Glimten 2005 nr 4.pdf - Sigtunahem

»glimten«B O E N D E M E D O M T A N K EInnehållSVARTEn kundtidning för Sigtunahems hyresgäster | nr 4 | augusti 2005B O E N D E M E D O M T A N K ENyproduktionPMS 295B O E N D E M E D O M T A N KNyinflyttad i Garnsviken:Kidd LaggarPorträttetHåkan SödergrenSigtuna BasketGratissäsongskort tillSkånela IFshemmamatcherunder 05/06Läs mer på sid 47glimten | nr 4 | 2005 | 1

Vad säger lagen?Kund | MarknadPå gång där du borCENTRALA MÄRSTAVALSTASätunavägen 2Nytt garage vid områdeskontoretDet nya garaget vid områdeskontoret är i huvudsak färdigt. Slutmonteringen av garagedörrar återstår.För övrigt är markarbetet klart med ny gästparkering och handikappyta, dels vid p-ytan längsmed Sätunavägen, dels direkt i anslutning till områdeskontoret.LindvägenSpaden i jordenDen 22 augusti sattes spaden i jorden fördet nya miljöhuset på Lindvägen och nuframskrider projektet som planerat. Miljöhusetberäknas stå klart under mitten avseptember.Stationsgatan 3Gångbanan rustas uppUnder vecka 36 startar arbetet med upprustningenav gångbanan vid huset påStationsgatan 3.Lösningen som vi enats om är både tilltalandeför ögat och handikappanpassat.Gångbanan kommer att få två olika nivåersom skiljs åt med granitkantstöd ochräcken.Varje ramp, som blir fyra till antalet,kommer att ha uppfarter för rullstol, vilketgör att tillgängligheten till de olika butikernaökar avsevärt.Formspråket i projektet styrs av denkommande renoveringen av torget intillför att skapa samhörighet med affärsverksamheten.Södergatan 4, 6 och 8EntréernaNu, något försenat på grund av vissa leveranssvårigheter,börjar de olika åtgärdernabli färdiga vid entréerna på Södergatan 4,6 och 8.Handikapprampen vid 8:an och närliggandemark är klar.Planteringarna och gräsmattorna vid 6:an färdigställdes så sent som vecka 35, liksomplanteringarna vid 4:an.Två urnor av gjutjärn har planterats ochställts vid 8:an och 6:an.Nu återstår att lösa problemet som uppståttunder det senaste åren vid 4:an, därplanen framför entrén har blivit en vändplaneller rättare sagt en cirkulationsplatsför andra än våra hyresgäster.Förslaget är att en infart stängs för attförsvåra trafiken av detta.Lindvägen 2–12Ommålningsprojektetpå Lindvägen i hamnProjektet på Lindvägen med utbyte av paneloch målning är nu avslutat. Ett projektsom pågått sedan 2003 i tre olika etapper.Arbetet var klart i slutet av augusti ochslutbesiktning sker i mitten av september.Arbetet har omfattat alla fastigheter,servicehus samt garage i området till enkostnad av cirka 4 miljoner kronor.StationsgatanAsfaltering på gångUppgrävningen framför garagen somutfördes under juni och juli i år ska inomnågra månader återställas till ursprungligtskick.Anledningen till avvaktan är att det kanuppstå sättningar i massorna då en del avfyllningen är lecakulor.Med de stora mängder regnvatten somkommit under sommaren behöver vi intevänta till våren med arbetet som tidigareplanerats, utan asfaltering kommer troligenatt ske i oktober månad.På gång där du borSleipnergatan mellan hus 40 och 50Åtgärdad mark vidvattenläckaVi har åtgärdat det som berör synliga delarav marken vid ”vattenläckan” mellan hus40 och 50 på Sleipnergatan. I sambandmed arbetet passade vi på att ta ner vissaträd men återställde inte den stödmur avslipers som tidigare nivåjusterade den kraftigaslänten. Ytorna har i stället justerats såatt slipers inte är nödvändigt.SleipnergatanNy ventilationPå Sleipnergatan 60–66 påbörjades den 25augusti bytet av den befintliga ventilationen.Syftet är att förbättra ventilationen ilägenheterna, minska energiförbrukningensamt förbättra arbetsmiljön för våra driftmaskinister.Arbetet innebär en del störningar i formav buller vid arbetet som kommer ske itrapphusen, för övrigt kommer merpartenav arbetet ske på taket.I ett senare skede kommer vi även attbehöva gå in i lägenheterna för injusteringav ventilationen.Arbetet som utförs av entreprenör SeltecVentilation AB beräknas vara färdigt islutet av oktober.Vi räknar med att ventilationen kommeratt fungera fullt ut från och med mitten avnovember.BuregatanGrovsopscontainerGrovsopscontainern vid Bure togs bort imaj och har ersatts med en mobil containersom ställs upp en gång i månaden vidmiljöhuset.Containern kommer fredag sista helgenvarje månad och fraktas bort nästkommandevardag.När det gäller elektronikavfall kontaktaalltid ditt områdeskontor.Om du har behov av att slänga grovsoporeller elektronik övrig tid, hänvisarvi till Brista Återvinningscentral som haröppet måndag kl. 7–19, tisdag–torsdag kl.7–16, fredag kl. 7–14.30 samt lördag kl.9–13.TINGVALLABuregatanBures väg mot trygghetDet huvudsakliga arbetet med upprustningenav Buregatan är nu utfört. Docksaknas fortfarande detaljerna som bindersamman hela projektet. Bland annat saknasbelysningen. Hissfrågan har heller intefått sin slutliga lösning, där väntar vi fortfarandepå besked från hisskonsulten somäger ärendet.Vi kommer också inom en snar framtidgenomföra en fest inom området för attavsluta projektet. Lokal information kommeratt nå dig via din Lokala Hyresgästförening.Trygghetsprojektet in i nästa fasEnkäten som nu är under utvärdering kommer att presenteras i nästa nummer av Glimten. Öppethusmötemed samtliga hyresgäster blir ett avgörande möte för vilka åtgärder som ska genomföras undernästa år.Här är meningen att vi ska kunna ta emot önskemål, synpunkter och krav från våra hyresgäster föratt formulera riktlinjer för det kommande arbetet tillsammans med vad enkäten ger.Mycket arbete återstår innan vi ser fysiska åtgärder men det löper på enligt planerna.4 | glimten | nr 4 | 2005 glimten | nr 4 | 2005 | 5

På gång där du borSIGTUNANORRBACKAResultat insamling av farlig avfallSigtunahems miljöbil hämtade farligt avfall under två dagar i maj. Ni hjälpte då till med att förhindraatt miljöfarligt avfall kom ut i vår natur och därmed minska skadorna på vår hälsa och miljö.Här är listan på en del av det som samlades in senast och därmed hanterades på rätt sätt.Väringavägen 41 och KyrkolundenOmmålning av fasaderOmmålningen av fastigheten på Väringavägen41 startade vecka 32 och beräknasvara klart och slutbesiktat den 15 september.I förra numret av Glimten gick att läsaom projektet vid Kyrkolunden i Sigtunasom omfattar en större ommålning. Dettaarbete fortgår och slutbesiktningen skerden 16 september.Enligt projektledare Kenneth Hedlundhar vi fått mycket positiv respons för projektetfrån både hyresgäster, butiksägareoch besökare.KlockargårdenNy spaljéKlockargården har fått ny spaljé motgrannfastigheten.Längs med fastighetsgränsen mot Jakobsgränd och Stora gatan monterades underaugusti månad ett nytt spaljéplank upp.Vissa markförändringar i samband meduppsättning skedde.HagtornsvägenProblem med vattenProblemet med stående vatten på gräsmattanför en av våra hyresgäster vid Hagtornsvägenska nu få sin lösning.Ett tidigare arbete för att komma tillrätta med detta har inte löst problemet sånu görs ett nytt mer djupgående försök attlösa det.Vi kommer dessutom att montera ettstaket längs med Pilsbovägen från Hagtornsvägenoch cirka 40 meter upp ibackenNorrbackavägen servicehus 84Akut värmeläckaEn akut värmeläcka har upptäckts i en kulvertvid Norrbacka mellan servicehus 84och Sigtunahems områdeskontor.Detta måste åtgärdas snarast möjligt vilketgjort att projektet drogs i gång vecka35.Detta medför att gästparkeringen grävsupp och att delar av parkeringen ej kommeratt vara tillgänglig under cirka enmånad. Även delar av vändplanen kommeratt vara otillgänglig vid grävningarna.Arbetet beräknas vara klart i slutet avseptember och utförs av Karby SteningeVVS AB.Spisar med keramikhällarFrån och med årsskiftet kommer en förändring attträda i kraft gällande byte av spisar.Vid beställning av HLU-åtgärd* för byte av spis,kommer en spis med keramikhäll att installeras.Denna förändring görs i ambitionen att höja standardenpå våra produkter i lägenheterna.Observera att byte av spis sker endast vid HLUbeställning.Vill du veta mer om HLU och tillval kan du beställafoldern ”Bestäm ditt underhåll”. E-posta till marianne.norling@sigtunahem.seeller gå in på vår hemsidaoch beställ foldern under rubriken ”Trycksaker”.OdensalavägenFortsatta markarbetenredan i årOnsdagen den 31 augusti var det ett informationsmötemed hyresgästerna fördet som utförts under etapp 3, 2004/2005,liksom information om vad som händerframöver.Beslut har fattats om att gå vidare medOdensalavägens återstående delar redan nuunder sensommaren och hösten.Vid mötet visades ritningarna för kommandedelar som granskades och diskuterades.Grundkonceptet är färdigt och följerdet tidigare etappernas idéer med någraundantag.En ny idé är en lekplats med handikappanpassning.Vidare kommer några centraltplacerade träd att utrustas med underbelysningför att höja det estetiska intrycket.Vi genomför dessutom en grundläggandebeskärning av samtliga träd överhela området. Några träd kommer att tasbort då det inte har det rätta kraven påutrymme och kvalitet. Detta arbete påbörjadesredan den 22 augusti.INFORMATION till alla som bor i Sigtunahem* HLU står för Hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll.Sigtunahem körpå etanol för miljönEn av Sigtunahems stora miljöpåverkan ärtransporterUtsläpp från transporter bidrar till bådeväxthuseffekten och försurning. Vi inomSigtunahem försöker minska våra transportergenom att planera körningar ochsamåka. Vi försöker också successivt övergåtill fordon med förnyelsebara bränslen.Till exempel köper vi in elbilar i stället förbensindrivna fordon till fastighetsskötseln.I år har vi också köpt in två stycken etanolbilartill våra drifttekniker.Etanolbilar är de i särklass mest populärabilarna drivna med förnyelsebaradrivmedel i Sverige. En etanolbil är på detstora hela väldigt lik en ”vanlig” bensindrivenbil. Skillnaden är att en etanolbil drivsmed bränslet e85, som till största delen bestårav etanol. Om detta bränsle inte finnstillgängligt kan etanolbilen drivas medbensin som en ”vanlig” bil. Etanolbilar harlika bra prestanda som bensindrivna bilar,men är billigare i drift, dels på grund avnågot lägre bränslepris, dels beroende påskattelättnader.Fakta EtanolEtanol är vanlig alkohol, och kan framställasur både säd och potatis men bilbränslettillverkas vanligen av överskottsprodukterfrån skogsindustrin.Eftersom etanol exempelvis kan framställasur spannmål, bör EUs stora jordbruksöverskottkunna användas för etanolframställning.En del etanol importerasfrån Italien och kommer från det så kallade”vinberget”. I Sverige finns en anläggningutanför Norrköping.Etanol bidrar inte till växthuseffekteneftersom det är en förnybar energikälla.2003 2004 2005Sorterade småkemikalier 13 19 11Småbatterier osorterade 8 18 9Latex, vattenbas. färgrest. 85 150 358Aerosoler färg smörjmedel 39 44 17Färgavfall i småemballage 84 169 60Bilbatterier 100 30Läkemedelsrester 13 5Aerosoler* övriga 4 2 0Glykolrester 5Kvicksilver termometrar 3Lysrör 46Summa farligt avfall 233 515 544*Sprayburkar med drivgas.Insamlingen av farligt avfall har ökat, vilket vi tycker är positivt. Farligt avfall är en liten del av den totalasopmängden, men det gör stor skada på allt levande. I första hand ska vi givetvis försöka undvika attanvända miljöfarliga produkter. Titta efter miljömärkning eller fråga i din butik efter mer miljöanpassadealternativ nästa gång du handlar.Insamlingen fortsätterSigtuna kommun har också en miljöbil som åker runt i kommunen två gånger per år.I höst kommer den rondera enligt schema nedan:Datum Plats Tid3 september Lunda Livs 9–113 september Rosersberg, Konsum 13–1510 september Sigtuna, Timotejvägen 9–1110 september Märsta centrum 13–1517 september Valsta centrum 9–1117 september Ekilla vid kolonilotterna 13–1524 september Stationsgatan vid Konsum 9–1124 september Sigtuna Vibyvägen/Märstavägen 13–15Ni vet väl även att det finns fem miljöstationer i kommunen där ni kan lämna farligt avfall.• Märsta Preem mot Arenbergavägen• Rosersberg Norsk Hydro, Norrsundavägen• Märsta Statoil vid Rondellen• Sigtuna Q8 vid Timotejvägen• Brista ÅtervinningscentralExempel på farligt avfall är färg, lim, aceton, nagellack, lacknaftaungsrengöring, sprayburkar, fotogen, batterier, fläckbortagningsmedelmed mera.6 | glimten | nr 4 | 2005 glimten | nr 4 | 2005 | 7

Porträtt Håkan SödergrenDjurgår’nför alltidFödd rosersbergare, en kaxig kämpe och fighter som alltid gått sin egen väg och av familjeskältackade nej till proffskontrakt med Buffalo två gånger. I stället blev det 14 säsonger somvänsterforward i Djurgårdens A-lag i matchtröja 22. En klenod som numera finns upphängd itaket i klubblokalen till Håkan Södergrens ära.Text: Marina Helge, marknadschef | Foto: Jeanette Sundin, fotografDet var likaledes familjeskäl som förde honomvidare till Oslo för snart tio år sedan.Och till ett jobb som klubbdirektör förOslos motsvarighet till Djurgården, Vålerengen.Ett ishockeylag som med HåkanSödergrens hjälp blev norska mästare fyragånger. Efter förra säsongen tackade dockHåkan Södergren för sig och delar numerasin professionella tid mellan uppdragetsom tv-kommentator för TV 3 och talangscoutför Djurgården. Men två söner,Leo och Jonas, 13 respektive 11 år hållerhonom fortfarande kvar i radhuset i Oslooch några planer på att flytta tillbaka tillStockholm har han inte för tillfället.Var med och tog Tre Kronor till guldDet som de allra flesta förknippar HåkanSödergren med är förmodligen VM iWien 1987 när Tre Kronor efter 25 årssuktande och lite strul vann turneringenoch tog hem guldet till Sverige. Det varSveriges fjärde guld genom tiderna ochdet första efter den omtalade guldturneringeni Colorado 1962. Sverige vann föreSovjetunionen och Tjeckoslovakien eftermycket palaver i grundserien med otillåtnaspelare, bortdömda segrar, överklagandenoch domstolsprotester. Väl i slutspelet blevdet ömsom tufft med jämna matcher motsåväl ryssarna som tjeckerna men i finalenslog kronorna Kanada med hela 9–0. Denstörsta segern över Kanada någonsin. Såvisst måste det ha varit en upplevelse somheter duga?– Det var skitstort, något alldelesenormt. Sverige var inte direkt favorittippadeutan det var fortfarande CCCP påbröstet som gällde.Men riktigt otippade var kronorna förståsinte eftersom de faktiskt tog silver iMoskva året innan. En VM-turnering somHåkan Södergren personligen bedömersom den största under karriären, VM-guldeti Wien till trots.– Sverige var ganska anonyma införturneringen i Moskva 1986 och hade intetagit en enda poäng mot Sovjet under desenaste 50 matcherna.Väl i finalen stod Sverige öga mot ögamed just ryssarna på deras hemmaplanoch spelade jämt ända in i slutminuternadå ryssarna lyckades peta in två mål inomloppet av fem minuter. Och vann därmedfinalen med 4–2.– Det var i den stunden vi insåg att ryssarnainte var några oslagbara gudar utanhelt vanliga hockeyspelande killar.Med silvermedaljen i Moskva följdeett kollektivt ökat självförtroende hos detsvenska landslaget vilket förmodligen varen av anledningarna till guldet i Wien åretdärpå. Den goda lagandan en annan.– Laget bestod av rätt mix människor.De flesta hade spelat ihop i flera år ochkände varandra ända sedan pojklagstiden.Det var ett lag bestående av 30 spelare,inte bara de 18 som blev uttagna till match.Ett lag som trivdes ihop både på plan ochutanför.Håkan Södergren delade rum med TommyAlbelin som spelade sin första VMturnering.Det utifrån den enkla principen,”äldre tar hand om yngre”. Men umgicksmest gjorde han med Jonas Bergqvist.8 | glimten | nr 4 | 2005 glimten | nr 4 | 2005 | 9

