Jobba statligt - Arbetsgivarverket

A N N O N S 

A N N O N S 

Hela denna bilaga är en annons från Arbetsgivarverket 


A N N O N S 

A N N O N S 

E N T I D N I N G O M A T T J O B B A I N O M D E N S V E N S K A S T A T E N 

#1 2009 

JOBBA STATLIGT 

MARITIMA MUSEER 

DIGITALISERAR VÅR 

MARINA FRAMTID 

VERKET FÖR 

HÖGSKOLESERVICE KLARAR 

ANSÖKNINGSTOPPARNA 

MATS ODELL OM 

REGERINGENS IT-POLITIK 

IT-SPECIAL 

HET GEODATAUTVECKLING 

SÄTTER IT-AGENDAN FÖR 

LANTMÄTERIET 

STOCKHOLMS 

UNIVERSITET SATSAR 

PÅ ÖPPEN KÄLLKOD 

E-MIGRATION SKA KORTA 

HANDLÄGGNINGSTIDEN 

VID ASYL

A N N O N S 


A N N O N S 

Flexibla lösningar 

tas bäst fram med 

flexibla villkor 

INNEHÅLL 

Internationella programkontoret 

3 

Liten myndighet med stort kontaktnät inom IT 

4 

Stockholms universitet 

Satsning på egen utvecklingsavdelning 

för att ge lärare och elever bättre IT-stöd 

I den statliga sektorn, det vill säga inom myndigheter och affärsverk, 

arbetar cirka 8 000 personer med IT-utveckling eller som IT-tekniker. 

Staten är jämfört med den totala arbetsmarknaden alltså en förhållandevis 

liten arbetsgivare. Men IT-verksamheten är under jämn och stadig 

tillväxt. Antalet IT-tekniker och utvecklare har årligen ökat inom staten 

med drygt 3 procent sedan 2005. Utvecklingen går hand i hand med 

myndigheternas ansträngningar att öka servicenivån och nyttan för 

medborgare och företag. För att dessa ambitioner ska förverkligas är nya 

e-tjänster och IT-drivna effektiviseringar helt avgörande. Allt talar för 

att statens behov av IT-kunnande kommer att fortsätta att öka. 

Så långt är allt väl. Men undersökningar visar att högskolestudenter 

ofta tror att statligt arbete innebär mycket krångel och lite inflytande 

för den enskilda medarbetaren. Den bilden stämmer inte i dagens Sverige. 

När Arbetsgivarverket förra året bröt ut svaren för den statliga 

sektorn ur Arbetsmiljöverkets stora arbetsmiljöundersökning, uppgav 

81 procent av de statligt anställda att de var nöjda med sin arbetssituation. 

76 procent upplevde arbetet som meningsfullt, 75 procent var 

mycket nöjda med sina arbetstider och så vidare. 

Säkert finns det också fortfarande många som tror att staten har 

ålderdomliga och stela regler för förmåner och villkor. Som tidigare VD 

i Svenskt Näringsliv kan jag med viss sakkunskap hävda att staten, även 

i jämförelse med stora delar av näringslivet, erbjuder moderna förmåner 

och villkor. Exempelvis är lönerna sedan många år individuella och 

det är vanligt med förtroendearbetstid som ger medarbetaren stort 

inflytande över sin arbetssituation. 

Förmåner och villkor ska naturligtvis inte underskattas. Men möjlighet 

till personlig utveckling och meningsfulla arbetsuppgifter brukar 

väga ännu tyngre vid valet av arbetsgivare. Just i detta hänseende har 

staten en konkurrensfördel. Staten är den sektor som har högst utbildad 

personal och arbetsuppgifterna är viktiga och kvalificerade. Kraven på 

effektivitet och medborgarfokus skapar förändringstryck. Därför är det 

trist att den statliga sektorn verkar ha svårt att tvätta bort sin stämpel 

som en grå och byråkratisk koloss. Eftersom vi menar att den bilden 

inte längre stämmer, tycker vi som statlig arbetsgivarorganisation att 

det behövs motbilder. Det är därför vi vill låta medarbetare inom ett 

område med stadig tillväxt inom staten få komma till tals i denna 

annonsbilaga. 

5 

6 

7 

8 

9 

10 

11 

12 

13 

Svenska Institutet 

Liten IT-grupp utvecklar tekniskt avancerade 

lösningar 

Patent- och registreringsverket 

Nytt webbaserat ärendehanteringssystem ska öka 

kvaliteten 

Livrustkammaren 

Ordning och reda på bilder i ett digitalt arkiv 

Verket för högskoleservice 

Webblösning förenklar för blivande studenter 

De Maritima Museerna 

Museerna satsar på personalutbildning 

Lantmäteriet 

Gamla tröga system ska bli nya lättarbetade 

Migrationsverket 

Handläggningstid för asylärenden kortas med IT 

Högskoleverket 

Korta beslutsvägar skapar dynamik 

Skatteverket 

Service och e-tjänster är de nya ledorden 

Göran Tunhammar 

Ordförande i Arbetsgivarverket och landshövding i Skåne län 

14-15 

Intervju med Mats Odell 

Staten tar ett koncernansvar för 

IT-utvecklingen 

PS. Är du intresserad av att se vilka lediga jobb 

som erbjuds inom staten? Gå till Arbetsgivarverkets 

webbplats; arbetsgivarverket.se, och 

klicka på rubriken Arbeta statligt. Där kan du 

hitta alla lediga statliga jobb och självfallet 

även de inom IT-området. 

16 

17 

Försäkringskassan 

Arbetar med hela kedjan, från utveckling till drift 

av systemen 

Svenska Kraftnät 

Med hjälp av övervakningssystem kontrolleras 

och fjärrmanövreras hela stamnätet 

JOBBA STATLIGT INFORMATION/KONTAKT 

För frågor om annonsbilagan Jobba Statligt kontakta Lars Andrén 

infomationschef Arbetsgivarverket; lars.andren@arbetsgivarverket.se 

Text: Per Westergård, Lars Andrén, Göran Tunhammar 

Foto: Per Westergård, Catarina Biesèrt Grafisk design: Jens Nilsson 

Webb: arbetsgivarverket.se 

18 

19 

Kungliga Biblioteket 

Digital arkivering av ljud och bild stor 

utmaning 

Statistiska Centralbyrån 

Internationellt samarbete inspirerar på 

hemmaplan 

2 

20 

Kortfakta om statligt arbete 

Anställda, kännetecken, förmåner och villkor 

1

Internationella programkontoret för 

utbildningsområdet är en statlig myndighet 

under Utbildningsdepartementet. Uppdraget 

är att ge stöd till skolor, universitet, företag, 

organisationer och enskilda individer att 

delta i internationellt samarbete. Det kan 

gälla allt från internationella samarbetsprojekt 

inom utbildning och kompetensutveckling 

till praktik och studier utomlands. 

A N N O N S 


A N N O N S 

Utbyten för ungdomar och lärare är en viktig 

del av verksamheten. 

Anders Brouzell, Internationella programkontoret 

Internationella programkontoret 

Liten myndighet med stort kontaktnät inom IT 

För Anders Brouzell innebär arbetet på det Internationella programkontoret att han är delaktig från att en idé till ett utvecklingsprojekt 

föds till dess att systemet är klart att sjösättas. Arbetet innebär även att han kan kombinera närheten till medarbetarna 

på kontoret i Stockholm med ett omfattande internationellt samarbete. 

När Anders Brouzell i början av 2000-talet nästan var klar med sina 

studier vid KTH blev han lovad ett jobb på ett stort börsbolag. Men den 

sista dagen i skolan kom samtidigt som den stora IT-kraschen och anställningen 

inom telekomindustrin förvandlades hastigt till ett arbete där 

huvuduppgiften var att montera fasadreklam på byggnadsställningar. 

– Kanske var det lika bra. Att arbeta på ett storföretag innebär oftast att 

man jobbar med en pytteliten detalj utan att kunna se dess betydelse i det 

stora systemet. 

År 2002 kunde Anders Brouzell lämna fasadställningarna i och med att 

han fick ett jobb på Internationella programkontoret. Där är han ensam 

systemutvecklare och en viktig kugge när det gäller alla datorfrågor. 

– Eftersom vi är en liten myndighet får jag gör allt från att ansvara för 

nätverket, ta hand om databaser och utveckla helt nya system. 

Att myndigheten är liten innebär inte att Anders Brouzell känner sig 

begränsad. I hans arbete ingår det att ha många internationella kontakter. 

Bland annat ingår han i en arbetsgrupp som ska komma med förbättringsförslag 

på ett system som EU utvecklat och som Programkontoret i Sverige 

och alla likande myndigheter inom unionen måste använda sig av. 

Programkontorets uppgift är att verka för ett ökat internationellt samarbete 

kring utbildningsfrågor men även att fördela stipendier till svenskar 

som vill studera eller praktisera utomlands. För att hanteringen av ansökningar 

ska fungera smidigt har Anders Brouzell utvecklat ett system som 

gör att en stor del av jobbet sker automatiskt och att de svenska delarna av 

systemet kan tala med sina motsvarigheter inom EU. Ett arbete som inte 

bara pågår på kontoret i Stockholm eftersom han också måste bygga upp 

ett nätverk av utvecklare på liknande myndigheter runt om i Europa. I 

praktiken sker en stor del av utbytet i ett debattforum på Internet som 

gruppen skapat, men flera gånger per år träffas de i Bryssel. 

Att jobba statligt är, enligt Anders Brouzell, inte så annorlunda jämfört 

med att jobba privat. En fördel som han uppskattar mycket är dock; attityden 

till småbarnsföräldrar. 

– Jag har varit föräldraledig två gånger under de senaste åren, båda 

gångerna har jag bara fått uppskattning från min chef. 

– Dessutom är det lätt att kombinera familj och jobb eftersom vi har 

flexibla arbetstider. 

Enda nackdelen med att jobba på en liten myndighet är, enligt Anders 

Brouzell, att det är svårt att göra karriär. 

– Jag kan inte komma högre här, vill jag avancera ytterligare måste 

jag söka mig härifrån. Men jag tror inte att det kommer att vara några 

problem att få ett nytt jobb någon annanstans inom statsförvaltningen. 

Eller inom det privata näringslivet, genom den bredd som jag får 

här är jag intressant för många arbetsgivare. 

3

A N N O N S 


A N N O N S 

Olika infallsvinklar och öppen källkod 

driver IT-utvecklingen på Stockholms 

universitet 

Klas Lindfors, Stockholms universitet 

Stockholms universitet satsar på öppen källkod och en egen 

utvecklingsavdelning för att ge lärare och elever ett bättre IT-stöd. 

Tack vare teamarbete kan nya lösningar tas fram både snabbare 

och billigare. 

4 

Projektledare inom IT 

Vill du arbeta utvecklande, kreativt och lyhört i en inspirerande 

kunskapsorganisation? 

Vi söker dig som vill väva samman verksamhetens behov med IT och som 

har erfarenhet av inköp, avtal, upphandling och att driva projekt inom IT. 

Välkommen med din ansökan senast den 24 februari 2009! 

För mer information om anställningen och om 

verket, besök vår webbplats på www.hsv.se/jobb. 

Stockholms universitet är ett av 

Sveriges största universitet med både utbildning 

och forskning på högsta nivå. Mer än 

50 000 studenter och 5 000 medarbetare 

är verksamma inom humaniora, juridik, 

naturvetenskap, samhällsvetenskap och 

lärarutbildning. Totalt finns det 50 program 

och över 1200 fristående kurser att välja 

mellan. Lärosätet omsätter närmare 

3 miljarder kronor varje år. 

På Stockholms universitets avdelning för IT-utveckling jobbar nio personer. 

Trots den akademiska omgivningen finns inget krav på att de 

anställda ska ha examen från någon av lärosätets högre utbildningar. 

– Här är det personliga egenskaper snarare än formell utbildning som 

gäller, säger Klas Lindfors, en av de anställda som fått jobb med gymnasiekompetens 

som merit. 

– Genom att vi har olika typer av utbildning, allt ifrån magisterexamen 

i datalogi till tekniskt gymnasium, kan vi ofta se ett problem ur 

en mängd olika infallsvinklar. 

Klas Lindfors har trots sina 26 år hunnit med att göra en mängd olika 

saker på universitetet. Allt från sommarjobbet på institutionen för dataoch 

systemvetenskap, 

anställningen 

på kundtjänst, 

uppgiften att sköta UNIX-baserade 

mejl- och katalogsystem till dagens jobb med 

ansvar för systemutveckling. 

