2002 4.4 MB pdf - SNS

Studieförbundet Näringsliv och SamhälleVERKSAMHETEN 2002

INNEHÅLLFRÅN SNS-ÅRET 2002 3STYRELSEN 4VD-KOMMENTARER 6FORSKNINGSOMRÅDENEkonomisk politik för tillväxt 8Välfärdsstat i omvandling 12Politikens spelregler 14Särskilda studier 17FÖRYNGRING OCH FÖRNYELSE 18FÖRKOVRAN 21SNS – Studieförbundet Näringsliv ochSamhälle – är ett fristående nätverk avledande beslutsfattare i privat och offentligsektor med engagemang i svensk samhällsutveckling.Syftet är att skapa underlag förrationella beslut i viktiga samhällsfrågorgenom forskning och debatt.SNS TYLÖSANDSKONFERENS 22MEDLEMSVERKSAMHET 24Medlemsformer och lokalgrupper 24Medlemskonferensen 26Företags-, myndighets- ochorganisationsmedlemmar 28SNS I MEDIA 30SNS FÖRLAG 32Hela utgivningen 2002 34INTERNATIONELLT SAMARBETE 35FÖRTROENDERÅDET 36VETENSKAPLIGA RÅDET OCHFORSKARNÄTVERK 38FORSKNINGSPROJEKT, HELA LISTAN 40MÖTEN, HELA LISTAN 42PERSONAL 44EKONOMIFinansiering 46Balans- och resultaträkningar 48STADGAR 50Omslagsbilder: Möten under 2002 inom ramen för SNS projektför fler kvinnor på ledandet poster i näringslivet, och SNS Vision.Fr v Berit Rollén; Tomas Nicolin m fl; diskussion om rekryteringav kvinnliga styrelseledamöter; Fredrik Hillelson m fl; MarianneNivert, Michael Treschow, Alexandra Waluszewski och Lee Wermelin;Pernilla Petrelius och Peggy Bruzelius; Emanuela Pedroccooch Carl-Johan Bonnier; Pontus Braunerhjelm, Soki Choi, ClasReuterskiöld, Peggy Bruzelius och Marcus Storch; Jane Walerudoch Jacob Palmstierna; Åsa Tillberg; Jenny Helin; samt MariaEdström och Cecilia Stenshamn.Bilder sidan 3: Ernst Billgren, Jane Walerud och Jacob Palmstierna;Claes Dahlbäck, Leif Pagrotsky och Göran Ennerfelt; Birgitta Johansson-Hedbergoch Stig Hadenius.2 SNS VERKSAMHET 2002

Från SNS-året 2002BROBYGGANDENya tider, nya branscher, ny teknologi: i augusti samarbetade SNS med bl aKarolinska institutet om en stor forskningskonferens om bioteknikens framtid.Sid 9.AGENDASÄTTANDEFörra årets stora debattämne i inrikespolitiken var den misslyckade integrationen.Samtidigt som många branscher ropar efter kompetent arbetskraftstår invandrare utanför den ordinarie arbetsmarknaden. SNS Välfärdspolitiskaråd analyserade problemet och bidrog till förnyad kraft i debatten med Arbete?Var god dröj! Sid 13.ENGAGEMANGVem fångar upp samhällsintresse och omvärldsengagemanghos den yngre generationen i näringslivet? Under2002 startade SNS Vision där yngre och mer senioraföretagsledare träffas och diskuterar aktuella ämnen.Sid 20.GRÄNSÖVERSKRIDANDEPå SNS Förtroenderådsmöten träffas makthavare från skilda samhällsfältoch diskuteras vetenskapliga studier om aktuella frågor. Sid 36.OBUNDNAForskarna i SNS Ekonomiråd 2003 intog obekväma ståndpunkterför många av SNS traditionella stödtrupper. Debattenblev intensiv och engagerad. Årets studie är en god illustrationav forskarnas totala frihet och integritet i delvis företagsfinansieradeSNS-projekt. Sid 8.KOMPETENSUTVECKLINGSNS projekt för fler kvinnor på ledande poster har rönt enorm uppskattningbland såväl kvinnor som män. De studier som hittills publiceratsoch de seminarier som genomförts bidrar till en konkret höjning av kompetenseninom området chefsförsörjning i näringslivet. Sid 18, 21, 32.SNS VERKSAMHET 2002 3

