samiska ortnamn i Harjedalen.pdf - Saemieh Saepmesne â I det ...
samiska ortnamn i Harjedalen.pdf - Saemieh Saepmesne â I det ...
samiska ortnamn i Harjedalen.pdf - Saemieh Saepmesne â I det ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Vad berättar <strong>ortnamn</strong>en i<br />
Härjedalen?<br />
-en studie av <strong>ortnamn</strong> med samisk<br />
anknytning på fjällkartan Z8<br />
Ann- Charlotte Sjaggo<br />
Kliehpie/ Rensnävet, foto: Ewa Ljungdahl<br />
1
Att dokumentera och synliggöra den syd<strong>samiska</strong> historien<br />
Denna skrift är framtagen inom ramen för projektet <strong>Saemieh</strong> Saepmense – I <strong>det</strong> <strong>samiska</strong> rummet, ett<br />
Interregprojekt som syftar till att dokumentera och synliggöra den syd<strong>samiska</strong> historien på bägge<br />
sidor om riksgränsen Sverige – Norge.<br />
Dokumentation och synliggörande av den <strong>samiska</strong> historien kan ske på olika sätt. Ett sätt är att<br />
dokumentera, uppteckna och analysera de <strong>samiska</strong> <strong>ortnamn</strong>en samt att tillgängligöra resultatet i<br />
någon form. Syftet med att publicera denna skrift är att påvisa omfattningen och mångfalden av<br />
<strong>ortnamn</strong> med samisk anknytning i markerna samt att synliggöra den <strong>samiska</strong> historien genom att<br />
analysera och berätta om <strong>ortnamn</strong>ens funktion och betydelsebakgrund.<br />
Varje <strong>ortnamn</strong> är i sig ett språkligt och historiskt dokument som förmedlar kunskap. Ofta beskriver<br />
<strong>ortnamn</strong>en terrängen och framkomligheten i landskapet. Ortnamnen kan också berätta om aktivitet,<br />
näringar, heliga platser och speciella händelser i områ<strong>det</strong>. På <strong>det</strong> sättet så medför kunskap om<br />
<strong>ortnamn</strong>ens betydelse att landskapet levandegörs och områ<strong>det</strong>s historia blir synlig.<br />
Denna studie omfattar <strong>ortnamn</strong>en med samisk anknytning i Härjedalen (kartblad Z8). Ett område<br />
som utgör delar av renbetesmarkerna för Ruvhten sijte, Mittådalen och Handölsdalens samebyar .<br />
Områ<strong>det</strong> är ett samiskt kulturlandskap där människor har verkat i flera tusen år. Jakt och fiske var<br />
länge de dominerande näringarna. Så småningom började samerna tämja vildrenen och renskötseln<br />
uppstod. Under de senaste drygt två hundra åren har bl.a. boskapsskötsel, gårdsbruk, järnbruk och<br />
gruvdrift tillkommit som näringar i områ<strong>det</strong>. Otaliga fornlämningar efter tidigare generationers<br />
aktivitet är, för den uppmärksamme, synliga i landskapet och arbete med att inventera<br />
fornlämningar bedrivs aktivt i områ<strong>det</strong>.<br />
Samerna i områ<strong>det</strong> talar syd<strong>samiska</strong> vilket återspeglas i <strong>ortnamn</strong>en. Dialektala varianter finns inom<br />
<strong>det</strong> syd<strong>samiska</strong> språkområ<strong>det</strong> och flera exempel på <strong>det</strong> framkommer ur materialet.<br />
Samernas historia och aktivitet i markerna ifrågasätts i många sammanhang och rättsliga processer<br />
om rätt till renbete m.m. pågår som konsekvens av <strong>det</strong>ta. Ett sätt att belysa historien och öka<br />
kunskapen om den <strong>samiska</strong> historien är att visa på den information som de <strong>samiska</strong> <strong>ortnamn</strong>en ger.<br />
Att uppteckna <strong>ortnamn</strong><br />
Att uppteckna <strong>ortnamn</strong> innebär att samla information om hur man lokalt benämner olika platser.<br />
Uppgifterna antecknas och arkiveras. I Sverige finns uppgifter om <strong>ortnamn</strong> samlade i ett<br />
<strong>ortnamn</strong>sregister på SOFI(institutet för språk och folkminnen) i Uppsala. I <strong>det</strong> <strong>samiska</strong> områ<strong>det</strong> har<br />
2
flera olika upptecknare varit aktiva under 1900 -talet. I områ<strong>det</strong> som denna skrift omfattar gjordes<br />
på 1940 -talet en stor insats av upptecknarna Björn Collinder och Gustav Hasselbrink som bägge<br />
var verksamma på finsk- ugriska institutionen vid Uppsala Universitet. De <strong>samiska</strong> <strong>ortnamn</strong> som<br />
finns på kartorna är resultatet av <strong>ortnamn</strong>suppgifter som finns arkiverade i <strong>ortnamn</strong>sregistret och<br />
hos Lantmäteriet.<br />
Inom ramen för projektet <strong>Saemieh</strong> <strong>Saepmesne</strong> – I <strong>det</strong> <strong>samiska</strong> rummet har vi haft möjlighet att<br />
samla in och uppteckna ytterligare <strong>ortnamn</strong>, med de samisktalande traditionsbärarna i <strong>det</strong><br />
syd<strong>samiska</strong> områ<strong>det</strong> som främsta källa. Det är ett värdefullt och viktigt arbete eftersom <strong>det</strong> handlar<br />
om kunskap som i hög grad försvinner med den äldre generationen. De generationer som kommer<br />
efter har inte längre <strong>samiska</strong> som modersmål och användan<strong>det</strong> av de <strong>samiska</strong> <strong>ortnamn</strong>en har<br />
minskat i betydande grad och ersatts av de svenska <strong>ortnamn</strong>en.<br />
De traditionsbärare som lämnat värdefulla uppgifter till <strong>det</strong>ta arbete är; Alf Willenfeldt, Irene Dorra,<br />
Ingvar Labj, Elias Rensberg från Ruvhten sijte samt Laila Fjällgren, Nils Einar Andersson, Ingrid<br />
Rehnfeldt och Olov Rensberg från Mittådalens sameby.<br />
För att tolka <strong>ortnamn</strong>en i ett område är historisk och kulturell kunskap om befolkningen och deras<br />
förhållanden av stort värde liksom kunskap om naturens karaktär samt språkkunskaper i <strong>det</strong>ta fall i<br />
<strong>samiska</strong>. Ambitionen har varit att genom att lägga samman kunskap från olika källor dokumentera<br />
och analysera de <strong>samiska</strong> <strong>ortnamn</strong>en i Härjedalen.<br />
Metoden i föreliggande <strong>ortnamn</strong>sstudie har varit dels att förteckna <strong>ortnamn</strong> med samisk anknytning<br />
i undersökningsområ<strong>det</strong> som finns på nuvarande kartbla<strong>det</strong> Z8- 2007 och dels att uppteckna ”nya”<br />
<strong>ortnamn</strong> i samma område. Uppteckning av ”nya” <strong>ortnamn</strong> har skett genom samtal med<br />
traditionsbärare, genomgång av <strong>ortnamn</strong> från kartoteket i <strong>ortnamn</strong>sregistret på SOFI, genomgång av<br />
manuskriptet; ”Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och Kopparbergs län” från 1973 av Gustaf Hasselbrink<br />
samt genomgång av <strong>ortnamn</strong> som finns på digital kartversion (Lantmäteriets terrängkarta 2000).<br />
Ortnamnsförteckningen är tänkt att användas med kartbla<strong>det</strong> som utgångspunkt, varför hänvisning<br />
till uppgifter från kartan är frekventa. I förteckningen har <strong>ortnamn</strong>ens position i landskapet<br />
beskrivits dels för att läsaren skall kunna identifiera platsen och dels för att en beskrivning av läget<br />
och namnet på omgivande <strong>ortnamn</strong> ofta ger värdefull information om namnets betydelse. Därefter<br />
redovisas uppgifter från tidigare uppteckning och/ eller uppgift från traditionsbärare. Nästa steg har<br />
varit att genom kartstudier, uppgifter från traditionsbärare samt uppgifter från ordböcker och<br />
tidigare forskning analysera <strong>ortnamn</strong>ets betydelsebakgrund och funktion.<br />
3
Ortnamnens uppbyggnad<br />
De <strong>samiska</strong> <strong>ortnamn</strong>en består ofta av en förled och en efterled ex. Buvrie-vaarta. Förleden berättar<br />
vanligtvis något specifikt om platsens läge eller karaktär i <strong>det</strong>ta fall buvrie som betyder förråd.<br />
Efterleden visar ofta vilken kategori or<strong>det</strong> avser i <strong>det</strong>ta fall vaarta som betyder lågfjäll med skog<br />
omkring.<br />
Förled är oftast återgivna i nominativform, grundform av or<strong>det</strong> ex. gaejsie (spetsig fjälltopp). I <strong>det</strong>ta<br />
material finns också flera exempel på att orden står i genitiv- form ex. gaejsien (den spetsiga<br />
fjälltoppens), där -n utgör genitiv- ändelsen. Pluraländelsen i syd<strong>samiska</strong> är -h så ex. jaevrieh<br />
betyder sjöar medan jaevrie betyder sjö. Några exempel på ord som ombildats genom avledning (att<br />
genom en ändelse skapa en ny betydelse av en ordstam) finns också, exempelvis Dååktelasse där<br />
dååkte (som kan härledas från daektieh) betyder skelett och tillägget -lasse är en avledningsändelse.<br />
Det finns också några exempel på att <strong>ortnamn</strong>et har förkortats och fått en komprimerad form där<br />
ändelsen -re kan vara en förkortning av vaerie (fjäll, berg) eller jaevrie (sjö). I t.ex. Bijjie Gåhtere är<br />
ändelsen -re antagligen en kompromering av jaevrie som betyder sjö.<br />
Ortnamn kan ha förändrats och förvanskats under tidens gång och i flera fall skulle <strong>det</strong> krävas<br />
djupare språklig och språkhistorisk forskning för att förstå och förklara hur ett <strong>ortnamn</strong> förändrats<br />
än vad som varit möjligt inom ramen för föreliggande arbete.<br />
I <strong>det</strong>ta område finns många platser som har både ett samiskt och ett svenskt namn. De svenska<br />
namnen vinner med tiden terräng i förhållande till de <strong>samiska</strong> och i östra kanten av kartbla<strong>det</strong> är få<br />
<strong>samiska</strong> namn bevarade. De <strong>samiska</strong> namnen är generellt sett äldre och inte sällan är de svenska<br />
namnen en översättning av <strong>det</strong> tidigare <strong>samiska</strong> namnet. Ur kulturhistoriskt perspektiv och ur<br />
samiskt språkvitaliseringsperspektiv är <strong>det</strong> viktigt att de <strong>samiska</strong> namnen framkommer och bevaras<br />
på kartorna.<br />
Vad berättar <strong>ortnamn</strong>en?<br />
Tidigare forskare bl.a. Björn Collinder har uttryckt att <strong>samiska</strong> <strong>ortnamn</strong> företrädesvis beskriver<br />
platser utifrån perspektiven ”bärgning och framkomlighet”. Att beskriva terrängen, lämpliga och<br />
olämpliga färdvägar, platser intressanta för jakt, fiske och renskötsel har varit viktigt för tidigare<br />
generationer som rört sig i dessa marker. Detta återspeglas i <strong>ortnamn</strong>en. Heliga platser, boplatser,<br />
speciella händelser kan också återspeglas i <strong>ortnamn</strong>en. Icke <strong>samiska</strong> <strong>ortnamn</strong> som omnämner<br />
samerna exempelvis namn innehållande lapp- och finn- indikerar samisk närvaro.<br />
Föreliggande <strong>ortnamn</strong>smaterial från Härjedalen består av 310 <strong>ortnamn</strong> som är <strong>samiska</strong> eller har en<br />
samisk anknytning. Att <strong>ortnamn</strong>en i första hand har funktionen av att berätta om näringsfång och<br />
4
hur man tar sig fram visas även i <strong>det</strong>ta material. Av <strong>ortnamn</strong>sanalysen framgår att 166 <strong>ortnamn</strong><br />
beskriver terräng och framkomlighet, 33berättar om renskötsel, 14 berättar om jakt och<br />
fiskeförutsättningar, 29 indikerar bosättning, 18 återger speciella händelser eller någon form av<br />
exploatering och 50 <strong>ortnamn</strong> har okänd namngivningsorsak.<br />
Ortnamnen kan också analyseras utifrån språkhistoriska aspekter. I materialet finns exempel på<br />
<strong>ortnamn</strong> som bygger på inlånade ord från olika tidsperioder. Lån av ord är en företeelse som finns i<br />
alla språk. Inlån av ord är historiskt intressanta eftersom de berättar något om hur och när kontakt<br />
funnits med andra folk och kulturer.<br />
I materialet finns exempel på relativt sent inlånade ord från svenska/ norska, ett par hundra år<br />
gamla lån. Ett exempel är Klaas- (jaevrie). Klaase är ett låneord som betyder fönster eller glas.<br />
Det finns också exempel på <strong>ortnamn</strong> som bygger på fornnordiska låneord, inlånat för drygt tusen år<br />
sedan, exempelvis Aareh-(njuenie) (ett <strong>ortnamn</strong> från kartblad Z5) som bygger på <strong>det</strong> fornnordiska<br />
or<strong>det</strong> ari, eyrr med betydelsen grusig, stenig mark 1 . Exempel på <strong>ortnamn</strong> som bygger på genuint<br />
<strong>samiska</strong> ord, termer som återfinns i övriga <strong>samiska</strong> varieteter och som kan tyda på hög ålder är<br />
Gåetietjahke där gåetie betyder kåta och tjahke betyder fjäll samt Dåeriesbaektie där dåeries står<br />
för något som ligger på tvären och baektie betyder klippa, brant.<br />
Några svenskklingande <strong>ortnamn</strong> men med en samisk anknytning är upptagna i förteckningen därför<br />
att platsen berättar något om den <strong>samiska</strong> historien eller utgör en viktig samisk bosättningsplats.<br />
1 Ann- Charlotte Sjaggo, Fornnordiska låneord i <strong>samiska</strong>, D-uppsats i <strong>samiska</strong> språk, Umeå Universitet, 2008<br />
5
Ortnamnsförteckning<br />
Ortnamnsförteckningen omfattar dels alla <strong>ortnamn</strong> med samisk anknytning som finns på kartbla<strong>det</strong><br />
Z8 (2007) och dels nyupptecknade <strong>ortnamn</strong>. Ortnamnsrubriken, sådan den förekommer på kartan,<br />
är skriven med fetstil. På kartbla<strong>det</strong> är i många fall både <strong>det</strong> <strong>samiska</strong> och <strong>det</strong> icke <strong>samiska</strong> namnet<br />
återgett. Om platsen har ett samiskt namn så står <strong>det</strong> <strong>samiska</strong> namnet först i rubriken följt av <strong>det</strong><br />
svenska ex. Loebpejaevrie/ Svartvikstjärnarna. De nyupptecknade <strong>ortnamn</strong>en är markerade med en<br />
stjärna före <strong>ortnamn</strong>srubriken och <strong>det</strong> nya namnet är skrivet inom parantes i rubriken. Dessutom är<br />
koordinater för de nyupptecknade namnen angivna i texten. Koordinaterna anges enligt Sweref 99<br />
tm, uppgift från Lantmäteriets digitala karta. Samiska <strong>ortnamn</strong> och ord i texten som är skrivna med<br />
korrekt, idag gällande ortografi, är markerade med kursiv stil.<br />
Uppgift om uppteckning från Ortnamnsregistret finns med om upptecknarens uppgift om <strong>ortnamn</strong>et<br />
avviker från kartans benämning. Uppgiften från Ortnamnsregistret är skriven inom citattecken för<br />
att markera att <strong>det</strong> är upptecknarens stavning, en stavning som sällan överensstämmer med den idag<br />
gällande ortografin. Uppgifter från <strong>samiska</strong> traditionsbärare (inom ramen för projektet <strong>Saemieh</strong><br />
<strong>Saepmesne</strong> – I <strong>det</strong> <strong>samiska</strong> rummet) är redovisade i texten. Ortnamnsuppgift inom klammer<br />
betyder att namnet är återgivet enligt uttal utan att göra anspråk på att vara korrekt stavat.<br />
Ortnamnets betydelsebakgrund är redovisad såvida <strong>det</strong> finns en sannolik förklaring till namnet.<br />
Uppgift om de <strong>samiska</strong> ordens betydelse är tagna från Knut Bergslands och Laila Mattsson Maggas<br />
ordbok; Åarjelsaemien-daaroen baakoegærja - Sydsamisk-norsk ordbok 2 samt från Björn<br />
Collinders bok; Ordbok till Sveriges lapska <strong>ortnamn</strong> 3 . Enstaka uppgifter har tagits från Svenskt<br />
<strong>ortnamn</strong>slexikon 4 och <strong>det</strong> framgår i redovisningen när så är fallet. Vidare har Gustav Hasselbrinks<br />
opublicerade manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och Kopparbergs län utgjort värdefullt<br />
källmateriel 5 . När uppgifter från <strong>det</strong>ta manuskript används så finns särskild hänvisning i texten.<br />
Taditionsbäraren Laila Fjällgren från Mittådalen har i sin tur genom intervjuer med de framlidna<br />
renskötarna Paul Axman och Anders Renskylt samlat uppgifter om <strong>samiska</strong> <strong>ortnamn</strong> i områ<strong>det</strong><br />
vilket utgör ett värdefullt här redovisat källmaterial.<br />
Aajkebåårhke/ Lill- Axhögen: ett fjällpass nordväst om Stor- Axhögen på norra sidan av Mittåns<br />
dalgång. G. Hasselbrink redovisar i sitt manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och Kopparbergs<br />
län namnet ”Aajegeboårke” och uppger att förleden skall härledas till aajege som betyder källa.<br />
2 Knut Bergsland, Laila Mattsson Magga: Åarjelsaemien-daaroen baakoegærja, Sydsamisk-norsk ordbok, Samisk<br />
utdanningsråd 1993/2007<br />
3 Björn Collinder, Ordbok till Sveriges lapska <strong>ortnamn</strong>, Uppsala 1964<br />
4 Svenskt <strong>ortnamn</strong>slexikon, redaktör Mats Wahlberg, Språk och folkminnesinstitutet, Uppsala 2003<br />
5 Gustav Hasselbrink, Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och Kopparbergs län, opublicerat manuskript 1973, Språk och<br />
folkminnesinstitutet, Uppsala<br />
6
Båarhke/ båårhke betyder fjällpass. Namnet beskriver m.a.o. terrängen på platsen.<br />
Aallohksnjuenie: en flack, vidsträckt men höglänt (ca.1050 m. hög) utlöpare av Beallohkstjahke/<br />
Skärvagsvålen väster om Fleete/ Flatruet. G. Hasselbrink redovisar i sitt manuskript; Lapska<br />
<strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och Kopparbergs län att namnet skall härledas till allohke som betyder en ren<br />
som går för sig själv. Av traditionsbärare Laila Fjällgrens <strong>ortnamn</strong>smaterial framgår att <strong>det</strong>ta är en<br />
idealisk plats för renkalvarna att vistas på. Njuenie betyder näs. Namnet indikerar renskötsel.<br />
*Anderssjökölen (”Tjeäla”): (sweref 99 tm,0:6944285.98 359623.04) ett sjörikt och myrrikt<br />
område ca.900 m.ö.h. väster. om Skåavmantjahke/ Skenörsfjället och Stor- Skarven. Upptecknat<br />
som ”Tjeäla” och ”Anderssjötjälen” av G. Hasselbrink -43. I områ<strong>det</strong> fanns ett sameviste<br />
”Tjeälangoåhtieh” som blev öde ca.1880 enligt upptecknaren. ”Tjeäla” kan återgå på ”tjällú” som<br />
enligt B. Collinders ordbok är benämningen på tämligen slät, långsluttande, gräsrik fjällsida<br />
genomskuren av bäckar, vilket stämmer bra som beskrivning på terrängen i områ<strong>det</strong>.<br />
*Anåfjället (”Ånfielle”): (sweref 99 tm,0:6942924.19 383813.49) <strong>det</strong>ta är ett samlingsnamn för<br />
ett östligt fjällområde med topparna Ånnfjället, Gråstöten, Fjälländan, Blåstöten och Anåkroken<br />
öster om Bavla/ Kölen. Områ<strong>det</strong> låg tidigare under Ljusnedals bruks ägor. Upptecknat som<br />
”Ånfielle” av B. Collinder -41. Betydelsebakgrunden för ån- är oklar. Fielle är ett låneord från <strong>det</strong><br />
