Människans behov av fiktion-Den rörliga bildens förmåga att beröra ...

Tomas AxelsonMänniskans behov av fiktionDen rörliga bildens förmåga att beröra människan på djupetTomas Axelson, TD, universitetslektori religionsvetenskapmed medieinriktning vidHögskolan Dalarna. Verksamsom forskare i gränslandet mellanreligion och medier, inom ramenför forskningsmiljön Visuell kulturvid Högskolan Dalarna.Medförfattare till antologin Filmoch religion (2005). Disputerade2008 med avhandlingenFilm och mening vid Uppsalauniversitet. Aktuell med ”Rörligabilder, självreflektion och moraliskmening”, ett kapitel i JennyBerglund och Gunilla Gunner(red.) Barn i religionernas värld(2011). Forskar under 2011–2013 med bidrag från Vetenskapsrådeti projektet ”Filmenga-ge mang och självets utopiskareflexivitet – om den rörliga bildensförmåga att beröra människanpå djupet”.människan är en produkt av samhället,dess konventioner, normer och värderingar,samtidigt som varje individtrans cenderar det redan givna genomatt personligt utforma ett unikt individuellt meningssystem(Berger & Luckmann 1979). Som religionssociologmed inriktning mot medier ställer jag frågan omvilka slags ”texter” som idag utgör grundläggande byggstenarför människors konstruktion av verklighetsuppfattning.Om människan för två hundra år sedan levdemed det tryckta ordet som bibel, katekes, psalmböckerkombinerat med populära pamfletter av olika slag somresurser för sitt tänkande så lever hon idag i ett betydligtmer medierat och bildbaserat symboliskt universum.Bildteoretikern W. J. T. Mitchell gör gällande att vårkultur alltmer domineras av bilders budskap, ”the pictorialturn” (Mitchell 2005). I denna visuella vändningmenar teologen Sigurd Bergmann att villkoren för seendetsom kunskapsform förändras kontinuerligt genomdominansen av ett ökande massmedierat flöde av bilder(Bergmann 2003). Men hur hanterar människor i detsenmoderna samhället flödet av bilder som omger henne?Och lite mer specifikt avgränsat, hur kan man betraktamänniskors bruk av film som kulturell resurs för reflektioneroch grundläggande livsfrågor?Filmforskare konstaterar att vi ser mer film än någonsini Sverige, cirka fem gånger mer film idag än för femtioår sedan (Hedling & Wallengren 2006). Publikforskningunder senare år visar på vilket sätt film ­konsumtion både kan vara underhållning men också haförmågan att beröra processer relaterade till livsåskådningoch självförståelse (Jerslev 2006, Axelson 2008a,Klinger 2008).KULTURELLA PERSPEKTIV 2011:2, årg. 20, s. 33–42.© Kulturella Perspektiv och författaren. ISSN 1102-7908

34 Tomas AxelsonVissa empiriska studier har orienteratsig mot filmpublikens egna formuleringarav vad som varit absorberande i sambandmed filmupplevelser (Danielsson 2006,Marsh 2004, Axelson 2008a, Orést 2009).I min empiriska studie, Film och mening:En receptionsstudie om spelfilm, filmpublikoch existentiella frågor, så presenterar jag ettresultat som pekar på att spelfilm kan varaen impuls i en självreflexiv process för bearbetningav existentiella frågor. Det finnsexempel i min intervjustudie där människorbeskriver hur andra kommunikationsvägarär stängda, och där en starkfilmupplevelse till och med kunde bli enmycket viktig resurs för gestaltningen avett specifikt moraliskt dilemma eller förmer allmänna tankar om ansvar för medmänniskan,formulerandet av en livsuppgiftoch för upplevelsen av mening (Axelson2008a).Andra empiriska studier har analyseratfilmupplevelser ur ett socialt perspektivoch behovet av att dela sina filmupplevelsermed andra. Det finns undersökningarsom pekar i riktning mot att detta verkarvara viktigt för en stor grupp filmbrukare,att man gemensamt med andra får göra enfilmupplevelse som en del av en socialhändelse (Jerslev 2006). En mindre gruppanger att en stark filmupplevelse kan varaså personlig och överväldigande att upplevelsenblir svår att dela med andra. Dennagrupp tycks ställa sig avvaktande tillatt delta i ett socialt sammanhang efterfilmupplevelsen. ”[T]hey . . . want theirex