– Vi är många som fortfarande hållerkontakten. Tidigare spelade vi i Prippslagetnågra gånger per år och drog in pengartill barncancerfonden genom olika jippon,men när upphovsmannen BengtBedrup dog för några år sedan – dog ocksåPrippslaget. Våra barn har ju dock kommitupp i åldern nu så det händer fortfarandeatt vi träffas, främst på golfbanan menockså i samband med olika jubileum.Hyllades längs hela E4:anDet Håkan Södergren minns allra bästfrån VM-turneringen i Wien är mottagandetpå Arlanda vid hemkomsten.– Vi flög hem reguljärt med destinationStockholm/Arlanda. Alla spelare var ganskatrötta och ville vidare till sina familjer påandra orter runt om i Sverige men stilladesig, eftersom det skulle serveras gemensamlunch i Stockholm. Mer visste vi inte.När väl planet med kronorna landade påStockholm/Arlanda fanns inga andra planinom sikte. Det var helt tomt så när sompå några brandbilar som stod uppradadelängs sidorna.– Vad fan är detta? Har det hänt något?Eftersom jag bor i Rosersberg och brukarvara en del på Arlanda förstod jag att inteallt ”stod rätt till”.Det visade sig att hela Arlanda flygplatsstängts av. Strålkastare i mängder hälsadeTre Kronor välkomna hem och helaflygplatsens personalstyrka slöt upp likten mottagningskommitté. Och längs E4:an in mot Stockholm var varje bro fylldmed människor som spontant tagit sig ditför att hylla, heja och på alla sätt visa detsvenska landslaget sin uppskattning.– Nu för tiden anlitas festfixare för attarrangera välkomstfester och media påannonserarvar man ska ta emot vinnandesvenska landslag. Förr gick allt helt spontanttillväga, utan festfixare och planerade,tillspetsade, arrangemang.Hockey sen fyra års ålderHåkan Södergren har hunnit fylla 46 åroch är i Stockholm med anledning av jobbet,vilket han är så gott som varje vecka.Vid besöken bor han självklart hemma.Hemma är förstås hos föräldrarna i Rosersberg.Som liten tillbringade han mesta tidenpå buss och pendeltåg, i dag är det flygtransportersom gäller. Håkan Södergrenär nämligen alltid på väg, och alltid pågång. Och har så alltid varit. För att få tillintervjun träffas vi naturligtvis på Arlanda iväntan på flyget till Gardermoen.– Jag började pendla till Stockholm närjag var 12–13 år och började spela i Djurgården.Sedan dess har det hängt i.”Håkan och jag var väldigt goda kamrater och hade idrottengemensamt. Hela högstadiet spelade vi hockey ihop i Djurgårdenspojklag. Håkan var rak, ärlig, väldigt snackig och omtänksam.En bra kamrat helt enkelt, både på isen och utanför. ”Tommy Tolvers, klasskamrat årskurs 1–9Håkan Södergrens hockeyintresse väcktesredan som fyraåring. Kalla vinterkvällarringde farfars granne i Rosersberg vidnamn Andersson, och sa: ”Nu är det is imorgon”. Andersson spolade därpå fotbollsplan,en sjumanna, nere vid pendeltågsstationen.– Konstfrusen is fanns nämligen bara iUpplands Väsby. Så det är på fotbollsplanvid Rosersbergs pendeltågsstation sommitt stora ishockeyintresse grundlades.Som riktigt ung var Håkan Södergrenaktiv inom flera olika sporter, förutomishockey i Rosersbergs IK, bland annatfotboll i Märsta IK. Så småningom valdehan dock hockeyn.– Det är egentligen inte så stora skillnadermellan olika lagsporter. Däremotär det stor skillnad mellan lagsporter ochindividuella. Och för min del var det aldrigtal om någon individuell idrottsgren.Att det blev just ishockeyn som HåkanSödergren så småningom valde har sinsjälvklara förklaring.– Jag orkade helt enkelt inte springa.Det krävdes alldeles för god kondis för attsatsa på fotbollen. Jag är av naturen lat.Och inom ishockeyn var ambitionsnivåninte fullt lika hög.Djurgårdens pojklagHåkan Södergren har alltid spelat forwardoch utmärkte sig mycket tidigt. Det harflera av hans barndomsvänner intygat. Ochbåde som 15- och 16-åring var han uttagenatt spela i tv-pucken som representantför Stockholms distriktslag.– Då hade jag redan spelat ett par säsongeri Djurgårdens pojklag och dessutomblivit uttagen till pojklandslaget.Att det blev just Djurgården beror påatt en förälder var tränare där och heltsonika plockade in honom. Djurgårdenhade nämligen inget särskilt upptagningsområdeutan bestod av spelare från helaStockholmstrakten.– Jag minns att jag blev tillfrågad attspela i Djurgården till påsk det året jaggick i sjuan. Vi hade nämligen en stuga iTänndalen dit vi brukade åka varje påsklovför att åka skidor. Och jag var absoluttvungen att åka med och fick därmed intebörja. Jag blev naturligtvis skitsur.Håkan Södergren fick dock snart en andrachans. Och påföljande sommar var hanså äntligen Djurgårdare.Proffslivet hägrade inteNågra proffsdrömmar har han aldrig haft,inte heller några speciella förebilder. Sådet hängde med andra ord inte några postersöver sängen så länge Håkan Södergrenbodde i föräldrahemmet i Rosersberg.– Hockeyn var inte så stor när jag varliten som den är i dag. Och det visades intelika mycket på tv. Klart jag gillade Tumba,Rolle Stoltz och Lasse Björn. De var judessutom Djurgårdare. Men idoler, nej.Däremot tog jag till mig saker från än denene än den andre.Proffslivet hägrade inte heller nämnvärtför Håkan Södergren. Det var helt enkeltinte lika vanligt att hockeyspelare rekryteradestill proffsligorna då som nu. Under1970- och 1980-talen var det bara någrastycken per år som signerade kontrakt.Håkan Södergren var dock inte utan förfrågningar.Två gånger fick han erbjudandeom proffskontrakt från Buffalo, NHL.Och båda gångerna tackade han nej.– Det handlade inte om de enorma summornapå den tiden. Dessutom var jag vidtillfället sambo med en kvinna som hadeett mycket bra jobb i Sverige.– Lyssna inte så mycket på andra. Gå din egen väg, på känn, feeling. Man är utlämnad att fatta egna beslut och blir tokig om man skalyssna till alla förståsigpåare, menar Håkan Södergren som numera är talangscout för Djurgården.Många framgångarRedan som 17-åring flyttade Håkan Södergrenhemifrån. Han hade då avverkatlågstadiet i en liten rödmålad skola iNorrsunda med åldersintegrerade klasser,mellanstadiet i en nybyggd skola iRosersberg, högstadiet i Valstaskolan ochgymnasiet i form av tvåårig social linje iUpplands Väsby. Märsta gymnasium varsom bekant ännu inte byggt.– När jag var 17 år var jag trött på attpendla. Jag flyttade in i en lägenhet påGullmarsplan och förutom spel i Djurgårdenbörjade jag plugga treårig ekonomisklinje på hockeygymnasium.Parallellt började Håkan Södergrenshockeykarriär ta fart på allvar. Vid 17 årsålder spelade han nämligen redan i DjurgårdensA-lag. Och två år senare tog hanplats i det svenska landslaget, Tre Kronor.Fortfarande som forward och det till vänster.1980-talet fortsatte sedan med femVM, två OS, en Canada Cup och åtskilligamindre turneringar.– Jag har bland annat varit i Moskva 18gånger. Det på den gamla goda tiden. Detvill säga på den tiden då ”någon” hade totalkontroll på allt du gjorde och blinkade medljuset så fort du tog ett steg i ”fel riktning”.Hemma i bokhyllan finns ett VM-guld,ett VM-silver och två OS-brons. HåkanSödergren har dessutom vunnit elitserienmed Djurgården vid fyra tillfällen, tagitplats i All Star Team tre säsonger i rad,vunnit poängligan i Elitserien två säsongeroch legat på svensktoppen med låten ”Nutar vi dem”. Det är inte utan man undrarvilka egenskaper som ligger bakom alladessa framgångar?– En dåres envishet, att aldrig ge uppoch inte bry sig om det tar stopp, fokuseringoch vinnarskalle.Hård och tuff spelstilHåkan Bråkan kanske hade varit ett passandesmeknamn. Det har blivit mångautvisningsminuter genom årens lopp. OchHåkan Södergren är kanske mer kändför att spela hårt och tufft än för att spela”finlir”. Men han har dessutom plockat betydligtfler poäng på assister än mål vilketborde tyda på god laganda.– Det var en helt och hållet självpåtagenroll. Jag spelade hårt och tufft och var”Jag minns Håkan som en spjuver. Han var pratglad,skämtsam och hade alltid roliga kommentarer. Och var engod kamrat. Han satsade kanske inte 100 procent på skolanmen han hade ju fullt upp med hockeyn redan då. ”Tony Ingemansson, lärare i engelska, Valstaskolankänd för att vara en kaxig Stockholmareoch det gick ju hem ganska bra. Ochapropå laganda, så var det just den allmäntgoda lagandan som var den största anledningentill att vi vann i Wien. Som sagt, vitrivdes verkligen bra ihop.Utvecklingen inom ishockeyn pekardock i en allt mer individualistisk riktning.En utveckling som handlar mycket ompengar. Och antalet spelare som förverkligarsina proffsdrömmar har eskalerat rekordartatbara under de senaste fem åren.– Förr var det ett lag som sökte en individ.I dag är förhållandet det omvända. Individersöker lag som kan tillgodose derasbehov, deras talang och bana väg för derasframtida, personliga utveckling. En raktigenom medveten och taktisk planering.Så var det definitivt inte förr.Idag handlar ishockeyn om annatAtt ishockeyn har kommit att handla omstora summor pengar har även fått andraeffekter.– Folk är mer medvetna idag. De vetvad som måste göras för att tjäna pengar.Agenter involveras, liksom talangscouteroch man letar ämnen ofta på nationell ochäven global nivå. Men risken är att mantappar den lokala anknytningen och därmedskjuter sig själv i foten. Att bygga lokaltär mycket viktigt och en förutsättningför att hålla kvar publiken.Negativa effekterUtvecklingen inom ishockeyn har ocksåhelt nyligen visat på andra negativa effekteri form av alkoholmissbruk ochsexuellt utnyttjande. Och det i ett land somSverige.– Det som hänt är ett nordamerikansktbeteende. Och det är i princip bara iNordamerika det finns groupies kring ishockeyn,framför allt beroende på de storapengarna och synen på hockeyspelare somstora individualister, stjärnor och kändisar.Jag tror inte det är så vanligt i Sverige ochdet var det definitivt inte förr. Grupp-10 | glimten | nr 4 | 2005 glimten | nr 4 | 2005 | 11

trycket inom laget var stort och jag kan garanteraatt det på min tid var 100 procentalkoholfritt.Rosersberg – ”Rena landet”Rosersberg har betytt väldigt mycketför Håkan Södergren. Både som ort ochidrottsklubb. Tryggheten i klubben ochtryggheten i att alla i bygden visste vemhan var och hade koll var oersättlig.– Jag har haft en mycket bra uppväxt.Tillhört en liten idrottsklubb och gått i enliten småskola. Och alla visste att jag varSödergrens pojke. Det var helt enkelt intelönt att göra ofog, då blev man formligenhemburen.Håkan Södergren beskriver Rosersbergsom ”rena landet”. En ort där föreningslivetkom att få stor betydelse eftersomorten varken erbjöd bio eller några andrakulturella aktiviteter.Håkan SödergrenNamn: Håkan SödergrenÅlder: 46 årFamilj: Leo 13 år och Jonas 11 år. Mor, faroch bror med familj i RosersbergBor: Radhus i OsloFödd och uppvuxen: RosersbergHobby: Golf, hcp 11Boendekarriär: Rosersberg 17 år, Gullmarsplan15 år i två olika lägenheter, villaHuddinge fem år, villa och radhus i Oslonio år.Karriär: Rosersberg IK, Djurgårdens pojklag-73, Pojklandslaget -77, TV-pucken – Upplandsdistriktslag -74, -75, DjurgårdensA-lag -79–92, Tre Kronor -79–89, 162 A, 12B, 19 J, fem VM, två OS, en Canada Cup, ettVM-guld, ett VM-silver och två OS-bronsAktuell som: TV-kommentator i TV3 samttalangscout för DjurgårdenHåller på: Finns bara ett lag – DJURGÅRDENNorska meriter: Varit klubbdirektör för Vålerengeni Oslo och med dem blivit norskamästare fyra gånger.Kuriosa: Spelat in en skiva med svenskaishockeylandslaget -87 ”Nu tar vi dem”Sista match: -92”Håkan var energisk så in i baljan. Dessutom busig, snälloch med en enorm munsvada. Han hade alltid eld i baken.När jag vaknade om morgnarna satt han redan på sängkantenoch ville ut. Han knäckte Sollén, kantor och lärare i Rosersberg.Han var dock ganska lat, sprang aldrig utan puck. Menett krutpaket, jag minns en hockeymatch mot Rotebro närHåkan gjorde 20 mål.”Mats-Åke Gustafsson, granne i tidiga barndomsåren och lekkamrat från Rosersberg– Föreningslivet spelar en viktig roll isamhället och fyller framförallt stora socialavärden. Och är kanske en förutsättningför att hålla små samhällen levande.Lagsporter bedömer Håkan Södergrensom särskilt viktiga för barns trygghet,fostran och uppväxt.– Det förenar barn och ungdomar frånolika samhällsklasser och ger dem en gemensamvärdegrund. De får tidigt lära sigatt hjälpas åt och ta ansvar.Vet inte vad han ska bli när han blir storLedarskapet spelar naturligtvis också enavgörande roll både för att utveckla individeroch grupper. Håkan Södergren harsjälv erfarit ett otal ledarfigurer under sinkarriär, bland annat Leif Boork, TommySandlin och Curre Lindström. Dessutomhar han själv nyligen avslutat en ledarskapsutbildningom 40-poäng på distansoch halvfart vid Umeå universitet och kantitulera sig ”general manager hockey”.– Det är bra att ha i bagaget. Jag vetnämligen fortfarande inte vad jag ska blinär jag blir stor. Just nu är det barnen somkommer i första hand och då räcker de tvåkontraktshistorier jag har alldeles ypperligt.Boork, Sandelin och LindströmDen tränare som imponerat mest på HåkanSödergren är Leif Boork.– Han var före sin tid. Krävde myckettid och engagemang. Jag velade själv – spelade,men satsade inte fullt ut. Boork fickmig att träna mycket mer och satsa helhjärtat.Hela laget tränade betydligt merunder hans ledning.Under VM i Wien var Tommy Sandlinoch Curre Lindström tränare för Tre kronoroch deras ledarstilar beskriver HåkanSödergren så här.– Tommy Sandlin var ett detaljfreak. Alltskulle förberedas, in i minsta detalj. CurreLindström var retlig och vidhöll att manmåste kunna skratta. Han körde mycketgruppövningar även utanför speltid. Påså vis kompletterade Tommy Sandlin ochCurre Lindström varandra.Råd från Håkan: Lyssna inte på andraI sin funktion som talangscout för Djurgårdenreser Håkan Södergren mycketoch har en ganska bra känsla för vilka somkommer att bli morgondagens stjärnor.Sveriges största talanger enligt hans meningär för tillfället Nicklas Bergfors iSödertälje född 1987 och Patrik Lund iDjurgården född 1988. Och rådet frånHåkan Södergren till alla som suktar efteren framtid som ishockeyproffs är?– Lyssna inte så mycket på andra. Gådin egen väg, på känn, feeling. Man är utlämnadatt fatta egna beslut och blir tokigom man ska lyssna till alla förståsigpåare.Och ett är säkert, de enda som vill dittbästa och som du verkligen kan lita på ärdina föräldrar.Djurgården för alltidNågon sådan där hisklig egen förmögenhetlyckades Håkan Södergren aldrigskrapa ihop trots talang och framgång. Destora pengarna inom sporten visade siglångt senare. Men han blev rik på väldigtmånga andra sätt, bland annat genom allamöjligheter som öppnat sig för honomgenom åren.– Jag har samlat på mig en betydandedel bekanta genom hockeyn och därigenomskaffat mig ett brett kontaktnät. Dethar varit oerhört värdefullt. ”If you scratchmy back, I scratch yours”.Och kanske banar det väg för att vi såsmåningom får se Håkan Södergren vidsargkanten igen inom den svenska ishockeyn.Kanske som förbundskapten för Trekronor? Eller rent av tränare för Djurgården?För vad kan slå det hos en själ medett hjärta som för all framtid bara tillhörett enda lag – Djurgården, Djurgården,Djurgården.NyproduktionText: Marina Helge, marknadschefNy profil på centrala Märsta, planering och utformning av en ny stadsdel,förtätning av befintliga bostadsområden, utökad kommers, planerpå nyanläggning av ett flertal parker och rekreationsområden och somkronan på verket; invigning av det nya sport- och aktivitetsfältet den 17september. Det finns mycket för invånarna i Sigtuna kommun att glädjasåt den närmaste tiden.Dessutom verkar inte planerna för exploateringen ha väckt någon störrepolitisk konfrontation, i alla fall inte med Moderaterna. De flesta verkaröverens om att utbyggnaden är riktig, kommer lägligt och innebär ettlyft för alla parter. Det går nämligen bra för Sigtuna kommun, bra förArlanda flygplats, tillväxten är god i hela regionen och befolkningsutvecklingenpositiv, i alla fall i Sigtuna kommun. Det innebär dessutomökad handel och klirr i den kommunala skattekistan.Med Glimten detta nummer gör vi ett försök att redovisa mer i detaljvad som är på gång inom kommunen och om hur beslutsfattare påolika nivåer resonerar. Vi har intervjuat politiker, sakkunniga, ägaren avMärsta centrum – FastPartner och företrädare för de privata aktörer somär på väg att etablera sig i Sigtuna kommun. Däribland vd för Wåhlinoch divisionschefen för Peab. Tillsammans borgar de för totalt 1 400 nyabostäder.Och med 7 000 registrerade bostadssökande i Sigtunahems intressebanklär det säkerligen finnas efterfrågan på bostäder, frågan är bara – har deråd?12 | glimten | nr 4 | 2005 glimten | nr 4 | 2005 | 13

Anders Johansson, (s)Socialdemokraterna står eniga bakom bostadsförsörjningsprogrammet och den planerade byggnationenligger fast. Att Anders Johansson avgår som kommunalråd påverkar i sak, ingenting.I kommunens översiktsplan som fastslogs redan under förramandatperioden, förordades en utbyggnadstakt om i genomsnitt350 bostäder per år.Socialdemokraterna med Anders Johansson i spetsen lovadeinför 2002-års val att infria det löftet samt påtalade dessutomatt en hel del av dessa bostäder skulle upplåtas med hyresrätt.500 nya hyresrätter skulle påbörjas innan utgången av 2006hette det. Nu kan konstateras att det löftet inte bara infriades,det kommer till och med att överträffas. I det senast antagnakommunala bostadsförsörjningsprogrammet framgår nämligenen planering av mellan 550 och 700 nya bostäder per år underde närmaste tre åren.Text: Marina Helge, marknadschef | Foto: Jeanette Sundin, fotograf– Eftersom det byggdes så lite under mandatperioden närmastföre socialdemokraternas tillträde, måste vi bygga dessakvantiteter för att komma ikapp. Det råder nämligen fortfarandestor bostadsbrist i hela länet. Det visar inte minst förra veckansrekordpriser på bostadsrätter och villor, säger Anders Johanssonoch hänvisar till nyligen presenterad statistik.ANDERS JOHANSSON SER INGA SOM helst hinder för att fortsättadriva den offensiva bostadspolitik som socialdemokraterna redansatt i verket. Tvärtom, han är stolt, nöjd och glad över utvecklingeni kommunen och att så många privata aktörer faktiskt trorpå en etablering.– Vi tar inga som helst risker med de härbostadsprojekten.Som ett exempel nämner han den nyakommundelen Steningehöjden som skabyggas mellan Märsta och Sigtuna.– I Steningehöjdsprojektet har vi såltråmark till Peab för 130 miljoner kronor.De kommer i sin tur att bygga i den taktmarknaden tål. De vill inte stå med tommahus, samtidigt som de naturligtvis vill säljaså många lägenheter och hus som möjligt.Kom ihåg att det tar många år att bygga utett sådant område helt och hållet, kanskeupp emot tio år. Det är långsiktighet vitalar om här och byggföretagen står självarisken fullt ut.VEM BYGGFÖRETAGEN PLANERAR och byggerför vet dock inte Anders Johansson. Någramarknadsundersökningar har inte genomförtsi kommunens regi. Och den bostadskösom finns i Sigtunahems intressebankhar inte nämnvärt minskat. Erfarenhetenvisar nämligen att det är främst personerfrån andra kommuner som flyttar in i defärdigställda projekten.– Byggföretagen har enorma resurserbland annat i form av marknadsavdelningarbakom sig. Och vill naturligtvis tjänapengar. Jag förutsätter att de är kapablanog att bedöma lönsamheten i investeringarnaoch om bostadsprojekten är möjligaatt sälja vidare.DET BYGGFÖRETAG ANDERS JOHANSSONfrämst syftar på är förstås Peab som i godkonkurrens med Skanska, JM och NCCgick vinnande ur ”striden” om Steningehöjden.– Vi gick ut med en förfrågan till de fyrastörsta byggföretagen och bad dem kommain med prisförslag på marken liksombyggkoncept. Peab var det företag sombetalade mest för marken och hade det förkommunen bästa konceptet. Det handlarom en trädgårdsstad med småskalig bebyggelsesåväl hyresrätter som bostadsrätteroch egna hem.ANDERS JOHANSSON SER MYCKET positivtpå kommunens framtida utveckling. Ochsäger sig ha stöd hos allmänheten för denpolitik han och socialdemokraterna bedriver.– Invånarna i kommunen ser aktivitetenmed blotta ögat. Ser lyftkranar vid pågåendebostadsprojekt, ser hur sportfältettar form, ser hur det rörliga friluftslivetutvecklas i Sköndalsskogen och Steningedalen,ser hur skolor rustas och byggs om,hur kommersiell service utvecklas ochkommunikationer och annan infrastrukturbyggs ut. Ekonomin är stark.ATT DET SKULLE MYNNA UT I NÅGON situationlikt miljonprogrammet på 1960- och 1970-talen eller något bakslag likt bankkriseni början av 1990-talet, ser inte AndersJohansson.– Vi bygger inte höghus i mastodontprojekt.Vi bygger småhus, radhus ochhyresrätter i mindre projekt. När detgäller bankkrisen i början av 1990-taletfinns det en väsentlig skillnad; den mycketlåga inflationen och därmed låga räntan.Dessutom säger bankerna i kommunen attderas bedömning är att de flesta husägareskulle klara en fördubblad ränta från dagensmycket låga nivå.ENDA OROSMOLNET PÅ HIMLEN kanske ärde uteblivna flyttkedjorna i kommunen.Eftersom de nyproducerade lägenheternaverkar locka främst bostadssökanden frånandra orter.– Det beror förmodligen på det högahyresläget i nyproduktionerna. Jag är intenöjd med prisbilden i exempelvis Sigtunahemssenaste projekt, Garnsviken. Nästautmaning blir därför att gå in tuffare iförhandlingarna med målsättningen lägrehyresnivåer så att Sigtunahem kan fortsättaha bland de lägsta hyrorna i länet.Anders Johansson är betydligt mer nöjdmed slutförhandlingen i det senaste nyproduktionsprojektet.Sigtunahems utbyggnadi Til, på Granit- och Marmorvägen, somplaneras dra i gång i oktober.– Jag tror vi kommer att klara en hyra påcirka 1 050 kronor per kvadratmeter ochår i de lägenheterna och det är 100 kronorbilligare per kvadratmeter än Garnsvikens.Det är viktigt att vi kan erbjuda hyresrättertill rimliga priser. Alla ska ha rätt till en brabostad, inte bara de med feta plånböcker.Att få ned hyrorna i nyproduktionen är enutmaning – en utmaning vi antar.Förutom Granitvägen och Marmorvägenhar Sigtunahem fått i uppgift attuppföra ett 70-tal hyresrätter i Tvillingbackarna.– När det gäller Tvillingbackarna hardet föregåtts av en rad överklaganden ochkommer sannolikt inte i gång förrän andrahalvan av 2006.NÅGON KOMMUNAL BOSTADSFÖRMEDLING ärinte Anders Johansson någon större förespråkareav. Möjligtvis på länsnivå.– Det är det kommunala bostadsbolagetsom ska sköta förmedlingen av lägenheteroch det gör de bra. Som socialdemokrat ärjag självklart för en bostadsförmedling förhela länet för att underlätta servicen gentemotbostadssökande. Men det kommeraldrig de moderat-styrda kommunerna attgå med på.Dock finns en småhus- och tomtkö i kommunensregi med ungefär 1 000 personer.– Vi kommer att släppa ett femtontaltomter för självhusbyggen i år. Bland annati Tilsjö i Sigtuna.PÅ SOCIALDEMOKRATERNAS DAGORDNINGstår just nu främst satsningar för de äldrei kommunen. En form av bostadsprogramför seniorer.– Det behövs fler lägenheter som äranpassade för äldre. Det vill säga lättillgängligalägenheter i markplan eller i husmed hiss. Det borde finnas en typ av förturför äldre till just lägenheter som bedömstillgängliga utan att för den skull tvungetreservera lägenheter. Det tjänar både deäldre på och kommunen i form av bättreoch effektivare hemtjänst.Och förmodligen handlar det främstom lägenheter i Sigtunahems regi. AndersJohansson planerar nämligen ändra i ägardirektivenför att visa att han menar allvarmed satsningarna på den äldre kommunbefolkningen.Och med ett allmännyttigtbostadsföretag i ryggen har han naturligtvisverktyg att omsätta sin bostadspolitik ipraktiken.– Moderaterna öppnar upp för att säljaut Sigtunahem och har så gjort så fort defått chansen. Socialdemokraterna vill inteavveckla utan utveckla Sigtunahem. Socialdemokraternavärnar allmännyttan och villatt allmännyttan ska fortsätta vara just enallmännytta.MEN TROTS ATT SIGTUNA KOMMUN producerarflest bostäder av alla kommuner iSverige i förhållande till sin storlek är detett faktum att det finns 7 000 bostadssökandei Sigtunahems intressebank. 80 procentav de köande hushållen har en samladårsinkomst understigande 300 000 kronorper år. De är endera unga alternativt äldreoch i båda fallen främst ensamboende.– Håll ut. Er chans kommer. Vi skabygga så mycket att även ni får nytta avbostadspolitiken. Flyttkedjor kommer attskapas så småningom. Det är dock viktigtatt kommunmedborgarna fortsätter stöttaen politik som ser till att det byggs i en sådanomfattning att flyttkedjor bildas.Själv trivs Anders Johansson ypperligtoch har ingen tanke på att flytta.– Det är möjligt att jag flyttar – men intefrån kommunen.14 | glimten | nr 4 | 2005 glimten | nr 4 | 2005 | 15

