Människans behov av fiktion-Den rörliga bildens förmåga att beröra ...

36 Tomas Axelsondå inspirerats av kognitions psykologiskteori för att försöka förstå förutsättningarnaför människans djupare existentiellaupplevelser. Ett varseblivningspsykologiskttolkningsparadigm utvecklades avexempelvis Hjalmar Sundén för att förklarahur grundläggande helhetsbilder avvärlden anteciperas och omstruktureras(Sundén 1959).Inre och yttreexistensrumReligionspsykologen Nils G. Holms begreppsbildningär intressant för en bättreförståelse för människors bruk av fiktion,då hans perspektiv inkluderar ett samspelmellan individens inre dynamik ochden omgivande kulturella sfären. Holmformulerar en relation mellan det ”inre”re spektive det ”yttre existensrummet”(Holm 1997:36). Han understryker hurden omgivande kulturen är något som generationerserfarenhet under tidernas gångexternaliserat i det yttre existensrummet,som ”en kollektiv bearbetning på symbolplanetav centrala motiv i det inre existensrummethos människan” (Holm1997:38). Detta religionspsykologiskaperspektiv är nära besläktat med ett psykodynamisktsynsätt där objektrelationsteoretikerhar utvecklat teorier om hurindividen bearbetar sitt inre genom externaliseringari yttre symboler, så kalladeövergångsobjekt (Winnicott 1981). Ursprungligenen teori för barnets känslomässigautveckling har detta kommit attkasta ett förklarande ljus även över denfullvuxna människans behov och bruk avkonst, kultur och fiktion. Människanåterkommer ständigt till detta symboliskaområde där verksamma tecken förmår erbjudadjupare meningsupplevelser.The symbolic quality of such objects participatesin the realm of illusion, where there is ablend of external reality and subjective attributionsthat result in meaning (St Clair 1994:14).Empiriska studier om individers bruk avfiktion på TV illustrerar dessa teorier därTV-tittaren uttrycker tillfredsställelsen avatt slappna av och försjunka i fiktionen,”relax the brain” och ”watch with a smile”(Höijer 1998:78). Publiken nyttjar fantasinsvärld som ett övergångsområde.”[R]est your eyes and devote yourself to aworld of imagination” (Höijer 1998:78).Ett fenomen som också kan bekräftas avett antal empiriska studier om filmpublikensstarka engagemang i sina favoritkaraktärer(Jerslev 2006, Klinger 2008,Axelson 2008a, 2009) Olika slags film,både sofistikerad konstfilm och Hollywoodfilmensbredare produktioner, kansåledes fungera som ett övergångsområdeför publiken, för en lek med symboler,känslor och tankar.En naturlig och preverbal förekomst av berättandekan mycket väl vara anledningen till varförvi började skapa dramatik och slutligen ävenböcker och varför en stor del av mänsklighetenidag är som tokiga i filmer och TV (Damasio2002:217).Berättelsen inbjuder på ett särskilt effektivtsätt till identifikation och identitetsskapande(Axelson, 2011). Det som man ivanligt tal menar med en identitet är förknippatmed uppfattningen om en beständigsamling unika fakta och typiska sättatt vara som vi menar är kännetecknandeför en viss individ.Denna aspekt av människans medvetandekallar Damasio för det självbiografiskajaget, genom vilket människan systematiserarminnesbilder och fakta till ennågot så när sammanhängande helhet,en grundläggande berättelse, om var ochKULTURELLA PERSPEKTIV 2011:2