perience to remain private” (Jerslev2006:219). Intrycket är dock att det socialadelandet av filmupplevelser är enviktig faktor för människor. Detta förstärksockså av det ökande antalet filmfestivaleri Sverige, och ett växande antalsammanhang där utrymme ges för samtaloch gemensamma reflektioner om samhälletoch livet utifrån filmupplevelser(Axelson 2008b).Trots att ett antal empiriska studier hargjorts inom området fiktionsfilm ochmeningsskapande så måste ändå fältet betraktassom underutvecklat. Hur ser tillexempel relationen ut mellan upplevelsenav fiktion och mobilisering av publikenspolitiska sentiment och tankar om sitteget ansvar som samhällsmedborgare?Den irländske forskaren Pat Brereton hävdaratt film bidragit till ett ekologisktpara digm som enligt Brereton långsamtväxer sig allt starkare hos den europeiskaallmänheten (Brereton 2005). En brittiskstudie analyserade sambandet mellan fiktionsfilmoch människors föreställningarom klimatförändringar och på vilket sättmänniskor gjorde explicita eller implicitakopplingar mellan filmupplevelser och sinegen samhällssituation (Lowe et al. 2006).Resultatet var motsägelsefullt då publikstudieni fråga kunde visa hur publikenbåde emotionellt och kognitivt aktiveradesgenom en påkostad dramatisering,samtidigt som en fiktionalisering i klassiskHollywoodtappning också bidrog tillatt skapa förvirring kunskapsmässigt, dåpubliken hade svårt att avgöra var gränsengick mellan fakta och fiktion (Axelson2010).Många studier kretsar kring etableradepolitiska frågeställningar och filmatiseringarmen de mer grundläggande ställningstagandenahar i lite utsträckningunder sökts. Det är således relativt få forskaresom på empirisk grund har problematiseratmänniskors bruk av filmer somen kulturell resurs för reflektioner ochsamtal om grundläggande livsfrågor. Detfinns ett behov av breddad kunskap omrelationen mellan den rörliga bilden ochmänniskors syn på sig själva, det egnalivet och individens upplevelse av att ingåKULTURELLA PERSPEKTIV 2011:2

Människans behov av fiktion35i ett samhälleligt sammanhang (Axelson2010).Film som ”den andligaautomaten”Sergei Eisenstein reflekterar över filmmedietsförmåga att kommunicera abstraktasammanhang och intellektuella processersom skapar en mening som går utöverbildmontagets konkreta beståndsdelar.”Filmen […] kombinerar korta avbildandetagningar, som i möjligaste mån är entydigaoch betydelseneutrala, till meningsfullakontexter och serier” (Eisenstein1929:79). Han menar att film söker”maxi mal lakonism i den visuella framställningenav abstrakta begrepp” (Eisenstein1929:80). Filmteoretikern GillesDeleuze kallar filmen ”den andliga automaten”på grund av dess förmåga att konfronteragängse tankemönster (Lundemo2004).Detta perspektiv kan bidra med förståelseför hur idéinnehåll konstrueras genomden rörliga bildens narrativa retorik.Förmedlandet av idéinnehåll genom bilderär en tät kommunikationsform som iett ögonblick appellerar till många olikafunktioner i människans uppfattningsförmåga(Mitchell 2005, Kjeldsen 2008,Kress 2010). Retorikteoretikern Jens ElmelundKjeldsen menar att visuella budskaphar kapacitet att rymma en ström avupplysningar och känslor på ett sammanpressatoch omedelbart sätt som varkental eller skrift förmår och som skapar eninformation som är dubbelt retorisk förtätadav både pathos och logos. Visuellretorik använder visuella och auditiva stimulioch hämtar en respons från mottagarengenom att aktualisera existerandeoch djupt liggande känslor. Kjeldsen resonerarom visuell retorik som att den ilyckade stunder lyckas slå an ett ackordsom får en genklang hos publiken, the respondingchord. ”Istället för att tvinga inbudskapet i mottagaren försöker dethämta respons från mottagaren” (Kjeldsen2008:311 ff).Det finns i detta sammanhang ett intressantnärmande mellan neurologiskforskning och bildteori med ett växandeintresse för bildens roll för människan idet forskningsfält som handlar om människansmedvetande och jagkonstruktion.En neuropsykologisk forskare som AntonioR. Damasio