktuella fråga var 

uppe för diskussion vid ett seminarium 

då bland andra finansmarknadsminister 

mats odell och konjunkturinstitutets 

gd mats dillén medverkade. 

läs mer på sid 32.

utbildning, forskning, innovation 

& entreprenörskap 

8

9 

sverige har en lång tradition av innovationer. 

Enligt EU-kommissionens ”Innovation 

Index” är Sverige bäst i världen på innovationer. 

Samma undersökning visar dock att vi inte är 

lika bra när det kommer till att kommersialisera 

innovationerna. 

Med tanke på lågkonjunkturen och den 

finansiella kris som kommit i dess spår står 

vi inför en stor utmaning. Innovationer, forskning 

och teknisk utveckling är av största vikt 

för att vi ska ta oss ur det svåra läge som hela 

världen påverkas av. Många av lösningarna till 

miljöproblem, energieffektivisering och andra 

stora utmaningar ligger i vår förmåga att tro 

och satsa på innovationer. Forskningsanslag och 

riskkapital är väsentliga för att en innovation 

ska gå vidare in i entreprenörskap, kommersialisering 

och företagande. 

IVA har under året drivit och avslutat flera 

projekt inom området forskning och innovation. 

Inte minst i projektet Forsknings- och innovationsframsyn 

som arbetat fram ett underlag 

som inspel till regeringens forsknings- och innovationsproposition. 

Dessutom har akademiens 

avdelningar haft åtskilliga seminarier på temat. 

I diskussioner inom ramen för IVAs projekt, 

seminarier och övriga möten fortsätter vi att 

söka de innovativa lösningarna i mötet mellan 

akademi och näringsliv.

framsyn för forskning & innovation 

inspel till regeringens 

forskningsproposition 

projektet forsknings- och innovationsframsyn 

gick i mål i mars 2008. Vintern ägnades 

åt att dra slutsatser och att formulera 

kraven på framtidens svenska forsknings- och 

innovationssystem, med utgångspunkt i det 

omfattande och innehållsrika material som 

skapats under 2007. de mest avgörande 

kraven på sveriges framtida forsknings- och 

innovationssystem betonades i projektets 

slutrapport och vid slutkonferensen den 11 

mars. självständiga universitet och högskolor, 

strategiska satsningar på excellenta forskningsmiljöer 

och ekonomiska villkor som ger 

internationell konkurrenskraft var i fokus för 

de budskap projektet förde fram. 

målet med projektet forsknings- och innovationsframsyn 

var att skapa underlag till ett 

inspel till regeringens forskningsproposition, 

som regeringen lade fram i oktober 2008. 

Propositionen innehöll inriktningar som var i 

linje med de förslag till åtgärder som formulerats 

av projektet. inte minst inriktningen på 

”strategiska satsningar” och ”ökad långsiktighet 

för viktiga forskningsmiljöer”. 

ytterligare en grundsten i förslagen från 

projektet forsknings- och innovationsframsyn 

var ökad självständighet för universitet 

och högskolor – ett förslag som bejakats av 

regeringen genom den utredning som lade 

fram sitt betänkande i december 2008. 

i projektets slutrapport betonas fyra 

konkreta förslag på lösningar som ska ge 

sverige en global konkurrenskraft för framtiden. 

Projektets ordförande jan-eric sundgren, 

Volvo, presenterade dessa vid slutkonferensen 

i mars: 

– de långsiktiga ramarna för det statligt 

finansierade forsknings-, utvecklings- och 

innovationssystemet ska vara långsiktiga, stabila 

och tillräckliga för att bevara internatio- 

jan-eric sundgren, direktör i AB Volvo var projektets ordförande. Per eriksson, gd för Vinnova medverkade 

också i styrgruppen. 

Mål och Medel för forsknIngsprIorIterIngar: hur, Vem ocH Forskning Vad? och NatioNell innovation Policy i sverige för forskNiNg Starka och forSkningS-och iNNovatioN innovationSmiljöer Forsknings- i Sverige och innovationsFramsyn 

Forsknings- och innovationsFramsyn Forsknings- och innovationsFramsyn 

– exempel Från danmark, StorBritannien ocH öSterrike 

forskning och innovation 

– en internationell en framtidsinriktad jämförelse omvärldsanalys – Utmaningar för Sverige i en globaliSerad värld 

– referensgrupp AkAdemi 

– referensgrupp näringsliv 

– referensgrupp samhälle FORSKNING OCH UTVECKLING AV INNOVATIONER 

ann-cHriStine dellnäS & enrico deiaco 

AnAlys Av webbenkät om mål och medel 

Lennart Stenberg / avdeLningen för StrategiutveckLing / vinnOva 

GÖR SVERIGE TILL EUROPAS MEST ATTRAKTIVA LAND 

i forsknings- och innovAtionspolitiken 

bengt A mölleryd 

SLUTSATSER FRÅN IVAS OCH VINNOVAS FRAMSYN FÖR FORSKNING OCH INNOVATION 

– – 

nell konkurrenskraft. statens del av den civila 

forskningen måste uppgå till minst en procent 

av BnP. 

– universitet och högskolor ska vara självständiga 

och utsatta för konkurrens, vilket 

måste ske genom en effektiv samverkan mellan 

universitetssystemen och det övriga samhället. 

finansieringen måste stärkas och förnyas 

för att den nya organisationen ska fungera. 

– Prioritera strategiska forskningsområden, 

excellenta forskningsmiljöer och enskilda 

eminenta forskare och forskningsledare. 

– de statligt påverkbara villkoren för alla 

aktörer inom forskning och utveckling i innovationssystemet 

ska vara de bästa tänkbara. 

10 

– – 

– – 

– – 

Original_Forskningbok:Layout 1 08-02-29 09.17 Sida 1 

se över möjligheterna till skattelättnader vid 

donationer till forskning. inför förmånliga 

skattevillkor för företag som arbetar med 

forskning. 

i projektets slutrapport finns även ett cent- 

ralt förslag om att regeringen bör använda 

offentliga upphandlingar strategiskt för att 

främja utvecklingen av innovationer som löser 

viktiga samhällsproblem. en sådan strategi 

ger innovativa företag en tillåten statlig draghjälp, 

samtidigt som det underlättar lösningen 

av viktiga samhällsfrågor. för att kunna använda 

denna strategi krävs förändringar i både 

strukturer och attityder på lång sikt. 

Bakom projektet står iVA och Vinnova.

is och ros för 

eu-forskning vid rTf 

eu-forskningen ger viktiga resultat, både i 

form av kunskaper och genom att deltagarna kan 

vara med och påverka framtida standarder. eus 

program gör det också ekonomiskt lättare att 

bygga demonstratorer för nya tekniklösningar, något 

som annars är tufft för enskilda företag eller 

forskningscentrum. mest negativt är en långsam 

hantering av ansökningarna. det menade deltagarna 

vid iVAs royal Technology forum 2008. små och medelstora företag 

har ett eget stöd inom eus ramprogram, en möjlighet som har 

ökat intresset för dessa att bli mer forskningsinriktade. även flera stora 

svenska företag har dragit nytta av eus ramprogram, men de mest aktiva 

svenska aktörerna är fortfarande universitet och forskningsinstitut. 

under året inledde iva ett projekt för 

att ge sverige en möjlighet att lära av andra 

länders processer för att prioritera strategiska 

forskningsområden och förse dessa 

med rätt resurser. för att kartlägga processerna 

i andra länder genomförs under 

vintern en enkät via e-post, som sedan följs 

upp med tre intervjuer per land. man vill 

som en förövning till projektet om prioriteringar 

inom forskning och innovation arrangerade 

iVA ett colloquium med nationell 

och internationell medverkan. detta colloquium 

arrangerades i syfte att ge utrymme 

för internationellt utbyte av erfarenheter och 

idégenerering till hur arbetet med prioriteringar 

kan läggas upp. frågeställningar som 

diskuterades rörde forskningssystemets 

ta reda på både hur ministrar och politiska 

tjänstemän agerar på mottagarsidan och 

hur forskningsråd och institut arbetar för 

att utföra forskningsstrategier. 

som mål för undersökningen valde iVA 

dels ut ett antal länder som har tydliga likheter 

med sverige: nederländerna, finland, 

schweiz, israel, dels några länder med hög 

11 

nTA stimulerar 

nyfikenhet 

kartläggning av forskningsstrategier 

naturvetenskap och teknik för alla, 

nTA, är iVAs och kungl. Vetenskapsakademiens, 

kVAs gemensamma projekt. under 2008 har 

nTA fått tolv nya kommuner som medlemmar. 

Antalet medlemmar är nu 93, varav 84 kommuner. 

syftet med nTA är att stimulera nyfikenhet 

och öka intresset för naturvetenskap 

och teknik, både hos lärare och elever. iVA och 

kVA tar gemensamt ansvar för att kontinuerligt vidareutveckla det 

pedagogiska innehållet i nTA. de utvärderingar som gjorts har visat 

att man också lyckas, elever som arbetat med nTA-teman kan mer 

om naturvetenskap och teknik. 

läs mer på: www.iva.se/nta 

internationellt colloquium 

om foi-prioriteringar 

struktur, behovet av finansiering till grundforskning 

kontra tillämpad forskning och 

frågor specifikt värda att beakta för ett litet 

land som sverige. medverkade i programmet 

gjorde bland andra esko Aho, vd för siTrA, 

finland, james A weyhenmeyer, research 

foundation of state university of new york, 

usA, och magnus Breidne, sveriges tekniske 

attaché i kina. 

tillväxt: singapore, Taiwan och sydkorea. 

enkäter och intervjuer ska vara genomförda 

under februari 2009. därefter ska 

resultaten sammanställas i en rapport som 

presenteras i juni 2009. 

läs mer på: 

www.iva.se/prio

lena gustafsson, vinnova: 

ökad samverkan – en nyckelfaktor 

Sverige kan övervinna gapet mellan forskning och kommersiella framgångar 

genom att samordna insatser från Vinnova och andra myndigheter, både med 

varandra och med fristående aktörer som IVA. En nyckelfaktor är ökad samverkan 

mellan företag, forskningsinstitut och universitet. Lena Gustafsson, tillförordnad 

generaldirektör för Vinnova, ser stora möjligheter för Sverige att 

spela en nyckelroll i den globala omställningen till ny hållbar teknik. 

– Vi har en stark ställning i sverige. det märks 

inte minst på den amerikanske ambassadören 

michael woods satsning på att damm suga 

den svenska kunskapen om förnyelsebara 

energislag och grön teknik. sverige har mycket 

ingenjörskunskap inom dessa områden – 

och även etablerad industri inom den sektor 

som brukar kallas cleantech. men det finns 

mycket att lösa kring immateriella rättigheter, 

kontaktskapande och andra affärsrelaterade 

utmaningar om denna sektor ska kunna växa 

på allvar. det handlar ofta om små företag 

som saknar resurser att klara detta själva. 

lena gustafsson pekar på Vinnovas 

möjligheter att bidra till att skapa nätverk, 

strukturer och stöd som gör det möjligt 

även för små svenska företag att etablera sig 

på marknader utanför sverige och europa, 

samtidigt som de fortsätter utvecklingen i 

sverige. 

– Vårt land måste förbli attraktivt för tillväxt, 

både för svenska och utländska företag. 

ett intressant exempel att följa är samarbetet 

för att bygga upp produktion av biodrivmedel 

i Piteå, sverige, och i michigan, usA. här byggs 

kunskapsmiljöer upp i båda länderna, något 

som ger sverige förutsättningar att bygga vidare 

på sin roll som teknikexportör. lyckas 

man kan det skapa en intressant modell. som 

ett litet land är vi starkt beroende av både 

export och tillgång till kapital från stora länder. 

lena gustafsson pekar på möjligheterna 

med parallella insatser från Vinnova och 

iVA. 

– iVA, som helt fristående organisation, kan 

vara mycket viktig som opinionsbildare och 

policyskapare. Vinnova har en styrka i egna 

medel för investeringar i forskning och innovation, 

nästan två miljarder kronor. Vårt uppdrag 

är att använda dessa för att utveckla det 

svenska innovationssystemet, där en viktig del 

är forskning som svarar mot samhällets och 

näringslivets behov. 

»IVA, som helt 

fristående organisation, 

kan vara mycket viktig 

som opinionsbildare och 

policyskapare« 

ett exempel på insats är programmet 

forska&Väx, som ger små och medelstora 

företag stöd för att utveckla sin fou i egen 

regi eller genom samverkan. 

– flertalet av Vinnovas program förutsätter 

samverkan mellan forskare och entreprenörer 

vid universitet och högskolor, i 

12 

företag, vid forskningsinstitut och hos andra 

aktörer i samhället. därmed främjas kommersialisering 

av forskningsresultat. Andra viktiga 

insatser som det behövs offentliga medel 

för är uppbyggnad av demonstrations- och 

referens anläggningar. Vinnova har inte speciella 

resurser för det ändamålet, men det är ett 

viktigt behov för inte minst småföretag inom 

miljöteknikområdet, menar lena gustafsson. 

lena gustafsson har en bakgrund som 

forskare i bioteknik och är ledamot i iVAs 

avdelning x: Bioteknik. i dryga tre år var 

hon prorektor vid chalmers och noterade 

att dess styrkeområden ofta hade gränsöverskridande 

karaktär, något som hon menar 

är viktigt för att kunna möta centrala utmaningar. 

men det behövs nytänkande inom 

teknikutbildningen för att fånga in framtida 

forskare, tekniker och entreprenörer. 

– när man pratar med unga människor är 

de väldigt medvetna om att det behövs nya 

lösningar i samhället – och att man måste 

tänka tvärvetenskapligt för att möta behov 

hos människor. fångar man in deras synsätt 

och lyckas förändra utbildning och forskning 

kan säkert intresset för tekniska utbildningar 

öka. 

en central uppgift de närmaste åren blir 

att ställa om transportsystemen. iVA satsar 

stort på det nya projektet Transport 2030 

där lena gustafsson kommer att delta. 

– Vi står inför stora förändringar av samhällsplanering, 

drivmedel, fordonsteknik och 

transportsystem, säger lena gustafsson. 

kanske kommer en stor del av privattransporterna 

att gå över till tjänstesektorn genom 

att man köper transportlösningar i stället 

för en egen bil.

namn: lena gustafsson 

familj: man och två söner 

bostad/hemort: mölndal 

utbildning: fil. kand. inom naturvetenskap och fil. dr i mikrobiologi 

karriär: Professor i bioteknik, prorektor vid chalmers och vice generaldirektör för Vinnova 

ledamot av iva sedan: 2008 

främsta förebild: människor som engagerar sig för en ur alla aspekter hållbar samhällsutveckling 

hjärtefråga inom iva: knyta vetenskap och teknik till samhällsbehov och näringsliv 

favoriträtt på grodan: fisk 

13

mentorprogrammet: 

forskare växer 

med mentor4research 

ivas och innovationsbrons mentorsprogram, 

mentor4research, utökades under 

2008 med ett centrum även i göteborg. 

Tidigare centrum för programmet har varit 

stockholm, uppsala och linköping-norrköping. 

omgången 2008–2009 är den fjärde för 

mentor4research, vars syfte är att öka samarbetet 

mellan akademi och näringsliv och 

att stärka förutsättningarna för kommersialisering 

av forskningsresultat. mentorerna är 

därför affärsinriktade och handplockas för 

att ge optimalt stöd till forskarna/adepterna i 

frågor som rör affärsaspekterna av just deras 

forskning. 

Totalt omfattar mentor4research under 

2008–2009 över 35 forskare och lika många 

mentorer. därmed har programmet mer än 

fyrdubblats sedan första omgången 2005– 

2006. 

åsa wheelock, ki, vinnare av forskarstipendiet på 100 000 kr, tillsammans med sin mentor Bo möllstam. 

den tredje omgången, som avslutades 2008, 

omfattade drygt tjugo forskare och lika 

många mentorer. Vid avslutningskonferensen 

den 20 maj korades åsa wheelock vid 

kunskap är bra och nödvändig – men i dag 

finns den överallt och den är billigare i många 

andra länder. därför måste sverige lära ut 

kreativitet och få fart på innovationerna. den 

insikten har under 2008 varit en grund för 

industriforskargruppen vid iVA, ifg. 

– en ny idé är kunskap kombinerad med information 

på ett nytt sätt, menade författaren 

och föreläsaren Teo härén vid ifgs seminarium 

i samband med akademisammankomsten 

den 27 november. 

– Vi måste börja lära ut denna kombinationsförmåga 

tillsammans med entreprenör- 

14 

karo linska institutet till vinnare av forskarstipendiet 

på 100 000 kronor. åsa wheelocks 

mentor har varit Bo möllstam, konsult i immaterialrättsfrågor. 

ifg lyfte fram innovation 

och kreativitet 

skap. i dag är det fortfarande den som har 

fakta i huvudet som belönas och beundras – 

inte den som tänker nytt, påpekade Teo härén. 

Vid seminariet framträdde dock en svensk 

som har tänkt nytt och fått erkännande för 

detta. Professor gunnar Asplund har uppfunnit 

ett effektivare sätt att överföra elkraft, 

hVdc light, något som bland annat öppnar 

för miljövänlig kraftproduktion i sahara och 

andra platser långt från marknaden. gunnar 

Asplund fick iVAs guldmedalj år 2000, och 

hans nytänkande har även skapat kommersiell 

framgång för ABB.

Avdelningsmöten med 

tema innovation 

Avd VII den 5 februari: 

Kreativt att byta plats 

kreativiteten gynnas av ökad rörlighet för chefer mellan näringslivet och offentlig 

sektor. det menade många vid mötet den 5 februari i avdelning Vii: Teknikens grunder 

och gränsområden, om ledare som växlar spår i karriären. genom att ändra en 

del regler, bland annat om offentlighet för ansökningar till offentlig sektor, skulle 

rörligheten kunna ökas och båda sektorerna vitaliseras. även ändrade arbetsuppgifter 

inom en organisation och alternativa karriärvägar kan också vara ett sätt att 

skapa en mer kreativ miljö. 

Avd V den 22 april: 

Basindustrins bidrag till samhällets 

innovationer 

Basindustrin i 

sverige är fortfarande 

framgångsrik, 

inom hela fältet, 

från gruvindustri 

till stål- och pappersproduktion. 

detta visar att basindustrierna 

lyckats 

leverera innovationer 

till marknaden, menade iVAs avdelning 

V: Bergs- och materialteknik, som arrangerade 

ett möte den 22 april för att titta på 

innovationer inom basindustrin. hur skiljer 

sig basindustrins innovationssystem från de 

inom andra områden? mötets syfte var bland 

annat att se vad olika basindustrier kan lära av 

varandra och av andra teknikområden, samt 

att diskutera hur ett innovationssystem för 

basindustrin bör utformas. 

Avd IV den 14 februari: 

Research and development in the chemical industry 

Trenderna i den europeiska kemiindustrin var temat för ett avdelningsmöte den 14 februari med 

avdelning iV: kemiteknik. forskningsdirektören vid BAsf, stefan marcinowski, beskrev hur hans företag 

bygger upp sin forskning och utveckling för att klara konkurrensen i den globaliserade kemiindustri 

som redan i dag är spelplatsen för de europeiska företagen. representanter för de svenska kemiföretagen 

deltog i en diskussion under ledning av gunnar svedberg, ordförande i avdelning iV. 

Avd III den 5 november: 

Innovationer – varför lyckas vissa och 

inte andra? 

kan man organisera 

införandet av nya 

idéer, och finns det 

strategier som gör 

att människor tar till 

sig ett nytt sätt att 

arbeta eller ny teknik? 

är det rätt att 

ta radikala steg eller 

ska man i stället ta 

små steg i dialog med användarna? dessa frågor 

bearbetades vid ett möte med avdelning 

iii den 5 november. ett mål med mötet var 

även att hitta vägar till bättre kontakter mellan 

akademi och näringsliv, för att ge forskarvärldens 

innovationsidéer större möjligheter att 

bli framgångsrika produkter. som utgångspunkt 

för diskussionerna använde man exempel från 

bland annat mobil it-användning och byggprojektering. 

