LKT1517
LKT1517
LKT1517
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
klinik & vetenskap nya rön<br />
Lägre allergiförekomst bland barn<br />
i familjer där man diskar för hand<br />
autoreferat. De allra flesta familjer<br />
använder i dag diskmaskin. I familjer<br />
där man diskar för hand är dock allergiförekomsten<br />
lägre, med oddskvoter<br />
strax över 0,5. Ytterligare lägre allergiförekomst<br />
ses om barnen också serveras<br />
fermenterade livsmedel eller om familjen<br />
köper mat direkt från bondgårdar.<br />
Detta framgår av en studie som nyligen<br />
publicerats i Pediatrics [1].<br />
Minskad bakteriell exponering under<br />
framför allt späd- och småbarnsåren<br />
anses av många vara en viktig förklaring<br />
till att allergierna har ökat. Detta<br />
brukar sammanfattas som hygienhypotesen.<br />
Hypotesen har stöd från flera<br />
studier, där till exempel nedsatt diversitet<br />
av tarmfloran hos spädbarn är kopplad<br />
till ökad förekomst av eksem. Frågan<br />
är därför om ökad bakteriell exponering<br />
leder till minskad risk för allergi.<br />
I den aktuella studien frågade vi familjerna<br />
hur de brukar diska, eftersom<br />
vi tidigare funnit lägre förekomst av allergi<br />
hos barn där föräldrarna »gör<br />
Ebolavaccin gav immunsvar<br />
I dag finns inget ebolavaccin<br />
godkänt för användning<br />
hos människor men<br />
utveckling av flera sådana<br />
pågår, och det arbetet har<br />
naturligtvis påskyndats<br />
som följd av det aktuella utbrottet<br />
i Västafrika. Ett par<br />
av de vacciner som utvecklas<br />
befinner sig för närvarande<br />
i klinisk fas, det vill<br />
säga prövning på människa.<br />
I New England Journal<br />
of Medicine presenteras nu<br />
fas 1-data för ett av dessa<br />
vacciner, med namnet rVSV-ZEBOV.<br />
ZEBOV står för Zaire ebolavirus, vilket<br />
innebär att vaccinet riktas mot virusstammen<br />
som ursprungligen kommer<br />
från Zaire. Vaccinet uttrycker ett<br />
glykoprotein från viruset för att på så<br />
sätt skapa ett immunsvar om kroppen<br />
exponeras för det.<br />
Den nu aktuella studien omfattar 158<br />
friska individer, i både Afrika och Europa,<br />
som behandlats med vaccinet vid ett<br />
tillfälle. Antikroppssvar noterades hos<br />
samtliga behandlade inom fyra veckor.<br />
Vaccinet gavs i flera doser, och svaret<br />
var större i den högsta dosen. Om antikroppssvaret<br />
faktiskt innebär att individen<br />
är skyddad mot ebola återstår att<br />
visa.<br />
Biverkningar var vanligt. Feber drabbade<br />
var tredje (35 procent) behandlad.<br />
Det testade vaccinet benämns<br />
rVSV-ZEBOV, vaccin<br />
riktat mot Zaire ebolavirus.<br />
Foto: Giovanni Cancemi/Fotolia/IBL<br />
Vem tar hand om disken?<br />
En klinisk studie med vaccinet<br />
som bedrevs i<br />
Schweiz avbröts kort i fjol<br />
på grund av att flera behandlade<br />
drabbats av ledvärk,<br />
men återupptogs<br />
snabbt då detta inte ansågs<br />
som ett tillräckligt allvarligt<br />
skäl för att avbryta undersökningen.<br />
Data som nu presenteras<br />
visar att 22 procent av de<br />
behandlade i den schweiziska<br />
delstudien drabbades<br />
av artrit. Ledvärken<br />
klingade av efter i genomsnitt<br />
