Ladda ned som PDF - SAU

Del 1. InledningInför omläggningen av E4:an sträckan Uppsala–Mehedeby,gjordes hösten 2002 en särskild arkeologisk utredningmed syfte att lokalisera stenålderslämningar. Vidden ursprungliga utredningen för väg E4 framkom fyrastenåldersboplatser, tre vid Rocknö, Tolfta sn, och en vidGisselbo, Tierp sn (Aspeborg et al 1995). Dessa platserhamnade dock utanför den slutgiltiga vägsträckningen.Vid utredningen 2002 påträffades 19 stenålderslokaler.Av dessa kommer 15 att påverkas av vägbygget. Lokalernahar ett stort tidsdjup där de äldsta härrör från senmesolitikumoch de yngsta från sent mellan neolitikum(Björck & Guinard 2003).I anslutning till fastigheten Postboda i Tierp sockenframkom tre lokaler, varav två (Postboda 1 och 2) varkeramikförande, medan den tredje (Postboda 3) endastinnehöll kvarts (Björck & Guinard 2002; Darmark &Sundström 2005).Under maj och juni månader 2003 förunder söktesPostboda 1 och 2 av SAU under ledning av Kim Darmark(fältansvarig) och Lars Sundström (projektansvarig). Beställareav arbetet var Vägverket, Region Mälardalen.Båda dessa lokaler berörs av den planerade tillfartsvägen713. I april månad 2004 inleddes slutundersökningarnaav Postboda 1 och 2, som sedan pågick till och medsista juli 2004. Undersökningarna utfördes av SAU underledning av projektledare Lars Sundström och biträdandeprojektledare Kim Darmark.Rapporten har skrivits av ett författarkollektiv beståendeav Torbjörn Brorsson, Ylva Bäckström (huvudansvarigför osteologiavsnitten), Kim Darmark, VeronicaEricsson, Per Falkenström (huvudansvarig för stenmaterialavsnitten),Sven Isaksson, Niklas Groop (huvudansvarigför metodavsnitten), Mikael Nordin, KristinaNordström, Niklas Stenbäck (huvudansvarig för keramikavsnitten),Lars Sundström, Kajsa Willemark och PierreVogel. Vi vill även tacka Cecilia Lidström Holmberg vidInstitutionen för Arkeologi, Uppsala universitet, ochAnders Lindahl vid Keramiska forskningslaboratoriet iLund för värdefulla synpunkter på delar av rapporten.Redaktörer och huvudförfattare är Lars Sundström, KimDarmark och Niklas Stenbäck.Postboda 1 ligger huvudsakligen inom fastigheternaPostboda 1:1 och Östensbo 3:1, men breder delvis utsig på fastighet Fålbäcken 1:2. Det fyndförande lagretpåträffas på sandmark inom ett mindre, ackt och bland-INLEDNINGskogsbevuxet område. Postboda 2 är beläget ca 300 möster om Postboda 1, på andra sidan den nuvarandeåkermarken. De berörda fastigheterna är Östensbo 3:1och Tierps Allmänning S:1.Lokalen Postboda 2 ligger även den på en blandskogsbevuxensandmark men i en mycket svag västsluttning.Området är bemängt med större och mindrestenblock, speciellt i den södra delen, där det dock verkarsom vissa av stenansamlingarna utgörs av odlings rösen.Längst söderut övergår den acka topogran i en merstorblockig terräng. Under mellanneolitikum låg lokalernapå ömse sidor om en ca 300 m bred vik, Postboda1 på den östra stranden av ett utskjutande näs, och Postboda2 på västra sidan av en större ö, i ett senare skedeen fastlandsanknuten halvö (se Del 4).Informationen om fornlämningsmiljön i området kringMånkarbo (se gur 2) hämtas från den byråinventeringsom utfördes i samband med utredningen 2002 av NiclasBjörck (UV) och Michel Guinard (SAU). Utgåendefrån denna går det att konstatera att mycket få lösfyndnns dokumenterade i närområdet kring Postboda 1och 2. Knappt 2 km i nordvästlig riktning, på åsryggen,nns en enkel skafthålsyxa i bergart tillvaratagen och i5

Figur 2. Postboda 1 och 2 utmarkerade på Gröna kartan. Skala 1:50 000 Medgivande nr. 2006/1059. © Lantmäteriet i Gävle.Gisselbo, drygt 2 km norrut, har en spjutspets i skifferpåträffats. Vad gäller kända boplatslägen framkom under2002 års utredning en lokal vid Glädjen i Tierp sn, 1km söder om Postboda. Lokalen har undersökts av UVunder säsongen 2003. Av speciellt intresse för Postbodalokalernaär dock den nyupptäckta, troligen tidig- ochmellanneolitiska boplats som är belägen på åsen 400-500m nordväst om Postboda 1, på ungefär samma nivå överhavet. Denna lokal (RAÄ 356), som benämns PostbodaSkjutbanan, provundersöktes våren 2004 av studenterfrån Institutionen för arkeologi vid Uppsala universitetoch kommer att avrapporteras av institutionen.Under slutundersökningen av Postboda 1 och 2 komytterligare en fyndplats att påträffas. 120 m sydsydöstom fastigheten Fålbäcken (ca 250 m sydost om Postboda1), påträffades neolitisk keramik och skörbrändsten i ett sandtag. Platsen benämns Fålbäcken (RAÄ357). Övriga mindre arkeologiska insatser har berörtlokalernas närområde. En utredning utfördes hösten62004 söder om Postboda gård för anläggande av paddock.Utredningen omfattade grävande av stickgroparmen resulterade inte i antikvariskt intressanta iakttagelser.En schaktövervakning och stickgropsutredning gjordesvåren 2004 norr om Postboda 2. Inte heller dessa insatserframbringade antikvariskt intressant information.1.2FörundersökningDe två lokalerna Postboda 1 och 2, som låg inom utredningsläge16, förundersöktes huvudsakligen underperioden 030512–030606, med en mindre kompletteringav förundersökningen av Postboda 2 under perioden030910–030915. Kulturlagret på Postboda 1 omfattadeen mindre yta om ca 1 300 m 2 , som var till stora delarstörd i modern tid. Postboda 2 avgränsades i två etapper.Under den första etappen avgränsades fyndkoncentrationenmot öster och väster, medan den norraPOSTBODA 2 OCH 1

Figur 3. Postbodaviken med kända stenålderslokaler utmarkerade.Kustlinjen motsvarar nuvarande 45 m ö h. (baseras påhöjddata från lantmäteriet – ärende M200_1815).Figur 4. Postbodaviken med kända stenålderslokaler utmarkerade.Kustlinjen motsvarar nuvarande 43 m ö h. (baseras påhöjddata från lantmäteriet – ärende M200_1815).och södra utbredningen förblev oviss. På Länsstyrelsensbegäran utfördes därför en kompletterande förundersökningmot söder, för att utreda möjligheterna för enny vägsträckning för att om möjligt helt undvika ellerbegränsa en arkeologisk undersökning. Kompletteringenutfördes dels genom en provrutsgrävning, dels genomvägen. Den norra gränsen för fyndspridningen förblevoklar, men förundersökningarna visade att det rörde sigom en storskalig boplats, med en fyndförande yta omåtminstone 9 900 m 2 . En mindre schaktövervakning ochprovrutsgrävning utfördes under mars 2004 längs medfornlämningsområdets västra begränsning, samt 80 mnorr om förundersökningens nordligaste fyndföranderuta, dock utan att fynd framkom.Nedan redogörs i korthet för förundersökningensresultat och kunskapsläget inför slutundersökningen.Bearbetningen av fyndmaterial och grävningsförloppetredovisas tillsammans med slutundersökningsresultateni kapitel 2 och 3.1.2.1Avgränsningen av lokalernaPostboda 1Förundersökningen av Postboda 1 konstaterade ett mellanneolitisktkulturlager, beläget inom ett mindre triangelformatblandskogsbevuxet sandigt område, somi norr begränsas av en paddock, i öster av åkermarkav paddocken, som resulterat i bortschaktning av storamängder jord, kunde ha skadat fornlämningen. Äventandesentida ingrepp konstateras, i form av gropar ochpåförda lager. Avgränsningen av kulturlagret var därförrelativt okomplicerat, då det var begränsat av störningarPå Postboda 1 grävdes sammanlagt 42 provrutor(10,5 m 2 ). Totalt täckte förundersökningens provgroparin ett område om 3 500 m 2 .med ökande grusinnehåll längre ner. De fyra rutor somstickgrävdes i 5-cm stick visade att fynd framkom ännupå ett djup av 45 cm under torven. Endast en tveksammörkfärgning av kulturlagret kunde iakttas i dessa rutor.I rutorna 1107, 1008, 1010 påträffades ett påfört lagermörk gråbrun mylla med innehåll av recent material (företrädelsevistegel), som var upp till 45-50 cm tjockt. Iruta 1008 konstaterades ett nedgrävt järnrör. En annorlundamarkvegetation i området där dessa rutor grävdesanvändes för att mäta in störningens omfång. Längrevästerut noterades ett område med likadan växtlighetoch den provgrop som grävdes i området (1252) kundeett djup på 50 cm. De rutor som grävdes i åkermarkeni öster (1114, 1120, 1215, 1216), samt de som grävdesi ängsmarken norrut (1121, 1122, 1171) bestod av ett20-30 cm djupt ploglager under vilket en ljus mjälig leratog vid. Samtliga dessa gropar var fyndtomma.Endast i ett fall misstänktes en anläggning i en avprovgroparna. I ruta 1191 framkom på 30 centimetersdjup en mörkfärgning i rutans ena hörn. Fyllningen bestodav mörkbrun siltig sand, som kontrasterade mot denINLEDNING 7

68000685006678000A6678000POSTBODAJI6677500DCGH6677500BFFÅLBÄCKENETIERPSDEGERSKOGALLMÄNNINGDEGERBERG66770006677000¢0 200 Meters6800068500Figur 5. Utförda arkeologiska arbeten med relevans för de neolitiska lokalerna i området kring Postboda.8POSTBODA 2 OCH 1

Område Undersökningstyp Beteckning ResultatA Seminariegrävning RAÄ 356 Fynd/anläggningar TN/MNB Utredning 43-8540-04 Ej antikvariskt intressantC Slutundersökning RAÄ 238 Fynd/anläggningar MND Förundersökning RAÄ 238 Fynd MNE Slumpmässigt påträffad RAÄ 357 Fynd StåF Ytkartering av fynd RAÄ 239 Fynd Stå-historisk tidG Slutundersökning RAÄ 239 Fynd/anläggningar TN/MNH Förundersökning RAÄ 239 Fynd TN/MNI Schaktövervakning 431-4206-03 Ej antikvariskt intressantJ Utredning 431-4206-03 Ej antikvariskt intressantFigur 6. Tabell över arkeologiska arbeten i området kring Postboda. Med beteckning avses antingen RAÄ-nummer eller Länsstyrelsensdiarienummer.annars rödbruna, lite grusiga sanden. Mörkfärgningenfortsatte till 50 cm under torven.Fyndmaterialet som framkom under förundersökningenbestod till största delen av keramik. Endasttvå kvartsavslag påträffades. Några fragment av bräntben hittades i ruta 1003. Ruta 1184, som förlades precisFyndspridningsbilden på Postboda 1 domineras klartav den stora ansamlingen keramik som framkom i lokalensnorra del. I den kvadratmeterstora ruta som togsupp i syfte att undersöka den vertikala fyndfördelningenframkom totalt 2 528 g keramik. I övriga områden var keramikenmer sparsamt förekommande, med en totalviktpå 337 g, och var även i högre grad fragmenterad.Postboda 2Centralt beläget inom fornlämningsområdet, som benämndessom Postboda 2, låg grunden av ett mindremodernt hus och påförda lager konstaterades i närhetenav detta. Dock fanns det ett mellanneolitiskt kulturlagerbevarat under de moderna horisonterna. Fornlämningsområdetskars också av en grusväg.På Postboda 2 grävdes sammanlagt under förundersökningenoch den kompletterande förundersökningen89 provgropar, varav 9 var 1 m 2 , medan resten var 0,25 m 2 ,totalt 29 m 2 . Dessa täckte in en yta om ca 15 000 m 2 .Under den kompletterande förundersökningen grävdeskvadratmeterstora rutor i åkern för att kunna upptäckaeventuella anläggningar. Från dessa sållades jorden endastur en fjärdedel.Fynden påträffades mestadels i en rödbrun-gul sand,men i ett fåtal rutor noterades ett 8-15 cm tjockt mörkaregråbrun-svartbrunt mylligt sandlager som innehöll fyndav keramik. Tydligast var detta lager i rutorna 3306, 2015,2160, eventuellt även i 2393. Samtliga dessa rutor låg idet område som varit bebyggt i modern tid och där ettupp till 25 cm skikt av olika påförda lager fanns. Däravär det svårt att med säkerhet att hävda att det rör sigom ett kulturlager. Det kan även tänkas vara en gammalmarkhorisont som orsakat mörkfärgningen. I detfyndrika området norrut, centrerat runt provgroparna3253, 3254 och 3255, kunde inte samma tydliga mörkalager iakttas, här kom fynden i ett rödbrunt/gulbruntsandlager.På Postboda 2 iakttogs två eventuella anläggningar,en i ruta 2006 och en i ruta 2015 (se kap 2.6). I båda fallenlåg dessa i anknytning till de mer fyndrika delarna avlokalen. Anläggningarna bestod av vaga mörkfärgningar,anläggningen i ruta 2006 förekom sten i mörkfärgningen.En tredje, tydlig anläggning påträffades i ruta 3335, menbedömdes härröra från historisk tid.Åkermarken i sig utgör ingen begränsning av lokalen.Flera rutor i åkern innehöll fynd av stenålderskaraktär.Inga fynd förekommer dock väster om Y 68590. Österutmarken här består av samma sand, men med ett någotökat innehåll av grus och sten. Öster om Y 68660 påträf-begränsningen åt detta håll ses därför som säkerställd.Norrut, i det blandskogstäckta partiet, kunde ingen gränsbestämmas under förundersökningen. En nordlig ruta,3276, innehöll fynd av både keramik och kvarts, vilkettydligt visar att kulturlagret fortsätter norrut. Söderutdå området söder om den sydligaste fyndförekomstengradvis blir mycket stenig och blockig.Fyndspridningen mellan de dominerande fyndkategorierna,keramik, ben och kvarts, stämmer mycket välfersimuleringarnapåvisar två tydliga koncentrationerav fynd, en i söder och en i norr, vilkas centrum liggerkoncentration av keramik och ben.Under den kompletterande förundersökningen i fornlämningenssödra del gjordes en ytkartering av åkermarkenutöver provrutsgrävningen, för att få en generell bild överfyndförekomsten och fördelningen av fynd. Ytkarteringenomfattade ca 5 500 m 2 och utfördes som en systematiskavsökning och insamling av i ytan synliga fynd.INLEDNING 9

Figur 7. Ytkarterat område under den kompletterande förundersökningen av Postboda 2. Fynd av mellanneolitisk karaktär förseddamed etikett.Insatsen genererade såväl fynd av stenålderskaraktärsom mer sentida fynd. Fynd som bedömdes som stenåldervar dels slagen sten, dels keramik och förekommeri första hand i östra delen av karteringsområdet.De recenta fynden har en mer jämn spridning över ytan.Bland dessa inkluderas rödgods, tegel, järnföremål ochslagg. Även ett upphittat sandstensbryne och en eldslag-under historisk tid. Fynd som troligen hör till denna faspåträffades även vid förundersökningens första etapp,i form av ett järnföremål i ruta 3225, samt förslaggadlera, eventuellt tillhörande en ugnskonstruktion, i ruta3265. Kartstudier visar dock att fynden knappast kanha anknytning till någon bebyggelse. Den äldsta kartan1792-1793 och på denna och senare kartor markerasområdet som en del av gården Fålbäckens inägomark(Lantmäteriakt 03-TIP-200).1.2.2KulturlagerProvgroparna som användes för avgränsningen grävdesratsgrävdes en mindre yta i stick för att utvärdera om enboda1 förlades fyra rutor, som grävdes i 5-cm stick, tilldet norra området där det hittats mycket keramik. Dessaär numrerade 1185, 1186, 1187 och 1188. På Postboda2 grävdes en ruta, 3306, i stick om 10 cm.Som tidigare påpekats noterades inga av de tydligamörkfärgade kulturlager, som ibland karaktäriserar mellanneolitiskaboplatser (Edenmo et al 1997:174; Segerberg1999:60), på vare sig Postboda 1 eller 2. Ett undantag tilldetta påstående skulle kunna vara det mörkfärgade skiktsom påträffades i anknytning till den största koncentrationenav fynd på Postboda 2. Detta eventuella mörkfärgadekulturlager noterades dock endast i tre rutor, varavden stickgrävda rutan 3306 utgjorde en (för en utförligarediskussion kring den vertikala fyndfördelningen på debåda platserna se kapitel 2.2.2 och 3.2.2).I förundersökningen av Postboda 1 såg vi att keramik10POSTBODA 2 OCH 1

frågeställningarna som utgrävningarna inleds med alltidvarit desamma och handlat om avgränsningar ochfynddensitet/-sammansättning. Vid det fortsatta grävandethar dock en större variation infunnit sig, vilketkan tyckas naturligt då utgrävarna i det läget börjat ställamer lokalanknutna och problemorienterade frågor. Inomramen för Postboda-undersökningarna och med erfarenhetenfrån den metoddiskussion som fördes inomBålmyrenrapporten (Sundström & Darmark 2005: 36ff)som föregick denna undersökning ville vi pröva ett annorlundasätt att producera mätvärden. Genom att mätavariationen inom en mycket begränsad yta kunde vi inteförhåller sig till den direkta omgivningen. På så vis kankontext och en ytterligare variabel har skapats, en somsträvar efter att beskriva variationer av fynddensitet kringden undersökta punkten (se kapitel 1.4.4). Man kan ocksåse det som en strävan efter att på ett tydligt sätt skapagenerella mätvärden för att i detta läge tolka generellahandlingsmönster.1.4.2Tekniska metodaspekterProvrutorna, som fynden insamlades i, är med ett fåtalsärskilt nämnda rutor, av storleken 0,5 m x 0,5 m.Vidprovrutsgrävningen grävdes samtliga rutor till en fyndtomnivå. All jord ur rutorna vattensållades genom ettvändesäven ett 2 mm såll för den återstående fyllningen(Segerberg 1999).När fyndgrävningen (provrutsfasen) avslutats påbörjadesen maskinell avbaning. Denna gjordes skiktvis(10-20 cm skikt) med traktorgrävare. Avbaningen påbörjadesförst i de delar av undersökningsområdet somvar perifera i förhållande till de mest fyndrika ytorna därprovrutsundersökningen fortfarande pågick. Sist av alltavbanades även de mest fyndrika ytorna.Anläggningar framrensades efter avbaningen ochdokumenterades i plan antingen genom fotografering,planritning eller både och. Dokumentationsnivån anpassadesefter en bedömning av anläggningens informa-både och, beroende på ovanstående bedömning. Ur vissaanläggningar insamlades fynden endast från ena halvanav mörkfärgningen, i andra undersöktes båda halvor.Viss fyndinsamling företogs efter avbaningen. I förstahand insamlades större keramikskärvor från särskildaavsökningsytor för att få ett kompletterande material förstudiet av dekor och form från lokalerna. Detta osystematisktinsamlade fyndmaterial används inte i kvan-struktur om detta inte särskilt nämns.Digital dokumentation av undersökningsområdetgjordes med Geodimeter totalstation och överfördestill Intrasis. Löpande spridningskartor i fält gjordes iprogrammet Surfer, med interpoleringsmetoden Kriging.punkterna(provrutorna) inte alltid låg på jämnt avståndfrån varandra.1.4.3Sampling av fynddensitet ochvariationEtt sätt att problematisera grävmetodiken var att frågasig hur representativ den enskilda samplade rutan kundevara i sitt närområde. Speglar rutan sin omgivning på ettnågorlunda rättvisande sätt, eller kan det vara en storskillnad om man istället hade utgått från rutan bredvid?De generella strukturer som samplingen säger sigrutor fångar upp en för det större sammanhanget ickerepresentativ mängd, såsom till exempel en nedgrävdkruka eller liknande. Hos statistiker kommer man fråndetta problem genom att använda sig av en så stor da-och tas hänsyn till. Detta förfarande försökte vi ta fastavi göra vissa teoretiska antaganden. Ett uppenbart ställningstaganderör mänskligt beteende och den rumsligaomfattning som det upptar. I fallet med 5-meterssvepetligger fokus på att erhålla en mer generell bild av vilkatyper av aktiviteter som försiggått på platsen. Exempel påsådana kan vara ”avfallsområde” eller ”trampzon” (Apelet al 1995). Genom vår metodiska ansats ville vi se i vilkenutsträckning enskilda mätpunkter genererar värdensom står i kontrast mot dem i intilliggande rutor.1.4.4Tillvägagångssättgelbackenmetodikenhar ett inledande förtätningssvepgrävts på halva avståndet av den inledande provrutsomgången.Detta har då inneburit att man vid dessapunkter grävt endast en ruta som antagits representerafyndsituationen i detta område. Inom undersökningenav Postboda 2 valde vi att undersöka vissa rutor, individer,genom att gräva ytterligare provrutor runt demenligt modellen nedan. Dessa rutor kom att förläggastill det som efter förundersökningen bedömdes vara denNär vi grävt två av rutorna förde vi in resultaten(keramikens vikt) i ett formulär, där vi kunde se om vihade uppnått ett medelvärde som avvek med mer änOm en avvikelse var större en 10 % grävdes ytterligareen ruta och keramikinnehållet från denna fördes in iINLEDNING 13

Figur 8. En modell som visar i vilken ordning de provrutor somingick i representationsutredningen grävdes. I figuren är norruppåt, och rutorna grävdes i nummerordning tills ett stabilt medelvärde(se figur 9) uppnåtts.formuläret och ett nytt medelvärde beräknades. Dennaprocedur upprepades tills det att det nya medelvärdetlåg inom rimliga proportioner (

Figur 10. Rutor som utgör representativitetsundersökningen.Grävenhet Centrumvärde Medelvärde Antal rutor Summa fynd C/M7111 104,9 63,2 3 190 1,77071 41 34,7 5 173 1,27011 155,6 154,7 2 309 1,07031 33,2 34,2 2 68 1,07131 0 0 2 0 -7061 25,6 30,8 3 92 0,87091 72,4 87,6 3 263 0,87021 180 223,6 8 1789 0,87041 38 55 4 220 0,77101 27,8 41,8 4 167 0,77001 70,3 136,7 5 683 0,59003 58,7 135,8 4 543 0,47081 5 31,4 3 94 0,2Figur 11. Medelvärdeoch centrumvärdei representativitetsundersökningen.Antal 235Medelvärde 99,4Median 44,1Standaravvikelse 135,9Minimum 0,1Maximum 880,8Kvartiler 25 4,950 44,175 141,3Figur 12. Grupperingav keramikvikt i kvartiler,från samtligaprovrutor på Postboda2.INLEDNING 15

vi har samlat in. Den simulerade keramikfördelningenöver Postboda 2 efter de yttäckande provrutssvepen (sebevarad keramik. Av denna simulerade mängd keramikpå ytor utanför undersökningsområdet. Detta föranledeross att tro att inom det område som vi kunde undersökafanns ca 120 kg keramik bevarad. Av denna tillvaratogvi ca 24 kg vid rutgrävningen (ca 20 %) och ca 10 kgsom avbaningsfynd (ca 9 %). Sålunda har vid grävningentillvaratagits ca 30 % av all keramik som bevarats på denundersökta ytan.1.6.2Postboda 1Lokalens ytasvepen, simulerade och ej störda yta som innehåller merän 11 g keramik så är ytan ca 270 m 2 . Inom denna ytahar 139 kvartsmetersrutor grävts, nästan 13 %.KeramikmängdÄven på Postboda 1 har vi försökt att beräkna den mängdkeramik som fanns i marken vid utgrävningstillfälletutifrån resultaten av den yttäckande rutgrävningen (seca 27 kg keramik funnits inom undersökningsområdet.Utgrävningen resulterade i att totalt ca 25 kg (ca 91 %)keramik tillvaratogs, varav ca 19 kg (68 %) tillvaratogsvid provrutsundersökningen och ca 6 kg (23 %) vid avbaningen.Urvalsförfarande och förståelsenivåerVi ser att lokalernas storlek och grävningens omfattningberor på vad man väljer att betrakta som viktigt. Detta äromfattande och svåra frågor, som vi inser att vi själva intei tillräcklig mån beaktat. För läsaren blir det t ex uppenbartatt våra utvärderingar i prospekteringsfaserna baserarsig på antal och vikt för olika råmaterialkategorier,som keramik, ben, kvarts o s v. Vi studerar alltså olikamaterialkategoriers, variablers, fördelning över ytan.Metoden fungerar om de variabler vi formulerar ellervill undersöka faktiskt tas hänsyn till, d v s att vi medvetetoch aktivt utreder fördelningen av variabeln ifråga. Ifallet med keramiken undersökte vi aktivt, förutom viktper ruta, endast keramikens fragmenteringsgrad. Övrigavariabler som behandlas i genomgången av keramikmaterialet– dekortyp, mynningsdiametrar, rekonstrueradekärl och så vidare – är variabler som uppkommit försti och med grävningens avlutande och de har inte aktivtundersökts vid datainsamlingen.En urvalsstrategi (vilket vi anser att alla arkeologiskaundersökningar omfattas av) förutsätter en utvärderingav alla de variabler som skall undersökas – i vårt fall attmed hjälp av provrutor undersöka vissa ytor och derasinnehåll. Problem tillstöter då en så stor del av analysensker efter att dialogen med undersökningsobjeketet avslutats– vi har inte längre möjlighet att utreda t ex fråganom de mönster vi tycker oss se är representativa ellerinte. Är det t ex en reell skillnad i dekor mellan keramikenpå de högre belägna partierna och de lägre (se kapitel2.4.3)? Detta är en fråga som borde ha uppkommit redani fältsituationen och tagits hänsyn till. I vårt fall skulledet dock ha inneburit att vi skulle behövt lyfta resurserfrån en annan delundersökning – ett val som vi kanskeinte självklart borde ha gjort.Det kan verka konstigt att vi inte i större grad tarhänsyn till detta dilemma i denna rapport men här kanvi villigt erkänna att hela vidden av detta problem förstuppträtt sent i detta rapportarbete. Denna självinsiktskall dock inte tas som en intäkt för att vi påstår attvår grävmetodik varit felaktig. Istället ser vi problemmed den uppdelning mellan tid för utgrävning och tidför rapportering som råder idag. Vi kan även återknytareliggermellan vad som antikvariskt skulle utgöra enlokal och vad som är en lokal i analytiskt hänseende.Stundvis i fältarbetet faller man lätt in i ett insamlandeav värdefulla ting, snarare än värdefull information. Vitror att lösningen skulle ligga i att i stora delar förändrarapporteringen från en grävning – att tydligt göra klartvilka variabler som aktivt undersökts och behandla dessaförst, för att explicit beräkna i vilken mån mönstrenär representativa. I det ljuset är det uppenbart att utvecklingenpå denna front sker långsamt och etappvis.I vår rapport presenterar vi vissa undersökningar somvi anser vara välformulerade och välgenomförda medanandra undersökningar mer följer en praxis för vad sombör ingå i en rapport. Gemensamt för de mer stringentutförda undersökningarna är att de aktivt togs upp tilldiskussion redan i fältfasen.INLEDNING 19

Konturlinje Gram per 0,25 m 2 Gram per m 2 Täckande yta (m 2 ) Faktisk yta (m 2 ) Simulerad keramikvikt1 1 4 1946 959 38362 10 40 987 238 95203 20 80 749 120 96004 30 120 629 78 93605 40 160 551 72 115206 50 200 479 54 108007 60 240 425 49 117608 70 280 376 57 159609 80 320 319 45 1440010 90 360 274 44 1584011 100 400 230 29 1160012 110 440 201 23 1012013 120 480 178 28 1344014 130 520 150 26 1352015 140 560 124 19 1064016 150 600 105 13 780017 160 640 92 13 832018 170 680 79 11 748019 180 720 68 8 576020 190 760 60 9 684021 200 800 51 6 480022 210 840 45 7 588023 220 880 38 6 528024 230 920 32 4 368025 240 960 28 4 384026 250 1000 24 3 300027 260 1040 21 3 312028 270 1080 18 1 108029 280 1120 17 2 224030 290 1160 15 3 348031 300 1200 12 1 120032 310 1240 11 1 124033 320 1280 10 1 128034 330 1320 9 1 132035 340 1360 8 2 272036 350 1400 6 1 140037 360 1440 5 1 144038 370 1480 4 1 148039 380 1520 3 1 152040 390 1560 2 1 156041 400 1600 1 1 160020POSTBODA 2 OCH 1

Icke åtkomliga ytor – vägen och ytor utanför undersökningsområdetKeramikmängdper 0,25 m 2Keramikmängdper m 2Täckande yta(m 2 )Faktisk yta(m 2 )Simuleradkeramikvikt1 4 701 378 151210 40 323 84 336020 80 239 44 352030 120 195 34 408040 160 161 30 480050 200 131 23 460060 240 108 22,5 540070 280 85,5 26,5 742080 320 59 12 384090 360 47 10 3600100 400 37 11 4400110 440 26 11 4840120 480 15 5 2400130 520 10 4 2080140 560 6 2 1120150 600 4 1 600160 640 3 1,5 960170 680 1,5 0,5 340180 720 1 0,5 360190 760 0,5 0,5 380Summa: 59612Mängd med hänsyn till icke åtkomliga ytorSumma: 179716 120104Sammanlagt tillvarataget 33 837 19% 28%Varav rutgrävning 23 571 13% 20%Varav avbaningsfynd 10 266 6% 9%Figur 14. Postboda 2. Tabell med underlag för beräkning av andeltillvaratagen keramik. För beräkningsförfarande, jämför Sundström& Darmark 2005:57f. (Täckande yta avser hela det områdesom innesluts av en isaritm. Faktisk yta avser den yta som befinnersig mellan två isartimer d v s den täckande ytan minus dentäckande ytan för närmast överliggande isaritm).INLEDNING 21

Konturlinje Gram per 0,25 m 2 Gram per m 2 Täckande yta (m 2 ) Faktisk yta Simulerad keramikvikt1 1 4 895 658 26322 10 40 237 138 55203 20 80 99 38 30404 30 120 61 16 19205 40 160 45 11 17606 50 200 34 5 10007 60 240 29 4 9608 70 280 25 4 11209 80 320 21 3 96010 90 360 18 3 108011 100 400 15 3 120012 110 440 12 3 132013 120 480 9 3 144014 130 520 6 3 156015 140 560 3 2 112016 150 600 1 1 600Mängd med hänsyn till icke åtkomliga ytorSumma: 27232Sammanlagt tillvarataget 24 791 91%Varav rutgrävning 18 625 68%Varav avbaningsfynd 6 146 23%Figur 15. Postboda 1. Tabell med underlag för beräkning av andeltillvaratagen keramik. För beräkningsförfarande, jämför Sundström& Darmark 2005:57f. (Täckande yta avser hela det områdesom innesluts av en isaritm. Faktisk yta avser den yta som befinnersig mellan två isartimer d v s den täckande ytan minus dentäckande ytan för närmast överliggande isaritm).22POSTBODA 2 OCH 1

Del 2. Postboda 22.1Prospekteringsfasen2.1.2Slutundersökning, 5-meterssvepetMål: Att snävare avgränsa fyndens utbredning och bestämmakulturlagrets innehåll i det område som berörs2.1.1Förundersökning, 10-meterssvepetMål: Att avgränsa fyndlokalen och skapa en uppfattning av exploateringen, samt att studera variationen jämteom kulturlagrets sammansättning.densitet vid ett antal punkter (se metodkapitlet ovan,kapitel 1.4.3 och 1.4.4).Utförande: 10-meterssvepet utfördes som förundersökningredan under år 2003. Det område som förundersöktesvar 15 000 m² stort, inklusive den kompletterande vi avståndet mellan rutorna inom exploateringsområdet,Utförande: Under denna del av utgrävningen halveradeförundersökningen (se kapitel 1.2), och antalet grävda fyndlokalens centrala del. Området som berördes underrutor uppgick till 89. Av dessa var 9 stycken 1 m 2 ,de denna del av utgrävningen var 2 500m² stort och antaletövriga var 0,25 m 2 . All jord, med undantag för den i utgrävda rutor uppgick till 105.åkermarkens rutor, vattensållades genom ett såll med4 mm maskstorlek. Samtliga provgropar grävdes till en Resultat: Spridningskartan för keramik kommer i trefyndtom nivå. Rutorna placerades på jämna 10 m in- exemplar, för att visa skillnaden/likheten i mönster mellan de olika värdena i varje punkt. För en mer utförligredovisning av denna del av utgrävningsfasen seI den norra delen av lokalen uppgick avståndet mellanprovrutorna ställvis till 20 m. Fyndlokalen kunde inte metodkapitlet ovan (kapitel 1.4.4). Ett viktigt resultatavgränsas fullständigt vare sig i norr eller i söder, däremot av denna begränsade undersökning är att variationenblev den väl avgränsad i Ö–V riktning.kring de punkter som vi undersökte med avseende påkeramikens vikt inte var stor och inte inverkar på spridningsbildernanämnvärt.Resultat: Spridningskartan över fyndens utbredningfrån detta initiala skede visar att fyndlokalen var rumsligtuppdelad i en nordlig och en sydlig koncentration, ner på ömse sidor av vägen som innehöll både mycketI spridningsbilderna framträder två koncentratio-med en mindre fyndkoncentration däremellan. De två ben och keramik. Även hasselnötsskalen fördelade sig idominerande fyndkoncentrationerna låg ca 60 m från två koncentrationer, dessa var dock centrerade på denvarandra, mätt från centrum. Endast den södra koncentrationenkom att beröras av exploateringen och därige-uppvisade en kraftig förhöjning i undersökningsområ-centrala platån och saknades söder om vägen. Kvartsennom bli föremål för en slutundersökning. Fyndsammansättningendominerades av keramik, men bestod även hela ytan.dets östra del, men förekom i mindre antal spritt överav hasselnötskal, kvarts, brända ben och några enstaka Total andel grävd yta under det andra svepet: 1 procentrummet på ett likartat sätt vid denna upplösning. eller 26,25 m² av 2 500 m².Total andel grävd yta efter första svepet: 0,2 % eller29 m² av 15 000 m 2POSTBODA 2POSTBODA 2 23

Figur 16. Keramikens fördelning efter 10-meterssvepet (Kri/10/1/10/g).Figur 17. Den slagna kvartsens fördelning efter 10-meterssvepet (Kri/10/1/1/ant).24POSTBODA 2 OCH 1

POSTBODA 2Figur 18. De brända benens fördelning efter 10-meterssvepet (Kri/10/1/5/ant).Figur 19. De brända hasselnötsskalens fördelning efter 10-meterssvepet (Kri/10/1/1/ant).POSTBODA 2 25

Figur 20. Keramikens fördelning efter 5-meterssvepet (första rutan i undersökningen av variation jämte densitet)(Kri/5/1/10/g).Figur 21. Keramikens fördelning efter 5-meterssvepet utgående från andra rutan (rutan som har nummer 2 i undersökningenav variation jämte densitet, se figur 8) (Kri/5/1/10/g).26POSTBODA 2 OCH 1

POSTBODA 2Figur 22. Keramikens fördelning efter 5-meterssvepet utgående från medelvärdet (medelvärdet av ”alla” rutor i undersökningenav variation jämte densitet se figur 8) (Kri/5/1/10/g).Figur 23. Den slagna kvartsens fördelning efter 5-meterssvepet (Kri/5/1/1/ant).POSTBODA 2 27

Figur 24. De brända benens fördelning efter 5-meterssvepet (Kri/5/1/5/ant).66775206677500667748068600 68620 68640 68660Figur 25. De brända hasselnötskalens fördelning efter 5-meterssvepet (Kri/5/1/1/ant).28POSTBODA 2 OCH 1

2.1.3Slutundersökning, 2.5-meterssvepetMål: Öka den rumsliga förståelsen av lokalen ochbereda underlag för eventuella riktade provrutsundersökningar.Utförande: I och med det tredje och sista svepet avslutadesprospekteringsfasen av utgrävningen. Dettasvep av provrutor (0,5 x 0,5 m 2 ) utgjordes ytterligareett 5-meterssvep placerat 2,5 m förskjutet i både X ochY-led i förhållande till det tidigare 5-meterssvepet. Svepetomfattade 40 rutor.Resultat: De spridningskartor som framtagits i och meddetta svep visar att exploateringsområdet är väl avgränsat-koncentrationer i ett öst-västligt stråk, både norr ochsöder om vägen. Kvartsens spridningsbild dominerasfortsättningsvis av de kvartsstycken som påträffades ibrända benens rumsliga fördelning överensstämmer medtidigare resultat. Hasselnötsskalen påträffades i ett relativtsmalt stråk i samma område som benen. I de rutorsom grävdes under de inledande provrutssvepen dokumenteradesmindre mängder skörbränd sten. Maximaltpåträffades 1,2 kg sten i en provgrop, i snitt 5 stenar tillantalet. Simuleringen av den skörbrända stenens spridningvisar på förekomster över hela den fyndförande ytan.ytans västligaste del, närmast åkern, dels i det stenigaöstligaste området. Stenens spridningsmönster kan intesägas överensstämma helt med de andra fyndkategoriernasspridning, som samtliga har en mer central placeringmellan dessa två förhöjningar av skörbränd sten.detalj undersöka hur den centrala ytan och fyndlokalenssödra del förhöll sig till varandra. Likaså berördesinte heller de nordliga delarna av den centrala ytan avslutundersökningen. Detta område bevaras för framtidaundersökningar.Total andel grävd yta efter tredje svepet: 1,7 % eller42 m 2 av 2 500 kvm.POSTBODA 2Figur 26. Keramikens fördelning efter 2,5-meterssvepet (Kri/2,5/1/10/g).POSTBODA 2 29

Figur 27. Kvartsens fördelning efter 2,5-meterssvepet (Kri/2,5/1/1/ant).Figur 28. Brända benens fördelning efter 2,5-meterssvepet (Kri/2,5/1/5/ant).30POSTBODA 2 OCH 1

POSTBODA 2Figur 29. Hasselnötsskalens fördelning efter 2,5-meterssvepet (Kri/2,5/1/5/ant).66775206677500667748068600 68620 68640 68660Figur 30. Spridningen av skörbränd sten efter provrutssvepen.POSTBODA 2 31

2.2Riktade delundersökningar2.2.1Strandzonsundersökningen – Postboda2MålsättningSyftet med denna delundersökning var att undersökaboplatsens förhållande till den tänkta strandzonen föratt på så sätt undersöka de två lokalernas relativa kronologiskaförhållande till varandra, vilket var ett viktigtmål som formulerades i slutundersökningsplanen. Enbestämning av strandzonen skulle också kunna säganågot om hur nära vattenbrynet man bodde och omlokalerna var boplatser eller om de användes för andraändamål. Man kan tänka sig att det var opraktiskt attslakt och keramikframställning däremot med fördel kanha utförts precis vid vattenbrynet.TillvägagångssättI nordvästra Uppland utgår man från att den tidig- ochmellanneolitiska strandlinjen låg omkring 45 m ovanförden nuvarande havsnivån (Segerberg 1999:152 ff). Enny studie av strandlinjer har utförts i samband med E4-projektet och kommer att presenteras i steg två rapporte-dock gjorda över större tidsperioder och ger inga exaktauppgifter om strandlinjen vid en viss tidpunkt. Geologeranvänder dessutom ofta 14 C-dateringar av arkeologiskafynd för strandlinjeberäkningar. När arkeologer ochgeologer på det sättet använder varandras material ärdet stor risk för cirkelbevisning. Vi har därför försökthitta andra, i första hand arkeologiska, metoder för attslippa vara helt hänvisade till de geologiska strandlinjekurvorna.Det vi har arbetat med är förekomsten avsvallade keramikfragment samt förhöjda fosfatvärdenpå olika höjdnivåer inom lokalen.terskurvalåg Postboda 1 och 2 på var sin sida om en vik.Vi letade därför efter stranden i sluttningarna ner motden forntida viken, som nu är åker. Modellen för den härtypen av analys vad det gäller fosfaters fördelning harhämtats från Broadbents arbete med mesolitiska lokaleri närheten av Skellefteå (Broadbent 1979).På Postboda 2 lades det ut 0,5 x 0,5 m 2 stora provrutormed relativt jämna mellanrum i två parallella, ca25 m långa, linjer i SV-NO riktning. Anledningen till attvi valde att använda oss av två linjer var att de i fallet medfosfater skulle kunna ge varandra stöd eller alternativtkontrastera varandra och i fallet med svallad-osvalladkeramik tillsammans erbjuda ett större underlag. Härkunde även redan grävda rutor utnyttjas, vilket sparadeen del tid. Avståndet mellan de båda linjerna var ca 3 m.skar genom lokalen. Fördelen med detta var att dessarutor var betydligt mindre påverkade av åkern.Efter grävning togs toppmått på sandlagret i varjeruta för att få mer tillförlitliga höjdmått, då ytan ofta varstörd av påförd sand, stubbar m m.0 5 10 mFigur 31. Provrutorna i strandzonsundersökningenvidPostboda 2.32POSTBODA 2 OCH 1

Den svallade keramikenI Broadbents undersökning analyserades fyndspridningenav stenmaterialet. På Postboda 1 och 2 blev det iställetnaturligt att använda keramiken, som var den enda fyndkategorisom förekom i någorlunda stor mängd över enstörre yta. Under förundersökningen hade det vid Postboda1 framkommit några rundade keramikfragment, iolika provrutor, som eventuellt skulle kunna vara svalladeav havet (se kapitel 1.2.5). Mot denna bakgrund beslutadevi oss för att göra en mer systematisk undersökning avkeramikens nötningsgrad på olika höjdnivåer.För att kunna bedöma om keramiken var svallad upp-tregradig skala där 1 var tydligt ej rundade skärvor ochfragment, 2 utgjorde en osäker grupp, och 3 var rundadeskärvor och fragment, d v s möjlig svallad keramik. Enpreliminär undersökning gjordes sedan av den redan uppgrävdakeramiken på de båda lokalerna, vilket emellertidvisade att denna indelning inte var tillräcklig, eftersomdet förekom två olika typer av skärvor och fragment somupplevdes som rundade eller nötta. Den ena gruppenav dessa skärvor var rundade och jämna med en slät,nästan blank yta, medan den andra gruppens skärvor varsträvare, ojämnare och luckrare. Detta gjorde att klassi-representera denna sistnämnda keramik, medan de skärvoroch fragment som var tydligt rundade med en jämn,slät, nästan blank yta placerades i en ny grupp – grupp 4teradesvallad keramik, medan grupp 3 bestod av skärvoroch fragment som blivit rundade eller nötta av andraorsaker än vågrörelser. Fastän det ofta talas om svalladkeramik tycks det inte ha gjorts några ordentliga undersökningarav hur påverkan av vatten skiljer sig från andratyper av nötning, som exempelvis vittring, trampning ellermarkrörelser. Skillnaden mellan grupp 3 och 4 utgörförvisso en subjektiv bedömning, men om den keramiksom vi bedömer som jämnt rundad med en slät, nästanblank yta, d v s grupp 4, huvudsakligen förekommer påen nivå som utifrån även andra avseenden förmodligenrepresenterar en strandzon, så bör detta stärka antagandetatt grupp 4 verkligen representerar svallad keramik.Risken för cirkelresonemang kan tyckas vara stor men vihar dock andra oberoende analyser att jämföra med somfosfatvärdenas fördelning samt den för området aktuella,visserligen grovskaliga, strandförskjutningskurvan.ment,liksom antalet skärvor och fragment enligt ovande berörda provrutorna i de båda linjerna vid Postboda2. I tabellen framgår att det totala antalet keramikskärvoroch fragment avtar ner mot åkern, i de lägre liggandeprovrutorna.Grupp 1 = Ej nötta keramikskärvor och fragmentGrupp 2 = Osäker nötningsgradGrupp 3 = Strävt nötta keramikskärvor och fragmentGrupp 4 = Blankt nötta keramikskärvor och fragmentFigur 32. Nötningsgraden av keramikskärvor och fragment i strandzonsundersökningenvid Postboda 1 och 2. För illustration av nötningsgradse figur 129.Figur 34 visar den procentuella fördelningen mellanblankt nötta (4), strävt nötta (3), osäkra (2) samt ej nötta(1) skärvor och fragment i provrutorna på de olika nivåerna.För att antalet i enskilda provrutor inte skulle fåför stort genomslag i studien har provrutorna på sammanivåer i de båda linjerna sammanförts i åtta grupperutifrån höjdintervallet 0,2 m. Den lägsta nivån bestårav provrutorna inom intervallet 44,4-6 m ö h (Nivå 1)och de i den högsta nivån inom intervallet 45,8-46 m öh (Nivå 8).Keramikskärvor och fragment som bedömts som blanktinte på de två nedersta i väster (Nivå 1–2). I dessa tvånivåer, vilka i huvudsak är belägna i åkern, påträffadesför övrigt endast få keramikbitar. Flera av dessa keramikbitarutgjordes dessutom av större ej nötta skärvor.Antalet keramikskärvor och fragment som bedömts somatt andelen blankt nötta bitar (4) är förhållandevis liten isamtliga nivåer. Högst andel är det i Nivå 3, där gruppenblankt nötta bitar utgör ca 2,5 % av det totala antaletkeramikbitar.Figur 34 visar inga tydliga rumsliga mönster i förekomstenav keramikbitar som bedömts som blanktnötta. Från de båda lägst liggande nivåerna (Nivå 1–2)mikbitarsom bedömts som blankt nötta på denna plats.Emellertid utgör denna grupp endast ett par procent avdet totala antalet keramikbitar i de båda nivåerna. Noterbartär att Nivå 3 procentuellt sett innehåller högstandel keramikbitar som bedömts som strävt nötta, dv s grupp 3 (jfr kapitel 2.2.6). I de fyra högst liggandenivåerna (Nivå 5-8) var andelen keramik som bedömdessom blankt nött mindre än 1 % i samtliga fyra nivåer. Tillsom blankt nött, men det är också den nivån som totaltNivå 3-8 uppvisar emellertid en förhållandevis jämn procentuellfördelningen av blankt nött respektive ej nöttkeramik. Den ej nötta keramiken utgör i Nivå 3-8 merän 80 % av det totala keramikantalet i respektive nivå.Keramikbitarna från provrutorna i Nivå 1 och 2, i elleralldeles intill åkern, var emellertid alltför få för att göranågon liknande relevant beräkning.POSTBODA 2POSTBODA 2 33

Grävenhet Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Totalt/Ruta Totalt/Nivå7531 0 0 0 0 0 44,4–44,6 Möh9322 8 0 0 0 8 8 st9302 1 0 0 0 1 44,6–44,8 Möh9303 0 0 0 0 09321 0 4 0 0 4 5 st7101 66 1 8 4 79 44,8–45,0 Möh9301 1 0 1 1 39304 8 3 0 1 127104 90 1 8 0 999313 7 2 1 0 109314 21 1 1 0 23 226 st8271 33 4 6 1 44 45,0–45,2 Möh9305 113 14 5 4 1369315 46 2 0 0 48 228 st9306 167 16 3 6 192 45,2–45,4 Möh9307 155 39 7 2 2039107 57 10 0 0 677092 118 6 2 0 1269316 562 40 16 2 620 1208 st8101 125 13 1 0 139 45,4–45,6 Möh8065 167 24 6 0 1979317 1157 60 25 7 12499318 805 80 47 15 9479319 429 58 45 4 5369308 332 11 4 1 348 3416 st9320 162 43 12 1 218 45,6–45,8 Möh9024 230 7 11 0 2489217 0 0 0 0 0 466 st7042 62 2 3 0 67 45,8–46 Möh7044 39 2 7 0 489211 244 7 5 1 2579213 60 5 5 0 709312 231 13 10 1 255 697 stFigur 33. Keramikskärvor och fragment från provrutorna som ingår i strandzonsundersökningen vid Postboda 2.Figur 34. Den procentuellafördelningen avblankt nötta, strävtnötta, osäkra och ej nöttakeramikbitar utifrån deåtta höjdnivåerna vidPostboda 2.34POSTBODA 2 OCH 1

Studien av keramiken som bedömdes som blanktnött har inte resulterat i någon tydlig dåtida strandzon.Mönstret vid Postboda 2 är med andra ord inte alls likapåtagligt som vid Postboda 1 (se kapitel 3.2.1). Den lågaandelen keramik som bedömdes som blankt nött kanmöjligen tolkas som att aktiviteterna inte varit riktigt likastrandnära vid Postboda 2 så som fallet var vid Postboda1. Noterbart är också att den högsta andelen blankt nöttakeramikbitar, ca 2,5 % i Nivå 3, vid Postboda 2 utgörsamma procentsats som Nivå 4 vid Postboda 1. Nivå 4och 5 vid Postboda 1 utgjorde de nivåer vid Postboda1 som uppvisade klart lägst andel blankt nötta keramikbitar,och de bedömdes även vara belägna ovanför denförmodade strandzonen (se kapitel 3.2.1). Detta stärkerytterligare intrycket av att Nivå 3-8 vid Postboda 2 ejvarit riktigt strandnära.FosfaternaEfter Broadbents exempel gjorde vi också en fosfatkarte-att strandbundna lokaler kan ha förhöjda fosfatvärdenintill vattenbrynet. Detta kan bero på olika saker. Slaktoch rensning av bytesdjur skedde lämpligen nära vatten,och avfall och urin kan ha samlats där. Om vattnet sedanvisas det genom att fosfaterna borde minska tydligt vidvattenlinjen. (Broadbent 1979:24, 30-31). Om en sådanfosfattopp följd av en markant minskning av värdena kaniakttas på samma höjd på olika platser på ytan vore entolkning att detta visar på strandlinjen eller strandzonens(övre?) gräns mer trolig. (Broadbent 1979:24).Fosfatprov togs från samma rutor som vid studienav den svallade keramiken. Två prov insamlades frånvarje ruta. Dessa togs soms k bulkprover, vilket innebaratt sand från det NVhörnet i rutan blandadesmed sand från det SV hörnet.Likadant gjordes medsand från de NÖ och SÖhörnen. Detta gjordes föratt få medelvärden och påså sätt utjämna eventuellalokala förhöjningar, somt ex kan bero på ett döttlitet djur. Det stora antaletprover, ca 30 i varje linje,syftade till att fånga in såmånga förändringar i linjensom möjligt. Proventogs cirka 0,15 m underhumuslagret (se även kapitel2.7).Figur 35 visar provrutornasfosfatvärden i debåda linjerna vid Postbodabåda linjerna var ganskaöverensstämmande. Påde högre nivåerna i österskiftade värdena mycket,upp till 600 ppm. I västerner mot åkern minskadede, men var ändå rätt varierande.Ingen topp somPOSTBODA 2Figur 35. Provrutornas fosfatvärdeni de båda linjerna vidPostboda 2, från öst till väst.Fosfater i ppm.POSTBODA 2 35

skulle kunna kopplas till en strandlinje kunde observeras,men de visade en klar minskning av fosfaterna vid45,05-45,15 m ö h i båda linjerna (se ruta 9306 i linje 1och ruta 9315 i linje 2).nivåerenligt samma system som gjordes med den svalladesjunker avsevärt väster om Nivå 5, d v s nedanför 45,2 mö h. Nivå 1-2 har något högre fosfatvärde jämfört medNivå 3-4, vilket sannolikt visar att åkerbruket genereratnågot förhöjda fosfatvärden. Från Nivå 5 stiger fosfatvärdenasuccessivt österut, högre upp i terrängen. VidPostboda 1 sammanfaller nivån med det genomsnittligthögsta fosfatvärdet med den fyndrikaste nivån. Så är intefallet vid Postboda 2. Vid den sistnämnda lokalen uppvisarden östligaste nivån, Nivå 8, det högsta genomsnittligafosfatvärdet. Detta medan som ovan nämnts Nivå6 utgör den klart fyndrikaste nivån i de båda linjerna vidPostboda 2. De höga fosfatvärdena längst österut i Nivå8 kan även delvis vara resultatet av sentida aktiviteter ianslutning till torpet (se även kapitel 2.7).SlutsatsStrandzonsundersökningen vid Postboda 2 gav inte likatydliga resultat av en strandzonspåverkan som vid Postboda1 (se vidare kapitel 3.2.1). Nivå 5 och 6 är som ovankonstaterats de fyndrikaste nivåerna inom Postboda 2 idenna studie. Att de fallande fosfatvärdena sammanfallermed minskningen i fyndmängd kan betyda att dendåtida strandlinjen huvudsakligen har legat i zonen straxnedanför 45,2 m ö h. Detta bygger i så fall på antagandetom att en stor del av aktiviteterna utförts riktigt närastrandlinjen. Följaktligen bör rikligt med svallad (blanktnött) keramik förekomma på nivåerna därunder, så somfallet är vid Postboda 1. Så är dock inte situationen vidPostboda 2. Visserligen utgör nivåerna närmast nedanförNivå 5, d v s Nivå 3 och 4, de nivåer som uppvisarhögsta andel keramikbitar som bedömts som blankt nöttprocentuellt sett, men denna andel utgör som vi ovankonstaterade endast 2-2,5 % av det totala antalet keramikbitarinom dessa nivåer. Den ringa andelen blanktnött keramik pekar snarare på att de fallande fosfatvärdenanedanför Nivå 5 mera sammanfaller med enminskad fyndmängd än visar en dåtida strandlinje. Dettakan som tidigare nämnts innebära att aktiviteterna vidPostboda 2 inte varit riktigt lika nära strandlinje, somfallet är vid Postboda 1. Avsaknaden av någon mindrefosfattopp vid ett möjligt vattenbryn vid ett medelvattenståndinnebär troligtvis att platsen vid Postboda 2Figur 36. Fosfatvärdena utifrån de åtta höjdnivåerna vid Postboda2.nyttjats under en något längre tid jämfört med platsenvid Postboda 1, vilket i så fall troligen innebär att denövre gränsen för strandzonen under en kortare periodfaktiskt låg omkring 45,2 m ö h.Alternativt kan man tänka sig att strandzonen legatnedanför det undersökta området, en bra bit ner i denidag uppodlade marken. Frånvaron av tydliga mönstersom skulle gå att koppla till en strandzonspåverkan skullei så fall indikera att denna lokal legat mer uppdraget änvad Postboda 1 gjort. I såfall skulle den samtida strandzonenha legat någonstans under 44,4 m ö h.Det går inte heller att bortse ifrån att den mindremängden keramik som bedömdes som svallad (blanktnött) vid Postboda 2 jämfört med vid Postboda 1 kanbero på att den förstnämnda platsen inne i viken varmer skyddad från kraftiga vågrörelser jämfört med densistnämnda platsen som var belägen ute på en udde.Det vore därför önskvärt med ytterligare studier kringhur keramikskärvor och fragment påverkas och formasav svallning och annan mekanisk nötning för att bättrekunna bedöma vilka keramikbitar som utsatts för dessaprocesser.36POSTBODA 2 OCH 1

2.2.2Vertikal fyndfördelning – Postboda 2BakgrundUnder förundersökningen av Postboda 2 och 1 grävdesvissa rutor i stick för att kontrollera huruvida en vertikalsortering av materialet kunde användas för att diskuteraolika kronologiska horisonter på lokalerna, vilket skullepåverka grävningsförfarandet. Även om resultatet kundeanvändas för att kontrastera de två lokalerna mot varandra,så fanns inget i fyndens vertikal fördelning somgick att förstå som ett utslag av tidsmässigt åtskilda deponeringstillfälleninom respektive lokal.I samband med att gymnasister från Vasaskolan,Gävle, under ledning av rektor Arne Övrelid deltog iundersökningen av Postboda 2 under maj månad, komdessa att gräva en yta i 5 cm stick. Utan elevernas medverkanskulle en sådan strategi inte ha tillämpats, då ensådan detaljdokumentation inte skulle ha varit möjligatt motivera ekonomiskt och vetenskapligt, att döma avförundersökningens utvärdering (se sidan 11). Sålundahar elevernas insats genererat extra information, somkortfattat presenteras här.MarkförhållandenI botten av det schakt som grävdes av gymnasisterna,omkring 80 cm under nuvarande marknivå, syns avsättningav sediment i form av sandig silt. Kornstorlekenökar successivt högre upp, varvid silt övergår i grusigsand på ca 50 cm djup. Härifrån och upp till marknivånutgörs jordmånen av grusig sand. Som helhet uppvisarlagerföljden en jämn sekvens varigenom kornstorlekenökar högre upp, en tendens som vi tyckte oss se även-tyderatt Postboda 2 låg relativt väl skyddad i en f dinnerskärgård. Därmed har lokalen inte varit lika utsattför erosion som lätt uppstår där strandzonen istället ärdirekt utsatt för vågor och kraftiga bränningar (jfr Waters1992:254-256).Hela ytan i schaktet grävdes ner i plan, d v s hela ytantogs ner simultant. Detta gjordes för att förbättra möjlighetenatt i plan upptäcka anomalier, i form av naturligaeller kulturella störningar. Inga spår efter nedgrävningareller konstruktioner iakttogs, däremot noterades förhöjningari förekomst av keramik i samband med en otydlighela taget gjordes dock bedömningen att schaktets samtligarutor kunde användas för att studera den generellafyndsorteringen på platsen.Kulturella och naturliga formationsprocesser – enkort presentationMichael Schiffer (1996) gör en tydlig teoretisk åtskillnadgur37). Naturliga företeelser är regelbundet återkommandeoch efterlämnar synliga spår på såväl artefaktersom den omgivande miljön (Schiffer 1996:22).Lokala förhållanden såsom jordartssammansättning,erosionsbenägenhet o s v är avgörande för hur de arkeologiskalämningarna påverkas.Figur 37 kan ge sken av helt fristående processer.I själva verket sker ett komplext samspel där de olikaprocesserna får ett större eller mindre genomslag.Markens lutning och jordmånens sammansättningär avgörande för de naturliga processer som sätter sinaspår i lagren. Exempelvis utsätts jordmånen för genom-Naturliga faktorerFrostlyftningDjurgångarRötterSvallningFuktighetSolVindGravitationSurhetsgradKulturella faktorerTrampningPlöjningNedgrävningarDeponeringsstrategierKonstruktionerArtefaktformArtefaktmängdArtefaktdensitetAndel organiskt materialFigur 37. De vanligaste faktorerna som medverkar till fynds vertikalapositioner (efter Schiffer 1996).POSTBODA 2Figur 38. Profil i stickutvärderingsschaktet.POSTBODA 2 37

Figur 39. Illustration över förflyttning av artefakter allteftersom marken fryser till och spricker upp (urWaters 1992:300).strömning av vatten vid nederbörd, vilket kan resulteratränger vattnet med lätthet mellan såväl fynd som sedimentpartiklar.Därmed bildas luftbubblor som tvingarstörre partiklar uppåt (Schiffer 1996:217). En annan,mer välkänd process är frostlyftningen, som inträffardå marken fryser till och spricker upp med jämna mel-Den vanligaste formen av frostlyftning torde varanär is expanderar uppåt. Sådana rörelser förekommeri än högre grad när lerjordar torkar ut och suger uppvatten om vartannat (Wood & Johnson 1978:360). MedPostbodas jordmån och varierande klimat borde framförallt frostlyftning ha bidragit till den fyndfördelning sompresenterats ovan. Fuktighet och därvid uppkomna luftbubblorborde också ha medverkat till storlekssorteringenav i första hand keramik. Föremålens beskaffenhetkommer ytterligare att påverka i vilken mån och på vilketnämnas föremålens form, densitet och storlek. I regelhögre densitet (Corte 1963:142).Den vertikala fyndfördelningen och tolkningen avdenna är följaktligen behäftad med stora problem. Modernaexperiment med trampning eller nedgrävda fyndantyder ytterst komplicerade samspel mellan ett till synesoändligt antal faktorer (Schiffer 1996). De olika resultatenkan tyckas förvirrande och antagligen är det just därförämnet sällan tas upp till diskussion. Finns det någon meningmed att överhuvudtaget gräva i stick om periodvisabesök och naturliga markrörelser ständigt omfördelarfynden? Vilka konsekvenser får detta för bedömningarav kronologiska och rumsliga förhållanden? Vi tror, attom olikartade, separata kronologiska horisonter så ärminimikravet att den vertikala fyndfördelningen uppvisaren tydlig avvikelse från en normalfördelningskurva.Vertikal fyndfördelning på Postboda 2Under såväl för- som slutundersökningen grävdes rutori stick inom den absolut mest fyndförande och fosfatrikadelen av lokalen. Detta för att erhålla ett stort materialatt basera en utvärdering på. I förundersökningsstadietgrävdes ruta 3306 i stick om 10 cm. I rutan påträffadesfrån och med stick 2 en stor sten, varför fynden i stick 1har reducerats med 30 % i diagram 40, vilket motsvararen uppskattning av stenens yta i underliggande stick.avtar konstant under denna nivå, till att nå ett djup på50 cm under torven. I detta skede gjordes bedömningennologiskahorisonter. Däremot tolkades den preliminärtoch i kontrast till Postboda 1 (se sidan 104) antingensom att besöken varit många och återkommande, alternativtfå/enstaka och långvariga, eller som att fyndenlegat oskyddat och i hög grad utsatts för klimatrelateradesorteringsprocesser.I samband med slutundersökningen stickgrävdes femvarandra intilliggande rutor (R 4165-4169) i stick om 5Figur 40. Antalet keramikfragment per stick i ruta3306. Resultat av förundersökningen.38POSTBODA 2 OCH 1

mellan 0,1-0,15 m tjockt. Fynden tillvaratogs på olikanivåer. Keramik och hasselnötsskal fanns företrädda nedtill 50 cm, medan brända ben endast förekom ned till 30cm djup. Förvisso fanns det också bearbetad sten, menav denna kategori tillvaratogs alltför få artefakter för attkunna upprätta en generell bild över fyndnivåerna. Härpresenteras fördelningen av keramik, brända ben ochhasselnötsskal.Efter avtorvning och rensning grävdes de två förstasticken i det påförda lagret. Häri påträffades järnspikartillsammans med neolitisk keramik. Mängden keramikvar relativt låg på nivåerna mellan 0 och 10 cm. BetydligtI de underliggande sticken ned till 50 cm påträffades enavsevärt mindre mängd keramik.Keramikens medelvikt tycks vid första påseendetvariation mellan stick 2 och 8. De mest avvikande med-sticken, där medelvikten är påtagligt lägre. Man skullekunna tänka sig att mekaniska, sentida skador har orsakaten fragmentering av det översta stickets material, medanden låga medelvikten i det två understa lagren kan förståssom resultatet av antingen kulturella eller naturliga sorteringsprocesser.Stark reservation bör göras för tolkningarav dessa nivåer p g a det faktum att materialet är litetmed undantag för stick 2 till och med 5.Beträffande brända ben och hasselnötsskal är underlagetmindre. Förekomst av dessa material visar i varjefall att de från och med 10 cm djup generellt överensstämmermed fördelningen av keramik. Medan brändaben huvudsakligen förekom på nivåer mellan 10 och 20cm påträffades hasselnötsskal på samma nivåer som deSammanfattningsvis kan man konstatera att samtligaär normalfördelade och saknar toppvärden på separataPOSTBODA 2Figur 41. Stickutvärderingsschaktetoch ruta 3306.POSTBODA 2 39

KeramikKeramikNivå(cm)StickNivå(cm)Stick0-55-1010-1515-2020-2525-3030-3535-4040-4545-5050-550 200 400 600 800 100012345678910110-55-1010-1515-2020-2525-3030-3535-4040-4545-5050-550,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,01234567891011AntalFigur 42. Fördelning av antal keramikskärvor och -fragment på nivåer0-50 cm.Brända benMedelvikt (g)Figur 43. Fördelning av keramikens medelvikt på nivåer 0-50 cm.HasselnötskalNivå(cm)StickNivå(cm)Stick0-55-1010-1515-2020-2525-3030-3535-4040-4545-5050-550 5 10 15 20 2512345678910110-55-1010-1515-2020-2525-3030-3535-4040-4545-5050-550 5 10 15 20 25 301234567891011AntalAntalFigur 44. Fördelning av brända ben på nivåer 0-50 cm.Figur 45. Fördelning av hasselnötsskal på nivåer 0-50 cm.nivåer. Hasselnötsskalen uppvisar tendens till att ha ensekundär topp på stick 7, men underlaget medger intelångtgående tolkningar av olika kronologiska horisonter.i stick 3, medan den största andelen keramik fanns i stickbeskrivits är en av de faktorer som avgör föremåls transporti en jordmatris deras beskaffenhet, som till exempelform, storlek och densitet. Sorteringen som observeratsi denna undersökning gör det sannolikt att någon ellernågra av dessa variabler styrt skiktningen. Detta illustrerarvikten av att ta prov genom hela det fyndförande lagret,för att få representativa urval av samtliga material. Detbör framgå, men kan ändå poängteras, att antal fynd/nivåendast genererar begränsade tolkningsmöjligheter och attdet tillvaratagna materialet lämpar sig för betydligt merdjuplodande studier i formationsprocesser än vad somvarit möjligt inom ramen för vår bearbetning.2.2.3Redovisning av boplatsorganisationsgruppensfältfas – Postboda 2Efter de två inledande provrutssvepen på Postboda 2fanns en antydan om att undersökningsområdet kundedelas in i tre olika delområden baserat på en bedömningav spridningen av artefaktkategorier. Områdesindelning-men utgjorde ändå som sådan en utgångspunkt för merriktade insatser. Avsikten med boplatsorganisationsgruppenvar att undersöka om det fanns en reell uppdelningav boplatsen.En besvärlig aspekt i detta arbete var framför allt frå-och var gränserna skall gå. Just detta arbete gjordes heltintuitivt under fältfasen utifrån de framställda spridningsbildernaav de olika fyndkategorierna.40POSTBODA 2 OCH 1

Område 1 låg längst i väster. Av alla delområden lågdet på lägst höjd över havet och sålunda närmast denforna stranden. Ytan innehöll mindre mängder fynd avkategorierna keramik, ben och hasselnötsskal. Trots vissförekomst av både ben och nötskal var fosfatvärdenainom området generellt lägre. Det som i första handderskörbränd sten, samt observationen av deponeringsamma ruta. Dessutom fanns en antydan till relativt settlandetill de övriga fyndkategorierna (se diskussion påsidan 29).Område 2 var den mest fyndförande delen av lokalen.Här återfanns rikliga mängder av samtliga fyndkategorier,samt markanta fosfatförhöjningar. Inom detta områdepåträffades även mer ovanliga kategorier av fynd,var något underrepresenterad, även om artefaktkategorinförekom i området.Område 3detstenigt och oländigt i jämförelse med de två andraområdena. Området saknade fynd av ben och organisktmaterial, keramikmängderna var mycket små. Fosfaternainom området var generellt lägre än i område 2. Områdetinnehöll mindre mängder skörbränd sten. Dockframkom under provrutssvepen ovanligt stora mängderkvarts i en av rutorna, ruta 7412. Denna kvarts bestodav stora stycken och mindre fragment. Få av artefakternauppvisade tydliga egentliga slagattribut men upplevdesändå som mänskligt hanterade (se även under 2.3.8).Avfallsytor/aktivitetsytorEn viktig fråga för boplatsorganisationsgruppen var attDen rika förekomsten av fynd på gropkeramiska boplatsertillsammans med frånvaron av hyddstrukturerhar tidigare föreslagits vara resultatet av att det främst äravfallsdepåerna som har undersökts, medan de egentligaaktivitetsytorna/boplatsytorna har förbisetts (Edenmo2 resultatet av ett och samma beteende, alltså sekundäravfallsdeponering?Ett sätt att särskilja aktivitetsytor från avfallsytor är attstudera artefaktmaterialets fragmentering. Observationeri fält gav oss intrycket att trots att keramikmaterialetöverlag var starkt fragmenterat, så förekom områdenmed mer välbevarad keramik, t ex inom område 1. Enarbetshypotes var att den fyndrika ytan inom område 2utgjorde den egentliga aktivitetsytan, medan de i förhållandetill detta område perifera ytorna 1 och 3 snarareskulle ses som avfallsområden/deponeringsytor. En preliminärtest av fragmenteringen gjordes på keramikenfrån ett avsnitt av område 2. Tanken var alltså att utforskaifall ytan uppvisade en centrifugaleffekt, med små fyndi mitten och större fynd ut mot kanterna. En sådan ef-POSTBODA 2Figur 46. Postboda 2, Områdesindelning efter svepen.POSTBODA 2 41

fekt, om den påvisas, skulle stöda argumentationen omatt människor rört sig på ytan, varpå de större fyndenskuffats åt sidorna, medan de mindre stannat kvar inomtrampningszonen (samt fragmenterats ytterligare genomaktiviteterna där).Den preliminära studien, baserad på keramiken i 5-det fanns skäl att tala om en centrifugaleffekt. Mönstretsom framträdde visade på en relativt hög fragmenteringinom en sammanhängande yta centralt placerat inom detför detta syfte undersökta område. Ut från detta områdesjönk fragmenteringsgraden i alla riktningar. Topogra-sandiga platån inom undersökningsområdet, som ocksåpekats ut som den mest fyndintensiva ytan.Boplatsorganisationsgruppen förespråkade därefteratt en större mängd fynd skulle insamlas, i första handfrån de lågfragmenterade områdena, i ett försök att falsi-från dessa rutor kunde inte analyseras under fältfasen,men redovisas närmare i kapitel 2.2.6.Kvartsansamlingen i Område 3Som ett led i frågeställningen om de olika ytornas karaktärville vi även undersöka vad den rika kvartsförekomsteni område 3 representerade. Kvartsmängden varrelativt konstant över hela slutundersökningsområdet,med ett eller ett par kvartsfragment i varje ruta, varförkvartsförekomsten i ruta 7412 avvek radikalt. Frågan varhuruvida denna förhöjning var resultat av en primär elleren sekundär deponering. Med andra ord, om kvartsenvar restprodukter av en tillslagning inom området, ellerom det kunde ses som avfall/boplatsmöblemang. Dettaansågs ha bäring på hur ytan skulle betraktas, om detskulle ses som en aktivitetsyta eller en avlastningsyta.Som en åtgärd för att studera detta förtätades provgropsgrävningenkring den aktuella rutan. Sammanlagtfem kvartsmeterrutor (G 9201-9205) utplacerades såatt den fyndförande rutan inringades. Tanken var att entillslagning av redskap på plats skulle resultera i en förhöjdkvartsförekomst inom en större sammanhängandeyta, medan en sekundär deponering skulle resultera i enrumsligt mer begränsad förhöjning. Denna utgångspunktkan förvisso på goda grunder ifrågasättas, då experimentellastudier visat att spridningen av stenmaterial vidtillslagning kan variera från att ha ett mycket begränsatomfång om 0,5-1 m 2 (Newcomer & Sieveking 1980),till att omfatta en yta om ca 20 m 2 (Hansen & Madsen1983), beroende på typ av reduktion.I de fem grävda rutorna tillvaratogs sammanlagt 8bitar kvarts (G 9201=3 bitar, G 9202=1 bit, G 9203=1bit, G 9204=0 bitar, G 9205=3 bitar). Denna spridningavvek inte från den generella bilden inom slutundersökningsområdet,varför fyndet i ruta 7412 bedömdes vararesultat av en sekundär deponering. Ett alternativt synsättskulle vara att se fyndet som resultat av en begränsad till-tala om området som en formell och angränsad slagplats.Ingen fortsatt fyndgrävning i området gjordes.Figur 47. Simulering av keramikens fragmentering inom område 2 utgående från 5- meterssvepet (de svarta rutorna). Kri/5/20/2/%.42POSTBODA 2 OCH 1

POSTBODA 2Figur 48. Rutor utplacerade inom område 2 för fragmenteringsstudie.Figur 49. Rutor utplacerade inom område 3 för studie av kvartsförhöjning.POSTBODA 2 43

Figur 50. Spridningen av kvarts efter förtätad provgropsgrävning i område 3. Kri/1/0/5/ant.2.2.4Letande efter speciellafyndkategorierEfter de inledande svepen och en utvärdering av demframkom ett par speciella fynd som hade det gemensamtatt vi helt enkelt ville se om de utgjorde unika fynd elleri dessa utredningar var identiskt – vi la ut nya rutor i näraanslutning till dem där de första fynden gjorts.BengruppenBenmaterialet som grävdes fram under provrutssvepenundersöktes översiktligt av osteolog Ylva Bäckström(SAU) redan i fält (2004-05-25). Osteologens uppgiftvar att bedöma fyndmaterialet och sålunda skapa underlagför vidare utgrävning. Artbestämningarna blev,på grund av att de gjordes i en fältsituation, i vissa falltentativa och osäkra. Sammanlagt innehöll Postboda 273 fyndposter med ben, i vilka säl kunde konstateras i 23fortsatta rutgävningen. Runt rutor 7004 och 7005, därdet framkommit både obränt ben och andra avvikandeben, lades rutorna 9101-9106 (1,5 m 2 ) ut. Runt rutornaRuta Fnr Kommentar7005 244 Osäker art7004 204 Obränt ben. Eventuellt större landlevandedjurart.7023 67 Osäker art7027 92 Säl/hund/gris7073 229 Nöt/älg?7092 137 Poröst ben. Eventuellt människa7093 183 Skumt ben, eventuellt fisk7111 107 Säl/hund/grisFigur 51. Benbestämning efter provrutssvep.7092 och 7093, där det bl a framkommit ett eventuelltmänniskoben, placerades rutorna 9107-9111 (1,25 m 2 ), isyfte att eventuellt få upp ett större material. Sammanlagttillvaratogs i rutorna 9101-9106 ytterligare 7,5 g ben ochi rutorna 9107-9111 ytterligare 1,4 g. I osteologikapitlet,2.5, redovisas resultat av artbestämningen.Tummad leraI ruta 7027 hade under svepen framkommit två fragmentav ett tummat keramiskt material som inte tycktes härrörafrån ett kärl (fyndnummer 97 och 98, se keramikkapitlet,2.4, övrig keramik). I ett försök att få upp mer material av44POSTBODA 2 OCH 1

POSTBODA 2Figur 52. Rutor utplacerade i syfte att tillvarata särskilda fyndmaterial.denna art, utplacerades 6 nya rutor, 9401-9407 (1,5 m 2 ),intill denna ruta. Inget liknande framkom i rutorna.StenmaterialUnder förundersökningen framkom i en ruta, 3155, ettredskapsliknande bergartsavslag, fynd nummer 1096. Föratt kontrollera om det fanns mer av detta material i närområdetgrävdes 4 rutor, 9222-9225 (1 m 2 ), intill dennaruta. Rutorna var kraftigt fyndförande, men innehöll intePOSTBODA 2 45

2.2.5 Avbaning Postboda 2Avbaningen utfördes delvis parallellt med de riktadeprovrutsundersökningarna, delvis efter att dessa avslutats(se kapitel 1.4 för beskrivning av metod). Avbaningenomfattar hela slutundersökningsytan. Avbaningen varoproblematisk i åkermarken, och i lokalens västra delar(område 1 och västra delen av område 2). I de övre,östra delarna av lokalen var terrängen stenigare och avbaningensvårare, vilket kan utgöra en källkritisk aspekt vidläggningarnasom påträffades redovisas i kapitel 2.6.Vid avbaning och efterföljande rensning kom en delfynd att samlas in, både keramik och slagen sten. Måletmed insamlingen var att tillvarata artefakter som hadeintressanta kvalitativa egenskaper. Därför är insamlingeninte systematiskt genomförd och bör inte utgöra un-föremål framkom, såsom malstenar och slipstenar, varspositioner dokumenterades, då de ansågs mer tillförlitlig.Vid avbaningen av den del av lokalen som går underbeteckningen område 1 framkom större mängder skörbrändsten, oftast utan synliga nedgrävningar. Därförbeslöts att enskilda skörbrända stenar skulle mätas in iX- och Y-led för att studera deras rumsliga fördelning.vägen. De inmätta stenarna visar generellt en god överensstämmelsemed den simulering som gjordes utifrånprovrutsgrävningen. Två koncentrationer av skörbrändsten kan skönjas, en östlig och en västlig. Dessa tvåkluster åtskiljs av ett område som är relativt fritt frånskörbränd sten.Figur 53. Positionen för vid avbaningen påträffade slip- och malstenar, samt yxfragment. Fyndnummer angivet.46POSTBODA 2 OCH 1

POSTBODA 2Figur 54. Spridningen av skörbränd sten efter avbaning.Figur 55. Fynd av malstenar (F 1242 och F 1243) på Postboda 2. Foto taget från väster.POSTBODA 2 47

Figur 56. Postboda 2 efter avbaning. Översikt över område 1 från söder.Figur 57. Postboda 2 efter avbaning.Översikt över den centralafyndförande ytan (område 2)från väster.48POSTBODA 2 OCH 1

2.2.6Sammanfattning. Rumslig strukturoch deponeringsstrategier – Postboda 2I detta kapitel skall vi försöka sammanfatta de data somframkommit vid utgrävningen av Postboda 2 och sompresenterats i föregående kapitel. Vad avslöjar fynd- ochanläggningsinformationen om vilken funktion Postboda2 fyllt i det mellanneolitiska landskapsutnyttjandet?Det är väsentligt att vid tolkandet av arkeologiskalokaler inse att de inte är en direkt återspegling av ettförhistoriskt system. Arkeologiska boplatser innehållersällan den uppsättning föremål som har varit i brukunder förhistorien.En viktig kulturell faktor som kommer att inverka påen boplats karaktär är på vilket sätt den har övergivits.Samtliga platser som undersöks av oss har på ett eller annatsätt övergivits och det är av stor vikt för förståelsen avplatsen att skapa sig en teori om hur detta har gått till.Stevenson (1982) försöker utgående från två variabler,övergivandetakt och förväntad återkomst, att skapa enmodell för hur olika typer av övergivande kan forma detarkeologiska materialet. De fyra scenarion han målar uppbaserat på dessa variabler är följande:1. Om övergivandet av lokalen sker snabbt och manmellan de facto avfall (avfall som lämnats på den ytainom vilken de även brukats) och aktivitetsytor. Undanstuvandeav bruksföremål i särskilda lagerutrymmenär minimalt.2. Om övergivandet sker snabbt och man inte förväntarsig att återvända, kommer bruksföremål att lämnasdrivkraft att ta med sig personliga och värdefullaföremål.3. Om övergivandet sker gradvis och man förväntarsig att återvända, tenderar föremål att stuvas undani särskilda lagerutrymmen, för att tas i bruk vidåterkomsten. Sambandet mellan bruksföremål ochaktivitetsytor är lågt.4. Om övergivandet sker gradvis och man inte förväntarsig att återvända kommer bruksföremål inte att stuvasundan inom lokalen och avfall tillåts ackumulera inomaktivitetsytorna.Det är uppenbart att nyckelbegrepp vid diskussionenom övergivandet av en arkeologisk lokal som Postboda2 blir de facto avfall (Schiffer 1987) och aktivitetsytor. Identi-problematiska bedömningsfrågor och risken att hamnai ett cirkelresonemang är stor. Vi kommer dock nedansvåra frågan om primärt och/eller sekundärt avfall ochdeponeringsstrategier kommer också att kommenterasvad gäller kvarts och keramik.För att hitta argument för aktivitetsytor på Postboda2 kommer två faktorer att vara avgörande. Det första ären fyndsammansättning som skiljer sig från övriga ytor.Fynden inom en intensivt brukad yta förväntas utsät-POSTBODA 2Figur 58. Schematisk framställning av olikatyper av boplatsövergivande, enligt modellfrån Stevenson (1982). Området kringhärdarna representerar en aktivitetsyta, deomgivande streckade ytorna är avfallsytor.POSTBODA 2 49

tas för andra typer av kulturella formationsprocesser äninom extensivt nyttjade ytor. Fragmenteringen av sköramaterial tros öka, samtidigt som centrifugaleffekter ochunderhåll av ytan kommer att transportera vissa typer avmaterial (eg skräp) bort från ytan (Schiffer 1987). Detandra som kan indikera aktivitetsytor är förekomsten avanläggningar, gärna härdar, kokgropar och dylikt, somteter(Binford 1978).Fragmentering av keramikTidigt i undersökningen upplevdes keramiken på Postboda2 generellt vara starkt fragmenterad, men en variationinom fragmenteringsgraden tycktes skönjas. Dettakom att resultera i en diskussion om trampning och desssattagrävningen (se kapitel 2.2.3). En hög fragmenteringansågs vara en indikation på områden där människorrört sig mycket, medan en låg fragmentering pekar påmotsatsen. Keramiken registrerades i kategorierna fragmentoch ornerade/oornerade skärvor. Artefakter medöverstigande detta som skärva. Områden som således hypotetisktskulle innehålla 100 % fragment skulle sannoliktkunna ses som aktivitetsområden, medan områden somskulle innehålla 100 % skärvor, troligare skulle betraktassom deponeringsområden.För att undvika extremvärden som beror på alltförlåga mängder tillvaratagen keramik, utgallrades alla rutorsom innehöll mindre än totalt 20 gram. Sedan gjordesett histogram över frekvensen och spridningen av keramikensfragmentering för att se om omedelbara grupperingarskulle uppkomma, som tydligt skulle dela uppmaterialet (Figur 59).Histogrammet visar att spridningen på lokalen ärnormalfördelad, inga tydliga grupper urskiljer sig. Medelfragmenteringenpå Postboda 2 är 50 % och fragmenteringsgradenvarierar mellan 0 och 97 %.En simulering i Surfer av fragmenteringsgradens rumsligaspridning (2,5 m intervall, Kriging interpolation) isolerarde områden där fragmenteringen ligger inom förstakvartilen (fragmenteringen lägre än 42 %) och tredjekvartilen (fragmenteringen högre än 61 %). På detta sättfår vi en strukturering av boplatsen utifrån keramikensDet mönster vi får fram av studien indikerar tvårumsligt separerade områden med hög fragmentering(röda), som omgärdas av områden med låg fragmente-För att vara säker på att mönstret inte enbart berorpå olika keramikmängd i de olika områdena, presenterashär en korrelationsstudie mellan den totala mängdenkeramik och andelen fragment. Analysen visar på attalltså sammanfaller inte fragmenteringszoner med kera-Antal Giltiga 142Saknas 0Medelvärde 50,7Median 51,8Std.avvikelse 16,5Minimum 0,0Maximum 97,1Kvartiler 25 41,950 51,875 61,2Figur 59. Histogram och beskrivande statistik över fragmenteringenpå Postboda 2.utgående från keramiken tala om fragmenteringszonerkontra bevaringszoner.Undersökningen av keramikens fragmentering ger ossen strukturering av rummet, utifrån vilken vi kan arbetavidare. Om vi laborerar med termerna aktivitetsytor kontraavfallsytor, så skulle de röda områdena representeradet förra medan de blå skulle representera de senare.Fragmenteringszoner behöver dock inte vara resultatetav förhistoriska, kulturella formationsprocesser,utan kan vara resultatet av såväl naturliga som kulturellapostdepositionella processer. Undersökningsområdetligger i terräng som har brukats av människan till dagsdato, bland annat kan det moderna åkerbruket och denmoderna närliggande bebyggelsen ha spelat roll för keramikensfragmentering. Därför behöver vi andra variablersom är oberoende av keramikens fragmenteringför att med kraft kunna argumentera för uppdelningenav platsen i olika ytor.Kvartsens spridningKvarts och annat stenmaterial har den fördelen framförkeramik, att det inte utsätts lika hårt för vittrings- ochfragmenteringsprocesser. Därför kan kvartsen sägasmera säkert avspegla kulturella formationsprocesser.På Postboda 2 bestod kvartsmaterialet av 339 artefak-50POSTBODA 2 OCH 1

POSTBODA 2Figur 60. Keramikens fragmentering på Postboda 2. Röd linje ringar in områden där fragmenteringen är högre än 61 % (tredje kvartilen),blå linje markerar områden där fragmenteringen är lägre än 42 % (första kvartilen).Korrelation mellan totala mängden keramik och andelen fragmentSpearman’s rhoTotalkeramikviktTotal keramikviktFragmentandelCorrelation Coefficient 1,000 -0,007Sig. (2-tailed) 0,936N 153 153Fragmentandel Correlation Coefficient -0,007 1,000Sig. (2-tailed) 0,936N 153 153Figur 61. Tabell över korrelationenmellan mängdenkeramik och andelenfragment.ter (med undantag för de 110 artefakter från ruta 7412kvartsen i förhållande till keramiken, då det inte utgörett massmaterial på samma sätt.att vassa kvartsfragment upplevs som störande inom enyta där man verkar och att merparten av kvartsen skallDetta är en teori med brister. Vid t ex ett övergivande avboplatsen enligt Stevensons modell 2 eller 4 (se ovan),både som redskap och avfall. En simulering av kvartsensResultatet av undersökningen av kvartsspridningen äratt de största kvartskoncentrationerna inte entydigt kanknytas till vare sig hög- eller lågfragmenteringsytorna,utan de snarare hamnar i mellanzonerna. Dock kan manröda områdena, alltså de hypotetiska aktivitetszonerna.Vi har i detta skede inte beaktat vad kategorin kvartsutgörs av. Detta kan vara relevant, i ljuset av att föremålmed en maximal längd under 3 cm har större sannolikhetatt bli primärt avfall, medan föremål med en maximallängd som överstiger 3 cm har större sannolikhet att blisekundärt avfall (Schiffer 1972; Gifford 1978). Kvartsmaterialetär registrerat som kärna, hela avslag, avslagsfragmentoch splitter. Dessa kategorier korrelerar grovt settmed olika storleksklasser, där splitter utgör den minstaklassen, på vilken följer avslagsfragment, hela avslag ochkärnor i nämnd ordning. Med andra ord, så är det troligastatt splitter och avslagsfragment representerar primärtavfall, och mindre troligt att hela avslag och kärnor gördet. Denna bild är felaktig t ex om reduktionen utförs påett underlag varefter materialet dumpas på en avfallshög(Fladmark 1982), men kvartsens jämna spridning överundersökningsytan (bortsett från ruta 7412) antyder attsådana formella depositionsytor inte har brukats på Postboda2 (ett förslag som vi fört fram i annat sammanhang,POSTBODA 2 51

Figur 62. Postboda 2. Kvartsens simuleradespridning i förhållande till deutifrån keramikfragmenteringen definieradeytorna. (Antal kvarts inomundersökt yta=299; simulering=2,5m avstånd, Kriging Interpolation.)Sundström & Darmark 2005). Istället är det en mer latentformationsprocess som eftersöks i detta sammanhang,se nedan för en utveckling av detta.visar att de största förhöjningarna i splittermängd påträffasi undersökningsområdets centrala del, i en mellanzonmellan det västra röda området (med hög fragmenteringsgrad)och de blå områdena (med låg fragmenteringsgrad).Avslagsfragmenten uppvisar däremot en rumslig fördelningsom tycks anknyta till de röda områdena, särskiltDe hela avslagen är få till antalet, och förekommeroftast i enstaka exemplar. Deras spridning formar docksammanhängande områden, som snarare tycks hänga65).I gruppen kärnor inkluderas både det rutgrävda ochdet frambanade materialet. Kärnorna presenteras i formav två grupper. Den ena gruppen består av kärnor somväger mindre än 40 g och den andra av kärnor som vägermer än 40 g. Gränsen 40 g är tagen från tidigare arbeten(Darmark & Sundström 2005) och skall ses som ett modellvärdeför vad som kan betraktas som avfall kontraboplatsmöblemang. Denna gräns är endast tillämpbarpå kvarts, och skiljer sig i andra råmaterial. Spridningenav kärnorna utifrån dessa viktklasser delar upp platsen i52en nordlig och en sydlig del, där den sydliga delen innehållerkärnor som överstiger 40 g och den norra delenkärnor som är lättare. Inom den norra delen tycks detvidare som om de tunga kärnorna grupperar sig centraltmed de lättare i perifert läge. Spridningen av kärnor idet norra området sammanfaller väl med spridningen avEn genomgång av materialet gjordes, där fokus lågning)med en längd över 3 cm, enligt resonemanget attsannolikheten att de representerar sekundärt avfall ärstörre än vad gäller de mindre artefakternas. Det visadesig att avslagsmaterialet innehöll mycket få artefaktersom överskred denna gräns, sammanlagt 28 av totalt329 mätta artefakter. Av dessa utgörs 21 stycken av råkvartsfragmentensom påträffades i ruta 7412, och fyra ärkärnor. Av avslagen/fragmenten var det således endasttre som var större än 3 cm. Rumsligt ligger dessa störreartefakter huvudsakligen i undersökningsområdets östraoch södra del.För att sammanfatta spridningen av kvartsartefakternakan vi konstatera att få av kategorierna entydigtkan knytas till vare sig de blå eller de röda områdena.Ett undantag härvidlag utgör avslagsfragmenten, sombildar ett förhållandevis tydligt kluster intill det västraröda området. De största splittermängderna påträffas iutkanterna av detta. Hela avslag fördelar sig huvudsak-POSTBODA 2 OCH 1

POSTBODA 2Figur 63. Simulering över splitterförekomsten på Postboda 2.Figur 64. Simulering över avslagsfragmenten på Postboda 2.POSTBODA 2 53

Figur 65. Simulering över förekomsten av hela avslag på Postboda 2.= Kärnor lättare än 40 gram= Kärnor tyngre än 40 gramFigur 66. Spridningen av kärnor på Postboda 2.54POSTBODA 2 OCH 1

ligen på två områden, dels i ett stråk diagonalt över detöver hela området, men fördelar sig viktmässigt på olikasätt. Kärnornas och de hela avslagens spridning kan sägassammanfalla på det sättet att de inringar ett centraltområde, inom vilket man kan iaktta förhöjningar i mängdensplitter och fragment.Mysteriet med de försvunna kärlbottnarnaEn fråga som vi tidigt insåg att vi måste ta ställning till varmiskafyndplatser och vad detta kan tänkas bero på. Degrundantaganden som vi utgick från var dels att vi troligenhar att göra med i någon mån mobila grupper, delsatt keramiken har använts praktiskt för att bereda mat.Frågor som vi då ställde oss var: Varför lämna keramiken?Varför så stora mängder tillsynes kasserad keramik?Experimentella försök med keramikanvändning visar attett kärl kan ha en livslängd på ett tiotal år trots dagligEfter att keramiken på Postboda 2 blivit specialregistreradfann vi ett till synes märkligt mönster – vi hittademycket mynningsfragment men knappt några bottenbitar.Detta kan mycket väl vara ett generellt mönster somvi dock inte sett någon diskussion kring. Vi såg diskrepansensom en möjlig ingång till att förstå något omde processer som format det keramiska källmaterialet.Kan en undersökning kring detta belysa de frågor somintresserar oss här, nämligen organisationen och övergivandetav platsen? Vi antar att diskrepansen avspeglarde faktiska förhållandena och inte grävmetodiken. Omsamtliga bottnar deponerats på en rumsligt sett snävtförbigått ytan. Däremot skulle en sådan anomali med allsannolikhet ha infångats under avbaningsfasen.Mynningsfragmenten på Postboda 2 vittnar om attminst 73 stycken kärl har deponerats på platsen (se sidan65). Mängden står inte i paritet med bevarade bottenbi-förklaras på något av följande sätt:1. Endast mynningarna har förts till platsen. Kärlen haralltså inte brukats på plats utan valda delar av trasigaatt delar av kärl har använts i olika sammanhang t exsom symboliska gåvor (Lindholm muntligt).2. Bottenbitarna har förts bort från platsen. Eventuelltkunde bottenbitarna fortfarande användas som småskålar, eller så kunde de utgöra grunden för att tummaupp nya lerkärl kring. Exempel på det senare är intevälkänt, dock kan större bottenbitar ha fungerat somkärl (Lindahl muntligt).3. Bottendelen av kärlet utsätts för större påfrestningarvid bruket av kärlet, t ex genom att ligga i elden,varav det lättare vittrar sönder. Produktionsteknisktbör dock inte bottendelen ha sämre möjligheter attbevaras än andra delar av kärl (Lindahl muntligt).4. Bottenbitarna och mynningsbitarna hamnar genomkulturella formationsprocesser i olika delar av lokalen.Mynningarna, som efter kärlets sönderfall hamnar iavfallsområden, bevaras, medan bottnarna, som liggerbegravda i sand inom aktivitetsytorna, kommer atttrampas sönder till fragment. Tanken att kärl deponerasinom aktivitetsområden, eller i nära anknytningpå Åland, på boplatsen Glamilders (Vaara 2004).Vi kommer här att undersöka endast hypotes 4, då dennainte ställer krav på stora jämförelsematerial eller relativtavancerade experiment.Enligt tanken att kärlen ofta är dekorerade i de övrepartierna men inte ner mot botten, så borde detta beteendekunna avspegla sig i förekomsten av dekorelementbland skärvor och fragment. Om keramiken i vårtfall uppvisar väldigt låg dekorgrad i de röda områdena(hypotetiska aktivitetsytor), medan keramiken i de blåområdena (hypotetiska avfallsytor) har hög dekorgrad,poneraspå skilda sätt.För att undersöka detta beträffande skärvor valdesjämfördes andelen dekorerade och odekorerade skärvor.centandeldekorerad keramik.Figur 67 pekar ut två ytor där dekorgraden är låg,en i väster och en i öster. Dessa separeras från varandraoch omgärdas av, ytor där andelen dekorerad keramikär högre.Till viss del tycks alltså hög dekorgrad sammanfalladekorerade. Man kan dock tänka sig att detta resultat ärberoende just av det faktum att dekoren lättare observe-(större total skärvyta). För att komma undan detta problem,valdes ett antal rutor ut från ett blått respektiveett rött område, varifrån samma procedur genomfördes.Samtliga fragment kontrollerades efter dekorelementoch jämfördes med totala antalet fragment. Resultateten viss variation i fördelningen av dekorgrad mellan deolika områdena. Om man separerar värdena från varandravid värdet 12,1 %, d v s medelvärdet, så kan vi dockkonstatera, att 83 % (5 av 6) av rutorna med få dekoreradefragment ligger i röda områden, medan 66 % (6 av9) av rutorna med hög andel dekorerad keramik liggerröda områdena innehåller färre dekorerade fragment ände blå områdena.Slutsatsen blir att undersökningen ger oss ytterligarePOSTBODA 2POSTBODA 2 55

Figur 67. Dekorgradens variation inom undersökningsområdet. Andel dekor klassat i fyra klasser (0-25%=minsta punkt, 25-50%, 50-75%, 75-82%=störst punkt). Med i figuren finns fragmenteringszoner och zoner med mer välbevara keramik.Fyndnr Fyndtyp Ruta Område Antal fragment Fragmentmed dekorAndel fragmentmed dekor78 Fragment 7103 Röd 96 3 3867 Fragment 9238 Blå 116 4 3169 Fragment 7104 Röd 98 5 5114 Fragment 7101 Röd 76 5 7119 Fragment 7102 Röd 121 10 8663 Fragment 9220 Röd 114 12 11791 Fragment 9239 Blå 751 92 12872 Fragment 9241 Blå 117 16 14455 Fragment 9015 Blå 136 19 14436 Fragment 8011 Blå 157 22 14665 Fragment 9221 Röd 32 5 16796 Fragment 9240 Blå 228 36 16460 Fragment 9016 Blå 44 7 16295 Fragment 8111 Röd 51 9 18658 Fragment 9219 Röd 54 14 26Figur 68. Undersökning av dekor på fragment. Den svarta linjen markerar en skiljelinje baserad på medelvärdet 12,1 (andel dekoreradefragment per ruta).skäl att kontrastera de ursprungliga röda områdena motde blå och kanske även tala om två separata aktivitetsytorsom skiljs åt av en mellanliggande avfallsyta.Utgående från denna funktionsindelning av boplatsentycks det också som om vi fått stöd för tanken på attkärlbottnarna saknas, då de i högre grad har deponeratsinom de ytor där människor rör sig. Kärlen lämnas kvarsom boplatsmöblemang i stort sett på de ytor där de variti bruk. Vid återvändandet till platsen kommer ett antalkärl att ha sönderfallit av naturliga processer, årstidsväxlingar,djurbesök, vågrörelser etc. Platsen tas åter i brukoch organiseras på ett sätt som överensstämmer med dettidigare besöket. Den ursprungliga aktivitetsytan övergårnu från att vara lagerutrymme till att åter bli en plats där56POSTBODA 2 OCH 1

människor vistas. Ytan städas från synligt avfall, varpå deytligt liggande övre delen av kärlen (med hög dekorgrad)hamnar på en annan plats än de dolda bottenbitarnasom ligger kvar på aktivitetsytan och trampas sönder tillkeramikfragment (kategori 3), som presenterats i kapitel2.2.1 vara resultatet av trampning.Detta frammanade scenario kan dock problema-gott som hela kärl påträffats, några nyligen utgrävda platserär Sittesta (www.raa.se/uv/2005/v73/sittesta_v33.htm), Glamilders (Vaara 2004), Jettböle (Stenbäck 2003).Vid Sittesta framkom en stor mängd kärl med botten upp(Kihlstedt muntligt) medan utgrävningen vid Glamil-muntligt). Vid Jettböle framkom både kärl med bottenupp och kärl med botten ner (Stenbäck muntligt). Attplacera kärlen med botten upp är begripligt ur ett rentfunktionellt perspektiv, om keramiken tillfälligt övergivitsoch planeras att tas i bruk vid ett senare tillfälle. Åtgärdensyftar till att undvika att kärlets innandöme förorenas,eller att kärlet t ex vattenfylls (vilket kan leda till att detspricker vid förfrysning). Övergivandet av kärlen på detena eller det andra sättet kan avspegla olika typer avövergivandeprocesser. Om kärlen på Postboda 2 lämnatsmed botten upp är det istället dessa (odekorerade) partierav kärlen som borde ha hamnat i avfallszonerna, enligtresonemanget ovan. En tänkbar bakomliggande faktorsom påverkat valet att deponera kärl upp och ner ellerrättvända skulle kunna vara huruvida deponeringen ägtrum inomhus eller utomhus eller huruvida övergivandetvar planerat eller oplanerat.Anläggningarnas lokaliseringAnläggningarna har presenterats i kapitel 2.6. De föreslogsuppvisa ett mönster, där en relativt anläggningsfattigyta omgärdades av skärvstensansamlingar, gropar ochkulturlagerrester. Den anläggningsfattiga ytan uppvisaräven en högre fragmenteringsgrad, små mängder kvarts(i första hand avslagsfragment) och en låg dekorgrad beträffandekeramiken. Kokgroparna A 13319 och A 12022föreslås därför här utgöra fokus för platsens aktiviteter,som resulterat i de skönjbara mönstren.SammanfattningDe olika artefaktkategorierna, som samvarierar mer ellermindre väl med anläggningarna, tycks indela undersökningsområdeti olika zoner. Här föreslås en uppdelningYta 1 ligger längst västerut, närmast den forna stranden.Utmärkande för ytan är:• Låga fosfatvärden• Låg fragmenteringsgrad för keramiken• Små kärnor• Hög anläggningsfrekvens, främst koncentrationer avskörbränd sten• Hög grad av dekor på keramikenYta 2 ligger centralt i det fyndförande området. Utmärkandeför ytan är:• Ökande fosfatvärden• Varierade fragmenteringsgrad för keramiken• Små mängder kvarts, främst avslagsfragment ochsplitter• Låg anläggningsfrekvens, kokgrop A 13319• Rikliga benmängder• Frånvaro av skörbränd sten• Låg grad av dekor på keramikenYta 3 ligger strax söder om yta 2. Utmärkande för ytanär:• Kraftigt fragmenterad keramik• Små mängder kvarts, främst avslagsfragment ochsplitter• Låg anläggningsfrekvens, kokgrop A 12022• Frånvaro av ben och hasselnötsskal• Skörbränd sten i koncentrationer, ej utspritt överytan• Låg grad av dekor på keramikenYta 4 ligger öster om yta 2 och 3, i en stenigare terräng.Utmärkande för ytan är:• Höga fosfatvärden• Varierande fragmenteringsgrad för keramiken• Relativt mycket kvarts, både hela avslag, avslagsfragmentoch splitter• Hög anläggningsfrekvens, både ansamlingar av skörbrändsten, gropar och kulturlagerrester• Rikliga mängder ben och hasselnötsskal• Skörbränd sten utspritt över ytan• tuff, skiffer och kvartsit jämte kvartsen• Hög grad av dekor på keramikenYta 5räng.Utmärkande för ytan är:• Höga fosfatvärden• Varierande fragmenteringsgrad för keramiken• Relativt mycket kvarts, både hela avslag, avslagsfragmentoch splitter• Låg anläggningsfrekvens• Frånvaro av ben och hasselnötsskal• Frånvaro av skörbränd sten• Varierad sammansättning av stenmaterialet, skiffer,kvartsit och bergartsavslag jämte kvartsenGränserna mellan de föreslagna ytorna är mycket svåra attfastställa och kan variera beroende på vilken variabel manbetraktar. Särskilt yta 2 och yta 5 är till karaktären diffusaPOSTBODA 2POSTBODA 2 57