svenska/norska or<strong>det</strong> fjäll/fjell.<br />
*Anåkroken (Anakråatje): (sweref 99 tm,0:6946146.49 382918.61) en nordvästlig utlöpare av<br />
Anåfjället, ett östligt liggande fjällområde öster om Bavla/ Kölen. Upptecknat som ”Ana- kroatja”<br />
av G. Hasselbrink -43. Betydelsen av ana- är ej klarlagd. Efterleden återgår på kråatje som betyder<br />
krok, ex. att hänga grytan på i kåtan.<br />
Baarma/Grönfjäll: ett fjäll 1027 m. högt med brant kant i öster mot Skärvagsån. Namnet återger<br />
fjällets karaktär emedan Baarma betyder framkanten av ett fjäll.<br />
*(Baalkiestjaerhvie): (sweref 99 tm,0:6940357.41 354384.76) en flack höjd som utgör östlig<br />
utlöpare av Bolagskammen, väster om Trååmpe/ Svansjökläppen. Platsen är inte namngiven på<br />
kartbla<strong>det</strong> men på digitala kartan benämnd Baalkiestjaerhvie. Förleden återgår på baalka som<br />
betyder stig och tjaervhie betyder avskilt fjäll i högfjäll. Namnet och läget tyder på att flyttleden<br />
gick på denna rygg.<br />
Baelkiestjaervhie: ett flackt fjäll 1120 m. högt som utgör nordlig utlöpare av Stor- Axhögen.<br />
Baelkies återgår på baalka som betyder stig och tjaervhie betyder avskilt fjäll i högfjäll. Namnet<br />
och läget tyder på att flyttleden gick på denna rygg.<br />
Baltern: en sjö vid Övre Muggsjön. Detta är en saive, en helig plats enligt traditionsbärare Irene<br />
Dorra. Betydelsebakgrunden är oklar. Möjligtvis kan namnet härledas till baalte, vid sidan av.<br />
7
Bavla: ett fjällskogsområde mellan Broktjärn och Rååfjelle/ Röfjället. Platsen benämns [Båvla]<br />
enligt Alf Willenfeldt, men Bavla enligt traditionsbärare I. Dorra. Namnet är terrängbeskrivande.<br />
Bavla/båvloe betyder slätt, skoglöst lågland mellan fjäll.<br />
Bavla/ Kölen: en fjällslätt mellan Vallarfjället och Anåfjället. Bavla/båvloe betyder slätt, skoglöst<br />
lågland mellan fjäll.<br />
Beallehkse/ Predikstolen: en topp med branta kanter 1682 m. hög på Maajåelkie/ Helagsfjället.<br />
Betydelsebakgrunden för <strong>det</strong> <strong>samiska</strong> namnet är inte entydig. Toppen ser ut som en predikstol från<br />
öster sett, vilket gett upphov till <strong>det</strong> svenska namnet. Upptecknare B. Collinder- 41 vill härleda<br />
namnet till tumme, bielkie. G. Hasselbrink redovisar i sitt manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands<br />
och Kopparbergs län att namnet mer troligt skall härledas till beallokhe som är benämningen på en<br />
ren som bär skälla.<br />
Beallohkstjahke/ Skärvågsvålen: ett fjäll med flack topp 1150 m. hög, söder om Skärvagsån.<br />
Upptecknat av B. Collinder -41 som vill härleda namnet från beallokhe som är benämningen på en<br />
ren som bär skälla, ett ord som i sin tur är avlett från beallo/ bealla som betyder bjällra/ skälla.<br />
Tjahke betyder fjäll. Vål/vol är ett svenskt/ norskt dialektalt ord för höjd som kan ha samiskt<br />
ursprung och utgå från vaellie som betyder utlöpare av fjäll. Namnet indikerar trivselland för renar.<br />
Bienjedaelie/Funäsdalen: centralorten i västra Härjedalen, numera skyltad med dess <strong>samiska</strong> namn<br />
Bienjiedaelie, som dock ej finns på kartbla<strong>det</strong>. Bienjie betyder hund men är också namnet på en<br />
grässort ”grenrör”vilket enligt traditionsbärare Irene Dorra är den mer troliga betydelsebakgrunden<br />
till namnet. Dalie är ett svenskt låneord för dal.<br />
Bijjie Gåhtere/ Dölltjärn: en sjö uppströms Vuelie Gåhtere/ Dölltjärn, i dalen nedanför<br />
Maajåelkiennjuenie/ Östra Helagsskaftet. Bijjie betyder den övre. Gåhte- återgår på gåetie som<br />
betyder kåta. Ändelsen -re är antagligen en komprimering av jaevrie som betyder sjö. Namnet<br />
indikerar samisk bosättning.<br />
Bijjiejaevrie: en sjö uppströms Stentjärnarna på Fleete/ Flatruet. Bijjie betyder övre och jaevrie<br />
betyder sjö. Namnet anger sjöns läge i förhållande till de lägre liggande Stentjärnarna.<br />
Biskebenjohke/ Biskopsån:en bäck som avvattnar Biskopssjön och rinner mot Sylsjön. Det<br />
<strong>samiska</strong> namnet är en översättning av <strong>det</strong> svenska namnet. Biskebe är ett svenskt låneord för<br />
biskop. Ändelsen -n anger genitiv. Johke betyder bäck.<br />
*Biskopssjön (Biskebenjaevrie): (sweref 99 tm,0:6971550.66 353084.84) en fjällsjö vid<br />
riksgränsen från vilken Biskeben johke/ Biskopsån rinner. Upptecknat som ”Biskebenjaurie” av B.<br />
Collinder- 41. Den <strong>samiska</strong> varianten är en översättning av <strong>det</strong> svenska namnet. Biskebe är ett<br />
8
svenskt låneord för biskop. Ändelsen -n anger genitiv. Jaevrie betyder sjö.<br />
*Blåstöten (Åarjeltjahke): (sweref 99 tm,0:6944121.95 386877.09) en fjälltopp 1332 m. hög som<br />
utgör högsta toppen av Anåfjället. Upptecknat som ”Årjeltjahke” av G. Hasselbrink -43. Åarjel<br />
betyder södra och tjahke betyder fjälltopp.<br />
Bolagen: en stor fjällsjö 952 m.ö.h. vid riksgränsen. G. Hasselbrink redovisar i sitt manuskript;<br />
Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och Kopparbergs län namnet ”Boolegenjaavrie” för denna sjö med<br />
uppgift om att <strong>det</strong> är en förlapskning av <strong>det</strong> svenska namnet.<br />
*Bolagenbaarma: (sweref 99 tm,0:6941418.40 352907.22) en höjd på Rutfjället som utgör en<br />
fjällkant, på digitala kartan benämnd ”Bolagenbarma”. Bolagen är ett svenskt namn med okänd<br />
etymologi. Baarma betyder; framkant av ett fjäll och namnet beskriver den aktuella fjällkammen.<br />
*Broktjärn ([Prååhke]): (sweref 99 tm,0:6927415.84 360148.66) en mindre sjö bland flera i<br />
fjällskogen söder om Rååfjelle/ Rödfjället. Sjön benämns [Prååhke] enligt traditionsbärarna Irene<br />
Dorra och Ingvar Labj. [Prååhke] kan vara en samisk form av <strong>det</strong> svenska namnet Brok-. Norr om<br />
sjön finns ett sameviste.<br />
*Broktjärnkåtorna (Bavlangåetieh):( sweref 99 tm,0:6928319.75 360497.20) ett sameviste på<br />
fjällsluttningen Bavla, norr om Broktjärn. Upptecknat som ”Båulangoåtieh” av B. Collinder -41.<br />
Namnet bekräftas av traditionsbärara Ingvar Labj och Irene Dorra. Bavla, båvloe betyder slätt eller<br />
skoglöst lågland mellan fjäll. Gåetieh betyder kåtor. Namnet indikerar bosättning.<br />
Bränneggtjärnarna: namnet avser flera småtjärnar i myrområ<strong>det</strong> öster om Vallarfjället. Förleden<br />
har sannolikt en samisk grund och härleds till preanna som betyder mark som brunnit.<br />
*(Buvriebakke): (sweref 99 tm,0:6954035.80 380760.90 ) namnet avser del av <strong>det</strong> övergivna<br />
vistet Pravhka / Storvallen norr om nuvarande boställe Mihte/ Mittådalen. G. Hasselbrink redovisar<br />
i sitt manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och Kopparbergs län namnet ”Buvriebaake” för<br />
denna plats med beskrivningen att <strong>det</strong> avser en backsluttning med härbren i västra kanten av<br />
Storvallens lappläger. Traditionsbärare Ingrid Rehnfeldt bekräftar namnet. Buvrie betyder förråd.<br />
Efterleden är sannolikt ett låneord för backe.<br />
Buvrievaarta/ Särvvålen: ett fjäll 976 m. högt med skog runt i nordsluttningen av Fleete/<br />
Flatruet. Upptecknat av B. Collinder- 41 med uppgift om att <strong>det</strong> här har funnits ett härbre och ett<br />
viste. Buvrie betyder förråd och vaartoe/ vaarta/vaatra betyder lågfjäll med skog omkring. Namnet<br />
indikerar bosättning. Särv kan häröedas till sarve som betyder älg alternativt sarva som betyder<br />
rentjur. Vål/vol är ett svenskt/ norskt dialektalt ord för höjd som kan ha samiskt ursprung och utgå<br />
från vaellie som betyder utlöpare av fjäll.<br />
9
*Daddån (Diedtenjohke): (sweref 99 tm,0:6957160.49 373665.13) en bäck som avvattnar Övre<br />
och Nedre Daddsjöarna. Upptecknad som ”Deättenjohkke” av G. Hasselbrink -43. Uppströms Övre<br />
och Nedre Daddsjön har samma bäck namnet Diedtenjohke. Dadd är sannolikt en försvenskning av<br />
diedte. Ändelsen -n anger genitiv. Diedte betyder tyngd, stock el.dyl. som lägges för att hålla något<br />
på plats ex. på kåtan och namnet indikerar samisk aktivitet.<br />
*Dalegiela (Dallegielese): (sweref 99 tm,0:6954547.66 390514.96) ett lågfjällsområde öster om<br />
Fleete/ Flatruet. Upptecknat som ”Dållegielese” av B. Collinder och G. Hasselbrink med uppgift<br />
om att ett tidigare viste varit beläget här. Rensberg hade vistesplats här på 40-talet enligt<br />
traditionsbärare Olov Rensberg. Dalegiela och Dallegielese är de namn som traditionsbärarna idag<br />
använder för denna plats. Dalegiela kan vara en förändring av <strong>det</strong> sannolikt äldre namnet<br />
Dallegielese. Gielese betyder ås med björkskog eller ett torrt område. Betydelsebakgrunden för<br />
förleden är mer osäker. Dale kan återgå på dålle/ dalle/ dolle som är dialektala varianter av or<strong>det</strong><br />
för eld och namngivningsorsaken kan ha varit just en bosättningsplats.<br />
Dalvesenjaevrie/ Rödfjälltjärn: en fjällsjö ca.1000 m.ö.h. nordväst om Rååfjeelle/ Rödfjället.<br />
Traditionsbärare Alf Willenfeldt uppger att i sjöns norra ände fanns ett rengärde som användes till<br />
slutet av 40- talet. Av sydsamiskt lexikon framgår att dalvese betecknar högsta delen av ett fjäll/<br />
fjällplatå. Jaevrie betyder sjö så namnet beskriver sjöns höglänta läge.<br />
Deajka: ett fjäll 1120m. högt väster om Fleete/ Flatruet. Betydelsebakgrunden till namnet är oklart.<br />
*(Deajkajohke): (sweref 99 tm,0:6963019.16 376575.38) en på kartan namnlös bäck söder om<br />
fjället Deajka väster om Fleete/ Flatruet. Bäcken rinner till Bijjiejaevrie. Upptecknad som<br />
”Deajkajåhkke” av B. Collinder -41. Betydelsebakgrunden till förleden är oklar. Johke betyder<br />
bäck.<br />
Diedtenjohke: en bäck som rinner till Övre och Nedre Daddsjön. Bäcken är upptecknad som<br />
”Deättenjohkke” av G. Hasselbrink -43 och sjöarna till vilken den rinner är benämnda ”Bijje Diete”<br />
och Vuole Diete” på digitala kartan. Diedte betyder tyngd, stock el. dyl. som lägges för att hålla<br />
något på plats ex. på kåtan. Ändelsen -n anger genitiv och johke betyder bäck. I närheten av bäcken<br />
finns lämningar i form av uppresta stenar och ”murad sten” enligt Ingrid Rehnfeldt. Förleden<br />
indikerar boplats eller aktivitetsplats.<br />
Diedtenvaarta: en kal höjd 937 m. hög i fjällskogen söder om Övre och Nedre Daddsjöarna vars<br />
<strong>samiska</strong> namn är Bijjie och Vuelie Diedtenjaevrie. Diedte betyder tyngd, stock el.dyl. som lägges<br />
för att hålla något på plats ex. på kåtan och vaartoe/ vaarta/vaatra betyder lågfjäll med skog<br />
omkring. Förleden indikerar boplats eller aktivitetsplats.<br />
Dobbegejabpe/ Axhögvålen: ett flackt fjäll i fjällområ<strong>det</strong> nordväst om Heavkåelkie/ Stor-<br />
Axhögen. Betydelsebakgrunden för förleden är inte klarlagd. Jabpe betyder slätt land mellan två<br />
10
älvar alternativt liten höjd på större slätt. Vål/vol är ett svenskt/ norskt dialektalt ord för höjd som<br />
kan ha samiskt ursprung och utgå från vaellie som betyder utlöpare av fjäll.<br />
Dojåsen: en lägre ås på västsluttningen av Skårnjatjahke/ Grönfjället. Platsen har sannolikt fått sitt<br />
namn efter att någon från den <strong>samiska</strong> släkten Doj vistats där menar traditionsbärare Ingvar Labj<br />
som också uppger att <strong>det</strong> finns kåtaplatser och andra lämningar här.<br />
Durrie: en flack högfjällsdal mellan Hålmantjaabre och Viglennjuenie/ Vigelskaftet. Durrie<br />
betyder pass eller fjälldal.<br />
Dåeriesbaektie: en fjälltopp med brant mot söder i södra änden av dalgången mellan Skarsfjället<br />
och Svaalestjahke/ Mittåstöten. Fjället upplevs antagligen ligga på tvären i förhållande till något<br />
annat i terrängen. Dåeries står för något som ligger på tvären och baektie betyder klippa, brant.<br />
Dååktelasse: ett flackt område på södra delen av Fleete/ Flatruet. Namnet kan härledas från<br />
daektieh som betyder skelett med -lasse som avledningsändelse. Här finns kulturlämningar berättar<br />
traditionsbärarna Olov Rensberg och Ingrid Rehnfeldt.<br />
*(Dååktelassentjonneh): (sweref 99 tm,0:6957880.79 382102.13) namnet avser en större tjärn 961<br />
m.ö.h. och ett par små tjärnar, på kartbla<strong>det</strong> icke namngivna, på <strong>det</strong> flata lan<strong>det</strong> Dååktelasse på<br />
Fleete/Flatruet. G. Hasselbrink redovisar i sitt manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och<br />
Kopparbergs län namnet ”Doktelassentjonneh” med uppgift om att här funnits ett viste.<br />
Traditionsbärare Laila Fjällgren bekräftar <strong>det</strong>ta namn på sjöarna. Dååkte kan härledas från daektieh<br />
som betyder skelett och -lasse är en avledningsändelse. Ändelsen -n anger genitiv. Tjonneh betyder<br />
tjärnar.<br />
*Döllvålen (Joltere): (sweref 99 tm,0:6977823.49 400203.96 ) en sydlig slät utlöpare av Joltere/<br />
Blåfjället, norr om Ljungans dalgång. G. Hasselbrink redovisar i sitt manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i<br />
Jämtlands och Kopparbergs län namnet ”Jultere” för denna utlöpare och härleder namnet till slät.<br />
”Jol´te” betyder slät, öppen mark, hårdnad av kölden och lätt att färdas på enligt B. Collinders<br />
ordbok. Ändelsen -re kan då vara ett kontraktum av vaerie, fjäll. Med denna betydelsebakgrund så<br />
förefaller <strong>det</strong> sannolikt att <strong>det</strong> är utlöparen, på svenska benämnd Döllvålen, som heter Joltere och<br />
inte fjället.<br />
Falhkejabpe/ Falkhöjden: ett fjäll ca.920 m. högt med skog runt mellan Tännån och<br />
Måskerenjohke/ Mysklan i den östligaste delen av fjällområ<strong>det</strong> där skog och myr tar vid. Jabpe står<br />
för lågt, slättland mellan två älvar alternativt liten höjd på större slätt. Falhke förefaller vara inlån<br />
från svenskans falk.<br />
*Falkvålen (Falhkejabpe): (sweref 99 tm,0:6974682.32 396010.23) en stor, flack fjällslätt med<br />
många småtjärnar nordost om Ljungdalen. Upptecknat som ”Falkejappe” av B. Collinder -41.<br />
11
Jabpe står för lågt, slättland mellan två älvar alternativt liten höjd på större slätt vilket stämmer<br />
som beskrivning på denna plats. Falhke förefaller vara inlån från svenskans falk. Vål/vol är ett<br />
svenskt/ norskt dialektalt ord för höjd som kan ha samiskt ursprung och utgå från vaellie som<br />
betyder utlöpare av fjäll.<br />
*Falkvåltjärnarna (Falhkejabpentjörneh): (sweref 99 tm,0:6975716.39 394378.01) en stor<br />
mängd småtjärnar på fjällslätten Falkvålen (upptecknad som ”Falkejappe”). Tjärnarna är<br />
upptecknade som ”Falkjappentjörneh” av B. Collinder -41. Den största av Falkvåltjärnarna är av<br />
samme upptecknare antecknad som ”Sliehttienjuöniejaurie”. ”Sliehttie” betyder slätt enligt B.<br />
Collinders ordbok. Njuenie betyder näs, utlöpare. Falhke förefaller vara ett inlån från <strong>det</strong> svenska<br />
or<strong>det</strong> falk. Jabpe står för lågt, slättland mellan två älvar alternativt liten höjd på större slätt.<br />
Ändelsen -n anger genitiv. Tjörneh är en dialektal variant av tjonneh som betyder tjärnar. Vål/vol är<br />
ett svenskt/ norskt dialektalt ord för höjd som kan ha samiskt ursprung och utgå från vaellie som<br />
betyder utlöpare av fjäll.<br />
*(Finnhjemmen): (sweref 99 tm,0:6934899.45 396737.86) namnet avser enligt traditionsbärare en<br />
boplats på en myrlänt fjällsluttning under Norrstädjan, en utlöpare av Lillfjället. Platsen är icke<br />
namngiven på kartan. På platsen finns lämningar efter kåtor. Finn är en äldre benämning på same<br />
och namnet indikerar samisk närvaro.<br />
Finntjärn: en sjö under branten av Långbrottfjället. Finn är en äldre beteckning för same och<br />
indikerar samisk närvaro.<br />
Finnuggen: en skogsbeklädd höjd ca.780 m. hög i myrland söder om Storåkläppen norr om<br />
Ljungan. Finn är en äldre benämning på samer och indikerar samisk aktivitet.<br />
Finnåsen: en del av en myrrik, skogsbeklädd sluttning med många småtjärnar sydost om<br />
Tossåssjön. Finn är en äldre benämning på samer och indikerar samisk närvaro.<br />
*Fiskbäckvålen (Gåetietjahke): (sweref 99 tm,0:6925390.28 367230.50) på kartan är <strong>det</strong>ta<br />
namnet på ett fjäll 1096 m. högt öster om Brattriet. Enligt traditionsbärarna Irene Dorra, Alf<br />
Willenfeldt och Elias Rensberg så är Fiskbäckvålen namnet på den östra utlöparen medan namnet<br />
på själva toppen är Gåetietjahke. Upptecknad som ”Goåtietjahke” av B. Collinder- 41. Gåetie<br />
betyder kåta och tjahke betyder fjäll. I områ<strong>det</strong> finns många lämningar, kåtaplatser, mjölkgropar<br />
och en grav enligt Irene Dorra, vilket bekräftas av namnet. Vål/vol är ett svenskt/ norskt dialektalt<br />
ord för höjd som kan ha samiskt ursprung och utgå från vaellie som betyder utlöpare av fjäll.<br />
*Fjälländan (Ånfiellen luvlie njuenie): (sweref 99 tm,0:6942702.45 388863.92) <strong>det</strong>ta är namnet<br />
på den östra utlöparen 1060 m. hög av Anåfjället. Det <strong>samiska</strong> namnet på fjälländen är enligt<br />
upptecknaren G. Hasselbrink -43 ”Ånfiellen lolie njuönie”. Betydelsebakgrunden för ån- är oklar.<br />
Fielle är ett låneord från <strong>det</strong> svenska/norska or<strong>det</strong> fjäll/fjell. Ändelsen -n anger genitiv. Luvlie<br />
12
etyder öster, njuenie betyder näs, utlöpare. Det <strong>samiska</strong> namnet likväl som <strong>det</strong> svenska beskriver<br />
platsens form och läge i terrängen.<br />
Fleete/Flatruet: är namnet på en vid, flack fjällplatå mellan Mihte/ Mittådalen och Skärkdalen.<br />
Fleete kan vara ett svenskt låneord av flat.<br />
Fleete: en flack fjällsluttning mellan Rååfjeelle/ Rödfjället och Myskelsjön. Fleete kan vara ett<br />
svenskt låneord av flat.<br />
Gaaloe/ Myskelva<strong>det</strong>: en plats efter Gaaloenjohke där man kan vada enligt traditionsbärarna. Här<br />
låg ett sameviste. Gaaloenjohke avvattnar Måskere/ Myskelsjön. Gaaloe/gaalove betyder vadställe.<br />
Gaaloenjohke: Bäcken som avvattnar Myskelsjön, Måskerejaevrie på <strong>samiska</strong>. Bäcken byter namn<br />
till Måskerenjohke/ Övre Mysklan vid Dalstenshån. Gaaloe/gaalove betyder vadställe och johke<br />
betyder bäck.<br />
Gaarenesåajja/ Krustjärnstöten: ett fjäll ca.1060 m. högt norr om Kesudalen. Gaaranasse/<br />
gaarenesse betyder korp och åajja betyder huvud eller rund fjälltopp.<br />
*([Gaasjbiela]): (sweref 99 tm,0:6927535.84 363355.59) ett viste norr om Myskelsjön som inte är<br />
namngivet på kartan. Upptecknat som ”Kasjbiele” av B. Collinder -41. G. Hasselbrink redovisar i<br />
sitt manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och Kopparbergs län namnet ”Gässj(e)beälaa” för<br />
