ledareSydamerikanska knarkkarteller håller på att ta över guinea Bissau. En stor delav kokainet på väg till Europa passerar här. Enorma dollarbuntar ger handlingsutrymmeoch makt i svaga stater.Västafrika under attackChEfREDAkTöR pIerre anderssonGuinea Bissau är attackerat. Efterdecennier av inbördeskrig ochmilitärkupper har en ny källatill oro installerat sig i landet.De colombianska knarkkartellerna komtill landet för fem sex år sedan och harsnabbt blivit en maktfaktor. Många bedömarehävdar att det i praktiken är de somleder landet.Västafrika har på bara några år blivit denviktigaste knutpunkten på smugglingsledenmellan Sydamerika och Europa.I början använde knarkkartellerna båtar,idag går det mesta via stora fraktflygplan.Guinea Bissau, Mali och några andravästafrikanska länder är värst utsatta.Fattiga länder med en svag statsapparat,stor arbetslöshet och medstora mängder vapen i omlopp.Gränserna mellan länderna ärporösa och det är relativt enkelt förden som har pengar att föra in ochut stora mängder kokain.pENgaR HaR dE,knarkbaronerna.FN:s narkotikabyråUNODC räknade förett par år sedan ut atten fjärdedel av alltkokain som hamnari Europa passerarVäst afrika. Det lokalagrossistvärdet förett års smugglingär närmare 15 miljarder kronor och närdet säljs i Europa har priset ökat till dettiodubbla. Som jämförelse kan nämnas attden totala exporten av vanliga handelsvarorfrån Guinea Bissau ligger på omkring450 miljoner kronor per år.i TakT mEd aTT allt fler blir inblandadei narkotikahandeln rekryteras också fleroch fler missbrukare. Kokainmissbruk hari princip varit ett okänt problem i Västafrikafram till för några år sedan, menökar nu snabbt.”Något måste göras, generationer kanförloras”, sade Abdoulaye Diof,chef för ett preventionscentrumi Dakar, Senegal, under ettseminarium på World ForumAgainst Drugs i Stockholmnyligen.Initiativ för att tryckatillbaka knarkkartellernafinns, men det är ett svårtarbete som kräver bådesamordning och resurser.Dessvärre verkar bådasaknas för tillfället, även”Låt oss hoppas att biståndsministerGunilla Carlsson ochresten av den svenska regeringentrycker på i den här frågan.”om ett visst hopp kan ställas till insatsersom ska genomföras av Västafrikanskaunionen och EU.Låt oss hoppas att biståndsministerGunilla Carlsson och resten av densvenska regeringen trycker på i den härfrågan. Både för de västafrikanska folkensoch för vår skull.FFFi dET HäR NumRET kan du läsa om enav de nya heroinkliniker som startats iKöpenhamn. Ett av våra grannländer harnu en reguljär verksamhet där man varjedag delar ut gratis heroin till missbrukare.Som svensk blir den första reaktionenatt man tar sig för pannan. Hur tänkerde? Sen inser man att de som står bakomde här klinikerna vill väl. De vill skapaen fristad som gör det möjligt för enheroinmissbrukare att slippa jagandetefter pengar, inbrotten, prostitutionen.Som gör det möjligt att få ett så normaltliv som möjligt.Winnie Jörgensen säger att hennes livförbättrats radikalt sedan kliniken öppnades.Det är nog sant. Men debatten kringharm reduction och legalisering blir sällanmycket tydligare än så här: I Köpenhamnhar man gett upp.Drogfrihet är intelängre målet.Bra genomslag i lokalmediai rÖrELSE För tredje året i rad genomfördeIOGT-NTO-landet Folknykterhetensvecka med tema alkovåld. Det blev ingetinslag på