De ”glömde” kvinnorna............................................................................................................................... notiserBÅdE fÖRfaTTaRfÖRBUndET och KB erkännersned könsfördelning i urvalet av författareBarnens bibliotek fårminskat stödREgionBiBLioTEK Västra Götaland och webbplatsenBarnens bibliotek får 1, 1 miljoner närKulturrådet fördelar 5,5 miljoner kronor tillprojekt riktade mot barn och unga. Samtidigtär det en minskning med 1,5 miljoner kronor.– Men jag antar att man ska vara glad attvi alls får pengar. Men jag börjar bli lite less påatt det aldrig kommer till någon stadigvarandefinansiering, menar Katarina Dorbell, ansvarigför Barnens bibliotek.Konsekvensen blir bland annat att man harlagt ned en intervjuserie med unga tecknareefter<strong>som</strong> man inte har råd att betala journalisteratt utföra artikelserien. Det minskade ekonomiskautrymmet innebär att man återigenfår försöka få till samarbete med andra, blandannat Barnbibliotekscentrum. Ett eventuelltframtida samarbete med ett antal mellanstorakommuner i landet, däribland Örebro,kan komma att innebära lite mer nationellsamordning. På Barnens biblioteks webbplatsfinns bland annat Kulturrådets barnbokskatalogoch Bokjuryn, den årliga omröstningen omde populäraste böckerna. Barnens bibliotekutvecklas ständigt och det senaste är teckensånger,berättar Katarina Dorbell. De har visatsig vara oerhört populära. Dessutom erbjuderBarnens bibliotek filmer om bibliotekenssärskilda medier. Något <strong>som</strong> alla folkbibliotekkan använda på sin hemsida.Även Barnkulturpalatset, Bibu och DrömmarnasHus i Malmö får ekonomiskt stöd frånKulturrådet i deras satsning på barn och ungasrätt till kultur. Tidigare har 2,6 miljoner kronorfördelats till andra läsfrämjande projekt i landet.Många av dem var inriktade på att levandegöralitteraturen och flera satsade på interkulturellverksamhet.Åetill Sveriges digitala bibliotek. Bara två kvinnorfanns bland de 20 fyrtiotalister <strong>som</strong> valts ut tillden första digitaliseringen av det svenska litteraturarvet.– Det gick för fort. Ibland är det inte ens löntatt försöka komma med någon ursäkt, sägerGunnar Sahlin, riksbibliotekarie.Det är Kungliga biblioteket, Författarförbundet och Förläggarföreningen <strong>som</strong> stårbakom digitaliseringen av det svenska litteraturarvet.Det handlar om digitalisering avflera hundratusentals böcker, tidningar ochtidskrifter.I mitten av december undertecknade Gunnar Sahlin (KB), Mats Söderlund (sff) och KjellBohlund (SvF) en överenskommelse <strong>som</strong>lägger grunden till Sveriges digitala bibliotek.Först på tur står fyrtiotalisterna och däråterfinns författare <strong>som</strong> Erik Lindegren, KarlVennberg, Werner Aspenström, Axel Liffner,Ragnar Thoursie, Sven Alfons, Elsa Grave,Anna Greta Wide, Harald Fors, Stig Dagerman,Bengt Anderberg, Stig Sjödin, Thorsten Jonsson,Tage Aurell, Sivar Arnér, Peder Sjögren,Gösta Oswald, Lars Ahlin, Bernt Erikson ochLars Gyllensten.– Klantigt. Rut Hillarp är dessutom en avmina personliga favoriter. Rättelse är redanpå gång. Det var hemskt bråttom att få till enöverenskommelse före ett visst datum. Meninget är ju ristat i sten och framför allt ska viTyskspråkig litteratur – tema 2011väl förhoppningsvis kunna gå mycket, mycketlängre vad det lider, säger Mats Söderlund,ordförande i Författarförbundet.Men KB har väl inte varit ensamt om attsammanställa urvalet?– Njae, dvs jag har förstås sett listan utanatt reagera. Är rädd att det avslöjar både minabristfälliga litteraturhistoriska kunskaper ochen rätt hög stressnivå under decemberveckorna,säger Mats Söderlund självkritiskt.Listan kompletteras nu med författare <strong>som</strong>Rut Hillarp och Maria Wine. Kanske även medKarin Boye <strong>som</strong> tidigare kategoriserats <strong>som</strong>trettiotalsförfattare.Sveriges digitala bibliotek är ett stort projekt<strong>som</strong> kommer att ta tid att förverkliga.Idén är att börja digitalisera äldre verk ochtillgängliggöra dem på KB:s webb. Böcker<strong>som</strong> inte går att köpa i tryckt form eller <strong>som</strong>e-bok ska tillhandahållas fritt för läsarna. sffoch SvF ska samarbeta med rättighetshavareoch producenter och försöka lösa frågorna omupphovsrätten på ett enkelt sätt. KB ska ansvaraför digitalisering av materialet och sättaupp den portal där böckerna görs tillgängliga.Det digitala biblioteket ska ta vid där denmarknadsdrivna utgivningen slutar och till detkrävs ökade ekonomiska resurser.Finansieringen av projektet är inte helt klarmen på KB:s hemsida uppges att man tänkersig finansieringen genom såväl privata <strong>som</strong>statliga medel.