denna plats. Platsen benämns [Gaasjbiela] enligt traditionsbärarna Elias Rensberg, Saila Rensberg,<br />
Alf Willenfeldt, Ingvar Labj och Irene Dorra. Ingvar Labj uppger att förleden härleds till gaajsege<br />
som är benämningen på ormbunke och att ormbunkar växer ymnigt i <strong>det</strong>ta område. Bielie betyder<br />
sida eller kant.<br />
*(Gaaske sovvene): (sweref 99 tm,0:6927033.39 361137.95) ett på kartan icke namngivet sel<br />
närmast väster om Myskelsjön. Upptecknat som ”Gaske sovvene” av G. Hasselbrink -43. Selet<br />
benämns Gaaske sovvene enligt Irene Dorra. Gaaske betyder mellan, sovvene betyder sel. Namnet<br />
beskriver selets läge i förhållande till <strong>det</strong> nedströms belägna Vuelie sovvene.<br />
*(Geavtje): (sweref 99 tm,0:6924221.92 362912.20) en höjdrygg mellan Brattriet och Gihtjieh/<br />
Kattriet som inte är utmärkt på kartbla<strong>det</strong> men dock på digitala kartan. Traditionsbärare Irene Dorra<br />
bekräftar att höjdryggen benämns Geavtje och att flyttleden gick här. Geavtje står för en låg<br />
fjällkam mellan två fjäll vilket stämmer som beskrivning på denna plats.<br />
Gambavla: en fjällsluttning med fjällbjörkskog nordväst om Bavla och sydväst om Råafjeelle/<br />
Rödfjället. Bavla/ båvloe betyder bred, öppen skogsklädd dal. Gam- är svenska och sannolikt en<br />
förkortning av gammal, vilket bekräftas av Irene Dorra som uppger att här finns ett övergivet viste.<br />
Vistet övergavs när veden tog slut och man flyttade då till Bavla. Det finns mycket lämningar i och<br />
13
unt Gambavla, mjölkningsvallar bl.a. uppger traditionsbärare Irene Dorra.<br />
Gannerenvaarta/ Gunnarsvålen: en höjd ca.850 m. hög norr om Gunnarsvallen, en tidigare<br />
fäbod. Ganneren är sannolikt en samisk variant av Gunnar. Vaartoe/ vaarta/vaatra betyder lågfjäll<br />
med skog omkring. Vål/vol är ett svenskt/ norskt dialektalt ord för höjd som kan ha samiskt<br />
ursprung och utgå från vaellie som betyder utlöpare av fjäll.<br />
*(Garhpa): (sweref 99 tm,0:6953254.48 393010.01) en djup ravin, på kartbla<strong>det</strong> namnlös men på<br />
digitala kartan benämnd Fiskhålgraven, mellan Dalegiela och Ruänden, den östligaste änden av<br />
Fleete/ Flatruet. G. Hasselbrink redovisar i sitt manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och<br />
Kopparbergs län namnet ”Garpaa” för denna plats med uppgift om att <strong>det</strong> avser en djup urhålkning<br />
eller djupt dalföre. Garhpa betyder sänkning i terrängen och garhpe betyder otillgänglig trång<br />
bergskåra, bergsklyfta, djup bäckdal som man inte kan komma över. Namnet förefaller beskriva<br />
terrängen men är inte känt bland traditionsbärarna.<br />
*(Garhpanjohke): (sweref 99 tm,0:6952738.79 392936.50) en bäck som rinner genom ravinen, på<br />
digitala kartan benämnd Fiskhålgraven, mellan Dalegiela och Ruänden som är den östligaste änden<br />
av Fleete/ Flatruet. G. Hasselbrink redovisar i sitt manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och<br />
Kopparbergs län namnet ”Garpaanjukke” för denna bäck med uppgift om att förleden i namnet<br />
avser en djup urhålkning eller djupt dalföre. Garhpa betyder sänkning i terrängen och garhpe<br />
betyder otillgänglig trång bergskåra, bergsklyfta, djup bäckdal som man inte kan komma över.<br />
Namnet förefaller beskriva terrängen men är inte känt bland traditionsbärarna. Johke betyder bäck.<br />
Gaske Miesjehken- tjahke: ett fjäll 1066 m. högt på västra delen av Fleete/ Flatruet som ligger<br />
mellan Noerhte Miesjehken tjahke och Öörjel Miesjehkentjahke. Gaaske betyder mellan. Miesjehke<br />
återgår på miesehke som betyder vaja med kalv och tjahke betyder fjälltopp. Namnet indikerar<br />
kalvningsland eller trivselland för renarna.<br />
*(Gielenjohke): (sweref 99 tm,0:6952014.53 364204.10) en bäck som rinner söderut från Östra<br />
Ösjösjön och som är namnlös på kartan. Upptecknad som ”Giellenjohkke” av G. Hasselbrink- 43.<br />
Fjället Ösjövålen väster om benämns Giellentjahke enligt traditionsbärare Laila Fjällgrens<br />
<strong>ortnamn</strong>suppteckningar. Betydelsebakgrunden är inte klarlagd. En möjlighet är att Giele som har<br />
flera betydelser här avser snara, ögla. Ändelsen -n avser då genitiv. Johke betyder bäck.<br />
*(Gierege): (sweref 99 tm,0:6967561.84 380551.59) en på kartbla<strong>det</strong> icke namngiven, men på<br />
digitala kartan benämnd sluttning söder om Skärvagsån mellan Raavtejaevrie/ Övre Skärvagen och<br />
Nedre Skärvagen. G. Hasselbrink redovisar i sitt manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och<br />
Kopparbergs län namnet ”Gierege” och uppger att namnet avser del av Skärkdalen. Gierege<br />
betyder den övre delen av något, antingen källa/ vatten som kommer i dagen eller där en älv rinner<br />
upp.<br />
14
Gierege/ Öfttjärnen: en sjö i övre Muggdalen söder om Rååfjelle/ Rödfjällets fjällområde.<br />
Gierege betyder den övre delen av något, antingen källa/ vatten som kommer i dagen eller där en<br />
älv rinner upp.<br />
Gierehtsebaektie/ Mittåhammaren: ett fjäll med brant mot söder under vilken rengärden och<br />
vistet Mittåhammaren ligger. Gierehtse betyder ackja och baektie betyder brant. Traditionsbärare<br />
Nils Einar Andersson och Laila Fjällgren uppger att även själva vistet benämndes Gierehtsebaektie<br />
samt att man lämnade pulkorna här på våren, vilket gett platsen sitt namn.<br />
Gierhkieburriejabpe: en flat höjd i högfjällsområ<strong>det</strong> norr om Gierehtsebaektie/ Mittåhammaren.<br />
Gierkie betyder sten, burrie betyder höjd på fjället där snön blåser bort och jabpe betyder lågt,<br />
slättland mellan två älvar alternativt en liten höjd på en större slätt.<br />
Giertebåvne: en topp 1021 m. hög på sluttningen norr om Skarnjanjohke/ (övre) Ljusnan. Gierte<br />
betyder renhage, renstängsel och båvne/bavne betyder låg, jämn fjällhöjd. Här i närheten låg ett<br />
sameviste upptecknat som ”Gierdebaunen-goåhtieh” av G. Hasselbrink -43. Traditionsbärarna<br />
benämner platsen Giertebavne. Namnet indikerar renskötsel.<br />
Giertebåvnejohke: en bäck öster om Giertebåvne som rinner ner till Skarnjanjohke/ (övre)<br />
Ljusnan. Upptecknad som ”Gierdebaune-johkke” av G. Hasselbrink -43. Gierte betyder renhage,<br />
renstängsel och båvne/ bavne betyder låg, jämn fjällhöjd. Fjället Giertebåvne har sannolikt gett<br />
namn till bäcken. Traditionsbärarna benämner platsen Giertebavne. Förleden indikerar renskötsel.<br />
Gihpergaejsie/ Haftorsstöten: ett runt toppigt fjäll 1150 m. högt på riksgränsen vilket återspeglas<br />
i namnet. Gihpere betyder luva och gaejsie betyder spetsig fjälltopp.<br />
*(Gihpergaejsienjohke): (sweref 99 tm,0:6960117.29 355157.08) en på kartbla<strong>det</strong> icke<br />
namngiven bäck, som avvattnar Ljusnetjärn söder om Gihpergaejsie/ Haftorstöten och rinner<br />
samman med Skarnjanjohke/ (övre) Ljusnan. Upptecknad som ”Gihppergaisjien-johkke” av G.<br />
Hasselbrink -43. Bäcken är sannolikt namngiven efter fjället Gihpergaejsie i dess närhet. Gihpere<br />
betyder luva, gaejsie betyder spetsig fjälltopp och johke betyder bäck.<br />
Gihtjieh/ Kattriet: en topp 1074 m. hög som är den västra utlöparen av Brattriet med brant ner<br />
mot dalen och Måskerenjohke/ Mysklan. Namnet återgår sannolikt på gietjie som betyder ände,<br />
exempelvis av bergtunga, vilket stämmer som beskrivning av denna plats. Traditionsbärare Irene<br />
Dorra benämner <strong>det</strong>ta fjäll [Gidtje] och menar att <strong>det</strong> inte är så säkert att <strong>det</strong> har med ände- gietjie<br />
att göra. Hon uppger också att lan<strong>det</strong> under Gihtjieh/ Kattriet är att betrakta som ett heligt landskap.<br />
Här finns kåtaplatser och i sänkan mellan Brattriet och Gihtjieh/ Kattriet går den gamla flyttleden.<br />
*(Gihtjiengåetieh): (sweref 99 tm,0:6923268.92 362234.43) <strong>det</strong>ta är namnet på ett äldre<br />
sameviste, som inte är utmärkt på kartbla<strong>det</strong>, söder om fjällbranten av Gihtjieh/ Kattriet.<br />
15
Upptecknat som ”Giettjengoåtieh” av G. Hasselbrink. Förleden återgår sannolikt på gietjie som<br />
betyder ände exempelvis av en bergtunga. Ändelsen -n anger genitiv och gåetieh betyder kåtor.<br />
Traditionsbärare Irene Dorra uttalar namnet [Gidtjengåetieh] och hon är inte övertygad om att <strong>det</strong><br />
skall härledas till gietjie.<br />
Goerpe/ Vargtjärnsstöten: ett fjäll 1035 m. högt som utgör en utlöpare mot skogen och Ljungans<br />
dalgång. G. Hasselbrink redovisar i sitt manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och Kopparbergs<br />
län att namnet ”Kuor´pa” med hänvisning till att <strong>det</strong> avser land härjat av brand.<br />
Namngivningsorsaken är sannolikt att områ<strong>det</strong> blivit eldhärjat. Goerpe betyder skadeverkning och<br />
goerpesje betyder land härjat av brand.<br />
*Gruvsjöhöjden (”Klammekse/ Klammokse”): ett flackt fjäll med fjällskog runt vid riksgränsen,<br />
röse 150. Toppen 1036 m. hög ligger i Norge. Upptecknat som ”Klammekse” av B. Collinder -41<br />
och ”Klammokse” av G. Hasselbrink -43. Betydelsen av de <strong>samiska</strong> benämningarna är okänd och<br />
<strong>det</strong> <strong>samiska</strong> namnen är inte kända för traditionsbärarna.<br />
*Gruvvålen (Krovvetjahke): (sweref 99 tm,0:6957123.24 367893.36) ett fjäll ca. 980 m. högt på<br />
den sydliga delen av Kliehppe/ Stor Mittåkläppen. Upptecknat som ”Krovvetjahke” av G.<br />
Hasselbrink -43 och i hans manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och Kopparbergs län från 1973<br />
uppger han namnet ”Gruvvetjakke” med uppgift om att att här finns ett gammalt gruvschakt från<br />
Ljusnedalsbruks tid i områ<strong>det</strong>. Enligt B. Collinders ordbok så är ”krovve” ett låneord som betyder<br />
gruva. Tjahke betyder fjälltopp. Vål/vol är ett svenskt/ norskt dialektalt ord för höjd som kan ha<br />
samiskt ursprung och utgå från vaellie som betyder utlöpare av fjäll.<br />
*Gråstöten (Kraeviestjaerhvie): (sweref 99 tm,0:6948136.70 411785.65) en västlig utlöpare av<br />
Särvfjället ca.1000 m. högt med skog på tre sidor. Upptecknat som ”Kraviestjarhvie” av G.<br />
Hasselbrink -43. Kraevies betyder grå och tjaerhvie betyder avskilt fjäll i högfjäll.<br />
*Gråvålen (Mihtenvaarta): (sweref 99 tm,0:6955399.89 376345.90) ett flackt fjäll norr om<br />
Mihtenjohke/ Mittån och nordväst om byn Mihte/ Mittådalen. Upptecknat som ”Mihttenvarda” av<br />
B. Collinder -41. Mihte- anknyter till dalen Mittådalen. Ändelsen -n anger genitiv och vaartoe/<br />
vaarta/vaatra betyder lågfjäll med skog omkring. Vål/vol är ett svenskt/ norskt dialektalt ord för<br />
höjd som kan ha samiskt ursprung och utgå från vaellie som betyder utlöpare av fjäll.<br />
*Gråvålsjön (Njeeruvevaajjanjaevrie): (sweref 99 tm,0:6973596.08 357187.17 ) en högfjällssjö<br />
söder om Njeeruvåajja/ Gråvålen i dalgången Njeeruvajja, på digitala kartan benämnd<br />
”Njerovajjajaure”. Upptecknad som ”Njeäruvevaijanjaurie” av G. Hasselbrink -43 vilket bekräftas<br />
av Laila Fjällgrens <strong>ortnamn</strong>suppteckningar. Njeeruve är benämningen på ett torrlänt, gräsbevuxet<br />
område som översvämmas vid högvatten. Vaajja betyder dalgång och ändelsen -n anger genitiv.<br />
Jaevrie betyder sjö. Vål/vol är ett svenskt/ norskt dialektalt ord för höjd som kan ha samiskt<br />
ursprung och utgå från vaellie som betyder utlöpare av fjäll. Det <strong>samiska</strong> namnet är<br />
16
terrängbeskrivande.<br />
*Grönsjöarna (Kruananjaevrieh): (kordinaten sweref 99 tm,0:6956271.09 354510.57 avser den<br />
största av Grönsjöarna ) namnet avser flera mindre sjöar i Gröndalen i fjällskog nära riksgränsen.<br />
Upptecknade som ”Kreänanjaurieh” av G. Hasselbrink- 43. Det <strong>samiska</strong> namnet är känt för<br />
traditionsbärarna som Kruananjaevrieh. Kreäna är en dialektal variant av kruana som betyder grön.<br />
Ändelsen -n anger genitiv. Jaevrieh betyder sjöar.<br />
*Grönvålen (Kruanabåvne): (sweref 99 tm,0:6958638.01 355555.41) ett fjäll 1000 m. högt nära<br />
riksgränsen norr om Grönån och Gröndalen med fjällskog både norr, öster och söder om.<br />
Upptecknat som ”Baune” och ”Kreänanbaune” av G. Hasselbrink- 43. Enligt traditionsbärare Laila<br />
Fjällgrens <strong>ortnamn</strong>suppteckningar så benämns fjället för [Kråante] och enligt Irene Doorra så<br />
uttalas namnet Kruanabåvne . Uttalsvarianterna av förleden återgår på kruana som betyder grön.<br />
Bavne/ båvne betyder lågt liggande kalfjäll. Vål/vol är ett svenskt/ norskt dialektalt ord för höjd<br />
som kan ha samiskt ursprung och utgå från vaellie som betyder utlöpare av fjäll.<br />
*Grönån (Kruananjohke): (sweref 99 tm,0:6957366.04 356545.85) en bäck som avvattnar<br />
Grönsjöarna vid riksgränsen. Upptecknad som ”Kreänanjohkke” av B. Collinder-41. Kreäna är en<br />
dialektal variant av kruana som betyder grön. Ändelsen -n anger genitiv. Johke betyder bäck.<br />
Guehperenjaevrie/ Nageltjärn: en sjö i skogslan<strong>det</strong> norr om Stoerehannsjkinne. Guehpere betyder<br />
klöv. Ändelsen -n anger genitiv och jaevrie betyder sjö. Det svenska namnet Nageltjärn är med<br />
andra ord en översättning av <strong>det</strong> <strong>samiska</strong>.<br />
*Gunnarssjön (Tjellientjörne): (sweref 99 tm,0:6954540.08 378325.73) en tjärn nordväst om<br />
Mihte/ Mittådalen på sydvästra sluttningen av höjden Tjellie/ Gunnarsstöten. Upptecknat som<br />
”Tjällientjörne” av G. Hasselbrink -43. Namnet förefaller beskriva <strong>det</strong> myrrika områ<strong>det</strong> i sjöns<br />
närhet. Tjellie återgår sannolikt på ”tjällú” som enligt B. Collinders ordbok är benämningen på<br />
tämligen slät, långsluttande, gräsrik fjällsida genomskuren av bäckar. Ändelsen -n anger genitiv.<br />
Tjonne men även den mer lokala varianten tjörne betyder tjärn och är låneord från svenska<br />
och/eller Härjedalsmål.<br />
Gåasa/ Lillstöten: en höjd som utgör del av Rutfjället på fjällkanten mot Malmagen. Gåasa kan<br />
återgå på gåasehts som är benämningen på en femårig hanren.<br />
Gåertiesvaarta/ Högrensvålen: ett markerat fjäll ca.980 m. högt med myrmark runt om norr om<br />
Särvdalen. Betydelsebakgrunden är osäker. Gåerties kan möjligtvis härledas till ”guor´tes” som<br />
enligt B. Collinders ordbok betyder (sol)varm alternativt ”guortë” som betyder högt näs. Vaartoe/<br />
vaarta/vaatra betyder lågfjäll med skog omkring. Vål/vol är ett svenskt/ norskt dialektalt ord för<br />
höjd som kan ha samiskt ursprung och utgå från vaellie som betyder utlöpare av fjäll.<br />
17
*Henvålen (Heejnevaarta): (sweref 99 tm,0:6954462.37 416854.29) ett fjäll 1083 m. högt med<br />
skog runt norr om Särvfjället. G. Hasselbrink redovisar i sitt manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i<br />
Jämtlands och Kopparbergs län ”Heejnevaardaa” för <strong>det</strong>ta fjäll och uppger att namnet härleds till<br />
slipsten. Heejne betyder bryne. Vaartoe/ vaarta/vaatra betyder lågfjäll med skog omkring.<br />
Heavkåelkie/ Stor -Axhögen: ett högt och stort fjäll med brant mot Mittån. Enligt upptecknare G.<br />
Hasselbrink- 43 och traditionsbärarna Nils Einar Andersson, Olov Rensberg och Laila Fjällgren så<br />
heter fjället som helhet Heavkåelkie medan toppen 1322 m. heter [Klingkie]. Heavk- återgår på<br />
håevkie som betyder hög och åelkie betyder axel. Ax- högen förefaller vara en översättning av <strong>det</strong><br />
<strong>samiska</strong> namnet där ax- är en förkortning av axel som motsvaras av åelkie och -hög en översättning<br />
av den <strong>samiska</strong> förleden.<br />
*Helagsglaciären (Maajåelkientjoevthje): (sweref 99 tm,0:6977628.39 370685.06) glaciären<br />
sydost om Maajåelkie/ Helagsfjället. G. Hasselbrink redovisar i sitt manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i<br />
Jämtlands och Kopparbergs län namnet ”Maajoålgientjuodje” och uppger att namnet avser jökeln/<br />
isen på Helags. Maaj betecknar avstånd eller något stort. Åelkie betyder axel. Det svenska namnet<br />
Helags är sannolikt en översättning av <strong>det</strong> <strong>samiska</strong> namnet, där hel är motsvarigheten till maaj- och<br />
ags- är en förkortning av axel som i sin tur är en översättning av åalkie. Lokalt benämner man<br />
glaciären för Maajåelkientjoevtje. Tsoevthse/tjoevhtje betyder snödriva som ligger kvar på<br />
sommaren.<br />
*(Hierkietjaerhvie): (sweref 99 tm,0:6962532.36 365236.90) en flack höjd på fjällryggen mellan<br />
Kliehpie/ Stor Mittåkläppen och Svaaletjahke/ Mittåstötarna som inte är namngiven på kartbla<strong>det</strong>,<br />
dock på digitala kartan som ”Hiergetjarfe/ Hästkläppen”. Platsen är även upptecknad av G.<br />
Hasselbrink -43. Höjden benämns Hierkietjaerhvie enligt traditionsbärare Nils Einar Andersson.<br />
Hierkie betyder häst och tjaerhvie betyder avskilt fjäll i högfjäll. I nordligare dialekter betyder<br />
hiergge (saL) renoxe.<br />
*Hoken ([Hovke]): ett flackt fjäll ca.1100m. högt norr om högfjällsmassivet Skarsfjället. Enligt<br />
traditionsbärare Laila Fjällgrens <strong>ortnamn</strong>suppteckningar så benämns <strong>det</strong>ta fjäll [Hovke].<br />
Betydelsebakgrunden är inte känd.<br />
*Hyddsjön (Hahttanjaevrie): (sweref 99 tm,0:6962691.89 353630.58) en högfjällssjö på<br />
riksgränsen norr om Gihpergaejsie/ Hafttorstöten med en renvaktarstuga på norra stranden och<br />
Hyddsjöstugan uppströms bäcken. Sjön avvattnas västerut av bäcken Hydda i Norge. Enligt<br />
traditionsbärare Laila Fjällgrens <strong>ortnamn</strong>suppteckningar så benämns denna sjö för [Hattanjaevrie].<br />
Hahtte betyder hatt och jaevrie betyder sjö. Bakgrunden till namnet är inte klarlagt.<br />
*Hålmantjaabre (Hålmanstaabre): en högfjällsslätt sydost om Hålmantjahke på högfjällsryggen<br />
mellan Våahtafjeele/ Vättafjället och Rååfjelle/ Rödfjället. Traditionsbärare Alf Willenfeldt och<br />
Irene Dorra berättar att områ<strong>det</strong> är småkuperat med vattenfyllda sänkor, något som de benämner<br />
18
(Hålman)staabre, vilket också är benämningen på digitala kartan. G. Hasselbrink redovisar i sitt<br />
manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och Kopparbergs län att förleden är ett lån från <strong>det</strong><br />
svenska namnet holme, i <strong>det</strong>ta fall från den närliggande sjön Hålmantjåånne/ Holmtjärn.<br />
Betydelsebakgrunden för förleden får anses oklar. Tjaabre/ staabre återgår på tjaabreth/ staabreh<br />
som betyder olänt, kuperat landskap.<br />