Rapport i år men känslan är attuppmärksamheten i lokalmedia har varitstörre än någonsin. Det har gjorts reportageoch nyheter och otaliga insändare i ämnethar publicerats. Extra kul är det att se att<strong>Accent</strong> citeras både här och var!spritkultur i politikenALKoHoL Att dricka på jobbet är normalthelt otänkbart. I politikens värld verkarandra regler gälla. Såväl i Sveriges riksdagsom i Europaparlamentet flödar alkoholenunder luncher och middagar – ochinte sällan är det en påtryckargrupp sombjuder. ”Ett demokratiskt problem”, sägeren parlamentariker i <strong>Accent</strong>s reportage.Det är svårt att inte hålla med.happy hour i paradisetVÄrLdEn På sin senaste platta rimmar LarsDemian ”Asien” med raden ”där beter vi oss somas igen”. Efter att ha läst rapporten ”Happy Hour iparadiset” av Sara Heine förstår man vad Demianmenar. Svensken åker på semester till exotiskaländer och super mer än vanligt. Drickandet ledertill våld, ökad sexhandel och inte sällan till attkonsumtionsmönstren i värdlandet ändras. Närsemestern är slut åker svensken hem – och låterlokalbefolkningen handskas med problemen.4 accent juni <strong>2010</strong>
TExT och foTo jOanna wågströmsig om bedrägeri om man gören ekonomisk vinning på det", säger KajHahne som är inspektör på bedrägerirotelni Stockholm city.Företaget P ol Media i Örebro tjänarmiljoner varje år på a t ra ga företagssponsorerti l de välgörenhetskampanjerde jo bar för.Kampanjerna Rökfri ungdom och No ltolerans mot mo bing säljer P ol Mediapå uppdrag av Riksförbundet Hem ochSkola.Hur deras avtal ser ut e ler hur mycketpengar av det som Pool Media får insom går ti l kampanjerna vi l varken P olMedia e ler Hem och skola avslöja.När <strong>Accent</strong> slumpmä sigtringde runt till företag somvalt a t sponsra Rofub (Riksorganisationenför utsa tabarn) uppgav samtliga a tde trodde att Rofub var enid e l organisation. Flera avdem hade sagt nej ti l sponsringom de vetat om a t detrörde sig om e t aktiebolag.Anne te Ekström– Jag kan inte u tala mig om avtalet, hemsidor och av säljarna, trots a t dehur det ser ut i procentsatser och kronor, egentligen är aktiebolag som ingår i P olsäger Agnetha Aleniu som är ordförande Media-koncernen.för bolaget Hem och skola utveckling AB.accent ha ringt runt slumpmä sigtKlart är det i a la fa l a t det är lönsamtför Pool Media. Koncernen omsa te95 miljoner kronor 2008, över 20 miljonerav det var vinst. Aktieägarna, Morgan Falk,som också är vd i bolaget, och sonen NiklasFalk, som är vice vd, kunde glädjas åten aktieutdelning på 12 miljoner.Men P ol Media driver också två egnakampanjer: E t narkotikafri t Sverige,ENS, som har funnits sedan 1989 och Riksorganisationenför utsa ta barn, Rofub,som är nystartat.Rofub och ENS marknadsför som ideela organisationer, både på deras egnati l företag som sponsrar Rofub. Samtligahar uppfa tat Rofub som en id e l verksamhetoch inte som e t aktiebolag.– Jag hade aldri gå t med på a t stödjadet om jag vi ste a t e t säljföretag låg bakomoch a t det inte är id e lt. Vi kommerinte a t stödja det här i fortsä tningen,säger Anne te Ekström på Familjebostäderi Stockholm.