8 dagar. Syftet med fas 1-studier är<br />
normalt att analysera om ett preparat<br />
är säkert, inte primärt att studera dess<br />
effektivitet (vilket undersöks i fas 2 och<br />
3).<br />
Det aktuella vaccinet kommer, om det<br />
godkänns, sannolikt att spela begränsad<br />
roll i den aktuella ebolaepidemin,<br />
men sjukdomen kan naturligtvis komma<br />
att blossa upp igen i framtiden och<br />
ett vaccin kan i ett sådant läge komma<br />
att vara mycket viktigt. I januari i år<br />
presenterades ytterligare en fas 1-studie<br />
i New England Journal of Medicine<br />
för ett annat ebolavaccin.<br />
Anders Hansen<br />
specialistläkare, psykiatri<br />
Agnandij S, et al. N Engl J Med. Epub 1 apr 2015. doi:<br />
10.1056/NEJMoa1502924<br />
Foto: Fotolia/IBL<br />
rent« barnets napp genom att suga på<br />
den, det vill säga bakterier överförs från<br />
föräldrarnas munhåla till barnet [2].<br />
Andra studier har visat att diskning för<br />
hand är mindre effektiv än maskindiskning,<br />
vilket ökar risken för att bakterier<br />
finns kvar på porslin och bestick. Hypotesen<br />
var således att testa om diskning<br />
för hand var associerat med lägre allergiförekomst<br />
hos barnen.<br />
Enkätstudien omfattade svar rörande<br />
1 029 barn från Mölndal och Kiruna i<br />
åldrarna 7–8 år (svarsfrekvens 56 procent).<br />
Förekomsten av astma, eksem<br />
och allergisk snuva utvärderades med<br />
ISAAC-formuläret.<br />
Diskning för hand kan vara kopplad<br />
till socioekonomi och olika livsstilsfaktorer.<br />
I analyserna gjordes därför en bred<br />
sökning av möjliga förväxlingsfaktorer<br />
där vi i de slutliga analyserna justerade<br />
för föräldrarnas allergi och deras utbildningsnivå,<br />
om föräldrarna var födda i<br />
Sverige, bostadsort, trångboddhet, daghem,<br />
pälsdjursinnehav och föräldrarnas<br />
rökning under barnets första år.<br />
Vår studie visade en tydlig association<br />
(oddskvot 0,57; 95 procents konfidensintervall<br />
0,37–0,85) mellan handdiskning<br />
och lägre allergiförekomst, dvs lägre<br />
förekomst av astma, eksem eller allergisk<br />
snuva.<br />
Den lägre förekomsten av allergi i familjer<br />
som diskar för hand är en intressant<br />
observation. Fynden belyser en<br />
viktig fråga i det allergiförebyggande<br />
arbetet, nämligen om det finns en eller<br />
flera vardagssituationer som är förknippade<br />
med lägre risk för allergi, situationer<br />
som innebär ökad bakteriell exponering<br />
och minskad allergiförekomst<br />
utan att för den skull orsaka sjukdom.<br />
Ytterligare studier är dock nödvändiga<br />
innan det finns tillräcklig kunskap för<br />
att påvisa ett eventuellt orsak–verkan-samband<br />
och ge råd i frågan.<br />
Bill Hesselmar<br />
docent, överläkare, Drottning Silvias<br />
barn- och ungdomssjukhus<br />
Anna Hicke-Roberts<br />
specialistläkare, barnmottagningen,<br />
Angereds Närsjukhus<br />
Göran Wennergren<br />
professor, överläkare, Drottning Silvias<br />
barn- och ungdomssjukhus;<br />
samtliga Göteborg<br />
1. Hesselmar B, Hicke-Roberts A, Wennergren G.<br />
Pediatrics. 2015;135(3):e590-7.<br />
2. Hesselmar B, et al. Pediatrics.<br />
2013;131(6):e1829-37.<br />
läkartidningen nr 17 2015 volym 112 833
Change language