15 

Avd I den 11 november: Design för 

framgång – innovativ utveckling av 

produkter och tjänster 

design förbättrar 

funktionaliteten hos 

varor och tjänster. 

men den kan göra 

mer än så. när man 

lyckas kan man med 

hjälp av bra design 

skapa ”magical 

moments” som 

entusiasmerar och 

överträffar kundens förväntningar. då kan man 

öppna för genombrott av ny teknik. Vid mötet 

arrangerat av avdelning i: maskinteknik, beskrev 

en rad duktiga industridesigners vad design 

kan betyda för hur innovationer tas emot av 

användarna. utöver funktionalitet handlar det 

även om att sända rätt budskap om produkt 

och leverantör. materialval är en nyckelfråga, 

som har stor betydelse både för funktionalitet, 

utseende och uthållighet.

en hållbar utveckling 

16

17 

energi- och miljöfrågor har varit centrala 

för IVA ända sedan bildandet av akademien 

1919 och är så även idag. Energiförsörjningen 

kommer under överskådlig tid att vara en ödesfråga 

för både Sverige och världen i övrigt. En 

mängd miljöutmaningar ska mötas och många 

problem är kvar att lösa. IVA kan på olika sätt 

bidra till att lösningar kommer till stånd, bland 

annat genom att samla aktörer som har inflytande 

över utvecklingen på området. 

Under året har akademien arrangerat ett 

antal aktiviteter som direkt kopplar till miljö- 

och energifrågor. Projektet Miljöarbetets nya 

arena levererade slutsatser och budskap vid ett 

frukostmöte där miljöminister Andreas Carlgren 

medverkade och projektet Vägval energi, med 

målet att ta fram strategier för Sveriges energisystem 

i en ny klimatsituation, höll kick-off i 

september. IVAs och CAEs, Chinese Academy 

of Engineering, gemensamma program för 

forskar utbyte inom området förnybar energi har 

möjliggjort ett antal utbyten mellan Sverige och 

Kina. Även akademiens avdelningar har arrangerat 

möten och öppna seminarier där energi- 

och miljö området varit i fokus.

forskarutbyte med kina: 

delegationsresor ger nya erfarenheter 

iva bedriver ett samarbete med sin kinesiska 

motsvarighet, chinese Academy of engineering, 

cAe, i form av forskarutbyten inom 

områdena förnybar energi och miljöarbete. 

samarbetet omfattar både kortare besök på 

1–5 veckor med stöd från sidA och längre 

forskningsvistelser på upp till ett år, där den 

svenska delen av programmet sker med stöd 

från energimyndigheten. under 2008 besökte 

även iVAs nye vd Björn o. nilsson och akademisekreterare 

Per ödling cAe. 

under året har ett stort antal forskare deltagit 

i samarbetet, som varit fortsatt aktivt och 

omfattande. Två workshops har genomförts i 

kina och två i sverige. i samband med dessa 

har man bland annat genomfört studiebesök 

för att öka kontakterna mellan svenska och kinesiska 

forskare. 

den första delegationen, med temat ”energi 

och klimatförändring” åkte till kina i mars, med 

forskare från slu i umeå, kTh i stockholm, 

göteborgs universitet, uppsala universitet, 

sverige kan även fortsättningsvis vara 

en framträdande nation i det internationella 

miljöarbetet. men då krävs ett kraftfullt ledarskap 

både i privata och offentliga organisationer, 

samt modet att ompröva värderingar 

och att testa nya lösningar. 

i slutrapporten från iVA-projektet miljöarbetets 

nya arena presenteras förslag till 

hur olika aktörer bör agera för att bidra till 

svensk konkurrenskraft inom miljöarbete och 

miljöteknik. Projektet föreslår en koncentra- 

lunds universitet samt högskolorna i mälardalen 

och dalarna. 

en kinesisk delegation besökte sverige i juni 

för att diskutera med svenska forskare om förnybar 

energi och miljöfrågor. deltagarna kom 

från en rad universitet, företag och forskningscentrum. 

ett nytt besök i kina, nu med temat Bio energi 

och miljöpåverkan, genomfördes i september 

med deltagare från kTh, chalmers, lTu, lunds 

universitet, sTfi-Packforsk, slu, umeå universitet 

och sveriges Tekniska forskningsinstitut, sP. 

miljöarbetets nya arena: 

”sverige kan leda miljöarbetet 

– om vi vågar prova nya vägar” 

i november tog iVA emot en kinesisk delegation som bland annat besökte Bert Bolin centre for climate 

research. 

tion på några centrala områden – eldistribution 

och energieffektivisering, bioenergi samt 

uppbyggnad av långsiktigt hållbara infrastruktur- 

och systemlösningar. 

miljöarbetets nya arena betonar i sin 

slutrapport att det krävs insatser både för att 

stärka utbud och efterfrågan av miljöanpassade 

tekniklösningar. detta kräver i sin tur en tydlig 

ansvarsfördelning mellan näringslivet och staten. 

regering och riksdag har en huvudnyckel 

18 

i november besökte en kinesisk delegation 

sverige på temat “klimatförändring”, med deltagare 

från kinesiska universitet och organisationer 

inom meteorologi, klimat och ingenjörsvetenskap. 

utöver dessa stora delegationsbesök har 

även en rad enskilda forskarbesök ägt rum 

under året. intresset för kontakter och samarbete 

är stort från båda sidor och samarbetet 

mellan iVA och cAe kommer att bli minst 

lika omfattande framöver. 

DRIVKRAFTER FÖR 

MILJÖPROBLEMENS 

MARKNADSVÄRDE 

Miljöarbetets nya arena 

till utvecklingen. Bland annat ligger ansvaret för 

att skapa långsiktiga visioner och incitament för 

miljöarbetet hos våra rikspolitiker. lika viktigt 

är en god samverkan mellan stat, näringsliv 

och forskare. dessa budskap fick miljöminister 

Andreas carlgren tillfälle att bemöta då han 

medverkade vid ett frukostseminarium arrangerat 

av iVAs näringslivsråd. 

1

Avdelningsmöten 

på tema energi & miljö 

Avd II den 7 februari: 

Koldioxidsaxen 

sveriges position i 

koldioxidfrågan var 

ämnet för ett möte 

i avdelning ii: elektroteknik, 

den 7 

februari. målet var 

att belysa trender 

och internationella 

överenskommelser, 

samt att diskutera 

hur sverige kan minska sitt oljeberoende. 

Vid mötet gick man igenom vad olika typer 

av lagstiftning betyder för industrin och 

samhället, och hur effektiva olika åtgärder är 

för att minska klimatpåverkan av koldioxid. 

en synpunkt var att sverige kanske gör mest 

miljönytta genom att exportera teknik och 

kunnande till andra länder inom eu. 

Avd XII den 23 april: 

It – hot eller möjlighet för miljön? 

it kan användas för 

att spara energi, 

bland annat genom 

att informationsutbyte 

och möten 

sker över nätet i 

stället för via fysiska 

transporter, och genom 

att transporter 

och resor planeras 

bättre. Att göra it-tekniken som sådan mer 

miljövänlig och klimatsmart handlar till stor 

del om sunt förnuft och enkla åtgärder, som 

att ställa datorer i viloläge när de inte används. 

det var några av budskapen vid mötet med 

avdelning xii: informationsteknik, den 23 april. 

men även strategiska beslut i it-frågor tar i dag 

som regel intryck av miljöaspekterna. 

19 

Avd II den 4 september: 

Renare, snålare och säkrare 

bilar 

Bättre styrvariabler för 

bilmotorernas varvtal kan ge 

energieffektivare bil motorer. 

Bättre möjligheter att styra 

bränsleinsprutningen genom 

sensorer i cylindrarna kan ge 

besked om hur de snabba 

förloppen i bilmotorerna 

egentligen ser ut. ett annat 

sätt att skapa effektivare 

bilfärder är modeller för kontinuerlig 

planering av körsträckan. 

det var några fakta 

som kom fram under mötet i 

avdelning ii: elektroteknik, den 

4 september. 

Avd II den 23 april: Belysning 

– ljusare tider, snålare tider 

år 1854 uppfann 

urmakaren johann 

heinrich goebel 

glödlampan. 150 år 

senare är fortfarande 

tekniken med 

en glödtråd i en 

lufttom glasbehållare 

den som är mest 

spridd i världen. i 

glödlampan omvandlas 95 procent av energin 

till värme – och bara 5 procent blir ljus. under 

ett seminarium arrangerat av avdelning ii 

den 23 april presenterades genombrott för 

ny belysningsteknik. ett exempel på sådan 

är led-lampor, som ger 95 procent ljus och 

5 procent värme, vilket ger en betydande 

potential för effektivisering.

namn: Tomas kåberger 

familj: fru och två barn 

bostad/hemort: Villa i mölndal och övernattningslägenhet i eskilstuna 

utbildning: civilingenjör i teknisk fysik, tekn. lic. och tekn. dr i fysisk resursteori, docent i miljövetenskap, 

adj. professor vid internationella institutet för industriell miljöekonomi 

karriär: Akademisk karriär, arbetande styrelseordförande i ecotraffic, utvecklingschef i bioenergibolaget Talloil, 

vd för TPs termiska processer. energisekreterare i naturskyddsföreningen, ledamot eller sakkunnig i flera statliga 

utredningar. 

ledamot av iva sedan: 2001 

främsta förebild: många 

hjärtefråga inom iva: fler aktiva yrkesverksamma! 

favoriträtt på grodan: fisk 

20

tomas kåberger, energimyndigheten: 

energiinvesteringar kan ge 

besparingar 

Tomas Kåberger har under lång tid varit engagerad i energifrågor med industriell 

och ekonomisk karaktär dels som forskare, dels inom bioenergiindustrin. 

Sedan mars 2008 är han generaldirektör för Energimyndigheten. 

Energimyndigheten stöder en rad stora projekt och program för effektivare 

energianvändning. Bland annat är myndigheten medfinansiär till IVAprojektet 

Vägval energi, ett projekt som ska ta fram strategier för Sveriges energisystem 

i en ny klimatsituation. 

Tomas kåberger anser att vi i sverige behöver 

producera mer el och värme från förnyelsebar 

energi och samtidigt arbeta vidare 

med att effektivisera energianvändningen. Att 

investera för att spara energi skär kostnader. 

– inom energimyndighetens program för 

energieffektivisering i elintensiv industri investerar 

företagen en miljard kronor för att 

minska elanvändningen med en terawatttimme 

per år. det är enbart en femtedel av 

investeringen för motsvarande energiproduktion 

med ny kärnkraft eller vindkraft. Potentialen 

är stor, inte minst inom bostadssektorn. 

efter den finansiella oron under 2008 finns 

kanske också ett större intresse att investera 

i industriella och tekniska projekt, hellre än att 

satsa pengar i finansiella operationer. 

Tomas kåberger hoppas även att sverige 

kan ta initiativ på det politiska planet. under 

2009 tar sverige över som eu-ordförande 

och samtidigt genomförs fns klimatkonferens 

i köpenhamn. 

– sverige har traditioner och kunskaper 

som skiljer sig från andra länder, även inom 

eu. Bioenergiområdet är ett exempel. här 

har sverige länge arbetat med sidoströmmar 

från skog och jordbruk, medan man inom 

eu oftast syftar till specialodlade grödor när 

man talar om mer bioenergi. det är viktigt att 

sveriges företrädare lyckas förklara vår skogsindustris 

strategi. 

– skatter på fossila bränslen bidrog till att 

skapa en marknad för bioenergi tidigare i 

»Sverige har traditioner 

och kunskaper som 

skiljer sig från andra 

länder« 

»IVA kan göra nytta 

genom sitt kontaktnät 

och sin förmåga att 

bidra till industriella 

konstellationer« 

sverige än i andra länder. konkurrens, i stället 

för bidrag, gjorde att företagen hittade 

bi produkter i stället för energigrödor, menar 

Tomas kåberger. 

– nu finns möjligheter att utveckla vind- 

och solenergi också. kanske kan vi lyckas 

ännu bättre att utveckla tillverkningsindustrin 

när efterfrågan växer globalt. 

en tänkbar framtid som Tomas kåberger 

ser är den där sverige kraftigt bygger ut bland 

annat vindkraften och sedan säljer energi till 

länder på kontinenten. 

21 

– det skulle ge lägre elpris i sverige, klimatfördelar 

och samtidigt betyda mycket för 

duktiga svenska företag som skf och ABB. 

men vi måste få med både forskning, marknad 

och industri i denna utveckling. det är 

först när alla dessa samspelar som positiva 

saker verkligen börjar hända. 

Tomas kåberger ser goda möjligheter för 

sverige att ta ledningen för industrialiseringsprojekt 

inom energisektorn. i usA görs i dag 

stora investeringar i förnyelsebar energi och 

man är mycket intresserad av svenskt kunnande 

på området. men det krävs insatser för 

att kunna utnyttja detta för industriell utveckling 

i sverige. 

industrialiseringsmöjligheten är, enligt Tomas 

kåberger, en nyckelfråga för utvecklingen av 

energiområdet – och där finns även en central 

roll för iVA. 

– sverige har duktiga forskare och teknikleverantörer 

inom energiområdet, men vi 

har inte varit lika framgångsrika i att utnyttja 

detta för industrialisering. det är här jag ser 

att iVA kan göra nytta genom sitt kontaktnät 

och sin förmåga att bidra till industriella 

konstellationer. 

tomas kåberger framhåller även vikten av 

att iVA engagerar yrkesverksamma industrimänniskor. 

– för att iVA ska kunna ge konkreta bidrag 

till en industrialisering av ny teknik krävs att 

industriellt verksamma människor engagerar 

sig. i min egen avdelning iii: samhällsbyggnad, 

har vi ansträngt oss för att inför våra möten 

hitta frågor som kan locka industriellt aktiva 

att avsätta tid för att delta. Vi har också lyckats 

åstadkomma en förbättring i närvaron vid 

våra möten.

vägval energi: 

strategier för sveriges 

energisystem i ny klimatsituation 

sverige och eu behöver fatta ett antal 

viktiga beslut i energifrågan inom en snar 

framtid. mycket kunskap finns redan och 

forskning pågår. samordningen mellan forskare, 

beslutsfattare och marknad är dock 

inte tillräckligt bra. 

därför initierade iVA projektet Vägval energi, 

som startade under 2008 och ska arbeta 

fram till hösten 2009. målet med Vägval 

energi är att ta fram strategier för sveriges 

energisystem i en ny klimatsituation. fokus 

ligger på de val olika aktörer kommer att 

ställas inför och hur drivkrafterna för dessa 

val ser ut, samt på vad konsekvenserna blir 

av olika vägval. man ska försöka avgöra vad 

som behöver göras för att en förändring ska 

komma till stånd, av vem det ska göras och 

vilka incitament som behöver skapas. Projektets 

övergripande frågeställning är hur vi 

ska lösa energifrågan i framtiden med bibehållen 

eller ökad konkurrenskraft och minskade 

utsläpp. 

ordförande för Vägval energi är Peter 

nygårds, swedbank. 

– det är stora samhällsfrågor som politikerna 

måste ta ställning till när det gäller 

framtidens energi. Vägval energi ska leverera 

flera rapporter som ska kunna fungera som 

beslutsunderlag för rikspolitikerna. Vi hoppas 

VÄGVAL 

ENERGI 

Marian Radetzki 

globala 

ENERGITRENDER 

och problem att tillgodose energibehoven 

VÄGVAL 

ENERGI 

också att politikerna kommer med förslag 

på sådant som de vill veta mer om, säger 

Peter nygårds. 

nordeuropeisk 

ENERGIKARTA 

Stefan Grönkvist 

medförfattare: 

Maria Stenkvist 

Hanna Paradis 

»Det är stora 

samhällsfrågor som 

politikerna måste 

ta ställning till när 

det gäller framtidens 

energi« 

arbetet inom vägval energi ska till stor 

del drivas i fyra arbetsgrupper. energianvändare 

ska arbeta med krav och behov hos 

framtidens energianvändare. här blir effektivisering 

en viktig fråga. ordförande i denna 

grupp är kenneth eriksson, scA. gruppen 

energimarknader ska titta på ekonomiska 

villkor, politiska strukturer och juridiska regelverk. 

ordförande är lars Bergman, handelshögskolan 

i stockholm. Teknikutveckling 

ska kartlägga hur kunskapsläget är och bör 

utvecklas. ordförande för denna grupp är 

lennart Billfalk, Vattenfall. 

VÄGVAL 

ENERGI 

ENERGI- 

MARKNADER 

Niclas Damsgaard 

22 

Peter nygårds, direktör swedbank AB, 

är ordförande för Vägval energi. 

gruppen energipolitik består av deltagare 

från samtliga riksdagspartier, med syftet att 

politikerna ska vara med under hela projektet 

i stället för att bara ta del av slutrapporten. 

Projektet tog avstamp vid en kick-off i september 

där marian radetzkis studie globala 

energitrender – och problem att tillgodose 

energibehoven presenterades. studien satte 

tonen för hela projektet och väckte stor 

uppmärksamhet i många olika medier. under 

hösten presenterades sedan två andra 

faktastudier samtidigt som arbetet med arbetsgruppernas 

panelrapporter påbörjades. 

iVA driver projektet med finansiering från 

energimyndigheten, formas, svensk energi, 

svenskt näringsliv och åforsk. resultaten ska 

ge underlag inför det svenska ordförandeskapet 

i eu hösten 2009. 

läs mer på: www.iva.se/energi

ulrika franke, vd Tyréns AB, är ordförande 

för Transport 2030. 

Power Circle med 

vind i tankarna 

under året har elkraftringen, under 

marknadsnamnet Power circle, arbetat vidare 

med sitt budskap om elkraftnäringarnas 

betydelse för ett hållbart energisystem. 

Power circle har under året i debattartiklar 

och föredrag visat hur sverige under de senaste 

årtiondena genom ökad användning 

av el från koldioxidfria produktionskällor 

och biobränslen kunnat förena ökad tillväxt 

med minskad klimatbelastning. 

Power circle har presenterat ett framtida 

hållbart energisystem med en bas i fortsatt 

elektrifiering baserad på koldioxidfri produktion. 

utveckling av system och teknik ska 

bidra till industriprojekt och ge nya affärer. 

detta budskap är även grunden i att få fler 

ungdomar att välja ingenjörsbanan. 

skapandet av demonstrationsplatser för 

elfordon på ett flertal platser i landet har 

varit en del i att aktivt ge ökade förutsättningar 

för att sverige ska kunna bli ledande 

beträffande introduktion av elfordon. fordon 

som helt eller delvis drivs av elektricitet 

från elnätet framstår i dag som ett självklart 

Transport 2030 – en vision 

för framtidens transporter 

sverige behöver ett transportsystem för 

framtiden som stärker näringslivets möjligheter 

att konkurrera och vidga sina marknader. 

Transporterna ska vara effektiva, säkra och 

flexibla. samtidigt skärps kraven på ekologisk 

anpassning. iVAs projekt Transport 2030 inleddes 

under 2008. Projektet ska ta fram en 

vision för hur det framtida transportsystemet 

i sverige bör vara utformat, och ge underlag 

för en nationell strategisk plattform på området. 

europa blir genom eu och allt fler gemensamma 

riktlinjer en allt viktigare arena. för 

att sverige ska få genomslag i eu-arbetet för 

transportfrågor behöver vi koordinera våra 

insatser. 

element i ett hållbart energisystem. dessa 

aktiviteter har lett till nya medlemmar i form 

av regionala organisationer och energibolag. 

i samband med Power circles årsmöte 

som hölls på iVA 9 maj fanns jan-olaf willums, 

vd vid Think global, på plats för att premiärvisa 

elbilen Think, som en del i projektet 

Vind i tankarna som Power circle driver. 

På plats var även michael m. wood, usAs 

ambassadör i sverige, som gav sin syn på 

den svenska energisektorn. han följer sedan 

23 

inriktningen hos Transport 2030 ligger på 

både gods- och persontransporter. Tidsperspektivet 

är läget år 2030 och projektet utgår 

från förutsättningen att transporterna är en 

viktig faktor, både för en hållbar samhällsutveckling 

och för utvecklingen i landets olika 

regioner. Transport 2030 är ett brett samarbetsprojekt 

mellan Banverket, Väg verket, 

luftfartsverket, sjöfartsverket, Vinnova och 

iVA. styrgruppens ordförande är ulrika 

franke, vd för Tyréns AB och även ledamot 

av iVAs avdelning iii: samhällsbyggnad. 

en tid tillbaka projektet Vind i tankarna med 

stort intresse. målet med detta projekt är 

att byta ut fossila bränslen mot el producerad 

av vindkraft. 

– en rad kommuner står, sedan startskottet 

gick på öland, i kö för att komma med i 

projektet. Totalt kommer vi att köpa in tusen 

bilar som ska spridas i kommunerna. michael 

m. woods engagemang och deltagande vid 

starten gör oss extra stolta, sa Bo normark 

inför årsmötet.

globalisering & konkurrenskraft 

24

25 

sveriges internationella konkurrenskraft är 

beroende av förmågan till anpassning i en globaliserad 

värld. Sedan flera år har IVA drivit projekt 

vars syfte har varit att syna svenska styrkor och 

svagheter samt föreslå åtgärder för att möta 

både hot och möjligheter i globaliseringen. 