– Jag har inte fa tat a t det inte var enorganisation. E t aktiebolag hade jag aldrigsponsrat, deras syfte är a t tjäna pengar ti lägarna, det vi l jag inte ge pengar ti l, sägerPär Lemnert på Gävle Reklam i Gävle.Familjebostäder, Stockholm C op Med Mera, Stockholm Spa och tandhygien, Örebro– Deras verksamhet ligger inomramen för det som vi stödjeroch gä ler det inte några stö rebelo p så brukar vi inte granskadem, vi utgår från a t det är seriöst.När han ringde marknadsfördehan det som en organisation.Jag hade aldrig gått med påa t stödja det om jag vi ste e tsäljföretag låg bakom och a t detinte är id e lt. Vi kommer inte attstödja det här i fortsä tningen.Lena Grönwall– Jag u pfa tade det som enriksorganisation som ringde. Detverkade bra och det rörde sig inteom så mycket pengar. Man utgårfrån att det är ärligt. Jag tyckerinte a t det var tydligt a t det vare t aktiebolag och såg det inte påfakturan he ler. Det är ski lnadom det är e t aktiebolag, de hare t a nat intre se. Man vi l intesponsra ägare.Ane te Beckman– Jag u pfattade det som a t detvar ett företag bakom själva idénmen a t det är en organisationsom ska jo ba med det här. Jagtycker inte a t det spelar någonro l om det är e t aktiebolag,huvudsaken är vad de jo bar föroch jag tror a t det är bra grejer.När A cents reporter såg till a t bli uppringdav en säljare från ENS fick vi följandeförklaring på frågan varför ENS inte hare t 90-konto, som de flesta organisationersom sy slar med insamling ti l välgörenhethar.– Vi har inte 90-konto, vi är berä tigadea t ha det men vi har lagt upp det på enbolagsform som gör a t det är friare insyn ivårt bolag så man kan kolla hur vi arbetar.På frågan om ENS är e t företag eller enorganisation svarade säljaren a t det är enorganisation.Stockholm city kan det vara e t bro t a tutge sig för a t vara en organisation omdet egentligen rör sig om e t aktiebolag.– För det första är det ett vilseledandeav de som sponsrar eftersom de tror a tdet är en helt annan sak. Behå ler man enstor del av pengarna så sku le det kunnabli e t bedrägeri. För a t det ska bli e tbedrägeri ska det vara en ekonomisk vinningvilket det verkar det vara i det här fallet,säger han.Niklas Falk som är vice vd på P ol Mediatycker inte a t det spelar någon ro l om dedriver e t aktiebolag e ler en organisation,det är arbetet på skolorna som räknas.enligt Kaj hahne på bedrägeriroteln iHur ska man som företagare ku na veta omman blir u pringd av Riksorganisationen förutsa ta barn att det här är e t aktiebolag?Bertil Ladin– Det står på fakturan.är e t bra jo b vi gör ska de vara med ochstödja o s. Sedan a t vi är proffs på det vi– Ja om man anser a t det spelar någon gör så är det inte sämre för det.ro l. Jag vet inte varför det sku le spelanågon ro l.– Vi tycker inte att det spelar någon somhelst ro l. P– Det de ska vara med och stödja är detsom vi gör på skolorna. Tycker de a t detSå då ska man ko la det där a ltså?Men om ett företag sponsrar er för a t de trora t det är en organisation och sedan är detegentligen e t företag som har en väldigt storvinst?Pär LemnertHälsinglands Marin service, Gävle ReklamBergsjöMen om det inte är ett problem varför talar niinte om a t ni är e t aktiebolag?Hör när ENS säljare ringer u p A centsreporter för a t sälja in e t sponsorskap.