Sedan några år tillbaka jobbar Klas Lindfors och hans kollegor på utvecklingsavdelningen 

i projektform där arbetsgrupper sätts samman efter 

varje uppgifts behov. När ett jobb är avslutat ändras både gruppsammansättningen 

och arbetsuppgifterna. 

– Det har gjort att vi hela tiden gör nya saker och att arbetet blir både 

mer utmanande och varierande. 

Just nu jobbar Klas Lindfors i en arbetsgrupp som har till uppgift att 

vidareutveckla universitetets studieinformation. En lösning som även ska 

fungera ihop med högskolvärldens gemensamma webbportal 

Studera.nu. 

– Vi lägger ner mycket möda på att få integrationen mellan olika 

system att fungera. Bland annat ska både lärare och elever kunna komma 

åt hela universitetets webb med en enda inloggning. 

Sedan två år tillbaka har Stockholms universitet infört en central 

läroplattform som kallas Mondo och är ett system som först utvecklades 

på amerikanska universitet. 

– Plattformen har tagits fram eftersom många amerikanska universitet 

tröttnade på de kommersiella systemen och ville bygga ett nytt med en 

öppen källkod. Vi samarbetar därför med en rad universitet i ett 

flertal länder för att vidareutveckla tekniken. Det finns ingen rivalitet 

mellan olika skolor och därför är de internationella kontakterna periodvis 

intensiva. 

Fördelen med att jobba i team med ständigt varierande uppgifter är, 

enligt Klas Lindfors, att alla på avdelningen får en bred kompetens och 

att de blir generalister som kan lära och utveckla varandra. 

– Enda nackdelen är att det är svårt att hitta personer att anställa 

som har rätt kompetens. Dessutom ställer det stora krav på att vår egen 

vidareutveckling om vi ska klara av att vara i den tekniska frontlinjen. 

– Jag blev nyligen kontaktad av en rekryterare men jag är inte ett dugg 

intresserad av att byta, det här är en fruktansvärt bra arbetsplats. Trots 

att det på Stockholms universitet finns många starka viljor och olika institutioner 

som inte alltid drar åt samma håll är jag glad att jag får jobba 

här.

A N N O N S 


A N N O N S 

Liten IT-grupp tog fram 

uppmärksammat system för stormöten 

Som en av de ansvariga för utlåningen av film på Svenska institutet tyckte Marie-Louise 

Philip Moore att det var lite omodernt att sköta registreringen med hjälp av papperskort i 

en låda. Idag, många år senare, är hon samordnare för en liten och alert IT-grupp. 

Svenska institutet är en liten myndighet 

med 85 anställda i Stockholm 

och 10 i Paris. IT-gruppen består av 3 

personer men har trots det utvecklat 

lösningar som är tekniskt avancerade 

och som rönt stor uppmärksamhet. 

Svenska institutet är beviset på att 

en liten organisation som vill skapa 

smarta lösningar mycket väl kan 

lyckas genom att satsa på medarbetare 

som gått den långa vägen. 

Marie-Louise Philip Moore som 

är samordnare för IT-gruppen har 

jobbat länge på Svenska institutet 

men oftast med helt andra uppgifter. 

Anledningen till att hon har engagerat 

sig i IT-frågor berodde på att hon 

i slutet av 1980-talet hade som 

arbetsuppgift att låna ut svenska 

filmer för visning i utlandet. För att 

hålla reda på var filmerna höll hus 

fick hon en låda med ett antal lösa 

papperskort till hjälp. 

– Lösningen kändes som stenåldern 

och jag tänkte att det måste 

finnas bättre sätt att skapa ordning. 

Tack vare att jag då var intresserad 

av IT, även om jag inte kunde så 

mycket, fick jag vara med och utveckla 

en databas som kunde hantera 

utlåningen på ett effektivare sätt. 

Med tiden växte Marie-Louises 

intresse och engagemang för IT-frågor 

och till slut blev hon tvungen att 

välja; det gamla jobbet eller datorerna. 

– Valet blev IT och det har jag aldrig 

ångrat. Det har gett mig massor av 

möjligheter att lära mig nya saker. 

Inte heller de båda andra i ITgruppen, 

Jan Viderén och Kristina 

Eklund, har någon formell IT-utbildning. 

De har med hjälp av ett stort 

tekniskt intresse blivit allt mer kunniga 

och fått ta ett allt större ansvar. 

– Vi har utnyttjat de resurser vi 

har på ett bra sätt. Vår begränsning 

är att vi är en liten grupp som inte 

kan hinna förverkliga alla de idéer 

vi har. 

IT-gruppen på Svenska institutet 

har även uppmärksammats utanför 

kontoret. Bland annat har Microsoft 

valt ut dem till att bli en referenskund 

där deras program används på 

ett nyskapande sätt. Marie-Louise 

och hennes kollegor har även fungerat 

som betatestare för Microsoft 

Office Communications Server 2007 

och Office Communicator i Microsofts 

RDP-program. 

– Vi blev mycket stolta när vi 

tillsammans med några av de riktigt 

stora IT-företagen valdes ut för att 

testa tekniken, säger Marie-Louise 

Philip Moore. 

– Svenska institutet har som 

ledord att vi ska vara öppna, nytänkande, 

progressiva och omtänksamma. 

Vi har framförallt tagit 

fasta på ordet nytänkande. 

Svenska institutet är en statlig myndighet 

som ökar omvärldens intresse för 

Sverige. Genom strategisk kommunikation 

och utbyte inom kultur, utbildning och 

vetenskap ska samarbete och långsiktiga 

relationer med andra länder stärkas. 

Verksamheten bedrivs i nära samarbete 

med svenska och utländska samarbetsparter 

samt med svenska ambassader och 

konsulat. 

PROJEKTET UNIFIED COMMUNICATIONS 

Svenska institutet driver många olika IT-projekt. Unified 

Communications är ett av dem vars syfte är att få ner 

mängden e-post i medarbetarnas vanligtvis överfulla 

mailboxar, samt att förbättra kommunikationen för 

användare och på sikt även att minska resandet. 

Projektet började som ett internt chattsystem men 

har byggts ut för att göra det användbart även för medarbetare 

vid kontoret i Paris och de som är på resande fot. 

Projektet har senare även utvecklats till ett videokonferenssystem. 

Ledningsgruppen använder systemet varje vecka för 

att kunna ha ett möte där även chefen i Paris kan närvara. 

Dessutom används tekniken för att möjliggöra 

regelbundna ”stormöten” och lunchföreläsningar där 

hela Paris-kontoret medverkar. Nästa steg är telefoniintegrationen, 

10 medarbetare använder just nu tekniken 

skarpt. En lösning som nominerades till .Net Awards 2008. 

Kristina Eklund, Marie-Louise Philip Moore och Jan Viderén Svenska institutet 

5

A N N O N S 


A N N O N S 

Korta konsultuppdrag byttes mot 

Patent- och Registreringsverkets 

största utvecklingssatsning 

– Jag hade börjat tycka att konsultjobbet var rätt tråkigt, det var mest korta jobb på olika ställen. 

Därför nappade jag när erbjudandet kom om ett jobb på Patent- och Registreringsverket. 

Idag är Patrik Söderberg teknisk projektledare för verkets största utvecklingsprojekt någonsin. Det 

som lockade honom att byta var möjligheten att få jobba i projektform och att få vara med om allt 

från kravställning till driftssättning. 

Det är hos Patent- och Registreringsverket, PRV, 

som alla kluriga kan skydda sina uppfinningar, 

varumärken, namn och designidéer. En viktig 

samhällsfunktion om det ska vara intressant för 

företag och enskilda att satsa resurser på teknisk 

utveckling. För att hantera den stora mängd 

patentansökningar som kommer in till verket 

har det länge funnits datorstöd. Men de lösningar 

som finns är utvecklade för många år sedan och 

är krångliga och tidsödande. Därför fick verkets 

utvecklingsavdelning ett uppdrag att utveckla ett 

helt nytt webbaserat system där både användarvänlighet 

och funktionalitet var prioriterade 

områden. 

För att säkerställa att det nya systemet, som 

fått namnet Pandora, blir ett bra stöd i arbetet 

har utvecklingsarbetet skett i nära samarbete 

med användarna. Redan på ett tidigt stadium tas 

skisser och prototyper fram som testas av berörd 

personal och de får sedan medverka under hela 

processen fram till dess att systemet är färdigt. 

För att få bästa möjliga användbarhet har PRV 

anställt Helena Fägerström. 

– Jag är användbarhetsdesigner och har som 

sådan en alldeles egen roll på verket. Det är min 

uppgift att föreslå hur arbetet ska läggas upp för 

att systemet ska bli så lättanvänt som möjligt. 

Det innebär att jag tidigt i projektet, och i nära 

samarbete med projektledaren, gör en första skiss 

och sedan är med hela vägen till dess att de sista 

detaljerna är designade. 

För Patrik Söderberg som tidigare varit utvecklare 

i arbetsgruppen men som nu är teknisk projektledare 

är målet med arbetet tydligt. Det 

handlar om att ersätta ett gammalt osmidigt 

system med ett som gör att handläggarna ska 

kunna jobba rationellt. 

– Hittills har alla tvingats använda sig av flera 

olika system utan koppling. Hittade man en uppgift 

i ett system men behövde den i ett annat fick 

man skriva ner informationen på en lapp för att 

sedan föra in uppgiften i nästa. Nu vill vi ha ett 

webbaserat system där allt hänger ihop. 

PRV:s datorsystem är stora och komplicerade 

och därför måste utvecklingsarbetet ske stegvis. 

Pandora är därför ett paraply för ett flertal funktionsblock 

varav det första driftsattes 2007. 

– Eftersom vi hör till myndigheten som även 

är beställare finns det ett nära förhållande mellan 

kravställare och utvecklare, säger Patrik Söderberg. 

Eftersom vi är med från det att kraven börjar 

formuleras kan vi gemensamt hitta vägar som 

gör utvecklingsprocessen smidig. 

– Arbetssättet gör att vi kan överbrygga det 

gap som ofta finns mellan beställare och användare, 

säger Helena Fägerström. 

För Helena innebär det att hon på ett tidigt 

stadium gör enkla skisser för hur systemet ska 

fungera för användarna. I senare skeden, när 

prototyper börjar växa fram, gör hon användaranalyser 

för att inte bygga in fel som sedan är 

svåra att åtgärda. 

– Det finns en fördom att det är tungrott att 

jobba på en myndighet men jag tycker att vi har 

skapat en organisation som är lätt att arbeta i. 

Både Patrik och Helena har lång erfarenhet av att 

jobba med utvecklingsarbete både som anställda 

och som konsulter. 

– Jag blev färdig som systemvetare år 2000 

när IT-branschen var som hetast. Då fick jag jobb 

på ett flashigt företag där det pumpades in 

pengar. När jag anställdes var det 100 personer 

som jobbade på företaget, ett par år senare när 

branschen hade kraschat var vi fyra kvar. Arbetet 

bestod till slut mest av korta konsultuppdrag 

och var ganska tråkigt. 

I januari 2006 började Patrik på PRV och de 

korta uppdragen ersattes av projektjobb med 

möjlighet att påverka hela kedjan från kravställning 

till design, utveckling, driftsättning och till 

sist även ansvara för problemsökning. 

– Men jobbet är inte allt. Här har jag en rad 

bra förmåner. Sju veckors semester, full övertidsersättning 

och marknadsmässig lön är bara 

några. 

– Trots att jag är ensamstående pappa har jag 

inga problem att kombinera barnens behov med 

jobbet som teknisk projektledare. Arbetsgivaren 

har full förståelse för att man måste hämta barn 

tidigt ibland. 

Helena Fägerström och Patrik Söderberg, 

Patent- och Registreringsverket 

Patent- och registreringsverket, 

PRV, ger skydd och ensamrätt till tekniska 

idéer, varumärken och design. Genom myndigheten 

går det även att byta personnamn och 

skaffa utgivningsbevis för tidskrifter. 

PRV erbjuder uppdragstjänster och kurser 

inom alla områden och ska främja tillväxt 

och ökad sysselsättning genom insatser för 

ökad konkurrenskraft och fler och växande 

företag. Tillhandahållandet av effektiva 

immateriella skyddsrätter är ett viktigt 

instrument för en sådan tillväxt. 

Pandora är ett nytt webbaserat 

ärendehanteringssystem för Patentavdelningen. 

Systemet ska ersätta gamla lösningar 

utan flexibilitet som är svåra att 

arbeta med. 

Syftet med Pandora är att öka effektiviteten, 

kvaliteten och säkerheten i hela 

ärendehanteringsprocessen. Dessutom ska 

arbetsmiljön för medarbetarna förbättras 

och kunderna få en bättre service. Systemet 

är baserat på modern teknik som är 

möjligt att vidareutveckla och underhålla. 

