debatt och kommentar”BTJ binder ris åt egen rygg”Ibtj-häfte 24, 2006, finns på omslagetsinsida texten: ”Granskningsnämndenkvalitetssäkrar inköpsvägledningen”.Därefter beskrivs nämndens arbete.Tre år senare är det slut med den stolta fanan.Strax före jul beslutade styrelsen för btj attlägga ned granskningsnämnden.btj:s häften med lektör<strong>som</strong>dömen – <strong>som</strong>utkommer med 24 nummer om året – betyderlika mycket för bibliotekens medieinköpare<strong>som</strong> <strong>Svensk</strong> Bokhandels höst- och vårkatalogbetyder för kulturredaktionernas planeringav säsongens recensionsupplägg. Det finnsinget annat företag, ingen tidskrift, blogg,hemsida, tv- eller radioprogram <strong>som</strong> hittillspresenterat något <strong>som</strong> är i närheten avbtj-häftena. De sammanfattar det enormautbudet. Bibliotekarier läser självklart kritikoch litteratur, men att få hela utgivningenlöpande presenterad, med ett omdöme, är tillstor hjälp för att få vetskap om bland annatskönlitterära debutanter och nya upplagor avskön- och facklitteratur.Även för bokförlagen och författarna spelarhäftena en stor roll. För många författare påmindre bokförlag är det enda möjligheten attfå synas och bli bedömd, en chans till att bibliotekensinköpare nappar och ger möjlighettill den okända författaren på det ickeetableradeförlaget att bli tillgänglig på folkbiblioteken.Mångfald, demokrati, yttrandefrihet.Men vad bryr sig ett vinstdrivande företag<strong>som</strong> btj – <strong>som</strong> numera ägs av investmentochriskkapitalistbolagen Ratos och Litorina,– om sådana värden.Genom åren har också btj:s enorma maktpositioni förhållande till biblioteken kritiserats.Lika mycket <strong>som</strong> ett positivt omdömekan bana väg för en boks tillgänglighet påfolkbiblioteken så kan en kritisk lektör dödaen bok. Den köps inte in och hamnar i ett svarthål. En kartong på en författares vind.Men btj har parerat med att ha skaffat sigtrovärdighet. Författare och förlag och ävenbibliotekarier har möjlighet att överklaga recensioner.Är kortrecensionen ovederhäftig?Finns det fog för att beställa ny recension aven annan lektör? Just där träder den oberoendegranskningsnämnden in. Och har så gjortsen den bildades 1958.Nämnden är genomtänkt sammansatt avpersoner inom humaniora och naturvetenskap:översättare, poeter, prosaister, bibliotekarier,kulturjournalister, biologer, litteraturvetare,bilderboksförfattare. Namn<strong>som</strong> Eyvind Johnson, Harry Martinson, SvenDelblanc, Agneta Pleijel, Bodil Malmsten,Lennart Hellsing, Jan Ristarp, Anna-ClaraTidholm, Kerstin M. Lundberg och GunnarHarding har granskat lektör<strong>som</strong>dömen <strong>som</strong>överklagats.Dessutom har nämnden till uppgift attgranska varje enskilt häfte. Samt lektörerna,vilka får ett skriftligt utlåtande, om sina recensioner,från granskningsnämnden.btj:s maktposition gentemot bibliotekenhar förvisso minskats de senaste åren. Bibliotekariernahar haft möjlighet att skaffaböcker snabbare och billigare genom nätbokhandeln.Men fortfarande är det just btj-häftena<strong>som</strong> ger den viktigaste vägledningen vid inköp.Så visst är det begripligt att btj i nuvarandeposition ställer sig frågan: Varför ska vi stå fördenna vägledande service när biblioteken ärotrogna?För ett företag <strong>som</strong> btj <strong>som</strong> befinner sigi ekonomisk kris gäller snabba besparingsåtgärder.Vi <strong>som</strong> sitter i granskningsnämndenanade att något var på gång. Medlemmarsmandat gick ut och de