Planerade bostäder i Sigtuna kommunTvillingbackarnaProduktion: Cirka 70 st HRByggstart: Troligtvis andra hälften av 2006Byggherre: –Övrigt: Hyresrätter i Sigtunahems regiÖlsta byProduktion: 40 st A-hus, småhusByggstart: 2 etapper, 20 st redan uppfördaByggherre: Järntorget Mark- och byggnads ABÖvrigt: Husen säljs via Svensk Fastighets FörmedlingÄrlinghedenProduktion: 60–70 HR samt Brf, en skolidrottsplatsByggstart: Andra hälften av 2006Byggherre: Skanska, IKEAÖvrigt: Fun Town kommer att avvecklasBrandstationenProduktion: 60-tal bostäder, HR med inslag av seniorboendeByggstart: Andra hälften av 2006Byggherre: SkanskaGranitvägen/MarmorvägenProduktion: 72+60Byggstart: Hösten 2005Byggherre: PEABÖvrigt: Hyresrätter i Sigtunahems regiSödergatanProduktion: Ungefär 400 lägenheter, HR och Brf, nytttorg, ny skola – SätunaskolanByggstart: Etappvis, med början 2006Byggherre: Wåhlin fastigheter och FastPartnerSteningehöjden (Nyboda)Produktion: 900 bostadsenheter, i etapper om tio årByggstart: Småhus och några av de 150 planerade HRkommer att påbörjas 2006Byggherre: PEABÖvrigt: Beslut kommer att fattas om två detaljplanerinledningsvis. Totalt kommer 5–7 detaljplaner att krävas.Valsta centrumProduktion: 150–200 lägenheter, HR och BrfByggstart: 2006Byggherre: PEABÖvrigt: Valstaborna ska genom rådslag få ta ställning till bebyggelsen.Detaljplanen ska vara klar under första hälften av 2006.VikingavägenProduktion: 99 HRByggstart: 16 septemberByggherre: PEABSteninge alléProduktion: 50–60 småhus äganderätt, drygt 100 HRByggstart: Hösten 2005Byggherre: PEABÖvrigt: Projektet kräver två detaljplaner som kommeratt beslutas om i septemberFör mer information om byggandet i Sigtuna kommun se www.sigtuna.se16 | glimten | nr 4 | 2005 glimten | nr 4 | 2005 | 17

Mats Weibull (m)Om det blir nödvändigt, kan moderaternatänka sig ett visst mått av kommunala subventionerför att få fart på produktionen avbilliga ungdomsbostäder i Sigtuna kommun.Det låter Mats Weibull, partiordförandeför moderaterna, meddela när han redogörför innehållet i moderaternas bostadsförsörjningsprogram.– Jag har sett tillbaka och redan 1998framgick av de politiska programförklaringarnaatt man hade för avsikt att byggaför både unga och gamla, till rimliga hyror.Det har ännu inte infriats. I Sigtunahemsintressebank finns ett par tusen personermellan 18 och 24 år som köar till enliten, billig lägenhet och som fortfarandebor kvar hemma eller är inneboende.– Viljan att bygga för ungdomar är stormen det synes i praktiken omöjligt, i allafall till en kostnad som medför en rimlig– med reservation för trafiksituationenText: Marina Helge, marknadschef | Foto: Jeanette Sundin, fotograf, arkivbild moderaternahyresnivå. Ingen har lyckats med det.Främst beroende på beslut som fattats påriks- och regeringsnivå.Mats Weibull syftar på de regleringaroch skatter som i moderaternas ögon belastarförmågan att bygga bostäder till rimligapriser. Mats Weibull menar att 50–60procent av produktionskostnaden utgörsav skatter.– På kommunal nivå är det svårt attpåverka prisbilden. Det som står till budsär priset på mark och anslutningsavgifter.I värsta fall får kommunen subventioneramarkpriset. Men det måste i så fall prövasfrån fall till fall.Kommunens möjligheter att pressa prisernai samband med upphandlingsförfarandetbedömer Mats Weibull som marginella.– Det är alldeles för dålig konkurrensinom byggindustrin. Det behövs en betydligtstörre mångfald även där.I ÖVRIGT HAR INTE SOCIALDEMOKRATERNASoffensiva program för utveckling och exploateringi kommunen väckt så mycket konfrontation,i alla fall inte med moderaterna.– Bostadspolitiken lokalt är ingen direktstridsfråga.Det finns dock tre punkter inom denlokala bostadspolitiken där moderaternaär av en annan uppfattning än socialdemokraterna.Utbyggnaden i Tvillingbackarna,byggnationen på Myntvägen och storlekenpå projektet i den nya stadsdelen Steningehöjden.– Projektet Tvillingbackarna tycker viär för stort och ej anpassat för omkringliggandemiljö. Myntvägen vill vi över huvudtaget inte bebygga. Och Steningenhöjdentycker vi kunde placerats i en mer östligriktning, det vill säga närmare Valsta.Dessutom är vi av uppfattningen attSteningehöjden blir ett alldeles för stortprojekt med de planerade 900 bostadsenheterna.MODERATERNA ÄR VIDARE POSITIVA TILL utbyggnadenav Södergatan, etableringen avCoop och Lidl samt uppryckningen av decentrala delarna av Märsta.– Vi är precis som socialdemokraternaav uppfattningen att handel föder handel.Men personligen bedömer jag kommunensom för liten för flera centrumpunkter. Arlandastadoch Eurostop har mer eller mindreutarmat möjligheterna till en störreutbyggnad av Märsta centrum.Och den 17 september invigs det nyasport och aktivitetsfältet i Tingvalladalen.Ett projekt som enligt Mats Weibull initieradesav moderaterna och samarbetspartiernaredan under förra mandatperioden.– Jag kommer naturligtvis att vara medpå invigningen. Det nya sport- och aktivitetsfältetär bra för utvecklingen i kommunenäven om det under vår ledning hadeblivit en något mindre satsning. Nu harsossarna tvingat kommunen att låna upp120 miljoner kronor. Vi hade även velatsatsa på en utbyggnad av fler kvartersidrottplatseroch på annan typ av idrott,inte bara lagidrott.ÄVEN OM INTE MENINGSSKILJAKTIGHETERNAkring utbyggnaden och exploateringenav Sigtuna kommun är så stora lokalt ärde desto större nationellt. Där blir deideologiska skillnaderna mellan blockentydligare. Bland annat när det kommertill allmännyttans vara eller icke vara ochprinciperna för hyressättning.– Jag tycker det är märkligt att man skabetala lika mycket för en likvärdig trea iförorten som på Östermalm. Det är orättvistoch hämmar bostadsproduktionen.Mats Weibull håller inte med om att enmarknadsanpassning av hyrorna skulle ökasegregationen i samhället.– Även bostadspolitiken de senaste30–40 åren har lett till segregation, detär inget nytt fenomen. Det räcker medatt titta på förorter som Rinkeby, Tensta,Fittja och Alby.FÖR ATT INTE SKAPA SEGREGATION i samhälletär dock Mats Weibull av uppfattningenatt det offentliga måste styra till viss del.Och erkänner därmed att det inte barahandlar om marknadskrafterna– För att undvika segregation måstekommunerna se till att planera kommunochstadsdelar med blandade upplåtelseformer.Det vill säga lika stor andel hyresrättersom bostadsrätter och äganderätt.Och enligt Mats Weibull har utbyggnadeni Rosersberg och Sigtuna varit lyckosami det avseendet. Dock inte Märsta somenligt hans uppfattning har alldeles förstor andel hyresrätter.– Vi måste se till att det byggs fler småhusi Märsta.Mats Weibull tycker det ska bli intressantatt följa utvecklingen i Steningehöjdendär snart en helt ny stadsdel växerfram och där man har chansen att byggamed blandade upplåtelseformer.– Det kommer att bli en stadsdel medmångfald redan från början. Det ska därförbli spännande att följa utvecklingen.EN AV DE VIKTIGASTE FRÅGORNA för moderaternaär tillväxt. Ökad tillväxt förutsätterattraktiva bostäder enligt moderaterna. Som2004 bedömde att det fanns ett behov av enårlig bostadsproduktion om 350 lägenheterper år. Om det långsiktigt är en riktig volymär dock Mats Weibull tveksam till.– Personligen tror jag att man måstegöra en avstämning varje år. Det kansvänga fort på bostadsmarknaden, det harju historien visat.En av de målgrupper moderaternaplanerar för är alla dem som arbetar ikommunen men är bosatta på annat håll.En stor grupp som tros öka ytterligare iframtiden.– Med tanke på det ökade trycket påvägar och kollektivtrafik är det angelägetatt göra det möjligt för människor att bonärmare sina arbetsplatser. Det skulleinnebära kortare restider, förbättrad miljöoch därmed ökad livskvalitet för dem somdagligen pendlar.MEN ATT DET SKULLE BYGGAS i Sigtunahemsregi får väl anses som tveksamt ommoderaterna får bestämma. Tvärtom, ärde av uppfattningen att det kommunalabostadsbolaget redan är för dominant ikommunen.– Sigtunahem har alldeles för stor andelav hyresrätterna. En halvering av bolagetvore rimlig, det vill säga max ett par tusenlägenheter i Sigtunahems regi.Men att sälja ut Sigtunahem ser MatsWeibull som en högst akademisk fråga.– Det finns så många regleringar somomöjliggör det i dagsläget. Och även ommoderaterna ideologiskt ser att man avvecklardelar av bolaget och släpper inandra aktörer, så är det inte politiskt gångbarteftersom samarbetspartierna inte villsälja ut bolaget.FÖR MODERATERNA HANDLAR det inte omatt privatisera till varje pris, enligt MatsWeibull. Det är inte en ägandefråga iförsta hand. Det handlar helt enkelt ommångfaldstänkande.– Sigtunahems stora andel av hyresrätternai kommunen hämmar mångfalden,som i sig ger betydande fördelar åt konsumenterna.MATS WEIBULL PERSONLIGEN TVEKAR dockinte när han säger att kommunen ändåbehöver en form av bostadsbolag. Om detsedan är ett aktiebolag, stiftelse eller kommunalförvaltning tycker han är mindreviktigt.– Det är ett kommunalt uppdrag attordna bostäder åt dem som har det besvärligt.Med den bakgrunden spelar Sigtunahemi dagsläget en betydande roll.SIGTUNAHEMS VIKTIGASTE UPPGIFT enligtMats Weibull är att ständigt arbeta medeffektivitets- och rationaliseringsvinster,för att begränsa hyresökningarna.– Det är viktigt att trimma organisationentill lägsta möjliga kostnad.När det gäller bolagets bostadssocialasatsningar råder enligt Mats Weibull delademeningar inom moderaterna. Själv ärhan av uppfattningen att det är en del avuppdraget.– Men det är viktigt att diskutera formernaför- och omfattningen av det bostadssocialaansvaret.DET SOM OROAR MATS WEIBULL mest justnu är den framtida trafiksituationen. Enny stadsdel i form av Steningehöjden ären utmaning för kommunen ur trafiksynpunkt.– Det är ett stort tryck på väg 263 redani dag. Vi moderater planerade i slutet avförra mandatperioden för en omdragningnorr om Märsta för att avlasta 263:an ochdärmed minska trafiken genom samhället.Det fick vi dock ingen majoritet för. Nuhämmar trafiksituationen påtagligt denframtida exploateringen av kommunensvästra delar.Mats Weibull anser därmed att mangravt underskattat trafiksituationens betydelseför en framtida utbyggnad.– Tänk bara Steningehöjden, fullt utbyggdkanske det handlar om ytterligare1 500 fordon som ska ta sig genom Märstamorgon och kväll.OM FÖRSÄLJNINGEN AV KOMMUNAL mark tillett värde motsvarande 130 miljoner kronorför bostadsproduktion i Steningehöjdenhar Mats Weibull i princip bara en sak attsäga.– Det är en bra affär för kommunenmen det blir de framtida hyresgästerna ochbostadsköparna som får betala kalaset.18 | glimten | nr 4 | 2005 glimten | nr 4 | 2005 | 19

Greger Garnvall, stadsbyggnadskontoretMärsta, en ny stadÄntligen kommer Märsta att utformas som en stad, med en riktig stadsbild. Det är fantastisktroligt och kommer att bli ett lyft för hela kommunen.Greger Garnvall, chef för plan- ochbygglov, stadsbyggnadskontoret i Sigtunakommun, är mycket nöjd med de förslagtill detaljplaner som tagits fram för utvecklingav bland annat Södergatan. Och somnu varit ute på samråd och rådslag.– Teoretiskt skulle man kunna börjabygga den södra delen av Södergatan i februari2006, den norra under hösten 2007.Utbyggnaden av de centrala delarna avMärsta skulle därmed stå klart under 2008.TANKEN ÄR ATT UTVECKLA centrala Märsta,med fokus på Södergatan – från parken vidkanonkullen i norr till Märsta centrum isyd – till ett livfullt kommuncentrum meden stadsgata och ett torg. Dagens bebyggelsekommer därmed att kompletterasmed nya bostäder och lokaler för såvälkommersiella som offentliga intressen.– Syftet är att genom en förlängning avSödergatan söderut koppla samman Södergatanmed Stockholmsvägen över en nytillkommande torgplats, belägen ungefärvid nuvarande hållplats på bussgatan. DenText: Marina Helge, marknadschef | Foto: Jeanette Sundin, fotografbefintliga bussgatan är tänkt att utgå ochbusstrafiken omdirigeras.Den norra entrén till Märsta centrumkommer att öppnas upp och göras tydligoch kunna ses från Södergatan norrifrån.Ny bostadsbebyggelse planeras på bådasidor om Södergatan.– Det kommer även att byggas en ny skolavid slutet av den norra delen av Södergatan.Nuvarande Sätunaskolan kommer attrivas och ersättas med bostadsbebyggelse.Trots det gynnsamma läget har det avtradition rått en mycket låg exploatering ide centrala delarna av Märsta. Men nu tarman sent omsider vara på läget.– Det här är den bästa utvecklingenför Märsta och inkluderar dessutom godekonomi, god miljö och god hushållning.Vatten och avlopp, gator och annan infrastrukturfinns ju redan på plats.Men det är inte bara utbyggnaden av decentrala delarna i Märsta som finns med påagendan, mycket annat följer naturligtvisi spåren.– Framför allt markarbete. Både vadgäller vägar, cykel- och gångbanor ochparkeringsplatser liksom den gröna miljöni form av parkytor.Kommunen planerar för ytterligare fempark- och rekreationsområden. Bland annatSteningedalen.– Målsättningen är en vackrare, trivsammareoch tryggare tätortsmiljö i Märsta.GREGER GARNVALL HAR ARBETAT i Sigtunakommun som plan- och bygglovschef ifem år. Till sitt förfogande har han ett tiotalmedarbetare och tillsammans är de endel av stadsbyggnadskontorets verksamhet.– Vår roll är ytterst att administrerapolitiska beställningar. Det innebär att vibereder, utreder och planlägger ärendenför faktiskt två olika politiska instanser;kommunstyrelsen och bygg- och trafiknämnden.Förutom utreder och planlägger ärenden,tar stadsbyggnadskontoret också ställningtill olika förslag om det verkar braoch rimligt.– Bland annat gör vi ekonomiska ställningstaganden.Varje projekt måste bärasig och vi måste få investeringarna tillbaka.Vi kan inte ta några risker med skattemedel,det vill säga allmänhetens pengar.Och de är inte helt styrda av den rådandepolitiska viljan utan kommer ävenmed egna idéer och föreslår alternativalösningar.– Vi har en stor samlad expertkunskapinom stadsbyggnadskontoret, med specialisterinom i stort sett alla frågor. I det liggernaturligtvis också stora potentialer.Med planerandet av en helt ny stadsdel,Steningehöjden, sätts naturligtvis alla kunskaperpå prov. Och det blir lite av upp tillbevis.– Steningehöjden är ett nytt, klassisktområde. Från råmark till bebyggelse, vägar,infrastruktur, skola, förskola och service. Enoerhört stor och spännande satsning.Stadsbyggnadskontoret har redan tagitfram förslag till två detaljplaner för Steningehöjdenmen räknar med fem till sjudetaljplaner innan området är helt utbyggt.– Projektet ska ses på sikt och är planerati etapper under en tio års period.FÖRUTOM CENTRALA MÄRSTA och Steningehöjdenpågår febril verksamhet även iandra kommundelar. En av dem är Rosersbergdär en ny detaljplan för industri söderom Skansvägen håller på att tas fram förett första beslut i september. Medborgarnaska också få säga sitt.– I Västra Rosersberg planeras för enutbyggnad inom industriområdet med bostäderpå lite längre sikt.Grundtanken är att delar av den planlagdaindustrimarken väster om järnvägensom nu är oexploaterad ska övergå tillbostadsändamål. Inom området finns ävenicke planlagd mark som också planeras förbostäder. Totalt 270 bostadsenheter, äganderättersåväl som hyresrätter.– Området ligger bara några hundrameter från pendeltågstationen vilket gergoda förutsättningar för kollektivtrafikförsörjningen.Problemet är som vanligtflygbullret. Vilket blir särskilt stort när industrimarkbyter till bostadsmark eftersomrestriktionerna är särskilt stora för justbostäder.Ännu har man inte kommit överens ochen process väntas till hösten.RÅDSLAG SKA ÄVEN HÅLLAS I Sigtuna stadvad det lider. Där är den stora huvudfråganhur man ska hantera mötet mellan stadenoch vattnet. Tankar finns bland annatom att flytta ut en del av strandlinjen.– Ambitionen är att knyta ihop Borgmästarängenoch Aludden med en gångochcykelväg utefter stranden. Vidareplaneras för satsningar på parken vidångbåtsbryggan, liksom en utveckling avsmåbåtshamnen. Kanske genom att byggaträdäck i olika nivåer för att möjliggörarestaurangverksamhet om sommaren.Greger Garnvall är dock noga med attpåpeka att ingenting är färdigt utan fleraförslag kommer som vanligt att tas framför avgörande i ett rådslag. Något måstedock göras i Sigtuna stads centrum för attåterställa Stora gatan som en aktiv handelsplats.– Utvecklingen i Sigtuna stad är ett bekymmer.Givetvis den minskade kommersenmen det finns även andra problem somexempelvis möjligheten att parkera liksomden rent övergripande trafiksituationen.Fakta detaljplan och översiktsplanDetaljplanEn detaljplan är ett juridiskt bindande kontrakt mellan kommunen,markägarna och grannarna. Den reglerar vad såväl enskilda sommyndigheter får och inte får göra inom ett markområde. Detaljplanenstyr hur marken får användas till exempel för bostäder, handel, kontor,park, husstorlek, hushöjd, avstånd från hus till tomtgräns och rättigheteratt dra fram ledningar eller gångvägar över annans mark.En detaljplan gäller till dess att den upphävs eller täcks över av en ny.En detaljplan består av en plankarta, planbeskrivning och en genomförandebeskrivning,ibland ingår även illustrationskarta, programoch/eller miljöbeskrivning.FÖRUTOM DETALJPLANER DELTAR blandannat Greger Garnvall som plan- ochbygglovschef i arbetet med att ta framen översiktsplan, kommunens viktigastestrategiska instrument för att redovisa hurman vill utveckla stads- och landsbygdenpå lite längre sikt. Den senaste översiktsplanenantogs av kommunfullmäktige2002.I en av kommunens fördjupade översiktsplanersom beräknas vara klar vid årsskiftetframgår planerna för utvecklingenav området mellan Arlandastad och flygplatsen.Det är här den riktigt stora kommerseni kommunen kommer att få sinutbredning även om det ännu så länge baraär på idéstadiet.– Det går bra för Stockholm-Arlandaflygplats. Men de stora framtida inkomsternakommer inte att komma från flygplatsavgifterutan från den rent kommersiellaverksamheten såsom hotellverksamheten,affärer och parkeringsavgifter.Kommersiella verksamheter är till skillnadfrån bostadsbyggnation inte drabbadeav bullerrestriktioner.– Därför har man nu tagit fram planförutsättningarnaför områdets fortsattautveckling vilka visar hur riksintressetStockholm-Arlanda flygplats ska avvägasoch knytas samman med Märsta tätort.Syftet är att integrera flygplatsen i detkommunala plansystemet och betonaområdets utveckling till en stark regionalkärna för kommunikation och näringsliv.– Därmed kommer Arlandastad förbliett centrum för den kommersiellaverksamheten i kommunen och Märstacentrum få karaktären av ett närcentrum,blandat med bostäder.ÖversiktsplanÖversiktsplanen är kommunens viktigaste strategiska instrument för attredovisa hur man vill förvalta och utveckla stads- och landsbygden pålång sikt.Översiktsplanen ska vara en vägledning för beslut i plan- och bygglovsfrågor.Mark- och vattenanvändningen visas översiktligt för hela kommunensyta. Av planen ska framgå:• Grunddragen för mark- och vattenanvändningen• Kommunens syn på utveckling och bevarande av den bebyggdamiljön samt hur riksintressen och miljökvalitetsnormer tillgodoses.Tidsperspektivet är tio år, med utblick om ytterligare tio år framåt. Meddet perspektivet blir översiktsplanen en lämplig arena för diskussion omkommunens framtid. Visioner och scenarion kan läggas fram, debatterasoch ges politisk förankring.20 | glimten | nr 4 | 2005 glimten | nr 4 | 2005 | 21

