Seminarium om Repatriering under Ubmejen Biejvieh- Samiska ...

Cecilia Hammarlund Larsson, Nordiska museet, berättar bland annat om att Arthur Hazelius var bland
de första att använda naturtrogna dockor i sina utställningar.
En stor fråga var hur Nordiska museet ska tolka och se på den samiska samlingen idag. Vad som blir
inkluderande respektive exkluderande utifrån olika tolkningar. De vill tillgängliggöra samlingen för
allmänheten, forskning, med mera, men med ett tillgängliggörande måste museet frångå åsikten om
att de själva har tolkningsföreträde på samlingen. Digitalisering nämnde hon som en metod att öka
tillgängligheten. Trots att museet har juridisk rätt till föremålen blir det etisk och moralisk fråga om
vem som har rätt till föremålen. Hon syftar på att denna fråga bör främst diskuteras, tolkas och
reflekteras genom att föra en dialog med företrädare från det samiska samhället. Enligt henne själv
har inte Nordiska museet den rätta kompetensen till att själva svara på detta.
Både historiskt och modernt sett är det intressant att de enda etniska klassifikationerna i museets
äldre samlingar är det som betraktades som samiskt samt judiskt. Hammarlund Larsson undrade över
varför det var och är självklart att göra en utställning om det samiska? Ska samer göra en utställning
om svenskar? Med detta ville hon ha sagt att det är viktigt att vända på perspektivet… i en dialog.
Avslutningsvis berättade hon att Nordiska museet ännu inte har fått någon officiell förfrågan om
repatriering, men att de känner att de inte kan återlämna till någon annan än ett slags museum.
Krister Stoor ställde en fråga om hur museet ställer sig till en repatriering av de sejtar som finns i
samlingarna eftersom det finns risker att de kan bli föremål för kommersiella intressen som till
exempel nyschamanism. Utan att Hammarlund Larsson gick in särskilt mycket på själva ämnet blev
det ävergripande svaret att eventuella repatrieringar av museets sejtar kan bli svåra.
Föreläsningen som Anders Johansson och Agneta Stenberg från forskningsarkivet via Umeå
universitet berättade om hette ”Digitalisera och tillgängliggöra arkiv och litteratur”. Forskningsarkivet
har till exempel mycket religiöst material. Ett tips för att hitta åt de samiska källorna är att använda
breda sökord som till exempel Sámi. I Övertorneå finns den största samiska samlingen av