Människans behov av fiktion-Den rörliga bildens förmåga att beröra ...

38 Tomas Axelsonhansson lyfter fram mediernas fantasivärldaroch alla de möjligheter som finns förmänniskor att föreställa sig alternativamänskliga sammanhang och samhällsvillkor(Johansson 2002:48 f). Johanssonpekar på den ökande medialiseringen avsamhället som bidrar till att skapa enemotionell och social ram kring vardagslivet.Johansson understryker hur mediernasimaginära världar erbjuder ett utrymmeför det utsträckta självet och denutopiska reflexiviteten, en tankeprocesssom i huvudsak pekar framåt och där tankarom ”alternativa livsstilar och levnadssätt”formuleras (Johansson 2002:174).Detta område i människans liv har alltidutgjort ett område för nydanande formuleringaroch visioner om andra sättaatt vara människa på och mediernas fiktivavärldar med en aldrig sinande strömav berättelser tycks fungera utmärkt somett dynamiskt övergångsområde i vardagendär människan ger sig möjligheter atttranscendera och transformera sig själv(Turner 1974, Winnicott 1981, Johansson2002, Vaage 2008).Den norska filmforskaren MagretheVaage (2008) lyfter fram filmens bidragtill människors transformation av sinsjälvbild. Vaage understryker betydelsenav emotionell och empatisk inlevelse ifilmupplevelser och hon efterlyser empiriskapublikstudier som kan illustrera hurdet går till när människor brukar fiktionsom stimulerar ”self-reflexive engagement”(Vaage 2009:167). Hon användersig av begreppsparet ”transportation” och”transformation” för att beteckna den rörelsesom filmåskådaren kan tänkas göramellan berättelsen i ett fiktiv filmisktuniversum och det egna verkliga livet.The transition from fictional engagement toself-reflection is characterized by a change frombeing transported into the fictional world to anexperience of the fictional world also contributingto a potential transformation of the real self(Vaage 2009:167).Hon saknar dock empiriska undersökningarsom kan ge mer kött på benen omhur detta går till och efterlyser sådanaforskningsinitiativ. ”I hope these theoreticalsuggestions will facilitate further empiricalresearch on this important aspectof film engagement” (Vaage 2009:174). Imin forskning om film och existentiellafrågor illustrerar jag empiriskt vissa dimensionersom Vaage efterlyser, bl.a. vilkenfunktion upplevelsen av starka filmupplevelserkan ha för publiken. Favorit ­gestalter och filmiska förebilder på vitaduken samspelar med självbildsrelateradeprocesser på ett mycket personligt sätt.En konstnärlig impuls – en film – kanfungera som en resurs för förändring ochutveckling av frågor som har hög personligrelevans, knuten till individens personligavärderingssystem och centrala föreställningarom det egna jaget, dvs. denmentala självrepresentationen, där individensföreställningar om sitt moraliskahandlande konstrueras i en process somknyter samman medierade yttre representationeroch kognitiva inre representationer(Axelson 2008a).Empiriska resultat av detta slag kanockså vidareutveckla Antony Giddens synpå självets projekt och skapandet av ettpersonligt trossystem och en sammanhängandeoch ständigt reviderad biografiskberättelse (Giddens 1997). Detta blirsynligt i min forskning om människorsupplevelse av favoritfilmer och hur dessautgör resurser för självförståelsen och konstruktionenav en föränderlig jaguppfattning.Film kan med andra ord tillhandahållasymboliskt material som griper in isjälvschematiska föreställningar, inte baraKULTURELLA PERSPEKTIV 2011:2