avgående ersattes intemed nya. Sittande ledamöter fick utökadearbetsuppgifter <strong>som</strong> skulle utföras för sammalåga arvode.Vid ett höstmöte fick vi veta att det fannsplaner på att nämnden skulle bantas rejält,endast ett urval av häftena skulle granskas,recensionerna bli färre.De samlade kunskap<strong>som</strong>rådena vid sammanträdesbordetskulle nu gå förlorade. Godtycklighetenskulle träda in och ta plats. Våraarvoden skulle dessutom halveras. Den käftsmällenvar förvisso mild jämfört med vad vimer fick höra. btj diskuterade dessutom attta betalt för lektör<strong>som</strong>dömen. Är det dit vi ärpå väg? Köpt kritik? Ponera att förlagen i enframtid dessutom betalar för att bli recenseradepå dagstidningarnas ekonomiskt utsattakultursidor.Tanken är svindlande. Vem vill betala för enkritisk recension?Vi i granskningsnämnden tyckte naturligtvisatt budet vi fick var oacceptabelt. Vi villesjälvklart inte med våra namn garantera btj:soberoende under de föreslagna premisserna.Följden blev ett goodbye, kort meddelatstrax före jul.Det finns alltid ett aber när kulturinstitutionersäljs ut till vinstdrivande företag utanintresse och erfarenhet av kultur, bibliotekoch demokratifrågor. Aningslöst förskingrarde sitt symboliska kapital. Bibliotekstjänsthette företaget en gång i tiden. btj – <strong>som</strong> detnumera heter – vill inte längre tjäna, åtminstonevill inte företagsledningen det. Kvalitetssäkradrådgivning är uppenbarligen intelängre värderad av btj:s ledning. Men företagetoch dess vd Jonas Arvidsson binder ris åtegen rygg. Blir det inte dyrt i längden att säljaut sitt varumärke, och slänga bort förtroendekapitalet?I stället för att fånga upp de bibliotek<strong>som</strong> vänt sig till andra snabbare, vassaremedieleverantörer väljer btj nu att lägga nedsin viktigaste konkurrensfördel: det oberoendekritiska ögat.Alla <strong>som</strong> hittills låtit sig vägledas av btjhäftenabör framöver noggrant pröva om detde läser fortfarande är information eller barareklam.Den nedlagda granskningsnämnden:Gunnel Arvidson Nilsson,Anna Bengtsson, Magdalena Jeppson,Anneli Jordahl, Ulf Stark,Magnus William-Olsson.Annonsera i BiblioteksbladetBo Erikssontel. 08-717 43 55 eller070-714 90 55bo.erikssonmedia@telia.com18 biblioteksbladet [01 : 2010]
Stifts- och landsbiblioteket i Linköping tvingas till besparingar <strong>som</strong> hotar både verksamhet och tjänster.:Facket för akademiker <strong>som</strong> arbetarmed kultur och kommunikationNedrustning –inte besparingNågra tankar medanledning av artikelnom biblioteket iLinköping i bbl nr9/2009. Det jag skulle vilja läsaoch veta mera om är om Linköpingsbibliotek har en visionför hur de skulle vilja att derasbibliotek fungerade. Om de hadeobegränsat med resurser – vadskulle de göra då? Vilka tjänsterskulle de utveckla? Vilken nyttaskulle de göra? Vilka kompetenserskulle de använda sig av ombara pengarna fanns?Uppsägningar hotarunderbemannat bibliotek8 BIBLIOTEKSBLADET [9 : 2009]Har de någon vision om vad de skulle vilja göra med Linköpings bibliotekom de hade obegränsat med resurser? Hur ser den visionen ut?Vem vill att visionen ska bli verklighet? Är det chefen? De anställda?Besökarna? Alla skattebetalarna i Linköping med omnejd?När jag läste om Linköping i Biblioteksbladet tänkte jag att när detär goda tider så sparar man en del av det ekonomiska överskottet föratt använda i dåliga tider. Nu är det dåliga tider. Ändå måste vi ”spara”.Men det vi gör nu är inga besparingar, det är nedrustning. Att rustaned någonting är något helt annat än att spara. När man rustar nedså stänger man och lägger ned sådant <strong>som</strong> fungerar utan att det blirkvar något överskott <strong>som</strong> kan användas senare. Finns det inga pengarför verksamheten så finns det inte. Då kan inte verksamheten fortsätta.Det är därför man ska spara under de goda tiderna. Gjorde vi inte det?