Hålmantjahke: ett fjäll 1132 m. högt öster om Hålmantjånne/ Holmtjärn och väster om<br />
Hålmantjaabre/ Hålmanstaabre på höjdryggen söder om Våahtafjeelle/ Vättafjället. G. Hasselbrink<br />
redovisar i sitt manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och Kopparbergs län att förleden är ett lån<br />
från <strong>det</strong> svenska namnet holme, i <strong>det</strong>ta fall från den närliggande sjön Hålmantjåånne/Holmtjärn.<br />
Tjahke betyder fjälltopp.<br />
Hålmantjåånne/ Holmtjärnen: den sydligaste av <strong>det</strong> band av sjöar längs riksgränsen väster om<br />
Hålmantjahke som utmynnar i högfjällsdalen Durrie. G. Hasselbrink redovisar i sitt manuskript;<br />
Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och Kopparbergs län att förleden är ett lån från <strong>det</strong> svenska namnet.<br />
Tjåånne/ tjonne betyder tjärn.<br />
*Hästskotjärnarna (Saajsejabpenjaevrie): (sweref 99 tm,0:6975800.79 361237.54) namnet avser<br />
den större av två sjöar söder om <strong>det</strong> flacka myriga områ<strong>det</strong> Saajsejabpe mellan Kloppanån och<br />
Sylsjön. G. Hasselbrink uppger i sitt manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och Kopparbergs län<br />
namnet ”Saajsejabbenjaevrie” för denna sjö. Namnet beskriver den omgivande terrängen emedan<br />
saajse betyder sumpig terräng och jabpe betyder lågt slättland mellan två älvar alternativt liten höjd<br />
på större slätt. Ändelsen -n anger genitiv och jaevrie betyder sjö.<br />
*(Ijsengealta): (sweref 99 tm,0:6967147.21 357422.89) en på kartan namnlös topp 1488 m. hög<br />
sydost om Ijsenjaevrie, som utgör en av tre toppar på <strong>det</strong> vidsträckta Skarsfjället nära riksgränsen.<br />
Den namnlösa toppen benämns Ijsengealta enligt traditionsbärare Irene Dorra, vilket bekräftas av<br />
uppteckning av G. Hasselbrink -43. Betydelsebakgrunden till Ijsen är inte entydig. Förleden kan<br />
återgå på jijsie som betyder rimfrost, jijsen som betecknar en ren med mörka och ljusa partier eller<br />
jijse/jijsen- ledtie som betyder fjälluggla. Gealta betecknar en sammanhängande långsträckt<br />
fjälltopp eller högsta toppen på ett fjäll.<br />
Ijsenjaervie: en sjö i högfjällsterräng 1167 m. ö. h. väster om Skarsfjället, vars västligaste icke<br />
namngivna topp benämns Ijsengealta enligt uppteckning. Även längre västerut på norsk sida finns<br />
en topp 1525 m. hög med namnet Ijsengealta. Betydelsebakgrunden till Ijsen är inte entydig.<br />
Förleden kan återgå på jijsen som betyder ren med mörka och ljusa partier. Det kan också återgå på<br />
jijse/jijsen- ledtie som betyder fjälluggla eller jijsie som betyder rimfrost. Jaevrie betyder sjö.<br />
Jalkedesåajja: en flat höjd norr om Helags fjällstation. Namnet beskriver höjdens karaktär där<br />
jalke/ jalkede betyder flat, jämn och åajja betyder huvud och även rund fjälltopp.<br />
19
Joevenjuenie: en östlig utlöpare ner mot skogen, av fjället Stor- Axhögen. Enligt traditionsbärare<br />
Olov Rensberg är Joevenjuenie även namnet på vistet Axhögen som ligger vid trädgränsen. Joeve<br />
betyder stenigt land och njuenie betyder näs.<br />
*(Joevjenjuenie): (sweref 99 tm,0:6924586.53 361293.44) en nordlig utlöpare av Gihtjieh/<br />
Kattriet som inte är namngiven på kartbla<strong>det</strong>. Traditionsbärarna benämner platsen Joevjenjuenie.<br />
Förleden som lokalt benämns joevje men enligt sydsamiskt lexikon stavas joeve betyder stenigt<br />
land och njuenie betyder näs eller utlöpare. Här i närheten finns en plats benämnd Joevjenjuenienaevtie<br />
enligt uppgift från traditionsbärarna Irene Dorra och Alf Willenfeldt (aevtie/ aevjie betyder<br />
frodig äng på tidigare renvall eller kåtaplats). Detta är en lovvesijjie, en viloplats för renarna,<br />
berättar Irene Dorra. Här finns också en renhage och boplatslämningar enligt Alf Willenfeldt.<br />
Joltere/ Blåfjället: ett fjäll 1200 m. högt som utgör en brant sydlig utlöpare av Synder-<br />
Storådörrfjället norr om Synderån. G. Hasselbrink redovisar i sitt manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i<br />
Jämtlands och Kopparbergs län namnet ”Jultere” för fjällets sydliga utlöpare och härleder namnet<br />
till slät. ”Jol´te” betyder slät, öppen mark, hårdnad av kölden och lätt att färdas på enligt B.<br />
Collinders ordbok. Med denna betydelsebakgrund så förefaller <strong>det</strong> sannolikt att <strong>det</strong> är utlöparen, på<br />
svenska benämnd Döllvålen, som heter Joltere och inte fjället. Ändelsen -re kan vara ett<br />
kontraktum av vaerie, fjäll.<br />
Joltere/ Lill Mittåkläppen: en markerat fjäll 1000 m. högt norr om Kliehpie/ Stor Mittåkläppen<br />
med brant mot Mittån och med renhagar på västsluttningen. Betydelsebakgrunden för Joltere är<br />
inte klarlagd. En möjlighet är att <strong>det</strong> kan härledas till ”Jol´te” som betyder slät, öppen mark,<br />
hårdnad av kölden och lätt att färdas på enligt B. Collinders ordbok. Ändelsen -re kan då vara ett<br />
kontraktum av vaerie, fjäll.<br />
*(Joltereaevtie): (sweref 99 tm,0:6962341.14 369522.23) enligt upptecknaren så är <strong>det</strong>ta namnet<br />
på ett grönskande område, ej utsatt på nuvarande kartblad, i dalgången norr om fjället Joltere/ Lill<br />
Mittåkläppen. Mittådalens samebys viste Mittåhammaren ligger här och samebyn har<br />
kalvmärkningshagar i denna dal. Upptecknat som ”Jolteren- audieh” av G. Hasselbrink -43.<br />
Betydelsebakgrunden för joltere är inte klarlagd. En möjlighet är att dalen fått namn av fjället<br />
Joltere/ Mittåkläppen och att namnet kan härledas till ”jol´te” som betyder slät, öppen mark,<br />
hårdnad av kölden och lätt att färdas på enligt B. Collinders ordbok. Ändelsen -re kan då vara ett<br />
kontraktum av vaerie, fjäll. Aevtie/ aevjie betyder frodig äng på tidigare renvall eller kåtaplats.<br />
Upptecknaren uppger att här finns gamla rengärden och kåtaplatser.<br />
*Jorpebierkiesjliehte (Jorpegierkiesjliehte): (sweref 99 tm,0:6964182.70 380094.15) <strong>det</strong>ta avser<br />
en flack nordsluttning från Stentjärnarna ner mot Skärvagsån. I västra änden på sluttningen rinner<br />
den på kartbla<strong>det</strong> namnlösa men på digitala kartan benämnda bäcken Jorpegierkiejohke.<br />
Sluttningens namn är upptecknat och känt bland traditionsbärarna i områ<strong>det</strong> med benämningen<br />
Jorpegierkiesjliehte. Namnet är felstavat på kartblad Z8. Namnet beskriver terrängen men <strong>det</strong> är<br />
20
inte lätt att avgöra om bäcken gett namn till slätten eller om <strong>det</strong> istället är slätten som gett namn till<br />
bäcken. Jorpe betyder rund och gierkie betyder sten. Av B. Collinders ordbok framgår att sjliehte<br />
är ett låneord från <strong>det</strong> svenska or<strong>det</strong> slätt.<br />
*(Jorpegierkiejohke): (sweref 99 tm,0:6966155.50 379194.85) den på kartbla<strong>det</strong> namnlösa men<br />
på digitala kartan benämnda bäcken som rinner till Skärvagsån och som avvattnar fjällslätten<br />
mellan Beallohkstjahke/ Skärvagsvålen och Deajka i västra änden av Jorpegierkiesjliehte. G.<br />
Hasselbrink redovisar i sitt manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och Kopparbergs län namnet<br />
”Jurbegiergiejukke” som namn på denna bäck, vilket överensstämmer med namnet på digitala<br />
kartan. Namnet beskriver terrängen men <strong>det</strong> är inte lätt att avgöra om bäcken gett namn till slätten<br />
eller om <strong>det</strong> istället är slätten som gett namn till bäcken. Jorpe betyder rund och gierkie betyder<br />
sten. Johke betyder bäck.<br />
Jorpetjahke: ett fjäll 1203 m. högt med rund form som är en del av Rååfjeelle/ Rödfjället. Jorpe<br />
betyder rund, tjahke betyder fjälltopp. Namnet beskriver fjällets form.<br />
Jotumsholmen: en ö i norra delen av Storsjön. Namnet kan eventuellt härledas till juhtem som<br />
betyder flyttning, exempelvis med en renhjord.<br />
Kariknallarna: namnet avser flera toppar ca.1000 m. höga väster om Bruksvallarna.<br />
Betydelsebakgrunden är inte klarlagd.<br />
*Kesudalen (”Rapte”): (sweref 99 tm,0:6976689.63 381911.54) en dalgång med fjällbjörkskog<br />
öster om Maajåelkie/ Helagsfjället med Kesusjön i dalbotten. Genom dalen rinner Krustjärnbäcken<br />
som strax öster om Kesusjön rinner samman med Ljungan. Kesudalen uttalas lokalt med ett<br />
inledande tj- ljud. Upptecknat som ”Rapte” av G. Hasselbrink -43. Betydelsebakgrunden är inte<br />
klarlagd. Enligt sydsamiskt lexikon så är Rapte benämningen på <strong>det</strong> med tenntråd utsmyckade<br />
kantstycket på den syd<strong>samiska</strong> kvinnoluvan. I lule<strong>samiska</strong> (saL) finns den sannolikt besläktade<br />
termen rabdda som betyder kant.<br />
*Kesusjön (”Raptenjaurie”): (sweref 99 tm,0:6976955.37 381183.55) en fjällsjö i Kesudalen<br />
öster om Maajåelkie/ Helagsfjället. Genom dalen rinner Krustjärnbäcken som strax öster om<br />
Kesusjön rinner samman med Ljungan. Kesusjön uttalas lokalt med ett inledande tj- ljud.<br />
Upptecknad som ”Raptenjaurie” av B. Collinder -41 och G. Hasselbrink -43. Betydelsebakgrunden<br />
är inte klarlagd. Enligt sydsamiskt lexikon så är Rapte benämningen på <strong>det</strong> med tenntråd<br />
utsmyckade kantstycket på den syd<strong>samiska</strong> kvinnoluvan. I lule<strong>samiska</strong> (saL) finns den sannolikt<br />
besläktade termen rabdda som betyder kant. Ändelsen -n anger genitiv och jaevrie betyder sjö.<br />
Klabpanjohke/ Kloppanån: en bäck som rinner genom Klahpandurrie väster om Strovhte/<br />
Nesjöstötarna. Betydelsebakgrunden för Klahpan är inte klarlagd. Johke betyder bäck.<br />
21
Klahpandurrie: en dalgång med nord- sydlig sträckning väster om Strovhte/ Nesjöstötarna genom<br />
vilken Klahpanjohke/ Kloppanån rinner. Betydelsebakgrunden för Klahpan är inte klarlagd. Durrie<br />
betyder dalgång eller fjällpass.<br />
*Klasbäcken (Klaasejaevrienjohke): (sweref 99 tm,0:6954701.90 357308.83) en bäck väster om<br />
Slompe/ Klasberget som avvattnar Klastjärn och rinner samman med Grönån. Upptecknad som<br />
”Klasjaurien-johkke” av B. Collinder -41, vilket bekräftas av traditionsbärare Ingvar Labj. Klaase<br />
betyder fönster eller glas. Enligt upptecknaren har tjärnen fått sitt namn av att den har vit botten<br />
och sjön har sen fått ge namn åt bäcken. Jaevrie betyder sjö och ändelsen -n anger genitiv. Johke<br />
betyder bäck.<br />
*Klastjärn (Klaasejaevrie): (sweref 99 tm,0:6953580.84 359576.75) en mindre fjällsjö söder om<br />
Slompe/ Klasberget i fjällområ<strong>det</strong> Långbrottfjället. Upptecknad som ”Klasejaurie” av B. Collinder -<br />
4, vilket bekräftas av Ingvar Labj. Klaase betyder fönster eller glas. Enligt upptecknaren har sjön<br />
fått sitt namn av att den har vit botten. Javrie betyder sjö.<br />
Kliere/ Stor- Glän: en större fjällsjö 831 m.ö.h. i myrmark vid riksgränsen som utgör källsjö för<br />
Tännån. Betydelsebakgrunden till namnet är osäkert. Upptecknare G. Hasselbrink uppger att låglänt<br />
sankmark utmärker Glän-namnen.<br />
*(Klierenejaevrieh): ett samlingsnamn för ett på kartan icke namngivet sjösystem vid riksgränsen<br />
bestående av Kliere/ Stor Glän (sweref 99 tm,0:6950713.26 352865.96), Lill Glän (sweref 99<br />
tm,0:6948992.32 352722.57) och Glänhåa (sweref 99 tm,0:6949689.68 352139.13). Upptecknat<br />
som ”Kleärenejaurieh” av G. Hasselbrink -43, ett namn som även traditionsbärare Irene Dorra har<br />
hört. Betydelsebakgrunden till kliere är osäkert. Ändelsen -n anger genitiv. Upptecknare G.<br />
Hasselbrink uppger att låglänt sankmark utmärker Glän-namnen. Jaevrieh betyder sjöar.<br />
Kliehpie/ Rensnävet: ett brant fjäll ca.1200 m. högt söder om passet Rensnävskalet som gränsar<br />
mot myrland och fjällbjörkskog i södra delen av Lunndörrsfjällen. Enligt B. Collinders ordbok så<br />
betyder ”kliehpe” ett berg eller fjäll som sticker ut.<br />
Kliehpie/ Stor- Mittåkläppen: ett brant fjäll 1212 m. högt mellan Mittån och Ljusnan, som utgör<br />
utlöpare av högfjällsområ<strong>det</strong> Skarsfjället. Enligt B. Collinders ordbok så betyder ”kliehpe” ett berg<br />
eller fjäll som sticker ut, vilket stämmer som beskrivning av denna utlöpare.<br />
Kliehpiengabpe/ Rensnävkölen: ett flackt myrområde i fjällbjörkskog sydost om fjället Kliehpie/<br />
Rensnävet i södra kanten av Lunndörrsfjällen. Enligt B. Collinders ordbok så betyder ”kliehpe” ett<br />
berg eller fjäll som sticker ut. Gapbe betecknar en flat kulle. Kliehpiengabpe kan antas ha<br />
namngivits efter namnet på fjället.<br />
*([Klinkie]): (sweref 99 tm,0:6961556.85 374339.75) en på kartbla<strong>det</strong> namnlös topp 1322 m. hög,<br />
22
men på digitala kartan benämnd ”Glinkie”, som utgör den högsta toppen på Heavkåelkie/ Stor Axhögen<br />
1322 m. hög. Upptecknad som ”Klinkie” av G. Hasselbrink -43, ett namn som bekräftas av<br />
traditionsbärarna som benämner fjället [Klinkie]. Betydelsebakgrunden för namnet är inte klarlagt.<br />
Kojtjärn: en mindre sjö 903 m.ö.h. i myrområ<strong>det</strong> väster om Anderssjökölen. Koja är en dialektal<br />
benämning på gåetie, kåta och kan indikera bosättning eller lämningar efter kåtor.<br />
*(Kraavhpe): (sweref 99 tm,0:6939698.96 354482.94) en på kartbla<strong>det</strong> icke namngiven<br />
försänkning med två små tjärnar, på digitala kartan benämnd ”Kravpie”, nordväst om Tråampe/<br />
Svansjökläppen. Namnet bekräftas av traditionsbärarna Irene Dorra och Alf Willenfeldt. Kraavhpe<br />
betyder gryta i terrängen vilket beskriver denna plats.<br />
*(Kruanabaahkoe): (sweref 99 tm,0:6937867.86 351122.51) <strong>det</strong>ta är enligt traditionsbärare Alf<br />
Willenfeldt namnet på, den på kartan icke namngivna, nordostsluttningen av StorViglen. Kruana<br />
betyder grön och baahkoe betyder sluttning. Traditionsbärare Ingvar Labj kan inte bekräfta namnet<br />
men uppger att denna sluttning är särdeles grön.<br />
*(Kruananaevtie): (sweref 99 tm,0:6955848.18 354660.79) ett sameviste vid Grönsjöarna i<br />
Skårnja/ Gröndalen som nu är öde men som bebotts av bl.a. familjen Nordfjell enligt<br />
traditionsbärare Irene Dorra. Upptecknat som ”Kreänanaudieh” av G. Hasselbrink- 43.<br />
Traditionsbärare Ingvar Labj bekräftar namnet och uppger att <strong>det</strong> finns boplatslämningar här.<br />
Kruana betyder grön och aevtie/ aevjie betyder frodig äng, tidigare renvall eller kåtaplats.<br />
*Krustjärnen (Gaarenesåajjanjaevrie): (sweref 99 tm,0:6980984.85 377704.64) en sjö med flera<br />
småtjärnar runt, väster om Gaarenesåajja/ Krustjärnstöten och norr om Kesudalen. Upptecknad<br />
som ”Garenesoåjjan jaurie” av B. Collinder -41. Gaaranasse/ gaarenesse betyder korp. Åajja<br />
betyder huvud eller rund fjälltopp och ändelsen -n anger genitiv. Jaevrie betyder sjö. Sjön kan antas<br />
ha namngivits efter fjället Gaarenesåajja/ Krustjärnstöten.<br />
* (Krööntetjonne): (sweref 99 tm,0:6972625.00 378599.05) en sjö i dalen mellan N. Kröönte/<br />
Norra Gröndörrsstöten och S. Kröönte/ Södra Gröndörrstöten på kartbla<strong>det</strong> icke namngiven men på<br />
digiatla kartan benämnd ”Gröntetjånne”. Upptecknad som ”Gröntentjörne” av G. Hasselbrink -43.<br />
Förleden återgår på kruana som betyder grön. Tjonne och tjörne betyder tjärn och är låneord från<br />
svenska och/eller Härjedalsmål.<br />
Laavele/ Lågvålen: en kal höjd 880 m. hög öster om Särvdalen och öster om Fleete/ Flatruet.<br />
Betydelsebakgrunden för laavele är osäker. Det <strong>samiska</strong> namnet förefaller vara en samisk<br />
anpassning av <strong>det</strong> svenska namnet där Laa- härleds till låg- och -vele till vål. Vål/vol är ett<br />
svenskt/ norskt dialektalt ord för höjd som kan ha samiskt ursprung och utgå från vaellie som<br />
betyder utlöpare av fjäll.<br />
23
*(Lappmyren): (sweref 99 tm,0:6943290.40 402715.28) en myr söder om Över- Särvsjön och<br />
väster om Särvsjövålen. Den är namnlös på kartbla<strong>det</strong> men utmärkt på digitala kartan. Ortnamn<br />
innehållande or<strong>det</strong> lapp- indikerar samisk närvaro.<br />
*(Lappröstbäcken): (sweref 99 tm,0:6949453.91 399219.75) en liten bäck väster om Över-<br />
Särvsjön som rinner samman med Sarvenjohke/ Särvan. Den är namnlös på kartbla<strong>det</strong> men<br />
benämnd på digitala kartan. Ortnamn innehållande or<strong>det</strong> lapp- indikerar samisk närvaro.<br />
*(Latmanslapte): (sweref 99 tm,0:6923604.91 364729.01) en lång avsats under branten av<br />
Brattriet, på vilken flyttleden går eftersom <strong>det</strong> enligt traditionsbärarna är lättast att färdas på denna<br />
avsats, ett faktum som sannolikt gett upphov till namnet. Lapte/ låpte betyder avsats i fjällsida.<br />
*Lill- Skarven (Skarveh): (sweref 99 tm,0:6941173.87 364529.56) en topp 1224 m. hög i<br />
högfjällsområ<strong>det</strong> norr om Tänndalen och söder om Stor- Skarven, den högre toppen på samma fjäll.<br />
G. Hasselbrink redovisar i sitt manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och Kopparbergs län,<br />
liksom B. Collinder -41, namnet ”Skarveh”, vilket avser både Lill- Skarven och Stor- Skarven. B.<br />
Collinder härleder namnet till ”skárrú” lång avsats i en klippvägg.<br />
*Lilla Skarvdörrssjön (Noerhte Skardurrienjaevrie): (sweref 99 tm,0:6976505.09 352438.03)<br />
en mindre fjällsjö vid riksgränsen öster om Skarvdörrsfjället och norr om Stora Skarvdörrssjön<br />
(Åarjel Skardurrienjaevrie). Upptecknad som ”Nuorhte Skardurrienjaurie” av G. Hasselbrink -43.<br />
Noerhte betyder norra. Durrie betyder fjälldal eller fjällpass och jaevrie betyder sjö. Skar- kan vara<br />
norska med betydelsen fjälldal. B. Collinder härleder namnet till ”skárrú”, lång avsats i en<br />
klippvägg.<br />
*Linjetjärn (Skaalnjentjonne): (sweref 99 tm,0:6948919.35 350084.79) den ena av två sjöar<br />
alldeles intill riksgränsen på vardera sidan om vägen mot Röros. Upptecknad som ”Skalnientjånne”<br />
av B. Collinder -41 och G. Hasselbrink -43. Hasselbrink skiljer på norra och södra Linjetjärn och<br />
uppger att namnet avser den norra även benämnd Stora Linjetjärn. Skaalnje betyder renhorn med<br />
taggar framåt. Tjonne betyder tjärn.<br />
*Ljusnetjärn (Gihpergaejsienjaevrie): en sjö söder om Gihpergaejsie/ Haftorstöten vid<br />
riksgränsen. Upptecknad som ”Gihppergaisjien-jaurie” av G. Hasselbrink -43. Gihpere betyder luva<br />
och gaejsie betyder spetsig fjälltopp. Ändelsen -n anger genitiv. Jaevrie betyder sjö. Sjön torde ha<br />
fått sitt <strong>samiska</strong> namn efter sitt läge söder om Gihpergaejsie/ Hafttorstöten.<br />