Figur 69. Förslag på uppdelningav lokalen Postboda 2 i funktionelltbetingade ytor.och kan möjligen utgöra gränszoner snarare än egna ytor.Yta 1, 3 och 4 framträder däremot som tydligt olikartadetill sin karaktär. Ytorna skall ses som delar av en ochsamma funktionella enhet, där yta 3/2 utgör aktivitetsytoromgivna av avfallsytorna 1 och 4. Avfallsyta 4, medsitt innehåll av organiskt material (ben och nötskal) ochen större variation beträffande stenmaterialet, skiljer sigmarkant från avfallsyta 1, som saknar dessa beståndsdelar,men som i högre grad förknippas med kassering av skör-att det är korrekt att dela upp det centrala området i tvåaktivitetsytor, yta 1 och 2. Aktiviteterna på dessa två ytorskulle ha varit av olika art och skräpet från dem ha kasseratspå skilda ytor. Det är viktigt att framhålla, att dettainte skall ses som formella deponeringsytor. Närhetenmellan aktivitetsytan och tillhörande avfallsyta, samt derör sig om ett latent och situationsbundet städbeteende,där avfall avlägsnats från det omedelbara blickfånget i taktmed att det ackumulerats (Stevenson 1991). Yta 5, medsin koncentration av råkvarts i vad som måste betecknassom ett relativt perifert läge, tycks kunna vara resultatetav en annan typ av beteende, där föremål (lämplig kvarts)har stuvats undan för senare bruk.För att knyta ihop undersökningen av Postboda 2med den inledande presentationen av Stevensons över-med all sannolikhet utgör aktivitetsytor. Aktiviteterna har58gett upphov till avfall av skiftande art, som deponerats iomedelbar anslutning till, men inte på, aktivitetsytan. Påaktivitetsytan har mal- och slipstenar lämnats deponeradeoch, på yta 2 eller i nära anslutning till den, eventuelltäven keramikkärl. På yta 5, som med viss tveksamhetskulle kunna utgöra en egen aktivitetsyta, påträffas störrekvartskärnor samt sönderdelad råkvarts. Det tycks alltsåtoroch deponering av vissa typer av föremål. EnligtStevensons modell skulle detta tyda på ett relativt snabbtövergivande av platsen. Fortfarande vet vi då inte omdet är hans modell 1 eller 2 som är tillämpbar, alltsåhuruvida man förväntas återkomma till platsen eller ej.Den avgörande skillnaden mellan de två modellerna ärhuruvida de aktuella föremålen (malstenar, keramikkärl,kvartsstycken) är lätta att ersätta. Roger Cribb har vidsina studier av nomader i Anatolien sett att säsongsmässigtåteranvända platser karaktäriseras av ett möblemangbestående av artefakter som kan beskrivas somsvåra att bära, men lätta att ersätta (Cribb 1991:68ff).De artefakter som påträffas ofta är faktiskt just brukskärlav keramik och malstenar. Beträffande malstenarhar Lidström-Holmberg (2004) även understrukit attde inte skall betraktas som icke-kultur, utan är medvetettillformade och råmaterialet till dem särskilt utvalt. På dethela taget förefaller Postboda 2 mer vara en plats somingår i ett säsongsmässigt återkommande, än en platssom övergivits permanent.POSTBODA 2 OCH 1

2.3Stenmaterialet – Postboda 2På denna lokal påträffades bearbetad sten över relativtsett hela den övrigt fyndförande ytan (se kapitel 2.1).Majoriteten av den bearbetade stenen tillvaratogs docki område 2 och 3 (se kapitel 2.2.3). Det förefaller sannoliktatt den mesta bearbetade stenen skall kopplas tillden neolitiska fasen då den i stort samvarierar med dentillvaratagna keramiken.dessa fynd är också starkt fragmenterade. Sandsten ochhårda bergarter är visserligen fåtaliga men tillhör de fadesmer sporadiskt.2.3.1BergartMaterial Antal Vikt (g)Bergart 6 16654Flinta 16 16Kvarts 449 2887Kvartsit 9 10Sandsten 8 4603Skiffer 2 233Tuff 3 4Summa 493 24407Figur 70. Sammanställning av stenmaterial (inkl kvarts somtillvaratagits i åkern).POSTBODA 2Bergart syftar här på obestämda, hårda material med enheterogen mineralsammansättning.Viktmässigt är det två malstenar som bär upp störretvå underliggare, 11 000 g respektive 5 000 g, som påträffadesintill varandra i område 2. Längs sidorna synsslagspår som visar att de är medvetet tillformade (Lidström-Holmberg2005:205).I närheten hittades ytterligare en sten, med facetteradoch glättad yta. Facetterna är mycket tydliga och kansättas i samband med tillslagning med frihandsteknik.Eventuellt kan den även, om man ser till den glättadeplana ytan, ha fungerat som en löpare, särskilt med tankepå att den påträffades strax norr om de betydligt störreunderliggarna. Bland övriga artefakter av bergart tillvaratogsett slipat fragment och ett avslag.Nordöst om område 2,och utanför slutundersökningsområdet,påträffadesunder förundersökningenen knackstensliknande sten.Det som föranledde dennabedömning var förekomstav krosspår.Figur 71. Knacksten/Löpare F61. Teckning A-M Pitkänen Darmark.Figur 72. Underliggare F1242.Teckning A-M Pitkänen Darmark.POSTBODA 2 59

2.3.2Sandsten-koncentrerade till område 2. Endast en slipsten hittadesi område 1. Åtminstone fyra slipstenar har tillhuggnaatt sandstenarna har bearbetats inom lokalen. Slipytornavisar i alla fall att stenarna har använts. Två exemplaruppvisar till och med slipytor på både fram- och baksida.En av dessa kan liknas vid en närmast vit sandsten ochavviker därmed från de övriga som genomgående kän-2.3.4SkifferDen ljusa slipstenen (se ovan) påträffades intill en yxa avi område 3. Yxan tycks ha varit håleggad, och är kraftigtatt yxan kluvits itu. Materialet gör att det är svårt att exaktrekonstruera yxans produktionstekniska historia. Yxankan ha skadats vid användning, varefter yxkroppen harbearbetats med avslagsteknik på ena sidan och en kombinationav avslagsteknik och prickhuggning på andrasidan. Ombearbetningen har dock inte fullföljts, möjligensom ett resultat av att yxan tudelats oavsiktligt.Tillsammans med en ansenlig mängd keramik hittadesockså en del av ett bryne i område 2. Ett långsmaltmärke vittnar om att det har formgivits med ett sågliknanderedskap. Materialet skiljer sig från yxan då brynetär av mörkbrun, tydligt skiktad skiffer.2.3.5Flintaryggsom västerut berör angränsande åkermark. Flintmaterialetbestår sammanlagt av 16 fynd fördelade påavslag, avslagsfragment, splitter samt en del av en skrapa.Några avslag är retuscherade och fyra har dessutom sli-bearbetats och i viss mån även använts på platsen. Flintaförekommer dels som karteringsfynd i åkern söder omfyndkoncentrationen som slutundersöktes, samt inomden norra fyndkoncentrationen.nödvändigtvis neolitiska. Dessa fynd bör snarare ses isamband med sentida lämningar i västra delen av undersökningsområdet.Avslagen med slipyta antas däremot haett neolitiskt ursprung. De härrör sannolikt från yxor ellerFigur 73. Postboda 2. Förekomsten av bergartsfynd inom slutundersökningsområdet.60POSTBODA 2 OCH 1

POSTBODA 2Figur 74. Postboda 2. Förekomsten av sandstensfynd inom slutundersökningsområdet.överhuvudtaget var slagen. Eftersom kvartsithanteringenär oviss kommer de tillvaratagna fragmenten inte attkommenteras ytterligare.2.3.7TuffMed tuff avses en grupp mycket täta vulkaniska berg-nandelokala material i Mellansverige (se t ex Apel et al1996:66). Här tillvaratogs endast tre avslagsfragment,varav två låg i område 2 och ett i område 3. Till skillnadfrån kvartsitfragmenten (se ovan) uppvisar de tekniskaattribut (som plattformar) som kan sättas i direkt sambandmed stenbearbetning.2.3.8KvartsFigur 75. Omarbetad yxa av skiffer. Teckning A-M PitkänenDarmark.2.3.6KvartsitEndast sju avslagsfragment bedömdes som kvartsit.De påträffades i område 2. Denna kvartsit är generelltmörkgrå och har påfallande likheter med yttersidor påkvartsämnen. Det bedömdes som osäkert om kvartsitenÖversiktDet till antalet största stenmaterialet består av bearbetadkvarts. Av totalt 2 887 g är mer än hälften, 1 638 g, så kalladråkvarts. Till råkvarts räknas nära nog allt material som hittadesi en och samma ruta i undersökningsområdets östradel. Den övriga kvartsen påträffades spridd i område 1, 2bildar en skenbart skarp gräns även om de båda områdenakan ha utgjort ett sammanhängande område.Runtomkring avtar lämningarna av kvarts betydligt.Endast 7 kvartsfragment påträffades i åkermarken.POSTBODA 2 61

Figur 76. Postboda 2. Förekomsten av skifferfynd inom slutundersökningsområdet.Figur 77. Postboda 2. Förekomsten av flinta inom slutundersökningsområdet.62POSTBODA 2 OCH 1

POSTBODA 2Figur 78. Postboda 2. Förekomsten av tuff inom slutundersökningsområdet.Figur 79. Postboda 2. Förekomsten av kvarts inom slutundersökningsområdet.POSTBODA 2 63

Sakord Antal Vikt (g)Kärna 16 723Helt avslag 55 275Avslagsfragment 157 240Splitter 111 9,4Råkvarts 110 1638Summa 449 2887Figur 80. Tabell över allt kvartsmaterial.Sakord Antal Vikt (g)Kärna 7 213Helt avslag 30 67Avslagsfragment 160 256Splitter 106 9Råkvarts 110 1638Summa 413 2183Figur 81. Tabell över rutgrävt kvartsmaterial.I samband med förundersökningen tillvaratogs 14fragment kvarts inom den nordliga fyndkoncentrationenDärför har dessa fragment utelämnats i denna analys.Vid rutgrävning tillvaratogs 413 bitar kvarts. Vidavbaningen framkom en del kvarts varav de störstafragmenten, mestadels kärnor, insamlades. Detta motiveradesdels med att kärnor i sig själva har ett informationsvärdeför förståelse av reduktionsgången, delsartefakterna nämnvärt.Trots sållning och riktade grävningsinsatser efter slagenkvarts förblev kvartsförekomsten mycket utspridd.En mer noggrann granskning av relevanta variabler behövdesför att utröna vad som har varit målet/målenmed kvartsbearbetningen.KlassificeringsmodellKvartsmaterialet delades in i kategorierna råkvarts, kärna,helt avslag, avslagsfragment samt splitter. Med hänvisningtill experiment kan denna fördelning användas föratt urskilja olika steg i stenbearbetningen. Med råkvartsmenas här kvarts som antas härröra från fast klyft. Denuppvisar plana naturliga ytor och saknar moränslipadyttersida. Den är bara delvis bearbetad och hamnar vidsidan om regelmässig hantering av kvarts. Råkvartsenkan lokaliseras till endast en ruta i område 3. I den direktaomgivningen fanns ingen uppenbar naturlig ur-sprungskälla för detta fyndmaterial. Den bör ha transporteratshit av människor.Varje kärna har minst två avspaltningsnegativ ochvisar hur kvartsen har bearbetats, framför allt vilken metodsom har använts. I första hand har plattformsmetodäven i de fall hela avslag och avslagsfragment har bevaradeplattformsrester. Experiment med kvarts har visatatt kärnor och avslag ser olika ut beroende på vilkenmetod som har använts. I något förenklad form följermetoderna efter varandra varigenom plattform representerarinledande bearbetning medan bipolär metod påstäd motsvarar slutbearbetning (Callahan 1987:16). Enmellanform är plattform-på-städ men den är också svå-prepareringskanter och retusch i förekommande fall.Till splitter räknas kvarts utan utgångna sidor ochsom generellt är mindre än 1 cm.Diskussion kring olika tolkningsmöjligheterVilka processer ligger bakom kvartsspridningen? Denrumsliga fördelningen antas variera beroende på vadmänniskor gör på lokalen och hur ofta den besöks (Binford1983; Camilli & Ebert 1994:119). Många handlingaravsätter inga materiella spår alls. Även stenbearbetningkan resultera i knappt märkbara fyndansamlingar (Hampton1999:80). Fördelningen kan möjligen också härledastill naturliga formationsprocesser som i och för sig kanomfördela fynden men knappast påverka fragmenteringsgraden(jfr Falk 1994). Härigenom är det rimligtatt ställa upp följande scenarier:1 Deponeringen är primär. Flera tillfälliga reduktionstillfällenmed få slag motsvarar fördelningen påboplatsen.2 Deponeringen är sekundär. Kvartsen återanvändsomkring på boplatsen. vetetomkring på boplatsen.Slagplatser eller bearbetningsområde?De experimentellt, tillika arkeologiskt, observerbara kategoriernaoch metoderna bildar underlag för hur kvartsenhar hanterats på boplatsen. Avsaknad av koncentrationeroch lite splitter talar inte för någon regelrätt slagplats iundersökningsområdet (jfr Lindgren 2004:217). Område2 och 3 kan snarare beskrivas i termer av bearbetningsområdendär kvartsen har omfördelats sekundärt genomandra aktiviteter.64POSTBODA 2 OCH 1

2.4Keramiken – Postboda 22.4.1FörundersökningenVid Postboda 2 tillvaratogs sammanlagt 1 270,4 g keramik(2 073 skärvor och fragment) vid förundersökningenår 2003. Materialet var starkt fragmenterat, men innehölläven några större skärvor. Godset var fast och bedömdeshuvudsakligen vara magrat med krossad bergart.Färgen på skärvorna var rödbrun med en gråaktig kärna.Möjligen var färgen på skärvorna från Postboda 2 någotljusare jämfört med dem från Postboda 1. Ytan på skärvornafrån Postboda 2 var i några fall ganska grov ochför att rekonstruera någon större del av något kärl. Emellertidframkom mindre mynningsskärvor från minst treolika kärl. Kärlformerna var dock mera osäkra. Halsarnapå kärlen var troligtvis utåtsvängda, möjligen rak i någotfall. Större skulderpartier saknades i materialet, liksombottenbitar. Dekorelementen på de dekorerade skärvornautgjordes främst av stämpel- eller pinnintryck menäven linjer, sticklinjer och gropar förekom. Groparna vardock förhållandevis små och/eller oregelbundna, d v sinte tydligt cylindriska eller koniska så som fallet är inomden gropkeramiska stilen (Bagge1951). Stilmässigt varg a de oklara kärlformerna. Keramiken från Postboda2 bedömdes emellertid efter förundersökningen somFagervik I, möjligen Fagervik II med tanke på den ”gropkeramiska”godskaraktären (Bagge 1951).2.4.2SlutundersökningenEfter slutundersökningen hade sammanlagt 33 837 gkeramikskärvor och fragment registrerats från Postboda2 (bilaga 4). Av dessa framkom 23 571 g (32 119 styckenskärvor och fragment) i samband med rutgrävningen.Resterande del, d v s 10 266 g, påträffades i anslutningtill avbaningsarbetet i slutet av grävningen (se sidan 46).Vi menar, som tidigare nämnts(se kapitel 1.6), utifrånsimuleringarna av keramikens fördelning, att vi har tillva-vid Postboda 2.Medelvikten för de skärvor som framkom vid rutgrävningenär ca 0,73 g per skärva/fragment. Keramikenfrån rutgrävningen delades upp i skärvor (>2 cm) ochfragment (

Figur 82. Keramikens spridningsmönster i Postboda 2 utifrån rutgrävningsfynden. Översikt över hela området.en S-formad profil (jfr Bagges b-profil). De bottenbitar,eller bitar från nedre delen av kärlen, som identifieratsvisar på kärl med rundade bottnar (F306, F899, F1173,F1197, F1276).Kärlens storlek har rekonstruerats utifrån böjningenpå de olika mynningsskärvorna.Att exakt mäta mynningsdiametern på kärl med utgångspunktfrån endast en mynningsskärva är i mångafall vanskligt. Därför mättes mynningsskärvornas diametrarutifrån 5 centimetersintervaller mellan 15 och 35cm. Inga identifierade kärl hade diametrar som var störreeller mindre än dessa värden. Av de 73 mynningsbitarnafrån olika kärl var dock 15 för fragmenterade för att t om mäta mynningsdiametern i 5-cm-intervaller. Av demsom det gick att mäta mynningsdiametern på har 11stycken haft mynningar med en diameter på mellan 15och 20 cm, 19 stycken mellan 20 och 25 cm, 19 styckenmellan 25 och 30 cm och 9 stycken mellan 30 och 35cm (se figur 85).Kärlens mynningar har haft varierande slut. I specialanalysenhar mynningsbitarna grupperats i tre formkategorier1. mynningar med förtjockad mynningsrand (inåt och/eller utåt)2. mynningar med rundad eller rakt avskuren mynningskant3. mynningar med snett lutande mynningskant ellerspetsigt avsmalnat slutGenom denna grova tredelade gruppindelning undviksgränsdragningsproblem för de olika kategorierna. Figur84 visar att den vanligaste kategorin i specialanalysen66POSTBODA 2 OCH 1

POSTBODA 2Figur 83. Keramikens spridningsmönster i Postboda 2 utifrån rutgrävningsfynden. Översikt över slutundersökningsområdet.från Postboda 2 var rundade eller rakt avskurna mynningskanter.Nästan hälften av alla mynningsbitar hörtill denna grupp.DekorKeramikkärlen från Postboda 2 har varit rikligt dekorerade.Närapå samtliga större mynningsbitar uppvisadedekor nedanför mynningen, på halsen samt ofta även påmynningskant och rand. Dekor förekom även på en heldel buk- och skulderbitar.De ornerade skärvorna (>2 cm) som registrerats frånrutgrävningen vägde som ovan nämnts 5 119 g (1 316stycken). Om man jämför denna vikt med den totalaFörtjockad mynningsrandRak-/rundad mynningskantSned-/spetsig mynningskant15 st43 st31 stFigur 84. Mynningsavslut, keramik från Postboda 2 (se bilaga 6).vikten skärvor (12 045 g) innebär det att ca 42,5 % av allaskärvor uppvisade ornering. Förekomsten av orneringpå fragmenten (11 526 g) har dock inte registrerats (fördiskussion kring fragmenteringsgraden och förhållandetdekorerade /odekorerade skärvor och fragment, se ävenkapitel 2.2.6, samt Stenbäck & Graner 2005).I specialanalysen har dekorelementen noterats förmynningskant, kärlväggens utsida, liksom eventuell förekomstpå insida. Kategoriseringen i databasen har inteanpassats enbart för denna lokal utan formats för attfungera även på andra neolitiska lokaler i denna samtandra närliggande regioner. Kärlväggsdekoren har grupperatsenligt följande:Kärlväggsgroparna behandlas här separat, d v s intesom ett av dekorelementen 1-12. Detta eftersom kärlväggsgroparnauppträder i kombination med de andradekorelementen. Utesluter man kärlväggsgroparna innehållerinte någon av de 146 skärvorna i specialanalysentvå olika dekorelement. De skärvor som endast innehöllkärlväggsgropar och inga andra dekorelement har dockPOSTBODA 2 67

Figur 86. Keramik från Postboda 2. Teckningar: A-M Pitkänen-Darmark. Skala 1:2.70POSTBODA 2 OCH 1

1. ”Odekorerad” (Endast gropornering)2. Snörintryck3. Tvärsnoddsintryck4. Enkla stämpel-/pinnintryck5. Rörstämpel6a. Tvåtandad stämpel6b. Flertandad stämpel (inkl. kamintryck)7a. Krysslinjer7b. Vertikala-/horisontella linjer7c. Grankvistlinjer7d. Sticklinjer (Furchenstich)8. Streck9a. Fiskbensmönster m streck9b. Fiskbensmönster m kamintryck10. Horisontella vinkellinjer/-streck11. Vargtandsmönster12. TaggtrådsmönsterFigur 87. Tabell över de olika kategorierna av kärlväggsdekor.Dekorelement – sammanlagt Antal Procent4 Enkla stämpel-/pinnintryck 52 36%6b Flertandade stämpel/kamintryck 23 16%7d Sticklinjer (Furchenstich) 23 16%7b Vertikala/horisontella linjer 16 11%6a Tvåtandad stämpel 10 7%Oklart 9 6%7a Krysslinjer 8 5%2 Snörintryck 3 2%1 ”Odekorerad” (Endast gropornering) 2 1%Summa 146Figur 88. Kärlväggsdekor, keramik från Postboda 2 (se bilaga 6).slät/polerad. Merparten av skärvorna uppvisar en ljusrödbrun färg, men enstaka skärvor har dock en någotstarkare rödaktig ton.För att få en exaktare bedömning av leran och magringsmaterialetskickades 10 skärvor från Postboda 2 tillKeramiska forskningslaboratoriet, Lunds universitet, förtunnslipsanalys (se Del 4).En studie av kärlanvändningTio mynningsskärvor eller skärvor från övre kärlpartietfrån olika kärl valdes även ut i fält för lipidanalys. Urvaletbaserades främst på att erhålla ett varierat, men ändå sårepresentativt material som möjligt av de olika typernaav dekor från platsen. Studien utfördes av Sven Isakssonvid Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholmsuniversitet (se Del 4).Övrigt keramikmaterialI anläggning A7027 vid Postboda 2 framkom två keramikbitar(lera plus magring) som sannolikt inte härrörfrån kärl eller någon annan föremålskategori, så somleridoler, lerskivor o d (bilaga 4). Dessa båda bitar vägde9,4 g (F97) respektive 4,7 g (F98) och kan tolkas sombrända s k ”förarbeten” eller restprodukter från keramiktillverkning.F97 är en cirka 4,9 cm lång och 2,0 cm bredkeramikbit som liknar en rulle för kärluppbyggnad. Denhar avtryck som tyder på att den i obränt tillstånd legat ien (mindre?) hand och lätt tryckts ihop. Den andra biten(F98) skickades till Keramiska forskningslaboratoriet,Lunds universitet, för tunnslipsanalys (se Del 4).2.4.4SammanfattningPOSTBODA 2av lokalen, under 45,5 m ö h, medan de tre skärvornasom var snördekorerade förekom i övre delen av lokalen,över ovan nämnda nivå. Det statistiska underlaget äremellertid alldeles för litet för att dra några vittgåendeslutsatser.MaterialIntrycket från förundersökningen om godsets karaktärkvarstår även efter slutundersökningen, d v s godset kantill sin helhet bedömas som fast, troligtvis huvudsakligenmagrad med krossad granit. Ytstrukturen på skärvornakan varken karaktäriseras som särskilt grov eller särskiltEfter slutundersökningen har sammanlagt cirka 33,8 kgkeramikskärvor och fragment registrerats från Postbodakunde bedömas karaktäriserades den av svagt S-formad146 skärvor som uppskattades vara ett representativturval. Kärlväggsdekoren bestod i dessa främst av enklasamt sticklinjer. Cirka 37 % av skärvorna uppvisade kärlväggsgropar.Keramiken har även efter slutundersökningenstilmässigt bedömts som Fagervik I, möjligenFagervik II med tanke på den ”gropkeramiska” godskaraktären.POSTBODA 2 71

Figur 89. Kärlväggsdekor, keramik från Postboda 2 som framkom i samband medrutgrävningen respektive avbaningen.72POSTBODA 2 OCH 1

Dekorelement – mynningsbitar Antal Procent1 ”Odekorerad” 2 2%2 snörintryck 2 2%4 enkla stämpel-/pinnintryck 34 38%6a tvåtandade stämpel/kamintryck 8 9%6b flertandade stämpel/kamintryck 16 18%7a krysslinjer 5 6%7b vertikala/horisontella linjer 7 8%7d sticklinjer 10 11%Oklart 5 6%Summa 89Figur 90. Kärlväggsdekor på mynningsbitarna, Postboda 2 (sebilaga 6).Dekorelement – skärvor >4cm Antal Procent2 snörintryck 1 2%4 enkla stämpel-/pinnintryck 18 32%6a tvåtandade stämpel/kamintryck 2 4%6b flertandade stämpel/kamintryck 7 12%7a krysslinjer 3 5%7b vertikala/horisontella linjer 9 16%7d sticklinjer 13 23%Oklart 4 7%Summa 57Figur 93. Ett s k ”förarbete” (F97) som uppvisar handavtryck.Teckning: A-M Pitkänen-Darmark. Skala 1:2.POSTBODA 2Figur 91. Kärlväggsdekor på skärvorna större än 4 cm, Postboda2 (se bilaga 6).Dekor på mynningskant Antal ProcentOdekorerad 25 28%Grop- eller pinnintryck 24 27%Tand- eller kamintryck 17 19%Raka streck 16 18%Sneda streck 1 1%Linje tvärs över kanten 4 4%Krysslinjer 1 1%Oklart 1 1%Summa 89Figur 92. Mynningskantsdekor på mynningsbitarna, Postboda 2(se bilaga 6).POSTBODA 2 73

= Dekortyp 7AKrysslinjer= Dekortyp 1“Odekorerad” (Endast gropornering)Figur 94. Keramikdekorens spridningsmönster, Postboda 2 (jfr bilaga 6).= Dekortyp 2Snörintryck=Dekortyp 7BVertikala/horisontella linjer=Dekortyp 7DSticklinjer (Furchenstich)Figur 95. Keramikdekorens spridningsmönster, Postboda 2 (jfr bilaga 6).74POSTBODA 2 OCH 1

= Dekortyp 4Enkla stämpel/pinnintryckPOSTBODA 2Figur 96. Keramikdekorens spridningsmönster, Postboda 2 (jfr bilaga 6).= Dekortyp 6ATvåtandad stämpel= Dekortyp 6BFlertandad stämpel (inkl. kamintryck)Figur 97. Keramikdekorens spridningsmönster, Postboda 2 (jfr bilaga 6).POSTBODA 2 75

varje bensamling (t ex i en grop) som en sluten kontext.nötboskap, får och gris så genererar vardera antalet 1.Intill denna bensamling påträffas kanske ett stolphålmed ben från samma djurarter och antalet blir då även1. Summa summarum: 2 nötboskap, 2 får och 2 grisar.Vid en beräkning av MIND skulle benmaterialet i bäggeanläggningar slås samman, och resultera i betydligt lägreantal för samtliga arter. Sannolikheten för att t ex skelettresterfrån gris i olika anläggningar skulle tillhöra en ochsamma individ antas vara liten. I denna undersökning,där huvuddelen av området grävts i provrutor, har rutorsom rumsligt ligger intill varandra betraktats som en ochsamma fyndenhet.fragment, men denna valdes sedan bort då den gav indikationerpå att ge missvisande resultat. T ex kommerälg i benmaterialet från Postboda 1 att få en alltför framträdanderoll, då den enda säkerställda bestämningen avälg inkluderar en enda käke uppspjälkad i 99 fragmentsåledes 1 som MIND-värde/fyndenhet.Med en beräkning av artförekomst/fyndenhet blirantalet djur 92 i Postboda 2-materialet, medan MIND-olika beräkningssätten. Vilken av metoderna som geren mer rättvisande bild kan diskuteras, men jag vill meddessa exempel sätta fokus på de problem som uppstårav beräkningsmetod variera med de olika djurarterna.små och dessutom fragmenterade i stor utsträckning.Vid bedömningen av ålder på säl har jag använt mig avåldersintervall, AG 1-4, baserade på Jan Storås forskningom när sälskelettets olika epifyser växer samman. AG 1representerar årskutar (

Antal fragment %Matavfall 90 22Slaktavfall 319 78Summa 409Figur 100. Fördelning av primärt slaktavfall (köttfattiga ben) ochmatavfall (köttrika ben). I beräkningen ingår benslagsbestämdaben från samtliga däggdjursarter i materialet.p g a undersökningsområdets omfattning. Områden förslakt verkar i högre grad ha berörts vid undersökningen.En annan förklaring kan vara att köttstycken, av en ellerannan anledning, har avlägsnats från platsen.Tolkning av säsongsutnyttjandeMaterialet ger indikationer på att platsen har nyttjats åretrunt, förutom kanske under sommaren, men om manfokuserar på de arter som verkar ha utgjort basen förferensför vårvinter och vår. Jakten på säl kan ha skett åretom även om vikaren sägs vara lättast att jaga på isarnaunder februari-mars där och när kutarna föds (Bjärvall& Ullström 1985:168f). Frågan är väl hur isbildningen iområdet sett ut under tidig- och mellanneolitisk tid, dåårsmedeltemperaturen sägs ha legat mellan 0,5-1,5 graderhögre än vad den gör idag (Welinder 1998:24). Fiske avgädda och abborre sägs vara bäst vid leken under apriloch maj (Segerberg 1999:176f).Fågeljakten bör framför allt ha skett under vår ochserna,och beträffande hönsfågel även under spelperiodenpå våren. Jakten på t ex ekorre bör ha skett vintertid, dåkvaliteten på päls är bäst. De enstaka fynden av sanno-tolkning är att hornfragmenten är rester efter fällhorn,vilka tappas under perioden december-mars, men förintassnabbt under sommaren om de ligger öppet på marken(Lepiksaar 1974:143). Men om det inte rör sig om fällhorn,så visar detta att resten av kroppen har styckats ochkonsumerats på en annan plats, på längre eller kortareavstånd från undersökningsområdet. Vidare indikationertill vinter är att älgen, om det nu är älg och inte kronhjort,företar vandringar mellan högre belägna sommarbetenoch lägre vinterbeten närmare kusten (Bjärvall & Ullström1985:188ff, Curry-Lindahl 1988:351ff).Art Antal fragm. Vikt (g) Artförekomst/fyndenhetMINDStatus jSäl (Phocidae sp.) a 249 142,21 46 2 BSäl (Phocidae sp.)? 102 32,12 - - BVikaresäl (Phoca hispida)? 1 1,40 - - BFisk (Pisces sp.) b 268 8,14 25 2 BFisk (Pisces sp.)? 4 0,12 - - BFågel (Aves sp.) c 2 0,15 1 1 BFågel (Aves sp.)? 5 0,83 - - BHjortdjur (Cervidae sp.) d 3 1,50 2 1 BStor gräsätare 1 0,01 - - BStor gräsätare e 2 2,10 - - OStor gräsätare e 1 0,02 - - SMellanstort/stort däggdjur 9 2,70 8 1 BTam-/vildsvin (Sus scrofa f. domesticus/Sus scrofa)? f 1 1,90 - - BLitet däggdjur 15 1,72 8 1 BEkorre (Sciurus vulgaris) g 1 0,03 1 - BObestämd däggdjursart (Mammalia indet.) 1537 128,18 - - BObestämd däggdjursart (Mammalia indet.) 2 1,50 - - OMänniska (Homo sapiens)? h 1 0,50 1 1 BOidentifierat (Indet.) i 16 2,75 - - BSumma 2221 327,88 92 10a) indikationer på både vikare och grönlandssälb) bl a abborre, gädda, karpfiskart, sikfiskart och strömmingc) däribland ev rörbenspärla (F765, R9249)d) hornfragment (F608, R7601; F894, R9029)e) tandfragment (F204, R7004; F905, R9318; F1297, R3216)f) ett kraniefragment med sutur – sannolikt vild- eller tamsvin (F1293, R3155)g) fragment av hälbenet (F29, R7021)h) ett långt rörbensfragment (F894, R9029). Mycket tveksam bestämning till människai) däribland två bearbetade fragment (F608, R7601; F894, R9029)j) B=bränd, O=obränd, S=svettFigur 101. Artsammansättning i Postboda 2. Antal fragment, vikt (g), artförekomst/fyndenhet samt MIND (=minsta individantal).78POSTBODA 2 OCH 1

2.6Anläggningar – Postboda 2På Postboda 2 dokumenterades anläggningar huvudsakligenefter avbaning av matjorden. Ett mindre antalmörkfärgningar noterades även vid rutgrävning, bådeunder för- och slutundersökning, men den huvudsakligaanläggningsdokumentationen gjordes efter avbaningsfasen.De anläggningar som framkom på Postboda 2 låg tillstörsta delen antingen i den del av slutundersökningsområdetsom utgjordes av åkermark, eller inom den centralafyndförande ytan (område 1 och 2). Söder om grusvägen,i område 3, förekom endast en anläggning, A 12372,som bedömdes höra till stenåldersfasen. Anläggningarnasom framkom i åkermarken gav ett recent intryck och isamråd med Länsstyrelsen beslöts att inte undersöka merän ett mindre urval av dessa. Anläggningarnas periferaläge i förhållande till den neolitiska fyndförekomsten,förekomst av keramik som bedömdes som eventuelltjärnålder samt deras höjd över havet (43-44 m ö h jfrPOSTBODA 210820Figur 102. Översikt över anläggningar inom slutundersökningsområdet. Anläggningar bedömda som ej tillhörande stenåldersfasennumrerade.POSTBODA 2 79

kapitel 3.2.1), togs som intäkt för att de var av senarehärkomst. Dessutom omfattade inte exploateringen detmest anläggningstäta området. Insatsen som gjordes varen kontroll huruvida den neolitiska lokalen fortsatte idenna riktning. Bland de anläggningar som undersöktesi åkermarken fanns större och mindre nedgrävningar, tillde mer avvikande hörde bl a A 10820 och A 10887, bedömdasom tydligt stenskodda stolphål; A 10783, en storkolfylld grop, samt A 11296 och A 11534, stenkonstruktionerav okänd funktion. Följande genomgång kommerdock att behandla de anläggningar som påträffades påområde 1 och område 2 och som bedömdes som varandeav betydelse för förståelsen av den neolitiska fasen.Anläggningarna på Postboda 2 utgjordes antingenav relativt vaga mörkfärgningar, eller av ansamlingar avskörbränd sten utan synbar missfärgning av omgivandejord. Sammantaget förekommer anläggningar rikligasti område 1 och sydöstra delen av område 2. Sålundatycks de omgärda ett mer anläggningstomt område, inomningarnaväster om detta anläggningsfattiga område bestårhuvudsakligen av skärvstensansamlingar, som ocksåläggningstommaytan påträffades istället ett antal diffusamörkfärgningar (gropar, rännor, kulturlager), som oftainnehöll stora mängder fynd. För en vidareutveckling avden rumsliga strukturen på platsen och anläggningarnasroll i sammanhanget, se kapitel 2.2.6.Figur 103. Detaljplan, anläggningar inom den centrala ytan.80POSTBODA 2 OCH 1

POSTBODA 2Snittad från ÖsterForm i plan OvalStorlek i plan (m) 1 x 0,5Djup (m) 0,25SidorRundadeBottenOregelbundenFyndKeramik, brända ben, kvartsFältklassifikation -Kommentar Delvis störd i södra delen avden intilliggande grusvägen.0 0,5 1 meterFigur 104. Anläggningar i den östra delen av lokalen.POSTBODA 2 81

0 0,5 1 meter0 0,5 1 meterSnittad från NordöstForm i plan OvalStorlek i plan (m) 2,6 x 1,8Djup (m) 0,56SidorRundadeBottenOregelbundenFynd -Fältklassifikation KokgropKommentar Snittades med maskin.Snittad från VästerForm i plan RundStorlek i plan (m) 3,6 x 1,4Djup (m) 0,2SidorOregelbundnaBottenOregelbundenFyndBränt benFältklassifikation GravKommentar Stenarna i norra delen kan varadel av en grav även om deverkar ha flyttats. Vidare norrutövergår anläggningen i den merdiffust avgränsade A 11534.0 0,5 1 meterSnittad från SöderForm i plan OregelbundenStorlek i plan (m) 3,2 x 3Djup (m) 0,2SidorDiffusaBottenOregelbundenFynd -Fältklassifikation -Kommentar Väl avgränsad stenkoncentrationi plan.Snittad från VästerForm i plan OvalStorlek i plan (m) 1,1 x 0,6Djup (m) 0,2SidorDiffusaBottenFlatFyndKeramikFältklassifikation -Kommentar Tydlig stenkoncentration i plan.0 0,5 1 meterFigur 105. Anläggningar i den norra delen av lokalen.82POSTBODA 2 OCH 1

0 0,5 1 meterSnittad från NorrForm i plan OregelbundenStorlek i plan (m) 0,7 x 0,7Djup (m) 0,25SidorRundadeBottenRundadFynd -Fältklassifikation StolphålKommentar Stenskott stolphål, jfr A 10887.0 0,5 1 meterSnittad från NordöstForm i plan OvalStorlek i plan (m) 0,65 x 0,50Djup (m) 0,15SidorFlackaBottenSpetsigFynd -Fältklassifikation GropKommentar Eldpåverkad.0 0,5 1 meterSnittad från ÖsterForm i plan OreglbundenStorlek i plan (m) 0,6 x 0,6Djup (m) 0,28SidorOregelbundnaBottenOregelbundenFynd -Fältklassifikation StolphålKommentar Stenskott stolphål medenstaka skörbrända stenar.POSTBODA 20 0,5 1 meterSnittad från NordöstForm i plan RundStorlek i plan (m) 0,28 x 0,28Djup (m) 0,14SidorRundadeBottenRundadFynd -Fältklassifikation StolphålKommentar -0 0,5 1 meterSnittad från NorrForm i plan OvalStorlek i plan (m) 0,4 x 0,3Djup (m) 0,11SidorOregelbundnaBottenRundadFynd -Fältklassifikation -Kommentar -0 0,5 1 meterSnittad från SöderForm i plan OvalStorlek i plan (m) 0,9 x 0,6Djup (m) 0,17SidorFlackaBottenRundadFynd -Fältklassifikation GropKommentar -Snittad från NordvästForm i plan RundStorlek i plan (m) 0,5 x 0,5Djup (m) 0,1SidorRundadeBottenDiffusFynd -Fältklassifikation StolphålKommentar Ev stenfyllt stolphål.0 0,5 1 meterSnittad från NordvästForm i plan RundStorlek i plan (m) 0,3 x 0,25Djup (m) 0,1SidorRundadeBottenPlanFynd -Fältklassifikation StolphålKommentar Övergår i A 11187.Figur 106. Anläggningar i åkermarken väster om lokalen.POSTBODA 2 83

2.7Fosfatkartering – Postboda 22.7.1FörundersökningenSyfte och metodUnder förundersökningen av Postboda 2 gjordes enfosfatkartering med syfte att studera den rumsliga fördelningenav fosfater över området. Fosfatkarteringengenomfördes genom att ett jordprov togs i varje provgropsom grävdes under förundersökningen. Provernaom ca 1 dl sand togs från den ena av provrutornas väggar.Provtagningsdjupet som eftersträvades var ca 20 cm underövergången mellan humus/matjord och sand. Ställvissaknades detta sandlager, framför allt i lokalens västraoch nordöstligaste del. Här fanns istället en lera ellerlerig mo. De prover som togs i detta område rensades iefterhand ut, då en markant skillnad i kornstorlek mycketväl kan påverka analysresultatet (Blidmo 1995:15). Sammanlagtrensades 13 av 78 prover ut. Under den kompletterandeförundersökningen grävdes 9 stycken 1 m 2stora provrutor i den uppodlade marken i söder. I dessatogs inga fosfatprover.ResultatVid analysen uppmättes fosfathalter mellan 25 och 600ppm i jordproven. Medelvärdet på alla fosfatprover vardenabehandlas här enligt den vedertagna metoden attdela in värdena i grupper utgående från kvartilvärden(se t ex Kyhlberg 1993). Utifrån kvartilerna grupperasfosfatvärdena, så att allt under 60 ppm anses vara låga värden,allt mellan 60 och 158 ppm anses tillhöra normalintervallet,medan alla värden över 158 ppm utgör höga värden.på bägge sidor om vägen av åkermark. Centralt placerathusgrund markerad, söder om vilken det påförda lagretkonstaterades.Med hjälp av fosfatkarteringen påträffades två områdenmed förhöjningar. Det ena området är lokaliserattill undersökningsområdets centrala del och motsvararett relativt stort triangelformat område (ca 2 800 m²)Fosfatkarteringens förhöjningar motsvarar delvis fyndspridningen,med förhöjningar på den centrala platån därockså de fyndrikaste rutorna påträffats. Då detta ävensammanfaller med den moderna bebyggelsen (husgrundmed omgivning), är det i detta skede oklart vad som ärvikerfrån mönstret fyndförekomst+fosfatförhöjningar.Den norra fyndkoncentrationen som förundersökningenfatvärden,snarare innehåller området fosfatvärden sommed markanta fosfatförhöjningar som spridningen av84stenåldersfynden från förundersökningen inte fångar inär det inte otänkbart att fosfatförhöjningen beror på se-eller sentida karaktär i åkern och åkerkanten.2.7.2SlutundersökningenSyfte och metodUnder slutundersökningen av Postboda 2 gjordes enfosfatkartering med ett avståndsintervall om ca 5 m.Syftet var att få en högre upplösning på den rumsligakartering som utfördes under förundersökningen. Enförtätning av upplösningen för både fyndspridning ochfosfaternas spridning skulle kunna reda ut oklarheternakring fosfaternas härkomst. Fosfatprover togs också i debåda strandlinjeutredningsschakten (resultaten redovisasi kapitel 2.2.1).Proven som tagits är så kallade bulkprover, vilketinnebär att proven tagits från ett större prov om ca 1 literjord som tagits upp och blandats noga, resulterande i en”fosfatcocktail”. Bulkproven syftar till att få prov som ärrepresentativa för ett litet område snarare än för en litenpunkt. Proverna har tagits så att ca 5 dl jord från två olikadelar av provrutan tagits och blandats i ett bulkprov omca 1 liter. Detta torde innebära att provet resulterar i ettmer generellt provresultat. Proven är tagna på ett djupom ca 20 cm under övergången mellan humus/matjordoch sanden.ResultatVid analysen uppmättes fosfathalter mellan 40 och 480ppm i jordproven. Medelvärdet på alla fosfatprover varfrånkvartilerna grupperas fosfatvärdena, så att allt under84 ppm anses vara låga värden, allt mellan 84 och 211 ppmanses tillhöra normalintervallet, medan alla värden över 211ppm utgör höga värden.Den samlade bilden av slutundersökningens fosfatproverstärker intrycket från förundersökningen, att fos-fosfatvärdena sträcker sig även söder om vägen. Områdetnärmast åkern i väster, där de rikaste förekomsternaav skörbränd sten dokumenterades, utgör ett undantag,då fosfatvärdena sjunker kraftigt i denna riktning. I un-fosfatförhöjning som inte går att knyta till förekomst avvare sig fynd eller anläggningar. Det generella mönstretär dock att det område som den tredje kvartilens höga-komsten.Därav sluter vi oss till, att fosfatförhöjningarnainte är resultatet av sentida händelser på platsen, utanbör knytas till den neolitiska fasen.POSTBODA 2 OCH 1

POSTBODA 2Figur 107. Resultat av den rumsliga fosfatkarteringen på Postboda 2 (förundersökningen).Antal prover 65Medelvärde 143Median 95Standardavvikelse 133Minimum 25Maximum 600Kvartiler 25 6050 9575 158Figur 108. Beskrivande statistik. Fosfater från förundersökningenav Postboda 2.POSTBODA 2 85

Figur 109. Resultat av den rumsliga fosfatkarteringen på Postboda 2 (slutundersökningen).Antal prover Valid 50Medelvärde 163Median 132Standardavvikelse 106Minimum 40Maximum 480Kvartiler 25 8450 13275 211Figur 110. Beskrivande statistik. Fosfater från slutundersökningenav Postboda 2.2.8Absolut datering –Postboda 2Inför slutundersökningen formulerades som en av deviktigaste frågeställningarna frågan om de två lokalernaskronologiska relation (se sidan 12). Som ett led i utforskandetav detta använde vi 14 C -analys.Efter förundersökningen skickades fem nötskaltill Ångströmlaboratoriet för 14 C-datering (Ua-22066-22070). Av dessa härrörde två från den nordliga fyndkoncentrationen,medan tre prov var från den södrafyndkoncentrationen. Två prov togs i samma grävenhet,men på olika nivåer. Proven är samstämmiga till perioden3600–3300 CalBC, men man kunde ana en skillnadmellan den södra och den norra fyndkoncentrationen, idet att den norra koncentrationen uppvisade de yngstadateringarna.86Under slutundersökningen kom ytterligare prover attsamlas in och analyseras. I en första omgång sändes femprover (Ua-23064-23071), varav fyra nötskal och ett sälben(Phalanx II Adult). Proverna skulle dels täcka in olikadelar av boplatsen, dels daterades nötskal och sälbenfrån samma anläggning (A 13733) för att skapa underlagför en diskussion kring reservoareffekten (Ua-23068och Ua-23070). Analyserna gav provsvar som generelltöverensstämmer väl med förundersökningens dateringar.Två avvikelser kan sägas vara Ua-23064, med en ovanligttidig datering, samt Ua-23069 med en senare datering ände övriga. Den senare dateringen gjordes på ett nötskalsom framkom i område 1 (se kapitel 2.2.3), som äventycktes avvika på andra sätt (eg förhöjda mängder skörbrändsten och kvarts). Område 1 låg också längst ner islänten (Z=44,9 m ö h), varför det inte är otänkbart attföreställa sig en yngre användning av just denna yta. Föratt kontrollera om detta skulle kunna vara ett generelltPOSTBODA 2 OCH 1

Provnr Material Labnummer Kontext δ 13 C‰PDB14C ålder BP100134 Hasselnötsskal Ua-22066 Södra området, R2161 -24,4 4660±45100164 Hasselnötsskal Ua-22067 Norra området, R3226 -23,1 4460±45100191 Hasselnötsskal Ua-22068 Norra området, R3253 -26,4 4500±45100213 Hasselnötsskal Ua-22069 Södra området, R3306, stick 1 -24,8 4555±45100231 Hasselnötsskal Ua-22070 Södra området, R3306, stick 5 -24,8 4605±4510004717 Hasselnötsskal Ua-23064 G9023, 15-20 cm -25,6 4725±5010004720 Hasselnötsskal Ua-23068 A13733 -26,2 4620±4510004721 Hasselnötsskal Ua-23069 G7074 -24,8 4385±4510004719 Sälben Ua-23070 A13733 -25,8 4550±4510004718 Hasselnötsskal Ua-23071 G9023, 35-40 cm -26,6 4610±4510005044 Hasselnötsskal Ua-23122 G9321 -28,3 4650±4510005045 Hasselnötsskal Ua-23123 G9015 -27,7 4550±45Figur 111. Tabell över 14 C-dateringar från för- och slutundersökningen av Postboda 2.POSTBODA 2Figur 112. Kalibrerade 14 C-dateringar från Postboda 2.mönster valdes ytterligare två nötskal (Ua-23122 ochUa-23123) för en vidare datering. Ua-23122 hämtades15 meter söder om Ua-23069 och låg på samma höjdöver havet (Z=44,6 m ö h). Ua-23123 låg strax norr omUa-23069 och befann sig kontextuellt inom samma yta,detta är att yta 1 inte kan ur dateringshänseende knytastill endast en fas.datering (4550±45) än nötskalet från samma anläggning,Ua-23068 (4620±45). Detta är motsatsen till vad somförväntas av en reservoareffekt.2.8.1Kombinationsdatering, fasindelningav 14 C-analysernaSpridningen av dateringarna från Postboda 2 antyder ettäven en tendens till att dateringarna grupperar sig olika i-POSTBODA 2 87

Figur 113. De 14 C-dateradenötskalens fyndsammanhang.På bilden syns även slutundersökningsområdet,simuleradestrandlinjer och vägen.115, 116, jfr Hallgren & Possnert 1997). Dateringarnatillhörande de två första faserna, (ca 3500–3350 CalBC)ligger samlade i det centrala slutundersökningsområdet.Den yngsta fasen, fas 3 (ca 3300–3000 CalBC), kansnararast knytas till den nordliga fyndkoncentrationen,som upptäcktes under förundersökningen, men som inteberördes av slutundersökningen. En datering tillhörandefas 3 påträffades också inom slutundersökningsområdet.Fas 3 på Postboda 2 är med stor sannolikhet samtidamed Postboda 1. I sammanhanget är det naturligtvisvärt att notera den skärva, F 925, som framkom inomslutundersökningsområdet på Postboda 2. Denna är frånsamma kärl som F 18 från Postboda 1. Detta bindersamman de två lokalerna på ett direkt sätt och bevisaratt Postboda 2 har besökts av de människor som senarevistades på Postboda 1.88POSTBODA 2 OCH 1

Figur 114. Postboda 2, datering av Fas 1.Kombinationsdatering av dateringar Ua-22066, Ua-23064 och Ua-23122.POSTBODA 2Figur 115. Postboda 2, datering av Fas 2.Kombinationsdatering av dateringar Ua-23068, Ua-23071, Ua-22070, Ua-22069och Ua-23123.Figur 116. Postboda 2, datering av Fas 3.Kombinationsdatering av dateringar Ua-22068, Ua-22067 och Ua-23069.POSTBODA 2 89

2.9Postboda 2. Sammanfattningav fält- och analysarbeteVid Postboda 2 för- och slutundersökte SAU under somrarna2003-2004 delar av en neolitisk lokal. Förundersökningenpåvisade förekomst av neolitiska fynd överen yta om ca 10 000 m 2 , med åtminstone två distinktakoncentrationer. Slutundersökningen kom att omfattaden sydligaste koncentrationen som berördes av byggandetav väg 713.Slutundersökningen kom att beröra ett knappt 4 000m 2 stort område som undersöktes genom en kombinationav provrutsgrävning och avbaning. Provrutsgrävningenuppdagade rikligt med fynd av neolitisk karaktär,keramik, sten- och benmaterial. Vid avbaningen doku-m 2 inom slutundersökningsområdet. Fyndansamlingenfortsätter dock utanför slutundersökningsområdet, i förstahand i nordlig riktning.Keramiken på lokalen kan utifrån gods, form ochdekor beskrivas som tillhörande skedena I och II i Fagervikssekvensen,enligt Bagge (1951). Det tillvaratagna keramikmaterialetuppgår till nästan 34 kg och är generellthårt fragmenterat, men delar från minst 73 olika kärl harpå platsen och fyndet av tummad lera kan tas som intäktför att keramiken har producerats på platsen (kapitel 2.4).Utöver detta framkom slaget stenmaterial, dominerat avkvarts, men även inkluderande artefakter i sandsten, skif-sten. Iögonenfallande var fyndet av två malstensunderliggaredeponerade centralt i fyndområdet (kapitel 2.3).Benmaterialet, drygt 300 gram, domineras av marina ar-och fågel. I benmaterialet, som härrör från såväl köttrika(kapitel 2.5). Anläggningar som dokumenterades inomden fyndförande delen av lokalen bestod huvudsakligenav ansamlingar av skörbränd sten utan synliga nedgrävningar,men även fyndrika gropar och kokgropsliknandeanläggningar påträffades (kapitel 2.6).De neolitiska fyndkontexterna daterades radiometriskttill 3600-3300 CalBC. Dateringarna pekade motkoncentrationen(ej slutundersökta) tycktes vara generelltnågot äldre än den södra koncentrationen. De 10 dateringargjordes inom den södra koncentrationen pekadedock mot en stor spridning dateringsmässigt (kapitel2.8). En undersökning som gjordes i fält försökte genomstudier av keramikens svallningsgrad och fosfathalteratt fastställa var den forna strandlinjen har gått. Detvisade sig vara svårt att påvisa detta läge, vilket föreslogskunna vara resultatet av att platsen använts under enlängre period (kapitel 2.2.1). Studier av fyndens vertikalafördelning kunde dock inte visa på olika kronologiskahorisonter, även om fynd förekom på ett ansenligt djup(kapitel 2.2.2.). Analyser av fyndens spridning horisontelltantyder en uppdelning av den undersökta fyndansamlingeni olika delar och föreslår att större delen avlokalen utgörs av två varandra närliggande aktivitetsytormed omgärdande avfallszoner. Separat från dessa, menbandmed stenbearbetning och/eller lagring av råmaterial(kapitel 2.2.6). En fosfatkartering över ytan påvisarförhöjningar särskilt i samband med förhöjda mängderben i avfallszonerna (kapitel 2.7). En iakttagen diskrepansmellan bevarade mynningsbitar och bottenbitarundersöktes och förklaras med att ett komplext samspelmellan naturliga och kulturella formationsprocesser genereratmönstret.Lokalen ses som uppkommen genom ett återupprepatutnyttjande under en längre period.90POSTBODA 2 OCH 1

Del 3. Postboda 13.1Prospekteringsfasen3.1.2Slutundersökning, 5-meterssvepet3.1.1Förundersökning, 10-meterssvepetMål: Att avgränsa fyndlokalen och bestämma dess innehåll.Utreda om det fyndförande lagret uppvisar någonUtförande: 10-meterssvepet utfördes som förundersökningunder 2003 års säsong av i stort sett sammapersonal som 2004 års slutundersökning.Det område som förundersöktes var 3 500 m 2 stortoch antal grävda rutor uppgick till 42. Rutorna placeradespå jämna 10 meters intervall enligt Rikets nät, i den månResultat: Fynden bestod nästan uteslutande av keramik,övriga fyndkategorier var två kvartsbitar och enstakapåvisas i de fyra rutorna vi lät stickgräva i stick om 5cm.Spridningskartan över fynden visar att lokalen huvudsakligenär avgränsad till skogspartiet norr om denningi den nordligaste delen av undersökningsområdet,med en mindre utlöpare i sydöstlig riktning. Keramikensspridning simuleras till att potentiellt fortsätta mot norroch nordväst. Strax norr om det fyndförande områdetfanns en paddock anlagd, vilket kan ha förstört fyndansamlingeni denna riktning. Ben påträffades i enruta centralt inom undersökningsområdet söder om derikligaste keramikförekomsterna. Kvarts hittades somenstaka artefakter, både inom den keramikrika delen avlokalen och söder om denna.Inget daterbart material påträffades under förundersökningenutan lokalen daterades typologiskt utgåendefrån keramiken och dessutom från förmodat svallad keramiksom påträffades i lokalens nedre delar. Lokalen dateradespå detta sätt preliminärt till gropkeramisk tid.Området var delvis stört av sentida störningar i formav gropar av varierande storlek, främst i områdets sydvästradel.Total andel grävd yta efter första svepet: 0,3 % eller 10,5m² av 3 500 m².Mål: Att ytterligare avgränsa fyndlokalen och bestämmadess innehåll. Undersöka i vilket omfattning de sentidasynliga ingreppen på ytan stört fyndbilden.Utförande: Under denna del av utgrävningen halveradevi avståndet mellan rutorna för att få en bättre upplösningpå fyndspridningen, samt för att kunna göra enatt beröras av slutundersökningen var 1 050m 2 stort ochantalet utgrävda rutor under detta svep uppgick till 21.Resultat: I och med detta svep förtydligades bildenav ett väl avgränsat område bestående av framför alltkeramik. Keramiken är fortfarande koncentrerad tillområdets norra del med mindre mängder sydösterut.De rutor som grävdes intill tidigare fynd av bränt benin. Kvarts, som till nästan uteslutande del utgjordes avskiljer sig från keramiken. Denna kvarts hittades i områdetssydöstra del.ningdessa sentida ingrepp påverkar fyndbilden. I dennafas av utgrävningen visade fyndspridningen att den mestomfattande keramikkoncentrationen inte i någon störreutsträckning har påverkats av de närliggande täktgroparnamedan paddocken däremot kan ha stört fornlämningen.Total andel grävd yta efter andra svepet: 1,2 % eller 13,25m² av 1 050 m².3.1.3Slutundersökning, 2,5-meterssvepetMål: Öka den rumsliga förståelsen av lokalen. Undersökavidare i vilken omfattning paddocken påverkarfyndens fördelning.Utförande: I och med detta det tredje och sista svepetavslutas prospekteringsfasen av utgrävningen och dentotala utgrävda ytan uppgår till 20,5 m 2 , eller 2% av slutundersökningsytan,vilken uppmäts till 1 050 m 2 . Dettasvep av provrutor utgjordes ytterligare ett 5-meterssvepplacerat så att det är placerat 2,5 meter förskjutet i bådeX och Y-led i förhållande till det tidigare 5-meterssvepet.Vi har i detta område grävt totalt 82 rutor, på jämnainnehöll 29 rutor.POSTBODA 1POSTBODA 1 91

Resultat: Genom de rutor som nu grävdes har en avgränsningav keramikens utbredning norrut erhållits.De provrutor som åstadkom detta grävdes i ett sentskede därför att det på kanten mot paddocken låg storamängder påfört material (troligen massor som grävtsupp i samband med anläggandet av paddocken som varnedgrävd) som vi innan provrutsgrävandet var tvungnaatt avlägsna med hjälp av maskin. Inom den keramiktätanorra delen av området så kan nu två separata keramikkoncentrationer urskiljas – en mer fyndrik i väst ochminimal förhöjning av mängden keramik i öst ca 10-15 m från det huvudsakliga keramikförande området.Kvartsen är fortfarande centrerad till platsens sydöstraparti. 2,5-meterssvepet har starkt avgränsat kvartsförekomstenvilket lett till de fåtaliga kvartsbitarna utgör mereller mindre isolerade öar på ytan. Beträffande benenså påträffas under 2,5-meterssvepet benfragment i dennordligaste delen av lokalen samt i den södra delen, intillvägen. Efter de inledande svepen på Postboda 1 vägdesden skörbrända stenen i varje ruta (se sid 17–18 för tillvägagångssätt).Generellt var förekomsten av skörbrändsten liten och bestod av enstaka stenar med ett maximumvisar dock en sammanhängande förekomst av skörbrändsten, som sammanfaller väl med keramikens spridning.De få stenar som framkom var koncentrerade till lokalensnorra del, liksom keramiken.Vad gäller de sentida ingreppen så tycktes det nusom att varken täktgroparna eller paddocken påverkatvärdmån.Total andel grävd yta efter tredje svepet: 2 % eller 20,5m 2 av 1 050 m².Figur 117. Keramikens fördelning efter 10-meterssvepet (Kri/10/1/10/g).92POSTBODA 2 OCH 1

667752066775006677480667746068260 68280 68300 68320 68340 68360Figur 118. Kvartsens fördelning efter 10-meterssvepet. Observera att underlaget endast utgörs av två observationer (Kri/10/1/1/antal).POSTBODA 1Figur 119. Brända benens fördelning efter 10-meterssvepet. Observera att underlaget endast utgörs av två observationer (Kri/10/1/1/antal).POSTBODA 1 93

Figur 120. Keramikens fördelning efter 5-meterssvepet (Kri/5/1/10/g).Figur 121. Kvartsens fördelning efter 5-meterssvepet (Kri/5/1/1/ant).94POSTBODA 2 OCH 1

Figur 122. Brända benens fördelning efter 5-meterssvepet (Kri/5/1/1/ant).POSTBODA 1Figur 123. Keramikens fördelning efter 2,5-meterssvepet (Kri/2,5/1/10/g).POSTBODA 1 95

Figur 124. Kvartsens fördelning efter 2,5-meterssvepet (Kri/2,5/1/1/ant).Figur 125. Brända benens fördelning efter 2,5-meterssvepet (Kri/2,5/1/1/ant).96POSTBODA 2 OCH 1

Figur 126. Den skörbrända stenens fördelning efter 2,5-meterssvepet (Kri/2,5/10/100/g).3.2Riktade delundersökningar3.2.1Strandzonsundersökningen – Postboda1MålsättningSyftet med strandzonsundersökningen var att undersökaboplatsens förhållande till den tänkta strandzonen föratt på så sätt ytterligare få argument för de två lokalernasrelativa kronologiska förhållande till varandra. En bestämningav strandzonen skulle också kunna säga någotom hur nära vattenbrynet man bodde och om lokalernavar boplatser eller om de användes för andra ändamål.Man kan tänka sig att det var opraktiskt att bygga hyd-keramikframställning däremot med fördel kan ha utförtsprecis vid vattenbrynet.TillvägagångssättI nordvästra Uppland utgår man från att den tidig- ochmellanneolitiska strandlinjen låg omkring 45 m ovanförden nuvarande havsnivån (Segerberg 1999:152 ff). Degeologiska beräkningarna är dock gjorda över större tidsperioderoch ger inga exakta uppgifter om strandlinjenvid en viss tidpunkt. Geologer använder dessutom ofta14C-dateringar av arkeologiska fynd för strandlinjeberäkningar.När arkeologer och geologer på det sättet användervarandras material är det stor risk för cirkelbevisning.Vi har därför försökt hitta andra, i första hand arkeologiska,metoder för att slippa vara helt hänvisade till degeologiska strandlinjekurvorna. Det vi har arbetat med ärförekomsten av svallade keramikfragment samt förhöjdafosfatvärden på olika höjdnivåer inom lokalen.terskurvalåg Postboda 1 och Postboda 2 på var sin sidaom en vik. Vi letade därför efter stranden i sluttningarnaner mot den forntida viken, som nu är åker. Modellenför den här typen av undersökning kommer från NoelBroadbents analys av mesolitiska lokaler i närheten avSkellefteå (Broadbent 1979).På Postboda 1 lades det ut 0,5 x 0,5 m 2 stora provrutormed jämna mellanrum i en ca 15 m lång linje från denfyndrikaste delen och rakt österut, nedåt i sluttningensultatenanalyserats beslutades att ytterligare en linje inärheten av den första linjen skulle grävas för att få ettjämförelsematerial. Denna lades ut på samma sätt 2,5 msöder om de förra.Efter grävning togs toppmått på sandlagret i varjeruta för att få mer tillförlitliga höjdmått, då ytan ofta varstörd av påförd sand, stubbar m m.POSTBODA 1POSTBODA 1 97

Figur 127. Provrutorna i strandzonsundersökningen vid Postboda 1 med de diskuterade nivåintervallen.98Den svallade keramikenI Broadbents undersökning analyserades fyndspridningenav stenmaterialet. På Postboda 1 och 2 blevdet istället naturligt att använda keramiken, som varden enda fyndkategori som förekom i någorlunda stormängd över en större yta. Under förundersökningenhade det vid Postboda 1 framkommit några rundadekeramikfragment, i olika provrutor, som eventuellt skullekunna vara svallade av havet. Dessa fragment mättes isamtliga fall in till omkring 43,5 m ö h, vilket betyderatt de påträffades på de lägre nivåerna i förhållande tillden huvudsakliga keramikkoncentrationen och därföreventuellt kan ha legat i den dåvarande strandzonen.Mot denna bakgrund beslutade vi oss för att göra en mersystematisk undersökning av keramikens nötningsgradpå olika höjdnivåer.För att kunna bedöma om keramiken var svalladav en tregradig skala där 1 var tydligt ej rundade skärvoroch fragment, 2 utgjorde en osäker grupp, och 3 varrundade skärvor och fragment, d v s möjlig svallad keramik.En preliminär undersökning gjordes sedan av denredan uppgrävda keramiken på de båda lokalerna, vilketemellertid visade att denna indelning inte var tillräcklig,eftersom det förekom två olika typer av skärvor ochfragment som upplevdes som rundade eller nötta. Denena gruppen av dessa skärvor vara rundade och jämnamed en slät, nästan blank yta, medan den andra gruppensskärvor var strävare, ojämnare och luckrare. Detta gjordekom att representera denna sistnämnda keramik, medande skärvor och fragment som var tydligt rundade meden jämn, slät, nästan blank yta placerades i en ny grupprepresenterade svallad keramik, medan grupp 3 bestodav skärvor och fragment som blivit rundade eller nöttaav andra orsaker än vågrörelser. Fastän det ofta talas omsvallad keramik tycks det inte ha gjorts några ordentligaundersökningar av hur påverkan av vatten skiljer sig frånandra typer av nötning, som exempelvis vittring, trampningeller markrörelser. Skillnaden mellan grupp 3 och4 utgör förvisso en subjektiv bedömning, men om denPOSTBODA 2 OCH 1

keramik som vi bedömer som jämnt rundade med en slät,nästan blank yta, d v s grupp 4, huvudsakligen förekommerpå en nivå som utifrån även andra avseenden förmodligenrepresenterar en strandzon, så bör detta stärkaantagandet att grupp 4 verkligen representerar svalladkeramik. Andra avseenden är i det här fallet främst fallandefosfatvärden samt den för området aktuella, visserligengrovskaliga, strandförskjutningskurvan.Grupp 1 = Ej nötta keramikskärvor och fragmentGrupp 2 = Osäker nötningsgradGrupp 3 = Strävt nötta keramikskärvor och fragmentGrupp 4 = Blankt nötta keramikskärvor och fragmentFigur 128. Nötningsgraden av keramikskärvor och fragment istrandzonsundersökningen vid Postboda 1 och 2.fragment, liksom antalet skärvor och fragment enligti de berörda provrutorna i de båda linjerna vid Postboda1. I tabellen framgår att det totala antalet keramikskärvorFigur 129. Exempel på keramik som klassats enligt grupper i figur128. Foto Markus Andersson, SAU.Grävenhet Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Totalt/ruta Totalt/nivå1006 0 0 0 0 05171 0 0 0 0 0 Nivå 17002 0 0 0 3 3 43,6–43,8 Möh7004 0 0 0 1 17006 2 1 0 0 37008 0 0 0 3 37051 0 0 0 0 06441 0 3 0 6 97053 2 0 0 0 2 21 st7012 3 0 0 5 87014 4 1 0 4 9 Nivå 27057 15 9 0 0 24 43,8–44 Möh7059 1 0 0 1 27061 13 4 0 9 26 69 st7022 27 4 9 0 407016 0 5 0 9 14 Nivå 37018 35 4 0 4 43 44,0–44,2 Möh7067 25 7 1 4 376411 0 0 0 0 05161 0 0 0 0 07063 3 4 0 4 11 145 st7024 84 2 31 4 1217026 104 0 12 7 123 Nivå 47028 125 6 6 1 138 44,2–44,4 Möh7073 90 9 3 1 1035151 0 0 0 0 06371 0 0 0 0 0 485 st7071 183 8 3 5 1997077 9 2 0 0 11 Nivå 57069 83 5 9 2 99 44,4–44,6 Möh7079 19 0 0 0 19 328 stPOSTBODA 1Figur 130. Keramikskärvor och fragment från provrutorna som ingår i strandzonsundersökningen vid Postboda 1.POSTBODA 1 99

Figur 131. Den procentuellafördelningen av blanktnötta, strävt nötta, osäkraoch ej nötta keramikbitarutifrån de fem höjdnivåernavid Postboda 1.och fragment successivt avtar ner mot åkern, i de lägreliggande provrutorna. De sista, nedersta rutorna i debåda linjerna var för övrigt helt fyndtomma.Figur 131 visar den procentuella fördelningen mellanblankt nötta (4), strävt nötta (3), osäkra (2) samt ej nötta(1) skärvor och fragment i provrutorna på de olika nivåerna.För att antalet i enskilda provrutor inte skulle fåför stort genomslag i studien har provrutorna på sammanivåer i de båda linjerna sammanförts i fem grupperutifrån höjdintervallet 0,2 m. Den lägsta nivån bestårav provrutorna inom intervallet 43,6-8 m ö h (Nivå 1)och de i den högsta nivån inom intervallet 44,4-6 m öh (Nivå 5).Keramikskärvor och fragment som bedömts somsvallade förekommer på samtliga nivåer och i ungefärlika stort antal på de olika nivåerna. Den procentuellablankt nötta bitar (4) stegvis blir större på de lägre liggandenivåerna. Detta mönster är tydligt även om en vissreservation bör göras för Nivå 1, vilken representerasav endast 21 bitar, samt att Nivå 5 bara innehåller keramikskärvoroch fragment från linje 2.Förutsatt att vår bedömning är korrekt, nämligenatt de blankt nötta keramikbitarna i grupp 4 verkligenrepresenterar skärvor och fragment som blivit svalladeav vatten, så bör den då aktuella strandlinjen huvudsakligenha legat i zonen mellan 43,6 och 44,2 m ö h.Att det ändå förekommer bitar som bedömts som svalladehögre upp är dock inte särskilt förvånande. Dessakan vara resultaten av perioder med högvatten eller såhar de sköljts upp av kraftiga vågrörelser. Noterbart ärockså att Nivå 4, som procentuellt sett innehåller meststrävt nötta bitar (grupp 3), också är den nivån som totaltsamband mellan denna kategori nötta keramikbitar ochstörre fyndmängder. Provrutorna i Nivå 4 representerarnågra av de mest fyndrika inom Postboda 1 och de utgörockså östra delen av det centrala, fyndrika området. Dettakan m a o innebära att man i hög utsträckning har rörtsig på denna yta (se även kapitel 3.2.3).FosfaternaEfter Broadbents exempel gjorde vi också en fosfatkar-om att strandbundna lokaler kan ha förhöjda fosfatvärdenintill vattenbrynet. Detta kan bero på olika saker.Slakt och rensning av bytesdjur skedde lämpligen näravatten och avfall kan ha samlats där. Om vattnet sedanvisas det genom att fosfaterna borde minska tydligt vidvattenlinjen. (Broadbent 1979:24, 30-31). Om en sådanfosfattopp följd av en markant minskning av värdena kaniakttas på samma höjd på olika platser på ytan vore entolkning att detta visar på strandlinjen eller strandzonens(övre?) gräns mer trolig. (Broadbent 1979:24).Fosfatprov togs från samma rutor som vid studien avden svallade keramiken. Två prov insamlades från varjeruta. Dessa togs som s k bulkprover, vilket innebar attsand från det NV hörnet i rutan blandades med sand fråndet SV hörnet. Likadant gjordes med sand från NÖ ochSÖ hörnen. Detta gjordes för att få medelvärden och påså sätt utjämna eventuella lokala förhöjningar, som t exkan bero på ett dött litet djur. Det stora antalet prover,100POSTBODA 2 OCH 1

Figur 132. Provrutornas fosfatvärdeni de båda linjerna vid Postboda1, från väst till öst. Fosfateri ppm.ca 30 i varje linje, syftade till att fånga in så många förändringari linjen som möjligt. Proven togs cirka 0,15 munder humuslagret (se även kapitel Fosfaterna).Figur 132 visar provrutornas fosfatvärden i de bådalinjerna var ganska överensstämmande, med varierandefosfater, upp till 580 ppm i den högre liggande västradelen. Den östra delen hade generellt betydligt lägre fosfater.Intressant var att man i båda linjerna kunde se enförhöjning av värdena vid 43,75-43,85 m ö h. (se ruta7012 i linje 1 och ruta 7057 i linje 2), vilket skulle kunnabetyda att fosfater anhopats där intill ett vattenbryn vidett medelvattenstånd. Det faktum att denna förhöjningär relativt liten och utgörs av ett smalt område skullekunna tyda på att ansamlingen av fosfater inte pågåttsärskilt länge och att lokalen därmed utnyttjades underendast en kort period. Om denna tolkning är korrektinnebär det att denna förhöjning befann sig endast ca5 m från den mer centrala ytan, och att vattnet i sådanafall stått väldigt nära det område där andra aktiviteter,såsom matlagning, pågått.höjdnivåer enligt samma system som gjordes med densvallade keramiken (se ovan). Dessutom har två provrutorpå en lägre nivå i åkern, här benämnd Nivå 0 (43,4-öster om Nivå 4, d v s nedanför 44,2 m ö h. Nivå 4är också som ovan konstaterats den fyndrikaste nivån idenna studie. Att de fallande fosfatvärdena sammanfallermed minskningen i fyndmängd kan betyda att dendåtida strandlinjen huvudsakligen har legat i zonen straxPOSTBODA 1POSTBODA 1 101

Figur 133. Fosfatvärdena utifrån de fem höjdnivåerna vid Postboda1.nedanför 44,2 m ö h. Detta bygger i så fall på antagandetom att en stor del av aktiviteterna utförts riktigt närastrandlinjen.Noterbart är också att Nivå 0 har något högre fosfatvärdejämfört med Nivå 1, vilket inte helt oväntat visaratt åkerbruket genererat något förhöjda fosfatvärden.Därmed också sagt att de fosfatvariationer som diskuteratsovan inte på ett direkt sätt relaterar sig till det sentidaåkerbruk som avspeglar sig i Nivå 0.SlutsatsVar för sig har varken studien av den svallade keramikeneller fosfatanalysen resulterat i tydliga svar om varden då aktuella strandzonen låg. Om man däremot sammanförresultaten från de båda studierna kan man ändåkonstatera att i båda fallen har indikationer givits omatt denna strandzon kan ha legat med en högsta nivåkring 44,2 m ö h.Den procentuella fördelningen av keramik som bedömtssom blankt nötta (grupp 4) är klart högst i Nivå1, omkring 60 %, och minskar sedan successivt ju högreupp man kommer i terrängen. I Nivå 3 (44-44,2 m ö h)bedöms nästan 15 % av alla keramikbitar som blankt nötta,medan dessa endast utgör cirka 2,5 % i Nivå 4 (44,2-44,4). Detta, tillsammans med fosfatanalysen, stärkerantagandet att grupp 4-keramiken faktiskt representerarsvallade keramikbitar. Uppfattningen stärks nämligenäven av att fosfatanalysen visar på stora skillnader i värdenamellan Nivå 3 och 4. Under Nivå 4 avtar de förhöjdafosfatvärdena påtagligt. I båda provrutslinjerna kundeman se mindre förhöjningar av värdena vid 43,75-43,85m ö h, vilket som ovan nämnts möjligen kan indikeranivån för vattenbrynet vid ett medelvattenstånd. Dettabetyder i så fall att den då aktuella strandzonen kan ha legatmellan cirka 43,5 och 44,2 m ö h. Om denna tolkningav resultaten är korrekt innebär det att nyttjandetidenför platsen vid Postboda 1 bör ha varit förhållandevisFigur 134. Strandzonen med hög-, medel-, och lågvattenstånd. Med på bilden finns den huvudsakliga keramikkoncentrationen samtdokumenterade anläggningar.102POSTBODA 2 OCH 1

kort och att aktiviteterna som genererat keramikavfalletsannolikt har utförts mycket nära strandlinjen.Det vore önskvärt med ytterligare studier kring hurkeramikskärvor och fragment påverkas och formas avsvallning och annan mekanisk nötning för att bättrekunna bedöma vilka keramikbitar som utsatts för dessaprocesser. Det hade också varit intressant att lägga utlinjer åt andra håll för att se om fynden avtar på ett annorlundavis från centralområdet på de ställen där det intehar legat någon strand. På samma sätt skulle man kunnastudera fosfatvärdenas avtagande för att se om de baraföljer fyndspridningen eller om kurvan blir annorlundaner mot stranden (jfr Apel et al 2004). På Postboda 1hade det dock varit svårt att utföra detta eftersom lokalenomringades av störningar från sentida aktiviteter.3.2.2Vertikal fyndfördelning – Postboda 1På Postboda 1 studerades den vertikala fyndfördelningenunder förundersökningen. I det område i norr där detmängdutplacerades fyra sammanhängande kvartsmeterrutor,som grävdes i stick med ett djup om 5 cm. Ingavertikala lagerskiftningar kunde observeras i området,men stickgrävningen syftade till att utreda om det fannsfyndförande lagret. Rutorna som grävdes i stick var 1185,1186, 1187 och 1188.I de fyra rutorna framkom rika mängder keramik menså gott som inga andra fyndkategorier. Rutorna blev fyndtommavid olika nivåer, i ruta 1185 påträffades ingenkeramik på nivå sex, medan det i ruta 1187 krävdes tiostick för att konstatera fyndtomhet. Keramiken uppgicktotalt till 2 009 skärvor och fragment, med en sammanlagdvikt på 2 528 g. Antalsmässigt dominerade ruta 1186 med601 fragment, medan ruta 1188 dominerade viktmässigt,keramiken i denna kvartsmeterruta uppgick till 1 299 g.Rutans keramik framstod därmed som en anomali, dåskärvorna i medeltal var tre gånger så stora (tunga) somde andra rutornas skärvor. Rutan innehöll många storaskärvor i särskilt stick fem och sex. Stick sex (25-30 cm)var den fyndrikaste nivån i ruta 1188, vilket också markantskilde sig från de övriga rutorna, där stick 3 och 4(10-20 cm) var mest fyndförande. Då ruta 1188 avvek iförhållande till de övriga på detta sätt föreslogs det attkeramiken låg deponerad i en grop, även om inga mörkfärgningarkunde iakttas. Här presenteras diagram övervikt, antal och medelvikt för keramiken per stick, dels församtliga rutor, dels för rutorna 1185, 1186 och 1187 där1188 uteslutits. Normalfördelningen i det senare fallet,med en kraftig fyndtopp runt stick tre och fyra motiveradeingen vidare stickgrävning (jfr kapitel 2.2.2).POSTBODA 1Figur 135. De stickgrävda rutornas placering. Simulerad keramikförekomst efter 2,5-meters rutsvep.POSTBODA 1 103

Figur 136. Postboda 1. Antal keramikfragmentper stick i samtliga stickgrävdarutor.Figur 137. Postboda 1. Vikt för keramikfragmentper stick i samtliga stickgrävdarutor.Figur 138. Postboda 1. Medelvikten förkeramikfragment per stick i samtligastickgrävda rutor.Figur 139. Postboda 1. Antal keramikfragmentper stick i de stickgrävdarutorna exklusive ruta 1188.Figur 140. Postboda 1. Vikten för keramikfragmentper stick i de stickgrävdarutorna exklusive ruta 1188.Figur 141. Postboda 1. Medelvikten för keramikfragmentper stick i de stickgrävdarutorna exklusive ruta 1188.104POSTBODA 2 OCH 1

3.2.3Redovisning av boplatsorganisationsgruppensfältfas – Postboda 1Efter de inledande provgropssvepen kunde vi konstateraatt fyndspridningsbilden som erhölls under förundersökningeninte markant ändrades. Den norra delen avlokalen kvarstod som fyndrikast medan den södra uppvisadeett mer sparsamt material. Därutöver tycktes dennorra delen innehålla mer välbevarad keramik, medankeramiken på den sydliga ytan var starkt fragmenterad,ett mönster som även det iakttagits under förundersökningen.Ytterligare ett faktum som tycktes bekräftas av provgropssvepenvar den relativa frånvaron av andra fyndkategorierän keramik. Enstaka benfragment framkom isex rutor, utspritt över ytan, dock inget övrigt organisktmaterial. En mindre mängd kvarts, nästan uteslutandei form av minimala fragment, tillvaratogs och tyckteskoncentrerat till lokalens södra del.Bristen på fyndkategorier utöver keramik gjorde attdet fanns mycket lite att ta fasta på inför en undersökningav boplatsens organisation, då det inte fanns ytor somtydligt kontrasterade mot varandra. Vad vi hade att arbetamed var egentligen de två olika keramikförande ytorna(nord och syd, se resultatet från den systematiska provgropsgrävningen),samt den tveksamma förhöjningen avmängden kvartssplitter i det södra området.Sökandet efter kvartsVår grupp inledde sitt arbete med att försöka utmanaförståelsen av Postboda 1 som varande en lokal medenbart keramik. Vi valde därför att aktivt gräva efterkvarts, i det område där kvartssplittret påträffats. Sammanlagtåtta rutor (7101-7108) lades ut som en systematiskförtätning var 2,5:e meter i området (provrutortillfördes tidigare svep så att det fanns en provtagningspunktvarje 2,5 meters intervall i båda riktningar, X ochY-led, inom denna yta). Rutorna förlades därmed äveninom det område som utgörs av en mellanzon mellantätare keramikförekomster, varför de även möjliggör engranskning av iakttagelsen om den högre fragmenteringsgradeni området. En fragmenteringsstudie gjordesbaserad på sveprutorna, som antydde att det fanns ettstarkt samband mellan mindre mängder keramik ochfragmenteringen återfanns i det södra området, där keramikmängdenvar minst.ResultatSammanlagt tillvaratogs i rutorna 95 g keramik. Bilden avdetta område som innehållande mer fragmenterad keramikstateraatt området fortfarande tycks bestå av en separatkeramikkoncentration, då ett generellt fall i keramikmängdsker runt X 667490, för att sedan öka söderut.Inga övertygande spår av stenhantverk kunde påvisasutifrån de grävda rutorna, endast enstaka små kvartsfragmenttillvaratogs.Postboda 1 – en plats för keramikproduktion?I samband med strandlinjegruppens undersökningar (ka-bränd keramik som inte härrörde från ett kärl. Dessasågs som indikerande keramikproduktion på platsen. Enhypotes att Postboda 1 primärt fungerat som en keramikproduktionsplatstycktes kunna förklara det relativtensidiga fyndmaterialet, den välbevarade keramiken (kasseradefter misslyckad bränning?) samt eventuellt ävenMed denna hypotes i förgrunden ställde vi upp följandekriterier på vad som kunde förväntas förekomma på enkeramikproduktionsplats:• Förekomst av en härd eller grund härdgrop• Förekomsten av provbrända lerklumpar• Förekomst av obränd lera• upptumning av kärlen• Förekomsten av stora delar av ett och samma (kasserade)kärl, som deponerats på samma platsVåra åtgärder för att söka efter spår av detta var att taupp två sammanhängande rutsystem, schakt 1 (13 rutor;7111-7124) kring den ruta där lerklumparna framkom,samt schakt 2 (12 rutor; 7125-7136) i det mest keramikförandeområdet. Schakten grävdes skiktvis (ca 10 cm),fynden tillvaratogs dock per ruta.POSTBODA 1POSTBODA 1 105

Figur 142. Postboda 1. Keramikens fragmentering efter provrutssvepen.Figur 143. Fragmenteringen av keramik efter sökandet efter kvarts.106POSTBODA 2 OCH 1

Figur 144. Schakt 1 och 2.POSTBODA 1POSTBODA 1 107

ResultatSchakt 1Yta:Beskrivning:3,25 m 2 (13 rutor, 2,5 m N-S, 1,5 m Ö-V)Materialet i schaktet huvudsakligen bestående av brungrå grusig sand, med inslag av sten. Efterstick 2 (-20 cm) noterades vaga skiftningar i jordart i schaktets centrala del (rutor 7114, 7117,7118, 7120). Fläckar av brunröd, kompakt sand och ett mindre innehåll av sot sammanföll medrikare förekomster av skörbränd sten, varpå två anläggningar, A 10141 och A 10157, mättes in.Fynd: Keramik: 1 914 g, varav 601 g fragment (32 %)Ben: 9,4 gKvarts: 1 fragmentHasselnötsskal: 1 fragmentSkörbränd sten: 5,2 kgFigur 145. Keramikspridningen i schakt 1, samt de fläckiga områdena.108POSTBODA 2 OCH 1

Schakt 2Yta:Beskrivning:3 m 2 (12 rutor 2 m N-S, 1,5 m Ö-V)Materialet i schaktet huvudsakligen bestående av en brungrå grusig sand. Inga färgningar/anläggningardokumenterade. I schaktets sydvästra hörn fanns en stubbe. Rikligt med keramik tillvaratogs146).Fynd: Keramik: 3 664 gram, varav 1 505 g fragment (41 %)Ben: 0,4 gKvarts: 2 fragmentHasselnötsskal: 17 fragmentSkörbränd sten: 0,6 kgPOSTBODA 1Figur 146. Keramikspridningen i schakt 2.POSTBODA 1 109

Till stora delar innehåller de två schakten likartat material,relativt stora skärvor av keramik, och enstaka kvartsavslag.Keramikmängden är dock större i schakt 2. Ibåda schakten har enstaka ben och nötskal påträffats,motsatt förhållande beträffande nötskalen. Den endaegentliga väsentliga skillnaden mellan de två områdenautgörs av förekomsten av eventuella anläggningar, samtav större mängder skörbränd sten i schakt 1. Överlaginnehöll schakt 1 mer sten än schakt 2.Med tanke på den checklista för keramikproduktionsindikatorersom uppställts ovan, så kunde vi konstateraatt:1. Tecken på anläggningar, eller åtminstone bruket aveld, i schakt 1.2. Från schakt 1 kom ytterligare något fragment av keramiksom inte tycks härröra från ett kärl och även ischakt 2 hittades ett fåtal bitar av samma art.3. Obränd lera hittades inte i något av schakten4. Större stenar hittades på botten av schakt 1, varav en5. Deponeringen av keramik kunde inte utredas i detalji fält. De observationer som gjordes i fält var dockatt keramiken inte verkade vara deponerad i kluster(anläggningar), utan snarare tycktes spridd relativtjämnt över hela ytan som ett lager. Koncentrationerav större skärvor kunde konstateras innehålla delarav olika kärl.I efterhand konstaterade vi att de tidigare uppställda kriteriernavar aningen svårhanterliga. Samtliga kategorierkan förekomma i andra sammanhang än på keramikproduktionsplatser,kriterierna var således otillräckliga för attett bra argument för produktion, hittades ej.Snarare försvagades arbetshypotesen, främst genomkonstaterandet att keramiken inte tycktes deponerad i avfallsgropar,samt genom fynd av andra kategorier än ke-karaktären av en plats med specialiserad funktion.Separata eller sammanhängande koncentrationer?Ytterligare ett schakt, schakt 3 (G 7138-7165) togs uppför att undersöka huruvida keramikkoncentrationernai schakt 1 och 2 hängde samman eller om de utgjordeseparata enheter. Enligt tidigare simuleringar tycktes deåtskilda från varandra av ett några meter (2-2,5 m) brettfyndtomt stråk, även om den långsmala formen på denöstra koncentrationen visade tendenser på att de tvåkoncentrationerna hör ihop.Figur 147. Keramikspridning inför grävandet av schakt 3.110POSTBODA 2 OCH 1

ResultatSchakt 3Yta:Beskrivning:7 m 2 (28 rutor 1 m N-S, 7 m Ö-V)Överlag innehöll schaktet samma brungrå grusiga sand som de övriga schakten. Det överstaskiktet var generellt något kompaktare än underliggande material. I schaktets östligaste del (ruta7151) noterades efter avlägsnandet av första skiktet (10 cm) en ansamling av skörbränd sten, somsammanföll med en förändring i jordens konsistens och färg. Efter grävandet av ytterligare 10 cmkunde det konstateras att det kompakta, rödbruna lagret endast återstod i detta område, medanjordarten i övriga delar av schaktet bestod av lösare, grusig sand. Avgränsningen av detta lagerunder torvytan, varför området behandlas som en anläggning – A 10201 (se separat redovisning).Fyndens fördelning visar att tre materialkategorier, ben, hasselnötsskal och skörbränd sten, ärförknippade med den östra delen av schaktet och A 10201, medan keramiken i första hand förekommeri schaktets centrala norra del. Keramikmängden avtar kraftigt från den norra till denFynd: Keramik: 3 419 g, varav 1 089 g fragment (32 %)Ben: 78 gKvarts: 4 fragmentHasselnötsskal: 67 fragmentSkörbränd sten: 8,6 kgPOSTBODA 1Figur 148. Fyndspridningen i schakt 3.POSTBODA 1 111

Figur 149. Fyndspridning efter grävandet av schakt 3.Grävandet av schakt 3 länkade samman de två tidigarekeramikkoncentrationerna till ett område, med keramikdeponerad i ett ca 15 x 4 m 2 brett stråk.Efter att schakt 1 och 2 grävts iakttogs ett mönster,där den skörbrända stenen huvudsakligen återfanns i denöstra delen av den fyndförande ytan, medan den västradelen endast innehöll lite skörbränd sten. Efter grävandetav schakt 3 och strandzonsgruppens rutor gjordes en nysimulering av den skörbrända stenen. Denna bekräftarbilden av att stenen i första hand påträffas i lokalens östradel. Koncentrationerna inom denna yta sammanfallerväl med de anläggningar som kom att dokumenteras påplatsen under både rutgrävnings- och avbaningsfasen(se kapitel 3.6).HyddhypotesenDå schakt 3, som grävts för att utforska förhållandet mellande fyndkoncentrationer som påvisats i schakt 1 och2, var färdig, hade ett intressant mönster framkommitbeträffande spridningen av keramik. Keramiken var tydligtkoncentrerad till schaktets norra del, med ett kraftigtSålunda sågs de tidigare separata fyndkoncentrationernasom nu sammanlänkade till ett rikt fyndförandeområde, som tycktes omringa ett relativt fyndtomt områdei söder. Gränsen mellan fyndrika och fyndtomma112områden hade observerats i schakt 3 och tycktes varaskarp. Denna gräns sågs som betydelsefull, då det resoneradessom att en sådan fyndspridning kan uppkommaantingen om 1) fynden är nedgrävda, eller 2) någon formav barriär har hindrat fyndens spridning söderut. Fyndentycktes koncentrerade till ett stråk, som enligt schakt 1böjde av i sydlig riktning, och en cirkulär form anades.Därför framfördes en ny arbetshypotes – hyddhypotesen.ningarsom påträffas i kamkeramiska kontexter, förvissonågot tidigare än Postboda, hyddor av Madenevatyp.Dessa är till formen ovala, 4-6 m långa (ibland 8), ochsaknar tydliga anläggningar som härdar eller stolphål. Dekan ha en låg vall i väggsträckningen men behöver inteha det. Fynden förekommer främst i vägglinjen. Trotsatt dessa hyddor saknar härd beskrivs sanden i dem som”eldpåverkad” (Meinander 1976; Miettinen 2002).Det som på Postboda 1 tycktes stämma väl in på dennabeskrivning var 1) fyndfördelningen i ett smalt stråk,med antydan till en cirkulär form, 2) den tydliga gränsenmellan fyndrikt och fyndfattigt, förmodat beroende påatt fynden ansamlats intill en vägg, 3) att avståndet mellanfyndkoncentration i schakt 1 och fyndkoncentration ischakt 2 är 6 meter, 4) att den fyndförande sanden i om-förekomsten av skörbränd sten antydde bruk av eldPOSTBODA 2 OCH 1

Figur 150. Den slutliga spridningen av skörbränd sten, Postboda 1.ÅtgärderFör att utforska om den förmodade vägglinjen skulle gåatt följa för att nå en oval form, vilket skulle ha understötthyddhypotesen, utplacerades två schakt, ett i öster(schakt 4, 6 rutor G 7171-7176) och ett i väster (schakt5, tre rutor G 7177-7179). Schakt 4 kom att utvidgasnorrut med rutorna G 7312-7315. Schakt 5 kom attutvidgas med ytterligare en ruta västerut, G 7188, samtfyra rutor norrut, G 7301-7304. Dessutom utvidgadesschakt 1 med fyra rutor västerut, G 7316-7319. Fynden ide sistnämnda rutorna insamlades i 0,25 m x 0,25 m storaenheter, med avsikten att i detalj studera övergångenmellan fyndrika och fyndfattiga ytor.POSTBODA 1POSTBODA 1 113

ResultatSchakt 4Yta:Beskrivning:2,5 m 2 (10 rutor)Det fyndförande lagret i schaktets östligaste rutor, eg G 7173, 7176, 7313 och 7315, tycks varasluttning i riktning mot gropen. Fyndmängden i schaktet är liten.Fynd: Keramik: 162 g, varav 29 g fragment (18 %)Ben: 0,6 gKvarts: 1 fragment7314 73157312 73137174 7175 71767171 7172 7173Figur 151. Spridningen av keramik i schakt 4.114POSTBODA 2 OCH 1

Schakt 5Yta:Beskrivning:2 m 2 (8 rutor)I ruta G 7178 fanns en recent nedgrävning innehållande en stor sten och en större klump obrändlera. Fyndmängden i schaktet var liten med undantag för de nordligaste rutorna.Fynd: Keramik: 564 g, varav 82,4 g fragment (15 %)Kvarts: 1 fragment7302 73037301 73047188 7177 7178 7179POSTBODA 1Figur 152. Spridningen av keramik i schakt 5.POSTBODA 1 115

G 7316-7319Yta:Beskrivning:1 m 2 (16 rutor)Området grävdes i 0,25 m x 0,25 m stora enheter. Vid grävandet av rutorna framkom en stensatthärd, A 10772.Fynd: Keramik: 411 g, varav 134 g fragment (33 %)Ben: 21,5 gHasselnötsskal: 27 fragmentFigur 153. Spridningen av keramik i rutor G 7316-7319 iförhållande till A 10772.SlutsatserSchakt 4 och 5 samt rutorna G 7316-7319 grävdes meddet uttalade syftet att försöka fånga in en förmodad vägglinjeoch att i detalj följa fyndens begränsning. Varkenschakt 4 eller 5 uppvisar den fördelning av fynden sommönstret är inte särskilt tydligt och fynden tycks snarasthöra samman med härden A 10772, genom att ligga iutkanterna av denna.Således kunde vi inte med hjälp av de grävda schaktenoch fyndens fördelning underbygga hypotesen om attfynden ansamlats kring en väggkonstruktion. Snarareverkar fynden i högre grad associeras med de härdaroch andra anläggningar som framkommit under rutgrävningen.SammanfattningBoplatsorganisationsgruppens arbete förändrade inte inågon stor grad det intryck av lokalens olika ytor somfanns tidigare. I södra delen av lokalen förekom mindremängder fragmenterad keramik, åtskilt från den huvudsakligakeramikkoncentrationen. Resultaten av det aktivaletandet efter kvarts på denna yta kunde inte påvisa nå-116POSTBODA 2 OCH 1

gon intensiv stenbearbetning, utan sågs snarare bekräftaden tidigare påträffade kvartsens osäkra proveniens.Inom den nordliga keramikkoncentrationen försöktevi utreda huruvida platsen kunde ses som ett resultat aven specialiserad aktivitet, snarare än som en regelrättboplats/lägerplats. En utgångspunkt, som genereratsutifrån vissa fynd som tidigare gjorts, var att platsenkunde ha fungerat som en produktionsplats för keramik.Arbetsinsatsen som gjordes resulterade inte i några starkabelägg för denna tanke, även om det måste erkännas attvåra referensramar för denna typ av studie är bristfälliga.Snarare framkom vissa indikationer på att platsen intehade en specialiserad funktion.Den tidigare begynnande separeringen i olika keramikförandeytor inom den norra delen av lokalen kundegenom en riktad grävning påvisas vara ett resultat avför få observationer. Istället kunde koncentrationernaknytas samman och troligen härledas till samma deponeringsprocess.I de schakt som grävts, i ovannämnda syften, iakttogsskarpa gränser mellan fyndrika och fyndfattiga områden.Detta väckte nya frågor, varpå vi valde att försöka utredaom detta var resultat av att nu försvunna barriärer (väggartill byggnader) format mönstret. De åtgärder somvidtogs kunde inte styrka denna tanke.3.2.4BenavsökningEfter de inledande provrutssvepen hade benfragmentpåträffats i sex rutor. Inga bestämningar kunde görasbeträffande art eller benslag utifrån materialet. Tre ytterligarerutor, 7201-7203, grävdes intill den förundersökningsruta,1003, i vilken ben framkommit. I dessaframkom endast mindre mängder keramik, dock ingetbenfragmenten framkommit, kom ben att tillvaratas vidrutgrävning i samband med andra insatser.3.2.5Förhållandet mellan ben och fosfaterAtt fosfater ackumuleras på arkeologiska lokaler är väldokumenterat.Mänsklig aktivitet anses alltså gå att påvisaoch studeras genom anhopningar av fosfatvärden på enteter,men ben antas ofta vara den största orsaken tillatt fosfater ackumuleras (se t ex Blidmo 1995:6). I syfteatt utreda hur fosfathalterna förhåller sig till de brändabenen på Postboda 1 utfördes en studie av hur de tvåkategorierna samvarierar. Proverna i denna undersökningtogs som bulkprover.Sammanlagt togs 48 prover från slutundersökningensPOSTBODA 1Figur 154. Rutor utplacerade i syfte att hitta benmaterial.POSTBODA 1 117

123) framkommit.fosfathalt. Statistiskt uttryckt är korrelationen mellan deav ben inte vara förknippad med ackumulationen avfosfater, då de två artefaktkategorierna inte samvarierarmen inte heller utesluter varandra.Den studie på mikronivå som gjordes för att utreda sambandetmellan ben och fosfatförhöjningar kunde intebelägga någon samvariation mellan fosfathalten och benmängdenpå lokalen. Man bör poängtera att materialetsom undersökningen baserar sig på inte är omfattande.Dock kan undersökningen utmana till vidare arkeologiska/etnoarkeologiskaundersökningar kring vilka faktorersom bidrar till fosfatackumulering i samband medmänsklig aktivitet. Det är till exempel sannolikt att bräntoch obränt ben hanterats olika, vilket kan innebära attde deponerats på skilda ytor och når den arkeologiskakontexten på olika sätt, vilket gör att bränt ben inte ären bra indikator på de ursprungligen benrika delarnaav en lokal, där fosfatförhöjningar kan förväntas omnedbrutet ben är källan till fosfaterna.Figur 155. Rumsligt förhållande mellan fosfathalt och benvikt inom den centrala fyndförande ytan.FosfatgradBenviktSpearman’s rho Fosfatgrad Korrelationskoefficient 1,000 -0,033Sig. (2-tailed) 0,823N 48 48Benvikt Korrelationskoefficient -0,033 1,000Sig. (2-tailed) 0,823N 48 48Figur 156. Korrelation mellanuppmätt fosfatgrad och viktenav ben, samtliga prover.118POSTBODA 2 OCH 1

3.2.6Avbaningen Postboda 1Avbaningen inleddes under slutfasen av de riktade provrutsundersökningarna(för metodik se kapitel 1.4). Avbaningsytankom att omfatta slutundersökningsområdet-kapitel 3.6. Liksom på Postboda 2 (kapitel 2.2.5) samladesen del fynd in från lokalen under avbaning och rensning.En fragmenterad slipsten påträffades nära paddockenskant och mättes in.Figur 157. Postboda 1 underavbaning. Perifera områden avbanade,rutgrävning pågåendepå den centrala fyndförandeytan. Foto taget från söder.Figur 158. Postboda 1 avbanad.Översikt från öster mot dencentrala fyndförande ytan.Paddock i bakgrunden.POSTBODA 1POSTBODA 1 119

Figur 159. Positionen för den slipsten som påträffades vid avbaningen av Postboda 1.120POSTBODA 2 OCH 1

3.3Stenmaterialet – Postboda 1Stenmaterial tillvaratogs utefter ett 45 m långt och 10m brett stråk från sydöst till nordväst. I förhållande tillHuvuddelen av fynden var belägna i den nordvästra delen.Material Antal Vikt (g)Bergart 5 1322,8Kvarts 41 417,3Sandsten 2 818,7Summa 48 2558,8Figur 160. Sammanställning av stenmaterialet.3.3.1BergartFöremål av obestämda bergarter är av två trindyxorsom är symmetriskt prickhuggna. I båda fallen saknaseggdelen, men brottytorna tyder på att bägge yxornahar gått sönder i samband med användning. Båda yxoruppvisar brott som kan karaktäriseras som kompressions-och böjningsfrakturer (Olausson 1983:48f). EnTvå mindre bergartsfragment tillvaratogs också. Vidareär det inte möjligt att utan ledande attribut avgöra huruvidaenstaka bergartsfragment skall betraktas som delarav avslag eller naturliga fragment. Vår bedömning är attdessa enstaka och osäkra fynd inte utgör restprodukterefter redskapsbearbetning.3.3.2Sandstenstensom sannolikt har fungerat som slipsten. Den enalängdriktningen och förefaller vara tillhuggen på två sidordematerial (F 669) togs tillvara i en annan del av lokalen,men är inte med samma sannolikhet bearbetat.3.3.3KvartsPå Postboda 1 tillvaratogs endast 41 artefakter av bear-koncentrerad till en 10x10 m 2 stor yta. Avslagsfragmentoch splitter är mer utspridda i undersökningsområdetssödra del.mansättningenav de olika kategorierna antyder en relativöverrepresentation av kärnor och hela avslag.POSTBODA 1Figur 161. Spridningsbild över bergart och sandsten.POSTBODA 1 121