Mål är att skapa en effektivare ärendeprocess 

genom att information registreras 

så tidigt som möjligt och att det endast ska 

behöva ske en gång. Genom att införa 

ett processtöd ska även antalet fel i hanteringen 

bli färre. 

För att Pandora ska bli ett bra stöd i 

arbetet tas systemet fram i nära samarbete 

med användarna, tidiga skisser och prototyper 

testas av berörd personal. Användarna 

medverkar under hela processen, 

från kravspecificering till färdigt system. 

På grund av projektets omfattning har 

arbetet delats upp i olika funktionsblock 

som kravspecificeras, utvecklas och driftsätts 

separat. Pandora införs därför stegvis, 

de första funktionsblocken driftsattes 

under våren 2007, ytterligare ett under 

2008 och det tredje steget har påbörjats. 

6

A N N O N S 


A N N O N S 

Vi jobbar för ett samhälle 

där alla vill göra rätt för sig 

Är ditt nästa jobb statligt? 

www.arbetsgivarverket.se/statligajobb 

Söktjänsten underlättar både för dig som 

har en tydlig karriärplanering inriktad på 

staten och för dig som kanske undrar om 

det finns statliga jobb som passar just din 

kompetens och dina erfarenheter, Sök, 

testa och se! 

Skatteverket har fått flera utmärkelser 

som Sveriges bästa myndighetssajt! 

Vi ligger i framkant när det gäller 

e-förvaltning och erbjuder en arbetsmiljö 

som präglas av flexibilitet och kreativitet. 

Vi har utmaningar för dig! 

Vill du veta mer? Besök oss gärna på: www.skatteverket.se/jobb 

www.arbetsgivarverket.se 

skatteverket.se 

THistoriskt arv blir digitalt 

– Nu vet vi var vi har alla våra bilder. Och att 

Tre museer - en myndighet. Livrustkammaren är ett statligt museum med lokaler i Kungliga Slottet. Museet utgör tillsammans med 

Skoklosters slott, Hallwylska museet och Enheten för konservering & foto en egen myndighet. Myndighetens namn är Livrustkammaren 

och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet. Vart och ett av de tre museerna bildar egna enheter men det 

gemensamma uppdraget är att utifrån sina samlingar utveckla och förmedla kunskap om och upplevelser av 

kulturarvet och därigenom ge perspektiv på samhällsutvecklingen. 

de är säkert lagrade. 

Karin Nilsson på Livrustkammaren är stolt 

över hur de museer som hon jobbar för har löst 

problemet med hur digitala bilder ska hanteras. 

Och hon är inte ensam, hennes bildhanteringsprojekt 

har pekats ut som ett föredöme för 

hela museivärlden. 

Karin Nilsson kommer inrusande till Livrustkammaren 

med en barnvagn i släptåg. 

– Egentligen är jag föräldraledig. Till 98 procent. 

Hon skrattar och säger att hon inte borde vara på 

jobbet. Hon har ingen tvåprocentig tjänst, men 

hon kan inte riktigt hålla sig borta. Att hon brinner 

för sitt jobb är ingen tvekan. 

Efter ett snabbt blöjbyte får Valter, fyra månader, 

åka vidare i sin vagn, denna gång i sällskap 

med sin barnvakt. Samtidigt börjar Karin med 

iver berätta att hon är kulturvetare och därför 

inte gillar att hålla på med kodning. Den typen 

av jobb lägger hon ut på andra som kan det bättre. 

Själv vill hon jobba med de frågor som en gång 

fick henne att söka sig till museet. 

– Min uppgift är att binda samman vår kärnverksamhet, 

som är våra samlingar, med IT. Vi är 

precis färdig med ett projekt som handlar om att 

systematisera hela hanteringen av våra fotografier. 

Ett arbete som gäller hela den myndighet som 

Karin Nilsson arbetar för och som har det långa 

och besvärliga namnet; Myndigheten Livrustkammaren 

och Skoklosters slott med Stiftelsen 

Hallwylska museet. 

Digitala bilder är inte ett problem enbart för 

Karin Nilssons arbetsplats, alla museer brottas 

med frågan om hur de bäst ska lagras för att vara 

både lätt åtkomliga och säkert förvarade. En av 

de åtgärder som Karin Nilsson, tillsammans med 

sina kollegor, genomfört är att skapa ett system 

för hur bilder ska döpas och förses med metainformation. 

– Om digitala bilder inte har försetts med metadata, 

information som finns inbäddad i bildfilen, 

kommer det att leda till ett kaos som gör att 

vi aldrig kan veta om de bilder vi har är original 

eller kopior. Om vi överhuvudtaget kan hitta 

dem. 

Karin Nilsson, Livrustkammaren 

Lika viktigt är det att säkerställa att de lagras på 

ett säkert sätt. Lösningen för Livrustkammaren 

och de andra museerna inom myndigheten var att 

köpa lagringskapacitet av ett privat företag som 

garanterar att de sparar allt i fem generationer. 

– Nu behöver jag inte längre vara orolig för att 

våra bilder ska försvinna, inte heller att de kopieras 

och sparas om i en sämre kvalitet. De bilder 

som hämtas från arkivet är alltid originalet och 

det går inte att ersätta dem med en version som 

har förändrats på något sätt. 

Huvudsyftet med projektet var att ta ett helhetsgrepp 

för de digitala bilderna men de analoga 

följde med av bara farten. 

– Nu vet jag att vi har exakt 28 083 glasnegativ. 

Arbetet med att skapa ett säkert bildhanteringssystem 

har lyfts fram som ett föredöme av Christina 

von Arbin, museikoordinator som på 

regeringens uppdrag utrett bland annat museernas 

föremålshantering. 

– Vi var sammanlagt sju stycken som arbetade 

under ett år med att bland annat inventera alla 

bilder, dra upp riktlinjer för klimatarkiv för analoga 

bilder och för ett digitalt bildarkiv. Allt 

gjorde vi processbaserat för att kunna skapa ett 

bra arbetsflöde mellan olika aktören inom myndigheten. 

Det är också det helhetsgreppet vi fått 

uppmärksamhet för. 

En fråga är helt onödig att ställa under intervjun, 

den om Karin Nilsson trivs på sitt jobb. Hon 

som borde vara hemma sprudlar av entusiasm 

både när hon berättar om sina bilder och om Karl 

den XII:s värja som finns i museets samling. 

– Jag har aldrig tyckt att statlig verksamhet är 

mossig. Trots de historiska vingslagen som finns 

på ett museum har vi en väldigt framtidsinriktad 

verksamhet. Dessutom är det skönt att slippa 

jobba med fokus på nästa kvartalsrapport. Jag tycker 

bättre om att jobba med eviga värden och för 

att göra våra samlingar tillgängliga för alla. Där 

kommer IT att få en stor betydelse. 

Karin ser fram emot att komma tillbaka till jobbet 

efter föräldraledigheten och hon tror att det 

kommer att fungera att kombinera arbete med 

föräldraskap. 

– Vi har en jämställdhetsplan som säger att alla 

möten ska läggas mellan nio och tre, allt för att 

vi småbarnsföräldrar ska kunna hinna med att 

hämta på dagis. 

7

A N N O N S 


A N N O N S 

Verket för högskoleservice är 

en myndighet som har till uppgift att ge 

service till framförallt universitet och högskolor. 

Några av arbetsuppgifterna är att 

se till att studenter kan söka och bli antagna 

till universitet och högskolor, bedöma 

utländska betyg samt att ansvara för upphandlingar. 

Vid myndigheten arbetar 

cirka 120 personer. 

Vägen till högre utbildning 

Kristina Leve, 

Verket för högskoleservice 

går via Kristinas IT-projekt 

99 procent av alla studenter söker numera till universitet och högskolor 

via Internet. Att det fungerar beror på den webblösning som 

Kristina Leve på Verket för högskoleservice, VHS, har varit med om 

att ta fram. 

Utmaningen har varit att skapa ett system som klarar fyra extrema 

prövningar varje år, dagarna när alla lämnar sina ansökningar och 

de dagar när alla förhoppningsfulla ska kontrollera om de kommit 

in på utbildningen. 

Nästan alla som under de senaste 

åren har sökt till något av Sveriges 

universitet eller högskolor har gjort 

det med hjälp av ett projekt som 

Kristina Leve ansvarar för, ett system 

som gör att alla både kan ansöka 

och kontrollera om de blivit 

antagna via webbportalen 

Studera.nu. 

Verket för högskoleservice fick år 

2000 i uppdrag att ta fram en effektiv 

och lättanvänd teknik för att 

hantera den stora mängd ansökningar 

som varje år lämnas in. Då 

var Kristina Leve student på KTH 

och hade ett år kvar till en dataingenjörsexamen. 

Till VHS kom hon 

2003 där hennes arbetsuppgift till 

en början var att utveckla webben 

men hon blev snabbt involverad i 

det projekt som hon idag leder. 

Totalt kostade det 200 miljoner att 

utveckla det javabaserade systemet 

och det var när det stod klart ett 

avancerat system i teknisk framkant. 

Fortfarande är lösningen modern 

och dessutom lägger VHS varje 

år ner mellan 25-30 miljoner kronor 

på vidareutveckling. 

Sedan ett år tillbaka är Kristina 

Leve både teknisk förvaltningsledare 

och processledare för hela arbetet 

som innebär att hon varje år 

ansvarar för tiotalet utvecklingsprojekt. 

Ett av de områden som prioriteras 

just nu är att förbättra 

prestandan på webbsidan. 

– Vi har fyra extrema belastningstoppar 

varje år, det är vid de två tillfällen 

då alla ansökningar ska 

8 

vara inne och när alla sökande ska 

kontrollera om de har kommit in, 

säger Kristina Leve. 

– Det är inte möjligt att dimensionera 

systemdriften under hela året 

efter dessa toppar och därför måste 

vi hitta lösningar som gör att våra 

servrar inte brakar ihop när de 

behövs som bäst. 

Kristina Leve delar jobbet med en 

kollega på VHS medan det faktiska 

utvecklingsarbetet sker vid Umeå 

universitet. 

– Min del är att beställa och följa 

upp projekten och att fundera på 

strategier för framtiden. Vi vill se 

över arkitekturen för att vi snabbare 

ska kunna leverera fungerande lösningar. 

För att komma dit måste vi 

jobba med mindre byggstenar där vi 

kan ställa krav och testa samtidigt. 

Om vi kan slippa verifiera hela systemet 

varje gång vi skapar något 

nytt kan vi snabbare reagera på användarnas 

behov. 

Trots att webbplatsen bara funnits 

i tre år har det blivit en succé, 

99 procent av alla ansökningar till 

högre utbildning lämnas in den 

vägen. 

– Det är långt över de mål som vi 

hade initialt. Att nå till hundra 

procent är inte möjligt, det finns 

alltid sökanden som inte har tillgång 

till en dator eller av andra skäl 

inte kan använda tjänsten. Huvudsaken 

är att flertalet ansökningar 

kan rinna igenom systemet utan 

att de ska behöva hanteras manuellt. 

Med ett varumärkesskydd 

kommer du längre. 

Med några år på nacken fungerar 

systemet nu allt bättre och både 

kunderna, universiteten och högskolorna, 

samt de som söker en utbildningsplats 

är nöjda. 

Webbplatsen Studera.nu har blivit 

ett nav för att se olika utbildningsalternativ, 

anmäla sig och kontrollera 

om man kommit in. 

Att VHS är en statlig myndighet 

var inget Kristina Leve egentligen 

tänkte på när hon anställdes. Då var 

det att få ett jobb överhuvudtaget 

som var det viktiga. Hon blev färdig 

med sin utbildning 2001, ett år då 

situationen liknar den vi nu upplever; 

företagen sa upp långt fler än 

vad de anställde. 

– Jag lyckades få ett par anställningar 

men båda företagen gjorde 

konkurs inom några månader. När 

jag väl hamnade på VHS insåg jag 

värdet av att jobba ”statligt” under 

dåliga tider. 

Trots tryggheten på VHS sökte sig 

Kristina Leve för ett par år sedan 

åter till den privata sektorn. Under 

ett knappt år jobbade hon på ett 

kommersiellt företag, en tid som 

fick henne att sakna en hel del av arbetsvillkoren 

på VHS. 

– Det sägs ofta att statliga myndigheter 

är byråkratiska och långsamma 

men jag tycker inte att det 

stämmer. Däremot är de beslut som 

styr vår verksamhet ofta genomtänkta 

och alla anställda har stora 

möjligheter att vara med och påverka. 