*Långbrottfjället ([Proahta]): ett fjäll ca.1120 m. högt nära riksgränsen med lång brant sydlig<br />
kam. Upptecknat som ”Proåhtantjahkke” av G. Hasselbrink -43. Enligt traditionsbärarna Irene<br />
Dorra och Elias Rensberg benämns fjället [Proahta], en förkortad variant av <strong>det</strong> upptecknade<br />
namnet. Detta är en central plats för Ruvhten sijte som har sin kalvmärkningsanläggning här.<br />
[Proahta] finns inte i sydsamiskt lexikon. I B. Collinders ordbok finns ”prähtëkë” med betydelsen<br />
24
ant. Betydelsebakgrunden för [Proahta] är sannolikt brant, ett låneord från den svenska/norska<br />
termen brott med samma betydelse. Ändelsen -n i ”Proåhtantjahke” anger genitiv och tjahke<br />
betyder fjälltopp.<br />
*Långbrottsjöarna ([Proahtanjaevrie]): <strong>det</strong>ta är två sjöar belägna söder om <strong>det</strong> branta<br />
Långbrottfjället. Upptecknade som ”Proåhtantjahkke-jaurieh” av G. Hasselbrink -43.<br />
Traditionsbärare Irene Dorra benämner sjöarna [Proahtanjaevrie]. Platsen är central för Ruvhten<br />
sijte som har en kalvmärkningsanläggning här. [Proahta] finns inte i sydsamiskt lexikon. I B.<br />
Collinders ordbok finns ”prähtëkë” med betydelsen brant. Betydelsebakgrunden för [Proahta] är<br />
sannolikt brant, ett låneord från den svenska/norska termen brott med samma betydelse. Ändelsen<br />
-n anger genitiv och jaevrie betyder sjö.<br />
Maajajabpe: ett flackt kalfjäll nordost om Svaaletjahk/ Mittåstötarna och väster om Mittåsjön.<br />
Maaje betecknar avstånd eler något stort. Jabpe betyder slätt. Namnet beskriver karaktären på<br />
platsen.<br />
Maajåelkie/ Helagsfjället: <strong>det</strong> högsta fjällmassivet i Ljungdalsfjällen med två toppar, 1796 m<br />
respektive 1704 m. höga som utgör varsin ”axel” av fjället med branta markerade kanter. På<br />
östbranten av den högsta toppen ligger Helagsglaciären. Maaje betecknar avstånd eller något stort.<br />
Åelkie betyder axel. Det svenska namnet Helags är sannolikt en översättning av <strong>det</strong> <strong>samiska</strong><br />
namnet, där hel är motsvarigheten till maaj- och ags- är en förkortning av axel som i sin tur är en<br />
översättning av åelkie.<br />
Maajåelkiennjuenie/ Östra Helagsskaftet: en östlig utlöpare av Maajåelkie/ Helagsfjället. Maaje<br />
betecknar avstånd eller något stort. Åalkie betyder axel. Det svenska namnet Helags är sannolikt en<br />
översättning av <strong>det</strong> <strong>samiska</strong> namnet, där hel är motsvarigjeten till maaje och ags- är en förkortning<br />
av axel som i sin tur är en översättning av åalkie. Njuenie betyder näs eller utlöpare av fjäll och<br />
motsvaras på svenska av skaftet.<br />
Meehlege/ Messlingen: en stor sjö efter Mittåns dalgång. Traditionsbärare Laila Fjällgren uppger i<br />
sitt <strong>ortnamn</strong>smaterial att sjöns <strong>samiska</strong> namn är [Smiehla]. Betydelsebakgrunden är oklar.<br />
Mihte/ Mittådalen: en by längs vägen till Flatruet på bägge sidorna av Mihtenjohke/ Mittån. Enligt<br />
Irene Dorra är Mihte en översättning av <strong>det</strong> svenska namnet Mittå-. Mihte är huvudviste för<br />
Mittådalens sameby. Här låg tidigare en fäbodvall med namnet Storvallen. Samevistet som också<br />
benämndes Storvallen alternativt Pravhka låg då något norr om nuvarande bebyggelse och norr om<br />
den ägogräns mot Ljusnedalsbruk som gick här. Mihte betyder mitt i och är sannolikt ett svenskt<br />
låneord. Enligt traditionsbärare Ingrid Rehnfeldt, som i sin tur fått uppgiften från framlidne Jacob<br />
Jonasson, är Pravhka namnet på <strong>det</strong> äldre vistet, en uppgift som bekräftas av traditionsbärare Olov<br />
Rensberg. Av Laila Fjällgrens <strong>ortnamn</strong>smaterial framgår att vistet benämndes [Prauvka].<br />
Upptecknat som ”Pravga” och Storvallen av G. Hasselbrink -43. Enligt ordbok så betyder<br />
25
pråvhkoe, pravhka bruk, men traditionsbärarna menar att namnet på vistet inte skall härledas till<br />
bruk.<br />
Mihtenjohke/ Mittån: en bäck som avvattnar Mittåsjön och rinner via Mihte/ Mittådalen till<br />
Messlingen. Mihte betyder mitt i och är sannolikt ett svenskt låneord. Johke betyder bäck,<br />
*Mittåsjön (Maajajaevrie): (sweref 99 tm,0:6967188.67 366717.84) en sjö i högfjällsterräng norr<br />
om Maajajabpe som utgör källflöde för Mittån. Upptecknad som ”Majajaurie” av G. Hasselbrink-<br />
43. Traditionsbärarna Laila Fjällgren och Alma Fjällgren uppger att sjön heter Maajajaevrie. Maaje<br />
betyder avstånd eller stor. Jaevrie betyder sjö.<br />
*(”Mokkenjohkke”): (sweref 99 tm,0:6930819.55 356577.90) en på kartbla<strong>det</strong> namnlös bäck som<br />
avvattnar Holmsjön, Durrie och Rutfjället. Bäcken rinner genom Övre och Nedre Muggsjön och in<br />
i Norge till den norska Nedre Muggsjøen. Upptecknad som ”Mokkenjohkke” av G. Hasselbrink -<br />
43. Sjöarnas <strong>samiska</strong> namn är enligt digitala kartan ”Bijjie Mokkenjauerie” och ”Vuelie<br />
Mokkenjauerie”. Betydelsebakgrunden för ”mokke” är oklar. Enligt B. Collinder så betyder<br />
”mohkke” krök/dalbotten/ <strong>det</strong> innersta av något, ett ord som i sydsamiskt lexikon motsvaras av<br />
mehkie. Ändelsen -n anger sannolikt genitiv. Johke betyder bäck.<br />
*Mysklan (Måskerenjohke): (sweref 99 tm,0:6920316.02 379108.18) en bäck som har sin källa i<br />
Myskelsjön (Måskere är sjöns <strong>samiska</strong> namn). Uppströms Väster- Vattnan heter bäcken<br />
Måskerenjohke/ Övre Mysklan. På kartbla<strong>det</strong> byter den namn till Mysklan i och med sitt utlopp,<br />
som går rakt norrut, från Väster- Vattnan mot Tännån. Upptecknad som ”Moskerenjohkke” av B.<br />
Collinder -41. Irene Dorra uppger att bäcken heter Måskerenjohke hela sträckan fram till dess<br />
sammanflöde med Tännån. Namnet återgår på måskoes som betecknar litet inflöde eller en plats där<br />
vattnet ändrar riktning så att in och utlopp kan vara åt samma håll, något som<br />
Måsekerenjohke/Mysklan gör vid sitt utlopp från Väster- Vattnan. Ändelsen -re är sannolikt ett<br />
exempel på s.k. komprimering, i <strong>det</strong>ta fall av jaevrie och -n är en genitivändelse.<br />
*Myskelsjön (Måskere): (sweref 99 tm,0:6927276.21 362574.21) en sjö från vilken<br />
Måskerenjohke/ Övre Mysklan rinner. Sjön benämns ”Måskere” på digitala kartan. Upptecknat som<br />
”Moskerenjaurie” av B. Collinder -41. Irene Dorra benämner sjön [Moskere]. Måske- återgår på<br />
måskoes som betyder litet inflöde eller plats där vattnet ändrar riktning och in och utlopp kan vara<br />
åt samma håll. Ändelsen -re är sannolikt ett exempel på s.k. komprimering, i <strong>det</strong>ta fall av jaevrie.<br />
Måskerenjohke/ Övre Mysklan: en bäck som rinner in i Vattnan västerifrån men har utlopp rakt<br />
norrut. Måske- återgår på måskoes som betyder litet inflöde eller en plats där vattnet ändrar riktning<br />
och in och utlopp kan vara åt samma håll. I <strong>det</strong>ta fall så ändrar bäcken riktning vid utloppet från<br />
Vattnan vilket kan förklara <strong>ortnamn</strong>et. Ändelsen -re är sannolikt ett exempel på s.k. komprimering,<br />
i <strong>det</strong>ta fall av jaevrie och -n är en genitivändelse.<br />
26
Neassa/Tännäs: ett samhälle och kyrkplats vid Tännåns utflöde i Lossen. Neassa är sannolikt lånat<br />
av <strong>det</strong> svenska näs.<br />
Neder-Särvsjön: en sjö nedströms Över- Särvsjön i Särvdalen väster om Särvfjället. Särv återgår<br />
på sarva som betyder sarv/ rentjur alternativt sarve som betyder älg.<br />
*Nedre Daddsjön (Vuelie Diedte): (sweref 99 tm,0:6958203.81 375965.97) en sjö nedströms<br />
Övre Daddsjön, vars inlopp är bäcken Diedtenjohke. På digitala kartan benämnd som ”Vuole<br />
Diete”. Upptecknad som ”Vuelie Deätte” av B. Collinder -41. Vuelie betyder nedre. Diedte kan<br />
betyda tyngd, stock el. dyl. som lägges för att hålla något på plats ex. på kåtan. Vid Övre Daddsjön<br />
finns lämningar efter viste, bengömmor, renvallar, fångstgropar m.m. enligt traditionsbärare Ingrid<br />
Rehnfeldt.<br />
*Nedre Muggsjön (”Vuelie Mokkenjaurie”): (sweref 99 tm,0:6926709.88 354440.30) en sjö<br />
ca.850 m. ö.h. vid riksgränsen, i västra änden av Muggdalen, åtskild från Övre Muggsjön med en<br />
smal landtunga. Upptecknad som ”Vuelie Mokkenjaurie” av B. Collinder- 41 och upptagen på<br />
digitala kartan med samma namn. Betydelsebakgrunden för ”mokke” är oklar. Enligt B. Collinder<br />
så betyder ”mohkke” krök/dalbotten/ <strong>det</strong> innersta av något, ett ord som i sydsamiskt lexikon<br />
motsvaras av mehkie. Ändelsen -n anger sannolikt genitiv. Vuelie betyder den nedre.<br />
*Nedre Skärvagen (”Skervenjaevrie”): (sweref 99 tm,0:6967277.55 384188.46) en sjö nedströms<br />
Övre Skärvagen i Skärkdalen. Upptecknad som ”Skervenjaurie” av B. Collinder -41.<br />
Betydelsebakgrunden till förleden är inte klarlagd. Jaevrie betyder sjö.<br />
Njeeruvajja: en dalgång söder om fjället Njeeruvåajja/ Gråvålen, i vilken Gråvålsjön ligger(vars<br />
<strong>samiska</strong> namn enligt uppteckning av G. Hasselbrink -43 är ”Njeäruvevaijanjaurie”). Njeeruve, i<br />
<strong>det</strong>ta namn förkortat till njeeru betecknar ett torrt gräsbevuxet område. Vajja betyder dalgång.<br />
Namnet beskriver terrängen.<br />
Njeeruvåajja/ Gråvålen: ett fjäll 1153 m. högt söder om Sylsjön och norr om dalgången<br />
Njeeruvajja. Njeeruv är en förkortning av njeeruve som betecknar ett torrt gräsbevuxet område och<br />
åajja betyder huvud även fjäll. Val/ vål är ett svenskt/ norskt dialektalt ord för höjd som kan ha ett<br />
samiskt ursprung och utgå från vaellie som betyder utlöpare av fjäll. Det <strong>samiska</strong> namnet beskriver<br />
terrängen.<br />
Njåamelejabpe: en högfjällsslätt norr om Sylsjön och sydost om fjället Njåameletjaerhvie.<br />
Njåamele betyder hare och japbe betyder lågt, slättland mellan två älvar alternativt en liten höjd på<br />
en större slätt.<br />
Njåameletjaerhvie: ett fjäll 1137 m. högt norr om Sylsjön och högfjällsslätten Njåamelejabpe.<br />
Njåamele betyder hare och tjaerhvie betyder litet, runt fjäll som ligger ensamt i högfjällen.<br />
27
Noerthe Miesjehkentjahke: ett fjäll ca.1050 m. högt på västra Fleete/ Flatruet norr om Gaske<br />
Miesjehkentjahke. Noerhte betyder norra och namnet anger fjällets position i förhållande till <strong>det</strong><br />
söderom liggande Öörjel Miesjehkentjahke och <strong>det</strong> däremellan liggande Gaske Miesjehkentjahke.<br />
Miesjehke återgår på miesehke som betyder vaja med kalv och tjahke betyder fjälltopp. Namnet<br />
indikerar kalvningsland eller trivselland för renarna.<br />
Noerhteåelkie: en nordlig utlöpare ca.1100 m. hög norr om Brattriet. Namnet beskriver fjället<br />
emedan noerhte betyder norr och åelkie betyder axel, även hög utlöpare av fjäll.<br />
Nordfjällsstuga: en stuga i Skårnja/ Gröndalen nära riksgänsen. Enligt traditionsbärare Alf<br />
Willenfeldt är platsen uppkallad efter stugans ägare samen Ante Nordfjäll.<br />
Nåevpie/ Bullfjället: ett fjäll med rund form 1357 m. högt nära riksgränsen. Namnet bekräftar<br />
fjällets runda form då Nåevpie återgår på naehpie som är beteckningen på ett mjölkkärl med rund<br />
form.<br />
N. Kröönte/ Norra Gröndörrsstöten: ett fjäll norr om S. Kröönte/ Södra Gröndörrsstöten.<br />
Kröönte är en dialektal form av kruana som betyder grön.<br />
Ohtjhannskjinne/ Lill- Handskinnvålen: en kal höjd 900 m. hög med skog runt, nordväst om<br />
Stoerhannskjinne/ Handskinnvålen. Ohtj- är en förkortning av ohtje som betyder liten. Hannskjinne<br />
är ett svenskt ord som fått en samisk form. Vål/vol är ett svenskt/ norskt dialektalt ord för höjd som<br />
kan ha samiskt ursprung och utgå från vaellie som betyder utlöpare av fjäll.<br />
*(Ohtje Rovte): (sweref 99 tm,0:6945366.00 350873.86) en på kartbla<strong>det</strong> ej namngiven höjd ca.<br />
1020 m. hög på Rutfjället, öster om Rutstöten och nordöst om fjället Rovte/ Ruten. Upptecknad<br />
som ”Ohttje Rute” av B. Collinder -41. Ohtje betyder liten. Efterleden kan härledas till rovhte som<br />
är benämningen på friarens gåva till brudens far alternativt ruvtie som betyder järn.<br />
Ohtje Sjkeabpore: en fjällsluttning på riksgränsen söder om Sjkeabpore/ Skedbrofjället. Ohtje<br />
betyder liten. Namnet härleds till Skeahpa som är beteckningen på en vajhjord(renhjord med vajor)<br />
eller ett fjäll där vajorna samlas. Ändelsen -re kan vara en komprimering i <strong>det</strong>ta fall av vaerie.<br />
Namnet indikerar renskötsel och avser sannolikt att beskriva att <strong>det</strong>ta är ett fjäll där vajorna samlas,<br />
vilket bekräftas av traditionsbärare Irene Dorra.<br />
Pliehtje: en tjärn i ett myrområde nedanför fjällsluttningen mot sjön Malmagen. Pliehtje betyder<br />
slät och namnet återspeglar karaktären på terrängen runt tjärnen.<br />
Pråvhka/ Ljusnedal: en by som ligger efter Ljusnan där man tidigare hade ett järnbruk till vilket<br />
hörde omfattande marktillgångar och vars verksamhet på många sätt varit i konflikt med samisk<br />
28
verksamhet i områ<strong>det</strong>. Traditionsbärare Olov Rensberg uppger att platsen benämns Pravhka på<br />
<strong>samiska</strong>. Både pråvhka och pravhka betyder bruk och kan härledas till <strong>det</strong> svenska or<strong>det</strong> bruk.<br />
Preanne/ Ljungris; ett viste med renskiljningsanläggning och kalvmärkningshagar i Övre<br />
Ljungans dalgång. Preanne återgår på preanna som betyder bränd, mark som brunnit.<br />
Preanne: ett skogsområde mellan Handskinnvålen och Måskerenjohke/Övre Mysklan. Preanne<br />
återgår på preanna som betyder bränd, mark som brunnit.<br />
Preannehke: en topp 1206 m. hög på Dunsjöfjället öster om vistet Preanne/ Ljungris. Preannehke<br />
återgår på preanna som betyder bränd, mark som brunnit.<br />
Preannekengåetie: ett viste vid trädgränsen i sluttningen mot Malmagen. Preanneke återgår på<br />
preanna som betyder bränd, mark som brunnit. Gåetie betyder kåta. Detta är namnet på ett stort<br />
vår-, sommar-, och höstviste för Ruvhten Sijte med många lämningar från olika tider.<br />
*(Preannekenjohke): (sweref 99 tm,0:6953662.07 383644.23) en på kartbla<strong>det</strong> icke namngiven<br />
bäck som på digitala kartan benämns ”Prännukenjukke/ Väster- Storbäcken” och som avvattnar<br />
myrområ<strong>det</strong> på Fleete/ Flatruet och rinner samman med Mihtenjohke/ Mittån vid Mittådalsvallarna.<br />
Upptecknad av G. Hasselbrink -43. ”Prännuke-” återgår på preanne som betyder bränd mark.<br />
Ändelsen -n anger genitiv och johke betyder bäck.<br />
Preannetjahke/ Brändstöten: en höjd ca.950 m.hög norr om Rovje/ Rogens östra ände. Preanne<br />
återgår på preanna som betyder bränd, mark som brunnit, vilket också framgår av <strong>det</strong> svenska<br />
namnet. Tjahke betyder fjälltopp.<br />
Priennenjuana/ Kläppnäset: en udde i nordvästra Rovje/ Rogen. Prienne återgår på preanna som<br />
betyder bränd, mark som brunnit. Här finns hällmålningar med älgmotiv.<br />
Priennesovvene: en av flera sjöar på högfjällslätten Durrie öster om Viglennjuenie/ Vigelskaftet.<br />
Prienne återgår på preanna som betyder bränd, mark som brunnit och sovvene betyder sel.<br />
Raavtjabpe: en flack del av norra sluttningen av Rååfjelle/ Rödfjället i högfjällsområ<strong>det</strong> söder om<br />
Tännån. Irene Dorra vill benämna denna plats för [Raavdeksjabpe]. Raavt- är en förkortning av<br />
[raavdek] och namnet härleds till ”reuhtuhk”, vilket enligt B. Collinders ordbok betyder en körren<br />
som följer vägen rätt. Detta namn indikerar renskötsel vilket stämmer bra även med dagens<br />
renskötsel då områ<strong>det</strong> utgör sommarbetesland och flyttstråk för Ruvhten Sijte. En alternativ<br />
betydelse är raavre/ raavte som betyder röding (<strong>det</strong> finns dock ingen sjö på denna sluttning). Jabpe<br />
betyder slätt.<br />
Raavtejaevrie: (sweref 99 tm,0:6919039.17 358883.88) enligt kartan är <strong>det</strong>ta namnet på en mindre<br />
29
fjällsjö i närheten av riksgränsen sydväst om Väster Rödsjön. Enligt traditionsbärare Irene Dorra<br />
och enligt digitala kartan är <strong>det</strong>ta fel. Det är den större sjön närmast nordväst om som heter<br />
Raavtejaevrie (sweref 99 tm,0:6919659.98 357771.68). Namnet är sannolikt felplacerat på<br />
kartbla<strong>det</strong>. Raavte, raavre betyder röding. Jaevrie betyder sjö.<br />
Raavtejaevrie/ Övre Skärvågen: en större högt belägen (891 m. ö.h.) fjällsjö uppströms Nedre<br />
Skärvagen i övre Skärkdalen norr om Beallohkstjahke/ Skärvagsvålen. Raavte/ raavre betyder<br />
röding. Jaevrie betyder sjö. Traditionsbärare Ingrid Rehnfeldt bekräftar att <strong>det</strong>ta är en rödingsjö.<br />
Raejriesbavne/ Vålen: en kal höjd 820 m. hög i myrlan<strong>det</strong> öster om Tossåssjön. Raejrie betyder<br />
åska och båvne/bavne är benämningen på ett lågt liggande kalfjäll. Vål/vol är ett svenskt/ norskt<br />
dialektalt ord för höjd som kan ha samiskt ursprung och utgå från vaellie som betyder utlöpare av<br />
fjäll.<br />
Rassberget: en höjd med myr runt söder om Rannsun<strong>det</strong>. Betydelsebakgrunden är oklar.<br />
Reavtehksjabpe/ Nesjövålen: ett flackt fjäll nordväst om Maajajaevrie/ Nesjön och väster om den<br />
på kartan namnlösa sjön upptecknad som ”Reäuduksjappenjaurie” av G. Hasselbrink -43. Enligt B.<br />
Colinders ordbok så betyder ”reuhtuhk” en körren som följer vägen rätt, vilket kan vara<br />
betydelsebakgrunden för <strong>det</strong>ta namn. Namnet indikerar renskötsel. Jabpe betyder lågt, slättland<br />
mellan två älvar alternativt liten höjd på större slätt. Vål/vol är ett svenskt/ norskt dialektalt ord för<br />
höjd som kan ha samiskt ursprung och utgå från vaellie som betyder utlöpare av fjäll.<br />
*(Reavtehksjabpenjaevrie): (sweref 99 tm,0:6970598.93 368864.07) en på kartan namnlös sjö<br />
959 m.ö.h. öster om Reavtehksjabpe/ Nesjövålen. Upptecknad som ”Reäuduksjappenjaurie” av G.<br />
Hasselbrink -43. Enligt B. Colinders ordbok så betyder ”reuhtuhk” en körren som följer vägen rätt<br />
vilket kan vara betydelsebakgrund för namnet på fjället som i sin tur gett namn till sjön. Namnet<br />
indikerar renskötsel. Jabpe betyder lågt, slättland mellan två älvar alternativt liten höjd på större<br />
slätt och jaevrie betyder sjö.<br />
*(Reavtehksjaevrienjohke): (sweref 99 tm,0:6972171.39 367525.00) en på kartan namnlös bäck<br />
öster om Reavtehksjabpe/ Nesjövålen, som rinner till Sylsjöns östra ände och avvattnar den på<br />
kartan namnlösa sjön upptecknad som ”Reäuduksjappenjaurie”. G. Hasselbrink- 43 uppger att<br />
