LKT1517

Recommendations

Info

nyheter akutsjukvård »Kollegorna brukar skoja om att jag går runt med min rullator. När jag går in till patienten har jag all information med mig …« sina patienter innan de går hem. – En tanke är att man ska slippa ärva patienter. Vi vet att det är dåligt för patientsäkerheten och arbetsmiljön. Det är tyngande att ta över och det finns en risk att det blir fel. Man har även dragit ned på antalet läkare under småtimmarna, då behovet är minst. Andra åtgärder har varit att utveckla teamarbetet; undersköterskorna har utbildat sig till gipstekniker och sjuksköterskorna går igenom läkemedelslistorna med patienterna. Flera sjuksköterskor har gått en internutbildning till så kallade behandlingssjuksköterskor och tar hand om enklare fall av stukningar av fotleder och enklare sårskador. För akutläkarna handlar den nuvarande kampen om att frigöra intellektuell tid. Nyligen infördes ett läkarmöte en gång i veckan, trots protester. – Vi kan inte sköta tidvis högspecialiserad vård med helt odiagnostiserade patienter om vi inte får diskutera fall och dra lärdom av varand ra, säger Kerstin Skog Tigerström bestämt. Som chef kämpade hon för att ST-läkarna ska kunna delta på möten, utbildningar och kongresser. Hon propsade på att samtliga specialister i akutsjukvård och ST-läkare skulle få åka på Svensk förening för akutsjukvårds årliga möte. För att göra det möjligt tog de en buss dit och bodde på vandrarhem. – De måste träffa andra akutläkare och gå på sina föreläsningar, inte på kirurgernas eller ortopedernas. I år, när akutsjukvård blir en egen basspecialitet, förutspår hon en babyboom på svenska sjukhus. – Jag har varnat folk när jag har varit runt, sagt åt dem att vänta tills det blir en egen basspecialitet. Att utbilda folk med en annan specialitet är fruktansvärt krångligt och dyrt. Hon tror att det kommer ta minst 15 år innan akutläkarkonceptet är helt infört i Sverige, och hon hoppas att förändringen ska leda till ökad patientsäkerhet och bättre kvalitet på det akuta omhändertagandet. – Vi tror att det är bättre att ha en doktor som ser hela patienten. Vår spetskompetens är differentialdiagnostik. Vi är detektiver. Marie Ström Nationellt projekt undersöker läkares arbetsmiljö Foto: Lasse Hejdenberg I och med att akutsjukvård blir en basspecialitet, kommer läkare att arbeta heltid på de hårt belastade akutmottagningarna. I ett treårigt nationellt projekt har akutläkarnas arbetsmiljö undersökts. Forskningsprojektet startade 2012. Syftet är att undersöka vilken roll organisation, arbetsvillkor och ledarskap spelar för akutläkares hälsa och arbetsförmåga. Ett annat mål är att införa hälsofrämjande arbete som en del av den dagliga verksamheten på akuten. Tanken är att resultatet ska leda till en mer hållbar arbetsmiljö. Idén till studien kom från Kerstin Skog Tigerström, som då var chef på akutmottagningen vid Universitetssjukhuset i Linköping. – Hon ville försäkra sig om att akutläkarna inte kommer att lämna akutmottagningen när de fått sitt specialitetsbevis, utan ville skapa vettiga arbetsförhållanden för de nya specialisterna, säger Kerstin Ekberg, professor i arbetslivsinriktad rehabilitering vid Linköpings universitet, som leder Kerstin Ekberg studien. I enkätsvaren framträder ledarskapet som den enskilt viktigaste faktorn av betydelse för den psykosociala arbetsmiljön. Forskarna har vänt sig till ST-läkare och specialister inom akutsjukvård och andra läkare som huvudsakligen arbetar på akutmottagningar. Deltagandet i studien är frivilligt. 15 akutkliniker har valt att vara med. Under våren 2013 intervjuades 14 läkare. Därefter har en webbenkät skickats ut till 286 läkare på 15 mottagningar. Frågorna handlade bland annat om arbetsmiljö, sömn, styrformer, välbefinnande och arbetstider. Svarsfrekvensen var 51 procent. Slutrapporten är ännu inte klar. Men enligt Kerstin Ekberg skiljer sig resultaten från de 15 akutmottagningarna mycket åt. – Det är en stor variation. På akutmottagningar som brister i organisation och ledarskap mår man dåligt, och risken för att läkarna ska fly är därför betydligt högre, säger hon. Där man arbetar enligt filosofin »lean« är arbetsmiljön bättre. Om det beror på lean i sig eller att införandet har resulterat i att man reflekterat över hur man arbetar är däremot