Per-Arne Johansson, FastPartner ABMärsta centrum– en självklar mötesplatsTrivsamt, gemensamt och lönsamt. Under den parollen kommer Märsta centrum att utvecklastill ett attraktivt närcentrum för invånarna i både Märsta och Sigtuna.Text: Marina Helge, marknadschef | Foto: Jeanette Sundin, fotograf, arkivbild FastPartnerPer-Arne Johansson, fastighetschef – FastPartner (ägare av Märstacentrum), ser ljust på framtiden och välkomnar satsningarnai de centrala delarna av Märsta. Särskilt positivt ser han på planernaatt öppna upp och förlänga Södergatan ned mot centrum,liksom borttagandet av bussgatan.– Äntligen får vi gehör för våra synpunkter. Det har alltid varitkrångligt att ta sig in i Märsta centrum. Linjetrafiken blockerarden övriga trafiktillförseln och man tvingas till stora omvägar.Med den här förändringen blir angöringen mycket bättre.FASTPARTNER BLIR SOM ÄGARE AV CENTRUM berörda även på andrasätt, bland annat genom planerna på ytterligare ett 30-tal hyresrätterliksom 1 000–1 500 kvadratmeter lokalyta. Nu avvaktarman bara ett markanvisningsavtal.– Inledningsvis fanns planer på ett tio till tolv våningshus,men det röstades ned i medborgaromröstningen – rådslaget. Detvar synd. Det hade varit kanon med ett landmärke som syntesvida kring bland annat för att stärka varumärket. Nu blir detistället ett hus om fyra till fem våningsplan vilket naturligtvismåste respekteras.Huset kommer att byggas med hyresrätter som sista hus i dennorra delen av Märsta centrum just i anslutning till Södergatansförlängning.Om planerna för den utökade lokalytan är Per-Arne Johanssondock förtegen.– Jag har många idéer och planerandet har naturligtvis singång. Men inom ramen av en treårsperiod har det sannolikt förverkligats.Exakt vad vill han dock inte avslöja men han ger intryck av attvara en förespråkare för fler händelser i centrum och fler mötesplatser.Han säger sig vidare ha förhoppningar om ett samarbetemed kommunen på något sätt i framtiden.– Personligen är jag förtjust i tanken att förlägga lite av denkommunala servicen centralt i Märsta. Varför inte ett näringslivskontori centrum som vänder sig till kommunmedborgarnadirekt med råd och stöd, för fler arbetstillfällen.PER-ARNE JOHANSSON ÄR IMPONERAD av vad Anders Johansson(s) och Stieg Gunnerfeldt tillsammans på kort tid åstadkommitoch beklagar samtidigt att Anders Johansson ställt sin plats somkommunalråd till förfogande.– Han lyckades verkligen få Märsta på kartan genom alla nyaetableringar och planerade byggnationer. Fler bostäder betyderfler invånare och fler kunder. Och vi ska ta hand om kommunensnya invånare på ett bra sätt. Att driva Märsta centrum ärför oss inte bara en god affär, det är förenat med ett stort ansvarockså. Det är vår skyldighet att se till att det blir bra och att allatrivs.DET HAR UNDER ÅRENS LOPP riktats kritik mot ägaren av Märstacentrum, FastPartner. En kritik som Per-Arne Johansson ärhögst medveten om.– Det är huvudsakligen en medial grej att Märsta centrum intefungerar. Det finns ingen balans i det som skrivs. Därför ställerjag normalt inte upp på några intervjuer längre.Per-Arne Johansson berättar att man med extern hjälp gjortegna kundundersökningar för att skaffa sig en bild av allmänhetensuppfattning om utbud, service och trivsel i Märsta centrum.22 | glimten | nr 4 | 2005 glimten | nr 4 | 2005 | 23

Kunder har intervjuats under sin inköpsrunda.– Undersökningen gav vid handen attfolk över lag är ganska nöjda med Märstacentrum. Det framkom ett par saker, blandannat saknas ett utbud på vissa varor, däriblandskor och kläder. Vidare framfördesönskemål om fler aktiviteter i centrum föratt locka dit folk.OCH JUST ÖNSKEMÅLEN OM ETT större utbudinom detaljhandeln är orsaken till att detfortfarande står 500–600 kvadratmetertom lokalyta i centrum. FastPartner avvaktarhelt enkelt rätt affärsidkare.– Om det bara gällde att fylla lokalernamed vem som helst skulle vi inte ha enenda kvadratmeter outhyrt. Då skulle centrumvara fyllt med pizzerior och kebaberior.Men det har vi inget intresse av.Istället bearbetar FastPartner några avde stora inom detaljhandeln, däriblandskohandlare och försöker komma överensom villkor, men det tar tid.– Det är en process med ledtider på mellannio månader och ett och ett halvt år,främst beroende på uppsägningstider i dehyreskontrakt de för närvarande sitter fast i.Jag är dock övertygad om att vi kommer attha utökat detaljhandeln i Märsta centrumtill årsskiftet och därmed lyckats hyra ut flerlokaler på det sätt som Märstaborna önskar.DE PLANER SOM TIDIGARE FIGURERAT i sammanhangetom att bygga över Märstacentrum, blir med största sannolikhet ingentingav.– Märstaborna är inte särskilt förtjusta iidén att göra om centrum till ett inomhuscentrum.Folk tycks uppskatta gränderna,öppenheten och blandningen av kommersoch bostäder.Dessutom skulle investeringarna bli såstora att man skulle tvingas få handelskedjorsom Lindex och H&M att etablera sig.– Målsättningen är inte att i första handkonkurrera med Eurostop och Arlandastad.Vår kundgrupp är inte dem som åkerlängs E4:an utan dem som bor och åkerförbi Märsta centrum. Märstaborna ochSigtunaborna.Fakta FastPartnerJUST NU ARBETAR FASTPARTNER hårt med attbygga upp varumärket Märsta centrum.Man har tagit fram en ny loggo som synspå flaggor vida kring och för samtal medalla handlarna för att enas kring en strategi.– Vi har bland annat tankar om en gemensamhemsida för Märsta centrum.En interaktiv hemsida där folk kan hittaerbjudanden och säga vad de tycker. Attmänniskor klagar tyder på engagemang,det är tystnaden man ska oroa sig för. Dettar lång tid att bygga förtroenden men gårack så fort att rasera. Därför är det tråkigtmed ett oförtjänt dåligt rykte.Jörgen Engström, Wåhlin fastigheter abVi bygger SödergatanFÖRUTOM ETT MER VARIERAT UTBUD inomdetaljhandeln visade den gjorda kundundersökningenpå önskemål om fler aktiviteteri centrum.– Vi har satsat runt en halv miljon kronorunder föregående år på loppmarknader,julmarknader, påskkärringtävlingaroch liknande. Och lördagen den 27 augustikommer vi att ha en rockfestival i centrum.MÅLSÄTTNINGEN FÖR FASTPARTNER är attMärsta centrum ska bli ett närcentrumdär folk trivs och erbjuds ett brett och brabasutbud.– Kommuninvånarna ska inte behövaåka någon annanstans för att handla. Detska finnas service i form av apotek, post,bank och systembolag, liksom ett bra kommersielltutbud av både dagligvaror ochspecialvaror.FastPartner har gjort ett flertal investeringari Märsta centrum nyligen, blandannat i bättre luftkonditionering liksom ien ”Håll Märsta rent” kampanj.– Vi har med hjälp av egna förvaltningsinsatserförsökt hålla undan ölburkar, flaskoroch annat skräp för att göra gaturummettrivsammare för alla.FastPartner – ett traditionellt fastighetsbolag.Ett börsnoterat företag som äger fastigheter till ett värde av 35 miljarder kronor. 85 procentav beståndet består av kommersiella lokaler, främst kombinationslokaler - kontor, lageroch industri,15 procent hyresrätter – totalt 600 lägenheter varav 84 i Märsta.Huvudkontor: Sturegatan 38 i StockholmHistorik: FastPartner bildades 1987 av bland annat ICA, Skandia och Polar OY undernamnet Fastighetspartner NF AB. Bolaget noterades på Stockholms Fondbörs O-lista 1994.År 1996 gick bolaget samman med Fastighetsaktiebolaget Landeriet och blev samtidigtägare till Märsta centrum. År 2000 bytte bolaget namn till FastPartner AB.Intäkter: Drygt 300 miljoner kronor per år i hyror.Etablering: Främst i Stockholm som också inkluderar Märsta samt Gävle (bland annatGallerian Nian). I Märsta äger FastPartner förutom fastigheterna i Märsta centrum,Flyghotellet och industribyn i Märsta industriområde, totalt cirka 50 000 kvadratmeter.Affärsidé: Äga, förvalta, hyra ut fastigheter på expansiva orter.Vakanser i Märsta centrum: Ungefär 500-600 kvadratmeter lokalyta och någratomma kontor.Wåhlin fastigheter ab är en av ett flertal nyaaktörer i Sigtuna kommun. Bolaget har köptmark i centrala Märsta och planerar för 400nya hyresrätter längs Södergatan. Först uti raden av byggnationer är punkthuset påhöjden nära Märsta centrum.Spaden har redan satts i marken och Peabbygger för fullt. Nästa år vid den här tidpunktenbör det vara dags för inflyttningi punkthuset. Byggnationen kommer attrymma totalt 47 lägenheter fördelat pååtta plan.– Det kommer att bli förhållandevis smålägenheter med en majoritet av tvåor ochtreor samtliga med balkong. Och målsättningenär att landa kring en hyra om1 225 kronor alternativt 1 250 kronor perkvadratmeter och år. Det vill säga ungefär7 000 kronor för en trea om 70 kvadrat,säger Jörgen Engström, vd för Wåhlinfastigheter.Jörgen Engström bedömer att det ärganska svårt att ta ut så mycket mer i denText: Marina Helge, marknadschef | Foto: Jeanette Sundin, fotograf, Katarina Karlsson, informatörhär formen av boende. Och anpassar därmedhellre lägenhetsstorleken.– Det är naturligtvis ytterst marknadensom avgör. Men i dagens räntelägemotsvarar en hyra om 10 000 kronor imånaden, köp av en bostad för ungefär tvåmiljoner med en kontantinsats på 200 000kronor. Med den bakgrunden verkar detnaturligtvis rimligare att äga sin bostad.För marken i centrala Märsta har Wåhlinfastigheter fått betala 1 000 kr/BTA(Bruttoarea) med exploateringsåtagande.Förutom punkthuset i åtta våningar planerasresterande fastigheter uppföras i fyraoch fem våningsplan.– Det känns lite darrigt, det ska erkännas.Vi får ta ett projekt i taget. Hyranmåste stämma, gör den inte det går detinte att bygga.WÅHLIN FASTIGHETER HAR flygplatsfolket förögonen när de bygger hyresrätter i Märsta.Det vill säga alla dem som pendlar ochdrömmer om att bo närmare jobbet. Menetableringen har inte föregåtts av någramarknadsundersökningar. Wåhlin harnämligen inte avsatt en enda krona i budgetför kundundersökningar, marknadsföringoch annonsering.– Vi har hittills inte haft något behov avdet eftersom vi huvudsakligen etablerat ossi bra lägen som bland annat Stockholmsinnerstad, Solna och Sundbyberg. Och lägetär en avgörande faktor för om vi ska gåin i ett projekt eller inte.WÅHLIN FASTIGHETER HAR FUNNITS i drygt30 år och är ett av de större privatägdafastighetsbolagen i Stockholm med ett80-tal egna bostadsfastigheter beståendeav drygt 2 300 lägenheter och cirka 180lokaler med tillhörande garage- och parkeringsplatser.– Det första projektet i bolagets regi varfaktiskt en enfamiljsvilla. Företaget fortsatteinom småhusbranschen under 17 år,därefter utökades verksamheten successivttill att även omfatta förädling och förvaltningav hyreshus.Verksamheten inom Wåhlin fastigheter24 | glimten | nr 4 | 2005 glimten | nr 4 | 2005 | 25

är främst inriktad på totalrenovering aväldre flerfamiljshus samt på långsiktig förvaltningav det egna fastighetsbeståndet.– Huvudspåret är att bygga om äldrehus. Vi köper i princip orenoverade fastigheterföreträdesvis större bestånd, helstfrån 1930- och 1940-talen och totalrenoverar.Vi är organiserade för att bygga ommen har även egen förvaltning.I dag bedömer dock Jörgen Engströmatt det är svårt att köpa gamla fastigheter,bygga om till rimliga hyror och få ekonomii det. Det senaste huset köptes förtvå år sedan.– Det är anledningen till att vi börjatmed nyproduktion i stället. Vi har redan150 nyproducerade lägenheter i egen regimen planerar för ytterligare 1 100. Förutom400 lägenheter i Märsta, tillsammans700 i Solna, Sundbyberg, Danderyd, Järfällaoch Stockholm.I WÅHLINS POLICY INGÅR ATT bygga med högutgångsstandard. Lägenheterna är genomgåenderustade med parkett, klinker, kakel,påkostade köks- och badrumsinredningarliksom påkostade snickerier i övrigt ochom möjligt, med balkong.– Jag var på studiebesök i Sigtunahemsfastighet, Södergatan 25 och min uppfattningär att vi genomgående håller högrekvalitet på våra bostäder.FÖRUTOM MILJÖN I LÄGENHETERNA satsarWåhlin fastigheter extra mycket på deallmänna utrymmena. Tvättstugorna ärgenomgående ljusa, med fönster i markplansamt har hög standard på utrustning.Entréerna är påkostade med stenbelagdagolv och väggar.– Även i våra ombyggnadsprojekt satsarvi särskilt på tvättstugorna och entréerna.Det är de viktigaste utrymmena för attskapa trivsel och trygghet.Men man erbjuder inget hyresgäststyrtlägenhetsunderhåll (HLU) och har inte satsatnågot på bostadssociala aktiviteter.– Apropå lägenhetsunderhållet är det såatt om en hyresgäst bott tio, femton år isamma lägenhet får vederbörande naturligtvisomtapetserat men kan inte som hosSigtunahem själv välja att avstå för att fårabatt på hyran.Någon nöjd kundundersökning har manaldrig genomfört men anser sig ha mycketgoda relationer med såväl boenden somhyresgästföreningen.– Vi har exempelvis tecknat Boinflytandeavtalmed de lokala hyresgästföreningarnainom vårt bostadsbestånd.ALLTEFTER SOM UTBYGGNADEN i Märstablir klar planerar Wåhlin att anställa enfastighetsskötare på heltid för reparationer,yttre skötsel och besiktning. Men manräknar inte med att öppna något kontor iområdet.– Kontrakt och avtal kommer att tecknasfrån vårt huvudkontor i Solna. Där finns iövrigt all kundservice samlad för att biståvåra hyresgäster.Bland annat tre heltidsanställda hyresförvaltaresom ansvarar för en tredjedelvar av beståndet. Förutom teckna kontraktoch skriva avtal har de hand om störningaroch sköter rutinerna i samband med ärendensom ska upp i Hyresnämnden. Föräven inom Wåhlinkoncernen förekommervräkningar och dåliga hyresbetalare. Närhyresgästerna i ett trapphus har tröttnat påen störande granne, är måttet rågat ocksåför Wåhlin.– Visst förekommer vräkningar. Förutomegen personal tar vi hjälp av externajurister när ärenden ska upp för prövning iHyresnämnden.Wåhlin fastigheter har ofta ärenden förprövning i Hyresnämnden men för detmesta handlar det om helt andra frågor änjust vräkningar.– Med en affärsidé som bygger på renoveringoch ombyggnad av flerfamiljshusföljer en rad juridiska processer som tillsammansgör att det tar ungefär fem årfrån att vi startar processen till att vi kanpåbörja renoveringen.JÖRGEN ENGSTRÖM BERÄTTAR att han ärimponerad av det bemötande han fått iSigtuna kommun under resans gång.– Både kontakter med politiker ochFakta Wåhlin fastigheter abtjänstemän har varit mycket positiva. Dehar visat sig mycket kunniga och effektiva.Dessutom tycker Jörgen Engström attalla andra planerade investeringar i kommunengör det särskilt intressant att etablerasig just här.– Utbyggnaden av Märsta centrum, denökade kommersen med Coop och Lidl,uppförandet av det nya sport- och aktivitetsfältetsamt alla andra bostadsprojekttillsammans, skapar en enorm dynamik ihela kommunen.Och hela den övriga 34 man starka personalstyrkaninom Wåhlinkoncernen serockså positivt på nyetableringen.– Vi tycker alla det är kul, spännandeoch utvecklande med nya projekt, nya hyresgästeroch nya ”problem”. Det måstehända lite, det är ju inte särskilt roligt attbara förvalta.TIDPLANEN FÖR NÄR WÅHLIN fastigheter harbyggt klart alla hus i Märsta är svår att siaom.– Vi börjar i söder, det vill säga Södergatannärmast centrum. Och bedömer byggstartom ett år som rimlig. När det gällerden norra delen av Södergatan är detförstås avhängigt bygget av den nya skolan.Först när den är på plats och den gamlaskolan riven, kan vi börja bygga.NÅGON BUDGET FÖR ANNONSERING har mansom sagt inte inom Wåhlinkoncernen ochingen organiserad kö heller.– Verkar man på en het marknad som vigör finns det inte behov av det. Men detär väl inget som hindrar att intresseradeframtida hyresgäster skickar in en intresseanmälan.Gärna via vår hemsida,www.wahlinfastigheter.seModerbolaget i koncernen: Wåhlin fastigheter ab.Övriga bolag: Wåhlin förvaltning ab, Wåhlin byggare ab, Akela byggprojekt AB, ArlandastadGolf AB, Norslunda gård AB.Nettoomsättning, koncernen: Ca 160 miljoner kronor.Huvudkontor: Råsundavägen, Solna.Antal anställda: Totalt 34 st.Grundades av: Leif Wåhlin 1970.Styrelse: Leif Wåhlin äger ensam alla aktier.Affärsidé: Köpa, förädla, förvalta.Bostäder: 125 000 m 2 , drygt 2 300 lägenheter.Lokaler: 25 000 m 2 , ca 180 st.Fastigheterna är belägna i Stockholm, Solna, Sundbyberg, Spånga, Järfälla och Danderyd.Tomas Andersson, PEABFörhandlar intebara med kommunenKommunikationerna är den helt avgörandefaktorn för om Peab ska gå in i ett byggprojekteller inte. Märsta faller inom ramen medgod marginal.Tomas Anderson är full av tillförsikt ochsäger sig redan ha flera köpare till alla bostadsprojektsom nu planeras i Märsta ochSigtuna. Men vilka spekulanterna är hållerhan tyst om.– Det kan jag naturligtvis inte berättaeftersom de är flera stycken.GODA KOMMUNIKATIONER, BRA skolor ochbarnomsorg, en positiv befolkningsutveckling,fullt uthyrt och en allmänt stor efterfrågani regionen är faktorer som Peab ochTomas Anderson bedömer tala till Sigtunakommuns fördel.– Prisnivån i Stockholms stad medkranskommuner liksom undermålig infrastrukturgör att folk drar sig en bit ut pålandet. Särskilt till orter med goda pendlingsmöjligheter.Peab gör visserligen inga egna marknadsundersökningar,utan köper externt.Men samtliga pekar på det faktum attmänniskor under rådande omständigheter,med en extrem prissättning på bostäderoch timslånga bilköer, har tröttnat.– De säljer sina bostadsrätter och flyttartill orter längs Mälardals- och Svealandsbanandär de får betydligt mycket merahus för pengarna och en bättre livskvalitet.PEAB HAR REDAN PÅBÖRJAT produktioneni Märsta genom bygget av punkthuset påSödergatan med inflyttning i Wåhlinsregi om ett år. Därutöver ska man uppförahyresrätter på Vikingavägen, småhus ochhyresrätter i Steninge allé, hyresrätter ochbostadsrätter i Valsta centrum samt en heltText: Marina Helge, marknadschef | Foto: Jeanette Sundin, fotograf, Katarina Karlsson, informatörny stadsdel med blandade upplåtelseformeri Steningehöjden. Tillsammans handlardet om cirka 1 400 bostadsenheter.– Man måste se det på sikt, vi får ut ungefär150–200 lägenheter per år, det är vadmarknaden tål. Och vår policy är att byggabostadsrätter först när hälften är uppbokatoch hyresrätter då vi väl har en köpare.Tomas Anderson ser särskilt fram motatt låta bygga den nya stadsdelen, Steningehöjden,som enligt honom har storapotentialer framför allt genom möjligheternaatt bygga ihop Märsta och Sigtuna.– Här får vi chansen att vara med ochpåverka hela utformningen av en stadsdeloch skapa prisvärdhet redan från början.Det ska bli spännande.PEAB HAR ÄVEN ANDRA PROJEKT på gång iMärsta där inte kommunen är involverad.Man förhandlar nämligen med ägarna tillStening slott, CG Holding, om att få köpaloss mark för uppförande av villor och anläggningav en ny golfbana.– Ingenting är dock klart ännu.Fakta PEABPEABS AFFÄRSIDÉ ÄR ATT BYGGA prisvärdabostäder. Målhyran för hyresrätter är1 100 till 1 200 kronor per kvadratmeteroch år.– Vårt motto är att samtliga ska ha rådatt bo i våra hyres- och bostadsrätter. Vibygger med hög kvalitet och funktion meninte lyx. Vi har helt enkelt valt bort ”denfina gatan”.Och mätningarna av nöjd kundindex visari stort att Peab prioriterat rätt.– Vi gör kundundersökningar efter varjefärdigställt projekt och samtliga visar på attvåra kunder är nöjda i de mest väsentligadelarna.DÄRMED KAN PEAB FORTSÄTTA på den inslagnavägen; att uppföra bostäder somdet jordnära, utvecklande, pålitliga ochpersonliga företaget de vill vara. Och somde enligt Tomas Anderson också lever upptill.– Med råge.Grundades: 1959 av bröderna Erik och Mats Paulsson (koncernchef), 16 respektive 14 år gamla.Man började hjälpa lantbrukare på Bjärehalvön med renhållning och soptömning. De övertogockså i samma veva en maskinstation och fick diverse uppdrag. Peabs första kontor etablerades1967 i Förslöv.Sedan 1997: Är Peab ett renodlat bygg- och anläggningsföretagOmsättning: 20 miljarder kronor (varav bostadsproduktion står för 2,5 miljarder)Antal anställda: 11 000 (750 i Stockholm/Mälardalen, bostad, med Tomas Anderson som divisionschef).Rankad: Trea i Sverige efter Skanska och NCC26 | glimten | nr 4 | 2005 glimten | nr 4 | 2005 | 27