I analyser och slutsatser som kommer ur brobyggande 

möten mellan näringsliv, akademi och 

politik kan IVA bidra med värdefulla insikter. 

Under året har IVA hållit flera seminarier med 

temat globalisering och internationell konkurrenskraft. 

Dessa har bland annat behandlat globaliseringens 

effekter och konkurrenskraften hos 

den svenska tillverkningsindustrin, om riskkapital 

och entreprenörskap för tillväxten hos bioteknikföretag. 

Under rubriken ”Finanskris – hur påverkas 

Sveriges näringsliv?” tog IVA tillfälle att se på 

finanskrisen ur en vinkel som pekar på krisens 

möjligheter. 

Inom projektverksamheten har svenskt management, 

krisberedskap och kvalitetsfrågor varit i 

fokus för analys och diskussion. Internationella 

utblickar bidrar också med underlag för vidare 

analys. I samverkan med utländska ledamöter 

samt via delegationsresor och andra utbyten kan 

IVA bidra med underlag.

framgångsrika friska företag: 

svenskt management skapar 

konkurrensfördelar 

ivas projekt framgångsrika friska företag 

(3f) är ett nationellt program för värdeskapande 

personalutveckling. Praktisk erfarenhet 

från företag matchas med kunskaper från 

forskning inom området. målet är att bidra 

med konkreta resultat som visar att personalfrämjande 

åtgärder är lönsamma och via 

nätverk skapa kontakter mellan forskare och 

företag samt företag sinsemellan. medlen är 

kunskapsförmedling via nationella och regionala 

seminarier, i nyhetsbrev och rapporter, 

samt inte minst via kontaktskapande verksamhet 

i de tre regionala nätverk som bildats 

i mälardalen, Västsverige och sydsverige. 

i varje nätverk ingår i dag cirka tio företag. 

sedan projektstarten har ett antal forskningsrelaterade 

projekt genomförts. 

i juni genomfördes det nationella seminariet 

”svenskt management – värt att satsa 

på? svaret blev att den svenska modellen 

för ledarskap absolut kan ge fördelar i den 

internationella konkurrensen, men man bör 

marknadsföra den bättre. 

– högskolor och näringsliv måste tillsammans 

utveckla managementprogram, som blir starka 

och internationellt attraktiva, och marknadsföra 

dem. det finns en risk att det svenska ledningssättet 

är hotat och det är därför viktigt att vi 

leif johansson, koncernchef AB Volvo, är styrgruppsordförande för 3f. 

gemensamt visar på fördelarna, sade christian 

Berggren, professor i industriell organisation vid 

linköpings universitet. 

han menade att en fördel med svensk 

ledningskultur är att framgångsrika företag 

skapat en öppenhet i kulturen som gör att 

man kan säga till när ett projekt möter hinder. 

i mer hierarkiska kulturer är det vanligt att 

man döljer fel och att företag därmed missar 

orsaken till att man får problem. 

Birgitta johansson hedberg, ordförande i 

Vinnova, med lång erfarenhet av ledarskap, 

Birgitta Johansson Hedberg, ordförande Vinnova, var keynote speaker på seminariet om svensk management 

där även Niclas Adler, vd Internationella Handelshögskolan i Jönköping, Mari-Ann Krantz, ordförande 

Unionen, Ann-Charlotte Rosendahl, global marknadschef AstraZeneca och Niklas Prager, vd Pfizer med 

flera medverkade. 

26 

menade att styrkan med svensk management 

kännetecknas av gedigen analys och 

bra förankring hos alla parter i företagen. 

man skapar delaktighet och effektivitet via 

engagemang hos medarbetare och har ett 

informellt umgängesklimat. 

– den svenska ledarstilen är i dag tydligare 

och mer systematisk än den var för 25 år sedan, 

något som är positivt. men den har inte 

haft förmågan att attrahera unga kvinnor till 

positioner som vd eller styrelseledamot, påpekade 

Birgitta johansson hedberg. 

mari-Ann krantz, ordförande i unionen, påpekade 

att för att attrahera kvinnor och unga 

att bli ledare måste man utveckla ledarrollen. 

– Vi måste ha mer forskning om ledarrollen 

och man måste kunna förena jobb och 

familj, menade mari-Ann krantz. 

under året har man även påbörjat arbetet 

med utvärderingen av projektets former för 

att säkra att erfarenheterna från nätverksarbetet 

lever vidare och utvecklas. 

huvudprojektledaren gunn johansson, 

professor vid stockholms universitet, ser 

fram emot att under 2009 summera och 

lämna vidare de erfarenheter som samlats in 

under 3fs arbete sedan 2004.

Framsyn för krisberedskap 

KommuniKations- 

och inFormationsFlöden 


När kriseN kommer 

27 


Ett systEmpErspEktiv på 

samhällEts krishantEring 

och krisbErEdskap 

framsyn för krisberedskap vill 

se tydlig fördelning av ansvar 

en tydlig ansvarfördelning samt en beslutsmodell 

för tiden före, under och efter 

krisen är grundläggande behov för krishantering. 

detta framgår av slutrapporten från 

iVA-projektet framsyn för krisberedskap. 

Projektet har drivits sedan 2006 och slutrapporterades 

i februari 2008. målet har 

varit att hitta ett nytt synsätt som kan ge 

konkreta förändringar i sveriges hantering 

av kriser. 

Viktiga praktiska krav är att säkra väsentlig 

infrastruktur genom avtal med ägarna 

Marknadsorientering 

– myter och möjligheter 

med stöd av bland andra iva har stiftelsen marknadstekniskt 

centrum (mTc) tagit fram boken marknadsorientering – myter 

och möjligheter. Professor lars-gunnar mattsson, handelshögskolan 

i stockholm, ledamot av iVAs avdelning Vi, har varit 

redaktör för boken. 

Bokens huvudtes är att företag måste vara marknadsorienterade 

för att kunna växa och vara lönsamma. men marknadsorientering 

kräver kunskaper om hur marknader förändras och fungerar. 

denna bok ger ledande svenska marknads- och marknadsföringsforskare 

sina synpunkter på marknadsorienteringens myter och 

möjligheter. 

Boken behandlar hur marknadsorienteringen påverkas av 

bland annat globalisering, informations- och produktionsteknologi, 

tjänsteutveckling, näringspolitik och relationen mellan samarbete 

och konkurrens. 

samt att ta fram underlag för beredskapslogistik 

för främst livsmedel och läkemedel. 

samverkan mellan aktörer inom transportsystem 

och andra sektorer bör förbättras. 

en annan viktig slutsats från framsyn 

för krisberedskap är att sverige bör satsa 

på forskning och utbildning för framtidens 

krisberedskap och krishantering. även informationen 

bör utvecklas för att förbättra 

situationen vid en kris. samhället bör göra 

en bred kommunikationsinsats kring krishantering 

samt skapa förutsättningar för 


SamhällSkritiSka 

tranSporter 

bättre värdering och källkritik. i en kris ska 

public service kunna förmedla oberoende 

och trovärdig information, mobiltelefoner 

och persondatorer ska kunna användas som 

mottagare av viktiga meddelanden. Projektet 

föreslår en nationell nätportal för krisinformation, 

www.sos.se. 

Vid avslutningskonferensen i februari 

2008 berättade försvarsminister sten Tolgfors 

att en ny krishanteringsmyndighet skulle 

bildas vid nyår 2009 – myndigheten för samhällsskydd 

och beredskap (msB). 

Kvalitet som framgångsfaktor 

– en nulägesanalys 

sveriges konkurrenskraft är beroende av en ständig 

förbättring av både varor, tjänster och processer. under 2008 

genomförde iVA en förstudie i samarbete med institutet för 

kvalitetsutveckling, siq, med ordförande sven-christer nilsson 

i spetsen. detta innebar att skapa en nulägesbild av vad kvalitet 

står för i dag, att beskriva hur sveriges kvalitetsarbete ligger till i 

världen, och vilken effekt kvalitetsarbete kan ge på 

svensk konkurrenskraft. förstudien bestod i 

intervjuer, studier och möten. resultatet 

levereras våren 2009.

näringslivsrådets årsmöte: 

mångfald för konkurrenskraft 

sverige måste bli bättre på att integrera 

invandrare, som ofta är välutbildade, för att 

klara konkurrenskraften. om vi lyckas kan resultatet 

bli en väldig fördel för sverige. detta 

framkom från många håll vid seminariet i 

samband med iVAs näringslivsråds årsmöte 

där temat var ”mångfald för konkurrenskraft”. 

– Problemet med taxikörande akademiker 

finns verkligen, noterade universitetskansler 

Anders flodström, högskoleverket. läkare 

har vi klarat att integrera, men för tekniskt utbildade 

har det varit sämre. Vi måste hjälpas 

åt. högskoleverket och Arbetsförmedlingen 

behöver samordna sina insatser med näringslivet. 

Vi behöver mångfald för att kompetenserna 

ska räcka. 

Anders flodström pekade även på behovet 

av att locka studenter från andra länder 

till svenska universitet. då måste kvaliteten 

vara hög. 

– Problemet är inte att våra universitet är 

okända. men för att locka måste utbildningen 

vara av högsta kvalitet. här har vi ett problem 

i att forskare och utbildare separerats alltmer 

i sverige. 

entreprenören hidayet Tercan kom till 

sverige som kurdisk flykting som 18-åring för 

snart 20 år sedan. hon pekade vid näringslivsrådets 

seminarium på de stelbenta regler 

som hindrar personliga initiativ och i praktiken 

stöder passivitet. 

– jag lärde mig svenska snabbt och läste 

allt jag kom över om det svenska samhället, 

berättade hidayet Tercan. ändå ville myndigheterna 

tvinga mig att läsa svenska på svenska 

för invandrare, sfi, i stället för att arbeta som 

jag ville. men sverige har fantastiska resurser 

– det finns så mycket vi kan göra om vi ändrar 

systemen och samarbetar bättre mellan 

näringsliv och myndigheter. 

integrations- och jämställdhetsminister 

nyamko sabuni höll med om att systemen 

för mottagning och integration behöver ändras. 

Arbetsförmedlingen och länsstyrelserna 

hör till de aktörer som fått nya instruktioner 

från regeringen, bland annat om bättre samordning 

av sina resurser. sfi ska följas upp 

mycket bättre och bli den introduktion som 

den är tänkt att vara. 

– men även näringslivet måste hjälpa till 

mer. inte bara skapa arbetstillfällen, utan även 

erbjuda handledning och andra typer av stöd 

för introduktion på arbetsmarknaden. och 

det ska kosta mer att diskriminera. i dag är 

det för lätt att bara betala. 

»Näringslivet vinner 

på mångfald och 

integration« 

vid paneldiskussionen framhöll flera andra 

medverkande att näringslivet har mycket att 

tjäna på att stödja integration. sacos ordförande 

Anna ekström berättade om ett mentorsprogram 

som saco drivit och som varit 

mycket framgångsrikt. 

– dyrt, men värt det, konstaterade Anna 

ekström. 

styrelseproffset marie ehrling formulerade 

kanske lösningen allra bäst. 

– näringslivet ska inte hjälpa – vi ska vägleda 

talanger, menade marie ehrling. 

Nyamko Sabuni, integrations- och jämställdhetsminister, 

Anders Flodström, universitetskansler 

Högskoleverket, Anna Ekström, ordförande 

Saco, Lars Backsell, ordförande IVAs Näringslivsråd, 

Hidayet Tercan, entreprenör och Zanyar 

Adami, grundare Gringo. 

28

näringslivsrådets frukostmöten 

under året har näringslivrådet arrangerat 

frukostmöten med stor bredd i såväl innehåll 

som talare (de medverkande finns återgivna 

på bild till vänster i kronologisk ordning). 

expansion på avlägsna marknader, som kazakstan, 

är en av Teliasoneras bästa möjligheter 

till tillväxt, berättade koncernchefen lars 

nyberg vid näringslivsrådets frukostmöte 

den 22 februari. en annan expansion kan ske 

inom mobilt internet, som vuxit snabbt. för 

Teliasonera är det viktigt att utveckla sin affärsmodell, 

att vara med och paketera innehåll 

samt att bli mer än enbart nätoperatör, 

menade lars nyberg. 

christina salomonson, chef för regeringskansliets 

nya krishanteringskansli berättade 

vid näringslivsrådets frukostmöte den 28 

mars om sitt arbete med att utveckla rutinerna 

för detta kansli. Bland uppgifterna finns 

omvärldsbevakning och strategisk samordning 

av statssekreterarna. Vid mötet medverkade 

även helena lindberg, gd för krisberedskapsmyndigheten 

och erik lautmann, 

vd vid jetpak group. samtliga medverkande 

framhöll vikten av samordning mellan olika 

offentliga och privata aktörer för en fungerande 

krishantering. 

miljöminister andreas carlgren och 

björn hägglund, ordförande i iVAs projekt 

miljöarbetets nya arena, var huvudpersoner 

vid näringslivsrådets frukostmöte 

den 16 maj. Björn hägglund menade att 

sverige fortfarande kan ta en ledande position 

inom cleantechområdet, men att detta 

kräver ledarskap såväl inom näringsliv som 

inom regeringen och offentliga organisationer. 

Andreas carlgren betonade under 

frukostmötet vikten av att regeringen och 

näringslivet samarbetar för att stärka miljöteknikexporten. 

näringslivsrådets arrangerade den 10 september 

ett frukostmöte i göteborg, i samarbete 

med iVA Väst. medverkande var 

29 

ulrike rahe, professor i industridesign vid 

chalmers, som beskrev hur olika faktorer 

fått betydelse sedan industrialismens genombrott. 

medverkande vid frukostmötet 

var även aina nilsson ström, designchef 

vid AB Volvo. 

jan johansson, koncernchef vid skogs- 

och papperskoncernen scA, framhöll vid 

närings livsrådets frukostmöte den 11 september 

att forskning och ökade kunskaper 

är avgörande för företagets fortsatta 

expansion. även goda kunskaper om konsumenterna 

i områden som mellanöstern 

och sydamerika är nödvändiga för att lyckas, 

framhöll jan johansson. 

den 8 oktober arrangerade näringslivsrådet 

ett frukostmöte vid skf i göteborg i samarbete 

med iVA Väst. huvudtalare var skfs 

koncernchef tom johnstone. mötet handlade 

bland annat om skfs insatser inom området 

hållbar utveckling samt företagets internationella 

utmärkelser och certifikat inom 

området. 

jan lidén, koncernchef vid swedbank, ser 

att användning av it kommer att öka ytterligare 

vid framtida bankkontakter. jan lidén 

presenterade sina visioner om framtidens 

bank vid näringslivsrådets frukostmöte 

den 10 oktober. en annan trend är att bankernas 

kunder blir allt mer internationella, 

något som får även bankerna att satsa på 

utländska investeringar. för swedbanks del 

har detta bland annat inneburit satsningar i 

de baltiska länderna. 

den 11 december arrangerade näringslivsrådet 

ett frukostmöte om möjligheterna för 

stora byggbolag som jm under lågkonjunkturen. 

johan skoglund, vd och koncernchef 

vid jm, var huvudtalare. mötet berörde 

frågor som hur finanskris och lågkonjunktur 

påverkar företaget, jms engagemang i miljöfrågor 

och framtidens boende.

jonas wiström, åf: 

framgångsrika teknikföretag 

är förebilder 

Jonas Wiström, vd för det drygt hundraåriga teknikkonsultföretaget ÅF, är 

övertygad om att det går att locka duktiga medarbetare till ingenjörsföretag 

med bättre marknadsföring, alternativa karriärvägar och god företagskultur. 

Visar man upp bilder av framgångsrika teknikföretag ökar intresset för att bli 

ingenjör och därmed skapas en positiv spiral. 

– sverige står inför stora utmaningar för 

ingen jörs vetenskapen. Både företag och iVA 

har just nu goda möjligheter att höja intresset 

och statusen för ingenjörsyrket. 

»Det avgörande för 

företagets framtid är 

att kunna rekrytera de 

bästa ingenjörer som 

finns« 

för jonas wiström är det viktigt att företaget 

han leder erbjuder medarbetarna 

såväl utmärkt arbetsmiljö som möjlighet till 

utstakade karriärvägar. inom åf har jonas 

wiström tagit flera initiativ för att uppmärksamma 

det tekniska konsult företagets 

behov av differentierad kompetens, bland 

annat genom att stimulera till projekt för 

att bredda rekryteringen och integrera yngre 

och kvinnliga konsulter i verksamheten. 

sina tankar och idéer kring ledarskap fick 

jonas wiström tillfälle att utveckla då han 

medverkade vid det seminarium som iVAprojektet 

framgångsrika friska företag (3f) 

arrangerade i juni 2008 på temat ”svenskt 

management – värt att satsa på?”. 

– inom ångpanneföreningen försöker vi 

kartlägga vad som kännetecknar duktiga ledare. 

min erfarenhet är att en duktig chef 

kan se ut på väldigt olika sätt. men det kan 

finnas något gemensamt och det försöker 

vi ta reda på, berättade jonas wiström vid 

seminariet. 

en faktor för att vara en attraktiv och 

kreativ arbetsplats menar jonas wiström 

är jämställdheten. nästa år gör man en 

satsning på att rekrytera fler kvinnor. Tillsammans 

med bland andra susanna kallur 

kommer man att åka runt på de tekniska 

universiteten och högskolorna och visa upp 

åf som en intressant arbetsplats. 

– kan vi öka antalet kvinnliga medarbetare 

ökar vi attraktionskraften. inte 

bara för kvinnor, utan även för de bästa 

manliga ingenjörerna. Blandade arbetsplatser 

uppfattas som roligare att arbeta vid. 

under sökningar visar även att resultaten från 

sådana arbetsplatser också blir bättre. 

åfs satsning på sponsring av idrott har 

ibland ifrågasatts. kan ett ingenjörs företag, 

som inte säljer konsumentprodukter, verkligen 

tjäna på att exponera sig i tevesportens 

sändningar? 

– för oss handlar det inte om att sälja 

produkter utan om att bygga upp vårt varumärke 

som arbetsgivare, konstaterar jonas 

wiström. det avgörande för företagets 

framtid är att kunna rekrytera de bästa 

30 

ingenjörer som finns. i dag är vi det enda 

företag med färre än 25 000 anställda som 

kommit med på tio-bästa listan över företag 

som unga helst vill arbeta vid. 

jonas wiström menar att idrottsvärlden 

har mycket som stämmer överens med ett 

attraktivt företag; jämställdhet och integration 

är exempel han gärna pekar på. 

– sanna kallur är till exempel en minst 

lika stor stjärna som sina manliga kollegor. 

zlatan eller henrik larsson, båda med invandrarbakgrund, 

har hjältestatus inom fotbollen. 

»Men det räcker inte 

med framgång. Som 

representant för ett 

företag måste man 

instämma med allt som 

varumärket står för« 

men det räcker inte med framgång. som 

representant för ett företag måste man instämma 

med allt som varumärket står för. 

i maj 2008 valdes jonas wiström in som 

ledamot i iVAs avdelning Vi: företagande 

och arbetsliv. 

– iVA är en fantastisk plats för kunskapsutbyte 

och nätverkande. människor med 

olika kunskaper och bakgrund träffas och 

stimulerar varandra. så vill vi att även vårt 

företag ska fungera.

namn: jonas wiström 

familj: Tre söner 19, 14 och 10 år gamla 

bostad/hemort: djursholm 

utbildning: civilingenjör kTh 1983 

karriär: Philips, saab-scania, sun microsystems, Prevas, åf 

ledamot av iva sedan: 2008 

främsta förebild: har många 

hjärtefråga inom iva: energifrågan 

favoriträtt på grodan: ”jag hoppas få tillfälle att bättra på kunskapen om menyn!” 

31

utblickar i omvärlden 

finanskris i fokus 

under hösten 2008 blev finanskrisen 

uppen bar och ett ämne för oro och diskussion 

världen över. för att belysa frågan 

arrangerade iVAs avdelning Vi: företagande 

och arbetsliv tillsammans med avdelning ix: 

ekonomi ett möte där ledande svenska ekonomer 

fick möjlighet att granska orsakerna 

till finanskrisen och de effekter den haft på 

svenskt näringsliv. 

