2005:21 - SAU

meter längre väster ut. I den västra delen av området utgjordes markunderlaget främst av
silt. I öster, dels runt impedimentet men också upp mot skogsmarken, utgjordes underlaget
av grusig sand med moräninslag. Sand, morän och i vissa schakt kommer även berg i
dagen.
RAÄ97
RAÄ98
RAÄ99
meter
0 250 500 750
Figur 3. Översiktskarta med alla förundersökningsplatser utmärkta i delområde Sanna. Skala 1:15 000.
Fornlämningsmiljö
Ett flertal undersökningar, främst av efterreformatorisk karaktär, har genomförts i länet.
Länsstyrelsen i Örebro har vid flera tillfällen beslutat om och gett tillstånd till utgrävningar
av yngre lämningar som varit på gränsen att omfattas av kulturminneslagen (Bergold &
Ramström 2004). Nämnas kan exempelvis undersökningen av en torplämning och en
smedja vid Hagabytorp i Rinkaby sn. Resultaten tolkades som ett torpställe med minst två
bebyggelsefaser. Smedjan daterades till 1600-tal (Westin 2000). Även vid Åsta, Lillkyrka sn,
har en 1600-talsgård undersökts arkeologiskt (Hårding 2000). Vid undersökningen av
Skogshyddans soldattorp, Glanshammars sn, prövades resultaten mot det historiska
materialet där soldattorpets historia fanns väl dokumenterat (Bergold & Ramström 2000).
Vid undersökningen av Falla, Viby sn, konstaterandes att gården förmodligen har mycket
gamla anor, trots att det arkeologiska materialet främst daterades till 1500-1700-tal.
Troligen etableras den under medeltid eller ännu tidigare (Grälls & Westin 1999). Kärsta i
Lillkyrka sn är omnämnd redan på 1300-talet men den arkeologiska undersökningen visar
på en tyngdpunkt under 1600-1700-talen (Andersson 1999). Ytterligare 1600-talsbebyggelse
har undersökts vid Skävi, Viby sn, där bland annat två husgrunder påträffades. De antogs
tillhöra Skävi bytomt, känd från år 1357 (Bergold & Holm 1998). Sist men inte minst bör
undersökningen av Tidesta gamla bytomt omnämnas som bidrog med ytterligare kunskap
om medeltida bosättning och markanvändning i regionen (Anund & Frölund 1998).
6