STYRELSEMed förankring inäringsliv och samhälleCarl-Johan Bonnier (f. 1951)Ordförande 1999, ledamot sedan 1996.Styrelseordförande i Bonnier AB och BonnierCityfastigheterAB samt styrelseledamot i bolag inom Bonniersfären.Lars Frithiof (f. 1946)Ledamot sedan 1999. Vice ordförande sedan 2000.Vd och koncernchef Sydkraft.Ordförande i Svensk Energi. Styrelseledamot i Midway Holding,Hafslund A/S, Energie Aktiengesellschaft Mitteldeutschland(EAM), Svenskt Näringliv, EFA, Sydsvenska Industri- ochHandelskammaren.Carl Bennet (f. 1951)Ledamot sedan 2000.Styrelseordförande i Elanders, Getinge Industrier, Boliden,Högskolan i Halmstad, Lifco, Scanrec, Håells Modul-System,Sorb Industri. Ledamot av styrelsen för AMS, TeliaSonera ochVästsvenska handelskammaren.Hans Dalborg (f. 1941)Ledamot sedan 2000.Ekon dr. Styrelseordförande i Nordea, Kungl Operan, UngFöretagsamhet och Norsk-Svenska Handelskammaren. Styrelseledamoti Axel Johnson AB, Svenska Spel, StockholmsKonserthusstiftelse, Svenska Turistföreningen, SITE-StockholmInstitute of Transition Economics. Ledamot i EFR-EuropeanFinancial Services Round Table och Ingenjörsvetenskapsakademien.Katja Elväng (f. 1947)Ledamot sedan 1997.Tf vd Didaktus Skolor AB.Styrelseledamot i Fastighets AB Tornet, Swedcarrier, SkandiaLiv, Kammarkollegiet, Svensk Bilprovning och Didaktus Skolor.Ingemar Hansson (f. 1951)Ledamot sedan 1999.Generaldirektör Konjunkturinstitutet.Professor i nationalekonomi.Marianne Nivert (f. 1940)Ledamot sedan 2001.Styrelseledamot i Fjärde AP-fonden, Huddinge Universitetssjukhus,Lennart Wallenstam Byggnads AB, Svensk Exportkredit,Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola, SSAB, BeijerAlma, Systembolaget och Posten.Torsten Persson (f. 1954)Ledamot sedan 1998.Chef för Institutet för internationell ekonomi vid Stockholmsuniversitet samt Centennial Professor vid London School ofEconomics. Vetenskaplig rådgivare till Sveriges riksbank. Researchassociate vid Centre for Economic Policy Research(CEPR). Ledamot av Vetenskapsakademien, Ingenjörsvetenskapsakademienoch American Academy of Arts and Sciences.President för European Economic Association 2003. Styrelseledamoti Vetenskapsrådet.Meg Tivéus (f. 1943)Ledamot sedan 2002.Vd Svenska Spel.Styrelseledamot i Swedish Match, Billerud, ARK, NordeaKapitalförvaltning, Kungl Operan och Danderyds sjukhus.Hans Tson Söderström (f. 1945)*Vd och ledamot 1985–2002.Adjungerad professor i konjunkturanalys och makroekonomiskpolitik vid Handelshögskolan i Stockholm. Ledamot avIngenjörsvetenskapsakademien och Finska Vetenskaps-Societeten.Styrelseledamot i Observer.*Stefan Lundgren (f. 1952), tillträdde 1 januari 2003 som SNS vd och styrelseledamot.RevisorerAuktoriserad revisor Magnus Fagerstedt, Ernst & Young, ochBengt Rydén, ordf Sjunde AP-fonden.RevisorssuppleanterAuktoriserad revisor Lars Träff, Ernst & Young, och BirgitErngren Wohlin.4 SNS VERKSAMHET 2002

SNS VERKSAMHET 2002 5

VD-KOMMENTARERKontinuitet med nytändningoch EuropafokusHans Tson Söderström lämnar...Vd-skiftet i januari – i SNS femtiofemte verksamhetsår – bevittnadesav två av SNS tre grundare: Tore Browaldh och Lars-Erik Thunholm. Ett unikt band mellan nutiden och det förgångna.Det reser frågan: Har grundarnas intentioner förverkligats?I samtal och minnesteckningar har de bägge haft vänlighetenatt uttrycka att deras drömmar till och med överträffats. Menhur mäter man egentligen framgång för en organisation somSNS?Det blir lätt ett självändamål även för ideella organisationeratt växa och frodas. Med de flesta kvalitativa mått har detgått bra för SNS.Vi har• samlat en stabil medlemskår i näringsliv och förvaltning iSverige och utlandet,• byggt upp ett effektivt kansli med dryga 30-talet hängivnaoch skickliga medarbetare,• skapat en solid ekonomi med stöd av företag och myndigheteri SNS-kretsen,• engagerat internationellt ledande samhällsforskare i SNSstudierinom ett brett spektrum av samhällsfrågor,• engagerat Sveriges viktigaste företagsledare och myndighetscheferi referensgrupper till dessa studier,• byggt upp ett högklassigt universitetsförlag med bred utgivninginom ekonomi och statsvetenskap,• spritt våra studier och medverkat till en bred debatt i samhälletgenom förlagsutgivning, konferenser, lokala möten,debattartiklar och IT-baserad kommunikation.Men hur förhåller sig allt detta till det egentliga syftet medSNS? På det stora hela tycker jag nog att vi har uppfyllt stadgarnashögtflygande ambitioner. Vilken roll vi har spelat i omvandlingenav samhället måste andra bedöma, men vi ser ändåett väsentligt annorlunda Sverige idag än när jag fick förmånenatt leda SNS vid 1980-talets mitt. Låt mig peka på någraområden där vi har sökt spela en aktiv och pådrivande roll.