På privata företag fattas ofta 

besluten över huvudet på de anställda, 

deras uppgift är enbart att få 

jobbet gjort. 

Förankringen har dock en baksida; 

en stor mängd möten. 

– Men det är ett pris man får ta för 

att få vara med i beslutsprocessen. 

I övrigt tycker Kristina Leve inte 

att det är någon stor skillnaden mellan 

statliga och privata arbetsgivare. 

En skillnad, och en av de saker 

som Kristina Leve idag uppskattar, 

är den öppenhet som finns mellan 

myndigheter. 

– Om jag får ett problem som jag 

inte kan lösa finns det alltid någon 

som jag kan ringa och fråga. Som 

privatanställd finns inte den möjligheten, 

de som skulle kunna svara är 

mina konkurrenter. 

– Här slipper jag dessutom att jaga 

debiterbara timmar, det enda som 

räknas på en myndighet är att vi ska 

skapa något som har en samhällsnytta.

A N N O N S 


A N N O N S 

IT-utvecklare visualiserar vår 

maritima historia 

De maritima museerna är Vasamuseet och Sjöhistoriska museet i Stockholm samt Marinmuseum i Karlskrona. 

Deras gemensamma uppgift är att verka för att Sveriges maritima kulturarv hålls levande. Dit räknas alla mänskliga 

aktiviteter som skett på havet eller som påverkats av havet och dess närhet – från familjeutflykter i ekan till marinens 

uppdrag under kalla kriget. Från stormaktskrig till glömda skeppsvrak på havets botten. 

Besökarna på museerna är många, flest har Vasamuseet som lördagen den 25 april 2008 hade den 15-miljonte 

besökaren sedan det nya Vasamuseet öppnades 1990. 

Andreas Gidlöf, Maritima museerna 

– Utsikten borde nästan vara skattepliktig! 

Andreas Gidlöf är entusiastisk. Men 

inte främst för allt det vackra utanför 

fönstret och möjligheten att stoppa tårna 

i Djurgårdskanalen under lunchen. Det 

är bara ett plus. Bäst är att hans arbetsuppgifter 

på de maritima museerna är så 

varierande. Den ena dagen kan vara förlagd 

till serverrummet och nästa till havs 

där en kamera behöver en 3G-uppkoppling 

för att en vrakdykning ska kunna 

direktsändas på hemsidan. 

I ett litet gult hus på en höjd mellan Sjöhistoriska 

museet och Djurgårdskanalen ett 

stenkast från centrala Stockholm jobbar 

Andreas Gidlöf. Platsen är enligt honom så 

vacker att han gärna jobbar extra hårt gråa 

vinterdagar. Detta för att kunna unna sig 

några riktiga långluncher under sommaren. 

– Att ha friheten att själv bestämma när 

jag ska arbeta är en anledning till att jag 

gillar mitt jobb. Det betyder bland annat 

att jag kan bada fötterna i kanalen varma 

sommardagar utan att ha dåligt samvete. 

Huvudsaken är att jag gör det jag ska. Inte 

när jag gör det. 

Jobbet är att hjälpa de maritima museerna, 

Vasamuseet och Sjöhistoriska museet i 

Stockholm samt Marinmuseet i Karlskrona, 

med all typ av datorhantering. Viktigast för 

museerna just nu, som har havet som en 

sammanhållande länk, är att få den nya serverhallen 

att fungera men även att utveckla 

lösningar för att digitalisera hundratusentals 

bilder, ritningar och dokument. 

Eftersom IT-avdelningen är liten kan 

ingen vara specialiserad inom ett område 

utan Andreas och hans kollegor måste klara 

av att hantera en mängd olika problem. 

– På museet finns allt från forskare som 

kräver avancerade datorlösningar till utställningssnickare 

som främst behöver en 

dator som ett kompletterande hjälpmedel. 

– Det gör att jobbet blir både varierat och 

spännande. Ibland får jag lösa problem i serverhallen, 

andra dagar är jag med och tar 

fram lösningar med andra museer eller hjälper 

någon som inte får sin e-posthantering i 

mobilen att fungera. Andra arbetsuppgifter 

kan även vara att hjälpa en forskare att utveckla 

teknik som gör det möjligt för dem 

att laserscanna i tre dimensioner. 

En stor del av Andreas Gidlöfs arbete 

sker bakom kulisserna men i takt med att 

museerna har börjat använda nya pedagogiska 

hjälpmedel är även hans arbete på väg 

att förändras. Numera blir han därför allt 

oftare anlitad som teknisk rådgivare när en 

ny utställning ska byggas. 

– Det har kommit massor med ny och 

spännande utställningsteknik, det är min 

uppgift att vara uppdaterad på vad som 

finns och att köpa in det som behövs. 

– När jag jämför mitt jobb med kompisar 

som jobbar för privata företag slås jag av att 

jag är betydligt friare. Många tror att det 

finns mycket byråkrati inom staten men på 

vår nivå är arbetet väldigt prestigelöst och 

alla ställer upp för varandra och delar på 

både roliga och tråkiga arbetsuppgifter. 

När Andreas Gidlöf för fyra år sedan kom 

till de maritima museerna var han orolig att 

han snabbt skulle tröttna och att det inte 

skulle finnas utrymme att utvecklas. Idag är 

oron borta, jobbet har visat sig vara mer utmanande 

än vad han vågade hoppas. 

– En fördel är att museerna satsar stora 

resurser på att vidareutbilda all personal. 

Att Andreas hamnade på de maritima 

museerna var en slump men idag är han 

mycket nöjd. Tryggheten, massor av arbete 

men ofta utan hets, ett bra arbetsklimat där 

det är högt i tak och där ingen behöver vara 

rädd att göra ett misstag är några av förklaringarna 

till att Andreas Gidlöf trivs och 

vill stanna. 

– Dessutom tycker jag om att vara på 

Vasamuseet bara för att känna doften av 

skeppet. 

9

A N N O N S 


A N N O N S 

Lantmäteriet är den myndighet i 

Sverige som har samordningsansvar 

för geografisk information, fastighetsindelning, 

det geodetiska referenssystemet 

och som fastställer ortsnamn. 

Några av uppgifterna är att hjälpa 

till med att ändra markgränser, registrera 

mark i fastighetsregistret och 

ta fram kartor över olika områden. 

Projektet Elips 

Elips är Lantmäteriets storsatsning som ska lägga 

grunden till framtidens tjänstebaserade geodataförsörjning. 

Tillsammans med kommuner, näringsliv 

och myndigheter ska Lantmäteriet göra 

geodata mer lättillgängligt och lättanvänt - samtidigt 

som hanteringen blir mer effektiv. Elips 

har också som mål att kostnaderna för att 

producera geodata ska sänkas. Det vill Lantmäteriet 

åstadkomma genom att skapa ett 

enhetligt system för att samla in, lagra och 

distribuera information. Då kan kvaliteten 

på informationen höjas, dubbelarbete undvikas 

och kostnaderna för hantering minskas. 

Det kräver ett nytt gränssnitt som ska 

fungera oberoende av de tekniska systemen 

hos de som ska hämta och lämna information. 

De nya systemen ska i största 

möjliga utsträckning byggas med program 

med öppen källkod. 

Elips består av grundstenarna: samverkan, 

enhetlig process, enhetlig lagringsmiljö, 

löst kopplade verksamheter, geodata som 

verk samhets objekt och SOA, tjänsteorienterad 

arkitektur. 

Åsa Åstrand och Per Hedén, Lantmäteriet 

Lantmäteriet möter het 

geodatatrend med nya system 

– Vi står mitt i en omvälvande teknikförändring där vi ska ersätta en 

stor del av våra system med nya smarta lösningar. 

Pär Hedén som är programledare på Lantmäteriet gillar de gamla 

systemen, som i vissa fall har sitt ursprung från 1970-talet, men idag 

är uppgiften att bit för bit riva dessa och ersätta det med något nytt. 

Utmaningen är stor eftersom Lantmäteriet var en av de första myndigheterna 

att lagra information storskaligt i datorer. 

Lantmäteriet är en av Sveriges mest datortunga myndigheter. Uppdraget 

att rita kartor, hålla koll på informationen om landets alla fastigheter och 

en lång rad andra uppgifter har allt sedan tidigt 1970-tal tvingat myndigheten 

att ligga i den tekniska frontlinjen. Många av de system som används 

idag har ett ursprung i de första egenutvecklade lösningarna. 

– Här finns alla system som tänkas kan, säger Pär Hedén som är programledare 

för ett av de större IT-relaterade utvecklingsprogrammen i 

myndighetens historia. Det är hans uppgift att leda arbetet med att riva 

allt det gamla och ersätta det med nya moderna och mer lättarbetade 

system. För närvarande arbetar omkring 60 personer aktivt i projekten. 

– Alla som är intresserade av IT blir begeistrade när de kommer hit och 

inser vilken tekniskt intressant arbetsplats detta är. 

Pär Hedéns program har fått namnet Elips och består av fem delprojekt 

med lite olika fokus. Gemensamt för dem är att de ska göra Lantmäteriet 

redo för en ny tid där kraven från samhället och kunder på att snabbt få 

tillgång till information hela tiden ökar. 

– Framtiden har plötsligt blivit väldigt spännande. Google Earth, Eniro 

och Hitta.se är bara några exempel på hur geodata kan användas på ett nytt 

sätt och som dessutom är begriplig för alla, säger Åsa Åstrand som är projektledare 

för ett av de fem delprojekten. 

Åsas uppgift är att utveckla ny teknik för att hantera den stora mängd 

geodata som redan finns och som hela tiden skapas. 

– Vi ska bygga en teknisk lösning som gör att vi kan utbyta information 

med andra utan att behöva ställa krav på vilken typ av system de använder. 

10 

Arbetet med att byta de tekniska systemen är ett prioriterat arbete vid 

huvudkontoret i Gävle. Att fortsätta med det gamla är inget alternativ. En 

stor del av den personal som en gång utvecklade systemen är på väg att 

pensioneras och riskerna att information ska försvinna ökar. Dessutom 

ställer EU nya krav på att myndigheten ska kunna leverera information 

med en definierad struktur bland annat av miljömässiga skäl. 

– I takt med att allt fler äldre medarbetare går i pension, samtidigt som 

Lantmäteriet fortsätter att utveckla verksamheten, har de som vill satsa på 

att göra karriär nu ett gyllene tillfälle. 

– Arbetet är dessutom inne i en spännande fas, säger Åsa Åström. Det 

enda som är tråkigt är att jag inte hinner åka på några utlandsuppdrag 

längre. 

Hittills har Åsa varit ute på ett tiotal utlandsuppdrag i ett flertal länder. 

Ett utlandsjobb på Lantmäteriet kan vara från några dagar till flera år. För 

Åsas del har det oftast handlat om att var ute några veckor och då hjälpa 

till med att bygga upp kompetens för att värdlandet sedan ska kunna 

komma igång med att samla in, lagra, och hantera geodata. 

– Att hjälpa länder med att bygga upp ett fungerande fastighetssystem 

är en viktig del av fattigdomsbekämpningen, säger Pär Hedén. Den som 

kan visa att han eller hon äger en fastighet har även möjlighet att belåna 

den, det har visat sig vara ett effektivt sätt att minska fattigdomen och 

skapa utveckling. 

Lantmäteriets verksamhet utomlands är omfattande, just nu är man delaktig 

i projekt i bland annat delar av Afrika, i flera länder på Balkan och i 

Asien. 

Enligt Pär Hedén är det inte bara teknikskiftet som gör att han trivs på 

jobbet. Den stora fördelen, ur ett privat perspektiv, är de förmåner som 

anställda med barn har. 

– Att vi som statligt anställda får 90 procent av lönen när vi är föräldralediga 

är bra men framförallt uppskattar jag att attityden mot småbarnsföräldrar 

är grymt bra. Jag har även möjligheter att jobba hemifrån, vilket 

underlättar.

A N N O N S 


A N N O N S 

Med projektet e-migration 

ska handläggningstiden 

för asylärenden kortas 

Under en stor del av 2008 har 5 grupper med totalt 35 anställda på 

Migrationsverket fått möjlighet att fundera på hur de vill att verket 

ska arbeta i framtiden. Målet är att skapa ett arbetssätt som både är 

effektivare och som ger en snabbare handläggningstid. I fokus finns 

användbarhetsfrågorna som har fått högsta prioritet. 

– IT är ett viktigt redskap men får inte bli ett självändamål, säger 

Lena Olsson Kihl på Migrationsverkets IT-avdelning. 