kallar till exempel människansmedvetande och visualiseringsförmågaför ”hjärnans biograf” (Damasio2002). Detta neurovetenskapliga forskningsintresseför medvetandets förmågaatt arbeta med inre visualiseringar harberö ringspunkter med frågan om upplevelsenoch tolkningen av film och rörligabilder (Grodal 1997, Ware 2008). Isin mest basala mening handlar det omhjärnans förmåga att visuellt tolka relationentill omvärldens objekt genom konstruktionenav komplexa kognitiva strukturer,. . . whereby links are formed between active visualpatterns derived from the visual image onthe retina scene information and informationrelating to non-visual stored meaning (Ware2008:115).Hur kan en religionssociolog vara intresseradav detta? Det hänger samman med”seendets autonomi och mysterium” somBergmann benämner det (2003:25). Bilderna,som sinnliga artefakter i det yttre,aktiverar inre processer hos människan,där mötet mellan bilden och seendet, väversamman sinnlighet och mening, åskådlighetoch betydelse. Religionsbeteendevetenskapligforskningstradition har då ochKULTURELLA PERSPEKTIV 2011:2

36 Tomas Axelsondå inspirerats av kognitions psykologiskteori för att försöka förstå förutsättningarnaför människans djupare existentiellaupplevelser. Ett varseblivningspsykologiskttolkningsparadigm utvecklades avexempelvis Hjalmar Sundén för att förklarahur grundläggande helhetsbilder avvärlden anteciperas och omstruktureras(Sundén 1959).Inre och yttreexistensrumReligionspsykologen Nils G. Holms begreppsbildningär intressant för en bättreförståelse för människors bruk av fiktion,då hans perspektiv inkluderar ett samspelmellan individens inre dynamik ochden omgivande kulturella sfären. Holmformulerar en relation mellan det ”inre”re spektive det ”yttre existensrummet”(Holm 1997:36). Han understryker hurden omgivande kulturen är något som generationerserfarenhet under tidernas gångexternaliserat i det yttre existensrummet,som ”en kollektiv bearbetning på symbolplanetav centrala motiv i det inre existensrummethos människan” (Holm1997:38). Detta religionspsykologiskaperspektiv är nära besläktat med ett psykodynamisktsynsätt där objektrelationsteoretikerhar utvecklat teorier om hurindividen bearbetar sitt inre genom externaliseringari yttre symboler, så kalladeövergångsobjekt (Winnicott 1981). Ursprungligenen teori för barnets känslomässigautveckling har detta kommit attkasta ett förklarande ljus även över denfullvuxna människans behov och bruk avkonst, kultur och fiktion. Människanåterkommer ständigt till detta symboliskaområde där verksamma tecken förmår erbjudadjupare meningsupplevelser.The symbolic quality of such objects participatesin the realm of illusion, where there is ablend of external reality and subjective attributionsthat result in meaning (St Clair 1994:14).Empiriska studier om individers bruk avfiktion på TV illustrerar dessa teorier därTV-tittaren uttrycker tillfredsställelsen avatt slappna av och försjunka i fiktionen,”relax the brain” och ”watch with a smile”(Höijer 1998:78). Publiken nyttjar fantasinsvärld som ett övergångsområde.”[R]est your eyes and devote yourself to aworld of imagination” (Höijer 1998:78).Ett fenomen som också kan bekräftas avett antal empiriska studier om filmpublikensstarka engagemang i sina favoritkaraktärer(Jerslev 2006, Klinger 2008,Axelson 2008a, 2009) Olika slags film,både sofistikerad konstfilm och Hollywoodfilmensbredare produktioner, kansåledes fungera som ett övergångsområdeför publiken, för en lek med symboler,känslor och tankar.En naturlig och preverbal förekomst av berättandekan mycket väl vara anledningen till varförvi började skapa dramatik och slutligen ävenböcker och varför en stor del av mänsklighetenidag är som tokiga i filmer och TV (Damasio2002:217).Berättelsen inbjuder på ett särskilt effektivtsätt till identifikation och identitetsskapande(Axelson, 2011). Det som man ivanligt tal menar med en identitet är förknippatmed uppfattningen om en beständigsamling unika fakta och typiska sättatt vara som vi menar är kännetecknandeför en viss individ.Denna aspekt av människans medvetandekallar Damasio för det självbiografiskajaget, genom vilket människan systematiserarminnesbilder och fakta till ennågot så när sammanhängande helhet,en grundläggande berättelse, om var ochKULTURELLA PERSPEKTIV 2011:2