• En ryckig keynesiansk stabiliseringspolitik med hög inflationoch växande statsskuld har ersatts av en framgångsriknormbaserad prisstabiliseringspolitik.• En genomreglerad och centralstyrd kreditmarknad har ersattsav en öppen och livaktig finansmarknad med ett växandeutbud av finansiella instrument.• En tillplattad lönestruktur har ersatts avbättre incitament till utbildning och rörlighet.• Ett skattesystem med skyhöga marginaleffekteroch stora avdragsmöjligheter harersatts av mer enhetliga och likformigaskattesatser.• Köer och byråkrati inom den offentliga sektornersätts gradvis av ökad flexibilitet ochvalfrihet.• Omfattande subventionssystem i bostadsochnäringspolitiken har avvecklats.• Osäkerheten kring vår framtida energiförsörjninghar reducerats.• En isolationistisk Europapolitik har ersattsav ett aktivt EU-medlemskap.Ett bättre Sverige? Visst, för de allra flesta. Menmånga gamla problem kvarstår och många nyahar kommit till. Växande inkomstklyftor, hög sjukfrånvaro,en problematisk integrationspolitik, växande problem med organiseradbrottslighet, minskande hushållsägande i näringslivet,utflyttningen av huvudkontor, etiken i företagens ledarskikt…Mycket finns att göra för ett SNS som förblir nyfiket påverkligheten, undviker de enkla slagorden och lyckas engagerasåväl förstklassiga akademiker som ledande beslutsfattare.Sverige behöver mer än någonsin en stark och obunden organisationsom vågar se och reagera, som med klar och distinktstämma kan föra ut även obehagliga sanningar i debatten.För en ny ledning öppnar sig väldiga perspektiv. Resan harbara börjat…Hans Tson Söderström6 SNS VERKSAMHET 2002

Hans Tson Söderström, vd 1985–2002, överlämnarsymboliskt organisationens nyckel till sinefterträdare Stefan Lundgren i januari 2003.... och Stefan Lundgren tar vid:Det är med stor aktning för SNS historia och mina företrädaresverksamhet som jag tar mig an uppgiften att leda SNSvidare. Uppdraget är att vårda SNS goda namn och centralaställning i samhällsdebatten. Men SNS får aldrig vila på gamlalagrar. Verksamheten behöver vidareutvecklas och förnyas.Det gäller såväl innehållet som de former den bedrivs i.Sverige är en del av Europa. Efter åtta år som medlem avden Europeiska unionen skönjs ett spirande intresse för attdiskutera europeiska frågor, inte bara ur en begränsad svensksynvinkel, utan också i ett bredare perspektiv kring vad somär gynnsamt för den Europeiska unionen och dess medborgare.SNS ska utöka och fördjupa sitt engagemang i europeiskafrågor. Beslutsfattare i näringsliv och samhälle är allt oftareeuropeiska, eller till och med globala, aktörer snarare än enbartsvenska. De har därför ett intresse och engagemang föreuropeiska och internationella frågor. Men också den svenskadagordningen för politiska och ekonomiska frågor styrs iallt högre grad av EU. Därför behöver de europeiska frågornafå en mer central plats i svensk debatt.SNS ska verka för att främja en saklig och konstruktivsamhällsdebatt i dessa frågor. Det gör vi genom att vara enlänk mellan akademisk samhällsforskning och beslutsfattare inäringsliv och samhälle. Relevant samhällsforskning ska görastillgänglig för beslutsfattare och viktig kunskap från dennaforskning ska föras ut till en bred debatt i samhället.Det utökade europeiska inslaget i SNS verksamhet kommeratt märkas redan under 2003. Exempelvis granskar ochanalyserar