Dahn Gidstedt, SigtunahemDet omöjliga har blivit möjligt. Sigtunahemproducerar bostäder med en av landetslägsta energiförbrukningar. Det håller neredriftkostnaderna och ger på sikt lägre hyror.Och om Sverige drabbas av en ny energikris,så drabbas i alla fall inte boendeninom Sigtunahem.Du kan därför känna dig trygg som hyresgästi det kommunala bostadsbolagetSigtunahem. I alla fall om du bor i någonav bolagets nyproduktioner. Det framkommerunder ett samtal med Sigtunahemstekniske chef och sakkunnig, DahnGidstedt. I fyra år har han nu axlat ansvaretför bolagets nyproduktioner och tillförtstor kompetens på bland annat miljö- ochenergisparområdet.– Vi är jäkligt bra på energisidan. Konkurrenternapåstår att det kostar för mycketatt investera i energisparande åtgärdermen vi har lyckats utan att det kostar alltför mycket.DET SOM UTMÄRKER Sigtunahems nyproduktionerur energisynpunkt är främst attde är dragfria genom välplacerade tillluftsdon,att risken för kallras är minimal– bäddar för lägre hyror på siktText: Marina Helge, marknadschef | Foto: Jeanette Sundin, fotografgenom extra påkostade fönster samt attgolv, väggar och takbjälklag är betydligtbättre isolerade jämfört med vanliga hus.Slutligen uppvärmningen, den energi sombehövs för uppvärmning av hus och varmvattenskapas nämligen genom en bergvärmeanläggning.– Denna typ av uppvärmning är naturligtvisdyrare att installera jämfört medfjärrvärme men kommer att betala sig iframtiden genom minskad energiförbrukning.Och det ganska snart. Med egen bergvärmekan den köpta mängden energiminska till ungefär 30 kilowattimmar perkvadratmeter och år. Det vill säga till enfemtedel av en normalförbrukning.– Det motsvarar ungefär 100 kronor perkvadratmeter vilket ger väsentligt mycketbilligare driftkostnader.Om vi hade bergvärme installerad i helaSigtunahems bostadsbestånd skulle detge en besparing motsvarande 25 miljonerkronor per år.– Våra visioner är att vara ledande pånyproduktionssidan, med extra satsningarpå just energi- och miljöfrågorna och dessutomlåta det slå igenom i hela beståndetså småningom. Just nu planerar vi att byggaom ventilationen på Södergatan 6 till,till-och-från-luft med värmeåtervinning.Att kontinuerligt arbeta med uppföljningaroch ständiga förbättringar ger stora ekonomiskavinster, till gagn för både oss somhyresvärd och våra hyresgäster.FÖR TILLFÄLLET HÅLLER DAHN GIDSTEDT påmed utvärderingen av anbud på Granitvägen/Marmorvägen,ett projekt om totalt132 lägenheter. Planerad byggstart förprojektet är oktober månad och trots fortsattasatsningar på miljö- och energisidankommer prislappen att sluta hundralappenunder hyresnivån på Garnsviken.– Gynnsamt ränteläge, enklare markanläggningoch mindre lägenhetsytor somminskar driftkostnaderna gör att hyresnivånkunnat hållas nere.I Garnsviken landade hyresnivåerna på1 150 kronor per kvadratmeter och år.Produktionen på Marmorvägen/Granitvägenberäknas till 1 050 kronor per kvadratmeteroch år. En avsevärd skillnad.– Tänk, en nyproducerad fyra om 78kvadratmeter för 6 500 kronor i månaden.Treor för 5 800 kronor.Och det med en hög utgångsstandard.Alla lägenheter ligger i väster eller söderläge,har balkong alternativt uteplats,genomgående parkett, klinker med värme igolvet i badrummen liksom kakel ända upptill taket, förråd, hällspis och hög standardpå samtliga snickerier.– Dessutom kommer alla lägenheter påMarmorvägen oavsett våningsplan att få enmarkplätt utanför huset där de kan ställaupp sina grillar, plantera eller vad de harintresse av.UTGÅNGSSTANDARDEN I SIGTUNAHEMS lägenheterär hög. Högre i dag jämfört medbara för några år sedan när Södergatan 25,Stationsgatan och Rosersberg byggdes.– Funktion och komfort är viktigt, mendet ska se snyggt ut också. Ytskiktet ärinte att förglömma. Det ska vara ett billigtalternativ att bo i Sigtunahem men det skainte vara billigt och fult, utan billigt ochsnyggt.Dahn Gidstedt påpekar att ytskiktet isig inte påverkar prisbilden så mycket sommånga tror. Och gör följande jämförelse.– Skillnaden mellan plastmatta ochparkett i en nyproducerad lägenhet om 70kvadratmeter är 12 kronor per kvadratmeteroch år i hyra. Det vill säga i rundaslängar 60 kronor i månaden.DAHN GIDSTEDT ÄR CHEF FÖR DEN tekniskaavdelningen i Sigtunahem och har tvåmedarbetare till sitt förfogande, en byggledareoch en miljösamordnare. Tillsammanshar de ansvar för alla Sigtunahemsnyproduktioner som inte bara består avbostäder utan även omsorgslägenheter.Dessutom ligger ansvaret för upprätthållandetav Sigtunahems miljöcertifieringenligt ISO 14 001 på gruppen.– Det är fullt upp, vi hinner inte riktigtmed allt vi skulle vilja göra. Tekniskutveckling, att hålla sig ajour och pålästtar också tid, men är ack så värdefullt förmesta och bästa tekniska lösning i framtidaproduktioner.Förutom byggnationen på Marmorvägen/Granitvägenligger nyproduktionom 70 lägenheter i Tvillingbackarna påprogrammet liksom förtätning på Lyckostigen.– Såväl produktionen på Granitvägen,Marmorvägen som Lyckostigen kommerav den utredning vi gjorde för ett par årsedan om möjliga förtätningsprojekt. Dåkom vi fram till ett flertal möjligheter.Förutom de nämnda, Sleipner/Bureområdet,Norrbacka och faktiskt punkthusetsom Peab nu bygger för Wåhlins räkning.Det var inget mindre än Sigtunahems idéoch lösning från början.NÄR DET GÄLLER BYGGNATIONEN i Tvillingbackarnai Sigtuna känner Dahn Gidstedtviss oro över det eventuellt uteblivna intressetfrån potentiella kundgrupper. ÄvenSigtunahem vill bygga i centrala lägen, elleråtminstone lägen där bolaget redan haren etablering och effektiva arbetsområden.– Tomterna i centrala Märsta längsSödergatan, Ärlingheden med flera hadenaturligtvis varit attraktiva även för ossoch våra potentiella hyresgäster. Intressebankenbestår till övervägande del avensamboende unga, alternativt äldre somefterfrågar just centrala lägen.När det gäller byggnationen i Tvillingbackarnaär detaljplanen överklagad ochnär eventuell byggstart blir av är inte riktigtklart, men troligtvis först under andrahälften av 2006.– Även produktionen på Lyckostigenverkar ligga på is men det tycker jag ärsynd nu med ett ränteläge gynnsammareän någonsin.Dessutom planeras för två nya omsorgsboenden,dels på Trollbergsvägen, delsLilla Brännbovägen.– I lilla Brännbo planeras för fem omsorgslägenheterför personer med särskildabehov och på Trollbergsvägen förutomlägenheter, gemensamhetsytor, kontor ochövernattningsrum. Lägenheterna blockhyrsav kommunen.DET ÄR SOM SAGT FULLT upp på den Tekniskaavdelningen i Sigtunahem. MenDahn Gidstedt ser det hela mest som enutmaning.– Personligen tycker jag det är väldigtkul att driva de här frågorna och tapparlätt intresset om det blir för mycket rutin.Man vill lite mer och lite bättre hela tiden.Dahn GidstedtNamn: Dahn GidstedtAktuell som: Teknisk chef på Sigtunahemoch ansvarig för nyproduktion och tekniskutveckling.Utbildning: Civilingenjör, väg- och vattenAnställd: Mars 2001Ålder: 54 årFamilj: Gift och tre barn i tonårenBor: Villa i KnivstaIntressen: GolfKuriosa: Flera års erfarenhet av arbete medkonstruktion av oljeplattformar och kärnkraftverk.Hallå där …Zanotti på span frågarkommuninvånarna.Hur bor du nu? Trivs dui Märsta?Foto: Jeanette SundinVeronica– Hyreshus på Tingvalla.– Vi trivs bra. Nära tilljobbet på Arlanda. Ärnyinflyttad så man hittarinte riktigt ännu.Lars Odenbäck– Utanför Märsta, menbodde tidigare i kedjehus,friköpt.– Jag trivdes bra, jättebra.Monica Thorell– I Sigtunahems bostäderpå Västraban,ska snart flytta tillDiagonalen.– Trivs jättebra, jobbadetidigare på Arlandaså det var bekvämt.Sandra Eriksson– Jag bor i villa.– Trivs bra men härär lite att göra, ingetutbud!Sten Åke Ahlström– Jag bor i HSB, bostadsrätt.– Trivs jättebra, skullebara vara här 3 år mendet blev 30 och jag borhär ännu så det blirväl mer än 30.28 | glimten | nr 4 | 2005 glimten | nr 4 | 2005 | 29

NyproduktionKundundersökningSigtunahem fick både ris och ros i den enkätundersökning som genomfördes bland boenden iSigtunahems nyproduktioner under sommaren. Generellt är man nöjd med tillgången till denmoderna tekniken, men missnöjd med den uteblivna informationen om hur den egentligenfungerar.Syftet var att till det här numret avGlimten, som har temat nyproduktion,redogöra för hur boenden i Sigtunahemsnybyggda områden upplever sitt boende.Frågor ställdes om komforten i lägenheten,information och service från bolaget,tillvalsmöjligheterna, om anledningen tillatt man valt just en nyproducerad lägenhetoch vad man bedömer som den viktigastefaktorn i boendet. Enkäten gick ut tillboenden i områden som färdigställts desenaste två åren, det vill säga Rosersbergsvägen,Stationsgatan, Södergatan 25 ochGarnsviken.AV KOMMENTARERNA ATT DÖMA är de flestanöjda med sitt boende, även om det skiljeren del i bedömningen av trivsel, serviceoch komfort mellan de olika områdena.Nöjdast med sitt boende är nyinflyttadei Garnsviken och flest klagomål kommerfrån boende på Rosersbergsvägen.NÖJD ÄR MAN GENERELLT MED läget, standarden,balkonger och uteplatser liksominformationen i Glimten och på Sigtunahemshemsida. Hyfsat nöjd är man medinformationen vid kontraktstillfället. StörstText: Marina Helge, marknadschef | Foto: Jeanette Sundin, fotografmissnöje väcker komforten i lägenheten,främst temperaturen och ventilationen.Det svarar i alla fall boenden på Rosersbergsvägenoch i centrala Märsta. Somuppfattar att det är kallt i lägenheten påvintern och varmt om sommaren. Flerasvaranden påpekar dessutom svårigheternamed att ställa in rätt temperatur, att deblivit lovade information om hur teknikenfungerar men att de inte fått den ännu.Boenden på Rosersbergsvägen framfördeäven synpunkter på att husen ärlyhörda och att just ventilationssystemetlåter mycket.Några kommenterade även markarbetetrunt husen något negativt, det gälldefrämst boenden i Garnsviken och på Rosersbergsvägen.De påtalade även oklarheternakring vem som ska sköta uteplatsernadär de upplever sig fått svävande svar frånSigtunahems personal.TRYGGHETEN ÄR DET VIKTIGASTE i boendet,det är så gott som samtliga svarandenöverens om, tätt följt av standarden ilägenheten, men sedan skiljer det sig åt.Svaranden från Rosersbergsvägen ochcentrala Märsta uppger hyresnivån somgod trea och boenden i Garnsviken bedömerutemiljön som den tredje viktigastefaktorn.ENKÄTFRÅGORNA GICK UT TILL TOTALT 114hushåll varav 56 besvarade enkäten, 15från Rosersbergsvägen, 17 från centralaMärsta och 24 från Garnsviken.Merparten av dem som besvarat enkätenvisade sig vara män. En övervägande majoritetav hushållen har bott i annan upplåtelseform,alternativt hos annan hyresvärd,innan de flyttade in i nuvarande bostad.Endast 14 procent av de som besvaradeenkäten har barn, 54 procent är gifta ellersambos utan barn och 32 procent ensamboende.Anledningen till att hushållen valtnyproduktion uppges i 41 procent av fallenvara att de efterfrågade ”modern standard”,38 procent uppger ”kortast kötid”och endast nio procent uppger att de ”villevara med och påverka sitt boende”, av demär samtliga boende i Garnsviken.Och får svaranden möjlighet att självavälja vad de vill vara med och påverka i sittframtida boende, är de rörande överens;”utformningen och planlösningen av bostaden”.Bättre än så här blir det inteKid Laggar flyttade in i Sigtunahems senaste nybyggnation, Garnsviken, första maj och trivsutmärkt. Det enda han möjligtvis saknar är ett badkar. Men eftersom han arbetar som rörmokaretill vardags bedömer han det inte som något större bekymmer.För tillfället pågår en etappvis inflyttningi de nyproducerade 68 lägenheterna iGarnsviken. De första hyresgästerna flyttadein redan första maj. En av dem harbjudit in till husesyn, nämligen Kid Laggar,29, som bor i en av tvåorna i markplanmed adress Melcher Skoughs väg 9c.KID LAGGARS LÄGENHET ÄR EN av 30 tvåor iområdet och rymmer ungefär 69 kvadratmeter.Den har två uteplatser, en i anslutningtill entrén, strax utanför köket, denandra med utgång från vardagsrummet.Hallen är avdelad i en groventré med terrakottafärgatklinkergolv, i övrigt är hall-Text: Marina Helge, marknadschef | Foto: Jeanette Sundin, fotografgolv liksom övriga golvytor i lägenhetenbeklädda med ekparkett. Badrummet ärkaklat i vitt med gul bård. Dusch är standardi badrummet liksom värmeslingor iklinkergolvet och tvättpelare.– Det måste ha varit en kvinna som gjortvalen av badrumsskåp. Himla bra lösningmed spegel ovan handfatet och badrumsskåpetplacerat på väggen bakom. På såsätt kan man se sig själv från alla möjligavinklar.KÖKET ÄR STORT OCH VÄLUTRUSTAT medskåp från golv till tak längs två av väggsidorna.Spisen är i form av keramikhäll ochluckorna i vanilj med stora svarta handtag.– Köksluckorna har jag valt själv. Tycktejust handtagen var väldigt snygga.Vid fönstret står matbordet med platsför fyra. Möblemanget till trots ges stortsvängutrymme. Stort nog att även rymmaen inneboende och två stora hankatter.Hemma hos Kid Laggar bor nämligenäven kompisen Susanne Östling, för tillfälletarbetssökande och ägare till de bådakatterna.KID LAGGAR KOMMER NÄRMAST från Eskilstunaoch flyttade från hemtrakterna tillSigtuna första maj. Och med såväl nytt30 | glimten | nr 4 | 2005 glimten | nr 4 | 2005 | 31

jobb som lägenhet satsade han verkligenallt på ett kort kan tyckas. Men Kid Laggarhar funnit sig väl tillrätta och ångrarabsolut ingenting.– Det har verkligen ordnat sig till detbästa. Jag trivs med både jobb och bostad.Och jag tycker det är skönt att bo ochjobba på olika ställen, då kopplar manverkligen av när man kommer hem.Kid Laggar jobbar som rörmokare på enfirma med säte i Skarpnäck, men har helaStockholm som arbetsfält.– Jag pendlar med bil men det blir inteså långa resor eftersom arbetsområdetfrämst är de centrala delarna av Stockholm.När det gäller boendet är Kid Laggarav uppfattningen att lägenheten såväl sombostadsområdet i Garnsviken till och medöverträffar de redan högt ställda förväntningarna.– Jag uppskattar framför allt att kommatill en ny och fräsch lägenhet. Jag boddei en hyresrätt i Eskilstuna tidigare mentrivdes inte alls. Den var sliten och nedgången.Garnsviken är så pittoreskt, till sinkaraktär mer likt ett radhusområde.BOSTADSOMRÅDET ÄR REDAN VÄL utsmyckatoch ger ett hemtrevligt intryck. Vackra teakmöblemangpryder flera av lägenheternasuteplatser liksom mängder av blommor ochgröna växter i kruka. Prydligt och ordentligt.– Och inget klotter. Det är något jagverkligen värdesätter. Klotter är det värstajag vet, det förfular och skapar en känsla avotrygghet.NÅGOT ANNAT KID LAGGAR uppskattar är detstrategiska läget.– Det är nära Stockholm, Uppsala ochArlanda. Och inte minst de fina omgivningarnasom Munkholmen och Sigtuna stad.När Kid Laggar kommer hem från arbetetbrukar han åka till Munkholmen ochbada. Och väl tillbaka i lägenheten mötshan av enbart tystnad. Vid besöket synsinte en kotte utanför fönstret.– Vi har lärt känna grannarna bredvidoch ovanpå, fler har vi inte haft möjlighetatt träffa. Just nu tror jag dessutom attmånga är på semester.Att bo på en byggarbetsplats har hellerinte utgjort något större problem.– Nej, nu pratar du ju med en personsom jobbar inom byggbranschen så jag ärväl van.Kid Laggar tycker dessutom boendettrots hög hyra är prisvärt.– Man får ju se till vad man får för pengarna.En ny, fräsch och relativt stor tvåamed 2,60 i takhöjd, två uteplatser, carport,förråd, tvättpelare, värmeslingor, Assa2000-lås samt display som visar den individuellaenergiförbrukningen varje månad.Och det till ett pris om 7 285 kronor imånaden. Min bror var här och hälsade påoch blev mycket imponerad.LÄGENHETEN HITTADE KID LAGGAR på nätet.Det är också på hemsidan och genomkundtidningen Glimten han tycker sig fåden mesta informationen från Sigtunahem.Han är vidare nöjd med de kontakterhan haft med både kvartersvärdar ochkundservice. Det är bara en sak han intefått någon information om.– Vem ska sköta uteplatserna? Jag trordet är vi som måste sköta snöskottningenfram till vägen, men jag är inte riktigt säker.Och så var det ju det här med badkar.– Ja, det är det enda jag saknar. Men jagär ju ”röris”, så jag får väl fixa det själv vadtiden lider.NyttFakta GarnsvikenEntreprenör: NCCArkitekt: Arosgruppen arkitekter AB, UppsalaByggledare: Kent Sterby – Knut Jönson AB, MärstaFädigställande: Mars–september 2005Inflyttning: Etappvis, maj–septemberAntal lägenheter: 68 stLägenhetsfördelning: 30 st tvåor (åtta med kokvrå) 67,5–70 m 2 , 8 st treor83,5–89,2 m 2 , 26 st fyror 86,2–102,6 m 2 , 4 st femmor 104,6 m 2 .Hyra: 6 834–9 998 kr/månadUthyrningsläget: Fullt uthyrt.Illustration: Mattias Ocklind, Sidsel Wåhlgren och Monika Albertsson, Arosgruppen arkitekter abÖvrigt: Standard i lägenheterna är ekparkett i alla rum utom hall och badrum som har klinkergolv, badrum med värmeslingor. I övrigt innehållerlägenheterna tvättpelare, keramikhäll, 2,60 meter i takhöjd, kaklade badrum, egen reglering av värme och vatten, bredband. Till i stort sett varjelägenhet hör en carport med förråd. Varje hushåll har dessutom fått välja köksluckor, bänkskivor och tapeter.Fakta kring inflyttade, GarnsvikenHushållssammansättning: Endast sju av de 66 hushållen som flyttat in i Garnsviken har barn, resterandeär ensamboende alternativt två vuxna. De båda grupperna är ungefär lika stora.Var kommer de inflyttade ifrån: Drygt 55 procent av hushållen som flyttat in i Garnsviken kommer från andra kommuner utomSigtuna kommun, 30 procent kommer från Sigtuna kommun utom Sigtunahem och 14 procent har även tidigare bott i Sigtunahems regi.Ålder: 43 procent av de inflyttade i Garnsviken är under 35 år och elva procent är över 65 år.Lördagen den sjuttonde september kommerjustitieminister Thomas Bodström att invigadet nya sportfältet i Tingvalladalen, somligger mellan Märsta och Valsta parallelltmed väg 263.Invigningen kommer att pågå hela dagenmed bland annat uppvisningsmatcher i fotbolloch uppträdanden från kända artister.Områdets mittpunkt och ”hjärta” kommeratt bli huvudarenan, en fotbollsplan medText: Ola Söderlind, frilansjournalist | Foto: Katarina Karlsson, informatörlöparbanor runt omkring. Byggandet avdet nya sportfältet smygstartade redan ivintras med tillbyggnaden av en ny idrottshallintill Vikingahallen. Tanken är att hallenpå dagtid ska användas av gymnasiet,som under en längre tid varit i behov avnya utrymmen, och på kvällstid utnyttjas avframför allt kommunens största ungdomsföreningSkånela IF. Föreningen, som ären av Sveriges största handbollsföreningar,får nu en hall som varit efterlängtad i fleraår.– inte en dag för tidigtVID HUVUDARENAN BYGGS DET en läktaresom i ett första skede ska rymma 400 sittandeåskådare. Om det i ett senare skedeskulle visa sig att det behövs en störreläktarkapacitet, så finns det redan med iplanerna. Vid enstaka större arrangemangkan extraläktare monteras på långsidanmittemot den befintliga läktaren. Omarenan på längre sikt skulle kräva högrepublikkapacitet, så är marken bredvidläktaren redan förberedd för en eventuellutbyggnad av läktaren.32 | glimten | nr 4 | 2005 glimten | nr 4 | 2005 | 33