Grupperna har haft till uppgift 

att skissa hur både de interna processerna 

och de sökandes väg genom 

systemet skulle kunna se ut år 2011. 

En av idégivarna bakom storsatsningen 

är Lena Olsson Kihl. För 

drygt 20 år sedan började hon 

arbeta på en flyktingförläggning 

och jobbade därefter som informatör 

innan hon för tre år sedan fick en 

anställning som kravanalytiker på 

IT-avdelningen. 

– Jag blev intresserad av IT och 

framförallt användbarhetsfrågor när 

jag för tio år sedan var med och utvecklade 

vårt intranät. Då insåg jag 

hur viktigt det var för effektiviteten 

att systemet anpassades till användarna 

och inte tvärtom. Men då hade 

jag inte ord för att förklara vad jag 

menade. 

För att hitta de lösningar Lena 

Olsson Kihl anade sig till började 

hon vid sidan om sitt ordinarie arbete 

att studera. Under ett antal år 

blev det datorutbildningar vid både 

Uppsala och Linköpings universitet 

som till sist resulterade i en magisterexamen 

i teknik, design, kommunikation 

och mer konkreta idéer om 

hur jobbet ska organiseras för att 

människa och datorer ska bli ett väl 

fungerande team. 

– Jag vill att vi ska utveckla verktyg 

som stöttar arbetet och gör att vi 

kan vara effektiva i vardagen. Men 

det gäller att ha användarna i fokus 

och inte tekniken. Lyckas vi med det 

kommer vinsten att bli stor för alla i 

verksamheten. 

Lena Olsson Kihl har fått gehör 

för sina idéer hos myndighetens ledning. 

Inte minst genom projektet 

e-migration som engagerat alla delar 

av organisationen för att skapa ett 

nytt arbetssätt. 

– Idén bakom upplägget är att 

hämta kunskap från medarbetarna 

eftersom de vet bäst var problem och 

flaskhalsar uppstår. Nästa steg i processen 

är att bryta ner visioner och 

Lena Olsson Kihl, Migrationsverket 

mål till konkreta projekt. Först då 

kommer det att bli intressant att diskutera 

vilka verktyg som krävs. IT 

kommer med stor säkerhet att vara 

en viktig del av lösningen men inget 

självändamål. 

Det har funnits en viss oro att de 

medarbetare som varit engagerade 

ska undvika lösningar som effektiviserar 

arbete av rädsla att de ska förlora 

jobbet. 

Vi kan inte se några sådana tendenser. 

Alla anställda vill vara effektiva 

men kan hindras av att de arbetsrutiner 

eller IT-verktyg som 

de har idag inte är helt ändamålsenliga, 

eller att IT-stöd saknas. 

Även om visionerna är skrivna 

med sikte på år 2011 så kommer 

Migrationsverkets medarbetare inte 

att behöva vänta så länge med att få 

nya arbetssätt och verktyg. Under 

året kommer de första resultaten 

av arbetet men hela förändringsprocessen 

kommer att ta flera år. 

– Vår ärendehantering kommer 

att bli mer elektronisk och vi ska 

utveckla våra e-tjänster. Till glädje 

både för de anställda 

och alla 

sökande. Vi kommer också att få 

ett gemensamt ärendehanteringssystem, 

istället för många olika system 

som vi har i dag. 

– Det är även spännande med de 

internationella frågeställningarna, 

om vi ska lyckas med e-tjänster för 

de sökande måste vi förstå kulturella 

skillnader, till exempel hur datorer 

och telefoni används i andra länder. 

För Lena Olsson Kihl har utbildningen 

om interaktionen mellan 

människa och dator gett resultat. 

– Det är jätteroligt att ledningen 

avsätter så stora resurser för att skapa 

ett nytt arbetssätt, det är inte självklart 

att frågor om användbarhet får 

så mycket tid av den ordinarie verksamheten 

som den fått göra här. Nu 

kan vi satsa på att först se vilken 

verksamhet vi vill ha, först därefter 

funderar vi på vilket IT-stöd vi behöver. 

– Det är min övertygelse att det 

här är ett arbetssätt som lönar sig. 

Migrationsverket ansvarar för verksamhetsområdena 

asyl, besök och bosättning 

samt medborgarskap. Migrationsverket har 

också del i frågor som rör mottagandet i 

kommunerna av asylsökande som fått 

uppehållstillstånd och för samverkan och 

samordning mellan de myndigheter som 

berörs. Det är Migrationsverkets uppdrag 

att vara den sammanhållande länken i 

svensk migrationshandläggning. 

e-migration 

Migrationsverket vill med 

projektet e-migration skapa en 

e-förvaltning där modern teknik 

används för att effektivisera 

verksamheten. Idag har varje 

verksamhetsområde olika 

system och användargränssnitt 

vilket leder till ett onödigt komplicerat 

och tidskrävande arbetssätt. 

E-migration ska leda till att 

verksamhetsområdena samordnar 

sina arbetssätt och rutiner i högre 

grad än i dag, ett gemensamt 

ärendehanteringssystem och en 

elektronisk ärendehandläggning. 

Idag måste många ansökningshandlingar 

skickas fram och 

tillbaka vilket gör att handläggningstiderna 

tar onödigt lång tid. 

Genom projekt e-migration ska 

den sökande själv få möjlighet att 

fylla in sin ansökan och hålla koll 

på sitt ärende via Internet. Förhoppningen 

är att det ska ge en 

bättre service, bidra till kortare 

handläggningstider och ge en 

ökad tillgänglighet. 

11

A N N O N S 


A N N O N S 

Med Marias system blir 

Sverige mer dynamiskt 

Efter tio år som konsult hoppar Maria Malmström av för att bli statligt anställd på Högskoleverkets IT-avdelning. 

– Man kan tro att det är tungrott att jobba på en statlig myndighet men här på Högskoleverket är det korta 

beslutsvägar och man är mycket lösningsorienterad i sina beslut. 

Maria Malmström kommer inom 

kort att börja sin anställning 

på Högskoleverket. Men hon 

vet redan vad som väntar 

henne. Hon har redan varit där i två år 

som konslut. 

– För mig är det här en arbetsplats som 

ger mig positiva känslor, redan från första 

stund kändes det i väggarna att det är en 

bra stämning mellan medarbetarna. 

Därför var valet enkelt för Maria 

Malmström när möjligheten till fast 

anställning på Högskoleverket dök upp. 

– Jag var sugen på att byta jobb men 

ville inte gå till ett annat konsultföretag 

utan var intresserad att prova på att 

arbeta på en IT-avdelning. Här får jag 

lika bra arbetsvillkor som hos en privat 

arbetsgivare och jag tycker det är intressant 

att arbeta med en verksamhet som 

stödjer och inspirerar utvecklingen hos 

universitet och högskolor. 

Under de två åren som Maria Malmstöm 

har varit på Högskoleverket har 

hon jobbat i många olika roller varav 

projektledare, testledare och kravställare 

är några. 

– Fördelen med att jobba i en liten organisation 

är att man har varierade uppgifter 

och att man får jobba nära verk - 

samheten. 

Dessutom uppskattar Maria Malmström 

att Högskoleverket ligger i den tekniska 

framkanten. Här finns en vilja att 

hålla koll på trender inom IT-sektorn för 

att se vad som kan vara till fördel för 

myndigheten och vad som man bör 

avvakta med. 

Marias huvudsakliga uppgift har varit 

att ta fram ett ärendehanteringssystem 

som används vid bedömning av vilken 

Maria Malmström, Högskoleverket 

svensk examen en utländsk universitetsutbildning 

motsvarar. 

– Handläggarna måste för dessa ärenden 

hantera stora mängder med betygsdokument. 

Tidigare fanns allt i ett 

pappersarkiv vilket gjorde att det tog tid 

när man ville hämta fram information 

från tidigare bedömningar. Nu finns 

möjlighet att direkt få fram alla relevanta 

dokument i datorn. Studenterna kan även 

följa sitt eget ärende via webbplatsen. 

Världen krymper och möjligheten 

att omsätta kunskaper på nya arbetsmarknader 

är centralt för öppna och 

dynamiska samhällen. Man kan faktiskt 

säga att Maria bidrar till den dynamiken. 

Högskoleverket är en myndighet 

för frågor som rör universitet och högskolor. 

Högskoleverket ska bidra med 

underlag som kan användas för att 

förändra, förbättra och förnya verksamheten 

inom högskolesektorn och att 

genomföra tillsyn av universitet och 

högskolor för att säkerställa studenternas 

rättssäkerhet. 

IT-centrum söker programmerare och systemadministratör 

”.. enligt siffror från SCB” 

Läs mer om oss på 

webbplatsen! 

www.scb.se 

SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 

IT-centrum på Karolinska Institutet i Solna 

arbetar bland annat med utveckling, drift och 

underhåll av Karolinska Institutets 

gemensamma IT-system, samt ger rådgivning, 

stöd och utbildning till användare av dessa 

system. 

Kvalitet är vårt nyckelord, och vi fäster stor vikt 

vid att kontinuerligt kompetensutveckla vår 

personal och stödja varandra i det dagliga 

arbetet för att möta de krav som ställs. För rätt 

person/er finns stora utvecklingsmöjligheter på 

IT-centrum. 

Vi söker fler kompetenta medarbetare som vill 

arbeta i vårt dynamiska gäng. Just nu behöver vi 

en programmerare och en systemadministratör. 

För mer information om de lediga tjänsterna på 

IT-centrum och hur du söker dem, besök vår 

webb: http://jobb.ki.se 

Karolinska Institutet eftersträvar en jämn 

könsfördelning inom samtliga anställningar. Vi 

sätter också värde på de kvaliteter som etnisk 

och kulturell mångfald kan tillföra verksamheten. 

12

A N N O N S 


A N N O N S 

Min Sida är Skatteverkets nya portal mot medborgarna. 

Den ska på sikt ge medborgarna möjlighet att sköta alla sina 

ärenden mot Skatteverket med endast en inloggning och 

erbjuda en överskådlig bild över Skatteverkets elektroniska 

tjänster. 

Den första versionen av Min Sida driftsätts under våren 2009 

och kommer att innehålla en översikt över flyttärenden och en 

meddelandefunktion. Utvecklingen av Min Sida kommer att 

ske successivt utifrån medborgarnas behov och Skatteverkets 

interna förutsättningar. Målet är att underlätta för medborgarna 

att själva uträtta sina skatteärenden på webben. 

Carl Sjöberg och Agneta Virsberg, Skatteverket 

IT-utveckling på Skatteverket – 

när serviceanda blir till tekniska 

lösningar 

Skatteverket är förvaltningsmyndighet för skatt, folkbokföring och bouppteckningar. Från och med 2008 är 

det också Skatteverket som bevakar statens fordringar. Skatteverket finns på ett 100-tal orter i landet och 

har 11 500 anställda. 

Skatteverkets vision är ett samhälle där alla vill göra rätt för sig. 

En gång i tiden var Skatteverket synonymt med en stel myndighetskoloss. 

Idag är inställningen en annan; service och e-tjänster är de 

nya ledorden. 

Agneta Virsberg och Carl Sjöberg är två av de IT-utvecklare som 

har till uppgift att förenkla för alla som vill använda Internet för 

att hålla koll på sina skatteärenden. 

Alla har väl någon gång, hur ärligt vi än har deklarerat, blivit lätt kallsvettiga 

när det har kommit ett brev från Skatteverket. Det var myndigheten 

som stod för kontroll och som gav en känsla av osäkerhet. 

Skatteverket av idag vill ha en annan relation till medborgarna. Alla 

ska självfallet fortfarande betala rätt skatt men kontakten och kommunikationen 

ska anpassas till mottagarna. Service till medborgarna är därför 

numera ett prioriterat område. En del i förändringen är att göra det 

lättare att komma i kontakt med myndigheten bland annat genom en 

rad nya e-tjänster. 

Agneta Virsberg och Carl Sjöberg är två av myndighetens projektledare 

som har hamnat på sina respektive jobb trots att de har helt olika bakgrunder. 

Agneta Virsberg är ekonom och har gått en lång och lite krokig väg. 

Efter att ha avslutat en ekonomutbildning fick hon en anställning på 

Skatteverket och fick där möjligheten att genomgå en tvåårig intern kurs 

för att bli landskanslist, en av de bästa utbildningar som då fanns för den 

som vill lära sig allt om skattelagstiftningen. Men efter några års jobb 

blev det sedan stopp när barnen kom. 

– På den tiden ville inte Skatteverket att man skulle jobba så lite 

som jag ville. Så det fick bli några år på en redovisningsbyrå istället. 