Demokratirådets kommande rapport förslagen fråndet europeiska framtidskonventet. Årets medlemskonferensgår av stapeln i Bryssel och ägnas åt den utvidgade Europeiskaunionens framtid. Flera aktiviteter kring den ekonomiska politikeni EU och om EMU-frågan kommer att äga rum.SNS fortsätter givetvis med tillämpad samhällsforskningäven inom andra aktuella områden. Vi bedriver för närvarandehögintressanta projekt om fler kvinnor på ledande poster inäringslivet, om entreprenörskap och tillväxt samt om författningsfrågor.SNS framgångsrika arbetssätt – obundna vetenskapligastudier, aktiva referensgrupper till forskningsprojekt, stortmediegenomslag, bred medlemsdiskussion samt kvalificeraddebatt mellan ledande beslutsfattare och opinionsbildare – geross en stark grund att påverka svensk samhällsutveckling. Menäven våra arbetsformer går att utveckla. Mötesverksamhetenoch formerna för hur vi når ut med forskningsresultat kanmoderniseras. Det finns en potential för att vitalisera medlemsverksamheten.Flera förändringar genomförs i syfte attfrämja medlemsvärvning och ett starkare lokalt engagemangkring lokalgrupperna. Aktiva lokalgrupper är oerhört väsentligtför att få en bred förankring av SNS verksamhet ocksåutanför huvudstadsregionen.Stefan LundgrenSNS VERKSAMHET 2002 7

FORSKNINGSOMRÅDEEkonomisk politikför tillväxtEn lång period av hög tillväxt i den amerikanska ekonominupphörde under sista kvartalet 2000. Under nästan hela 1990-talet var USA ensamt lokomotiv i världsekonomin medan EUsläpade efter och den japanska ekonomin i princip stod still.Utvecklingen bröts med den kraftiga och långvariga nedgångpå världens aktiebörser som inleddes i mars 2000. I kölvattnetav Enron, WorldCom, m fl företagskollapser och skandalerbörjade därtill förtroendet för den amerikanska kapitalmarknadenatt svikta. Det privata kapitalinflödet till USA haravtagit, vilket inneburit en försvagning av dollarn. Nedgångenpå börserna har samtidigt medfört en kraftig minskning avhushållens förmögenheter. På sikt innebär detta dämpandeeffekter på såväl konsumtion som investeringar.Ekonomirådet 2003I början av det nya seklet har vi fått bevittna kollapsade företagsimperier,kostsamma men förlustbringande investeringar,nyintroduktioner av företag som snabbt blivit värdelösa sedangrundarna sålt ut, finansiell rådgivning som lett i fördärvet,svindlande ersättningar till misslyckade företagsledningar,insideraffärer och falsarier i redovisningen.Det är naturligt att de största bristerna i ägarsystemet uppenbarasnär det efter en lång uppgångsperiod drabbas av en snabbnedgång. Men den här gången handlar det dessutom om ytterligareutmaningar för de existerande strukturerna. Globaliseringenav kapitalmarknaderna innebär att olika kulturer ochtraditioner möts och ibland krockar med varandra. De nationellaägarsystemen ifrågasätts. Som EU-medlemmar har vi attpolitiskt ta ställning till (och påverka!) de gemensamma regelverkför kapitalmarknaden som där håller på att växa fram.2003 års rapport från SNS Ekonomiråd analyserar dessasystemfrågor i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Särskiltgranskas den specifikt svenskamodellen för ägarstyrning, sombygger på starkt kontrollägandemed stöd av aktier med skilda röstvärden,ask-i-ask-ägande och homogenaägardominerade styrelser.SNS Ekonomiråd 2003:Bengt Holmström, professor, MITHans Tson Söderström, forskningsledare SNS, adjungerad professorHandelshögskolan, rådets ordförandeEva M Meyersson Milgrom, docent, Stanford UniversityPeter Högfeldt, docent, HandelshögskolanErik Berglöf, docent, chef för SITE, HandelshögskolanModellen utsätts nu för starka reformkrav från flera håll. Medstöd i modern forskning och internationell debatt belyser rådetmodellens styrkor och svagheter, diskuterar alternativareformvägar