Anders nyrén, vd vid industrivärlden, berättade 

att orderingången till svenska exportföretag 

i stort sett försvann under hösten. 

sverige behöver en palett av åtgärder med 

roT-avdrag och infrastruktursatsningar, menade 

konjunkturinstitutets vd mats dillén. det 

krävs stimulansåtgärder utöver det vanliga för 

att motverka effekten av att minst 100 000 

jobb försvinner och att produktivitetsutvecklingen 

ser ut att bli svag. han menade att hela 

50 miljarder, utöver vad regeringen redan avi- 

ifg till singapore 

ivas industriforskargrupp, ifg, valde 

singapore som mål för sin studieresa under 

2008. resan genomfördes av elva deltagare 

under mitten av oktober. 

sverige och singapore har en mängd beröringspunkter 

och samarbetsområden, inte 

lena westerlund, enhetschef eoA vid lo, Anders nyrén, vd vid industrivärlden, 

mats dillén, vd konjunkturinstitutet och mats odell, kommun- och finansmarknadsminister. 

serat, kan vara befogat att ta i bruk från statens 

kassa under år 2009. 

även finansmarknadsminister mats odell 

medverkade och pekade i sitt inspel på den 

mest akuta frågan för tillfället, nämligen att 

företag och privatpersoner inte får de kredi- 

minst genom att många svenska företag har 

regionkontor i singapore. sverige visar ett 

växande intresse för singapore som kontaktväg 

till både kina och indien, och landet är 

i sin tur intresserat av att utöka samarbetet 

och kontakterna med oss. 

32 

ter de behöver för nödvändiga investeringar. 

marknaden kräver att bankerna agerar men 

rådande osäkerhet och kris gör att bankerna 

inte vågar. diskussionerna om garantipaket 

och samtliga svenska bankers medverkan i 

detta paket var högaktuella dagen för mötet. 

ifg-delegationen besökte ett antal universitet, 

företag och forskningsfinansiärer. Bland dessa 

märks nanyang Technological university, sim 

university, A-star*, Agency for science, Technology 

& research, ericsson Telecommunications, 

ncc subway Project och singapore 

Business federation. resan blev mycket framgångsrik, 

med intressanta besök och många 

viktiga diskussioner. gruppen blev även introducerad 

i singapores förhållanden av flera 

svenskar som är verksamma i regionen. 

Stående från vänster i bild: Freddy Soon, Senior 

Vice President; Jaume Rius i Riu, Ericsson; Fredrik 

Lagergren, KTH Executive School; Raoul Stubbe, 

STING; Mårten Lindström, ordförande IFG; Carl 

During, Micronic Laser Systems; Mats Engwall, 

KTH; Ingrid Jansson, IVA; Jesper Ederth, Sandvik; 

Thomas Lundbäck, GE Healthcare (fd Biovitrum). 

Sittande från vänster: Joakim Carlén, Eka 

Chemicals; Per Ödling, IVA.

IVA Syd 

i södra sverige finns iVA syd som en nod för akademiens verksamhet 

i regionen. under 2008 har iVA syd bland annat tagit upp 

frågor som rört innovationer och innovationsklimat, nanoteknik, 

humankapitalets effekter på företagens varumärkeskapital. energi- 

och materialteknik har också varit i fokus då man besökt det nya 

öresundsverket och höganäs AB. 

Kortsiktighet och underinvestering 

– hot mot den svenska tillverkningsindustrins 

framtid? 

globalisering, 

fondkapital och 

internationalisering 

av ägandet av 

svensk industri har 

i grunden skärpt 

kraven på styrelser 

och företagsledningar. 

risken för 

kortsiktighet har 

ökat. för uthållig lönsamhet behövs ständig 

förnyelse, men frågan är om företagen idag 

verkligen gör de långsiktiga investeringar i 

radikala innovationer som ska utgöra basen 

för nästa generation av svensk process- och 

tillverkningsindustri. gör vi rätt bedömningar 

och rätt värderingar, har vi rätt information, 

metoder och verktyg för att avgöra om vi 

satsar tillräckligt på företagens förnyelse, eller 

kommer vi att få obehagliga överraskningar 

längre fram? dessa frågor var i fokus för heta 

diskussioner när bland andra iVAs preses 

hans dalborg och mats qviberg, hq, debatterade 

frågan vid ett möte hos iVA 8 oktober. 

Riskkapital och 

entreprenörskap inom 

bioteknik 

företag inom 

bioteknik bör ha 

mer än en lovande 

idé för att få 

tillräcklig fart och 

kunna utvecklas 

till börsföretag. 

de behöver även 

långsiktigt stöd 

från finansiärer. 

utvecklingstiderna är långa, alla idéer blir 

inte till lönsamma produkter och det tar 

tid att komma igenom de regelverk som 

ofta finns i biotekniska sammanhang. när 

väl resultaten börjar komma gäller det att 

välja hur man ska använda dem. licensiera 

ut teknik eller utveckla själv? Tjäna pengar 

på egen produktion eller via royaltyn från 

andra företag? 

Vid ett möte med avdelning x: Bioteknik, 

den 16 september presenterades 

olika exempel på hur bioteknikföretag kan 

utvecklas och vilket stöd de behöver av 

finansiärer. 

33 

IVA Väst 

iVA Väst är centrum för akademiens verksamhet i västra sverige. 

även där har nanoteknik, energiteknik, design och innovations frågor 

varit på programmet. iVA Väst tog också upp nanoteknikens snabba 

avancemang från grundforskning till färdiga produkter. mat, mediciner 

och kemi i hälsosamt samspel var temat för ett möte i april och 

framgångsrika friska företag var temat i maj. 

Våra folksjukdomar ger Sverige 

en unik möjlighet att ta täten som 

ledande forskningsnation 

möjligheterna att 

arbeta förebyggande 

inom både 

fysiologiska och 

psykiatriska sjukdomar 

kan komma 

att öka dramatiskt 

tack vare projektet 

lifegene vid karolinska 

institutet. 

genom att i detta projekt kombinera data 

från folkbokföring, och en mängd kliniska 

studier och forskningsprojekt, hoppas 

forskarna kunna klarlägga hur arv och miljö 

påverkar utvecklingen av våra vanligaste 

sjukdomar. Projektet, med ambitionen att 

kartlägga orsakerna till folksjukdomar som 

cancer och psykiatriska sjukdomar, presenterades 

vid ett möte med avdelning Vii: 

Teknikens grunder och gränsområden, den 

10 november.

Akademiens utmärkelser, 

stipendier och priser 

professor torvard c. laurent, en av 

landets ledande biofysikaliska kemister, fick 

i år iVAs stora guldmedalj för sin forskning 

runt hyaluronan. laurent har publicerat 230 

vetenskapliga artiklar i internationella tidskrifter. 

hans forskning går ut på ”att förstå 

den miljö som cellerna lever i”, det vill 

säga ren grundforskning. forskningen har 

fått oväntad praktisk betydelse, till exempel 

vid gråstarr operationer. idag utförs varje år 

cirka 70 000 sådana operationer enbart i 

sverige. 

mest stolt är han över sina yngre medarbetares 

framgångar. På 1970-talet övertygade 

han medicinska forskningsrådet att 

inrätta rekryteringstjänster för unga forskare. 

många av dem har han kontakt med än i dag. 

han drivs av spänningen när oväntade 

upptäckter sker i forskningen. Att få ny 

kunskap upplever han som oerhört roligt. 

Torvard c. laurent har även betytt mycket 

för såväl svensk som internationell reumatologi 

och hans laboratorium har varit en viktig 

länk mellan forskningen och den praktiserande 

medicinen. 

tekn. dr (h c) carl bennet fick i år iVAs 

guldmedalj för sina insatser som entreprenör 

och industriledare där hans ledarskap 

präglats av fantasi och ansvarstagande. carl 

Bennet drivs av intresset för människor, samhället 

och den industriella utvecklingen, som 

han menar ger insikt och kunskap. han menar 

att vi svenskar har en klar fördel genom 

vårt sätt att organisera oss och jobba decentraliserat. 

i linje med sitt motto, ”du blir inte 

bättre än din omgivning, därför är det viktigt 

att denna utvecklas”, ser han sig som en lagspelare 

som tycker det är roligt att verka och 

inspireras av andra människor för att åstadkomma 

förbättringar. 

– Bra ledarskap är att se möjligheter i andra 

människor, kombinerat med gott omdöme. 

det skapar kraft och balans, säger 

carl Bennet. 

professor sten bergström fick i år iVAs 

guldmedalj för sina stora insatser inom teknisk 

hydrologi och grundläggande hydrologisk 

modellering. Att hitta kopplingen mellan väder 

och vatten, det vill säga att förutse hur mycket 

vatten som rinner i ett vattendrag, är det viktigaste 

resultatet av hans forskning. Tekniken 

används av vattenkraftindustrin och smhi. 

sten Bergströms främsta drivkraft har alltid 

varit att arbeta med uppgifter som kommer 

samhället till nytta. hans motto är: ”det 

är alldeles för billigt att fördärva framtiden 

för våra barn”. relaterat till olika klimat- och 

sårbarhetsperspektiv har hans forskning haft 

stor betydelse nationellt och interna tionellt. 

– Vattnets kretslopp är jordens blodomlopp. 

det påverkas i högsta grad av ett förändrat 

klimat. klimatfrågan är dessutom en 

stor livsstilsfråga. Vi måste minska utsläppen 

och samtidigt anpassa oss till ett förändrat 

klimat, säger sten Bergström. 

vetenskapsjournalisten, fil. dr (h c) 

anna greta dyring, fick i år iVAs guldmedalj 

för sitt framstående forskningsinformativa och 

populärvetenskapliga författarskap. Annagreta 

dyring har mottot ”det seriösa och roliga hör 

ihop” och hon ser sin gärning som demokratiservice, 

vilket också är hennes drivkraft. 

– jag ser mig som en som vill bygga bryggor 

mellan expertsamhället och vanligt folk. 

det skulle vara en katastrof om den länken 

försvann. jag har tränat och uppmuntrat forskare 

att uttrycka sig vardagligt om sina ämnesområden 

för att inspirera och underhålla, 

säger Annagreta dyring. 

34

unga akademiker 

fick dela på tre miljoner 

under året fick 23 svenska akademiker 

dela på tre miljoner ur hans werthén- 

fonden. Pengarna ska göra det möjligt att studera 

eller forska vid ett internationellt toppuniversitet. 

fonden instiftades 1990 av ericsson och 

electrolux, för att hylla hans werthéns gär- 

John och Margaretha Aspegrens stipendium 

emin Tengström, professor i humanekologi, har tilldelats stipendiet 

för sitt stora engagemang i tvärvetenskapliga frågor med koppling 

till samhällsutvecklingen. stiftelsen john och margaretha Aspegrens 

minne grundar sig på en donation från makarna Aspegren. stiftelsens 

medel förvaltas av iVA. stipendiets syfte är att verka för bättre förståelse 

mellan ingenjörsvetenskap och humaniora och ett stipendium 

på 100 000 kronor utdelas vartannat år växelvis till en ingenjör och 

en humanist. 

ning, och förvaltas av iVA som även utser 

stipendiater. dessa ska ha minst akademisk 

grundexamen inom teknik/naturvetenskap 

eller ekonomi/juridik/beteendevetenskap, 

samt gärna några års forskningsverksamhet 

eller andra utvecklande arbetserfarenheter 

från näringslivet. 

Pristagarna till carl mannerfelts pris 2008 var rikard eduards, marcus fransson, Torsten mattsson, 

nils nilsson och Bengt steneby. 

35 

ester herlin-kernell, en av årets stipendiater. 

Carl Mannerfeltpriset 

till solljusteknik 

en uppfinning, som gör det möjligt att med 

hjälp av fiberoptik utnyttja solljus i armaturer 

inomhus, belönades med carl mannerfeltpriset 

2008. Priset delas ut i samarbete 

mellan Världsnaturfonden, svenskt 

näringsliv och iVA. mottagare 2008 var 

tre ingenjörer och två arkitekter vid miljöteknikföretaget 

Parans solar lighting. 

den belönade tekniken har redan installerats 

i ett femtiotal byggnader i hela 

världen, bland annat i sjukhus och andra 

offentliga lokaler. 

Sten Gustafssons fond 

etableringen av ett centrum för medicinskt entreprenörskap vid 

göte borgs universitet och ett kansli för immaterialrättsfrågor fick 

under 2008 bidrag från sten gustafssons fond. denna är instiftad av 

Astra och förvaltas av iVA. 

stipendierna gick till Thomas hedner för att ha etablerat det medicinska 

centrumet, och till Peter A. jörgensen för att genom svenska 

uppfinnarföreningen ha etablerat det så kallade iPr-kansliet för immaterialrättsfrågor.

it, internet och telekom 

36

37 

frågor som rör it, internet och utveckling 

inom telekom är sedan länge centrala för IVAs 

verksamhet. Att it dessutom är av största vikt 

för Sveriges tillväxt och konkurrenskraft är ett 

påstående som IVA delar med det svenska 

folket – i en undersökning höll 9 av 10 med 

i frågan. 

Internet spelar en allt viktigare roll i våra liv. 

Idag är privatpersoner, företag och organisationer 

beroende av internet för en mängd funktioner, 

och behovet av infrastruktur och tjänster 

för internet ökar i snabb takt. Sverige ligger i 

många avseenden redan i frontlinjen, men om 

vi ska behålla denna position är det viktigt 

att vi som nation aktivt är med och påverkar 

utvecklingen inom området. 

IVA har under 2008 drivit flera projekt inom 

området. Scorecard tar pulsen på hur väl Sverige 

presterar inom it-området. Internetframsyn – 

som avslutades under året – arbetade utifrån 

ansatsen att Sverige ska vara en ledande internetnation 

2015. För att säkerställa projektets 

mål etablerades programmet Ambient Sweden 

under året. Avdelning XII: Informationsteknik 

bidrar också till att sätta fokus på frågorna.

namn: jan uddenfeldt 

familj: hustru sylvia, två barn 23 och 20 år gamla 

bostad/hemort: silicon Valley, usA 

utbildning: civilingenjör kTh 1973, tekn. dr kTh 1978, hedersdoktor lund 1997 

karriär: ericsson från 1978, forskningschef respektive teknisk direktör vid ericsson radio 1985–1998, teknisk direktör 

ericsson-koncernen 1998–2004, teknisk strategidirektör från 2004. gästprofessur kTh från 2004. sitter i kTh-styrelsen 

och är vice preses vid iVA. 

ledamot av iva sedan: 1989 

främsta förebild: ser upp till åke lundquist, vd vid ericsson radio och den som byggde upp mobiltelefonverksamheten 

från ingenting till nummer ett i världen. 

hjärtefråga inom iva: Att få sverige att vara världsledande i sina bästa grenar genom fruktbart samarbete mellan 

myndigheter, universitet och företag. Arbetet med internetframsyn är ett bra exempel. 

favoriträtt på grodan: Biff rydberg 

38

jan uddenfeldt, ericsson: 

Ambient sweden ska stärka den 

bärbara plattformen för alla tjänster 

Jan Uddenfeldt, Ericssons tekniska strategidirektör, är övertygad om att Sverige 

har en god framtid som teknikbyggare inom internet och mobil kommunikation. 

IVAs projekt Ambient Sweden kan ge idéer och nätverk som även ger 

oss framgångsrika konstellationer inom området nya internettjänster. 

– sveriges största styrka i telekom- och internetsammanhang 

är att vi ligger långt framme 

i tekniskt kunnande inom mobil kommunikation, 

säger jan uddenfeldt. i dag arbetar nästan 

alla stora aktörer med inriktning mot mobil 

användning av nätet – och mobilt bredband 

växer snabbt i sverige. nya tjänster inom egovernment 

och vårdsektorn kommer att 

växa fram, och sverige har varit tidigt ute med 

sådana tjänster. men intresset för detta är stort 

över hela världen och med Barack obama i 

Vita huset kommer usA att satsa stort på 

detta. usA ligger efter i dag, men kan utnyttja 

modernare teknik i sin utveckling av tjänster 

och därmed ta större steg på en gång. Vill 

sverige vara med måste vi agera nu. industrin 

skulle kunna ta för sig mer – vi har en fantastisk 

möjlighet. 

»Vår kompetens inom 

telefoni och mobil 

kommunikation gör 

oss intressanta som 

samarbetspartners för 

alla« 

i dag arbetar jan uddenfeldt med utgångspunkt 

i silicon Valley i kalifornien. det är 

naturligtvis ingen tillfällighet. här finns många 

av de stora aktörer som ericsson studerar 

och – inte minst – vill forma samarbeten eller 

allianser med. detta är en av jan uddenfeldts 

viktigaste uppgifter. 

– nyligen diskuterade jag till exempel med 

google om samarbete kring nya plattformar, 

berättar jan uddenfeldt. som representant från 

ericsson har man ett bra utgångsläge. Vår kompetens 

inom telefoni och mobil kommunikation 

gör oss intressanta som samarbetspartners 

för alla företag som vill utveckla tjänster 

och teknik för framtidens internet. 

mobilt bredband och avancerade mobiltelefoner 

är utgångspunkter för framtidens 

tjänster, det är jan uddenfeldt övertygad om. 

de nya mobilerna gör internet nåbart på ett 

helt annat sätt än tidigare. 

– människor har tagit till sig konceptet med 

en bärbar plattform för nästan alla tjänster. 

Ambient sweden syftar ju på att internet ska 

finnas med oss hela tiden, vilket är på väg att 

bli verklighet. inom det medicinska området 

kommer bildöverföring att ge en grund för 

nya tjänster där till exempel en hemvårdare 

kan diskutera med en expert om hur patienten 

bör behandlas. 

även iva bör utveckla de nya möjligheterna, 

påpekar jan uddenfeldt. 

– jag har uppfattat att det är ett av de områden 

som vår nye vd, Björn o. nilsson, har 

tagit ett grepp om sedan han började. det är 

utmärkt – en kunskapsförmedlare som iVA 

har naturligtvis allt att vinna på att utnyttja it 

så mycket som möjligt. 

för att sverige och europa ska kunna 

hänga med, eller till och med leda utveckling- 

39 

en, krävs det att mycket händer på europeisk 

nivå, menar jan uddenfeldt. 

– det är väldigt glädjande att eu har agerat 

så kraftfullt som man gjort, framför allt med 

stora forskningsprojekt. man ställer även krav 

på nationella program hos medlemsländerna, 

vilket ytterligare förbättrar vår position. 

jan uddenfeldt hoppas att iVA i samarbete 

med andra aktörer, till exempel Vinnova, ska 

kunna bidra till skapandet av kraftfulla forskningsprogram 

i sverige. men vi kan få problem 

med forskarkapaciteten. 

– it-krisen i början av 2000-talet slog igenom 

inom forskningen några år senare, runt 

2004–2005. många forskare gick över till 

andra områden, bland annat till fordonsindustrin. 

»Sverige måste skapa 

bättre system för att 

stödja innovationer« 

jan uddenfeldt vill i dag se ökat stöd 

till små företag med möjlighet att bygga upp 

applikationer. 

– riskkapital, även statliga riskpengar, måste 

komma in på ett tidigare stadium än hittills. 

det är de riktigt små företagen som ofta har 

utvecklingsbara idéer men väldigt små möjligheter 

att själva utveckla sina företag. i dag 

finns andra länder, inte minst finland, som är 

bättre på att stödja företag i denna kritiska 

fas. sverige måste skapa bättre system för 

att stödja innovationer. näringslivet kan göra 

viktiga insatser genom att, med sin närvaro 

på universiteten, stimulera forskare och studenter 

genom att visa på möjligheterna till 

kommersialisering.

tema: internet & it 

internetframsyn gav sverige 

underlag för att bli ledande 

under året avslutades iVAs projekt internetframsyn. 

målet med projektet har varit att 

sverige ska vara en ledande internetnation 

år 2015. 

Projektet visade att sverige har förutsättningar 

att vara med och leda utvecklingen, 

och att vi bör satsa resurser på att skapa oss 

den rollen. 

– när det gäller användning och tillgång 

till bredband hör vi redan till toppnationerna, 

konstaterade projektets ordförande jan 

udden feldt i samband med slutkonferensen. 

men i dag driver vi inte utvecklingen. 

internetframsyn har arbetat genom tre 

mycket kvalificerade paneler med var sitt 

nyckelområde: Användarperspektiv, infrastruktur 

samt säkerhet och juridik. Alla paneler 

har bestått av representanter för sveriges 

ledande företag, organisationer och forskningscentrum 

inom området. 

under våren 2008 presenterade alla tre 

panelerna sina slutrapporter och projektet 

hade en slutkonferens den 10 april 2008. 

Vid denna deltog infrastrukturminister åsa 

Torstensson som då fick tillfälle att bemöta 

förslagen från projektet. 

projektet framförde bland annat att en 

målmedveten satsning på infrastruktur är 

nödvändigt för ett blomstrande tjänsteutbud. 