När barnen blev större ville Agneta Virsberg tillbaka, nu fick hon 

dessutom chansen att gå ännu en tvåårig internutbildning. Denna 

gång var det personer med verksamhetskunskap som skulle utbildas till 

IT-utvecklare. Efter det har Agneta Virsberg varit IT-avdelningen trogen, 

även om hon hunnit med att flytta från Stockholm till Gotland. 

– Eftersom avdelning för Verksamhetsstöd, där jag är anställd, har 

ett kontor även där kunde jag enkelt ta med mig jobbet i flytten. 

Carl Sjöberg har gjort en hel annan typ av resa fram till sitt nuvarande 

jobb som projektledare med ett övergripande ansvar för utvecklandet 

av e-tjänster. 

– Jag är skolad hos Ericsson där jag var i 14 år. Någon formell utbildning 

har jag inte utan har lärt mig jobbet genom att arbeta praktiskt. Ericsson 

och Skatteverket har en hel del likheter, en är att båda tar hand om sina 

anställda och ger dem en gedigen utbildning. 

Utvecklingen går snabbt och Agneta är idag en erfaren utvecklare. Hon 

var med i den grupp som år 2002 tog fram e-skattedeklarationen, en av de 

första e-tjänsterna inom Skatteverket. 

– Då var det obruten mark, varken teknik eller juridik var klar vilket 

gjorde att vi till stor del fick ägna oss åt problemlösning inom helt nya 

områden. Idag är det enklare även om varje ny lösning fortfarande kräver 

en hel del funderande. 

Just nu är Agneta Virsberg engagerad i ett projekt som fått namnet 

”Min Sida”, en sida på Skatteverkets hemsida där det ska vara möjligt att 

komma åt alla e-tjänster. 

– Vi försöker etablera ett nytt sätt att tänka, det är medborgarnas 

behov som ska styra utformningen. Det ska vara enkelt att komma åt sina 

ärenden och skaffa sig all den information som den enskilde själv anser 

sig behöva. Visionen är att sidan ska vara begriplig för alla och att det ska 

vara enkelt att klara av alla tjänster. 

Carl Sjöberg jobbar i Solna och har där till uppgift att fungera som 

en samordnare av alla projekt som rör e-tjänster. Idag sker utvecklingen 

på många håll i organisationen vilket gör att det blir olika lösningar och 

utseenden beroende på vem som gjort jobbet. 

– Tanken är att alla lösningar ska bli så lika varandra som möjligt, allt 

för att underlätta för besökarna. 

Trots att Agneta Virsberg och Carl Sjöberg vanligtvis har ett halvt hav 

emellan sig samarbetar de intensivt. 

– Vi ses flera gånger i veckan, men oftast sker det via en tv-apparat. 

Skattemyndigheten har satsat stort på videokonferenssystem vilket gör 

att alla anställda kan samarbeta oberoende av var man jobbar. Och det 

fungerar utmärkt, trots att vi har många anläggningar är de hårt bokade. 

Både Agneta och Carl uppskattar att det finns stora möjligheter till 

personlig utveckling inom myndigheten och att den som behöver en intern 

eller extern utbildning för att lyckas med sitt jobb alltid har möjlighet 

att få den. 

– De som börjar jobba här får kunskaper som gör dem attraktiva på 

hela arbetsmarknaden. Dessutom får alla nyanställda ta del av ett omfattande 

introduktionsprogram som gör att alla känner sig välkomna. 

För egen del uppskattar båda att de har en stor frihet och att de kan 

lägga upp sitt arbete efter eget huvud. 

13

A N N O N S 


A N N O N S 

IT-ansvarige ministern: 

Samordning för offentliga 

IT-satsningar ska ge medborgare 

och företag bättre service 

– E-förvaltning är ett sätt att ge medborgarna de tjänster och den 

service de har rätt att kräva, säger Mats Odell, minister med ansvar 

för bland annat statliga förvaltningsfrågor. 

– Men det är även ett sätt att effektivisera statens eget arbete och 

att minska företagens kostnader för administration. 

För att lyckas nå målen ska staten börja ta ett koncernansvar för 

IT-utvecklingen. Genom att skapa enhetliga lösningar för alla myndigheter 

ska det bli enkelt att sköta ärenden från den egna datorn. 

Regeringen vill att allt fler ska kunna få service och utföra tjänster via 

Internet. Därför startades direkt efter regeringsskiftet 2006 ett arbete med 

att reformera den statliga förvaltningen. Förändringarna ska vara genomförda 

till år 2010 och målet är att den statliga förvaltningen ska bidra till 

en god ekonomisk utveckling och att Sverige ska bli världsledande inom 

e-förvaltning. 

– Idag är företagens kostnader för administration mycket höga. Ett skäl 

är att de ofta tvingas lämna samma uppgifter till en mängd olika myndigheter. 

Om vi kan förenkla systemet så att de efterfrågade uppgifterna automatiskt 

skickas vidare till alla myndigheter som behöver dem skulle 

företagen kunna sänka sina kostnader väsentligt, säger Mats Odell, kristdemokratisk 

minister som är mest känd för att hantera finanskrisen och 

banker i trångmål men som även har ansvar för statens förvaltningsfrågor. 

Ett annat mål är att underlätta för mindre företag att delta i offentliga 

upphandlingar. Därför har regeringen anslagit 130 miljoner kronor för att 

utveckla de IT-verktyg som behövs för att kunna göra hanteringen enklare. 

– Om alla småföretagare kunde fylla i uppgifterna direkt i datorn skulle 

fler kunna vara med på en marknad som enbart i Sverige är värd mer än 

500 miljarder kronor. 

En modern, effektiv och enkel förvaltning är, enligt regeringens handlingsprogram 

för e-förvaltning, ett absolut krav för att Sverige ska kunna 

hävda sig i den globala konkurrensen. Den utgör även en viktig pusselbit 

för att nå en ökad välfärd och för att vi ska lyckas skapa fler arbetstillfällen. 

För privatpersoner kommer förändringen att göra det möjligt att få tillgång 

till offentlig service dygnet runt. Men för att nå dit måste alla som 

jobbar på statliga myndigheter i högre grad sätta medborgarna och företagarnas 

intressen i centrum. 

– Jag vill återupprätta den gamla statstjänstemannarollen. Det är viktigt 

att alla som jobbar inom den offentliga sektorn känner att de har till uppgift 

att serva medborgarna. Därför måste både de hårda och mjuka delarna i 

organisationen utvecklas. 

Även i den IT-strategi som nu ska ersättas poängterades behovet av god 

service men tidigare hade varje myndighet själv ansvaret för att utveckla 

sina IT-lösningar. Det innebar att alla myndigheters webbplatser fungerade 

på olika sätt vilket gjorde det svårare för användarna att snabbt klara av 

sina ärenden. Decentraliseringen fick även som konsekvens att ”hjulet” fick 

återuppfinnas om och om igen med onödigt höga kostnader som följd. 

Lösningen som beskrivs i den nya strategin är att öka samordning mellan 

den offentliga sektorns alla delar och därför är regeringen på väg att tillsätta 

en e-delegation där myndigheterna ska finna former för hur utvecklingsarbetet 

ska bedrivas. 

Men hur ska det gå för medborgare som inte behärskar tekniken eller 

inte har tillgång till en dator? 

– Vi är på väg att bygga upp lokala servicekontor runt om i landet. De 

kan drivas i kommunal regi där en servicevägledare hjälper medborgarna 

att få den service de efterfrågar. Men vi har även inlett samarbete med byalagsrörelsen, 

med lanthandlare och lantbrevbärare för att de ska kunna 

hjälpa dem som själva inte kan klara av IT-baserade tjänster att utföra 

sina ärenden. 

Finns det inte en risk att den personliga integriteten går förlorad när alla 

myndigheters datorsystem nu ska börja tala med varandra? 

– Risker finns alltid, jag utesluter inte att vi kommer att få göra justeringar 

i efterhand. Men jag är övertygad om att systemet som helhet kommer 

att ge oss en bättre rättsäkerhet. När myndigheter automatiskt utbyter 

uppgifter minskar möjligheten för enskilda tjänstemän att komma åt uppgifter 

som de inte har rätt att kontrollera. Dessutom blir systemet mer 

effektivt, innan de nya reglerna trädde ikraft vid årsskiftet var till exempel 

Försäkringskassan tvungna att varje år ringa eller skriva till Migrationsverket 

cirka 100 000 gånger för att kontrollera uppgifter. Migrationsverket 

kunde i sin tur inte direkt lämna ut svaret utan de måste enligt reglerna 

ringa tillbaka för att vara säkra på informationen kommer till rätt person. 

Ett omständigt och dyrt system som nu kan hanteras automatiskt. 

Att förändra hela modellen för e-förvaltning kommer att kosta pengar 

men det är inget som egentligen oroar Mats Odell. 

– På sikt kommer vinsten att bli stor. Men inledningsvis måste staten 

vara beredd på att ta en del av kostnaden. Men intresset från kommuner 

och landsting att delta är stort, även de ser fördelar med förändringen. 

Framförallt tror jag att vården kan förbättras med hjälp av en väl fungerande 

e-förvaltning. 

Förändringsarbetet sker i nära samarbete med EU och alla medlemsländer 

har kommit överens om en definition av begreppet e-förvaltning. 

På bästa myndighetsspråk lyder den: E-förvaltning är verksamhetsutveckling 

i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik 

kombinerad med organisatoriska förändringar och nya 

kompetenser. 

En annan viktig fråga att lösa under den närmaste tiden är hur vi säkert 

ska kunna identifiera oss när vi genomför allt fler viktiga ärenden på nätet. 

14 

Hallå där Jonas Nordström, IT-strateg på Arbetsgivarverket 

som utvecklade söktjänsten på verkets 

webbplats över alla lediga statliga jobb. 

Hur bär man sig åt för att hitta det underliggande 

dataflödet över alla lediga jobb för en hel sektor som 

den statliga? 

– För statens del är det ganska enkelt eftersom alla 

myndigheter har ett krav på sig att annonsera sina 

jobb via Arbetsförmedlingens platsbank så det fanns 

ett givet flöde att hämta från. 

Var det lika lätt att skapa själva tjänsten, vilken teknik 

använde du? 

– Arbetsförmedlingen har en webbtjänst som vi 

kunde använda. Genom att så gott som alla statliga 

myndigheter har liknande organisationsnummer så 

kan man söka fram alla jobbannonser för statliga 

tjänster. Genom att varje natt göra en inläsning från 

deras databas får vi en egen liten aktuell jobbdatabas 

som man kan söka i. Vi använder verktyget EPiServer 

för hemsidan och lät bygga en sida med sökfunktionalitet 

i .NET. 

Vad är vitsen med att bara ha de statliga jobben i 

sökmotorn? 

– Arbetsgivarverket är ju den statliga arbetsgivarorganisationen 

och vi ville på ett enkelt och lättöver-

A N N O N S 


A N N O N S 

Mats Odell, Kommun- och finansmarknadsminister 

E-legitimation är en metod som redan fungera men som behöver förbättras 

på en rad punkter. Bland annat måste det bli möjligt att signera en handling 

som en befattningshavare och inte enbart som privatperson. 

För de anställda inom den statliga förvaltningen kommer förändringsprocessen 

att bli spännande. 

– Under de närmaste åren kommer dessutom många statligt anställda att 

gå i pension vilket gör att det just nu finns goda möjligheter för alla som 

både vill ha ett utmanande jobb och goda karriärmöjligheter. 

– Dessutom är jag övertygad om att statliga tjänster är på väg att bli allt 

mer attraktiva eftersom många vill känna att arbetet har en mening. Vi vet 

att många av dem som nu jobbar inom den offentliga sektorn känner en 

stor tillfredsställelse av att få vara med och utveckla välfärdsektorn. 

3 

E - F Ö R V A L T N I N G E N S F Y R A D E L M Å L 

Myndigheterna ska samverka mer 

för att informationen ska bli så 

1 2 

lättillgänglig och användbar som 

möjligt. 

Verksamhetsstöd ska harmoniseras 

för att undvika onödiga 

kostnader och höja produktiviteten. 

De anställda ska få nödvändig 

kompetens för att kunna driva 

utvecklingen. 

4 

Skapa tekniska förutsättningar 

för en framtidssäker 

infrastuktur med hög 

säkerhet. 

Medborgare och företagare 

ska på ett enkelt sätt kunna 

utföra och följa ärenden samt 

ha tillgång till förvaltningens 

samlade tjänster och information. 

skådligt sätt visa på mångfalden av yrken och 

möjligheter inom den statliga sektorn. Många trivs ju 

med att arbeta statligt och vill när man byter jobb 

kanske hitta nytt jobb inom staten och då är söktjänsten 

perfekt. Men framför allt handlar det om att söktjänsten 

ska locka till sig intresse från sådana som 

idag inte arbetar statligt. 