oklart, enligt forskarna. – Där det finns tydliga leaninslag har man resonerat och organiserat arbetet så det blir tydligt. Tydligheten är avgörande för att man ska trivas och må bra. Det blir bättre samarbete mellan yrkesgrupperna, mindre revirbevakning och bättre arbetsklimat. I enkätsvaren framträder ledarskapet som den enskilt viktigaste faktorn av betydelse för den psykosociala arbetsmiljön. – Ledarskapet har betydelse för om man planerar att stanna kvar inom specialiteten, hur arbetsklimatet är och hur läkarna mår. Därför är det viktigt att skapa bra förutsättningar för ett gott ledarskap, till exempel genom en tydlighet i hur arbetet är organiserat, säger Kerstin Ekberg. Studien visar också att den psykosociala arbetsmiljön, mätt som balansen mellan krav och kontroll och mellan ansträngning i arbetet och den belöning man får tillbaka, har mycket starka samband med symtom på utmattning. Marie Ström I nästa nummer: Intresset för akutläkare stort bland svenska sjukhus 826 läkartidningen nr 17 2015 volym 112
nyheter Sven Söderberg ny ordförande i Privat läkarföreningen Sven Söderberg, tidigare vice ordförande i föreningen, valdes nyligen till ordförande vid Privatläkarföreningens fullmäktigemöte. Sven Söderberg är 58 år, specialist i allmänmedicin och geriatrik och verksam på Läkarhuset Hermelinen i Luleå. Få överraskningar i vårbudgeten Som tidigare aviserat lyftes förlossningsvården fram som ett prioriterat område i regeringens vårbudget – 200 miljoner satsas i år. Satsningen välkomnas av Läkarförbundet, liksom förslaget om kostnadsfria läkemedel för barn. Heidi Stensmyren i möte med Israels ambassadör: »Naturligt att tala om antisemitismen« När Läkarförbundets ordförande i förra veckan tog emot Israels ambassadör diskuterade man inte bara sjukvård och life science. Man tog också upp Läkarförbundets uppgörelse med historien av antisemitism i läkarkåren. SBU efterlyser bra forskning om bilddiagnostik vid obduktion Det går inte att säga hur tillförlitlig bilddiagnostik av avlidna är, enligt SBU. Det saknas bra forskning. Myndigheten ser dock gärna att ordentliga studier genomförs, eftersom bilddiagnostik kan ha flera fördelar som komplement till eller i ersättning för klinisk obduktion. Rapport från Statskontoret: Fler papperslösa får vård De flesta papperslösa i Sverige som söker subventionerad sjukvård får det också. Det visar en ny rapport från Statskontoret, som emellertid också pekar på att det fortfarande finns hinder att övervinna. Ny ordförande i WMA:s råd första kvinnan Dr Ardis Hoven är Världsläkarorganisationens (WMA:s) nya rådsordförande och första kvinnan på den posten. Stor ökning av ansökningar från tredjelandsläkare Årets övertidstak redan nått för var femte läkare på Södra Älvsborgs sjukhus läs mer på Läkartidningen.se Arbete i kontorslandskap får kritik Akademiska sjukhuset i Uppsala får kritik av Inspektionen för vård och omsorg, IVO, för sekretessbrister vid arbete med patientuppgifter i öppna kontorslandskap. IVO tar inte ställning i principfrågan om arbete i kontorslandskap är förenligt med patientsekretessen, men konstaterar efter att ha talat med personal att brister i sekretessen förekommit i samband med arbete i sådan kontorsmiljö på Psykiatrins hus vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. När sjukhuset beslutade att den nya byggnaden skulle få kontorslandskap i stället för traditionella arbetsrum var tanken att patientsekretessen skulle klaras genom att diktering och telefonsamtal sker i särskilda »tysta« rum. Men vid en inspektion i november vittnade medarbetarna om att rummen inte alltid Gästprofessor inte funnen skyldig till oredlighet i forskning Den gästprofessor vid Karolinska institutet som utfört transplantationer av konstgjorda luftstrupar har av institutets rektor friats från de anklagelser om oredlighet i forskning som framförts av en belgisk professor. Det aktuella ärendet är bara ett av de ärenden och anmälningar som uppkommit vid KI kring gästprofessorn och hans transplantationer, och det aktuella beslutet är det första av flera som väntas. Psykiatrins hus i Upp sala. Till grund för beslutet har rektor Anders Hamsten ett utlåtande från KI:s etikråd. Rådets generella slutsats är att anklagelserna från professorn är av vetenskapsteoretisk snarare än forskningsetisk