Kvartsens spridningKvartsmaterialet på Postboda 1 är mycket litet och beståren tendens till att kvartsen grupperar sig i en nordlig ochi fragmenttyperna splitter, avslagsfragment, hela avslag ochkärnor uppvisar något skilda spridningar. Den södra ytankännetecknas främst av splitter och avslagsfragment,medan den norra i stort saknar splitter, men innehållerbåde fragment, hela avslag och kärnor.Det faktum att de olika kategorierna så tydligt separerarsig från varandra rumsligt, skulle hypotetiskt kunnatänkas avspegla olika bakomliggande beteenden. Vi trordock att detta snarare belyser den problematik som associerasmed kategorierna splitter och små fragment.Denna slutsats innebär att den sammansättning somför kärnor och hela avslag.Sakord Antal Vikt (g)Avslagsfragment 15 30,5Helt avslag 6 11,4Kärna 3 374,3Splitter 17 1,1Summa 41 417,3Figur 162. Knacksten F487. Teckning A-M Pitkänen Darmark.Figur 164. Postboda 1. Sammansättning av kvartsmaterialet .Figur 163. Postboda 1. Spridningsbild över kvarts.122POSTBODA 2 OCH 1

Figur 165. Kvartsens spridning i förhållande till keramikfragmenten.KvartssplitterAvslagsfragmentHela avslagKärnorPOSTBODA 1Figur 166. Spridning av kvartsen klassificerad enligt fragmenttyp i förhållande till keramikfragmentenPOSTBODA 1 123

DiskussionDe stenfynd som kan sättas i samband med den nordligadelen av lokalen kan sammanfattas som bestående dels avskadade trindyxor, och en knacksten, dels av en kvartsansamlingdär hela avslag och kärnor framträder. Dessutomframkom en fragmenterad slipsten. I den södra delen avlokalen tillvaratogs enbart kvarts, huvudsakligen splitteroch fragment. De sistnämnda tillvaratagna fynden ansesav oss vara svåra att med rimlig säkerhet hävdas ha ettmänskligt ursprung. Därför använder vi oss endast avden nordliga koncentrationen när vi vill diskutera lokalenur ett stenteknologiskt perspektiv. Områdets ringainnehåll av kvartsmaterial och den snedfördelade sammansättningengör det troligt att lokalen endast innehållerdeponering av vissa led i produktionen och detligger nära till hands att betrakta kvartsen som ett urvalav till platsen transporterade föremål, med andra ordredskap/redskapsämnen. Mot detta kan kontrasteras förekomstenav större plattformskärnor och knackstenen,som kanske skulle kunna peka ut en produktionsplats.Vi tror dock inte att detta är fallet här. Möjligen skulleman kunna tolka föremålen i termer av så kallat boplatsmöblemang.Större plattformskärnor har tidigare settssom indikation på detta (Darmark & Sundström 2005).En intressant kontext på Postboda 1 är den kokgrop(A10500), som i sitt omedelbara närområde innehöll enstor plattformskärna, knackstenen och båda trindyxorna.Knackstenen och en av trindyxorna kunde knytas tillanläggningens fyllning, medan de andra fynden kom iervisningom vilken typ av beteende som ligger bakomdeponeringen av dessa föremål. Två möjliga tolkningarär tänkbara. Den ena hypotesen är att allt det arkeologiskamaterialet i anslutning till A 10500 utgörs av avfall.Denna tolkning skulle kunna styrkas av förekomsten avuppenbart förbrukade redskap, alltså yxorna. Dock pekarkärnorna och knackstenen på ett mer strategiskt ochframåtblickande beteende. Som ovan nämnts har studierav mesolitiskt kärnmaterial indikerat att just störreplattformskärnor är avsedda att användas vidare ochkan sägas utgöra ett så kallat boplatsmöblemang. Attplattformskärnan hittades intill en knacksten kan styrkaresonemanget om planerad fortsatt användning. Däravmenar vi att de avbrutna yxorna inte skall förstås somförbrukade utan att även dessa är lagrade med avsikt attanvändas vidare, kanske som knackstenar. Denna typ avexempel Skumparberget 2 (Sundström & Apel 1998).saknar eggdelen, vilka heller inte återfanns på lokalen.Att olika delar av yxor når den arkeologiska kontexten påolikartade sätt är logiskt och empiriskt belagt för enklaskafthålsyxor (Lekberg 2002).Avslag, fragment och kärnor som hittats på Postboda1 har bearbetats med såväl plattformsmetod som bipolärmetod. Kärnorna fördelar sig på två plattformskärnor(210 och 151 g) och en bipolär kärna (13 g). Vikternaåskådliggör skillnaden mellan de båda metoderna. Av de21 avslagen har 12 metodbestämts (varav 58 % bestämdessom bipolärt reducerat). De uppvisar en likartad spridningöver lokalen, oavsett metod. Ett sådant mönster i kombinationmed ett kvantitativt sett begränsat material hartolkats som en tillfällig reduktion (jfr Hampton 1999:80). Ivårt fall betraktar vi inte Postboda 1 som en produktionsplatsutan en plats där tillfört material har deponerats.Antingen har man planerat för att vid ett senare tillfälletillverka kvartsredskap på Postboda 1, vilket aldrig skett,eller så har platsen bara fungerat som en lagringsplatseftersom den utgjort en känd punkt i landskapet.3.4Keramiken – Postboda 13.4.1FörundersökningenVid Postboda 1 tillvaratogs sammanlagt 2 865 g keramik(2 403 skärvor och fragment) vid förundersökningenår 2003. Keramiken från Postboda 1 utgjordes av ettfast gods, sannolikt magrad med krossad bergart. YtanMerparten av mynningsskärvorna, samt troligtvis ävenfrån ett och samma kärl (kärl 1). Därutöver framkomytterligare en dekorerad mynningsskärva från ett annatkärl. Kärl 1 karaktäriserades av en utåtsvängd hals ochvar förtjockad samt något inåtböjd. Även mynningsskärvanfrån det andra kärlet uppvisade en utåtsvängd halsoch något förtjockad mynningsrand. En skärva från ettrundbottnat kärl har också registrerats. Dekorelementenpå de ornerade skärvorna från Postboda 1 utgörs avlinjer, gropar och stämpel- eller pinnintryck. På det förstnämndakärlet återfanns lodräta linjer på hals och övergångentill skuldran samt enkla stämpel-/pinnintryck påbuken. Dessutom förekom en horisontell rad med störrecylindriska och koniska gropar på halsen samt spriddaliknande gropar på buken. På mynningskanten fannsstreckdekor. Stilmässigt kunde Postboda 1-keramikengropkeramik utifrånform, dekor och godskaraktär (se Bagge 1951).3.4.2SlutundersökningenEfter slutundersökningen har sammanlagt 24 791 g keramikskärvoroch fragment registrerats från Postboda 1(bilaga 10). Av dessa framkom 18 625 g (15 301 skärvoroch fragment) i samband med rutgrävningen. Resterandedel, d v s 6 146 g, påträffades i anslutning till avbaningsarbeteti slutet av grävningen (se 1.4, metodkapitlet).Vi menar, som tidigare nämnts (se kapitel 1.6), utifrån124POSTBODA 2 OCH 1

simuleringarna av keramikens fördelning, att vi har tillva-vid Postboda 1.Keramiken från för- och slutundersökning beskrivshär med fokus på form, stil och bevaringsgrad. Beskrivningarnaoch analyserna har valts med syfte att ingå iett jämförande studium av neolitisk keramik som presenterasi Del 4.Medelvikten för de skärvor som framkom vid rutgrävningenblir då ca 1,21 g per skärva/fragment. Keramikenfrån rutgrävningen delades upp i skärvor (>2 cm) och fragment(

3.4.3Specialanalysen154 stycken skärvor från Postboda 1 valdes ut för specialanalysen(för urvalsförfarande, se kapitel 1.5). Av de154 keramikskärvorna utgör 65 mynningsbitar och 89skärvor > 4 cm. Sammanlagt väger mynningsbitarna 1288 g och skärvorna > 4 cm 2 351 g. Detta innebär attden sammanlagda vikten av skärvorna i specialanalysenär ca 3,6 kg, vilket utgör ca 15 % av den totala vikten avden registrerade keramiken från Postboda 1.Av de 154 skärvorna framkom 97 under rutgrävningenoch resterande del i samband med avbaningen.Motivet till att ta med även mynningsbitar och störreskärvor från avbaningen i specialanalysen var i förstahand att erhålla ett mera omfattande material (för vidarediskussion och källkritik, se nedan).För specialanalysen av skärvorna noterades i data-mentpå kärlvägg och mynningskant, kärlväggsgropar,vikt och tjocklek (bilaga 12).Antal och formÅtskilliga av de 65 mynningsbitarna i specialanalysen liknarmer eller mindre varandra i fråga om form och dekor,utan att uppvisa passform. Det gäller särskilt inom denstora gruppen (25 stycken) mynningsbitar som var dekorerademed krysslinjer på kärlväggens utsida, men äveninom gruppen som enbart uppvisade kärlväggsgropar(11 stycken) på utsidan (se nedan). Därför är det svårt attavgöra hur många kärl Postboda 1-materialet egentligenbestår av. Risken är stor att man sammanför mynningsskärvorsom ”liknar” varandra till ett och samma kärl,trots att det inte kan uteslutas att de faktiskt hör till olikakärl. En teknisk analys av råmaterialet i samtliga berördamynningsbitar vore önskvärd för att utreda frågan, menav resursskäl har endast ett mindre antal av dessa skärvorgenomgått en sådan analys (se Del 4).För att ändå få ett grepp om minsta kärlantal på lokalenindelades mynningsbitarna i grupper utifrån trevariabler:1. dekor på kärlets utsida2. dekor på mynningskant3. form på mynningsavslutosäker variabel för att kunna användas, eftersom enviss variation kan förekomma inom ett och sammakärl. Även formerna på mynningsavsluten kan iblandtre distinkta grupper (se nedan) har risken för felbedömningarreducerats. Olika kombinationer mellan detre variablerna betraktades som minsta möjliga antaltarmed krysslinjedekor på utsidan. I tabellen framgåratt de 25 mynningsbitarna härrör från minst sju kärl.Samma förfarande med övriga mynningsbitar resulteradeMynningskantsdekor Mynningsavslut AntalbitarRaka/sneda streck Förtjockad 8 32Krysslinjer Sned/spetsig 7 28Krysslinjer Förtjockad 4 16Raka/sneda streck Sned/spetsig 3 12Raka/sneda streck Rak/rundad 1 4Odekorerad Rak/rundad 1 4Grop- eller pinnintryck Rak/rundad 1 4Summa 25Figur 168. Mynningsbitar med krysslinjedekor på kärlväggensutsida (se bilaga 12).i att av de 11 mynningsbitarna med endast groporneradeutsidor kommer troligtvis F280, F290 och F294 frånsamma kärl. Resterande åtta endast gropornerade mynningsbitarrepresenterar lika många kärl. Av de övriga29 mynningsbitarna i specialanalysen skiljer sig 15 frånvarandra så pass mycket i fråga om form och dekor, attdet är fråga om minst lika många kärl. Därmed bör 301 i specialanalysen (minst 7 med krysslinjedekor, 8 medendast gropornering och 15 övriga). Detta bör, som sagt,betraktas som det minsta antalet kärl. Förmodligen rörvar antingen för små för att man säkert ska kunna fastställaatt de representerar egna kärl eller om de utgörmöjliga ”dubbletter”, d v s skärvor som eventuellt hörStörre delar av kärl 1 (F643) har kunnat rekonstrueras.Formen på detta kärl kännetecknas som ovan nämntsav en förtjockad samt något inåtböjd mynningsrand, S-hals, mjuk övergång mellan hals/skuldra och skuldra/skulderbitar där det går att säga något om formen. Någraskulderbitar (F51, F550, F565) uppvisar emellertid enär dock få och anmärkningsvärt ”klumpigt” gjorda. Anmärkningsvärtfå bottenbitar, eller bitar från nedre delenhar registrerats (F172). Därutöver framkom ett antalskärvor som sannolikt hör till nedre delen på kärlen. Debottenbitar, eller bitar från nedre delen av kärlen, sombottnar.Kärlens storlek har rekonstruerats utifrån böjningenpå de olika mynningsskärvorna.Att exakt mäta mynningsdiametern på kärl med utgångspunktfrån endast en mynningsskärva är i mångafall vanskligt. Därför mättes mynningsskärvornas diametrarutifrån 5-cm-intervaller mellan 10 och 35 cm. Inga%126POSTBODA 2 OCH 1

Kärl Fnr Mynningsdiameter Tjocklek Dekor1 643, ev.36,174,249,471 0,30-0,35 m 0,09 m 7a krysslinjer2 477, ev.262 0,20-0,25 m 0,09 m 7a krysslinjer3 136 0,20-0,25 m 0,06 m 7a krysslinjer4 477, ev.542,548 0,25-0,30 m 0,11 m 7a krysslinjer5 115, ev.276,280,473,535,546 0,20-0,25 m 0,10 m 7a krysslinjer6 548 0,20-0,25 m 0,08 m 7a krysslinjer7 536 0,20-0,25 m går ej 7a krysslinjer8 18,115 0,15-0,20 m 0,08 m 4 enkla stämpel-/pinnintryck9 18 0,20-0,25 m 0,10 m 4 enkla stämpel-/pinnintryck10 104,112,191,399 0,25-0,30 m 0,09 m 6b flertandade stämpel/kamintryck11 262 0,20-0,25 m 0,09 m 6b flertandade stämpel/kamintryck12 280 0,20-0,25 m 0,09 m 4 enkla stämpel-/pinnintryck13 294,280,290 0,25-0,30 m 0,08 m 1 odekorerad14 290 0,25-0,30 m 0,08 m 1 odekorerad15 321 0,30-0,35 m 0,08 m 4 enkla stämpel-/pinnintryck16 330 0,15-0,20 m 0,09 m 4 enkla stämpel-/pinnintryck17 402 0,30-0,35 m 0,09 m 1 odekorerad18 475 0,25-0,30 m 0,09 m 4 enkla stämpel-/pinnintryck19 522 0,20-0,25 m går ej 6a tvåtandade stämpelintryck20 529 0,25-0,30 m 0,07 m 1 odekorerad21 531,548 0,25-0,30 m 0,07 m 6b flertandade stämpel/kamintryck22 539 0,25-0,30 m går ej 4 enkla stämpel-/pinnintryck23 549 0,30-0,35 m 0,10 m 1 odekorerad24 549 0,15-0,20 m 0,07 m 4 enkla stämpel-/pinnintryck25 550 0,30-0,35 m 0,09 m 2 snörintryck26 623 0,30-0,35 m går ej 1 odekorerad27 679 0,20-0,25 m 0,10 m 7b vertikala/horisontella linjer28 680 0,25-0,30 m 0,10 m 1 odekorerad29 587 0,25-0,30 m 0,08 m oklart30 552 0,10-0,15 m 0,08 m 6a tvåtandade stämpelintryckFigur 169. Identifierade kärl från Postboda 1.mindre än dessa värden. Av de 30 kärlen som det gickatt mäta mynningsdiametern på har 1 haft en mynningmed en diameter på mellan 10 och 15 cm, 3 styckenmellan 15 och 20 cm, 9 stycken mellan 20 och 25 cm,11 stycken mellan 25 och 30 cm och 6 stycken mellan30 och 35 cm.Kärlens mynningar har haft varierande slut. I specialanalysenhar mynningsbitarna grupperats i tre formkategorier:1. mynningar med förtjockad mynningsrand (inåt och/eller utåt)2. mynningar med rundad eller rakt avskuren mynningskant3. mynningar med snett lutande mynningskant ellerspetsigt avsmalnat slut.Genom denna grova tredelade gruppindelning undviksgränsdragningsproblem för de olika kategorierna. Figur170 visar att den vanligaste kategorin i specialanalysenfrån Postboda 1 var förtjockad mynningsrand. Nästanhälften av alla mynningsbitar hör till denna grupp.Förtjockad mynningsrandSned-/spetsig mynningskantRak-/rundad mynningskant31 st23 st11 stFigur 170. Mynningsavslut, keramik från Postboda 1 (se bilaga12).POSTBODA 1POSTBODA 1 127

Figur 171. Keramik från Postboda 1. Teckning: A-M Pitkänen-Darmark.Skala 1:2.128POSTBODA 2 OCH 1

DekorKeramikkärlen från Postboda 1 har varit rikligt dekorerade.Närapå samtliga större mynningsbitar uppvisadedekor nedanför mynningen, på halsen samt ofta även påmynningskant och rand. Dekor förekom även på en heldel buk- och skulderbitar.De ornerade skärvorna (>2 cm) som registrerats frånrutgrävningen vägde som ovan nämnts 5 715 g (573stycken). Om man jämför denna vikt med den totalavikten skärvor (12 504 g) innebär det att ca 45,7 % av allaskärvor uppvisade ornering. Förekomsten av orneringpå fragmenten (6 120 g) har dock inte registrerats (fördiskussion kring fragmenteringsgraden och förhållandetdekorerade/odekorerade skärvor och fragment, se nedansamt Stenbäck & Graner 2005).I specialanalysen har dekorelementen noterats förmynningskant, kärlväggens utsida, liksom eventuell förekomstpå insida. Kategoriseringen i databasen har inteanpassats enbart för denna lokal utan formats för attfungera även på andra neolitiska lokaler i denna samtandra närliggande regioner. Kärlväggsdekoren har grupperatsenligt följande:1. ”Odekorerad” (Endast gropornering)2. Snörintryck3. Tvärsnoddsintryck4. Enkla stämpel-/pinnintryck5. Rörstämpel6a. Tvåtandad stämpel6b. Flertandad stämpel (inkl. kamintryck)7a. Krysslinjer7b. Vertikala/horisontella linjer7c. Grankvistlinjer7d. Sticklinjer (Furchenstich)8. Streck9a. Fiskbensmönster m streck9b. Fiskbensmönster m kamintryck10. Horisontella vinkellinjer/-streck11. Vargtandsmönster12. TaggtrådsmönsterFigur 172. Tabell över de olika kategorierna av kärlväggsdekor.Kärlväggsgroparna behandlas här separat, d v s intesom ett av dekorelementen 1-12. Detta eftersom kärlväggsgroparnauppträder i kombination med de andradekorelementen. Utesluter man kärlväggsgroparna innehöllendast 2 av de 154 skärvorna i specialanalysen tvåolika dekorelement. De skärvor som endast innehöllkärlväggsgropar och inga andra dekorelement har ocksåinräknats i den ovan nämnda gruppen ornerade skärvor(573 st) i rutgrävningen. Av de båda skärvorna med tvådekorelement var den ena (F280) huvudsakligen dekoreradmed enkla stämpel-/pinnintryck men den innehölläven vertikala linjer, medan den andra skärvan (F444)främst bestod av krysslinjer men även av en del snörin-mententagits med.Av de 154 Postboda 1-skärvorna i specialanalysenuppvisade 107 (ca 69,5 %) kärlväggsgropar (bilaga 12).Endast 1 mynningsbit av 65 uppvisade dekor på insidanav kärlet, strax nedanför mynningsranden (bilaga12).cialanalysenfrån Postboda 1 (48 av 154) utgjordes avskärvor som endast uppvisade gropornering. Nästan likavanligt (47) var skärvor med krysslinjedekor (se kärl 1,ovan nämnts svårt att säga exakt hur många – härrör frånsamma kärl, kvarstår ändå faktumet att krysslinjedekorenär ett vanligt förekommande dekorelement inom Postboda1-keramiken. Andra vanliga dekorelement utgörs avstämpel/kamintryck (14). Hos 6 skärvor som uppvisadedekor har inte kärlväggsdekoren kunnat karaktäriseras.Emellertid innehöll de ändå annan information om t exform och mynningskantdekor, vilket medfört att de inkluderadesi specialanalysen. Dessutom har två odekorerademynningsbitar samt två odekorerade skulderbitar(> 4 cm) tagits med i analysen. Dessa fyra skärvor harräknats in i gruppen ”Odekorerade” (endast groporne-antal helt odekorerade skärvor (bilaga 12).Dekorelement – sammanlagt Antal %1 ”Odekorerad” (Endast gropornering) 53 347a Krysslinjer 46 304 Enkla stämpel-/pinnintryck 20 136b Flertandade stämpel-/kamintryck 14 97b Vertikala/horisontella linjer 7 5Oklart 6 46a Tvåtandad stämpel 4 32 Snörintryck 2 15. Rörstämpel 1 17d Sticklinjer (Furchenstich) 1 1Summa 154Figur 173. Kärlväggsdekor, keramik från Postboda 1 (se bilaga12).Ur ett källkritiskt perspektiv jämfördes sedan omdet förelåg några större skillnader i keramikmaterialensom framkom i samband med rutgrävningen respektiveavbaningen.I figur 174 redovisas dekorelementen från bådatillvägagångssätten. Enligt vår mening förändrar inteskärvorna som framkom i samband med avbaningenhelhetsresultatet av specialanalysen i någon högre utsträckning.Proportionerna mellan dekorelementenbestår i huvudsak även om vissa skillnader föreligger.Detta mönster gäller även andra variabler, som dekorpå mynningskanten o s v (jfr även kapitel 2.4).POSTBODA 1POSTBODA 1 129

Figur 174. Kärlväggsdekor, keramik från Postboda 1 som framkom i sambandmed rutgrävningen respektive avbaningen.130POSTBODA 2 OCH 1

Dekorelement – mynningsbitar Antal %7a Krysslinjer 25 381 ”Odekorerad” 12 184 eEnkla stämpel-/pinnintryck 10 156b Flertandade stämpel/kamintryck 8 12Oklart 5 86a Tvåtandade stämpel/kamintryck 2 37b Vertikala/horisontella linjer 2 32 Snörintryck 1 2Summa 65Figur 175. Kärlväggsdekor på mynningsbitarna, Postboda 1 (sebilaga 12).Dekorelement – skärvor >4cm Antal %1 ”Odekorerad” 41 467a Krysslinjer 21 244 Enkla stämpel-/pinnintryck 10 116b Flertandade stämpel/kamintryck 6 77b Vertikala/horisontella linjer 5 66a Tvåtandade stämpel/kamintryck 2 22 Snörintryck 1 15 Rörstämpel 1 17d Sticklinjer 1 1Oklart 1 1Summa 89Figur 176. Kärlväggsdekor på skärvorna > 4 cm, Postboda 1 (sebilaga 12).Dekor på mynningskant Antal %Raka streck 17 26Krysslinjer 12 18Oornerad 9 14Grop- eller pinnintryck 6 9Sneda streck 6 9Tand- eller kamintryck 5 8Rörstämpel 4 6Linje tvärs över kanten 4 6Snörintryck 1 2Oklart 1 2Summa 65Figur 177. Mynningskantsdekor på mynningsbitarna, Postboda 1(se bilaga 12).Mynningsbitarna representerar övre delen av kärlen,medan skärvorna i gruppen ”> 4 cm” även kommerfrån nedre delarna av kärlen. Figurerna 175 och 176visar kärlväggsdekoren i de båda grupperna var för sig.Vid en jämförelse framgår att samma dekorelementolika dekorelementen är också ungefär densamma inomgrupperna, undantaget de skärvor som endast uppvisarkärlväggsgropar. Andelen skärvor som endast uppvisarkärlväggsgropar är betydligt större i gruppen ”> 4 cm”jämfört med i gruppen mynningsbitar. Detta beror sannoliktpå att kärlväggsgropar utan andra dekorelement ibuken eller runt skuldran (se även bilaga 12).Raka streck (17 stycken – ca 26 %) utgör det vanligastedekorelementet på mynningskanterna från Postboda1 i specialanalysen. Näst vanligaste dekorelementet ärrisk att ett antal av dessa skärvor härrör från samma kärl(se diskussion ovan).Rumslig spridning av dekormönstersamtliga skärvor i specialanalysen från Postboda 1 somrumsliga mönster kan konstateras utifrån de olika dekorelementen.Det fyndrika området inom Postboda 1är emellertid litet till ytan, vilket kan försvåra möjlighetenatt se rumsliga mönster i materialet.Keramikens fragmenteringUtgående från den indelning av keramiken i skärvor ochfragment som gjordes i fält beräknas keramikens fragmenteringsgradför att se hur den skiljer sig mellan olikadelar av lokalen. För att undvika extremvärden som berorpå alltför låga mängder tillvaratagen keramik, utgallrasalla rutor som innehåller mindre än 20 g. Ett histogramöver frekvensen och spridningen av keramikens fragmenteringper ruta visar att spridningen på Postboda1 är relativt normalfördelad och inga tydliga grupperden totala keramikvikten och graden av fragmenteringsamband mellan de två variablerna, med andra ord tycksfragmenteringen vara högst i områden med lite keramik.Även om sambandet inte är starkt, kan det löna sig attdå materialet är mindre i dessa områden.Vid en simulering av keramikens fragmentering inomundersökningsområdet på Postboda 1, framträder etthögfragmenterat området i norr och ett i söder, somMaterialIntrycket från förundersökningen om godsets karaktärkvarstår även efter slutundersökningen, d v s godset kantill sin helhet bedömas som fast, troligtvis huvudsakligenmagrat med krossad granit. Ytstrukturen på skärvornaskärvorna uppvisar en rödbrun färg.För att få en exaktare bedömning av leran och magringsmaterialetskickades 10 skärvor från Postboda 1 tillKeramiska forskningslaboratoriet, Lunds universitet, förtunnslipsanalys (se Del 4).POSTBODA 1POSTBODA 1 131

= Dekortyp 1“Odekorerad” (Endast gropornering)Figur 178. Keramikdekorens spridningsmönster,Postboda 1 (jfr bilaga 12).= Dekortyp 2Snörintryck= Dekortyp 5Rörstämpel= Dekortyp 7BVertikala/horisontella linjer= Dekortyp 7DSticklinjer (Furchenstich)Figur 179. Keramikdekorens spridningsmönster,Postboda 1 (jfr bilaga 12).132POSTBODA 2 OCH 1

= Dekortyp 4Enkla stämpel-/pinnintryckFigur 180. Keramikdekorens spridningsmönster,Postboda 1 (jfr bilaga 12).= Dekortyp 6ATvåtandad stämpel= Dekortyp 6BFlertandad stämpel (inkl. kamintryck)POSTBODA 1Figur 181. Keramikdekorens spridningsmönster,Postboda 1 (jfr bilaga 12).POSTBODA 1 133

= Dekortyp 7AKrysslinjerFigur 182. Keramikdekorens spridningsmönster,Postboda 1 (jfr bilaga 12).En studie av kärlanvändning10 mynningsskärvor, eller skärvor från det övre kärlpariet,från olika kärl valdes även ut i fält för lipidanalys.Urvalet baserades främst på att erhålla ett varierat menändå så representativt material som möjligt av de olikatyperna av dekor från platsen. Studien utfördes av SvenIsaksson vid Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholmsuniversitet, (se Del 4).Figur 183. Spridningen av keramikens fragmenteringsgrad perruta på Postboda 1.Övrigt keramikmaterialI huvudschaktet vid Postboda 1 framkom nio keramikbitar(lera plus magring) som sannolikt inte härrör frånkärl eller någon annan föremålskategori, så som leridoler,lerskivor o d (bilaga 10). Dessa bitar vägde mellan 13,8och 0,9 g och åtminstone de större bitarna kan tolkassom brända s k ”förarbeten” eller restprodukter i sambandmed keramiktillverkning. En av dessa keramikbitar(F109) uppvisar även ett tydligt tumintryck. En annan bit(F168) skickades till Keramiska forskningslaboratoriet,Lunds universitet, för tunnslipsanalys (se Del 4).3.4.4SammanfattningEfter slutundersökningen har sammanlagt cirka 24,8 kgkeramikskärvor och fragment registrerats från Postboda1. Minst 30 kärl har identifierats. Många mynningsbitarliknar dock varandra i form och dekor utan att uppvisa134POSTBODA 2 OCH 1

Keramikvikt FragmentandelSpearman’s rho Keramikvikt Correlation Coefficient 1,000 -0,196(*)Sig. (2-tailed) 0,035N 116 116Fragmentandel Correlation Coefficient -0,196(*) 1,000Sig. (2-tailed) 0,035N 116 116Figur 184. Korrelationen mellanandel fragment och totalkeramikvikt på Postboda 1.Figur 185. Keramikens fragmenteringpå Postboda 1. Röd linjeringar in områden där fragmenteringenär högre än 44 % (tredjekvartilen), blå linje markerarområden där fragmenteringen ärlägre än 23 % (första kvartilen).Figur 186. Ett s k ”förarbete” (F109) som uppvisar tumavtryck.Teckning: A-M Pitkänen-Darmark. Skala 1:2.passform, vilket innebär att det är svårt att med säkerhetbedöma antalet kärl i materialet. I de fall kärlformenkunde bedömas karaktäriserades den främst av svagtvisadedock en mera markerad skuldra. En specialanalysutfördes på 154 skärvor som uppskattades vara ettrepresentativt urval. Kärlväggsdekoren bestod i dessasärskilt av krysslinjer. Cirka 70 % uppvisade kärlväggsgropar.Nedre delen av kärlen, nedanför skuldran, hari huvudsak endast varit gropornerade. Keramiken haräven efter slutundersökningen stilmässigt bedömts somFagervik II, d v s gropkeramik. Inga tydliga mönster kundeiakttas utifrån dekortypernas spridning i rummet. Enanalys av keramikens fragmenteringsgrad pekar ut vissazoner inom lokalen som i högre grad fragmenterade,relativt sett.POSTBODA 1POSTBODA 1 135

3.5Benmaterialet – Postboda 1Det insamlade materialet består av drygt 100 g ben, varavfragmentengulbruna eller bruna, vilket antas bero på attjordmånen innehåller höga halter av järn. I genomsnittär benfragmenten mellan 5 och 10 mm stora, och vägerDet största fragmentet i materialet är 45 mm stort. Deenda intakta eller enbart något defekta ben som förekom-metod jfr Postboda 2, kapitel 2.5.3.5.1ResultatFaunaekonomiFisk och medelstora/stora däggdjursarter utgör ca 1/3respektive 1/4 av materialet, men gruppen av mindrelandlevande däggdjursarter, sannolikt huvudsakligenterialetbestår av både havslevande arter (strömming) ochsöt- och brackvattenarter (gädda och abborre). Troligeninnehåller gruppen medelstort/stort däggdjur inga benfrån säl, och inte heller från några tamdjursarter. Merpartenav benen i denna grupp utgörs sannolikt av benfrån älg och hjortdjur, vars förekomst har säkerställts iav delar av kraniet.Status Antal fragment Vikt (g)Bränt 634 89,04Svett a 4 0,70Obränt b 100 17,65Summa 738 107,39a) tandfragment av stor gräsätare, dvs älg, kronhjort eller nötboskap (F389,F465)b) kota av liten gnagare, ex sork, sannolikt en mer sentida inblandning (F219);tänder och underkäksfragment av älg (F480 A10201) samt oidentifieratbenslag av mellanstort/stort däggdjur (F547 A11014)Figur 187. Fördelning av bränt, svett och obränt benmaterial.En tolkning av platsens funktion och faunaekonomiutifrån benmaterialet är att människor uppehållit sig påplatsen framför allt för jakt på landlevande däggdjur,och i viss mån även fågeljakt (tabell 2, se även Benkatalogbilaga 11). Säljakten har haft ringa betydelse. I jämförelsemed Postboda 2 ger benmaterialet indikationer på enskogslevande däggdjursarter, storvilt, pälsdjur och fågel,Bland benavfallet från platsen överväger det primäraslaktavfallet med 80 % gentemot mat- och konsumtionsavfallets20 %. Samtliga däggdjursben, förutom benenfrån en liten däggdjursart, har räknats in i beräkningenovan. Anledningen till att den minsta däggdjursarten35%30%25%20%15%10%5%0Säl Fisk Fågel Älg Medelstort/stortdäggdjurLitet däggdjurFigur 188. Artsammansättningen på Postboda 1. Antal fyndenheter och MIND (minsta individantal)/klass, art eller storleksgrupp.Summa antal fyndenheter=13, summa MIND=6.136POSTBODA 2 OCH 1

Art Antal fragm. Vikt (g) Artförekomst/fyndenhetMINDStatusÄlg (Alces alces) a 97 10 1 1 OHjortdjur (Cervidae sp.) b 59 24 - - BStor gräsätare c 4 0,7 - - SSäl (Phocidae sp.) d 2 2 1 1 BSäl (Phocidae sp.)? 4 2,2 - - BMedelstort/stort däggdjur e 56 21,4 4 1 BMedelstort/stort däggdjur 2 7,6 - - OLitet däggdjur f 107 7,57 2 1 BLiten gnagare (Rodentia sp.) g 1 0,05 1 1 OFisk (Pisces sp.) h 123 7,65 3 1 BFisk (Pisces sp.)? 6 0,35 - - BFågel (Aves sp.) 47 3,89 2 1 BFågel (Aves sp.)? 7 0,5 - - BObestämd däggdjursart (Mammalia indet.) 223 19,48 - - BSumma 738 107,39 14 7a) fragment av tänder och underkäke (F480, A10201)b) huvudsakligen fragment av hornc) tandfragment (F389, R7192; F465, R7306)d) finger- och tåben (F315, R7157; F582, R7318)e) ev kraniefragment från vild-/eller tamsvin (F309, R7150)f) bl a några fragment från art mindre än ekorreg) sannolikt sentida inblandning, obränd kota (F219, R7162)h) bl a abborre, gädda och strömmingFigur 189. Artsammansättning på Postboda 1. Antal fragment, vikt (g), artförekomst/fyndenhet samt MIND (=minsta individantal).har uteslutits är att denna grupp framför allt innefattarpälsdjursarter, som inte har konsumerats i någon störrenormala fördelningen, 40/60, av köttrika och köttfattigabenslag i ett tamdjursskelett användas (Sigvallius1988).några ben av människa eller tamdjur påträffats.Antal fragment %Matavfall 48 18,6Slaktavfall 210 81,4Summa 258Figur 190. Fördelning av primärt slaktavfall (köttfattiga ben) ochmatavfall (köttrika ben). I beräkningen ingår benslagsbestämdaben från samtliga däggdjursarter i materialet.Tolkning av säsongsutnyttjandeBeträffande lokalens ev. säsongstillhörighet kan enbartspekulationer göras, p g a bristen på säsongsindikatoreri materialet. De säsongsindikatorer som ligger förhandenpekar mot att Postboda 1 har utnyttjats åtminstoneunder senhöst/vinter och vår (se diskussion Postboda 2,kapitel 2.5). Framför allt är det fyndet av en älgkäke, sompekar mot senhösten/vintern. Käken har åldersbedömtstill ca 2 ½ år. Älgkalvarna föds under våren, periodenapril-juni, och således bör älgen ha avlidit någon gångi oktober-december (Bjärvall och Ullström 1985 s 188ff; Curry-Lindahl 1988 s 351 ff). Under vintersäsongenkan även älgen uppehålla sig på betesplatser vid kusten.De indikationer till vår som förekommer i materialetär, liksom i Postboda 2 materialet, fynd av framför alltabborre och gädda.Denna bild skulle möjligen kunna klargöras ytter-urskiljs.POSTBODA 1POSTBODA 1 137

3.6Anläggningar – Postboda 1Under utgrävningen av Postboda 1 framkom ett antalanomalier, både vid grävning av sammanhängande rutsystemi det fyndrika området, och även vid avbaningen.Anomaliernas karaktär varierade från vagt avvikandefärgningar, via ansamlingar av skörbränd sten, till uppenbartanlagda kokgropar och härdar. Anläggningarnakan sägas forma tre kluster, som på olika sätt förhållersig till fyndspridningen. Den första gruppen består avfyra anläggningar (A 10797, A 10784, A 11042 och A10883) som är placerade på en öst-västorienterad radstrax norr om den största fyndkoncentrationen. Denandra gruppen (A 10201, A 10500, A 10772, A 10517och A 10141) ligger tätt samlad centralt inom det keramikförandeområdet. Den tredje gruppen anläggningar(A 10582, A 10569, A 11159, A 10557 och A 10626)ligger i nord-sydlig riktning 5-10 m öster om keramikensöstra gräns. Två ytterligare anläggningar (A 11171 och Aytan. Uppenbart recenta anläggningar förekommer inomområdet, dels i form av omfattande täktgropar (T 1043och T 1053), dels i form av ett gränsröse (A 10717).Dessutom har jordmassor kastats upp från åker och vidanläggandet av paddock och formerat en meterhög valli norra och östra delen av lokalen.Anläggningarna norr om keramikkoncentrationen (A10797, A 10784, A 11042 och A 10883) låg inom grovtsett samma storleksintervall, samtliga hade en diametermellan 1 och 1,7 m. Alla innehöll även stora mängderskärvig sten, sot och kol. Både A 10797 och A 10883hade mycket tydliga kollinser på nedgrävningens botten.Fyllningen i anläggning 10784 innehöll inslag av lera,vilket inte förväntas förekomma naturligt i jordmånen.Anläggningarna innehöll få till ringa mängder fynd, menuppvisade tydliga tecken på att ha utsatts för eld.Den centralt placerade anläggningsgruppen (A10201, A 10500, A 10772, A 10517 och A 10141) bestoddels av vagt rödfärgade partier (A 10201, A 10517, A10141), som var svåravgränsade men som tycktes sammanfallamed ökade mängder ben och skörbränd sten,dels av sotfyllda, steniga anläggningar, liknande dem iden norra koncentrationen (A 10500 och A 10772). Inära anslutning till denna grupp anläggningar hittadesnackpartierna till två trindyxor och i fyllningen till A10500 påträffades en facetterad knacksten. Nötskal frånA 10500 och A 10201 har daterats till mellanneolitikum(se kapitel 3.7).Figur 191. Översikt över anläggningarnas placering på Postboda 1.138POSTBODA 2 OCH 1

Den tredje anläggningsgruppen (A 10582, A 10569,A 11159, A 10557 och A 10626) bestod av huvudsakligenmindre (diameter 0,5-1 m) sot- och skärvstensfylldaanläggningar. Avvikande från mönstret var A 10626, enstörre (diameter ca 1,5 m) trattformad grop som innehöllrikligt med kol, men få skörbrända stenar. Dennaanläggningsgrupp låg längst bort från det fyndförandeområdet, och fyllningen i dem innehöll heller inga fynd.Anläggningarna i denna grupp upplevdes instinktivt avvikafrån de övriga och tycktes vara av yngre datum.som låg inom fyndkoncentrationen är av samma karaktärsom dessa, d v s har tydliga avgränsningar i plan ochom möjligt utesluta att den tredje gruppen anläggningarhörde till stenåldersfasen, skickades i ett första skedetvå prov för vedartsanalys (från A 10569 och A 10626).Ett prov skickades även från A 10883, i den nordligaanläggningsgruppen.Resultatet av vedartsanalysen, utförd av Erik Danielssonvid Vedlab, visar att proven från A 10569 och A10626 (i den östra anläggningsgruppen) innehöll tall,medan provet från A 10883 (representerande anläggningarnanorr om fyndkoncentrationen) innehöll bådegran och obestämt lövträd. Förekomsten av gran indikeradeen yngre datering för den nordliga anläggningsgruppen,men på inrådan av Vedlab daterades provet ändå,sonmuntligt). Den östra anläggningsgruppen dateradesgenom ett prov från A 10626. Lövträdskvisten från A10626 dateringen 2025±35, vilket innebär att dessa periferaanläggningar är ointressanta i förhållande till denmellanneolitiska fasen, förutom i den mån de har haftpostdepositionell inverkan på fyndens fördelning.den centrala anläggningsgruppen och de områden somuppvisar högre grad av fragmentering av keramikmate-detta är den östra gruppen av härdar, som inte alls uppvisarsamma intima närhet till fyndspridningen som de tvåandra anläggningsgrupperna. Dateringar gjorda på kolfrån anläggningar ur de mer perifera (den norra och denöstra) anläggningsgrupperna, visade sig vara yngre än denötskal som daterats från platsen (kapitel 3.7.). Det kantänkas att de aktiviteter som senare försiggått i sambandmed anläggandet av dessa härdar har stört den mellanneolitiskafyndansamlingen. Denna hypotes kanske kanstyrkas av att keramiken är i högre grad fragmenteradi anknytning härdområdena med sena dateringar. Detfaktum att den norra gruppen av anläggningar dessutomär en stark indikation på att de har påverkat fyndensspridning. Ett tänkbart scenario är någon slags beredningav marken inför anläggandet av härdarna, varpå de mellaneolitiskafynden har skottats söderut.Detta tänkta postdepositionella ingrepp är inte detenda som kan ha format fyndansamlingen. Strax söderom keramikkoncentrationen noterades två omfattandestörningar i form av gropar.Godtar man tanken om att fyndspridningen formatsvanskligt att uttala sig om fyndspridningen mer än påen generell nivå.I ljuset av detta bör man även ställa sig frågan omde centralt belägna anläggningarna verkligen är samtidamed fynddeponeringen. Ett argument för detta är naturligtvisde daterade nötskalen i anläggningarnas fyllning.Detta är dock ett svagt argument, då yngre nedgrävningarmed stor sannolikhet kommer att innehålla äldre tidersmaterial. Ett starkare argument skulle kunna vara att deaktuella anläggningarna uppvisar en fyndsammansättningsom skiljer sig från omgivande kulturlager. Dettagäller framför allt A 10201, med sitt rika benmaterial,och A 10500, med knackstenen i fyllningen. Fynd somkontrasterar mot omgivande lagers fyndsammansättningantyder att det rör sig om medvetet deponerade fynd.Under förutsättning att vi godtar tanken att knackstenenoch fågel- och älgbenen bör associeras till mellanneolitikumsnarare än till järnålder/historisk tid, så får dessaselnötsskalenhar deponerats i fyllningen.POSTBODA 1POSTBODA 1 139

0 0,5 1 meterSnittad från NorrForm i plan RundStorlek i plan (m) 0,7 x0,7Djup (m) 0,35SidorRakaBottenFlatFyndBrända ben, keramik,hasselnötskalFältklassifikation GropKommentar Anläggningen innehöllpåfallende mångabenfragment, 130 st till ensammanlagd vikt av 18 g.A 10772NSnittad från österForm i plan OvalStorlek i plan (m) 0,7x1,5Djup (m) 0,38SidorBottenFyndFältklassifikation Ev. härdKommentar Fynd av keramik, brända ben ochskärbränd sten0 0,5 1 meterSnittad från NorrForm i plan RundStorlek i plan (m) 0,8 x 0,6Djup (m) 0,2SidorRundadeBottenFlatFyndHasselnötskalFältklassifikation KokgropKommentar Välavgränsad anläggning medframför allt skärvstenar.0 0,5 1 meterKompakt fin sand med kolinslag, keramikGrövre sand, kolfläckar, enstaka benSand och grus, inga fynd0 0,5 1 meterSnittad från SydvästForm i plan AvlångStorlek i plan (m) 2,2 x 0,65Djup (m) 0,3SidorRundadeBottenOregelbundenFynd -Fältklassifikation GropKommentar Västra delen är borttagenp g a en täktgrop.0 0,5 1 meterSnittad från VästerForm i plan OregelbundenStorlek i plan (m) 0,5 x0,3Djup (m) 0,16SidorOregelbundnaBottenOregelbundenFyndKeramikFältklassifikation -Kommentar Tillhör ett lager medförhållandevis mycket skärvigsten. Lagret fortsätter söderom anläggningen.Anläggningen syntes först i stick 2 som en oregelbundenkolkoncentration (1). Den var belägen inom ett områdemed förhållandevis mycket keramik och skärvig sten.Alldeles utanför anläggningen framkom dessutom småoformliga lerklumpar. Anläggningen snittades från väster.Det omgivande sandlagret (2) uppvisade diffusa gränseroch bedömdes vara omrört. Ingen nedgrävningobserverades utan kolets utsträckning uppfattadessnarare som en följd av urlakning.0 0,5 1 meterSnittad från NorrForm i plan OvalStorlek i plan (m) 2,5 x 1Djup (m) 0,35SidorRundadeBottenOregelbundenFyndKeramikFältklassifikation GropKommentar Bara enstaka skärvig sten.Figur 192. Anläggningar i den centrala delen av lokalen.140POSTBODA 2 OCH 1

A 107170 0,5 1 meterSnittad från ÖsterForm i plan RundStorlek i plan (m) 0,5 x 0,5Djup (m) 0,18SidorRundadeBottenFlatFynd -Fältklassifikation HärdKommentar Anläggningen innehöll20 kg skärvig sten.0 0,5 1 meterSnittad från NordnordöstForm i plan OvalStorlek i plan (m) 0,55 x 0,40Djup (m) 0,08SidorRundadeBottenRundadFynd -Fältklassifikation HärdKommentar Ytligt liggande material iden östra delen kanhärledas till den grundagropen.0 0,5 1 meterSnittad från ÖsterForm i plan OvalStorlek i plan (m) 0,8 x 0,6Djup (m) 0,3SidorOregelbundnaBottenOregelbundenFynd -Fältklassifikation HärdKommentar 43 kg mer eller mindreeldpåverkade stenar.0 0,5 1 meterSnittad från ÖsterForm i plan RundStorlek i plan (m) 0,57 x 0,45Djup (m) 0,3SidorFlackaBottenFlackFynd -Fältklassifikation HärdKommentar Avgränsad genom sotoch rödbränd sand0 0,5 1 meterSnittad från SöderForm i plan RundStorlek i plan (m) 1,6 x1,45Djup (m) 0,46SidorTrattformigaBottenFlatFynd -Fältklassifikation HärdKommentar Anläggningen innehöllmycket kol och sot menbara enstaka skärvigastenar.POSTBODA 1Figur 193. Anläggningar i den östra delen av lokalen.POSTBODA 1 141

Snittad från VästerForm i plan OregelbundenStorlek i plan (m) 1,05 x 0,75Djup (m) 0,18SidorFlackaBottenOregelbundenFyndKeramikFältklassifikation HärdKommentar I anläggningen framkom 210 0,5 1 meter Snittad från Söderkg skärvig sten tillsammans0 0,5 1 meterForm i plan Rundmed kolfläckar.Storlek i plan (m) 1,1x1,05Djup (m) 0,25SidorRundadeBottenFlatFynd1 kalksten: 2133 gFältklassifikation Anläggning för keramikbränningKommentar Fynd av keramik, brända ben ochhasselnötskal ovanför anläggningen.Lera finns inte naturligt på platsen utanmåstevaraditfört.A 10784 iakttogs vid rutgrävningen (R2266). Samtliga fynd iform av keramik, brända ben och hasselnötskal påträffades iytan ovanför stenarna. Under avbaningen framtogs en rundansamling med sten och kol. Den snittades från söder. Detvisade sig då att sten- och kollagret överlagrade eldpåverkadsand.. En sten i anläggningens södra del bestod avfossilhaltig kalksten. Runtomkring kalkstenen var sandenmärkbart rödare, d v s mer eldpåverkad, med inslag av leraoch relativt mycket kol.12Stubbe340 0,5 1 meterSnittad från SöderForm i plan Rund1 x 1Djup (m) 0,25SidorSnedaBottenFlatFynd -Fältklassifikation GropKommentar Runtomkring förekomsprängd sten som skiljdesig från de skärvigastenarsom framkom ianläggningen.Rot0 0,5 1 meterSnittad från VästerForm i plan OregelbundenStorlek i plan (m) 1,7 x 1,65Djup (m) 0,3SidorRundadeBottenRundadFyndKeramik, bränt benFältklassifikation KokgropKommentar Djupast i södra delen medanmaterialet i den norra delenförefaller urrakat från självagropen. Kollinserna antyder flerabränningstillfällen. 147 kgeldpåverkad sten, varav destörsta låg i gropens botten.Figur 194. Anläggningar i den norra delen av lokalen.142POSTBODA 2 OCH 1

Figur 195. Postboda 1. Fragmenteringszonerna och deras förhållande till anläggningar.POSTBODA 1POSTBODA 1 143

3. 7Absolut datering – Postboda13.7.1Datering av den neolitiska fasenInför slutundersökningen fanns inga 14 C-dateringar frånPostboda 1, då förundersökningen inte påträffade någotdaterbart material. Under slutundersökningen kom dockansamlingar av hasselnötsskal att tillvaratas från lokalen,varav fyra valdes ut för datering genom 14 C-metoden. Tvåav dessa representerar de centralt belägna anläggningarnapå platsen, A 10201 och A 10500, medan två av nötskalenkommer från det fyndförande lagret i schakt 1 respektiveschakt 2. Dateringarna är väl samlade, även om de härrörfrån olika kontexter. En kombination av dateringarnaär statistiskt tillämpbar (jfr Hallgren & Possnert 1997)och visar att fyndansamlingen och de centralt belägnaanläggningarna bör ha deponerats och anlagts mellan3.7.2Övriga dateringarTvå kolprov (tall respektive ungt lövträd), utplockadeur kolprov av Vedlab, kom att skickas till Ångströmlaboratorieti ett senare skede för att utreda om periferaanläggningsgrupper (se kapitel 3.6) hörde till den studeradekronologiska fasen eller utgjorde senare händelser.Resultatet visar att de berörda anläggningarna inte hörtill den mellanneolitiska fasen, utan till äldre järnålderrespektive historisk tid.Provnr Material Ua-nr Kontext δ 13 C‰PDB14C ålder BP10004008 Hasselnötsskal 23063 A 10500 -28,0 4515±5010004006 Hasselnötsskal 23065 G 7134, Schakt 2 -29,0 4375±5010004005 Hasselnötsskal 23066 G 7317, Schakt 1 -26,7 4435±4510004007 Hasselnötsskal 23067 A 10201 -26,9 4380±45Figur 196. Tabell över 14 C-dateringar från Postboda 1.Figur 197. De 14 C-daterade nötskalens fyndsammanhang. På bilden syns även anläggningar, sammanhängande rutgrävda ytor ochkeramikens simulerade utbredning.144POSTBODA 2 OCH 1

Figur 198. Kalibrerade 14 C-dateringar från Postboda 1.Figur 199. Kombinationsdatering av samtliga 14 C-dateringar på hasselnötsskal från Postboda 1.Provnr Material Ua-nr Kontext δ 13 C‰PDB14C ålder BP11057 Kol från ungt lövträd 24578 A 10883 -27,3 545±4010003961 Kol från tall 24579 A 10626 -25,1 2025±35Figur 200. Datering av perifera anläggningar.POSTBODA 1POSTBODA 1 145

3.8Postboda 1. Sammanfattningav fält- och analysarbeteVid Postboda 1 för- och slutundersökte SAU merpartenav en neolitisk lokal under somrarna 2003-2004. Förundersökningenpåvisade förekomst av neolitiska fynd överen yta om ca 1 300 m 2 som dock i oviss grad var störd imodern tid genom bl a täktverksamhet, vägbyggnationoch anläggande av paddock.derslutundersökningen. Denna undersöktes genom enkombination av provrutsgrävning och avbaning. På platsentillvaratogs främst rika mängder neolitisk keramik,men även ben- och stenmaterial i mindre utsträckning.Fynden påträffades huvudsakligen i ett ca 15 m långt och5 m brett stråk. Keramikförekomsten kunde avgränsasinom de bevarade partierna av lokalen och antogs därförvara mindre störd av sentida verksamhet än vad som förmodats.Dateringen av närliggande härdar till historisktid leder dock till en misstanke om att fyndansamlingenkan ha störts av denna verksamhet.Keramiken på lokalen kan utifrån gods, form ochdekor placeras in i skede II i Fagervikssekvensen, enligtBagge (1951). Keramiken, totalt ca 25 kg, är delvis välbevaradoch merparten av ett kärl har kunnat rekonstrueras.Minst 29 kärl, eller delar av kärl, har dock deponerats påplatsen. Flera fragment av bränd tummad lera kategoriserassom förarbeten till kärl och indikerar keramikproduktionpå platsen (kapitel 3.4). Stenmaterialet på platsen, totalt48 artefakter, är ringa men omfattar mindre mängderslagen kvarts, ett fåtal små bergartsavslag, en knacksten,nackpartierna från två trindyxor samt en fragmenteradslipsten. Den kontextuella närheten mellan trindyxorna,knackstenen och en större kvartskärna kan förstås somutgörande en depå för framtida ändamål (kapitel 3.3).Benen, drygt 100 g, visar en sammansättning beståendeSäsongsmässigheten är vansklig att uttala sig om, menDateringarna till neolitikum samlar sig väl i intervallet3100-2930 CalBC. Två senare dateringar härrör från periferaanläggningsgrupper (kapitel 3.7). En undersökningav keramikens svallningsgrad och fosfaternas fördelningresulterade i intressanta mönster som tolkas somatt strandzonen legat mellan 44,2 och 43,5 m ö h, vilketinnebär att fyndansamlingen deponerats i omedelbaranslutning till vattnet (kapitel 3.2.1). Fyndens rumsligafördelning runt en fyndtom yta föranledde studier kringfyndens fördelning i samband med en tänkt vägglinje.Inga vidare belägg för förekomsten av en hyddstrukturkunde framföras. Snarare tycks fynden ha deponerats idirekt anslutning till ett mindre antal grop- och kokgropsliknandeanläggningar (kapitel 3.2.3). Fosfathalterna ärrelativt låga men förhöjningar förekommer inom denfyndrikaste delen av lokalen. Fosfaternas ursprung kaninte helt okritiskt knytas till deponering av benmaterial(kapitel 3.2.5). Anläggningar påträffades i tre grupper,varav två perifera anläggningsgrupper tros ha anlagts vidsenare skeden än den neolitiska fyndkoncentrationen(kapitel 3.6.).Sammantaget anses lokalen representera ett eller ettpar kortare besök. Ackumulationen av avfall inom detsom anläggningarna pekar ut som aktivitetsyta skullekunna ses som tecken på att inga återkommande besökplanerades. Mot detta står argumenten frammanadeutifrån den ovannämnda depån, som ses som framåtsyftande.De rika mängderna keramiskt avfall intill härdarnakan dock även betraktas som postdepositionelltuppkomna, om hänsyn tas till de sena dateringarna ochstörda ytorna (kapitel 3.6; 3.7).146POSTBODA 2 OCH 1

Del 4. Säsongsboplatserna vid Postboda.Förändringar i materiell kultur och samhälleSammanfattning och jämförelsermellan lokalernaKim Darmark & Lars SundströmUnder sommaren 2003 undersökte SAU två neolitiskalokaler, Postboda 1 och 2, som ett led i byggandet av nyaväg E 4. Lokalerna låg ca 300 m från varandra, på ömsesidor om vad som varit en grund vik. Förekomsten avmiki närheten visar att Postboda 1 och 2 bör betraktassom delar i ett lokalt komplex av boplatser.Områdetlokaler. Att gropkeramiska boplatser förekommer aggregeradelängs den neolitiska kusten har påvisats ti-1989) och Postbodaviken uppvisar tydliga tecken på attutgöra en dylik gruppering. Mellanneolitikum tycks karaktäriserasav någon form av territorialitet, där sammaplatser i landskapet återbesöks om och om igen, ävenom det ofta tycks röra sig om återbosättningar snarareän återanvändningar (reuse/reoccupation Brooks & Yellen1987), vilket resulterar i de ytstora och fasindelade boplatsersom är vanligt förekommande (Åloppe, Fagervik,Jettböle, Glamilders etc). De undersökta boplatserna påPostboda har stora möjligheter att både i sig själva ochtillsammans med eventuella kommande undersökningari området belysa vad som format dessa aggregationer.Nyckelfrågor är vilken roll kronologin spelat, i vilkenmån de olika lokalerna är resultatet av samtida bosättningoch i vilken mån det rör det sig om återkommandebesök under hundratals år till områden som spelat enviktig ekonomisk och symbolisk roll. Särskilt Postboda1 visar på områdets potential för att innehålla lokalersom bör betraktas som arkeologiska ögonblicksbilder,relativt kortlivade besök där samma plats inte bebottsunder långa perioder, vilket skulle leda till svårigheterför att karaktärisera övergångsfaser. De separata fyndkoncentrationernapå Postboda 2 dateras också till olikaperioder. Landhöjningen är här av avgörande betydelseoch är en viktig faktor för möjligheten att närmare studeraövergången mellan tidig- och mellanneolitikum.Postboda 2 och 1 – likheter ocholikheterSå i vilken mån skiljer sig de olika lokalerna från varandraoch i vilken mån liknar de varandra?Storleksmässigt är Postboda 1 mindre än Postboda2. Detta stämmer även om man frångår ett antikvarisktsynsätt på vad som utgör en lokal och eliminerar dennorra fyndkoncentrationen på Postboda 2. Fynden iden undersökta delen av Postboda 2 upptar en yta omknappt 1 000 m 2 men fyndansamlingen är med all sannolikhetstörre än detta, då simulerade fyndspridningarsträcker sig utanför undersökningsområdet. Postboda 1,med reservation för att fyndansamlingen delvis kan hapåverkats av postdepositionella störningar, är knappa100 m 2 . Fyndansamlingen på Postboda 1 är dock merfyndintensiv än den på Postboda 2.Postboda 1 uppvisar mer samlade (neolitiska) dateringarän Postboda 2. Detta kan förvisso vara resultatetav att antalet dateringar (4 stycken) på Postboda 1 är färreän dem på Postboda 2 (12). På Postboda 2 har tre faserföreslagits, företrädda även inom endast den slutundersöktadelen av lokalen, medan endast en fas förekommerpå Postboda 1. Generellt är Postboda 1 dateringsmässigtyngre än Postboda 2. Fyndet av delar från samma kärlpå de två lokalerna antyder dock att Postboda 2, fas 3utnyttjats samtidigt som Postboda 1.Keramiken punkter. Fragmenteringen är betydligt mindre på Postboda1 än på Postboda 2. Skärvornas medelvikt på denförstnämnda lokalen är 7,1 g jämfört med 2,7 g på densistnämnda lokalen. Graden av ornering är dock jämförbar,på Postboda 1 utgör de ornerade skärvorna 46 %av vikten, jämfört med 42 % på Postboda 2. Dekorensutformning skiljer sig på de två lokalerna. Postboda 2domineras av stämpelornamentik (enkla stämpel- ochviss mån av sticklinjer, medan Postboda 1-keramiken dekoreratsmed krysslinjer. Gropornamentik förekommerpå båda lokaler, men är mer framträdande på Postboda1, där groparnas utformning också uppvisar en annankaraktär. Postboda 1 innehåller även artefakter som tydligarepekar mot keramiktillverkning på plats.Stenhantverk intar på båda lokaler en undanskymdroll. Båda lokalerna innehåller enstaka avslag i olika material,men med tonvikt på kvarts. Inga övertygande bevis-på att stenmaterial kan ha lagrats för framtida behov.Båda lokalerna innehåller fragment av slipstenar, menSAMMANFATTNING AV UNDERSÖKNINGARNA 147

utöver detta framkom på Postboda 2 även malstenar,placerade centralt inom vad som tolkades vara en aktivitetsyta.Att dessa var placerade med brukssidan vändneråt kan också ses som en indikation på ett övergivandemed avsikt att återvända. På Postboda 1 hittades tvåtrindyxor, medan det yxfragment som påträffades påPostboda 2 inte härrör från en trindyxa.I det osteologiska materialet framträder stora skillnadermellan de två lokalerna, i första hand beträffandeartsammansättning. Postboda 2 innehåller i första handramiskasammanhang relativt ovanlig komposition, därlandlevande däggdjur (älg, hjortdjur) utgör en markantatt innehålla såväl primärt slaktavfall som konsumtionsavfall,med tonvikt på primärt slaktavfall. Säsongsindikatorerhar inte aktivt undersökts, men intrycket är attPostboda 2 innehar ett benmaterial som bör härröra frånalla årstider, vilket inte lika tydligt är fallet med Postboda1, där vinter/vår är mer framträdande.Anläggningar.och kokgropar i samband med fynden. Dessa var välbevaradeoch tydliga i sin karaktär med packningar avskärvsten och distinkta kollinser i botten. Endast minimalamängder skärvsten fanns spritt i det fyndförandelagret i övrigt. På Postboda 2 var situationen en annan,de förmodat neolitiska anläggningarna var mer diffusa.På denna lokal utgjordes ofta anläggningarna av förhöjningarav skärvsten och/eller fynd, antingen helt utanfärgavvikelser eller med vaga färgningar. Skärvstenen varockså mer spridd i det fyndförande lagret i jämförelsemed Postboda 1.Läget i landskapet. På en mikronivå ser de två lokalernasläge i landskapet likartade ut. Postboda 2, somdateringsmässigt tycks ha varit bosatt under en längreperiod, låg i ett läge på östra stranden av viken, väl skyddadav ett utskjutande näs och en större ö. Lägets karaktärvar stabilt under hela perioden 3500-3100 CalBC,förändringar under samma period, från att vara ett smaltutskjutande näs där en eventuell bosättning skulle ha varitstarkt exponerad, till att ligga långt inne i en drygt 3 kmdjup vik. Dateringarna på Postboda 1 visar att lokalentroligast brukats under denna sena fas.På makronivå förändrades dock läget mer under perioden3500-3100 CalBC. Från att ha varit en större ö åtskildfrån fastlandet av en dryg mil öppet vatten under 3500-3400 CalBC, förändrades miljön gradvis genom landhöjningen.3100 CalBC hade ön vuxit samman med fastlandeti söder och ett mindre inlopp från havet fanns endast kvari norr. Det tidigare öppna vattnet mot väster utgjordes nuav en skärgård med en mängd mindre holmar.Detta förändrade landskap bör ha resulterat i förändradebiotoper inom boplatsernas nära resursområde,vilket kan förklara olikheterna mellan lokalerna i detmarkerade och inringade med cirklar med 5 respektive7 km radie. Dessa mått representerar tänkta resursområdentill lands respektive till sjöss (Hallgren 1993:19).Skillnaden mellan den tidiga och sena fasen illustrerashär tydligt. Under den tidiga delen av tidsavsnittet, ca3500-3400 CalBC, präglades boplatsernas resursområdemer tydligt av ett havslandskap. Förutom havet i riktningmot fastlandet fanns möjligheten att ekonomiskt utnyttjahavet i öster. Under den sena delen av tidsavsnittet utgjordesen större del av resursområdet av land, havet iväster hade mer karaktären av ett skärgårdslandskap ochutnyttjandet av havet i öster är mindre sannolikt.Strandlinjeundersökningarna som utfördes likadantpå de två lokalerna gav olika resultat. På Postboda 1sammanföll en vågliknande formation i fosfatkurvantydligt med ökande proportioner svallad keramik på ettiögonenfallande sätt. Korrelationen mellan avvikelserhos två oss veterligen oberoende variabler sågs som enstark indikation på inverkan av vågrörelser och mönstretstydliga karaktär kan enligt oss vara ett tecken på en kortvarig,ej upprepad bosättning. På Postboda 2 resulteradestudien inte i mönster med samma tydlighet, vilket enligtsamma logik kunde innebära ett upprepat utnyttjandeav lokalen.Det empiriska materialet tyder sammanfattningsvisser att resursområdet som varit tillgängligt från den aktuellapositionen varierat över tid. Andra gemensammaaspekter är rika mängder ornerad keramik, relativt småmängder slagen sten, samt likartat förhållande mellanandelen köttrika och köttfattiga ben. Där tar likheternaslut och i övrigt skiljer sig lokalerna från varandra beträffandestorleken på lokalen, datering (och dateringarnasentydighet), keramikens bevaringsgrad och dekortyper,typer av stenföremål, benmaterialets sammansättningoch anläggningarnas karaktär.En sådan observerad formell variation skulle traditionelltförklaras bero på någon eller några av följandefaktorer: 1. Regionalitet. 2. Kronologi. 3. Funktion. Att skiljamellan dessa faktorer, som ofta kan samverka, är enstor utmaning för arkeologin. Att skillnaderna mellanPostboda 1 och Postboda 2 skulle förklaras med regionalvariation är osannolikt. Flera av skillnaderna mellanlokalerna skulle man förvisso kunna tillskriva kronologiskaolikheter, särskilt variationen i dekortyper skullekunna ses som en kronologisk utveckling i stilpreferens,liksom eventuellt förekomsten av trindyxor på Postbo-överlappning (Postboda 1 och Postboda 2, fas 3), mendär tyngdpunkten ligger i olika intervall. Kärldelar frånsamma kärl på de två lokalerna pekar dock ändå mot148POSTBODA 2 OCH 1

Tierp7 km5 km¢0 5 10 15 20kmPostbodaBjörklingeFigur 201. Rekonstruerat landskap3500 CalBC. Lokalerna utmärktamed punkter. Streckade cirklarmarkerar tänkta resursområdenmed 5 km respektive 7 km radie.Strandlinjekarta beräknad med ennumerisk modell utvecklad av SGU.© Sveriges Geologiska Undersökning(SGU). Medgivande Dnr30-651/2006.Tierp7 km5 km¢0 5 10 15 20kmPostbodaBjörklingeFigur 202. Rekonstruerat landskap3400 Cal BC. Lokalerna utmärktamed punkter. Streckade cirklarmarkerar tänkta resursområdenmed 5 km respektive 7 km radie.Strandlinjekarta beräknad med ennumerisk modell utvecklad av SGU.© Sveriges Geologiska Undersökning(SGU). Medgivande Dnr30-651/2006.SAMMANFATTNING AV UNDERSÖKNINGARNA 149

Tierp7 km5 km¢0 5 10 15 20kmPostbodaBjörklingeFigur 203. Rekonstruerat landskap3300 CalBC. Lokalerna utmärktamed punkter. Streckade cirklarmarkerar tänkta resursområdenmed 5 km respektive 7 km radie.Strandlinjekarta beräknad med ennumerisk modell utvecklad av SGU.© Sveriges Geologiska Undersökning(SGU). Medgivande Dnr30-651/2006.Tierp7 km5 km¢0 5 10 15 20kmPostbodaBjörklingeFigur 204. Rekonstruerat landskap3200 CalBC. Lokalerna utmärktamed punkter. Streckade cirklarmarkerar tänkta resursområdenmed 5 km respektive 7 km radie.Strandlinjekarta beräknad med ennumerisk modell utvecklad av SGU.© Sveriges Geologiska Undersökning(SGU). Medgivande Dnr30-651/2006.150POSTBODA 2 OCH 1

Tierp7 km5 km¢0 5 10 15 20kmPostbodaBjörklingeFigur 205. Rekonstruerat landskap3100 CalBC. Lokalerna utmärktamed punkter. Streckade cirklarmarkerar tänkta resursområdenmed 5 km respektive 7 km radie.Strandlinjekarta beräknad med ennumerisk modell utvecklad av SGU.© Sveriges Geologiska Undersökning(SGU). Medgivande Dnr30-651/2006.att lokalerna varit i bruk samtidigt, även om Postboda 2täcker ett större intervall.Flera av de sätt på vilka lokalerna kontrasterar motvarandra är därmed tydliga indikationer på funktionellaskillnader mellan lokalerna. Det kanske mest uppenbaraär benmaterialet, där det framgår att olika arter har stått ifokus på de två lokalerna. En hel del faktorer (bl a studierav keramikens fragmentering, studier av strandlinjensposition, tydliga kontra otydliga anläggningar, lokalernasstorlek) pekar mot att bosättningarna utnyttjats olikalänge, vilket gör det troligt att de innehaft olika roller ibosättningssystemet.Postboda skjutbananPå det närliggande RAÄ 356 (Postboda Skjutbanan)utförde studenter från Arkeologiska Institutionen vidUppsala universitet en seminariegrävning under sommaren2004. Inom en yta om drygt 300 m 2 grävdes75 kvadratmeterrutor. Undersökningsområdet liggerpå en höjd mellan 45 och 48 m ö h. Rikliga fynd avkeramik, ben och slagen sten framkom. Dock kundeundersökningen fastställa att större delen av ytan inomundersökningsområdet var kraftigt störd av senare tidersverksamhet. I undersökningsområdets nordligaste,högre belägna del fanns områden som bedömdes varamindre störda, där koncentrationer av keramik identi-dess utbredning är ej klarlagd. Då vi hade en önskan attanvända oss av det tillvaratagna materialet från lokaleninom rapportarbetet skickades ett hasselnötsskal inför datering. Dateringen blev 4525±45 BP, 3360-3100CalBC. Keramiken från lokalen kommer att presenterastillsammans med materialet från Postboda 1 och 2 inästa avsnitt, men lokalen verkar innehålla såväl tydligtrattbägarkeramik som gropkeramik. Ett urval av skärvorSAMMANFATTNING AV UNDERSÖKNINGARNA 151

6677965 .0000006677965 .00000068055 .00000068055 .000000 68060 .00000068055 .000000 68060 .00000068060 .000000 68065 .00000068060 .000000 68065 .00000068070 .00000068065 .000000 68070 .00000068070 .00000068065 .000000 68070 .0000006677980 .0000006677975 .000000 6677980 .0000006677980 .0000006677975 .000000 6677980 .0000006677970 .000000 6677975 .0000006677965 .000000 6677970 .0000006677970 .000000 6677975 .0000006677965 .000000 6677970 .000000Spridning av keramik inom undersökningsområdet.Spridningenbaserar sig på de svartmarkeradesveprutorna. Den streckade linjenmarkerar ungefärlig gräns mellanstörda och ej störda ytor.Figur 206. Postboda Skjutbanan.¢0 2 4 6 8m68055 .000000Figur 207. Postboda Skjutbanan.Spridning av ben inom under-¢0 2 4 6 8msökningsområdet. Spridningenbaserar sig på de svartmarkeradesveprutorna. Den streckade linjenmarkerar ungefärlig gräns mellanstörda och ej störda ytor.152POSTBODA 2 OCH 1

Figur 208. Datering av Postboda Skjutbanan.Figur 209. Keramik från Postboda Skjutbanan. Skala 1:2. Teckning A-M Pitkänen Darmark.SAMMANFATTNING AV UNDERSÖKNINGARNA 153

Malstenarna från Postboda 2Kim Darmark & Lars SundströmPå Postboda 2 påträffades under avbaningen två malstenari bergart, liggande tätt intill varandra centralt inomden fyndförande ytan. Malstenarna var placerade parallelltmed varandra med bruksytan mot marken. En direktoch samtida parallell till denna deponeringsprincip förmalstenar har observerats på Häggsta, yta III (Olsson1996).Båda objekten är underliggare. Den mindre är sönderslagen,vilket syns på slitaget. Paralleller till dessa tra-men inte uppruggade för nytt bruk (Lidström-HolmbergMuntligt).För att utreda vad malstenarna använts till skickadesbåda exemplar till Jan Risberg, Geologiska Institutionenvid Stockholms universitet, för kiselmikrofossilanalys,tillsammans med jordprov som tagits direkt under respektivemalsten.Samtliga prov uppvisade en hög fytolittäthet, jordprovenmer så än malstenarna själva. Proverna uppvisar1242 innehöll även Anthemis (kullor) och F 1243 Picea,är så lika malstenarna beträffande fytolitsammansättningskulle kunna betraktas som att malningen har skett därstenarna deponerats, alltså att samma kiselmikrofossilsom hamnat på stenarna även har hamnat i omgivandemark. Alternativet är att stenarna avspeglar den naturligamiljön, och alltså kontaminerats. För att göra någon slagsarkeologisk bedömning av sannolikheten att malningenena är kontexten, där det argumenteras för att malstenarnalegat centralt inom en aktivitetsyta (se kap 2.2.6).Det andra är den medvetna placeringen med bruksytanneråt, vilket tolkas som att de ingår i ett fortlöpandeanvändande. Båda dessa aspekter pekar alltså mot attstenarna varit i bruk på lokalen. Den tredje aspekten äravsaknaden av överliggare, vilket istället skulle kunnaantyda det motsatta. Vi kommer i följande behandling attutgå från att fytolitsammansättningen på alla malstenar iundersökningen avspeglar användningen av dem, ävenom detta inte är utrett i samtliga fall.För att skapa en referensram utifrån vilken resultatenav analysen skulle kunna göras förståelig kontaktades CiaLidström-Holmberg, doktorand på Arkeologiska Institutionenvid Uppsala universitet. I samråd med henneoch Jan Risberg (Stockholms universitet) utförde vi enmultivariat analys på de data dessa tagit fram. Databaseninnehåller både prover från artefakter och jordprover.Materialet är hämtat ur kontexter som daterats till mesolitikumoch tidigneolitikum. Sammanlagt ingår 57 prover,replika av en malsten som har använts för att mala säd.Syftet med analysen är att kontrollera både hur provengrupperar sig och hur variablerna grupperar sig.De multivariata analyserna har utförts med hjälpav Torsten Madsens CAPCA 1.1. I den ena studerasden procentuella fördelningen av kiselmikrofossil i deaktuella proven, i den andra studeras den procentuellafördelningen av fytolittyper. I den första ingår samtligaprover, i den andra har fyndet från Kyrktorp lyfts ut, dådenna inte innehöll några fytoliter. I följande körningarhar fynd som visar mycket små förekomster av kiselmikrofossileller fytoliter lyfts bort (alla med mindre än30 observationer). Särskilt replikan avviker från gängseden använts på ett sätt som inte överensstämmer med dearkeologiska fynden, men snarare bör ses som resultatetav att antalet observerade fytoliter är mycket lågt (10). Idiagrammen presenteras proven utifrån vilken typ av lo-mesolitiska (gröna kvadrater), neolitiska inlandsboplatserTyp av fytolit Postboda A 12784 Postboda A 12881 Postboda F 1242 Postboda F 1243Rectangular, large 17,5 21,8 20,3 12,7Rectangular, small 25,9 20,8 28,9 29,6Rectangular with outgrows (broad) – 1,0 0,3 –Rectangular with outgrows (narrow) 1,3 – 1,5 0,2Rectangular with spines 0,6 1,0 1,5 1,1Chloridoid, pointed ends 18,1 14,9 10,9 16,9Panicoid, bilobate 5,3 5,6 4,6 4,2Panicoid, polylobate (=3) 7,2 9,9 5,3 5,7Panicoid, polylobate (>3) 6,9 6,9 3,6 3,9Pooid, oval 15,9 14,2 21,3 23,2Parallel sides, undulating 0,9 3,6 1,3 1,8Pointed 0,3 0,3 0,3 0,7Other morphotypes – – 0,3 –Figur 210. Tabell över den procentuella fördelningen av olika typer av fytoliter i prov från Postboda 2.154POSTBODA 2 OCH 1

Provnummer Lokal Fyndnummer Provtyp1 Storlyckan F5520 Malsten2 Storlyckan F5520 Malsten3 Storlyckan F5520 Malsten4 Myskdalen F58 Malsten5 Myskdalen F58 Malsten6 Myskdalen F58 Malsten7 Myskdalen F209 ?8 Myskdalen F191 ?9 Stormossen F100792 Slipsten10 Stormossen F100792 Slipsten11 Stormossen F100792 Slipsten12 Stormossen F100792 Slipsten13 Stormossen F1188 Slipsten14 Stormossen F1188 Slipsten15 Stormossen F1188 Slipsten16 Stormossen F1188 Slipsten17 Pärlängsberget F93 Mal/slipsten18 Pärlängsberget F93 Mal/slipsten19 Skogsmossen F1115 Malsten20 Skogsmossen F1115 Malsten21 Skogsmossen Jordprov22 Skogsmossen F1120 Malsten23 Skogsmossen F6618 Malsten24 Skogsmossen F6627 Malsten25 Skogsmossen F6635 Malsten26 Skogsmossen F6638 Malsten27 Skogsmossen F6640 Malsten28 Skogsmossen F6788 Malsten29 Skogsmossen F6790 Malsten30 Skogsmossen F6814 Malsten31 Skogsmossen F6820 Malsten32 Skumparberget F3719 Malsten33 Skumparberget F3755 Malsten34 Skumparberget F3755 Jordprov35 Skumparberget F3756 Malsten36 Fågelbacken F7650 Malsten?37 Fågelbacken F7652 Malsten?38 Fågelbacken F7860 Malsten?39 Kallmossen F77 Malsten40 Kallmossen N305 Malsten41 Kallmossen N305 Malsten42 Kallmossen Jordprov43 Krångeltofta F203 Malsten?44 Krångeltofta F257 Malsten?45 Krångeltofta F175 Malsten?46 Krångeltofta F107 Malsten?47 Krångeltofta F263 Malsten?48 Krångeltofta F409 Malsten?49 Krångeltofta F384 Malsten?50 Östra Vrå ? Malsten?51 Östra Vrå ? Malsten?52 Postboda 2 A12784 Jordprov53 Postboda 2 A12881 Jordprov54 Postboda 2 F1242 Malsten55 Postboda 2 F1243 Malsten56 Kyrktorp ? Malsten?57 Kyrktorp Replika ReplikaFigur 211. Tabell över de prov som utgör underlaget för analysen.SAMMANFATTNING AV UNDERSÖKNINGARNA 155

(röda trianglar) eller neolitiska kustboplatser (blå cirklar).Replikan presenteras som en gul cirkel, långhögslokalenvid Krångeltofta som rosa cirklar.Figur 212 visar resultatet av en analys där axel 1 och2 tillsammans förklarar 80 % av variationen i materialet.Axel 1 (43,4 %) bestäms huvudsakligen av andelenChrysophyte stomatocysts och andelen Sponge spiculae.Dessa står i motsats till varandra, rika mängder av detena tycks korrelera med små mängder av det andra. Axel2 (36,9 %) bestäms huvudsakligen av fytoliter och stärkelse,som även dessa uppvisar ett negativt samband. Itäriserasalltså av höga halter fytoliter. Vissa prov avviker.höger på axel 1. Gruppen karaktäriseras av relativt högahalter av stärkelse och Sponge spiculae. I denna gruppen utlöpare med prov som innehåller förhöjda värdenav Chrysophyte stomatocysts och diatomeér.variablerna. De två presenterade axlarna har ett lågtförklaringsvärde, knappt 39 %. De två variabler somhuvudsakligen delat in materialet längs Axel 1 (23,1 %)och Axel 2 är Rectangular with outgrows (narrow) ochChloridoid, pointed ends. Den största spridningen lig-vänster som associeras med variablerna Rectangular withoutgrows (narrow), Rectangular with outgrows (broad)och Rectangular, dendritic. Denna grupp utgörs enbartav prov från Skogsmossen, sex fynd och ett jordprov.Längs axel 2 är spridningen inte stor, enbart 2 artefakterligger långt ut på denna axel. Dels replikan, som intar enextrem position, beroende på dess ovanligt höga halterav Chloridoid, pointed ends, dels fynd 58 från Myskdalensom hamnar långt ner på axeln, sannolikt på grund avdess ovanligt höga andel av hair.låga förekomster av kiselmikrofossil att de riskerar attsnedvrida analysen. Från Myskdalen har 2 prov bortgallrats,från Kallmossen ett prov. Kyrktorpsfyndetoch replikan utgår också på dessa grunder. Vi ser attdiagrammet utseendemässigt inte påverkats nämnvärtinte samma förklaringsvärde på axel 1 längre, då Kyrktorpsfyndetlyfts ut. Istället är det stärkelse och Spongespiculae som bestämmer denna axel, medan främst fytoliterstyr axel 2.liksom ett prov från Pärlängsberget, ett prov från Kallmossen,ett prov från Krångeltofta, båda prov från ÖstraVrå och både Kyrktorpsfyndet och replikan. Alla dessahade för låga förekomster av fytoliter (

Objects and Variables on 1. and 2. principal axes. FytolittyperAbsolute contributions of variables to principal axes1. Axis 2. AxisRectangular, large 5,86 3,55Rectangular, small 1,05 1,28Rectangular with crossing bars 0,01 0,03Rectangular with outgrows (broad) 7,15 1,71Rectangular with outgrows (narrow) 63,45 16,54Rectangular with spines 0,18 0,64Rectangular, dendritic 0,48 0,05Chloridoid, pointed ends 18,42 63,33Panicoid, bilobate 0,05 1,20Panicoid, polylobate (=3) 0,17 0,04Panicoid, polylobate (>3) 1,11 0,19Pooid, oval 0,00 4,68Parallel sides, undulating 1,40 1,30Pointed 0,01 0,02Hair 0,58 4,36Hordeum (?) 0,00 0,00Other morphotypes 0,07 1,08Chlo rido id, po inted endsOther morphotypesRectangular, small1. Axis (23,1%)Hordeum (?)Panico id, po lylo bate (>3 )Panico id, po lylo bate (=3 )0-5 -4 -3 -2 -1 0 Po int edRectangular, 1 large2 3Rectangular, dendriticRectangular with outgrows (narrow)Rectangular with outgrows (broad)642Pooid, ovalRectangular with spines-2Rectangular with crossing barsParallel sides, undulatingVariables= Storlyckan= Myskdalen= Stormossen= Pärlängsberget= Skogsmossen= Skumparberget= Fågelbacken= Kallmossen= Krångeltofta= Östra Vrå= Postboda 2= Replik-4Hair2. Axis (15,6%)-6Figur 213. Korrespondensanalys över samtliga provsvar exklusive Kyrktorp med avseende på sammansättningen av fytolittyper.Objects and Variables on 1. and 2. principal axesRelative contributions of variables to principal axes1. Axis 2. AxisPhytoliths 11,88 87,87Chrysophyte stomatocysts 8,63 53,60Diatoms 0,70 32,11Starch grains 94,82 4,04Sponge spiculae 95,41 2,0843,531. Axis (45,5%)Starch grains2,521,510,5DiatomsChrysophyte stomatocystsVariables= Storlyckan= Myskdalen= Stormossen= Pärlängsberget= Skogsmossen= Skumparberget= Fågelbacken= Kallmossen= Krångeltofta= Östra Vrå= Postboda 2-5 -4 -3 -2 -1 0 1 20Sponge spiculae-0,5Phyt o lit hs-12. Axis (39,0%)Figur 214. Korrespondensanalys över proverna exklusive prov med förekomster lägre än 30 med avseende på sammansättningen avkiselmikrofossil.SAMMANFATTNING AV UNDERSÖKNINGARNA 157

Objects and Variables on 1. and 2. principal axes2Rectangular, dendriticRectangular with crossing bars11. Axis (36,5%)Rectangular with outgrows (narrow)Rectangular with outgrows (broad)HairRectangular with spinesChloridoid, pointed ends0Rectangular, smallPanico id, po lylo bate (=3 )Rectangular, largePanico id, po lylo bate (>3 )Panico id, bilo bate-5 -4 -3 -2 -1 0 1 2Absolute contributions of variables to principal axes1. Axis 2. AxisRectangular, large 2,65 2,32Rectangular, small 1,07 13,62Rectangular with crossing bars 0,02 0,00Rectangular with outgrows (broad) 9,80 0,32Rectangular with outgrows (narrow) 81,96 3,80Rectangular with spines 0,50 0,09Rectangular, dendritic 0,64 0,15Chloridoid, pointed ends 0,98 0,04Panicoid, bilobate 0,42 0,01Panicoid, polylobate (=3) 0,26 0,29Panicoid, polylobate (>3) 0,67 0,09Pooid, oval 0,01 77,62Parallel sides, undulating 0,97 0,13Pointed 0,03 0,52Hair 0,01 0,01Hordeum (?) 0,00 0,08Other morphotypes 0,00 0,911. Axis (45,5%)Figur 215. Korrespondensanalys över proverna exklusive prov med förekomster lägre än 30 med avseende på sammansättningen avfytolittyper.Hordeum (?)Other morphotypes-1-2-3-4Pooid, oval2. Axis (15,6%)Po int edParallel sides, undulatingVariables= Storlyckan= Myskdalen= Stormossen= Skogsmossen= Skumparberget= Fågelbacken= Kallmossen= Krångeltofta= Postboda 2till förmån för diatomeer och Chrysophyte stomatocysts(Myskdalen, Skogsmossen). Ser man till fytolitsamman-in materialet på ett intressant sätt, där vi till vänster omorigo har uteslutande neolitiska jordbrukslokaler (s kinlandsboplatser), medan vi till höger har en blandadgrupp där alla mesolitiska prov och alla prov från neo-I de ovanstående analyserna ingår jordprov tagna ianslutning till fyndkontexterna. Avslutningsvis vill vipresentera ett diagram där dessa uteslutits. Figur 216visar sålunda fytolitsammansättningen hos samtliga provtagna på artefakter, dock har Kyrktorpsfyndet (saknarfytoliter) och replikan (ingen artefakt) uteslutits.Figur 216 visar oss den nu välkända uppdelningenfrämst utifrån förekomsten av Rectangular with outgrows(narrow) och i andra hand av Rectangular withoutgrows (broad). Malstenarna från Postboda ligger tättintill varandra nära origo. Det kluster de ingår i består avartefakter från olika kontexter, bland annat mesolitisktmaterial (både mal- och slipstenar). Detta kluster skiljerut sig från malstenar från tydliga neolitiska jordbrukskontexter,i första hand Skogsmossen, men även i mindregrad Skumparberget 2. Detta föranleder oss att anta attmalstenarna från Postboda 2 inte har använts för attmala domesticerade växter. Problematiskt med dennatolkning är i första hand malstenarna från Kallmossen,som enligt denna tolkning inte heller skulle ha använts tilldetta. Kallmossen är en lokal som enligt utgrävaren börplaceras tillsammans med Skumparberget 2 och Skogsmossensett till övriga karaktärsdrag (Hallgren muntligt).Krångeltofta. Krångeltofta är en s k långhögslokal (LindahlJensen 2002), men dessa stenar placerar sig ävende tillsammans med den grupp som vi föreslår inte haranvänts till att mala säd med.bör framgå. Antagande 1 är att fytolitanalysen avspeglaranvändandet av artefakterna. Antagande 2 är att bevaringsförhållandenaför samtliga artefakter är likvärdiga.Antagande 3 är att materialet innehåller både stenar somanvänts för malning av domesticerade växter och sådanasom inte har använts till detta. Att materialet innehållerartefakter som inte har använts på detta sätt garanterasav inkluderandet av de mesolitiska artefakterna fråndet en större osäkerhetsmarginal beträffande närvaronav arkeologiska föremål som har nyttjats för att maladomesticerade växter. Osäkerheten belyses kanske bästDenna ligger som en avvikelse skild från alla arkeologiskaprov. Det bör dock återigen nämnas att replikan uppvisademycket få fytoliter. Vi hoppas att denna studie kanpeka ut forskningsområden där vidare insatser kan visasig fruktbara. En fullständig redovisning av grunddatakommer att publiceras av Cecilia Lidström Holmberginom ramen för Kust till Kustprojektet.158POSTBODA 2 OCH 1

Objects and Variables on 1. and 2. principal axes4Rectangular with crossing bars2Other morphotypesRectangular, smallRectangularPanico id, po lylo bate (>3 )with spinesRectangular with outgrows (broad)Panico id, po lylo bate (=3 )Rectangular, dendritic1. Axis (25,3%)Hordeum (?)Panico id, bilo bate0-5 -4 -3 -2 -1 Chlo rido id, po inted ends 0 1 2Rectangular with outgrows (narrow)Rectangular, largeAbsolute contributions of variables to principal axes1. Axis 2. AxisRectangular, large 4,62 2,73Rectangular, small 1,23 18,33Rectangular with crossing bars 0,01 0,45Rectangular with outgrows (broad) 9,10 0,06Rectangular with outgrows (narrow) 79,27 0,00Rectangular with spines 0,35 0,06Rectangular, dendritic 0,59 0,00Chloridoid, pointed ends 1,52 0,16Panicoid, bilobate 0,16 0,13Panicoid, polylobate (=3) 0,11 0,87Panicoid, polylobate (>3) 1,09 1,87Pooid, oval 0,21 35,33Parallel sides, undulating 1,29 9,07Pointed 0,00 0,16Hair 0,39 21,94Hordeum (?) 0,00 0,00Other morphotypes 0,06 8,84Pooid, oval-2-4-6-8-10Po int ed2. Axis (15,6%)Parallel sides,undulat ingHairVariables= Storlyckan= Myskdalen= Stormossen= Pärlängsberget= Skogsmossen= Skumparberget= Fågelbacken= Kallmossen= Krångeltofta= Östra Vrå= Postboda 2Figur 216. Korrespondensanalys över proverna exklusive jordprov, Kyrktorpsfyndet och replikan med avseendepå sammansättningen av fytolittyper.Objects and Variables on 1. and 2. principal axes5117 R ect angular w it h cro ssing bars50t her mo r ho t es1. Axis (25,3%)R ect angular w it h o ut gro w s bro aR ect angular, en rit ic28302527R ect angular w it h o ut gro w s narro w 24 23o r eumR ect angular, smallR ect angular3216anico i , o l lo bat ew it h spines9 14 11anico i , o l lo bat e22 201019 48 15 1213 492941anico i , bilo bat e26 31 54 55 46 4035 18 7 39hlo ri o i , po int e en s 1 3733 43 47 ect angular, large436 o int e3841 2 3 5 844o o i , o alarallel si es,un ulat ingAbsolute contributions of variables to principal axes61. Axis 2. AxisRectangular, large 4,62 2,73Rectangular, small 1,23 18,33Rectangular with crossing bars 0,01 0,45Rectangular with outgrows (broad) 9,10 0,06Rectangular with outgrows (narrow) 79,27 0,00Rectangular with spines 0,35 0,06Rectangular, dendritic 0,59 0,00Chloridoid, pointed ends 1,52 0,16Panicoid, bilobate 0,16 0,13Panicoid, polylobate (=3) 0,11 0,87Panicoid, polylobate (>3) 1,09 1,87Pooid, oval 0,21 35,33Parallel sides, undulating 1,29 9,07Pointed 0,00 0,16Hair 0,39 21,94airHordeum (?) 0,00 0,00Other morphotypes 0,06 8,842. Axis (15,6%)Figur 217. Korrespondensanalys över proverna exklusive jordprov, Kyrktorpsfyndet och replikan med avseendepå sammansättningen av fytolittyper. Med angivande av individernas placering enligt figur 211.SAMMANFATTNING AV UNDERSÖKNINGARNA 159

Förändringen från trattbägarkeramiktill gropkeramiki norra Uppland. Studierkring stil och funktion utifrånmaterial från lokalernavid Postboda och BålmyrenNiklas StenbäckInledning160Traditionen att bruka keramik inleddes omkring 4000 fKr i den region som idag omfattar östra Mellansverige.Keramikstilen benämns för trattbägarkeramik och åter-Polen. Införandet av trattbägarkeramik i Syd- och Mellansverigeägde rum samtidigt som jordbruket introduceradesi dessa områden och bör därför även uppfattas somen del i den samhällsomvandling som brukar omnämnassom neolitiseringsprocessen. Under perioden tidigneolitikum(4000-3300 f Kr) användes sedan trattbägarkeramikendels vid inlandsboplatser, dels vid strandbundna boplatseri östra Mellansverige. Denna uppdelning i landskapetrepresenterar sannolikt olika slags funktioner i männis-Sundström 2003).Cirka 3300 f Kr, d v s i övergången mellan tidigneolitikumoch mellanneolitikum, förändrades bruket av trattbägarkeramiken.I östra Mellansverige innebar förändringenatt trattbägarkeramiken kom att ersättas med den gropkeramiskastilen, samt att nyttjandet av inlandsboplatsernaupphörde. Gropkeramik från mellanneolitiska boplatserÅren 2003-2004 undersökte SAU, i samband medE4:an projektet i norra Uppland, tre keramiklokaler medmaterial från senare delen av tidigneolitikum och börjanav mellanneolitikum. Vid Bålmyren framkom cirka 16kg rikligt dekorerad men kraftigt fragmenterad keramikpå en nivå omkring 48 m ö h. Stilen bedömdes somtrattbägarkeramik, närmare bestämt delstilen Fagervik I(jfr Bagge 1951). Boplatsen var strandnära och den har14C-daterats till cirka 3600-3300 CalBC (Sundström &Darmark 2005).11 km längre norrut undersöktes de båda lokalernaPostboda 1 och 2, från vilka cirka 25 kg respektive 34 kgnivå kring 43-44 m ö h och Postboda 2 kring 44-46 m öh. C14-dateringarna från platserna har givit värden kring3100-2930 CalBC vid Postboda 1 samt 3500-3000 CalBCvid Postboda 2. Den sistnämnda boplatsen är såledesnågot äldre, samt nyttjades under en längre tidsperiod änden förstnämnda. En viss tidsmässig överlappning mellanboplatserna är dock trolig. Keramiken från Postbodasom Fagervik II respektive Fagervik I-II (se kapitel 3.4och 2.4).Därutöver genomförde arkeologiska institutionen vidUppsala universitet i maj 2003 en seminarieundersökningomkring 500 meter norr om Postboda 1, varvid cirkasom mera tydlig trattbägarkeramik. Platsen benämns förPostboda skjutbanan och är idag belägen 47-48 m ö h, detvill säga på samma nivå eller på en något högre nivå änPostboda 2. Ett 14 C-prov har dock givit en förhållandevis”sen” datering, cirka 3200 CalBC (se sid 151f).Av dessa fyra boplatser är således Bålmyren sannoliktden äldsta och Postboda 1 den yngsta. Dessa båda börtidsmässigt vara helt åtskiljda. Postboda 2 och Postbodaskjutbanan placerar sig kronologiskt däremellan och enviss samtidighet dem emellan, samt gentemot de andrabåda boplatserna, är att förvänta. Enligt min mening representerardessa fyra lokaler väl keramikmaterialen frånkustbundna boplatser i regionen under övergångsfasentidigneolitikum-mellanneolitikum och bör därför lämpasig väl för att studera förändringar i stildetaljer och möjligenäven i funktion. Syftet med denna studie kan därförsägas vara att öka kunskapen kring variationer och förändringarav keramikens stil och funktion i övergångentidigneolitikum-mellanneolitikum i östra Mellansverige,särskilt norra Uppland, med utgångspunkt från de fyralokalerna vid Bålmyren och Postboda.Studien avser att undersöka följande huvudfrågeställningar:• Hur förändrades keramikens stildetaljer (form, dekoroch gods) mellan de olika boplatserna över tid?• Finns det en skillnad i keramikens funktion, närmarebestämt kärlanvändning, mellan de fyra boplatserna?ningoch stil-/godsdetaljer, som inte enbart är kronologisktbetingade?här fallet den neolitiska keramiken – i typologiska ochkronologiska sekvenser har utgjort basen för arkeologiämnetsom modern vetenskaplig disciplin de senaste 150-200 åren. I den kulturhistoriska forskningstraditionenstilar som därefter ofta fått namnge arkeologiska kulturer.Dessa kulturer har sedan tolkats som lämningarnaefter bl a olika folkgrupper, människors olika levnadssätteller ideologier (för sammanfattande diskussion, set ex Olsson & Edenmo 1997:168ff). Följande studie ärdock främst att betrakta som en undersökning kringvariationer och förändringar i stildetaljer och funktion,samt därefter kring hur dessa resultat förhåller sig till, ochöverensstämmer med, de vedertagna – men ofta kritise-POSTBODA 2 OCH 1

ade – stilbegreppen trattbägarkeramik och gropkeramik,inklusive Fagerviksekvensen, i regionen (jfr Löfstrand1974; Kihlstedt 1996; Olsson & Edenmo 1997; Segerberg1999; Strinnholm 2001).StilFrågeställningen i detta avsnitt behandlar hur keramikensstildetaljer skiljer sig mellan de fyra olika boplatsernaoch hur keramiken stilmässigt förändrades över tid, iövergången tidigneolitikum-mellanneolitikum.Tidigare forskning kring keramikstilar från tidigochmellanneolitikum i östra Mellansverige,särskilt UpplandStilforskningen kring tidig- och mellanneolitisk keramikfrån östra Mellansverige präglas framför allt av Sten Florins(1938, 1958) typologiska studier av tidigneolitisktrattbägarkeramik (Vråkulturen) i Södermanland samtav Axel Bagges (1951) likartade studier av den företrädesvismellanneolitiska gropkeramiken från Fagervikslokaleni Östergötland. Deras undersökningar har varitcentrala utgångspunkter för den fortsatta forskningenkring tidig- och mellanneolitisk keramik i Mälardalen,vilket inte minst inneburit att åtskilliga studier därefterförsökt pröva deras teser (jfr t ex Löfstrand 1974; Kihlstedt1996; Olsson & Edenmo 1997; Segerberg 1999;Strinnholm 2001).Kunskapen kring den neolitiska keramiken från Upplandhar före E4:a-undersökningarna främst baserats påstudier från ett antal, huvudsakligen mellanneolitiska,mindre antal tidigare kända och undersökta lokaler fråntidigneolitikum i landskapet, så som Nyskottet och Anneberg(Segerberg 1999:31) samt Kallmossen (Hallgrenmuntligt). Strax norr om gränsen till Gästrikland haräven den tidigneolitiska lokalen vid Västeräng undersöktsett större antal tidigare kända och undersökta gropkeramiskaboplatser i Uppland, främst de vid Bälinge mossar(Segerberg 1999), Åloppe (Almgren 1906), Tibble (Seger-(Segerberg 1995) samt Vendel (Papmehl-Dufay 1999).Tidigneolitisk trattbägarkeramik i Södermanland,och övriga Mälardalen, karaktäriseras av ett fast gods,trattbägarformade kärl med rundade bukar och rundasnör- och tvärsnoddsintryck, enkla stämpel-/pinnintryck,gropar, vertikala linjer, sticklinjer (Furchenstich)samt av tandade- eller kamstämpelintryck (Florin 1958).Florin (1958) menade att det förekom två olika delstilarav trattbägarkeramiken i hans undersökningsområde.Han benämnde dem för Mogetorp- respektive ÖstraVrå-gruppen, varav den senare gruppen uppvisade någotrikligare dekorerade kärl jämfört med den förra. Florinansåg även att det fanns en kronologisk skillnad mellandessa båda delstilar. Senare forskning har emellertid visatatt de båda delstilarna i Mälardalen sannolikt är samtidaHallgren & Possnert 1997). Intrycket kvarstår emellertidkeramiki östra Mellansverige, liksom i Sydskandinavien– en med rikligt dekorerade kärl (Östra Vråkeramik respektiveVolling/Svaleklint/ Svenstorpkeramik) och enmed mera sparsamt dekorerade kärl (Mogetorpkeramikrespektive Oxiekeramik) (se Hallgren & Possnert 1997;Sundström 2003:168ff).I sin studie av Fagervikslokalen i nordöstra Östergötlandmenade Bagge (1951) att keramiken kunde uppfattassom en kronologisk sekvens, som han benämnde förFagervik I till V. Fagervik II-IV utgjorde gropkeramikenoch den föregicks av Fagervik I (trattbägarkeramik) ochefterföljdes av Fagervik V (stridsyxekeramik). Fagervik Iliknar i hög utsträckning Florins Östra Vrå-keramik, menmed det tillägget att det i Fagervik I även förekommerrunda cylindriska gropar samt krysskraferingsmönster(Bagge 1951; jfr även Stenbäck & Graner 2005). FagervikII-keramiken karaktäriseras av ett fast gods, svagt S-for-korsom Fagervik I men med tillägget att olika varianterpå linjer, t ex krysslinjer, samt kärlväggsgropar blev alltvanligare. Fagervik III utgjorde, enligt Bagge (1951),den ”egentliga” gropkeramiken och kännetecknas avkrysslinjer, båg- och rörstämplar samt fortsatt tydligakärlväggsgropar. Både fast och poröst gods förekom.Fagervik IV är den yngsta gropkeramiska fasen och daterasföreträdelsevis till mellanneolitikums senare del(Edenmo & Olsson 1997:184). I Fagervik IV är god-avsatser förekommer. Kärlväggsdekoren består främstav yttäckande kamstämpelintryck och vargtandsmönster.Kärlväggsgropar blev alltmer sällsynta. Åtskilliga studierhar de senaste decennierna försökt pröva Bagges teskring Fagervikssekvensen och om den är applicerbarpå annat gropkeramiskt material, i t ex Uppland (fördiskussion, se t ex Segerberg 1999).Metod och källkritikEfter grundregistreringen av materialen från Bålmyren,Postboda 1 och 2 samt Postboda skjutbanan har en specialanalysgenomförts på ett urval av skärvorna. MaterialetMS. Mynningsbitar samt skärvor större (längre) än 4 cmvaldes ut och uppgifter om form, dekor m m noteradesi en Accessdatabas. Mynningsbitarna består i allmänhetäven av delar av halsen, ibland även lite av skuldran. Destörre skärvorna utgörs av hals-/skuldra-/bukdelar, iSAMMANFATTNING AV UNDERSÖKNINGARNA 161

enstaka fall av bottenbitar. Urvalet innehåller såledesinformation om dekor och form från olika delar av kär-en och samma grävenhet har uppgifterna om endast enskärva noterats i databasen. De mynningsbitar som varför små för att kunna fastställa uppgifterna om dekoroch form har uteslutits i denna analys. Uppgifter omäven om det föreligger en viss risk att mindre kärl ärnågot underrepresenterade. Avsikten har sedan varit attinte ha alltför många kategorier att välja på till de olikagränsdragningar mellan olika kategorier, samt att förmånga detaljer riskerar att överskyla större mönster ochtendenser. Gradskillnader i detaljerna riskerar emellertidatt gå förlorade med detta tillvägagångssätt.Sammanlagt ingår 48 skärvor från Bålmyren, 154skärvor från Postboda 1, 146 skärvor från Postboda 2samt 51 skärvor från Postboda skjutbanan i specialanalysen.För att erhålla ett representativt urval till undersökningenvar det önskvärt att erhålla mellan 50 och 100skärvor ur vardera kategori – mynningsbitar respektiveskärvor större än 4 cm – eller åtminstone sammanlagt50 skärvor (2 X 25) från varje lokal,. Från Postboda 1och 2 fanns det tillräckligt materiel för det förstnämndaalternativet, medan Postboda skjutbanan uppnådde detandra alternativet. Bålmyrenmaterialet består av endast48 skärvor, men här har vi även möjligheten att jämföraurvalet med den totala mängden ornerade skärvor (648)som registrerades i samband med slutundersökningsrapporten(SU) (Stenbäck & Graner 2005). Som fram-av kärlväggsdekoren förhållandevis väl med den totalamängden registrerade dekorerade skärvor. Möjligen ärnågot underrepresenterade i specialanalysen.Kärlväggsdekor SU rapport SpecialanalysSnöre ca 0,5% ca 2%Tvärsnodd ca 3,5% ca 4,5%Enkla stämpel-/pinnintryck ca 40% ca 43%Tandade-/kamstämpel ca 51% ca 43%Linjer inkl krysslinjer ca 5% ca 7%Figur 218. (Stenbäck & Graner 2005).FormMynningsavslutKärlens mynningar har haft varierande slut. I specialanalysenhar mynningsbitarna grupperats i tre formkategorier:1. mynningar med förtjockad mynningsrand (inåt och/eller utåt)2. mynningar med rundad eller rakt avskuren mynningskant3. mynningar med snett lutande mynningskant ellerspetsigt avsmalnat slut1 2 3Figur 219. Exempel på mynningsavslut:1) Förtjockade 2) rak/rundade 3) sneda/spetsiga.Genom denna grova tredelade gruppindelning undvikssom ovan nämnts gränsdragningsproblem för de olikakategorierna.Antalet mynningsskärvor som ingår i studien är 30stycken från Bålmyren, 65 från Postboda 1, 89 från Postboda2 samt 22 från Postboda skjutbanan. Cirkeldia-kategorierna mynningsavslut i keramikmaterialen frånrundad eller rakt avskuren mynningskant är vanligast hosmynningsskärvorna från Bålmyren, Postboda skjutbanansamt Postboda 2, medan mynningar med förtjockadmynningsrand är vanligast från Postboda 1.MynningsdiameterKärlens storlek rekonstruerades inledningsvis genomatt mäta mynningsdiametrarna utifrån böjningen på deolika mynningsskärvorna. Detta tillvägagångssätt, medutgångspunkt från i allmänhet endast en mynningsskärva,är i många fall vanskligt. Därför mättes mynningsskärvornasdiametrar utifrån 5-centimetersintervaller mellanvar större eller mindre än dessa värden. Analysen gjordespå material som studerats från Bålmyren (Stenbäck &Graner 2005), Postboda 2 (se kapitel 2.4) samt Postboda1 (se kapitel 3.4). Uppgifter från Postboda skjutbanansaknades.Figur 221 visar proportionerna mellan större ochmindre kärl från de tre lokalerna. Noterbart är att Bålmyrenuppvisar en avsevärt större andel ”större” kärl(mer än 25 cm i diameter) än Postboda 1 och 2.Detta resultat jämfördes sedan med mynningsbitarnastjocklek, för att undersöka om det fanns någotsenterasproportionerna mellan tunna och tjocka kärlatt Bålmyrenmaterialet saknar de tjockare kärlen (mynningsbitartjockare än 10 mm) samt har en större andeltunna kärl jämfört med Postboda 1 och 2.En större andel kärl från Bålmyren uppvisar såledesstörre mynningsdiametrar men har tunnare kärlväggarutifrån mynningsbitarna jämfört med materialen frånPostboda 1 och 2.162POSTBODA 2 OCH 1