år 2015 bör denna struktur vara öppen och 

konkurrensutsatt. en användare ska kunna nå 

alla tjänster oberoende av utrustning eller 

bärarnät. samtidigt måste säkerhet på nätet 

vara en självklarhet för användarna, något 

som kräver robust infrastruktur och säkra 

system för alla typer av tjänster. 

en fördel för sverige som aspirerande ledarnation 

inom internet är att vi redan i dag 

har en stark ställning inom mobiltelefoni. mobil 

användning av internet kommer att dominera 

i framtiden, tror jan uddenfeldt. 

– utvecklingen kommer att drivas av små 

entreprenörsföretag. därför är det viktigt att 

dessa får stöd för sin utveckling, inte minst 

via såddkapital. enklare regler för utländska 

experter som vill arbeta i sverige är också 

nödvändigt. 

scorecard.se 

lågt it-intresse ett problem! 

intresset är lågt för it-utbildningar – det 

har man känt till länge, inte minst inom iVAs 

projekt scorecard. Vid årsmötet 2008 framhöll 

flera medverkande brister i hur it-utbildningar 

marknadsförs. det finns ett dokumenterat 

stort intresse att använda it, men utbildningarna 

beskrivs med teknokratiska begrepp som 

ger intryck av ensidiga programmeringsjobb. 

– Vi måste visa att it-jobb handlar om att 

arbeta med användare, menade Anne-marie 

fransson, direktör vid iT&Telekomföretagen 

inom Almega och ledamot i styrgruppen för 

scorecard. inte minst unga kvinnor säger att de 

vill arbeta med människor, vilket är precis vad it 

handlar om – att möta människors behov med 

hjälp av informationsteknik! it ger dessutom 

möjligheter till ett globalt arbetsfält. men när vi 

marknadsför it-utbildningar har dessa ofta obegripliga 

namn som stöter bort många. 

andra saker som behöver ändras är yrkesvägledarnas 

kunskaper om tekniska utbildningar 

och strukturen i utbildningarna som behöver 

göras mer lättförståeliga. 

scorecard har under året utvecklat bedömningen 

av it-investeringar för att få en 

40 

infrastrukturminister åsa Torstensson medverkade 

och kommenterade förslagen från internetframsyn. 

ministern deltog även vid scorecards årsmöte i 

november. 

it och internet bör även bli en del av undervisningen 

i skolorna. inte bara för att öka 

kunskaperna om it, utan även för att bättre 

utnyttja de pedagogiska fördelar som finns i 

att använda dessa som verktyg i all undervisning. 

här bör sverige satsa på såväl forskning 

som utbildning i nya former av pedagogik. 

ett antal nya begrepp som ”dataslöjd” 

och ”den digitala trappan” etablerades. 

Idag är Sverige världsledande inom it 

– men vi missar att bygga för framtiden 

Scorecard.se 

2008/2009 

Årsmöte 11 nov kl 13–16 

MEDVERKANDE: INFRASTRUKTURMINISTER ÅSA TORSTENSSON, JOHAN STAËL VON HOLSTEIN, 

PER ERIKSSON, HÅKAN ERIKSSON, ANDERS FLODSTRÖM, ANNE-MARIE FRANSSON, JOHAN HALLSENIUS, 

SOFIA HEDEVÅG, MAGNUS HÖIJ, DAN JANGBLAD, BIRGITTA MANNFELT, MAGNUS MÄHRING & BJÖRN O. NILSSON. 

bättre bild av hur investeringar slår igenom. 

– Alla företag investerar i it, men har väldigt 

olika förmåga att utnyttja investeringarna för 

nya tjänster eller för att utveckla sitt företag, 

menade saabs strategidirektör dan jangblad, 

ledamot i styrgruppen för scorecard. en kombination 

av it-investeringar och en utveckling 

av organisationen ger en betydligt större utdelning 

än om man bara genomför den ena 

av dessa.

Ambient Sweden 

internetframsyn – så blir Sverige 

en ledande internetnation 

år 2015 


internetframsyn ur ett säkerhets- 

och juridikperspektiv 

iva driver nu internetutvecklingen vidare i 

projektet Ambient sweden. ordet ambient 

används oftast om tyst musik eller bakgrundsljus 

och det är så internet ska fungera 

i framtiden, menar ledarna av iVAs projekt 

mobiltelefonins utveckling tillhör sveriges 

största industriella framgångar i modern 

tid, mätt i termer av omsättning, sysselsättning 

och exportintäkter. i september arrangerade 

iVA ett seminarium för att lyfta 

fram en studie av den svenska utvecklingen 

av mobiltelefonin och visa på hur framgången 

kan knytas till den offentligt finansierade 

forskningen. studien, som genomförts av 

41 


internetframsyn ur ett användarperspektiv 

internetframsyn. internet ska bli en ständigt 

tillgänglig resurs, ungefär som vi sedan länge 

har vant oss vid att betrakta elström. 

Projektet Ambient sweden utgår från de 

förslag som lagts fram av internetframsyn. 

Technopolis, bygger på ett omfattande material 

bland annat från intervjuer med cirka 

70 personer som varit helt centrala för utvecklingen. 

resultatet visar att den offentliga finansieringen 

av forskning och utveckling i sverige 

bidrar till att förklara ericssons och den 

svenska mobil telefoniindustrins oerhörda 

framgångar. 


internetframsyn ur ett infrastrukturperspektiv 

Ambient sweden – driver internetutvecklingen 

i slutet av 2008 fick iVAs webbplats en 

ny form. framgent kommer iVA i allt större 

utsträckning nyttja webb platsen för kommunikation 

med omvärlden. Ambi tionen 

är att den som besöker iVAs webbplats 

lättare ska hitta information, dokumentation 

och ta del av det som händer hos iVA. 

målet är att ta fram ett kvalificerat underlag 

för konkreta diskussioner inför sveriges ordförandeskap 

i eu under hösten 2009. 

iVAs webbplats i ny skepnad 

gsm – det goda exemplet på 

industriell framgång 

under året har flera av iVAs möten sänts 

via webben, andelen webbsända möten 

kommer också att öka framöver. i webbkalendariet 

kan den som önskar följa vad 

som händer hos iVA och anmäla sig till de 

aktiviteter som är av intresse. Välkommen 

till www.iva.se!

ivas 89e högtidssammankomst samlade närmare 700 gäster. i konserthuset delade H.K.H. 

Prins Carl Philip ut iVAs guldmedaljer. minnet av svante Arrhenius uppmärksammades med årets 

minnesskrift och tal av professor Karin Caldwell, barnbarn till svante Arrhenius. 

för iVAs vd Björn O. Nilsson var det premiär att hålla högtidstalet om tekniska framgångar under 

det gångna året. i sitt tal lyfte iVAs vd fram värdet av ett gott innovationsklimat som bidrar till att 

innovationer och entreprenörskap kan växa sig starka. 

Preses Hans Dalborg presenterade resultat av akademiens projektaktiviteter och uppmärksammade 

även de ledamöter som under året gått ur tiden. efter sammankomsten i konserthuset 

följde middag, underhållning och dans i stockholms stadshus. 

h.k.h. Prins carl Philip representerade hovet och anlände till högtidssammankomsten i konserthuset i sällskap med preses hans dalborg. iVAs tidigare vd lena Treschow 

Torell anlände till konserthuset i sällskap med maken michael Treschow, styrelseordförande. iVAs vd Björn o. nilsson och vice preses jan uddenfeldt, ericsson AB, välkomnade 

riksdagens talman Per westerberg och mottagaren av iVAs stora guldmedalj, Professor Torvard c. laurent. Till konserthuset anländer ericssons tekniske chef håkan 

eriksson tillsammans med kate eriksson, så även näringslivsrådets ordförande lars Backsell tillsammans med hustrun carina Backsell. På plats för att ta emot utmärkelser 

fanns mottagarna av iVAs guldmedaljer professor sten Bergström, företagsledaren carl Bennet och vetenskapsjournalisten Annagreta dyring samt mottagaren av iVAs 

stora guldmedalj Professor Torvard c. laurent. en stor åhörarskara fanns på plats i konserthuset för att ta del av talet då iVAs vd Björn o. nilsson för första gången höll 

tekniktalet vid akademiens 89e högtidssammankomst. 

42

i tekniktalet medverkade entreprenörerna Ashkan Pouya och saeid esmaeilzadeh som bland annat grundat företag som serendipity innovations och diamorph AB. riksdagens 

talman Per westerberg fick sällskap av estländska parlamentets talman ene ergma, tillika utländsk ledamot av iVA. Till banketten i stockholms stadshus anländer 

PTs gd marianne Treschow i sällskap av ivan öfverholm, ordf iVA Väst. i minglet i gyllene salen fanns Professor gunn johansson tillsammans med kenneth Abrahamsson, 

programchef, fAs. Anna ekström, ordförande saco, här tillsammans med tekn. dr östen mäkitalo, ifg-ledamoten lina Bertling och jan wallenius, Tomas kåberger, gd 

energimyndigheten, tillsammans med hustrun lena kåberger, Ann-marie nilsson, direktör, Proment och kk-stiftelsens vd madeleine caesar, utländska ledamoten Alain 

honnart med hustrun Anne och Bruno jarry, generalsekreterare, euro-cAse med hustrun sylvie, direktör sven christer nilsson i sällskap av hustrun Anne och Torgny 

wännström, tidigare vd, AfA försäkring. ekon. dr Peter wallenberg och signhild Arnegård hansen, ordförande svenskt näringsliv, tog plats vid bordet. 

43

Vid middagsborden fanns vidare lena gustafsson, vice gd Vinnova, i sällskap med leif johansson, koncernchef AB Volvo. h.k.h. Prins carl Philip hade karin markides, rektor, 

chalmers, till bordet. Professor Anne-marie hermansson, sik, tillsammans med utländske ledamoten Alain honnart. Professor karin caldwell, som i konserthuset höll talet 

till minne av svante Arrhenius, hade till bordet sällskap av professor erland källén, stockholms universitet. forskningsminister lars leijonborg uttryckte i sitt tal uppskattning 

för akademiens engagemang i arbetet med regeringens forsknings- och innovationsproposition. iVA-ledamoten lars-gunnar larsson hade Agneta laurent till bordet. 

christer Asplund, projektledare Power circle, hade lisa Bergström, journalist, till bordet. Ted fjällman, projektledare iVA, fick sällskap av christine Ambell, kårordförande 

Ths. Till den efterföljande dansen i gyllene salen tog iVAs vice preses karl-olof hammarkvist sällskap av sin bordsdam ingrid Andersson, direktör. På dansgolvet fanns 

iVAs akademisekreterare fram till 1 augusti 2008, Per storm, numera vd raw materials group, med hustrun minna storm, åke svensson, President sAAB, och helena 

stålnert, informationsdirektör ssAB. Bland kvällens gäster fanns även marie ehrling, styrelseordförande, och hans stråberg, koncernchef AB elektrolux. 

44

iVA-dokumentation 2008 

PRESIDIET 

styrelseordförande hans dalborg (Avd ix) Preses 2005–2008 

Professor lena Treschow Torell (Avd V) 

Verkställande direktör 2001-08-01–2008-07-31 

Professor Björn o. nilsson (Avd x) 

Verkställande direktör 2008-08-01–2014-07-31 

skog dr Björn hägglund (Avd Viii) Vice preses 2006–2008 

Professor erik sandewall (Avd ii) Vice preses 2006–2008 

direktör jan uddenfeldt (Avd xii) Vice preses 2007–2009 

Adj professor karl-olof hammarkvist (Avd ix) Vice preses 2008–2010 

direktör lars Backsell (nr) ordf nr 2007–2009 

AKADEMIKOLLEGIET 

Akademikollegiet omfattar akademiens preses, ordförande eller viceordförande 

i akademiens avdelningar, ordförande i regionala sektioner samt verkställande 

direktören. Presidiets övriga ledamöter har rätt att närvara vid akademikollegiets 

sammanträden. Till sammanträdena kan även ordförandena i iVAs 

näringslivsråd och kommittéer kallas. 

styrelseordförande hans dalborg (Avd ix) Preses 2005–2008 


Verkställande direktör 2001-08-01–2008-07-31 


Verkställande direktör 2008-08-01–2014-07-31 

Professor margareta norell Bergendahl, ordf Avd i 2008–2010 

Tekn dr lennart Billfalk ordf Avd ii 2007–2009 

Professor örjan wikforss ordf Avd iii 2007–2009 

Professor gunnar svedberg ordf Avd iV 2008–2010 

Professor Thomas johannesson ordf Avd V 2008–2010 

direktör sven-christer nilsson ordf Avd Vi 2007–2009 

Professor erland källén ordf Avd Vi 2008–2010 

direktör eva färnstrand ordf Avd Viii 2006–2008 

Professor ulf jakobsson ordf Avd ix 2007–2009 

Professor staffan josephson ordf Avd x 2008–2010 

rektor ingegerd Palmér ordf Avd xi 2006–2008 

chief information security officer ingrid mogensen 

ordf Avd xii 2008–2010 

direktör lars Backsell ordf nr 2007–2009 

civilingenjör mårten lindström (Avd iii) ordf ifg 2008–2010 

Professor jan-eric ståhl (Avd i) ordf iVA syd 2008–2010 

civilingenjör ivan öfverholm (Avd ii) ordf iVA Väst 2004–2009 

LEDAMÖTER 

uppgifter om akademiens ledamöter finns redovisade i iVAs matrikel 2008. 

den 31 december 2008 var antalet svenska ledamöter 819 och antalet utländska 

258. förändringar i sammansättningen under 2008 redovisas nedan. 

Antalet svenska ledamöter under 65 år är begränsat till 385, varav högst 35 

på extra plats. de svenska ledamöterna under 65 år var vid arbetsårets början 

350 och vid dess slut 356. 

Invalda svenska ledamöter 

direktör monica Bellgran (Avd i) 

Adj professor Tord cedell (Avd i) 

Professor Per lundqvist (Avd i) 

design director Aina nilsson ström (Avd i) 

45 

civilingenjör eva wigren (Avd i) 

Professor Bo egardt (Avd ii) 

Verkställande direktör Bo normark (Avd ii) 

Vice President ingrid skogsmo (Avd ii) 

universitetslektor Anna kadefors (Avd iii) 

koncernchef johan karlström (Avd iii) 

Teknisk direktör Per-erik Petersson (Avd iii) 

Professor Bengt Andersson (Avd iV) 

med dr Torbjörn Brorson (Avd iV) 

Professor Anders hagfeldt (Avd iV) 

Bergsingenjör göran Bäckblom (Avd V) 

Partner magnus ericsson (Avd V) 

Professor lars hultman (Avd V) 

Professor Börje johansson (Avd V) 

Professor lars nyborg (Avd V) 

Verkställande direktör Bill Brox (Avd Vi) 

direktör Bjarne holmqvist (Avd Vi) 

Verkställande direktör Arne karlsson (Avd Vi) 

Verkställande direktör sven löfquist (Avd Vi) 

mr göran s. malm (Avd Vi) 

Verkställande direktör jonas wiström (Avd Vi) 

forskningschef Bengt-olof elfström (Avd Vii) 

Professor hans hertz (Avd Vii) 

Professor imre Pázsit (Avd Vii) 

Professor Anders rantzer (Avd Vii) 

Professor carl-johan johansson (Avd Viii) 

Verkställande direktör michael g:son löw (Avd ix) 

Verkställande direktör lars g nordström (Avd ix) 

rektor rolf wolff (Avd ix) 

Tekn dr jan olof lidefelt (Avd x) 

Verkställande direktör martin nicklasson (Avd x) 

med dr Björn odlander (Avd x) 

Professor gunnar Bjursell (Avd xi) 

rektor Pam fredman (Avd xi) 

Professor Thorsten nybom (Avd xi) 

Verkställande direktör johan ekesiöö (Avd xii) 

Bitr professor Viiveke fåk (Avd xii) 

statssekreterare urban karlström (Avd xii) 

Professor Anders lansner (Avd xii) 

Invalda utländska ledamöter 

Professor carlos Augusto lira Aguiar, Braslien 

Professor Arogyaswami Paulraj, usA 

dr sachio semmoto, japan 

Professor Padma kant shukla, Tyskland 

styrelseordförande Tom von weymarn, finland 

President matti Vuoria, finland 

Avlidna ledamöter 

nils Björk (Avd Vii) 

karl-erik l eriksson (Avd Viii) 

olle franzén (Avd ii) 

lennart johansson (Avd i) 

Bengt lagercrantz (Avd ix) 

gunnar lindh (Avd iii) 

Arne s lundberg (Avd Vi) 

nils lundqvist (Avd Vi) 

lars malmros (Avd i)

utger martin-löf (Avd Viii) 

Bo oscarsson (Avd Vi) 

Per-oskar Persson (Avd i) 

Per sköld (Avd Vi) 

ulf sundberg (Avd x) 

kristian von sydow (Avd ix) 

AKADEMISAMMANKOMSTER 

22 januari: extra sammankomst – val av verkställande direktör 

1 april: samverkan mellan näringslivet och studenter 

– hur fungerar det på bästa sätt? 

seminariet arrangerades av iVAs studentråd, som medverkade med marlene 

Areskog, slu, jonatan freilich, kTh, rickard frithiof, kTh samt som moderatorer 

Anton nitzsche, lTh, och Anna Peterson, chalmers. dessutom medverkade 

sten ekman, universitetslektor mälardalens högskola, eric giertz, (Avd Vi) 

vice rektor samverkan kTh, Thommy haglund, personaldirektör holmen AB, 

och åke Plyhm, vice koncernchef Tietoenator AB. 

29 maj: sverige behöver ett forsknings- och innovationssystem i internationell 

toppklass. detta var en av slutsatserna från projektet forsknings- och innovationsframsyn. 

Vid sammankomsten diskuterades frågorna under rubriken ”hur 

skapas långsiktigt ökade resurser till forskning?”. magnus henrekson (Avd ix), 

vd för institutet för näringslivsforskning, gav några reflektioner på frågorna 

ur ett ekonomiskt perspektiv, och esko-olavi seppälä, generalsekreterare 

vid finlands vetenskaps- och teknologiråd, talade om forskningens betydelse 

för samhällsekonomin i finland. Vid den efterföljande diskussionen medverkade 

erika färnstrand damsgaard, institutet för internationell ekonomi vid 

stockholms universitet, maria Anvret, sakkunnig i forskningsfrågor vid svenskt 

näringsliv, och Thomas Andersson (Avd xi), rektor för högskolan i jönköping. 

moderator var Pontus Braunerhjelm, professor vid kTh och huvudsekreterare 

för regeringens globaliseringsråd. 

24 september: humaniora och miljö – väsentliga perspektiv för iVA. 

Tre ingenjörer och två arkitekter från miljöteknikföretaget Parans solar lighting 

belönades med Världsnaturfondens carl mannerfelt-pris 2008 på sammanlagt 

300 000 kronor för att ha utvecklat en teknik som för in naturligt solljus 

inomhus. Priset grundar sig på en donation från carl mannerfelt till en fond, 

som förvaltas av Världsnaturfonden. Prisutdelning alternerar mellan Världsnaturfonden, 

iVA och svenskt näringsliv. Torsten mattsson och marcus fransson från 

Parans solar lighting berättade om sitt projekt under rubriken ”soljus på sladd 

– en strålande idé”. Prisutdelare var ocke mannerfelt. frågestunden leddes av 

juryns ordförande lars g larsson (Avd Vii). 

Vid seminariet utdelades även stiftelsen john och margareta Aspegrens stipendium 

för bättre förståelse mellan ingenjörsvetenskap och humaniora. emin 

Tengström, professor emeritus i humanekologi vid göteborgs universitet, erhöll 

2008 års stipendium på 100 000 kronor för sitt stora engagemang i tvärvetenskapliga 

frågor med koppling till samhällsutvecklingen. under rubriken från 

textkritik till teknikkritik – om en humanists intellektuella krumbukter, gav emin 

Tengström några reflektioner. Prisutdelare var juryns ordförande sture Allén 

(Avd xi), som också ledde frågestunden. 

27 november: innovation, forskning och hållbart samhälle. 

seminariet hade arrangerats av iVAs industriforskargrupp (ifg) och inleddes av 

ordföranden mårten lindström (Avd iii). gunnar Asplund, ABB Power systems 

AB och mottagare av iVAs guldmedalj 2000, talade under rubriken hur vi kan 

lösa energiförsörjningen genom utbyggnad av solenergi i Afrika. Teo härén, 

föreläste om kreativitet och raoul stubbe, stockholm innovation and growth 

AB och medlem av ifg, ledde diskussionen under rubriken innovationsklimatet 

– hur är det, vad gör vi? 

46 

AVDELNINGARNAS AKTIVITETER 

Avdelning I: Maskinteknik 

ordförande: Professor margareta norell Bergendahl (2008–2010) 

Vice ordförande: Tekn lic hans folkesson (2008–2010) 

Vice ordförande: Professor Bengt lindberg (2004–2009) 

sekreterare: Anders johansson/ingrid jansson 

Antal ledamöter 2008-12-31: 81 varav 34 under 65 år. 

