Ladda ner (14 MB) - Vattenmyndigheterna

Metodbeskrivning
Söt- och kustvatten
Underlaget till kartorna och texterna härstammar från flera källor. Från Länsstyrelsernas centrala
tillsynsdatabas CEMIR har ett urval gjorts på de miljöfarliga verksamheter som är tillståndspliktiga (alla A-
och B-anläggningar) och som har utsläpp till vatten. Dock finns det vissa anläggningar med påverkan på
vatten som tagits bort ur urvalet p g a att de är anslutna till ett avloppsreningsverk, då det är avloppsverkets
utsläpp som i slutändan påverkar recipienten. Men vissa anslutna verksamheter har utsläpp som inte fångas
upp av avloppsreningsverkens utsläppskontrollsprogram, och därav är inte alla utsläpp till vatten kända.
Distriktets alla B-avloppsreningsverk (>2000 personekvivalenter) redovisas på kartorna. Här bör nämnas
att C-avloppsreningsverk också ses som en väsentlig fråga, men karttekniskt inte är möjliga att visas på
översiktskartor. Kunskapen kring dem är bristfällig i och med att de i dagsläget saknar utsläppsdata. Man vet
dock att många är i så dåligt skick att de faktiskt påverkar recipienten mer än B-anläggningar.
Från MIFO-databasen (Metodik för Inventering av Förorenade Områden), som innehåller information om
riskklassade förorenade områden, har kommunicerade objekt av risklass 1 och 2 tagits med. Dessa riskklasser
bedöms utgöra en mycket stor risk eller stor risk på miljö och människors hälsa med avseende på
föroreningens farlighet, mängd och spridningsförmåga. Till urvalet hör också de objekt som är medtagna på
Naturvårdsverkets lista över de 30 viktigaste MIFO-objekten i respektive län.
De riskområden med förorenande ämnen som visas på kustkartorna grundar sig på ett urval av befintliga
kustvattenförekomster på grundval av befintliga eller nedlagda verksamheter med potentiellt betydande
påverkan på recipienten.
Riskområden för miljögifter och/eller metaller är grovt avgränsade kring objekt eller grupper av objekt
med känd påverkan på recipienten. Riskområden för övergödning är avgränsat kring grupper av sjöar eller
vattendrag, där det antingen observerats algblomning eller påvisats näringsbelastning. I Västerbotten har hela
delavrinningsområden med höga andelar sådana objekt avgränsats, i Norrbotten har avgränsningen gjorts
genom översiktlig skärmdigitalisering.
De dammar som redovisas på kartorna är endast större kraftverks- och regleringsdammar. Båda länen har
dessutom underlag från damminventeringar som även omfattar mindre dammar. I Västerbottens
dammdatabas finns 1008 objekt. Av dessa bedöms cirka 400 som partiella eller definitiva vandringshinder för
fisk. Motsvarande siffra för Norrbotten är 901 respektive 300.
Potentiell grundvattenbelastning
Ett urval har gjorts till grundvattenkartan på de MIFO-objekt som bedömts som stor eller mycket stor risk
för grundvatten och som ligger inom grundvattenförekomst/skyddsområde för vattentäkt. Vidare har MIFOobjekt
i riskklass 1 eller 2 som är kommunicerade och som ligger inom grundvattenförekomst tagits med. De
A- och B-anläggningar från databasen EMIR som ligger inom grundvattenförekomst/skyddsområde för
vattentäkt ingår också i urvalet för riskobjekt. För urvalen har endast en riskbedömning gjorts, verifiering
genom provtagning är inte utförd.
Den potentiella föroreningsbelastningen för en grundvattenförekomst definieras som summan av de
potentiella föroreningsbelastningarna från olika potentiella föroreningskällor, som kan påverka
vattenkvaliteten i ett grundvattenmagasin. Olika verksamheter har olika påverkan på grundvattnet.
Exempelvis på områden som har en hög föroreningspotential är stadskärnor, industriområden och större
vägar medan vatten, våtmarker, gräs och skogsmarkmarker har en låg påverkan. För att kunna uttala sig om
den faktiska påverkan av ett grundvattenmagasin krävs att grundvattnets kvalitet analyserats med avseende
dess på dess fysikalisk-kemiska egenskaper.
40