FOTBOLLSPLANEN KOMMER att uppfyllasvenska fotbollsförbundets krav för spel iSuperettan. Det gäller inte bara planen isig utan även utrymmena runtikring såsomomklädningsrum, toaletter och förråd.Detta gör att exempelvis division två lagetValsta/Syrianska, som sedan ett antal årtillbaka varit förpassade till Råbergsvalleni Rosersberg, i fortsättningen kommer attkunna spela sina matcher ”hemma” i Märsta.När Valsta/Syrianska spelade i lägredivisioner var Ärlingheden hemmaarena,men när laget nu har klättrat upp i seriesystemethåller den helt enkelt inte måttet.Den nya arenan ska alltså mer än väl täckakraven för spel i division två. Det är intebara kommunens seniorlag som kommeratt ha glädje av den nya idrottsplatsen.På området kommer det att som tidigarefinnas flera mindre fotbollsplaner för deyngre förmågorna att träna och spela på.Valsta/Syrianskas ordförande Ismet Karademirser ljust på framtiden.– Det kommer att bli en enorm förändringför oss. Vår publik finns ju iValsta och nu kan de se Valsta/Syrianskasmatcher på hemmaplan i stället för i Rosersberg.Vi räknar med att dubblera vårtpubliksnitt jämfört mot när vi spelar påRåbergsvallen i Rosersberg. Men det härkommer inte bara att gynna Valsta/Syrianska.Den nya konstgräsplanen är minst likaviktig för vår utveckling då vi nu kommeratt kunna träna på gräs hela året om. Mendet här kommer inte bara att gynna oss.Intresset för fotboll kommer att bli mycketstörre i hela kommunen ända nerifrånminsta knatte, säger Ismet Karademir.EN ANNAN INVESTERING SOM gjorts är enkonstgräsplan för fotboll som byggs ianslutning till huvudarenan. Det kyligaklimat som råder i Sverige under vinterhalvåretgör att säsongen på ”riktigt” gräsär relativt begränsad för fotbollslagen.Tidigare har de flesta av lagen bedrivit sinförsäsongsträning på grusplanen vid Ymeri Valsta. Nu får alltså lagen chans att tränapå gräs under hela säsongen, även omsommarhalvårets riktiga rötter byts ut motkonstgjorda sådana under årets mörka del.ÄVEN FÖR FRIIDROTTEN kommer den nyaanläggningen att bli ett lyft. Märstas friidrottsklubb,IFK Märsta, har fram tills nuhållit till på den alltför nerslitna Ärlingheden.Klubben kommer att få en riktig allvädersbanatill skillnad mot Ärlinghedensgrusbanor. Dessutom anläggs ett stortutrymme på 116x68 meter för olika kastgrenarsåsom spjut, diskus och kula. Klubbensordförande Mattias Staf ser med storglädje på projektet som han tycker intekommer en dag för tidigt då Ärlinghedeninte hållit måttet de senaste 20 åren. Hantror att den nya anläggningen kommer attge en ”friidrottsboom” i kommunen denärmaste åren.– Det här kommer att ge oss störremöjligheter att träna mera professionellt.Våra ungdomar som tillhör Sverigeelitenhar förut varit tvungna att åka in till Bosönpå Lidingö för att träna men nu kommerde kunna utvecklas på hemmaplan, sägerMattias Staf.FÖR ARLANDA JETS, KOMMUNENS amerikanskafotbollslag, innebär det nya sportfältetstora förändringar. När sportfältet nuinvigs får klubben en nya arena att hållatill på. Deras gamla arena som låg vid Pinbackenhåller nu på att rivas för att ge platsåt matvarukedjorna Coop och Lidl, somska etablera sig i Märsta, men det är enhelt annan historia. Arlanda Jets ordförandeThomas Andersson ser projektet somövervägande positivt även om han tyckeratt läget vid Pinbacken är oslagbart.– Vi får nu en alldeles egen konstgräsplan,vilket gör att vi kan spela i principåret om. Dessutom får vi nu egna omklädningsrum,fram tills nu har vi varit tvungnaatt dela med Arlanda Wings, säger ThomasAndersson.FÖR MÄRSTA BMX-CLUB betyder det nyaprojektet stora förändringar. Klubbensgamla bana har rivits för att lämna platsåt bland annat den nya idrottshallen ochhuvudarenan. I stället byggs det en helt nybana som kommer att ersätta den gamladär bland annat Europamästerskapen avgjordes1993.MEN VAD KOMMER DÅ HELA kalaset att gåloss på? Kommunen har avsatt runt 120miljoner kronor för hela projektet inklusiveden nybyggda idrottshallen. Sigtuna kommunsKultur- och fritidsintendent WillyGummesson är mycket glad över projektetoch ser vilka möjligheter till utvecklingsom kommunens föreningsliv nu får.– Flera kommuner har hört av sig ochvisat intresse för projektet. De undrar huren så pass liten kommun kan ha råd meden så stor investering. Men projektet skulleinte ha blivit så omfattande om det intevarit för den sittande majoriteten. De harhelt klart varit väldigt drivande för att detverkligen ska bli hela kommunens sportfält,säger Willy Gummesson.ATT DEN NYA HUVUDIDROTTSPLATSEN byggsjust i Tingvalladalen är ingen slump. Kultur-och fritidsnämndens ordförande EvalenaLindqvist säger att området är utvaltmed omsorg. Hon säger att läget är strategisktbra för hela kommunen eftersomdet ligger centralt och alla kommundelarhar nära till området. Runt hela sportfältetkommer en el-upplyst motionsslinga attfinnas för den som vill motionera.– På motionsslingan kan till exempelföräldrar som skjutsat sina barn till träningta en promenad under tiden som barnentränar. Det nya sportfältet kommer ocksåatt på ett bra sätt knyta samma Valsta medMärsta vilket vi ser som mycket positivt.Det känns nästan overkligt att vi har fåttigenom ett så stort projekt. Alla kommuninvånarekommer att vinna på det här ochvåra ungdomar får en mötesplats att tränaoch umgås på för en lång tid framåt, sägerEvalena Lindqvist.Det nya sportfältetInvigning den17 september2005Läs mer på www.sigtuna.seVAD SÄGER LAGEN?Harry Steinmann, advokatFoto: Jeanette SundinSKRIV TILL HARRY STEINMANNHarry Steinmann, från advokatfirmanSteinmann, svarar på dina frågor som berör dittboendeförhållande.Adress: Fråga Harry Steinmann, Marina Helge,AB Sigtunahem, Box 509, 195 25 Märsta.Fax: 08-591 204 02E-post: marina.helge@sigtunahem.seRivningskontraktoch sprucketsamboförhållande– advokat Harry Steinmann svararFråga: Vad innebär att en hyresgäst har ett rivningskontrakt?ETT RIVNINGSKONTRAKT INNEBÄR att hyresgästeni regel fått hyra bostaden i avvaktanpå att huset skall rivas eller byggas om,det vill säga förhyrningen är av tillfälligkaraktär och hyresgästen har inte inormalfallet något besittningsskydd tillsin bostadslägenhet. För att besittningsskyddinte skall föreligga krävs, när det ärfråga om bostadslägenhet, att hyresgästenoch hyresvärden i en särskild upprättadhandling träffat avtal om avstående frånbesittningsskydd och att detta avtal hargodkänts av hyresnämnden. När hyresnämndengodkänner avtal om avståendefrån besittningsskydd brukar hyresnämndentidsbegränsa giltigheten för sådantavtal till tre år. Ibland förekommer ävenatt hyresnämnden tidsbegränsar avtalenatt gälla i fem år. Om hyresgästen bott iFråga: Vi är inte gifta och har inte några barn. Det är min sambo som ensam står påhyresavtalet och han bodde i lägenheten när jag flyttade hit. Har jag någon rätt att taöver hyresavtalet om vi skall separera? Om vi skulle ha barn, påverkar det min rätt attta över lägenheten?HYRESLAGEN GER DEN SOM skall bo kvar vidseparation rätt att under vissa förutsättningarta över hyreskontraktet. Om Nisammanbott i lägenheten under lång tid,7–8 år, och inte har några gemensammabarn kan Ni i ett bodelningsavtal kommaöverens om att Du skall ta över hyresrättentill lägenheten vid separationen. OmNi skulle ha gemensamma barn har detinte någon betydelse hur lång tid Ni bott ilägenheten för att Ni i ett bodelningsavtalskall kunna föra över rätten till lägenhetenpå Dig vid separation. Ett bodelningsavtalskall ha skriftlig form och utgör en privathandling mellan parterna och behöversåledes inte registreras någonstans för sinlägenheten längre tid än vad som gällerför giltigheten av ett avtal om avståendefrån besittningsskydd innebär detta atthyresgästen fått fullt besittningsskydd tillsin bostadslägenhet och att hyresvärdenvid en ombyggnads- eller rivningssituationhar att erbjuda hyresgästen en godtagbarersättningsbostad om det inte finns möjlighetför hyresgästen att efter ombyggnadåterflytta till fastigheten.NÄR DET GÄLLER LOKALER kan en giltigrivnings- eller ombyggnadsklausul tas ini hyresavtalet och blir då gällande i femår från hyresavtalets tillkomst. Finns ensådan klausul har en lokalhyresgäst intenågot indirekt besittningsskydd om hyresgästenshyresavtal upphör inom femårstidensutgång.giltighet. Om förutsättningar för bodelningföreligger måste hyresvärden accepteraDig som ny hyresgäst.OM NI INTE ÄR ÖVERENS om vem som skallbo kvar i lägenheten är min rekommendationtill Dig att Ni begär hos tingsrättenatt en bodelningsförrättare förordnas elleratt Ni vänder Er till en advokat som arbetarmed familjejuridik. Principen om vemsom skall få lägenheten vid separation äratt den som har störst behov av lägenhetenfår behålla den och detta gäller särskilt omparterna har gemensamma minderårigabarn.34 | glimten | nr 4 | 2005 glimten | nr 4 | 2005 | 35

– en av sex idrottsklubbar som fårdel av Sigtunahems sponsring 2005Sigtuna Basket har äntligen vaknat ur sin törnrosasömn och verksamhetenär åter i full gång. För närvarande är ungefär 200 barn och vuxna aktiva. Enav eldsjälarna, och dessutom ordförande i klubben, är Thomas Lindqvister.– Vi har en styrelse fylld av engagerade proffs så det är inte allt för betungande.Text: Marina Helge, marknadschef | Foto: Jeanette Sundin, fotografThomas Lindqvister, 53, var själv aktiv som spelareoch coach i Sigtuna Basketklubb under mångaår. Som bäst spelade klubben i division 1 underhans tid. Det var i slutet av 1970-talet, SigtunaBasketklubbs storhetstid. I dag är det bland annathans son, Oscar Lindqvister, som är ett av de storanamnen och som tillsammans med klubbens andrastora namn, David Schaffer, är uttagen till pojklandslaget.SIGTUNA BASKETBOLLKLUBB startade som en sektioni Märsta IK redan 1964. Men i början av 1970-taletansåg en av dåtidens stora entusiaster, Carl-AxelDahlén (Acke) med rötter i Solna, att det krävdesmer utrymme och fokus på basket, varför han tillsammansmed några engagerade föräldrar bildadeSigtuna Basketboll Klubb 1972.– Klubben har historiskt alltid haft och harfortfarande mycket starka kopplingar till SolnaVikings. Förutom att klubben är medlem i sammaallians och att Acke var en av grundarna, har ävenflera andra ”Solnaiter” varit verksamma i Sigtunapå ett eller annat sätt. Nu genom Werner Schaffersom är inflyttad från just Solna, ordförande ilandslaget och involverad i ungdomsverksamheteni Sigtuna Basket.SIGTUNA BASKET LÅG mer eller mindre nere ettfemtontal år från början av 1990-talet. ThomasLindqvister började plugga och eldsjälen Acke ladeav och efter den tidens A-pojk- och flicklag somvar bland landets fyra bästa, följde i princip ingenting.Det blev successivt allt sämre och ungdomsverksamhetendog ut. Klubben gick in i en fas avtörnrosasömn. På herr och damsidan fanns enbartverksamhet på motionsnivå.– Hade vi haft en avlönad administratör på helellerdeltid hade det förmodligen aldrig hänt. Nustod och föll verksamheten med eldsjälar och ideellakrafter.SEDAN EN TID TILLBAKA HAR dock klubben fått nyttliv. Anledningen till det är att stjärnorna från 1970-talet själva fått barn som kommit upp i aktiv ålder.Det är spelare, fortfarande med efternamn somTroha, Schaffer och Lindqvister, som utgör stommeni dagens Sigtuna Basket och som i sin tur dragitmed sig andra barn och ungdomar, tillsammansmed en del inflyttade.– Barnen är aktiva spelare och föräldrarna duktigaledare och dessutom kvalificerade styrelsemedlemmar.Flera av dem är till vardags vd:ar ochmarknadschefer och besitter en vana att dokumentera,fatta beslut och driva företag.I DAG HAR SIGTUNA BASKET ungefär 200 medlemmaroch driver 14 lag med barn och ungdomar födda1988–1996. Dessutom ökar medlemsantalet medcirka 30–40 aktiva per år.– Vi vill inte plocka in fler aktiva utövare än att vikan garantera två kvalificerade ledare och en engageradlagförälder per lag. Det är ett absolut krav.Ett annat krav är att ledarna ska vara vuxna.– Barn ska inte leda barn, det har vi lärt oss sedantidigare.SIGTUNA BASKETS HEMMAARENA är Valsta sim- ochsporthall. Något kansli har de inte än. Pärmar ochannat finns hemma hos Thomas Lindqvister menom inte allt för länge kommer de att flytta in påFrejgården. Det har de blivit lovade av Sigtunahem.– Vi har haft vårt kansli där förut och är hemmastadda.Som en av de viktigaste långsiktiga målsättningarnahar Sigtuna Basket att anställa en kanslist påminst halvtid. Dels för att medlemsantalet snartär uppe i paritet med tidigare nivåer, dels för attinte riskera att klubben går i graven igen. I övrigtpoängterar Thomas Lindqvister med eftertryck attklubben inte ämnar satsa på någon elitverksamhet.Sigtuna Basket samarbetar som bekant med SolnaVikings dit duktiga talanger i stället slussas.– Vi har verkligen stort utbyte med Solna. Vihjälper varandra och ingår som sagt i samma allians.Målsättningen är vidare att det ska vara roligtatt spela i Sigtuna Basket och det ska vara roligt attvara ledare.– Att ha roligt och inte satsa på just elitverksamhetutesluter inte att Sigtuna Basket satsar.Och förhoppningen är att inom en femårsperiodha herrarna och damerna i division två.SIGTUNA BASKETS VERKSAMHETSIDÉ är att på allanivåer bedriva basket så att den utvecklar människorpositivt, fysiskt och psykiskt såväl som socialtoch kulturellt. Ett led i förverkligandet av dennaverksamhetsidé är Sigtunahems sponsorsbidrag.Redan innevarande år bedrev Sigtuna Basket öppenverksamhet på fredagkvällar och med Sigtunahemshjälp har den verksamheten utvecklats under sommarentill något som kallas ”Streetbasket”. Sedani början av juli har nämligen klubben haft uteverksamhetpå plan vid Valsta Sim- och sporthall på eftermiddagarnamellan klockan 15 och 19, självklartmed utbildade ledare.– Målsättningen med den öppna verksamhetenär att spela basket ihop och ha kul, under överinseendeav duktiga och kvalificerade ledare.Det är ingen mindre än damlandslagets assisterandetränare, Victor Sundqvist, som tagit på sigansvaret att leda ”Streetbasketen”.– Det har kommit ett trettiotal basketutövaredagligdags i vitt skilda åldrar, från 10 till 20 år.VERKSAMHETEN HAR KOSTAT totalt 30 000 kronorvilket uteslutande har gått till utbildning och anställningav en kvalificerad ledare.– De fick lite färg inledningsvis och har självafått måla linjer som de ville. Jag har varit uppe ochträffat spelarna flera gånger och de har verkligenvisat att de kan ta ansvar. Inget skräp så långt ögatkan nå, men man ska ha klart för sig att banan blirungdomarnas revir, på gott och ont.Den öppna verksamheten kommer att fortsättapå fredagkvällar under hösten tack vare Sigtunahemssponsring. Och det främsta syftet är utantvekan socialt.DET ÄR SJÄLVKLART ATT ALLA FÅR vara med i SigtunaBasket. Det behövs förresten inte ens medlemskapför att delta i den öppna verksamheten på fredagar.Då är alla välkomna att spela.– I övrigt råder en viss självsanering inom idrotten.Så även inom basketen. Det är glasklart förungarna vilka som är duktiga spelare och inte. Idet fall vi har många spelare i en årskull, delar vi inbarnen i två lag som spelar i olika serier. En bättreoch en sämre, allt efter förmåga.ETT MEDLEMSKAP I SIGTUNA BASKET kostar 800kronor per år för seniorer, 500 kronor för ungdomaroch 1 200 kronor för familjer. Förutommedlemsavgifterna finansierar Sigtuna Basket sinverksamhet enbart genom sponsorsbidrag. Det ären princip att inte sälja lotter. ”Verksamheten skadrivas på ett sådant sätt att finansiering med hjälpav lotteriförsäljning bland barn och föräldrar inteär nödvändig”, heter det.– Vi har ett 20-tal sponsorer i dagsläget meningen större än Sigtunahem. Sigtunahem är kalasoch det låter jag berätta i alla möjliga och omöjligasammanhang.36 | glimten | nr 4 | 2005 glimten | nr 4 | 2005 | 37

Sigtunahems pensionärskollo 2005Det är högsommar och varmt, solen skiner på brunbrända, ådriga ben från en klarblå himmel.Rågen har mognat och varje dike är smyckat med ängsblommor i regnbågens alla färger.Det är kollo, Sigtunahems pensionärskollo på Lillebo i Torsvi utanför Enköping.Text & foto: Marina Helge, marknadschef | Foto: Jeanette Sundin, fotografPensionärskollot fick i år besök av Jens Kristensen, en av medlemmarna i Östen med Resten, som tolkade Taube och underhöll till allas stora glädje.En av alla deltagare under den här sommarenär Anna-Lisa Savborn som äntligenvid 85-års ålder fått den äran att följa med.Förra året föll hon för åldersstrecket, meni år kunde ingenting hindra henne. Klädd ilångbyxor, gympadojor och dessutom äldsti gänget deltog hon friskt i alla aktivitetersom stod till buds; morgongymnastik,underhållning, promenader och utflykter.Inte ens terrängvandring bland stenar ochmossa kunde hindra henne från att letareda på tusenåriga gravplatser. Och påkvällarna var det Anna-Lisa Savborn självsom stod för den mesta underhållningen,på sin cittra.DET ÄR ONSDAG STRAX FÖRE lunch ochdeltagarna under den andra perioden harbara ett par dagar tidigare installerat sigi sina rum. Somliga av de elva kvinnornaoch sex männen bor i enrum och andra tvåoch två. Rummen är ganska små och rymmerpå sin höjd två sängar och ett handfat.Toalett och dusch finns i korridoren. Menvad gör det. Det finns två stora samlingsrum,matrum med öppen spis och ett restaurangutrustatkök och det är gemenskapensom räknas. I samlingsrummet utanförmatsalen finns en stor tavla som varjemorgon talar om programmet för dagen.Just den här dagen, den tredje under andraperioden av pensionärskollot, står följandepå programmet;08.00 Qi Gong08.30 FrukostFria aktiviteter12.00 Lunch12.30 Besök av Marina Helge13.00 Hemlig utflykt17.00 Middag20.00 KvällskaffeKLOCKAN ÄR BARA HALVTOLV och i soffornai samlingsrummet utanför köket sitter fleraav deltagarna och inväntar lunchen. Desmåpratar, skrattar och ser ut som om dekänt varandra i många år, trots att de baravarit på plats ett par dagar.– Vi har två musikanter som underhål-ler oss om kvällarna, berättar MargaretaBergman, föreståndare under den andraperioden. Förutom Anna-Lisa Savborn påcittra, Mats Mathiasson på klarinett.I samma ögonblick kliver Mats Mathiassonin genom altandörren och berättar omsitt stora intresse för främst visor.– Jag köpte min första klarinett 1953och har spelat sedan dess. Helst Taube.Mats Mathiasson bor i Brännbo. Allakommundelar är representerade blanddeltagarna på pensionärskollot, men bästrepresentation har Sigtuna, Tingvalla ochcentrala Märsta. Det kanske inte är så konstigtdå Sigtunahems dryga 1 000 pensionärerbor i främst de kommundelarna.MARGARETA BERGMAN, SJÄLV HYRESGÄSThos Sigtunahem, har arbetat på kollot sedanförsta början. Både med förberedelserinför pensionärskollot och som föreståndareoch ytterst ansvarig under vistelserna.– Ingen grupp är den andra lik. Det ärsjälvklart beroende på deltagarna men ocksåvädret. Den första gruppen var mycketlivlig och dansant. Solen sken och det varfruktansvärt varmt under den perioden.Nuvarande grupp är mer sansad menockså oerhört sammansvetsad trots baraett par dagars samlad vistelse.FNISS OCH SKRATT AVBRYTER konversationen.Det är Anna-Lisa Savborn som hållerlåda.– Mitt barnbarn träffade sin boyfriendhär på Lillebo, på ett konfirmationsläger.Han är kines. Och nu bor de tillsammansi Rissne.Anna-Lisa Savborn, trots sin aktningsvärdaålder är den som håller i gång mestoch får alla andra att skratta och må bra.– Hon är helt otrolig instämmer helagänget för att inte tala om hennes underhållningom kvällarna. Hon kan varendaallsång, både ton och text.– När jag var på koloni som barn längtadejag alltid hem, från början till slut.Det gör jag definitivt inte nu. Så det ärbättre med kollo på äldre dar, konstaterarAnna-Lisa Savborn nöjt.RUNT BORDET I AVVAKTAN på lunchen sitteräven ett par som normalt bor i Norrbacka,det är familjen Jonasson – Ingemar ochKerstin.– Vi trivs ypperligt, det är helt underbart.I går var vi till Enköping och fick enguidad tur genom parkerna och tänk att endam kom fram till mig och sa´ hej Kerstin,det visade sig vara en barndomskamrattill mig som jag inte sett på många år. Viflyttade åt olika håll och tänk att jag skulleråka på henne i Enköping. Nu ska vi hållakontakten.Ingemar och Kerstin Jonasson bor påNorrbackavägen 1, i en hörnlägenhet närmaststation och trivs ypperligt. De flyttadein när området var nytt, 1973.– Men trots det centrala läget tyckersvärmor att det är helt off, påpekar KerstinJonasson.NÅGOT SOM FÖRENAR MÅNGA av deltagarnapå pensionärskollot är boulen och engagemangeti pensionärsorganisationerna. Mendet är inga sura miner mellan PRO och SPF.– Nej, det är förbjudet med politik – ialla fall partipolitik, säger Elvy Lundmansom bor på Tingvallavägen.LÄNGRE ÄN SÅ HINNER INTE konversationenförrän Kerstin Sundman slår i gonggongen,maten är serverad. Lasagne och salladstår på bordet.Alla knallar in i matsalen och låter sigförföras av doften av tomat, ost och kryddor.Vid bordet har Märta Karlsson tagitplats. Märta bor på Ormbergsvägen i Sigtunaoch är känd för sina fina blomrabatterrunt huset som hon planterat själv ochsköter.– Varenda planta kommer från mitt föräldrahem.Det är löjtnanshjärtan, vallmo,lupiner och en hel del annat.Märta Karlsson är född roslagspigg ochuppvuxen på Singö i Stockholms skärgårdmen kom som så många andra till Sigtunanär Arlanda flygplats byggdes.– Det var nära att jag inte kunde följamed på pensionärskollot. I våras drab-38 | glimten | nr 4 | 2005 glimten | nr 4 | 2005 | 39