Sammanträden 

12 februari: energi – tillförsel och användning, klimat och konkurrenskraft. 

studiebesök till kTh, inst f energiteknik. inledare: Torsten fransson, magnus von 

Bonsdorff, lg larsson, Per lundqvist, Peter nygårds. 

23 april: studiebesök på ericsson i kista. utveckling av avancerade segelbåtar 

till Volvo ocean race. inledare: richard Brisius (ericsson), johan Bergendahl 

(ericsson). 

4 september: internt möte. 

11 november: design för framgång – innovativ utveckling av produkter och 

tjänster. inledare: margareta norell Bergendahl (ordf Avd i), Bicky chakraborty 

(elite hotels), sara ilstedt hjelm (kTh), Aina nilsson ström (AB Volvo), sofia 

ritzén (Piep). 

Avdelning II: Elektroteknik 

ordförande: exec. Vice President lennart Billfalk (2007–2009) 

Vice ordförande: direktör Bo källstrand (2008–2010) 

Vice ordförande: Professor lennart ljung (2008–2010) 

sekreterare: staffan eriksson 


Sammanträden 

7 februari: koldioxidsaxen 

inledare: lennart Billfalk, harry frank (ABB sverige), Bo källstrand (svensk 

energi), Birgitta resvik (svenskt näringsliv). 

23 april: Belysning – ljusare tider, snålare tider 

inledare: lennart Billfalk, (ordf Avd ii), Peter Bennich (energimyndigheten), 

egil öfverholm (energimyndigheten), nils svendenius (jönköpings tekniska 

högskola), Bo Pedersen (qunano AB och glo AB). 

4 september: renare, snålare och säkrare bilar 

inledare: lars nielsen, (linköpings tekniska högskola), Bo egardt, (chalmers 

tekniska högskola), fredrik gustafsson, (linköpings tekniska högskola). 

10 november: internt möte med program: 

sveriges framtida elsystem. hur bör och kan det utvecklas? 

Avdelning III: Samhällsbyggnad 

ordförande: Professor örjan wikforss (2007–2009) 

Vice ordförande: Avdelningschef marianne grauers (2008–2010) 

Vice ordförande: Teknisk direktör Tomas hallén (2007–2009) 

sekreterare: eva stattin/Ted fjällman 


Sammanträden 

6 februari: en ny branschlogik 

inledare: eric giertz (kTh), fredrik friblick (Prolog Bygglogistik), fredrik 

Anheim (ncc). 

16 april: naturen som vägvisare för samhällsbyggnad 

– tre nya ledamöter talar över ämnet

inledare: ulla Antonsson (white arkitekter och chalmers tekniska högskola), 

marianne grauers (VTi, statens väg- och Transportinstitut), Per fahlén (installationsteknik, 

chalmers tekniska högskola). 

3 september: region i balans? 

inledare: sven-inge nylund, (sll regionplane- och Trafikkontor), fd finansborgarrådet 

carl cederschiöld, samordnare för stockholmstrafiken, stadsbyggnadsdirektör 

ingela lindh, (stockholms stadsbyggnadskontor). moderatorer: 

ulrika francke (Tyréns), hans wohlin. 

11 november: innovationer – varför lyckas vissa och andra inte 

inledare: inger Boivie (guide konsult), Barbara rubino (chalmers), Alexander 

löfgren (kTh), moderator: marianne grauers (Avd iii). 

Avdelning IV: Kemiteknik 

ordförande: direktör gunnar svedberg (2008–2010) 

Vice ordförande: Professor christina moberg (2006–2008) 

Vice ordförande: Vice President Tord svedberg (2007–2009) 

sekreterare: Thomas malmer 


Sammanträden 

14 februari: research and development as a key to future development in the 

european chemical industry 

inledare: gunnar svedberg, stefan marcinowski (BAsf), owe fredholm 

(swedish Plastics and chemicals federation), christina moberg (kTh), Peter 

wållberg (Bim kemi AB). 

24 april: mat, mediciner och kemi i hälsosamt samspel, studiebesök i göteborg. 

inledare: stefan lange (sahlgrenska Akademin), Ann-marie hermansson (sik 

och chalmers), Anders högberg (orkla), hans lingnert (sik). 

8 september: internt möte 

19 november: Biomimetics – new products for the changing forest industries. 

inledare: kent kirk, carl kempe (kempe foundation), karin emilsson (södra 

cell), Pia wågberg (sTfi-Packforsk), Tuula Teeri (kTh) samarrangemang med 

Avd Viii. 

Avdelning V: Bergs och materialteknik 

ordförande: Professor Thomas johannesson (2008–2010) 

Vice ordförande: Professor christofer leygraf (2006–2008) 

Vice ordförande: direktör elisabeth nilsson (2008–2010) 

sekreterare: Per storm/henrik lagerträd 


Sammanträden 

12 februari: energi för basindustri – hur får vi en långsiktig och uthållig 

energiförsörjning för basindustrin? inledare: elisabeth nilsson (jernkontoret), 

johan lundquist (ssAB oxelösund), Birgitta lindblad (jernkontoret), Anders 

heldemar, (sTorA-enso). 

22 april: Basindustrins bidrag till samhällets innovationer 

inledare: Per storm (iVA), Thomas lager (Blinab/univ. grenoble), göran marklund 

(Vinnova), olle wijk, (sandvik). 

8 oktober: kortsiktighet och underinvestering 

– ett hot mot den svenska tillverkningsindustrins framtid? 

inledare: madelen nilsson (naturvetareförbundet inom sAco), erik ottosson 

(ottoinnovation), fredrik weissenrieder (weissenrieder consulting), magnus 

hall (holmen), carl Bennet (carl Bennet AB), Paneldebattörer: Björn fransson 

(tidigare 4:e AP-fonden), mats qviberg (hq), hans dalborg (Preses iVA) 

moderatorer: gunnar svedberg och eva färnstrand. 

47 

12 november: material möter människa 

inledare: Anna hultin stigenberg (sandvik), jan huldt. 

Avdelning VI: Företagande och arbetsliv 

ordförande: direktör sven-christer nilsson (2007–2009) 

Vice ordförande: direktör Anders Brännström (2007–2009) 

Vice ordförande: Professor olof Arwidi (2007–2009) 

sekreterare: caroline Ankarcrona 


Sammanträden 

13 februari: riksbankens historia – work in progress 

inledare: ulf olsson (Avd ix). samarrangemang med Avd ix. 

17 april: näringslivets behov av utbildad arbetskraft 

– från grundskolan till universitet 

inledare: Peter honeth (utbildningsdepartementet), dan Brändström (Avd xi). 

Panel: carl-henric svanberg (ericsson), christian w. jansson (kapp Ahl). 

10 september: står vi inför en svensk ägarkris? 

inledare: magnus henrekson, (institutet för näringslivsforskning, ifn och handelshögskolan 

i stockholm), gabriel urwitz, (fd professor handelshögskolan). 

samarrangemang med Avd ix. 

5 november: kluster för innovation och konkurrenskraft 

– skånes livsmedelsakademi och den framtida livsmedelsnäringen. 

inledare: olof Arwidi, (iVA), göran Tunhammar, rolf Bjerndell, lotta Törner, 

magnus lagnevik. samarrangemang med Avd ix. 

Avdelning VII: Teknikens grunder och gränsområden 

ordförande: Professor erland källén (2008–2010) 

Vice ordförande: docent Andras gedeon (2006–2008) 

Vice ordförande: docent margareta Törnqvist (2007–2009) 

sekreterare: johan schuber 


Sammanträden 

5 februari: ledare som växlar spår utvecklar karriären 

– vad finns att vinna på att byta mellan näringsliv och offentlig sektor? 

inledare: erland källén (ordf Avd Vii), jan-eric sundgren (AB Volvo), projektets 

ordförande. diskussion: michaël Berglund (michaël Berglund executive search), 

jan nygren (isAk), marianne Treschow (Post- och telestyrelsen). moderator: 

mats g. ringesten (neuman & nydahl). 

10 april: datoriserad bildanalys och visualisering. Besök vid centrum för 

bildanalys, cBA, uppsala. inledare: ewert Bengtsson, gunilla Borgefors, joakim 

lindblad, stina svensson, carolina wählby, ingela nyström, catherine östlund, 

stefan seipel. 

16 september: nanoteknik – snabbt avancemang från grundforskning till nya 

produkter. (studiebesök till göteborg i samarbete med iVA Väst) 

inledare: eva olsson, Per delsing, Bengt kasemo, Anders Palmqvist, julie gold, 

lars samuelson, owe orwar, martin Andersson, hans glimell, nils-eric sahlin. 

10 november: Våra folksjukdomar ger sverige en unik möjlighet att ta täten som 

ledande forskningsnation 

inledare: juni Palmgren (ki/su), nancy Pedersen (ki), Thomas ekström (karolinska 

universitetssjukhuset), mathias uhlén (kTh/Albanova), henrik grönberg 

(ki), marie åsberg (karolinska universitetssjukhuset), martin ingvar (karolinska 

universitetssjukhuset).

Avdelning VIII: Skogsnäringens teknik 

ordförande: direktör eva färnstrand (2006–2008) 

Vice ordförande: direktör johan lindman (2008–2010) 

Vice ordförande: direktör marie schrewelius Arwidson (2007–2009) 

sekreterare: Teresa jonek 


Sammanträden 

11 februari: framsyn för krisberedskap 

– några tankar ur näringslivsperspektiv 

inledare: lg larsson (siP consulting), marie s Arwidson (skogsindustrierna), 

hans norrström (åf). 

24 april: svensk skogsindustris framtid och konkurrenskraft. samarrangemang 

med kslA. inledare: sören wibe, Tommy sundin (scA), Tomas Thuresson (häradsskog), 

sture karlsson, (sture karlsson konsult), mette loyche wilkie (fAo 

rom), jordbruksminister eskil erlandsson. moderator: jan fryk. 

8 september: internt möte. 

19 november: Biomimetics – new products for the changing forest industries. 

inledare: kent kirk, carl kempe (kempe foundation), karin emilsson (södra cell), 

Pia wågberg (sTfi-Packforsk), Tuula Teeri (kTh). samarrangemang med Avd iV. 

Avdelning IX: Ekonomi 

ordförande: Professor ulf jakobsson (2007–2009) 

Vice ordförande: styrelseordförande lars Bertmar (2006–2008) 

Vice ordförande: Professor clas Bergström (2006–2008) 

sekreterare: hampus lindh 


Sammanträden 

13 februari: riksbankens historia – work in progress 

inledare: ulf olsson (Avd ix). samarrangemang med Avd Vi. 

6 maj: Principerna för försäljningen av de statliga företagen. 

inledare: kommun- och finansmarknadsminister mats odell. 

10 september: står vi inför en svensk ägarkris? 

inledare: magnus henrekson (institutet för näringslivsforskning, ifn och handelshögskolan 

i stockholm), gabriel urwitz (fd professor handelshögskolan). 

samarrangemang med Avd Vi. 

5 november: kluster för innovation och konkurrenskraft 

– skånes livsmedelsakademi och den framtida livsmedelsnäringen. 

inledare: olof Arwidi (iVA), göran Tunhammar, rolf Bjerndell, lotta Törner, 

magnus lagnevik. samarrangemang med Avd Vi. 

Avdelning X: Bioteknik 

ordförande: Professor staffan josephson (2008–2010) 

Vice ordförande: Tekn dr svante svensson (2006–2008) 

Vice ordförande: Professor staffan normark (2007–2009) 

sekreterare: åsa Valadi 


Sammanträden 

29 januari: systembiologi 

– nästa biologiska revolution eller kejsarens nya kläder? 

inledare: siv Andersson (uppsala universitet), stefan hohmann (göteborgs 

universitet), måns ehrenberg (uppsala universitet), jen nielsen (danmarks Tekniske 

universitet och chalmers tekniska högskola), hugh salter (Astrazeneca 

och uppsala universitet). 

48 

22 april: husdjur – en guldgruva för att studera sambanden mellan gener, 

egenskaper och sjukdomar 

inledare: Annika åhnberg (Tankeföda AB), leif Andersson (uppsala universitet), 

Per jensen (linköpings universitet), olle kämpe (uppsala universitet), kerstin 

lindblad-Toh (uppsala universitet och Broad institute). 

16 september: riskkapital och entreprenörskap inom biotekniken 

inledare: sir gregory winter, (uk), mathias uhlén, (kTh), Björn odlander 

(healthcap). 

18 november: Vad händer på Biovitrum? martin nicklasson berättar om den 

senaste utvecklingen (internt möte) inledare: martin nicklasson (Biovitrum AB). 

Avdelning XI: Utbildning och forskning 

ordförande: universitetsrektor ingegerd Palmér (2006–2008) 

Vice ordförande: Teknisk direktör håkan eriksson (2006–2008) 

Vice ordförande: executive Vice President jan nygren (2006–2008) 

sekreterare: Bengt A mölleryd 


Sammanträden 

30 januari: internt möte. Trender och tendenser inom avdelningsledamöternas 

verksamhetsområden. 

15 april: utdelning av sten gustafssons pris för akademiskt entreprenörskap 

följt av föredrag på temat: ”utvärdering och översyn av statliga myndigheter för 

forskningsfinansiering” inledare: mats Benner, sekreterare i utredningen, (forskningspolitiska 

institutet, fPi, ekonomihögskolan vid lunds universitet). 

2 september: internt möte. hur kan svensk industri vidmakthålla och utveckla 

teknisk internationell konkurrenskraft? 

inledare: håkan eriksson (ericsson), jan m lundgren, (Astrazeneca), larsgöran 

moberg (Volvo group). 

25 november: internt möte. svensk forsknings- och innovationspolitik i utveckling. 

inledare: statssekreterare Peter honeth. 

Avdelning XII: Informationsteknik 

ordförande: ciso ingrid mogensen (2008–2010) 

Vice ordförande: Vice President gösta lemne (2008–2010) 

Vice ordförande: Professor sture hägglund (2006–2008) 

sekreterare: camilla koebe 


Sammanträden 

5 februari: nytt spektrum – för tv eller för mobilt bredband? 

inledare: johan mårtensson (PTs), jens zander (kTh), Peder ramel (Tre), erik 

ekudden (ericsson), Bertil Thorngren (handelshögskolan), Per Björkman (sVT), 

lars Backlund (Teracom). 

23 april: it – hot eller möjlighet för miljön? 

inledare: ingrid mogensen (ordf Avd xii), ewa Thorslund 

(iT&Telekomföretagen), niklas zandelin (exido), staffan Truvé (sics), jan zakariasson 

(sweco Position), sofia holmgren (näringsdepartementet). 

4 september: integritet – trygghet eller övervakning? 

inledare: ingrid mogensen (ordf Avd xii), kia höök (mobile life), staffan 

Truvé (sics), marianne Treschow (PTs), Bo dahlbom (interaktiva institutet). 

Paneldiskussion: markus Bylund (sics), Peter seipel (stockholms universitet), 

ewa Thorslund. 

11 november: scorecards årsmöte 

inledare: infrastrukturminister åsa Torstensson, håkan eriksson (ordf score-

card.se, ericsson), dan jangblad (saab AB), johan staël von holstein (iqube), 

Per eriksson (Vinnova), Ann-marie fransson (iT&Telekomföretagen), Birgitta 

mannfelt (scB). 

IVA Väst 

ordförande: civilingenjör ivan öfverholm (Avd ii) 2004–2009 

Vice ordförande: Tekn dr h c Anna nilsson-ehle (Avd Vi) 2008–2010 

sekreterare: åsa Valadi, iVA 

Möten/studiebesök 

4 februari: framsyn Västsverige. medverkande: Anna nilsson-ehle (Avd Vi), ulf 

olsson (Avd i) och mauritz sahlin (Avd Vi). 

11 mars: forsknings- och innovationsframsyn. Videokonferens från wallenbergsalen 

på iVA. moderator i göteborg var ulf gustafsson (nr). 

21 april: infrastruktur och transporter i Västsverige 

medverkande: kent johansson, regionråd i Västra götaland, eric nilsson (göteborgs 

hamn), helena wiberg (göteborg-landvetter Airport), Bengt wennerberg 

(Business region göteborg). 

24 april: mat, mediciner och kemi i hälsosamt samspel. 

samarrangemang med Avd iV. medverkande: stefan lange (sahlgrenska Akademin), 

Ann-marie hermansson (Avd iV), sik och chalmers, Anders högberg, 

(orkla) och hans lingnert (sik). 

15 maj: framgångsrika friska företag, 3f. 

medverkande: Teresa jonek (iVA), lotta dellve (sahlgrenska akademien), kjell 

svensson (AB Volvo), Peter ågren (Volvo logistics corporation). 

8 september: elenergi ur ett svenskt och västsvenskt perspektiv. 

medverkande: harry frank (Avd ii), kVA, imre Pazsit (chalmers), ola carlson 

(chalmers), lars Bergdahl (chalmers), carl hägglund (chalmers), jan weiland 

(chalmers). 

10 september: Teknisk design för varumärket sverige. nr-frukost. 

medverkande: ulrike rahe (chalmers), Aina nilsson ström (Volvo). 

16 september: nanoteknik – snabbt avancemang från grundforskning till färdiga 

produkter. samarrangemang med Avd Vii. medverkande: eva olsson, Per 

delsing, Bengt kasemo (Avd Vii), Anders Palmqvist, julie gold, lars samuelson, 

owe orwar, martin Andersson, hans glimell och nils-eric sahlin. 

8 oktober: hållbar utveckling för skf. nr-frukost. 

medverkande: Tom johnstone (skf). 

29 oktober: infrastrukturpropositionen– hur påverkar den oss? 

medverkande: christina rogestam. 

24 november: iVA Västs årsmöte. 

24 november: Teknikafton med iVA Väst. 

medverkande: Björn o. nilsson (Avd x), iVAs vd. 

IVA Syd 

ordförande: Professor jan-eric ståhl (Avd i) 2008–2010 

Vice ordförande: Professor marcus Aldén (Avd Vii) 2006–2009 

Vice ordförande: Professor cristina glad (Avd xi) 2009–2011 

sekreterare: ulla svantesson, iVA 

Möten/studiebesök 

11 februari: företagsstrategi och disruptiva innovationer – om nya teknologier 

som kan stöpa om hela branscher. medverkande: stefan kröll, lTh, carl fredrik 

leandersson, sony ericsson, Allan T. malm (Avd xi), sten stymne, slu. 

49 

6 maj: hur påverkar nanotekniken vår vardag? medverkande: lars montelius, 

lTh, lars samuelsson (Avd Vii), Bo Pedersen, qunano, glo & sol Voltaics, 

stephanie reimann, lTh, reine wallenberg, lTh, lars-erik wernersson, lTh. 

16 september: studiebesök vid höganäs AB. medverkande: hans söderhjelm, 

Vice President, global market/development, jan Tengzelius (Avd V). 

7 oktober: humankapitalet och dess effekter på företagets varumärkeskapital. 

Presentation av projektet 3f. 

medverkande: Boel lagerwall, AwApatent AB, johan Anselmsson, lunds universitet 

och Transvector, eva stattin, iVA. 

11 november: energipolitik och verklighet – föredragning och studiebesök på 

det nya öresundsverket. medverkande: lennart fredenberg (Avd i), carlgunnar 

holm, e.on sverige AB. 

25 november: iVA syds årsmöte. 

25 november: Teknikafton med iVA syd. 

medverkande Björn o. nilsson (Avd x), iVAs vd. 

NÄRINGSLIVSRÅDETS AKTIVITETER 

Näringslivsrådets styrelse 

lars Backsell, recipharm (ordf 2007–2009) 

erik lautmann, jetpak group (vice ordf 2007–2009) 

lotta stalin, kuusakoski (vice ordf 2005–2008) 

magnus groth, studsvik (2007–2009) 

lena gustafsson, Vinnova (2007–2009) 

hans karlander, Procuritas Partners kB (2007–2009) 

åke Plyhm, Tietoenator (2007–2009) 

Birgitta gunneflo, kronans droghandel (2008–2010) 

jens Bengtsson, roschier Advokatbyrå (2008–2010) 

Antal ledamöter och kontaktpersoner 

näringslivsrådet bestod i slutet av 2008 av omkring 185 företag, statliga verk 

och organisationer som bedriver, utnyttjar eller finansierar teknisk forskning och 

utveckling. dessa representerades av 185 ordinarie ledamöter, 86 ersättare och 

298 kontaktpersoner. 