Vet du något om intresset för tjänsten? 

– Vi lanserade den på webbplatsen i juni 2008 och 

har haft cirka 45 000 unika besök sedan dess och det 

tycker vi är ett bra resultat men vi vill ha fler besökare 

så vi ska jobba vidare med marknadsföringen. 

Hur många lediga jobb kan man normalt hitta i sökmotorn? 

– Drygt 500 och av dessa brukar mellan 20 och 40 

vara IT-jobb, men det varierar. 

Du är ju IT-strateg, att bygga söktjänsten var ju snarare 

”hands on”. 

– Det är lite av charmen med att jobba i en liten 

organisation, arbetsuppgifterna varierar men i 

huvudsak handlar det om att få ordning på de olika 

systemen som Arbetsgivarverket arbetar med. En 

arbetsgivarorganisation är en medlemsförening och 

många system handlar om att hitta smarta kommunikationslösningar 

med alla medlemmar förutom 

internt stöd till de som jobbar inom organisationen. 

Hur kändes det för dig att börja jobba statligt? 

– För mig var det helt rätt. Efter många år som 

konsult är det väldigt kul att arbeta mycket mer långsiktigt 

med projekt. Som IT-strateg har jag självklart 

mer inflytande över beslut och är med i hela processen 

från det att man ser ett behov tills det att vi förvaltar 

det nya systemet/programmet/funktionen i 

verksamheten. Statlig verksamhet är intressant och 

det är en extra morot i arbetet att jobba för en 

effektiv förvaltning. 

15

A N N O N S 


A N N O N S 

Försäkringskassans tuffa 

utmaningar lockade erfaren 

projektledare 

Orvar Parling är en nykomling på Försäkringskassan. Han 

kom till myndigheten hösten 2008 efter att i många år 

haft IT-jobb på alla tänkbara befattningar och inom de 

flesta typer av verksamheter. Framförallt har han jobbat 

som projektledare, varit VD eller haft någon annan 

ledande befattning. Däremot hade han aldrig tidigare 

jobbat för en statlig myndighet. 

– Jag blev tillfrågad om jag skulle kunna tänka mig att söka jobbet men jag 

var tveksam eftersom jag hade en del fördomar om hur det är att jobba 

statligt. Men efter att jag fått en beskrivning av vad myndigheten vill åstadkomma 

blev jag intresserad, här finns en hel del spännande verksamhet. 

Det som lockade Orvar Parling var det stora utvecklingsarbetet som pågår 

inom hela myndighetens IT-verksamhet och att socialförsäkringslagstiftningen 

är på väg att förändras vilket gör att det kommer att finns gott om 

utmaningar under många år. 

Försäkringskassans IT-avdelning består av cirka 800 personer och finns 

på en lång rad orter runt om i landet. IT-avdelningen jobbar med hela 

”kedjan” – från utveckling till förvaltning, underhåll och daglig drift av 

IT-systemen för hela Försäkringskassan. Tjänsterna som levereras sträcker 

sig från interna handläggarsystem till självbetjäningssystem för kunderna. 

Storleken på organisationen gör samtidigt att det inte är helt lätt att vara 

nyanställd. 

– Det tar tid att komma in i en stor organisation och lära sig den speciella 

kulturen som finns på arbetsplatsen. Men det har inte något med huvudmannaskapet 

att göra, det är mer en fråga om storlek. Jag har fått ett 

positivt mottagande på Försäkringskassan, de som jobbar här är kompetenta 

och villiga att hjälpa till. 

Med sin långa erfarenhet av privat verksamhet har Orvar Parling möjlighet 

att se både för- och nackdelar. 

– Jag har en marknadsanpassad lön men ingen rörlig del. Det gör att 

jag alltid, oberoende av konjunktur, vet vad jag kommer att tjäna. Att 

jag numera dessutom har längre semester är ett ytterligare plus. 

Försäkringskassan ansvarar för stora delar av de offentliga 

trygghetssystemen. Det handlar om försäkringar för bland 

annat familjer, sjuka med nedsatt arbetsförmåga och pensioner 

till äldre. Försäkringskassan beslutar om rätten till ersättning, 

betalar ut pengarna och samordnar resurserna för att 

stödja sjukskrivna att snabbt komma tillbaka till arbete. 

Försäkringskassan genomför just nu ett stort förnyelsearbete 

där strävan är att alla kunder ska känna förtroende för 

att uppdrag utförs enkelt, snabbt och rätt i alla situationer. 

Försäkringskassan har idag cirka 14 000 medarbetare. 

Orvar Parling, Försäkringskassan 

16

A N N O N S 


A N N O N S 

Svenska Kraftnät är den 

myndighet i Sverige som har 

systemansvaret för den svenska 

el försörjningen och för att stamnätet 

för elkraft fungerar. Ansvaret 

innebär att myndigheten 

ska se till att elsystemet och att 

dess anläggningar samverkar 

driftsäkert. Totalt omfattar 

stamnätet ungefär 15 000 kilometer 

kraftledningar, stationer, 

förbindelser med utlandet och 

kontrollsystem, IT-system och 

optofiber för bredbandskommunikation. 

Svenska kraftnät har 

även systemansvaret för den 

svenska gasförsörjningen. 

Utan Svenska 

Kraftnäts IT-verksamhet 

står Sverige still 

Maria Ahnfelt, Svenska Kraftnät 

Innan Maria Ahnfelt började jobba på Svenska Kraftnät, den myndighet i Sverige som har till ansvar att elförsörjningen i landet 

fungerar, var hon orolig. 

Att hon funderade lite kring jobbet på ett energiföretag som fortfarande domineras av män var naturlig. Frågan var om de 

skulle lyssna på en ung tjej med erfarenheter från en helt annan bransch? 

c 

– Jag är positivt överraskad, här blir jag uppskattad för mina åsikter och för att jag ibland har en annan infallsvinkel på de 

uppgifter vi ska lösa. 

Utan ett fungerade stamnät spelar det ingen roll hur många hål i väggen 

vi har, allt skulle förbli mörkt och inget av det vi tar för givet i vardagen 

skulle fungera. 

Därför har Maria Ahnfelt, tillsammans med sina kollegor på Svenska 

Kraftnät, en viktig uppgift när de ser till att eldistributionen mellan landsändar 

och till och från våra grannländer fungerar. 

Maria Ahnfelt är utbildad civilingenjör och har jobbat i tio år i IT-branschen 

framförallt som konsult med datorintegrerad telefoni som specialitet. 

Men för några år sedan kände hon att hon behövde en ny utmaning. 

Förändringen blev stor, idag är hon förvaltningsledare på Svenska Kraftnät 

vilket innebär att hon ansvarar för drift och förvaltning av ett antal 

IT-system, bland annat driftövervakningssystem för eldistributionen i 

Sverige. 

– Med hjälp av övervakningssystemet kan vi kontrollera och fjärrmanövrera 

hela stamnätet, med en knapptryckning slå på och av olika 

brytare, ta ledningar ur drift eller starta upp reservkraftverk om vi skulle 

vara på väg att få en effektbrist i elsystemet. 

– Det finns flera likheter mellan telefoni och kraftöverföring men 

däremot är det stor skillnad på de IT-system jag arbetat med. Det jag 

lockades av när jag sökte hit var att få jobba som förvaltningsledare av 

stora och samhällsviktiga system men även av att få rollen som beställare 

istället för som tidigare leverantör av IT-system. 

Just nu är en av hennes uppgifter att förbereda och formulera krav inför 

en upphandling av ett nytt system för övervakning av eldistributionen 

inom Sverige men även till och från våra grannländer. 

– Det nuvarande systemet börjar nå sin tekniska livslängd och måste 

vara utbytt inom några år. Det är en stor investering som innebär att vi 

kommer att ha ett nära samarbete med den leverantör vi väljer i många år 

framöver. Därför lägger vi ner stor möda på att välja rätt, enbart utformningen 

av kraven tar ett år. 

– Svenska Kraftnät är inne i en kraftig expansionsfas med ett stort antal 

förnyelse- och utbyggnadsprojekt och därför är det en intensiv period för 

alla anställda på myndigheten. Den stora investeringsvolymen ställer stora 

krav, inte minst på IT-avdelningen. 

Även om Maria Ahnfelt gärna ville komma till elbranschen var hon lite 

orolig innan hon kom till jobbet första gången. Medelåldern på Svenska 

Kraftnät var högre än vad hon är van vid och utbildningsnivån och specialistkunskapen 

bland de anställda är hög. 

– Dessutom är de flesta män vilket gjorde att jag var osäker på hur jag 

skulle bli bemött. Men det var inga problem. Precis som på alla andra 

företag behöver vi olika kompetenser. Även om jag inte alltid har samma 

specialistkompetens som våra experter, så upplever jag att de flesta lyssnar 

på mig och uppskattar att jag kan ha en annorlunda infallsvinkel när vi 

ska lösa ett problem. 

Annons 12,5 x 17,5.qxd:Layout 1 08-12-22 15.36 Sida 1 

Jordbruksverkets 

IT-avdelning 

Totalt arbetar 55 personer på IT-avdelningen. 

Medelåldern hos de anställda 

är 43 år, och 40 % är kvinnor och 

60 % är män. 

Professionell 

webbutveckling 

arkitekter 

IT-avdelningen har kompetens som 

sträcker sig över hela utvecklingsoch 

driftprocessen. Vi arbetar 

bland annat som verksamhetsanalytiker, 

kravanalytiker, systemdesigner, 

programmerare, testledare, 

databasadministratör, tekniker och projektledare. Här 

finns stora möjligheter att hitta utmanande och varierande arbetsuppgifter. 

Vårt utvecklingsarbete sker främst inom fyra plattformar: 

Java/e-tjänster, Data Warehouse, geografiska informationssystem 

och Oracle. Drift, underhåll och teknisk support av våra system 

sköts helt av IT-avdelningen och vi arbetar i en hög förändringstakt 

i en miljö med höga säkerhetskrav. Våra system finns i 

Windows-, Novell-, Linux- och Unixmiljö. Vi lägger stort fokus på 

arkitektur- och metodfrågor där vi bland annat arbetar utifrån RUP 

och ITIL. 

Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på 

jordbruks- och livsmedelspolitik. Verket arbetar för en 

effektiv och miljöanpassad jordbrukspolitik och för förenklingar 

av EU:s regleringar. 

På Jordbruksverket arbetar nära 1 200 personer, 

varav 73 % har akademisk examen. IT-avdelningen 

finns på huvudkontoret som ligger i Jönköping och 

har kunder över hela landet. För mer information gå 

in på våran webbplats. 

EU 

Linux 

gemenskap 

agila metoder 

dynamiskt 

GIS kundorienterade 

802.1x 

JAVA 

projektorienterat 

virtualisering 

programmering 

kravanalytiker 

föränderlig 

Kompetensutveckling 

Data Warehouse 

roligt 

Trovärdig 

interaktionsdesign 

C# 

Framåt 

Unix 

ITIL 

www.sjv.se 

17

A N N O N S 


A N N O N S 

Avancerade arkivlösningar ska hjälpa 

Kungliga biblioteket att tämja digital 

stormflod 

Vid årsskiftet blev Statens ljud- och bildarkiv en del av Kungliga biblioteket. In i den 

nya organisationen tar arkivet med sig 7 miljoner timmar material sparat för framtida 

forskning. Med gemensamma krafter ska det nu hittas vägar för att kunna arkivera 

stormfloden av både text, ljud och bild på Internet. 

Vad som är intressant att spara är på väg att bli en allt viktigare fråga att 

ställa. Allt, säger lagen om text, ljud och rörlig bild. Men om webben ger 

lagboken ingen vägledning, tekniken är snabbare än juridiken. 

– Det är svårt att avgöra vad av dagens material som kommer att bli 

intressant i framtiden, säger Göran Konstenius, chef för avdelningen Audiovisuella 

medier på Kungliga Biblioteket. 

– Historiskt har vi en tendens att tycka att mycket av det som publiceras 

idag inte har något särskilt värde, men samtidigt anse att det mesta av det 

äldre materialet är högintressant – såväl populärkultur som så kallad finkultur. 

Alltför snäva urval riskerar att ge en felaktig bild av samtiden särskilt om 

urvalet sker utifrån vad som för tillfället ses som särskilt viktigt eller anses 

representera god kvalitet. Det har historien visat många gånger. Om framtidens 

forskare ska kunna förstå vår tid behövs därför allt från Youtube och 

reklamradio till påkostade tv- och filmproduktioner samlas in - även om 

visst material inte kommer att kunna samlas in i sin helhet. 