bäcken heter ”Reäuduksjaurienjohkke”. Enligt B. Colinders ordbok så betyder ”reuhtuhk” en<br />
körren som följer vägen rätt, vilket kan vara betydelsebakgrund för Reavhteksjabpe/ Nesjövålen<br />
som i sin tur gett namn åt bäcken. Jaevrie betyder sjö och johke betyder bäck. Namnet indikerar<br />
renskötsel.<br />
Rieme/ Ramundberget: ett avlångt fjäll 1050 m. högt mellan Ljusnans dalgång och Ösjöarnas<br />
dalgång med branta sidor främst i öster. Fjället har gett namn till turistorten Ramundberget som<br />
ligger öster om. Namnet beskriver fjällets form där Rieme sannolikt återgår på raame som betyder<br />
30
stup.<br />
Rosselberget: ett fjäll ca.750 m. högt vid västra stranden av sjön Lossen, med markerad långsträckt<br />
brant bergskam mot norr. Rossel härleds till rosse som betyder fjällkam.<br />
Rovje/ Rogen: en stor flikig sjö i stenig terräng. Sjöns namn uttalas [Rouvgö] enligt<br />
traditionsbärare Alf Willenfeldt. Namnets bakgrund är inte känt enligt Svenskt <strong>ortnamn</strong>slexikon.<br />
Rovpe/ Muggsjövålen: ett fjäll 900 m. högt nära riksgränsen söder om Övre Muggsjön med<br />
fjällskog söder och öster om. Namnet beskriver vegetationen då Rovpe betyder lång ås eller lägre<br />
risbevuxen höjd. Vål/vol är ett svenskt/ norskt dialektalt ord för höjd som kan ha samiskt ursprung<br />
och utgå från vaellie som betyder utlöpare av fjäll.<br />
Rovte/ Ruten: en fjälltopp på riksgränsen, 1192 m. hög som del av Rutfjället.<br />
Betydelsebakgrunden är inte klarlagd. Rovte kan återgå på rovhte som är benämningen på friarens<br />
gåva till brudens far alternativt ruvtie som betyder järn.<br />
*Rutfjället (Rovte): (sweref 99 tm,0:6942877.45 351689.58) ett högfjällsområde söder om Tännån<br />
mot riksgränsen med Rovte/ Ruten som högsta topp. Även höjdryggen Rutfjället benämns [ Rovte]<br />
enligt uppgift från traditionsbärarna Alf Willenfeldt, och Irene Dorra. Ingvar Labj benämner fjället<br />
[Ruvtie]. Upptecknad som ”Rote” och som ”Rotentjahkke”. Betydelsebakgrunden är inte klarlagd.<br />
Rovte kan återgå på rovhte som är benämningen på friarens gåva till brudens far alternativt ruvtie<br />
som betyder järn. Rut- är sannolikt en svensk omformning av <strong>det</strong> <strong>samiska</strong> namnet.<br />
*Ruttjärnen (Rovtentjonne): (sweref 99 tm,0:6947197.29 349451.66) en sjö på riksgränsen norr<br />
om fjället Rovte/ Ruten. Upptecknad som ”Rotentjånne” av B. Collinder -43. Rut- är sannolikt en<br />
svensk omformning av <strong>det</strong> <strong>samiska</strong> namnet. Betydelsebakgrunden är inte klarlagd. Rovte kan<br />
återgå på rovhte som är benämning på friarens gåva till brudens far alternativt ruvtie som betyder<br />
järn. Tjonne betyder tjärn.<br />
*Rutjärnen (Sjildahtenjaevrie): (sweref 99 tm,0:6963959.51 382225.95) en mindre sjö norr om<br />
höjden Sjildahte i norrsluttningen av Fleete/ Flatruet. Upptecknad som ”Sjildahtenjaurie” av B.<br />
Collinder -41. Betydelsebakgrunden är inte klarlagd. En möjlighet är att namnet återgår på sjiele<br />
eller sjieledidh som betyder offer respektive offra. Jaevrie betyder sjö.<br />
*Rutjärnbäcken (Miesjehkenjohke): (sweref 99 tm,0:6964244.42 383826.63) en bäck norr om<br />
Sjildahte och Noerhte Miesjehkentjahke i norrsluttningen av Fleete/ Flatruet. Bäcken avvattnar<br />
Rutjärn och rinner till Skärkan. G. Hasselbrink redovisar i sitt manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i<br />
Jämtlands och Kopparbergs län namnet ”Mäsjkienjukke” för denna bäck. Förleden återgår på<br />
miesehke som betyder vaja med kalv. Johke betyder bäck.<br />
31
*Ruändan (Liejbievaarta): (sweref 99 tm,0:6952764.24 395370.07) namnet avser den östra änden<br />
av Fleete/ Flatruet, 951 m. hög. Upptecknad som ”Njaptjegietjie” av G. Hasselbrink -43. Enligt<br />
Laila Fjällgrens <strong>ortnamn</strong>suppteckningar benämns östra änden för ”Liejbievaarda. ”Njaptje-” kan<br />
möjligtvis härledas till najpetje som betyder liten kniv. Gietjie betyder änden av något. Liejbie<br />
betyder al och vaartoe/ vaarta/vaatra betyder lågfjäll med skog omkring.<br />
Råafatjoelenjaevrie/ Gråsjön: en sjö i högfjällsområ<strong>det</strong> norr om Ljungdalen som ligger i en snäv<br />
dalgång mellan Rensnävet 1239 m. hög och en namnlös topp 1455 m. hög. Sjön ligger 1117 m.ö.h.<br />
Råafa är benämning på en förvaringsbyggnad med tak men utan väggar. Betydelsen av tjoelen är<br />
inte klarlagd. Jaevrie betyder sjö.<br />
Rååfjeelle/ Rödfjället: ett fjäll 1243 m. högt som är en del av fjällmassivet söder om Tänndalen.<br />
G. Hasselbrink redovisar i sitt manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och Kopparbergs län att<br />
förleden sannolikt är en samisk form av <strong>det</strong> svenska namnet Röd- . Fjeelle torde vara en samisk<br />
form av <strong>det</strong> norska or<strong>det</strong> fjell.<br />
Rååsengealta/ Skarsfjället: en fjälltopp 1594 m. hög som högsta av tre toppar på Skarsfjället.<br />
Betydelsebakgrunden till förleden är oklar. Gealta betecknar en sammanhängande långsträckt<br />
fjälltopp eller högsta toppen på ett fjäll. Rååsengealta utgör vattendelare mellan Sverige och<br />
Norge.<br />
*Rönnåsen (Liejpievaarta): (sweref 99 tm,0:6968961.07 398895.64) ett berg norr om byn Storsjö.<br />
G. Hasselbrink redovisar i sitt manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och Kopparbergs län<br />
namnet ”Liejbievaarda” för denna höjd. Liejpie betyder alträd. Vaartoe/ vaarta betyder lågfjäll med<br />
skog runt.<br />
*Rösjövålen (Pråvhkoenvaarta): (sweref 99 tm,0:6935167.07 385354.75) ett östligt fjäll 1109 m.<br />
högt med fjällskog runt, väster om Lillfjället och öster om Pråvhka/Ljusnedal. Upptecknad som<br />
”Prokenvarda” av B. Collinder -41. Pråvhkoe, pravhka betyder bruk. Ändelsen -n anger genitiv. V<br />
aartoe/ vaarta/vaatra betyder lågfjäll med skog omkring. Vål/vol är ett svenskt/ norskt dialektalt<br />
ord för höjd som kan ha samiskt ursprung och utgå från vaellie som betyder utlöpare av fjäll.<br />
Saajsejabpe: ett flackt, låglänt myrlandsområde mellan Kloppanån och Sylsjön. Namnet beskriver<br />
terrängen. Saajse betyder sumpig terräng och jabpe betyder lågt, slättland mellan två älvar<br />
alternativt liten höjd på större slätt.<br />
Saajsejabpe/ Malmagsvålen: en flack höjd nordost om sjön Malmagen i myrlänt terräng.<br />
Traditionsbärare Alf Willenfeldt menar att namnet är felplacerat på kartan. Saajsejabpe ligger<br />
längre norrut mot samebyns kalvmärkningsanläggning och Glänvålen. Saajse betyder sumpig<br />
terräng och jabpe betyder lågt, slättland mellan två älvar alternativt liten höjd på större slätt.<br />
Vål/vol är ett svenskt/ norskt dialektalt ord för höjd som kan ha samiskt ursprung och utgå från<br />
32
vaellie som betyder utlöpare av fjäll.<br />
*(Saajsejabpe): (sweref 99 tm,0:6951424.82 355415.79) ett enligt traditionsbärare Alf Willenfeldt<br />
mycket vattensjukt område med förädiska gropar norr och väster om Skaa<strong>det</strong>jepraste/ Glänvålen<br />
(på digitala kartan benämnd Saajsejabpe).Saajse betyder sumpig terräng och jabpe betyder lågt,<br />
slättland mellan två älvar alternativt liten höjd på större slätt.<br />
Salpehke/ Mossalassfjället: ett fjäll 1300 m. högt med branta kanter sydväst om Salpehkendurrie i<br />
södra kanten av Lunndörrsfjällen. Betydelsebakgrunden är inte klarlagd varken för Salpehke eller<br />
för Mossalass-.<br />
Salpehkendurrie: en högfjällspassage norr om Salpehke/ Mossalassfjället i södra kanten av<br />
Lunndörrsfjällen. Betydelsebakgrunden för Salpehke är inte klarlagd. Durrie betyder fjällpass eller<br />
dalgång i fjällen.<br />
Sarvenjohke/ Sarvan: en bäck som rinner på norra sidan om Fleete/ Flatruet genom Särvdalen och<br />
avvattnar Särvsjöarna. Sarve betyder älg. Ett alternativ är att <strong>det</strong> återgår på sarves/sarva som<br />
betyder sarv/ rentjur. Johke betyder bäck.<br />
Serviesgealta: ett fjäll ca.1320 m. högt med sydlig brant, som utgör en utlöpare av högfjället<br />
Rååsengealta/ Skarsfjället 1594 m. högt i högfjällsområ<strong>det</strong> söder om Sylsjön. Servies återgår enligt<br />
B. Collinders ordbok på sarves/ sarva som betyder sarv/ rentjur. Gealta betyder ett långsträckt<br />
sammanhängande fjällområde eller högsta toppen av ett högt fjäll. Namnet indikerar renskötsel.<br />
Sjildahte: en höjd på kalfjället på västra Fleete/ Flatruet ca.1000 m. hög. Betydelsebakgrunden är<br />
inte klarlagd. En möjlighet är att namnet återgår på sjiele eller sjieledidh som betyder offer<br />
respektive offra.<br />
Sjkeabpore/ Skedbrofjället: ett fjäll 1148 m. högt vid riksgränsen norr om Ohttje Sjkeabpore.<br />
Namnet kan härledas ur Skeahpa som betyder vajhjord eller ett fjäll där vajorna samlas. Ändelsen<br />
-re är då en komprimering av vaerie. Irene Dorra bekräftar att renarna samlas här samt att <strong>det</strong> finns<br />
en berättelse om att <strong>det</strong> på denna plats finns en skattkista som ingen hittat. Namnet indikerar<br />
renskötsel.<br />
Sjkilhtjåelkie: ett högfjäll med två toppar 1475 m. och 1488 m. höga norr om Skarsfjället och<br />
toppen Rååsengealta mot riksgränsen. Namnet bekräftas i Laila Fjällgrens <strong>ortnamn</strong>suppteckningar<br />
med uppgift om att namnet härleds till gammal päls. Skilhtje betyder avnött päls. Åelkie betyder<br />
axel men även hög utlöpare av fjäll.<br />
Sjnjuhtie: <strong>det</strong>ta är den östligaste toppen av Rååfjeelle/ Rödfjället, 1145m. hög. Irene Dorra uppger<br />
att toppen benämns [Snuhkie] och att namnet beskriver dess spetsiga form. G. Hasselbrink uppger i<br />
33
sitt manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och Kopparbergs län att både ”Sjnuttie” och ”Snükke”<br />
förekommer som namn på <strong>det</strong>ta fjäll. Han uppger att namnet skall härledas till ”sjnjuhtje” som<br />
enligt B. Collinders ordbok betyder spets, udd även spetsig fjälltopp alternativt ”snuhke/ snühke”<br />
som enligt samma källa dels står för en ren med framåtböjda horn och dels för fjälltopp.<br />
Sjnjurhtjiejabpe: en fjällsluttning söder om Helagsån. Traditionsbärare Laila Fjällgren uppger att<br />
områ<strong>det</strong> benämns [Snultjejabpe]. Betydelsebakgrunden är inte klarlagd varken för Sjnjurhtje eller<br />
för alternativet [Snultje- ]. Namnet kan återgå på ”sjnjuhtje” som betyder spets eller topp av berg<br />
enligt B. Collinders ordbok. Jabpe betyder slätt land mellan två älvar alternativt liten höjd på större<br />
slätt.<br />
*(Snjearagentjahkke): (sweref 99 tm,0:6946878.01 362284.31) den på kartbla<strong>det</strong> namnlösa östra<br />
toppen ca. 1138 m. hög av Skåavmantjahke/ Skenörsfjället i högfjällsområ<strong>det</strong> väster om<br />
Bruksvallarna. G. Hasselbrink uppger i sitt manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och<br />
Kopparbergs län namnet ”Sjneäregentjahkke” för denna topp. Förleden är en avledning av snjeara<br />
som betyder råtta eller mus. Tjahke betyder fjälltopp.<br />
Skaa<strong>det</strong>jepraste/ Glänvålen: ett flackt fjäll ca.970 m. högt i myrlänt västsluttning mot Kliere/ Stor<br />
Glen, på vars sydvästsluttning <strong>det</strong> legat ett sameviste. Skaa<strong>det</strong>je betyder (liten) skada enligt B.<br />
Collinders ordbok. Betydelsebakgrunden för praste är inte klarlagd. Vål/vol är ett svenskt/ norskt<br />
dialektalt ord för höjd som kan ha samiskt ursprung och utgå från vaellie som betyder utlöpare av<br />
fjäll.<br />
Skarnjanjohke/ Ljusnan: namnet avser övre loppet av Ljusnan med källflöde i Skårnja/<br />
Gröndalen, som är en del av områ<strong>det</strong> upptecknat som ”Skärnja”. Dialektvarianterna skårnjoe/<br />
skarnjoe/ skarnja betyder djup, trång, svårframkomlig dal mellan fjäll.<br />
*Skarvdörrsfjället (Skardurrientjahke): (sweref 99 tm,0:6977418.15 351522.03) ett fjäll<br />
ca.1450 m. högt med branta sidor och rund form på riksgränsen vid riksröse 153. Större delen av<br />
fjället, som på norska heter Skardsfjella ligger i Norge, så även toppen av Skarvdörrsfjället.<br />
Upptecknat både som ”Skardurrientjahke” och som ”Nimmetsgaejsie”. Nimmehtsgaejsie är även<br />
namnet på toppen norr om Skarvdörrsfjället, som ligger i Norge. Betydelsebakgrunden för ”skar”<br />
är inte klarlagd. Det kan vara ett norskt ord med betydelsen fjälldal. En annan möjlighet är att or<strong>det</strong><br />
skall härledas till den i B. Collinders ordbok upptagna termen skárrú, som betyder lång avsats i en<br />
klippvägg. Durrie betyder fjällpass och tjahke betyder fjälltopp. Namnet Nimmehtsgaejsie har<br />
enligt upptecknaren B. Collinder betydelsen, <strong>det</strong> namnlösa fjället. Nimmehts är en avledning av<br />
nomme, namn som då får betydelsen namnlös vilket bekräftar upptecknarens uppgift om<br />
betydelsebakgrund. Gaejsie betyder spetsigt fjäll. Platser med olika dialektformer av or<strong>det</strong><br />
nimmehts finns på flera håll i Sápmi och avser ofta ett heligt ställe som man av vördnad benämner<br />
som; <strong>det</strong> onämbara/ <strong>det</strong> namnlösa.<br />
34
*Skedbrosjön (Sjkeabporejaevrie): (sweref 99 tm,0:6920691.58 359542.93) en sjö sydost om<br />
Sjkeabpore/ Skedbrofjället nära riksgränsen, på digitala kartan benämnd ”Sjkeappenjaevrie”. G.<br />
Hasselbrink uppger i sitt manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och Kopparbergs län namnet<br />
”Skäpperenjaavrie” för denna sjö. Namnet bekräftas av traditionsbärare Irene Dorra som uppger att<br />
sjön benämns Sjkeabporejaevrie. Sjön har fått sitt namn från <strong>det</strong> närbelägna Sjkeabpore/<br />
Skedbrofjället. Namnet kan härledas till Skeahpa som avser en vajhjord eller ett fjäll där (ren-<br />
)vajorna samlas. Ändelsen -re är då en komprimering av vaerie. Jaevrie betyder sjö. Namnet<br />
indikerar renskötsel.<br />
*Skenörstjärn (Snjearagenjaevrie): (sweref 99 tm,0:6950252.07 360742.84) en sjö 934 m.ö.h. på<br />
nordsluttningen norr om Skåavmantjahke/ Skenörsfjället vars östra topp heter Snjearagentjahke. G.<br />
Hasselbrink uppger i sitt manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och Kopparbergs län namnet<br />
”Sjnjeärekenjaavrie” för denna sjö. Här fanns tidigare ett viste benämnt ”Sjnjeäregen-goåtieh”<br />
enligt samme upptecknare. Snjeara betyder råtta eller mus och ändelsen -n anger genitiv. Jaevrie<br />
betyder sjö.<br />
Skåavmanjaevrie: en högfjällssjö i nordsluttningen av högfjällsområ<strong>det</strong> Skåavmantjahke/<br />
Skenörsfjället norr om Tänndalen. Traditionsbärarna Alf Willenfeldt och Irene Dorra uttalar namnet<br />
[skuoman]. Skåavma betyder skum. Ändelsen –n anger genitiv och jaevrie betyder sjö. Namnet<br />
härleds till den skummande Tännån var <strong>samiska</strong> namn är Skåavmanjohke enligt upptecknare.<br />
Skåavmantjahke/ Skenörsfjället: ett fjäll 1174 m. högt med brant mot söder i högfjällsområ<strong>det</strong><br />
norr om Tänndalen och söder om Skåavmanjaevrie. Skåavma betyder skum och härleds till den<br />
skummande Tännån var <strong>samiska</strong> namn är Skåavmanjohke enligt upptecknare.<br />
Skårnja/ Gröndalen: ett sameviste som ligger i dalen med samma namn nordost om<br />
Skårnjantjahke/ Grönfjället. Traditionsbärarna Irene Dorra och Laila Fjällgren uttlar namnet<br />
[Skärnga]. Namnet härleds till skårnjoe, skarnjoe, skarnja som betyder djup, trång, svårframkomlig<br />
dal mellan fjäll.<br />
Skårnjantjahke/ Grönfjäll: ett fjäll ca.1020 m. högt nära riksgränsen, sydost om vistet Skårnja/<br />
Gröndalen. Upptecknat även som ”Kruänan-tjahkke” av B. Collinder -41. Enligt traditionsbärare<br />
Irene Dorra heter fjället [Skärnga]. Skårnjoe, skarnjoe, skarnja betyder djup, trång, svårframkomlig<br />
dal mellan fjäll. Kruana betyder grön och tjahke betyder fjälltopp.<br />
*Skärkan (Skärhtjoenjohke): (sweref 99 tm,0:6964889.16 387022.07) en bäck som rinner genom<br />
Skärkdalen och som avvattnar Nedre Skärvagen och som uppströms Nedre Skärvagen benämns<br />
Skärvagsån/ Raavtejaevrienjohke. Upptecknad av B. Collinder -41 och G. Hasselbrink- 43 som<br />
”Skeärtjenjohkke”. Betydelsebakgrunden till förleden är inte klarlagd. Johke betyder bäck.<br />
*(Skarnga): <strong>det</strong>ta är enligt upptecknare G. Hasselbrink namnet på ett tidigare skatteland inom<br />
35
Tännäs lappby som benämndes ”Skärnja”. Dess invånare benämndes enligt samma källa för<br />
”Skärnjehk”. Idag är <strong>det</strong> ett samlingsnamn på hela fjällområ<strong>det</strong> från Grönvålen i norr till<br />
Funäsdalen i söder. Traditionsbärarna Alf Willenfeldt, Irene Dorra och Laila Fjällgren uttalar<br />
namnet [Skärnga/ Skarnga]. Namnet härleds till skårnjoe, skarnjoe, skarnja som betyder djup,<br />
trång, svårframkomlig dal mellan fjäll.<br />
*Skärvagsån (Raavtejaevrienjohke): (sweref 99 tm,0:6966971.62 379314.57) en bäck som<br />
avvattnar Raavtejaevrie/ Övre Skärvagen i Övre Skärkdalen och rinner i dalen söder om<br />
sluttningen Gierege. Enligt G. Hasselbrinks manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och<br />
Kopparbergs län finns två namn på denna bäck dels ”Raavdejaavrienjukke” och dels<br />
”Gieregenjukke”. Namnet ”Raavdejaavrienjukke” anknyter till sjön Raavtejaevrie/ Övre<br />
Skärvagen, vilken den avvattnar. Raavte/raavre betyder röding. Jaevrie betyder sjö och johke<br />
betyder bäck. ”Gieregenjukke” anknyter till sluttningen söder om bäcken vars namn är Gierege.<br />
Gierege betyder övre änden av något antingen källa/ vatten som kommer i dagen eller där en älv<br />
rinner upp. I bägge namnen så anger ändelsen -n genitiv. Efter bäcken löper ett långsträckt<br />
fångstgropsystem.<br />
*(”Sliehttienjuönie”): (sweref 99 tm,0:6977055.96 394791.02) en icke namngiven flack utlöpare<br />
av Salpehke/ Mossalassfjället. Upptecknad av B. Collinder som ”Sliehttienjuönie”. Av B.<br />
Collinders ordbok framgår att ”slehtë” är ett låneord för slätt vilket förefaller vara<br />
betydelsebakgrund till <strong>det</strong>ta namn. Njuenie betyder näs, utlöpare.<br />
Slompe/ Klasberget: ett fjäll ca.1080 m. högt norr om Långbrottfjället och Klastjärn (vars <strong>samiska</strong><br />
namn är Klaasejaevrie). Traditionsbärare Alf Willenfeldt menar att man lokalt säger [Slompoge]<br />
om <strong>det</strong>ta fjäll. Enligt G. Hasselbrinks manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och Kopparbergs län<br />
så kan Slompe betyda fjällsluttning, en uppgift som ej gått att få bekräftad. Betydelsebakgrunden<br />
får anses oklar. Klaase betyder fönster eller glas. Enligt upptecknaren har Klastjärn fått sitt namn<br />
av att den har vit botten och namnet Klasberget skulle då komma från namnet på sjön.<br />