Människans behov av fiktion37när man föddes, vilket kön man föddestill, vad man tycker bra och illa om, konfliktmönster,vad man heter, m.m. Varjemänniska formar på det sättet en fungerandeberättelse om sig själv – en personligmyt.What is a personal myth? First and foremost, itis a special kind of story that each of us naturallyconstructs to bring together the differentparts of ourselves and our lives into a purposefuland convincing whole (McAdams 1993:12).Genom personliga myter skapar vi enföre ställning oss själva som förmår fångaupp ett helhetsmönster som integrerarvårt personliga förgångna med våra minnen,det upplevda nuet, liksom en förväntadframtid.Det utsträckta själveti fantasins världarDet finns goda skäl som talar för att filmupplevelserstimulerar till den sortenssjälvreflektion och bidrar till konstruktionenav en sammanhållen jagupplevelse(Axelson 2008a, 2009, 2011, Vaage 2008,2009). Socialpsykologen Thomas Johansson,gör en distinktion mellan i huvudsaktre olika typer av reflexivitet som allahänger samman. För det första en instrumentellreflexivitet, där individen reflekteraröver hur saker och ting hänger ihop isamhället. Utöver det, en normativ reflexivitetsom handlar om att kunna agera pårätt sätt och hålla sig inom de moraliskaramar som individen anser viktiga samtslutligen en utopisk reflexivitet, där Jo­Filmaffisch från New Line Cinema Productions.KULTURELLA PERSPEKTIV 2011:2

38 Tomas Axelsonhansson lyfter fram mediernas fantasivärldaroch alla de möjligheter som finns förmänniskor att föreställa sig alternativamänskliga sammanhang och samhällsvillkor(Johansson 2002:48 f). Johanssonpekar på den ökande medialiseringen avsamhället som bidrar till att skapa enemotionell och social ram kring vardagslivet.Johansson understryker hur mediernasimaginära världar erbjuder ett utrymmeför det utsträckta självet och denutopiska reflexiviteten, en tankeprocesssom i huvudsak pekar framåt och där tankarom ”alternativa livsstilar och levnadssätt”formuleras (Johansson 2002:174).Detta område i människans liv har alltidutgjort ett område för nydanande formuleringaroch visioner om andra sättaatt vara människa på och mediernas fiktivavärldar med en aldrig sinande strömav berättelser tycks fungera utmärkt somett dynamiskt övergångsområde i vardagendär människan ger sig möjligheter atttranscendera och transformera sig själv(Turner 1974, Winnicott 1981, Johansson2002, Vaage 2008).Den norska filmforskaren MagretheVaage (2008) lyfter fram filmens bidragtill människors transformation av sinsjälvbild. Vaage understryker betydelsenav emotionell och empatisk inlevelse ifilmupplevelser och hon efterlyser empiriskapublikstudier som kan illustrera hurdet går till när människor brukar fiktionsom stimulerar ”self-reflexive engagement”(Vaage 2009:167). Hon användersig av begreppsparet ”transportation” och”transformation” för att beteckna den rörelsesom filmåskådaren kan tänkas göramellan berättelsen i ett fiktiv filmisktuniversum och det egna verkliga livet.The transition from fictional engagement toself-reflection is characterized by a change frombeing transported into the fictional world to anexperience of the fictional world also contributingto a potential transformation of the real self(Vaage 2009:167).Hon saknar dock empiriska undersökningarsom kan ge mer kött på benen omhur detta går till och efterlyser sådanaforskningsinitiativ. ”I hope these theoreticalsuggestions will facilitate further empiricalresearch on this important aspectof film engagement” (Vaage 2009:174). Imin forskning om film och existentiellafrågor illustrerar jag empiriskt vissa dimensionersom Vaage efterlyser, bl.a. vilkenfunktion upplevelsen av starka filmupplevelserkan ha för