och söker ge en vägledning om konsekvensernaav olika vägval. Rådet rekommenderar en reformstrategi sombygger på kontraktsfrihet, flexibilitet och självreglering ■Mer corporate governanceDe högaktuella corporate governance-frågorna var också föremålför två seminarier våren 2002, och planeras bli ett brettupplagt internationellt forskningsprogram framöver. I marsdiskuterades frågor om vd-ersättning vid ett frukostseminarium.I maj debatterades den differentierade rösträtten med JacobPalmstierna som försvarare och Marcus Storch som kritiker ■Rapporten publicerades den 28 januarioch utlöste omedelbart en omfattandedebatt kring ägandet i svenskt näringsliv.Debatt: Vad får en vd kosta? Fr v Johan Munck, Lars-Erik Forsgårdh,Per-Olof Eriksson, Lars Otterbeck och Jacob Wallenberg.8 SNS VERKSAMHET 2002

Tillväxt på mikronivå – entreprenörskap, kluster ochekonomisk geografiTillväxt är avgörande för ett samhälles ekonomiska utvecklingoch välstånd. Inom SNS drivs ett flertal projekt som fokuserarpå olika aspekter av tillväxt, alla under ledning avPontus Braunerhjelm. Under året har flera konferenser ochseminarier genomförts, t ex Entreprenörskap och samhälleoch Sveriges bioteknikindustri i ett internationellt perspektiv.Kluster, sysselsättning och produktivitetTillväxt är sällan jämt fördelad mellan regioner eller länder.Inom länder visar det sig ofta att vissa regioner uppvisar enkraftig tillväxt medan andra faller tillbaka. I projektet ”Kluster,industriell dynamik och sysselsättning” undersöks hur geografiskkoncentration av såväl industri- som tjänsteproduktionpåverkar sysselsättningsutveckling och produktivitet iSverige under perioden 1975 till 1999. Ökar sysselsättningen ide regioner där kluster vuxit fram? Denna rikstäckande undersökningkompletteras med två fallstudier av dels dot.combolagen(”Getting IT right”), dels musikindustrin (”Madonnanoch musikklustret”). Resultaten publiceras under 2003 ■Den nya ekonomiska geografinVilka faktorer förklarar uppkomsten av regionala kluster ochvilka ekonomisk-politiska slutsatser kan dras av detta? Är det enallmänt entreprenörsfrämjande politik? Beror det på tillgångpå utbildad arbetskraft, teknologisk specialisering eller heltslumpmässiga faktorer? Hur påverkar kluster den regionalatillväxten? Projektet omfattar forskare från Stanford University,Toronto University, Oxford University m fl. Projektet beräknasvara slutfört 2004 ■Entreprenörskap skapar tillväxtEn central och omdiskuterad fråga är vilken roll entreprenörskapoch nyetableringar spelar i ekonomisk tillväxt. En nylitteratur håller på att växa fram som pekar på just rollen aventreprenörer i tillväxtprocessen. Tyngdpunkten i projektetligger på empiriska studier av entreprenörskapets roll i tillväxten,och vilka slutsatser som kan dras för utformningen avden ekonomiska politiken. Hur påverkar skattesystem, utbildning,tillgång på venture capital och regleringar entreprenörskap,tillväxt och välstånd? Vad betyder attityder och politiskasignaler? Vilka åtgärder krävs för att den svenska entreprenörskapsandasom vaknade till liv under 1990-talet ska leva kvar?Varför skiljer sig entreprenörskapet mellan olika regioner?Också mer teoretiska frågeställningar ska tas upp, i första handhur entreprenörskap kan infogas i gängse tillväxtmodeller. Iprojektet deltar några av världens mest välrenommerade entreprenörskapsforskare,bland andra Zoltan Acs och DavidAudretsch. Resultaten kommer att redovisas under de kommandetre åren ■David Audretsch,Indiana UniversityThomas Östros,utbildnings- ochforskningsminister,menade vidbioteknikkonferensenatthoppet står till dekunskapsintensivaföretagen.Maryann Feldman,University ofTorontoSamvariation mellan nystartade företag och sysselsättningstillväxtlokala arbetsmarknadsregioner i USA, 