Seminarium om Repatriering under Ubmejen Biejvieh- Samiska ...

ethical space. Ermine menade på att etik handlar om mänskliga gränser och att de kan definieras som
familjegränser, religiösa, samhälleliga gränser, kollektiva principer etc. Ermine beskriver ethical space
som utrymmet mellan två enheter där kommunikationen mellan de två sker. Staten beskrev Ermine
som en monolitisk och hjärtlös skapelse som inom begreppet ethical space inte kan räknas som en
enhet att kommunicera med.
Ermine nämnde, liksom Orin Starn, den amerikanska repatrieringslagen NAGPRA och andra lagar som
rör urfolkens rättigheter. Trots att dessa lagar och förordningar finns så menade han på att de i
allmän praxis inte följs och en följd av detta blir att de inte heller existerar. Han talade om den
västerländska medvetenhetens norm och dess syn på urfolk och deras rättigheter. För att främja den
kulturella kunskapen inom varje urfolk vill han att relationen mellan unga och gamla ska lyftas fram
och stärkas. Till skillnad från att ”diskutera med staten”, förordar han betydelsen av en dialog mellan
majoritetsbefolkning och urfolk som jämbördiga parter.
Urfolken måste själva göra grundarbetet, d v s samla in kunskap för att kunna bevara och mobilisera
traditionell kunskap. All insamlad kunskap blir slutligen svaret på frågan om ”Vad är traditionell
urfolkskunskap?”. Ermine gav oss lyssnare som förslag på hur vi, ur ett urfolksperspektiv, kan arbeta
med traditionell urfolkskunskap genom att arbeta med minnen, komma ihåg landet och de heliga
platser och föra vidare kunskapen genom berättelser, kartlägga allt detta genom bandinspelning och
filmning. ”Reclaiming and renamning” att återkräva och döpa om landet och platserna. En
uppmaning från Ermine till oss lyssnare var att vi skulle ”Encounter yourself” vilket får tolkas fritt.
Panelen
Den övergripande frågan som ställdes till alla i panelen var ”Hur går vi vidare med denna
repatrieringsfråga, d v s vad som händer imorgon?”
Lars Amréus, museichef för Historiska museet vill inventera allt material på museerna för att därefter
mer specifikt kunna bedöma om vad som blir aktuellt för repatriering.
Kjell-Åke Aronsson, museichef för Ájtte, svenskt fjäll- och samemuseum talade om att det finns
särskilt två aspekter att ta hänsyn till inom repatriering och det är att skilja på artefakter och
mänskliga kvarlevor.
Hannah Utsi var där som representant från det svenska Sametinget och talade om att sametingets
lösning till en början är att starta en kommitté för etiska frågor.
Kerstin Lidén från Stockholms universitet framförde en vetenskaplig syn på det hela och påtalade att
samma regler gäller för alla mänskliga kvarlevor samt höll med Lars Amréus synpunkt om inventering
av föremål och därifrån bedöma om eventuella repatrieringsärenden.
Rose-Marie Huuva, konstnär och artist från Kiruna, anser att Sametinget bör kräva tillbaka alla
kvarlevor och att de borde satsa på det innan de skapar någon etisk kommitté.
Mikael Lindblad, ordförande i Såhkie, Umeås sameförening, förespråkade en ömsesidig respekt för
alla inblandade parter och att det måste också finnas förståelse för alla känslor som finns angående