Kajor i staden - Sveriges Kommuner och Landsting

More documents

Recommendations

Info

Kommunsvar från enkätundersökningen 2008 angående kajorKommuner som rapporterat att kajan upplevs som ett problemBorlänge Götene Kristinehamn Nyköping Töreboda VäxjöBorås Hallstahammar Kumla Sala Upplands-Bro YstadFalköping Halmstad Lidköping Sigtuna Upplands Väsby ÖrebroFinspång Hedemora Linköping Strängnäs Uppsala Östra GöingeGrästorp Hjo Lund Sävsjö VarbergGullspång Hultsfred Mariestad Tierp VetlandaGävle Hässleholm Mellerud Trelleborg VänersborgGöteborg Karlstad Norrtälje Trollhättan VästeråsKommuner som rapporterat att kajan ibland upplevs som ett problem eller ettproblem av liten omfattningEda Kinda Nybro UlricehamnEskilstuna Kungsbacka Nykvarn VimmerbyForshaga Lilla Edet Smedjebacken VingåkerGrums Lysekil Tanum VårgårdaHallsberg Munkfors TorsbyJönköping Mörbylånga TranåsKarlskrona Norrköping UddevallaKommuner som rapporterat att de inte upplever kajan som ett problemBåstad Hällefors Ljusnarsberg Nora SundbybergEmmaboda Hörby Ludvika Perstorp VaxholmFilipstad Karlskoga Malmö Salem VellingeHagfors Kristianstad Motala Solna ÅrjängHelsingborg Kungälv Mölndal Stockholm ÄlvkarlebyHofors Landskrona Mönsterås Storfors ÖsteråkerHuddinge Lindesberg Nacka StrömstadTabell 1. Kommuner som i enkätundersökningen 2008 rapporterat kajan som ett problem, som ett litetproblem respektive inget problem.Uppenbarligen anser ett stort antal kommuner runt om i landet att kajan orsakar störreeller mindre besvär. Man måste förstås inse att problemklassificeringen i stor utsträckningär subjektiv och beroende av vem man frågar samt vad det finns för andrastörningar. I Malmö till exempel har man istället större problem med måsfåglar, gässoch råkor och inkomna klagomål vad gäller kajor framstår inte som särskilt omfattande .I Kristianstad tar man också emot en del samtal om störande kolonier, men här ses intekajan som ett så stort problem att åtgärder vidtagits.8
Upplevda problemDe kommuner som angett att de upplever kajan som ett problem nämner orsaker som attden enskilde medborgaren upplever fågeln som ohygienisk, att den smutsar ner medträck eller att den river upp sopor. I stora flockar upplevs den också ofta som skrämmande.En del områden har drabbats särskilt hårt av träck vilket kan bli obehagligtsärskilt på platser där mycket människor vistas eller med p-platser under övernattningsträd.Ljudet är också något som ofta upplevs som störande, dels i samband medövernattning men också i samband med häckning.Det bör betonas att kajorna inte utgör någon risk för människors hälsa, även om deuppfattas som ohygieniska.ÅtgärderOlika åtgärder har testats i större eller mindre utsträckning (Tabell 2). Förvånansvärtmånga kommuner har genomfört skyddsjakt. I flera fall har det varit fråga om renavskjutning men man har också använt lösa skott för att skrämma fåglarna. Ett parkommuner har provat att belysa populära övernattningsträd eller använt akustiskakajskrämmor, vindskrämmor och rovfågelsattrapper. Några kommuner har också gallratbland grenar och träd samt rivit bon och täckt över skorstenar och andra hålor med nät.Andra har provat att fästa trådar på populära sittplatser och försökt gå ut med informationom att stoppa matning eller skickat ut artfaktablad där man talar om vem som äråtgärdsansvarig. I vissa kommuner har man valt att acceptera fåglarna och betrakta demsom en del av stadsmiljön.Resultaten av åtgärderna har varit varierande. Skyddsjakt har oftast använts som en akutåtgärd men några kommuner använder eller har använt metoden kontinuerligt trots attman oftast har varit medveten om att resultatet inte innebär någon varaktig lösning. Vadgäller belysning kunde man se att kajorna inte uppskattade det tillkomna ljuset ochövergav dessa populära övernattningsträd men att de istället flyttade till ett närliggandeträd. Eventuellt kanske man på det här sättet skulle kunna ”styra” kajorna till områdensom är mindre känsliga.Ljudskrämmor har använts med varierande framgång. De kommuner som har lagt nermycket tid och möda på att flytta runt skrämman och anpassat tidpunkten efterskymningsljuset är mest nöjda. Det är viktigt att man spelar upp ljudet när kajornakommer in på kvällen, inte när de redan sitter i trädet. Variation och oregelbundenhetspelar stor roll, det blir bättre resultat då skrämman används med oregelbundnatidsintervall samt flyttas mellan träd. Sätter man upp en skrämma och bara låter denljuda dag efter dag på samma sätt vänjer sig kajorna snabbt.Vindskrämmor och rovfågelsattrapper har kajorna relativt snabbt vant sig vid.Att gallra i träd leder oftast inte till att kajorna väljer bort platsen utan snarare att de pågrund av platsbrist sprider ut sig i närliggande träd. Om det bara finns ett enda stort trädpå en specifikt utsatt plats kan det möjligen vara framgångsrikt att använda dennametod.Att täcka skorstenar och håligheter med nät eller galler är självklart en direktfungerande åtgärd som främst riktar sig mot häckande kajor som annars gärna nyttjarplatser av detta slag.En metod, eller kanske snarare en strategi, är att arbeta med attitydfrågor. Någrakommuner, till exempel Borås och Karlstad, har satsat mycket på information viainformationsblad eller faktabroschyrer. Här belyses dels kajans beteende, dels vad mankan göra för att förebygga eventuella problem.9
Page 1 and 2: Kajor i staden- EN KUNSKAPSÖVERSIK
Page 3 and 4: InnehållKajor stör ..............
Page 5 and 6: Kajan - en social varelseKajan är
Page 7: Enkät om kommunernaserfarenheter a
Page 11 and 12: Fyra kommuners arbete medkajor i st
Page 13 and 14: till närmaste acceptabla övernatt
Page 15 and 16: BelysningKommunen gjorde försök m
Page 17 and 18: detta relä finns upp till 150 möj
Page 19 and 20: ReferenserAlerstam T, 1982. Fågelf
Page 21 and 22: Bilaga 2Artikel om kajor av Thomas
Page 23 and 24: Kråkfällor har under 2004 placera

Kajor i staden - Sveriges Kommuner och Landsting

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?