Seminarium om Repatriering under Ubmejen Biejvieh- Samiska ...

frågeställningarna utgörs av förklaringar snarare än förståelse och ödmjukhet. Det skedde i tid där
vetenskapen präglades av en tro på att hitta absoluta sanningar, se rätt och fel i vitt och svart.
Här ser man några av de problemställningar som Ojala tog upp och som finns inom det sydsamiska
området.
Anna Westman Kuhmunen från Ájtte, svenskt fjäll- och samemuseum föreläste om ”Återförening,
en svår fråga?”. Hon talade om tre olika sfärer, den politiska, museala och kyrkliga sfären och deras
betydelser för repatriering i sig. Ända sedan 1970-talet har urfolk arbetat för förändringar och
repatriering är en draghjälp till ett ökat självbestämmande för dem själva som urfolk.
Den måste ta i beaktande att den museala sfären skapades inom en politisk kontext. Fortsättningsvis
skulle inte repatrieringsfrågorna bli så aktuella och viktiga om de inte var politiskt viktiga. Westman
Kuhmunen menar också att den kyrkliga sfären står i ett starkt samband med den politiska sfären och
läste som ett exempel upp ett stycke ur Harriet Nordlunds libretto tillhörande teateruppsättningen
”Skuolfi”. Westman Kuhmunen slår därefter fast att ett konstverk kan inrymma samtliga tre sfärerna
samtidigt som det även kan sätta ord på dem. Särskilt forskningssfären har en egen förståelseram
med egna åsikter och det är väldigt viktigt att problematisera den sfären. Ett exempel kopplat till
forskningssfären är de 12 kranierna från Rounala som först bertraktades som samiska kvarlevor, men
sedan framkom nya data som ändrade uppfattningen till att kranierna inte skulle vara samiska. Det är
uppenbart att det ænnu inte är færdigdiskuterat om Rounala-kranierna då det finns olika åsikter om
vad kranierna betyder känslomässigt, symboliskt och vetenskapligt.