1991–1996Nystartadeföretag per1 000invånare121086420Har donationer några tillväxteffekter?Luis Abascal, stadsdelsdirektörKista,vid entreprenörskapskonferensen.Zoltan Acs, Universityof Baltimore–10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%Källa: Acs, Audretsch, Braunerhjelm och Carlsson, 2003Genomsnittlig tillväxt i sysselsättningI ett projekt som sträcker sig över ett år studeras donationerseffekt på tillväxten. Utgångspunkten är forskning i USA somhävdar att donationer har lett till kunskapsackumulering (nästanalla stora universitet i USA härrör ur donationer), vilken i sintur kunnat exploateras av entreprenörer. Donationer är en delav det samhälleliga kontraktet i USA, att rika människor återfören del av sina tillgångar till samhället anses legitimera detkapitalistiska systemet. I Sverige har vi valt en annan väg genomett högre skattetryck och en politisk, centraldirigeradfördelning. I projektet analyseras skillnader mellan Sverige ochUSA vad gäller legala och etiska aspekter av donationer. Likasåkartläggs donationers omfattning i Sverige över tiden ochvilka ekonomiska effekter dessa haft. I projektet, som beräknasvara slutfört hösten 2003, är forskare från Linköpingsuniversitet och USA engagerade ■SNS VERKSAMHET 2002 9

Ny dynamik i det svenska innovationssystemetBetydelsen av innovationer för ett lands utveckling och ekonomiskatillväxt uppmärksammas alltmer. Hur ska Sverigedra fördel av att vi ligger i världstoppen när det gäller FoUsatsningar?Vad innebär omstruktureringar och nivåförändringari statens och näringslivets satsningar på forskning ochinnovationer?I ett forskningsprojekt, i inledningsskedet finansierat avKK-stiftelsen och Vinnova, analyserar ett internationellt forskarteamsamspelet mellan näringsliv, högskola och det offentligaoch vilka effekter det kan ge. Projektet avses pågå underfyra år, varav det första (2002) ägnats åt en förstudie. I enandra etapp studeras hur innovationsintensiva företag, akademiskaentreprenörscentra, ”inkubatorer”, privata och offentligariskkapitalförsörjare, forskningsstiftelser, myndigheterm fl agerar och samspelar. Forskargruppen består av bl aprofessorerna Henry Etzkowitz, Science Policy Institute, NewYork, Luke Georghiou, PREST, Manchester, Merle Jacob,Handelshögskolan, Köpenhamn, Magnus Klofsten, Linköpingsuniversitet, Jan-Evert Nilsson, Blekinge Tekniska Högskola,och Luigi Orsenigo, Universitá Bocconi, Milano, samtfil dr Ingrid Schild, Umeå universitet.Under försommaren 2003publiceras en bok på svenskaom The Triple Helix and theDynamics of Innovation, avHenry Etzkowitz som förklararMerle Jacoboch ger exempel på samspelmellan universitet, näringslivoch det offentliga. De finansiellaflödena i det svenska FoUsystemetutkommer också undervåren.Parallellt med forskarnaHenry Etzkowitzarbetar en särskild arbetsgruppav företagsledare m fl medproblemanalyser och policyrekommendationer.Projektet leds av docentGöran Arvidsson, forskningsledarevid SNS ■Luke GeorghiouReferensgrupp:Sven-Christer Nilsson, Startupfactory, ordfHarry Frank, ABBHåkan Gergils, EcofinGösta Lemne, EricssonLennart Ramberg, SwedestartLars Öjefors, IndustrifondenVarför är svenskarna så sjuka?Fr v Bo Hallqvist,Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, MagnusHenrekson, HansKarlsson, AssarLindbeck, AnnaHedborg, Olle Rossanderoch BirgittaSwedenborg.Sjukfrånvaron ökar i hela Europa. Sverige tillhör de ländersom har flest sjukskrivna och är även det land där sjukskrivningarnaökar mest. Har svenskarna blivit sjukare eller finnsdet andra orsaker? Vilka åtgärder krävs för att vända utvecklingen?Vilket ansvar bör läggas på arbetsgivarna? Dessa samhällsekonomisktviktiga och aktuella frågor diskuterades avlandets ledande experter och beslutsfattare inom området viden konferens