*Shlupkieh (Sloeptje): (sweref 99 tm,0:6940432.30 350380.82) en dalgång som skär in mellan de<br />
norska topparna Teverviglen och Storviglen från sjön Bolagens västra strand och slutar mot<br />
fjällbranten. Traditionsbärare Alf Willenfeldt uppger Sloeptje som anmn på denna inskärning.<br />
Sloeptje betyder reva/ inskärning, även ett renmärkessnitt.<br />
*Snusesjön (”Sjnusenjaevrie”): (sweref 99 tm,0:6981225.80 375397.70) en fjällsjö 973 m. ö.h.<br />
öster om fjället Snusestöten i Helagsmassivet. Upptecknad som ”Sjnusenjaurie” av G. Hasselbrink -<br />
43. Jaevrie betyder sjö. Betydelsebakgrunden till förleden är okänt.<br />
*Snusestöten (”Sjnuse”): (sweref 99 tm,0:6981406.83 374290.95) ett brant avgränsat fjäll ca.1160<br />
m. högt öster om Maajåelkie/Helagsfjället och väster om Snusesjön. Upptecknad som ”Sjnuse” av<br />
G. Hasselbrink -43. Betydelsebakgrunden till namnet är okänt.<br />
36
Staabreh/ Lill Vålen: en nordlig utlöpare av Fleete/ Flatruet i sluttningen mot Skärkdalen.<br />
Staabreh står för små-kulligt landskap. Vål/vol är ett svenskt/ norskt dialektalt ord för höjd som kan<br />
ha samiskt ursprung och utgå från vaellie som betyder utlöpare av fjäll.<br />
*(Staangke): (sweref 99 tm,0:6971545.77 377822.94) enligt traditionsbärare Laila Fjällgrens<br />
<strong>ortnamn</strong>suppteckningar är <strong>det</strong>ta namnet på ett på kartan icke namngivet område sydost om Östra<br />
Helagssjön och väster om Staangkentjåånne, ett sel längs Östra Helagsån. Betydelsebakgrunden för<br />
Staangke är inte entydig. Staangke betyder stång eller hässjestör. Sjön Staangkentjåånne benämns<br />
”Stainekentjånne” på digitala kartan och <strong>det</strong> är sannolikt att namnet är en sammandragning av<br />
staajnehke som är benämningen på gallvaja, en vaja som inte får kalv. Namnet indikerar då<br />
renskötsel.<br />
Staangkentjåånne: en sjö som utgör ett sel efter Östra Helagsån uppströms sjön Öjön. Upptecknad<br />
av G. Hasselbrink och B. Collinder. Betydelsebakgrunden till namnet är inte entydig. Staangke<br />
betyder stång eller hässjestör. Sjön benämns dock ”Stainekentjånne” på digitala kartan och <strong>det</strong> är<br />
sannolikt att namnet är en sammandragning av staajnehke som är benämningen på gallvaja, en vaja<br />
som inte får kalv. Tjåånne återgår på tjonne som betyder tjärn. Namnet indikerar då renskötsel.<br />
*Stentjärnarna (Kraavhpenjaevrieh):( sweref 99 tm,0:6962344.02 379332.54 , sweref 99<br />
tm,0:6961641.97 379941.04 ) två tjärnar som ligger i en svag sänka i högfjällsterräng på västra<br />
Fleete/ Flatruet. Enligt upptecknarna ingår i begreppet Stentjärnarna även den tredje västra sjön<br />
som på kartan benämns Bijjie Jaevrie, vilket betyder den övre sjön. Stentjärnarna sitter ihop med<br />
ett mycket smalt sund. De <strong>samiska</strong> namnen på dessa sjöar är inte med på nuvarande kartblad. På<br />
digitala kartan benämns dessa tjärnar gemensamt för ”Graupe”, där den västra delen benämns<br />
”Gaskejaure” och den östra ”Vuolejaure”. Sjöarna är upptecknade av G. Hasselbrink -43 och B.<br />
Collinder -41 som ”Gaske Kraupije” alternativt ”Kraupijen gaske jaurie och ”Vuölie Kraupije”<br />
alternativt ”Kraupijen vuölie jaurie”. Gemensamt namn för bägge sjöarna uppges av upptecknarna<br />
vara ”Kraupijen jaurieh”. Namnet [Kraupije] bekräftas av traditionsbärare Olov Rensberg. Gaske<br />
betyder mellan, vuelie betyder den nedre och kraavhpe betyder en gryt- formation i terrängen.<br />
Ändelsen -n anger genitiv och jaevrieh betyder sjöar. Det mycket smala näset mellan sjöarna<br />
benämns ”Jaurie- gasken njeäna” enligt G. Hasselbrink- 43 vilket betyder näset mellan sjöarna.<br />
Stoerhannskjinne/ Handskinnvålen: en kal höjd 999 m. hög öster om Ohtjhannskjinne/ Lill-<br />
Handskinnvålen. Hannskjinne är ett svenskt ord som fått en samisk form. Stoere betyder stor.<br />
Vål/vol är ett svenskt/ norskt dialektalt ord för höjd som kan ha samiskt ursprung och utgå från<br />
vaellie som betyder utlöpare av fjäll.<br />
*Stora Skarvdörrssjön (Åarjel Skardurrienjaevrie): (sweref 99 tm,0:6974801.13 352054.59) en<br />
större fjällsjö på riksgränsen söder om Skarvdörrsfjället och söder om Lilla Skarvdörrssjön<br />
(Noerhte Skardurrienjaevrie). Upptecknad som ”Oårjel Skardurrienjaurie” av G. Hasselbrink -43.<br />
37
Åarjel betyder södra. Durrie betyder fjälldal eller fjällpass och jaevrie betyder sjö. Skar- kan vara<br />
norska med betydelsen fjälldal alternativt härledas till den av B. Collinder upptagna termen<br />
”skárrú” som betyder lång avsats i en klippvägg.<br />
*Stor- Skarven (Skaarveh): (sweref 99 tm,0:6943265.53 364343.50) ett fjäll 1260 m. högt som<br />
utgör en del av högfjällsområ<strong>det</strong> norr om Tänndalen och norr om Lill- Skarven. G. Hasselbrink<br />
redovisar i sitt manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och Kopparbergs län, liksom B. Collinder -<br />
41, namnet ”Skarveh”, vilket avser både Lill- Skarven och Stor- Skarven. B. Collinder härleder<br />
namnet till ”skárrú” lång avsats i en klippvägg.<br />
*Stortjärn (Bavlantjonne): (sweref 99 tm,0:6949295.63 378571.25) en sjö på <strong>det</strong> flacka<br />
höglan<strong>det</strong> Bavla/ Kölen, söder om Mihte/ Mittådalen. G. Hasselbrink redovisar i sitt manuskript;<br />
Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och Kopparbergs län namnet ”Båvlaantjööne” för denna tjärn.<br />
Upptecknad som ”Bavlantjörneh” i <strong>ortnamn</strong>sregistret. Bavla/båvloe betyder slätt, skoglöst lågland<br />
mellan fjäll, tjonne (även upptecknat som tjåånne, tjööne och tjörne) betyder tjärn.<br />
*Stortjärn (Sarvenjaevrie): (sweref 99 tm,0:6959889.92 389693.46) en mindre sjö i myrland<br />
sydväst om Buvrievaarta/ Särvvålen och väster om två tjärnar benämnda Särvsjöarna på kartan.<br />
Upptecknad som ”Sarvenjaurie” av B. Collinder -41. ”Sarve-” återgår på sarva som betyder sarv/<br />
rentjur eller på sarve som betyder älg. Ändelsen -n anger genitiv. Jaevrie betyder sjö.<br />
*Storån (Stoere Saalvanjohke): (sweref 99 tm,0:6977143.85 402201.59) en bäck som rinner<br />
genom Stoere Saalva/ Storådörren söderut mot Storsjön. G. Hasselbrink redovisar i sitt manuskript;<br />
Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och Kopparbergs län namnet ”Stoere Saalvanjohke” för denna bäck.<br />
Stoere betyder stor och saalva återgår på saalve som betyder isspricka i berg. Ändelsen -n anger<br />
genitiv. Johke betyder bäck.<br />
*Storåkläppen (Liejpievaarta): (sweref 99 tm,0:6973728.67 400470.18) ett fjäll 1015 m. högt<br />
med branta kanter som utgör den östligaste utlöparen mot skogen av fjällslätten med Falkvålen och<br />
Falkvåltjärnarna. Upptecknad som ”Liejbievarda” av B. Collinder -41. G. Hasselbrink redovisar i<br />
sitt manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och Kopparbergs län att namnet Liejpievaarta avser<br />
utlöpare nedanför Storkläppen och inte själva fjället. Han anför att fjället benämns ”Glieppie”.<br />
Liejpie betyder al. Vaartoe/ vaarta/ vaatra betyder lågfjäll.<br />
Strovhte/ Nesjöstötarna: <strong>det</strong>ta är två fjälltoppar 1134 m. och 1239 m. höga norr om Svaaletjahkk/<br />
Mittåstötarna och väster om Strovhtenjaevrie/ Nesjön. Strovhte är benämning på ett högt, kuperat<br />
fjäll.<br />
Strovhtenjaevrie/ Nesjön: en högfjällsjö 980 m. ö.h. från vilken Strovhtenjaevriejohke rinner,<br />
sydost om Strovhte/ Mittåstötarna och söder om Sylsjön. Strovhte är benämning på ett högt, kuperat<br />
fjäll. Sjön har fått sitt namn efter <strong>det</strong> intilliggande fjället. Jaevrie betyder sjö.<br />
38
Strovhtenjaevriejohke: en bäck öster om Strovhte/ Mittåstötarna som avvattnar Strovhtenjaevrie/<br />
Nesjön. Strovhte är benämning på ett högt, kuperat fjäll och bäcken har fått sitt namn efter<br />
Strovhtenjaevrie som i sin tur fått namn efter <strong>det</strong> intilliggande fjället.<br />
Strådta: en högfjällslätt mellan Östra Helagsån och Holmsjöån. Traditionsbärare Laila Fjällgren<br />
vill benämna denna slätt för [Stradta]. Betydelsebakgrunden är oklar.<br />
Svaaletjahkk/ Mittåstötarna: ett fjäll med flera toppar varav den högsta är 1294 m. hög i<br />
högfjällsområ<strong>det</strong> öster om Skarsfjället. Enligt traditionsbärare Laila Fjällgrens<br />
<strong>ortnamn</strong>suppteckningar heter en av topparna Maajatjaerhvie. Vilken av topparna som avses är ej<br />
säkerställt Maaj betecknar avstånd eller något stort, även trakt. Tjaerhvie betyder avskilt fjäll i<br />
högfjäll. Namnet namnet indikerar att fjällräven trivs här emedan svaale betyder fjällräv. Tjahke<br />
betyder fjälltopp.<br />
Svaaletjahke/ Sömo- Karivålen: ett högfjäll 1280 m. högt i Lunndörrsfjällen med en utlöpare<br />
söderut. Namnet berättar att fjällräven trivs här emedan svaale betyder fjällräv. Tjahke betyder<br />
fjälltopp. Vål/vol är ett svenskt/ norskt dialektalt ord för höjd som kan ha samiskt ursprung och<br />
utgå från vaellie som betyder utlöpare av fjäll.<br />
Svansjöbahka: en nordlig fjällsluttning av Våahtafjeele/ Vättafjället mot Svansjön. Baahkoe<br />
betyder fjällsida, ofta med bra gräsbete.<br />
*Svartmohöjden (Dallegielesenbaarma): (sweref 99 tm,0:6954774.44 389067.79) en höjd 959 m.<br />
hög på kanten av fjällsluttningen som är en del av områ<strong>det</strong> Dalegiela där ett tidigare viste ligger.<br />
Upptecknat som ”Dallegielesenbarma” av G. Hasselbrink -43. Dalle/dålle/dolle är dialektala<br />
varianter av or<strong>det</strong> eld. Gieles/ gielese betyder ås med björkskog, torrt område. Ändelsen -n anger<br />
genitiv. Baarma betyder framkant av fjället.<br />
*(”Såtmetje”): (sweref 99 tm,0:6962124.68 370994.24) ett på kartbla<strong>det</strong> icke namngivet, men på<br />
digitala kartan som ”Såtmetje” benämnt viste/kåtaplats under Gierehtsebaektie/ Mittåhammaren.<br />
Upptecknat som ”Sutmetje” av B. Collinder -41. Benämns [Sutmetje] enligt traditionsbärarna Laila<br />
Fjällgren och Irene Dorra. Här finns lämningar efter bl.a. kåtor. G. Hasselbrink redovisar i sitt<br />
manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och Kopparbergs län namnet ”Sutmedjenbaarma” som<br />
namn på fjällkanten norr om vistet. Betydelsebakgrunden är icke känd. Baarma är benämning på<br />
framkanten av ett fjäll.<br />
*Särvdalen (Sarve): en dalgång nordost om Fleete/ Flatruets östligaste utlöpare som sträcker sig<br />
från Buvrievaarta/ Särvvålen längs med Sarvenjohke/ Särvan. Upptecknad som ”Sarve” av B.<br />
Collinder -41. Namnet härleds till sarve som betyder älg alternativt sarva som betyder sarv/<br />
rentjur.<br />
39
Särvfjället: ett fjäll med flera toppar, vars högsta topp är 1170 m. hög, öster om den egentliga<br />
fjällkedjan och med skog runt. Fjället är centralt som renbetesfjäll. Särv återgår på sarve som<br />
betyder älg alternativt sarva som betyder sarv/ rentjur.<br />
*Särvsjöarna (Sarvenjaevrieh): (sweref 99 tm,0:6959097.89 392297.18) tre små sjöar i skogen<br />
norr om Fleete/ Flatruet och sydost om Buvrievaarta/ Särvvålen. G. Hasselbrink redovisar i sitt<br />
manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och Kopparbergs län namnet ”Sarvenjaavrieh” på dessa<br />
sjöar. Sarve betyder älg. En alternativ betydelsebakgrund är sarva som betyder sarv/ rentjur.<br />
Ändelsen -n anger genitiv. Jaevrieh betyder sjöar.<br />
Särvsjövålen: en höjd i skogslan<strong>det</strong> med kal topp sydväst om Nedre Särvsjön. Särv återgår på<br />
sarve som betyder älg alternativt sarva som betyder sarv/ rentjur. Vål/vol är ett svenskt/ norskt<br />
dialektalt ord för höjd som kan ha samiskt ursprung och utgå från vaellie som betyder utlöpare av<br />
fjäll.<br />
Särvvålvallen: en fäbodvall på norrsidan av Storvidmyren i skogen norr om Buvrievaarta/<br />
Särvvålen. Särv återgår på sarve som betyder älg alternativt sarva som betyder sarv/ rentjur.<br />
Vål/vol är ett svenskt/ norskt dialektalt ord för höjd som kan ha samiskt ursprung och utgå från<br />
vaellie som betyder utlöpare av fjäll.<br />
S. Kröönte/ S. Gröndörrsstöten: ett fjäll söder om N. Kröönte/ N. Gröndörrstöten och norr om<br />
Baarma/Grönfjället. Kröönte återgår på kruana, kroenes som betyder grön.<br />
*Tandån (Tjearranjohke): (sweref 99 tm,0:6972654.69 394131.50) en bäck öster om Tjearra/<br />
Husvålen som avvattnar Tjaksendurrie. Upptecknad som ”Tjeärranjohkke” av B. Collinder -41.<br />
Tjearra återgår sannolikt på ”tjärrú” som enligt B. Collinders ordbok betyder lågfjäll/ gräns mellan<br />
fjäll och skog där visten ofta ligger, något som här bekräftas av <strong>det</strong> svenska namnet Husvålen.<br />
Bäcken har då fått sitt namn efter sin närhet till Tjearra/ Husvålen. Ändelsen -n anger genitiv.<br />
Johke betyder bäck.<br />
Tjaakse: ett fjäll 1415 m. högt som del av Dunsjöfjället. Tillsammans med de närmast söder om<br />
liggande två utlöparna, av samma fjäll, bildas en veckad kant vilket kan ha haft betydelse vid<br />
namngivningen. Tjaakse betyder nämligen bladmage, en av renens magar och den är veckig. G.<br />
Hasselbrink redovisar också i sitt manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och Kopparbergs län att<br />
namnet skall härledas till bladmage.<br />
Tjaaksiendurrie: ett fjällpass i högfjällsterräng mellan de två utlöparna söder om fjället Tjaakse på<br />
Dunsjöfjället. Fjället Tjaakse bildar tillsammans med de två utlöparna en veckad kant vilket kan ha<br />
haft betydelse vid namngivningen. Tjaakse betyder nämligen bladmage, en av renens magar och<br />
den är veckig. G. Hasselbrink redovisar också i sitt manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och<br />
40
Kopparbergs län att namnet skall härledas till bladmage. Durrie betyder fjällpass eller dal.<br />
Tjaatjaesie: ett låglänt område på riksgränsen med fjällbjörkskog och myrland. Tjaatjaesie betyder<br />
liten kulle med skog runt enligt sydsamiskt lexikon.<br />
Tjearra/ Husvålen: ett fjäll 1122 m. högt som utgör östra utlöparen mot skogen av Dunsjöfjället.<br />
Tjearra återgår sannolikt på ”tjärrú” som, enligt B. Collinders ordbok betyder lågfjäll/ gräns mellan<br />
fjäll och skog där ofta visten ligger, vilket kan ha relevans för <strong>det</strong>ta fjäll. Hus syftar sannolikt på en<br />
bosättning och bekräftar därmed <strong>det</strong> <strong>samiska</strong> namnet. Vål/vol är ett svenskt/ norskt dialektalt ord<br />
för höjd som kan ha samiskt ursprung och utgå från vaellie som betyder utlöpare av fjäll.<br />
Tjearrantjörne: (sweref 99 tm,0:6972558.40 392828.30) en liten sjö nedanför Tjearra/ Husvålen,<br />
utlöparen av Dunsjöfjället som gränsar mot skogen. Sjön är namnlös på kartan men benämnd<br />
Husvåltjärnen på digitala kartan. Upptecknad som ”Tjeärrantjörne” av B. Collinder – 41. Tjearra<br />
återgår sannolikt på ”tjärrú” som, enligt B. Collinders ordbok, betyder lågfjäll/ gräns mellan fjäll<br />
och skog där ofta visten ligger, vilket kan ha relevans på denna plats. Tjonne och tjörne betyder<br />
tjärn och är låneord från svenska och/eller Härjedalsmål.<br />
Tjellie/ Gunnarsstöten: en höjd vid trädgränsen nordväst om Mihte/ Mittådalen. Nordost om<br />
höjden finns kåtaplatser efter <strong>det</strong> äldre vistet Storvallen, enligt traditionsbärarna Olov Rensberg och<br />
Ingrid Rehnfeldt. Tjellie kan återgå på ”tjällú” som enligt B. Collinders ordbok är benämningen på<br />
tämligen slät, långsluttande, gräsrik fjällsida genomskuren av bäckar.<br />
*(Tjellienjohke): (sweref 99 tm,0:6955434.54 379913.78) en bäck, icke namngiven på kartan men<br />
på digitala kartan benämnd Gunnarsån, som avvattnar områ<strong>det</strong> norr om Tjellie/ Gunnarsstöten.<br />
Upptecknad som ”Tjällienjohkke” av B. Collinder-41. Tjellie återgår sannolikt på ”tjällú” som<br />
enligt B. Collinders ordbok är benämningen på tämligen slät, långsluttande, gräsrik fjällsida<br />
genomskuren av bäckar. Johke betyder bäck.<br />
*Torkilstöten (Gaallanåvte): (sweref 99 tm,0:6974507.70 382873.45) <strong>det</strong>ta är namnet på den<br />
norra toppen ca. 1050 m. hög av ett fjäll vars södra topp heter Stötliden. Fjället ligger söder om<br />
Kesudalen och har en avlång form och brant östlig kant. G. Hasselbrink redovisar i sitt manuskript;<br />
Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och Kopparbergs län namnet ”Gaallaanåvde” med uppgift om att<br />
”gaalaa” syftar på panna och ”åvde” på <strong>det</strong> främre. Gaalla/ gaalloe betyder panna och ändelsen -n<br />
anger genitiv. Efterleden skrivs med gällande ortografi åvte och betyder före, framför. Om man<br />
kommer österifrån så stöter man mot <strong>det</strong>ta fjäll vilket kan ha haft betydelse vid namngivningen.<br />
Tripmehtahke/ Västra Helagsskaftet: en västlig utlöpare ca.1200 m. hög av Maajåelkie/<br />
Helagsfjället. Betydelsebakgrunden är oklar.<br />
Trompe/ Gråstöten: ett kalfjäll på näset mellan Rovje/ Rogen och Bredåsjön.<br />
41
Betydelsebakgrunden är inte klarlagd. En möjlighet är att Trompe härleds till tromhpe som betyder<br />
näsbroms(en skadeinsekt som angriper renar).<br />
Trååmpe/ Svansjökläppen: ett fjäll ca.1100 m. högt norr om Tänndalen, som är en del av<br />
högfjällsryggen Rutfjället/ Vättafjället. Betydelsebakgrunden är inte klarlagd men G. Hasselbrink<br />
redovisar i sitt manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och Kopparbergs län att namnet kan<br />
härledas till renbroms. Trååmpe återgår då på tromhpe som betyder näsbroms(en skadeinsekt som<br />
angriper renar).<br />
Trååpdahke: en högfjällslätt öster om Stor- Axhögen och väster om Fleete/ Flatruet.<br />
Betydelsebakgrunden är inte klarlagd.<br />
*(Trååpdahkenjohke): (sweref 99 tm,0:6960920.94 377836.06) en på kartan namnlös bäck som<br />
avvattnar Stor- Axhögen och Trååpdahke och rinner samman med Diedtenjohke. Upptecknad som<br />
”Tropdahkenjohkke” av G. Hasselbrink -43. Betydelsebakgrunden till förleden är inte klarlagd.<br />
Johke betyder bäck.<br />
Tsoevtsejabpe: en högfjällsslätt på tusenmetersnivån nordväst om Beallohkstjahke/ Skärvagsvålen.<br />
Tsoevhtse betyder snödriva som ligger kvar på sommaren och jabpe betyder lågt liggande slättland<br />
mellan två älvar alternativt liten höjd på större slätt.<br />
*Tännån (Skåavmanjohke): (sweref 99 tm,0:6946702.51 352646.26) en bäck vars källflöde<br />
kommer från Skåavmantjahke/ Skenörsfjället. Bäcken avvattnar även låglandsområ<strong>det</strong> Kliere/ Stor-<br />
Glän och rinner genom Tänndalen till Tännäs. Upptecknad som ”Skoåuman-johkke” av B.<br />
Collinder -41 som också uppger att namnet syftar på Tännåns skummande vatten. Skåavma betyder<br />