– Var de tvungna att placera de där gravarnaså högt upp, undrar Anna-Lisa Savbornsom står en bit ner i backen och inteorkat ta sig fram.bades jag av en stroke och nu cancer. Menjag fick skjuta upp strålbehandlingen tillaugusti för sköterskan tyckte verkligenjag skulle åka med. Så nu njuter jag varjesekund.MITT ÖVER MÄRTA KARLSSON sitter ElvyLundman från Tingvalla, hon kommerursprungligen från Norrköping. Det ärmånga år sedan Elvy Lundman flyttadetill Märsta, den första lägenheten var i”muren”. Och det var nära med tanke påarbetet i köket på Ekillaskolan.– Jag trivs så bra här och är så tacksamför att jag fick följa med på den här semesterresan.Och i dag ska vi på hemligutflykt, jag undrar vart det bär hän?ALLA RESER SIG UPP OCH GRUPPERAR sig föratt rymmas i de fem bilar som ska ta gängetrunt Torsvi och Veckholmstrakten. NilsWestberg, Pilsbo, Birgitta Juhlin, Södergatanoch Josef Ermisec också Södergatanföljer med i min bil.– Jag är nyligen hitflyttad från Västerviksäger Nils Westberg, just som vi satt oss ibilen.Det visar sig att han har båda sina barni Sigtuna och låtit sig övertalas att flyttaupp. Det har han absolut inget emot. Hantrivs bra i lägenheten i Pilsbo. Och ärmycket positivt överraskad över vad Sigtunahemerbjuder.– Jag arbetade som skoldirektör i Västervikunder många år och var mycketpolitiskt aktiv. Jag har inte avslutat allauppdrag ännu, utan pendlar fortfarandeen del.Överst t.v. Tore Gryse samtalar med Sigtunahemsmarknadschef Marina Helge undereftermiddagens utflykt i Enköpings kulturminnesrikatrakter.Överst t.h. Som på vilken kollovistelse som helstmåste nya saker testas, här ett tappert försök påstyltor.Nederst t.v. Morgonen inleddes med ett QiGong pass lett av Maj Ohlsson.FÖRSTA STOPPET PÅ DENNA hemliga resaär en skogshöjd alldeles ovanför Lilleboi Torsvi. För att komma upp på den lillakullen tvingas man gå i ren naturmarkbland koskit, tuvor och högt gräs. Väluppe på höjden kan man sikta Mälarenoch mitt i blickfånget skymtas Adelsö ochBirka. Ciceron för dagen är Tore Grysesom slutit upp för att göra oss sällskap ochguida runt trakten.– Vi står i vikingaland, förklarar ToreGryse. Och pekar på graven bredvid vårafötter.Det visar sig att det finns 16 plundradegravar runt Torsvi och ett 100-tal andrasmärre från järnåldern. Trakten visar sigvara rik på kulturminnen, runstenar ochhällristningar. Liksom Veckholms medeltidakyrka som är ett förnämligt exempel.TORE GRYSE BOR SEDAN MÅNGA år i Veckholm.Han var bonde när det begav sig ochkommunalman i fullmäktige. Dessutomkyrkvärd i Veckholms kyrka som visar sigvara nästa stopp.– Veckholms kyrka brukar gå underbeteckningen Trögdens domkyrka för attden är så stor och utsmyckad och belägen iTrögdebukten.Kyrkan är mycket ovanlig och mycketvacker och bär tydliga spår av släkten dela Gardie. Och till och med Natan Söderblomhar varit här på kyrkbesök. Det visarsig att Pontus de la Gardie var måg till Johanden III, han var nämligen gift med enutomäktenskaplig dotter och var dessutomen duktig krigare. Han föll dock under ettslag i Estland och till hans ära lät Johanden III bygga ut Veckholms kyrka. I dagär den mest känd för det de la Gardieskagravkoret, en dopfunt från 1100-talet ochorgeln med fågelstämma.– Det finns bara två orglar i Sverige medfågelstämma. Förutom den här i Veckholmskyrka, i kyrkan i Jukkas Järvi, påtalarTore Gyse. Och den används bara undergudstjänst vid midsommar.DÄREFTER FORTSATTE DEN HEMLIGA resanmed ett stopp vid veckholmsbornas andrastolthet, en egenhändigt rustad jätte boulebanamed elva banor utomhus och sexinomhus. Varpå det slutligen var dags förkaffe och bulle vid sista stoppet för dagen.Hemma hos Tore Gyse på hans gård somnumera innehas av sonen med familj.Gården är nämligen utrustad likt en hembygdsgårdmed diverse äldre byggnaderoch ett litet museum. Till kaffet har Toresfru tagit fram en hoper gamla bruksföremåloch Tore Gryse håller i en tävling,”gissa föremålet”. Det är mest herrarnasom gissar och bland dem som gissar mesträtt är Josef Ermisec. Men en sak går hanbet på, nämligen en kjolvärmare.– Vad fan, hade inte svenskarna någotbättre att värma med? Vad hade de händernatill då? Undrade Josef Ermisec,varpå alla skrattade, mer eller mindreförläget.Men roligt hade de, det intygar inteminst Siri Eriksson boende på Södergatan.– Det här är fantastiskt.– Ja, säger Anna-Lisa Savborn, finnsdet något himmelrike så hoppas jag det ärsom här på Lillebo. Och ni är alla hjärtligtvälkomna.Efter många dagars intensiv träning med simskoleinstruktören Pirjo Rosén, kunde ”musklerna”slängas av.Simskolan 2005– i samarbete med Valsta Sim- och sporthallText: Johan Zanotti | Foto: Jeanette Sundin30 grader varmt? Strålande sol? Stränderna myllrar av badsugna sommarlovsfirare?Nej, inget av detta stämmer, tyvärr. Utan i stället finner vi dessa badsugna sommarlovsfirarekring eller i Valstabadets inomhuspooler. Här har även denna sommar Sigtunahem bedrivitsimskola i samarbete med Valsta- Sim och sporthalls kompetenta siminstruktörer.VI ANLÄNDE PÅ FÖRMIDDAGEN för att se huraktiviteterna framskred och döm av vårförvåning då vi såg att båda bassängernavar upptagna av simmande och ibland ävenplaskande barn. Runt omkring bassängensitter imponerade föräldrar.SIMSKOLAN PÅGÅR UNDER TRE VECKOR ochvarje barn är garanterad 14 simpass vilketinnebär att det är ett intensivt tränande,men vem vill inte lära sig simma?Simlektionen varar i 45 minuter ochdet första passet startar kl. 9 och det sistabörjar kl. 12 med andra ord är det brådatider för simlärarna att mätta alla barnenpå deras hunger att lära sig simma.Jag frågar en förälder som sitter längsbassängkanten om hur det går för hennesbarn och hon svarar att han nu lärt sig attsimma, men det tog tid!DAGENS SIMLÄRARINNA HETER PIRJO ROSÉNoch styr sina adepter på ett effektivt sättoch snart har vi ett litet lämmeltåg av simmandebarn ifrån långsida till långsida.Ibland hör man Rosén säga till någon avbarnen att simma en längre sträcka på 10meter.SIMTRÄNING ÄR EFFEKTIVT OCH BARNEN tränarhårt och gör det med ett leende på läpparnaför att de vet att de snart kan läggaifrån sig ”musklerna” och simma fritt, detär den känslan som alla söker, men detkrävs intensiv träning och det vet de.ORSAKEN TILL DEN INTENSIVA TRÄNINGENsom barnen utför under sommarens förstatre veckor får jag förklarad av simlärarinnanPirjo Rosén att intensiv träning är bra,då hinner nämligen inte barnen glömmavad som tränades dagen innan, vilket ärbra!40 | glimten | nr 4 | 2005 glimten | nr 4 | 2005 | 41

Nyfunna vänner, bus, härliga bad, utflykter och paddling sammanfattar kort Sigtunahems Äventyrskollo 2005Text & foto: Johan Zanotti, projektledare | Foto: Jeanette Sundin, fotografSå, då var det slut med sommaren. Kollot är över och det betyderatt skolan och allvaret har börjat. Men vi på Sigtunahem villge er alla en liten inblick i vad som hände vecka 32 och 33 ochför de barn som hade anmält sig till sommarens stora happening,nämligen Äventyrskollot.Under veckorna 32 och 33 blev idylliska Lillebo väckt ur sin,tidigare, så lugna och stillsamma dvala av unga tjejer och killarsom ville avsluta sommaren med roliga upptåg och bus.Till deras förfogande fanns kollovana och i synnerhet busigpersonal som inte var rädda för att bli blöta eller nerbrottade.Detta blev man varse om ganska tidigt då bad och kanot stod påschemat.Dock vet jag inte om vältning av kanot var något som ingicki planeringen men det var en uppskattad och lättlärd uppgift påschemat, för det blev mer en självklarhet ju längre veckorna gick.Nu var det inte bara kanot på schemat utan även annat roligtsom tävlingar i olika former, disco, fotboll, tältning, grillningmed spökhistorier och skattjakter. Tanken på nattvandringar ochhajking i området blev lagt på hyllan då det visade sig att detfanns vildsvin i skogen.Den svenska sommaren, vilket innebär regn som ni alla vetfick inte och blev inte ett hinder för det som planerades på kollotutan det fanns inget dåligt väder utan bara dåliga idéer för attförvränga en gammal klyscha. Vid dåligt väder fanns det alltidnågot att göra från att spela spel, lira kort (poker), rita eller barasitta och läsa och höra regnet slå mot rutan. För man ska integlömma att semester kan vara att bara hänga och ta det lugnt,eller hur föräldrar? ;-)42 | glimten | nr 4 | 2005 glimten | nr 4 | 2005 | 43

Bryggeriet Live– En fest för helafamiljenPå besök iEnköpings parkerLindvägen 20 årText: Helena Åhlberg, LHs ordförande Lindvägen | Foto: Jeanette Sundin, fotografDen 20 augusti var det 20-års fest på Lindvägen som ordnades av Hyresgästföreningen och Sigtunahemtillsammans. Dagen började med många aktiviteter för barnen, bland annat hoppborg ochballongtrix. Underhållning av trubaduren Johan Röör samt lokala förmågor som spelade och sjöngblues och rock. Valstasatsningen lagade maten som serverades på kvällen och sommaren bjöd påkanske den sista varma kvällen.Gårdsfest på Magne-/YmerText & foto: Lotta och Kjell, LHs ordförande på Magne- och YmergatanLördagen den 20 augusti bjöds det upptill gårdsfest på stora gården Magnegatan32–60. Runt 60 personer både vuxna ochbarn var närvarande.Temat för festen var ”Minns ditt 60-tal”.Det bjöds på grillad korv av olika sorter,smörgåsar med stekt strömming och övrigti pålägg, läsk och kaffe med nybakta bullar.Musiken bestod av blandad mix av 60-och tidigt 70-tal både svensk och utländskEtt collage av bilder från 60–70-taletvisades. Bilder som visade hur det såg ut iMärsta under den tiden.Bland annat ett flygfoto över Valsta områdetinnan bebyggelsen kom till.Vi inom styrelsen för LH Magne/Ymergatanvill tacka alla som närvarade ochgjorde denna kväll till ett minne.Inte minst vädergudarna som bjöd på ettstrålande väder, enda störande momentetvar väl myggen som gick till hårt anfallsenare under kvällen.Text & Foto: Tomas GustafssonLördagen den 20 augusti åkte 36 glada hyresgästerfrån AB Sigtunahem till Enköpingför en guidad tur i deras fantastiska parker.Solen som varit osynlig dagarna innan,strålade med sin värme under hela rundvandringen,så det blev lätt att njuta avden fägring som man lyckats skapa i dessaprunkande parker.Med Johan Arvidsson, markingenjör hosEnköpings Parkavdelning, blev promenadengenom några av parkerna mycketgivande. Med stor kunskap om växter ochbakomliggande intentioner, berättade hanparkernas innehåll och svarade på frågor.Vi som hade turen att få vara med fickbåde fakta och rolig kuriosa om växter menframför allt många goda råd i olika trädgårdsfrågor.Den satsning som gjorts inom Parkavdelningeni Enköping är på många sättunik i Sverige. Begreppet ”Pocketpark” ellermer rätt ”Fickpark” har fått sitt tydligaoch väl genomförda formspråk här. Sammanlagthar 18 parker med intilliggandemarkområden skapats. Grundtanken äromgärdade mindre ”trädgårdsrum” meden tydlig och avgränsande träd- eller häckomslutning.Centralt finns någon form avvattenspegel och växterna har sitt utgångslägei lökar på våren som senare tas över avolika former av perenner.Mycket få ”sommarblommor” används,uteslutande endast i urnor. Gräs i olikaformer ger bra kontrast och spännandeavvikelse mot blommande perenner. Läsgärna mer i nummer två av Glimten 2005.Är ni i närheten av ”Sveriges närmastestad” missa inte deras parker och stråketlängs med ån. Det kan alla vi som såg detunder dagen intyga.Rundvandringen avslutades med lunchpå Hamncafeét.Text & Foto: Ola Söderlind, frilansjournalistSista lördagen under sommarens sistamånad avgjordes Bryggeriet Lives sistatävling, den stora finalen. Bryggeriet Liveär som en melodifestival i miniformatför rockband. Under våren har sex deltävlingargått av stapeln och i början avaugusti hölls en semifinal för att kora detsjunde och sista finalbandet till finalen. Dedeltagande finallagen som tävlar om blandannat ett första pris på 25 000 kr kommerfrån hela landet och de mest långväga gästernaRelic är från Skellefteå.Sigtunahem är en sponsor och bidrar medså kallade Holkar – toaletter. Trots attsjälva huvudtävlingen inte började förränsent på kvällen startade dagen med aktiviteterför hela familjen redan vid lunchtid.Besökarna på centrumparkeringen kunderoa sig med alltifrån hoppborg och godisregntill tatuering och ölförsäljning. Dessutomuppträdde band under dagen ochunderhöll publiken. Bland annat speladecoverbandet Revolver från Märsta svenskaklassiker i rockversion. Men kvällens huvudmomentvar så klart den stora finalensent på kvällen. Och när juryn, som bestodav bland annat representanter från olikaskivbolag, fattat sitt beslut stod bandet Supragodfrån Stockholm som lyckliga vinnareinför den stora publiken i den någotkalla sensommarnatten.Gengångarna. En dimmljus natt träffades vi i underjorden.De ristade runorna, de som kom från gudarna.Med inspiration från Larz Eldbågesutförande av konstverket ”Skötkonungensträdgård” inför Sigtunahems 50-årsjubileum har nu Larz Eldbåge utvidgatträdgården med en egen utställning påSigtuna Museum fram till och med den 25september.Utställningen kallas för ”Skötkonungenträdgårdar” och är doftspår från den svartaUtställningar Sigtuna MuseerLadan. Tidens tand förtär och visaross än idag hur förgängligt livet är.Larz Eldbåge på Sigtuna MuseumText & Ord: Fritt av Sigtunahem valda från Larz Eldbåges utställningsprogram.jorden och vikingarnas maktcentrum somhar framkallat olika fantasibilder om hurdet kunde vara att idag möta tiden för1000 år sedan.Drömbilderna är i första hand konstverkoch i andra hand illustrationer där LarzEldbåge har använt den symbolik som hanansett nödvändig för att lotsa åskådaren ini rätt tid och rum.BasutställningKungars stad, vikingars hemvist – spåren av rikets första stad.Arkeologisk basutställning med modeller om Sigtunas äldsta historia.I Fornhemmet visas konst ur samlingarna, Carl Peter Lehman (1794–1876) och Gideon Ekholm(1886–1952), Sigtunamotiv samt Steningekeramik.Tillfällig utställningTill och med 25 september, ”Skötkonungens trädgårdar”. Drömbilder från Sveriges förstahuvudstad. Målningar i olja, akryl och akvarell av Larz Eldbåge. Prod: Larz Eldbåge, SigtunaMuseum.Sigtuna Museer har öppet alla dagar Kl. 12–16. Stängt måndagar september-maj.Sigtuna Museum, Stora gatan 55, Sigtuna, Telefon: 08-597 838 70Entré Vuxna 30 kr, pensionärer 20 kr, barn t.o.m. 15 år: gratis44 | glimten | nr 4 | 2005 glimten | nr 4 | 2005 | 45

Joakim Gustafsson, 16, är en av ett femtontal sommarjobbare iSigtunahem och dessutom en stor hockeytalang från Brännbomed proffsdrömmar. Helst som center i Tampa Bay om han självfår välja.Text: Marina Helge, marknadschef | Foto: Katarina GustafssonJoakim Gustafsson är en av ett trettiotaltalangfulla ungdomar som tagits ut tillsommartruppen inför den slutliga uttagningentill tv-pucklaget. Och då talar vinaturligtvis om Upplands distriktslag. Avden 35 man starka truppen ska 22 tas ut tillseriespel och förhoppningsvis slutspel såsmåningom. Nervöst kan tyckas.– Nej, inte särskilt, det är ganska lugnt.Jag ser det mest som en kul grej och gårinte under om jag inte skulle bli uttagen.Jag har en ganska realistisk syn på det här.Joakim Gustafsson är trots sin ringaålder en relativt erfaren spelare och harredan varit uttagen i truppen som konkurreradeom platserna till pojklandslaget.Fakta sommarjobbare på SigtunahemVarje år anställer Sigtunahem omkring 15 stycken sommarjobbare i form av skolungdomar från15 upp till 20 år. Ungdomarna arbetar fyra till fem veckor i sträck och arbetsuppgifterna bestårbland annat av ogräsrensing, blomvattning, skräpplockning, gräsklippning med mera.I år gick vi ut med annonsering i Glimten i februari månad och ett hundratal ungdomar sökte. Vianställde totalt 16 stycken. Vi vill passa på att tacka följande ungdomar för en fin insats: DanielEdesäter, Madeleine Lindqvist, Linnéa Lindén, Kaj Lehtinen, Jennifer Gustafsson, Johanna Karlsson,Mikaela Gustafsson, Madeleine Andersson, Joakim Gustafsson, Johan Bernmark, NiclasSkjöld, Putte Hellström, Alexander Andersson, Linna Bergenstråhle, Therese Rudolphsson ochJessica Hedlund.– Jag var på träningsläger i Norrtälje tvågånger men nådde inte riktigt ända fram.Men det går väl fler tåg.Konkurrensen är stenhård, det är mångasom spelar hockey i Sverige. Själv harJoakim Gustafsson spelat hockey helalivet som han uttrycker det. Det börjademed hockeyskola när han var liten och harfortsatt med spel i Arlanda Wings där hannumera håller hårt i taktpinnen från sincenterposition.– Min roll som center är att fungerasom spelfördelare och för att göra det bramåste man kunna läsa spelet och hålla sigganska lugn och cool.Egenskaper som Joakim Gustafssontycker sig besitta, liksom en förmåga attgöra mål.– Jag är en ganska offensiv center.Förebilden är Henrik Zetterberg menidolbilderna i pojkrummet har han tagitned för länge sedan.– Zetterberg är skicklig och har koll påläget, men han spelar i fel lag. Jag hållernämligen inte på Detroit utan Tampa Bay.FÖRUTOM ATT SOMMARJOBBA SOM markvärdi Sigtuna tränar Joakim Gustafssonsex gånger i veckan inför hockeysäsongen.– Tre gånger i veckan tränar jag medlaget och tre gånger har jag ett individuelltupplagt schema. Det kan handla omstyrka, gym- eller löpträning.JOAKIM GUSTAFSSON INTE bara jobbar påSigtunahem han bor dessutom i Brännbo,Sigtunahem.– Vi har alltid bott i Sigtunahems regioch det är helt ok. Det finns bredband förinternetuppkoppling samt kabel-tv och detär det viktigaste för mig.TILL HÖSTEN BÖRJAR JOAKIM Gustafsson vidMärsta gymnasium. Drömmen är att blibrandman varför han sökt in till ROS, riskoch räddning.– Trots bra betyg vet jag inte om jagkommer in. Det är så lång kö till just denlinjen.Kommer han inte in på ROS har handock redan en reservplan, nämligen Speed.Det vill säga samhällsprogrammet med specialinriktning,idrott.OCH ALLA NI TJEJER SOM SUKTAR efter ensmart och duktig hockeyspelare medproffsdrömmar. När det gäller JoakimGustafsson är det kört, han har nämligenredan flickvän.Yo-Gi-OhText: Maria Herdermark, frilansKommer ni ihåg Magickorten som var såpopulära för några år sedan? Nu har en nyvariant kommit till Sverige. Yo-Gi-Oh harblivit större och större i Sverige det senasteåret. Ursprungligen kommer det från Japan.Yugi betyder spel/lek på japanska och huvudpersonenär helt besatt av spel.YUGI BOR MED SIN FARFAR ovanpå dennesspelaffär, han är väldigt liten och skullealdrig ens göra en fluga förnär. Tack varedetta får han stryk av allt och alla i skolan.Men detta förändras när han lägger färdigtett tre tusen år gammalt egyptiskt pusseloch förvandlas till kungen av alla spel”Yami Yugi”.Yami är Yugis motsats i allt, han ärsjälvmedveten, stridslysten och orädd.Han kämpar för det goda och ser till attde onda får sitt straff. Yugi kommer aldrigsjälv ihåg något om förändringarna.YUGIS SKAPARE HETER KAZUKI TAKAHASHIoch är precis som Yugi lugn och tillbakadragen,han ger ogärna intervjuer och låtersig inte bli fotograferad. Det man vet omhonom är att han föddes den 4 oktober1963 i Tokyo.1991 publicerade han sin andra serie iWeekly Shonen Jump, 1992 utkom serien iSäsongskort till Skånela IFs hemmamatcherSigtunahem är huvudsponsor för Skånela IF.Därav kan vi erbjuda dig som kontraktsinnehavareav en lägenhet i Sigtunahem, ett säsongskortför Skånela IFs hemmamatcher hösten -05och våren -06.Fyll i och skicka in talongen och du har inom kortett säsongskort i din hand.Första hemmamatchen herrar är mot AIK den 25september. Välkommen!Skicka talongen till AB Sigtunahem ”Säsongskort”,Box 509, 195 25 Märsta.två band som numera är slutsålda. Historienfloppade precis som sin föregångare.Med Yo-Gi-Oh fick han 1996 sitt storagenombrott. År 2000 placerade Yo-Gi-Ohhonom på första plats över Japans skattebetalare,inom nöjesbranschen de senastetio åren.YO-GI-OH TRADING CARD GAME spelar mantvå och två mot varandra. Man kan användamagi, göra fällor, eller smälta sammanmonster, allt för att odödliggöra sinmotståndare. Det finns inga krav på någonspeciell kortlek utan varje spelare skapar sigsin egen.ATT STARTA UPP SIN NYBÖRJARLEK behöverinte kosta en förmögenhet. Ett startpaketkan du köpa för 110 kronor, därefter kan duköpa paket om nio stycken som kostar 40kronor. Korten finns även att köpa som löskortoch den vanligaste kostnaden är 5–400kronor. Däremot kan de mer avanceradekorten kosta upp till 10 000 kronor!Vill man spela på SM- och VM-nivå kanen bra lek kosta 2 000–3 000 kronor.Dragons LairÄr du intresserad av att spela Yo-Gi-Oheller något annat Mangaspel, är DragonsLair på Kungsholmstorg 8 i Stockholm ettbra ställe att besöka. De är Sveriges störstaJa tack, jag vill ha ett säsongskortspelcenter och har en lokal på 500 kvadratmeter.Här kan du köpa eller byta kortoch få tips och råd. Du kan även sitta neroch spela på någon av deras över hundrasittplatser eller sju permanenta spelbord.Om du föredrar kan du sitta ner vid någonav deras 16 datorer och utmana dina vänneröver internet. Priset är 15 kronor pertimme.Genom föreningen LightDash erbjuderde gratis Tekken. Längst in i lokalernafinns gratis arkadmaskiner, och tv-apparaterför tv-spel.Det arrangeras även föräldrarkvällar föratt lära ut om kortspelen.Alla är välkomna att komma och provspelaen gång, därefter krävs det att du harmedlemskap, vilket kostar 40 kronor perår. Dragons Lair har ungefär 600 medlemmar.Turneringar i Yo-Gi-Oh hålls varje tisdagkvälloch en lördag i månaden.För er som samlar på Pokémon hållsturneringar varje fredag eftermiddag.Har du några frågor kan du ringa tilllokalen på telefonnummer 08-654 60 50eller besöka deras hemsida: www.dragonslair.seNamn: .................................................................................................................................Gatuadress: .........................................................................................................................Postnummer: ......................................................................................................................Telefonnummer: .................................................................................................................Lägenhetsnummer .............................................................................................................Obs! Ett säsongskort per kontraktsinnehavareGratissäsongskort tillSkånela IFshemmamatcherunder 05/0646 | glimten | nr 4 | 2005 glimten | nr 4 | 2005 | 47