▪ www.a centmagasin.seMikael Rastenberger Sarah IsbergGrundmäklarna, Tro lhä tan skolchef, Uddevalla kommun– Jag vet inte om jag har tackat ja – Jag uppfa tade det som en – Jag sa inte ja på en gång utan– Det var definitivt e t bra ändamål,jag vet vilka öden det fi ns. pratat med dem och har få t en sponsrade utsatta barn var för att tiska råd. Jag försökte bedömati l a t sponsra dem men jag har organisation faktiskt. A t jag pratade först med vårt hälsopoli-Jag kan inte svara på om de faktura och e diplom. På fakturansåg jag a t det inte var e t Jag gi lar inte a t de bedriver Jag tittade på hemsidan mendet var en bra tjej som ringde. om jag tyckte att de var seriösa.sa a t det var ett aktiebolag. Menjag tolkade det som att det var en 90-konto och det reagerade jag välgörenhet i vinstsyfte. Hade inte ti lräckligt noga tydligen.organisation som ringde.på så jag har inte betalat ä nu. tjejen sagt det då hade jag frågathe ne om hon vi ste vad ti tat närmare på det. Jag u pfat-Hälsopolitiska rådet har ocksåMan hör sådana här historier Jag har inte fa tat att det inte vardär stora summor går till administration.Ska det de sutom vara hade jag aldrig sponsrat, deras marknadsföring. Det är näringstion,en stödorganisation. Inteen organisation. E t aktiebolag hon hå ler på med. Det är falsk tade det som en hjälporganisa-e t aktiebolag där ägarna kräver syfte är a tjäna pengar till ägarna,det vill inte jag ge pengar ti l. dem och be dem ta bort det. Fan mera pengar där.förbud tycker jag. Jag ska ringa som e t aktiebolag. Det blir ingautdelning, då tycker jag att det ärfel spår.vad arg jag blir.REdakTioNENläsarbrev Hör av dig! Skriv till accent@iogt.se eller <strong>Accent</strong>, Box 12825, 112 97 Stockholmaccent<strong>Accent</strong> ges ut av IOGT-NTO,UNF (Ungdomens Nykterhetsförbund) ochJunis (IOGT-NTO:s Juniorförbund).Pressläggning detta nummer: 28 majNästa nummer kommer 27 augustirEdAKtionpierre anderssonChefredaktör och ansvarig utgivare08-672 60 51, pierre.andersson@iogt.semaria Zaitzewsky RundgrenFeatureredaktör, reporter08-672 60 56, maria.zaitzewsky@iogt.seJoanna WågströmNyhetsreporter08-672 60 50, joanna.wagstrom@iogt.sePåverka lokala mediaTack för utmärkt initiativ ochGrattis till uppmärksamhetenkring ”insamlingsbluffreportagen”!Har själv tänkt bidra medliknande ”skrivstycken”, mentiden har inte räckt till. Kanskekan jag få återkomma?Ständigt påpekar jag till lokalamedia vikten om att förmedla enförklarande eller åtminstone merupplysande bild av vad som händer.Har lyckats att få de flestaatt skriva ”alkohol och andradroger”. Men hjälper ju inte när deöver huvudtaget inte alls nämneratt vad de (med stor emfas) rapporterarom har koppling till justalkohol och andra droger...gÖTE laRssoN,EDföretag luras till sponsringPool Media gör varje år miljonvinster på att få företag attsponsra behjärtansvärda kampanjer. Två av kampanjerna,Ett narkotikafritt Sverige och Riksorganisationen för utsattabarn, är helägda dotterbolag ti l Pool Media. Någotsom mörkas både på hemsidorna och i säljsamtalen.man utger sig för a t varaen organisation fast man är”Ome t aktiebolag så kan det röraA la sponsorerlurades av PoolMedias säljareläs mer: ”Det är omoraliskt och fult a t tjäna pengar på barn och misär”accent nr 3 <strong>2010</strong>16 accent aPRil <strong>2010</strong> aPRil <strong>2010</strong> a cent 17SVAr Tack för ditt brev. Utmärktatt du ligger på lokala media i dinhemtrakt i de här frågorna, detbehövs.piERRE aNdERssoN,ChEfREDAkTöRmathias lövströmArt director08-672 60 