Bålmyren Postboda 2Postboda skjutbananPostboda 1Figur 220. Mynningsavslut. Proportionerna i keramikmaterialen från Bålmyren, Postboda skjutbanan, Postboda 2 samt Postboda 1.Bålmyren Postboda 2Postboda 1Figur 221. Mynningsdiametrar. Proportionerna på kärl frånBålmyren, Postboda 2 samt Postboda 1. Grupperade i 5-centimetersintervaller.SAMMANFATTNING AV UNDERSÖKNINGARNA 163

Bålmyren Postboda 2Postboda 1Figur 222. Kärltjocklek. Proportionerna på mynningsbitarnastjocklek från Bålmyren, Postboda 2 samt Postboda 1.Lokal Kärlprofil Antal skärvorBålmyren Trattbägare, kort och lång hals (Bagges a-profil) 2Postboda 1 Markerad skuldra (Bagges c-profil) 4Postboda 1 S-formad (Bagges b-profil) 2Postboda 2 S-formad (Bagges b-profil) 2Postboda skjutbanan Trattbägare, kort och lång hals (Bagges a-profil) 1Figur 223. Kärlprofiler av keramikfrån Bålmyren, Postboda 1, 2 samtskjutbanan (Typindelning enligtBagge 1951).utifrån skärvorna i specialanalysen. Exempel på tratt-framkom även ett antal skärvor från kärl med markeradvärt”klumpigt” gjorda.BottnarDetta är en skärva från ett rundbottnat kärl som påträffadespå Postboda 2 (F1173). Ytterligare ett antal bottenbitarfrån Postboda 2 har emellertid registrerats ochsamliga dessa härrör från rundbottnade kärl (se kapitel2.4). De få bottenbitar, samt de skärvor från nedre delenav kärlen, påträffades inom Postboda 1 tyder i samtligafall på rundbottnade kärl (se kapitel 3.4). Inte heller frånBålmyren framkom särskilt många bottenbitar. Endasttvå små bottenbitar påträffades vid denna lokal, ett från& Graner 2005:94). Från Postboda skjutbanan har ingabottenbitar registrerats.DekorI specialanalysen har dekorelementen noterats för mynningskant,kärlväggens utsida liksom eventuell förekomstpå insida. Kategoriseringen i databasen har inte anpassatsenbart för dessa fyra lokaler utan formats för attfungera även på andra neolitiska lokaler i denna samtandra närliggande regioner.164POSTBODA 2 OCH 1

KärlväggsdekorKärlväggsdekoren har i specialanalysen grupperats enligtföljande:1. ”Odekorerad” (Endast gropornerad)2. Snörintryck3. Tvärsnoddsintryck4. Enkla stämpel-/pinnintryck5. Rörstämpel6a. Tvåtandad stämpel6b. Flertandad stämpel (inkl. kamintryck)7a. Krysslinjer7b. Vertikala-/horisontella linjer7c. Grankvistlinjer7d. Sticklinjer (Furchenstich)8. Streck9a. Fiskbensmönster m streck9b. Fiskbensmönster m kamintryck10. Horisontella vinkellinjer/-streck11. Vargtandsmönster12. TaggtrådsmönsterFigur 224. Tabell över de olika kategorierna av kärlväggsdekor.Kärlväggsgroparna har behandlats separat, d v s intesom ett av dekorelementen 1-12. Detta eftersom kärlväggsgroparnauppträder i kombination med de andradekorelementen. Utesluter man kärlväggsgroparna innehållerendast 3 (1 från Bålmyren och 2 från Postboda 1)Bålmyrenav 399 skärvor i specialanalysen två olika dekorelement.Både mynningsbitar samt skärvor större än 4 cm ingårsåledes i denna studie. Gruppen ”odekorerade” innebäri praktiken endast gropornerade skärvor. I denna gruppingår dock även några enstaka odekorerade mynningssamtskulderbitar som saknar kärlväggsgropar.mellan de olika grupperna (1-12) kärlväggsdekor i kera-bl a att endast gropornerade skärvor särskilt påträffadesvid Postboda 1. Endast 9 av de 52 skärvorna som endastuppvisade kärlväggsgropar vid Postboda 1 var emellertidmynningsbitar, d v s merparten härrör från nedre delenav kärlen. Vidare kan konstateras att skärvor med snörintryckframkom företrädesvis vid Postboda skjutbanan.Andelen skärvor med tvärsnoddsintryck var högst vidBålmyren, men förekom även vid Postboda skjutbanan.Enkla stämpel-/pinnintryck utgjorde den störstakategorin vid både Bålmyren och Postboda 2. Två- ellervid Bålmyren och minst andel vid Postboda 1. Vertikalaeller horisontella linjer förekom främst vid Postbodaskjutbanan och Postboda 2. Sticklinjer (Furchenstich)var vanligast vid Postboda 2, därefter vid Postboda skjutbanan.Kärlväggsdekoren vid Postboda 1 karaktäriserassärskilt av den höga andelen krysslinjer.Postboda skjutbananPostboda 2 Postboda 1Figur 225. Kärlväggsdekor. Proportionerna i keramikmaterialen från Bålmyren, Postboda skjutbanan, Postboda 2 samt Postboda 1.SAMMANFATTNING AV UNDERSÖKNINGARNA 165

KärlväggsgroparI specialanalysen har kärlväggsgroparna hanterats somen separat variabel i förhållande till de övriga dekorelementen.Detta eftersom kärlväggsgroparna, som ovannämnts, ofta förekommer tillsammans med de andradekorelementen. Kärlväggsgropar förekommer visserligenpå den tidigneolitiska trattbägarkeramiken i regionen(se Florin 1958), men det är inom gropkeramiken somde utgör ett stilistiskt kännetecken, närmare bestämt ensärskilt typ av kärlväggsgropar som Bagge (1951) diffustnieradesaldrig av Bagge, han beskrev dem endast somcylindriska eller koniska (Bagge 1951). I följande studiehar kärlväggsgroparna grupperats i två olika typer, som1. Mindre (5 mm) cylindriska/koniska gropar.tre kategorierna; skärvor utan gropar, skärvor med mindre(5 mm) gropar.I studien ingår både mynningsbitarna samt skärvornastörre än 4 cm från de fyra lokalerna. I Bålmyren-materialetuppvisade 25 % av skärvorna kärlväggsgroparenligt kategorin mindre runda/rundade (

Dekor, insidaDekor på insidan av mynningsskärvorna, nedanför mynningsranden,förekommer i specialanalysen på ca 20 %(18 av 89) av skärvorna från Postboda 2 och ca 22,5 %(5 av 22) på skärvorna från Postboda skjutbanan. Påmynningsskärvorna från Bålmyren förekommer det inteinsidan på endast 1 av 65 (ca 1,5 %) mynningsskärvor.ResultatI följande redovisning av skillnader i stildetaljer av keramikenfrån lokalerna vid Postboda och Bålmyren föreliggeren kronologisk faktor att beakta (se ovan). Bålmyrenär sannolikt den äldsta boplatsen och Postboda 1 denyngsta. Dessa båda lokaler bör även tidsmässigt vara heltåtskiljda. Postboda 2 och Postboda skjutbanan placerarsig kronologiskt däremellan och en viss samtidighet dememellan, samt gentemot de andra båda boplatserna, ärsom tidigare nämnts att förvänta.BålmyrenFormVarierande form på mynningsavslut. Mynningsavslutmed rundad eller rakt avskuren kant var dock vanligast(40 %). Andelen kärl med större mynningsdiametrarsamt tunnare skärvtjocklek var något högre vid Bålmyrenjämfört med Postboda 1 och 2.BålmyrenDekor: I kärlväggsdekoren dominerade enkla stämpel-stämpel/kamintryck stort. Dessa båda dekorkategorierutgjorde nästan 90 % av antalet skärvor i analysen. Imindre antal förekom även snör- och tvärsnoddsintryck,liksom dragna linjer och krysslinjer. Mindre kärlväggsgroparuppträdde på en fjärdedel av skärvorna. Större(>5 mm) cylindriska/koniska kärlväggsgropar saknadesdock helt. Mynningskantsdekoren utgjordes huvudsakligenav grop-/pinnintryck eller tand-/kamintryck.Postboda 2FormMynningsavslut med rundad eller rakt avskuren kant varvanligast (ca 48 %).Dekor: Enkla stämpel-/pinnintryck var mest allmännaandadestämpel-/kamintryck och sticklinjer de vanligastemotiven, med vardera omkring 17 % av skärvorna i specialanalysen.Även dragna linjer, tvåtandade stämpelintryckoch krysslinjer förekom, liksom någon enstaka skärvamed snörintryck. Majoriteten av skärvorna uppvisadeinte några kärlväggsgropar. Cirka 35 % av skärvornainnehöll dock kärlväggsgropar av den mindre kategorinoch några enstaka skärvor uppvisade även större (>5mm) cylindriska/koniska gropar. MynningskantsdekorenPostboda skjutbananPostboda 2 Postboda 1Figur 227. Mynningskantsdekor. Proportionerna i keramikmaterialen från Bålmyren, Postboda skjutbanan, Postboda 2 samt Postboda 1.SAMMANFATTNING AV UNDERSÖKNINGARNA 167

varierade, men skärvor med odekorerade mynningskantervar vanligast, tätt följt av grop-/pinnintryck, tand-/kamintryck och raka streck. Dekor på insidan, nedanförranden, förekom på ca 20 % av mynningsskärvorna.Postboda skjutbananForm: Osäkert, men kärl med trattbägarform förekom.Mynningsavslut med rundad / rakt avskuren kant ellersned / spetsig var vanligast (ca 45 % vardera).Dekor: Flertandade stämpel-/kamtryck var den vanligastekärlväggsdekoren (ca 30 %), följt av snörintryck,enkla stämpel-/pinnintryck, tvåtandade stämpelintrycksamt dragna linjer. Även sticklinjer och tvärsnoddsintryckförekom, liksom ”odekorerade” skärvor. Förekomstenav kärlväggsgropar liknar i hög utsträckning Postboda2, d v s drygt hälften av skärvorna i specialanalysen saknadekärlväggsgropar och när det förekom var det nästanalltid mindre (5 mm) cylindriska/koniska kärlväggsgropar. Mindre (

Gods – råmaterial och teknikFrågeställningarna i detta avsnitt handlar om råmaterial och framställningsteknik i keramikmaterialen från de trelokalerna vid Postboda. Jämförelser görs sedan även med material från andra lokaler, i första hand Bålmyren (seBrorsson, T & Sköld, P. 2005).Analys av keramik från Postboda, Tierpsn, UpplandTorbjörn BrorssonFrågeställningarDelar av keramikmaterialet från de tre närliggande boplatsernaPostboda 1 och 2 samt Postboda skjutbananhar analyserats vid Keramiska Forskningslaboratoriet vidLunds universitet. Materialen utgör med sina likartadedateringar och sin begränsade geografiska spridningintressanta bidrag till förståelsen och tolkningen av etttidigneolitiskt samhälle. Postboda 2 och Postboda skjutbananutgör de äldsta faserna, med en sammansättningav trattbägarkeramik och gropkeramik. Postboda 1 ärnågot yngre och består uteslutande av gropkeramik. 14 C-dateringarna från Postboda 1 överlappar Postboda 2.Utifrån materialets arkeologiska potential har ett antalfrågeställningar utarbetats.Dessa är:• Finns det några likheter i val av råmaterial och framställningsteknikmellan de tre boplatserna?• Är keramiken lokalt producerad eller kommer denfrån en annan region?• Hur förhåller sig keramiken från Postboda till tidigareanalyserad keramik från framför allt Uppland?MetodKeramiken från Postboda har undersökts med hjälpav mikroskopering av keramiska tunnslip. Mikroskoperingensyftar till att studera godsets sammansättning,de keramiska råmaterialen och övriga tillverkningstekniskaparametrar. Metoden ger information om kärlensfunktion och om lokalt såväl som om främmandehantverk.Tunnslipet skall vara 0,03 mm tjockt och analysenutförs i polarisationsmikroskop vid förstoringar mellan25X och 630X i korsat och parallellt ljus. Lerans grovlek,magringens art, andel och största korn fastställs.Vidare noteras den mineralogiska sammansättningen,samt närvaron av organiskt material och förekomstenav diatomeer (kiselalger).Tunnslipen har mikroskoperats av Torbjörn Brorssonvid Keramiska Forskningslaboratoriet. Mineralogiskbestämning har utförts av Daniel Larsson, avdelningenför bergrundsgeologi vid Geologiska institutionen vidLund universitet.TunnslipsurvalSammanlagt har 16 keramikskärvor (sex från varderaPostboda 2 och Postboda 1, fyra skärvor från Postbodaskjutbanan ), två eventuella ”förarbeten” från Postboda 2och 1 samt tre lerprov från Postboda 2 och 1 varit föremålför analys. Lerproven togs dels på 1,2 m djup på Postboda1 ( 1 prov)samt från två olika djup – 0,4 respektive 0,7 m– på Postboda 2 (två prov). Det analyserade keramikmaterialetutgör en ringa del av det totala materialet ochfår ses som en inblick i ett stort och sannolikt varierathantverk. Vid urvalet togs framför allt hänsyn till att kunnabelysa samtliga tre boplatsers keramikinventarium, samtolika kärl- och dekortyper. Dessutom valdes flera skärvorut vars lipidinnehåll analyserats.Mikroskopering av keramiska tunnslipSamtliga analyserade kärl har framställts av sorteradefinleror som magrats med krossad granit. Med fina lerormenas leror som i stort sett saknar sand och innehållerhuvudsakligen ler och silt. Med sorterad menas attdet finns en jämn kornstorleksfördelning i godset. Detkan däremot konstateras att två olika typer av finleroranvänts till keramiken från Postboda. Det är halten av siltsom skiljer godsen åt. I sammanlagt sex skärvor från kärlfinns höga halter av silt, medan silthalten i resterandetio skärvor är så låg att leran kan benämnas tät. Bådadessa lertyper har identifierats i keramik från samtligatre boplatser.Magringsandelen i de analyserade godsen varierarmellan 5 och 18 %, vilket är en normal fördelning.Samtliga områden uppvisar likartade procentuella magringsandelar,och ingen boplats har vare sig högre ellerlägre andel än de övriga platserna. En hiatus mellanmagring och lera har identifierats i flera tunnslip. Detinnebär sannolikt att magringsmedlet siktats innan detanvändes som magring. Detta har påträffats på samtligatre boplatser.Största uppmätta korn i kärlgodsen varierar mellan1,5 och 4,2 mm. Någon koppling mellan största kornoch någon boplats kan inte beläggas.Växtmaterial har identifierats i två skärvor från Postboda1 samt i en skärva från Postboda skjutbanan.SAMMANFATTNING AV UNDERSÖKNINGARNA 169

De två keramikbitarna som tolkats som eventuellaförarbeten till kärl från Postboda 1 och Postboda 2 harframställts på olika sätt. Skärvan från Postboda 1 är framställdav en sorterad tät finlera som magrats med 14 %krossad granit. Största korn har uppmätts till 2,7 mm.Skärvan från Postboda 2 är naturligt magrad och leranär en sorterad siltig finlera, men med inslag av grövrematerial i sliror. Största korn i godset är 1,2 mm.De två lerproven från olika djup från Postboda 2består av sorterade siltiga finleror med största korn på0,2 respektive 0,4 mm. I godset finns sliror med grövrematerial. Kalciumkarbonat har identifierats i leran fråndet största djupet (0,7 m) på Postboda 2. Råleran frånPostboda 1 är en sorterad grovlera med ett största kornpå 0,3 mm.Resultat och tolkningNågra hantverksmässiga skillnader mellan de tre boplatsernakan utifrån keramikanalysen inte beläggas. Manhar använt sig av samma typ av leror och av samma typav magringsmedel på samtliga boplatser. Dessutom förefallerkeramiken från de tre boplatserna ha framställtsmed rullbyggnad och sammanfogats med så kalladN-teknik. Största korn och magringsandel varierar inomvarje undersökt område. Variationerna är dock likartademellan de olika områdena och försök har gjorts medatt relatera största korn och magringsandel till varandra,samt till skärvtjockleken. Dessa undersökningar har integivit några entydiga resultat, mer än att materialen ärlikartade. Några entydiga resultat varför stora eller småkorn använts till keramiken eller varför vissa kärl magratsmed en hög andel bergartskorn kan inte besvaras.En möjlig tolkning är att det kan ha varit relaterat tillkärlfunktion.Den mineralogiska sammansättningen i både granitenoch leran tyder på att all keramik framställts inomnärområdet. De analyserade rålerorna överensstämmermineralogiskt med kärlen. Detsamma gäller de så kallladeförarbetena.Vad beträffar grovleken på leran överensstämmerden lera som påträffats på Postboda 2 med godsen tillkärlen. Det finns emellertid sliror med grövre materiali rålerorna, vilket medför att lerorna inte är desammasom de till kärlen. Leran från Postboda 1 är en sorteradgrovlera, som därmed inte har några paralleller i kärlensgods. Denna lera är mycket grov, och den skulle hakunnat användas som exempelvis klinelera.Lerorna som användes till kärlframställningen inomPostboda var glacialleror, utan innehåll av kalk. Detta varsynnerligen bra leror för att framställa keramik. Lerornamagrades med en lättkrossad bergart, granit. Enligtjordartskartan förekommer rikliga områden med glacialaleror vid Postboda (Jordartskartan 12 H SöderforsNO). Man kan även ha använt sig av leror från botten avisälvsavlagringar. Nuvarande E4:an följer ett långt stråkav isälvsavlagringar som går från från Uppsala i söderförbi Månkarbo och Tierp och fortsätter norrut. Man kandärmed konstatera att tillgången på en bra lera fannsi Postbodas närområde.Analyserna från Postboda har visat att keramikenframställdes av icke kalkhaltiga leror. Orsaken till att manundvek kalk var att det kunde medföra att keramikensprack när kärlen svalnade efter en upphettning.De så kallade förarbetena kan mycket väl ha använtssom just förarbeten till keramik. Skärvan från Postboda1 består av samma typ av lera och magringsmedel somidentifierats i kärlen. Denna framställdes sannolikt påsamma plats som kärlen. Den andra skärvan, utan tillsattmagring och med inslag av sliror i godset, kan också hautgjort ett förarbete. Biten från Postboda 2 har emellertidinga direkta paralleller bland kärlens gods.Postboda och det neolitiska keramikhantverket inorra UpplandDet entydiga keramikhantverket i Postboda bekräftardelvis de tidigare analyserna från den tidigneolitiskaboplatsen Bålmyren i Vendel socken, cirka 10 km söderom Postboda (Brorsson & Sköld 2005). På Bålmyrenhade man också använt sig av finleror och magrat dessafrämst med granit. I någon enstaka skärva påträffadesäven granater. Bålmyren jämfördes med den samtidaboplatsen Anneberg, cirka 7 km från Bålmyren. Här hademan också använt sig av finleror med varierande halterav silt (Lindahl 1999).Postboda passar väl in i både Bålmyrens och Annebergskeramiska traditioner. Analyser av huvudsakligengropkeramik och stridsyxekeramik från andra lokalerlängs undersökningarna från E4:an har visat på förhållandevishomogena material inom varje boplats. Denlokal som avviker från detta resultat är Snåret från Vendelsocken. Däremot har skillnader mellan de olika lokalernavarit betydande och de enda boplatserna medlikartade val av råmaterial är just Postboda, Bålmyrensamt Anneberg.170POSTBODA 2 OCH 1

SKÄRVIDENTIFIERINGL E R AM A G R I N GNOTERINGAR*slipnr.provnr.skärvtjocklek (mm)undersökningsort. / osort.grov / mellan / finsiltsandjärnoxidjärnoxihydroxidglimmermalmkalciumkarbonatdiatoméerväxtmaterialnaturligkrossad granitmagringsandel [%]största kornstorlek[mm]1 12 12 PB II s f + x e.o. x 7 1,7 Jämnstor magring2 15 9 PB II s f + x * e.o. x 18 3,53 16 12 PB II s f x + x - e.o. x 10 3,44 17 7 PB II s f x + x + e.o. x 6 1,45 18 9 PB II s f * x * e.o. x 7 2,3619 9PB II s f + x * e.o. x 16 2,77 21 8 PB I s f x + x * e.o. x 12 1,7Hiatus magringlerahornblende – titanitJämnstor magringhornblendeHiatus magringleraHiatus magringleraHiatus magringlera8PB I s f + x * e.o. x 10 2,322 79 23 12 PB I s f x + x - e.o. x 10 2,3 Jämnstor magring10 27 11 PB I s f + x * e.o. x* 5 1,7 Jämnstor magring11 28 7 PB I s f x + x e.o. x x 15 4,2 Jämnstor magring1230 8 PB Is f + x * e.o. x 13 3,313 21 9 SB s f x + x * e.o. x x 11 2,71424 8 SBs f + x * e.o. x 7 2,51526 7 SBs f + x * e.o. x 6 1,516 29 8 SB s f + x * e.o. x x 17 3,1Hiatus magringleraHiatus magringleraHiatus magringlera17 PB I s f + x + e.o. x 14 2,7 Förarbete?18 PB II s f x + x ++ e.o. x 1,2 Förarbete?Lera PB I s g x x + x ++ e.o. x 0,3 Djup = 1,2 mLera PB II s f x + x * e.o. x 0,4 Djup = 0,4 mLera PB II s f x + x - x e.o. x 0,2 Djup = 0,7 mFigur 228. Resultat av mikroskopering av keramiska tunnslip från Postboda, Tierp sn.Förkortningar: * = normal andel, - = sparsam andel, + = hög andel, ++ = mycket hög andel, x = förekomst. e.o. = ej observerad.SAMMANFATTNING AV UNDERSÖKNINGARNA 171

Kärlanvändningpå keramikskärvor från lokalerna vid Postboda och Bålmyren.Analys av organiska lämningar i keramikfrån lokalerna Postboda 2 och 1 samtPostboda skjutbananSven IsakssonInledningEtt av många sätt att skaffa sig mer fakta om forntidamatvanor och matkultur är att analysera lipidrester(nedbrutna fetter, oljor, vaxer) i keramik (jfr Evershedet al 2001). När oglaserade kärl används för tillredningeller lagring av födoämnen kan vätskor från maten sugasupp av keramikens porer. De lipidrester som, medhjälp av lösningsmedel, går att extrahera ut ur forntidakeramik härrör från den eller de sista användningarnaav kärlet (Craig et al 2004). Utifrån sammansättningenpå lipidresterna går det att uttolka vad kärlet använtstill. Följande rapport behandlar analys av lipidrester ur30 krukskärvor från lokalerna Postboda 1 och 2 samtSkjutbanan, Tierp sn, Uppland. Därtill har fyra skärvorfrån Bålmyren undersökts. Undersökningen ingår i enstörre satsning på forskning om förhistorisk kärlanvändningsom omfattar flera lokaler inom E4-projektet ochär ett samarbete mellan SAU, Uppsala, och ArkeologiskaForskningslaboratoriet, Stockholms universitet.MetodMellan 0,3 och 1,9 g keramikpulver togs för analysberoende på skärvans storlek. Proverna togs med enkakelfräs vid låga varvtal. Den yttersta millimetern slipadesbort för att undvika ytlig kontamination. Provettogs från kärlets insida. Till proven sattes 40 μg internstadard(n-hexatriakontan (C36), Aldrich) kvantitativt.Extraktionen av lipidrester utfördes med kloroform ochmetanol, 2:1 (v:v), i ultraljudsbad 2 x 15 minuter. Rörencentrifugerades i 30 minuter med 3 000 varv per minut.De nu klara extrakten överfördes till preparatrör ochlösningsmedlet avdunstades med hjälp av kvävgas. Deerhållna lipidresterna behandlades med bis(trimetylsilyl)trifluoracetamid med 10% (v) klortrimetylsilan, i ugn vid70°C i 20 minuter. Överblivet reagens avlägsnades medkvävgas. De derivatiserade proverna löstes i n-hexan,och 1 μl injicerades i GCMS:n.Analysen utfördes på en HP 6890 Gaskromatografmed en SGE BPX5 kapillärkolonn (15m x 220m x 0,25m)av opolär karaktär. Injektionen gjordes pulsed splitless(pulstryck 17,6 Psi) vid 325°C via ett Merlin Microseal HighPressure Septum. Ugnen var temperaturprogrammeradmed en inledande isoterm på två minuter vid 50°C.Därefter ökades temperaturen med 10°C per minut till350°C följt av en avslutande isoterm på 15 minuter. Sombärgas användes helium (He) med ett konstant flödepå 2,0 ml per minut. Gaskromatografen var kopplad tillen HP 5973 Masselektiv detektor via ett interface medtemperaturen 350°C. Fragmenteringen av separeradeföreningar gjordes genom elektronisk jonisering (EI) vid70 eV. Temperaturen i jonkällan var 230°C. Massfiltret varsatt att scanna i intervallet m/z 50-700, vilket ger 2,29scan/sec, och dess temperatur var 150°C. Insamling ochbearbetning av data gjordes på en HP Vectra XM medmjukvaran HP Chemstation ver. A.03.00.TolkningDet är viktigt att påpeka att de slutsatser som dras utifrånanalysen av lipidrester från förhistoriska keramikkärlär tolkningar. De olika ämnenas detektion är i de flesta falloproblematisk men deras ursprung kan ibland vara osäkra.Det hela är jämförbart med att uttolka enskilda byggnaderutifrån en schaktplan full med stolphål. Följande text är ettförsök att i allmänna ordalag förklara hur vi kommit fram tilltolkningarna av de enskilda proverna. Samtliga föreningarsom behandlas finns eventuellt inte i de aktuella provernamen är ämnen som vi sökt efter i proverna.De fettrester som lösgörs med lösningsmedel urförhistorisk keramik kommer som sagt från den ellerde sista användningarna av kärlet (Craig et al 2004).Vanligen domineras fettresterna av fria fettsyror. Dessafrigörs från framför allt triacylglyceroler (TAG) genomhydrolys. TAG utgör huvudbeståndsdelen av det man tillvardags benämner fetter och oljor (depåfetter). IntaktaTAG påträffas ibland i välbevarade förhistoriska prover.Är distributionen av TAG bred (ca 40-54 kolatomer i acyldelen,jämfört med ca 46-54) antyder detta fett frånidisslare, då dessa producerar fler kortkedja föreningar.Men de kortkedjiga TAG bryts ned snabbare, så ävenprover med smalare distribution kan vara från idisslare(se vidare nedan). När en fettsyra frigjorts från en TAGbildas en diacylglycerol (DAG) och när DAG förlorar enfettsyra bildas en monoacylglycerol (MAG). Såväl DAGsom MAG är vanliga ämnen i förhistoriska fettrester ikeramik. En stor del av denna hydrolys sker redan vidtillagning, d v s då kärlet använts, men kan sedan fortsättaunder nedbrytningsförloppet.Fettsyrorna i en skärva kommer huvudsakligen frånden mest fettrika ingrediensen i en anrättning. Dennabehöver dock inte ha varit huvudingrediensen, även omfettsyrorna dominerar i fettresten. Fettsyrasammansätt-172POSTBODA 2 OCH 1

ningen i depåfetter från olika organismer varierar. Dennapåverkas dock av nedbrytningsprocesserna varför tydligaskillnader i fräscha produkter kan suddas ut med tiden.Framför allt är det omättade fettsyror som försvinner, dådessa bryts ned mycket lättare än omättade (Kumarathasanet al 1992). Viss information finns dock att hämta ursammansättningen av fettsyror. Terrestriska animalier harhögre andel stearinsyra (C18:0) i relation till palmitinsyra(C16:0) än andra produkter. En hög C18:0/C16:0 innebäratt depåfettet kommer från landlevande djur och en lågkvot att depåfettet antingen kommer från växtriket ellerfrån fisk (Isaksson 2000).Många marina fiskar är rika på fleromättade ω-3-fettsyror.Dessa fettsyror bryts snabbt ned (Kumarathasanet al 1992) men vid upphettning omvandlas de till ω-(o-alkylfenyl)fettsyror (Artman & Alexander 1963:644,Matikainen et al 2003:567f ), vilka är beständiga överarkeologisk tid (Hansel et al 2004). I marina fettresterskall det finnas alkylfenylfettsyror med 16, 18 och 20kolatomer, vilka bildats av fettsyrorna C16:3, C18:3 ochC20:3. Linolensyran (C18:3) finns även i flera vegetabiliskaoljor, så om sammansättningen av alkylfenylfettsyrordomineras kraftigt av C18 tyder detta på förekomstenav vegetabiliska fettrester (olja). FettsyranC20:3 finns även i inälvsmat (t ex lever) från landlevandedjur varför alkylfenylfettsyran C20 inte är specifik för ettmarint ursprung. Fettrester från marina djur och fiskarskall dessutom innehålla två isoprenoida fettsyror, 4, 8,12-trimetyltetradekansyra (4, 8, 12-TMTD) och 3, 7, 11,15-tetrametylhexadekansyra (3, 7, 11, 15-TMHD, ävenkallad fytansyra). Fytansyra kan dessutom bildas genomoxidation av fytol, vilken i sin tur kommer från klorofyll.Klorofyll finns som bekant i gröna växter men kan ocksåkomma från fotosyntetiserande mikroorganismer. Magerfisk innehåller för låga halter av fettsyrorna C16:3,C18:3 och C20:3 för att dessa skall lämna några spår iarkeologisk fettrester. De behöver heller inte innehållanågra isoprenoida fettsyror. Det enda som skiljer fettresterefter mager fisk från fettrester efter vegetabilierär därmed närvaron av kolesterol. Kolesterol är en sterolsom inte produceras av växter, vilka istället produceraren rad fytosteroler (t ex β-sitosterol, stigmasterol ellerkampesterol). Kolesterol är dock inte unik för fisk utanfinns allmänt i fetter från djur.När fetter hettas upp inne i keramiken kan reaktionerske mellan fria fettsyror. En serie produkter av dessa reaktionerär långkedjiga ketoner med ojämnt antal kolatomer(C29-C35), där karbonylgruppen sitter på den mitterstakolatomen. Förekomsten av en serie av dessa ämnen äralltså ett direkt belägg för att kärlet varit upphettat medfettsubstans i kärlet (Evershed et al 1995).Fetter från idisslare (från själva djuret och från mjölk)innehåller mer grenade fettsyror och fettsyror medojämnt antal kolatomer. Detta beror på bakteriella aktiviteteri tarmar och magar hos idisslare (Christie 1981). Föratt säkerställa ett ursprung till idisslare, och framför alltför att skilja idisslares depåfetter från mjölkfetter, krävsanalys av stabila kolisotoper i enskilda fettsyror (Duddet al 1999). Det man mäter är skillnaden i δ 13 C-värdemellan fettsyrorna C16:0 och C18:0; δ 13 C C16:0– δ 13 C C18:0.Dudd och Evershed (1999:1480) har visat att kvotenC17:0 grenade/C18:0 rakkan vara användbar för att skiljaidisslare från andra djur, och även för att skilja mellanfettrester från kött och mejeriprodukter (mjölk, ost).I deras undersökning motsvarar kvoter om ca 0,006-0,014 fett från kött medan kvoter om ca 0,019-0,027motsvarar fett från mejeriprodukter. Analys av stabilakolisotoper i enskilda fettsyror har utförts på ett antalkrukskärvor från Uppland. En korrelationsanalys avkvoten C17:0 grenade/C18:0 rakoch δ 13 C C16:0– δ 13 C C18:0fördessa prover visar en statistiskt signifikant och stark korrelationmellan dessa data (n = 6, r = 0,905, r 2 = 0,820,t = 4,26, p = 0,013). Ett t-test visade att det fanns ensignifikant skillnad i kvoten C17:0 grenade/C18:0 rakmellanprover som karaktäriserats som idisslare/mjölkprodukter(C17:0 grenade/C18:0 rakmellan 0,020 och 0,041) och ickeidisslare (C17:0 grenade/C18:0 rakmellan 0,0064 och 0,0077)utifrån deras (δ 13 C C16:0– δ 13 C C18:0)-värden (t=3,101, df=4,p=0,0362). Kvoten C17:0 grenade/C18:0 rakhar räknats utför proverna i denna undersökning och används tillsammansmed distributionen av TAG (se ovan) för attidentifiera möjliga rester av idisslare/mjölkprodukter.Prover med höga kvoter har valts ut för att vid ett senaretillfälle analyseras med avseende på stabila kolisotoperi enskilda fettsyror. Angående kvoterna är det viktigt attnotera att när olika material blandas påverkas självklartde olika halterna av fettsyrorna av varandra, vilket manmåste vara uppmärksam på. Då det är mikroorganismersom producerar de grenade C17:0-fettsyrorna (Dudd etal 1998) kan även sådant som fermentering av matenpåverka kvoterna.Utanpå många växter finns ett vaxlager, som äruppbyggt av långkedjiga fettalkoholer (alkanoler) ochfettsyror, både fria och sammanbundna till vaxestrar.När växtdelar kokas i vatten kan lite av detta vax lossnafrån växten och absorberas av keramiken (Charters etal 1997). Skärvor som innehåller alkanoler och/ellerfettsyror med fler än tjugo kolatomer har tolkats sominnehållandes spår av växtvaxer. Även om halterna avdessa ämnen är relativt låga i fettresterna kan dessaväxtdelar ändå ha varit en dominerande ingrediens iden ursprungliga anrättningen.I många prover förekommer terpenoida föreningar,vanligen olika former av hartssyror. När dessa förekommeri låga halter härrör de troligen från röken från eldenkärlen hettats upp vid. Vid högre halter kan kärletantingen ha tätats med harts, kåda eller tjära, eller såhar kärlet använts för att processa dessa kåd- och tjär-SAMMANFATTNING AV UNDERSÖKNINGARNA 173

produkter. Sammansättningen av hartssyrorna ger ledtrådartill vilken familj av träd hartssyran härrör ifrån. Påså sätt kan man till exempel skilja mellan hartser frånPinaceae (gran, tall) och Betulaceae (björk). Om produktenframställts genom torrdestillation (tjärbränning) avkådrik ved bildas metylestrar av hartssyror genom att syrornareagerar med metanol (träsprit) under processen.Kan metylestrar påvisas innebär detta att produkten ärbränd tjära. (Mills & White 1994).ResultatResultatet av varje prov redovisas i nedanstående tabell.Halterna av lipidrester fördelar sig i detta material tämligennormalt, med några undantag. Dessa undantag ärframför allt de prover som visade sig innehålla marinafettrester och i de proverna var halterna mycket höga.AV – Terrestriskt animaliskt (ej idisslare) och vegetabilisktIV – Idisslare och vegetabilisktIVK – Idisslare och vegetabiliskt, kokkärlVK – Vegetabiliskt, kokkärlAVK – Terrestriskt animaliskt (ej idisslare) och vegetabiliskt,kokkärlFMVK – Fisk/marint och vegetabiliskt, kokkärlFMIVK – Fisk/marint, idisslare och vegetabiliskt, kokkärlFMAVK – Fisk/marint, terrestriskt animaliskt (ej idisslare)och vegetabiliskt, kokkärlFMV – Fisk/marint och vegetabilisktFM – Fisk/marintV – VegetabilisktA – Terrestriskt animaliskt (ej idisslare)Tj – Tjära/hartsT – ”Tom”Figur 229. Sammanställning av resultaten. Halten anges i μg lipidrester per g keramik. Observera att ett antal prover innehåller istorleksordningen 1 000 gånger högre halter än övriga prov. De två första kolumnerna under neutrallipider hänsyftar på fettsyradistributionen.j står för ja, n för nej, - för ej detekterad och x för detekterad. Ett n under Terrestrisk animal betyder att distributionenav fettsyror antingen motsvarar vegetabilier eller fisk.174POSTBODA 2 OCH 1

Postboda skjutbananSb 21: Provet har en fettsyrasammansättning som ärklart terrestriskt animalisk och en C17:0 grenade/C18:0 rak-kvot (0,043) som indikerar idisslare eller mejeriprodukter.Det animaliska ursprunget styrks av närvaron av kolesterol.Fytansyran (3, 7, 11, 15-TMHD) indikerar att någongrön växt kan ha ingått. I provet finns varken spår efterlångkedjiga ketoner, som skulle indikera upphettning,eller spår av terpener, som skulle indikera kontakt medrök eller sot.Sb 22: Fettsyrasammansättningen är vegetabilisk ellerfrån fisk. I provet finns såväl kolesterol som de båda isoprenoidafettsyrorna och samtliga tre alkylfenylfettsyror,vilket är en stark indikation på marint fett. Närvaronav fytosteroler och vaxrester visar att även vegetabilieringått. Spår av hartssyran från gran/tall visar att kärletvarit i kontakt med rök och sot.Sb 23: Fettsyrasammansättningen är vegetabilisk ellerfrån fisk. I provet finns spår av kolesterol, de bådaisoprenoida fettsyrorna, C18-alkylfenylfettsyran samtspår av C20-alkylfenylfettsyran. Detta skulle kunna varaspår av marint fett, men eftersom C16-alkylfenylfettsyransaknas och det bara finns spår av C 20 dito kanursprunget vara ett annat. C18-alkylfenylfettsyran kanäven bildas ur vegetabiliska oljor rika på C18 ω-3-fettsyroroch C20 dito finns som sagt även i inälvsmat fråndjur. Då fytosterolerna dominerar över kolesterol tordevegetabiliskt fett dominera. Detta kan antingen varablandat med lite marint fett eller fett från inälvsmat.Vaxresterna i provet styrker ytterligare att vegetabilieringått. Spår av hartssyran från gran/tall visar att kärletvarit i kontakt med rök och sot.Sb 24: Provet innehåller låga halter lipidrester meden sammansättning vi tidigare inte sett och som vi ärmycket osäkra på hur vi skall tolka. Fettsyrasammansättningendomineras av myristinsyra (C14:0), och sedanfinns i lägre halt C12:0, C14:1, C15:0, C15:0 grenade, C16:1och C16:0. Den i vanliga fall näst vanligaste fettsyranC18:0 saknas helt. I provet finns dessutom C14, C16,C18 och C20 n-alkanolerna samt kolesterol.Sb 25: Provet har en fettsyrasammansättning som ärklart terrestriskt animalisk och en C17:0 grenade/C18:0 rak-kvot (0,048) som indikerar idisslare eller mejeriprodukter.Fytansyran (3, 7, 11, 15-TMHD) indikerar att någongrön växt kan ha ingått och ett vegetabiliskt inslagstyrks även av närvaron av fytosteroler. Spår av hartssyranfrån gran/tall visar att kärlet varit i kontakt medrök och sot.Sb 26: Fettsyrasammansättningen är vegetabilisk ellerfrån mager fisk. Närvaron av kolesterol kan indikera attdet senare är fallet. Det kan dock röra sig om en blandningav vegetabiliskt och terrestriskt fett men det finnsinga fytosteroler, vaxtrester eller fytansyra som styrkerett vegetabiliskt bidrag. Spår av hartssyran från gran/tallvisar att kärlet varit i kontakt med rök och sot.Sb 27: Provet innehöll inga identifierbara lipidrester.Sb 28: Fettsyrasammansättningen är vegetabilisk ellerfrån fisk. I provet finns såväl kolesterol som de bådaisoprenoida fettsyrorna, men bara spår av två av de trealkylfenylfettsyrorna. Inga fytosteroler finns att styrkaett vegetabiliskt ursprung, bara spår av vaxrester. Detmest sannolika förefaller därför att vara fisk, möjligeninte marin. Spår av hartssyran från gran/tall visar attkärlet varit i kontakt med rök och sot.Sb 29: Fettsyrasammansättningen är vegetabilisk ellerfrån fisk. I provet finns kolesterol och en av de bådaisoprenoida fettsyrorna (fytansyra) samt spår av vaxrester.Provet kan därför antingen vara mager fisk medlite vegetabilier till eller vegetabilier med lite animalisktfett. Spår av hartssyran från gran/tall visar att kärlet variti kontakt med rök och sot.Sb 30: Fettsyrasammansättningen är vegetabilisk ellerfrån fisk. I provet finns kolesterol, en av de båda isoprenoidafettsyrorna (fytansyra) samt spår av 4, 8, 12-TMTDoch av vaxrester. Provet kan därför antingen vara magerfisk med lite vegetabilier till eller vegetabilier med liteanimaliskt fett. Spår av hartssyran från gran/tall visar attkärlet varit i kontakt med rök och sot.Postboda 1Pb 21: Fettsyrasammansättningen är vegetabilisk ellerfrån mager fisk. Det finns inga spår av några steroler somskulle kunna avgöra vilket. Spår av hartssyran från gran/tall visar att kärlet varit i kontakt med rök och sot.Pb 22: Fettsyrasammansättningen är vegetabilisk ellerfrån mager fisk. Det finns inga spår av några steroler somskulle kunna avgöra vilket. Spår av hartssyran från gran/tall visar att kärlet varit i kontakt med rök och sot.Pb 23: Fettsyrasammansättningen är vegetabilisk ellerfrån mager fisk. Närvaron av fytosteroler är ett starktargument för ett vegetabiliskt ursprung. Spår av hartssyranfrån gran/tall visar att kärlet varit i kontakt medrök och sot.SAMMANFATTNING AV UNDERSÖKNINGARNA 175

Pb 24: Fettsyrasammansättningen är vegetabilisk ellerfrån mager fisk. Spår av fytosteroler är ett argument förvegetabilier. Spår av hartssyran från gran/tall visar attkärlet varit i kontakt med rök och sot.Pb 25: Provet innehöll spår av ämnen från plast (framförallt olika ftalater) och där finns även en serie n-alkanersom finns i paraffin. Provet innehöll inga identifierbaralipidrester.Pb 26: Provet innehöll spår av ämnen från plast (framförallt olika ftalater) och inga identifierbara lipidrester.Pb 27: Fettsyrasammansättningen är vegetabilisk ellerfrån mager fisk. Det finns inga spår av några sterolersom skulle kunna avgöra vilket.Pb 28: Provet har en fettsyrasammansättning som är klartterrestriskt animalisk och en C17:0 grenade/C18:0 rak-kvot(0,045) som indikerar idisslare eller mejeriprodukter. Detanimaliska ursprunget styrks av närvaron av kolesterol.Fytosteroler och spår av vaxrester samt fytansyran (3, 7,11, 15-TMHD) indikerar att någon grön växt kan ha ingått.Spåren av C18-och C20-alkylfenylfettsyrorna torde isammanhanget indikera närvaro av lite vegetabilisk olja(C18) och inälvsfett (C20). Spår av hartssyran från gran/tall visar att kärlet varit i kontakt med rök och sot.Pb 29: Provet innehöll inga identifierbara lipidrester.Pb 30: Provet innehöll inga identifierbara lipidrester.Postboda 2Pb 11: Fettsyrasammansättningen är vegetabilisk ellerfrån fisk. I provet finns kolesterol, fytosteroler ochfytansyra, men bara spår av 4, 8, 12-TMTD, av två av detre alkylfenylfettsyrorna samt av vaxrester. Provet kandärmed vara vegetabiliskt med lite inälvsfett till eller fiskmed vegetabilier till. En serie med långkedjiga ketonervisar att kärlet hettats upp med fettämnen i. Spår avhartssyran från gran/tall visar att kärlet varit i kontaktmed rök och sot.Pb 12: Fettsyrasammansättningen är vegetabilisk ellerfrån fisk. I provet finns kolesterol, fytosteroler, vaxresteroch fytansyra, men bara spår av två av de tre alkylfenylfettsyrorna.Provet kan därmed vara vegetabiliskt medlite inälvsfett till. Alternativet fisk med vegetabilier tillkan heller inte uteslutas. Spår av hartssyran från gran/tallvisar att kärlet varit i kontakt med rök och sot.Pb 13: Provet har en fettsyrasammansättning som ärklart terrestriskt animalisk och en C17:0 grenade/C18:0 rak-kvot (0,028) som indikerar idisslare eller mejeriprodukter.Det animaliska ursprunget styrks av närvaron av kolesterol.Fytosteroler och vaxrester samt spår av fytansyranindikerar att någon grön växt kan ha ingått. Spår avhartssyran från gran/tall visar att kärlet varit i kontaktmed rök och sot.Pb 14: Fettsyrasammansättningen är vegetabilisk ellerfrån fisk. I provet finns såväl kolesterol som de bådaisoprenoida fettsyrorna och samtliga tre alkylfenylfettsyrorvilket är en stark indikation på marint fett. Närvaronav fytosteroler och spår av vaxrester visar att ävenvegetabilier ingått. En serie med långkedjiga ketonervisar att kärlet hettats upp med fettämnen i. Spår avhartssyran från gran/tall visar att kärlet varit i kontaktmed rök och sot.Pb 15: Fettsyrasammansättningen är vegetabilisk ellerfrån fisk. I provet finns såväl kolesterol som de båda isoprenoidafettsyrorna och samtliga tre alkylfenylfettsyror,vilket är en stark indikation på marint fett. Närvaronav fytosteroler och vaxrester visar att även vegetabilieringått. Spår av hartssyran från gran/tall visar att kärletvarit i kontakt med rök och sot.Pb 16: Provet har en fettsyrasammansättning som ärklart terrestriskt animalisk och en C17:0 grenade/C18:0 rak-kvot (0,018) som sannolikt är för låg för att indikera idisslareeller mejeriprodukter. Det animaliska ursprungetstyrks av närvaron av kolesterol. Fytosteroler, vaxresteroch fytansyran indikerar att någon grön växt kan haingått. Spår av hartssyran från gran/tall visar att kärletvarit i kontakt med rök och sot.Pb 17: Fettsyrasammansättningen är vegetabilisk ellerfrån mager fisk. Det finns inga spår av några sterolersom skulle kunna avgöra vilket.Pb 18: Fettsyrasammansättningen är vegetabilisk ellerfrån fisk. I provet finns spår av kolesterol, samt riktligtmed de båda isoprenoida fettsyrorna och samtliga trealkylfenylfettsyror, vilket är en stark indikation på marintfett. Närvaron av fytosteroler och spår av vaxrester visaratt även vegetabilier ingått. Spår av hartssyran från gran/tall visar att kärlet varit i kontakt med rök och sot.Pb 19: Fettsyrasammansättningen är vegetabilisk ellerfrån fisk. I provet finns såväl kolesterol som de båda isoprenoidafettsyrorna och samtliga tre alkylfenylfettsyror,vilket är en stark indikation på marint fett. Närvaronav fytosteroler och vaxrester visar att även vegetabilieringått. Spår av hartssyran från gran/tall visar att kärletvarit i kontakt med rök och sot.176POSTBODA 2 OCH 1

Pb 20: Fettsyrasammansättningen är vegetabilisk ellerfrån fisk. I provet saknas visserligen kolesterol men debåda isoprenoida fettsyrorna och samtliga tre alkylfenylfettsyrorutgör ändå en stark indikation på marintfett. Av vegetabilier finns endast spår av vaxrester. Spårav hartssyran från gran/tall visar att kärlet varit i kontaktmed rök och sot.BålmyrenProverna från Bålmyren var små och alla utom Bm 35hade tidigare undersökts keramiktekniskt. Det endasom erhölls ur extraktionen av proverna Bm 31-34 varrecenta syntetiska föreningar och några spår av lipidresterkunde inte detekteras. Bm 35 var inte kontamineratmen innehöll likväl inga detekterbara lipidrester.Diskussion och sammanfattningSkillnaden i andel prover med olika lipidrester mellande tre lokaler som gav något resultat analyserades genomχ 2 -test för att se vilka av dessa skillnader som ärstatistiskt signifikanta.1) Det är fler skärvor med kolesterol från Postbodaskjutbanan och Postboda 2 än från Postboda 1(χ 2 =6,77, p=0,0093). Detta innebär att man lagateller förvarat en mindre andel animalier i kärlen vidPostboda 1 än vid de båda andra lokalerna.2) Det är fler skärvor med fytosteroler från Postboda2 än från Postboda 1 och Postboda skjutbanan(χ 2 =4,58, p=0,032). Detta innebär att man lagat ellerförvarat en större andel vegetabilier i kärlen vid Postboda2 än vid Postboda skjutbanan och Postboda1.3) Det är fler skärvor med vaxrester från Postboda 2än från Postboda 1 (χ 2 =11,64, p=0,000065). Dettastyrker ytterligare att man lagat eller förvarat enstörre andel vegetabilier i kärlen vid Postboda 2 änvid Postboda 1.4) Det är fler skärvor med fytansyra från Postboda skjutbananoch Postboda 2 än från Postboda 1 (χ 2 =6,77,p=0,0093). Detta innebär att man lagat eller förvaraten mindre andel gröna växter i kärlen vid Postboda1 än vid de båda andra lokalerna.5) Det är fler skärvor med C18-och C20-alkylfenylfettsyrorfrån Postboda 2 än från Postboda 1 (χ 2 =6,77,p=0,0093). Den troligaste tolkningen av detta är attman lagat till en större andel marin föda i kärlen vidPostboda 2 än vid Postboda 1.6) Det är fler skärvor utan spår av lipidrester från Postboda1 än från Postboda 2 och Postboda skjutbanan(χ 2 =4,14, p=0,042).7) Det är fler skärvor med ämnen som visar kontaktmed rök och sot från Postboda 2 än från Postboda1 (χ 2 =4,91, p=0,027).Mest spår av marina fetter finns i materialet från Postboda2. Gentemot Postboda 1 är denna skillnad signifikant,men inte i jämförelse med Postboda skjutbanan. Ett liknandeförhållande gäller halten lipidrester i keramiken,där det är mer lipidrester i keramiken från Postboda 2än i den från både Postboda 1 och från Postboda skjutbanan,men där skillnaden bara är statistiskt signifikantgentemot Postboda 1 (t=-1,526, df=18, p=0,003). Omdetta har med varierande bevaringsförhållanden attgöra kan inte vi avgöra i skrivande stund. Om skärvornafrån Postboda 2 i större utsträckning kommer från mynningsbitarkan även detta påverkat detta resultat (jfrCharters et al 1993). Slutligen kan det givetvis ha medskillnader i kärlanvändning mellan de olika lokalernaatt göra.Flertalet prover från Bålmyren var kontaminerade.Inte i något prov fanns dock spår av lipidrester ellerspår av kontakt med rök eller sot. Om inte detta harmed dåliga bevaringsförhållanden på platsen att göratorde det indikera att kärlen antingen inte använts elleranvänts för någon mer eller mindre fettfri produkt.SAMMANFATTNING AV UNDERSÖKNINGARNA 177

KorrespondensanalysFinns det ett samband mellan funktion (kärlanvändning) och stil (form, dekor och gods) på individnivå (de enskildakärlen), d v s ej på lokalnivå, som inte är kronologiskt betingad? Studien omfattar 24 skärvor från de tre Postbodalokalerna,vilka i samtliga fall genomgått lipid-, tunnslips- samt stilanalys. Materialet är således starkt begränsatoch bör betraktas som ett försök att närma sig en frågeställning.Korrespondensanalys utifrån resultaten avstil-, gods- och kärlanvändningsanalysernaKim DarmarkSyfte/MetodFör att på ett översiktligt sätt jämföra resultaten frånundersökningarna kring stil, gods och kärlanvändningutförde vi en multivariat analys. Korrespondensanalysenutfördes i programmet SPAD, version 5.0. Som aktivavariabler valdes de ämnen som lipidanalysen (sid172) identifierat. Sammanlagt gör detta att 12 variableringick som aktiva. Variabelvärdena var rankade i stortsett i enlighet med de ursprungliga resultaten (jfr figur229) i antingen två kategorier (förekomst/ingen förekomst),eller i tre kategorier (ingen förekomst/liten förekomst/förekomst)(se bilaga 13) De faktorer (axlar) sombeskrivs i den analys som presenteras här kan därförendast tolkas utifrån dessa variabler och deras relationtill varandra. Mot denna bakgrund projiceras sedan deillustrativa variablerna som har att göra med stil ochgodskaraktär. Även dessa är rankade. Analysen omfattarendast de skärvor som innehåller fetter, de skärvor somgenomgick lipidanalys utan att fetter kunde detekterashar utgått. Tunnslip har inte utförts på samtliga skärvori undersökningen, utan endast på 14 stycken.Resultat31 olika variabelvärden ingick i analysen. De två första axlarna,som presenteras här, förklarar tillsammans ca 48 %av variationen i materialet (axel 1=30,7 %, axel 2=17,1%).Med andra ord finns det andra faktorer som skulle kunnavara relevanta att tolka. Till exempel har axel 3 ett förklaringsvärdepå 11,5 %. Först vid axel 9 förklaras mer än 90% av materialet. För att underlätta tolkningen av axlarnapresenteras här de fyra viktigaste variabelvärdena somhar legat till grund för axlarnas utformning.Axel 1 kontrasterar huvudsakligen följande variabler:Minussida Värde Plussida Värde4812 8,1 ej vaxrester 7,8C18 7,3 ej 371115 6,7C20 6,5 ej C18 6,6C16 6,5 ej C20 6,6aFigur 230. Variabelvärden med höga bidragsvärden för axel 1.Denna axel tycks dela upp materialet mellan demsom har få namngivna fetter och dem som har mångaolika typer av fetter. Det enda som förekommer påplussidan av axel 1 är ”lite fytosterol”, men med ett lågtbidragsvärde (1,51).På axel 2 återfinns:Minussida Värde Plussida VärdeC16 5,1 Terrestriskt 13,7animalfettC20 5,1 Idisslare 13,1ej 371115 5 Lite C18 7,4C18 4,7 Lite 4812 6,4Figur 231. Variabelvärden med höga bidragsvärden för axel 2.På axel 3 sätts förekomsten av C16, C20, C18 tillsammansmed frånvaron av 371115 i opposition mot förekomstenav terrestriskt animalfett, idisslare och små mängder avC18 och 4812. Förståelsen av denna axel, som förklarardrygt 17 % av variationen, kräver specialistkunskapom hur dessa ämnen skall förekomma tillsammans.Möjligen kan axeln tolkas som kontrasterande fetterfrån terrestriska djur mot fetter från djur med marintursprung.Att dra några långtgående slutsatser om förhållandetmellan stil, gods och kärlanvändning utifrån dessadata är svårt, främst då observationerna är få. Analysenomfattar endast 24 skärvor. Det är tydligt att det finnsen uppdelning i materialet utifrån kärlanvändningen, enuppdelning som åtminstone särskiljer ut Postboda 1 frånPostboda 2 och Postboda skjutbanan. Detta har Isakssonredan tydligt presenterat i sitt arbete (se ovan).Beträffande godsets egenskaper är flera av variablernaav den arten att det är svårt att generaliserautifrån dem. Flera av variabelvärdena utgör enstaka observationeroch går inte att dra slutsatser utifrån. Dettagäller t ex ”Järnoxid” och ”Mycket glimmer”, eller ”Magringskornstörre än 3,5 mm”, som endast förekommeri enstaka skärvor och ligger långt ute i kanten av diagrammet.Magringskornstorleken är också för ojämntfördelad för att kunna användas i vidare diskussioner.Vissa observationer är dock värda att nämna. Den förstagäller förekomsten av silt i leran.178POSTBODA 2 OCH 1

Silt förekommer i skärvor från samtliga lokaler, sammanlagt6 stycken. Förekomsten av silt återfinns långtut på plussidan av axel 1 och på plussidan av axel 2. Gårman till grunddata (se bilaga 13), så ser man att silt inteförekommer i en enda av de skärvor som i lipidanalysentolkats som FMVK, utan att de påträffas bland de skärvorsom antingen tolkats som AV/IV eller som V.Förekomsten av växtmaterial i leran är endast belagti tre fall, i en skärva från Postboda 1 och i två frånPostboda skjutbanan. I diagrammet ligger de högt upppå axel 2.Andelen magring uppvisar också en intressant fördelning.Den lägsta andelen magring (5-10 %), somåterfinns i 8 av undersökningens 14 skärvor, är kraftigtöverrepresenterad i den högra delen av diagrammet(plussidan av axel 1). Den återfinns endast i ett fall blandde skärvor som tolkats som FMVK. Istället är den rikligtföreträdd bland de skärvor som tolkats som V. De flestaskärvorna med denna låga magringsandel kommer frånPostboda 1, men F 1235 (Postboda 2) och F 486 (Postbodaskjubanan) i denna del av diagrammet antyderatt det inte är ett lokalanknutet fenomen.Positionen av dessa tre godstypsvariabler i förhållandetill den dokumenterade kärlanvändningen antyderatt ett fortsatt studium av dessa kan visa sig fruktbart.Mönstren är intressanta och skulle kunna indikerabakomliggande teknologiska val kopplade till kärlensfunktion, men skulle behöva stärkas med ytterligarestudier.StildetaljerKärlväggsgropar har dokumenterats i tre klasser; mindrekärlväggsgropar (5mm) och ingen förekomst. De mindre groparna finnspå 12 av undersökningens skärvor, de större på 4 avskärvorna. De tre lokalerna innehåller båda typer avgropar samt skärvor utan gropar. Det är svårt att knytadetta dekorelement till någon av de funktionella gruppersom diagrammet skapat. Det kan nämnas att störrecylindriska gropar inte påträffas i den grupp skärvorsom tolkats som FMVK, där istället små gropar tycks varaöverrepresenterat, men då dessa är så få till antalet kandet vara en slumpmässig fördelning.De kärl som avviker från normaltjockleken (antingentunnare än 0,7 cm eller tjockare än 0,9 cm) har en dragningmot höger i diagrammet, medan de normaltjockakärlen är vanligare på minussidan av axel 1. En intressantskärva i sammanhanget är återigen F 1235 frånPostboda 2, som avviker från övriga Postboda 2-skärvoräven i detta avseende.Kärlväggsdekoren är i flera fall endast representeradav för få skärvor för att kunna diskuteras i relation till deandra undersökta variablerna. En observation kan påtalas.Tvåtandade stämpel- och kamintryck finns belagt påAxel 2Postboda 1Postboda 2Postboda skjutbana2,25Lite 371115Lite 4812IdisslareTerr. animalfett1,50Lite C18Lite C20IV, AV0,75VaxresterFytosterol KolesterolEj C160KetonerLite vaxrester371115 TerpenerEj ketonerFM, FMVEj 4812Ej C18Ej C20Axel 1-0,75Lite kolesterolC18C20C164812FMVKEj idisslareEj terr. animalfettEj fytosterolEj vaxresterVEj terpenerEj kolesterolEj 371115Lite fytosterol-0,75 0 0,75 1,50Figur 232. Axel 1 och 2 med lipidanalysens resultat (de aktiva variablerna), inkluderande Isakssons tolkningar av kärlens funktion.SAMMANFATTNING AV UNDERSÖKNINGARNA 179

2,25Axel 2Postboda 1Postboda 2Postboda skjutbana1,50IV, AV0,75Tvåtandade stämpel- och kamintryck0Flertandade stämpel- och kamintryckDekor på kärlets insidaInga kärlväggsgroparRak/rundad mynningMedeltjock kärlväggSmå kärlväggsgroparFMVKSned mynningFM, FMVKrysslinjerTjocka kärlTunna kärlÖvrig dekorStora, cylindriska kärlväggsgroparVAxel 1-0,75Vertikala/horisontella linjerEnkla stämpel- och pinnintryckFlera dekorelement på kärletIngen kärldekorFörtjockad mynningFigur 233. Axel 1 och 2 med illustrativa stilvariabler.-0,75 0 0,75 1,50Stora magringskorn (>3,5 mm)Axel 2Postboda 12,25Postboda 2Postboda skjutbanaEj glimmer1,50VäxtmaterialIV, AVMagringsandel 10-15%0,75Silt0FM, FMVMycket järnoxidAxel 1FMVKMagringskornstorlek (1,5-3,5 mm)Hög andel magring (15-20%)Ej siltEj växtmaterialGlimmerLiten andel magring (5-10%)VSmå magrinskorn (

skärvor från samtliga lokaler, sammanlagt på 5 skärvor.Dessa har en dragning mot minussidan av axel 1 ochrelativt högt upp på axel 2. Tre av de fem skärvor somhar tolkats som AV/IV har denna typ av dekor. Dekorenfinns inte alls i gruppen V.Mynningens utseende tycks inte i någon högre gradövertygande kunna knytas till någon enskild funktionellgrupp. Den förtjockade mynningen finns enbart i gruppenV, men utgörs bara av två observationer, båda frånPostboda 1.Här har variabler angående stil, gods och kärlanvändningförts samman för att studera vilka, om några,tendenser i materialet som kan vara fruktbara för vidareresonemang. Trots de källkritiska aspekterna antyds intressantaingångar för att sammankoppla kärlanvändningmed både teknologiska och stilmässiga aspekter.De viktigaste associationerna i materialet är de mellansiltig lera och vissa typer av kärl. Dessa kärl uppvisar fåtecken på att ha använts för tillagning av marin föda. Defå observationerna av växtmaterial i godset kan ocksåmycket tentativt sammankopplas med vissa typer avkärl. Skillnader i andelen magring i leran tyder på att kärlsom fungerat som kokkärl för marin föda/vegetabilier(FMVK) har magrats rikligare än övriga kärl. Stildetaljer ärsvårare att knyta till kärlens funktion. Tvåtandade stämpel-och kamintryck föreslås vara en dekortyp som möjligenkan associeras till hanteringen av däggdjurskött.Sammanfattande resultatBålmyren Postboda 2 Postboda 1Figur 235. Rekonstruktioner (schabloner) av keramikkärl frånBålmyren, Postboda 2 och Postboda 1.Den första frågeställningen handlade om hur keramikensstildetaljer (form, dekor, gods) skiljde sig och förändradesöver tid i övergången tidigneolitikum – mellanneolitikumi norra Uppland, utifrån material från – ikronologisk ordning – boplatserna Bålmyren, Postboda2, Postboda skjutbanan samt Postboda 1. Vilken som äräldst av Postboda 2 och Postboda skjutbanan är docknågot osäkert.Urvalet i analysen av form och dekor utgjordes avmynningsbitar samt skärvor större än 4 cm. Sammanlagt399 keramikskärvor ingick i studien. Kärlformen ärnågot osäker men går troligtvis från trattbägarformadegareforskningen även har hävdats av bl a Bagge (1951).Den höga andelen mynningsskärvor med förtjockadeavslut vid Postboda 1 är förmodligen inte resultatet aven successiv trend utan representerar snarare en tydligförändring gentemot materialen från Postboda 2 ochPostboda skjutbanan. Förändringen av kärlväggsgroparförändrades stegvis från ett mindre antal små (5 mm) gropar alls – (Bålmyren),via en större andel små gropar och en mindreandel stora gropar (Postboda 2, Postboda skjutbanan),till en mindre andel små gropar och en större andel storagropar (Postboda 1). Flera detaljer i kärlväggsdekorenförändrades successivt. Detta innebar att vissa detaljerminskade i förekomst, medan andra ökade. Den tydligastetrenden – från Bålmyren till Postboda 1 – var att/kamintryck minskade i andel medan krysslinjer ökade.Andelen ”odekorerade” (endast gropornerade) skärvorökade dramatiskt i och med Postboda 1-fasen, vilket ipraktiken betyder att Postboda 1-kärlen i hög utsträckninginte var dekorerade, eller enbart var gropornerade,på nedre delen av kärlen. Detta tycks vara en tydlig skillnadi förhållande till keramiken från de andra tre lokalerna,som uppvisade mera yttäckande kärlväggsdekor,i synnerhet materialet från Bålmyren.Tunnslipsanalysen genomfördes på 16 skärvor frånPostboda 1, 2 och skjutbanan, samt två eventuella ”förarbeten”(brända ”lerklumpar”), plus lerprover, frånPostboda 1 och 2. Tidigare har tunnslipsanalys utförtspå 15 skärvor från Bålmyren (Brorsson & Sköld 2005).Några större skillnader i hantverkstradition mellan defyra boplatserna kan inte beläggas. I samtliga fall har mangranit. I någon enstaka skärva från Bålmyren påträffadesäven granat. Kärlen har framställts genom rullbyggnadoch sammanfogats med s k N-teknik. Från Bålmyrengiskasammansättningen i både graniten och leran tyderpå att all keramik framställts inom närområdet. ”Förarbetet”från Postboda 1 består av samma typ av lera ochsamma sak för ”förarbetet” från Postboda 2.Den andra frågeställningen berörde vad kärlen hadeanvänts till, närmare bestämt att genom en lipidanalysundersöka vilka spår av föda som fanns kvar i skärvorna.I analysen undersöktes från de tre Postbodalokalerna 10skärvor vardera, samt från Bålmyren fyra skärvor. Tre avSAMMANFATTNING AV UNDERSÖKNINGARNA 181

de fyra proverna från Bålmyren var kontaminerade medrecenta syntetiska föreningar. Ingen av de fyra provernainnehöll dock detekterbara lipidrester. Två av dessa prover(Bm34, Bm35) var fragment från det som tolkats somterfanns i materialet från Postboda 2, minst i det frånPostboda 1 (Bålmyren undantaget). Detta beror troligtvispå skillnader i kärlanvändningen eller på bevaringsför-andelen från Postboda 2 är högre än från Postboda 1.har hettats upp med fettämnen i. Mest spår av marinaav animalier från Postboda 1. Lipidrester som tyder påfrån alla tre Postbodalokalerna – något mer i materialetfrån Postboda 2 och något mindre från Postboda 1. Generelltskiljer sig resultaten av lipidanalysen således mestmellan Postboda 1 och Postboda 2. Analysresultaten frånPostboda skjutbanan placerar sig däremellan, men liknarnågot mera Postboda 2.En följdfråga till den andra frågeställningen var omdet fanns ett samband mellan kärlanvändningen och stil(form, dekor, gods) i dessa keramikmaterial. En studiegjordes på 24 skärvor från de tre Postbodalokalerna, vilkai samtliga fall genomgått stil- och lipidanalys och i vissafall tunnslipsanalys. Undersökningen gjordes i form aven korrespondensanalys.Undersökningen omfattade således endast 24 skärvor,vilket innebär att endast tendenser framkommer.Vissa intressanta mönster pekas ut som potentiellt fruktbaraför fortsatta studier. Magringsandel och silt kanvara teknologiska val vid tillverkandet av kärl med olikafunktioner, liksom valet att dekorera med tvåtandadestämpelintryck.Diskussion – KeramikenAtt keramikkärlen i första hand användes till att förvaraoch tillreda mat i under tidig- och mellanneolitkum iöstra Mellansverige råder det en bred samstämmighetom bland forskarna (se t ex Malmer 2002:77; Ref). Däremotråder inte samma enighet kring frågan huruvidadessa kärl främst representerar funktion i den vardagligafångstmiljön (se t ex Burenhult 1999:324) eller mersymboliska uttryck vid rituella tillfällen (se t ex Carlsson1998:48).För att skaffa mer fakta om vad kärlen innehöll undersökteslipidrester i keramikskärvor från Postbodalokalernaoch Bålmyren. Undersökningen kan betraktasdels utifrån tidsfaktorn. Samtliga dessa fyra boplatser varnär de nyttjades under neolitikum kustnära boplatser ien skärgårdsmiljö – inledningsvis dock som ytterskärgårdoch avslutningsvis som innerskärgård (se kapitelX). Detta innebär att de även kan betraktas som enhetligai förhållande till, och i kontrast mot, exempelvisinlandslokaler. De kan också studeras på lokalnivå, vilketinnebär att man kan jämföra de olika lokalernas funktionsinsemellan. Studien kan även förläggas på kärlnivå, d vs man kan undersöka vilka variationer av kärlanvändningsom förekom inom de enskilda boplatserna. Dessutombör förändringar av kärlanvändningen över tid, beroendepå variationer i både natur och kultur, vara myckettroligt. Vissa forskare menar t ex att man i övergångentidigneolitikum-mellanneolitikum i östra Mellansverigeåtergick till ett mera rörligt jägar-samlarliv, efter att manlevt ett mera stationärt liv med inslag av jordbruk undertidigneolitikum (Diamond 1999:103; Malmer 2002:100f;Sundström 2003). Detta borde, åtminstone till viss del,påverka kosthållet i sin helhet, på åretruntbasis. Däremotär det inte säkert att denna förändring syns inom dekustnära boplatserna, vilka kan ha varit säsongsboplatserInsamlingen och hanteringen av skärvorna i fält börske på ett tillbörligt sätt för att erhålla ett gott resultat,med bevarade lipidrester och utan kontamination av tex recenta syntetiska föreningar. Så var inte fallet medskärvorna från Bålmyren, vilka kom att ingå i lipidanalyseni efterhand. Tre av fyra prover från Bålmyren varkontaminerade. Inte i något prov fanns dock spår avlipidrester eller spår av kontakt med rök eller sot. Om intedetta har med dåliga bevaringsförhållanden på platsen attgöra torde det indikera att kärlen antingen inte använtseller använts för någon mer eller mindre fettfri produkt.Två av de analyserade skärvorna, varav den som intevar kontaminerad, kom dock från det som tolkats somtivtnågon mer eller mindre fettfri produkt, förslagsvisvätska, är dock inte särskilt förvånande. Detta antyderatt resultaten från Bålmyren inte bara ska förstås utifrånbevaringsförhållandena, utan även kanske säger någotom forntiden.Resultaten av lipidanalysen visar på likheter ochskillnader i kärlanvändningen mellan de tre boplatsernahar man troligtvis tillrett maten (kontakt med rök ochsot). Postboda 2 materialet visar även att man hettatupp kärlen med mat i (fettämnen). Likheten gäller ävenvariationen i kärlanvändningen, åtminstone vid Postboda2 och Postboda skjutbanan. Det tycks som omvegetabilier varit vanlig föda vid alla tre boplatserna.Fisk/marin föda är vanligt förekommande vid Postboda2 och Postboda skjutbanan. Spår av kött, eller terrestriskanimalisk föda (idisslare eller icke-idisslare), förekom iskärvor från samtliga tre lokaler. Från Postboda 1 vardet dock endast en skärva med detta innehåll. Det noteradesredan vid insamlingen att denna skärva (F552)avvek något i utseende och storlek från huvuddelen av182POSTBODA 2 OCH 1

övrig Postboda 1-keramik, eftersom formen antydderak hals (trattbägarform?), rundad mynningsavslut medtandstämpeldekor på mynningskanten, kärlväggsdekormed tvåtandad stämpel samt mindre kärlväggsgropar, d vs den liknade mer keramiken vid Postboda 2. Dessutomvar kärlet ovanligt litet med en mynningsdiameter på mellanendast 10 och 15 cm. Vid tunnslipsanalysen utmärktesig den skärvan med att ha största kornstorlek av allaprover samt att leran även innehöll växtmaterial, vilketför övrigt endast förekom i ytterligare två prover frånPostboda skjutbanan. En möjlig tolkning är att dennastil, med tvåtandad stämpel m m, hör till kärlanvändningsom är förknippad med kött. Ett troligare scenario äremellertid att skärvan inte är samtida med Postboda 1-keramiken i övrigt utan är äldre, d v s från tiden för Postboda2 eller Postboda skjutbanan. Det är möjligt att manvarit på platsen före Postboda 1-tiden och kanske haftmed sig keramiken då, eller så har man under Postboda1-tid fört med sig skärvan till platsen som man hittatvid någon av de andra båda platserna. Kanske inträffadedetta i samband med aktiviteter där man bibehöll – ellerförnyade – äldre traditioner, exempelvis i samband medkeramiktillverkning.Förekomsten av ”förarbeten” (lerkorvar) som bestårratsi kärlen vid Postboda 1 indikerar också keramiktill-var ”tomma” kanske beror på att de aldrig hann kommai bruk.Det är även anmärkningsvärt att skärvor från sammakärl förekom på båda platserna Postboda 1 och 2. Kärl 27vid Postboda 2 (F584, F925, F1233) och kärl 9 vid Postboda1 (F18) utgör troligtvis samma kärl (jfr teckningarna171 i kapitel 3.4).Postboda 2, och förmodligen även Postboda skjutbananoch Bålmyren, har varit boplatser som nyttjatsunder långa tider, mer eller mindre kontinuerligt. Studierkring aktivitetsytor, keramikens fragmenteringsgradoch dekorvariationer i materialen antyder också detta(se kapitel 2.2.6). Däremot var Postboda 1 sannolikt ibruk under en kort period. 14 C-dateringarna antyder attså var fallet. Variationen i kärlanvändningen som densyns i lipidsammansättningen vid Postboda 2 och Postbodaskjutbanan tyder på att dessa platser nyttjats meraallmänt som boplats och inte enbart vid några enstakatillfällen eller vid speciella sammanhang, vilket kan varafallet med Postboda 1. Kanske ska man förstå den troligakeramiktillverkningen vid Postboda 1 mot denna bakgrund.Det är vid platser som Postboda 1, som ingick iett nytt handlingsmönster jämfört med de övriga lokalerna(se diskussion nedan), som man kom att utformaen keramik som vi idag uppfattar som början till en nystil – den gropkeramiska stilen – genom att använda sig avvissa detaljer i den ”gamla stilen” samtidigt som andradetaljer användes mindre eller helt försvann. Människornasom skapade keramiken vid Postboda 1 betonadefrämst de större cylindriska/koniska kärlväggsgroparna,krysslinjedekoren och de förtjockade mynningsavsluten– dock inte nödvändigtvis som ett manifest uttryck, utankanske snarare som resultatet av en ny vardag. Nya stildetaljervar även den markerade skuldran och rörstämpelintrycken.Däremot minskade i synnerhet användningenstämpel-/kamintryck. Förändringen av dessa stildetaljerbör inte ha varit en slump. Förmodligen tillskrevs dessastildetaljer även mening för dåtidens människor som viidag inte förstår innebörden av, men som bör förstås iett större dåtida samhälleligt sammanhang. Dessa förändringari stildetaljer i keramiken från Bålmyren ochPostbodalokalerna är nämligen ingen lokal företeelse.Skillnaderna i stildetaljer mellan keramikmaterialen från dessafyra lokaler bekräftar i hög utsträckning tidigare forskning ochiakttagelser kring keramikmaterialet i östra Mellansverige frånslutet av tidigneolitikum och början av mellanneolitikum. Enligtvår mening överrensstämmer huvuddragen i keramikensstilförändring från Bålmyren, via Postboda 2 och Postbodaskjutbanan, till Postboda 1 mycket väl med AxelBagges (1951) undersökning av detaljer i keramikmaterialetfrån Fagervikslokalen i Östergötland, vad gällerbåde form och dekor, samt även med Sten Florins (1958)studie av keramiken från Östra Vrå i Södermanland (jfräven Segerberg 1999).Den kronologiska stilsekvensen Bålmyren – Postboda2 (och Postboda skjutbanan) – Postboda 1 motsvarar, enligtvår mening, i mycket hög utsträckning förändringenfrån Östra Vrå / Fagervik I till Fagervik II, och meddetaljer som pekar mot den ”egentliga gropkeramiken”eller Fagervik III enligt Bagge (1951). Detta motsvararsåledes på en högre generaliseringsnivå förändringenfrån trattbägarkeramik till gropkeramik i östra Mellansverige.Frågan kan därför ställas varför man valde attfortsätta att betona vissa stildetaljer, så som de störremarkerad skuldra, spetsbotten, krysslinjedekor, sicksack-krysslinjedekoren m m, till stilsekvensen Fagervik III.Föreliggande studie har tillfört funktionella dimensionertill de tidigare kronologiska resonemangen. Ytterligarestudier framöver kan med fördel testa de hypotesersom framförts i denna studie. Förutom de funktionellaoch kronologiska aspekterna av keramiken föreliggersäkerligen regionala och lokala särdrag. Sådana aspekterlokaler, exempelvis utifrån samtliga neolitiska materialfrån E4:an-undersökningarna.SAMMANFATTNING AV UNDERSÖKNINGARNA 183

Trindyxornas återinträde– en studie av trindyxor påtidigneolitiska och gropkeramiskalokalerNiklas GroopInledningVid utgrävningarna av de två gropkeramiska lokalerna iPostboda, Tierps sn, Uppland, under fältsäsongen 2004framkom två trasiga trindyxor på den ena av dem, PostbodaI. Detta föranledde frågor som varför de förekompå den ena men inte på den andra, och äldre, lokalen,Postboda II, och hur vanliga trindyxor är på just gropkeramiskalokaler. Denna artikel, som är ett resultat avdessa två frågor, ska i första han inrikta sig på den senarefrågan, medan den första frågan endast kommer att berörasytligt mot slutet av artikeln.Forskningen av trindyxor på mellanneolitiska lokalersersom skrivits om denna typ av yxa har oftast behandlatdem i en rent mesolitisk kontext, som till exempel Lindholm& Runesson (1990) Nilsson (1996), och Andersson(2000), för att nämna några av de senare arbetena.Att trindyxan förekommer på gropkeramiska boplatserhar dock varit känt alltsedan Åloppe-grävningarnai Uppland i början av 1900-talet (Ekholm 1915). Nästasteg i denna kunskapskedja kommer när Hermansson& Welinder (1997:79) skriver att det är endast i någrafå östsvenska landskap och på Åland som trindyxornaförekommer under mellanneolitikum. Detta mönstertydliggjordes och visualiserades av Guinard & Wikell(2003:74), när de jämförde spridningen av trindyxor somlösfynd och utbredningen av gropkeramiska lokaler.Nedanstående undersökning kommer att utöka ochytterligare förtydliga den bild som först Hermansson &Welinder (1997) och sedan Guinard & Wikell (2003) beskriver,genom att gå igenom grävda och publicerade gropkeramiskalokaler i Mellansverige och Åland och registrerapå vilka boplatser som man funnit trindyxor. Även trindyxansom lösfynd kommer också att, kortare, behandlas isyfte att förtydliga och komplettera argumenten.För att utveckla genomgången och därigenom ökavår förståelse av både den gropkeramiska kulturen ochtrindyxorna har försök gjorts att koppla förekomstenav trindyxorna till olika perioder i Bagges (1951) Fagervikssekvens.Utan att gå in alltför mycket i diskussionenom giltigheten i kronologi, kan man säga att FagervikI representerar en äldre fas och Fagervik IV en yngre(ex Segerberg 1999, Stenbäck 2003, 2004). Denna distinktion,kommer vi att se, räcker för att kunna utföraden nedanstående analysen. Fördelen med att användaalla publicerade rapporter när man diskuterar gropkeramiken.Trindyxans typologiEtt problem som denna typ av undersökning ställs infördasttill att nämna att man funnit trindyxa, ibland kandet räcka med bergartsyxa, samt dess antal och vikt. Detom, då olika arkeologer kan ha skilda uppfattningar omhur en trindyxa ser ut.Vad är egentligen en trindyxa och hur skiljer manden från andra typer av bergartsyxor och även från denarkeologiska typen mejsel?Flera försök har gjorts att arbeta fram en kronologisktypologi för trindyxorna. Den tidigaste stod Ekholm(1915) för, då han delade in dem i tre grupper: A, Boch C. Där kan typ A sägas vara en lihultsyxa med vissprickhuggning vars genomskärning är mer rund än lihultsyxornastriangulära. En typ B-yxa är runtom heltprickhuggen förutom eggen som är slipad, dess genomskärningär rund till oval. Slutligen har vi typ C som är enhelt slipad yxa där man kan ana en mer fyrkantig genomskärning.Problemet med denna typologiska indelningär att den inte passar in i ett kronologiskt schema, dåstor tid. Snarare kanske det är en funktionell typologiskindelning.Den generella trenden verkar vara att en trindyxa ären bergartsyxa med ett bulligt tvärsnitt, med andra ordrund till oval, d v s trind i tvärsnittet. Den kan vara helteller delvis slipad, även om prickhuggningen dominerar.Prickhuggningen kan dock vara ett steg i produktionenoch frånvaron av slipade yxor skulle kunna vara resultatetav att den slipade ytan vittrats bort (Groop & GuinardMS).I början av 1970-talet gjordes ytterligare några försökatt ordna denna svårfångade yxa i en kronologisk sekvens.En uppsats vid Stockholms universitet (Hermansson& Hermansson otryckt) bearbetade trindyxematerialetfrån Folkarebygden i sydöstra Dalarna utefter den metodsom utvecklats av Malmer (1962) för stridsyxor. Dennaundersökning slog fast att det inte gick att bestämmanågon kronologisk typologi.analys av yxor från Södermanland. Resultatet han då komfram till var att trindyxorna utgjorde en så pass homogengrupp att det var svårt att få någon annan informationur dem än som boplatsindikatorer (Welinder 1973:17ff). Senare har Welinder återigen gått igenom ett trind-184POSTBODA 2 OCH 1

information att hämta ur trindyxorna, som citatet nedanrätt metod som kan hjälpa en.” Flertalet mesolitiska trindyxor synes kunna skilja sig frånkan inte dateras utifrån sin morfologi. De mesolitiska trindyxornaförefaller kunna tudelas i hårt nedslitna arbetsyxoroch långa smäckra cermoniyxor /…/ De mellanneolitiskason& Welinder 1997:81)Trindyxorna på PostbodaDen första trindyxan i Postboda framkom vid den riktadeprovrutsundersökningen och den andra vid denavslutande avbaningen. Båda var placerade relativt näravarandra i rummet, cirka 1,6 m från varandra, och dehade gått sönder på liknande sätt. Det var endast nack-turentyder på att de båda gått sönder genom att yxornaanvänts till att utdela upprepade slag. Båda yxorna har ettrunt tvärsnitt och är tillverkade genom bultning/prickhuggning,vilket de också borde vara enligt Welinder– även om man inte lyckats med att inordna yxorna i enen föreställning om att de gropkeramiska yxorna skiljersig från de mesolitiska (se ovan).Båda yxorna har även skador på den yttersta nackspetsen,skador som skulle kunna vara ett resultat avskaftningen och yxornas användningsområde. Den förstayxan, F486, som hittades har en vikt av 455 g och är 12,9cm lång, med en största bredd på 5,2 cm och en störstatjocklek på 4,7 cm, och den har en kraftigt vittrad yta.Den andra yxan, F564, väger 322 g och är 12,2 cm lång,med en största bredd på 5,2 cm i diameter och en störstatjocklek på 4,6 cm, och den har en tydlig prickhuggning.Båda har ett runt, svagt ovalt, tvärsnitt, det skiljer 1,5respektive 0,6 cm mellan den största bredden och denstörsta tjockleken.De lokala fyndsammanhangen för yxorna visar att deframkom i närheten av eldpåverkad sten, vilket vi tolkarsom att de har en koppling till kokgrop och/eller härd.Just det faktum att vi endast fann nackpartiet torde vittnaom att den skaftade trasiga yxan tagits med till boplatsenför omskaftning. Att själva eggdelen inte återfanns undergrävningen kan tyda på att användningen skett utanförden egentliga boplatsen. Dessa omständighet indikeraratt de har kasserats vid omskaftning då man använt sigav elden för att skapa klister.Trindyxans funktionman att den kan ha använts till en rad olika handlingar.Någon egentlig forskning om just trindyxornas funktionexperiment av liknande yxtyper kan man sluta sig tillbredden av dess användningsområde.Forskare som Carneiro (1979), Höglund (1985) ochFigur 236. Teckning över de två trindyxor som hittades på Postboda 1. Skala 1:2. Teckning A-M. Pitkänen-Darmark.SAMMANFATTNING AV UNDERSÖKNINGARNA 185

även i viss mån Hayden (1990) har alla inriktat sig motexperimentella studier av bergartsyxor, där de genom atthugga ner träd studerat yxans praktiska användningsområde(Carneiro; Höglund), eller studerat Nordamerikanskaindianer och deras skinnbearbetning (Hayden),med inriktning mot mjukskrapning. Senare forskninghar försökt att studera yxorna även ur ett symbolisktperspektiv, som Hampton (1999) har gjort genom antropologisktfältarbete hos Danifolket i Papua New Guineashögland, där han bland annat visar att trindyxeliknandeyxor använts i religiösa sammanhang. Hampton visaräven den funktionella skillnaden mellan yxor med tväryxeeggoch de med en mer symmetrisk dubbelegg. Dearbete, medan de med en symmetrisk egg endast användstill att klyva träden till grova plankor. De olika yxtypernaär optimerade till sina respektive arbetsområden (Hampton1999: 51ff).Trindyxan i neolitiseringsprocessenI avsnittet ovan beskrivs möjliga praktiska användningsområden,som bearbetning av träd eller skinnhantering.Dock får man genom en mer djupgående funktionsanalysingen djupare förklaring till varför yxan återkommer i detidiga gropkeramiska lokalerna. Möjligen skulle funktionalitetenkunna vara ett argument för att de gropkeramiskamänniskorna återgick till en mer mesolitisklivsföring. Men hur förhåller sig trindyxan till den tidiganeolitiseringen? Finns yxan överhuvudtaget representeradi trattbägarsamhället, och kan man tala om en återkomstinom ramarna för den gropkeramiska kulturen?Figur 237. Bilden visar den geografiska placeringen av de gropkeramiska lokaler där en eller flera trindyxor hittats och som ingår iartikeln.186POSTBODA 2 OCH 1

Figur 238. Histogram som visar fördelningen avlösfunna trindyxor i Uppland, fördelat på 5 metersintervall. Efter Rune Hermanssons trindyxedatabas(Hermansson & Welinder 1997).Ett sätt att nå en viss kunskap om detta är att göra ettplatsi meter över havet i ett väl valt område där vi haren förhållandevis väl utredd strandförskjutning. Upplandlämpar sig väl för en sådan studie, då Uppland är en regiondär det förekommer ett så pass stort material att det gåratt göra relativt välgrundade statistiska undersökningar,samt att kusten under lång tid har dominerat landskapet.Genom strandförskjutningen har hela tiden nytt landfrilagts, vilket genererat nya bosättningar på lägre höjdöver havet ju längre fram i historien vi kommer.Hur ska vi då tolka diagrammet? Kan man utläsastranden genererar nya kustnära platser där trindyxoranvänds och deponeras på? I så fall kan man se att trindyxornainte försvinner i neolitiseringen, även om det skeren drastisk minskning i antal. Diagrammet visar att destörsta antalet trindyxor har hittats på rena mesolitiskanivåer, 60-75 m ö h och att antalet sedan minskar radikaltpå de tidigneolitiska nivåerna (50-55 m ö h), även omdet sker en återhämtning under de yngre delarna, runt50-meterskurvan. På de mellanneolitiska nivåerna (35-45under en längre tid, för att sedan återigen sjunka kraftigtunder slutet av mellanneolitikum.De fyndplatser som ligger på senneolitiska eller senarenivåer kan förklaras med att trindyxan har haft ettliv efter stenåldern. Enligt gammal tradition kalladestrindyxan för ”åskvigg” med den betydelse att dessastenformationer skapades vid ett blixtnedslag, och detfanns sedvänjor som postulerade att en trindyxa i husgrunden,åkern och så vidare hindrade blixten från attslå ner just där, då en blixt aldrig slår ner på samma ställetvå gånger (ex Hermansson & Welinder 1997:71 och däranförd litteratur).vändasig av en lösfyndsdatabas, varav den främsta bordevara det enskilda fyndets proveniens (ex Amréus 1996,Lekberg 2001), torde man kunna säga att den generellafördelar med att använda sig av lösfynd på ett systematisktsätt. Den bild som framkommer är inte beroende avvar stora exploateringar skett, utan bilden har skapats påett mer slumpartat sätt över större områden; människorhar dock framkommit i samband med åkerbruk i decenniernarunt 1900 (Hermansson & Welinder 1997).perioden, men nämns endast i undantagsfall i rapportereller artiklar som en del av den materiella kulturen underannat rapporten från utgrävningen av den tidigneolitiskainlandslokalen Skumparberget (Apel et al otryckt).Kan det vara så att när man har hittat fragment av enprickhuggen, bullig bergartsyxa på en trattbägarlokalbergartsyxa, då man ”vet” att det inte ska förekommatrindyxor på tidigneolitiska lokaler, om det inte är frågaom en blandad boplats? På blandade boplatser är det inteproblematiskt med trindyxor, då dessa alltid kan tillhöraantingen en tidigare mesolitisk eller en senare mellanneolitiskfas. Man låter anomalierna tillhöra det andraistället för att problematisera det ovanliga och genomdetta se att anomalin egentligen kan vara en vanlig företeelse.En genomgång av hela materialet skulle kunnaPå det ovan nämnda Skumparberget, vilken har bådeen mesolitisk och en tidigneolitisk fas, tolkades som sagttrindyxan tillhöra trattbägarnas materiella kultur.trindyxans nedgång under Mellansveriges tidigneolitikumsamt dess renässans i inledningsskedet av mellanneolitikum,genom att se på lösfyndens placering överhavet. Hur kan man då använda sig av de arkeologisktundersökta gropkeramiska lokalerna? Ett problem medvens,vilket ger intrycket av att de har använts under enSAMMANFATTNING AV UNDERSÖKNINGARNA 187

Figur 240. Diagrammet till vänstervisar fördelningen av trindyxorpå blandade och rena gropkeramiskalokaler, utifrån figur 239.Diagrammet till höger visar dettotala antalet träffar och inkluderaräven gropkeramiska lokalerutan någon trindyxa.längre tid och att det i och med detta blir svårt att vetavilken bosättningssekvens som trindyxan härrör från.För att använda de blandade lokalerna till att kunnaplacera trindyxorna i Bagges Fagervik-kronologi kommerhär att användas ytterligare ett statistiskt tillvägagångssätt.Genom att behandla varje sekvens på de enskildalokalerna, vilka innehåller minst en trindyxa, likaoch ge varje sekvens en ”träff ” i databasen, och sedanprocentuellt beräkna hur dessa ”träffar” fördelar sig iFagervikssekvensen får man en bild där man kan utläsaLokal Sekvens ReferensBrunn II-III Schnell 1930Djupvik II-III Berencreutz, M. 1989Fagervik III Bagge, A. 1937Glamilders III-IV Darmark 2004Högmossen I-II Björk & Ytterberg 2005Jettböle III Martinsson, H. 1985Kolsvidja I III Martinsson, H. 1985Korsnäs III-IV Olsson. E, et al 1994Korsnäset II-IV Ericson 1980Kyrktorp III Edenmo m fl 1997Masmo II-IV Åkerlund 1980, Åkerlund &Olsson 1996Postboda I IISköttedal I-III Florin 1944, Berencreutz,1989Smikärr III Martinsson, H. 1985Stamsta II II-III Jonsson 1958Säter II II Almgren, O. 1906Södra Mårtsbo II-III Jonsson 1958Vikaberg II-III Schnell 1930Åby III Larsson, M. 2006Åloppe-Mjölkbo II-III Almgren 1906, Lindqvist1916Åloppe-norrskog II-III Almgren 1906, Lindqvist1916Åloppe-rusthållet II-III Lindqvist 1916Återvall II-III Seippel, P. 1976Överåda II-IV Berencreutz, M. 1989Figur 239. Tabell över gropkeramiska lokaler i Mellansverige ochÅland vilka innehåller minst en trindyxa. De romerska siffrornabetecknar deras placering i Fagervik-kronologin.inom vilka sekvenser trindyxan främst förekommer (sefigur 239).Som tabellen visar finns en tydlig övervikt åt FagervikII och III, en övervikt som visualiseras tydligare i diagramform(se figur 240). Nu finns det vissa källkritiskaproblem med denna undersökning. Det vi ser i diagrammetovan kan vara ett utslag av en normalfördelning, dådet totala antalet gropkeramiska lokaler med FagervikI-inslag är avsevärt mindre än lokalerna med inslag avFagervik II och III. Trots detta anser jag att det finnsett mönster som kan ha en viss relevans i vår förståelseav trindyxans förekomst på mellanneolitiska lokaler. Förom vi istället tittar på de så kallade rena, oblandade,lokalerna finner vi att bilden blir klarare, då trindyxaninte alls finns representerad utanför Fagervik II- ochIII-skedena (figur 241).För att ytterligare exemplifiera resonemanget ska jagnämna två olika gropkeramiska boplatskomplex somtillsammans skulle kunna visualisera den materiella kulturensförändring under de inledande faserna av mellanneolitikum.En komplett genomgång av de materiellaskillnaderna mellan de olika faserna låter sig inte görashär, utan endast förekomsten av trindyxor kommer attbehandlas. De båda boplatskomplexen kan sägas representeravarsin fas, och skillnaderna däremellan, mellanförst Fagervik I och II och sedan Fagervik III och IV.Fördelen med att titta på dessa två komplex är att de lig-Lokal Sekvens ReferensPostboda I IISäter II II Almgren 1906Fagervik III Bagge 1937Jettböle III Martinsson, 1957Kolsvidja I III Meinander, 1957Kyrktorp III Edenmo m fl 1997Smikärr III Martinsson 1985Åby III Larsson 2006Figur 241. Tabellen visar de gropkeramiska lokaler som ansesvara rena Fagerviksskeden och innehåller minst en trindyxa.188POSTBODA 2 OCH 1

ger att en ekonomisk förklaringsmodell av skillnadernadem emellan kan anses vara svagare än om det varit rentslumpmässigt valda boplatser.Först ut är de båda gropkeramiska lokalerna i Postboda,vilka ligger på varsin sida av en mindre dåtida vik,och som tidigare nämnts tillhör Fagervik I- respektiveplatsernaemellan men här är det framför allt det faktumtrindyxor som är intressant. För övriga diskussioner omskillnader och likheter se andra artiklar i denna volym.Det andra boplatskomplexet är Jettböle på Åland,där vi har de två boplatserna Jettböle I och II. Skillnadernadem emellan har gåtts igenom mer ingående påannat håll (Stenbäck 2003), men den viktiga skillnadenDen förra av boplatserna har kronologiskt placerats iFagervik III, medan den senare av de två boplatsernatillhör Fagervik IV.AvslutningTar man i beaktande de olika undersökningar som gjortsi denna artikel, allt ifrån lösfyndens spridning över skillnadernamellan olika kronologiska faser av undersöktagropkeramiska boplatser till de två nämnda exemplenatt det sker en förändring i användandet av trindyxan ioch med neolitiseringen. Från att ha varit vida spriddoch använd sker det något som gör att yxan försvinner,eller i alla fall minskar i betydelse. Förändringen skullei landskapet, platser som vi har svårare att lokalisera el-ett visst stöd ibland annat i det att en av de få kändatrindyxorna från tidigneolitisk kontext är funnen på inlandsboplatsenpå Skumparberget (Apel et al otryckt).Om denna förändring sker i slutet av senmesolitikumsom histogrammet ovan kan antyda, eller om det skerinom den så kallade trattbägarkulturens ramar är svårtatt i nuläget riktigt uttala sig om. Trindyxans förekomstpå undersökta gropkeramiska lokaler visar också att detsker något under de inledande faserna av mellanneolitikum.För att fortsätta i samma retorik som tidigarekan vi prata om en renässans för den trinda yxan i dengropkeramiska kontexten.Denna renässans kan vara ett uttryck för att trindyxanåtervänder till kustregionen som en arbetsyxa, efter att habefunnit sig inne på de tidigneolitiska inlandsgårdarna.Denna tolkning bygger delvis på den tes som Lars Sundströmdriver, att kusten under den tidigneolitiska fasenfungerar som en samlingsplats där människorna träffadesoch kollektivt rekonstruerade myten om det egalitärajägarsamlar-samhället (2003). I en sådan miljö, med sinareglerade materiella mönster och rituella handlingar,fanns det kanske inte plats för en enkel arbetsyxa. Detarbete som utfördes av trindyxan passar kanske bättre ini boplatsrelaterade miljöer, och när sedan kusten åter bleven plats att leva i kommer också trindyxan tillbaka.SAMMANFATTNING AV UNDERSÖKNINGARNA 189