NR Årsmöte den 12 november 2008 

mångfald för konkurrenskraft. Talare: nyamko sabuni, integrations- och 

jämställdhets minister, Anders flodström, universitetskansler högskoleverket, 

Anna ekström, ordförande saco, lars Backsell, ordförande iVAs näringslivsråd, 

hidayet Tercan, entreprenör och zanyar Adami, grundare gringo. moderator: 

lars Adaktusson. 

NR frukostmöten 2008 

22 februari: Teliasonera – idag och i morgon 

föredragshållare: lars nyberg, koncernchef, Teliasonera. 

28 mars: krisberedskap – näringslivets ansvar? 

föredragshållare: christina salomonsson, generaldirektör, regeringskansliet och 

erik lautmann, vd, jetpak group. 

16 maj: miljöproblemens marknadsvärde – en ledarskapsfråga? 

föredragshållare: Andreas carlgren, miljöminister och Björn hägglund, skog dr, 

ordförande i projektet miljöarbetets nya arena, vice preses iVA. 

10 september: design stärker varumärket sverige 

föredragshållare: Aina nilsson ström, designchef, Volvo och ulrike rahe, professor, 

chalmers tekniska högskola. 

11 september: från skog till konsument 

föredragshållare: jan johansson, koncernchef scA.

8 oktober: hållbar utveckling för skf 

föredragshållare: Tom johnstone, koncernchef, skf. 

10 oktober: från sparbank till swedbank 

föredragshållare: jan lidén, vd och koncernchef, swedbank. 

11 december: lågkonjunktur – en möjlighet 

föredragshållare: johan skoglund, vd och koncernchef, jm. 

INDUSTRIFORSKARGRUPPEN, IFG 

iVAs industriforskargrupp (ifg) bygger upp nätverk mellan yngre beslutsfattare 

i näringslivet och forskare inom högskolevärlden. ifg har femton medlemmar 

med treåriga mandat. i nätverket ifg Alumni samlas de cirka 130 tidigare 

medlemmarna. 

Deltagare i gruppens resa till Singapore 12–18 oktober 

civ ing. mårten lindström, ordförande ifg, more10 AB, (Avd iii) 

Professor Per ödling, Akademisekreterare iVA 

Avdelningschef joakim carlén, eka chemicals AB 

docent carl during, micronic laser systems AB 

Tekn dr jesper ederth, sandvik materials Technology 

Professor mats engwall, kTh, industriell ekonomi och organisation 

Verkställande direktör fredrik lagergren, kTh executive school 

Projektledare Thomas lundbäck, Biovitrum AB, discovery research 

Tekn dr. jaume rius i riu, ericsson AB 

Tekn dr raoul stubbe, stockholm innovation and growth AB, sTing 

ifg-sekreterare ingrid jansson, iVA 

Besökta organisationer 

nanyang Technological university, (nTu) 

sveriges Ambassad 

edB (economic development Board) 

A*star 

qian hu fish farm 

sT Asset management ltd 

ngee An Polytechnic 

ericsson Telecommunications Pte ltd 

ncc subway Project 

sim university 

singapore Business federation 

hyflux 

ÖVRIGA AKTIVITETER 

5 februari: slutkonferens framsyn för krisberedskap 

Pandemier, naturkatastrofer och elavbrott – hur ser framtidens hot ut? hur 

sårbara kommer vi att vara? och hur kan näringsliv och samhälle samverka för 

att hantera krisberedskapen? det var några frågor som iVA-projektet framsyn 

för krisberedskap vill besvarade vid slutkonferensen. medverkande: lena 

Treschow Torell, iVAs vd, ylva hambraeus Björling, ordförande för projektet 

och lars-gunnar larsson, projektledare, ledamot iVAs avd Vii. sten Tolgfors, 

försvarsminister, helena lindberg, gd, krisberedskapsmyndigheten, christina 

jutterström, tidigare vd sveriges Television och ordf. panelen kommunikations- 

och informationsflöden, christel wiman, vd för stockholms hamn och ordf. 

panelen samhällskritiska transporter staffan näsström, militärsakkunnig på 

försvarsdepartementet och ordf. panelen ett systemperspektiv på samhällets 

krishantering och krisberedskap. 

2 april: forsknings- och innovationsystem i norden – var står vi? 

som ett led i iVAs och Vinnovas gemensamma inspel i forskningspolitiken hölls 

den 2 april ett seminarium där representanter för fem nordiska länder samlades 

för att diskutera och dela med sig av sina erfarenheter kring forsknings- 

och innovationspolitik i respektive land. medverkande: lauritz B holm-nielsen, 

rektor Aarhus universitet, danmark, jan-erik karlsen, professor vid universitetet 

50 

i stavanger, norge, erik överland, kunnskapsdepartemente i norge, Vilhjálmur 

ludviksson, ministeriet för utbildning, vetenskap och kultur, island, Per eriksson, 

gd Vinnova, esko Aho, sitra, finland, klaus Bock, carlsbergs forskningscenter, 

danmark. hans Bergström var moderator för dagen. 

9 april: hearing om biodrivmedel: ”är fordonsbränslen från jord- och skogsbruk 

lösningen på transportsektorns växthusgasutsläpp?” 

kslA, kVA och iVA arrangerade en hearing för att belysa biodrivmedlens för- 

och nackdelar, om möjligheterna att energieffektivisera, ge en överblick av olika 

biodrivmedels ursprung, framställning och teoretiska möjligheter, tillgången på 

råvaror, motorutveckling samt frågor som anknyter till politik och styrmedel. 

medverkande: harry frank, ledamot iVAs avd ii, nippe hylander, åf, olle hådell, 

Vägverket, Alarik sandrup, lrf, johan rockström, stockholm environment 

institute, kenth johansson, gm Powertrain. 

10 april: internetframsyn – så blir sverige en ledande internetnation 

slutkonferens för internetframsyn – projeket som iVA under 2007/2008 drivit 

tillsammans med centrala aktörer inom internet i syfte att identifiera viktiga 

framtidsfrågor och komma med förslag på hur de ska hanteras för att sverige 

år 2015 ska vara en framstående internetnation. Arbetet har genomförts i 

tre expertgrupper vid detta seminarium presenterades arbetsgruppernas 

och styrgruppens slutsatser. medverkande: lena Treschow Torell, iVAs vd, jan 

uddenfeldt, ordförande internetframsyn, åsa Torstensson, infrastrukturminister, 

marianne Treschow, gd Post- och Telestyrelsen, Peder ramel, vd Tre, lars 

nyberg, vd Teliasonera, johan lindgren, vd Telenor, ulf Baggström, vd Tdc, 

kristoffer Arwin, grundare av Pricerunner och entreprenör, staffan Truvé, vd 

sics+interactive institute, mats sjöstrand, gd skatteverket, Björn johansson, 

strateg sVTi (interaktivitet), staffan eriksson, östen frånberg, Bo Boivie, olle 

Viktorsson och henrik nilsson, moderator: Anna lindmarker, TV4. 

6–9 maj: Teknikdagarna 

Tillsammans med sveriges ingenjörer, ny Teknik, Vinnova med flera medverkade 

iVA vid Teknikdagarna – en aktivitet som innefattar seminarium om 

teknikintresse, tillväxt och globala utmaningar. 

9 maj: öppet årsmöte med Power circle på temat Att förverkliga miljömål, 

med utvecklad elkraftteknik och lönsamma satsningar. 

medverkande: stig göthe, ordförande Power circle, Anders nyberg, politiskt 

sakkunnig näringsdepartementet, jan-olaf willums, ceo Th!nk global, johan 

Tollin, projektansvarig Vattenfall AB, minoo Akhtarzand, generaldirektör Banverket, 

Tomas kåberger, generaldirektör energimyndigheten, michael m. wood, us 

Ambassador to sweden, harry frank, ledamot av iVA och kVA, sture larsson, 

Teknisk direktör svenska kraftnät, Peter nygårds, Bankdirektör swedBank samt 

ordförande för Vägval energi, Bo normark, vd Power circle. 

26 maj: iVAs avdelning xii: informationsteknik och svenska Ai-sällskapet bjöd 

i samband med svenska Ai-sällskapets 25-årsjubileum och den skandinaviska 

Ai-konferensen scAi’08, in till ett seminarium om det aktuella läget inom Ai, 

med återblickar på de gångna åren och utblickar mot framtiden. i seminariet 

medverkade bland andra professorerna Patrick doherty, carl gustaf jansson 

och erik sandewall, samt från näringslivet marcus Bjäreland, Astrazeneca, 

nicklas lundblad, google, lars mollberg, ericsson och Bengt österlund, konsult, 

ge healthcare. 

20 maj: Avslutningskonferens – mentor4research 

Prisutdelning till vinnaren av årets mentorprogram åsa wheelock, karolinska 

institutet med mentorn Bo möllstam, konsult i immaterialrättsfrågor. Presentationer 

av: Anders gezelius, nationell Projektledare, mentor4research samt 

finalisterna till forskarstipendiet, Anna fogdell-hahn, olle ericsson, Patrik ståhl, 

Pierre flener, åsa wheelock. 

3 juni: ostindiefararen götheborg 

ostindiefararen götheborg genomförde från oktober 2005 till juni 2007 sin 

första långa expedition till kina. under sommaren 2008 genomförs en expedition 

i östersjön med besök på ett tiotal orter och i början på juni besökte

iggen stockholm och iVA hade möjlighet till en genomgång av projektet och 

visning av riggen. medverkande: Per westlund, ledamot av iVAs avd iii och 

styrelseledamot i projektet, B g nilsson, teknisk chef, och Björn Ahlander, 

riggmästare. 

10 juni: svenskt management – värt att satsa på? 

ett nationellt seminarium arrangerat av iVAs näringslivsråd, iVA-projektet 

framgångsrika friska företag och Vinnova om den svenska modellen för 

ledarskapskompetens och organisatoriska styrsystem. under seminariet 

debatterades svensk managementkultur och om denna är en konkurrensfaktor 

för ökad produktivitet. om så är fallet, hur kan akademi, fackförbund 

och näringsliv gemensamt stötta idéutvecklingen? medverkande: lars Backsell, 

ordförande iVAs näringslivsråd, styrelseordförande recipharm, Birgitta johansson 

hedberg, ordförande Vinnova, fredrik von schantz, vd mPs sverige AB, 

christian Berggren, professor, industriell organisation, linköpings universitet, – 

Ann-charlotte rosendahl, global marknadschef Astrazeneca, jonas wiström, 

vd åf, mari-Ann krantz, ordförande unionen, niclas Adler, vd internationella 

handelshögskolan i jönköping, niklas Prager, vd Pfizer och gunn johansson, 

huvudprojektledare, 3f. 

25 augusti: Bokrelease – forskare slår larm – felaktig syn på marknaden 

under 2006–2008 gick 31 framstående marknadsforskare samman för att ta 

ett helhetsgrepp på vad marknadsforskningen har att säga om dagens ekonomi. 

Projektet resulterade i en bok; marknadsorientering myter och möjligheter, där 

forskarna tänker till kring ett antal myter om kunder, leverantörer, branscher 

och konkurrens. Vid ett seminarium hos iVA presenterades boken. 

2 september: livsstil i Väst – ett gott exempel 

den största friskvårdssatsningen hittills i sverige går under namnet livsstil i Väst. 

detta seminarium arrangerat av framgångsrika friska företag, 3f kom till för att 

inspirera fler företag och kommuner/landsting att dra igång liknande satsningar. 

deltagare var lena larsson, personaldirektör Västra götalandsregionen, kjell 

svenson, direktör AB Volvo, stig lindholm, direktör Västra götalandsregionen 

samt leif friis, projektledare på AB Volvo för livsstil i Väst. 

23 oktober: The iVA royal Technology forum 2008: enhancing european 

competitiveness 

medverkande: deputy director general Antti Peltomäki, dg information 

society and media, minister for eu Affairs cecilia malmström, director Brendan 

hawdon, interinstitutional relations and coordination of the framework 

Programme, dg research, director general Per eriksson, Vinnova, senior Vice 

President & chief Technology officer håkan eriksson, Telefon AB lm ericsson, 

Vice President, innovation strategy, lars-göran rosengren, AB Volvo group 

senior Vice President, strategy and Business development, dan jangblad, sAAB 

AB managing director sven lindström, midsummer AB President gunnar 

svedberg, sTfi-Packforsk AB, minister, research, Bjarne kirsebom, Permanent 

representation of sweden to the european union, research director henrik 

runnemalm, Volvo Aero corporation. 

24 oktober: colloquium on Priorities in research and national research policy 

This meeting was a prelude for the iVA task force on priorities in national 

research policy. medverkande: lars-göran rosengren, chairman of the iVA 

task force on priorities, esko Aho, President siTrA, the finnish innovation fund, 

gerhard kreysa, dechemA, society for chemical engineering and Biotechnology, 

james A. weyhenmeyer, The research foundation of state, university of 

new york, magnus Breidne, swedish science technology attaché in china and 

ulla-Britt fräjdin-hellqvist, ledamot iVAs avd xi. 

11 november: årsmöte med scorecard.se på temat: idag är sverige världsledande 

inom it – men vi missar att bygga för framtiden. 

medverkande: infrastrukturminister åsa Trorstensson, johan staël von holstein, 

Per eriksson, håkan eriksson, Anders flodström, Ann-marie fransson, johan 

hallsenius, sofia hedevåg, magnus höij, dan jangblad, Birgitta mannfelt, magnus 

mähring och Björn o. nilsson. 

51 

13–14 november: kunskapens krona 

”Vår natur i förändring” var titeln på fyra seminarier på kungliga slottet med 

de tio kungliga Akademierna där även iVA medverkade. seminarierna sändes 

sedan i sVT24. 

18 november: mottagningen för riksdagens ledamöter 

iVA bjöd i samverkan med sällskapet riksdagsledamöter och forskare, rifo, 

riksdagens ledamöter till en mottagning på iVA för en presentation av årets 

tekniknyhter som framfördes av iVAs vd Bjrön o. nilsson och representanter 

från iVAs kansli. årets centrala tema var entreprenörskap. ett stort antal riksdagsledamöter 

slöt upp till presentationen. 

20 november: finanskris – hur påverkas sveriges näringsliv? 

svenskt näringslivs möjligheter att utnyttja finanskrisen, diskuterades på ett 

seminarium arrangerat av iVAs avd Vi och avd ix. medverkande gjorde 

finansmarknads minister mats odell , Anders nyrén, industrivärlden, mats dillén, 

konjunkturinstitutets generaldirektör och prognoschef, lars nyberg, vice 

riksbankschef och lena westerlund, chefsekonom, lo. 

STYRGRUPPER I IVAs PROJEKT 

Forsknings och innovationsframsyn 

senior Vice President jan-eric sundgren (Avd Vii) (ordf), Volvo AB 

Vice President charlotte Brogren, ABB robotics (Avd xi) 

Verkställande direktör Birgitta Böhlin, samhall, iVAs näringslivsråd 

generaldirektör Per eriksson, Vinnova (Avd xi) 

Verkställande direktör Peter holmstedt, ireco 

Verkställande direktör Anders narvinger, Teknikföretagen (Avd ii) 

rektor göran sandberg, umeå universitet (Avd Viii) 

rektor harriet wallberg-henriksson, karolinska institutet (Avd x) 

rektor Pia sandvik wiklund, luleå tekniska högskola 

Professor lena Treschow Torell (Avd V), iVA 

huvudprojektledare: Programchef Thomas malmer, iVA och 

direktör göran marklund, Vinnova 

Framgångsrika Friska Företag 

Verkställande direktör leif johansson (Avd Vi) (ordf) 

Personaldirektör kjell svenson, (vice ordf), Volvo 

Professor mats engwall, indek, kTh 

Professor olle isaksson, sahlgrenska sjukhuset 

handläggare Pär larsson, Avd för kompetensområden, Vinnova 

Verkställande direktör Patrik Tigerschiöld, skanditek industriförvaltning 

Verkställande direktör Björn o. nilsson, kungl. ingenjörsvetenskapsakademien 

marie gothin, chef, marknadsansvar, Alecta 

f.d Verkställande direktör Torgny wännström, AfA 

huvudprojektledare: Professor gunn johansson (Avd Vi) 


Verkställande direktör ylva hambraeus Björling (Avd xii) (ordf) 

direktör måns collin (Avd iV) 

Verkställande direktör Agneta dreber, livsmedelsföretagen 

överdirektör lars hedström, krisberedskapsmyndigheten (kBm) 

landshövding Bo källstrand (Avd ii) 

Verkställande direktör erik lautmann, jetpak group 

direktör evert lindholm, fd vd, kommunförbundet 

ciso ingrid udén mogensen, AB electrolux (Avd xii) 

executive Vice President jan nygren (Avd xi) 

Bankdirektör Peter nygårds, swedbank 

Professor kurt Petersen, lunds universitet 

dr Tomas ries, utrikespolitiska institutet 

generaldirektör madelene sandström, foi (Avd xi) 

Biskop claes-Bertil ytterberg, svenska kyrkan 

huvudprojektledare: Tekn lic lars g larsson (Avd Vii)

Internetframsyn 

Tekn dr jan uddenfeldt, ericsson group (Avd ii) (ordf) 

generaldirektör marianne Treschow, PTs (Avd xii) 

Verkställande direktör Peder ramel, Tre 

Verkställande direktör lars stugemo, hiq 

Verkställande direktör östen mäkitalo, kTh (Avd xii) 

Verkställande direktör staffan Truvé, sics (Avd xii) 

östen frånberg, iVA 

huvudprojektledare: staffan eriksson, iVA 

Mentorprogrammet 

direktör rolf skoglund (Avd xii) (ordf) 

direktör kerstin sirvell (Avd x) 

direktör Annika espander 

Professor hans sievertsson (Avd x) 

direktör elisabeth lindner (Avd x) 

styrelseledamot jan Andersson 

konsult Bo möllstam 

generaldirektör Per-erik sandlund 

Projektledare: Anders gezelius, strategize 

Miljöarbetets nya arena 

Björn hägglund (Avd Viii) (ordf) 

generaldirektör lars-erik liljelund, naturvårdsverket 

Verkställande direktör ola engelmark, misTrA 

chef kvalitetssystem charlotta källbeck, Volvo PV 

Verkställande direktör lars gunnarsson (Avd iii) 

Verkställande direktör magnus grill, öresundskraft 

direktör finn rausing, Tetra laval 

Verkställande direktör lotta stalin, kuusakoski 

direktör Peter Augustsson (Avd i), panelordf miljödriven 

strukturomvandling 

generaldirektör lena johansson, kommerskollegium, 

panelordf miljöarbete i offentlig sektor 

Projektledare: eva stattin, iVA 

huvudprojektledare: Programchef Thomas malmer, iVA 

Scorecard.se 

Teknisk direktör håkan eriksson (Avd xi) (ordf) 

generaldirektör Per eriksson (Avd xi) 

universitetskansler Anders flodström (Avd Vii) 

direktör dan jangblad, saab 

infrastrukturminister åsa Torstensson, näringsdepartementet 

(representerad av staffan jonson) 

Professor lena Treschow Torell (Avd V), iVAs vd 

Projektledare: staffan eriksson, iVA 

Långsiktiga spåret 

direktör staffan håkansson (ordf), Vinnova 

forskningschef nils edström, Banverket 

Professor stefan östlund, kTh 

departementssekreterare håkan jansson, näringsdepartementet 

Projektledare henrik Tengstrand, Bombardier Transportation sweden 

generalsekreterare roger kristenson, järnvägsforum 

Verkställande direktör Peder wadman, Tågoperatörerna 

docent staffan hultén, handelshögskolan i stockholm 

Programledare carl naumburg, Vinnova 

doktorand gunnar Alexandersson, handelshögskolan i stockholm 

Projektledare: hampus lindh, iVA 

Vägval Energi 

Bankdirektör Peter (ordf) nygårds, swedbank 

Vice verkst direktör hélène Biström, Vattenfall AB 

herr Björn carlsson, Ackkärrs Bruk 

Teknisk direktör Tomas hallén (Avd iii), Akademiska hus AB 

52 

Verkställande direktör kjell jansson, svensk energi 

fd generaldirektör Thomas korsfeldt, energimyndigheten 

Verkställande direktör erik lautmann, jetpak group 

Verkställande direktör michael g:son löw (Avd ix), Preem AB 

Programchef Thomas malmer, iVA 

Verkställande direktör elisabeth nilsson (Avd V), jernkontoret 

Avdelningschef Birgitta Palmberger, energimyndigheten 



Verkställande direktör staffan Truvé, sics (Avd xii), (ordf.) 

generaldirektör marianne Treschow, PTs (Avd xii) 

Verkställande direktör Peder ramel, Tre 

Verkställande direktör lars stugemo, hiq 

Verkställande direktör östen mäkitalo, kTh (Avd xii) 

Vice President ulf wahlberg, ericsson AB, ledamot i iVAs näringslivsråd 

delprojektledare östen frånberg, iVA 


Power Circle 

stig göthe 

johan söderbom, Vattenfall 

kjell frank, Bombardier 

lars nordström, kTh 

morgan Andersson, elforsk 

sture larsson, svenska kraftnät 

håkan Brynielsson, regionförbundet kalmar 

Thomas malmer, iVA 

NTA 

Tf Verksamhetsledare gerd Bergman 

Verksamhetsledare karin Bårman 

Professor ove eriksson 

Projektledare mats granbom 

Professor emeritus göran grimvall 

Professor sven-olof holmgren 

Professor Töive kivikas 

Programchef Thomas malmer 

styrgruppsordförande gillis Persson 

Per-olof wickman 

UTMÄRKELSER, STIPENDIER OCH PRISER 

Stor Guldmedalj 

Professor Torvard c. laurent, för hans vetenskapliga verksamhet med fokus på 

hyaluronan, en komplex kolhydrat. ett viktigt mål med den tidiga hyaluronanforskningen 

var att förstå substansens egenskaper och laurent blev en av de 

ledande forskarna inom detta fält. laurent blev samtidigt en av landets ledande 

biofysikaliska kemister, han visade också ett stort intresse för möjligheterna att 

utnyttja hyaluronan som läkemedel vilket ledde fram till det mycket framgångsrika 

ögonkirurgiska läkemedlet healon®. 