53, mathias.lovstrom@iogt.seBiLdBEHAndLingOla FalkMEdVErKAndE dEttA nuMMErAnders Perstrand, KG Mattsson,Ove Andersson, Kristina Wallin,Marc Femenia, Malin Grön, Sven Rosell,Kent Klich, Moa Karlberg, Rurik Zaitzewsky,Erik Ardelius, Paul RaymondAdrESS<strong>Accent</strong>, Box 12825, 112 97 Stockholm.Tel: 08-672 60 50, fax: 08-672 60 01e-post: accent@iogt.sewww.accentmagasin.seIOGT-NTO:s förbundskanslitel: 08-672 60 00Besöksadress: Gammelgårdsvägen 38Stora Essingen, Stockholmwww.iogt.seAdrESSÄndring08-672 60 38, prenumeration@iogt.sefax: 08-672 60 01AnnonSBoKningPierre Andersson, 08-672 60 51,pierre.andersson@iogt.setrycKVTT Grafiska, VimmerbyoBEStÄLLt MAtEriALTidningen svarar inte för insända, obeställdatexter och bilder samt förbehåller sig rättenatt redigera insänt material.LAgringAllt material i tidningen <strong>Accent</strong> lagras ochkan publiceras elektroniskt. Icke anställdamåste meddela eventuellt förbehåll motsådan lagring och publicering. I princip publicerasinget material med sådant förbehåll.DISTRIBUERAS I 39 600 ExEMPLARTS-KONTROLLERAD UPPLAGAISSN-nr: 0345-0406MEdLEM i SVErigES tidSKriftErKommentarer från ► www.accentmagasIn.seAlkoholindustrin göringet för folkhälsanDet finns flera exempel på industrins försök att taöver marknader som den inte själv kontrollerar. IKenya har man erbjudit sig att leverera ett billigtöl som ska slå ut det som bryggs illegalt för attdärigenom skaffa sig en marknadsandel som mansenare kan exploatera genom höjda priser.Industrin gör aldrig något för folkhälsan primärt.Vissa sekundäreffekter kan uppstå menoftast bara temporärt och möjligen för någongrupp, men alla insatser av CSR-karaktär syftartill att undvika drakoniska alkoholpolitiska åtgärdereller just att tidigt vinna inträde och kontrollpå marknader.pER-ÅkE aNdERssoNunder artikeln ”Diageo startarkampanj mot smuggelsprit”sänk lönernaIOGT-NTO bör ta lärdom av Röda Korset. Sänklönerna om ni skall ha kvar mitt förtroende.Vänligen,sTEN ENgWallunder artikeln ”Blandade reaktionerpå IOGT-NTO-topparnas löner”Bra att du berättarSkrivinsändare till<strong>Accent</strong>!Varje insändarskribent sompubliceras får en lott frånMiljonlotteriet. Du kan skickabrev till accent@iogt.se eller<strong>Accent</strong> / insändare,Box 12825,11297 Stockholm.Bra skrivet och det är bra att du ids berätta omdetta… Var stolt över det som du gör!maRia dE suèdEunder artikeln ”17-åringenhoppade på Christers huvud”inte så bra som det verkarDet är bra att Folkhälsoinstitutet utreder detta,men en rad frågor väcks ändå, framförallt vadman menar med ”någon form av stödverksamhet”.IOGT-NTO:s Juniorförbund har i flera år gjort enenkät till samtliga kommuner, där det visar sig attenbart ca 2 procent av alla barn som växer uppmed missbruk/beroende faktiskt deltar i stödgrupper.http://www.junis.org/default.aspx?PageNr=40Att en kommun kan ”erbjuda stöd” betyderlångt ifrån att barnen i praktiken får stöd. Att deltai en stödgrupp har visat sig vara det allra bästaför de flesta av dessa barn, för att se att man inteär ensam och för att känna att man får berätta.Många kommuner har satsat på att utbilda gruppledare,och det finns grupper på många håll, mendet stora jobbet är att få barnen att komma.HElENa WaNNbERgunder artikeln ”Barn till missbrukarefår stöd i kommunerna”juni <strong>2010</strong> accent 5
Change language