Säsongsboplatsernavid Postboda.Avslutande diskussionLars Sundström, Kim Darmark & Niklas StenbäckMålsättningen med slutundersökningen, som den formuleradesi undersökningsplanen, av lokalerna Postboda1 och Postboda 2 var att: Datera lokalerna ( 14 C) Skapa underlag för en rimlig funktionsbestämning avplatserna, med hjälp av fyndmaterial, anläggningaroch den struktur dessa tillsammans bildar.Dessa frågor har behandlats i tidigare avsnitt av rapporten.Mer övergripande frågeställningar rörde: Boplatsernas relation till den samtida kulturella kontexten Boplatsernas relation till sin historiska kontext(Postboda skjutbanan, trattbägarkultur-lokalen inärområdet ) Boplatsernas placering i den rådande vetenskapligadiskussionen.Dessa vida frågeställningar har berörts ställvis i rapporten.Här skall vi försöka knyta samman de olika empiriskaiakttagelserna till en helhet under de ovan angivnarubrikerna.Den samtida kontextenVår undersökning av den samtida kontexten fokuserarpå två aspekter, försörjningsekonomin och bosättningsmönstret.Dessa aspekter av samhället är dels arkeologisktmöjliga att undersöka i detta material, dels är de avstor betydelse för övriga drag i samhället. Rituella handlingsmönsterhar medvetet undantagits i denna studie,även om vi är övertygade om att sådana förekom.Försörjningsekonomin inom det gropkeramiskasamhället har varit föremål för omfattande studier. Medstart i och med utgrävningarna av Åloppe och Jettbölepå dessa platser kom de gropkeramiska boplatserna attkaraktäriseras som marina fångstboplatser, en syn somhar haft lång livslängd (Segerberg 1999:19). En stor stötestenunder senare år har varit frågan om inslaget avdomesticerade växter och djur. Svinekonomin har ansettsvara ett karaktärsdrag inom den gropkeramiska ekonomin(Burenhult 1999; Welinder 1998), senare studierantyder dock att det inte rör sig om domesticerade svin(Eriksson 2003: Paper IV). Förekomst av domesticeradepenbartär att uppkomsten av gropkeramisk materiellkultur tycks ske samtidigt som en nedgång av antaletjordbruksindikationer.Ekonomin vid Postbodaboplatserna har rekonstrueratsutifrån tre källor. Osteologiska analyser visar påskillnader i ekonomi mellan Postboda 2 och 1. Postbodaoch fågel. Inga övertygande spår av domesticerade djurhar påträffats, även om Postboda 2 innehåller enstakaben från svin. Lipidanalyserna påvisar också stora skillnadermellan de två lokalerna. Postboda 2 domineras avkärl som har fungerat som kokkärl för en kombinationav både marin föda och vegetabilier, medan Postboda 1-kärlen i första hand är tomma (på lipider, de kan dock hainnehållit substanser som inte skulle fångas in i analysen)Postboda skjutbanan liknar mer Postboda 2 i lipidanalysen.Samtliga lokaler innehåller även enstaka skärvordär fetterna härrör från idisslare och vegetabilier. BådePostboda skjutbanan och Postboda 2 faller därmed väl ini mönstret med en blandekonomi, där främst marin födaoch vegetabilier spelat en stor roll. Postboda 1 avvikerfrån mönstret, främst genom frånvaron av fetter somtydligt kan kopplas till en marin miljö. Möjligen kan detäven hävdas att Postboda 1 avviker i sin relativt homogenauppsättning av användningsområden för kärl.Analysen av kiselmikrofossil på malstenarna frånPostboda 2 har tolkats som att dessa inte använts föratt mala domesticerade växter, även om en av dem tillformen tydligt anknyter till den typ av malstenar somnormalt förknippas med tidigneolitiska inlandsboplatser.Vad de har använts till är i nuläget oklart.Utöver detta kan man naturligtvis nämna förekomstenav hasselnötsskal på samtliga lokaler. Skärvsten, somkan ses som uppkommen genom matlagning, förekomockså på samtliga lokaler, liksom anläggningar tolkadesom kokgropar/härdgropar. Dock hittades inga direktaartefakter, utöver keramiken, som kan sättas i sambandmed något näringsfång.Lokalerna kan alltså sammantaget väl fogas in i bildenav en ekonomi baserad på jakt och insamling. InomPostboda 1 skiljer sig markant från de övriga. Detta an-två olika typer av platser under den äldre gropkeramiskafasen, vilket tycks fortleva in i den yngre fasen att dömaav resultaten från Brännpussen (Nilsson 2004).Bosättningsmönster/MobilitetFlera studier visar på att antalet boplatser vid kusterna ökari samband med introducerandet av gropkeramik (Malmer31). Boplatserna grupperar sig i kluster (Löfstrand 1974),190POSTBODA 2 OCH 1

vilket har setts som territoriella enheter (Björck 2003;det få som bestrider, däremot är kontroversen större vadgäller människornas mobilitet under perioden. Gradenav mobilitet har behandlats av bl a Welinder (1976), därhan utifrån studier av Överåda, Äs och Myrby föreslogen rörelse mellan inland, innerskärgård och ytterskärgård,där dock inlandet tillhör stridsyxetraditionen. Rörelsen isongsbasisinom innerskärgårdszonen, medan det längreut i ytterskärgården fanns satellitboplatser vilka fungerademer som resursområden under vissa gynnsamma perioder.Senare ser Welinder en skillnad mellan en tidig och en sengropkeramisk fas, där den tidiga karaktäriseras av störresig längre ut i skärgården (Welinder 1978:107). På senareår har den gropkeramiska kulturen mer och mer kommitatt betraktas som bofast (Segerberg 1999; Björck 2003).Synen på de gropkeramiska platserna som permanentabosättningar har utgått antingen från deras läge i rika ochvarierade biotoper (Segerberg 1999) – i enlighet med vadBinford (1983b:293ff) kritiserar som Garden-of-Edenteorin – från deras fyndrikedom och ytstorlek (Björck &Björck 1999:45), förekomsten av begravningar (Larsson1995), sammansättningen av det osteologiska materialet(Storå 2001), förekomsten av keramik (Björck 2003;Nuñez 1986), eller utifrån boplatsernas interna struktur(Björck & Björck 1999; Björck 1998; Björck 2003). Andraforskare menar att gropkeramikkulturen präglas aven ökad mobilitet i förhållande till trattbägarkulturen,t ex utifrån gravskick (Knutsson 1995) eller frånvaronav bostäder av permanent karaktär (Malmer 2002). Detkan nämnas att den stora variabiliteten i gropkeramiklokalernasytstorlek och kulturlagertjocklek har setts somantydande en stor olikhet mellan lokaler med olika funk-1970-talet har dock inga övergripande ansatser gjorts föratt sammanföra olika källor och förstå graden av mobilitetinom den gropkeramiska kulturen. Ett undantag ärtemmed samlingsboplatser och aktivitetslokaler. Vi hari ett tidigare arbete (Sundström & Darmark 2005) antyttatt diakrona skillnader mellan deponeringsprinciper påstenålderslokaler kan tolkas som skillnader i förväntadbosättningslängd, där gropkeramikkulturen präglas avden kortaste förväntade bosättningslängden. Vi anser attempirin i nuläget till övervägande del antyder ett rörligtlevnadssätt under gropkeramikkulturen.På Postbodalokalerna kan följande iakttagelser lyftas uppmed avseende på frågan om mobilitet:nadmellan lokalerna jämte den kronologiska. Detta kansägas vara en bekräftelse av den hypotes som Edenmolandskapet. Ett alternativ till rent funktionella uppdelningarmellan lokaler är att se variationen som ett utslagav olika sociala grupperingar, där vissa lokaler användsav mindre grupper (familjer) medan andra lokaler kan-På båda lokaler har vi gjort undersökningar för attutreda strandzonens position. Det kvarlämnade materialetpå Postboda 1 (fosfater och keramik) uppvisaren strandzonspåverkan, ett mönster som vi tolkar somuppkommen genom ett korttidsanvändande av lokalen,samt att lokalen inte har blivit återbesökt. Fyndkoncentrationeroch anläggningar ligger placerade i omedelbaranknytning till stranden. Närheten till stranden ses somen faktor som försvårar tanken på ett året-runt-boende.På Postboda 2 iakttogs däremot inte samma tydligastrandzonspåverkan, vilket leder oss till tanken att platsenbesökts vid upprepade tillfällen. Dessa tankar stöds avdels 14 C-dateringarnas spridning, dels av fyndkoncentrationernasantal.reslåsvara resultatet av ett ”framåtblickande beteende”.På Postboda 2 fanns dels den depå av större kvartsstyckensom betraktades som boplatsmöblemang (jfr Darmark& Sundström 2005), dels malstenarna som deponeratscentralt inom en aktivitetsyta, med brukssidan mot marken.På Postboda 1 fanns den kokgrop som innehöllföremål som betraktades som fortsatt brukbara. Vi seräven den stora mängden keramik på båda lokaler somett uttryck för samma framåtblickande beteende. Vi harargumenterat för att kärl lämnas kvar på gropkeramikkultur-platseri helt skick vid övergivandet för att återtasi bruk vid återvändandet. Detta beteende skulle förklaraden stora mängden keramik som är så karakteristisk förgropkeramikkulturen (jfr Carlsson 1998; Gustafsson mStenmaterialet är notoriskt magert på gropkeramikkultur-lokaler(med undantag för Åland), vilket i sig börav andra typer av lokaler inom det gropkeramiska landskapsutnyttjandet,där råmaterial för redskap har extraherats(jfr Holm & Runeson 2002).Det osteologiska materialet från lokalerna uppvisari materialet har inte premierats, t ex genom systematiskundersökning av ålderskategorier, men artsammansättningenpå Postboda 2 härrör från samtliga årets säsonger,medan senhöst/vinter-vår är mer framträdande på Postboda1.Inte på någon av lokalerna har övertygande konstruktionerpåträffats som skulle kunna sättas i samband medboende. Ett generellt drag för gropkeramikkultur-lokalerär att de antingen saknar spår av detta, eller uppvisarboendeformer som får ses som av en temporär karaktärom de sätts i relation till andra kända boendeformerSAMMANFATTNING AV UNDERSÖKNINGARNA 191

(Malmer 2002:100ff). Frånvaron av dessa på Postbodalokalernases som ett tecken på en relativt sett kortförväntad bosättningstid (Kent & Vierich 1989), ävenom det skulle kunna vara resultatet av antingen postdepositionellastörningar eller det faktum att delar avboplatserna legat utanför exploateringsområdet.Sammantaget anser vi att den empiri som framtagitsi samband med undersökningarna av Postbodalokalernasnarare pekar mot att båda lokaler ingått i ett system avplatser med olika funktion än att de kan betraktas sompermanenta, självförsörjande enheter. Samma förhållandetycks gälla beträffande både tidigare och senareneolitiska kustlokaler som undersökts och till dags datoavrapporterats i samband med E4-projektet (Sundström& Darmark 2005; Nilsson 2004).Modell över det gropkeramiskalandskapsutnyttjandetVi kommer här att presentera en modell över hur viförstår landskapsutnyttjandet under övergången till mellanneolitikum.Det kommer att bli uppenbart att detär svårt att kombinera data till en heltäckande modell(jfr Strinnholm 2001), men vi ser det som av stor viktatt försöka generalisera våra resultat. Förhoppningsvisav det förhistoriska skedet, vilket kan ge nya forskningsingångar.Vi tror att den gropkeramiska traditionen inte kankaraktäriseras som en enhetlig fas, utan grovt kan delas ini tre faser – en tidig formativ fas, en stabil fas och en senformativ fas (se nedan). Den modell som vi presenterarhär beskriver den första formativa fasen och kan såledesinte utvärderas utifrån de andra skedena.typlokaler som fyller olika behov i landskapsutnyttjandetbland jägar-samlargrupper. Dessa är samlingsboplatsen,-Nedan presenteras dessa typer av lokaler kortfattat. Deklara kategorierna bör betraktas som abstrakta enheter,som inte utan svårigheter kan anpassas till ett faktisktmaterial. Hur skall man till exempel benämna en lokalsom huvudsakligen fungerar som vistelseort för en familjmen som periodvis fungerar som samlingsplats för storagrupper? Detta gäller i än högre grad om materialet ärarkeologiskt, där en lokal kan ha fungerat på en uppsjöolika sätt under sin (ofta långa) livslängd och där det oftaär svårt att avgöra i vilka sammanhang den materiellakulturen har medverkat.Samlingsboplatser utgör, enligt denna schematiskamodell, fokus för större människogrupper under kortaretidsperioder. Ofta hänger besöket ihop med ett intensivtekonomiskt utnyttjande av säsongsbetonade resurser.storlek och läge i landskapet, dels utifrån ett enhetligtosteologiskt material. En stor variation i råmaterialursprung,t ex i stenmaterial eller keramikgods, kan kanskehos Binford som Grupp 3, eller mean size of periodic regionalcamps (Binford 2001). Dessa är aggregationsplatsen föri medeltal 13 familjer.familjer. Under en del av året samlas ett antal familjertill ett gemensamt boende. Flerfamiljsboplatsen är iden-mean size oflargest residential seasonal camps. I medeltal består dennaav 4 familjer, eller grupper av Binfords storlekskategorisamlingsboplats på det sättet att dessa är använda underen längre kontinuerlig tid och att resursutnyttjandet haren större bredd. Dessa platser kan förväntas innehållatiskauppsättningar föremål.Enfamiljsboplatsen används av en familj (mindregrupp människor) under den andra delen av året. Dennamean size of smallest residentialseasonal camps, eller grupp 1. I medeltal utgörs grupp1 av 17-18 personer (Binford 2001). Enfamiljsboplatsenkan tänkas bebos under den mindre produktiva delen avåret, som ett led i en riskminimering, där den knappareårstiden tacklas genom uppdelning i mindre grupper.Dessa platser kan förväntas att i arkeologiska sammanhangutgöras av mindre (till ytan) fyndkoncentrationer. Iprincip är de lika en enstaka av de fyndansamlingar somneni funktion mellan de två kommer att innebära skildkaraktäristik mellan dem.Knutet till samtliga ovanstående boplatstyper kanman även förvänta sig olika typer av aktivitetslokaler. Dekaraktäriseras av att de utnyttjas under korta perioderav mindre specialgrupper för särskilda ändamål, t exråmaterialutvinning, jakt m m. Arkeologiskt sett är dessaplatser svåra att upptäcka då de ofta kan vara till ytansmå och/eller fyndfattiga. Det arkeologiska materialetpå en sådan lokal förväntas avspegla ett begränsat antalaktiviteter.Hur passar då de undersökta lokalerna in i den teoretiskamodellen?Postboda 1 uppvisar vissa indikationer på att vara beboddav en mindre grupp. Det första är lokalens storlek,Postboda 1 är ytmässigt liten. Att keramiken uppvisar enmer enhetlig stil i kärlväggsdekor än Postboda 2 skullekunna ses som ett tecken på att den producerats av enmer enhetlig (=mindre) grupp. Kärlen innehåller lägrehalter av lipider än Postboda 2 och skjutbanan, dessutomär dessa av en annan typ, av Sven Isaksson tolkade sompotetisktskulle denna typ av kost, som inte inkluderar192POSTBODA 2 OCH 1

infångandet av stora bytesdjur, kunna vara karakteristiskför mindre grupper. Mer indirekta indikationer på attPostboda 1 utnyttjats av en mindre grupp är osteologiskatecken på ett vinterutnyttjande av lokalen, förutsatt att vigodtar resonemanget att den mindre produktiva årstidenkan resultera i ett uppsplittrande i mindre grupper. Förekomstenav trindyxor skulle också kunna förstås utifrånatt Postboda 1 utnyttjats av en familj (trindyxan ses sommedföljande till kusten från de tidigare inlandsgårdarna.Se diskussion nedan, samt Groop denna volym). På Post-nyttjatsav större grupper människor, eller att den skulleha innehaft den typer av ceremoniella funktioner somman förväntar sig på en samlingsboplats. Ett alternativför Postboda 1 är att den skulle ha fungerat som aktivitetslokal.Fyndsammansättningen upplevs dock somför varierad för att motivera en sådan tolkning. Postboda1 tolkas som utnyttjad av en mindre grupp (en familj),möjligen under vinterhalvåret.Postboda 2 är till ytan betydligt större än Postboda1. Exploateringsområdet tycks i huvudsak ha fångat inen fyndkoncentration bestående av olika delar som harargumenterats höra funktionellt samman. Förundersökningenvisar även på förekomsten av fyndansamlingarutanför exploateringsområdets begränsningar. Lokalensstora kronologiska spännvidd möjliggör för att den harockså gör den svår att passa in i den teoretiska modellen.De tecken som tyder på att den undersökta delen avlokalen utnyttjats av en grupp är framför allt boplatsensrumsliga organisation, där en central aktivitetsyta omgärdasav avfallsanhopningar. Detta ses som indikerandekaraktär. Den dokumenterade variationen i kärlväggsdekorär dock något större än på Postboda 1, liksom variationeni kärlanvändning. Detta skulle å andra sidan kunnaeventuella människobenet från lokalen skulle slutligenkunna peka i riktning mot en funktion som samlingsboplats.Med andra ord är det svårt att avgöra vilken socialenhet som har utnyttjat platsen, möjligen som ett resultatDen historiska kontextenDe tre lokaler som undersökts vid Postboda kompletterasav ytterligare en lokal, Fålbäcken, som påträffadesatt området runt Postboda varit bas för ett av de klusterav neolitiska boplatser som karaktäriserar perioden.Postboda skjutbanan innehåller keramik som klassatssom trattbägarkeramik (men även gropkeramik) både tillform och till dekor. Lokalen ligger på en ås som underläget, med lokalen belägen i en kraftig sluttning på enatt lokalen kan ha fungerat som en samlingsboplats undertidigneolitikum (jfr Sundström 2003). Denna möbleringav landskapet kan mycket väl ha fungerat som en tilldragandefaktor vid senare bosättning i området (Ingold2000). Det är tydligt av landskapsrekonstruktionernaatt området förändras markant under loppet av mellanneolitikumoch att även det närliggande ekonomiskaresursområdet förändras. Trots detta har området varitattraktivt för bosättning åtminstone fram till att Postboda1 överges. En av orsakerna till denna kontinuitet trosalltså vara platsernas historiska betydelse.Neolitiseringen av Skandinavien har föreslagits varaen dramatisk förändring av livsvillkoren, inte så mycketi ekonomiska termer som i ett förändrat landskapsutnyttjande.Tanken på att det neolitiska paketet skullevara resultatet av invandring är inte längre aktuell, iställeten ny materiell kultur (Sundström 2003). Senare tidersforskning har föreslagit att även övergången till grop-(neolitiserade) grupper och inte som invandring eller1997; Larsson 2006). Stora förändringar i livsvillkor förmänniskor leder till ett aktiverande av historien som ettled i sökandet efter en ontologisk trygghet, en identitet(Knutsson 2003; Larsson 2006).Vad är det då som utgör den fundamentala förändringeni samband med övergången till mellanneolitikum?I dagsläget tycks det som att den mest markanta för-indragna familjegårdarna som varit scener för det begynnandejordbruket överges och denna typ av vardagslivsökningari inlandet så lyser gropkeramikkultur-lokalermed sin frånvaro, med undantag för förekomster kringGroop har i sin undersökning av trindyxor (denna volym)visat på att dessa återvänder till kusten efter attha varit frånvarande under tidigneolitikum. Detta gesen funktionell förklaring i det att trindyxorna, varandeenkla arbetsyxor under tidigneolitikum, har förekommit isamband med inlandsboplatserna och alltså inte vid kusterna,där de sedan blir särskilt vanligt förekommande pålokaler med Fagervik II och III-keramik. Exakt vad detpå, från rent ekonomiska (Gräslund 1980; Storå 2001)till psykosociala/ideologiska orsaker (Sundström 2003).(med X antal tillhörande aktivitetsytor, ”satelliter”) skulleSAMMANFATTNING AV UNDERSÖKNINGARNA 193

kunna vara en förklaring till den ökning av antalet lokalersom karakteriserar mellanneolitikum i förhållande tilltidigneolitikum (jfr Björck 2003; Segerberg 1999). Enihopsamlat av Lewis Binford (2001) visar att en sådanomorganisering av landskapsutnyttjandet skulle kunnaöka antalet kustbundna lokaler med minst 5 gånger menmöjligtvis med upp till 14 gånger.Hur hanteras då denna nya livssituation? Beträffandeen given kontinuitet, där det går att bete sig som traditionenpåbjuder. Keramiken tycks genomgå en långsamförändringsprocess och man ser tydliga beröringspunktermellan dekorerad trattbägarkeramik (Postboda skjutbanan/Bålmyren)och Postboda 2. Det är på den nya typenav lokaler, representerat av Postboda 1, som en förvirringkeramikhantverket, mellan rikligt dekorerad ceremoniellkeramik och sparsamt dekorerad vardagskeramik,somföreslogs av Sundström (2003), kan vara en bidragandeorsak till detta. Under tidigneolitikum präglas kustboplatsernaav keramik med hög andel dekor, medan defamiljebaserade inlandsgårdarna ofta innehåller enklare,odekorerad keramik (mossen vid Skogsmossen (Hallgren& Possnert 1997) utgör här ett undantag). De gropkeramiskaenfamiljsboplatserna blir i detta scenario ensammanblandning av två tidigare kategorier, där vardagslivetmed dess enkla keramik hamnat i en kontextsom tidigare associerats med kollektiva ceremonier, ivilka den rikligt dekorerade keramiken spelat en roll.Vi kan alltså utifrån denna modell förvänta oss att dentidiga gropkeramiska fasen skall präglas av en stor variationi materiella uttrycksformer inom den grupp somsamlingsboplatserna kommer att präglas av en större242 försöker vi sammanfatta vår syn på det historiskaskeendet som det inleds i och med neolitiseringen. Detär uppenbart att det avgörande för förloppet i modellenär uppdelningen mellan privat (på familjenivå) och kollektivt(på gruppnivå). Det tycks vara dynamiken mellandessa två abstraktioner och förändringar i den socialaorganisationen som orsakar den historiska pendelrörelsesom är inbakad i diagrammet (jfr Strinnholm 2001:122).Vi föreslår även att förändringarna huvudsakligen skerinom de mindre (privata) grupperna, medan stabiliteteneftersträvas av superstrukturen (det kollektiva). Diagrammetfår ses som en mycket schematisk framställning avhur vi förstår Postbodalokalernas placering i ett historisktperspektiv. Modellens primära empiriska underlagär huvudsakligen de av oss undersökta lokalerna ochden variation mellan dessa som har beskrivits tidigare.Vi anser oss se en funktionell/social uppdelning mellande två lokalerna.Av denna orsak har vi försökt foga in lokalerna ochförstå dem i relation till den modell över trattbägarsam-fortsätter den teoretiska pendelrörelsen även bortom dettidsavsnitt under vilket Postbodalokalerna utnyttjades,vilket bygger på resonemanget kring de förändringar somsker under den yngre gropkeramiska fasen (Edenmo mTid4000 f.Kr 3500 f.Kr 3000 f.Kr 2500 f.KrFörändringFörändringsfas 1Förändringsfas 2DynamikStabiliseringsfas 1Stabilitet”Kust”/KollektivtFågelbackenPostboda 2?Funktion”Inland”/PrivatSkogsmossenPostboda 1?Figur 242. Diagram över olika neolitiska faser med formativa och stabila faser.194POSTBODA 2 OCH 1

Förändringsfas 1. NeolitiseringenEn snabb förändringsprocess runt 4000 f Kr. Mesolitiskagrupper upptar en ny materiell kultur, det neolitiskapaketet. Tunnackiga yxor, trattbägarkeramik, sadelformademalstenar, långhus, domesticerade växter och djuranammas. Den kortvariga övergången och avsaknaden avolikartade uttryck är resultatet av att förändringen kommersom ett ”paket”, egna uttryck behöver inte utvecklaslandet där de kompletteras med de nya teknologierna,produktionen organiseras annorlunda under mesolitikumi jämförelse med tidigneolitikum (Bruen Olsen &Alsaker 1984; Sundström & Apel 1998; jfr även Lindgren& Nordqvist 1997:66).Stabiliseringsfas 1. TrattbägarsamhälletÖvergången från en mesolitisk livsföring till det tidigajordbrukarsamhället är i arkeologisk mening ögonblickligoch stabiliseras genast. Odling och boskapsskötselförekommer på vissa typer av lokaler, ”inlandsboplat-ceremoniellt anstrukna lokaler på öar i skärgården. Enuppdelning mellan privata sfärer på inlandsgårdarna ochkollektiva sfärer i skärgården har föreslagits och kopplatsihop med olikartad materiell kultur i de olika sfärerna.Förändringsfas 2. Konvulsioner inom det senatrattbägarsamhälletInlandsboplatserna och den odling och husdjurshållningsom bedrivs där överges med start i Östra Mellansverigeoch avlöses av ett fångstsamhälle med inriktning mot detmarina. I andra delar av landet uppkommer samtidigtmegalitkulturen som ett annat uttryck. Denna förändringuppfattar vi som en relativt långsam förändring som tillskillnad från neolitiseringsprocessen inte är synkroniseradöver större områden. Denna period bör karaktäriserasav en större variation i de materiella uttrycken,då beslutet att överge den gamla livsföringen ligger påfamiljenivån. Jordbruket och inlandsgårdarna var så attsäga en familjeangelägenhet. De kollektiva idealen kret-under denna förändringsperiod också kom att föras överpå vardagspraktiken. Förändringen medför således attantalet kustboplatser ökar. Inledningsvis bibehålls dockserhålls åtskiljda. Det är inte bara en skillnad mellan olikafunktioner i försörjningssystemet, utan traditionen medolika keramikkärlsuppsättningar för enfamiljsboende ochPerioden då man bor tillsammans i större gruppertycks också förlängas. Från att ha samlats under en kortareperiod kanske man nu börjar bo tillsammans underlängre perioder – hela säsonger.hur vi ser de av oss undersökta lokalerna i sin historiskakontext i ett grovskaligt långtidsperspektiv. Dessutomvandeav enfamiljsboplatserna under den senare (stabila)fasen av mellanneolitikum (dominerat av Fagervik III).Från och med nu bor man under hela året i byliknande-Havet och havsfångst ligger allt mer i fokus. Vissa dragi den materiella kulturen stabiliseras, t ex keramikdekoren.I slutet av den gropkeramiska epoken inträffar pånytt en formativ period, karaktäriserad av förändringari den materiella kulturen. T ex i keramikhantverket, därgropkeramiken domineras av poröst gods och andradekortyper, samtidigt som en ny keramikstil framträder(stridsyxekulturen). Har vi här återigen en uppdelningmellan kust/inland, kollektivt/privat, jakt/jordbruk?Relationen mellan artefakter ochekofakterTidigt i rapportarbetet formulerade vi höga ambitionergenom att sikta mot att skapa generella modeller utifrånresultaten från Postbodaundersökningen och deras relationtill tidigare kunskap. Julian Thomas redan klassiskamodell för neolitiseringsprocessen, där han visar hur förändringari materiell kultur relaterar sig till förändringardiskussioner kring neolitiseringen och den eventuellade-neolitiseringen i Östra Mellansverige. Ambitionenvar att vi inom ramen för rapporten skulle hinna medatt genomföra en riktad undersökning som skulle diskuterarelationen mellan artefakter och ekofakter underden aktuella perioden. Denna studie hann bara påbörjasmen resulterade i en fördomsbild som vi i framtidenavser att pröva.En modell som är så förenklad som denna har fördelenatt det är lätt att se problemen – den är så att sägainspirerande, den sätter igång en tankeprocess. Ett avde stora problemen är att den inte tar hänsyn till denkulturella dualitet som vi diskuterar ovan, alltså att viunder tidigneolitikum och slutet av mellanneolitikum harhelt skilda livsmönster i inlandet och vid kusten. Det ärkanske möjligt att det bara är under en del av periodensom vi har att göra med en homogen materiell kulturoch ett mer eller mindre liknande försörjningsmönster,nämligen den stabila fasen under gropkeramisk tid, somkaraktäriseras av Fagervik III- och IV-stilarna. Underövriga delar av det aktuella tidsintervallet tycks det neolitiskasamhället vara tudelat och människorna vandraremellan olika försörjningssystem där den materiella kulturenförstärker och förtydligar dessa skillnader.i materiell kultur sker annorlunda än förändringar i försörjningsekonomin.Övergivandet av den tidigneolitiskaSAMMANFATTNING AV UNDERSÖKNINGARNA 195

NeolitiskmateriellkulturArtefakterJordbrukEkofakterMesolitiskmateriellkulturJakt, fiske& insamling5000 4000 3000MesolitikumTRB(TN)GRKSYKkust2000inlandf. Kr.Figur 243. Relationen mellan materiell kultur och försörjningsekonomi under tidigneolitisk och mellanneolitisktid i Östra Mellansverige. Efter Thomas 1997.odlingen sker antagligen abrupt medan mycket av denmateriella kulturen, t ex keramikens utformning, övergesgradvis. Hur fortsättningen av detta förlopp ser ut kanvi i nuläget bara spekulera kring, men i diagrammet harvi föreslagit att jordbrukets återanammande sker gradvisvad gäller försörjningsekonomin men abrupt vad gällerden materiella kulturen.frågor än svar.Boplatsernas placering i en rådandevetenskaplig diskussionEn av de mest tänkvärda böckerna som skrivits ommänsklighetens historia är Jared Diamonds bok ”Vete,vapen och virus. En kort sammanfattning av mänsklighetenshistoria under de senaste 13 000 årenstigefylldaPulitzerpriset och Rhone-Poulenc-priset förbästa fackbok 1998. Boken är erkänd i vetenskapligasammanhang och ofta citerad. Den behandlar fråganom varför mänskliga samhällen utvecklats i så olika riktningari olika delar av världen. I resonemangen som förstas de viktigaste arkeologiska platserna och rönen upp.Stort intresse visas den bördiga halvmånen, Australien,Nya Guinea och Nord- och Sydamerika. Norra Europaförekommer mycket sparsamt men i kapitlet ”Att odlaeller inte odla” diskuterar Diamond anledningarna ochmekanismerna bakom odlandet. Diamond kan tydligtvisa att grupper på olika håll i världen medvetet valde attavstå från odlingen trots att kännedomen om teknikeroch metoder funnits under lång tid. Trots detta oftaförekommande avståndstagande existerar det få kändaexempel på samhällen som lyckats återgå till en jagandeoch samlande livsföring efter att ha först varit jordbrukare.Det är ett faktum som gjorde att den välkändeantropologen Pierre Clastres talade om införandet avjordbruk som en irreversibel förändring (Clastres 1974).Jared Diamond ger i sin bok ett arkeologiskt exempel påen jordbrukande befolkning som tycks vända det jordbrukandelivet ryggen och återvända till en jagande ochsamlande tillvaro (Diamond 1999: 103). Exemplet är dengropkeramiska kulturen och utgör det enda exemplet pådenna mycket viktiga möjlighet och evolutionsteoretisktviktiga händelse som tas upp i boken. Samtidigt är det,det enda stället då exempel hämtas från Skandinavien.Följaktligen kan man påstå att i dagsläge är övergångenmellan trattbägarkultur och gropkeramisk kulturen forskningsuppgift av stor vikt ur ett internationelltlångtidsperspektiv (se till exempel diskussion i Diamond1999 och Bradley 2005: 198f). Förståelse av denna övergångär inte bara relevant för att förstå ett isolerat historisktskeende, utan kan fogas in i en pågående debatt omsamhällelig utveckling angående synen på en riktad ellerej riktad evolution (Fitzhugh 2003; Holly 2005; Lyman& O´Brien 1998; Rowley-Conwy 2001).På en lägre skalnivå har undersökningarna och dennarapport kommenterat frågor som: Strandbundenhet och metoder att undersöka dettapå. Frågan om stenålderslokalers relation till denforna stranden är av vikt både för förståelsen av denforna livsföringen och för andra vetenskaper, närmastdå geologin, där arkeologiska data används förrekonstruktion av forna miljöer (Segerberg 1999). Formationsprocesser har diskuterats. Ämnet ärintressant, då det råder oklarheter inom stenålders-196POSTBODA 2 OCH 1

forskningen hur de fyndrika gropkeramiska kulturlagrenskall betraktas och vilken typ av beteendede representerar (Edenmo m fl 1997; Gill 2003;Segerberg 1999; Löfstrand 1974). Undersökningarnaav Postbodalokalerna utmynnar i slutsatsen att detinte går att betrakta de stora fyndkoncentrationernasom rena avfallshögar, utan att dessa har uppkommitgenom en kombination av oavsiktliga och avsiktliga,men ad hoc-artade, sorteringsprocesser (trampning/undansparkning och opportunistisk städning). Variation i keramikteknologin har studerats genomen kombination av stil-, lipid- och råmaterialanalyser.Stildetaljerna i materialen från Bålmyren ochPostbodalokalerna förändrades successivt över tid,exempelvis förekomst och storlek på kärlväggsgroparna.Emellertid har våra undersökningar även gettindikationer på att keramiken, med dess stildetaljer,kan ha ingått i olika handlingssammanhang. Sålundakan vår studie ge ett nytt betydelseinnehåll till Fagervikssekvensenoch även belysa svårigheten med attendast använda denna i kronologiska diskussioner. Lipidanalysernai sig är viktiga grundforskningsinsatserinom studiet av kärlanvändning under neolitikum. En genomgång av trindyxor i neolitiska kontextervisar på en ökning av föremålen i inledningen av dengropkeramiska fasen. Studien föreslår att trindyxoranvänds i praktiska sammanhang som under tidigneolitikuminte funnits representerat vid kusten, utanlängre in i landet. Sålunda ses trindyxan inte längresom en mesolitisk form som återupptas i ett uppväckandeav en jagande-samlande livsföring, utan dessåterinträde i arkeologiska sammanhang bör ses i ljusetav omstruktureringar av landskapsutnyttjande. Sammanfattningsvis har undersökningarna gett enmer detaljerad inblick i hur variationen mellan lokalerinom en av de gropkeramiska agglomerationerna kanta sig uttryck.SAMMANFATTNING AV UNDERSÖKNINGARNA 197

LitteraturförteckningAhlfont, K., Guinard, M., Gustafsson, E., Olsson, C. & Welinder, S. 1995. Patterns of Neolithic Farming in Sweden.Tor 27.Almgren, Oscar 1906. Uppländska stenåldersboplatser. Fornvännen 1: 1-118. Stockholm.Amréus, L. 1996. Yxor och fyndkontext – de mesolitiska lösfyndens forskningspotential. I Bratt, P. (Red.). Stenålderi Stockholms län. Två seminarier vid Stockholms universitet. Sid. 38 – 39.Andersson, Hol Mats. 2000. Trindyxans plats: Om Folkarebygdens mesolitiska landskap. D-uppsats. Arkeologi. StockholmsUniversitet.Apel, J-E., Bäckström, Y., Hallgren, F., Knutsson, K., Lekberg, P., Olsson, E., Steineke, M. & Sundström, L., 1995.Fågelbacken och trattbägarsamhället. Samhällsorganisation och rituella samlingsplatser vid övergången till enbofast tillvaro i östra Mellansverige. Tor 27:1. Uppsala: 47-133.Apel, J. (red.) 1996. Skumparberget 1 och 2. En mesolitisk aktivitetsyta och tidigneolitiska trattbägarlokaler vid Skumparbergeti Glanshammar sn, Örebro län, Närke. För- och slutundersökningsrapport från Arkeologikonsult AB. UpplandsVäsby.. Riksantikvarieämbetet Malmö Kulturmiljö 1:1. Malmö: 121-129.Aspeborg, H., Bodin, U., Frölund, P., Häringe Frisberg, K. & Larsson, L-I. 1995. Arkeologi i Tiundaland. Arkeologiskutredning väg E4 sträckan Uppsala-Mehedeby. Björklinge, Danmarks, Gamla Uppsala, Tensta, Tierps, Tolfta, Vaksala,Vendels och Viksta samt Ärentuna socknar. Uppsala och Tierps kommuner. Uppsala län, Uppland. Riksantikvarieämbetet,UV-Uppsala Rapport 1995:04.Bagge, A. 1938. Stenåldersboplatsen vid Fagervik i Krokeks s:n, Östergötland. Meddelanden från Östergötlands forminnes-och museiförening 1937-1938.Bagge, A., 1951. Fagervik – Ein rückgrat für die Periodeneinteilung der Ostschwedische Wohnplatz – und Boota-Acta Archaeologica XXII. KøpenhamnBerencreutz, M. 1989. Djupvik, Sköttedal och Överåda: en jämförande studie av tre gropkeramiska boplatser i Södermanland.C-uppsats. Arkeologi. Stockholms Universitet.Binford, L.R. 1975. Sampling, Judgment, and the Archaeological Record. I: Mueller, J.W. (red.). Sampling in Archaeology.University of Arizona Press. Tucson: 251-257.Binford, L. R., 1978. Dimensional Analysis of Behavior and Site Structure: Learning from an Eskimo HuntingStand. American Antiquity 43 (3): 330-361Binford, L.R., 1983a. Working at Archaeology. Academic Press. New York/London.Binford, L.R. 1983b. In pursuit of the past: decoding the archaeological record. London.Binford, L.R. 2001. Constructing frames of reference: An analytical method for archaeological theory building using hunter-gathererand environmental data sets. Berkeley.Bjärvall, A. & Ullström, S. 1985. Däggdjur. Alla Europas arter. Belgien.Björck, M. & Björck, N. 1999. Vedmora-En gropkeramisk boplats. Rapport 1999:02. Länsmuseet Gävleborg. Gävle.Björck, N. 1997. New Perspectives on the Pitted Ware Culture in Northern Sweden. Current Swedish ArchaeologyVol. 5, 1997: 19-39.Björck, N. 1998. Fräkenrönningen, en “by” för 5000 år sedan: en gropkeramisk boplats. Arkeologisk undersökning, E4:an,RAÄ 399, Valbo socken, Gästrikland. Rapport Länsmuseet Gävleborg 1998:14. Gävle.Björck, N. 2000. Västeräng: en tidig neolitisk boplats i södra Norrland. Arkeologisk undersöking Valbo socken, Gästrikland.Research Reports Södertörns Högskola 2000:3.Björck, N., 2003. The Neolithic Coastal Settlements-Cosmology and Ideology in a Baltic Sea Perspective. I: UnitingSea. Stone Age Societies in the Baltic Sea Region. Proceedings from the First Uniting Sea Workshop at Uppsala University,Sweden, January 26-27, 2002. (Red. C. Samuelsson & N. Ytterberg), Occasional Papers in Archaeology 33. Uppsala:20-42.Björck, N. & Guinard, M. 2003. Stenåldersboplatser längs den nya sträckningen för väg E4, sträckan Uppsala – Mehedeby. UVGAL. Rapport 2003:1 Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2. Uppsala.Björck, N. & Ytterberg, N. In Prep. Slutundersökningsrapport Högmossen. NG!Blidmo, R., 1995. Liten fosfathandbok för arkeologer. Arkeologikonsult AB. Stockholm.LITTERATURFÖRTECKNING 199

Bradley, R. 2005. Ritual and Domestic Life in Prehistoric Europe. Routledge. London and New York.Broadbent, N. 1979. Coastal Resources and Settlement Stability. A critical study of a Mesolithic Site Complex in NorthernSweden. AUN 3. Uppsala. Diss.Brooks, A.S. & Yellen, J. E., 1987. The Preservation of Activity Areas in the Archaeological Record: Ethnoarchaeologicaland Archaeological work in Northwest Ngamiland, Botswana. I: Method and Theory For Activity AreaResearch. An Ethnoarchaeological Approach. (Red. S. Kent.) New York.Brorsson, T., Isaksson, S. & Stenbäck, N. MS. Stil, gods och kärlanvändning. Neolitisk keramik från E4-undersökningarna.I: Stenbäck, N. (red.) Steg 2 publikation E4-undersökningarna. Stenåldersvolymen.Brorsson, T. & Sköld, P. 2005. Analys av tidigneolitisk trattbägarkeramik från Bålmyren, Vendel sn, Uppland. I:Sundström, L. & Darmark, K. (red.) 2005. Bålmyren. En familjebaserad tidigneolitisk kustboplats i Uppland. SAUSkrifter 7. Uppsala: 105-108.Bruen Olsen, A. & Alsaker, S. 1984. Greenstone and Diabase Utilization in the Stone Age of Western Norway:Technological and Socio-cultural Aspects of Axe and Adze Production and Distribution. Norwegian ArchaeologicalReview, Vol. 17, No. 2: 71-103.Burenhult, G. 1982. Arkeologi i Sverige 1. Fångstfolk och herdar. Höganäs.Burenhult, G. 1999. Arkeologi i Sverige 1. Natur och Kultur. Stockholm.Camilli, E.L. & Ebert, J.I. 1994. Artifact Reuse and Recycling in Continuous Surface Distributions and Implicationsfor Interpreting Land Use Patterns. I: J. Rossignol & L. Wandsnider (red.), Space, Time and ArchaeologicalLandscapes. Lincoln, 113-136.Carlsson, A. 1998. Tolkande arkeologi och svensk forntidshistoria. Stenåldern. Stockholm Studies in Archaeology 17.Stockholm.Carneiro, R.L. 1979. Tree felling with the Stone Ax: An Experiment Carried Out Among the Yanomamö Indiansof Southern Venezuela. I: Kramer, C. (red.). Ethnoarchaeology. Implications of Ethnography for Archaeology. NewYork: Columbia U.P.Clastres, P. 1974. La société contre l’état: recherches d’anthropologie politique. Paris.Corte, A.E. 1963. Particle Sorting by Repeated Freezing and Thawing. Science 142, 499-501Cribb, R. 1991. Nomads in archaeology. Cambridge.Curry-Lindahl, K. 1988. Däggdjur, groddjur & kräldjur. Danmark.Darmark, K. 2005. . Sau Stenstudier 2005:1. Uppsala.Darmark, K. & Sundström, L. (red.). 2005. Postboda 3. En senmesolitisk lägerplats i Uppland. För- och slutundersökningsrapport.SAU Skrifter 9. Uppsala.Diamond, J. 1999. Vete, vapen och virus: en kort sammanfattning av mänsklighetens historia under de senaste13000 åren. Stockholm.Dunnell, R.C. 1992. The Notion Site. I: Rossignol, J. & Wandsnider, L. (red.). Space, Time and ArchaeologicalLandscapes. New York: 21-41.Edenmo, R., Larsson, M., Nordqvist, B. & Olsson, E. 1997. Gropkeramikerna-fanns de? I: Regionalt och interregionalt.Stenåldersundersökningar i Syd- och Mellansverige. (Red. M. Larsson & E. Olsson). Stockholm: 135-213.Ekholm, G. 1915. Studier i Upplands bebyggelsehistoria 1, Stenåldern. Uppsala.Ericson, P. 1980. Korsnäset: en gropkeramisk inlandsboplats i Dalarna. C-uppsats. Arkeologi. Stockholms Universitet.Eriksson, G. 2003. Norm and difference: Stone Age dietary practice in the Baltic Region. Theses and Papers inFalk, L. 1994. Historisk och förhistorisk kvartsbrytning I Norrland. Likheter och skillnader. Arkeologi i norr 6/7,59-99.Fitzhugh, B. 2003. KluwerAcademic/Plenum Publishers. New York.Fladmark, K.R. 1982. Microdebitage analysis: Initial considerations. Journal of Archaeological Science, series no.9Florin, S. 1938. Vråkulturen. En översikt över de senaste årens undersökningar av sörmländska jordbrukarboplatserfrån äldre neolitisk tid. . Stockholm.Florin, S. 1944. Stenåldersbebyggelsen i östra Södermanland. Nyköping.Florin, S., 1958. Vråkulturen. Stenåldersboplatser vid Mogetorp, Östra Vrå och Brokvarn. Almqvist & Wiksell. Stockholm.Forsberg, Lars L. 1985. Site variability and settlement patterns. An analysis of the Hunter-Gatherer settlementsystem in the Lule River Valley, 1500BC – BC/AD. Archaeology and Environment 5. Umeå.200POSTBODA 2 OCH 1

Gifford, D.P. 1978. Ethnoarchaeological Observations of Natural Processes Affecting Cultural Materials. I: R.A.Gould (red). Explorations in Ethnoarchaeology. Albuquerque: 77-103.Gill, A. 2003. Stenålder i Mälardalen. Stockholm Studies in Archaeology 26. Stockholm.Groop, N. & Guinard, M. MS. Trindyxor – form, funktion och härkomst. I: Stenbäck, N. (red.) Steg 2 publikationE4-undersökningarna. Stenåldersvolymen.& Paabo, K. (red.). Florilegum Florinis Dedicatum Striae 14: 13–22.Guinard, M. &Wikell, R. 2003. Once the shore – Always the Shore. Mesolithic and de-neolithic strategies in EasternMiddle Sweden. Cases from Södetörn in Södermanland and the Siljan region in Dalarna. I: Samuelsson,C. & Ytterberg, N. (red.). Uniting Sea. Stone Age Societies in the Baltic Sea Region. Proceedings from the First Uniting SeaWorkshop at Uppsala University, Sweden, January 26-27, 2002. Occasional Papers in Archaeology 33. Uppsala.Guinard, M. & Vogel, P. In Prep. Stormossen slutundersökningsrapport.Gustafsson, P., Jakobsson Holback, T., Lindholm, P. & Runeson, H. 2000. En gropkeramisk boplats och järnålderslämningarvid Lindskrog. UV Mitt DAFF 2000:4. Stockholm.Habermehl, K. H., 1961: Alterbestimmung bei Haustieren, Pelztieren undjagtbaren Wild. Berlin/Hamburg.Hallgren, F. 1993. Bosättningsmönster i gränsland. Gästriklands stenålder. CD-uppsats i arkeologi, Institutionen för arkeologi,Uppsala Universitet. Uppsala.Hallgren, F., Bergström, Å., Larsson, Å. 1995. Pärlängsberget. En kustboplats från övergången mellan senmesolitikum och tidigneolitikum.Slutundersökningsrapport. Tryckta rapporter från Arkeologikonsult AB, nr 13. Upplands Väsby.Hallgren, F., Djerw, U., af Geijerstam, M. & Steineke, M., 1997. Skogsmossen, an Early Neolithic settlement site, Tor,29. Uppsala: 49-111.Hallgren, F. & Possnert, G., 1997. Pottery design and time. The pottery from the TRB site Skogsmossen, in viewof AMS datings of organic remains on potsherds. TOR 29: 113-136Hampton, O.W. 1999. Culture of Stone. Sacred and Proface uses of Stone among the Dani. College Station. manufacture site at Hastrup Vœnget, East Zealand. Journal of Danish Archaeology 2: 43-59.Hayden, B. 1990. The Right Rub: Hide Working in High Ranking Households. I: Gräslund, B. & Knutsson, H. &The Interpretative possibilities of microwear studies. Proceedings of the internationalconference on lithic use-wear analysis, 15 th -17 th February 1989 in Uppsala, Sweden. Aun 14. Uppsala.Hermansson, R. & Welinder, S. 1997. Norra Europas trindyxor. Östersund.Hermansson, A. & Hermansson, R. Otryckt. En statistisk typstudie av Folkarebygdens trindyxor. 3 betygsuppsats framlagdvid seminariet för nordisk och jämförande fornkunskap vid Stockholms universitet 1970.Holback, T., Lindholm, P. & Runeson, H. 2004. Bjästamon-Ett kustbundet boplatskomplex från slutet av neolitikum,Bottniabanan, Västernorrland. UV Mitt Daff 2004:1 No. 2: 207-221.Holm, J. & Runeson, H. 2002. Gärdselbäcken. Gropkeramisk boplats, skogsbrukslämningar från järnålder och enmassa kvarts. UV Bergslagen DAFF 2001:3.Holm, J. 2004. Neolitiska slagplatser för kvarts. Exemplen Högby och Säbylund. I: Holm, J. (red.). Neolitiska nedslag,arkeologiska uppslag. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska Undersökningar Skrifter No 59. Stockholm: 67-89.Höglund, P. 1985. Bergartsyxor från atlantisk- och äldre subboreal tid. Formvariation – Funktion. C- uppsats arkeologi.Uppsala Universitet.Ingold, T. 2000. The Perceptions of the Environment. Essays in Livelihood, Dwelling and Skill. Routledge. London.Jonsson, A.B. 1958. Stenåldersboplatsen vid Mårtsbo. TOR 1958. Uppsala.Jonsson, L. 1997. Animalosteologi. I: Frölund, P. & Larsson, L-I. Skämsta. Bosättning och gravar i norra Uppland.RAÄ UV Uppsala Rapport 1997:67. S 143-174.Karlenby, L. 2004. Dödens öar eller livets arkipelag. I: Holm, J. (red.). Neolitiska nedslag, arkeologiska uppslag. RiksantikvarieämbetetArkeologiska Undersökningar Skrifter No 59. Stockholm: 53-66.Kent, S. & Vierich, H., 1989. The myth of ecological determinism-anticipated mobility and site spatial organization.I: (Red. S. Kent). Cambridge: 96-130.Kaelas, L. 1976. Pitted ware culture – the acculturation of a food-gathering group? Acculturation and continuity inAtlantic Europe mainly during the Neolithic period and the Bronze Age. Papers presented at the IV Atlantic Colloquium, Ghent1975. Dissertationes archaeologicae gandenses 16. Brugge.LITTERATURFÖRTECKNING 201

ingar.I Bratt, P. (red.), Stenålder i Stockholms län. Två seminarier vid Stockholms länsmuseum. Stockholms länsmuseum.Stockholm: 72-79.Knutsson, H., 1995. Slutvandrat? Aspekter på övergången från rörlig till bofast tillvaro. Aun 20. Uppsala.Knutsson, K. 2003. Bridging the abyss of time-material culture, cultural reproduction and the sacred times oforigin. I: Knutsson, H. (red.). Pioneer settlements and colonization processes in the Barents region. Vuollerim:181-219.Kyhlberg, O., 1993. Kvantitativ analys av fosfatdata. I Arkeologi i Sverige. Riksantikvarieämbetet. Stockholm.Larsson, M. 1995. Fagervik. En klassisk gropkeramisk boplats. Raä 23, Krokeks Sn, Norrköpings kommun, Östergötland.Rapport UV-Linköping 1995:21.Larsson, M. 2006. A Tale of a Strange People. The Pitted Ware Culture in Southern Sweden. Kalmar Studies in Archaeology2. Lund.Lekberg, P. (red.), 1997. Fågelbacken, ett fornlämningskomplex i östra Västlmanland. Del I. Lämningar från tidigneolitikum,mellanneolitikum och järnålder undersökta 1993. Raä 73, 147 och 158. För- och slutundersökningsrapporter frånArkeologikonsult AB. Upplands Väsby..Riksantikvarieämbetet Malmö Kulturmiljö 1:1. Malmö: 129-138.Lepiksaar, J. 1974. Djurrester från den mellanneolitiska boplatsen vid Äs, Romfartuna sn, Västmanland. I: Löfstrand,L. Yngre stenålderns kustboplatser. Aun 1. Stockholm. S. 140-156.Lidström-Holmberg, C. 2004. Saddle Querns and Gendered Dynamics of the Early Neolithic in Mid Central to Coast Conference 1-5 October 2002 in Falköping, Sweden. Uppsala.Lindahl, A., Olausson, D. & Carlie, A. 2002. Keramik i Sydsverige. En handbok för arkeologer. Monographs on Ceramics1. Lund.Lindgren, C. 2004. Människor och kvarts. Sociala och teknologiska strategier under mesolitikum i östra Mellansverige. StockholmStudies in Archaeology 29. Stockholm.Lindgren, C. & Nordqvist, B. 1997. Lihultyxor och trindyxor. I: Regionalt och interregionalt. Stenåldersundersökningar iSyd- och Mellansverige. (Red. M. Larsson & E. Olsson). Stockholm: 57-172.Lindholm, P. & Runesson, P. 1990. Trindyxor i Norrland och Dalarna. C-uppsats. Arkeologi. Umeå Universitet.Lindqvist, S. 1916. En Uppländsk gårdsanläggning från stenåldern. I: Fornvännen nr. 11. Sid. 164-180.Lyman, R.L. & O´Brien, M.J. 1998. The Goals of Evolutionary Archaeology. History and Explanation. CurrentAnthropology, Vol. 39, No. 5: 615:652.Löfstrand, L. 1974. Yngre stenålderns kustboplatser. Aun 1. Stockholm..Malmer, M. P., 1962. Jungneolitische Studien. Acta Archeologica Lundensia, series in 8, no2.LundMalmer, M.P. 2002. The Neolithic of south Sweden: TRB, GRK and STR. Stockholm.Martinsson, H. 1985. . Kronologi, Komparativa studier samt försök till bosättningsmodell. C-uppsats. Arkeologi.Stockholms Universitet.Meinander, C.F. 1957. Kolsvidja. Finska fornminnesföreningens tidskrift 58. Helsingfors. 185-231.Meinander, C.F. 1976. Hyddbottnar av Madeneva-typ. Iskos 1: 26-29.Miettinen, M. 2002. Investigations at the Madeneva Stone Age Site in Pihtipudas. I Ranta, H. (red.). Huts andHouses. Stone Age and Early Metal Age Buildings in Finland. Helsingfors: 137-147.Mueller, J.W. (red.). 1975. Sampling in Archaeology. University of Arizona Press. Tucson.Journal of Field Archaeology 7: 345-352.Nilsson, C. 1996. Trindyxans berättelse. En undersökning av kontakterna mellan mesolitiska kust- och inlandsbosättningarutefter Emåns sträckning genom Kalmar län. C-uppsats. Arkeologi. Lunds UniversitetNilsson, M-L. (red.). 2004. Brännpussen-en mellanneolitisk kustboplats. UV GAL Rapport 2004:2.Nuñez, M. 1986. Om bosättningen på Ålandsöarna under stenåldern. 46. Mariehamn 13–28.Olausson, D. S., 1983. Lithic Technological Analysis of the Thin-Butted Flint Axe. Acta Archaeologica. Vol.52:1–87.Olsson, E., Granath Zillén, G. & Mohr, A., 1994. Korsnäs-en gropkeramisk grav- och boplats på Södertörn. Södemanland,Grödinge socken, RAÄ 447. UV Stockholm Rapport 1994:63.Olsson, E. 1996. Stenåldersboplats vid Häggsta, Botkyrka socken, Botkyrka kommun, Södermanland, RAÄ 352.UV Stockholm, Rapport 1996. Stockholm.202POSTBODA 2 OCH 1

1:1, Vendels Sn, Uppland. CD-uppsatser i laborativ arkeologi 98/99. Del 11–40. Stockholm.Risberg, J., Alm, G., Guinard, G. & Björck, N. MS. Synkrona paleokustlinjer 7000–4000 kal. BP i mellersta ochNorra Uppland. I: (Stenbäck, N. (red.)) Steg 2 publikation E4-undersökningarna. Stenåldersvolymen.Rowley-Conwy, P. 2001. Time, change and the archaeology of hunter-gatherers: how original is the “Original AffluentSociety”? In: C. Panter-Brick, R.H. Layton & P. Rowley-Conwy. (eds). perspective. University Press, Cambridge: 39-72.Schiffer, M.B., 1987. Formation Processes of the Archaeological Record. University of New Mexico Press. Albuquerque.Schiffer, M.B. 1996. Formation Processes of the Archaeological Record. Salt Lake City.Schnell, I. 1930. Södertörn under stenåldern. I: Bidrag till Södermanlands äldre kulturhistoria nr. 24. Södertörns Fornminnesförening.Segerberg, A. 1978. Stenåldersboplatser i Uppland. Uppland 1978. Upplands fornminnesförening, s. 7–32.Segerberg, Ann 1999. Bälinge mossar. Kustbor i Uppland under yngre stenåldern. Aun 26. Uppsala.Seippel, P. 1976. . C-uppsats. Arkeologi. Stockholms Universitet.Sigvallius, B., 1988. Husdjur på förhistoriska boplatser – en utvärdering av osteologiska undersökningar. Gotländsktarkiv.Silver, I. A. 1969. The ageing of domestic animals. I: Brothwell, D. R. & Higgs, E. (eds): Science in Archaeology.London.Stenbäck, N. 2003. Stockholm Studiesin Archaeology 28. Stockholm.Stenbäck, N. 2004. Keramiken och platserna vid Jettböle – En tolkning kring neolitikum på ålandsöarna. I: Stenbäck,N. (Red.). 2004. Från strand till strand. Besök i åländsk stenålder. Ålands Högskola. Mariehamn.Stenbäck & Graner 2005. Lämningar: Keramiken. I: Sundström, L. & Darmark, K. (red.). 2005. Bålmyren. En familjebaseradtidigneolitisk kustboplats i Uppland. SAU Skrifter 7. Uppsala: 78-112.Stevenson, M.G. 1982. Toward an Understanding of Site Abandonment Behavior: Evidence from Historic MiningCamps in the Southwest Yukon. Journal of Anthropological Archaeology 1: 237-265.Stevenson, M.G. 1991. Beyond the Formation of Hearth-Associated Artifact Assemblages. I: Kroll, E.M. & Price,T.D. (red.). The Interpretation of Archaeological Spatial Patterning. New York/London: 269-296.Storå, J. 2001. Reading Bones. Stone Age Hunters and Seals in the Baltic. Stockholm Studies in Archaeology 21.Diss. Stockholm.Strinnholm, A. 2001. Bland säljägare och fårfarmare: struktur och förändring i Västsveriges mellanneolitikum. Kust till kust4. Uppsala/Göteborg.Sundström, L. & Apel, J. 1998. An Early Neolithic Production and Distribution System within a Semi-SedentaryFarming Society in Eastern Central Sweden, c. 3500 BC. I: Proceedings from the Third Flint Alternative Conference atUppsala, Sweden, October 18-20, 1996. (Red. L. Holm & K. Knutsson). Uppsala: 155-191.Sundström, L. 2003. Det hotade kollektivet. Neolitiseringsprocessen ur ett östmellansvenskt perspektiv. Kust till Kust.Nr 6. UppsalaSundström, L. & Darmark, K. (red.). 2005. Bålmyren. En familjebaserad tidigneolitisk kustboplats i Uppland. SAU Skrifter7. Uppsala.Thomas, J., 1997. The materiality of Mesolithic-Neolithic transition in Britain. Analecta Praehistorica Leidensia. 29:57-64.Vaara, R. 2004. Undersökning vid Sa 20.8 Glamilders Långbergsöda 2004. Opublicerad rapport. Ålands Museibyrå.Mariehamn.Waters, M.R. 1992. Principles of Geoarchaeology. A North American perspective. Tucson.Welinder, S. 1973. The Pre-pottery Stone Age of Eastern Middle Sweden. Antikvariskt arkiv 48. Stockholm.Welinder, S. 1976. The Economy of the Pitted Ware Culture in Eastern Sweden. Meddelanden från Lunds universitetshistoriska museum 1975-1976. Lund: 20-30.Welinder, S. 1978. The Acculturation of the Pitted Ware Culture in Eastern Sweden. Meddelanden från Lunds universitetshistoriska museum 1977-1978. Lund: 98-110.Welinder, S. 1998. Del I. Neoliticum-bronsålder 3 900-500 f Kr. S 11-236. I: Welinder, S.; Pedersen, E. A. & Widgren,M. Jordbrukets första femtusen år. 4000 f Kr – 1000 e Kr. Det svenska jordbrukets historia. Borås.Wood, W.R. & Johnson, D.L. 1978. A Survey of Disturbance Processes in Archaeological Site Formation. Advancesin Archaeological Method and Theory, vol. 1, 315-381.Åkerlund, A. 1980. Fosfatkartering av Masmoboplatsen, RAÄ 132, Huddinge socken, Södermanland. RiksantikvarieämbetetUV Stockholm, rapport i ATA, dnr 4304/79.LITTERATURFÖRTECKNING 203

Åkerlund, A. & Olsson, E. 1996. Stenåldesboplats vid Masmo. Arkeologiska Undersökningar. UV Stockholm.Rapport.Åkerlund, A. 1996. . Living by the Sea in Eastern Middle Sweden during the Stone Age.Studier från UV Stockholm. RAÄ. Arkeologiska undersökningar. Skrifter nr. 16. Diss.Österholm, I. 1989. Bosättningsmönstret på Gotland under stenåldern. En analys av fysisk miljö, ekonomi och struktur. Thesisand Papers in Archaeology 3. Stockholm.Övriga källorLantmäteriakt 03-TIP-200: Lantmäteriet för Uppsala län, UppsalaCallahan muntligt: Errett Callahan. Muntligt. 030822Lindholm muntligt: Lindholm, Karl-Johan. Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala Universitet.Mars 2006.Lindahl muntligt. Lindahl, Anders. E-postkorrespondens vintern 2006. Keramiska forskningslaboratoriet, Lund.Internetreferens 20060503 www.raa.se/uv/2005/v73/sittesta_v33.htm Utgrävning av Sittesta, Raä 68. Mars2006.Kihlstedt, B. Muntligt. 060213. Föredrag vid Statens Historiska Museum, Stockholm.Lucenius, J. Muntligt. Arkeolog Ålands Museibyrå. Mars 2006.Stenbäck. Muntligt. Niklas Stenbäck Societas Archaeologica Upsaliensis. Mars 2006.Jonsson Muntligt: Leif Jonsson. Vintern 2006.Danielsson muntligt: E-postkorrespondens med Erik Danielsson, Vedlab.Hallgren muntligt: Fredrik Hallgren, Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala Universitet. 061122.Lidström Holmberg muntligt: Cia Lidström Holmberg, Institutionen för arkeologi och antik historia, UppsalaUniversitet204POSTBODA 2 OCH 1

FigurförteckningDel 1. InledningFigur 1. Karta över Postboda 1 och 2 ........................5Figur 2. Postboda 1 och 2 utmarkerade på Grönakartan ................................................................................6Figur 3. Postbodaviken med kända stenålderslokalerutmarkerade .....................................................................7Figur 4. Postbodaviken med kända stenålderslokalerutmarkerade .....................................................................7Figur 5. Utförda arkeologiska arbeten med relevansför de neolitiska lokalerna i området kring Postboda .8Figur 6. Tabell över arkeologiska arbeten i områdetkring Postboda .................................................................9Figur 7. Ytkarterat område under den kompletterandeförundersökningen av Postboda 2 ..................10Figur 8. En modell som visar i vilken ordning deprovrutor som ingick i representationsutredningengrävdes ............................................................................14Figur 9. Exempel på registreringsformuläret för degrävda provrutor som ingick i representationsutredningenoch skillnaden i hur många rutor som behövdegrävas för att uppnå ett stabilt medelvärde ...............14Figur 10. Rutor som utgör representativitetsundersökningen.......................................................................15Figur 11. Medelvärde och centrumvärde i representativitetsundersökningen.................................................15Figur 12. Gruppering av keramikvikt i kvartiler,från samtliga provrutor på Postboda 2 ......................15Figur 13. Simulering av antalet rutor som grävdesvid representativitetsundersökningen ........................16Figur 14. Postboda 2. Tabell med underlag förberäkning av andel tillvaratagen keramik ...................21Figur 15. Postboda 1. Tabell med underlag förberäkning av andel tillvaratagen keramik ...................22Del 2. Postboda 2Figur 16. Keramikens fördelning efter 10-meterssvepet..............................................................................24Figur 17. Den slagna kvartsens fördelning efter10-meterssvepet .............................................................24Figur 18. De brända benens fördelning efter10-meterssvepet .............................................................25Figur 19. De brända hasselnötsskalens fördelningefter 10-meterssvepet ...................................................25Figur 20. Keramikens fördelning efter 5-meterssvepet26Figur 21. Keramikens fördelning efter 5-meterssvepetutgående från andra rutan ...............................26Figur 22. Keramikens fördelning efter 5-meterssvepetutgående från medelvärdet ..............................27Figur 23. Den slagna kvartsens fördelning efter5-meterssvepet ...............................................................27Figur 24. De brända benens fördelning efter5-meterssvepet ...............................................................28Figur 25. De brända hasselnötskalens fördelningefter 5-meterssvepet .....................................................28Figur 26. Keramikens fördelning efter 2,5-meterssvepet..............................................................................29Figur 27. Kvartsens fördelning efter 2,5-meterssvepet..............................................................................30Figur 28. Brända benens fördelning efter 2,5-meterssvepet..............................................................................30Figur 29. Hasselnötsskalens fördelning efter2,5-meterssvepet ............................................................31Figur 30. Spridningen av skörbränd sten efterprovrutssvepen ..............................................................31Figur 31. Provrutorna i strandzonsundersökningenvid Postboda 2 ...............................................................32Figur 32. Nötningsgraden av keramikskärvoroch fragment i strandzonsundersökningen vidPostboda 1 och 2 ...........................................................33Figur 33. Keramikskärvor och fragment från provrutornasom ingår i strandzonsundersökningen vidPostboda 2 ......................................................................34Figur 34. Den procentuella fördelningen av blanktnötta, strävt nötta, osäkra och ej nötta keramikbitarutifrån de åtta höjdnivåerna vid Postboda 2 .............34Figur 35. Provrutornas fosfatvärden i de bådalinjerna vid Postboda 2, från öst till väst ...................35Figur 36. Fosfatvärdena utifrån de åtta höjdnivåernavid Postboda 2 ...............................................................36Figur 37. De vanligaste faktorerna som medverkartill fynds vertikala positioner .......................................37Figur 38. .............37Figur 39. allteftersom marken fryser till och spricker upp ......38Figur 40. Antalet keramikfragment per stick iruta 3306 .........................................................................38Figur 41. Stickutvärderingsschaktet och ruta 3306 .39Figur 42. Fördelning av antal keramikskärvor och-fragment på nivåer 0-50 cm .......................................40Figur 43. Fördelning av keramikens medelvikt pånivåer 0-50 cm ...............................................................40Figur 44. Fördelning av brända ben på nivåer0-50 cm ...........................................................................40Figur 45. Fördelning av hasselnötsskal på nivåer0-50 cm ...........................................................................40Figur 46. Postboda 2, Områdesindelning eftersvepen .............................................................................41FIGURFÖRTECKNING 205

Figur 47. Simulering av keramikens fragmenteringinom område 2 utgående från 5- meterssvepet ........42Figur 48. Rutor utplacerade inom område 2 förfragmenteringsstudie ....................................................43Figur 49. Rutor utplacerade inom område 3 förstudie av kvartsförhöjning ...........................................43Figur 50. Spridningen av kvarts efter förtätadprovgropsgrävning i område 3 ....................................44Figur 51. Benbestämning efter provrutssvep ..........44Figur 52. Rutor utplacerade i syfte att tillvaratasärskilda fyndmaterial ...................................................45Figur 53. Positionen för vid avbaningen påträffadeslip- och malstenar, samt yxfragment ........................46Figur 54. Spridningen av skörbränd sten efter avbaning..................................................................................47Figur 55. Fynd av malstenar (F 1242 och F 1243) påPostboda 2 ......................................................................47Figur 56. Postboda 2 efter avbaning. Översikt överområde 1 från söder .....................................................48Figur 57. Postboda 2 efter avbaning. Översikt överden centrala fyndförande ytan (område 2) frånväster ...............................................................................48Figur 58. Schematisk framställning av olika typerav boplatsövergivande, enligt modell från Stevenson(1982) ..............................................................................49Figur 59. Histogram och beskrivande statistik överfragmenteringen på Postboda 2 ..................................50Figur 60. Keramikens fragmentering på Postboda 2 51Figur 61. Tabell över korrelationen mellan mängdenkeramik och andelen fragment ....................................51Figur 62. Postboda 2. Kvartsens simuleradespridning i förhållande till de utifrån keramik-...........................52Figur 63. Simulering över splitterförekomsten påPostboda 2 ......................................................................53Figur 64. Simulering över avslagsfragmenten påPostboda 2 ......................................................................53Figur 65. Simulering över förekomsten av helaavslag på Postboda 2 .....................................................54Figur 66. Spridningen av kärnor på Postboda 2 .....54Figur 67. Dekorgradens variation inom undersökningsområdet.................................................................56Figur 68. Undersökning av dekor på fragment .......56Figur 69. Förslag på uppdelning av lokalen Postboda2 i funktionellt betingade ytor .....................................58Figur 70. Sammanställning av stenmaterial (inklkvarts som tillvaratagits i åkern) .................................59Figur 71. Knacksten/Löpare F61 ..............................59Figur 72. Underliggare F1242 ....................................59Figur 73. Postboda 2. Förekomsten av bergartsfyndinom slutundersökningsområdet ................................60Figur 74. Postboda 2. Förekomsten av sandstensfyndinom slutundersökningsområdet ................................61Figur 75. Omarbetad yxa av skiffer ..........................61206Figur 76. Postboda 2. Förekomsten av skifferfyndinom slutundersökningsområdet ................................62Figur 77.slutundersökningsområdet ..........................................62Figur 78. Postboda 2. Förekomsten av tuff inomslutundersökningsområdet ..........................................63Figur 79. Postboda 2. Förekomsten av kvarts inomslutundersökningsområdet ..........................................63Figur 80. Tabell över allt kvartsmaterial ...................64Figur 81. Tabell över rutgrävt kvartsmaterial ..........64Figur 82. Keramikens spridningsmönster iPostboda 2 utifrån rutgrävningsfynden. Översiktöver hela området .........................................................66Figur 83. Keramikens spridningsmönster iPostboda 2 utifrån rutgrävningsfynden. Översiktöver slutundersökningsområdet ..................................67Figur 84. Mynningsavslut, keramik frånPostboda 2 .........................................................................67Figur 85.Postboda 2 ......................................................................69Figur 86. Keramik från Postboda 2 ..........................70Figur 87. Tabell över de olika kategorierna av kärlväggsdekor.....................................................................71Figur 88. Kärlväggsdekor, keramik frånPostboda 2 ......................................................................71Figur 89. Kärlväggsdekor, keramik från Postboda 2som framkom i samband med rutgrävningen respektiveavbaningen ..............................................................72Figur 90. Kärlväggsdekor på mynningsbitarna,Postboda 2 ......................................................................73Figur 91. Kärlväggsdekor på skärvorna större än4 cm, Postboda 2 ...........................................................73Figur 92. Mynningskantsdekor på mynningsbitarna,Postboda 2 ......................................................................73Figur 93. Ett s k ”förarbete” (F97) som uppvisarhandavtryck ....................................................................73Figur 94. Keramikdekorens spridningsmönster,Postboda 2 ......................................................................74Figur 95. Keramikdekorens spridningsmönster,Postboda 2 ......................................................................74Figur 96. Keramikdekorens spridningsmönster,Postboda 2 ......................................................................75Figur 97. Keramikdekorens spridningsmönster,Postboda 2 ......................................................................75Figur 98. Fördelning av bränt, svett och obräntbenmaterial .....................................................................76Figur 99. Artsammansättning på Postboda 2 ..........76Figur 100. Fördelning av primärt slaktavfall (köttfattigaben) och matavfall (köttrika ben) ........................78Figur 101. Artsammansättning i Postboda 2 ............78Figur 102. Översikt över anläggningar inom slutundersökningsområdet.................................................79Figur 103. Detaljplan, anläggningar inom dencentrala ytan ...................................................................80POSTBODA 2 OCH 1

Figur 104. Anläggningar i den östra delen avlokalen .............................................................................81Figur 105. Anläggningar i den norra delen avlokalen .............................................................................82Figur 106. Anläggningar i åkermarken väster omlokalen .............................................................................83Figur 107. Resultat av den rumsliga fosfatkarteringenpå Postboda 2 (förundersökningen) ..........................85Figur 108. Beskrivande statistik. Fosfater från förundersökningenav Postboda 2 ...................................85Figur 109. Resultat av den rumsliga fosfatkarteringenpå Postboda 2 (slutundersökningen) ..........................86Figur 110. Beskrivande statistik. Fosfater från slutundersökningenav Postboda 2 ...................................86Figur 111. Tabell över 14C-dateringar från för- ochslutundersökningen av Postboda 2 .............................87Figur 112. Kalibrerade 14C-dateringar frånPostboda 2 ......................................................................87Figur 113. De 14C-daterade nötskalens fyndsammanhang..................................................................88Figur 114. Postboda 2, datering av Fas 1 ..................89Figur 115. Postboda 2, datering av Fas 2 ..................89Figur 116. Postboda 2, datering av Fas 3 ..................89Del 3. Postboda 1Figur 117. Keramikens fördelning efter 10-meterssvepet..............................................................................92Figur 118. Kvartsens fördelning efter 10-meterssvepet..............................................................................93Figur 119. Brända benens fördelning efter 10-meterssvepet..............................................................................93Figur 120. Keramikens fördelning efter 5-meterssvepet..............................................................................94Figur 121. Kvartsens fördelning efter 5-meterssvepet..............................................................................94Figur 122. Brända benens fördelning efter 5-meterssvepet..............................................................................95Figur 123. Keramikens fördelning efter 2,5-meterssvepet..............................................................................95Figur 124. Kvartsens fördelning efter 2,5-meterssvepet..............................................................................96Figur 125. Brända benens fördelning efter2,5-meterssvepet ............................................................96Figur 126. Den skörbrända stenens fördelning efter2,5-meterssvepet ............................................................97Figur 127. Provrutorna i strandzonsundersökningenvid Postboda 1 med de diskuterade nivå_intervallen .......................................................................98Figur 128. Nötningsgraden av keramikskärvoroch fragment i strandzonsundersökningen vidPostboda 1 och 2 ...........................................................99Figur 129. Exempel på keramik som klassats enligt........................................................99Figur 130. Keramikskärvor och fragment från provrutornasom ingår i strandzonsundersökningen vidPostboda 1 ......................................................................99Figur 131. Den procentuella fördelningen av blanktnötta, strävt nötta, osäkra och ej nötta keramikbitarutifrån de fem höjdnivåerna vid Postboda 1 ...........100Figur 132. Provrutornas fosfatvärden i de bådalinjerna vid Postboda 1, från väst till öst .................101Figur 133. Fosfatvärdena utifrån de fem höjdnivåernavid Postboda 1 .............................................102Figur 134. Postboda 1. Strandzonen med hög-,medel-, och lågvattenstånd ........................................102Figur 135. Postboda 1. De stickgrävda rutornasplacering .......................................................................103Figur 136. Postboda 1. Antal keramikfragmentper stick i samtliga stickgrävda rutor ........................104Figur 137. Postboda 1. Vikt för keramikfragmentper stick i samtliga stickgrävda rutor ........................104Figur 138. Postboda 1. Medelvikten för keramikfragmentper stick i samtliga stickgrävda rutor ......104Figur 139. Postboda 1. Antal keramikfragment perstick i de stickgrävda rutorna exklusive ruta 1188 .104Figur 140. Postboda 1. Vikten för keramikfragmentper stick i de stickgrävda rutorna exklusiveruta 1188 .......................................................................104Figur 141. Postboda 1. Medelvikten för keramikfragmentper stick i de stickgrävda rutorna exklusiveruta 1188 .......................................................................104Figur 142. Postboda 1. Keramikens fragmenteringefter provrutssvepen ...................................................106Figur 143. Fragmenteringen av keramik efter sökandetefter kvarts .............................................................106Figur 144. Schakt 1 och 2 .........................................107Figur 145. Keramikspridningen i schakt 1, samt de .......................................................108Figur 146. Keramikspridningen i schakt 2 .............109Figur 147. Keramikspridning inför grävandet avschakt 3 .........................................................................110Figur 148. Fyndspridningen i schakt 3 ...................111Figur 149. Fyndspridning efter grävandet avschakt 3 .........................................................................112Figur 150. Den slutliga spridningen av skörbrändsten, Postboda 1 ..........................................................113Figur 151. Spridningen av keramik i schakt 4 ........114Figur 152. Spridningen av keramik i schakt 5 ........115Figur 153. Spridningen av keramik i rutorG 7316-7319 i förhållande till A 10772 ...................116Figur 154. Rutor utplacerade i syfte att hitta benmaterial.........................................................................117Figur 155. Rumsligt förhållande mellan fosfathaltoch benvikt inom den centrala fyndförande ytan ..118Figur 156. Korrelation mellan uppmätt fosfatgradoch vikten av ben, samtliga prover ...........................118Figur 157. Postboda 1 under avbaning....................119FIGURFÖRTECKNING 207

Figur 158. Postboda 1 avbanad ................................119Figur 159. Positionen för den slipsten sompåträffades vid avbaningen av Postboda 1 ..............120Figur 160. Sammanställning av stenmaterialet ......121Figur 161. Spridningsbild över bergart ochsandsten ........................................................................121Figur 162. Knacksten F487 ......................................122Figur 163. Postboda 1. Spridningsbild överkvarts .............................................................................122Figur 164. Postboda 1. Sammansättning av kvartsmaterialet.....................................................................122Figur 165. Kvartsens spridning i förhållande tillkeramikfragmenten .....................................................123Figur 166.fragmenttyp i förhållande till keramikfragmenten...123Figur 167. Keramikens spridningsmönster iPostboda 1 utifrån rutgrävningsfynden ...................125Figur 168. Mynningsbitar med krysslinjedekor påkärlväggens utsida .......................................................126Figur 169.........127Figur 170. Mynningsavslut, keramik frånPostboda 1 ....................................................................127Figur 171. Keramik från Postboda 1 .......................128Figur 172. Tabell över de olika kategorierna avkärlväggsdekor .............................................................129Figur 173. Kärlväggsdekor, keramik frånPostboda 1 ....................................................................129Figur 174. Kärlväggsdekor, keramik från Postboda 1som framkom i samband med rutgrävningen respektiveavbaningen ............................................................130Figur 175. Kärlväggsdekor på mynningsbitarna,Postboda 1 ....................................................................131Figur 176. Kärlväggsdekor på skärvorna > 4 cm,Postboda 1 ....................................................................131Figur 177. Mynningskantsdekor på mynningsbitarna,Postboda 1 .....................................................131Figur 178. Keramikdekorens spridningsmönster,Postboda 1 ....................................................................132Figur 179. Keramikdekorens spridningsmönster,Postboda 1 ....................................................................132Figur 180. Keramikdekorens spridningsmönster,Postboda 1 ....................................................................133Figur 181. Keramikdekorens spridningsmönster, Postboda1 ...........................................................................133Figur 182. Keramikdekorens spridningsmönster,Postboda 1 ....................................................................134Figur 183. Spridningen av keramikens fragmenteringsgradper ruta på Postboda 1 ..............................134Figur 184. Korrelationen mellan andel fragmentoch total keramikvikt på Postboda 1 ........................135Figur 185. Keramikens fragmentering påPostboda 1 ....................................................................135Figur 186. Ett s k ”förarbete” (F109) som uppvisartumavtryck ...................................................................135Figur 187. Fördelning av bränt, svett och obräntbenmaterial ...................................................................136Figur 188. Artsammansättningen på Postboda 1 ..136Figur 189. Artsammansättning på Postboda 1 ......137Figur 190. Fördelning av primärt slaktavfall (köttfattigaben) och matavfall (köttrika ben) ......................137Figur 191. Översikt över anläggningarnasplacering på Postboda 1 .............................................138Figur 192. Anläggningar i den centrala delenav lokalen ......................................................................140Figur 193. Anläggningar i den östra delen avlokalen ...........................................................................141Figur 194. Anläggningar i den norra delen avlokalen ...........................................................................142Figur 195. Postboda 1. Fragmenteringszonernaoch deras förhållande till anläggningar ....................143Figur 196. Tabell över 14 C-dateringar frånPostboda 1 ....................................................................144Figur 197. De 14 C-daterade nötskalens fyndsammanhang................................................................144Figur 198. Kalibrerade 14 C-dateringar frånPostboda 1 ....................................................................145Figur 199. Kombinationsdatering av samtliga14C-dateringar på hasselnötsskal från Postboda 1 ..145Figur 200. Datering av perifera anläggningar ........145Del 4. Säsongsboplatserna vid PostbodaFigur 201. Rekonstruerat landskap 3500 CalBC ...149Figur 202. Rekonstruerat landskap 3400 Cal BC ..149Figur 203. Rekonstruerat landskap 3300 CalBC ...150Figur 204. Rekonstruerat landskap 3200 CalBC ...150Figur 205. Rekonstruerat landskap 3100 CalBC ...151Figur 206. Postboda Skjutbanan. Spridning avkeramik inom undersökningsområdet .....................152Figur 207. Postboda Skjutbanan. Spridning av beninom undersökningsområdet ....................................152Figur 208. Datering av Postboda Skjutbanan ........153Figur 209. Keramik från Postboda Skjutbanan .....153Figur 210. Tabell över den procentuella fördelningenav olika typer av fytoliter i prov frånPostboda 2 ....................................................................154Figur 211. Tabell över de prov som utgör underlagetför analysen .........................................................155Figur 212. Korrespondensanalys över samtligaprovsvar med avseende på sammansättningen avkiselmikrofossil ............................................................156Figur 213. Korrespondensanalys över samtligaprovsvar exklusive Kyrktorp med avseende påsammansättningen av fytolittyper .............................157Figur 214. Korrespondensanalys över provernaexklusive prov med förekomster lägre än 30 medavseende på sammansättningen av kiselmikrofossil..............................................................................157208POSTBODA 2 OCH 1

Figur 215. Korrespondensanalys över provernaexklusive prov med förekomster lägre än 30 medavseende på sammansättningen av fytolittyper ......158Figur 216. Korrespondensanalys över proverna exklusivejordprov, Kyrktorpsfyndet och replikanmed avseende på sammansättningen av fytolittyper..............................................................................159Figur 217. Korrespondensanalys över proverna exklusivejordprov, Kyrktorpsfyndet och replikanmed avseende på sammansättningen av fytolittyper..............................................................................159Figur 218. (Stenbäck & Graner 2005) .....................162Figur 219. Exempel på mynningsavslut ..................162Figur 220. Mynningsavslut. Proportionerna i keramikmaterialenfrån Bålmyren, Postboda skjutbanan,Postboda 2 samt Postboda 1 .....................................163Figur 221. Mynningsdiametrar. Proportionerna påkärl från Bålmyren, Postboda 2 samt Postboda 1 ..163Figur 222. Kärltjocklek. Proportionerna på mynningsbitarnastjocklek från Bålmyren, Postboda 2samt Postboda 1 ..........................................................164Figur 223.Postboda 1, 2 samt skjutbanan .................................164Figur 224. Tabell över de olika kategorierna avkärlväggsdekor .............................................................165Figur 225. Kärlväggsdekor. Proportionerna i keramikmaterialenfrån Bålmyren, Postboda skjutbanan,Postboda 2 samt Postboda 1 .....................................165Figur 226. Kärlväggsgropar. Proportionerna i keramikmaterialenfrån Bålmyren, Postboda skjutbanan,Postboda 2 samt Postboda 1 .....................................166Figur 227. Mynningskantsdekor. Proportionerna ikeramikmaterialen från Bålmyren, Postboda skjutbanan,Postboda 2 samt Postboda 1 ........................167Figur 228. Resultat av mikroskopering av keramiskatunnslip från Postboda, Tierp sn ..............................171Figur 229. Sammanställning av resultaten .............174Figur 230. Variabelvärden med höga bidragsvärdenför axel 1 ..........................................................178Figur 231. Variabelvärden med höga bidragsvärdenför axel 2 ..........................................................178Figur 232. Axel 1 och 2 med lipidanalysens resultat(de aktiva variablerna), inkluderande Isakssons tolkningarav kärlens funktion .........................................179Figur 233. Axel 1 och 2 med illustrativa stilvariabler........................................................................180Figur 234. Axel 1 och 2 med illustrativa godstypsvariabler.................................................................180Figur 235. Rekonstruktioner (schabloner) avkeramikkärl från Bålmyren, Postboda 2 ochPostboda 1 ....................................................................181Figur 236. Teckning över de två trindyxor somhittades på Postboda 1 ...............................................185Figur 237.yxor hittats och som ingår i artikeln .........................186Figur 238. Histogram som visar fördelningen avlösfunna trindyxor i Uppland, fördelat på 5 metersintervall .........................................................................187Figur 239. Tabell över gropkeramiska lokaler iMellansverige och Åland vilka innehåller minst entrindyxa .........................................................................188Figur 240. Diagrammet till vänster visar fördelningenav trindyxor på blandade och rena gropkera-visar det totala antalet träffar och inkluderar ävengropkeramiska lokaler utan någon trindyxa ............188Figur 241. Tabellen visar de gropkeramiska lokalersom anses vara rena Fagerviksskeden och innehållerminst en trindyxa .........................................................188Figur 242. Diagram över olika neolitiska faser medformativa och stabila faser .........................................194Figur 243. Relationen mellan materiell kultur ochförsörjningsekonomi under tidigneolitisk och mellanneolitisktid i Östra Mellansverige ............................196FIGURFÖRTECKNING 209

Bilaga 1. Rutplanscher – Postboda 2BILAGOR – POSTBODA 2BILAGOR – POSTBODA 2 211

212POSTBODA 2 OCH 1

BILAGOR – POSTBODA 2 213BILAGOR – POSTBODA 2

214POSTBODA 2 OCH 1

BILAGOR – POSTBODA 2 215BILAGOR – POSTBODA 2

Bilaga 2. Rutlistor – Postboda 2Alla grävenheterGrävenhet Klass Ruta X-koord. Y-koord. Z-koord. Svep Plansch2057 Grävenhet 2055 6677519,74 68599,14 44,87 FU PB 2:12058 Grävenhet 2014 6677520,25 68599,25 44,88 FU PB 2:12059 Grävenhet 2007 6677510,25 68600,25 44,82 FU PB 2:12060 Grävenhet 2015 6677510,25 68610,25 45,44 FU PB 2:12162 Grävenhet 2010 6677500,25 68610,25 45,34 FU PB 2:13149 Grävenhet 2002 6677550,25 68590,25 43,97 FU PB 2:13150 Grävenhet 2001 6677540,25 68590,25 44,13 FU PB 2:13151 Grävenhet 2012 6677540,25 68580,25 43,77 FU PB 2:13152 Grävenhet 2003 6677550,25 68600,25 44,76 FU PB 2:13154 Grävenhet 2006 6677530,25 68600,25 44,91 FU PB 2:13155 Grävenhet 2160 6677510,25 68620,25 46,08 FU PB 2:13156 Grävenhet 2393 6677519,75 68620,25 46,44 FU PB 2:13157 Grävenhet 2009 6677520,25 68620,25 46,46 FU PB 2:13223 Grävenhet 3222 6677540,25 68619,75 45,63 FU PB 2:13236 Grävenhet 3220 6677560,25 68600,25 44,35 FU PB 2:13237 Grävenhet 3224 6677560,25 68610,25 44,95 FU PB 2:13238 Grävenhet 3225 6677560,25 68620,25 45,26 FU PB 2:13239 Grävenhet 3226 6677550,25 68620,25 45,48 FU PB 2:13241 Grävenhet 3228 6677550,25 68640,25 45,78 FU PB 2:13242 Grävenhet 3229 6677540,25 68650,25 46,05 FU PB 2:13243 Grävenhet 3212 6677520,25 68640,25 46,52 FU PB 2:13247 Grävenhet 2011 6677550,25 68580,25 43,07 FU PB 2:13248 Grävenhet 3215 6677500,25 68590,25 44,41 FU PB 2:13258 Grävenhet 3257 6677550,25 68647,25 45,77 FU PB 2:13261 Grävenhet 3211 6677485,25 68620,25 45,00 FU PB 2:23277 Grävenhet 3276 6677591,25 68640,25 44,84 FU PB 2:13281 Grävenhet 3280 6677590,25 68619,25 44,69 FU PB 2:13285 Grävenhet 3284 6677570,25 68660,25 45,48 FU PB 2:13287 Grävenhet 3286 6677550,25 68660,25 45,91 FU PB 2:13289 Grävenhet 3288 6677550,25 68681,25 46,47 FU PB 2:13291 Grävenhet 3290 6677570,25 68680,25 46,23 FU PB 2:13293 Grävenhet 3292 6677590,25 68680,25 46,05 FU PB 2:13295 Grävenhet 3294 6677590,25 68660,75 45,05 FU PB 2:13297 Grävenhet 3296 6677530,25 68685,25 46,70 FU PB 2:13299 Grävenhet 3298 6677514,25 68661,25 46,36 FU PB 2:13303 Grävenhet 3302 6677490,25 68580,25 44,12 FU PB 2:23304 Grävenhet 3300 6677490,25 68590,25 44,22 FU PB 2:23305 Grävenhet 3301 6677500,25 68580,25 44,15 FU PB 2:23307 Grävenhet 3306 6677508,25 68620,25 45,96 FU PB 2:1 (stick 1)3311 Grävenhet 3310 6677489,75 68649,75 46,22 FU PB 2:23314 Grävenhet 3312 6677519,35 68670,16 46,60 FU PB 2:13317 Grävenhet 3315 6677578,13 68685,09 46,97 FU PB 2:17001 Grävenhet 4000 6677500,25 68615,25 45,49 5 m PB 2:37002 Grävenhet 4001 6677500,25 68615,75 45,52 5 m PB 2:57003 Grävenhet 4053 6677499,75 68615,75 45,55 5 m PB 2:57004 Grävenhet 4061 6677499,75 68615,25 45,49 5 m PB 2:57005 Grävenhet 4071 6677499,75 68614,75 45,33 5 m PB 2:57011 Grävenhet 4002 6677505,25 68615,25 45,61 5 m PB 2:37012 Grävenhet 4003 6677505,25 68615,75 45,62 5 m PB 2:57021 Grävenhet 4004 6677505,25 68620,25 45,80 5 m PB 2:3216POSTBODA 2 OCH 1

Grävenhet Klass Ruta X-koord. Y-koord. Z-koord. Svep Plansch7022 Grävenhet 4005 6677505,25 68620,75 45,86 5 m PB 2:57023 Grävenhet 4036 6677504,75 68620,75 45,67 5 m PB 2:57025 Grävenhet 4038 6677504,75 68619,75 45,75 5 m PB 2:57026 Grävenhet 4039 6677505,25 68619,75 45,74 5 m PB 2:57027 Grävenhet 4060 6677505,75 68619,75 45,78 5 m PB 2:57028 Grävenhet 4062 6677505,75 68620,25 45,75 5 m PB 2:57031 Grävenhet 4006 6677505,25 68625,25 45,80 5 m PB 2:37032 Grävenhet 4007 6677505,25 68625,75 45,81 5 m PB 2:87041 Grävenhet 4008 6677510,25 68625,25 46,00 5 m PB 2:37042 Grävenhet 4009 6677510,25 68625,75 46,01 5 m PB 2:87043 Grävenhet 4088 6677509,75 68625,75 45,95 5 m PB 2:87044 Grävenhet 4089 6677509,75 68625,25 45,96 5 m PB 2:57061 Grävenhet 4012 6677509,25 68605,25 45,03 5 m PB 2:37062 Grävenhet 4090 6677509,25 68605,75 45,11 5 m PB 2:57063 Grävenhet 4091 6677508,75 68605,75 45,07 5 m PB 2:57071 Grävenhet 4014 6677505,25 68605,25 ej mätt 5 m PB 2:37072 Grävenhet 4015 6677505,25 68605,75 ej mätt 5 m PB 2:57073 Grävenhet 4069 6677504,75 68605,75 ej mätt 5 m PB 2:57074 Grävenhet 4072 6677504,75 68605,25 44,93 5 m PB 2:57075 Grävenhet 4164 6677504,75 68604,75 44,96 5 m PB 2:57076 Grävenhet 4179 6677505,25 68604,75 44,92 5 m PB 2:57077 Grävenhet 4249 6677505,75 68604,75 44,92 5 m PB 2:57078 Grävenhet 4250 6677505,75 68605,25 44,92 5 m PB 2:57079 Grävenhet 4251 6677505,75 68605,75 44,92 5 m PB 2:57081 Grävenhet 4016 6677500,25 68605,25 ej mätt 5 m PB 2:37082 Grävenhet 4017 6677500,25 68605,75 ej mätt 5 m PB 2:57083 Grävenhet 4066 6677499,75 68605,75 ej mätt 5 m PB 2:57084 Grävenhet 4067 6677499,75 68605,25 ej mätt 5 m PB 2:57085 Grävenhet 4068 6677499,75 68604,75 ej mätt 5 m PB 2:57086 Grävenhet 4073 6677500,25 68604,75 44,62 5 m PB 2:57087 Grävenhet 4074 6677500,75 68604,75 44,63 5 m PB 2:57091 Grävenhet 4057 6677495,25 68615,25 45,32 5 m PB 2:37092 Grävenhet 4058 6677495,25 68615,75 45,28 5 m PB 2:77093 Grävenhet 4059 6677494,75 68615,75 45,31 5 m PB 2:77101 Grävenhet 4054 6677495,25 68610,25 45,00 5 m PB 2:37102 Grävenhet 4055 6677495,25 68610,75 45,06 5 m PB 2:77103 Grävenhet 4052 6677494,75 68610,75 44,89 5 m PB 2:77104 Grävenhet 4056 6677494,75 68610,25 44,93 5 m PB 2:77111 Grävenhet 10003415 6677505,26 68630,25 45,70 5 m PB 2:37112 Grävenhet 10003416 6677505,26 68630,75 45,70 5 m PB 2:87113 Grävenhet 4063 6677504,75 68630,75 45,70 5 m PB 2:87121 Grävenhet 4024 6677520,25 68635,25 46,36 5 m PB 2:37131 Grävenhet 4026 6677515,25 68640,25 46,26 5 m PB 2:37132 Grävenhet 4027 6677515,25 68640,75 46,26 5 m PB 2:87141 Grävenhet 4028 6677520,25 68645,25 46,33 5 m PB 2:37151 Grävenhet 4030 6677525,25 68645,25 46,38 5 m PB 2:37161 Grävenhet 10003696 6677525,25 68655,25 46,33 5 m PB 2:37171 Grävenhet 4034 6677530,25 68653,25 46,20 5 m PB 2:37183 Grävenhet 4128 6677514,75 68605,75 45,26 5 m PB 2:57184 Grävenhet 4129 6677514,75 68605,25 45,22 5 m PB 2:37194 Grävenhet 4130 6677514,25 68600,75 44,95 5 m PB 2:37201 Grävenhet 4044 6677515,25 68595,25 44,65 5 m PB 2:37211 Grävenhet 4046 6677520,25 68595,25 44,66 5 m PB 2:37231 Grävenhet 4050 6677530,25 68595,25 44,53 5 m PB 2:37251 Grävenhet 4076 6677495,25 68600,25 44,52 5 m PB 2:37261 Grävenhet 4077 6677495,25 68595,25 44,38 5 m PB 2:3BILAGOR – POSTBODA 2BILAGOR – POSTBODA 2 217

Grävenhet Klass Ruta X-koord. Y-koord. Z-koord. Svep Plansch7271 Grävenhet 4078 6677495,25 68590,25 44,28 5 m PB 2:37281 Grävenhet 4079 6677495,25 68585,25 44,18 5 m PB 2:37291 Grävenhet 4080 6677500,25 68585,25 44,22 5 m PB 2:37301 Grävenhet 4081 6677500,25 68595,25 44,42 5 m PB 2:37311 Grävenhet 4082 6677505,25 68600,25 44,54 5 m PB 2:37321 Grävenhet 4083 6677505,25 68595,25 44,41 5 m PB 2:37331 Grävenhet 4084 6677505,25 68589,75 44,31 5 m PB 2:37341 Grävenhet 4085 6677510,25 68595,25 44,40 5 m PB 2:37351 Grävenhet 4086 6677515,25 68590,25 44,26 5 m PB 2:37361 Grävenhet 4087 6677512,25 68635,25 46,26 5 m PB 2:37375 Grävenhet 4123 6677489,75 68634,75 45,44 5 m PB 2:37385 Grävenhet 4120 6677494,75 68634,75 45,54 5 m PB 2:97391 Grävenhet 4094 6677495,25 68640,25 45,66 5 m PB 2:37401 Grävenhet 4095 6677495,25 68645,25 45,91 5 m PB 2:37412 Grävenhet 4096 6677500,25 68645,75 46,15 5 m PB 2:37421 Grävenhet 4097 6677505,25 68650,25 46,16 5 m PB 2:37435 Grävenhet 4124 6677504,75 68655,25 46,28 5 m PB 2:37441 Grävenhet 4099 6677510,25 68655,25 46,39 5 m PB 2:37451 Grävenhet 4100 6677505,25 68660,25 46,47 5 m PB 2:37461 Grävenhet 4101 6677510,25 68660,25 46,43 5 m PB 2:37472 Grävenhet 4102 6677510,25 68665,75 46,47 5 m PB 2:37481 Grävenhet 4103 6677515,25 68665,25 46,44 5 m PB 2:37491 Grävenhet 4150 6677500,25 68625,25 45,51 5 m PB 2:37501 Grävenhet 4151 6677495,25 68605,25 44,67 5 m PB 2:37523 Grävenhet 4156 6677484,75 68625,75 45,25 5 m PB 2:37531 Grävenhet 4157 6677490,25 68605,25 44,47 5 m PB 2:37541 Grävenhet 4158 6677490,25 68595,25 44,34 5 m PB 2:37551 Grävenhet 4159 6677485,25 68600,25 44,40 5 m PB 2:37561 Grävenhet 4163 6677490,25 68610,25 44,74 5 m PB 2:37571 Grävenhet 4170 6677485,25 68590,25 44,25 5 m PB 2:37581 Grävenhet 4171 6677485,25 68585,25 44,17 5 m PB 2:37591 Grävenhet 4237 6677495,25 68630,75 45,40 5 m PB 2:37601 Grävenhet 4238 6677499,75 68635,25 45,51 5 m PB 2:37611 Grävenhet 4239 6677499,75 68640,25 45,91 5 m PB 2:37621 Grävenhet 4286 6677515,25 68635,25 46,17 5 m PB 2:38001 Grävenhet 4104 6677507,75 68602,75 44,83 5 m PB 2:48011 Grävenhet 4105 6677507,75 68607,75 45,21 5 m PB 2:48021 Grävenhet 4106 6677502,75 68602,75 44,64 5 m PB 2:48031 Grävenhet 4107 6677502,75 68607,75 45,07 5 m PB 2:48041 Grävenhet 4108 6677502,75 68612,75 45,40 5 m PB 2:48051 Grävenhet 4109 6677502,75 68617,75 45,60 5 m PB 2:48065 Grävenhet 4152 6677502,25 68622,25 45,52 5 m PB 2:48071 Grävenhet 4111 6677502,75 68627,75 45,65 5 m PB 2:48081 Grävenhet 4112 6677507,75 68622,75 45,97 5 m PB 2:48091 Grävenhet 4113 6677507,75 68617,75 45,77 5 m PB 2:48101 Grävenhet 4114 6677497,75 68617,75 45,42 5 m PB 2:48111 Grävenhet 4115 6677497,75 68612,75 45,21 5 m PB 2:48121 Grävenhet 4116 6677497,75 68607,75 44,85 5 m PB 2:48131 Grävenhet 4117 6677495,75 68637,75 45,58 5 m PB 2:48141 Grävenhet 4118 6677492,75 68637,75 44,23 5 m PB 2:48151 Grävenhet 4132 6677492,75 68642,75 45,66 5 m PB 2:48166 Grävenhet 4133 6677497,75 68642,25 45,87 5 m PB 2:48176 Grävenhet 4134 6677497,75 68647,25 46,06 5 m PB 2:48188 Grävenhet 4135 6677503,25 68647,75 46,16 5 m PB 2:48192 Grävenhet 4136 6677502,75 68653,25 46,17 5 m PB 2:4218POSTBODA 2 OCH 1