Guldmedalj 

Tekn dr (h c) carl Bennet (Avd xi), för hans stora insatser som entreprenör 

och industriledare där hans ledarskap präglats av fantasi och ansvarstagande. 

carl Bennet har dessutom med stort engagemang och oräddhet tagit del i 

diskussionen och arbetet kring flera viktiga samhällsfrågor där speciellt utbildningsområdet 

spelat en stor roll. 

Professor sten Bergström, för hans stora insatser inom teknisk hydrologi och 

grundläggande hydrologisk modellering. hans forskning och utvecklingsarbete 

relaterat till olika klimat och sårbarhetsperspektiv har haft stor betydelse nationellt 

och internationellt. sten Bergströms varma personlighet i kombination 

med hans entusiasm för att lösa olika vattenresursproblem har bidragit till att 

väcka ett allmänt intresse för hur vi i bred samverkan skall utveckla ett uthålligt 

och robust samhälle.

Vetenskapsjournalist, fil dr (h c) Annagreta dyring, för hennes framstående och 

med stor uthållighet bedrivna forskningsinformativa insats och förtjänstfulla 

populärvetenskapliga författarskap. 

Minnesskrift 

svante Arrhenius (1859–1927) för hans framstående insatser inom fysik och 

kemi. författare gustaf Arrhenius, karin caldwell, svante wold (Avd iV). 

Hans Werthénstipendier 

För post-doc-studier: martin Bring och rikard larsson för studier i Tyskland. 

Ather gattami och richard holm för studier i usA. johan glimming för studier 

i england. 

För doktorand-studier: johanna möllerström, michael engman och ester herlinkarnell 

för studier i england. helena wedin för studier i Portugal. maciej 

zurawski för studier i skottland. 

För MBA-studier: Tomas Bäckman och Antonio ricci för studier i spanien. 

marion enander för studier i england. sophie hoas och Pål mannerheim för 

studier i frankrike. carl johan renström för studier i usA. 

För övriga studier: leif holmberg, Andreas nilsson, Anna Thomsen och jon 

westberg för studier i usA. Andrey schukin för studier i england. 

För LL.M Master of Laws: Anna johansson och kennedi samuel för studier i usA. 

Carl Mannerfeltpriset 

Till Torsten mattsson, Bengt steneby, nils nilsson, marcus fransson och rikard 

edvards från Parans daylight AB, för sina insatser att med utnyttjande av 

modern teknik leda in naturligt ljus i mörka delar av byggkroppar. Pristagarna 

har utvecklat komponenter och ett system som fångar i solljus i en solpanel 

och därefter med fiberoptik leder detta ljus till armaturer. systemet resulterar 

i en hälsosammare inomhusmiljö och är ett mycket gott exempel på effektivt 

resursutnyttjande. cirka 50 installationer av systemet har hittills gjorts i olika 

delar av världen. 

carl mannerfelt-priset delas ut i samarbete mellan iVA och Världsnaturfonden, 

wwf. Priset bygger på en donation av fil dr carl m:son mannerfelt, som kombinerat 

arbete i ledande ställning inom näringslivet med engagemang inom miljövård 

och naturgeografisk forskning. Priset är tänkt att stimulera till lösningar 

som kombinerar ett hållbart bruk av naturresurser med utveckling inom teknik 

och ekonomi. Prisets motto är “conservation and development”. i juryn finns 

representanter för Världsnaturfonden wwf, svenskt näringsliv och iVA. 

Sten Gustafssons Fond 

den 15 april 2008 utdelades stipendier till: 

Professor Thomas hedner, för att etablera ett centrum för medicinskt entreprenörskap 

vid sahlgrenska akademien vid göteborgs universitet. 

Peter A. jörgensen, för att genom svenska uppfinnareföreningen etablera ett 

iPr-kansli och därigenom driva och arbeta med frågor inom immaterialrättens 

område med fokus på frågor som är av intresse för enskilda uppfinnare, 

forskare och små företag. 

John och Margaretha Aspegrens stipendium 

emin Tengström, professor i humanekologi, har för sitt stora engagemang i tvärvetenskapliga 

frågor med koppling till samhällsutvecklingen tilldelats stipendiet. 

stiftelsen john och margaretha Aspegrens minne grundar sig på en donation 

från makarna Aspegren. stiftelsens medel förvaltas av iVA. stipendiets syfte är 

att verka för bättre förståelse mellan ingenjörsvetenskap och humaniora och 

ett stipendium på 100 000 kronor utdelas vartannat år växelvis till en ingenjör 

och en humanist. 

53 

BESVARADE REMISSER 

28 januari: kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska 

propositionen 

25 mars: resurser för kvalitet sou 2007:81 – iVAs remissyttrande 

20 maj: eu-kommissionens förslag om ändring av direktiv 2003/87/eg från 

miljödepartementet 

20 maj: yttrande angående nytt kärnkraftverk i finland 

2 juni: iVAs yttrande över forskningsfinansiering – kvalitet och relevans (sou 

2008:30) 

17 juni: iVA om klimatberedningens betänkande svensk klimatpolitik (sou 

2008:24) 

14 augusti: remissyttrande beträffande rapport från rådet för arkitektur, form 

och design (2008:1) 

3 december: iVAs yttrande om utredningen framtidens svenska e-legitimation 

(fi2006/6773, (delvis) fi2006/967) 

PUBLIKATIONER 

IVAaktuellt 2008 

under året kom tidningen ut nio gånger. Totalt distribuerades drygt 56 000 

exemplar. iVA-aktuellt når läsare i ett trettiotal länder. upplagan har vid alla 

utgivningstillfällen varit större än 6 100. fler än 260 nya prenumeranter tillkom 

via webb och e-post. 

fyrtio procent av alla artiklar är direkt genererade av iVAs verksamhet. mer 

än 60 möten har refererats. därutöver har flera ledamöter blivit intervjuade. 

forskning, näringsliv, energi tillsammans med ekonomi har varit de ämnen som 

fått störst spaltutrymme. Totalt har omkring 60 procent av alla artiklar handlat 

om dessa områden. 

IVAMserien 

iVA-m 374 samhällskritiska transporter, panelrapport från Transportpanelen 

inom ramen för projektet framsyn för krisberedskap, januari 2008, 38 s. 

iVA-m 375 kommunikations- och informationsflöden, panelrapport från 

informationspanelen inom ramen för projektet framsyn för krisberedskap, 

januari 2008, 38 s. 

iVA-m 376 ett systemperspektiv på samhällets krishantering, panelrapport 

från systempanelen inom ramen för projektet framsyn för krisberedskap, 

januari 2008, 34 s. 

iVA-m 377 när krisen kommer! syntesrapport från projektet framsyn för 

krisberedskap, januari 2008, 46 s. 

iVA-m 378 forskning och utveckling av innovationer gör sverige till europas 

mest attraktiva land – slutsatser från iVAs och Vinnovas framsyn för forskning 

och innovation, mars 2008, 30 s. 

iVA-m 379 forskningsprioriteringar; hur, vem och vad? – exempel från danmark, 

storbritannien och österrike, delrapport inom ramen för projektet 

forskning och innovationsframsyn, mars 2008, 34 s. 

iVA-m 380 mål och medel för forskning och innovation – Analys av webbenkät 

om mål och medel i forsknings- och innovationspolitiken, delrapport inom 

ramen för projektet forskning och innovationsframsyn, mars 2008, 14 s. 

iVA-m 381 nationell policy för forskning och innovation – en framtidsinriktad 

omvärldsanalys, delrapport inom ramen för projektet forskning och 

innovationsframsyn, mars 2008, 50 s. 

iVA-m 382 forskning och innovation i sverige – en internationell jämförelse, 

delrapport inom ramen för projektet forskning och innovationsframsyn, 

mars 2008, 76 s. 

iVA-m 383 starka forsknings- och innovationsmiljöer i sverige – utmaningar 

för sverige i en globaliserad värld, delrapport inom ramen för projektet 

forskning och innovationsframsyn, mars 2008, 32 s. 

iVA-m 384 forsknings- och innovationsframsyn – delrapport från referensgrupp 

Akademi inom ramen för projektet forskning och innovationsframsyn, 



samhälle inom ramen för projektet forskning och innovationsframsyn, 

mars 2008, 17 s.


näringsliv inom ramen för projektet forskning och innovationsframsyn, 


iVA-m 387 Ambient sweden – internetframsyn ur ett användarperspektiv, 

delrapport från Användarpanelen inom ramen för projektet internetframsyn, 

april 2008, 54 s. 

iVA-m 388 Ambient sweden – internetframsyn ur ett infrastrukturperspektiv, 

delrapport från infrastrukturpanelen inom ramen för projektet internetframsyn, 

april 2008, 30 s. 

iVA-m 389 Ambient sweden – internetframsyn ur ett säkerhets- och juridikperspektiv, 

delrapport från säkerhets- och juridikpanelen inom ramen för 

projektet internetframsyn, april 2008, 42 s. 

iVA-m 390 Ambient sweden – internetframsyn – så blir sverige en ledande 

internetnation år 2015, syntesrapport från projektet internetframsyn, april 

2008, 58 s. 

iVA-m 391 framsyn Västsverige – Västra sverige som en kunskapsregion, juni 


iVA-m 392 stadgar och arbetsordning 2008, svensk version, augusti 2008, 24 s. 

iVA-m 393 statutes and rules of Procedure 2008, engelsk version, augusti 


iVA-m 394 globala energitrender – och problem att tillgodose energibehoven, 

delrapport inom ramen för projektet Vägval energi, september 2008, 24 s. 

iVA-m 395 A tribute to the memory of svante Arrhenius – a scientist ahead of 

his time, oktober 2008, 45 s. 

OMBUDSMAN 

regeringsråd marianne eliason 

REVISORER 

justitieråd Bo svensson 

Professor lars-gunnar mattsson (Avd Vi) 

Aukt revisor jan larsson 

Revisorssuppleanter 

civilekonom Bertil edlund (Avd Vi) 

Aukt revisor jan Palmqvist 

© kungl. ingenjörsvetenskapsakademien, 2009 

Box 5073, 102 42 stockholm 

Tfn: 08-791 29 00 

fax: 08-611 56 23 

e-post: info@iva.se 

webbplats: www.iva.se 

issn: 1100-5645 

isBn: 978-91-7082-799-0 

projektledning: eva stattin 

form: Pelle isaksson, henrik lagerträd & eva stattin 

original: Pelle isaksson 

produktionsledning: henrik lagerträd 

texter: henrik lagerträd, nils lindstrand & eva stattin 

tryck: Alfaprint AB 

IVAs PLACERINGSRÅD 

Anne-marie Pålsson (ordf) 

carl wilhelm ros 

Björn savén 

kerstin hessius 

ANSLAG TILL IVAs VERKSAMHET 

Akademien mottog externa anslag till specifika projekt som annars inte kommit 

till stånd och som vi därför särskilt vill tacka för. nedan redovisas givare av 

anslag överskridande 500 kkr. 

ABB 

AfA 

Alecta 

Banverket 

energimyndigheten 

innovationsbron 

krisberedskapsmyndigheten 

misTrA 

naturvårdsverket 

nuTek 

näringsdepartementet 

sidA 

stiftelsen marcus och Amalia wallenbergs minnesfond 

svensk energi 

svenska institutet 

svenska kraftnät 

svenskt näringsliv 

Vattenfall 

Vinnova 

Vägverket 

ångpanneföreningens forskningsstiftelse 

fotografier/illustrationer: Pär rönnberg, Anders malmströmer, Pawel 

flato, chinese Academy of engineering (cAe), Anette Andersson, Airi iliste, 

melker dahlstrand, Ann ek, Bertil Björk, sören Andersson, Timm rautert, 

rikard orell, skf, juliana yonst, sune fridell, fredrik Persson, Peter nerström, 

Anders kollberg, henrik witt, kenneth leverbeck, magnus fröderberg, 

Torbjörn zadig, image Vision

ivas konferenscenter: 

mitt i händelsernas centrum... 

...finner du ivas konferenscenter, som 

sedan länge är en uppskattad och central 

möteslokal för företag, organisationer och 

självklart för iVAs egna möten. den stora 

foajén, med utrymme för mingel och fikapauser, 

är hjärtat i vårt center. foajén är platsen 

för eftersnack, idékläckande och möten människor 

emellan.. 

under 2008 har det hållits drygt 1 300 

möten hos oss. detta gör iVAs konferenscenter 

till en av stockholms ledande anläggningar. 

det centrala läget, den moderna tekniken 

samt profes sionell och hjälpsam personal ger 

tillsammans en mycket funktionell mötesplats. 

Välkommen till oss! 

fakta om ivas konferenscentrum 

Totalt tio möteslokaler för 4–175 personer. 

mat från välkända restaurang grodan. 

flera vackra festlokaler, med plats för upp till 

175 personer (den största på 140 kvadratmeter). 

Besöksadress: grev Turegatan 16 

Telefon: 08-791 30 00 

fax: 08-791 30 59 

läs mer på vår webbplats: 

www.ivaskonferens.se

iVAs ledning och personal 

akademiens verksamhet leds av ett presidium, som är akademiens 

styrelse. Presidiet är även styrelse för kungl. ingenjörsvetenskapsakademiens 

stiftelse. Preses, presidiets ordförande, 

leder akademiens sammankomster och presidiets sammanträden. 

Presidiet har år 2008 haft följande sammansättning: 

preses ekonomie doktor hans dalborg 

vice preses skog dr Björn hägglund 

vice preses Professor erik sandewall 

vice preses Tekn dr jan uddenfeldt 

vice preses Adj professor karl-olof hammarkvist 

näringslivsrådets ordförande direktör lars Backsell 

verkställande direktör 

Professor lena Treschow Torell 20010801–20080731 

verkställande direktör 

Professor Björn o. nilsson 20080801–20140731 

näringslivsrådet har en egen styrelse och utser inom sig ordförande 

och vice ordförande. ordföranden ingår i iVAs styrelse, 

presidiet. näringslivsrådets styrelse hade under 2008 följande 

sammansätting: 

ordförande lars Backsell, recipharm 

vice ordförande erik lautmann, jetpak group 

vice ordförande lotta stalin, kuusakoski 

ledamot magnus groth, studsvik 

ledamot lena gustafsson, Vinnova 

ledamot hans karlander, Procuritas Partners kB 

ledamot åke Plyhm, Tietoenator 

ledamot Birgitta gunneflo, kronans droghandel 

ledamot jens Bengtsson, roschier Advokatbyrå 

akademikollegiet förbereder beslut i presidiet. kollegiet ger 

också rekommendationer om akademiens programverksamhet 

och andra aktiviteter som berör iVAs samtliga tolv avdelningar. 

kollegiets sammansättning år 2008 (exkl suppleanter): 

styrelseordförande hans dalborg (Avd ix) Preses 


Verkställande direktör 20010801–20080731 


Verkställande direktör 20080801–20140731 

Professor margareta norell Bergendahl, ordf Avd i 

Tekn dr lennart Billfalk ordf Avd ii 

Professor örjan wikforss ordf Avd iii 

Professor gunnar svedberg ordf Avd iV 

Professor Thomas johannesson ordf Avd V 

direktör sven-christer nilsson ordf Avd Vi 

Professor erland källén ordf Avd Vi 

direktör eva färnstrand ordf Avd Viii 

Professor ulf jakobsson ordf Avd ix 

Professor staffan josephson ordf Avd x 

rektor ingegerd Palmér ordf Avd xi 

chief information security officer ingrid mogensen 

ordf Avd xii 

direktör lars Backsell ordf nr 

civilingenjör mårten lindström (Avd iii) ordf ifg 

Professor jan-eric ståhl (Avd i) ordf iVA syd 

civilingenjör ivan öfverholm (Avd ii) ordf iVA Väst 

56

ivas ledningsgrupp består av akademiens vd samt 

ledarna för akademiens kanslifunktioner. ledningsgruppen 

svarar för akademiens löpande verksamhet 

och att i enighet med akademiens verksamhetsmål 

driva såväl akademi- som programverksamhet. 

ivas kansli finns på grev Turegatan i stockholm. inom kansliet återfinns ett antal funktioner som på olika sätt bidrar till att driva och 

serva akademiens verksamhet. kansliet består av iVAs ledningsgrupp samt en stab för projekt- och akademiärenden, kommunikation, 

ekonomi och personal, fastighet, it och kopiering, redaktion för tidningen iVA-aktuellt samt iVAs konferenscenter. under perioder 

kompletteras kansliets fasta stab med personer verksamma i iVAs projektverksamhet. 

följande personer har arbetat på iVAs kansli under 2008: 

liz Adamsson, projektledare 

caroline Ankarcrona, projektledare 

christer Asplund, projektledare 

Ann-margret Back, assistent 

sheryhan Benzon, konferensservice 

Björkskär Birgitta, pressansvarig 

sofia Bjöns, kommunikationsassistent 

ebba Blomberg, receptionist 

maria Brogren, projektledare 

Torbjörn Brown, konferenschef 

Paulina cewe jönsson, receptionist 

siv engelmark, skribent 

Barbara eriksson, personalansvarig 

staffan eriksson, projektledare 

Ted fjällman, projektledare 

lars fog, fastighets- och it-chef 

Anna-karin friskopps, konferensbokning 

östen frånberg, projektledare 

stig göthe, projektledare 

kirsti häcki, projektassistent 

diana höglund, konferensbokning 

Per isaksson, kommunikatör 

verkställande direktör Professor Björn o. nilsson 

fastighetschef lars fog 

kommunikationschef camilla koebe 

programchef Thomas malmer 

vd-assistent marie owe 

ekonomi- och personalchef lotta Thörn 

akademisekreterare Per ödling 

ingrid jansson, avdelningskoordinator 

gunn johansson, projektledare 

marie johansson, ekonomiassistent 

Teresa jonek, projektledare 

malin kratz, konferensbokning 

cecilia kågemark, ekonomiassistent 

henrik lagerträd, kommunikationsassistent 

Andreas larsson, konferensteknik 

lars-gunnar larsson, projektledare 

niklas lenner, konferensbokning 

kenneth leverbeck, redaktör och skribent 

hampus lindh, kommunikatör, 

projektledare 

Thomas malmer, programchef 

Ann-margret malmgren, assistent 

johan mellnäs, projektledare 

camilla koebe, kommunikationschef 

Bengt mölleryd, projektledare 

Björn o. nilsson, vd 

Bo normark, projektledare 

Anders nylander, marknadsansvarig 

konferens 

57 

lennart ohlsson, vaktmästare 

rickard olsson, driftansvarig it 

marie owe, vd-assistent 

Pär rönnberg, chefredaktör 

och ansvarig utgivare 

johan schuber, projektledare 

leif sjöström, generalsekreterare sTyff 

Björn stattin, projektledare 

eva stattin, kommunikatör, projektledare 

Per storm, akademisekreterare 

markus strömberg, konferensservice 

ulla svantesson, internationell koordinator 

marika Thunberg, kanslikoordinator 

lotta Thörn, ekonomi- och personalchef 

lena Treschow Torell, vd 

åsa Valadi, projektledare 

sara åkerlind, receptionist 

Per ödling, akademisekreterare

Verksamhetsberättelse 2008 - IVA

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?