publiken. Favorit ­gestalter och filmiska förebilder på vitaduken samspelar med självbildsrelateradeprocesser på ett mycket personligt sätt.En konstnärlig impuls – en film – kanfungera som en resurs för förändring ochutveckling av frågor som har hög personligrelevans, knuten till individens personligavärderingssystem och centrala föreställningarom det egna jaget, dvs. denmentala självrepresentationen, där individensföreställningar om sitt moraliskahandlande konstrueras i en process somknyter samman medierade yttre representationeroch kognitiva inre representationer(Axelson 2008a).Empiriska resultat av detta slag kanockså vidareutveckla Antony Giddens synpå självets projekt och skapandet av ettpersonligt trossystem och en sammanhängandeoch ständigt reviderad biografiskberättelse (Giddens 1997). Detta blirsynligt i min forskning om människorsupplevelse av favoritfilmer och hur dessautgör resurser för självförståelsen och konstruktionenav en föränderlig jaguppfattning.Film kan med andra ord tillhandahållasymboliskt material som griper in isjälvschematiska föreställningar, inte baraKULTURELLA PERSPEKTIV 2011:2

Människans behov av fiktion39existerande föreställningar om det typiskaför det egna jaget utan också möjliga komponenterom den man önskar vara, somideal i den egna självbilden (Axelson2008a).Värdefragmentiseringoch individualiseringReligionsfilosofen Carl-Reinhold Bråkenhielmproblematiserar något han kallarsamtidens avmoralisering och värdefragmentiseringsom något som är typisktför det västerländska samhället där nutidsmänniskani mångt och mycket saknarett stöd i ett gemensamt värdemönster(Bråkenhielm 2008). Den amerikanskereligionssociologen Wade Clark Roof pekarvisserligen på en tilltagande individualiseringav värderingsstrukturerna i samhälletmed ett ökat subjektivt livsåskåd ­ningsmässigt sökande men att detta trotsallt inte stannar vid ett inåtvänt navelskådandeutan kan också förstås som ett sökandeefter djupare personlig mening ochett större samhälleligt ansvarstagande(Roof 1999). Johanssons slutsats om hursammanflätad den instrumentella reflexivitetenär med den normativa och utopiskaär relevant i detta sammanhang (Johansson2002).Moraliska idealgenom rörliga bilderFilmen som konstform har en förmåga attberöra starka känslor (Jerslev 2006). Relationenmellan emotioner och kognitionervid filmreception är komplex materia(Grodal 1997, Gaut 1999, Marsh 2004).För att kunna reflektera mer utförligt omvad det är i film och rörliga bilder somkan sätta igång tankar om livsfrågor på enexistentiell nivå, dvs. ha förmågan att beröramänniskan på djupet, behövs en radolika teoretiska perspektiv. FilmvetarenJanet Staiger pläderar för en orienteringsom ibland fokuserar den sociala kontextenoch ibland tar fasta på individens inretolkningsprocesser, som hon menar måsteförstås både ur ett kognitivt och emotionelltperspektiv (Staiger 1992:62). Inteminst mer utvecklade perspektiv medvilka man analysera relationen mellanaffek ter och kognitiva föreställningar behövsför att bättre kunna förstå på vilketsätt filmiska representationer har personligrelevans för filmpubliken (Frijda &Masquita 2002).Ett aktuellt empiriskt exempel från ettpågående forskningsprojekt visade attfilmpublikens upplevelse av mening isamband med film i överraskande gradrelaterade till det som de två amerikanskapsykologerna hade betecknat som ”sadfilms”. Oliver och Hartmann upptäckteatt vid en djupare analys av publikensfilmupplevelser handlade det ofta om enkombination av två motstridiga känslor;”sad and happy”. Sorgliga filmer skaparinte enbart nedstämdhet, ”they also appearto elicit feelings of happiness, joy, oreven hopefulness” (Oliver & Hartmann2010:142). Empiriska exempel av dettaslag pekar på det mycket komplexa samspeletmellan känslor och tankar – affekteroch kognitioner – relaterat till individenshelhetstolkning av mening i film ­upp levelsen.Jag menar att filmupplevelser och människorssamtal om filmupplevelser kan bidratill att skapa ett språk för etiska spörsmåli en alltmer visuellt orienterad samtid.Min utgångspunkt är att fiktionsfilm i enökande utsträckning utgör ett underlagför människors reflektioner om moraliskaKULTURELLA PERSPEKTIV 2011:2