Kulturumteaternfirar 25 årDetta firas med ett späckat höstprogram som dukan köpa för ett starkt rabatterat jubileumspris. IKulturums jubileumspaket ingår en biljett till varderaföreställning nedan. Jubileumspaketet kostar endast250 kronor exklusive förköpsavgift. Ordinarie pris omdu köper var biljett för sig är 345 kronor exklusiveförköpsavgift.DjungelbokenKultkompaniet från Borås spelar Rudyard Kipplings”Djungelboken” på Kulturumteatern. En barn ochfamiljeföreställning från 4 år.Datum och tid: 25 september kl. 14Entré: 85 kr.QuiltyPå begäran återkommer det irländska folkmusikbandetQuilty till Kulturumteatern. Nu med en ny skiva ibagaget.Datum och tid: 23 oktober kl.16Entré: 100 kr.Lill-Babs tillsammans med Ballroom Big BandFolkkära Lill-Babs besöker Kulturumteatern tillsammansmed storband.Datum och tid: 13 november kl. 15Entré: 160 kronor.Arrangör: Kultur- och Fritid. Biljetter genom SigtunaTuristbyrå och Centrumbibliotket.Evenemang i septemberInvigning av det nya sportfältetFöreningarnas dag börjar kl. 10 med cirka 70av kommunens föreningar som visar upp sinaverksamheter både utomhus och inomhus. Kl.13.45 inleds artistuppträdandena på scenenmed Märsta Dragspelsgille. Andra artister somuppträder under eftermiddagen är Mora Träsk,Amy Diamond och Revolver.Se Sigtunabygden och www.sigtuna.se för utförligareprogram.17 september kl. 10–18Arrangör. Sigtuna kommunValsta Syrianska IK–Örebro SK UngdomDatum: 17 september kl. 16Fotboll Div II.Plats: Råbergsvallen, RosersbergRosersberg/Märsta IK–Fanna BKDatum: 18 september kl. 17Fotboll Div 3 DamerPlats: Råbergsvallen, Rosersberg.Skånela IF–AIKDatum: 25 September kl. 15Handboll herrar A-lagPlats: VikingahallenFoto: Jeanette SundinFoto: Pressbuild Lill-Babs officiella hemsidaBorgmästargårdeni Sigtuna”Visning av Borgmästargården”Biträdande museichef Elisabet Claesson berättarom Borgmästare Dahl och hans bostadBorgmästargården.Datum:14 september och 7 december kl. 19Entré: 25 kr. Max 15 personer.Folkmusik med CimbraDuon Cimbra består av Cecilia Österholm pånyckelharpa och Maria Arnquist på altsaxofon.De spelar folkmusik hämtad ur den svenskafolkmusiktraditionen samt eget material. Medolika musikaliska influenser i bagaget och ennyfikenhet på improvisation skapar de arrangemangsom tänjer på folkmusikens gränser.Datum: 5 oktober kl. 19Entré: 50 kr”Ur formgivningshistorien”Konst- och kulturhistorikern Åke Livstedt talarom ett aktuellt tema ur forskningshistorien medanledningen av designåret.Datum: 9 november kl. 19Entré: 50 krSteninge 300 årTips!En bildkavalkad från socknens största arbetsplatsår 1911 visas på Centrumbiblioteket framtill och med den 18 september.Arrangör: Åke Ekdahl, Bror Lindh och Arne OhlssonKultur och FritidBedrägeri, briljanter och bisam – Schwielerskamordbranden 1939Bitr museichef Elisabet Claesson berättar om detberömda rättsfallet i Sigtuna.Datum: 21 september kl. 19Fri entré. Kaffe serveras.Plats: Sigtuna MuseumArrangör: Sigtuna Museers VännerFred Blomberg berättar om SigtunaDatum: 20 september kl. 19 . Fri entré.Plats: Cafe Plus, CentrumbiblioteketArrangör: Vuxenskolan, Kultur och FritidHar du någon du vill fira, lyckönska, tacka eller bara tillägna dina yttersta tankar, skriv till Glimten och berätta.e-post samt det du vill ha med i annonsen. Nästa nummer av Glimten kommer den 26 oktober. Vi vill ha dintill adressen: Glimten ”Det ska vi fira”, Box 509, 195 25 Märsta eller e-post katarina.karlsson@sigtunahem.se.Foto: Katarina KarlssonSigtunahem lyckönskarKenneth och LizVigsel har ägt rum i Maria Kyrka, Sigtuna den 13 augusti 2005mellan Kenneth Svenfors, Sigtuna och Liz Källekärr, Tjörn.Tärna var Anita Pilbrant och bestman var Daniel Svenfors. Vigselnförättades av Per Larsson. Sång framfördes av Anita Pilbrand ochMarguerite Ågren. Bön och bibelläsning hölls av Maj-Britt Svenfors,Arne Fritzson och Yvonne Lillqvist.Sigtunahem var där och lyckönskade.Kenneth och Liz kunde ni läsa om i Glimten nummer 6 (2004),i artikeln ”Konsten att inte ge upp”.Har du någon du villfira, tacka, lyckönskaeller ge en extra tanke?Skriv till Glimten ochberätta.Ange namn, adress, telefon ellerinsändare senast den 3 oktoberDu får mer än gärna bifoga bilder.Anna-Lisa SavbornTackvisa till SigtunahemDeltagarna i den andra omgångenav pensionärskollovistelsen villtacka Sigtunahem så hjärtligt förvistelsen genom en visa diktad avAnna-Lisa Savborn.Melodi: Om man inte har för storapretentionerNu vi sjunga vill med klämHjärtligt tack, Sigtunahemför alla fina dagar som vi här fåttnjuta.Mat vi fått här utan prutAck, nu har det tagit slutTårar fäller vi tillsammans, millioner.Dagarna har gått så fortVi sjungit, dansat, spelat kortSolen kommit fram ibland, i vissazoner.Middag får vi klockan femVi vill inte åka hemVi har lärt oss många, olika fasoner.Tacka måste vi ändå.Det blir alltid någon rå.Vackra minnen har vi med oss i vårthjärta.Allting gratis har vi fått, sovit, ätitoch mått gott.Nu vi pigga, vackra är också alerta.Hoppas att vi komma får, åter tillbakanästa årMinnena för oss är mycket dyra.Tråkigt att det nu är slut, hemma nuvi vila utHoppas att det inte syns på våranhyra.Husen står ju nu här kvarTänk så roligt allting var.Vi får åka hem och allting då berätta.Tack alla som varit medVi kompisar är med beskedHurra, hurra!Nu får oss bussen hemåt styra.Tack!Gunvor Brandt, Siri Eriksson, JosefZrimsec, Margith Höglund, BertilJohansson, Kerstin och Ingemar Jonasson,Birgitta Juhlin, Brita Karlsson,Märta Karlsson, Gudrun Lauritsen,Elvy Lundman, Mats Mathiasson,Anna-Lisa Savborn och Anna-LisaWadsjö, Nils Westberg, Curt Östergren.Foto: Jeanette Sundin48 | glimten | nr 4 | 2005 glimten | nr 4 | 2005 | 49

AKTIVITETER PÅ FREJGÅRDEN, baksidan Frejgatan 20–22InternetcaféDen 19 september öppnar Internetcaféet iFrejgården igen. Våra öppettider är måndagtill fredag mellan kl. 10 och 18.I Frejgården finns 12 datorer som samtligaär uppkopplade mot Bredbandsbolaget.Här kan du gratis använda dig av internet.Du kan bland annat besöka Sigtunahemsoch Sigtuna kommuns hemsidor. Du kanhär aktivt söka arbete via nätet. Du kanockså använda datorerna för att skriva olikadokument. I Frejgården finns dessutomtillgång till kopiator och fax.Därutöver finns en rad andra möjligheter.Om du är fikasugen har Frejgården etteget kaféStudiecirklar i FrejgårdenTa chansen och gå en studiecirkel hos oss i Frejgården. Vi genomför våra cirklar i samverkanmed ABF och de är kostnadsfria. Du anmäler dig på telefon 08-591 153 27 eller 070-420 10 61.Följande studiecirklar kommer att bedrivas i höst:Studiecirkel Start Dag TidSvenska steg 2 12/9 Måndag 13–15Onsdag 13–15Svenska steg 3 12/9 Måndag 10–12Torsdag 10–12Barnpyzzel 5/9 Måndag 16–18Batik m.m. 5/9 Måndag 19–22Data grundkurs 13/9 Tisdag 10–12Hälsocirkel 14/9 Onsdag 10–12Akvarellmålning 15/9 Torsdag 13.30–16Hälsocirkel 15/9 Torsdag 18–21Öppet husRådslag Valsta 26/9–3/10 2005Sigtuna kommun genomför ytterligare ett Rådslagi Valsta. Denna gång handlar det om Valstacentrum och Vattentornsparken.Förslagen kommer att finnas utställda i Frejgårdenmellan den 26/9 och 3/10.Då har du som bor i Valsta och Östra Steningemöjlighet att komma och titta. Du kan ocksåanvända våra datorer för att rösta.Ta med din röstsedel och kod till internetröstningen.Du får den hemskickad senast den 23/9.Frejgården har öppet mellan kl 10 och 18.”Mångkulturell jul”Valstasatsningen planerar att för första gångenarrangera en mångkulturell jul. Vi tänker göradet tillsammans med alla de föreningar som äraktiva i kommunen.I skrivande stund är endast datum planerat.Aktiviteten kommer att vara lördagen den 10december. Platsen är ännu inte fastställd.Mer information i nästa nummer av Glimten.Välkommen med din anmälan till våra studiecirklar.Har du funderingar på några andra studiecirklar är du välkommen att höra av dig så skall vi se vad vi kan göra.Vi finns här för digAnhörigföreningen, Väntjänsten, anhörigkonsulentenoch Valstasatsningen informeraratt vår gemensamma verksamhetstartar upp igen.Vi träffas måndagar kl. 13–15 och fikar tillsammanssamt har en rad olika aktiviteter:19/9 Fonus26/9 Förenklat bistånd, Ingrid Engström3/10 Musikunderhållning, Birger Brolund10/10 Qi Gong, Janis Bilands17/10 Sittgympa , Margit Almqvist24/10 FN-dagen31/10 Qi Gong, Janis BilandsVi håller som vanligt till i Frejgården.Anhörigkonsulenten Annika Undén kommeratt finnas på plats för att svara på era frågoroch funderingar.I nästa nummer av Glimten program förnovember- och december månad.LäxläsningLäxläsning tisdagar och onsdagar kl. 14.30–17.30 med start från den 6 september påFrejgården för elever i årskurs 4–9. Ta medläxböcker.Vid lämplig tidpunkt bjuder vi på gemensamfika.Telefonnummer Frejgården: 08-591 153 27Har du frågor eller funderingar ring LolaSvensson 08-591 796 52 eller 070-420 10 61PENSIONÄRS-KLUBBENNu startar höstens verksamheter i Sigtunahemspensionärsklubb.12/10 Underhållning, kl. 16.3016/11 Rätt kost m.m., Tina Eriksson, dietist,kl. 16.3018/11 Vinprovning, Björn Malré, Vinab,kl. 1913/12 Luciafirande, kl. 16.30Vi träffas vid samtliga tillfällen i Sigtunahemslokaler, Stationsgatan 6 i Märsta.Alla aktiviteterna är gratis förutom vinprovningensom är avgiftsbelagd.Vi bjuder på fika.Alla som är pensionärer och bor hos oss inomSigtunahem är välkomna.Qi Gong startarTorsdagen den 29 september kl. 14 på Södergatan50, med Janis Bilands som ledare.Sigtunahem söker enMarkvärdFör mer information om tjänsten se annonseringi lokal press samt på vår hemsida,www.sigtunahem.se.Välkommen med din ansökan och meritförteckningtill Britt Flodin, AB Sigtunahem,Box 509, 195 25 Märsta eller viae-post, britt.flodin@sigtunahem.se.Senast den 19 september vill vi ha dinansökan. För mer information, kontaktavår arbetsledare Thomas Skjöld, telefonnummer08-591 796 36.Nästa nummer avGlimten den 26 oktoberFramtiden för allmännyttan diskuteras just nu mycket inom branschen.Förutsättningarna har radikalt förändrats under de 50 år som Sigtunahemoch allmännyttan funnits. Uppgiften var till en början att bygga bortbostadsbristen och ge möjlighet till bostäder med bra standard tillalla. Uppgiften var tydlig och det var utan tvekan en framgångsrikinsats som gjordes för att höja standarden och tillgången på bostäder.För att nå målet underlättades byggandet med stöd ochbidrag på olika sätt, inte bara för hyresrätt utan också till andraboendeformer.Under åren har det varit växlande mellan överskott och bristpå bostäder. Att planera bostadsbyggandet så att det stämmeröverens med behovet tycks vara nästan omöjligt. När väl produktionenkommer igång överhettas marknaden med stigandeproduktionskostnader som följd och därmed högre hyror. När välefterfrågan minskar är bromssträckan ganska lång och överskottetpå bostäder är ett faktum. Det positiva med tider med överskottpå bostäder är att de allmännyttiga bostadsföretagen genom ökadkonkurrens utvecklats till att bli kundfokuserade på ett helt annatsätt än vad som behövdes under bostadsbristens tider.Sigtunahem har under många år varit helt dominerande på hyresrätti kommunen. Det var först år 2 000 som konkurrensen ökade närMarkarydsbostäder köpte 640 lägenheter av Sigtunahem. Närmasteåren framöver kommer fler aktörer att etablera sig i kommunen ochkonkurrensen kommer att skärpas. Frågan för framtiden är hur skavi kunna bli ännu bättre och hävda oss mot ökad konkurrens på hyresrättoch andra boendeformer.För vår del innebär det att vi fortsätter att utveckla företagetgenom nyproduktion med hög standard och rimliga hyresnivåer.Vårt befintliga bestånd måste förädlas så att vi uppfyller krav påtillgänglighet och trygghet enligt dagens krav. Vi fortsätter ocksåatt ta vårt samhällsansvar genom stöd till idrottsföreningar, aktivitetersom Valstasatsningen, äventyrskollo för barn och pensionärskollo.Med det sagt så vill jag betona att vi har en viktigoch svår men också spännande uppgift att ta Sigtunahem in iframtiden där vi tillgodoser nyproduktion, klarar att utvecklaoch underhålla fastigheterna och samtidigt värnar om en godekonomi till trygghet för hyresgäster, ägare och personal.Allt i syfte att erbjuda ett så bra boende som möjligt.Bengt JanssonVd AB SigtunahemHyresgästenkät i höstVi vill redan nu förbereda alla våra hyresgäster om att en ny kundundersökning är på gång underhösten. Vi hoppas på ett stort deltagande. Utskicket planeras till slutet av oktober börjanav november.Med vänliga hälsningar Marknadsavdelningen50 | glimten | nr 4 | 2005 glimten | nr 4 | 2005 | 51

Kund | MarknadPryltorgetHar du något du vill sälja, byta, köpa eller behöver du dagmatte åt din hund.Då kan du annonsera gratis i Glimten. Enda kravet är att du är boende inomSigtunahem och att försäljningsvärdet inte överstiger 7 000 kronor. Angenamn och telefon och/eller e-post samt det du vill ha med i annonsen.Nästa nummer av Glimten kommer den 26 oktober. Vi vill ha din annonssenast den 3 oktober till adressen: Glimten ”Annons”, Box 509, 195 25 Märstaeller e-post katarina.karlsson@sigtunahem.se. Du får gärna bifoga bildav det du ska sälja.SäljesGarderober4 st garderober av märket Pax, vita medträhandtag. Nypris: 1 000 kr/st.Pris: 400 kr/stDiskmaskinElectrolux, tystgående, 2,5 år gammal.Nypris: 10 000 kr.Pris: 3 500 krSoffaMycket elegant kvalitetssoffa, 3 sits,bågformad, cremefärgad, kuddar medavtagbart typ. Stora klottassar i trä.Nypris: 15 000 kr.Pris: 5 000 krTel.: 08-592 514 75Mobil: 0709-40 43 63Maria FalkenhallRyggsäck2 st Björn Borgryggsäckar, den utanåtdragningssnöre inkluderar en Addidasryggsäck. Pris: 150 kr/stMixer1 st mixer av märket Moulinex. Pris: 50 kr.OrdflätanTio stycken har chansen att vinna två biljettervar till Lill-Babs på Kulturumteatern söndagenden 13 november kl. 16.123456789101112SängSäng 160 cm i furu med ribbotten utanmadrasser.Pris: 500 kr eller byte mot en säng 105 cmmed eller utan madrass.Mobil: 070-409 60 34I OlofssonSpjälsängSpäljsäng i vitt med madrass.Nypris: 1 600 kr.Pris: 500 kr. Vid snabb affär kan ävensängtillbehör medfölja om så önskas.Mobil: 073-948 47 99SabineKlocka1 st klocka. Pris: 200 kr.Mobil: 073-563 13 99Robert NedgårdKöpesDatabordLitet databord köpes, i fint skick, gärnabokfanér. Max 200 kr.Mobil: 070-409 60 34I OlofssonArabiaporslinArabiaporslin, särskilt kannor är av stortintresse.Tel.: 08-591 273 81Katarina TorfassonVinnare fleeceplädarFöljande tre personer har vunnit en varsin fleecepläd för rätt lösningav ordflätan i förra numret av Glimten: Rätt svar: Tillgänglighet.Sofia Granskog, Vänortsringen, Lucas Leonardo, DrottningvägenInga-Lill Johansson, Odensalavägen.1. Låg, till glädje för många låntagare2. Partiledare för V3. Idrottsredskap för Zlatan, Henke och Fredrik4. Unik byggnadsrest som nyligen hittats vid utgrävning i Sigtuna5. Kemiska beteckningen för kvicksilver6. Huvudstad i Tjeckien7. Ett av Sigtunahems kommande nybyggnationer i Sigtuna8. Höstblomma9. Anläggning i Märsta som ska invigas den 17 september10. Populär salong under mörka höst- och vinterkvällar11. Anstalt i Rosersberg12. Fick många nog av under sommarenSkicka den rätta lösningen innan den 3 oktober till Glimten, AB Sigtunahem,Box 509, 195 25 Märsta. Märk kuvertet med ”Ordflätan”. 10 stycken har chansatt vinna två biljetter var till Lill-Babs på Kulturumteatern den 13 november.Namn: ....................................................................................................Gatuadress: ............................................................................................Postnummer: .........................................................................................52 | glimten | nr 4 | 2005