Grävenhet Klass Ruta X-koord. Y-koord. Z-koord. Svep Plansch8201 Grävenhet 4137 6677507,75 68652,75 46,29 5 m PB 2:48212 Grävenhet 4138 6677527,75 68653,25 46,24 5 m PB 2:48221 Grävenhet 4139 6677522,75 68647,75 46,28 5 m PB 2:48231 Grävenhet 4140 6677517,75 68642,75 46,38 5 m PB 2:48241 Grävenhet 4141 6677522,75 68642,75 46,44 5 m PB 2:48251 Grävenhet 4142 6677517,75 68637,75 46,40 5 m PB 2:48261 Grävenhet 4143 6677512,75 68637,75 46,19 5 m PB 2:48271 Grävenhet 4144 6677492,75 68612,75 45,08 5 m PB 2:48288 Grävenhet 4145 6677498,25 68622,75 45,36 5 m PB 2:48292 Grävenhet 4146 6677512,75 68608,25 45,49 5 m PB 2:48301 Grävenhet 4147 6677512,75 68602,75 45,09 5 m PB 2:48311 Grävenhet 4148 6677512,75 68597,75 44,77 5 m PB 2:48321 Grävenhet 4149 6677507,75 68597,75 44,44 5 m PB 2:48331 Grävenhet 4153 6677487,75 68632,75 45,27 5 m PB 2:48341 Grävenhet 4154 6677492,75 68632,75 45,36 5 m PB 2:48351 Grävenhet 4243 6677487,75 68622,75 45,14 5 m PB 2:48361 Grävenhet 4244 6677492,25 68627,75 45,30 5 m PB 2:48371 Grävenhet 4245 6677496,75 68632,75 45,42 5 m PB 2:48381 Grävenhet 4259 6677497,75 68637,25 45,58 5 m PB 2:48391 Grävenhet 4247 6677501,75 68637,75 45,73 5 m PB 2:49001 Grävenhet 4075 6677524,25 68595,25 44,53 5 m9002 Grävenhet 4121 6677494,75 68634,25 45,49 5 m PB 2:99003 Grävenhet 4122 6677495,25 68634,25 45,57 5 m PB 2:39005 Grävenhet 4160 6677514,25 68605,75 45,17 5 m PB 2:59006 Grävenhet 4161 6677514,25 68605,25 45,23 5 m PB 2:59007 Grävenhet 4162 6677514,25 68604,75 45,11 5 m PB 2:59008 Grävenhet 4173 6677508,66 68629,32 45,86 Diverse PB 2:89009 Grävenhet 4175 6677511,21 68630,50 46,04 Diverse PB 2:89010 Grävenhet 4177 6677512,58 68631,06 46,31 Diverse PB 2:89011 Grävenhet 4172 6677489,25 68625,25 45,07 5 m9015 Grävenhet 4125 6677507,75 68607,25 45,22 Diverse PB 2:59016 Grävenhet 4126 6677508,25 68607,25 45,10 Diverse PB 2:59017 Grävenhet 4127 6677508,25 68607,75 45,11 Diverse PB 2:59018 Grävenhet 4119 6677495,25 68634,75 45,43 5 m PB 2:99019 Grävenhet 4165 6677502,75 68618,25 45,61 Diverse PB 2:59020 Grävenhet 4166 6677503,25 68618,25 45,58 Diverse PB 2:59021 Grävenhet 4167 6677503,25 68617,75 45,61 Diverse PB 2:59023 Grävenhet 4168 6677503,75 68617,75 45,59 Diverse PB 2:59024 Grävenhet 4169 6677503,75 68618,25 45,63 Diverse PB 2:59026 Grävenhet 4210 6677514,18 68626,60 46,27 Diverse PB 2:89027 Grävenhet 4212 6677515,43 68629,86 46,31 Diverse PB 2:89028 Grävenhet 4214 6677514,03 68629,79 46,37 Diverse PB 2:89029 Grävenhet 4260 6677499,25 68635,25 45,48 Diverse PB 2:99101 Grävenhet 4184 6677500,25 68614,75 45,40 Ben PB 2:59102 Grävenhet 4185 6677499,75 68614,25 45,42 Ben PB 2:59103 Grävenhet 4186 6677499,25 68614,25 45,36 Ben PB 2:59104 Grävenhet 4187 6677499,25 68614,75 45,37 Ben PB 2:59105 Grävenhet 4188 6677499,25 68615,25 45,28 Ben PB 2:59106 Grävenhet 4189 6677499,25 68615,75 45,34 Ben PB 2:59107 Grävenhet 4194 6677494,75 68615,25 45,33 Ben PB 2:79108 Grävenhet 4195 6677494,75 68616,25 45,26 Ben PB 2:79109 Grävenhet 4196 6677495,25 68616,25 45,27 Ben PB 2:79110 Grävenhet 4197 6677494,75 68616,75 45,25 Ben PB 2:79111 Grävenhet 4198 6677495,25 68616,75 45,25 Ben PB 2:79201 Grävenhet 4181 6677501,25 68644,75 46,15 Boplatsorg. PB 2:9BILAGOR – POSTBODA 2BILAGOR – POSTBODA 2 219

Grävenhet Klass Ruta X-koord. Y-koord. Z-koord. Svep Plansch9202 Grävenhet 4183 6677498,75 68646,25 46,12 Boplatsorg. PB 2:99203 Grävenhet 4182 6677499,75 68644,25 46,05 Boplatsorg. PB 2:99204 Grävenhet 4180 6677501,25 68646,25 46,20 Boplatsorg. PB 2:99205 Grävenhet 4190 6677500,25 68646,25 46,20 Boplatsorg. PB 2:99211 Grävenhet 4199 6677507,75 68623,25 45,89 Boplatsorg. PB 2:59212 Grävenhet 4200 6677507,25 68623,25 45,89 Boplatsorg. PB 2:59213 Grävenhet 4201 6677507,25 68622,75 45,86 Boplatsorg. PB 2:59214 Grävenhet 4202 6677505,75 68620,75 45,81 Boplatsorg. PB 2:59215 Grävenhet 4203 6677505,75 68621,25 45,82 Boplatsorg. PB 2:59216 Grävenhet 4204 6677505,25 68621,25 45,77 Boplatsorg. PB 2:59217 Grävenhet 4205 6677502,25 68617,75 45,59 Boplatsorg. PB 2:59218 Grävenhet 4206 6677502,25 68618,25 45,63 Boplatsorg. PB 2:59219 Grävenhet 4207 6677497,75 68613,25 45,24 Boplatsorg.9220 Grävenhet 4208 6677497,25 68613,25 45,25 Boplatsorg.9221 Grävenhet 4209 6677497,25 68612,75 45,21 Boplatsorg.9222 Grävenhet 4248 6677510,75 68620,25 46,05 Stenmaterial PB 2:59223 Grävenhet 4240 6677510,25 68619,75 46,04 Boplatsorg. PB 2:59224 Grävenhet 4241 6677509,75 68620,25 46,00 Stenmaterial PB 2:59225 Grävenhet 4242 6677510,25 68620,75 46,05 Boplatsorg. PB 2:59226 Grävenhet 4267 6677512,25 68623,75 46,11 Boplatsorg. PB 2:59227 Grävenhet 4268 6677512,75 68623,75 46,11 Boplatsorg. PB 2:59228 Grävenhet 4269 6677512,75 68624,25 46,11 Boplatsorg. PB 2:59229 Grävenhet 4270 6677512,25 68624,25 46,09 Boplatsorg. PB 2:59230 Grävenhet 4271 6677507,75 68626,25 45,88 Boplatsorg. PB 2:89232 Grävenhet 4273 6677508,25 68626,75 45,97 Boplatsorg. PB 2:89233 Grävenhet 4274 6677507,75 68626,75 45,89 Boplatsorg. PB 2:89234 Grävenhet 4275 6677505,75 68628,25 45,81 Boplatsorg. PB 2:89235 Grävenhet 4276 6677505,75 68628,75 45,83 Boplatsorg. PB 2:89236 Grävenhet 4277 6677505,25 68628,75 45,72 Boplatsorg. PB 2:89237 Grävenhet 4278 6677505,25 68628,25 45,70 Boplatsorg. PB 2:89238 Grävenhet 4305 6677506,25 68610,25 45,42 Boplatsorg. PB 2:59239 Grävenhet 4304 6677505,75 68610,25 45,46 Boplatsorg. PB 2:59240 Grävenhet 4307 6677505,75 68610,75 45,44 Boplatsorg. PB 2:59241 Grävenhet 4306 6677506,25 68610,75 45,35 Boplatsorg. PB 2:59242 Grävenhet 4282 6677503,25 68610,25 45,41 Boplatsorg. PB 2:59243 Grävenhet 4283 6677503,75 68610,25 45,46 Boplatsorg. PB 2:59244 Grävenhet 4284 6677503,75 68610,75 45,42 Boplatsorg. PB 2:59245 Grävenhet 4285 6677503,25 68610,75 45,44 Boplatsorg. PB 2:59248 Grävenhet 4294 6677505,75 68615,75 45,64 Boplatsorg. PB 2:59249 Grävenhet 4295 6677505,75 68615,25 45,61 Boplatsorg. PB 2:59250 Grävenhet 4296 6677502,75 68615,25 45,60 Boplatsorg. PB 2:59251 Grävenhet 4297 6677503,25 68615,25 45,61 Boplatsorg. PB 2:59252 Grävenhet 4298 6677503,25 68615,75 45,63 Boplatsorg. PB 2:59253 Grävenhet 4299 6677502,75 68615,75 45,62 Boplatsorg. PB 2:59259 Grävenhet 4308 6677505,75 68609,75 45,56 Boplatsorg. PB 2:59301 Grävenhet 4215 6677493,25 68608,25 44,89 Strandzon PB 2:79302 Grävenhet 4216 6677492,25 68607,25 44,79 Strandzon PB 2:79303 Grävenhet 4217 6677491,25 68606,25 44,72 Strandzon PB 2:79304 Grävenhet 4218 6677494,25 68609,25 45,00 Strandzon PB 2:79305 Grävenhet 4219 6677496,25 68611,25 45,11 Strandzon PB 2:79306 Grävenhet 4220 6677497,25 68612,25 45,22 Strandzon9307 Grävenhet 4221 6677498,25 68613,25 45,25 Strandzon9308 Grävenhet 4222 6677501,25 68616,25 45,59 Strandzon PB 2:59312 Grävenhet 4226 6677506,75 68621,75 45,89 Strandzon PB 2:59313 Grävenhet 4227 6677490,75 68610,75 44,82 Strandzon PB 2:7220POSTBODA 2 OCH 1

Grävenhet Klass Ruta X-koord. Y-koord. Z-koord. Svep Plansch9314 Grävenhet 4228 6677491,75 68611,75 44,88 Strandzon PB 2:79315 Grävenhet 4229 6677493,75 68613,75 45,18 Strandzon PB 2:79316 Grävenhet 4230 6677496,75 68616,75 45,39 Strandzon PB 2:79317 Grävenhet 4231 6677498,75 68618,75 45,57 Strandzon PB 2:79318 Grävenhet 4232 6677499,75 68619,75 45,57 Strandzon PB 2:59319 Grävenhet 4233 6677500,75 68620,75 45,56 Strandzon PB 2:59320 Grävenhet 4234 6677503,75 68623,75 45,72 Strandzon PB 2:59321 Grävenhet 4235 6677489,25 68608,75 44,62 Strandzon PB 2:79322 Grävenhet 4236 6677488,25 68607,75 44,57 Strandzon PB 2:79401 Grävenhet 4252 6677504,75 68619,25 45,70 Lerfigur. PB 2:59402 Grävenhet 4253 6677505,25 68619,25 45,68 Lerfigur. PB 2:59403 Grävenhet 4254 6677505,75 68619,25 45,70 Lerfigur. PB 2:59404 Grävenhet 4255 6677506,25 68619,25 45,78 Lerfigur. PB 2:59405 Grävenhet 4256 6677506,25 68619,75 45,83 Lerfigur. PB 2:59406 Grävenhet 4257 6677506,25 68620,25 45,82 Lerfigur. PB 2:59407 Grävenhet 4258 6677506,25 68620,75 45,85 Lerfigur. PB 2:5100095 Grävenhet 2004 6677540,25 68599,25 44,70 FU PB 2:1100114 Grävenhet 2005 6677550,25 68609,25 45,11 FU PB 2:1100124 Grävenhet 3206 6677540,25 68612,25 45,38 FU PB 2:1100128 Grävenhet 3213 6677530,25 68640,25 46,33 FU PB 2:1100130 Grävenhet 3214 6677540,25 68639,25 46,09 FU PB 2:1100133 Grävenhet 2161 6677500,25 68620,25 45,51 FU PB 2:1100142 Grävenhet 3208 6677490,25 68640,25 45,58 FU PB 2:2100148 Grävenhet 3216 6677490,25 68599,75 44,44 FU PB 2:2100167 Grävenhet 3231 6677500,25 68600,25 44,57 FU PB 2:1100169 Grävenhet 3244 6677550,38 68629,68 45,23 FU PB 2:1100172 Grävenhet 3209 6677480,25 68640,25 45,53 FU PB 2:2100176 Grävenhet 3233 6677521,60 68608,86 45,68 FU PB 2:1100184 Grävenhet 3255 6677570,25 68640,25 45,32 FU PB 2:1100188 Grävenhet 3253 6677570,25 68630,25 45,16 FU PB 2:1100195 Grävenhet 3265 6677460,25 68640,25 45,19 FU PB 2:2100197 Grävenhet 3260 6677470,25 68633,25 45,22 FU PB 2:2100199 Grävenhet 3259 6677480,25 68646,75 45,62 FU PB 2:2100201 Grävenhet 3254 6677560,25 68630,25 45,41 FU PB 2:1100207 Grävenhet 3249 6677570,25 68610,25 44,69 FU PB 2:1100209 Grävenhet 3210 6677490,25 68630,25 45,29 FU PB 2:1100216 Grävenhet 3306 6677508,25 68620,25 45,86 FU PB 2:1 (stick 2)100220 Grävenhet 3306 6677508,25 68620,25 45,76 FU PB 2:1 (stick 3)100224 Grävenhet 3306 6677508,25 68620,25 45,66 FU PB 2:1 (stick 4)100228 Grävenhet 3306 6677508,25 68620,25 45,56 FU PB 2:1 (stick 5)100232 Grävenhet 3309 6677540,25 68670,25 46,32 FU PB 2:1100233 Grävenhet 3308 6677550,25 68672,25 46,14 FU PB 2:1100234 Grävenhet 3230 6677524,75 68650,25 46,31 FU PB 2:1100235 Grävenhet 3218 6677520,25 68570,25 43,76 FU PB 2:1100236 Grävenhet 3217 6677510,25 68580,25 44,10 FU PB 2:1100237 Grävenhet 3232 6677510,25 68590,25 44,32 FU PB 2:1100238 Grävenhet 3219 6677531,25 68580,25 43,84 FU PB 2:1100239 Grävenhet 3267 6677500,25 68650,25 46,14 FU PB 2:1100642 Grävenhet 100641 6677570,25 68600,25 ej mätt FU100644 Grävenhet 100643 6677570,25 68620,25 ej mätt FU100549 Grävenhet 3405 6677460,25 68625,25 44,32 Kompl. Fu100550 Grävenhet 3407 6677440,25 68645,25 44,48 Kompl. Fu100551 Grävenhet 3427 6677450,75 68655,25 45,32 Kompl. Fu100552 Grävenhet 3433 6677432,25 68665,75 45,72 Kompl. Fu100553 Grävenhet 3434 6677434,25 68666,75 45,68 Kompl. FuBILAGOR – POSTBODA 2BILAGOR – POSTBODA 2 221

Grävenhet Klass Ruta X-koord. Y-koord. Z-koord. Svep Plansch100554 Grävenhet 3413 6677470,25 68605,25 44,19 Kompl. Fu100555 Grävenhet 3403 6677480,25 68615,25 44,44 Kompl. Fu100556 Grävenhet 3406 6677450,25 68635,25 44,42 Kompl. Fu100557 Grävenhet 3420 6677430,25 68615,25313 44,13 Kompl. Fu100558 Grävenhet 3428 6677447,25 68657,25 45,37 Kompl. Fu100559 Grävenhet 3436 6677413,25 68684,75 45,68 Kompl. Fu100560 Grävenhet 3412 6677460,248 68615,25116 44,25 Kompl. Fu100561 Grävenhet 3429 6677443,25 68661,25 45,55 Kompl. Fu100562 Grävenhet 3431 6677462,436 68637,60811 45,22 Kompl. Fu100563 Grävenhet 3423 6677453,755 68648,94908 45,23 Kompl. Fu100564 Grävenhet 3404 6677470,25 68615,24709 44,21 Kompl. Fu100565 Grävenhet 3435 6677423,75 68677,25 45,80 Kompl. Fu100566 Grävenhet 3421 6677456,945 68647,87392 45,35 Kompl. Fu100567 Grävenhet 3408 6677430,25 68655,25 44,68 Kompl. Fu100582 Grävenhet 3326 6677480,5 68615,5 44,72 Kompl. Fu 1m100583 Grävenhet 3327 6677470,5 68615,5 44,47 Kompl. Fu 1m100584 Grävenhet 3342 6677470,5 68605,5 44,33 Kompl. Fu 1m100585 Grävenhet 3328 6677460,5 68615,5 44,22 Kompl. Fu 1m100586 Grävenhet 3335 6677460,5 68625,5 44,47 Kompl. Fu 1m100587 Grävenhet 3336 6677450,5 68635,5 44,68 Kompl. Fu 1m100588 Grävenhet 3340 6677440,5 68645,5 44,69 Kompl. Fu 1m100589 Grävenhet 3341 6677430,5 68655,5 44,86 Kompl. Fu 1m100590 Grävenhet 3331 6677430,5 68615,5 44,14 Kompl. Fu 1m222POSTBODA 2 OCH 1

Bilaga 3. Anläggningar – Postboda 2Anläggningsnr Anläggningstyp X-koord. Y-koord. Z-koord. Längd Bredd Djup Kommentar3393 Recent nedgrävning 6677480,62 68615,75 44,5 – – – I åker. Ej undersökt3399 Recent nedgrävning 6677460,48 68625,51 44,3 – – – I åker. Ej undersökt10171 Ränna 6677503,37 68618,40 45,3 0,20 0,20 0,0810177 Ränna 6677503,54 68617,97 45,2 – – – Framkom i ruta10666 Utgår 6677501,17 68616,25 – 0,35 0,13 –10704 Stolphål 6677500,64 68620,66 45,3 0,13 0,13 0,0510713 Grop 6677500,90 68620,69 – 0,30 0,12 0,1810750 Oklassad 6677499,85 68603,28 44,3 – – – I åker. Ej undersökt10758 Oklassad 6677500,49 68601,87 44,3 – – – I åker. Ej undersökt10766 Oklassad 6677500,36 68597,45 44,2 – – – I åker. Ej undersökt10774 Oklassad 6677497,19 68612,78 – – – – I åker. Ej undersökt10783 Grop 6677518,63 68587,22 43,9 2,60 1,80 0,6010805 Härd 6677506,69 68589,19 44,0 0,65 0,50 0,1510820 Stolphål 6677505,35 68588,49 44,0 0,70 0,70 0,2510838 Kulturlager 6677505,35 68587,96 44,0 0,70 0,60 0,0510887 Stolphål 6677503,25 68589,67 44,0 0,60 0,60 0,2810899 Oklassad 6677502,75 68591,17 44,0 – – – I åker. Ej undersökt10917 Oklassad 6677504,40 68587,45 44,0 – – – I åker. Ej undersökt10930 Oklassad 6677501,81 68588,27 44,0 – – – I åker. Ej undersökt10941 Oklassad 6677501,34 68588,32 44,0 – – – I åker. Ej undersökt10950 Oklassad 6677499,28 68589,72 44,0 – – – I åker. Ej undersökt10965 Oklassad 6677499,31 68587,77 44,0 – – – I åker. Ej undersökt10970 Oklassad 6677498,29 68586,95 44,0 – – – I åker. Ej undersökt10982 Oklassad 6677501,85 68587,51 44,0 – – – I åker. Ej undersökt11006 Oklassad 6677503,83 68586,35 44,0 – – – I åker. Ej undersökt11015 Oklassad 6677503,67 68586,54 44,0 – – – I åker. Ej undersökt11019 Oklassad 6677502,87 68586,60 44,0 – – – I åker. Ej undersökt11029 Oklassad 6677502,33 68586,49 44,0 – – – I åker. Ej undersökt11039 Oklassad 6677501,24 68586,10 43,9 – – – I åker. Ej undersökt11051 Oklassad 6677500,65 68587,44 44,0 – – – I åker. Ej undersökt11056 Oklassad 6677500,38 68585,67 – – – – I åker. Ej undersökt11065 Oklassad 6677511,23 68588,03 – – – – I åker. Ej undersökt11096 Stolphål 6677491,42 68586,86 43,9 0,28 0,28 0,1511105 Grop 6677490,83 68586,68 43,9 0,90 0,60 0,1711161 Oklassad 6677490,34 68588,25 43,9 0,40 0,30 0,1111170 Pinnhål 6677490,14 68588,28 44,0 0,04 0,04 0,2411175 Oklassad 6677479,24 68587,54 43,7 0,60 0,60 0,0711187 Stolphål 6677483,48 68584,39 43,8 0,50 0,50 0,111199 Stolphål 6677483,13 68584,23 43,8 0,30 0,25 0,0511222 Pinnhål 6677490,66 68586,12 43,9 0,06 0,06 0,0311240 Utgår 6677507,59 68601,54 44,5 – – –11269 Grop 6677512,97 68604,73 45,0 1,10 0,60 0,2011282 Stenpackning 6677514,39 68598,48 44,6 3,20 3,00 0,2011296 Stenpackning 6677521,80 68586,42 44,0 3,60 1,40 0,2011427 Skärvstenskoncentration6677509,79 68606,88 45,0 1,50 0,50 –11441 Skärvstenskoncentration6677510,14 68607,97 45,0 0,60 0,60 –11455 Skärvstenskoncentration6677509,11 68609,56 45,1 1,40 0,80 –BILAGOR – POSTBODA 2BILAGOR – POSTBODA 2 223

Anläggningsnr Anläggningstyp X-koord. Y-koord. Z-koord. Längd Bredd Djup Kommentar11472 Skärvstenskoncentration6677508,16 68605,14 44,8 0,80 0,50 0,1011482 Utgår 6677507,63 68604,10 44,6 – – –11492 Skärvstenskoncentration6677506,93 68606,72 44,9 0,30 0,30 –11503 Skärvstenskoncentration6677506,86 68606,11 44,8 0,45 0,45 –11513 Skärvstenskoncentration6677503,35 68606,81 44,7 1,10 0,50 –11534 Stenpackning 6677523,56 68586,41 44,0 – – – Del av A 1129611650 Störning 6677493,28 68610,98 44,6 – – –11673 Recent nedgrävning 6677484,90 68620,44 44,7 1,80 1,60 0,7012022 Kokgrop 6677497,30 68610,64 44,7 0,70 0,40 0,2012372 Grop 6677499,54 68635,31 45,3 1,00 0,50 0,2512382 Skärvstenskoncentration6677498,66 68621,75 45,1 1,45 0,70 0,1512505 Skärvstenskoncentration6677497,27 68616,24 45,1 0,80 0,65 –12676 Utgår 6677498,65 68618,83 45,2 – – – Ej undersökt12727 Stolphål 6677507,83 68625,83 45,0 0,30 0,30 0,2312874 Malsten 6677501,93 68613,83 44,8 – – –12881 Malsten 6677501,62 68613,89 44,8 – – –12947 Utgår 6677510,94 68603,35 44,3 – – – Ej undersökt13319 Kokgrop 6677505,92 68614,09 45,3 1,00 0,70 0,4013455 Utgår 6677500,87 68620,68 45,2 – – – Ej undersökt13637 Kulturlager 6677508,39 68622,01 45,5 1,40 0,60 0,1013733 Grop 6677502,59 68620,49 45,2 1,50 0,90 0,4013847 Grop 6677510,00 68618,76 45,5 1,00 1,80 0,4013972 Kulturlager 6677499,95 68623,88 45,1 3,00 0,00 0,15224POSTBODA 2 OCH 1

Bilaga 4. Basregistrering – Postboda 2BenFyndnr Material Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.63 Ben 1 0,1 6677444,26 68595,5364 Ben 1 0,6 6677460,41 68613,0966 Ben 1 1,1 6677424,22 68600,2967 Ben 1 1,969 Ben 1 0,9 6677440,78 68644,7529 Ben 72 4,3 7021 6677505,25 68620,2536 Ben 5 1 7022 6677505,25 68620,7540 Ben 6 0,8 7001 6677500,25 68615,2541 Ben 1 0,4 7001 6677500,25 68615,2546 Ben 2 3,6 7002 6677500,25 68615,7547 Ben 1 0,2 7002 6677500,25 68615,7555 Ben 65 6,6 7011 6677505,25 68615,2560 Ben 27 7,7 7012 6677505,25 68615,7567 Ben 8 0,9 7023 6677504,75 68620,7573 Ben 29 2,2 7025 6677504,75 68619,7579 Ben 2 0,2 7103 6677494,75 68610,7585 Ben 4 0,2 7041 6677510,25 68625,2586 Ben 2 0,8 7041 6677510,25 68625,2592 Ben 42 6,9 7027 6677505,75 68619,7593 Ben 1 0,3 7027 6677505,75 68619,75102 Ben 107 4,4 7026 6677505,25 68619,75103 Ben 1 1 7026 6677505,25 68619,75107 Ben 3 1,5 7111 6677505,26 68630,2499112 Ben 1 0,01 7112 6677505,257 68630,7539117 Ben 6 0,6 7101 6677495,25 68610,25123 Ben 4 0,4 7102 6677495,25 68610,75130 Ben 4 0,6 7091 6677495,25 68615,25136 Ben 10 1,2 7092 6677495,25 68615,75137 Ben 3 0,6 7092 6677495,25 68615,75143 Ben 4 1,6 7003 6677499,75 68615,75144 Ben 5 0,5 7003 6677499,75 68615,75148 Ben 6 5,5 7031 6677505,25 68625,25153 Ben 4 0,1 7032 6677505,25 68625,75161 Ben 22 3,2 7028 6677505,75 68620,25162 Ben 2 0,7 7028 6677505,75 68620,25168 Ben 5 0,6 7042 6677510,25 68625,75173 Ben 5 0,6 7104 6677494,75 68610,25177 Ben 2 0,4 7113 6677504,75 68630,75183 Ben 4 0,6 7093 6677494,75 68615,75194 Ben 3 0,9 7082 6677500,25 68605,75203 Ben 2 0,3 7004 6677499,75 68615,25204 Ben 5 1,8 7004 6677499,75 68615,25224 Ben 6 0,2 7074 6677504,75 68605,25229 Ben 1 0,7 7073 6677504,75 68605,75230 Ben 1 0,2 7073 6677504,75 68605,75234 Ben 1 0,3 7072 6677505,25 68605,75244 Ben 11 0,9 7005 6677499,75 68614,75245 Ben 2 0,01 7005 6677499,75 68614,75249 Ben 1 0,9 7043 6677509,75 68625,75255 Ben 2 0,2 7044 6677509,75 68625,25BILAGOR – POSTBODA 2BILAGOR – POSTBODA 2 225

Fyndnr Material Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.282 Ben 7 0,3 8041 6677502,75 68612,75287 Ben 10 1,6 8091 6677507,75 68617,75292 Ben 10 0,9 8101 6677497,75 68617,75299 Ben 1 0,2 8111 6677497,75 68612,75305 Ben 1 0,1 8081 6677507,75 68622,75313 Ben 11 0,5 8051 6677502,75 68617,75323 Ben 2 0,1 7491 6677500,25 68625,25338 Ben 1 0,1 8001 6677507,75 68602,75345 Ben 15 2,3 8065 6677502,25 68622,25355 Ben 1 0,1 8188 6677503,25 68647,75368 Ben 5 0,7 9018 6677495,25 68634,7507375 Ben 4 0,5 9003 6677495,25 68634,25380 Ben 9 3,8 9002 6677494,752 68634,2505385 Ben 76 3,4 7385 6677494,75 68634,75386 Ben 1 0,1 7385 6677494,75 68634,75420 Ben 4 1,5 9020 6677503,25 68618,25422 Ben 6 0,6 9021 6677503,25 68617,75424 Ben 28 6,7 9023 6677503,75 68617,75426 Ben 7 1,1 9024 6677503,75 68618,25432 Ben 8 0,3 7076 6677505,25 68604,75439 Ben 3 1 8011 6677507,75 68607,75459 Ben 8 0,4 9015 6677507,75 68607,25463 Ben 2 0,1 9016 6677508,25 68607,25466 Ben 7 2,5 9019 6677502,75 68618,25472 Ben 3 0,01 9017 6677508,25 68607,75487 Ben 3 2,6 8288 6677498,25 68622,75500 Ben 1 0,1 8341 6677492,75 68632,75501 Ben 1 1,4 9008 6677508,662 68629,3191509 Ben 5 0,1 9107 6677494,75 68615,25515 Ben 4 0,7 9212 6677507,25 68623,25520 Ben 5 0,8 9213 6677507,25 68622,75526 Ben 8 4,4 9211 6677507,75 68623,25535 Ben 5 0,6 9108 6677494,75 68616,25538 Ben 3 0,5 9109 6677495,25 68616,25543 Ben 1 0,1 9110 6677494,75 68616,75548 Ben 1 0,1 9111 6677495,25 68616,75560 Ben 2 0,4 9305 6677496,25 68611,25566 Ben 2 0,2 9306 6677497,25 68612,25571 Ben 8 0,2 9307 6677498,25 68613,25572 Ben 3 0,6 9307 6677498,25 68613,25578 Ben 1 0,01 9308 6677501,25 68616,25579 Ben 4 0,6 9308 6677501,25 68616,25585 Ben 3 0,5 9312 6677506,75 68621,75586 Ben 28 2 9312 6677506,75 68621,75587 Ben 1 0,01 9312 6677506,75 68621,75589 Ben 2 0,2 7077 6677505,75 68604,75595 Ben 1 0,1 7078 6677505,75 68605,25599 Ben 1 0,1 7079 6677505,75 68605,75608 Ben 8 1,6 7601 6677499,75 68635,25615 Ben 3 0,1 8371 6677496,75 68632,75622 Ben 30 6,8 9214 6677505,75 68620,75627 Ben 19 3,7 9215 6677505,75 68621,25633 Ben 36 5 9216 6677505,25 68621,25636 Ben 10 1,4 9217 6677502,25 68617,75644 Ben 1 0,2 8351 6677487,75 68622,75226POSTBODA 2 OCH 1

Fyndnr Material Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.647 Ben 1 0,1 8381 6677497,75 68637,25652 Ben 59 7,9 9218 6677502,25 68618,25659 Ben 6 4,4 9220 6677497,25 68613,25672 Ben 7 2,7 9222 6677510,75 68620,25673 Ben 11 1,4 9222 6677510,75 68620,25677 Ben 40 3,6 9223 6677510,25 68619,75678 Ben 6 0,8 9223 6677510,25 68619,75685 Ben 42 10 9224 6677509,75 68620,25690 Ben 20 7 9225 6677510,25 68620,75708 Ben 15 2 9316 6677496,75 68616,75709 Ben 4 0,8 9316 6677496,75 68616,75725 Ben 6 0,7 9101 6677500,25 68614,75726 Ben 19 0,6 9101 6677500,25 68614,75730 Ben 10 0,7 9102 6677499,75 68614,25731 Ben 6 0,1 9102 6677499,75 68614,25736 Ben 6 0,9 9103 6677499,25 68614,25737 Ben 3 0,3 9103 6677499,25 68614,25743 Ben 5 0,8 9104 6677499,25 68614,75744 Ben 9 0,4 9104 6677499,25 68614,75748 Ben 1 0,1 9105 6677499,25 68615,25749 Ben 16 2,5 9105 6677499,25 68615,25755 Ben 2 0,1 9106 6677499,25 68615,75757 Ben 5 0,3 9106 6677499,25 68615,75761 Ben 9 1,1 9248 6677505,75 68615,75765 Ben 89 5,8 9249 6677505,75 68615,25774 Ben 1 0,1 9234 6677505,75 68628,25782 Ben 2 0,1 9236 6677505,25 68628,75783 Ben 3 4 9236 6677505,25 68628,75788 Ben 4 2,1 9239 6677505,75 68610,25792 Ben 1 0,1 9240 6677505,75 68610,75799 Ben 13 2,5 9242 6677503,25 68610,25805 Ben 1 0,1 9243 6677503,75 68610,25806 Ben 11 0,6 9243 6677503,75 68610,25812 Ben 13 1,6 9244 6677503,75 68610,75819 Ben 7 0,5 9245 6677503,25 68610,75827 Ben 3 0,3 9226 6677512,25 68623,75833 Ben 1 0,1 9227 6677512,75 68623,75839 Ben 2 0,3 9229 6677512,25 68624,25844 Ben 4 1,6 9230 6677507,75 68626,25854 Ben 1 0,4 9233 6677507,75 68626,75864 Ben 1 0,2 9238 6677506,25 68610,25874 Ben 1 0,2 9250 6677502,75 68615,25879 Ben 4 1 9251 6677503,25 68615,25884 Ben 2 0,1 9252 6677503,25 68615,75894 Ben 21 5,5 9029 6677499,25 68635,25898 Ben 21 4,5 9317 6677498,75 68618,75905 Ben 12 2,6 9318 6677499,75 68619,75906 Ben 16 2,6 9318 6677499,75 68619,75915 Ben 52 9,9 9319 6677500,75 68620,75916 Ben 2 0,2 9319 6677500,75 68620,75923 Ben 27 6 9320 6677503,75 68623,75924 Ben 7 0,8 9320 6677503,75 68623,75928 Ben 12 1,3 9401 6677504,75 68619,25929 Ben 7 1 9401 6677504,75 68619,25935 Ben 11 1,7 9402 6677505,25 68619,25BILAGOR – POSTBODA 2BILAGOR – POSTBODA 2 227

Fyndnr Material Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.941 Ben 26 3,4 9403 6677505,75 68619,25942 Ben 1 0,1 9403 6677505,75 68619,25947 Ben 26 4,6 9404 6677506,25 68619,25956 Ben 37 5,3 9405 6677506,25 68619,75957 Ben 3 0,4 9406 6677506,25 68620,25958 Ben 24 3,1 9406 6677506,25 68620,25965 Ben 4 0,2 9407 6677506,25 68620,75966 Ben 58 8,3 9407 6677506,25 68620,751090 Ben 238 41,7 13733 6677502,595 68620,48531107 Ben 1 0,1 11296 6677521,8 68586,421109 Ben 2 0,1 11427 6677509,79 68606,881125 Ben 1 0,4 12022 6677497,3 68610,641128 Ben 1 3,3 12170 6677496,485 68613,6951137 Ben 2 0,4 12505 6677497,27 68616,241153 Ben 25 6,2 13972 6677499,945 68623,8751155 Ben 9 0,4 13637 6677508,39 68622,011160 Ben 8 1,3 13319 6677505,915 68614,0851178 Ben 89 21,7 13847 6677510 68618,761192 Ben 4 1,4 12698 6677499,375 68619,571194 Ben 2 2,6 12702 6677502,54 68622,2351203 Ben 2 1,4 12739 6677509,555 68622,821221 Ben 1 0,6 12919 6677506,95 68620,471230 Ben 9 1,7 13859 6677506,78 68624,831231 Ben 14 1,4 13986 6677509,445 68620,7951282 Ben 1 0,3 6677502,8 68617,241288 Ben 1 0,31290 Ben 1 0,1 100228 6677508,25 68620,251291 Ben 8 1,3 2162 6677500,25 68610,251292 Ben 6 0,8 2060 6677510,25 68610,251293 Ben 29 6,2 3155 6677510,25 68620,251294 Ben 6 2,3 100124 6677540,25 68612,251295 Ben 82 7,6 100133 6677500,25 68620,251296 Ben 1 0,05 100133 6677500,25 68620,251297 Ben 1 0,6 100148 6677490,25 68599,751298 Ben 1 0,05 100148 6677490,25 68599,751299 Ben 1 0,5 3223 6677540,25 68619,751300 Ben 4 0,4 3238 6677560,25 68620,251301 Ben 1 0,5 3239 6677550,25 68620,251302 Ben 4 1,2 100184 6677570,25 68640,251303 Ben 46 8,6 100188 6677570,25 68630,251304 Ben 1 0,6 3261 6677485,25 68620,251305 Ben 1 0,1 100195 6677460,25 68640,251306 Ben 11 1,2 100201 6677560,25 68630,251307 Ben 7 1,2 3307 6677508,25 68620,251308 Ben 10 1,2 100216 6677508,25 68620,251309 Ben 6 4,6 100220 6677508,25 68620,251310 Ben 6 0,6 100224 6677508,25 68620,25228POSTBODA 2 OCH 1

BergartFyndnr Material Sakord Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.61 Bergart Knacksten 1 250,8 7012 6677505,25 68615,75904 Bergart 1 0,1 9318 6677499,75 68619,751095 Bergart 1 7,6 2162 6677500,25 68610,251096 Bergart 1 32 3155 6677510,25 68620,251104 Bergart 1 4,9 100133 6677500,25 68620,251105 Bergart 1 1,5 100167 6677500,25 68600,251240 Bergart Knacksten 1 355,1 100169 6677550,383 68629,67981242 Bergart Malsten 1 11000 12874 6677501,93 68613,831243 Bergart Malsten 1 5000 12881 6677501,615 68613,89Bränd leraFyndnr SubClass Material Sakord Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.9 Bränd lera Bränd lera Tegel 9 89,6 100563 6677453,755 68648,949114 Bränd lera Bränd lera 8 14,8 100560 6677460,248 68615,251215 Bränd lera Bränd lera 2 3,2 100566 6677456,945 68647,873916 Bränd lera Bränd lera 11 5,2 100564 6677470,251 68615,247118 Bränd lera Bränd lera 2 2,5 100561 6677443,25 68661,2521 Bränd lera Bränd lera 4 2,4 100558 6677447,25 68657,2522 Bränd lera Bränd lera 7 4 100562 6677462,12 68637,4523 Bränd lera Bränd lera 7 5,7 100552 6677432,25 68665,7524 Bränd lera Bränd lera Tegel 5 10,9 100551 6677450,75 68655,2526 Bränd lera Bränd lera 5 2,3 100559 6677413,25 68684,7527 Bränd lera Bränd lera 34 30,7 100556 6677450,25 68635,2530 Bränd lera Bränd lera 44 30,2 100565 6677423,75 68677,2532 Bränd lera Bränd lera Ugnsvägg 15 32 100195 6677460,25 68640,2533 Bränd lera Bränd lera 2 1 100554 6677470,25 68605,2534 Bränd lera Bränd lera 37 11,9 100567 6677430,25 68655,2540 Bränd lera Bränd lera 30 28,9 100549 6677460,25 68625,2545 Bränd lera Bränd lera 1 4,4 6677443,75 68611,747 Bränd lera Bränd lera 1 4,8 6677447,91 68617,2548 Bränd lera Bränd lera 1 0,3 6677448,32 68581,2549 Bränd lera Bränd lera 1 0,8 6677429,33 68655,5451 Bränd lera Bränd lera 1 1,1 6677447,77 68599,5352 Bränd lera Bränd lera 1 0,5 6677456,98 68625,6554 Bränd lera Bränd lera Tegel 1 3,1 6677444,39 68578,5856 Bränd lera Bränd lera 2 8 6677458,76 68635,2557 Bränd lera Bränd lera 2 12 6677455,31 68615,0460 Bränd lera Bränd lera 1 2,5 6677438,99 68569,87532 Bränd lera Bränd lera 1 2,1 9023 6677503,75 68617,75BILAGOR – POSTBODA 2BILAGOR – POSTBODA 2 229

FlintaFyndnr Material Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.99 Flinta 1 0,01 7026 6677505,25 68619,75134 Flinta 1 4,4 7092 6677495,25 68615,75619 Flinta 1 0,1 9214 6677505,75 68620,75649 Flinta 1 0,1 9218 6677502,25 68618,25903 Flinta 1 1,9 9318 6677499,75 68619,75940 Flinta 1 0,1 9403 6677505,75 68619,25948 Flinta 1 0,9 9404 6677506,25 68619,251069 Flinta 1 0,7 3239 6677550,25 68620,251073 Flinta 1 0,1 100133 6677500,25 68620,251081 Flinta 1 0,6 100549 6677460,25 68625,251082 Flinta 1 0,5 100550 6677440,25 68645,251083 Flinta 1 0,5 100555 6677480,25 68615,251092 Flinta 1 0,5 6677455,97 68613,141164 Flinta 1 0,1 13733 6677502,595 68620,48531177 Flinta 1 1,3 13847 6677510 68618,761270 Flinta 1 0,9 6677504,14 68624,151289 Flinta 1 4 6677401,48 68595,15GrönstenFyndnr Material Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.609 Grönsten 1 2,6 7601 6677499,75 68635,25JärnFyndnr Material Sakord Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.28 Järn Spik 1 3,8 100565 6677423,75 68677,2537 Järn Järnten 1 33,9 100549 6677460,25 68625,2558 Järn Föremål 1 238 100549 6677460,25 68625,2568 Järn 1 3,6 100564 6677470,251 68615,2471230POSTBODA 2 OCH 1

KeramikFyndnr SubClass Material Sakord Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.7 Kärl Senmedeltida och Keramik Rödgods 2 0,6 6677453,94 68621,21efterreformatoriska8 Kärl Senmedeltida och Keramik Rödgods 7 5,4 100557 6677430,25 68615,2531efterreformatoriska10 Kärl Senmedeltida och Keramik Rödgods 1 4 100563 6677453,755 68648,9491efterreformatoriska11 Kärl Senmedeltida och Keramik Rödgods 5 5,4 100550 6677440,25 68645,25efterreformatoriska13 Kärl Senmedeltida och Keramik Rödgods 4 1,7 100560 6677460,248 68615,2512efterreformatoriska17 Kärl Senmedeltida och Keramik Rödgods 2 1,5 100564 6677470,251 68615,2471efterreformatoriska25 Kärl Senmedeltida och Keramik Rödgods 1 3,9 100551 6677450,75 68655,25efterreformatoriska26 Keramik Keramik Skärva 6 47,6 7021 6677505,25 68620,25ornerad27 Keramik Keramik Skärva 12 30,9 7021 6677505,25 68620,25oornerad28 Keramik Keramik Fragment 250 101,6 7021 6677505,25 68620,2531 Kärl Senmedeltida och Keramik Rödgods 2 4,4 100565 6677423,75 68677,25efterreformatoriska32 Keramik Keramik Skärva 3 21,7 7022 6677505,25 68620,75ornerad33 Keramik Keramik Skärva 6 11 7022 6677505,25 68620,75oornerad34 Keramik Keramik Fragment 44 18,9 7022 6677505,25 68620,7535 Kärl Senmedeltida och Keramik Rödgods 1 0,3 100567 6677430,25 68655,25efterreformatoriska37 Keramik Keramik Skärva 3 9,3 7001 6677500,25 68615,25oornerad38 Keramik Keramik Skärva 2 8,8 7001 6677500,25 68615,25ornerad38 Kärl Senmedeltida och Keramik Rödgods 28 58,4 7001efterreformatoriska39 Keramik Keramik Fragment 120 47,9 7001 6677500,25 68615,2541 Kärl Senmedeltida och Keramik Rödgods 1 20,6 6677415,96 68633,22efterreformatoriska42 Kärl Senmedeltida och Keramik Rödgods 1 4,6 6677465,83 68599,65efterreformatoriska43 Keramik Keramik Skärva 10 45,3 7002 6677500,25 68615,75oornerad43 Kärl Senmedeltida och Keramik Rödgods 1 3,3 6677436,29 68589,17efterreformatoriska44 Keramik Keramik Skärva 4 11,5 7002 6677500,25 68615,75ornerad45 Keramik Keramik Fragment 149 66 7002 6677500,25 68615,7546 Kärl Senmedeltida och Keramik Rödgods 1 5,9 6677443,75 68611,7efterreformatoriska50 Kärl Senmedeltida och Keramik Rödgods 1 19,6 6677453,962 68637,9805efterreformatoriska51 Keramik Keramik Fragment 156 74,5 7011 6677505,25 68615,2552 Keramik Keramik Skärva 8 30,1 7011 6677505,25 68615,25oornerad53 Keramik Keramik Skärva 7 34,8 7011 6677505,25 68615,25ornerad55 Kärl Senmedeltida och Keramik Rödgods 1 2,6 6677444,39 68578,58efterreformatoriskaBILAGOR – POSTBODA 2BILAGOR – POSTBODA 2 231

Fyndnr SubClass Material Sakord Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.57 Keramik Keramik Fragment 166 77,5 7012 6677505,25 68615,7558 Keramik Keramik Skärva 9 27,6 7012 6677505,25 68615,75oornerad59 Keramik Keramik Skärva 9 36,2 7012 6677505,25 68615,75ornerad62 Keramik Keramik Kritpipa 3 6 6677463,07 6862164 Keramik Keramik Fragment 202 139,5 7023 6677504,75 68620,7565 Keramik Keramik Skärva 16 65,3 7023 6677504,75 68620,75oornerad66 Keramik Keramik Skärva 14 84,5 7023 6677504,75 68620,75ornerad70 Keramik Keramik Fragment 275 133,9 7025 6677504,75 68619,7571 Keramik Keramik Skärva 10 29,8 7025 6677504,75 68619,75oornerad72 Keramik Keramik Skärva 9 52,5 7025 6677504,75 68619,75ornerad76 Keramik Keramik Skärva 4 6,4 7103 6677494,75 68610,75oornerad77 Keramik Keramik Skärva 1 2,1 7103 6677494,75 68610,75ornerad78 Keramik Keramik Fragment 96 21,8 7103 6677494,75 68610,7581 Keramik Keramik Skärva 1 2,1 7041 6677510,25 68625,25oornerad82 Keramik Keramik Skärva 3 6,8 7041 6677510,25 68625,25ornerad83 Keramik Keramik Fragment 68 2,1 7041 6677510,25 68625,2587 Keramik Keramik Fragment 116 247,3 7027 6677505,75 68619,7588 Keramik Keramik Skärva 25 63,8 7027 6677505,75 68619,75oornerad89 Keramik Keramik Skärva 22 66,8 7027 6677505,75 68619,75ornerad94 Keramik Keramik Skärva 18 78,5 7026 6677505,25 68619,75ornerad95 Keramik Keramik Skärva 24 71,8 7026 6677505,25 68619,75oornerad96 Keramik Keramik Fragment 381 161 7026 6677505,25 68619,7597 Keramik Keramik Övrig 1 9,4 7027 6677505,75 68619,7598 Keramik Keramik Övrig 1 4,7 7027 6677505,75 68619,75104 Keramik Keramik Skärva 6 21,8 7111 6677505,26 68630,2499oornerad105 Keramik Keramik Skärva 7 37,8 7111 6677505,26 68630,2499ornerad106 Keramik Keramik Fragment 35 29 7111 6677505,26 68630,2499109 Keramik Keramik Skärva 2 6,5 7112 6677505,257 68630,7539oornerad110 Keramik Keramik Fragment 5 3,5 7112 6677505,257 68630,7539113 Keramik Keramik Skärva 2 2,2 7101 6677495,25 68610,25oornerad114 Keramik Keramik Fragment 76 15 7101 6677495,25 68610,25118 Keramik Keramik Skärva 1 3,8 7101 6677495,25 68610,25ornerad119 Keramik Keramik Fragment 121 35,3 7102 6677495,25 68610,75120 Keramik Keramik Skärva 4 20,6 7102 6677495,25 68610,75oornerad121 Keramik Keramik Skärva 2 11 7102 6677495,25 68610,75ornerad124 Keramik Keramik Fragment 100 42,5 7091 6677495,25 68615,25232POSTBODA 2 OCH 1

Fyndnr SubClass Material Sakord Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.125 Keramik Keramik Skärva 1 3,7 7091 6677495,25 68615,25ornerad126 Keramik Keramik Skärva 7 22,8 7091 6677495,25 68615,25oornerad131 Keramik Keramik Fragment 120 48,6 7092 6677495,25 68615,75132 Keramik Keramik Skärva 5 18,2 7092 6677495,25 68615,75oornerad133 Keramik Keramik Skärva 3 18,4 7092 6677495,25 68615,75ornerad140 Keramik Keramik Skärva 12 43,5 7003 6677499,75 68615,75oornerad141 Keramik Keramik Skärva 6 20,9 7003 6677499,75 68615,75ornerad142 Keramik Keramik Fragment 193 66,6 7003 6677499,75 68615,75146 Keramik Keramik Skärva 5 13,5 7031 6677505,25 68625,25oornerad147 Keramik Keramik Fragment 30 16,3 7031 6677505,25 68625,25150 Keramik Keramik Skärva 3 8,1 7032 6677505,25 68625,75oornerad151 Keramik Keramik Skärva 1 3,4 7032 6677505,25 68625,75ornerad152 Keramik Keramik Fragment 26 18,6 7032 6677505,25 68625,75156 Keramik Keramik Fragment 341 155,6 7028 6677505,75 68620,25157 Keramik Keramik Skärva 19 71,8 7028 6677505,75 68620,25oornerad158 Keramik Keramik Skärva 12 61,3 7028 6677505,75 68620,25ornerad163 Keramik Keramik Fragment 58 22,8 7042 6677510,25 68625,75164 Keramik Keramik Skärva 5 11,7 7042 6677510,25 68625,75oornerad165 Keramik Keramik Skärva 4 15,6 7042 6677510,25 68625,75ornerad169 Keramik Keramik Fragment 98 30,3 7104 6677494,75 68610,25170 Keramik Keramik Skärva 1 0,9 7104 6677494,75 68610,25oornerad174 Keramik Keramik Fragment 53 27,4 7113 6677504,75 68630,75175 Keramik Keramik Skärva 5 12,6 7113 6677504,75 68630,75ornerad176 Keramik Keramik Skärva 6 17,9 7113 6677504,75 68630,75oornerad179 Keramik Keramik Fragment 128 58,6 7093 6677494,75 68615,75180 Keramik Keramik Skärva 8 22,1 7093 6677494,75 68615,75oornerad181 Keramik Keramik Skärva 5 14,9 7093 6677494,75 68615,75ornerad185 Keramik Keramik Skärva 1 23,9 7071 6677505,25 68605,25ornerad186 Keramik Keramik Skärva 3 8,1 7071 6677505,25 68605,25oornerad187 Keramik Keramik Fragment 24 7 7071 6677505,25 68605,25189 Keramik Keramik Fragment 11 3,8 7081 6677500,25 68605,25191 Keramik Keramik Fragment 46 27 7082 6677500,25 68605,75192 Keramik Keramik Skärva 2 9,6 7082 6677500,25 68605,75ornerad193 Keramik Keramik Skärva 8 23,9 7082 6677500,25 68605,75oornerad196 Keramik Keramik Fragment 40 19,7 7083 6677499,75 68605,75BILAGOR – POSTBODA 2BILAGOR – POSTBODA 2 233

Fyndnr SubClass Material Sakord Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.197 Keramik Keramik Skärva 1 2,8 7083 6677499,75 68605,75ornerad198 Keramik Keramik Skärva 2 3,8 7083 6677499,75 68605,75oornerad200 Keramik Keramik Fragment 9 3,8 7084 6677499,75 68605,25205 Keramik Keramik Skärva 6 43,8 7004 6677499,75 68615,25ornerad206 Keramik Keramik Skärva 12 63,1 7004 6677499,75 68615,25oornerad207 Keramik Keramik Fragment 301 119,5 7004 6677499,75 68615,25208 Keramik Keramik Fragment 2 0,7 7184 6677514,75 68605,25209 Keramik Keramik Fragment 1 0,9 7141 6677520,25 68645,25210 Keramik Keramik Skärva 1 3,1 7141 6677520,25 68645,25oornerad211 Keramik Keramik Fragment 9 4,1 7087 6677500,75 68604,75212 Keramik Keramik Skärva 1 3,3 7087 6677500,75 68604,75oornerad214 Keramik Keramik Fragment 7 3,1 7086 6677500,25 68604,75218 Keramik Keramik Fragment 9 5,9 7085 6677499,75 68604,75219 Keramik Keramik Fragment 54 24,5 7074 6677504,75 68605,25220 Keramik Keramik Skärva 4 12,9 7074 6677504,75 68605,25ornerad221 Keramik Keramik Skärva 2 3,6 7074 6677504,75 68605,25oornerad225 Keramik Keramik Fragment 35 13 7073 6677504,75 68605,75226 Keramik Keramik Skärva 1 2,5 7073 6677504,75 68605,75oornerad227 Keramik Keramik Skärva 2 4,2 7073 6677504,75 68605,75ornerad232 Keramik Keramik Fragment 39 8,2 7072 6677505,25 68605,75233 Keramik Keramik Skärva 2 12,9 7072 6677505,25 68605,75ornerad236 Keramik Keramik Fragment 29 15,5 7061 6677509,25 68605,25237 Keramik Keramik Skärva 2 7 7061 6677509,25 68605,25ornerad238 Keramik Keramik Skärva 3 3,2 7061 6677509,25 68605,25oornerad239 Keramik Keramik Fragment 228 72,2 7005 6677499,75 68614,75240 Keramik Keramik Skärva 5 21,4 7005 6677499,75 68614,75oornerad241 Keramik Keramik Skärva 6 15,1 7005 6677499,75 68614,75ornerad246 Keramik Keramik Fragment 29 13,1 7043 6677509,75 68625,75247 Keramik Keramik Skärva 12 36,1 7043 6677509,75 68625,75oornerad248 Keramik Keramik Skärva 5 32,9 7043 6677509,75 68625,75ornerad250 Keramik Keramik Fragment 42 22,1 7044 6677509,75 68625,25251 Keramik Keramik Skärva 3 5,7 7044 6677509,75 68625,25oornerad252 Keramik Keramik Skärva 3 17,7 7044 6677509,75 68625,25ornerad256 Keramik Keramik Fragment 33 16,9 7062 6677509,25 68605,75257 Keramik Keramik Skärva 1 6,5 7062 6677509,25 68605,75ornerad258 Keramik Keramik Skärva 5 12 7062 6677509,25 68605,75oornerad261 Keramik Keramik Fragment 18 9,6 7063 6677508,75 68605,75234POSTBODA 2 OCH 1

Fyndnr SubClass Material Sakord Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.262 Keramik Keramik Skärva 1 2,7 7063 6677508,75 68605,75ornerad263 Keramik Keramik Skärva 6 18,7 7063 6677508,75 68605,75oornerad266 Keramik Keramik Fragment 1 0,1 7211 6677520,25 68595,25268 Keramik Keramik Skärva 1 10,4 7151 6677525,25 68645,25ornerad269 Keramik Keramik Fragment 1 0,9 7194 6677514,25 68600,75270 Keramik Keramik Fragment 1 1 7391 6677495,25 68640,25273 Keramik Keramik Fragment 3 0,6 7311 6677505,25 68600,25274 Keramik Keramik Fragment 1 0,2 7301 6677500,25 68595,25275 Keramik Keramik Fragment 2 0,2 7231 6677530,25 68595,25276 Keramik Keramik Fragment 7 0,4 7201 6677515,25 68595,25277 Keramik Keramik Fragment 1 1,2 7421 6677505,25 68650,25278 Keramik Keramik Skärva 2 11,2 7421 6677505,25 68650,25ornerad279 Keramik Keramik Fragment 94 29,6 8041 6677502,75 68612,75280 Keramik Keramik Skärva 2 5,9 8041 6677502,75 68612,75ornerad281 Keramik Keramik Skärva 4 11,3 8041 6677502,75 68612,75oornerad284 Keramik Keramik Fragment 392 144,3 8091 6677507,75 68617,75285 Keramik Keramik Skärva 7 19,2 8091 6677507,75 68617,75oornerad286 Keramik Keramik Skärva 13 52,7 8091 6677507,75 68617,75ornerad289 Keramik Keramik Fragment 170 79,7 8101 6677497,75 68617,75290 Keramik Keramik Skärva 10 30,7 8101 6677497,75 68617,75oornerad291 Keramik Keramik Skärva 9 25,8 8101 6677497,75 68617,75ornerad295 Keramik Keramik Fragment 51 30,3 8111 6677497,75 68612,75296 Keramik Keramik Skärva 3 27 8111 6677497,75 68612,75ornerad297 Keramik Keramik Skärva 4 11,2 8111 6677497,75 68612,75oornerad301 Keramik Keramik Fragment 29 9,4 7375 6677489,75 68634,75306 Keramik Keramik Skärva 12 54,9 8051 6677502,75 68617,75ornerad307 Keramik Keramik Skärva 18 116,1 8051 6677502,75 68617,75oornerad308 Keramik Keramik Fragment 428 241,1 8051 6677502,75 68617,75310 Keramik Keramik Fragment 3 1 8021 6677502,75 68602,75320 Keramik Keramik Skärva 1 5,8 7491 6677500,25 68625,25ornerad321 Keramik Keramik Skärva 1 3,1 7491 6677500,25 68625,25oornerad322 Keramik Keramik Fragment 40 15,9 7491 6677500,25 68625,25325 Keramik Keramik Skärva 10 57,4 8071 6677502,75 68627,75ornerad326 Keramik Keramik Skärva 19 67,8 8071 6677502,75 68627,75oornerad327 Keramik Keramik Fragment 260 115,7 8071 6677502,75 68627,75330 Keramik Keramik Skärva 13 65,6 8081 6677507,75 68622,75ornerad331 Keramik Keramik Skärva 18 55,1 8081 6677507,75 68622,75oornerad332 Keramik Keramik Fragment 119 72,4 8081 6677507,75 68622,75BILAGOR – POSTBODA 2BILAGOR – POSTBODA 2 235

Fyndnr SubClass Material Sakord Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.333 Keramik Keramik Skärva 3 27,8 8131 6677495,75 68637,75ornerad334 Keramik Keramik Skärva 4 12,9 8131 6677495,75 68637,75oornerad335 Keramik Keramik Fragment 75 42,4 8131 6677495,75 68637,75336 Keramik Keramik Fragment 4 2,2 8001 6677507,75 68602,75339 Keramik Keramik Skärva 3 11,3 8121 6677497,75 68607,75ornerad340 Keramik Keramik Skärva 3 14,3 8121 6677497,75 68607,75oornerad341 Keramik Keramik Fragment 16 7,1 8121 6677497,75 68607,75342 Keramik Keramik Fragment 1 1,6 8176 6677497,75 68647,25348 Keramik Keramik Skärva 2 15,2 8065 6677502,25 68622,25ornerad349 Keramik Keramik Skärva 5 20,9 8065 6677502,25 68622,25oornerad350 Keramik Keramik Fragment 189 74,8 8065 6677502,25 68622,25352 Keramik Keramik Skärva 3 30,8 8151 6677492,75 68642,75ornerad353 Keramik Keramik Skärva 9 32,1 8151 6677492,75 68642,75oornerad354 Keramik Keramik Fragment 65 45,4 8151 6677492,75 68642,75356 Keramik Keramik Skärva 2 6,2 8188 6677503,25 68647,75oornerad357 Keramik Keramik Fragment 10 4,2 8188 6677503,25 68647,75359 Keramik Keramik Skärva 1 2,9 7183 6677514,75 68605,75oornerad362 Keramik Keramik Skärva 1 4,5 8271 6677492,75 68612,75ornerad363 Keramik Keramik Skärva 2 4,8 8271 6677492,75 68612,75oornerad364 Keramik Keramik Fragment 42 18,1 8271 6677492,75 68612,75365 Keramik Keramik Fragment 49 30,9 9018 6677495,25 68634,7507366 Keramik Keramik Skärva 1 8,3 9018 6677495,25 68634,7507ornerad367 Keramik Keramik Skärva 7 19 9018 6677495,25 68634,7507oornerad370 Keramik Keramik Fragment 96 70,5 9003 6677495,25 68634,25371 Keramik Keramik Skärva 5 25,1 9003 6677495,25 68634,25ornerad372 Keramik Keramik Skärva 14 36,3 9003 6677495,25 68634,25oornerad376 Keramik Keramik Fragment 75 46,1 9002 6677494,752 68634,2505377 Keramik Keramik Skärva 7 27,6 9002 6677494,752 68634,2505ornerad378 Keramik Keramik Skärva 10 25 9002 6677494,752 68634,2505oornerad381 Keramik Keramik Fragment 138 81,1 7385 6677494,75 68634,75382 Keramik Keramik Skärva 11 127,2 7385 6677494,75 68634,75ornerad383 Keramik Keramik Skärva 15 40,7 7385 6677494,75 68634,75oornerad429 Keramik Keramik Fragment 33 14,4 7076 6677505,25 68604,75430 Keramik Keramik Skärva 1 3,4 7076 6677505,25 68604,75oornerad431 Keramik Keramik Skärva 1 1,9 7076 6677505,25 68604,75ornerad436 Keramik Keramik Fragment 157 74 8011 6677507,75 68607,75236POSTBODA 2 OCH 1

Fyndnr SubClass Material Sakord Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.437 Keramik Keramik Skärva 13 188 8011 6677507,75 68607,75ornerad438 Keramik Keramik Skärva 25 179 8011 6677507,75 68607,75oornerad440 Keramik Keramik Skärva 25 177,6 9019 6677502,75 68618,25ornerad441 Keramik Keramik Skärva 33 113,3 9019 6677502,75 68618,25oornerad442 Keramik Keramik Fragment 775 318,2 9019 6677502,75 68618,25443 Keramik Keramik Skärva 16 62,5 9020 6677503,25 68618,25ornerad444 Keramik Keramik Skärva 95 25,5 9020 6677503,25 68618,25oornerad445 Keramik Keramik Fragment 281 111,8 9020 6677503,25 68618,25446 Keramik Keramik Skärva 12 42,6 9021 6677503,25 68617,75ornerad447 Keramik Keramik Skärva 20 60,7 9021 6677503,25 68617,75oornerad448 Keramik Keramik Fragment 290 111,6 9021 6677503,25 68617,75449 Keramik Keramik Skärva 14 51,9 9023 6677503,75 68617,75ornerad450 Keramik Keramik Skärva 17 67,2 9023 6677503,75 68617,75oornerad451 Keramik Keramik Fragment 400 124,3 9023 6677503,75 68617,75452 Keramik Keramik Skärva 6 15,1 9024 6677503,75 68618,25ornerad453 Keramik Keramik Skärva 15 38 9024 6677503,75 68618,25oornerad454 Keramik Keramik Fragment 234 108,9 9024 6677503,75 68618,25455 Keramik Keramik Fragment 136 64,6 9015 6677507,75 68607,25456 Keramik Keramik Skärva 9 80,1 9015 6677507,75 68607,25ornerad457 Keramik Keramik Skärva 42 285,8 9015 6677507,75 68607,25oornerad460 Keramik Keramik Fragment 44 20,9 9016 6677508,25 68607,25461 Keramik Keramik Skärva 1 4,6 9016 6677508,25 68607,25ornerad462 Keramik Keramik Skärva 12 44,7 9016 6677508,25 68607,25oornerad467 Keramik Keramik Fragment 159 52,6 9017 6677508,25 68607,75468 Keramik Keramik Skärva 22 55 9017 6677508,25 68607,75oornerad469 Keramik Keramik Skärva 11 126,3 9017 6677508,25 68607,75ornerad474 Keramik Keramik Skärva 1 1,2 7501 6677495,25 68605,25oornerad475 Keramik Keramik Fragment 1 0,2 7523 6677484,75 68625,75478 Keramik Keramik Fragment 4 1,4 8231 6677517,75 68642,75479 Keramik Keramik Skärva 2 4 8241 6677522,75 68642,75ornerad480 Keramik Keramik Fragment 2 0,6 8241 6677522,75 68642,75481 Keramik Keramik Skärva 1 2,7 8251 6677517,75 68637,75ornerad482 Keramik Keramik Fragment 1 0,1 8251 6677517,75 68637,75484 Keramik Keramik Skärva 1 4,1 8261 6677512,75 68637,75oornerad485 Keramik Keramik Fragment 8 4,4 8261 6677512,75 68637,75BILAGOR – POSTBODA 2BILAGOR – POSTBODA 2 237

Fyndnr SubClass Material Sakord Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.488 Keramik Keramik Skärva 2 5,7 8288 10167 6677498,41 68622,83oornerad489 Keramik Keramik Skärva 2 7,3 8288 6677498,25 68622,75ornerad490 Keramik Keramik Skärva 11 52,8 8288 6677498,25 68622,75oornerad491 Keramik Keramik Fragment 137 61,6 8288 6677498,25 68622,75492 Keramik Keramik Skärva 3 4,3 8311 6677512,75 68597,75ornerad493 Keramik Keramik Fragment 7 2,1 8311 6677512,75 68597,75494 Keramik Keramik Skärva 1 4,9 8321 6677507,75 68597,75ornerad495 Keramik Keramik Skärva 1 5,6 8331 6677487,75 68632,75ornerad496 Keramik Keramik Fragment 3 1,7 8331 6677487,75 68632,75497 Keramik Keramik Skärva 3 7,8 8341 6677492,75 68632,75oornerad498 Keramik Keramik Fragment 18 9,1 8341 6677492,75 68632,75503 Keramik Keramik 1 16,9 9009 6677511,208 68630,4995504 Keramik Keramik Fragment 8 3,1 9011 6677489,25 68625,25505 Keramik Keramik Skärva 4 10,6 9107 6677494,75 68615,25ornerad506 Keramik Keramik Skärva 7 12,3 9107 6677494,75 68615,25oornerad507 Keramik Keramik Fragment 56 31,1 9107 6677494,75 68615,25513 Keramik Keramik Fragment 6 1,9 9203 6677499,75 68644,25517 Keramik Keramik Skärva 1 5,2 9212 6677507,25 68623,25oornerad518 Keramik Keramik Fragment 114 37,8 9212 6677507,25 68623,25521 Keramik Keramik Skärva 3 6,8 9213 6677507,25 68622,75ornerad522 Keramik Keramik Skärva 4 15,1 9213 6677507,25 68622,75oornerad523 Keramik Keramik Fragment 63 20,5 9213 6677507,25 68622,75527 Keramik Keramik Skärva 7 22,2 9211 6677507,75 68623,25ornerad528 Keramik Keramik Skärva 14 60,2 9211 6677507,75 68623,25oornerad529 Keramik Keramik Fragment 236 84,2 9211 6677507,75 68623,25536 Keramik Keramik Skärva 5 10,3 9108 6677494,75 68616,25oornerad537 Keramik Keramik Fragment 85 34,8 9108 6677494,75 68616,25539 Keramik Keramik Skärva 1 5,3 9109 6677495,25 68616,25ornerad540 Keramik Keramik Skärva 5 10,6 9109 6677495,25 68616,25oornerad541 Keramik Keramik Fragment 44 20,6 9109 6677495,25 68616,25544 Keramik Keramik Skärva 3 12,6 9110 6677494,75 68616,75ornerad545 Keramik Keramik Skärva 8 19,6 9110 6677494,75 68616,75oornerad546 Keramik Keramik Fragment 65 42,3 9110 6677494,75 68616,75549 Keramik Keramik Skärva 7 22,5 9111 6677495,25 68616,75oornerad550 Keramik Keramik Fragment 54 20,5 9111 6677495,25 68616,75551 Keramik Keramik Skärva 4 19,5 7075 6677504,75 68604,75oornerad552 Keramik Keramik Fragment 28 16,4 7075 6677504,75 68604,75238POSTBODA 2 OCH 1

Fyndnr SubClass Material Sakord Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.553 Keramik Keramik Skärva 1 2,7 7561 6677490,25 68610,25ornerad554 Keramik Keramik Skärva 1 3,7 7561 6677490,25 68610,25oornerad555 Keramik Keramik Fragment 10 2,7 7561 6677490,25 68610,25556 Keramik Keramik Skärva 1 5 6677509,8 68631,59oornerad557 Keramik Keramik Skärva 3 7,9 9305 6677496,25 68611,25oornerad558 Keramik Keramik Fragment 135 42,2 9305 6677496,25 68611,25562 Keramik Keramik Fragment 178 65 9306 6677497,25 68612,25563 Keramik Keramik Skärva 2 6,8 9306 6677497,25 68612,25ornerad564 Keramik Keramik Skärva 11 25,9 9306 6677497,25 68612,25oornerad568 Keramik Keramik Fragment 85 73,5 9307 6677498,25 68613,25569 Keramik Keramik Skärva 3 9,9 9307 6677498,25 68613,25ornerad570 Keramik Keramik Skärva 5 13,2 9307 6677498,25 68613,25oornerad574 Keramik Keramik Fragment 335 98,8 9308 6677501,25 68616,25575 Keramik Keramik Skärva 10 43,6 9308 6677501,25 68616,25oornerad576 Keramik Keramik Skärva 8 25,7 9308 6677501,25 68616,25ornerad582 Keramik Keramik Fragment 237 75,1 9312 6677506,75 68621,75583 Keramik Keramik Skärva 8 20,2 9312 6677506,75 68621,75oornerad584 Keramik Keramik Skärva 13 79,8 9312 6677506,75 68621,75ornerad590 Keramik Keramik Skärva 3 9,4 7077 6677505,75 68604,75oornerad591 Keramik Keramik Fragment 34 13,5 7077 6677505,75 68604,75596 Keramik Keramik Skärva 1 12,3 7078 6677505,75 68605,25ornerad597 Keramik Keramik Skärva 3 8,2 7078 6677505,75 68605,25oornerad598 Keramik Keramik Fragment 38 13 7078 6677505,75 68605,25601 Keramik Keramik Skärva 1 1,6 7079 6677505,75 68605,75ornerad602 Keramik Keramik Skärva 3 8,4 7079 6677505,75 68605,75oornerad603 Keramik Keramik Fragment 25 13,2 7079 6677505,75 68605,75605 Keramik Keramik Skärva 9 63,6 7591 6677495,25 68630,75oornerad606 Keramik Keramik Fragment 72 31,9 7591 6677495,25 68630,75611 Keramik Keramik Skärva 8 29,3 7601 6677499,75 68635,25ornerad612 Keramik Keramik Skärva 39 139,7 7601 6677499,75 68635,25oornerad613 Keramik Keramik Fragment 303 181,2 7601 6677499,75 68635,25614 Keramik Keramik Fragment 10 6,7 8361 6677492,25 68627,75617 Keramik Keramik Skärva 9 8,6 8371 6677496,75 68632,75oornerad618 Keramik Keramik Fragment 193 80,6 8371 6677496,75 68632,75623 Keramik Keramik Skärvaornerad3 27,2 9214 6677505,75 68620,75BILAGOR – POSTBODA 2BILAGOR – POSTBODA 2 239

Fyndnr SubClass Material Sakord Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.624 Keramik Keramik Skärva 37 134,3 9214 6677505,75 68620,75oornerad625 Keramik Keramik Fragment 510 177,2 9214 6677505,75 68620,75628 Keramik Keramik Skärva 4 59,4 9215 6677505,75 68621,25ornerad629 Keramik Keramik Skärva 21 77,2 9215 6677505,75 68621,25oornerad630 Keramik Keramik Fragment 308 107,6 9215 6677505,75 68621,25634 Keramik Keramik Skärva 26 63,8 9216 6677505,25 68621,25oornerad635 Keramik Keramik Fragment 342 100,4 9216 6677505,25 68621,25638 Keramik Keramik Skärva 10 47,6 9217 6677502,25 68617,75ornerad639 Keramik Keramik Skärva 37 119,5 9217 6677502,25 68617,75oornerad640 Keramik Keramik Fragment 456 196,5 9217 6677502,25 68617,75642 Keramik Keramik Skärva 3 13,5 7611 6677499,75 68640,25oornerad643 Keramik Keramik Fragment 23 15,5 7611 6677499,75 68640,25645 Keramik Keramik Fragment 6 2 8351 6677487,75 68622,75648 Keramik Keramik Fragment 2 1,5 8381 6677497,75 68637,25653 Keramik Keramik Skärva 15 85,7 9218 6677502,25 68618,25ornerad654 Keramik Keramik Skärva 54 114,3 9218 6677502,25 68618,25oornerad655 Keramik Keramik Fragment 813 354,8 9218 6677502,25 68618,25656 Keramik Keramik Skärva 1 1,9 9219 6677497,75 68613,25ornerad657 Keramik Keramik Skärva 7 21,3 9219 6677497,75 68613,25oornerad658 Keramik Keramik Fragment 54 94,1 9219 6677497,75 68613,25661 Keramik Keramik Skärva 1 3,3 9220 6677497,25 68613,25ornerad662 Keramik Keramik Skärva 8 25,9 9220 6677497,25 68613,25oornerad663 Keramik Keramik Fragment 114 69,9 9220 6677497,25 68613,25665 Keramik Keramik Fragment 32 22,8 9221 6677497,25 68612,75666 Keramik Keramik Skärva 3 19,4 9221 6677497,25 68612,75ornerad667 Keramik Keramik Skärva 6 14,1 9221 6677497,25 68612,75oornerad668 Keramik Keramik Fragment 260 85,7 9222 6677510,75 68620,25669 Keramik Keramik Skärva 22 70,2 9222 6677510,75 68620,25oornerad670 Keramik Keramik Skärva 6 28,6 9222 6677510,75 68620,25ornerad674 Keramik Keramik Fragment 215 132,7 9223 6677510,25 68619,75675 Keramik Keramik Skärva 23 65,4 9223 6677510,25 68619,75oornerad676 Keramik Keramik Skärva 13 43,7 9223 6677510,25 68619,75ornerad682 Keramik Keramik Fragment 267 101,7 9224 6677509,75 68620,25683 Keramik Keramik Skärva 17 44,2 9224 6677509,75 68620,25oornerad684 Keramik Keramik Skärva 9 51 9224 6677509,75 68620,25ornerad687 Keramik Keramik Fragment 136 60,3 9225 6677510,25 68620,75240POSTBODA 2 OCH 1

Fyndnr SubClass Material Sakord Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.688 Keramik Keramik Skärva 13 33,1 9225 6677510,25 68620,75oornerad689 Keramik Keramik Skärva 10 44,5 9225 6677510,25 68620,75ornerad692 Keramik Keramik Fragment 3 0,6 9301 6677493,25 68608,25693 Keramik Keramik Fragment 1 0,01 9302 6677492,25 68607,25694 Keramik Keramik Fragment 14 3,1 9304 6677494,25 68609,25695 Keramik Keramik Fragment 10 4,3 9313 6677490,75 68610,75696 Keramik Keramik Fragment 17 9,3 9314 6677491,75 68611,75697 Keramik Keramik Skärva 3 7,2 9314 6677491,75 68611,75oornerad698 Keramik Keramik Skärva 2 25,5 9314 6677491,75 68611,75ornerad701 Keramik Keramik Fragment 40 15,9 9315 6677493,75 68613,75702 Keramik Keramik Skärva 5 13,2 9315 6677493,75 68613,75oornerad703 Keramik Keramik Skärva 3 35,6 9315 6677493,75 68613,75ornerad710 Keramik Keramik Fragment 581 240 9316 6677496,75 68616,75711 Keramik Keramik Skärva 26 78 9316 6677496,75 68616,75oornerad712 Keramik Keramik Skärva 13 72,5 9316 6677496,75 68616,75ornerad720 Keramik Keramik Skärva 1 23,2 9101 6677500,25 68614,75ornerad721 Keramik Keramik Skärva 18 58 9101 6677500,25 68614,75oornerad722 Keramik Keramik Fragment 226 72,3 9101 6677500,25 68614,75732 Keramik Keramik Skärva 18 53,7 9102 6677499,75 68614,25oornerad733 Keramik Keramik Fragment 275 90,9 9102 6677499,75 68614,25738 Keramik Keramik Skärva 2 6,2 9103 6677499,25 68614,25ornerad739 Keramik Keramik Skärva 1 3,7 9103 6677499,25 68614,25oornerad740 Keramik Keramik Fragment 243 90,9 9103 6677499,25 68614,25745 Keramik Keramik Skärva 3 16,7 9104 6677499,25 68614,75ornerad746 Keramik Keramik Skärva 19 46,8 9104 6677499,25 68614,75oornerad747 Keramik Keramik Fragment 327 107,7 9104 6677499,25 68614,75752 Keramik Keramik Skärva 4 9,9 9105 6677499,25 68615,25ornerad753 Keramik Keramik Skärva 15 52,6 9105 6677499,25 68615,25oornerad754 Keramik Keramik Fragment 315 122,4 9105 6677499,25 68615,25758 Keramik Keramik Skärva 4 30,9 9106 6677499,25 68615,75ornerad759 Keramik Keramik Skärva 13 34,7 9106 6677499,25 68615,75oornerad760 Keramik Keramik Fragment 318 122,2 9106 6677499,25 68615,75762 Keramik Keramik Skärva 11 88,4 9248 6677505,75 68615,75ornerad763 Keramik Keramik Skärva 14 55,1 9248 6677505,75 68615,75oornerad764 Keramik Keramik Fragment 82 52,6 9248 6677505,75 68615,75767 Keramik Keramik Skärvaornerad6 51 9249 6677505,75 68615,25BILAGOR – POSTBODA 2BILAGOR – POSTBODA 2 241

Fyndnr SubClass Material Sakord Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.768 Keramik Keramik Skärva 25 102,3 9249 6677505,75 68615,25oornerad769 Keramik Keramik Fragment 132 80,3 9249 6677505,75 68615,25770 Keramik Keramik Skärva 6 30 9259 6677505,75 68609,75ornerad771 Keramik Keramik Skärva 15 44,9 9259 6677505,75 68609,75oornerad772 Keramik Keramik Fragment 102 47,5 9259 6677505,75 68609,75776 Keramik Keramik Skärva 6 23,1 9234 6677505,75 68628,25oornerad777 Keramik Keramik Fragment 47 20,1 9234 6677505,75 68628,25779 Keramik Keramik Skärva 6 24,5 9235 6677505,75 68628,75ornerad780 Keramik Keramik Skärva 5 29,3 9235 6677505,75 68628,75oornerad781 Keramik Keramik Fragment 28 14,2 9235 6677505,75 68628,75784 Keramik Keramik Skärva 5 28,3 9236 6677505,25 68628,75ornerad785 Keramik Keramik Skärva 4 19,6 9236 6677505,25 68628,75oornerad786 Keramik Keramik Fragment 65 41,3 9236 6677505,25 68628,75789 Keramik Keramik Skärva 26 339,2 9239 6677505,75 68610,25ornerad790 Keramik Keramik Skärva 57 241,6 9239 6677505,75 68610,25oornerad791 Keramik Keramik Fragment 751 348,2 9239 6677505,75 68610,25794 Keramik Keramik Skärva 8 37,9 9240 6677505,75 68610,75ornerad795 Keramik Keramik Skärva 48 193 9240 6677505,75 68610,75oornerad796 Keramik Keramik Fragment 228 98,8 9240 6677505,75 68610,75800 Keramik Keramik Skärva 2 5,2 9242 6677503,25 68610,25ornerad801 Keramik Keramik Skärva 3 5,7 9242 6677503,25 68610,25oornerad802 Keramik Keramik Fragment 128 44,7 9242 6677503,25 68610,25808 Keramik Keramik Skärva 4 21,7 9243 6677503,75 68610,25ornerad809 Keramik Keramik Skärva 17 47,7 9243 6677503,75 68610,25oornerad810 Keramik Keramik Fragment 166 63,3 9243 6677503,75 68610,25814 Keramik Keramik Skärva 3 12,7 9244 6677503,75 68610,75ornerad815 Keramik Keramik Skärva 14 69,5 9244 6677503,75 68610,75oornerad816 Keramik Keramik Fragment 285 88,5 9244 6677503,75 68610,75821 Keramik Keramik Skärva 8 55,3 9245 6677503,25 68610,75ornerad822 Keramik Keramik Skärva 37 138,1 9245 6677503,25 68610,75oornerad823 Keramik Keramik Fragment 317 101,6 9245 6677503,25 68610,75825 Keramik Keramik Fragment 4 0,7 9321 6677489,25 68608,75826 Keramik Keramik Skärva 1 1,3 9322 6677488,25 68607,75ornerad830 Keramik Keramik Skärva 6 37,5 9226 6677512,25 68623,75ornerad831 Keramik Keramik Skärvaoornerad11 22,6 9226 6677512,25 68623,75242POSTBODA 2 OCH 1

Fyndnr SubClass Material Sakord Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.832 Keramik Keramik Fragment 124 49,1 9226 6677512,25 68623,75836 Keramik Keramik Skärva 2 8 9227 6677512,75 68623,75ornerad837 Keramik Keramik Skärva 2 4,9 9227 6677512,75 68623,75oornerad838 Keramik Keramik Fragment 29 9,6 9227 6677512,75 68623,75841 Keramik Keramik Skärva 2 8 9229 6677512,25 68624,25ornerad842 Keramik Keramik Skärva 5 8 9229 6677512,25 68624,25oornerad843 Keramik Keramik Fragment 27 10,6 9229 6677512,25 68624,25846 Keramik Keramik Skärva 5 16 9230 6677507,75 68626,25ornerad847 Keramik Keramik Skärva 5 13,3 9230 6677507,75 68626,25oornerad848 Keramik Keramik Fragment 27 14,8 9230 6677507,75 68626,25851 Keramik Keramik Skärva 2 9 9232 6677508,25 68626,75ornerad852 Keramik Keramik Skärva 1 4,4 9232 6677508,25 68626,75oornerad853 Keramik Keramik Fragment 11 9,1 9232 6677508,25 68626,75856 Keramik Keramik Skärva 2 4,6 9233 6677507,75 68626,75ornerad857 Keramik Keramik Skärva 2 7,7 9233 6677507,75 68626,75oornerad858 Keramik Keramik Fragment 11 5,2 9233 6677507,75 68626,75860 Keramik Keramik Skärva 4 12,8 9237 6677505,25 68628,25ornerad861 Keramik Keramik Skärva 2 3,6 9237 6677505,25 68628,25oornerad862 Keramik Keramik Fragment 19 13,8 9237 6677505,25 68628,25865 Keramik Keramik Skärva 7 38,5 9238 6677506,25 68610,25ornerad866 Keramik Keramik Skärva 7 38,5 9238 6677506,25 68610,25oornerad867 Keramik Keramik Fragment 116 42,9 9238 6677506,25 68610,25870 Keramik Keramik Skärva 2 10,7 9241 6677506,25 68610,75ornerad871 Keramik Keramik Skärva 18 76,4 9241 6677506,25 68610,75oornerad872 Keramik Keramik Fragment 117 57,5 9241 6677506,25 68610,75876 Keramik Keramik Skärva 3 15,5 9250 6677502,75 68615,25ornerad877 Keramik Keramik Skärva 6 23,7 9250 6677502,75 68615,25oornerad878 Keramik Keramik Fragment 63 37,5 9250 6677502,75 68615,25881 Keramik Keramik Skärva 5 40,6 9251 6677503,25 68615,25ornerad882 Keramik Keramik Skärva 22 113,2 9251 6677503,25 68615,25oornerad883 Keramik Keramik Fragment 170 70,4 9251 6677503,25 68615,25885 Keramik Keramik Skärva 2 5,2 9252 6677503,25 68615,75ornerad886 Keramik Keramik Skärva 6 21,1 9252 6677503,25 68615,75oornerad887 Keramik Keramik Fragment 51 22,6 9252 6677503,25 68615,75889 Keramik Keramik Skärvaornerad7 72,7 9253 6677502,75 68615,75BILAGOR – POSTBODA 2BILAGOR – POSTBODA 2 243

Fyndnr SubClass Material Sakord Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.890 Keramik Keramik Skärva 4 6,4 9253 6677502,75 68615,75oornerad891 Keramik Keramik Fragment 67 40 9253 6677502,75 68615,75895 Keramik Keramik Skärva 9 52,7 9029 6677499,25 68635,25ornerad896 Keramik Keramik Skärva 53 162,3 9029 6677499,25 68635,25oornerad897 Keramik Keramik Fragment 326 247,3 9029 6677499,25 68635,25899 Keramik Keramik Skärva 25 237,3 9317 6677498,75 68618,75ornerad900 Keramik Keramik Skärva 53 212,9 9317 6677498,75 68618,75oornerad901 Keramik Keramik Fragment 1272 338,2 9317 6677498,75 68618,75909 Keramik Keramik Skärva 18 70,2 9318 6677499,75 68619,75ornerad910 Keramik Keramik Skärva 43 106,6 9318 6677499,75 68619,75oornerad911 Keramik Keramik Fragment 1001 300,7 9318 6677499,75 68619,75917 Keramik Keramik Skärva 18 84,1 9319 6677500,75 68620,75ornerad918 Keramik Keramik Skärva 497 194,4 9319 6677500,75 68620,75oornerad919 Keramik Keramik Fragment 21 64,5 9319 6677500,75 68620,75925 Keramik Keramik Skärva 6 45,5 9320 6677503,75 68623,75ornerad930 Keramik Keramik Skärva 6 26,8 9401 6677504,75 68619,25ornerad931 Keramik Keramik Skärva 17 53,6 9401 6677504,75 68619,25oornerad932 Keramik Keramik Fragment 444 159,5 9401 6677504,75 68619,25936 Keramik Keramik Skärva 9 48,6 9402 6677505,25 68619,25ornerad937 Keramik Keramik Skärva 32 90,9 9402 6677505,25 68619,25oornerad938 Keramik Keramik Fragment 412 156,1 9402 6677505,25 68619,25943 Keramik Keramik Skärva 477 186,5 9403 6677505,75 68619,25ornerad944 Keramik Keramik Skärva 31 58,9 9403 6677505,75 68619,25oornerad945 Keramik Keramik Fragment 475 153,4 9403 6677505,75 68619,25949 Keramik Keramik Skärva 5 29,5 9404 6677506,25 68619,25ornerad950 Keramik Keramik Skärva 22 72,4 9404 6677506,25 68619,25oornerad951 Keramik Keramik Fragment 437 155,9 9404 6677506,25 68619,25952 Keramik Keramik Skärva 8 38,9 9405 6677506,25 68619,75ornerad953 Keramik Keramik Skärva 29 91,4 9405 6677506,25 68619,75oornerad954 Keramik Keramik Fragment 545 177,3 9405 6677506,25 68619,75960 Keramik Keramik Skärva 1 2,7 9406 6677506,25 68620,25ornerad961 Keramik Keramik Skärva 14 59 9406 6677506,25 68620,25oornerad962 Keramik Keramik Fragment 254 12,4 9406 6677506,25 68620,25967 Keramik Keramik Skärvaornerad9 59,8 9407 6677506,25 68620,75244POSTBODA 2 OCH 1

Fyndnr SubClass Material Sakord Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.968 Keramik Keramik Skärva 31 123,8 9407 6677506,25 68620,75oornerad969 Keramik Keramik Fragment 387 122,8 9407 6677506,25 68620,75970 Keramik Keramik Skärva 5 21,1 3155 6677510,25 68620,25ornerad971 Keramik Keramik Skärva 15 52,4 3155 6677510,25 68620,25oornerad972 Keramik Keramik Fragment 208 52,5 3155 6677510,25 68620,25973 Keramik Keramik Skärva 2 4,5 100114 6677550,25 68609,25oornerad974 Keramik Keramik Fragment 1 0,4 100114 6677550,25 68609,25975 Keramik Keramik Fragment 2 1,3 3152 6677550,25 68600,25976 Keramik Keramik Skärva 1 10 2057 6677519,737 68599,1422oornerad977 Keramik Keramik Fragment 4 0,9 2057 6677519,737 68599,1422978 Keramik Keramik Skärva 5 24,4 2060 6677510,25 68610,25ornerad979 Keramik Keramik Skärva 4 18,2 2060 6677510,25 68610,25oornerad980 Keramik Keramik Fragment 55 15,5 2060 6677510,25 68610,25981 Keramik Keramik Fragment 4 0,9 2059 6677510,25 68600,25982 Keramik Keramik Skärva 3 12,5 2162 6677500,25 68610,25oornerad983 Keramik Keramik Fragment 56 20,8 2162 6677500,25 68610,25984 Keramik Keramik Skärva 3 10,5 100142 6677490,25 68640,25oornerad985 Keramik Keramik Fragment 18 10,1 100142 6677490,25 68640,25986 Keramik Keramik Skärva 7 31,4 100133 6677500,25 68620,25ornerad987 Keramik Keramik Skärva 25 47,9 100133 6677500,25 68620,25oornerad988 Keramik Keramik Fragment 725 203,7 100133 6677500,25 68620,25989 Keramik Keramik Fragment 1 0,8 100130 6677540,25 68639,25990 Keramik Keramik Fragment 1 1,2 100128 6677530,25 68640,25991 Keramik Keramik Skärva 1 6,6 100124 6677540,25 68612,25ornerad992 Keramik Keramik Skärva 6 20 100124 6677540,25 68612,25oornerad993 Keramik Keramik Fragment 19 15,1 100124 6677540,25 68612,25994 Keramik Keramik Fragment 1 0,1 3156 6677519,75 68620,25995 Keramik Keramik Fragment 9 2,5 3237 6677560,25 68610,25996 Keramik Keramik Skärva 2 2,3 3223 6677540,25 68619,75oornerad997 Keramik Keramik Fragment 8 4,6 3223 6677540,25 68619,75998 Keramik Keramik Fragment 1 0,3 100148 6677490,25 68599,75999 Keramik Keramik Fragment 1 0,1 3258 6677550,25 68647,251000 Keramik Keramik Skärva 5 10,3 3277 6677591,25 68640,25oornerad1001 Keramik Keramik Fragment 8 4 3277 6677591,25 68640,251002 Keramik Keramik Fragment 1 0,1 3287 6677550,25 68660,251003 Keramik Keramik Fragment 1 0,1 3299 6677514,25 68661,251004 Keramik Keramik Fragment 1 0,1 3304 6677490,25 68590,251005 Keramik Keramik Fragment 1 1,2 100176 6677521,596 68608,8641006 Keramik Keramik Skärva 1 5,2 100169 6677550,383 68629,6798oornerad1007 Keramik Keramik Fragment 8 3,2 100169 6677550,383 68629,6798BILAGOR – POSTBODA 2BILAGOR – POSTBODA 2 245

Fyndnr SubClass Material Sakord Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.1008 Keramik Keramik Skärva 2 6,7 3239 6677550,25 68620,25ornerad1009 Keramik Keramik Skärva 3 6,2 3239 6677550,25 68620,25oornerad1010 Keramik Keramik Fragment 14 8,3 3239 6677550,25 68620,251011 Keramik Keramik Skärva 1 6,2 3238 6677560,25 68620,25ornerad1012 Keramik Keramik Skärva 9 52 3238 6677560,25 68620,25oornerad1013 Keramik Keramik Fragment 94 27,5 3238 6677560,25 68620,251014 Keramik Keramik Fragment 1 0,4 100184 6677570,25 68640,251015 Keramik Keramik Skärva 1 32,1 100201 6677560,25 68630,25ornerad1016 Keramik Keramik Skärva 9 38,5 100201 6677560,25 68630,25oornerad1017 Keramik Keramik Fragment 111 39,6 100201 6677560,25 68630,251018 Keramik Keramik Fragment 12 4,3 100199 6677480,25 68646,751019 Keramik Keramik Fragment 14 4,6 100197 6677470,25 68633,251020 Keramik Keramik Skärva 2 3,8 3261 6677485,25 68620,25oornerad1021 Keramik Keramik Fragment 37 15,4 3261 6677485,25 68620,251022 Keramik Keramik Fragment 13 6,3 100209 6677490,25 68630,251023 Keramik Keramik Fragment 2 0,8 100207 6677570,25 68610,251024 Keramik Keramik Skärva 1 5,4 100188 6677570,25 68630,25ornerad1025 Keramik Keramik Skärva 7 25 100188 6677570,25 68630,25oornerad1026 Keramik Keramik Fragment 153 46,6 100188 6677570,25 68630,251027 Keramik Keramik Skärva 2 18 3307 6677508,25 68620,25ornerad1028 Keramik Keramik Skärva 7 13,3 3307 6677508,25 68620,25oornerad1029 Keramik Keramik Fragment 113 41 3307 6677508,25 68620,251030 Keramik Keramik Skärva 1 13,1 100216 6677508,25 68620,25ornerad1031 Keramik Keramik Skärva 6 10,3 100216 6677508,25 68620,25oornerad1032 Keramik Keramik Fragment 102 23,5 100216 6677508,25 68620,251033 Keramik Keramik Fragment 53 11,3 100220 6677508,25 68620,251034 Keramik Keramik Skärva 1 4,3 100224 6677508,25 68620,25oornerad1035 Keramik Keramik Fragment 36 7,1 100224 6677508,25 68620,251036 Keramik Keramik Fragment 5 0,2 100228 6677508,25 68620,251037 Keramik Keramik Fragment 1 0,2 100549 6677460,25 68625,251038 Keramik Keramik Fragment 3 3,3 100551 6677450,75 68655,251039 Keramik Keramik Fragment 5 2,3 100554 6677470,25 68605,251040 Keramik Keramik Fragment 3 2 100557 6677430,25 68615,25311041 Keramik Keramik Fragment 5 1,3 100558 6677447,25 68657,251042 Keramik Keramik Skärva 2 4,3 100566 6677456,945 68647,8739oornerad1043 Keramik Keramik Fragment 2 0,5 100566 6677456,945 68647,87391044 Keramik Keramik Fragment 1 0,6 100563 6677453,755 68648,94911045 Keramik Keramik Fragment 4 1,7 100561 6677443,25 68661,251046 Keramik Keramik Fragment 1 0,7 100564 6677470,251 68615,24711047 Keramik Keramik Fragment 1 0,5 100560 6677460,248 68615,25121048 Keramik Keramik Skärvaoornerad1 2,3 6677444,1 68584,57246POSTBODA 2 OCH 1

Fyndnr SubClass Material Sakord Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.1049 Keramik Keramik Skärva 1 3,4 6677437,77 68588,59oornerad1050 Keramik Keramik Skärva 1 3,3 6677439,91 68625,77oornerad1051 Keramik Keramik Fragment 1 1,7 6677440,72 68644,761052 Keramik Keramik Skärva 1 2,5 6677428,85 68647,13oornerad1053 Keramik Keramik Fragment 1 0,6 6677404,93 68584,141106 Keramik Keramik Skärva 1 2,2 11282 6677514,385 68598,475oornerad1108 Keramik Keramik Skärva 2 3,2 11269 6677512,97 68604,73oornerad1111 Keramik Keramik 2 17,9 11427 6677509,79 68606,881112 Keramik Keramik Skärva 5 10,6 11427 6677509,79 68606,88oornerad1113 Keramik Keramik Fragment 31 11,6 11427 6677509,79 68606,881114 Keramik Keramik Skärva 2 5,9 11455 6677509,11 68609,555oornerad1115 Keramik Keramik Fragment 6 0,9 11455 6677509,11 68609,5551117 Keramik Keramik Skärva 4 38,6 11472 6677508,03 68605,165ornerad1118 Keramik Keramik Skärva 7 96,1 11472 6677508,03 68605,165oornerad1119 Keramik Keramik Fragment 6 6,3 11472 6677508,03 68605,1651121 Keramik Keramik Skärva 1 8,4 11503 6677506,86 68606,11oornerad1122 Keramik Keramik Fragment 14 4,7 11503 6677506,86 68606,111123 Keramik Keramik Skärva 4 10,3 11503 6677506,86 68606,11oornerad1126 Keramik Keramik Skärva 1 2,5 12022 6677497,3 68610,64oornerad1127 Keramik Keramik Fragment 16 7,8 12022 6677497,3 68610,641130 Keramik Keramik Skärva 1 23,7 12170 6677496,485 68613,695ornerad1131 Keramik Keramik Skärva 1 4,2 12170 6677496,485 68613,695oornerad1132 Keramik Keramik Skärva 2 5,5 12212 6677496,06 68608,79oornerad1134 Keramik Keramik Skärva 2 13,5 12372 6677499,54 68635,31ornerad1135 Keramik Keramik Skärva 7 36,4 12372 6677499,54 68635,31oornerad1136 Keramik Keramik Fragment 39 38,9 12372 6677499,54 68635,311138 Keramik Keramik Skärva 49 454,8 12505 6677497,27 68616,24ornerad1139 Keramik Keramik Skärva 110 522,7 12505 6677497,27 68616,24oornerad1140 Keramik Keramik Fragment 113 111,2 12505 6677497,27 68616,241144 Keramik Keramik Skärva 31 498,4 12676 6677498,645 68618,83ornerad1145 Keramik Keramik Skärva 64 364 12676 6677498,645 68618,83oornerad1146 Keramik Keramik Fragment 14 14,5 12676 6677498,645 68618,831148 Keramik Keramik Skärva 6 54,4 12684 6677501,015 68618,345ornerad1149 Keramik Keramik Skärva 13 67,7 12684 6677501,015 68618,345oornerad1150 Keramik Keramik Fragment 2 4,7 12684 6677501,015 68618,345BILAGOR – POSTBODA 2BILAGOR – POSTBODA 2 247

Fyndnr SubClass Material Sakord Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.1151 Keramik Keramik Skärva 3 20 13455 6677500,865 68620,675oornerad1156 Keramik Keramik Skärva 8 98,8 13637 6677508,39 68622,01ornerad1157 Keramik Keramik Skärva 18 79,3 13637 6677508,39 68622,01oornerad1158 Keramik Keramik Fragment 32 20,4 13637 6677508,39 68622,011161 Keramik Keramik Skärva 1 7 13319 6677505,915 68614,085ornerad1162 Keramik Keramik Skärva 6 23,8 13319 6677505,915 68614,085oornerad1163 Keramik Keramik Fragment 55 32,6 13319 6677505,915 68614,0851167 Keramik Keramik Skärva 27 189,1 13733 6677502,595 68620,4853ornerad1168 Keramik Keramik Skärva 88 287,4 13733 6677502,595 68620,4853oornerad1169 Keramik Keramik Fragment 817 351,6 13733 6677502,595 68620,48531170 Keramik Keramik Skärva 1 7,9 13742 6677505,285 68626,37ornerad1171 Keramik Keramik Skärva 4 47,2 13742 6677505,285 68626,37oornerad1173 Keramik Keramik Skärva 148 919,3 13847 6677510 68618,76ornerad1174 Keramik Keramik Skärva 132 606,3 13847 6677510 68618,76oornerad1175 Keramik Keramik Fragment 182 153,4 13847 6677510 68618,761180 Keramik Keramik Skärva 9 38,5 13972 6677499,945 68623,875ornerad1181 Keramik Keramik Skärva 16 43,1 13972 6677499,945 68623,875oornerad1182 Keramik Keramik Fragment 20 20 13972 6677499,945 68623,8751183 Keramik Keramik 0 849,8 11550 6677494,165 68632,21185 Keramik Keramik 0 23,5 11570 6677496,415 68637,2651186 Keramik Keramik 0 16,3 11642 6677495,135 68611,341187 Keramik Keramik 0 33,4 11646 6677498,72 68613,4851188 Keramik Keramik 0 45,2 12694 6677498,035 68620,371191 Keramik Keramik 0 169,1 12688 6677500,7 68620,521193 Keramik Keramik 0 219,3 12698 6677499,375 68619,571196 Keramik Keramik 0 359,7 12702 6677502,54 68622,2351197 Keramik Keramik 0 152,5 12707 6677502,15 68623,841198 Keramik Keramik 0 24,6 12713 6677504,05 68624,231199 Keramik Keramik 0 70,5 12717 6677505,89 68624,8651200 Keramik Keramik 0 31 12723 6677506,625 68625,651202 Keramik Keramik 0 12,7 12734 6677508,565 68625,241204 Keramik Keramik 0 142,1 12739 6677509,555 68622,821205 Keramik Keramik 0 91 12743 6677505,91 68622,031206 Keramik Keramik 0 35,6 12747 6677506,075 68623,681207 Keramik Keramik 0 17,8 12751 6677510,53 68624,161208 Keramik Keramik 0 52 12755 6677503,65 68619,61209 Keramik Keramik 0 657,8 12769 6677509,66 68617,5351212 Keramik Keramik 0 91,2 12773 6677508,24 68617,361213 Keramik Keramik 0 199,9 12777 6677506,545 68618,8151215 Keramik Keramik 0 47,3 12783 6677504,655 68618,441216 Keramik Keramik 0 8,8 12855 6677503,515 68614,0751217 Keramik Keramik 0 226,6 12859 6677505,05 68610,9251218 Keramik Keramik 0 19,7 12863 6677504,33 68611,9451219 Keramik Keramik 0 61,1 12887 6677501,82 68614,275248POSTBODA 2 OCH 1

Fyndnr SubClass Material Sakord Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.1220 Keramik Keramik 0 78,2 12892 6677502,665 68617,0851222 Keramik Keramik 0 95,3 12919 6677506,95 68620,471225 Keramik Keramik 0 7,3 13315 6677501,31 68610,551226 Keramik Keramik 0 14,2 13311 6677499,82 68614,7351227 Keramik Keramik 0 117,9 13451 6677500,45 68620,751228 Kvarts Keramik 1 2,3 13472 6677507,49 68620,0351229 Keramik Keramik 0 158,4 13472 6677507,49 68620,0351232 Keramik Keramik 0 244,6 13986 6677509,445 68620,7951233 Keramik Keramik 0 222,81234 Keramik Keramik Skärva 1 23,9 11542 6677510,39 68600,565ornerad1235 Keramik Keramik Skärva 1 5,2 11546 6677501,585 68607,97ornerad1236 Keramik Keramik Skärva 1 17,8 10982 6677501,88 68587,54oornerad1249 Keramik Keramik 5 12,1 6677507,26 68606,911250 Keramik Keramik 1 16,7 6677507,16 68608,521251 Keramik Keramik 4 11,2 6677507,26 68608,951254 Keramik Keramik 7 100,1 6677507,06 68604,811268 Keramik Keramik 4 7,3 6677503,62 68619,341276 Keramik Keramik 1 36,1 6677505,24 68614,241286 Keramik Keramik Fragment 6 2,4 11492 6677506,925 68606,721287 Keramik Keramik 4 15,1BILAGOR – POSTBODA 2BILAGOR – POSTBODA 2 249