skum. Ändelsen -n anger genitiv och johke betyder bäck.<br />
Unnegarsetjånne: en tjärn i fjällskogsterräng på Fleete/ Flatruets södra sluttning från vilken en<br />
bäck rinner till Mihtenjohke/ Mittåan. Unne betyder liten. Garsse betyder fors och tjånne/ tjonne<br />
betyder tjärn.<br />
*Urgan (Åarkajohke): (sweref 99 tm,0:6928682.16 368308.86) en bäck, på digitala kartan<br />
benämnd ”Åargajohke”, som avvattnar de östra Urgtjärnarna och rinner genom ett område benämnt<br />
Åarka. Åarka betyder dal med furu eller björkskog vilket stämmer bra som beskrivning på <strong>det</strong>ta<br />
område.<br />
*Urgtjärnarna (Åarkajaevrieh): (sweref 99 tm,0:6927580.53 365334.07) namnet avser flera<br />
tjärnar i övre delen av fjällsluttningen Åarka, på digitala kartan benämnda ”Åargatjonneh”. Enligt<br />
uppgift från Irene Dorra så heter sjöarna Åarkajaevrieh. Åarka betyder dal med furu eller<br />
björkskog. De två östligaste tjärnarna avvattnas österut till Urgan och de andra tjärnarna avvattnas<br />
västerut. Däremellan löper ett näs som utgör vattendelare. Sannolikt skall sjöarnas namn härledas<br />
42
till åarka som beskriver den omgivande terrängen.<br />
Vaajmatjaerhvie: en markerad rund fjälltopp som östlig utlöpare av Strovhte/ Nesjöstötarna.<br />
Vaajma betyder hjärta och tjaerhvie betyder litet, runt enskilt fjäll i högfjäll.<br />
Vaanhtsejapbe: en högfjällsslätt nordväst om Heavkåelkie/ Stor- Axhögen. Vaanhtse betyder båt<br />
och jabpe betyder lågt slättland mellan två älvar alternativt en liten höjd på en större slätt. Det kan<br />
tänkas att platsen fått sitt namn av att man dragit en båt mellan småtjärnarna på slätten.<br />
*Vallarfjället (Daatjevaarta): ett lågfjäll 982 m. högt med myrmarker runt om nordost om byn<br />
Bruksvallarna och norväst om Bavla/ Kölen. Detta fjällområde ingick tidigare i Ljusnedalsbruks<br />
domäner och var då inte tillgängligt för samerna vilket även namnet bekräftar. Enligt<br />
traditionsbärare Laila Fjällgrens <strong>ortnamn</strong>suppteckningar så benämns fjället [Daahtjevaarda]. Daatje<br />
betyder icke same eller bonde. Vaartoe/ vaarta/vaatra betyder lågfjäll med skog omkring.<br />
Valmen: en avsnörd vik av sjön Väster- Vattnan, varifrån Mysklan (Måskerenjohke) har sitt utlopp.<br />
Namnet kan återgå på vealma som betyder stilla vatten, djup del av en älv/ sel i älv.<br />
Veaketjahke: namnet finns på två ställen på kartbla<strong>det</strong>. Här avses ett fjäll 1040 m. högt söder om<br />
Västra Helagssjön. Enligt traditionsbärare Laila Fjällgren så benämns fjället [Viegetjahke]. G.<br />
Hasselbrink redovisar i sitt manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och Kopparbergs län att<br />
namnet utgör ett låneord från den svenska termen väg och att namngivningsorsaken är att<br />
pilgrimsleden till Norge gick över <strong>det</strong>ta fjäll. Tjahke betyder fjälltopp.<br />
Veaketjahke: namnet finns på två ställen på kartbla<strong>det</strong>. Här avses ett fjäll ca.1160 m. högt som<br />
utgör en sydlig utlöpare av Svaaletjahkk/ Mittåstötarna. Betydelsebakgrunden är inte klarlagd. G.<br />
Hasselbrink diskuterar i sitt manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och Kopparbergs län huruvida<br />
namnet kan härledas till väg. Ett alternativ är att Veake återgår på veaka/veakoe som betyder våg.<br />
Tjahke betyder fjälltopp.<br />
Vierejabpe: en fjällsluttning på västsidan av Rååfjeelle/ Rödfjället. Viere betyder brant och jabpe<br />
betyder lågt slättland mellan två älvar alternativt en liten höjd på en större slätt.<br />
Viglenjuenie/ Vigelskaftet: ett fjäll ca.1100 m. högt vid riksgränsen, som utgör utlöpare av Stor-<br />
Viglen som ligger på norsk sida. Betydelsebakgrunden för förleden är oklar. Njuenie betyder näs.<br />
Vuelie Gåhtere/ Dölltjärn: en sjö nedströms Bijjie Gåhtere/ Dölltjärn, i dalen nedanför<br />
Maajåelkiennjuenie/ Östra Helagsskaftet. Vuelie betyder den nedre. Gåhte- återgår på gåetie som<br />
betyder kåta. Ändelsen -re är sannolikt en kompromering av jaevrie som betyder sjö. Namnet<br />
indikerar samisk bosättning.<br />
43
Vuelie Sovvene: (sweref 99 tm,0:6926970.18 360878.87) enligt traditionsbärare Irene Dorra är<br />
<strong>det</strong>ta namnet på <strong>det</strong> andra, icke namngivna selet väster om Myskelsjön. Upptecknat som ”Vuölie<br />
Sovvene” av G. Hasselbrink -43. Vuelie betyder <strong>det</strong> nedre och sovvene betyder sel.<br />
Våahtafjeelle/ Vättafjället: ett långsträckt fjäll ca.1150 m. högt som utgör höjdryggen mellan<br />
Svansjön och Bolagen/ Långnästjärnen. Enligt traditionsbärare Alf Willenfeldt benämns fjället<br />
[Våahtantjahke] och enligt Irene Dorra benämns samma fjäll [Våartantjahke]. Alf vill härleda<br />
våahta till fjällsida. Betydelsebakgrunden får anses icke klarlagd.<br />
Våala/ Storvålen: ett fjäll ca.1100 m. högt som utgör utlöpare/ östligaste toppen öster om Brattriet.<br />
Vål/vol är ett svenskt/ norskt dialektalt ord för höjd som kan ha samiskt ursprung och utgå från<br />
vaellie som betyder utlöpare av fjäll. Våala är då en samisk form av <strong>det</strong> svenska namnet vål, ett s.k.<br />
återlån.<br />
Vålen: en flack nordlig utlöpare på Rååfjeelle/ Rödfjällets nordsluttning söder om Tänndalssjön<br />
även benämnd Veruet. Vål/vol är ett svenskt/ norskt dialektalt ord för höjd som kan ha samiskt<br />
ursprung och utgå från vaellie som betyder utlöpare av fjäll.<br />
*Väster- Stoljan (”Jillie Stålje”): (sweref 99 tm,0:6957203.22 391056.47) en topp 1054 m. hög<br />
på östra delen av Fleete/ Flatruet nordväst om Öster- Stoljan. Upptecknad som ”Jillie Stålje” av G.<br />
Hasselbrink -43. Jillie betyder västra. Betydelsebakgrunden för Stoljan är inte klarlagd. Namnet<br />
kan möjligtvis härledas till stålhtjan som betyder något med höga kanter, något ovanligt högt.<br />
*Västra Helagssjön (Jillie Njaktja): (sweref 99 tm,0:6973680.95 370339.73) en högfjällssjö<br />
väster om Östra Helagssjön och söder om Maajåelkie/ Helagsfjället som avvattnas västerut till<br />
Sylsjön och vidare in i Norge. Upptecknad som ”Majeoålgienjaurie” och som ”Jillie Njaktja”, i<br />
motsats till ”Lolie Njaktja” för Östra Helagssjön, av B. Collinder -41. Maaje betecknar avstånd<br />
eller något stort. Åelkie betyder axel. Jaevrie betyder sjö. Det svenska namnet Helags är sannolikt<br />
en översättning av <strong>det</strong> <strong>samiska</strong> namnet, där hel är motsvarigheten till maaj- och ags- är en<br />
förkortning av axel som i sin tur är en översättning av åalkie. Jillie betyder västra och njaktja är en<br />
variant av njoktje som betyder svan.<br />
*Västra Helagsån (Maajåelkienjohke): (sweref 99 tm,0:6973631.78 368011.46) en bäck som<br />
avvattnar Västra Helagssjön och rinner västerut. G. Hasselbrink redovisar i sitt manuskript; Lapska<br />
<strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och Kopparbergs län namnet ”Maaj(e)oålgien- jukke för denna bäck. Maaje<br />
betecknar avstånd eller något stort. Åelkie betyder axel. Ändelsen -n betecknar genitiv. Det svenska<br />
namnet Helags är sannolikt en översättning av <strong>det</strong> <strong>samiska</strong> namnet, där hel är motsvarigheten till<br />
maaj- och ags- är en förkortning av axel som i sin tur är en översättning av åelkie. Johke betyder<br />
bäck.<br />
*Västra Kroktjärn (Kråatjenjaevrie): (sweref 99 tm,0:6947573.97 357193.10) en sjö med tydlig<br />
44
udde som gör att den får formen av en krok väster om Skåavmantjahke/ Skenörsfjället. Upptecknat<br />
som ”Kroåtjanjaurie”, ”Njeänatjånne” och ”Vardatjånne” av B. Collinder -41 med uppgift om att<br />
här låg ett sameviste. Kråatje betyder krok och ändelsen -n anger genitiv. Jaevrie betyder sjö.<br />
Njuenie betyder näs, vaartoe betyder lågfjäll och tjonne betyder tjärn.<br />
Västra Rosseltjärn: en liten tjärn väster om Lossen under Rosselbergets västra brant. Rossel<br />
härleds till rosse som betyder fjällkam.<br />
*Väster- Vattnan (Jillie Våhna): (sweref 99 tm,0:6915061.93 377379.57) en sjö som sitter ihop<br />
med Öster- Vattnan, vars utflöde Mysklan (Måskerenjohke på <strong>samiska</strong>) rinner rakt norrut.<br />
Upptecknat som ”Jillie Våhna” av G. Hasselbrink -43, ett namn som bekräftas av traditionsbärare<br />
irene Dorra. Jillie betyder den västra. Våhna är sannolikt ett låneord från svenskans vatten.<br />
*Västra Ösjösjön (Gielenjaevrie): (sweref 99 tm,0:6953878.88 363026.33) den västligaste av de<br />
tre Ösjösjöarna öster om fjällkanten Ösjövålen (upptecknad som ”Giellentjahke”). Sjön är<br />
upptecknad som ”Giellenjaurie” av B. Collinder -41. Betydelsebakgrunden är inte klarlagd. Sjöarna<br />
kan sägas bilda en snara vilken är en möjlig bakgrund till namnet. Giele betyder snara eller ögla.<br />
Ändelsen -n avser då genitiv. Jaevrie betyder sjö.<br />
*(Åarjelguevtele): <strong>det</strong>ta är ett samlingsnamn på högfjällsområ<strong>det</strong> från Sylsjön (Nean) till Ljusnans<br />
dalgång. G. Hasselbrink redovisar i sitt manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och Kopparbergs<br />
län namnet ”oorjelguävtele” som namn på områ<strong>det</strong>. Förleden återgår på åarjel som betyder södra<br />
och efterleden återgår på guevtele som betyder skoglös fjällvidd eller mitt i/ mitt på.<br />
Åarka: en bred fjällsluttning med fjällbjörkskog och myrmark söder om Tänndalen genom vilken<br />
Urgan rinner, vars <strong>samiska</strong> namn är Åarkajohke. Åarka betyder dal med furu eller björkskog vilket<br />
stämmer bra som beskrivning på <strong>det</strong>ta område. I områ<strong>det</strong> finns kåtaplatser registrerade.<br />
Ålmegaesjie: ett fjällutsprång/ ås på södra kanten av Fleete/ Flatruet. Upptecknad av B. Collinder -<br />
41 som uppger att platsen skall översättas; allmänningsåsen. Ålmeg är en förkortning av åålmege<br />
som betyder allmänhet eller menighet. Aesjie/ aesie betyder skogsklädd ås. Namnet har sannolikt<br />
historiska förklaringar utifrån markägande och gränser.<br />
*(Ålmegaesjienjohke): (sweref 99 tm,0:6954208.94 386211.19) en på kartan icke namngiven bäck<br />
men på digitala kartan benämnd ”Ålmagasenjukke”/ Öster Storbäcken som avvattnar<br />
fjällutsprånget Ålmegaesjie på södra kanten av Fleete/ Flatruet och rinner samman med<br />
Mihtenjohke/ Mittån vid byn Österbäck. Upptecknad av B. Collinder -41 som uppger att platsen<br />
skall översättas; allmänningsåsen. Ålmeg är en förkortning av åålmege som betyder allmänhet eller<br />
menighet och aesjie/ aesie betyder skogsklädd ås. Ändelsen -n anger genitiv. Namnet har sannolikt<br />
historiska förklaringar utifrån markägande och gränser.<br />
45
*Öjön (”Tjuvvejaevrie”): (sweref 99 tm,0:6971203.96 381255.62) en större sjö med många öar<br />
och med formen av en vinkel, mellan övre Skärkdalen och Ljungdalen. Enligt traditionsbärare<br />
Laila Fjällgrens <strong>ortnamn</strong>suppteckningar så heter sjön [Tjuvvejaevrie] på <strong>samiska</strong> och namnet syftar<br />
på sjöns form med en hals. G. Hasselbrink redovisar i sitt manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands<br />
och Kopparbergs län namnet ”Tjuvvejaavrie” och menar att <strong>det</strong> syftar på <strong>det</strong> svenska or<strong>det</strong> tjuv.<br />
Betydelsebakgrunden är oklar. Jaevrie betyder sjö.<br />
*Öratjärnarna (Klaasejaevrieh): (sweref 99 tm,0:6965927.11 369737.20, sweref 99<br />
tm,0:6965755.27 369184.62) två tjärnar i högfjällsterräng norr om Gierehtsebaektie/<br />
Mittåhammaren. På digitala kartan har de namnet ”Klasjaurie”. Upptecknade som ”Bijjie<br />
Klasjaurie” och ”Vuölie Klasjaurie” alternativt ”Jilliejaurie” av G. Hasselbrink -43. Namnen<br />
bekräftas av traditionsbärarna Olov Rensberg och Laila Fjällgren som uppger att tjärnarna benämns<br />
Klaasejaevrieh. Klas härleds ur klaase som betyder fönster/ glas och jaevrie betyder sjö.<br />
*Ösjökläppen (”Krovvetjahke”): (sweref 99 tm,0:6951763.61 362523.06) ett fjäll ca.1070 m.<br />
högt söder om Ösjövålen, som utgör östra delen av Långbrottfjället. Upptecknat som<br />
”Krovvetjahke” av G. Hasselbrink- 43 med härledning till gruva. Enligt B. Collinders ordbok så är<br />
”krovve” ett låneord som betyder gruva. Tjahke betyder fjälltopp.<br />
*Ösjövålen (Gielentjahke): (sweref 99 tm,0:6954166.62 361658.40) ett fjäll ca.1060 m. högt<br />
väster om de tre Ösjösjöarna. Ösjövålen är upptecknad som ”Giellenvaerie” av G. Hasselbrink -43<br />
och som ”Giellentjahke” av B. Collinder -41. Fjället benämns [Giellentjahke] enligt<br />
traditionsbärare Laila Fjällgren. Betydelsebakgrunden är inte klarlagd. En möjlighet är att giele<br />
som har flera betydelser här avser snara, ögla. Ändelsen -n avser då genitiv. Tjahke betyder<br />
fjälltopp och vaerie betyder fjäll. I <strong>det</strong>ta fall kan sjöarna, som kan sägas till formen bilda en snara,<br />
ha gett upphov till namnet på fjället. Vål/vol är ett svenskt/ norskt dialektalt ord för höjd som kan<br />
ha samiskt ursprung och utgå från vaellie som betyder utlöpare av fjäll.<br />
*Öster- Stoljan (”Luvlie Stålje”): (sweref 99 tm,0:6955448.69 392227.90) ett flackt fjäll ca.1000<br />
m. högt på Fleete/ Flatruets östra ände öster om Väster- Stoljan. G. Hasselbrink redovisar i sitt<br />
manuskript; Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och Kopparbergs län namnet ”Luvlie Stålje” för denna<br />
höjd. Luvlie betyder den östra. Betydelsebakgrunden för Stoljan är inte klarlagd. Namnet kan<br />
möjligtvis härledas till stålhtjan som betyder något med höga kanter, något ovanligt högt<br />
*Öster- Vattnan (Luvlie Våhna): (sweref 99 tm,0:6912399.53 379891.60) en sjö som utgör östra<br />
delen av sjön Vattnan och hänger ihop med Väster- Vattnan vars utlopp går norrut. Upptecknat som<br />
”Lolie Våhna” av G. Hasselbrink -43, ett namn som bekräftas av traditionsbärare Irene Dorra.<br />
Luvlie betyder öster och våhna är sannolikt ett svenskt låneord utifrån vatten.<br />
*Östra Helagssjön (Luvlie Njaktja): (sweref 99 tm,0:6973655.99 375127.76) en högfjällssjö<br />
söder om Maajåelkiennjuenie/ Östra Helagsskaftet vars utlopp rinner österut. På kartan finns inte<br />
46
sjöns <strong>samiska</strong> namn med men på digitala kartan benämns den ”Luvle Njaktja”. Upptecknad som<br />
”Njaktja” av G. Hasselbrink- 43 och som ”Lolie Njaktja” av B. Collinder. Benämnd som [Naektja] i<br />
traditionsbärare Laila Fjällgrens <strong>ortnamn</strong>smaterial. Luvlie betyder östra och njaktja/ naektja är<br />
varianter av njoktje som betyder svan.<br />
*Östra Helagsån (Njaktjanjohke): en bäck som avvattnar Östra Helagssjön. Upptecknad som<br />
”Njaktjanjohkke” av G. Hasselbrink -43. Njaktja återgår på njoktje som betyder svan. Johke betyder<br />
bäck.<br />
Östra Rosseltjärn: en liten tjärn vid Rosselbergets södra ände och vid stranden av Lossen. Rossel<br />
härleds till rosse som betyder fjällkam.<br />
*Östra Ösjösjön (Gielenjaevrie): (sweref 99 tm,0:6952024.71 364218.96) en av tre Ösjösjöar<br />
öster om fjällkanten av Ösjövålen. Upptecknad som ”Giellenjaurie” av G. Hasselbrink- 43 med<br />
uppgift om att här låg ett sameviste upptecknat som ”Gielle” alternativt ”Giellengoåhtieh” av G.<br />
Hasselbrink. Han nämner att här bodde familjerna Renfeldt och Doj. Sjöarna kan sägas bilda en<br />
snara vilken är en möjlig bakgrund till namnet. Giele betyder snara eller ögla. Jaevrie betyder sjö<br />
och gåetie betyder kåta, ett namn som indikerar samisk bosättning.<br />
Över- Särvsjön: en större sjö i skogslan<strong>det</strong> uppströms Neder- Särvsjön väster om Särvfjället. Särv<br />
återgår på sarva som betyder sarv/ rentjur alternativt sarve som betyder älg.<br />
*Övre Daddsjön (Bijjie Diedte): (sweref 99 tm,0:6957904.83 377234.12) en sjö uppströms Nedre<br />
Daddsjön söder om Joevenjuenie, utlöparen av Heavkåelkie/ Stor Axhögen. Sjöns <strong>samiska</strong> namn<br />
finns ej på nuvarande kartblad. På digitala kartan benämns den ”Bijje Diete. Upptecknad som<br />
”Bijje Deätte” av B. Collinder -41, men även som ”Juovenjuönienjaurie”. Bijjie betyder övre.<br />
Diedte betyder tyngd, stock el. dyl. som lägges för att hålla något på plats ex. på kåtan. Här finns<br />
lämningar efter viste, bengömmor, renvallar, fångstgropar m.m. enligt traditionsbärare Ingrid<br />
Rehnfeldt. Laila Fjällgren uppger att sjön benämns Joevenjuenie. Joeve betyder stenskaravelland<br />
och njuenie betyder näs/ udde.<br />
*Övre Muggsjön (”Bijjie Mokkenjaeurie”): (sweref 99 tm,0:6927408.09 355925.84) en sjö<br />
ca.850 m. ö.h. vid riksgränsen, i västra änden av Muggdalen, åtskild från Nedre Muggsjön med en<br />
smal landtunga. På kartbla<strong>det</strong> är sjöns <strong>samiska</strong> namn ej utsatt men på digitala kartan är den<br />
benämnd ”Bijjie Mokkenjaeurie”. Sjöarna har utlopp västerut och rinner till Nedre Muggsjøen i<br />
Norge. Upptecknad som ”Bijjie Mokkenjaurie” av B. Collinder- 41. Betydelsebakgrunden för<br />
”Mokke-” är oklar. Enligt B. Collinder så betyder ”mohkke” krök/dalbotten/ <strong>det</strong> innersta av något,<br />
ett ord som i sydsamiskt lexikon motsvaras av mehkie. Ändelsen -n anger genitiv. Bijjie betyder<br />
den övre.<br />
Öörjel Miesjehkentjahke: södra toppen på höjden väster om Fleete/ Flatruet bestående av tre<br />
47
toppar; Öörjel Miesjehkentjahke, Gaske Miesjehkentjahke och Noerhte Miesjehkentjahke.<br />
Öörjel/åarjel betyder södra. Miesjehken återgår på miesehke som betyder vaja med kalv och tjahke<br />
betyder fjälltopp. Namnet indikerar kalvningsland eller trivselland för renarna.<br />
48
Käll- och litteraturförteckning:<br />
Otryckta källor<br />
Hasselbrink Gustav, Lapska <strong>ortnamn</strong> i Jämtlands och Kopparbergs län, opublicerat manuskript<br />
1973, Språk och folkminnesinstitutet, Uppsala<br />
Ortnamnsregistret, Språk och folkminnesinstitutet, Uppsala<br />
Sjaggo Ann- Charlotte, Fornnordiska låneord i <strong>samiska</strong>, D-uppsats i <strong>samiska</strong> språk, Umeå<br />
Universitet, 2008<br />
Bearbetningar<br />
Bergsland Knut, Mattsson Magga Laila, Åarjelsaemien-daaroen baakoegærja, Sydsamisk- norsk<br />
ordbok, Samisk utdanningsråd 1993/2007<br />
Collinder Björn, Ordbok till Sveriges lapska <strong>ortnamn</strong>, Uppsala 1964<br />
Wahlberg Mats, redaktör, Svenskt <strong>ortnamn</strong>slexikon, Språk och folkminnesinstitutet, Uppsala 2003<br />
49
![[2] Mariana Hemsida Pppres Hestvika 3-5 september 2010.pdf](https://img.yumpu.com/41985907/1/190x143/2-mariana-hemsida-pppres-hestvika-3-5-september-2010pdf.jpg?quality=85)
Change language