Enligt lagen om pliktexemplar från 1979 ska i stort sett allt som visas i tv, 

på film och video, sänds i radio eller publiceras som musik eller ljudböcker 

sparas. Fram till årsskiftet har insamlingen skötts av Statens ljud- och bildarkiv 

med syfte att materialet ska kunna användas av forskare. Kungliga 

biblioteket har haft ett motsvarande uppdrag när det gäller textmaterial. 

Men eftersom dagens teknik- och medieutveckling, framförallt Internet, 

har gjort det svårt att skilja ljud och rörlig bild från text har de båda myndigheterna 

gått samman. Syftet är att bättre samordna både insamlings 

arbetet och utvecklingen av nya system för digitalt bevarande och tillgängliggörande. 

Från och med 1 januari 2009 blev Statens ljud- och bildarkiv 

istället Avdelningen för audiovisuella medier, inom Kungliga biblioteket. 

Arkiveringen av ljud och bild står inför tre utmaningar. Hur de äldre inspelningarna 

ska kunna räddas, vad som ska sparas i den flod av ljud och 

bild som dagens teknik resulterar i och skapandet av ett söksystem som gör 

att det går att hitta allt som finns sparat. 

Just nu pågår ett intensivt arbete med att digitalisera material som är 

sparade på gamla magnetband. Problemet är att både banden och de spelare 

som krävs är på väg att falla sönder. Arbetet är därför intensivt, varje dag 

förs cirka 2 800 timmar över från ett analogt media till digitala filer. Idag 

finns två miljoner timmar i digital form tillgängligt för forskningen. 

För att klara uppgiften och göra det nya digitala arkivet sökbart har det 

krävts ett intensivt utvecklingsarbete, inte minst gällande IT-lösningar. En 

huvuduppgift är därför att skapa ett intelligent söksystem och att koppla 

de digitala filerna till katalogposterna så att materialet direkt kan spelas 

upp för forskaren. Att beskriva allt inkommande material är och har alltid 

varit mycket resurskrävande, och nu när insamlingen ökar kraftigt kommer 

automatiserade system för beskrivningar behöva utvecklas. I framtiden tror 

Göran Konstenius att till exempel automatiserade system som kan omvandla 

tal till text kommer att få allt större betydelse. Systemen finns idag 

men är ännu inte fullt utvecklade för det svenska språket. 

Men den stora utmaningen inför framtiden är att välja vad som ska sparas, 

mängden material är nu så stort att det fysiskt inte är möjligt att spara 

allt. Kungliga Biblioteket scannar två till tre gånger per år av alla svenska 

webbplatser med hjälp av en egenutvecklad robot. Inom kort väntas dock 

en ny reviderad pliktexemplarslag som även kommer att innefatta material 

som distribueras via Internet. Då blir urvalsfrågan med all sannolikhet högintressant. 

Kungliga Biblioteket, KB, är Sveriges nationalbibliotek 

som sedan 1661 samlat in i stort sett allt som 

trycks i Sverige eller på svenska. Materialet är tillgängligt 

för allmänheten, som kan besöka biblioteket för att beställa 

fram och läsa alla olika typer av texter. 

Sedan 1979 har Statens ljud- och bildarkiv samlat ljud 

och rörliga bilder med målet att samla, bevara och tillhandahålla 

hela den svenska produktionen av inspelat 

ljud och rörliga bilder. Samlingarna består huvudsakligen 

av radio, tv, film, video, skivor och multimedier och omfattar 

mer än 7 miljoner timmar. 

Den 1 januari 2009 upphörde Statens ljud- och bildarkiv 

och verksamheten bedrivs nu som en avdelning, Avdelningen 

för audiovisuella medier, inom Kungliga 

biblioteket, KB. 

18 

Göran Konstenius, Kungliga Biblioteket

A N N O N S 


A N N O N S 

IT-arbetet på Statistiska centralbyrån: 

Internationella utblickar 

inspirerar på hemmaplan 

Statistics Sweden – som är SCB:s internationella namn – hjälper 

varje år länder i Afrika, Asien och Balkan med att utveckla den 

nationella statistikproduktionen. 

Finansiärer är till största delen det svenska biståndsorganet 

Sida, men även EU, internationella organisationer och enskilda 

länder är köpare av SCB:s tjänster. 

Hakim Sjöström och Petros Likidis, Statistiska centralbyrån 

Hakim Sjöström och Petros Likidis på SCB i Örebro åkte till Albanien 

för att hjälpa till med uppbyggnaden av landets registreringssystem. 

Hem kom de med massor av erfarenheter och ny kunskap. 

Statistiska Centralbyrån, SCB, är den myndighet i Sverige som har till 

uppgift att samordna officiell statistik. Och här finns traditioner, ingenstans 

i världen har vi fört bok så noga om allt och alla. Den första 

svenska statistikmyndigheten, Tabellverket, såg dagens ljus redan 1749. 

Men det var i samband med att SCB grundades 1858 som en mer systematisk 

statistisk vetenskap föddes. 

Den långa erfarenheten har gjort att myndigheten har ett gott renommé 

runt om i världen. Bland annat anlitas SCB av både SIDA och 

EU för att bygga upp nationella statistikmyndigheter i en rad länder i 

Afrika, Asien, Östeuropa samt Latinamerika. 

En viktig del i alla statistik- och registersystem är databaser och ITlösningar. 

Därför hämtas den personal som ska hjälpa till att utveckla 

och anpassa teknik för de olika ländernas behov ofta från SCB:s IT-avdelning. 

Uppdragen kan vara på allt mellan några dagar upp till ett år. 

– När det är aktuellt att skicka ut personal blir vi på avdelningen tillfrågade 

om vi vill åka, säger Hakim Sjöström, systemutvecklare på SCB 

i Örebro. 

– Uppdraget är frivilligt men jag tycker att det har varit både roligt 

och spännande att komma ut och se hur de jobbar i andra länder. Ofta 

är de väldigt duktiga och idérika när det gäller att komma på kreativa 

lösningar men däremot saknar de ofta en vana att skapa strukturerade 

projekt. 

– Men det är inte konstigt, de har precis kommit igång medan SCB 

har erfarenheter från mer än hundra års verksamhet att luta sig mot. 

Hakim Sjöström och Petros Likidis har båda varit på uppdrag i Albanien. 

Uppgiften var att hjälpa till med att bygga upp ett nytt registreringssystem 

för en nation som är på väg att resa sig efter många tunga 

år och där ett närmande till EU är prioriterat. 

Tanken är inte att SCB:s personal ska åka till utvecklingsländer för 

att göra jobbet, istället ska de bistå med erfarenheter, goda råd och 

övervaka en del kritiska moment. I övrigt ska ländernas egna systemutvecklare 

få chans att lära sig att klara systemutvecklingen själva. 

– Vi lärde oss lika mycket som de vi skulle lära upp, säger Petros Likidis. 

När man bara går hemma på kontoret är det lätt att bli lite insnöad. 

I Albanien har systemutvecklarna helt andra förutsättningarna vilket 

gör att de ofta tvingas hitta nya lösningar. Och de är ofta väldigt bra. 

Att få vara med och utveckla nya system utan att som i en etablerad 

verksamhet behöva ta hänsyn till gamla lösningar är, enligt både 

Hakim och Petros, spännande och utmanande. 

– De kommer att få samma problem när de varit igång i några år 

men just nu finns det en frihet i hur systemen ska utvecklas som det är 

härligt att få jobba med. 

Både Hakim och Petros har valt att bara åka ut på kortare uppdrag 

eftersom det passar deras familjesituationer bättre men för de som vill 

finns möjlighet att ta ett större uppdrag under längre tidsperioder. 

Statistiska centralbyrån är en 

central förvaltningsmyndighet med uppgift 

att samordna och stödja det svenska 

systemet för officiell statistik. 

Statistik som ska kunna användas 

som underlag för beslutsfattande, 

debatt och forskning. 

19

A N N O N S 


A N N O N S 

KORTFAKTA OM STATLIGT ARBETE 

1 Anställda 

1 

I Sverige är 240 000 personer statligt 

anställda 

Det är ungefär sex procent av den totala 

arbetsmarknaden. De statliga jobben finns 

inom en mängd olika branscher, det som 

förenar dem är en gemensam värdegrund 

som bygger på: rättsäkerhet, effektivitet, 

medborgarorientering. 

De fem största statliga arbetsgivarna 

2008: 

Polisen, Försvarsmakten, Försäkringskassan, 

Skatteverket och Kriminalvården. 

Den statliga 

sektorn 

kännetecknas av 

Anställda med hög utbildningsnivå 

Andelen anställda med eftergymnasial 

utbildning är nästan dubbelt så hög i den 

statliga sektorn som på arbetsmarknaden i 

helhet. 

Jämn könsfördelning 

Av de statligt anställda är 50 procent 

kvinnor och 50 procent män. Detta gäller 

generellt för den statliga sektorn och inte 

för varje enskild verksamhet. För de statliga 

arbetsgivarna är det en strategiskt prioriterad 

fråga att skapa arbetsplatser som passar 

både män och kvinnor. 

Högsta ökningstakten när det gäller 

nyanställda med utländsk bakgrund 

Staten har fortfarande en lägre andel 

anställda med utländsk bakgrund jämfört 

med genomsnittet på arbetsmarknaden. En 

orsak till detta är att det enligt lagen krävs 

svenskt medborgarskap för vissa statliga 

arbeten som exempelvis polis och militär. 

Ökningstakten när det gäller anställda med 

utländsk bakgrund är däremot klart högre 

än på arbetsmarknaden i dess helhet. 

Låg sjukfrånvaro 

Den statliga sektorn har länge varit den 

sektor som har lägst sjukfrånvaro på arbetsmarknaden. 

Ambitiös satsning på personalutbildning 

Under 2006 användes nästan fem procent 

av arbetstiden för hela sektorn till personalutbildning 

vilket är dubbelt så mycket som 

för arbetsmarknaden som helhet. 

1 

Förmåner och 

villkor några 

exempel 

Individuell lönesättning 

För statliga tjänster tillämpas individuell 

lönesättning. Det innebär att din lön baseras 

på ditt arbetsresultat, arbetsuppgifternas 

svårighetsgrad, ditt ansvar och marknadsfaktorer. 

Som statligt anställd kan du 

påverka din lön och din löneutveckling 

genom att ta dig an svårare och mer ansvarsfulla 

arbetsuppgifter och genom att 

visa ett ökat engagemang i verksamheten. 

Lönerna i staten sätts antingen i ett lönesättande 

samtal direkt mellan chef och 

medarbetare eller i förhandlingar mellan 

myndigheten och de lokala fackliga 

organisationerna. 

När du blir förälder 

När du är föräldraledig får du ersättning 

från försäkringskassan. För att underlätta 

din föräldraledighet betalar statliga arbetsgivare 

en kompletterande ersättning, så att 

du får 90 procent av din lön under större 

delen av ledigheten. Som småbarnsförälder 

har du också möjlighet att arbeta deltid. 

Arbetstid 

För heltidsanställda som arbetar på kontorstid 

inom staten är arbetstiden normalt 

39 timmar och 45 minuter per vecka i 

genomsnitt. Flexibel arbetstid, flextid, är 

vanlig på många myndigheter och ger 

möjlighet att tidigarelägga eller senarelägga 

start och slut på arbetsdagen. 

Förtroendearbetstid 

Arbetsgivaren och en anställd kan om 

det passar verksamheten göra en överenskommelse 

om så kallad förtroendearbetstid. 

Det innebär att den anställde förlägger sina 

arbetstider med hänsyn till arbetsuppgifterna. 

Förtroendearbetstid innebär både 

större ansvar och större frihet. Arbetstagare 

med förtroendearbetstid får ingen extra 

ersättning för övertidsarbete. 

Semester 

Som statligt anställd har du rätt till betald 

semester redan första året du är anställd. För 

att få full betald semester måste du vara anställd 

hela året. Din ålder avgör hur många 

semesterdagar du har: 

– T. o. m. det år du fyller 29 år har du 

semester i 28 dagar 

– Fr. o. m. det år du fyller 30 år har du 


– Fr. o. m. det år du fyller 40 år har du 


Under semestern får du, förutom din vanliga 

lön, ett semestertillägg. Tar du semester 

en månad får du ett semestertillägg som 

motsvarar cirka 10 procent av din månadslön. 

20

Jobba statligt - Arbetsgivarverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?