Är det därför vi står med skägget i brevlådan nu?Vårt samhälle består av en rad offentliga verksamheter <strong>som</strong> vi gemensamtbetalar genom skattepengar. Vill vi fortsätta ha den sortenssamhälle? Vad är alternativet? Hur kan vårt gemensamma samhällefungera på ett annat sätt om vi lägger ner sjukvård, skola, omsorg ochbibliotek? Det är det vi gör. Bit för bit lägger vi ner alla viktiga samhällsfunktioneroch kvar får vi ett annat sorts samhälle. Vilka grupperav människor kommer att gynnas av dessa förändringar? Vad gör vimed de verksamheter och de människor <strong>som</strong> inte klarar av att anpassasig?Vi har just nu en massa resurser i form av folk <strong>som</strong> kan och vill enmassa. De har know how. Men de har inget kapital. Vad ska vi göra medalla människor <strong>som</strong> har kunskap <strong>som</strong> vi inte har råd att använda?tHerese vAn BArneveldStuderande, Bibliotekshögskolan i BoråsFOTO: ÅSA EKSTRÖMA V ÅSA EKSTRÖMBiblioteket i Sveriges femtestörsta stad tvingas dra nerpå allt utom mediainköp ochöppettider. Det kan innebäraatt ett tiotal tjänsterförsvinner från huvudbiblioteketi Linköping.Men redan idag är biblioteketunderbemannat.När det gäller personalbemanningenpå Linköpings stadsbib-jämföra statistik rakt av, menar Bengt Olssonmedveten om att det alltid är vanskligt attliotek ligger man redan bland de <strong>som</strong> också har samordningsansvar för frågorlägsta i Sverige. Man skulle behövarekrytera tjugo personer för att komma idrott och fritid samt arbetsmarknad.kring barn och ungdom, kultur, utbildning,upp till genomsnittet i Sverige. Åtminstone Minskade skatteintäkter innebär att Linköpingshuvudbibliotek och bokbuss måsteom man jämför med andra kommuner medmer än 40 000 invånare. Baara Huddinge och spara 3,3 miljoner kronor nästa år. Helårseffektenrör sig om cirka 4,2 miljoner kronorLandskrona ligger lägre. Det visar siffror frånStatistiska centralbyrån (scb) <strong>som</strong> gäller för om man ser till 2011 och framåt. Biblioteketsåren 2006–2008.budget för nästa år uppgår till 59,6 miljoner– Det här är något <strong>som</strong> inte kommit till min kronor vilket är en dryg fjärdedel av kulturkännedom.Det låter <strong>som</strong> om vi måste analyseraoch följa upp det här, säger det ansvariga 210 miljoner kronor. Till saken hör att Lin-och fritidsnämndens totala budget på cirkakommunalrådet Bengt Olsson (fp).köping i dag har avtal med privata entreprenörer<strong>som</strong> exempelvis ansvarar för simhallar.Borde inte du <strong>som</strong> kommunalråd känna till I det perspektivet ser det ut <strong>som</strong> om biblioteketfår ta en oproportionerligt stor del avdetta?– Det tycker jag nog. Samtidigt ska man vara besparingarna.BLI MEDLEM!www.dik.se/blimedlemTRYGGHET – DIK:s inkomstförsäkringger dig möjlighet att få 80 procent av dinlön om du blir arbetslös.KUNSKAP – DIK:s medlemsjour svararpå dina frågor om lön, anställningsvillkoroch arbetssituation.KARRIÄR – DIK:s karriärservice finns fördig <strong>som</strong> vill maximera dina möjligheter iarbetslivet.2010Å R ETS B I BL I O T E KANMÄL NU!www.dik.se/AretsBibliotek[01 : 2010] biblioteksbladet 19