KvartsFyndnr Material Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.48 Kvarts 1 0,1 7002 6677500,25 68615,7550 Kvarts 2 1,1 7001 6677500,25 68615,2556 Kvarts 2 0,9 7011 6677505,25 68615,2562 Kvarts 2 2,5 7012 6677505,25 68615,7569 Kvarts 3 4,9 7023 6677504,75 68620,7574 Kvarts 2 1,4 7025 6677504,75 68619,7584 Kvarts 3 0,6 7041 6677510,25 68625,2590 Kvarts 7 4 7027 6677505,75 68619,75100 Kvarts 4 2,5 7026 6677505,25 68619,75108 Kvarts 2 0,2 7111 6677505,26 68630,2499111 Kvarts 2 0,2 7112 6677505,257 68630,7539127 Kvarts 6 4,2 7091 6677495,25 68615,25135 Kvarts 10 6,4 7092 6677495,25 68615,75145 Kvarts 2 0,4 7003 6677499,75 68615,75149 Kvarts 1 0,1 7031 6677505,25 68625,25154 Kvarts 2 0,2 7032 6677505,25 68625,75159 Kvarts 1 3,5 7028 6677505,75 68620,25166 Kvarts 4 0 7042 6677510,25 68625,75172 Kvarts 1 5,3 7104 6677494,75 68610,25178 Kvarts 2 0,3 7113 6677504,75 68630,75182 Kvarts 3 2,1 7093 6677494,75 68615,75188 Kvarts 1 0,01 7071 6677505,25 68605,25199 Kvarts 1 0,1 7083 6677499,75 68605,75202 Kvarts 2 0,5 7004 6677499,75 68615,25213 Kvarts 2 1,1 7087 6677500,75 68604,75216 Kvarts 1 0,6 7086 6677500,25 68604,75217 Kvarts 3 2,1 7085 6677499,75 68604,75222 Kvarts 2 0,5 7074 6677504,75 68605,25231 Kvarts 1 0,2 7073 6677504,75 68605,75243 Kvarts 8 3,2 7005 6677499,75 68614,75253 Kvarts 5 6,5 7044 6677509,75 68625,25259 Kvarts 2 29,2 7062 6677509,25 68605,75265 Kvarts 1 0,8 7121 6677520,25 68635,25267 Kvarts 1 0,8 7211 6677520,25 68595,25271 Kvarts 3 4,8 7391 6677495,25 68640,25272 Kvarts 1 0,6 7361 6677512,25 68635,25294 Kvarts 2 0,5 8101 6677497,75 68617,75300 Kvarts 2 2,6 8111 6677497,75 68612,75302 Kvarts 1 41,4 7375 6677489,75 68634,75303 Kvarts 1 0,5 8081 6677507,75 68622,75309 Kvarts 1 4,5 8021 6677502,75 68602,75311 Kvarts 2 0,6 8051 6677502,75 68617,75314 Kvarts 5 2,9 8131 6677495,75 68637,75317 Kvarts 110 1638,2 7412 6677500,25 68645,75324 Kvarts 1 1 7491 6677500,25 68625,25329 Kvarts 6 2,1 8071 6677502,75 68627,75337 Kvarts 3 2,3 8001 6677507,75 68602,75343 Kvarts 2 1 8176 6677497,75 68647,25347 Kvarts 2 0,4 8065 6677502,25 68622,25351 Kvarts 5 4,1 8151 6677492,75 68642,75361 Kvarts 2 2,5 8271 6677492,75 68612,75369 Kvarts 3 0,6 9018 6677495,25 68634,7507373 Kvarts 2 5,4 9003 6677495,25 68634,25250POSTBODA 2 OCH 1

Fyndnr Material Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.379 Kvarts 2 0,3 9002 6677494,752 68634,2505433 Kvarts 12 21,5 7076 6677505,25 68604,75465 Kvarts 2 1 9016 6677508,25 68607,25470 Kvarts 2 2,9 9017 6677508,25 68607,75473 Kvarts 3 3 7075 6677504,75 68604,75477 Kvarts 2 0,4 8041 6677502,75 68612,75483 Kvarts 1 0,1 8261 6677512,75 68637,75499 Kvarts 1 0,8 8341 6677492,75 68632,75502 Kvarts 1 3,4 9008 6677508,662 68629,3191508 Kvarts 1 0,4 9107 6677494,75 68615,25510 Kvarts 1 49,3 9202 6677498,75 68646,25511 Kvarts 3 0,3 9201 6677501,25 68644,75512 Kvarts 1 0,1 9203 6677499,75 68644,25514 Kvarts 3 0,2 9205 6677500,25 68646,25530 Kvarts 1 3,4 9020 6677503,25 68618,25531 Kvarts 1 0,4 9021 6677503,25 68617,75533 Kvarts 3 2,1 9108 6677494,75 68616,25542 Kvarts 3 1,7 9110 6677494,75 68616,75547 Kvarts 1 3,9 9111 6677495,25 68616,75559 Kvarts 4 18,8 9305 6677496,25 68611,25567 Kvarts 2 0,3 9306 6677497,25 68612,25577 Kvarts 1 1,8 9308 6677501,25 68616,25592 Kvarts 4 3,6 7077 6677505,75 68604,75600 Kvarts 4 8,8 7079 6677505,75 68605,75604 Kvarts 2 1,7 7591 6677495,25 68630,75610 Kvarts 4 7 7601 6677499,75 68635,25616 Kvarts 1 97,6 8371 6677496,75 68632,75620 Kvarts 2 0,2 9214 6677505,75 68620,75631 Kvarts 3 7,6 9216 6677505,25 68621,25641 Kvarts 2 0,2 7611 6677499,75 68640,25646 Kvarts 1 3,2 8381 6677497,75 68637,25650 Kvarts 3 3,6 9218 6677502,25 68618,25660 Kvarts 3 2,2 9220 6677497,25 68613,25681 Kvarts 3 0,8 9223 6677510,25 68619,75704 Kvarts 2 2,8 9316 6677496,75 68616,75723 Kvarts 6 1,5 9101 6677500,25 68614,75727 Kvarts 1 0,1 9102 6677499,75 68614,25734 Kvarts 5 2,6 9103 6677499,25 68614,25741 Kvarts 2 2,9 9104 6677499,25 68614,75750 Kvarts 2 0,3 9105 6677499,25 68615,25766 Kvarts 1 0,5 9249 6677505,75 68615,25793 Kvarts 1 1,3 9240 6677505,75 68610,75798 Kvarts 6 0,9 9242 6677503,25 68610,25807 Kvarts 4 0,5 9243 6677503,75 68610,25813 Kvarts 9 4,2 9244 6677503,75 68610,75820 Kvarts 3 0,8 9245 6677503,25 68610,75829 Kvarts 1 7 9226 6677512,25 68623,75835 Kvarts 5 1,2 9227 6677512,75 68623,75850 Kvarts 4 1,7 9232 6677508,25 68626,75859 Kvarts 2 0,1 9237 6677505,25 68628,25869 Kvarts 2 0,4 9241 6677506,25 68610,75875 Kvarts 1 0,2 9250 6677502,75 68615,25892 Kvarts 2 0,1 9029 6677499,25 68635,25902 Kvarts 2 0,3 9318 6677499,75 68619,75912 Kvarts 2 0,1 9319 6677500,75 68620,75BILAGOR – POSTBODA 2BILAGOR – POSTBODA 2 251

Fyndnr Material Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.927 Kvarts 5 1 9401 6677504,75 68619,25934 Kvarts 3 1,3 9402 6677505,25 68619,251065 Kvarts 4 1,2 2162 6677500,25 68610,251066 Kvarts 1 0,1 3223 6677540,25 68619,751067 Kvarts 1 0,4 3237 6677560,25 68610,251068 Kvarts 2 1,6 3238 6677560,25 68620,251070 Kvarts 1 2,3 3293 6677590,25 68680,251071 Kvarts 1 0,8 100095 6677540,25 68599,251072 Kvarts 5 3,1 100133 6677500,25 68620,251074 Kvarts 3 4,1 100142 6677490,25 68640,251076 Kvarts 1 11,3 3277 6677591,25 68640,251077 Kvarts 2 0,1 100184 6677570,25 68640,251078 Kvarts 5 3,6 100188 6677570,25 68630,251079 Kvarts 4 1,6 100201 6677560,25 68630,251080 Kvarts 1 4,2 100209 6677490,25 68630,251084 Kvarts 1 0,1 100560 6677460,248 68615,25121085 Kvarts 1 0,9 100561 6677443,25 68661,251086 Kvarts 1 0,1 100566 6677456,945 68647,87391087 Kvarts 1 0,5 6677452,57 68632,671089 Kvarts 1 1,2 6677466,85 68623,21091 Kvarts 1 0,6 6677460,85 68612,581093 Kvarts 1 4,5 6677441,51 68632,581094 Kvarts 1 3,4 3317 6677578,127 68685,08931097 Kvarts 1 0,1 7421 6677505,25 68650,251098 Kvarts 3 0,8 7601 6677499,75 68635,251099 Kvarts 2 0,2 9217 6677502,25 68617,751100 Kvarts 1 0,1 9221 6677497,25 68612,751101 Kvarts 1 0,1 9253 6677502,75 68615,751102 Kvarts 2 0,1 9316 6677496,75 68616,751103 Kvarts 3 0,3 9317 6677498,75 68618,751110 Kvarts 2 6,1 11427 6677509,79 68606,881116 Kvarts 1 0,1 11472 6677508,03 68605,1651120 Kvarts 1 19 11482 6677507,625 68604,11124 Kvarts 1 0,8 11534 6677523,56 68586,411129 Kvarts 2 4,7 12170 6677496,485 68613,6951133 Kvarts 1 10,9 12212 6677496,06 68608,791141 Kvarts 5 104,1 12505 6677497,27 68616,241143 Kvarts 2 5,2 12676 6677498,645 68618,831147 Kvarts 1 9,6 12684 6677501,015 68618,3451152 Kvarts 3 3,1 13972 6677499,945 68623,8751154 Kvarts 1 0,4 13637 6677508,39 68622,011166 Kvarts 4 24 13733 6677502,595 68620,48531172 Kvarts 6 9,2 13847 6677510 68618,761184 Kvarts 2 1,1 11550 6677494,165 68632,21189 Kvarts 1 1,9 12694 6677498,035 68620,371190 Kvarts 2 6,9 12688 6677500,7 68620,521195 Kvarts 4 7,2 12702 6677502,54 68622,2351201 Kvarts 1 2,4 12727 6677507,83 68625,831210 Kvarts 2 4 12769 6677509,66 68617,5351211 Kvarts 1 17,8 12773 6677508,24 68617,361214 Kvarts 1 17,8 12783 6677504,655 68618,441224 Kvarts 1 4,2 13315 6677501,31 68610,551237 Kvarts 1 20,9 6677505,06 68600,881238 Kvarts 2 21,7 6677502,88 68605,761239 Kvarts 1 12,1 6677500,58 68605,88252POSTBODA 2 OCH 1

Fyndnr Material Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.1244 Kvarts 2 0,6 6677502,42 68606,781245 Kvarts 1 13,1 6677505,16 68606,641246 Kvarts 2 0,9 6677503,28 68607,341248 Kvarts 1 212,3 6677505,04 68607,121252 Kvarts 1 19,7 6677509,08 68608,031253 Kvarts 2 1,3 6677509,32 68606,731256 Kvarts 1 4,3 6677506,13 68606,261257 Kvarts 1 5,2 6677508,14 68604,291258 Kvarts 1 12,7 6677508,3 68606,541259 Kvarts 1 2,3 6677504,78 68608,121260 Kvarts 1 0,6 6677498,53 68637,161261 Kvarts 3 67,2 6677492,59 68633,831262 Kvarts 1 9,8 6677490,38 68632,091263 Kvarts 1 8,6 6677495,52 686111264 Kvarts 1 1,4 6677492,79 68614,11265 Kvarts 1 2,3 6677496,31 68614,461266 Kvarts 1 4,4 6677502,23 68612,121267 Kvarts 1 2 6677502,91 68611,371269 Kvarts 1 0,6 6677504,75 68623,281271 Kvarts 1 10,2 6677502,96 68624,621272 Kvarts 5 9,6 6677504,82 68626,341273 Kvarts 1 20,3 6677508,29 68624,531274 Kvarts 1 4,5 6677507,98 68618,831275 Kvarts 1 19,4 6677505,26 68614,221277 Kvarts 2 12,5 6677506,73 68623,491279 Kvarts 1 3 6677500,79 68615,751280 Kvarts 1 0,9 6677499,92 68613,671283 Kvarts 1 98,5 12892 6677506,47 68615,61BILAGOR – POSTBODA 2KvartsitFyndnr Material Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.318 Kvartsit 1 1 7412 6677500,25 68645,75346 Kvartsit 3 0,7 8065 6677502,25 68622,25358 Kvartsit 1 0,4 7183 6677514,75 68605,75374 Kvartsit 1 0,7 9003 6677495,25 68634,25428 Kvartsit 1 4,5 7005 6677499,75 68614,75699 Kvartsit 1 14,2 9315 6677493,75 68613,75920 Kvartsit 3 1 9320 6677503,75 68623,751075 Kvartsit 1 0,1 100142 6677490,25 68640,251165 Kvartsit 1 1 13733 6677502,595 68620,4853BILAGOR – POSTBODA 2 253

Organiskt materialFyndnr Material Sakord Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.30 Organiskt material Hasselnötskal 2 0,1 7021 6677505,25 68620,2535 Organiskt material Hasselnötskal 2 0,1 7022 6677505,25 68620,7542 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,1 7001 6677500,25 68615,2554 Organiskt material Hasselnötskal 7 0,2 7011 6677505,25 68615,2563 Organiskt material Hasselnötskal 16 0,1 7012 6677505,25 68615,7568 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,3 7023 6677504,75 68620,7575 Organiskt material Hasselnötskal 15 0,7 7025 6677504,75 68619,7580 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,2 7103 6677494,75 68610,7591 Organiskt material Hasselnötskal 52 2,1 7027 6677505,75 68619,75101 Organiskt material Hasselnötskal 7 0,2 7026 6677505,25 68619,75115 Organiskt material Hasselnötskal 3 0,01 7101 6677495,25 68610,25116 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,01 7101 6677495,25 68610,25122 Organiskt material Hasselnötskal 2 0,1 7102 6677495,25 68610,75128 Organiskt material Hasselnötskal 3 0,1 7091 6677495,25 68615,25129 Organiskt material Hasselnötskal 5 0,001 7091 6677495,25 68615,25138 Organiskt material Hasselnötskal 6 0,1 7092 6677495,25 68615,75139 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,01 7092 6677495,25 68615,75155 Organiskt material Hasselnötskal 10 0,1 7032 6677505,25 68625,75160 Organiskt material Hasselnötskal 10 0,7 7028 6677505,75 68620,25167 Organiskt material Hasselnötskal 5 0,1 7042 6677510,25 68625,75171 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,1 7104 6677494,75 68610,25184 Organiskt material Hasselnötskal 8 0,5 7093 6677494,75 68615,75190 Organiskt material Hasselnötskal 2 0,1 7081 6677500,25 68605,25195 Organiskt material Hasselnötskal 2 0,01 7082 6677500,25 68605,75201 Organiskt material Hasselnötskal 4 0,1 7004 6677499,75 68615,25215 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,1 7086 6677500,25 68604,75223 Organiskt material Hasselnötskal 3 0,1 7074 6677504,75 68605,25228 Organiskt material Hasselnötskal 2 0,1 7073 6677504,75 68605,75235 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,01 7072 6677505,25 68605,75242 Organiskt material Hasselnötskal 3 0,2 7005 6677499,75 68614,75254 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,1 7044 6677509,75 68625,25260 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,01 7062 6677509,25 68605,75264 Organiskt material Hasselnötskal 2 0,2 7121 6677520,25 68635,25283 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,1 8041 6677502,75 68612,75288 Organiskt material Hasselnötskal 19 0,7 8091 6677507,75 68617,75293 Organiskt material Hasselnötskal 9 0,4 8101 6677497,75 68617,75298 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,01 8111 6677497,75 68612,75304 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,1 8081 6677507,75 68622,75312 Organiskt material Hasselnötskal 14 0,4 8051 6677502,75 68617,75319 Organiskt material Hasselnötskal 2 0,1 7491 6677500,25 68625,25328 Organiskt material Hasselnötskal 5 0,1 8071 6677502,75 68627,75344 Organiskt material 1 0,1 8065 6677502,25 68622,25360 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,1 8271 6677492,75 68612,75384 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,01 7385 6677494,75 68634,75419 Organiskt material Hasselnötskal 10 0,3 9019 6677502,75 68618,25421 Organiskt material Hasselnötskal 12 0,5 9020 6677503,25 68618,25423 Organiskt material Hasselnötskal 23 0,7 9021 6677503,25 68617,75425 Organiskt material Hasselnötskal 34 0,9 9023 6677503,75 68617,75427 Organiskt material Hasselnötskal 2 0,2 9024 6677503,75 68618,25434 Organiskt material Hasselnötskal 2 0,1 7076 6677505,25 68604,75435 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,2 8011 6677507,75 68607,75458 Organiskt material Hasselnötskal 3 0,01 9015 6677507,75 68607,25464 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,01 9016 6677508,25 68607,25471 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,1 9017 6677508,25 68607,75254POSTBODA 2 OCH 1

Fyndnr Material Sakord Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.476 Organiskt material Frö 2 0,1 7541 6677490,25 68595,25486 Organiskt material Hasselnötskal 2 1 8288 6677498,25 68622,75516 Organiskt material Hasselnötskal 4 0,2 9212 6677507,25 68623,25519 Organiskt material Hasselnötskal 3 0,1 9213 6677507,25 68622,75524 Organiskt material Hasselnötskal 3 0,1 9211 6677507,75 68623,25525 Organiskt material Hasselnötskal 21 1,1 9211 6677507,75 68623,25534 Organiskt material Hasselnötskal 2 0,1 9108 6677494,75 68616,25561 Organiskt material Hasselnötskal 6 0,01 9305 6677496,25 68611,25565 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,01 9306 6677497,25 68612,25573 Organiskt material 1 0,01 9307 6677498,25 68613,25580 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,2 9308 6677501,25 68616,25581 Organiskt material Hasselnötskal 21 0,6 9308 6677501,25 68616,25588 Organiskt material Hasselnötskal 42 1,3 9312 6677506,75 68621,75593 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,1 7075 6677504,75 68604,75594 Organiskt material Hasselnötskal 9 0,1 7078 6677505,75 68605,25607 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,1 7601 6677499,75 68635,25621 Organiskt material Hasselnötskal 24 0,8 9214 6677505,75 68620,75626 Organiskt material Hasselnötskal 18 1,1 9215 6677505,75 68621,25632 Organiskt material Hasselnötskal 12 0,4 9216 6677505,25 68621,25637 Organiskt material Hasselnötskal 30 0,8 9217 6677502,25 68617,75651 Organiskt material Hasselnötskal 13 0,5 9218 6677502,25 68618,25664 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,1 9220 6677497,25 68613,25671 Organiskt material Hasselnötskal 7 0,2 9222 6677510,75 68620,25679 Organiskt material Hasselnötskal 12 0,3 9223 6677510,25 68619,75680 Organiskt material Hasselnötskal 8 0,2 9223 6677510,25 68619,75686 Organiskt material Hasselnötskal 15 0,8 9224 6677509,75 68620,25691 Organiskt material Hasselnötskal 6 0,1 9225 6677510,25 68620,75700 Organiskt material Hasselnötskal 2 0,01 9315 6677493,75 68613,75705 Organiskt material Hasselnötskal 7 0,2 9316 6677496,75 68616,75706 Organiskt material Hasselnötskal 7 0,2 9316 6677496,75 68616,75707 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,01 9316 6677496,75 68616,75713 Organiskt material Hasselnötskal 8 0,01 9317 6677498,75 68618,75714 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,01 9317 6677498,75 68618,75715 Organiskt material Hasselnötskal 16 0,4 9317 6677498,75 68618,75716 Organiskt material Hasselnötskal 30 0,9 9317 6677498,75 68618,75717 Organiskt material Hasselnötskal 14 0,1 9317 6677498,75 68618,75718 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,01 9317 6677498,75 68618,75724 Organiskt material Hasselnötskal 3 0,1 9101 6677500,25 68614,75728 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,1 9102 6677499,75 68614,25735 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,1 9103 6677499,25 68614,25742 Organiskt material Hasselnötskal 6 0,2 9104 6677499,25 68614,75751 Organiskt material Hasselnötskal 7 0,3 9105 6677499,25 68615,25756 Organiskt material Hasselnötskal 7 0,3 9106 6677499,25 68615,75778 Organiskt material Hasselnötskal 2 0,1 9235 6677505,75 68628,75787 Organiskt material Hasselnötskal 13 0,3 9239 6677505,75 68610,25797 Organiskt material Hasselnötskal 529 54,9 9242 6677503,25 68610,25803 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,1 9243 6677503,75 68610,25804 Organiskt material Hasselnötskal 106 4,8 9243 6677503,75 68610,25811 Organiskt material Hasselnötskal 60 2,8 9244 6677503,75 68610,75817 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,1 9245 6677503,25 68610,75818 Organiskt material Hasselnötskal 91 4,2 9245 6677503,25 68610,75824 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,1 9321 6677489,25 68608,75828 Organiskt material Hasselnötskal 5 0,2 9226 6677512,25 68623,75834 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,1 9227 6677512,75 68623,75840 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,1 9229 6677512,25 68624,25BILAGOR – POSTBODA 2BILAGOR – POSTBODA 2 255

Fyndnr Material Sakord Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.845 Organiskt material 2 0,1 9230 6677507,75 68626,25849 Organiskt material Hasselnötskal 2 0,1 9232 6677508,25 68626,75855 Organiskt material Hasselnötskal 4 0,1 9233 6677507,75 68626,75863 Organiskt material Hasselnötskal 3 0,1 9238 6677506,25 68610,25868 Organiskt material Hasselnötskal 3 0,1 9241 6677506,25 68610,75873 Organiskt material 1 0,1 9250 6677502,75 68615,25880 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,1 9251 6677503,25 68615,25888 Organiskt material Hasselnötskal 4 0,1 9253 6677502,75 68615,75893 Organiskt material Hasselnötskal 4 0,1 9029 6677499,25 68635,25907 Organiskt material Hasselnötskal 27 0,9 9318 6677499,75 68619,75908 Organiskt material Hasselnötskal 45 1,3 9318 6677499,75 68619,75913 Organiskt material Hasselnötskal 32 0,9 9319 6677500,75 68620,75914 Organiskt material Hasselnötskal 6 0,1 9319 6677500,75 68620,75921 Organiskt material Hasselnötskal 2 0,1 9320 6677503,75 68623,75922 Organiskt material Hasselnötskal 2 0,1 9320 6677503,75 68623,75926 Organiskt material Hasselnötskal 38 1,2 9401 6677504,75 68619,25933 Organiskt material Hasselnötskal 23 0,9 9402 6677505,25 68619,25939 Organiskt material Hasselnötskal 26 1 9403 6677505,75 68619,25946 Organiskt material Hasselnötskal 16 0,6 9404 6677506,25 68619,25955 Organiskt material Hasselnötskal 27 0,9 9405 6677506,25 68619,75959 Organiskt material Hasselnötskal 14 0,6 9406 6677506,25 68620,25963 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,1 9407 6677506,25 68620,75964 Organiskt material Hasselnötskal 18 0,8 9407 6677506,25 68620,751054 Organiskt material Hasselnötskal 5 0,1 2060 6677510,25 68610,251055 Organiskt material Hasselnötskal 32 0,7 3155 6677510,25 68620,251056 Organiskt material Hasselnötskal 2 0,1 100124 6677540,25 68612,251057 Organiskt material Hasselnötskal 90 2,4 100133 6677500,25 68620,251058 Organiskt material Hasselnötskal 5 0,1 3238 6677560,25 68620,251059 Organiskt material Hasselnötskal 33 0,5 100188 6677570,25 68630,251060 Organiskt material Hasselnötskal 3 0,1 3307 6677508,25 68620,251061 Organiskt material Hasselnötskal 6 0,2 100216 6677508,25 68620,251062 Organiskt material Hasselnötskal 7 0,3 100220 6677508,25 68620,251063 Organiskt material Hasselnötskal 2 0,1 100224 6677508,25 68620,251064 Organiskt material Hasselnötskal 3 0,2 100228 6677508,25 68620,251088 Organiskt material Hasselnötskal 68 3,8 13733 6677502,595 68620,48531159 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,1 13319 6677505,915 68614,0851176 Organiskt material Hasselnötskal 2 0,2 13847 6677510 68618,761311 Organiskt material Hasselnötskal 6 0,1SandstenFyndnr Material Sakord Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.59 Sandsten Slipsten 1 63,5 6677439,78 68624,54773 Sandsten Slipsten 1 213,2 9318 6677499,75 68619,751142 Sandsten Slipsten 1 48,3 12676 6677498,645 68618,831179 Sandsten Slipsten 1 151,8 13847 6677510 68618,761223 Sandsten Slipsten 1 131,1 13315 6677501,31 68610,551241 Sandsten Slipsten 1 3031 12947 6677510,94 68603,351278 Sandsten Slipsten 1 159,2 6677504,63 68616,041281 Sandsten 1 110,8 6677499,94 68611,821284 Sandsten Slipsten 1 456,8 6677493,43 68631,421285 Sandsten Slipsten 1 408,2 6677508,72 68617,04256POSTBODA 2 OCH 1

SkifferFyndnr SubClass Material Sakord Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.775 Skiffer Skiffer Bryne 1 6,5 9234 6677505,75 68628,251255 Skiffer Skiffer Föremål 1 226,8 6677494,75 68632,29SlaggFyndnr Material Antal Vikt (g) Grävenhet Anläggning X-koord. Y-koord.12 Slagg 1 7,6 100550 6677440,25 68645,2519 Slagg 1 14,8 100586 6677460,25 68625,2529 Slagg 5 14,3 100565 6677423,75 68677,2536 Slagg 2 18,7 100567 6677430,25 68655,2544 Slagg 1 5,9BILAGOR – POSTBODA 2BILAGOR – POSTBODA 2 257

Bilaga 5. Benkatalog – Postboda 2GrävenhetX-koord. Y-koord. Anr. Fnr. Art Benslag Antal fr. Vikt (g) Status(B/S/O)6677509,79 68606,88 11427 1109 Obestämd däggdjursart Costa 2 0,1 B6677497,3 68610,64 12022 1125 Säl (Phocidae sp.)? Oident. 1 0,4 B6677496,485 68613,695 12170 1128 Säl (Phocidae sp.) Os temporale 1 2,2 B6677497,27 68616,24 12505 1137 Säl (Phocidae sp.)? Oident. 2 0,3 B6677499,375 68619,57 12698 1192 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,3 B6677499,375 68619,57 12698 1192 Säl (Phocidae sp.) Os temporale 3 1,1 B6677502,54 68622,235 12702 1194 Säl (Phocidae sp.) Humerus 1 2,4 B6677502,54 68622,235 12702 1194 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,1 B6677509,555 68622,82 12739 1203 Obestämd däggdjursart Oident. 2 0,3 B6677506,95 68620,47 12919 1221 Säl (Phocidae sp.) Os temporale 1 1,5 B6677505,915 68614,085 13319 1160 Obestämd däggdjursart Oident. 5 0,3 B6677505,915 68614,085 13319 1160 Fisk (Pisces sp.) Dentale 1 0,05 B6677505,915 68614,085 13319 1160 Säl (Phocidae sp.)? Epifys 1 0,8 B6677505,915 68614,085 13319 1160 Säl (Phocidae sp.) Phalanx III 1 0,1 B6677508,39 68622,01 13637 1155 Fisk (Pisces sp.) Dentale 3 0,2 B6677508,39 68622,01 13637 1155 Obestämd däggdjursart Oident. 6 0,2 B6677502,595 68620,4853 13733 1090 Säl (Phocidae sp.) Os temporale 1 1,5 B6677502,595 68620,4853 13733 1090 Säl (Phocidae sp.) Os temporale 1 1,3 B6677502,595 68620,4853 13733 1090 Säl (Phocidae sp.) Os temporale 7 3 B6677502,595 68620,4853 13733 1090 Säl (Phocidae sp.) Phalanx III 1 0,1 B6677502,595 68620,4853 13733 1090 Säl (Phocidae sp.) Phalanx 2 0,1 B6677502,595 68620,4853 13733 1090 Fisk (Pisces sp.) Dentale 15 0,7 B6677502,595 68620,4853 13733 1090 Säl (Phocidae sp.) Os metacarpale1 0,6 BIII6677502,595 68620,4853 13733 1090 Säl (Phocidae sp.) Phalanx III pes 1 0,3 B6677502,595 68620,4853 13733 1090 Säl (Phocidae sp.) Vertebra 1 0,2 B6677502,595 68620,4853 13733 1090 Säl (Phocidae sp.)? Mandibula 3 0,5 B6677502,595 68620,4853 13733 1090 Säl (Phocidae sp.)? Os longum 1 1,1 B6677502,595 68620,4853 13733 1090 Säl (Phocidae sp.) Cr+Ci 1 0,6 B6677502,595 68620,4853 13733 1090 Fisk (Pisces sp.) Cranium 9 0,3 B6677502,595 68620,4853 13733 1090 Säl (Phocidae sp.) Costa 6 1,9 B6677502,595 68620,4853 13733 1090 Fisk (Pisces sp.) Vertebra 7 0,2 B6677502,595 68620,4853 13733 1090 Säl (Phocidae sp.) Phalanx II pes 1 0,3 B6677502,595 68620,4853 13733 1090 Säl (Phocidae sp.) Phalanx II 1 0,05 B6677502,595 68620,4853 13733 1090 Säl (Phocidae sp.) Phalanx I 2 0,4 B6677502,595 68620,4853 13733 1090 Säl (Phocidae sp.) Os metatarsale1 1,2 BV6677502,595 68620,4853 13733 1090 Säl (Phocidae sp.) Os metatarsale1 2 BV6677502,595 68620,4853 13733 1090 Obestämd däggdjursart Oident. 173 12,6 B6677502,595 68620,4853 13733 1090 Säl (Phocidae sp.) Phalanx II 1 1 B6677502,595 68620,4853 13733 1090 Säl (Phocidae sp.) Phalanx 1 0,2 B6677502,595 68620,4853 13733 1090 Säl (Phocidae sp.) Humerus/femur1 1 B6677502,595 68620,4853 13733 1090 Säl (Phocidae sp.)? Cranium 2 0,4 B6677502,595 68620,4853 13733 1090 Säl (Phocidae sp.) Ulna 2 1,6 B6677510 68618,76 13847 1178 Obestämd däggdjursart Mandibula 1 0,4 B6677510 68618,76 13847 1178 Säl (Phocidae sp.) C3 1 0,2 B6677510 68618,76 13847 1178 Stor gräsätare Dens 1 0,01 B6677510 68618,76 13847 1178 Säl (Phocidae sp.) Os temporale 10 10 B6677510 68618,76 13847 1178 Obestämd däggdjursart Dens 1 0,2 B6677510 68618,76 13847 1178 Obestämd däggdjursart Oident. 68 4,2 B258POSTBODA 2 OCH 1

GrävenhetX-koord. Y-koord. Anr. Fnr. Art Benslag Antal fr. Vikt (g) Status(B/S/O)6677510 68618,76 13847 1178 Fisk (Pisces sp.) Cranium 1 0,01 B6677510 68618,76 13847 1178 Säl (Phocidae sp.) Femur 1 1,1 B6677510 68618,76 13847 1178 Säl (Phocidae sp.) T4+5 1 2 B6677510 68618,76 13847 1178 Säl (Phocidae sp.) Phalanx Imanus1 0,6 B6677510 68618,76 13847 1178 Fisk (Pisces sp.) Cranium 1 0,1 B6677506,78 68624,83 13859 1230 Säl (Phocidae sp.) Costa 1 0,7 B6677506,78 68624,83 13859 1230 Obestämd däggdjursart Oident. 6 0,5 B6677506,78 68624,83 13859 1230 Fisk (Pisces sp.) Dentale 1 0,02 B6677506,78 68624,83 13859 1230 Säl (Phocidae sp.) PH 1 0,3 B6677499,945 68623,875 13972 1153 Obestämd däggdjursart Oident. 9 1 B6677499,945 68623,875 13972 1153 Säl (Phocidae sp.) Os temporale 13 3,5 B6677499,945 68623,875 13972 1153 Obestämd däggdjursart Vertebra 1 0,1 B6677499,945 68623,875 13972 1153 Säl (Phocidae sp.)? Os longum? 1 0,4 B6677509,445 68620,795 13986 1231 Fisk (Pisces sp.) Dentale 1 0,01 B6677509,445 68620,795 13986 1231 Fisk (Pisces sp.) Costa 2 0,01 B6677509,445 68620,795 13986 1231 Obestämd däggdjursart Oident. 10 0,4 B6677509,445 68620,795 13986 1231 Säl (Phocidae sp.) Os temporale 1 0,8 B2060 6677510,25 68610,25 1292 Obestämd däggdjursart Oident. 3 0,2 B2060 6677510,25 68610,25 1292 Obestämd däggdjursart Os temporale 3 0,6 B2162 6677500,25 68610,25 1291 Obestämd däggdjursart Os temporale 8 1,3 B3155 6677510,25 68620,25 1293 Fisk (Pisces sp.) Vertebra 1 0,01 B3155 6677510,25 68620,25 1293 Obestämd däggdjursart Oident. 19 1,6 B3155 6677510,25 68620,25 1293 Säl (Phocidae sp.) Femur 1 0,6 B3155 6677510,25 68620,25 1293 Säl (Phocidae sp.) Os longum 2 1,4 B3155 6677510,25 68620,25 1293 Säl (Phocidae sp.) Phalanx II pes 1 0,03 B3155 6677510,25 68620,25 1293 Säl (Phocidae sp.) Dens 2 0,3 B3155 6677510,25 68620,25 1293 Säl (Phocidae sp.) Phalanx III 1 0,2 B3155 6677510,25 68620,25 1293 Fisk (Pisces sp.) Cranium 1 0,03 B3155 6677510,25 68620,25 1293 Tam- eller vildsvin? Cranium 1 1,9 B3223 6677540,25 68619,75 1299 Obestämd däggdjursart Ledyta 1 0,4 B3238 6677560,25 68620,25 1300 Säl (Phocidae sp.)? MP/Phalanx 1 0,2 B3238 6677560,25 68620,25 1300 Obestämd däggdjursart Oident. 5 0,2 B3239 6677550,25 68620,25 1301 Säl (Phocidae sp.) Phalanx III 1 0,5 B3261 6677485,25 68620,25 1304 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,5 B3307 6677508,25 68620,25 1307 Obestämd däggdjursart Os temporale 2 0,5 B3307 6677508,25 68620,25 1307 Obestämd däggdjursart Oident. 4 0,4 B3307 6677508,25 68620,25 1307 Säl (Phocidae sp.) Phalanx 1 0,3 B7001 6677500,25 68615,25 40 Säl (Phocidae sp.)? Os temporale 2 0,2 B7002 6677500,25 68615,75 46 Obestämd däggdjursart Os temporale 1 0,2 B7002 6677500,25 68615,75 47 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,05 B7002 6677500,25 68615,75 46 Säl (Phocidae sp.) Os temporale 1 3,4 B7003 6677499,75 68615,75 144 Obestämd däggdjursart Oident. 5 0,5 B7003 6677499,75 68615,75 143 Mellanstort däggdjur Ulna? 2 0,8 B7003 6677499,75 68615,75 143 Obestämd däggdjursart Cranium 2 0,2 B7004 6677499,75 68615,25 204 Obestämd däggdjursart Oident. 3 0,2 B7004 6677499,75 68615,25 203 Säl (Phocidae sp.)? Os temporale 1 0,3 B7004 6677499,75 68615,25 204 Stor gräsätare? Dens 1 1,5 O7004 6677499,75 68615,25 203 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,05 B7005 6677499,75 68614,75 244 Obestämd däggdjursart Os temporale 4 0,5 B7005 6677499,75 68614,75 245 Obestämd däggdjursart Oident. 2 0,1 B7005 6677499,75 68614,75 244 Fisk (Pisces sp.) Parasphenoidale?1 0,05 B7005 6677499,75 68614,75 244 Obestämd däggdjursart Oident. 5 0,3 B7011 6677505,25 68615,25 55 Säl (Phocidae sp.) T4+5 1 2,3 BBILAGOR – POSTBODA 2BILAGOR – POSTBODA 2 259

GrävenhetX-koord. Y-koord. Anr. Fnr. Art Benslag Antal fr. Vikt (g) Status(B/S/O)7011 6677505,25 68615,25 55 Obestämd däggdjursart Oident. 46 1,4 B7011 6677505,25 68615,25 55 Säl (Phocidae sp.) Os temporale 8 2,5 B7012 6677505,25 68615,75 60 Obestämd däggdjursart Vertebra caudalis1 0,03 B7012 6677505,25 68615,75 60 Säl (Phocidae sp.) Mandibula 1 0,2 B7012 6677505,25 68615,75 60 Säl (Phocidae sp.) Os temporale 13 6,1 B7012 6677505,25 68615,75 60 Obestämd däggdjursart Oident. 11 0,5 B7021 6677505,25 68620,25 29 Obestämd däggdjursart Oident. 47 1 B7021 6677505,25 68620,25 29 Säl (Phocidae sp.) MP 1 0,3 B7021 6677505,25 68620,25 29 Fisk (Pisces sp.) Cranium 4, 12 0,2 Bdentale 2,vertebrae 67021 6677505,25 68620,25 29 Säl (Phocidae sp.) Os temporale 1 0,4 B7021 6677505,25 68620,25 29 Mellanstort/stort Cranium 5 1 Bdäggdjur7021 6677505,25 68620,25 29 Ekorre (Sciurus vulgaris) Calcaneus 1 0,03 B7021 6677505,25 68620,25 29 Säl (Phocidae sp.) Os longum 2 0,4 B7022 6677505,25 68620,75 36 Fisk (Pisces sp.) Dentale 4 0,02 B7022 6677505,25 68620,75 36 Fågel (Aves sp.)? Cranium 1 0,5 B7022 6677505,25 68620,75 36 Säl (Phocidae sp.) Tc 1 0,7 B7022 6677505,25 68620,75 40 Obestämd däggdjursart Oident. 4 0,2 B7022 6677505,25 68620,75 36 Oidentifierat (Indet.) Oident. 2 0,05 B7023 6677504,75 68620,75 67 Säl (Phocidae sp.) Epifys 1 0,3 B7023 6677504,75 68620,75 67 Obestämd däggdjursart Oident. 2 0,2 B7023 6677504,75 68620,75 67 Obestämd däggdjursart Cranium 3 0,2 B7023 6677504,75 68620,75 67 Fisk (Pisces sp.)? Dentale? 1 0,02 B7025 6677504,75 68619,75 73 Fisk (Pisces sp.) Cranium 4 0,1 B7025 6677504,75 68619,75 73 Fisk (Pisces sp.) Dentale 3 0,1 B7025 6677504,75 68619,75 73 Obestämd däggdjursart Oident. 14 1,1 B7025 6677504,75 68619,75 73 Säl (Phocidae sp.)? Cranium 6 0,7 B7026 6677505,25 68619,75 102 Fisk (Pisces sp.) ”Costa” 8 0,1 B7026 6677505,25 68619,75 102 Säl (Phocidae sp.)? Cranium? 1 0,2 B7026 6677505,25 68619,75 102 Säl (Phocidae sp.)? Os temporale 6 0,8 B7026 6677505,25 68619,75 102 Fisk (Pisces sp.) Dentale 18 0,8 B7026 6677505,25 68619,75 102 Fisk (Pisces sp.) Vertebra 16 0,15 B7026 6677505,25 68619,75 102 Litet däggdjur Oident. 1 0,02 B7026 6677505,25 68619,75 102 Fisk (Pisces sp.) Cranium 19 0,2 B7026 6677505,25 68619,75 102 Obestämd däggdjursart Oident. 38 1,6 B7026 6677505,25 68619,75 103 Säl (Phocidae sp.) Os longum 1 0,8 B7027 6677505,75 68619,75 92 Säl (Phocidae sp.) Phalanx 1 0,3 B7027 6677505,75 68619,75 92 Fisk (Pisces sp.) Dentale 3 0,1 B7027 6677505,75 68619,75 92 Stort däggdjur Vertebra? 1 0,7 B7027 6677505,75 68619,75 92 Säl (Phocidae sp.)? Carpus/tarsus 2 0,6 B7027 6677505,75 68619,75 92 Fisk (Pisces sp.) Cranium 4 0,1 B7027 6677505,75 68619,75 92 Fisk (Pisces sp.) Vertebra 1 0,02 B7027 6677505,75 68619,75 93 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,3 B7027 6677505,75 68619,75 92 Obestämd däggdjursart Vertebra 1 0,1 B7027 6677505,75 68619,75 92 Säl (Phocidae sp.) Humerus 1 0,8 B7027 6677505,75 68619,75 92 Säl (Phocidae sp.)? Cranium 6 0,5 B7027 6677505,75 68619,75 92 Obestämd däggdjursart Oident. 21 1,1 B7027 6677505,75 68619,75 92 Säl (Phocidae sp.) Os temporale 4 1 B7028 6677505,75 68620,25 161 Fisk (Pisces sp.) Cranium 1 0,03 B7028 6677505,75 68620,25 161 Obestämd däggdjursart Oident. 13 0,5 B7028 6677505,75 68620,25 161 Litet däggdjur Costa 1 0,2 B7028 6677505,75 68620,25 161 Fisk (Pisces sp.) Dentale 2 0,08 B260POSTBODA 2 OCH 1

GrävenhetX-koord. Y-koord. Anr. Fnr. Art Benslag Antal fr. Vikt (g) Status(B/S/O)7028 6677505,75 68620,25 161 Säl (Phocidae sp.) Os longum 1 0,5 B7028 6677505,75 68620,25 161 Säl (Phocidae sp.) Carpus/tarsus 2 0,5 B7028 6677505,75 68620,25 161 Obestämd däggdjursart Vertebra caudalis?1 0,05 B7028 6677505,75 68620,25 161 Obestämd däggdjursart Vertebra 1 0,05 B7028 6677505,75 68620,25 161 Fisk (Pisces sp.) Vertebra 1 0,02 B7028 6677505,75 68620,25 161 Säl (Phocidae sp.)? Maxilla 2 0,7 B7028 6677505,75 68620,25 162 Säl (Phocidae sp.) Os longum 1 0,6 B7031 6677505,25 68625,25 148 Obestämd däggdjursart Oident. 6 0,5 B7032 6677505,25 68625,75 153 Obestämd däggdjursart Vertebra 1 0,1 B7032 6677505,25 68625,75 153 Obestämd däggdjursart Oident. 2 0,05 B7032 6677505,25 68625,75 153 Fisk (Pisces sp.) Dentale 1 0,02 B7041 6677510,25 68625,25 85 Fisk (Pisces sp.) Dentale 1 0,1 B7041 6677510,25 68625,25 85 Obestämd däggdjursart Oident. 3 0,1 B7042 6677510,25 68625,75 168 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,1 B7042 6677510,25 68625,75 168 Säl (Phocidae sp.)? Cranium 4 0,5 B7043 6677509,75 68625,75 249 Säl (Phocidae sp.) MP 1 0,9 B7044 6677509,75 68625,25 255 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,02 B7044 6677509,75 68625,25 255 Säl (Phocidae sp.) Phalanx II? 1 0,2 B7072 6677505,25 68605,75 234 Säl (Phocidae sp.)? Oident. 1 0,3 B7073 6677504,75 68605,75 230 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,2 B7074 6677504,75 68605,25 224 Obestämd däggdjursart Oident. 6 0,2 B7076 6677505,25 68604,75 432 Obestämd däggdjursart Oident. 8 0,2 B7077 6677505,75 68604,75 589 Obestämd däggdjursart Oident. 2 0,2 B7078 6677505,75 68605,25 595 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,1 B7079 6677505,75 68605,75 599 Obestämd däggdjursart Vertebra 1 0,1 B7082 6677500,25 68605,75 194 Säl (Phocidae sp.) Phalanx II 1 0,4 B7082 6677500,25 68605,75 194 Obestämd däggdjursart Oident. 2 0,4 B7091 6677495,25 68615,25 130 Obestämd däggdjursart Oident. 2 0,2 B7091 6677495,25 68615,25 130 Säl (Phocidae sp.) Os temporale 1 0,4 B7092 6677495,25 68615,75 136 Fisk (Pisces sp.) Vertebra 2 0,05 B7092 6677495,25 68615,75 136 Obestämd däggdjursart Oident. 5 0,2 B7092 6677495,25 68615,75 136 Säl (Phocidae sp.) Os temporale 1 0,6 B7092 6677495,25 68615,75 136 Säl (Phocidae sp.) Phalanx I-II 1 0,15 B7093 6677494,75 68615,75 183 Obestämd däggdjursart Cranium 3 0,3 B7101 6677495,25 68610,25 117 Obestämd däggdjursart Oident. 3 0,1 B7101 6677495,25 68610,25 117 Obestämd däggdjursart Os temporale 3 0,4 B7102 6677495,25 68610,75 123 Säl (Phocidae sp.)? Oident. 1 0,3 B7102 6677495,25 68610,75 123 Obestämd däggdjursart Oident. 2 0,05 B7103 6677494,75 68610,75 79 Obestämd däggdjursart Oident. 2 0,2 B7104 6677494,75 68610,25 173 Obestämd däggdjursart Oident. 3 0,1 B7104 6677494,75 68610,25 173 Litet däggdjur Costa 2 0,4 B7111 6677505,26 68630,2499 107 Obestämd däggdjursart Cranium 1 0,2 B7111 6677505,26 68630,2499 107 Säl (Phocidae sp.) Patella 2 1,5 B7112 6677505,257 68630,7539 112 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,1 B7113 6677504,75 68630,75 177 Obestämd däggdjursart Oident. 2 0,3 B7385 6677494,75 68634,75 385 Fisk (Pisces sp.) Dentale 3 0,1 B7385 6677494,75 68634,75 385 Fisk (Pisces sp.) Cranium 13 0,3 B7385 6677494,75 68634,75 385 Obestämd däggdjursart Oident. 47 1,6 B7385 6677494,75 68634,75 385 Säl (Phocidae sp.)? Oident. 2 0,5 B7385 6677494,75 68634,75 385 Fisk (Pisces sp.) Vertebra 8 0,1 B7385 6677494,75 68634,75 386 Fisk (Pisces sp.) Dentale? 1 0,1 B7385 6677494,75 68634,75 385 Fågel (Aves sp.)? Oident. 2 0,2 B7491 6677500,25 68625,25 323 Obestämd däggdjursart Oident. 2 0,1 B7601 6677499,75 68635,25 608 Hjortdjur (Cervidae sp.) Cornu 1 0,2 BBILAGOR – POSTBODA 2BILAGOR – POSTBODA 2 261

GrävenhetX-koord. Y-koord. Anr. Fnr. Art Benslag Antal fr. Vikt (g) Status(B/S/O)7601 6677499,75 68635,25 608 Bearbetat ben Oident. 1 0,1 B7601 6677499,75 68635,25 608 Oidentifierat (Indet.) Oident. 6 1,3 B8001 6677507,75 68602,75 338 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,1 B8041 6677502,75 68612,75 282 Obestämd däggdjursart Oident. 8 0,2 B8051 6677502,75 68617,75 313 Obestämd däggdjursart Oident. 3 0,3 B8051 6677502,75 68617,75 313 Säl (Phocidae sp.)? Os temporale 2 0,3 B8051 6677502,75 68617,75 313 Säl (Phocidae sp.) Costa 1 0,2 B8051 6677502,75 68617,75 313 Säl (Phocidae sp.)? Vertebra 1 0,6 B8051 6677502,75 68617,75 313 Säl (Phocidae sp.) Phalanx I 2 1,7 Bmanus (stråle Ieller V)8051 6677502,75 68617,75 313 Säl (Phocidae sp.)? Oident. 1 0,6 B8051 6677502,75 68617,75 313 Säl (Phocidae sp.) Phalanx II 1 0,5 Bmanus8065 6677502,25 68622,25 345 Säl (Phocidae sp.) Phalanx 1 0,2 B8065 6677502,25 68622,25 345 Obestämd däggdjursart Oident. 12 1,6 B8065 6677502,25 68622,25 345 Säl (Phocidae sp.)? Os temporale 1 0,2 B8081 6677507,75 68622,75 305 Obestämd däggdjursart Cranium? 1 0,1 B8091 6677507,75 68617,75 287 Säl (Phocidae sp.) Phalanx I 2 0,9 B8091 6677507,75 68617,75 287 Obestämd däggdjursart Oident. 4 0,3 B8091 6677507,75 68617,75 287 Obestämd däggdjursart Cranium 4 0,2 B8101 6677497,75 68617,75 292 Obestämd däggdjursart Oident. 15 1 B8101 6677497,75 68617,75 292 Obestämd däggdjursart Os temporale 2 0,1 B8111 6677497,75 68612,75 299 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,2 B8288 6677498,25 68622,75 487 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,1 B8288 6677498,25 68622,75 487 Säl (Phocidae sp.) MP? 1 1,1 B8288 6677498,25 68622,75 487 Säl (Phocidae sp.) Radius 1 1,4 B8341 6677492,75 68632,75 500 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,1 B8351 6677487,75 68622,75 644 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,2 B8371 6677496,75 68632,75 615 Obestämd däggdjursart Oident. 3 0,1 B8381 6677497,75 68637,25 647 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,2 B9002 6677494,752 68634,2505 380 Säl (Phocidae sp.) Ulna/radius 4 2,4 B9002 6677494,752 68634,2505 380 Fisk (Pisces sp.) Vertebra 1 0,03 B9002 6677494,752 68634,2505 380 Obestämd däggdjursart Oident. 3 0,9 B9002 6677494,752 68634,2505 380 Säl (Phocidae sp.) Phalanx II 1 0,2 Bmanus9003 6677495,25 68634,25 375 Obestämd däggdjursart Oident. 4 0,5 B9008 6677508,662 68629,3191 501 Säl (Phocidae sp.) Vertebra caudalis1 1,3 B9018 6677495,25 68634,7507 368 Obestämd däggdjursart Cartilago 1 0,1 Bcostalis9018 6677495,25 68634,7507 368 Obestämd däggdjursart Costa 1 0,2 B9018 6677495,25 68634,7507 368 Obestämd däggdjursart Oident. 3 0,3 B9019 6677502,75 68618,25 466 Obestämd däggdjursart Oident. 4 0,2 B9019 6677502,75 68618,25 466 Säl (Phocidae sp.) Os metacarpale2 0,5 BIII9019 6677502,75 68618,25 466 Säl (Phocidae sp.) Os temporale 1 1,2 B9020 6677503,25 68618,25 420 Säl (Phocidae sp.) Humerus? 1 0,7 B9020 6677503,25 68618,25 420 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,1 B9020 6677503,25 68618,25 420 Oidentifierat (Indet.) Oident. 2 0,2 B9021 6677503,25 68617,75 422 Litet däggdjur Cranium 1 0,1 B9021 6677503,25 68617,75 422 Litet däggdjur Costa 1 0,1 B9021 6677503,25 68617,75 422 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,1 B9021 6677503,25 68617,75 422 Säl (Phocidae sp.)? Carpus/tarsus 1 0,4 B9021 6677503,25 68617,75 422 Säl (Phocidae sp.)? Oident. 2 0,2 B262POSTBODA 2 OCH 1

GrävenhetX-koord. Y-koord. Anr. Fnr. Art Benslag Antal fr. Vikt (g) Status(B/S/O)9023 6677503,75 68617,75 424 Säl (Phocidae sp.)? Os temporale 1 0,3 B9023 6677503,75 68617,75 424 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,05 B9023 6677503,75 68617,75 424 Fisk (Pisces sp.) Dentale 1 0,05 B9023 6677503,75 68617,75 424 Obestämd däggdjursart Oident. 4 0,6 B9023 6677503,75 68617,75 424 Säl (Phocidae sp.) Vertebra 1 0,7 B9023 6677503,75 68617,75 424 Obestämd däggdjursart Oident. 2 0,2 B9023 6677503,75 68617,75 424 Säl (Phocidae sp.)? Os temporale 1 0,6 B9023 6677503,75 68617,75 424 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,2 B9023 6677503,75 68617,75 424 Säl (Phocidae sp.) Phalanx 1 0,1 B9023 6677503,75 68617,75 424 Obestämd däggdjursart Oident. 9 0,9 B9023 6677503,75 68617,75 424 Säl (Phocidae sp.)? Cranium 2 0,4 B9024 6677503,75 68618,25 426 Obestämd däggdjursart Oident. 2 0,1 B9024 6677503,75 68618,25 426 Säl (Phocidae sp.)? Os temporale 1 0,4 B9024 6677503,75 68618,25 426 Säl (Phocidae sp.) Vertebra caudalis1 0,2 B9024 6677503,75 68618,25 426 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,15 B9024 6677503,75 68618,25 426 Obestämd däggdjursart Cranium 1 0,2 B9029 6677499,25 68635,25 894 Obestämd däggdjursart Oident. 11 0,8 B9029 6677499,25 68635,25 894 Bearbetat ben Os longum? 3 0,7 B9029 6677499,25 68635,25 894 Hjortdjur (Cervidae sp.) Cornu 2 1,3 B9029 6677499,25 68635,25 894 Människa (Homo sapiens)?Os longum 1 0,5 B9029 6677499,25 68635,25 894 Obestämd däggdjursart Vertebra 1 0,03 B9029 6677499,25 68635,25 894 Säl (Phocidae sp.) Radius 3 2 B9101 6677500,25 68614,75 726 Fisk (Pisces sp.) Vertebra 2 0,05 B9101 6677500,25 68614,75 726 Obestämd däggdjursart Oident. 12 0,5 B9102 6677499,75 68614,25 731 Obestämd däggdjursart Oident. 6 0,1 B9102 6677499,75 68614,25 730 Obestämd däggdjursart Oident. 5 0,2 B9103 6677499,25 68614,25 737 Obestämd däggdjursart Oident. 3 0,3 B9104 6677499,25 68614,75 744 Fisk (Pisces sp.) Cranium 2 0,05 B9104 6677499,25 68614,75 744 Obestämd däggdjursart Oident. 7 0,2 B9104 6677499,25 68614,75 744 Obestämd däggdjursart Os temporale 1 0,2 B9105 6677499,25 68615,25 749 Säl (Phocidae sp.) Os temporale 2 1,2 B9105 6677499,25 68615,25 749 Obestämd däggdjursart Oident. 9 0,6 B9105 6677499,25 68615,25 749 Säl (Phocidae sp.) Phalanx I 1 0,3 Bmanus9106 6677499,25 68615,75 757 Obestämd däggdjursart Oident. 5 0,2 B9107 6677494,75 68615,25 509 Fisk (Pisces sp.) Vertebra 1 0,05 B9107 6677494,75 68615,25 509 Obestämd däggdjursart Oident. 4 0,1 B9109 6677495,25 68616,25 538 Obestämd däggdjursart Oident. 3 0,5 B9110 6677494,75 68616,75 543 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,1 B9111 6677495,25 68616,75 548 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,1 B9211 6677507,75 68623,25 526 Obestämd däggdjursart Oident. 5 0,5 B9211 6677507,75 68623,25 526 Säl (Phocidae sp.) Humerus 1 3,4 B9211 6677507,75 68623,25 526 Fisk (Pisces sp.) Dentale? 1 0,05 B9212 6677507,25 68623,25 515 Obestämd däggdjursart Oident. 3 0,3 B9212 6677507,25 68623,25 515 Mellanstort däggdjur Ulna 1 0,2 B9213 6677507,25 68622,75 520 Obestämd däggdjursart Oident. 5 0,8 B9214 6677505,75 68620,75 622 Säl (Phocidae sp.) Os coxa 1 1,2 B9214 6677505,75 68620,75 622 Säl (Phocidae sp.) Os temporale 1 1,4 B9214 6677505,75 68620,75 622 Säl (Phocidae sp.) Oident. 1 0,5 B9214 6677505,75 68620,75 622 Fisk (Pisces sp.) Cranium 1 0,03 B9214 6677505,75 68620,75 622 Fågel (Aves sp.)? Synsacrum? 1 0,1 B9214 6677505,75 68620,75 622 Obestämd däggdjursart Vertebra 3 0,5 B9214 6677505,75 68620,75 622 Obestämd däggdjursart Oident. 16 1 BBILAGOR – POSTBODA 2BILAGOR – POSTBODA 2 263

GrävenhetX-koord. Y-koord. Anr. Fnr. Art Benslag Antal fr. Vikt (g) Status(B/S/O)9214 6677505,75 68620,75 622 Fisk (Pisces sp.) Vertebra 1 0,05 B9215 6677505,75 68621,25 627 Säl (Phocidae sp.) Vertebra 2 0,9 B9215 6677505,75 68621,25 627 Säl (Phocidae sp.)? Ledyta 1 0,3 B9215 6677505,75 68621,25 627 Säl (Phocidae sp.) Phalanx 1 0,1 B9215 6677505,75 68621,25 627 Obestämd däggdjursart Oident. 15 1,1 B9216 6677505,25 68621,25 636 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,05 B9216 6677505,25 68621,25 633 Säl (Phocidae sp.) Phalanx I 1 0,5 Bmanus9216 6677505,25 68621,25 633 Obestämd däggdjursart Oident. 30 2,4 B9216 6677505,25 68621,25 633 Säl (Phocidae sp.) Ledyta 1 0,3 B9217 6677502,25 68617,75 636 Säl (Phocidae sp.) Carpus/tarsus 1 0,3 B9217 6677502,25 68617,75 636 Obestämd däggdjursart Oident. 7 0,9 B9217 6677502,25 68617,75 636 Fisk (Pisces sp.) Vertebra 1 0,01 B9218 6677502,25 68618,25 652 Säl (Phocidae sp.)? Scapula? 1 0,2 B9218 6677502,25 68618,25 652 Säl (Phocidae sp.) Os longum 1 0,3 B9218 6677502,25 68618,25 652 Säl (Phocidae sp.) Vertebra caudalis1 0,1 B9218 6677502,25 68618,25 652 Säl (Phocidae sp.) Femur/humerus1 0,3 B9218 6677502,25 68618,25 652 Säl (Phocidae sp.) Phalanx III pes 1 0,15 B9218 6677502,25 68618,25 652 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,1 O9218 6677502,25 68618,25 652 Säl (Phocidae sp.)? Os longum? 1 0,5 B9218 6677502,25 68618,25 652 Fisk (Pisces sp.) Dentale 1 0,05 B9218 6677502,25 68618,25 652 Säl (Phocidae sp.) Os metacarpale 2 0,8 BIV9218 6677502,25 68618,25 652 Obestämd däggdjursart Oident. 16 1,4 B9218 6677502,25 68618,25 652 Obestämd däggdjursart Oident. 27 2,1 B9218 6677502,25 68618,25 652 Oidentifierat (Indet.) Oident. 1 0,1 B9218 6677502,25 68618,25 652 Säl (Phocidae sp.)? Dens 1 0,02 B9218 6677502,25 68618,25 652 Oidentifierat (Indet.) Oident. 2 0,3 B9218 6677502,25 68618,25 652 Säl (Phocidae sp.)? Os temporale? 1 0,1 B9220 6677497,25 68613,25 659 Säl (Phocidae sp.) Os temporale 1 3,9 B9220 6677497,25 68613,25 659 Obestämd däggdjursart Oident. 5 0,4 B9222 6677510,75 68620,25 672 Säl (Phocidae sp.) Cr+Ci 1 1,7 B9222 6677510,75 68620,25 672 Obestämd däggdjursart Cranium 2 0,5 B9222 6677510,75 68620,25 673 Fisk (Pisces sp.) Vertebra + 2 0,05 Bcranium9222 6677510,75 68620,25 672 Obestämd däggdjursart Oident. 4 0,5 B9222 6677510,75 68620,25 673 Obestämd däggdjursart Oident. 8 1,2 B9222 6677510,75 68620,25 673 Säl (Phocidae sp.) MP, trol MC 1 0,2 B9223 6677510,25 68619,75 678 Säl (Phocidae sp.)? Epifys 1 0,2 B9223 6677510,25 68619,75 678 Obestämd däggdjursart Oident. 4 0,5 B9223 6677510,25 68619,75 677 Obestämd däggdjursart Oident. 37 1,9 B9223 6677510,25 68619,75 677 Säl (Phocidae sp.) Phalanx III 1 0,3 Bmanus?9223 6677510,25 68619,75 677 Säl (Phocidae sp.) Vertebra 1 0,6 B9223 6677510,25 68619,75 677 Säl (Phocidae sp.) Radius 1 0,2 B9223 6677510,25 68619,75 678 Fisk (Pisces sp.) Cranium 1 0,05 B9224 6677509,75 68620,25 685 Säl (Phocidae sp.) Carpus/tarsus 1 0,3 B9224 6677509,75 68620,25 685 Säl (Phocidae sp.) Phalanx 2 0,6 B9224 6677509,75 68620,25 685 Obestämd däggdjursart Oident. 30 2,3 B9224 6677509,75 68620,25 685 Säl (Phocidae sp.) Os temporale 6 4,1 B9224 6677509,75 68620,25 685 Fisk (Pisces sp.) Dentale 3 0,1 B9224 6677509,75 68620,25 685 Säl (Phocidae sp.) Ulna 1 0,5 B9225 6677510,25 68620,75 690 Obestämd däggdjursart Oident. 15 15 B264POSTBODA 2 OCH 1

GrävenhetX-koord. Y-koord. Anr. Fnr. Art Benslag Antal fr. Vikt (g) Status(B/S/O)9225 6677510,25 68620,75 690 Säl (Phocidae sp.) Os metatarsale 1 0,4 BV?9225 6677510,25 68620,75 690 Säl (Phocidae sp.) Os temporale 4 4,7 B9226 6677512,25 68623,75 827 Obestämd däggdjursart Oident. 3 0,3 B9227 6677512,75 68623,75 833 Fågel (Aves sp.)? Os longum 1 0,03 B9229 6677512,25 68624,25 839 Säl (Phocidae sp.)? MP/Phalanx 1 0,2 B9229 6677512,25 68624,25 839 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,05 B9230 6677507,75 68626,25 844 Säl (Phocidae sp.) Oident. 2 0,5 B9230 6677507,75 68626,25 844 Säl (Phocidae sp.)? Os temporale 1 0,9 B9230 6677507,75 68626,25 844 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,1 B9233 6677507,75 68626,75 854 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,4 B9236 6677505,25 68628,75 782 Fisk (Pisces sp.) Vertebra 1 0,05 B9236 6677505,25 68628,75 783 Säl (Phocidae sp.)? Humerus 1 1,6 B9236 6677505,25 68628,75 783 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,05 B9236 6677505,25 68628,75 783 Obestämd däggdjursart Oident. 1 1,4 O9238 6677506,25 68610,25 864 Säl (Phocidae sp.)? Oident. 1 0,2 B9239 6677505,75 68610,25 788 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,05 B9239 6677505,75 68610,25 788 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,4 B9240 6677505,75 68610,75 792 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,1 B9242 6677503,25 68610,25 799 Säl (Phocidae sp.)? Os temporale 3 1,5 B9242 6677503,25 68610,25 799 Obestämd däggdjursart Oident. 9 0,5 B9242 6677503,25 68610,25 799 Fisk (Pisces sp.) Dentale 2 0,05 B9243 6677503,75 68610,25 806 Fisk (Pisces sp.) Vertebra 1 0,02 B9243 6677503,75 68610,25 806 Obestämd däggdjursart Oident. 11 0,6 B9244 6677503,75 68610,75 812 Obestämd däggdjursart Oident. 7 0,5 B9244 6677503,75 68610,75 812 Säl (Phocidae sp.)? Os temporale 5 0,8 B9244 6677503,75 68610,75 812 Fisk (Pisces sp.) Dentale 1 0,05 B9245 6677503,25 68610,75 819 Obestämd däggdjursart Oident. 7 0,5 B9248 6677505,75 68615,75 761 Obestämd däggdjursart Oident. 3 0,2 B9248 6677505,75 68615,75 761 Fisk (Pisces sp.) Cranium 3 0,1 B9248 6677505,75 68615,75 761 Obestämd däggdjursart Cranium 3 0,8 B9249 6677505,75 68615,25 765 Obestämd däggdjursart Vertebra 2 0,1 B9249 6677505,75 68615,25 765 Litet däggdjur Cranium 4 0,4 B9249 6677505,75 68615,25 765 Obestämd däggdjursart Oident. 49 1,7 B9249 6677505,75 68615,25 765 Säl (Phocidae sp.)? Os temporale 5 5,8 B9249 6677505,75 68615,25 765 Fisk (Pisces sp.) Cranium 13 0,4 B9249 6677505,75 68615,25 765 Fågel (Aves sp.) Os longum 1 0,1 B9249 6677505,75 68615,25 765 Fågel (Aves sp.) Synsacrum 1 0,05 B9249 6677505,75 68615,25 765 Fisk (Pisces sp.) Vertebra 10 0,2 B9249 6677505,75 68615,25 765 Litet däggdjur Vertebra 1 0,1 B9250 6677502,75 68615,25 874 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,2 B9251 6677503,25 68615,25 879 Obestämd däggdjursart Oident. 2 0,2 B9251 6677503,25 68615,25 879 Säl (Phocidae sp.)? Cranium 2 0,8 B9252 6677503,25 68615,75 884 Obestämd däggdjursart Cranium 2 0,1 B9305 6677496,25 68611,25 560 Säl (Phocidae sp.)? Os temporale 1 0,3 B9305 6677496,25 68611,25 560 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,1 B9306 6677497,25 68612,25 566 Säl (Phocidae sp.)? Oident. 2 0,2 B9307 6677498,25 68613,25 572 Säl (Phocidae sp.) Phalanx I 1 0,5 B9307 6677498,25 68613,25 571 Obestämd däggdjursart Oident. 8 0,2 B9307 6677498,25 68613,25 572 Fisk (Pisces sp.) Dentale 1 0,05 B9307 6677498,25 68613,25 572 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,05 B9308 6677501,25 68616,25 579 Fisk (Pisces sp.) Vertebra 1 0,05 B9308 6677501,25 68616,25 579 Obestämd däggdjursart Cranium 3 0,6 B9312 6677506,75 68621,75 585 Säl (Phocidae sp.)? Vertebra? 3 0,6 B9312 6677506,75 68621,75 586 Obestämd däggdjursart Oident. 21 1 BBILAGOR – POSTBODA 2BILAGOR – POSTBODA 2 265

GrävenhetX-koord. Y-koord. Anr. Fnr. Art Benslag Antal fr. Vikt (g) Status(B/S/O)9312 6677506,75 68621,75 586 Säl (Phocidae sp.) Os longum? 1 0,5 B9312 6677506,75 68621,75 586 Säl (Phocidae sp.)? Plupp 1 0,3 B9312 6677506,75 68621,75 586 Fisk (Pisces sp.) Vertebra 4 0,03 B9312 6677506,75 68621,75 586 Fisk (Pisces sp.) Cranium 2 0,1 B9312 6677506,75 68621,75 587 Fisk (Pisces sp.) Vertebra 1 0,03 B9312 6677506,75 68621,75 586 Obestämd däggdjursart Mandibula/ 1 0,1 Bmaxilla9316 6677496,75 68616,75 708 Säl (Phocidae sp.)? Os temporale 1 0,5 B9316 6677496,75 68616,75 708 Obestämd däggdjursart Vertebra 2 0,3 B9316 6677496,75 68616,75 708 Obestämd däggdjursart Oident. 12 1,1 B9316 6677496,75 68616,75 709 Obestämd däggdjursart Oident. 3 0,6 B9317 6677498,75 68618,75 898 Fisk (Pisces sp.) Vertebra 1 0,05 B9317 6677498,75 68618,75 898 Litet däggdjur Vertebra caudalis1 0,1 B9317 6677498,75 68618,75 898 Säl (Phocidae sp.)? Vertebra 1 0,2 B9317 6677498,75 68618,75 898 Fisk (Pisces sp.) Cranium 3 0,2 B9317 6677498,75 68618,75 898 Säl (Phocidae sp.)? Phalanx? 1 0,3 B9317 6677498,75 68618,75 898 Obestämd däggdjursart Oident. 24 2,2 B9317 6677498,75 68618,75 898 Vikare (Phoca hispida)? Os metacarpale1 1,4 BI9318 6677499,75 68619,75 905 Stort däggdjur Dens 1 0,02 S9318 6677499,75 68619,75 905 Fisk (Pisces sp.)? Cranium 3 0,1 B9318 6677499,75 68619,75 905 Obestämd däggdjursart Oident. 7 0,6 B9318 6677499,75 68619,75 905 Säl (Phocidae sp.)? Os temporale 2 0,4 B9318 6677499,75 68619,75 905 Säl (Phocidae sp.) Os longum? 1 0,7 B9318 6677499,75 68619,75 905 Säl (Phocidae sp.)? Ledyta 1 0,2 B9318 6677499,75 68619,75 905 Säl (Phocidae sp.) Phalanx II 1 0,6 Bmanus9319 6677500,75 68620,75 916 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,1 B9319 6677500,75 68620,75 916 Litet däggdjur Vertebra 1 0,1 B9320 6677503,75 68623,75 924 Säl (Phocidae sp.) Mandibula 2 0,2 B9320 6677503,75 68623,75 924 Fisk (Pisces sp.) Dentale 3 0,1 B9401 6677504,75 68619,25 929 Obestämd däggdjursart Os temporale 3 0,6 B9401 6677504,75 68619,25 929 Obestämd däggdjursart Oident. 2 0,1 B9401 6677504,75 68619,25 929 Fisk (Pisces sp.) Dentale 1 0,02 B9402 6677505,25 68619,25 935 Säl (Phocidae sp.) Mandibula? 1 0,3 B9402 6677505,25 68619,25 935 Fisk (Pisces sp.) Dentale 2 0,1 B9402 6677505,25 68619,25 935 Obestämd däggdjursart Oident. 9 1,1 B9403 6677505,75 68619,25 941 Obestämd däggdjursart Cartilago 1 0,1 Bcostalis9403 6677505,75 68619,25 941 Obestämd däggdjursart Oident. 17 1,9 B9403 6677505,75 68619,25 941 Fisk (Pisces sp.) Dentale 3 0,3 B9403 6677505,75 68619,25 941 Fisk (Pisces sp.) Articulare 1 0,03 B9403 6677505,75 68619,25 941 Obestämd däggdjursart Vertebra 1 0,2 B9403 6677505,75 68619,25 941 Säl (Phocidae sp.) Dens 1 0,03 B9403 6677505,75 68619,25 941 Obestämd däggdjursart Costa? 1 0,5 B9404 6677506,25 68619,25 947 Obestämd däggdjursart Vertebra 2 0,15 B9404 6677506,25 68619,25 947 Obestämd däggdjursart Oident. 12 1,2 B9404 6677506,25 68619,25 947 Fisk (Pisces sp.) Vertebra 1 0,05 B9404 6677506,25 68619,25 947 Fisk (Pisces sp.) Cranium 5 0,07 B9404 6677506,25 68619,25 947 Säl (Phocidae sp.) Os temporale 3 0,6 B9404 6677506,25 68619,25 947 Säl (Phocidae sp.) Os nasale 1 0,1 B9404 6677506,25 68619,25 947 Säl (Phocidae sp.) Vertebra 1 1,2 B9404 6677506,25 68619,25 947 Obestämd däggdjursart Vertebra? 2 0,4 B9405 6677506,25 68619,75 956 Säl (Phocidae sp.) Os metacarpale 2 0,6 B266POSTBODA 2 OCH 1

GrävenhetX-koord. Y-koord. Anr. Fnr. Art Benslag Antal fr. Vikt (g) Status(B/S/O)9405 6677506,25 68619,75 956 Obestämd däggdjursart Oident. 29 2,1 B9405 6677506,25 68619,75 956 Säl (Phocidae sp.) Ulna 1 1,1 B9405 6677506,25 68619,75 956 Säl (Phocidae sp.) T2 1 0,4 B9405 6677506,25 68619,75 956 Fisk (Pisces sp.) Cranium 2 0,1 B9405 6677506,25 68619,75 956 Fisk (Pisces sp.) Vertebra 2 0,01 B9405 6677506,25 68619,75 956 Säl (Phocidae sp.)? Os temporale 1 0,4 B9406 6677506,25 68620,25 958 Obestämd däggdjursart Vertebra 1 0,1 B9406 6677506,25 68620,25 958 Obestämd däggdjursart Os temporale 1 0,1 B9406 6677506,25 68620,25 958 Fisk (Pisces sp.) Cranium 2 0,05 B9406 6677506,25 68620,25 958 Fisk (Pisces sp.) Vertebra 1 0,01 B9406 6677506,25 68620,25 958 Säl (Phocidae sp.) Costa 1 0,7 B9406 6677506,25 68620,25 958 Obestämd däggdjursart Vertebra 2 0,1 B9406 6677506,25 68620,25 958 Säl (Phocidae sp.) Mandibula 1 0,2 B9406 6677506,25 68620,25 958 Säl (Phocidae sp.)? Oident. 1 0,3 B9406 6677506,25 68620,25 958 Obestämd däggdjursart Oident. 14 1,1 B9407 6677506,25 68620,75 966 Säl (Phocidae sp.) Phalanx I manus/pes1 0,2 B9407 6677506,25 68620,75 966 Obestämd däggdjursart Oident. 41 3 B9407 6677506,25 68620,75 966 Fisk (Pisces sp.) Cranium 3 0,1 B9407 6677506,25 68620,75 966 Säl (Phocidae sp.) Carpus/tarsus 2 0,3 B9407 6677506,25 68620,75 966 Säl (Phocidae sp.) Phalanx II 1 0,3 Bmanus9407 6677506,25 68620,75 966 Säl (Phocidae sp.) Os temporale 3 1,3 B9407 6677506,25 68620,75 966 Säl (Phocidae sp.) Costa 3 1 B9407 6677506,25 68620,75 966 Litet däggdjur Ledytor 2 0,2 B100124 6677540,25 68612,25 1294 Obestämd däggdjursart Oident. 5 1,5 B100124 6677540,25 68612,25 1294 Säl (Phocidae sp.) MP 1 0,9 B100133 6677500,25 68620,25 1295 Säl (Phocidae sp.) MP/Phalanx 1 0,1 B100133 6677500,25 68620,25 1295 Säl (Phocidae sp.) MP/Phalanx 1 0,2 B100133 6677500,25 68620,25 1295 Säl (Phocidae sp.) Os longum 2 0,9 B100133 6677500,25 68620,25 1296 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,05 B100133 6677500,25 68620,25 1295 Obestämd däggdjursart Oident. 63 3,7 B100133 6677500,25 68620,25 1295 Säl (Phocidae sp.) Phalanx I pes 1 0,9 B100133 6677500,25 68620,25 1295 Säl (Phocidae sp.) Phalanx 1 0,2 B100133 6677500,25 68620,25 1295 Säl (Phocidae sp.) Radius 1 0,4 B100133 6677500,25 68620,25 1295 Säl (Phocidae sp.) Vertebra lumbalis1 0,4 B100133 6677500,25 68620,25 1295 Fisk (Pisces sp.) Cranium 5 0,2 B100133 6677500,25 68620,25 1295 Fisk (Pisces sp.) Dentale 5 0,5 B100133 6677500,25 68620,25 1295 Obestämd däggdjursart Vertebra 2 0,1 B100148 6677490,25 68599,75 1297 Stor gräsätare Dens 1 0,6 O100148 6677490,25 68599,75 1298 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,05 B100184 6677570,25 68640,25 1302 Obestämd däggdjursart Oident. 3 0,4 B100184 6677570,25 68640,25 1302 Säl (Phocidae sp.)? Epifys 1 0,9 B100188 6677570,25 68630,25 1303 Säl (Phocidae sp.) Carpus/tarsus 4 0,8 B100188 6677570,25 68630,25 1303 Säl (Phocidae sp.) Humerus/femur1 1,4 B100188 6677570,25 68630,25 1303 Obestämd däggdjursart Oident. 33 2,8 B100188 6677570,25 68630,25 1303 Säl (Phocidae sp.) Phalanx I pes 1 1 B100188 6677570,25 68630,25 1303 Säl (Phocidae sp.) Os temporale 7 2,4 B100188 6677570,25 68630,25 1303 Säl (Phocidae sp.) Phalanx III 1 0,1 B100195 6677460,25 68640,25 1305 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,1 B100201 6677560,25 68630,25 1306 Obestämd däggdjursart Oident. 11 1,2 B100216 6677508,25 68620,25 1308 Fisk (Pisces sp.) Vertebra 1 0,02 B100216 6677508,25 68620,25 1308 Säl (Phocidae sp.)? Os coxa? 1 0,4 B100216 6677508,25 68620,25 1308 Obestämd däggdjursart Oident. 8 0,8 BBILAGOR – POSTBODA 2BILAGOR – POSTBODA 2 267

GrävenhetX-koord. Y-koord. Anr. Fnr. Art Benslag Antal fr. Vikt (g) Status(B/S/O)100220 6677508,25 68620,25 1309 Obestämd däggdjursart Oident. 4 0,3 B100220 6677508,25 68620,25 1309 Säl (Phocidae sp.) Os temporale 1 2,8 B100220 6677508,25 68620,25 1309 Säl (Phocidae sp.) Ulna 1 1,4 B100224 6677508,25 68620,25 1310 Obestämd däggdjursart Oident. 6 0,7 B100228 6677508,25 68620,25 1290 Obestämd däggdjursart Costa 1 0,1 B6677502,8 68617,24 1282 Säl (Phocidae sp.)? Vertebra 1 0,3 B268POSTBODA 2 OCH 1

Bilaga 6. Specialregistrering keramik – Postboda 2F-nr Kärldel Dekor – kärlvägg, utsida Kärlväggsgropar Dekor – mynningskant Dekor – övrigt Vikt (g) Tjocklek (cm)26 Buk 7a krysslinjer 19 0,953 Mynning rak/rundad 7b vertikala/horisontella linjer 6a. Raka streck 8,5 0,953 Mynning förtjockad 4 enkla stämpel-/pinnintryck 7. Linje tvärs över kanten 9,7 0,759 Mynning rak/rundad 7b vertikala/horisontella linjer mindre runda/rundade (

F-nr Kärldel Dekor – kärlvägg, utsida Kärlväggsgropar Dekor – mynningskant Dekor – övrigt Vikt (g) Tjocklek (cm)638 Skuldra och/eller hals 4 enkla stämpel-/pinnintryck 12,6 0,9653 Mynning förtjockad 4 enkla stämpel-/pinnintryck mindre runda/rundade (

F-nr Kärldel Dekor – kärlvägg, utsida Kärlväggsgropar Dekor – mynningskant Dekor – övrigt Vikt (g) Tjocklek (cm)909 Mynning sned 7d sticklinjer 3. Tand- eller kamintryck 9,8 1,1909 Mynning rak/rundad 4 enkla stämpel-/pinnintryck 6a. Raka streck 2,8 0,8917 Mynning rak/rundad 6b flertandade stämpel/kamintryck mindre runda/rundade (

F-nr Kärldel Dekor – kärlvägg, utsida Kärlväggsgropar Dekor – mynningskant Dekor – övrigt Vikt (g) Tjocklek (cm)1167 Mynning förtjockad 7d sticklinjer mindre runda/rundade (

Bilaga 7. Rutplanscher – Postboda 1BILAGOR – POSTBODA 1BILAGOR – POSTBODA 1 273

274POSTBODA 2 OCH 1

BILAGOR – POSTBODA 1 275BILAGOR – POSTBODA 1

276POSTBODA 2 OCH 1

BILAGOR – POSTBODA 1 277BILAGOR – POSTBODA 1

Bilaga 8. Rutlistor – Postboda 1Alla grävenheterGrävenhet Klass Ruta X-koord. Y-koord. Z-koord. Svep Plansch1004 Grävenhet 1000 6677480,25 68320,25 44,12 FU PB 1:11005 Grävenhet 1001 6677490,25 68320,25 43,97 FU PB 1:11006 Grävenhet 1002 6677500,25 68320,25 43,65 FU PB 1:11101 Grävenhet 1008 6677490,25 68300,25 44,81 FU PB 1:11103 Grävenhet 1010 6677490,25 68290,25 44,70 FU PB 1:11106 Grävenhet 1104 6677499,85 68310,24 44,24 FU PB 1:11108 Grävenhet 1107 6677489,25 68298,25 44,75 FU PB 1:11117 Grävenhet 1116 6677475,25 68300,25 44,65 FU PB 1:11118 Grävenhet 1110 6677473,25 68330,25 43,84 FU PB 1:11172 Grävenhet 1122 6677515,25 68330,25 42,65 FU PB 1:11173 Grävenhet 1120 6677500,25 68330,25 42,85 FU PB 1:11174 Grävenhet 1114 6677490,25 68330,25 43,01 FU PB 1:11175 Grävenhet 1121 6677515,25 68320,25 42,76 FU PB 1:11176 Grävenhet 1171 6677515,25 68310,25 43,20 FU PB 1:11180 Grävenhet 1178 6677458,25 68350,25 43,68 FU PB 1:11181 Grävenhet 1177 6677468,25 68337,25 43,83 FU PB 1:11189 Grävenhet 1179 6677452,25 68358,25 43,73 FU PB 1:11190 Grävenhet 1115 6677500,25 68291,25 44,78 FU PB 1:11193 Grävenhet 1183 6677494,25 68280,25 44,87 FU PB 1:11195 Grävenhet 1186 6677500,25 68302,25 44,59 FU PB 1:1 (stick 1)1196 Grävenhet 1187 6677500,75 68302,25 44,50 FU PB 1:1 (stick 1)1197 Grävenhet 1188 6677500,75 68301,75 44,54 FU PB 1:1 (stick 1)1212 Grävenhet 1182 6677490,25 68295,25 44,75 FU PB 1:11213 Grävenhet 1192 6677490,25 68305,25 44,70 FU PB 1:11217 Grävenhet 1214 6677464,25 68320,25 44,27 FU PB 1:11240 Grävenhet 1239 6677450,25 68330,25 44,62 FU PB 1:11242 Grävenhet 1241 6677460,25 68320,25 44,25 FU PB 1:11247 Grävenhet 1246 6677480,25 68329,25 43,38 FU PB 1:15001 Grävenhet 2000 6677485,25 68315,25 44,42 5 m PB 1:25011 Grävenhet 2002 6677485,25 68310,25 44,69 5 m PB 1:25022 Grävenhet 2128 6677485,25 68305,75 44,61 5 m PB 1:25031 Grävenhet 2006 6677485,25 68300,25 44,61 5 m PB 1:25051 Grävenhet 2010 6677490,25 68315,25 44,25 5 m PB 1:25071 Grävenhet 2014 6677485,25 68320,25 44,08 5 m PB 1:25081 Grävenhet 2016 6677485,25 68325,25 43,43 5 m PB 1:25091 Grävenhet 2018 6677495,25 68320,25 43,73 5 m PB 1:25102 Grävenhet 2021 6677495,25 68315,75 44,07 5 m PB 1:25111 Grävenhet 2022 6677495,25 68310,25 44,46 5 m PB 1:25121 Grävenhet 2024 6677495,25 68305,25 44,63 5 m PB 1:25131 Grävenhet 2026 6677495,25 68300,25 44,28 5 m PB 1:25141 Grävenhet 2028 6677500,25 68300,25 44,62 5 m PB 1:25151 Grävenhet 2030 6677500,25 68305,25 44,41 5 m PB 1:25161 Grävenhet 2032 6677500,25 68310,25 44,18 5 m PB 1:25171 Grävenhet 2034 6677500,25 68315,25 43,79 5 m PB 1:25181 Grävenhet 2036 6677480,25 68315,25 44,46 5 m PB 1:25201 Grävenhet 2038 6677475,25 68325,25 44,12 5 m PB 1:25211 Grävenhet 2039 6677475,25 68330,25 43,67 5 m PB 1:25224 Grävenhet 2040 6677474,75 68335,25 43,40 5 m PB 1:25231 Grävenhet 2041 6677470,25 68335,25 43,61 5 m PB 1:25241 Grävenhet 2042 6677500,25 68295,25 44,89 5 m PB 1:2278POSTBODA 2 OCH 1

Grävenhet Klass Ruta X-koord. Y-koord. Z-koord. Svep Plansch5251 Grävenhet 2231 6677505,25 68305,25 44,10 5 m PB 1:25252 Grävenhet 2232 6677505,25 68307,25 43,90 5 m PB 1:25253 Grävenhet 2233 6677505,25 68310,25 43,71 5 m PB 1:25254 Grävenhet 2234 6677507,75 68312,75 43,43 5 m PB 1:25255 Grävenhet 2235 6677506,75 68309,25 43,63 5 m PB 1:25256 Grävenhet 2236 6677507,25 68306,25 43,76 5 m PB 1:26021 Grävenhet 2045 6677472,75 68332,75 43,66 2,5 m PB 1:36041 Grävenhet 2047 6677472,75 68327,75 44,03 2,5 m PB 1:36081 Grävenhet 2051 6677477,75 68322,75 44,06 2,5 m PB 1:36105 Grävenhet 2129 6677477,25 68327,25 43,78 2,5 m PB 1:36124 Grävenhet 2131 6677479,75 68330,25 43,40 2,5 m PB 1:36161 Grävenhet 2059 6677482,75 68310,25 44,65 2,5 m PB 1:36181 Grävenhet 2061 6677482,75 68317,75 44,22 2,5 m PB 1:36201 Grävenhet 2063 6677482,75 68322,75 43,89 2,5 m PB 1:36221 Grävenhet 2065 6677482,75 68327,75 43,50 2,5 m PB 1:36281 Grävenhet 2071 6677487,75 68307,75 44,62 2,5 m PB 1:36306 Grävenhet 2127 6677487,75 68312,25 44,50 2,5 m PB 1:36322 Grävenhet 2126 6677487,75 68318,25 44,19 2,5 m PB 1:36331 Grävenhet 2076 6677492,75 68307,75 44,70 2,5 m PB 1:36341 Grävenhet 2077 6677497,75 68302,75 44,60 2,5 m PB 1:36351 Grävenhet 2078 6677502,75 68297,75 44,64 2,5 m PB 1:36361 Grävenhet 2079 6677502,75 68302,75 44,35 2,5 m PB 1:36371 Grävenhet 2080 6677497,75 68307,75 44,46 2,5 m PB 1:36381 Grävenhet 2081 6677492,75 68312,75 44,28 2,5 m PB 1:36391 Grävenhet 2082 6677487,75 68322,75 43,87 2,5 m PB 1:36401 Grävenhet 2083 6677492,75 68317,75 43,96 2,5 m PB 1:36411 Grävenhet 2084 6677497,75 68312,75 44,14 2,5 m PB 1:36421 Grävenhet 2085 6677502,75 68307,75 44,13 2,5 m PB 1:36435 Grävenhet 2130 6677502,26 68312,26 43,81 2,5 m PB 1:36441 Grävenhet 2087 6677497,75 68317,75 43,67 2,5 m PB 1:36451 Grävenhet 2088 6677502,75 68317,75 43,55 2,5 m PB 1:36461 Grävenhet 2089 6677502,75 68292,75 44,73 2,5 m PB 1:36471 Grävenhet 2241 6677495,25 68312,75 44,20 2,5 m PB 1:36472 Grävenhet 2242 6677492,75 68310,25 44,45 2,5 m PB 1:36473 Grävenhet 2243 6677492,75 68315,25 44,13 2,5 m PB 1:37002 Grävenhet 2097 6677500,25 68319,25 43,57 Strandzon 1 PB 1:47006 Grävenhet 2101 6677500,25 68317,25 43,62 Strandzon 1 PB 1:47008 Grävenhet 2103 6677500,25 68316,25 43,69 Strandzon 1 PB 1:47012 Grävenhet 2106 6677500,25 68314,25 43,90 Strandzon 1 PB 1:47014 Grävenhet 2108 6677500,25 68313,26 43,93 Strandzon 1 PB 1:47016 Grävenhet 2110 6677500,25 68312,25 44,00 Strandzon 1 PB 1:47018 Grävenhet 2112 6677500,25 68311,25 44,09 Strandzon 1 PB 1:47022 Grävenhet 2115 6677500,25 68309,25 44,24 Strandzon 1 PB 1:47024 Grävenhet 2117 6677500,25 68308,25 44,24 Strandzon 1 PB 1:47026 Grävenhet 2119 6677500,25 68307,25 44,29 Strandzon 1 PB 1:47028 Grävenhet 2121 6677500,25 68306,25 44,34 Strandzon 1 PB 1:47051 Grävenhet 2132 6677497,75 68319,75 43,72 Strandzon 2 PB 1:47053 Grävenhet 2133 6677497,75 68318,75 43,63 Strandzon 2 PB 1:47057 Grävenhet 2134 6677497,75 68316,75 43,83 Strandzon 2 PB 1:47059 Grävenhet 2135 6677497,75 68315,75 43,87 Strandzon 2 PB 1:47061 Grävenhet 2136 6677497,75 68314,75 43,99 Strandzon 2 PB 1:47063 Grävenhet 2137 6677497,75 68313,75 44,08 Strandzon 2 PB 1:47067 Grävenhet 2138 6677497,75 68311,75 44,17 Strandzon 2 PB 1:47069 Grävenhet 2139 6677497,75 68310,75 44,51 Strandzon 2 PB 1:47071 Grävenhet 2140 6677497,75 68309,75 44,53 Strandzon 2 PB 1:4BILAGOR – POSTBODA 1BILAGOR – POSTBODA 1 279

Grävenhet Klass Ruta X-koord. Y-koord. Z-koord. Svep Plansch7073 Grävenhet 2141 6677497,75 68308,75 44,47 Strandzon 2 PB 1:47077 Grävenhet 2142 6677497,75 68306,75 44,41 Strandzon 2 PB 1:47079 Grävenhet 2143 6677497,75 68305,75 44,53 Strandzon 2 PB 1:47101 Grävenhet 2144 6677482,75 68315,25 44,43 Kvarts PB 1:57102 Grävenhet 2145 6677487,75 68315,25 44,36 Kvarts PB 1:57103 Grävenhet 2146 6677480,25 68317,75 44,30 Kvarts PB 1:57104 Grävenhet 2147 6677485,25 68317,75 44,22 Kvarts PB 1:57105 Grävenhet 2148 6677490,25 68317,75 44,06 Kvarts PB 1:57106 Grävenhet 2149 6677490,25 68312,75 44,38 Kvarts PB 1:57107 Grävenhet 2150 6677487,75 68320,25 43,97 Kvarts PB 1:57108 Grävenhet 2151 6677482,75 68320,25 44,09 Kvarts PB 1:57111 Grävenhet 2152 6677497,25 68308,75 44,48 Schakt 1 PB 1:47112 Grävenhet 2153 6677497,25 68309,25 44,49 Schakt 1 PB 1:47113 Grävenhet 2154 6677497,25 68309,75 44,52 Schakt 1 PB 1:47114 Grävenhet 2155 6677497,75 68309,25 44,45 Schakt 1 PB 1:47116 Grävenhet 2156 6677498,25 68308,75 44,36 Schakt 1 PB 1:47117 Grävenhet 2157 6677498,25 68309,25 44,35 Schakt 1 PB 1:47118 Grävenhet 2158 6677498,25 68309,75 44,34 Schakt 1 PB 1:47119 Grävenhet 2159 6677498,75 68309,75 44,27 Schakt 1 PB 1:47120 Grävenhet 2160 6677498,75 68309,25 44,23 Schakt 1 PB 1:47121 Grävenhet 2161 6677498,75 68308,75 44,28 Schakt 1 PB 1:47122 Grävenhet 2162 6677499,25 68308,75 44,22 Schakt 1 PB 1:47123 Grävenhet 2163 6677499,25 68309,25 44,21 Schakt 1 PB 1:47124 Grävenhet 2164 6677499,25 68309,75 44,20 Schakt 1 PB 1:47125 Grävenhet 2165 6677500,75 68300,25 44,44 Schakt 2 PB 1:47126 Grävenhet 2166 6677500,75 68300,75 44,59 Schakt 2 PB 1:47127 Grävenhet 2167 6677500,75 68301,25 44,63 Schakt 2 PB 1:47128 Grävenhet 2168 6677501,25 68301,25 44,58 Schakt 2 PB 1:47129 Grävenhet 2169 6677501,25 68300,75 44,56 Schakt 2 PB 1:47130 Grävenhet 2170 6677501,25 68300,25 44,55 Schakt 2 PB 1:47131 Grävenhet 2171 6677501,75 68300,25 44,59 Schakt 2 PB 1:47132 Grävenhet 2172 6677501,75 68300,75 44,54 Schakt 2 PB 1:47133 Grävenhet 2173 6677501,75 68301,25 44,49 Schakt 2 PB 1:47134 Grävenhet 2174 6677502,25 68301,25 44,42 Schakt 2 PB 1:47135 Grävenhet 2175 6677502,25 68300,75 44,49 Schakt 2 PB 1:47136 Grävenhet 2176 6677502,25 68300,25 44,56 Schakt 2 PB 1:47138 Grävenhet 2180 6677499,75 68301,75 44,45 Schakt 3 PB 1:47139 Grävenhet 2181 6677499,75 68302,25 44,40 Schakt 3 PB 1:47140 Grävenhet 2182 6677499,75 68302,75 44,36 Schakt 3 PB 1:47141 Grävenhet 2183 6677499,75 68303,25 44,36 Schakt 3 PB 1:47142 Grävenhet 2184 6677499,75 68303,75 44,42 Schakt 3 PB 1:47143 Grävenhet 2185 6677499,75 68304,25 44,40 Schakt 3 PB 1:47144 Grävenhet 2186 6677499,75 68304,75 44,38 Schakt 3 PB 1:47145 Grävenhet 2187 6677499,75 68305,25 44,36 Schakt 3 PB 1:47146 Grävenhet 2188 6677499,75 68305,75 44,34 Schakt 3 PB 1:47147 Grävenhet 2189 6677499,75 68306,25 44,28 Schakt 3 PB 1:47148 Grävenhet 2190 6677499,75 68306,75 44,27 Schakt 3 PB 1:47149 Grävenhet 2191 6677499,75 68307,25 44,21 Schakt 3 PB 1:47150 Grävenhet 2192 6677499,75 68307,75 44,11 Schakt 3 PB 1:47151 Grävenhet 2193 6677499,75 68308,25 44,15 Schakt 3 PB 1:47152 Grävenhet 2194 6677499,25 68301,75 44,48 Schakt 3 PB 1:47153 Grävenhet 2195 6677499,25 68302,25 44,44 Schakt 3 PB 1:47154 Grävenhet 2196 6677499,25 68302,75 44,38 Schakt 3 PB 1:47155 Grävenhet 2197 6677499,25 68303,25 44,35 Schakt 3 PB 1:47156 Grävenhet 2198 6677499,25 68303,75 44,47 Schakt 3 PB 1:4280POSTBODA 2 OCH 1

Grävenhet Klass Ruta X-koord. Y-koord. Z-koord. Svep Plansch7157 Grävenhet 2199 6677499,25 68304,25 44,44 Schakt 3 PB 1:47158 Grävenhet 2200 6677499,25 68304,75 44,41 Schakt 3 PB 1:47159 Grävenhet 2201 6677499,25 68305,25 44,31 Schakt 3 PB 1:47160 Grävenhet 2202 6677499,25 68305,75 44,37 Schakt 3 PB 1:47161 Grävenhet 2203 6677499,25 68306,25 44,35 Schakt 3 PB 1:47162 Grävenhet 2204 6677499,25 68306,75 44,26 Schakt 3 PB 1:47163 Grävenhet 2205 6677499,25 68307,25 44,18 Schakt 3 PB 1:47164 Grävenhet 2206 6677499,25 68307,75 44,16 Schakt 3 PB 1:47165 Grävenhet 2207 6677499,25 68308,25 44,16 Schakt 3 PB 1:47171 Grävenhet 2208 6677495,25 68307,25 44,66 Diverse PB 1:47172 Grävenhet 2209 6677495,25 68307,75 44,57 Diverse PB 1:47173 Grävenhet 2210 6677495,25 68308,25 44,48 Diverse PB 1:47174 Grävenhet 2211 6677495,75 68307,25 44,63 Diverse PB 1:47175 Grävenhet 2212 6677495,75 68307,75 44,59 Diverse PB 1:47176 Grävenhet 2213 6677495,75 68308,25 44,39 Diverse PB 1:47177 Grävenhet 2214 6677497,75 68301,25 44,73 Diverse PB 1:47178 Grävenhet 2215 6677497,75 68301,75 44,71 Diverse PB 1:47179 Grävenhet 2216 6677497,75 68302,25 44,67 Diverse PB 1:47181 Grävenhet 2217 6677496,75 68309,75 44,44 Diverse PB 1:47182 Grävenhet 2218 6677497,25 68310,25 44,53 Diverse PB 1:47183 Grävenhet 2219 6677500,25 68300,75 44,65 Diverse PB 1:47188 Grävenhet 2224 6677497,75 68300,75 44,74 Diverse PB 1:47189 Grävenhet 2225 6677499,75 68309,25 44,23 Diverse PB 1:47190 Grävenhet 2226 6677499,75 68308,75 44,26 Diverse PB 1:47191 Grävenhet 2227 6677500,25 68308,75 44,27 Diverse PB 1:47192 Grävenhet 2228 6677500,25 68307,75 44,25 Diverse PB 1:47193 Grävenhet 2229 6677500,25 68306,75 44,28 Diverse PB 1:47194 Grävenhet 2230 6677500,25 68305,75 44,36 Diverse PB 1:47201 Grävenhet 2177 6677490,25 68309,75 44,44 Ben PB 1:57202 Grävenhet 2178 6677490,75 68309,75 44,51 Ben PB 1:57203 Grävenhet 2179 6677490,75 68310,25 44,46 Ben PB 1:57301 Grävenhet 2237 6677498,25 68301,75 44,65 Diverse PB 1:47302 Grävenhet 2238 6677498,75 68301,75 44,65 Diverse PB 1:47303 Grävenhet 2239 6677498,75 68302,25 44,69 Diverse PB 1:47304 Grävenhet 2240 6677498,25 68302,25 44,76 Diverse PB 1:47305 Grävenhet 2244 6677500,75 68308,25 44,19 Diverse PB 1:47306 Grävenhet 2245 6677500,75 68308,75 44,09 Diverse PB 1:47307 Grävenhet 2246 6677500,75 68309,25 44,13 Diverse PB 1:47308 Grävenhet 2247 6677501,75 68299,75 44,56 Diverse PB 1:47309 Grävenhet 2248 6677501,75 68299,25 44,62 Diverse PB 1:47310 Grävenhet 2249 6677502,25 68299,25 44,60 Diverse PB 1:47311 Grävenhet 2250 6677502,25 68299,75 44,55 Diverse PB 1:47312 Grävenhet 2251 6677496,25 68307,25 44,26 Diverse PB 1:47313 Grävenhet 2252 6677496,25 68307,75 44,18 Diverse PB 1:47314 Grävenhet 2253 6677496,75 68307,25 44,29 Diverse PB 1:47315 Grävenhet 2254 6677496,75 68307,75 44,21 Diverse PB 1:47316 Grävenhet 2255 6677497,25 68308,25 44,45 Diverse PB 1:47317 Grävenhet 2256 6677497,75 68308,25 44,05 Diverse PB 1:47318 Grävenhet 2257 6677498,25 68308,25 44,02 Diverse PB 1:47319 Grävenhet 2258 6677498,75 68308,25 43,99 Diverse PB 1:47320 Grävenhet 2259 6677496,25 68311,25 43,95 Diverse PB 1:47321 Grävenhet 2260 6677496,75 68311,25 44,10 Diverse PB 1:47322 Grävenhet 2261 6677496,75 68311,75 44,09 Diverse PB 1:47323 Grävenhet 2262 6677496,25 68311,75 44,19 Diverse PB 1:47324 Grävenhet 2263 6677502,75 68299,25 44,65 Diverse PB 1:4BILAGOR – POSTBODA 1BILAGOR – POSTBODA 1 281