ÅenäsTa ÅR äR temat Afrika och afrikansk litteratur. Men innan jul förra året stod det klart atttemat på bokmässan i Göteborg år 2011 blir tyskspråkig litteratur. Så vrider man det sistaur Herta Müllerhajpen, det gäller att smida medan järnet är varmt. För vem bryr sig längreom tyskspråkig litteratur i Sverige? Mycket lite översätts, än mindre diskuteras och knappten kotte väljer tyska <strong>som</strong> tillval i skolan trots att det är Europas största språk – det talas avöver 100 miljoner människor. Också inom den högre utbildningen har tyskan tappat mark.På Stockholms universitet var tyska tillsammans med nederländska länge en egen institutionmen sedan 2005 ingår tyska <strong>som</strong> en del i Institutionen för baltiska språk och finska.Men på bokmässan 2011 vill man nu uppmärksamma den tyskspråkiga litteraturen underrubriken Tre länder – ett språk. Tyskland, Österrike och Schweiz samarbetar kring temat<strong>som</strong> bl a kommer att uppmärksamma den nya generationen författare <strong>som</strong> har vuxitfram efter murens fall, varav flera är internationellt kända. Inte mindre än tre Nobelpris hargått till detta språkområde sedan 1999: Günter Grass (1999), Elfriede Jelinek (2004) ochså Herta Müller (2009).Tre länder – ett språk, tyskspråkig litteratur i fokus genomförs i samarbete med:GoetheInstitut Sverige, Bokmässan i Frankfurt, Österrikiska bokhandlar och förläggareföreningen,Österrikiska Handelskammaren, Schweiziska bokhandlar- och förläggareföreningen,Schweiziska kulturrådet.Hela temat stöds också av Tysklands, Österrikes och Schweiz ambassader i Stockholm.Bokmässan 2011 genomförs den 22–25 september.HZ28 biblioteksbladet [01 : 2010]
TPB:s ansvar utökasTaLTidningsnämndEn avvecklas <strong>som</strong> egen myndighet och dessverksamhet förs över till Talboks- och punktskriftsbiblioteket(TPB). Det föreslår regeringen i sitt förslag om en ny radio- och tvlag<strong>som</strong> strax innan jul gick på remiss till Lagrådet.Taltidningsnämndens uppgift är att förbättra tillgången till innehålleti dagstidningar för synskadade, afatiker, dyslektiker ochpersoner med funktionshinder <strong>som</strong> inte kan hålla eller bläddra i entidning.Taltidningsnämnden inrättades 1988 och har från start varit knutentill Presstödsnämnden. Taltidningsnämnden är en liten myndighetoch möjligheterna att utvärdera och utveckla verksamheten ärbegränsade.Utöver att Presstödsnämnden hittills utfört kansligöromålen åtTaltidningsnämnden har kopplingen mellan Taltidningsnämndenoch Presstödsnämnden bestått i att båda myndigheterna arbetarmed dagspress. Men under årens lopp och inte minst med hänsyntill den teknikutveckling <strong>som</strong> skett på området har Taltidningsnämndenkommit att få en allt starkare anknytning till TPB. De tvåmyndigheterna riktar sig till samma målgrupper, dvs personer <strong>som</strong>på grund av någon form av läshinder har behov av särskilt anpassademedier i form av litteratur och dagstidningar.Taltidningsnämnden och TPB har också i en gemensam rapportfrån 2008, Samverkan för ökad tillgänglighet. Framtida inriktningför produktion, distribution och konsumtion av taltidningar och talböcker,förklarat att de avser att etablera ett närmare samråd i allaviktigare frågor <strong>som</strong> rör kontakter med människor <strong>som</strong> har olikaformer av läshinder, kontakter till myndigheter och övriga aktörerpå området samt också samarbeta i frågor kring teknisk utvecklingav anpassad ljudbaserad information.Regeringens förslag tycks vara okontroversiellt. Enligt lagrådsremissenser Taltidningsnämnden stora fördelar i att taltidnings- ochtalboksverksamheten blir del av samma organisation för att ettutvecklings- och förändringsarbete ska kunna bedrivas. Talboksochpunktskriftsbiblioteket är också positivt men framhåller viktenav att taltidningsnämnden <strong>som</strong> beslutsorgan inte kommer i konfliktmed det ansvar och de befogenheter <strong>som</strong> TPB:s myndighetschef,Roland Esaiasson, har.Regeringen föreslår att den särskilt sammansatta taltidningsnämndenbehålls och blir ett särskilt beslutsorgan inom Talboksochpunktskriftsbiblioteket. Avsikten är att nämndens ordförandeäven fortsättningsvis ska vara eller ha varit ordinarie domare.Samtliga ledamöter ska, lik<strong>som</strong> i dag är fallet, utses av regeringenför begränsad tid och dessa ska inte utföra några andra uppgiftervid myndigheten.Enligt regeringens förslag ska Taltidningsnämndens verksamhetöverföras till TPB den 1 juli 2010.HZHjälp drabbade i HaitiEfter jordbävningen i Haiti behöver befolkningen akut sjukvård, taköver huvudet, mat och rent vatten. Röda Korset finns på plats för att hjälpa.Ditt stöd går till den akuta insatsen i Haiti och det långsiktigakatastrofarbetet i området.Ge 50 kr genom att SMS:a AKUT till 72 900 eller sätt inpengar på Plusgiro 900800-4 och märk talongen ”Haiti”.www.redcross.seDags att beställaAbonnemang Våren 2010Full koll på lättlästLäs om våra nya spännande böcker och beställ på:www.lattlast.se/bibliotekKulturarvshycklerietBibliofobi, ignorans ochinfo-fundamentalism bakomdagens bibliotekskatastrof?Rolf E. DuRietzISBN 978-91-975840-4-3Uppsala 2010. 92 sidor.Pris 150 kr inkl. moms och porto.Vid beställning av minst 10 ex. lämnas50 procents rabatt på ovanstående pris tillbokhandlare och bibliotekarier.Dahlia Books HbBox 1025, 751 40 Uppsaladahlia@comhem.se PlusGiro 88 18 72-6[01 : 2010] biblioteksbladet 29