i januari. Medverkade gjorde bl a Anna Hedborg,Riksförsäkringsverket, Hans Karlsson, arbetslivsminister,Bo Hallqvist, distrikts- och försäkringsläkare i Norrbotten,Ed Palmer, professor, Mårten Palme, professor, Mats Persson,professor, Eva Nilsson Bågenholm, andre vice ordförande,Läkarförbundet, Eskil Wadensjö, professor, Assar Lindbeck,professor, Agneta Kruse, fil dr samt Birgitta Swedenborg,forskningsledare, SNS ■Tio år sedan kronan föllDen 19 november samlades i SNS lokaler bortåt hundra avdem som var centrala aktörer och beslutsfattare hösten 1992för att diskutera omständigheterna kring och resultatet av detpenningpolitiska regimbytet. Seminariebidragen blir en boksom utkommer på SNS Förlag våren 2003 ■Fr v Nils Lundgren, Veraciter, dåvarande chefekonom Nordbanken,Urban Bäckström, riksbankschef ( t o m december 2002), dåvarandestatssekreterare i finansdepartementet, Krister Andersson, chef förNäringslivets Skattedelegation, dåvarande chefekonom Riksbanken,Carl Bildt, dåvarande statsminister, Carl B Hamilton, professor ochriksdagsledamot, dåvarande politisk sakkunnig i finansdepartementetoch riksdagsledamot, Klas Eklund, chefekonom SEB, dåvarandechefekonom på Posten, Lars Jonung, professor, rådgivare EU-kommissionen,dåvarande rådgivare till statsministern, samt Bengt Dennis,dåvarande riksbankschef. Som kommentator medverkade Lars Heikensten,förste vice riksbankschef (numera riksbankschef), dåvarandechefekonom på Handelsbanken.10 SNS VERKSAMHET 2002

Det ekonomiska lägetDen traditionsenliga höstkonferensen gick av stapeln motbakgrund av en alltmer försiktig optimism: börskurserna hadefallit i två och ett halvt år och tillväxtprognoserna för mångaav världens viktigaste ekonomier reviderats ned. För konferensensinledande internationella utblickar stod IMF:s vice vdprofessor Anne O Krueger, OECD:s chefekonom Jean-PhilippeCotis och den italienska professorn Lucrezia Reichlin frånCEPR och Université Libre i Bryssel.Den svenska ekonomin analyserades av Klas Eklund, SEB,Ingemar Hansson, Konjunkturinstitutet, och Irma Rosenberg,då chefekonom vid SBAB.Finansminister Bosse Ringholm lovade krafttag mot sjuktalen.Blivande riksbankschefen Lars Heikensten öppnade förräntesänkning och Assar Lindbeck var i högform i debattenmed dem båda ■I den avslutande paneldebatten deltog förutom Bosse Ringholm,Lars Heikensten och Hans Tson Söderström också professor AssarLindbeck. Han efterlyste sänkta skatter på hushållstjänster, minskatkrångel för småföretagare, förbättradkonkurrens och friare valav tjänster som i dag tillhandahållsav kommuner och landsting.Samtidigt passade han på att slåett slag för ESO:s fortsatta verksamhetoch tolkade rykten omnedläggning som ”tryckfel”.Bosse Ringholm gjorde ingautfästelser på någon punkt, inteheller vad gällde ESO.Hans Tson Söderström, avgående vd för SNS, i pausdiskussion medfinansminister Bosse Ringholm och professor Assar Lindbeck.Professor LucreziaReichlins nya index¤coin pekar entydigtnedåt förekonomierna ieuroländerna.Glada mittenpolitiker. Lena Ek(c) och Karin Pilsäter (fp),ekonomiska talesmän för respektiveparti, gillade AssarLindbecks debatt med finansministerBosse Ringholm.Irma Rosenberg, dåSBAB:s chefekonom,tyckte att KI:s prognosvar alltför optimistisk.OECD:s Jean-Philippe Cotis varinte optimist.Blivande riksbankschef LarsHeikenstens anförandetilldrog sig stort intresse.Skulle han instämma ifinansministerns syn påkronkursen?I förhandsspekulationerna omårets ekonomipristagare nämndesIMF:s vice vd, professorAnne O Krueger.SNS VERKSAMHET 2002 11