Grävenhet Klass Ruta X-koord. Y-koord. Z-koord. Svep Plansch7325 Grävenhet 2264 6677503,25 68299,25 44,50 Diverse PB 1:47326 Grävenhet 2265 6677503,75 68299,25 44,54 Diverse PB 1:47327 Grävenhet 2266 6677504,25 68299,25 44,55 Diverse PB 1:47328 Grävenhet 2267 6677504,75 68299,25 44,38 Diverse PB 1:4100017 Grävenhet 1119 6677500,25 68318,25 43,64 FU PB 1:1100018 Grävenhet 1009 6677500,25 68301,25 44,68 FU PB 1:1100020 Grävenhet 1003 6677490,25 68310,25 44,51 FU PB 1:1100021 Grävenhet 1113 6677483,25 68310,25 44,65 FU PB 1:1100022 Grävenhet 1215 6677465,25 68355,25 42,96 FU PB 1:1100023 Grävenhet 1216 6677475,25 68345,25 42,93 FU PB 1:1100024 Grävenhet 1012 6677500,25 68280,25 44,69 FU PB 1:1100025 Grävenhet 1191 6677480,25 68325,25 43,78 FU PB 1:1100027 Grävenhet 1243 6677450,25 68320,25 44,75 FU PB 1:1100028 Grävenhet 1244 6677468,25 68308,25 44,64 FU PB 1:1100029 Grävenhet 1185 6677500,25 68301,75 44,63 FU PB 1:1 (stick 1)100030 Grävenhet 1185 6677500,25 68301,75 44,58 FU PB 1:1 (stick 2)100031 Grävenhet 1185 6677500,25 68301,75 44,53 FU PB 1:1 (stick 3)100032 Grävenhet 1185 6677500,25 68301,75 44,48 FU PB 1:1 (stick 4)100033 Grävenhet 1185 6677500,25 68301,75 44,43 FU PB 1:1 (stick 5)100034 Grävenhet 1185 6677500,25 68301,75 44,38 FU PB 1:1 (stick 6)100035 Grävenhet 1185 6677500,25 68301,75 44,33 FU PB 1:1 (stick 7)100039 Grävenhet 1186 6677500,25 68302,25 44,54 FU PB 1:1 (stick 2)100040 Grävenhet 1186 6677500,25 68302,25 44,49 FU PB 1:1 (stick 3)100041 Grävenhet 1186 6677500,25 68302,25 44,44 FU PB 1:1 (stick 4)100042 Grävenhet 1186 6677500,25 68302,25 44,39 FU PB 1:1 (stick 5)100043 Grävenhet 1186 6677500,25 68302,25 44,34 FU PB 1:1 (stick 6)100044 Grävenhet 1186 6677500,25 68302,25 44,29 FU PB 1:1 (stick 7)100045 Grävenhet 1187 6677500,75 68302,25 44,45 FU PB 1:1 (stick 2)100046 Grävenhet 1187 6677500,75 68302,25 44,40 FU PB 1:1 (stick 3)100047 Grävenhet 1187 6677500,75 68302,25 44,35 FU PB 1:1 (stick 4)100048 Grävenhet 1187 6677500,75 68302,25 44,30 FU PB 1:1 (stick 5)100049 Grävenhet 1187 6677500,75 68302,25 44,25 FU PB 1:1 (stick 6)100050 Grävenhet 1187 6677500,75 68302,25 44,20 FU PB 1:1 (stick 7)100051 Grävenhet 1187 6677500,75 68302,25 44,15 FU PB 1:1 (stick 8)100052 Grävenhet 1187 6677500,75 68302,25 44,10 FU PB 1:1 (stick 9)100053 Grävenhet 1187 6677500,75 68302,25 44,05 FU PB 1:1 (stick 10)100054 Grävenhet 1188 6677500,75 68301,75 44,49 FU PB 1:1 (stick 2)100055 Grävenhet 1188 6677500,75 68301,75 44,44 FU PB 1:1 (stick 3)100056 Grävenhet 1188 6677500,75 68301,75 44,39 FU PB 1:1 (stick 4)100057 Grävenhet 1188 6677500,75 68301,75 44,34 FU PB 1:1 (stick 5)100058 Grävenhet 1188 6677500,75 68301,75 44,29 FU PB 1:1 (stick 6)100059 Grävenhet 1188 6677500,75 68301,75 44,24 FU PB 1:1 (stick 7)100060 Grävenhet 1188 6677500,75 68301,75 44,19 FU PB 1:1 (stick 8)100061 Grävenhet 1188 6677500,75 68301,75 44,14 FU PB 1:1 (stick 9)100091 Grävenhet 1184 6677490,25 68310,75 44,47 FU PB 1:1100111 Grävenhet 1248 6677479,65 68280,23 45,35 FU PB 1:1100112 Grävenhet 1252 6677495,61 68268,17 45,38 FU PB 1:1282POSTBODA 2 OCH 1

Bilaga 9. Anläggningar – Postboda 1Anläggningsnr Anläggningstyp X-koord. Y-koord. Z-koord. Längd Bredd Djup10141 Skärvstenskoncentration 6677497,84 68309,51 44 0,4 – 0,0710157 Skärvstenskoncentration 6677498,43 68309,43 43,9 0,5 0,3 0,1610201 Grop 6677499,52 68307,85 43,8 0,7 0,7 0,3510500 Kokgrop 6677499,92 68308,81 43,8 0,8 0,6 0,210557 Härd 6677493,98 68320,91 43,5 0,5 0,5 0,410569 Härd 6677495,95 68318,93 43,5 0,8 0,6 0,210582 Härd 6677502,23 68319,80 43 0,5 0,5 0,1410626 Härd 6677492,42 68321,86 43,3 1,6 1,45 0,4510717 Gränsröse 6677503,41 68313,43 43,5 2 2 –10772 Skärvstensansamling 6677498,13 68308,39 43,8 1,41 0,7 0,3810784 Härd 6677504,71 68299,28 43,8 1,1 1,05 0,2510797 Härd 6677504,75 68295,73 44,3 0,8 0,72 0,1810883 Kokgrop 6677504,64 68307,22 43,7 1,7 1,65 0,311042 Grop 6677504,69 68303,14 43,8 0,5 0,5 0,2211080 Grop 6677488,97 68313,86 44,1 2,5 1 0,3511136 Härd 6677492,16 68321,72 43,1 1,4 1,1 0,1711159 Härd 6677496,33 68320,79 43,2 0,55 0,4 0,0811171 Grop 6677494,23 68302,70 44,4 2,2 - 0,3BILAGOR – POSTBODA 1BILAGOR – POSTBODA 1 283

Bilaga 10. Basregistrering – Postboda 1KeramikFyndnr Material Sakord Antal Vikt (g) Anläggning Grävenhet X-koord. Y-koord.1 Keramik Fragment 4 0,9 5241 6677500,25 68295,253 Keramik Fragment 6 3,4 5201 6677475,25 68325,254 Keramik Skärva 1 2,5 5201 6677475,25 68325,25ornerad5 Keramik Skärva 1 2 5201 6677475,25 68325,25oornerad8 Keramik Fragment 3 1,5 5171 6677500,25 68315,259 Keramik Fragment 26 12 5161 6677500,25 68310,2510 Keramik Skärva 2 6 5161 6677500,25 68310,25ornerad11 Keramik Skärva 4 10,1 5161 6677500,25 68310,25oornerad13 Keramik Fragment 116 74,5 5141 6677500,25 68300,2514 Keramik Skärva 24 68,6 5141 6677500,25 68300,25oornerad15 Keramik Skärva 15 125,9 5141 6677500,25 68300,25ornerad16 Keramik Fragment 8 2,5 5121 6677495,25 68305,2517 Keramik Fragment 56 28 5111 6677495,25 68310,2518 Keramik Skärva 5 25,6 5111 6677495,25 68310,25ornerad19 Keramik Skärva 9 23 5111 6677495,25 68310,25oornerad22 Keramik Fragment 25 10,2 5071 6677485,25 68320,2523 Keramik Skärva 2 2,7 5071 6677485,25 68320,25oornerad24 Keramik Skärva 1 3,6 5071 6677485,25 68320,25ornerad26 Keramik Fragment 18 3,2 5051 6677490,25 68315,2527 Keramik Skärva 1 1,3 5051 6677490,25 68315,25ornerad28 Keramik Fragment 5 0,9 5011 6677485,25 68310,2529 Keramik Skärva 1 2,5 5011 6677485,25 68310,25ornerad32 Keramik Fragment 18 6,3 5001 6677485,25 68315,2534 Keramik Fragment 53 26,5 5151 6677500,25 68305,2535 Keramik Skärva 2 4,7 5151 6677500,25 68305,25oornerad36 Keramik Skärva 4 29,5 5151 6677500,25 68305,25ornerad37 Keramik Fragment 6 1,6 6341 6677497,75 68302,7538 Keramik Fragment 7 3,8 6351 6677502,75 68297,7540 Keramik Fragment 35 16 6361 6677502,75 68302,7541 Keramik Skärva 2 10,7 6361 6677502,75 68302,75ornerad42 Keramik Skärva 2 3,7 6361 6677502,75 68302,75oornerad44 Keramik Fragment 4 4,2 6371 6677497,75 68307,7545 Keramik Skärva 3 19,7 6371 6677497,75 68307,75ornerad46 Keramik Skärvaoornerad3 7,6 6371 6677497,75 68307,75284POSTBODA 2 OCH 1

Fyndnr Material Sakord Antal Vikt (g) Anläggning Grävenhet X-koord. Y-koord.47 Keramik Fragment 79 33,4 6381 6677492,75 68312,7548 Keramik Skärva 10 26,9 6381 6677492,75 68312,75ornerad49 Keramik Skärva 4 7,5 6381 6677492,75 68312,75oornerad50 Keramik Fragment 2 2,7 6411 6677497,75 68312,7551 Keramik Skärva 6 81,7 6411 6677497,75 68312,75ornerad52 Keramik Skärva 4 47,8 6411 6677497,75 68312,75oornerad53 Keramik Fragment 5 1,9 6421 6677502,75 68307,7554 Keramik Skärva 2 5,4 6421 6677502,75 68307,75ornerad55 Keramik Skärva 1 2,2 6421 6677502,75 68307,75oornerad57 Keramik Fragment 3 0,4 6461 6677502,75 68292,7558 Keramik Skärva 1 18,6 6461 6677502,75 68292,75ornerad59 Keramik Skärva 1 1,2 6461 6677502,75 68292,75oornerad60 Keramik Skärva 1 1,5 5091 6677495,25 68320,25ornerad61 Keramik Fragment 2 1,7 5102 6677495,25 68315,7562 Keramik Fragment 7 2,5 6021 6677472,75 68332,7563 Keramik Skärva 1 3,5 6021 6677472,75 68332,75ornerad64 Keramik Fragment 3 1 5081 6677485,25 68325,2566 Keramik Fragment 3 0,5 6041 6677472,75 68327,7567 Keramik Fragment 3 2,6 6081 6677477,75 68322,7568 Keramik Fragment 2 1,8 6161 6677482,75 68310,2570 Keramik Fragment 8 4 6181 6677482,75 68317,7571 Keramik Skärva 1 3,5 6181 6677482,75 68317,75oornerad72 Keramik Skärva 6 13,7 6201 6677482,75 68322,75oornerad73 Keramik Fragment 56 16,9 6201 6677482,75 68322,7574 Keramik Skärva 1 4,7 6201 6677482,75 68322,75ornerad75 Keramik Fragment 56 17 6391 6677487,75 68322,7576 Keramik Skärva 5 11,7 6391 6677487,75 68322,75oornerad77 Keramik Fragment 6 0,9 6441 6677497,75 68317,7578 Keramik Skärva 3 7,1 6441 6677497,75 68317,75oornerad80 Keramik Fragment 2 1,6 5224 6677474,752 68335,253481 Keramik Fragment 22 6,3 6105 6677477,25 68327,2582 Keramik Fragment 2 0,5 6124 6677479,75 68330,2585 Keramik Fragment 6 0,9 6306 6677487,754 68312,250286 Keramik Skärva 2 4,7 6322 6677487,75 68318,25oornerad87 Keramik Fragment 6 2,2 6322 6677487,75 68318,2588 Keramik Skärva 6 21,6 6435 6677502,26 68312,255oornerad89 Keramik Fragment 12 13,3 6435 6677502,26 68312,25590 Keramik Fragment 2 0,5 7002 6677500,25 68319,2591 Keramik Fragment 3 0,8 7006 6677500,25 68317,2592 Keramik Fragment 3 1 0 0 0BILAGOR – POSTBODA 1BILAGOR – POSTBODA 1 285

Fyndnr Material Sakord Antal Vikt (g) Anläggning Grävenhet X-koord. Y-koord.93 Keramik Fragment 8 3,6 7012 6677500,25 68314,2594 Keramik Fragment 10 2,4 7014 6677500,25 68313,25595 Keramik Fragment 15 6 7016 6677500,25 68312,2597 Keramik Skärva 6 25,1 7018 6677500,25 68311,25oornerad98 Keramik Fragment 39 11,3 7018 6677500,25 68311,2599 Keramik Skärva 6 11 7022 6677500,25 68309,25oornerad100 Keramik Fragment 42 20,2 7022 6677500,25 68309,25101 Keramik Skärva 33 157,5 7024 6677500,25 68308,25oornerad102 Keramik Fragment 104 53,2 7024 6677500,25 68308,25104 Keramik Skärva 7 73,7 7026 6677500,25 68307,25ornerad105 Keramik Fragment 98 48,1 7026 6677500,25 68307,25109 Keramik Övrig 3 37,8 7071 6677497,75 68309,75111 Keramik Skärva 22 150,2 7026 6677500,25 68307,25oornerad112 Keramik Skärva 3 15,1 7028 6677500,25 68306,25ornerad113 Keramik Skärva 14 50,9 7028 6677500,25 68306,25oornerad114 Keramik Fragment 124 51,4 7028 6677500,25 68306,25115 Keramik Skärva 13 105 7071 6677497,75 68309,75ornerad116 Keramik Skärva 28 180,9 7071 6677497,75 68309,75oornerad117 Keramik Fragment 158 88,6 7071 6677497,75 68309,75118 Keramik Fragment 2 1,3 7053 6677497,75 68318,75119 Keramik Fragment 24 10,8 7057 6677497,75 68316,75120 Keramik Fragment 2 0,3 7059 6677497,75 68315,75122 Keramik Skärva 2 3,4 7061 6677497,75 68314,75oornerad123 Keramik Fragment 23 8,8 7061 6677497,75 68314,75124 Keramik Skärva 1 6,9 7063 6677497,75 68313,75oornerad125 Keramik Fragment 11 3 7063 6677497,75 68313,75126 Keramik Skärva 6 16,6 7067 6677497,75 68311,75oornerad127 Keramik Fragment 27 14,4 7067 6677497,75 68311,75128 Keramik Skärva 1 8,4 7067 6677497,75 68311,75ornerad129 Keramik Skärva 12 46,3 7069 6677497,75 68310,75oornerad130 Keramik Fragment 88 28,2 7069 6677497,75 68310,75134 Keramik Skärva 30 198,8 7073 6677497,75 68308,75oornerad135 Keramik Fragment 69 45,9 7073 6677497,75 68308,75136 Keramik Skärva 8 57 7073 6677497,75 68308,75ornerad137 Keramik Fragment 10 4,6 7077 6677497,75 68306,75138 Keramik Fragment 16 6,3 7079 6677497,75 68305,75139 Keramik Skärva 3 6,3 7079 6677497,75 68305,75oornerad140 Keramik Skärva 1 1,5 7101 6677482,75 68315,25oornerad141 Keramik Fragment 4 0,7 7101 6677482,75 68315,25286POSTBODA 2 OCH 1

Fyndnr Material Sakord Antal Vikt (g) Anläggning Grävenhet X-koord. Y-koord.142 Keramik Skärva 2 3,7 7102 6677487,75 68315,25oornerad143 Keramik Fragment 81 18,1 7102 6677487,75 68315,25144 Keramik Fragment 13 3,2 7103 6677480,25 68317,75145 Keramik Fragment 13 1,2 7104 6677485,25 68317,75146 Keramik Fragment 1 0,1 7105 6677490,25 68317,75147 Keramik Skärva 1 3,2 7106 6677490,25 68312,75ornerad148 Keramik Skärva 2 8,1 7106 6677490,25 68312,75oornerad149 Keramik Fragment 17 7,1 7106 6677490,25 68312,75150 Keramik Skärva 1 0,5 7107 6677487,75 68320,25ornerad151 Keramik Skärva 1 0,7 7107 6677487,75 68320,25oornerad152 Keramik Fragment 29 8,1 7107 6677487,75 68320,25153 Keramik Skärva 1 1,3 7108 6677482,75 68320,25ornerad154 Keramik Skärva 7 22 7108 6677482,75 68320,25oornerad155 Keramik Fragment 38 15,5 7108 6677482,75 68320,25156 Keramik Skärva 1 1,2 7201 6677490,25 68309,75oornerad157 Keramik Fragment 2 0,3 7201 6677490,25 68309,75158 Keramik Fragment 4 12,3 7202 6677490,75 68309,75159 Keramik Fragment 7 2,9 7202 6677490,75 68309,75160 Keramik Fragment 3 1,2 7203 6677490,75 68310,25161 Keramik Skärva 4 52,5 7125 6677500,75 68300,25ornerad162 Keramik Skärva 16 59,9 7125 6677500,75 68300,25oornerad163 Keramik Fragment 146 62,1 7125 6677500,75 68300,25165 Keramik Skärva 7 103,5 7126 6677500,75 68300,75ornerad166 Keramik Skärva 43 263,4 7126 6677500,75 68300,75oornerad167 Keramik Fragment 309 172,9 7126 6677500,75 68300,75168 Keramik Övrig 1 3,7 7126 6677500,75 68300,75171 Keramik Skärva 4 52,7 7127 6677500,75 68301,25ornerad172 Keramik Skärva 64 321,5 7127 6677500,75 68301,25oornerad173 Keramik Fragment 410 232,6 7127 6677500,75 68301,25174 Keramik Skärva 10 152,2 7128 6677501,25 68301,25ornerad175 Keramik Skärva 37 107,6 7128 6677501,25 68301,25oornerad176 Keramik Fragment 169 78,3 7128 6677501,25 68301,25177 Keramik Övrig 2 13,2 7128 6677501,25 68301,25180 Keramik Fragment 116 47,3 7150 6677499,75 68307,75182 Keramik Fragment 110 49,9 7151 6677499,75 68308,25183 Keramik Skärva 17 69,2 7151 6677499,75 68308,25oornerad184 Keramik Skärva 1 3 7136 6677502,25 68300,25ornerad185 Keramik Skärva 17 83,6 7136 6677502,25 68300,25oornerad186 Keramik Fragment 204 63,7 7136 6677502,25 68300,25BILAGOR – POSTBODA 1BILAGOR – POSTBODA 1 287

Fyndnr Material Sakord Antal Vikt (g) Anläggning Grävenhet X-koord. Y-koord.188 Keramik Skärva 19 107,1 7129 6677501,25 68300,75ornerad189 Keramik Skärva 31 130,3 7129 6677501,25 68300,75oornerad190 Keramik Fragment 432 381,2 7129 6677501,25 68300,75191 Keramik Skärva 2 87,8 7130 6677501,25 68300,25ornerad192 Keramik Skärva 11 61,9 7130 6677501,25 68300,25oornerad193 Keramik Fragment 96 32,8 7130 6677501,25 68300,25195 Keramik Skärva 7 42,7 7131 6677501,75 68300,25ornerad196 Keramik Skärva 44 184,3 7131 6677501,75 68300,25oornerad197 Keramik Fragment 455 143,9 7131 6677501,75 68300,25198 Keramik Övrig 1 4,3 7131 6677501,75 68300,25223 Keramik Skärva 19 63,9 7132 6677501,75 68300,75oornerad224 Keramik Fragment 338 112,5 7132 6677501,75 68300,75225 Keramik Skärva 2 20,6 7133 6677501,75 68301,25ornerad226 Keramik Skärva 30 117,9 7133 6677501,75 68301,25oornerad227 Keramik Fragment 305 99,3 7133 6677501,75 68301,25228 Keramik Skärva 1 3,8 7134 6677502,25 68301,25ornerad229 Keramik Skärva 18 74,8 7134 6677502,25 68301,25oornerad230 Keramik Fragment 192 60,8 7134 6677502,25 68301,25231 Keramik Skärva 3 5,9 7135 6677502,25 68300,75ornerad232 Keramik Skärva 19 57,7 7135 6677502,25 68300,75oornerad233 Keramik Fragment 215 65,2 7135 6677502,25 68300,75234 Keramik Skärva 8 24,1 7147 6677499,75 68306,25ornerad235 Keramik Skärva 13 66,6 7147 6677499,75 68306,25oornerad236 Keramik Fragment 100 55,2 7147 6677499,75 68306,25237 Keramik Övrig 1 1,8 7147 6677499,75 68306,25238 Keramik Fragment 49 23,3 7148 6677499,75 68306,75239 Keramik Skärva 1 5,1 7149 6677499,75 68307,25ornerad240 Keramik Skärva 13 60,2 7149 6677499,75 68307,25oornerad241 Keramik Fragment 92 34,5 7149 6677499,75 68307,25242 Keramik Skärva 4 50,2 7150 6677499,75 68307,75ornerad243 Keramik Skärva 14 63,3 7150 6677499,75 68307,75oornerad244 Keramik Skärva 4 160,4 7151 6677499,75 68308,25ornerad245 Keramik Skärva 1 1,4 7163 6677499,25 68307,25ornerad246 Keramik Skärva 6 21,1 7163 6677499,25 68307,25oornerad247 Keramik Fragment 61 28,7 7163 6677499,25 68307,25288POSTBODA 2 OCH 1

Fyndnr Material Sakord Antal Vikt (g) Anläggning Grävenhet X-koord. Y-koord.249 Keramik Skärva 24 155,5 7145 6677499,75 68305,25ornerad250 Keramik Skärva 51 150,4 7145 6677499,75 68305,25oornerad251 Keramik Fragment 176 79,3 7145 6677499,75 68305,25255 Keramik Skärva 1 12,1 7111 6677497,25 68308,75ornerad256 Keramik Skärva 19 83,9 7111 6677497,25 68308,75oornerad257 Keramik Fragment 39 32,6 7111 6677497,25 68308,75258 Keramik Skärva 3 28,3 7112 6677497,25 68309,25ornerad259 Keramik Fragment 51 31,5 7112 6677497,25 68309,25260 Keramik Skärva 8 18,2 7112 6677497,25 68309,25oornerad262 Keramik Skärva 17 135 7113 6677497,25 68309,75ornerad263 Keramik Skärva 17 74,8 7113 6677497,25 68309,75ornerad264 Keramik Fragment 124 92,2 7113 6677497,25 68309,75265 Keramik Skärva 11 120,9 7114 6677497,75 68309,25ornerad266 Keramik Skärva 11 86,6 7114 6677497,75 68309,25oornerad267 Keramik Fragment 107 73,8 7114 6677497,75 68309,25268 Keramik Fragment 4 0,5 10141 7114 6677497,835 68309,505270 Keramik Skärva 3 51,7 7116 6677498,25 68308,75ornerad271 Keramik Skärva 9 52 7116 6677498,25 68308,75oornerad272 Keramik Fragment 45 17,5 7116 6677498,25 68308,75275 Keramik Fragment 28 20,2 7118 6677498,25 68309,75276 Keramik Skärva 3 33,9 7118 6677498,25 68309,75ornerad277 Keramik Skärva 6 23,3 7118 6677498,25 68309,75oornerad278 Keramik Fragment 123 55 7117 6677498,25 68309,25279 Keramik Skärva 22 61,8 7117 6677498,25 68309,25oornerad280 Keramik Skärva 16 219,3 7117 6677498,25 68309,25ornerad281 Keramik Fragment 64 27,5 7119 6677498,75 68309,75282 Keramik Skärva 3 6,9 7119 6677498,75 68309,75oornerad283 Keramik Skärva 6 18,6 7119 6677498,75 68309,75ornerad284 Keramik Fragment 130 54,8 7120 6677498,75 68309,25286 Keramik Skärva 13 44,3 7120 6677498,75 68309,25oornerad287 Keramik Skärva 6 39,6 7120 6677498,75 68309,25ornerad288 Keramik Fragment 121 61,9 7121 6677498,75 68308,75289 Keramik Skärva 13 50 7121 6677498,75 68308,75oornerad290 Keramik Skärva 7 107,3 7121 6677498,75 68308,75ornerad293 Keramik Fragment 77 32,3 7122 6677499,25 68308,75BILAGOR – POSTBODA 1BILAGOR – POSTBODA 1 289

Fyndnr Material Sakord Antal Vikt (g) Anläggning Grävenhet X-koord. Y-koord.294 Keramik Skärva 9 66 7122 6677499,25 68308,75ornerad295 Keramik Skärva 20 67,8 7122 6677499,25 68308,75oornerad297 Keramik Skärva 1 4,7 7123 6677499,25 68309,25ornerad298 Keramik Skärva 10 33,9 7123 6677499,25 68309,25oornerad299 Keramik Fragment 101 31 7123 6677499,25 68309,25301 Keramik Skärva 5 17,5 7124 6677499,25 68309,75ornerad302 Keramik Skärva 11 36,7 7124 6677499,25 68309,75oornerad303 Keramik Fragment 175 70,6 7124 6677499,25 68309,75304 Keramik Fragment 3 0,4 5251 6677505,25 68305,25305 Keramik Fragment 1 0,2 5252 6677505,25 68307,25306 Keramik Fragment 4 2,9 5255 6677506,75 68309,25307 Keramik Fragment 12 2,4 5256 6677507,25 68306,25313 Keramik Skärva 6 18,1 7156 6677499,25 68303,75oornerad314 Keramik Fragment 60 19,4 7156 6677499,25 68303,75316 Keramik Skärva 8 29,5 7157 6677499,25 68304,25oornerad317 Keramik Fragment 74 23 7157 6677499,25 68304,25318 Keramik Skärva 2 7 7158 6677499,25 68304,75ornerad319 Keramik Skärva 9 14,3 7158 6677499,25 68304,75oornerad320 Keramik Fragment 43 19,6 7158 6677499,25 68304,75321 Keramik Skärva 3 46 7159 6677499,25 68305,25ornerad322 Keramik Skärva 6 23,6 7159 6677499,25 68305,25oornerad323 Keramik Fragment 14 5,4 7159 6677499,25 68305,25324 Keramik Skärva 4 11,8 7160 6677499,25 68305,75oornerad325 Keramik Fragment 25 12,8 7160 6677499,25 68305,75327 Keramik Skärva 1 18,9 7161 6677499,25 68306,25ornerad328 Keramik Skärva 6 42 7161 6677499,25 68306,25oornerad329 Keramik Fragment 26 13,6 7161 6677499,25 68306,25330 Keramik Skärva 3 20,1 7162 6677499,25 68306,75ornerad331 Keramik Skärva 10 49,4 7162 6677499,25 68306,75oornerad332 Keramik Fragment 41 16,7 7162 6677499,25 68306,75338 Keramik Skärva 1 4,5 7164 6677499,25 68307,75ornerad339 Keramik Skärva 4 6,7 7164 6677499,25 68307,75oornerad340 Keramik Fragment 84 35,5 7164 6677499,25 68307,75341 Keramik Skärva 1 4,6 10201 7164 6677499,52 68307,845ornerad342 Keramik Fragment 31 9,1 10201 7164 6677499,52 68307,845345 Keramik Skärvaornerad2 3,7 7165 6677499,25 68308,25290POSTBODA 2 OCH 1

Fyndnr Material Sakord Antal Vikt (g) Anläggning Grävenhet X-koord. Y-koord.346 Keramik Skärva 9 24,2 7165 6677499,25 68308,25oornerad347 Keramik Fragment 64 27,1 7165 6677499,25 68308,25348 Keramik Fragment 17 6,5 10201 7165 6677499,52 68307,845349 Keramik Skärva 1 13,6 7171 6677495,25 68307,25ornerad350 Keramik Fragment 9 4,2 7171 6677495,25 68307,25351 Keramik Skärva 2 9,8 7172 6677495,25 68307,75oornerad352 Keramik Fragment 9 8,2 7172 6677495,25 68307,75354 Keramik Skärva 3 16 7173 6677495,25 68308,25oornerad355 Keramik Fragment 8 4,6 7173 6677495,25 68308,25356 Keramik Skärva 1 14,8 7174 6677495,75 68307,25oornerad357 Keramik Fragment 2 2,2 7174 6677495,75 68307,25358 Keramik Fragment 1 0,3 7175 6677495,75 68307,75359 Keramik Fragment 3 0,6 7176 6677495,75 68308,25360 Keramik Skärva 1 20,3 7177 6677497,75 68301,25ornerad361 Keramik Fragment 9 4,8 7177 6677497,75 68301,25362 Keramik Skärva 1 6 7178 6677497,75 68301,75ornerad363 Keramik Skärva 6 14,1 7178 6677497,75 68301,75oornerad364 Keramik Fragment 15 9,6 7178 6677497,75 68301,75366 Keramik Skärva 1 2,9 7179 6677497,75 68302,25ornerad367 Keramik Skärva 2 3,5 7179 6677497,75 68302,25oornerad368 Keramik Fragment 16 6,1 7179 6677497,75 68302,25369 Keramik Fragment 81 35,9 7181 6677496,75 68309,75370 Keramik Skärva 10 25,4 7181 6677496,75 68309,75oornerad372 Keramik Fragment 268 155,9 7183 6677500,25 68300,75373 Keramik Skärva 17 151,6 7183 6677500,25 68300,75ornerad374 Keramik Skärva 41 123,7 7183 6677500,25 68300,75oornerad375 Keramik Fragment 37 17,3 7189 6677499,75 68309,25376 Keramik Skärva 7 54,1 7189 6677499,75 68309,25oornerad378 Keramik Fragment 70 30,4 7190 6677499,75 68308,75379 Keramik Skärva 14 25,8 7190 6677499,75 68308,75oornerad380 Keramik Skärva 7 46,3 7190 6677499,75 68308,75ornerad386 Keramik Skärva 4 33,9 7191 6677500,25 68308,75ornerad387 Keramik Skärva 17 18,1 7191 6677500,25 68308,75oornerad388 Keramik Fragment 76 48,5 7191 6677500,25 68308,75390 Keramik Skärva 3 27,8 7192 6677500,25 68307,75ornerad391 Keramik Skärva 21 111,4 7192 6677500,25 68307,75oornerad392 Keramik Fragment 73 57,5 7192 6677500,25 68307,75BILAGOR – POSTBODA 1BILAGOR – POSTBODA 1 291

Fyndnr Material Sakord Antal Vikt (g) Anläggning Grävenhet X-koord. Y-koord.393 Keramik Skärva 2 64 7193 6677500,25 68306,75ornerad394 Keramik Skärva 2 21,2 7193 6677500,25 68306,75oornerad395 Keramik Fragment 25 15,5 7193 6677500,25 68306,75396 Keramik Skärva 2 16,7 7194 6677500,25 68305,75ornerad397 Keramik Skärva 9 27,6 7194 6677500,25 68305,75oornerad398 Keramik Fragment 40 30,6 7194 6677500,25 68305,75399 Keramik Skärva 12 119,3 7138 6677499,75 68301,75ornerad400 Keramik Skärva 21 3,4 7138 6677499,75 68301,75oornerad401 Keramik Fragment 488 138,6 7138 6677499,75 68301,75402 Keramik Skärva 1 29,8 7139 6677499,75 68302,25ornerad403 Keramik Skärva 7 18,4 7139 6677499,75 68302,25oornerad404 Keramik Fragment 51 20,9 7139 6677499,75 68302,25405 Keramik Skärva 4 33,4 7140 6677499,75 68302,75ornerad406 Keramik Skärva 15 72,8 7140 6677499,75 68302,75oornerad407 Keramik Fragment 70 10,2 7140 6677499,75 68302,75409 Keramik Skärva 3 43,4 7141 6677499,75 68303,25ornerad410 Keramik Skärva 11 60,5 7141 6677499,75 68303,25oornerad411 Keramik Fragment 45 20,2 7141 6677499,75 68303,25412 Keramik Skärva 3 58,8 7142 6677499,75 68303,75ornerad413 Keramik Skärva 12 39,3 7142 6677499,75 68303,75oornerad414 Keramik Fragment 128 46,3 7142 6677499,75 68303,75415 Keramik Skärva 14 136,7 7143 6677499,75 68304,25ornerad416 Keramik Skärva 28 107,7 7143 6677499,75 68304,25oornerad417 Keramik Fragment 207 81,4 7143 6677499,75 68304,25418 Keramik Skärva 13 243,9 7144 6677499,75 68304,75ornerad419 Keramik Skärva 26 72,5 7144 6677499,75 68304,75oornerad420 Keramik Fragment 32 123 7144 6677499,75 68304,75421 Keramik Skärva 5 36,3 7146 6677499,75 68305,75ornerad422 Keramik Skärva 28 132,9 7146 6677499,75 68305,75oornerad423 Keramik Fragment 136 69,6 7146 6677499,75 68305,75424 Keramik Skärva 2 34,1 7152 6677499,25 68301,75ornerad425 Keramik Skärva 13 53,3 7152 6677499,25 68301,75oornerad426 Keramik Fragment 98 43,9 7152 6677499,25 68301,75427 Keramik Skärva 6 25 7153 6677499,25 68302,25oornerad428 Keramik Fragment 52 17,4 7153 6677499,25 68302,25292POSTBODA 2 OCH 1

Fyndnr Material Sakord Antal Vikt (g) Anläggning Grävenhet X-koord. Y-koord.429 Keramik Skärva 2 6,4 7154 6677499,25 68302,75oornerad430 Keramik Fragment 27 15 7154 6677499,25 68302,75431 Keramik Skärva 1 8,7 7155 6677499,25 68303,25ornerad432 Keramik Skärva 1 2,2 7155 6677499,25 68303,25oornerad433 Keramik Fragment 32 11 7155 6677499,25 68303,25434 Keramik Skärva 3 5,4 6471 6677495,25 68312,75oornerad435 Keramik Skärva 1 38,7 6472 6677492,75 68310,25ornerad436 Keramik Skärva 1 5,1 6472 6677492,75 68310,25oornerad437 Keramik Fragment 11 4,5 6472 6677492,75 68310,25438 Keramik Fragment 40 8,7 6473 6677492,75 68315,25439 Keramik Skärva 1 4,6 6473 6677492,75 68315,25ornerad441 Keramik Skärva 1 0,7 7148 6677499,75 68306,75oornerad442 Keramik Skärva 3 26,2 7148 6677499,75 68306,75ornerad443 Keramik Fragment 321 179 7182 6677497,25 68310,25444 Keramik Skärva 15 113,4 7182 6677497,25 68310,25ornerad445 Keramik Skärva 38 163,9 7182 6677497,25 68310,25oornerad446 Keramik Övrig 1 1,1 7182 6677497,25 68310,25448 Keramik Fragment 10 3 7301 6677498,25 68301,75449 Keramik Skärva 5 14,3 7301 6677498,25 68301,75oornerad450 Keramik Skärva 10 178,9 7302 6677498,75 68301,75ornerad451 Keramik Skärva 31 144,7 7302 6677498,75 68301,75oornerad452 Keramik Fragment 41 16,4 7302 6677498,75 68301,75453 Keramik Fragment 87 34,9 7303 6677498,75 68302,25454 Keramik Skärva 3 48,6 7303 6677498,75 68302,25ornerad455 Keramik Skärva 8 33,5 7303 6677498,75 68302,25oornerad456 Keramik Fragment 14 7,6 7304 6677498,25 68302,25457 Keramik Skärva 1 1,6 7304 6677498,25 68302,25oornerad458 Keramik Skärva 1 2,9 7304 6677498,25 68302,25ornerad459 Keramik Fragment 58 42,1 7305 6677500,75 68308,25460 Keramik Skärva 15 92,9 7305 6677500,75 68308,25oornerad461 Keramik Skärva 5 22,5 7305 6677500,75 68308,25ornerad462 Keramik Fragment 67 45,4 7306 6677500,75 68308,75463 Keramik Skärva 12 59,5 7306 6677500,75 68308,75oornerad464 Keramik Skärva 4 38,1 7306 6677500,75 68308,75ornerad466 Keramik Fragment 13 7,9 7307 6677500,75 68309,25BILAGOR – POSTBODA 1BILAGOR – POSTBODA 1 293

Fyndnr Material Sakord Antal Vikt (g) Anläggning Grävenhet X-koord. Y-koord.467 Keramik Skärva 3 9,8 7307 6677500,75 68309,25oornerad468 Keramik Skärva 1 18,6 7307 6677500,75 68309,25ornerad469 Keramik Fragment 40 16,8 7308 6677501,75 68299,75470 Keramik Skärva 4 23,8 7308 6677501,75 68299,75oornerad471 Keramik 0 469,2 10752 6677501,1 68301,56473 Keramik 0 383,1 10765 6677500,76 68302,85475 Keramik 0 122,7 10784 6677504,71 68299,275476 Keramik 0 58,5 10784 6677504,71 68299,275477 Keramik 0 586 10814 6677500,5 68302,965481 Keramik Fragment 60 21,2 10201 7151 6677499,75 68308,25482 Keramik Skärva 3 6,3 10201 7151 6677499,75 68308,25oornerad483 Keramik Skärva 3 14,1 10201 7151 6677499,75 68308,25ornerad484 Keramik Skärva 1 25,9 7157 6677499,25 68304,25ornerad485 Keramik Skärva 1 9,9 7188 6677497,75 68300,75ornerad488 Keramik Fragment 28 13,7 7309 6677501,75 68299,25489 Keramik Skärva 3 9,7 7309 6677501,75 68299,25oornerad490 Keramik Skärva 2 16,7 7309 6677501,75 68299,25ornerad491 Keramik Fragment 112 55,1 7310 6677502,25 68299,25492 Keramik Skärva 6 25 7310 6677502,25 68299,25oornerad493 Keramik Skärva 7 59,8 7310 6677502,25 68299,25ornerad495 Keramik Fragment 71 24,8 7311 6677502,25 68299,75496 Keramik Skärva 10 123,9 7311 6677502,25 68299,75oornerad498 Keramik Fragment 12 8 7314 6677496,75 68307,25499 Keramik Skärva 5 58,3 7314 6677496,75 68307,25oornerad501 Keramik Fragment 3 0,9 7315 6677496,75 68307,75502 Keramik Skärva 1 13,3 7315 6677496,75 68307,75ornerad503 Keramik Skärva 3 7,4 7315 6677496,75 68307,75oornerad504 Keramik Fragment 29 17,3 7320 6677496,25 68311,25505 Keramik Skärva 8 44,2 7320 6677496,25 68311,25oornerad506 Keramik Fragment 10 3,6 7321 6677496,75 68311,25507 Keramik Skärva 4 26,7 7321 6677496,75 68311,25oornerad508 Keramik Fragment 8 3,9 7322 6677496,75 68311,75509 Keramik Skärva 5 12,9 7322 6677496,75 68311,75oornerad510 Keramik Skärva 1 101,8 7323 6677496,25 68311,75ornerad511 Keramik Fragment 6 6,8 7323 6677496,25 68311,75513 Keramik Fragment 24 9,6 7324 6677502,75 68299,25514 Keramik Fragment 17 10,4 7325 6677503,25 68299,25516 Keramik Fragment 71 37,7 7326 6677503,75 68299,25294POSTBODA 2 OCH 1

Fyndnr Material Sakord Antal Vikt (g) Anläggning Grävenhet X-koord. Y-koord.517 Keramik Skärva 4 25,1 7326 6677503,75 68299,25ornerad518 Keramik Skärva 6 28,8 7326 6677503,75 68299,25oornerad521 Keramik Fragment 81 30,3 7327 6677504,25 68299,25522 Keramik Skärva 10 58,1 7327 6677504,25 68299,25ornerad523 Keramik Skärva 6 50,5 7327 6677504,25 68299,25oornerad526 Keramik Fragment 83 46,9 7328 6677504,75 68299,25527 Keramik Skärva 4 22,4 7328 6677504,75 68299,25ornerad528 Keramik Skärva 8 69,9 7328 6677504,75 68299,25oornerad529 Keramik 0 233,7 10824 6677498,33 68307,705531 Keramik 0 101,1 10832 6677499,58 68301,16532 Keramik 0 122,9 10838 6677499,355 68300,395534 Keramik 0 23,2 10946 6677503,605 68301,88535 Keramik 0 177,9 10844 6677501,73 68307,05536 Keramik 0 29,5 10851 6677501,665 68312,455537 Keramik 0 8,3 10927 6677501,92 68303,815538 Keramik 0 31,4 10935 6677502,805 68302,96539 Keramik 0 38,4 10964 6677495,865 68311,28540 Keramik 0 64,2 10971 6677496,165 68310,605541 Keramik 0 43,5 10988 6677498,04 68312,45542 Keramik 0 17,4 10980 6677497,185 68311,12543 Keramik 0 281,3 11092 6677500,29 68304,685544 Keramik 0 8,6 10995 6677498,655 68305,37545 Keramik 0 29,6 11003 6677496,525 68303,84546 Keramik 0 172,2 11065 6677500,81 68307,37548 Keramik 0 515,8 11014 6677502,56 68301,025549 Keramik 0 1218 11033 6677503,27 68301,07550 Keramik 0 122,9 11069 6677500,845 68305,865551 Keramik 0 28,1 11124 6677498,595 68307,03552 Keramik 0 89,4 11103 6677498,195 68304,46555 Keramik Skärva 7 33 10797 6677504,75 68295,73oornerad556 Keramik Fragment 6 7,9 10797 6677504,75 68295,73558 Keramik Skärva 4 17,6 10883 6677504,64 68307,22oornerad559 Keramik Fragment 7 3,6 10883 6677504,64 68307,22560 Keramik Fragment 4 1,5 11042 6677504,685 68303,135561 Keramik Skärva 5 51,3 11080 6677488,97 68313,86ornerad562 Keramik Skärva 4 21,6 11080 6677488,97 68313,86oornerad563 Keramik Fragment 7 8,3 11080 6677488,97 68313,86565 Keramik Skärva 5 72ornerad566 Keramik Skärva 14 140,3oornerad567 Keramik Fragment 8 14,7568 Keramik Fragment 33 25,6 7316 6677497,25 68308,25569 Keramik Skärva 5 73,2 7316 6677497,25 68308,25oornerad570 Keramik Skärvaornerad2 7,8 7316 6677497,25 68308,25BILAGOR – POSTBODA 1BILAGOR – POSTBODA 1 295

Fyndnr Material Sakord Antal Vikt (g) Anläggning Grävenhet X-koord. Y-koord.571 Keramik Fragment 36 16,8 7317 6677497,75 68308,25572 Keramik Skärva 5 40 7317 6677497,75 68308,25oornerad573 Keramik Skärva 2 15,2 7317 6677497,75 68308,25ornerad574 Keramik Fragment 89 55,9 7318 6677498,25 68308,25575 Keramik Skärva 17 59,4 7318 6677498,25 68308,25oornerad576 Keramik Skärva 3 23,8 7318 6677498,25 68308,25ornerad577 Keramik Fragment 62 33,5 7319 6677498,75 68308,25578 Keramik Skärva 10 47,7 7319 6677498,75 68308,25oornerad579 Keramik Skärva 1 2,5 7319 6677498,75 68308,25ornerad587 Keramik 0 427,7 10806 6677502,67 68300,045588 Keramik 0 42,7 11195 6677500,97 68310,545589 Keramik Skärva 1 1,9 1004 6677480,25 68320,25ornerad590 Keramik Fragment 8 4,6 1004 6677480,25 68320,25591 Keramik Skärva 1 6,4 1118 6677473,25 68330,25oornerad592 Keramik Fragment 9 2,9 1118 6677473,25 68330,25593 Keramik Fragment 8 4,5 1005 6677490,25 68320,25594 Keramik Fragment 60 33,8 1106 6677499,851 68310,2382595 Keramik Skärva 1 4,8 1106 6677499,851 68310,2382ornerad596 Keramik Skärva 1 5,4 100017 6677500,25 68318,25oornerad597 Keramik Fragment 9 1 100021 6677483,25 68310,25598 Keramik Fragment 8 1,5 100020 6677490,25 68310,25599 Keramik Skärva 9 87,6 100018 6677500,25 68301,25ornerad600 Keramik Skärva 10 60 100018 6677500,25 68301,25oornerad601 Keramik Fragment 172 85,7 100018 6677500,25 68301,25602 Keramik Fragment 15 5,6 100030 6677500,25 68301,75603 Keramik Fragment 85 39,9 100031 6677500,25 68301,75604 Keramik Skärva 2 6,7 100031 6677500,25 68301,75oornerad605 Keramik Skärva 8 43 100032 6677500,25 68301,75oornerad606 Keramik Skärva 2 8,2 100032 6677500,25 68301,75ornerad607 Keramik Fragment 186 55,6 100032 6677500,25 68301,75608 Keramik Fragment 35 12,3 100033 6677500,25 68301,75609 Keramik Skärva 3 8 100033 6677500,25 68301,75oornerad610 Keramik Fragment 50 12,9 100039 6677500,25 68302,25611 Keramik Skärva 8 42,6 100040 6677500,25 68302,25ornerad612 Keramik Skärva 9 34,2 100040 6677500,25 68302,25oornerad613 Keramik Fragment 248 68,7 100040 6677500,25 68302,25614 Keramik Skärva 11 73,5 100041 6677500,25 68302,25ornerad615 Keramik Skärvaoornerad9 45,4 100041 6677500,25 68302,25296POSTBODA 2 OCH 1

Fyndnr Material Sakord Antal Vikt (g) Anläggning Grävenhet X-koord. Y-koord.616 Keramik Fragment 250 95,8 100041 6677500,25 68302,25617 Keramik Skärva 2 6,1 100042 6677500,25 68302,25oornerad618 Keramik Fragment 13 6,4 100042 6677500,25 68302,25619 Keramik Fragment 1 0,6 100043 6677500,25 68302,25620 Keramik Skärva 1 11,9 100045 6677500,75 68302,25ornerad621 Keramik Skärva 5 10,8 100045 6677500,75 68302,25oornerad622 Keramik Fragment 48 14,7 100045 6677500,75 68302,25623 Keramik Skärva 15 93 100046 6677500,75 68302,25ornerad624 Keramik Skärva 18 74,8 100046 6677500,75 68302,25oornerad625 Keramik Fragment 425 172,6 100046 6677500,75 68302,25626 Keramik Skärva 3 23,8 100047 6677500,75 68302,25ornerad627 Keramik Skärva 11 53,9 100047 6677500,75 68302,25oornerad628 Keramik Fragment 35 32,4 100047 6677500,75 68302,25629 Keramik Skärva 2 14,7 100048 6677500,75 68302,25ornerad630 Keramik Skärva 2 19,4 100048 6677500,75 68302,25oornerad631 Keramik Fragment 9 8,6 100048 6677500,75 68302,25632 Keramik Skärva 1 15,6 100049 6677500,75 68302,25ornerad633 Keramik Fragment 3 3,2 100049 6677500,75 68302,25634 Keramik Fragment 3 0,4 100050 6677500,75 68302,25635 Keramik Fragment 4 0,5 100051 6677500,75 68302,25636 Keramik Fragment 3 1,2 100052 6677500,75 68302,25637 Keramik Fragment 2 0,3 1197 6677500,75 68301,75638 Keramik Fragment 38 14,7 100055 6677500,75 68301,75639 Keramik Fragment 7 1,5 100054 6677500,75 68301,75640 Keramik Skärva 4 29,9 100056 6677500,75 68301,75ornerad641 Keramik Skärva 8 38 100056 6677500,75 68301,75oornerad642 Keramik Fragment 53 46,1 100056 6677500,75 68301,75643 Keramik Skärva 12 207,1 100057 6677500,75 68301,75ornerad644 Keramik Skärva 10 47,6 100057 6677500,75 68301,75oornerad645 Keramik Fragment 29 39,2 100057 6677500,75 68301,75647 Keramik Skärva 17 478,7 100058 6677500,75 68301,75ornerad648 Keramik Skärva 11 57,1 100058 6677500,75 68301,75oornerad650 Keramik Fragment 252 141,6 100058 6677500,75 68301,75653 Keramik Skärva 5 45,3 100059 6677500,75 68301,75ornerad654 Keramik Skärva 7 26,2 100059 6677500,75 68301,75oornerad655 Keramik Fragment 33 17,9 100059 6677500,75 68301,75656 Keramik Fragment 81 19,5 100025 6677480,25 68325,25657 Keramik Fragment 2 0,4 1180 6677458,25 68350,25658 Keramik Fragment 6 1,1 100091 6677490,25 68310,75659 Keramik Fragment 1 0,4 1193 6677494,25 68280,25BILAGOR – POSTBODA 1BILAGOR – POSTBODA 1 297

Fyndnr Material Sakord Antal Vikt (g) Anläggning Grävenhet X-koord. Y-koord.660 Keramik Fragment 7 0,2 1217 6677464,25 68320,25678 Keramik Skärva 4 23,7 11042 6677504,685 68303,135oornerad679 Keramik 2 61,4 11200 6677503,55 68305,925680 Keramik Skärva 1 54,7 7311 6677502,25 68299,75ornerad681 Keramik Skärvaoornerad1 24,3 6677484,42 68313,88BenFyndnr Material Antal Vikt (g) Anläggning Grävenhet X-koord. Ykoord.12 Ben 1 0,1 5161 6677500,25 68310,2539 Ben 3 0,4 6351 6677502,75 68297,7543 Ben 1 0,1 6371 6677497,75 68307,7556 Ben 1 0,2 6421 6677502,75 68307,7569 Ben 2 0,4 6161 6677482,75 68310,25103 Ben 2 0,5 7024 6677500,25 68308,25106 Ben 2 0,1 7026 6677500,25 68307,25107 Ben 6 1 7028 6677500,25 68306,25110 Ben 4 0,6 7071 6677497,75 68309,75121 Ben 4 0,7 7061 6677497,75 68314,75133 Ben 8 1,1 7073 6677497,75 68308,75179 Ben 52 6,3 7150 6677499,75 68307,75181 Ben 43 6,1 7151 6677499,75 68308,25187 Ben 3 0,1 7129 6677501,25 68300,75211 Ben 1 0,1 7132 6677501,75 68300,75212 Ben 1 0,1 7143 6677499,75 68304,25213 Ben 1 0,1 7144 6677499,75 68304,75214 Ben 1 0,1 7146 6677499,75 68305,75215 Ben 5 0,3 7147 6677499,75 68306,25216 Ben 13 1,5 7148 6677499,75 68306,75217 Ben 16 2 7149 6677499,75 68307,25218 Ben 1 0,1 7156 6677499,25 68303,75219 Ben 3 1 7162 6677499,25 68306,75220 Ben 22 3,8 7163 6677499,25 68307,25221 Ben 74 12,5 7164 6677499,25 68307,75222 Ben 82 13,1 7165 6677499,25 68308,25254 Ben 1 0,1 7111 6677497,25 68308,75261 Ben 1 0,2 7113 6677497,25 68309,75269 Ben 1 0,5 7116 6677498,25 68308,75273 Ben 7 0,6 7117 6677498,25 68309,25285 Ben 6 0,7 7120 6677498,75 68309,25291 Ben 12 1,3 7121 6677498,75 68308,75296 Ben 11 1,2 7122 6677499,25 68308,75300 Ben 5 4,8 7123 6677499,25 68309,25308 Ben 2 0,01 7149 6677499,75 68307,25309 Ben 41 10,4 7150 6677499,75 68307,75315 Ben 1 1,9 7157 6677499,25 68304,25333 Ben 27 3,1 10201 7164 6677499,52 68307,845334 Ben 2 0,1 10201 7164 6677499,52 68307,845343 Ben 1 0,1 10201 7165 6677499,25 68308,25353 Ben 1 0,5 7173 6677495,25 68308,25298POSTBODA 2 OCH 1

377 Ben 2 0,3 7189 6677499,75 68309,25381 Ben 4 0,8 7190 6677499,75 68308,75385 Ben 1 0,7 7191 6677500,25 68308,75389 Ben 3 2 7192 6677500,25 68307,75408 Ben 1 0,9 7141 6677499,75 68303,25440 Ben 1 0,01 7148 6677499,75 68306,75465 Ben 3 0,3 7306 6677500,75 68308,75480 Ben 103 14,6 10201 7151 6677499,75 68308,25497 Ben 3 0,1 7311 6677502,25 68299,75500 Ben 1 0,1 7315 6677496,75 68307,75520 Ben 2 0,1 7327 6677504,25 68299,25525 Ben 3 0,1 7328 6677504,75 68299,25530 Ben 1 0,5 10824 6677498,33 68307,705547 Ben 2 7,6 11014 6677502,56 68301,025557 Ben 1 0,5 10883 6677504,64 68307,22580 Ben 3 0,2 7316 6677497,25 68308,25581 Ben 37 4,1 7317 6677497,75 68308,25582 Ben 69 8,5 7318 6677498,25 68308,25583 Ben 50 8,6 7319 6677498,75 68308,25682 Ben 1 0,1 100020 6677490,25 68310,25BergartFyndnr Material Sakord Antal Vikt (g) Anmärkning Anläggning Grävenhet X-koord. Y-koord.486 Bergart Yxa 1 455,5 Nackparti av7189 6677499,75 68309,25trindyxa487 Bergart Knacksten 1 538,7 I Anläggning 10500 7191 6677499,915 68308,8110500554 Bergart 16 2132,8 10784 6677504,71 68299,275564 Bergart Yxa 1 322,7 Nackparti av6677501,03 68308,205trindyxa664 Bergart 1 0,3 osäkert fynd 5111 6677495,25 68310,25665 Bergart 1 0,4 osäkert fynd 6081 6677477,75 68322,75666 Bergart Fossil 1 0,1 7071 6677497,75 68309,75670 Bergart 2 5,9 7124 6677499,25 68309,75673 Bergart 1 0,4 osäkert fynd 7182 6677497,25 68310,25676 Bergart Fossil 1 0,1 10784 6677504,71 68299,275Bränd leraFyndnr Material Sakord Antal Vikt (g) Anläggning Grävenhet X-koord. Y-koord.84 Bränd lera 3 0,6 6281 6677487,75 68307,75BILAGOR – POSTBODA 1BILAGOR – POSTBODA 1 299

KvartsFyndnr Material Antal Vikt (g) Anläggning Grävenhet X-koord. Y-koord.2 Kvarts 1 1,5 5211 6677475,25 68330,256 Kvarts 5 0,5 5181 6677480,25 68315,2520 Kvarts 1 6,6 5111 6677495,25 68310,2521 Kvarts 3 0,6 5071 6677485,25 68320,2525 Kvarts 3 0,8 5051 6677490,25 68315,2565 Kvarts 1 0,3 5081 6677485,25 68325,2579 Kvarts 1 0,7 5151 6677500,25 68305,2583 Kvarts 2 0,1 6201 6677482,75 68322,75131 Kvarts 2 0,1 7073 6677497,75 68308,75164 Kvarts 1 0,4 7126 6677500,75 68300,75194 Kvarts 1 1,4 7131 6677501,75 68300,25253 Kvarts 1 0,1 7128 6677501,25 68301,25274 Kvarts 1 13,3 7117 6677498,25 68309,25310 Kvarts 1 0,5 7150 6677499,75 68307,75312 Kvarts 1 0,6 7155 6677499,25 68303,25326 Kvarts 1 5,3 7161 6677499,25 68306,25383 Kvarts 1 7,2 7188 6677497,75 68300,75515 Kvarts 1 7,2 7325 6677503,25 68299,25524 Kvarts 3 1,4 7328 6677504,75 68299,25533 Kvarts 1 151,2 10946 6677503,605 68301,88661 Kvarts 4 0,3 100091 6677490,25 68310,75662 Kvarts 3 2,9 100025 6677480,25 68325,25663 Kvarts 1 0,1 100028 6677468,25 68308,25667 Kvarts 3 0,7 7103 6677480,25 68317,75668 Kvarts 2 0,1 7107 6677487,75 68320,25671 Kvarts 1 0,1 7164 6677499,25 68307,75672 Kvarts 1 210,1 7306 6677500,75 68308,75674 Kvarts 1 0,3 7315 6677496,75 68307,75675 Kvarts 1 1,4 100046 6677500,75 68302,25677 Kvarts 2 26,2 10935 6677502,805 68302,96KvartsitFyndnr Material Antal Vikt (g) Anläggning Grävenhet x y33 Kvartsit 1 4,1 5001 6677485,25 68315,25169 Kvartsit 1 1,6 7127 6677500,75 68301,25300POSTBODA 2 OCH 1

Organiskt materialFyndnr Material Sakord Antal Vikt (g) Anläggning Grävenhet X-koord. Y-koord.96 Organiskt material Hasselnötskal 3 0,1 7018 6677500,25 68311,25108 Organiskt material Hasselnötskal 2 0,1 7028 6677500,25 68306,25132 Organiskt material Hasselnötskal 5 0,1 7073 6677497,75 68308,75170 Organiskt material Hasselnötskal 2 0,1 7127 6677500,75 68301,25199 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,1 7132 6677501,75 68300,75200 Organiskt material Hasselnötskal 3 0,2 7133 6677501,75 68301,25201 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,1 7133 6677501,75 68301,25202 Organiskt material Hasselnötskal 5 0,2 7134 6677502,25 68301,25203 Organiskt material Hasselnötskal 4 0,2 7135 6677502,25 68300,75204 Organiskt material Hasselnötskal 6 0,1 7149 6677499,75 68307,25205 Organiskt material Hasselnötskal 21 0,8 7150 6677499,75 68307,75206 Organiskt material Hasselnötskal 14 0,8 7163 6677499,25 68307,25207 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,1 7155 6677499,25 68303,25208 Organiskt material Hasselnötskal 2 0,1 7147 6677499,75 68306,25209 Organiskt material Hasselnötskal 8 0,2 7138 6677499,75 68301,75210 Organiskt material Hasselnötskal 3 0,1 7139 6677499,75 68302,25292 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,01 7121 6677498,75 68308,75311 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,01 7151 6677499,75 68308,25335 Organiskt material Hasselnötskal 8 0,3 10201 7164 6677499,52 68307,845337 Organiskt material Hasselnötskal 2 0,1 10201 7164 6677499,52 68307,845344 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,1 7165 6677499,25 68308,25494 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,1 7305 6677500,75 68308,25512 Organiskt material Hasselnötskal 1 0,1 7323 6677496,25 68311,75519 Organiskt material Hasselnötskal 2 0,1 7327 6677504,25 68299,25584 Organiskt material Hasselnötskal 4 0,1 7316 6677497,25 68308,25585 Organiskt material Hasselnötskal 11 0,2 7317 6677497,75 68308,25586 Organiskt material Hasselnötskal 12 0,4 7319 6677498,75 68308,25646 Organiskt material Hasselnötskal 2 0,1 10500 7189 6677499,75 68309,25649 Organiskt material Hasselnötskal 2 0,1 10500 7189 6677499,75 68309,25651 Organiskt material Hasselnötskal 3 0,1 10500 7190 6677499,75 68308,75652 Organiskt material Hasselnötskal 8 0,1 10500 7190 6677499,915 68308,81PorfyrFyndnr Material Sakord Antal Vikt (g) Anmärkning Anläggning Grävenhet X-koord. Y-koord.384 Porfyr 1 0,3 Basisk porfyr 7189 6677499,75 68309,25SandstenFyndnr Material Antal Vikt (g) Anläggning Grävenhet X-koord. Y-koord.553 Sandsten 1 803,6 6677504,27 68299,91669 Sandsten 1 15,1 7107 6677487,75 68320,25BILAGOR – POSTBODA 1BILAGOR – POSTBODA 1 301

Bilaga 11. Benkatalog – Postboda 1GrävenhetA-nr. F-nr. Art Benslag Antal Vikt (g) Status X-koord. Y-koord.(B/S/O)10201 333 Fisk (Pisces sp.) Dentale? 1 0,05 B 6677499,52 68307,84510201 333 Litet däggdjur Costa 2 0,1 B 6677499,52 68307,84510201 333 Litet däggdjur Costa? 1 0,1 B 6677499,52 68307,84510201 333 Mellanstort däggdjur Vertebra 5 0,3 B 6677499,52 68307,84510201 333 Obestämd däggdjursart Oident. 2 0,2 B 6677499,52 68307,84510201 333 Obestämd däggdjursart Oident. 15 1,7 B 6677499,52 68307,84510201 334 Fisk (Pisces sp.) Dentale 1 0,07 B 6677499,52 68307,84510201 334 Fågel (Aves sp.) Os longum 1 0,04 B 6677499,52 68307,84510201 343 Mellanstort däggdjur Vertebra 1 0,1 B 6677499,52 68307,84510201 480 Fisk (Pisces sp.) Dentale 1 0,1 B 6677499,52 68307,84510201 480 Fågel (Aves sp.) Os longum 2 0,1 B 6677499,52 68307,84510201 480 Litet däggdjur Maxilla 1 0,2 B 6677499,52 68307,84510201 480 Obestämd däggdjursart Costa 1 0,05 B 6677499,52 68307,84510201 480 Älg (Alces alces) Densmandibula42 7,4 O 6677499,52 68307,84510201 480 Älg (Alces alces) Mandibula 55 2,6 O 6677499,52 68307,84510824 530 Mellanstort/stort däggdjur Oident. 1 0,5 B 6677498,33 68307,70510883 557 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,5 B 6677504,64 68307,2211014 547 Mellanstort/stort däggdjur Oident. 2 7,6 O 6677502,56 68301,0255161 12 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,1 B 6677500,25 68310,256161 69 Obestämd däggdjursart Cranium 1 0,1 B 6677482,75 68310,256351 39 Obestämd däggdjursart Oident. 3 0,4 B 6677502,75 68297,756371 43 Obestämd däggdjursart Cranium 1 0,1 B 6677497,75 68307,756421 56 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,2 B 6677502,75 68307,757024 103 Mellanstort/stort däggdjur Cranium? 2 0,5 B 6677500,25 68308,257026 106 Litet däggdjur Cranium? 2 0,1 B 6677500,25 68307,257028 107 Fisk (Pisces sp.) Dentale? 2 0,05 B 6677500,25 68306,257028 107 Mellanstort/stort däggdjur Oident. 1 0,3 B 6677500,25 68306,257028 107 Obestämd däggdjursart Os temporale 3 0,7 B 6677500,25 68306,257061 121 Obestämd däggdjursart Oident. 4 0,7 B 6677497,75 68314,757071 110 Fisk (Pisces sp.) Dentale 1 0,05 B 6677497,75 68309,757071 110 Fisk (Pisces sp.) Vertebra 1 0,01 B 6677497,75 68309,757071 110 Obestämd däggdjursart Oident. 2 0,6 B 6677497,75 68309,757073 133 Mellanstort däggdjur Phalanx 1 0,2 B 6677497,75 68308,757073 133 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,1 B 6677497,75 68308,757073 133 Obestämd däggdjursart Oident. 5 0,03 B 6677497,75 68308,757073 133 Säl (Phocidae sp.)? MP 1 0,1 B 6677497,75 68308,757073 133 Säl (Phocidae sp.)? Os temporale 1 0,6 B 6677497,75 68308,757111 254 Fisk (Pisces sp.) Cranium 1 0,1 B 6677497,25 68308,757113 261 Mellanstort/stort däggdjur Cranium 1 0,2 B 6677497,25 68309,757116 269 Mellanstort däggdjur Os longum 1 0,5 B 6677498,25 68308,757117 273 Fisk (Pisces sp.) Dentale 6 0,2 B 6677498,25 68309,257117 273 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,1 B 6677498,25 68309,257117 273 Obestämd däggdjursart Oident. 2 0,2 B 6677498,25 68309,257120 285 Fisk (Pisces sp.) Vertebra 1 0,02 B 6677498,75 68309,257120 285 Mellanstort däggdjur Os longum 1 0,2 B 6677498,75 68309,257120 285 Obestämd däggdjursart Cranium 2 0,2 B 6677498,75 68309,257120 285 Obestämd däggdjursart Oident. 2 0,4 B 6677498,75 68309,257121 291 Fisk (Pisces sp.) Dentale 1 0,1 B 6677498,75 68308,757121 291 Fisk (Pisces sp.) Vertebra 1 0,02 B 6677498,75 68308,757121 291 Fågel (Aves sp.) Femur? 1 0,3 B 6677498,75 68308,75302POSTBODA 2 OCH 1

GrävenhetA-nr. F-nr. Art Benslag Antal Vikt (g) Status(B/S/O)X-koord.Y-koord.7121 291 Litet däggdjur Os longum? 2 0,2 B 6677498,75 68308,757121 291 Obestämd däggdjursart Cranium 2 0,2 B 6677498,75 68308,757121 291 Obestämd däggdjursart Oident. 2 0,05 B 6677498,75 68308,757121 291 Obestämd däggdjursart Oident. 2 0,2 B 6677498,75 68308,757122 296 Fisk (Pisces sp.) Dentale 1 0,05 B 6677499,25 68308,757122 296 Fisk (Pisces sp.) Dentale 4 0,2 B 6677499,25 68308,757122 296 Fågel (Aves sp.) Tibiotarsus 1 0,4 B 6677499,25 68308,757122 296 Litet däggdjur Oident. 2 0,2 B 6677499,25 68308,757122 296 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,1 B 6677499,25 68308,757123 300 Fågel (Aves sp.)? Oident. 2 0,2 B 6677499,25 68309,257123 300 Hjortdjur (Cervidae sp.) Cornu 2 0,6 B 6677499,25 68309,257123 300 Stort däggdjur Cranium 1 2,9 B 6677499,25 68309,257129 187 Fisk (Pisces sp.)? Cranium 2 0,1 B 6677501,25 68300,757129 187 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,1 B 6677501,25 68300,757132 211 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,1 B 6677501,75 68300,757141 408 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,1 B 6677499,75 68303,257143 212 Fisk (Pisces sp.) Dentale 1 0,1 B 6677499,75 68304,257144 213 Fisk (Pisces sp.) Dentale 1 0,1 B 6677499,75 68304,757146 214 Litet däggdjur Cranium 1 0,1 B 6677499,75 68305,757147 215 Fisk (Pisces sp.) Cranium 1 0,1 B 6677499,75 68306,257147 215 Fisk (Pisces sp.) Dentale? 1 0,05 B 6677499,75 68306,257147 215 Litet däggdjur Oident. 2 0,05 B 6677499,75 68306,257148 216 Fisk (Pisces sp.) Cranium 4 0,2 B 6677499,75 68306,757148 216 Fisk (Pisces sp.) Vertebra 1 0,05 B 6677499,75 68306,757148 216 Litet däggdjur Oident. 1 0,1 B 6677499,75 68306,757148 216 Mellanstort/stort däggdjur Os temporale 2 0,7 B 6677499,75 68306,757148 216 Obestämd däggdjursart 1 0,3 B 6677499,75 68306,757148 216 Obestämd däggdjursart Oident. 3 0,1 B 6677499,75 68306,757148 440 Fisk (Pisces sp.) Dentale 1 0,1 B 6677499,75 68306,757149 217 Fisk (Pisces sp.) Dentale 6 0,15 B 6677499,75 68307,257149 217 Litet däggdjur Cranium 2 0,05 B 6677499,75 68307,257149 217 Litet däggdjur Oident. 4 0,2 B 6677499,75 68307,257149 217 Litet däggdjur Os longum 1 0,1 B 6677499,75 68307,257149 217 Mellanstort/stort däggdjur Cranium 1 0,3 B 6677499,75 68307,257149 217 Mellanstort/stort däggdjur Os temporale 2 0,8 B 6677499,75 68307,257149 308 Fisk (Pisces sp.) Dentale 1 0,03 B 6677499,75 68307,257149 308 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,05 B 6677499,75 68307,257150 179 Fisk (Pisces sp.) Cranium 1 0,03 B 6677499,75 68307,757150 179 Fisk (Pisces sp.) Dentale 2 0,1 B 6677499,75 68307,757150 179 Fisk (Pisces sp.) Vertebra 1 0,01 B 6677499,75 68307,757150 179 Fågel (Aves sp.) Os longum 1 0,1 B 6677499,75 68307,757150 179 Fågel (Aves sp.) Os longum 9 0,8 B 6677499,75 68307,757150 179 Fågel (Aves sp.) Tibiotarsus 1 0,2 B 6677499,75 68307,757150 179 Fågel (Aves sp.)? Phalanx? 1 0,1 B 6677499,75 68307,757150 179 Litet däggdjur Costa 3 0,1 B 6677499,75 68307,757150 179 Hjortdjur (Cervidae sp.) Cornu 11 2,5 B 6677499,75 68307,757150 179 Obestämd däggdjursart Cranium 1 0,1 B 6677499,75 68307,757150 179 Obestämd däggdjursart Oident. 19 1,1 B 6677499,75 68307,757150 179 Obestämd däggdjursart Vertebra 4 0,1 B 6677499,75 68307,757150 309 Fisk (Pisces sp.) Costa 1 0,01 B 6677499,75 68307,757150 309 Fisk (Pisces sp.) Cranium 1 0,05 B 6677499,75 68307,757150 309 Fisk (Pisces sp.) Dentale 2 0,2 B 6677499,75 68307,757150 309 Fisk (Pisces sp.) Vertebra 2 0,05 B 6677499,75 68307,757150 309 Fågel (Aves sp.) Os longum 11 0,8 B 6677499,75 68307,757150 309 Hjortdjur (Cervidae sp.) Cornu 7 6,2 B 6677499,75 68307,75BILAGOR – POSTBODA 1BILAGOR – POSTBODA 1 303

GrävenhetA-nr. F-nr. Art Benslag Antal Vikt (g) Status(B/S/O)X-koord.Y-koord.7150 309 Mellanstort/stort däggdjur Oident. 1 0,3 B 6677499,75 68307,757150 309 Obestämd däggdjursart 1 0,2 B 6677499,75 68307,757150 309 Obestämd däggdjursart Oident. 14 0,7 B 6677499,75 68307,757150 309 Obestämd däggdjursart Vertebra 3 0,1 B 6677499,75 68307,757151 480 Fisk (Pisces sp.) Dentale 1 0,1 B 6677499,52 68307,8457151 480 Fågel (Aves sp.) Os longum 2 0,1 B 6677499,52 68307,8457151 480 Litet däggdjur Maxilla 1 0,2 B 6677499,52 68307,8457151 480 Obestämd däggdjursart Costa 1 0,05 B 6677499,52 68307,8457151 480 Älg (Alces alces) Dens mandibula42 7,4 O 6677499,52 68307,8457151 480 Älg (Alces alces) Mandibula 55 2,6 O 6677499,52 68307,8457151 181 Fisk (Pisces sp.) Cranium 3 0,1 B 6677499,75 68308,257151 181 Fisk (Pisces sp.) Dentale 2 0,1 B 6677499,75 68308,257151 181 Fågel (Aves sp.) Os longum 5 0,2 B 6677499,75 68308,257151 181 Litet däggdjur Oident. 2 0,2 B 6677499,75 68308,257151 181 Litet/mellanstort däggdjur Oident. 15 0,7 B 6677499,75 68308,257151 181 Hjortdjur (Cervidae sp.) Cornu 8 3,3 B 6677499,75 68308,257151 181 Obestämd däggdjursart Costa? 1 0,15 B 6677499,75 68308,257151 181 Obestämd däggdjursart Vertebra 5 0,2 B 6677499,75 68308,257156 218 Fisk (Pisces sp.)? Dentale? 1 0,1 B 6677499,25 68303,757157 315 Säl (Phocidae sp.) Phalanx I 1 1,9 B 6677499,25 68304,257162 219 Fisk (Pisces sp.) Cranium 1 0,1 B 6677499,25 68306,757162 219 Liten gnagare (Rodentia sp.) Vertebra 1 0,05 O 6677499,25 68306,757162 219 Mellanstort/stort däggdjur Oident. 1 0,9 B 6677499,25 68306,757163 220 Fisk (Pisces sp.) Dentale 1 0,1 B 6677499,25 68307,257163 220 Fisk (Pisces sp.) Vertebra 1 0,05 B 6677499,25 68307,257163 220 Fågel (Aves sp.) Oident. 1 0,1 B 6677499,25 68307,257163 220 Litet däggdjur Oident. 3 0,2 B 6677499,25 68307,257163 220 Mellanstort/stort däggdjur Cranium? 4 0,4 B 6677499,25 68307,257163 220 Mellanstort/stort däggdjur Oident. 3 0,4 B 6677499,25 68307,257163 220 Mellanstort/stort däggdjur Oident. 3 1,4 B 6677499,25 68307,257163 220 Mellanstort/stort däggdjur Os temporale 1 0,5 B 6677499,25 68307,257163 220 Obestämd däggdjursart Oident. 4 0,2 B 6677499,25 68307,257163 220 Obestämd däggdjursart Vertebra 2 0,1 B 6677499,25 68307,257164 221 Fisk (Pisces sp.) Cranium 2 0,1 B 6677499,25 68307,757164 221 Fisk (Pisces sp.) Vertebra 1 0,05 B 6677499,25 68307,757164 221 Fågel (Aves sp.) Oident. 5 0,2 B 6677499,25 68307,757164 221 Fågel (Aves sp.) Os longum 7 0,3 B 6677499,25 68307,757164 221 Litet däggdjur Os longum/ 6 0,6 B 6677499,25 68307,75Costa7164 221 Litet/mellanstort däggdjur Costa 1 0,05 B 6677499,25 68307,757164 221 Mellanstort/stort däggdjur 3 2,3 B 6677499,25 68307,757164 221 Mellanstort/stort däggdjur Cranium 3 0,4 B 6677499,25 68307,757164 221 Hjortdjur (Cervidae sp.) Cornu 16 4,2 B 6677499,25 68307,757164 221 Mellanstort/stort däggdjur Os temporale 4 0,8 B 6677499,25 68307,757164 221 Obestämd däggdjursart Oident. 15 0,5 B 6677499,25 68307,757164 221 Obestämd däggdjursart Vertebra 6 0,2 B 6677499,25 68307,757164 333 Fisk (Pisces sp.) Dentale? 1 0,05 B 6677499,52 68307,8457164 333 Litet däggdjur Costa 2 0,1 B 6677499,52 68307,8457164 333 Litet däggdjur Costa? 1 0,1 B 6677499,52 68307,8457164 333 Mellanstort däggdjur Vertebra 5 0,3 B 6677499,52 68307,8457164 333 Obestämd däggdjursart Oident. 2 0,2 B 6677499,52 68307,8457164 333 Obestämd däggdjursart Oident. 15 1,7 B 6677499,52 68307,8457164 334 Fisk (Pisces sp.) Dentale 1 0,07 B 6677499,52 68307,8457164 334 Fågel (Aves sp.) Os longum 1 0,04 B 6677499,52 68307,845304POSTBODA 2 OCH 1

GrävenhetA-nr. F-nr. Art Benslag Antal Vikt (g) Status(B/S/O)X-koord.Y-koord.7165 222 Fisk (Pisces sp.) Cranium 4 0,3 B 6677499,25 68308,257165 222 Fisk (Pisces sp.) Cranium 5 0,3 B 6677499,25 68308,257165 222 Fisk (Pisces sp.) Dentale 4 0,2 B 6677499,25 68308,257165 222 Fisk (Pisces sp.) Dentale?? 4 0,5 B 6677499,25 68308,257165 222 Fisk (Pisces sp.) Vertebra 1 0,05 B 6677499,25 68308,257165 222 Fågel (Aves sp.)? Os longum? 4 0,2 B 6677499,25 68308,257165 222 Litet däggdjur Cranium 9 0,8 B 6677499,25 68308,257165 222 Litet däggdjur Os longum? 9 0,4 B 6677499,25 68308,257165 222 Litet däggdjur Os occipitale 1 0,02 B 6677499,25 68308,257165 222 Mellanstort/stort däggdjur 1 0,7 B 6677499,25 68308,257165 222 Hjortdjur (Cervidae sp.) Cornu 12 6,3 B 6677499,25 68308,257165 222 Obestämd däggdjursart Oident. 3 0,1 B 6677499,25 68308,257165 222 Obestämd däggdjursart Oident. 15 1,1 B 6677499,25 68308,257165 222 Obestämd däggdjursart Vertebra 7 0,4 B 6677499,25 68308,257165 343 Mellanstort däggdjur Vertebra 1 0,1 B 6677499,52 68307,8457173 353 Säl (Phocidae sp.)? Os temporale 1 0,5 B 6677495,25 68308,257189 377 Fisk (Pisces sp.) Dentale? 1 0,1 B 6677499,75 68309,257189 377 Obestämd däggdjursart Os temporale 1 0,2 B 6677499,75 68309,257190 381 Mellanstort däggdjur Vertebra 1 0,2 B 6677499,75 68308,757190 381 Obestämd däggdjursart Cranium 3 0,6 B 6677499,75 68308,757191 385 Mellanstort/stort däggdjur Cranium 1 0,7 B 6677500,25 68308,757192 389 Fågel (Aves sp.) Coracoideum 1 0,3 B 6677500,25 68307,757192 389 Mellanstort däggdjur Vertebra 1 0,1 B 6677500,25 68307,757192 389 Stor gräsätare Dens 1 0,5 S 6677500,25 68307,757306 465 Stor gräsätare Dens 3 0,2 S 6677500,75 68308,757311 497 Obestämd däggdjursart Oident. 3 0,1 B 6677502,25 68299,757315 500 Fisk (Pisces sp.) Vertebra 1 0,1 B 6677496,75 68307,757316 580 Fisk (Pisces sp.) Dentale 1 0,1 B 6677497,25 68308,257316 580 Obestämd däggdjursart Oident. 2 0,1 B 6677497,25 68308,257317 581 Fisk (Pisces sp.) Cranium 2 0,1 B 6677497,75 68308,257317 581 Fisk (Pisces sp.) Dentale 1 0,05 B 6677497,75 68308,257317 581 Fisk (Pisces sp.) Dentale 6 0,4 B 6677497,75 68308,257317 581 Fisk (Pisces sp.)? Dentale? 1 0,05 B 6677497,75 68308,257317 581 Litet däggdjur Oident. 2 0,1 B 6677497,75 68308,257317 581 Litet däggdjur Oident. 9 0,8 B 6677497,75 68308,257317 581 Mellanstort/stort däggdjur Os temporale? 2 1,2 B 6677497,75 68308,257317 581 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,1 B 6677497,75 68308,257317 581 Obestämd däggdjursart Oident. 10 0,8 B 6677497,75 68308,257317 581 Obestämd däggdjursart Vertebra 1 0,05 B 6677497,75 68308,257318 582 Fisk (Pisces sp.) Cranium 1 0,1 B 6677498,25 68308,257318 582 Fisk (Pisces sp.) Cranium 5 0,4 B 6677498,25 68308,257318 582 Fisk (Pisces sp.) Cranium 13 0,7 B 6677498,25 68308,257318 582 Fisk (Pisces sp.) Dentale 2 0,2 B 6677498,25 68308,257318 582 Fisk (Pisces sp.) Dentale 3 0,5 B 6677498,25 68308,257318 582 Fisk (Pisces sp.)? Cranium 2 0,1 B 6677498,25 68308,257318 582 Litet däggdjur Costa 2 0,2 B 6677498,25 68308,257318 582 Litet däggdjur Oident. 6 0,6 B 6677498,25 68308,257318 582 Litet däggdjur Oident. 17 1,2 B 6677498,25 68308,257318 582 Mellanstort däggdjur Os longum? 1 0,8 B 6677498,25 68308,257318 582 Mellanstort/stort däggdjur Cranium 1 0,4 B 6677498,25 68308,257318 582 Obestämd däggdjursart Oident. 2 0,2 B 6677498,25 68308,257318 582 Obestämd däggdjursart Oident. 3 0,2 B 6677498,25 68308,257318 582 Obestämd däggdjursart Os longum 2 0,5 B 6677498,25 68308,257318 582 Obestämd däggdjursart Vertebra 1 0,1 B 6677498,25 68308,25BILAGOR – POSTBODA 1BILAGOR – POSTBODA 1 305

GrävenhetA-nr. F-nr. Art Benslag Antal Vikt (g) Status(B/S/O)X-koord.Y-koord.7318 582 Obestämd däggdjursart Vertebra coccygis?2 0,1 B 6677498,25 68308,257318 582 Säl (Phocidae sp.) Phalanx II 1 0,1 B 6677498,25 68308,257318 582 Säl (Phocidae sp.)? Os temporale 1 1 B 6677498,25 68308,257319 583 Fisk (Pisces sp.) Dentale 1 0,05 B 6677498,75 68308,257319 583 Fisk (Pisces sp.) Dentale 2 0,1 B 6677498,75 68308,257319 583 Fisk (Pisces sp.) Vertebra 1 0,05 B 6677498,75 68308,257319 583 Fågel (Aves sp.) Os longum 1 0,05 B 6677498,75 68308,257319 583 Litet däggdjur Costa 1 0,1 B 6677498,75 68308,257319 583 Mellanstort/stort däggdjur Cranium 1 0,6 B 6677498,75 68308,257319 583 Mellanstort/stort däggdjur Cranium 4 1,8 B 6677498,75 68308,257319 583 Obestämd däggdjursart Cranium 1 0,1 B 6677498,75 68308,257319 583 Obestämd däggdjursart Oident 7 0,6 B 6677498,75 68308,257319 583 Obestämd däggdjursart Oident. 5 0,5 B 6677498,75 68308,257319 583 Obestämd däggdjursart Oident. 7 0,9 B 6677498,75 68308,257319 583 Obestämd däggdjursart Os longum? 3 1 B 6677498,75 68308,257319 583 Obestämd däggdjursart Vertebra 1 0,05 B 6677498,75 68308,257319 583 Hjortdjur (Cervidae sp.) Cornu 3 0,9 B 6677498,75 68308,257327 520 Fisk (Pisces sp.) Dentale 1 0,1 B 6677504,25 68299,257327 520 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,05 B 6677504,25 68299,257328 525 Obestämd däggdjursart Cranium 3 0,1 B 6677504,75 68299,25100020 682 Obestämd däggdjursart Oident. 1 0,1 B 6677490,25 68310,25306POSTBODA 2 OCH 1

Bilaga 12. Spec reg keramik – Postboda 1F-nr Kärldel Dekor – kärlvägg, utsida Kärlväggsgropar Dekor –mynningskantDekor – övrigt Vikt(g)Tjockl.(cm)18 Mynning rak/rundad 4 enkla stämpel-/pinnintryck mindre runda/rundade (

F-nr Kärldel Dekor – kärlvägg, utsida Kärlväggsgropar Dekor –mynningskantDekor – övrigt Vikt(g)Tjockl.(cm)471 Mynning förtjockad 7a krysslinjer 6a. Raka streck 21,6 0,9475 Mynning förtjockad 4 enkla stämpel-/pinnintryck mindre runda/rundade (5 mm) 8. Krysslinjer 75,9 1,1477 Mynning sned 7a krysslinjer större cylindriska/koniska (>5 mm) 6a. Raka streck 40 0,9522 Mynning rak/rundad 6a tvåtandade stämpel/kamintryck 8. Krysslinjer 6,4529 Mynning sned 1 odekorerad större cylindriska/koniska (>5 mm) 7. Linje tvärs överkanten531 Mynning förtjockad 6b flertandade stämpel/kamintryck mindre runda/rundade (5 mm) 8. Krysslinjer 22,1 1535 Mynning rak/rundad 1 odekorerad 1. Odekorerad 19,6 0,8536 Mynning rak/rundad 7a krysslinjer 2. Grop- eller pinnintryck550 Mynning förtjockad 2 snörintryck 9. Snörintryck 15,3 0,9588 4 enkla stämpel-/pinnintryck 6a. Raka streck 3,1679 Mynning sned 7b vertikala/horisontella linjer 7. Linje tvärs överkanten614 Mynning sned större cylindriska/koniska (>5 mm) 2. Grop- eller pinnintryck623 Mynning förtjockad 1 odekorerad större cylindriska/koniska (>5 mm) 2. Grop- eller pinnintryck539 Mynning förtjockad 4 enkla stämpel-/pinnintryck 6a. Raka streck 11,3542 Mynning förtjockad 7a krysslinjer mindre runda/rundade (5 mm) 8. Krysslinjer 16 0,9548 Mynning förtjockad 6b flertandade stämpel/kamintryck 3. Tand- eller kamin-10,6 0,7tryck548 Mynning rak/rundad 7a krysslinjer större cylindriska/koniska (>5 mm) 1. Odekorerad 11 0,8548 Mynning förtjockad 7a krysslinjer 8. Krysslinjer 18,7 1549 Mynning förtjockad 1 odekorerad större cylindriska/koniska (>5 mm) 6a. Raka streck 41,1 1549 Mynning förtjockad 4 enkla stämpel-/pinnintryck 2. Grop- eller pinnin-8,8 0,7tryck1622,5 18,7 1643 Mynning förtjockad 7a krysslinjer större cylindriska/koniska (>5 mm) 6a. Raka streck 53,5 0,9643 Mynning förtjockad 7a krysslinjer 6a. Raka streck 18,6 0,9587 Mynning förtjockad 6a. Raka streck 13 0,815 Skuldra och/eller hals 1 odekorerad större cylindriska/koniska (>5 mm) 28 0,815 Buk 6b flertandade stämpel/kamintryck 18,5 1,210,6308POSTBODA 2 OCH 1

F-nr Kärldel Dekor – kärlvägg, utsida Kärlväggsgropar Dekor –mynningskantDekor – övrigt Vikt(g)Tjockl.(cm)51 Buk 1 odekorerad större cylindriska/koniska (>5 mm) 14,6 151 Skuldra och/eller hals 1 odekorerad 16,7 158 Buk 7a krysslinjer 16104 Buk 7a krysslinjer större cylindriska/koniska (>5 mm) 15,1 0,8128 Buk 7b vertikala/horisontella linjer 7,3161 Skuldra och/eller hals 1 odekorerad större cylindriska/koniska (>5 mm) 34,4 1,2165 Buk 1 odekorerad större cylindriska/koniska (>5 mm) 46,1 1,1171 Buk 6b flertandade stämpel/kamintryck 17,8 1171 Skuldra och/eller hals 1 odekorerad större cylindriska/koniska (>5 mm) 19,3 1,1174 Skuldra och/eller hals 7a krysslinjer större cylindriska/koniska (>5 mm) 27,6 0,9188 Buk 1 odekorerad större cylindriska/koniska (>5 mm) 18 1,1191 Buk 1 odekorerad större cylindriska/koniska (>5 mm) 58,5 1,2244 Skuldra och/eller hals 1 odekorerad större cylindriska/koniska (>5 mm) 40 0,9249 Skuldra och/eller hals 7a krysslinjer större cylindriska/koniska (>5 mm) 37,6255 Skuldra och/eller hals 1 odekorerad större cylindriska/koniska (>5 mm) 10,5262 Skuldra och/eller hals 7b vertikala/horisontella linjer större cylindriska/koniska (>5 mm) 12,4 0,9262 Skuldra och/eller hals 7a krysslinjer 13,7 1,1265 Skuldra och/eller hals 1 odekorerad större cylindriska/koniska (>5 mm) 27,9 1,1270 Buk 1 odekorerad större cylindriska/koniska (>5 mm) 24,5 1,1276 Buk 7a krysslinjer 13,7 0,9280 Buk 4 enkla stämpel-/pinnintryck 27,8 1290 Skuldra och/eller hals 1 odekorerad större cylindriska/koniska (>5 mm) 28,9 0,9321 Skuldra och/eller hals 7a krysslinjer större cylindriska/koniska (>5 mm) 21,9 0,9327 Buk 7a krysslinjer större cylindriska/koniska (>5 mm) 16,2 1,1349 Buk 6b flertandade stämpel/kamintryck större cylindriska/koniska (>5 mm) 12 0,8373 Skuldra och/eller hals 1 odekorerad större cylindriska/koniska (>5 mm) 48 1380 Skuldra och/eller hals 1 odekorerad större cylindriska/koniska (>5 mm) 8,9 0,8390 Skuldra och/eller hals 6a tvåtandade stämpel/kamintryck mindre runda/rundade (5 mm) 38,5 0,9396 Skuldra och/eller hals 4 enkla stämpel-/pinnintryck mindre runda/rundade (5 mm) 39,5 1,1415 Buk 7a krysslinjer större cylindriska/koniska (>5 mm) 9,7418 Buk 7a krysslinjer större cylindriska/koniska (>5 mm) 23,2 1,1418 Skuldra och/eller hals 1 odekorerad större cylindriska/koniska (>5 mm) 113,2 1,2BILAGOR – POSTBODA 1BILAGOR – POSTBODA 1 309

F-nr Kärldel Dekor – kärlvägg, utsida Kärlväggsgropar Dekor –mynningskantDekor – övrigt Vikt(g)Tjockl.(cm)421 Skuldra och/eller hals 1 odekorerad större cylindriska/koniska (>5 mm) 12,3424 Buk 7a krysslinjer 23,3 1435 Skuldra och/eller hals 4 enkla stämpel-/pinnintryck större cylindriska/koniska (>5 mm) 33,7 1442 Skuldra och/eller hals 6b flertandade stämpel/kamintryck mindre runda/rundade (5 mm) 20,4 0,9464 Skuldra och/eller hals 1 odekorerad större cylindriska/koniska (>5 mm) 18,2 0,9468 Buk 1 odekorerad större cylindriska/koniska (>5 mm) 15,9 1471 Skuldra och/eller hals 7d sticklinjer större cylindriska/koniska (>5 mm) 29,8 1471 Buk 4 enkla stämpel-/pinnintryck större cylindriska/koniska (>5 mm) 29,9 0,9471 1 odekorerad större cylindriska/koniska (>5 mm) 14,7 0,9473 Skuldra och/eller hals 7a krysslinjer 34,8 1,1473 Skuldra och/eller hals 1 odekorerad större cylindriska/koniska (>5 mm) 33,2 0,9475 Buk 1 odekorerad mindre runda/rundade (5 mm) 46,8 1,2477 7a krysslinjer större cylindriska/koniska (>5 mm) 24,4 1,1485 Buk 1 odekorerad större cylindriska/koniska (>5 mm) 8,9 1493 Skuldra och/eller hals 1 odekorerad större cylindriska/koniska (>5 mm) 23,1 1502 6b flertandade stämpel/kamintryck 12,1 0,8510 Skuldra och/eller hals 1 odekorerad större cylindriska/koniska (>5 mm) 92,4 1,2531 Skuldra och/eller hals 4 enkla stämpel-/pinnintryck större cylindriska/koniska (>5 mm) 28,9 0,8531 Buk 7b vertikala/horisontella linjer större cylindriska/koniska (>5 mm) 25,2 1,1532 Skuldra och/eller hals större cylindriska/koniska (>5 mm) 41,7 1,1535 Skuldra och/eller hals 7a krysslinjer 13,4 0,9538 Buk 1 odekorerad större cylindriska/koniska (>5 mm) 22,2 1540 Skuldra och/eller hals 2 snörintryck 12,5 0,9543 Buk 4 enkla stämpel-/pinnintryck 13 0,9543 Buk 7a krysslinjer större cylindriska/koniska (>5 mm) 21,4 1,2546 Mynning sned 7a krysslinjer mindre runda/rundade (5 mm) 17,4 1,3549 Buk 5 rörstämpel större cylindriska/koniska (>5 mm) 92,4 1549 Skuldra och/eller hals 1 odekorerad större cylindriska/koniska (>5 mm) 87,2 1,3549 Buk 7a krysslinjer 15,3 0,9310POSTBODA 2 OCH 1

F-nr Kärldel Dekor – kärlvägg, utsida Kärlväggsgropar Dekor –mynningskantDekor – övrigt Vikt(g)Tjockl.(cm)550 Skuldra och/eller hals 1 odekorerad större cylindriska/koniska (>5 mm) 16,9 0,9550 1 odekorerad större cylindriska/koniska (>5 mm) 36,9 1,1565 Skuldra och/eller hals 1 odekorerad större cylindriska/koniska (>5 mm) 23,5 1565 Buk 1 odekorerad större cylindriska/koniska (>5 mm) 14,1 0,9576 Skuldra och/eller hals 1 odekorerad större cylindriska/koniska (>5 mm) 13,7614 Buk 1 odekorerad större cylindriska/koniska (>5 mm) 12,1620 Skuldra och/eller hals 7a krysslinjer 11,9 0,7643 Skuldra och/eller hals 1 odekorerad 36,4 0,9647 Buk 4 enkla stämpel-/pinnintryck större cylindriska/koniska (>5 mm) 58 1647 Skuldra och/eller hals 7a krysslinjer större cylindriska/koniska (>5 mm) 76,8 1679 Buk 6b flertandade stämpel/kamintryck 32,9 1,1599 Buk 4 enkla stämpel-/pinnintryck större cylindriska/koniska (>5 mm) 24,7 1599 Skuldra och/eller hals 1 odekorerad större cylindriska/koniska (>5 mm) 15,3 0,8632 Skuldra och/eller hals 7b vertikala/horisontella linjer större cylindriska/koniska (>5 mm) 15,5 0,8444 Skuldra och/eller hals 7a krysslinjer mindre runda/rundade (5 mm) 6a. Raka streck 41,8 0,8473 Mynning sned 7a krysslinjer större cylindriska/koniska (>5 mm) 8. Krysslinjer 18,2 1473 Mynning sned 7a krysslinjer större cylindriska/koniska (>5 mm) 8. Krysslinjer 30,3 1,1552 Mynning rak/rundad 6a tvåtandade stämpel/kamintryck mindre runda/rundade (

Bilaga 13. Underlag för korrespondensanalys av keramikStilvariablerIndivid Lokal FyndnrDelkod Dekutkod Gropkod Övrigdekor Mynningstjocklek1 Postboda Skjutbana 545Mynning sned Tvåtandade stämpel och kamintryck Inga gropar Ingen övrig dekor normaltjocka kärl2 Postboda Skjutbana 499Mynning sned Dekor? Gropar större cylindriska/koniska (>5 mm) Dekor på insida normaltjocka kärl3 Postboda Skjutbana 497Mynning sned Dekor? Inga gropar Ingen övrig dekor tunna kärl5 Postboda Skjutbana 486Mynning sned Dekor övrig Gropar mindre runda/rundade (

Variabler från lipidanalysIndivid Lokal FyndnrTerrestriskAnimal Idisslare Kolesterol FytosterolerVaxrester Långkedjigaketoner @4812TMTD @371115TMHD C16 C18 C20 Terpener1 Postboda Skjutbana 545Inget terrestriskt animalfett ej idisslare Kolesterol ej fytosterol vaxrester ej ketoner lite 4812 371115 ej C16 ej C18 ej C20 Terpener2 Postboda Skjutbana 499Inget terrestriskt animalfett ej idisslare Kolesterol ej fytosterol lite vaxrester ej ketoner ej 4812 371115 ej C16 ej C18 ej C20 Terpener3 Postboda Skjutbana 497Inget terrestriskt animalfett ej idisslare Kolesterol ej fytosterol lite vaxrester ej ketoner 4812 371115 ej C16 lite C18 lite C20 Terpener5 Postboda Skjutbana 486Inget terrestriskt animalfett ej idisslare Kolesterol ej fytosterol ej vaxrester ej ketoner ej 4812 ej 371115 ej C16 ej C18 ej C20 Terpener6 Postboda Skjutbana 482Terrestriskt animalfett idisslare ej kolesterol fytosterol ej vaxrester ej ketoner ej 4812 371115 ej C16 ej C18 ej C20 Terpener8 Postboda Skjutbana 480Inget terrestriskt animalfett ej idisslare lite kolesterol fytosterol lite vaxrester ej ketoner 4812 371115 ej C16 C18 lite C20 Terpener9 Postboda Skjutbana 479Inget terrestriskt animalfett ej idisslare Kolesterol fytosterol vaxrester ej ketoner 4812 371115 C16 C18 C20 Terpener10 Postboda Skjutbana 478Terrestriskt animalfett idisslare Kolesterol ej fytosterol ej vaxrester ej ketoner ej 4812 371115 ej C16 ej C18 ej C20 ej Terpener11 Postboda 2 830Inget terrestriskt animalfett ej idisslare ej kolesterol ej fytosterol lite vaxrester ej ketoner 4812 371115 C16 C18 C20 Terpener12 Postboda 2 1204Inget terrestriskt animalfett ej idisslare Kolesterol fytosterol vaxrester ej ketoner 4812 371115 C16 C18 C20 Terpener13 Postboda 2 1144Inget terrestriskt animalfett ej idisslare lite kolesterol fytosterol lite vaxrester ej ketoner 4812 371115 C16 C18 C20 Terpener14 Postboda 2 1235Inget terrestriskt animalfett ej idisslare ej kolesterol ej fytosterol ej vaxrester ej ketoner ej 4812 ej 371115 ej C16 ej C18 ej C20 ej Terpener15 Postboda 2 1234Terrestriskt animalfett ej idisslare Kolesterol fytosterol vaxrester ej ketoner ej 4812 371115 ej C16 ej C18 ej C20 Terpener16 Postboda 2 889Inget terrestriskt animalfett ej idisslare Kolesterol fytosterol vaxrester ej ketoner 4812 371115 C16 C18 C20 Terpener17 Postboda 2 789Inget terrestriskt animalfett ej idisslare Kolesterol fytosterol lite vaxrester ketoner 4812 371115 C16 C18 C20 Terpener18 Postboda 2 789Terrestriskt animalfett idisslare Kolesterol fytosterol vaxrester ej ketoner ej 4812 lite 371115 ej C16 ej C18 ej C20 Terpener19 Postboda 2 943Inget terrestriskt animalfett ej idisslare Kolesterol fytosterol vaxrester ej ketoner ej 4812 371115 ej C16 lite C18 lite C20 Terpener20 Postboda 2 943Inget terrestriskt animalfett ej idisslare Kolesterol fytosterol lite vaxrester ketoner 4812 371115 ej C16 lite C18 lite C20 Terpener22 Postboda 1 552Terrestriskt animalfett idisslare Kolesterol fytosterol lite vaxrester ej ketoner lite 4812 371115 ej C16 lite C18 lite C20 Terpener23 Postboda 1 473Inget terrestriskt animalfett ej idisslare ej kolesterol ej fytosterol ej vaxrester ej ketoner ej 4812 ej 371115 ej C16 ej C18 ej C20 ej Terpener26 Postboda 1 680Inget terrestriskt animalfett ej idisslare ej kolesterol lite fytosterol ej vaxrester ej ketoner ej 4812 ej 371115 ej C16 ej C18 ej C20 ej Terpener27 Postboda 1 496Inget terrestriskt animalfett ej idisslare ej kolesterol fytosterol ej vaxrester ej ketoner ej 4812 ej 371115 ej C16 ej C18 ej C20 Terpener28 Postboda 1 386Inget terrestriskt animalfett ej idisslare ej kolesterol ej fytosterol ej vaxrester ej ketoner ej 4812 ej 371115 ej C16 ej C18 ej C20 Terpener29 Postboda 1 444Inget terrestriskt animalfett ej idisslare ej kolesterol ej fytosterol ej vaxrester ej ketoner ej 4812 ej 371115 ej C16 ej C18 ej C20 TerpenerBILAGOR – POSTBODA 2 OCH 1 313

Variabler från tunnslipsanalysIndivid Lokal Fyndnrsilt järnoxid glimmer växtmaterial krossadmetamorfbergart magringsandel störstakornstorlekmm1 Postboda Skjutbana 545. . . . . . .2 Postboda Skjutbana 499ej silt mycket järnoxid glimmer växtmaterial ej metamorf magring 15-20% kornstorlek 1,5-3,53 Postboda Skjutbana 497. . . . . . .5 Postboda Skjutbana 486ej silt mycket järnoxid glimmer ej växtmaterial ej metamorf magring 5-10% kornstorlek

Under somrarna 2003 och 2004 för- och slutundersökte SAU två neolitiskalokaler vid Postboda, Tierps socken, Uppland. Undersökningarna, sombekostades av Vägverket, genomfördes med anledning av byggandet avtillfartsväg 713, en del av E4:ans nya sträckning mellan Uppsala och Mehedeby.De två lokalerna, Postboda 2 och 1 har olika kronologisk tyngdpunkt, ävenom de är delvis samtida. Postboda 1 dateras till 3100–2900 CalBC, medanPostboda 2 ligger mellan 3500–3000 CalBC. Idag återfinns lokalerna på ennivå om mellan 43 och 46 m.ö.h, men under stenåldern låg de på ömse sidorom en havsvik. En kombinerad studie av fosfaters rumsliga fördelning ochkeramikens nötningsgrad tyder på en intim strandbundenhet. I närområdetfinns ytterligare samtida lokaler kända. På lokalerna framkom främst fyndav keramik, men även av stenredskap och ben. Likheter mellan lokalernafinns, men även iögonfallande skillnader, bl a beträffande benmaterialetssammansättning och keramikens karakteristik. Fynd- och anläggningsdataanvänds i rapporten dels till att konstruera lokalernas struktur och resonerakring de bakomliggande formationsprocesserna, dels till att diskuteraförändringar under övergången mellan tidig- och mellanneolitikum. Keramikfrån lokalerna studeras i ett jämförande perspektiv beträffande stil,teknologi och användning. Förekomsten av trindyxor på den yngre lokalendiskuteras i termer om ett förändrat landskapsutnyttjande.Gamla PrefektbostadenVillavägen 6 G, 752 36 UppsalaTel: 018-10 79 30, Fax: 018-10 79 40e-post: post@sau.seISSN 1404-8493ISBN 91-973740-9-1