40 Tomas AxelsonThe Telegraph, 27 april 2011. http://www.telegraph.co.uk/culture/film/film-news/5388334/Cinema-audiences-boom-as-people-look-to-escape-recession.htmldilemman liksom om etiska vägval i livet.Filmer hjälper till att bygga upp en repertoarav berättelser – en ”image-bank” – förkritiska livssituationer. Fiktionsfilmer kanpå det sättet utgöra en viktig kulturell sfärför bearbetning av livsfrågor. Film kanmed detta perspektiv – för olika människoroch i olika grad – komplettera denroll och livstolkande funktion som andrakulturella uttryck etablerat i vårt samhälle,som konsten, musiken och litteraturen.ReferenserAxelson, Tomas, 2008a. Film och mening: En receptionsstudieom spelfilm, filmpublik och existentiellafrågor. Diss. Acta Universitatis Upsaliensis.Psychologia et Sociologica Religionum 21.Axelson, Tomas, 2008b. ”Samtal om film i enframväxande bildepok”, i Larsson, Mikael(red.), Kultur och kyrka. Stockholm: Verbum.Axelson, Tomas, 2009. ”Kärleksmatrisen på vitaduken: Drömmar och desillusioner”, i Lindfelt,Mikael & Gustafsson Lundberg, Johanna(red.), Kärlekens förändrade landskap: Teologi omsamlevnad. Stockholm: Verbum.Axelson, Tomas, 2010. ”Klimatförändringar påvita duken – passiviserande underhållning ellermobilisering?”, i Nordicom Information. Göteborg:Nordicom.Axelson, Tomas, under utgivning 2011. ”Rörligabilder, självreflektion och moralisk mening”, iBerglund, Jenny & Gunner, Gunilla (red.),Barn i religionernas värld. Stockholm: Liber.Axelson, Tomas & Sigurdson, Ola, 2005. Film ochreligion: Livstolkning på vita duken. Örebro:Cordia förlag.Berger, Peter L. & Luckmann, Thomas, 1979.Kunskapssociologi. Helsingborg: Wahlström &Widstrand.Bergmann, Sigurd, 2003. I begynnelsen är bilden:En befriande bild–konst–kultur–teologi. Stockholm:Proprius.Brereton, Pat, 2005. Hollywood Utopia: Ecology inContemporary American Cinema. Bristol: IntellectBooks.Bråkenhielm, Carl Reinhold, 2008. Filosofiskaåskådningar. Uppsala: Universitetstryckeriet(prov upplaga).KULTURELLA PERSPEKTIV 2011:2

Människans behov av fiktion41Danielsson, Jonas, 2006. Skräckskönt: Om kärlekentill groteska filmer. Diss. Umeå: Umeå universitet.Damasio, Antonio R., 2002. Känslan av att leva:Kroppens och känslornas betydelse för medvetenheten.Stockholm: Natur och kultur.Eisenstein, Sergei, 1929. ”Bortom filmbilden”, iLundemo, Trond (red.), Konst och film: D. 1,Texter före 1970. Stockholm: Raster.Gaut, Berys, 1999. ”Identification and Emotion inNarrative Film”, in Platinga, Carl & Smith,Greg M. (red.), Passionate Views: Film, Cognition,and Emotion. Baltimore: John HopkinsUniversity Press.Giddens, Anthony, 1999. Modernitet och självidentitet:Självet och samhället i den senmoderna epoken.Göteborg: Daidalos.Grodal, Torben, 1997. Moving Pictures: A NewTheory of Film, Genres, Feelings, and Cognition.Oxford: Oxford University Press.Hedling, Erik & Wallengren, Ann-Kristin (red.),2006. Solskenslandet: Svensk film på 2000-talet.Stockholm: Atlantis.Holm, Nils G., 1997. Människans symboliska verklighetsbygge:En psykofenomenologisk studie. Åbo:Religionsvetenskapliga skrifter nr 40.Höijer, Birgitta, 1998. “Cognitive and psychodynamicperspectives on reception of televisionnarration”, in Höijer, Birgitta & Werner, Anita(eds.), Cultural Cognition. Göteborg: Nordicom.Jerslev, Ann, 2006. “Sacred viewing: Emotionalresponses to The Lord of the Rings”, in Mathijs,Ernest (ed.), The Lord of the Rings: Popular Culturein Global Context. London: WallflowerPress.Johansson, Thomas, 2002. Bilder av självet: Vardagslivetsförändring i det senmoderna samhället.Stockholm: Natur och kultur.Kjeldsen, Jens Elmelund, 2008. Retorik idag: Introduktiontill modern retorikteori. Lund: Studentlitteratur.Klinger, Barbara, 2008. “What do female fanswant? Blockbusters, The Return of the King andU.S. audiences”, in Barker, Martin & Mathijs,Ernest (eds.), Watching the Lord of the Rings:Tolkien”s World Audiences. New York: Peter LangPublishing.Kress, Gunther R., 2010. Multimodality: A socialsemiotic approach to contemporary communication.London: Routledge.Lowe, Thomas et al., 2006. “Does tomorrow evercome? Disaster narrative and public perceptionsof climate change”. (Elektronisk) Public Understandingof Science vol. 15, pp. 435–457. Tillgänglig:Sage Publications, http://pus.sagepub.com. 6 november 2008.Lundemo, Trond (red.), 2004. Konst och film: D. 1,Texter före 1970. Stockholm: Raster.McAdams, Dan P., 1993. The Stories We Live By:Personal Myths and the Making of the Self. NewYork: Guilford Press.Marsh, Clive, 2004. Cinema and Sentiment: Film”sChallenge to Theology. Bletchley: PaternosterPress.Mitchell, W. J. Thomas, 2005. What Do PicturesWant?: The Lives and Loves of Images. Chicago:University of Chicago Press.Oliver, Mary Beth & Hartmann, Tilo, 2010. “Exploringthe role of meaningful experiences inusers” appreciation of good movies”, in Projections:The Journal for Movies and Mind, Volume4, Issue 2:128–150.Orést, Febe, 2009. Ondska – individuell och kulturellprojektion: Filmupplevelser analyserade enligtden analytiska psykologin. Diss. Åbo: Åbo Akademisförlag.Roof, Wade Clark, 1999. Spiritual Marketplace:Baby Boomers and the Remaking of AmericanReligion. Princeton, N.J.: Princeton UniversityPress.Staiger, Janet, 1992. Interpreting films: studies in thehistorical reception of American cinema. Princeton,N.J.: Princeton University Press.St. Clair, Michael, 1994. Human Relationship andthe Experience of God: Object Relations and Religion.New York: Paulist Press.Sundén, Hjalmar, 1959. Religionen och rollerna: Ettpsykologiskt studium av fromheten. Stockholm:Diakonistyrelsen.Vaage, Margrethe Bruun, 2008. Seeing is Feeling:The Function of Empathy for the Spectator of FictionFilm. Diss. Oslo: University of Oslo.Vaage, Margrethe Bruun, 2009. “Self-reflection:Beyond conventional fiction film engagement”,in Nordicom Review, Volume 30, number 2. Göteborg:Nordicom.Ware, Colin, 2008. Visual Thinking for Design.Burlington, Mass.: Morgan Kaufmann.Winnicott, Donald, 1981. Lek och verklighet.Stockholm: Natur och kultur.Woodhead, Linda & Heelas, Paul (eds.), 2000.Religion in Modern Times: An Interpretive Anthology.Malden, Mass.: Blackwell.KULTURELLA PERSPEKTIV 2011:2

42 Tomas AxelsonSummaryOur Need for FictionThe Human Mind Touched by Moving Images(Människans behov av fiktionDen rörliga bildens förmåga att beröramänniskan på djupet)This article is analyzing how people in late modernsociety characterized by de-traditionalizationand individualization, use moving images as a culturalresource for the construction of meaningfulsubjective world views. The article makes use ofempirical data to illustrate and theoretically developperspectives on how the audience uses fictionfilm in every-day life to elicit self-reflectionand how film engagement is interconnected tospectator’s creation of self images (Giddens 1991,Axelson 2008, Vaage 2009a), but also how cinematicexperiences could be a resource for the spectators’construction of more profound and longlastingideas of being part of a moral community(Brereton 2005, Jerslev 2006, Klinger 2008, Vaage2009b). Some empirical findings support a conclusionthat moving images create a transitionalspace for the human mind helping the individualwith an ongoing process of transforming the self,dealing with who you actually are, and who youwant to become (Axelson 2008, Vaage 2009b).Other case studies show how the audience experiencemeaning in watching films, providing insightsabout meaning in life and general lessons oflife value (Oliver & Hartmann 2010).Keywords: world views, the reflexive self, extendedself, utopian reflexiveness, visual culture, filmviewing, meaning-making.Tomas Axelson, TD, assistant professor in religiousstudies/media and communication, School ofHumanities and Media, Dalarna University,Falun, Sweden.KULTURELLA PERSPEKTIV 2011:2