natur och att anklagelserna om vetenskaplig oredlighet därför är ogrundade. Den belgiske professorn hävdar, enligt rådets utlåtande, att det är teoretiskt omöjligt att regenerera en ny luftstrupe, även dess slemhinna, från en människas egna stamceller. I denna fråga har rådet lyssnat på en expert på stamcellsforskning, Ernest Arenas, professor vid KI. Rådet kommer fram till att ordet »regenerativ« kan ha föranlett ett missförstånd. Foto: Kaspar Hammerling är lediga, att man hör samtal mellan läkare och annan personal kring ordinationer och beslut, samt att det rör sig mycket folk i lokalerna som inte har med vården av patienter att göra. Hur allvarliga integritetskränkningar det faktiskt handlat om kan inte IVO bedöma, men myndigheten påpekar i sitt beslut att det är arbetsgivarens ansvar att se till att arbetet utförs i enlighet med anvisningarna. Det ansvaret har man brustit i, vilket IVO kritiserar. IVO anser också att vårdgivaren brustit genom att man enbart analyserat riskerna för patientsekretessen inför projekteringen av lokalerna, och inte fortlöpande bedömt riskerna för brister i verksamhetens kvalitet. IVO kommer att följa upp ärendet under hösten 2015 för att se hur rutiner och processer förbättrats. IVO inledde sin tillsyn av kontorslandskapen i Psykiatrins hus efter en anmälan från läkarföreningens huvudskyddsombud om att det var lätt att se vad som står på kollegors skärmar och att höra vad som sägs i telefonsamtal, vid diktering och i samtal mellan vårdpersonal. Michael Lövtrup Ett annat exempel är anklagelsen att fakta fabricerats av gästprofessorn. Etikrådet skriver att rådet är »medvetet om att medicinska forskare kan bete sig på ett partiskt sätt för att få empiriskt stöd för sina hypoteser, men vi har inte hittat något i de uppgifter som presenterats som stöder påståendet för att uppgifterna är påhittade«. Att anklagelserna är av vetenskapsteoretisk natur gäller dock inte kritiken mot gästprofessorn för att de kliniska resultaten av transplantationerna varit dåliga. Här påpekar rådet dock att eftersom dessa frågor är föremål för en annan, separat undersökning så kommenterar man inte detta ämne i detalj. Rådet har heller inte undersökt journalerna. Beslut i den undersökning som rådet hänvisar till väntas före sommaren, enligt Karolinska institutet. Bakom den anmälan mot gästprofessorn står fyra läkare vid Karolinska univiersitetssjukhuset. En av dem, en toraxkirurg, är också medförfattare till gästprofessorns fallbeskrivning i tidskriften The Lancet 2011. Toraxkirurgen anmäldes i april förra året av en nära medarbetare till gästprofessorn för att utan tillåtelse ha använt och förvanskat data från gästprofessorns grupp i samband med en anslagsansökan. Beslut i det ärendet väntas om tre veckor. Elisabet Ohlin läkartidningen nr 17 2015 volym 112 827
Page 1 and 2: Satsa på MRT för diagnostik av pr
Page 3 and 4: innehåll nr 17 april 2015 reflexio
Page 5 and 6: Upp till 24 timmars smärtlindring
Page 7 and 8: signerat Vinst leder till utvecklin
Page 9 and 10: lt debatt Även om detta redan erbj
Page 11 and 12: nyheter akutsjukvård »Jag har fö
Page 13: Kerstin Skog Tigerström har byggt
Page 17 and 18: nyheter i sjukvården en utbildad l
Page 19 and 20: För patienter som inte uppnått LD
Page 21 and 22: klinik & vetenskap nya rön Lägre
Page 23 and 24: klinik & vetenskap översikt [22-24
Page 25 and 26: klinik & vetenskap översikt Histor
Page 27 and 28: OAB bryr sig varken om kön eller
Page 29 and 30: klinik & vetenskap etik och läkarr
Page 31 and 32: SENIOR I CENTRUM 6-8 MAJ 2015 TVÄR
Page 33 and 34: klinik & vetenskap serie patientsä
Page 35 and 36: klinik & vetenskap serie patientsä
Page 37 and 38: klinik & vetenskap läkemedelsfråg
Page 39 and 40: debatt & brev Apropå! »Den dyra«
Page 41 and 42: debatt & brev Studentutskott främj
Page 43 and 44: kultur tioner med att, fritt övers
Page 45 and 46: kultur krönika Vikten av förvän
Page 47 and 48: Karriär&Arbete SVERIGES LEDANDE AN
Page 49 and 50: En bra vardag för alla göteborgar
Page 51 and 52: VOLONTÄRLÄKARE I STOCKHOLM Vi är
Page 53 and 54: Sykehuset Østfold gir spesialisthe
Page 55 and 56: Region Örebro län söker Medicins
Page 57 and 58: meddelanden Redaktör: Carin Jacobs
Page 59 and 60: Psoriasis

LKT1517

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?