FORSKNINGSOMRÅDEVälfärdsstat iomvandlingKan den offentliga sektorn effektiviseras och vad betyderde demografiska förändringarna och internationaliseringenför finansieringen?Det är de två centrala frågor som ställdes i SNS stora forskningsprojektom den offentliga sektorn. Per Molander, en avprojektets två forskningsledare, menade vid konferensen dåresultaten presenterades att svaret på dessa frågor innebär engod och en dålig nyhet. Den goda nyheten är att det går attsänka utgifterna som andel av BNPutan ett systemskifte. Den dåliga är attutgiftsminskningen äts upp av kostnadernaför den åldrande befolkningenoch för internationaliseringen.Rapporten Alternativ i välfärdspolitikenär skriven av tjugotalet svenskaoch utländska forskare som harförsökt uppskatta hur stora påfrestningarnaär och dessutom diskuterahur de kan mötas. Resultaten är i korthet:• De demografiska förändringarna kan framemot 2030 förväntasförsämra den offentliga balansen med 5–6 procentav BNP.• Internationaliseringens effekter är svårare att skatta menkan med oförändrad politik antas leda till en försämringpå mellan 1 och 3,5 procent av BNP.• Det går att möta dessa påfrestningar med ett brett spektrumav åtgärder, som håller skattekvoten vid en uthållignivå kring 50 procent av BNP.• Om inga åtgärder vidtas, kommer skattekvoten att stiga.Arbetsutbudet kommer i så fall med all sannolikhet attminska i en situation då huvudkravet i stället är att detbör öka.Ett huvudproblem för industriländerna är att de arbetandehåller på att bli för få i förhållande till dem som inte arbetar– barn och äldre. Att bryta den långsiktiga tendensen tillökad försörjningsbörda för de förvärvsaktiva är därför denviktigaste ekonomisk-politiska uppgiften under de närmastedecennierna. Utan motåtgärder kommer skattekvoten attstiga. Men en hög skattekvot tenderar att minska befolkningensintresse för arbete. Alternativet att hålla statsskuldenkonstant eller tillåta den att växa skapar stora problemlängre fram.Rapporten söker lösningar av tre slag – institutionellareformer, effektivare produktion av offentliga tjänster ochminskade socialförsäkringsutgifter. Till den första kategorinhör en förbättring av budgetprocessen i kommunerna ochförstatligande av försäkringskassor och a-kassor.Avgifter för offentliga tjänster är en annan väg att avlastaden offentliga budgeten. För omsorgstjänsterna kommer vii framtiden förmodligen att tvingas överväga högre avgifter,som då måste bli inkomstprövade.Inom socialförsäkringssystemet finns flera alternativ attavlasta staten. Privatisering till individuell nivå kan bara gesmå bidrag, eftersom privatisering i de flesta fall leder tillpremier som är så differentierade att de inte är fördelningsmässigtacceptabla. Arbetsskadorna och de trafikrelateradeolycksfallen är tänkbara kandidater. Vill man förstärkaavtalsförsäkringarnas roll, ska taket i de offentliga försäkringarnahållas konstant eller sänkas och inte höjas. Höjdpensionsålder är ytterligare en åtgärd som sannolikt blir nödvändig■Mattias Lundbäck,ledarskribent, SvDKjell-Olof Feldt, referensgruppensordförandeTorben M Andersen,professorUrsula Berge, verksamhetsansvarig,AgoraPer Molander,forskningsledare SNSPeter Wolodarski,ledarskribent, DNChris Heister, socialpolitiker (m)Peter Eriksson, kommunalrådi Kalix ochnyvalt språkrör (mp)12 SNS VERKSAMHET 2002

VÄLFÄRDSPOLITISKA RÅDET 2002Att de senaste decenniernas flykting- och anhöriginvandrarehar en mycket dålig arbetsmarknadsförankring bekräftas ien rad forskningsrapporter. Tvärtemot vad många hoppats,tyder mycket på att även invandrarnas barn – den andragenerationens invandrare – är dåligt integrerade, trots att deär födda och uppvuxna i Sverige. Den nuvarande integrationspolitikenhar inte lyckats med att ge nyanlända flyktingaroch anhöriga en fast förankring på arbetsmarknaden. Detkonstaterar Välfärdspolitiska rådet 2002 i sin rapport,Arbete? – Var god dröj!En misslyckad integrationspolitikDen nuvarande integrationspolitiken har misslyckats. Rapportenpekar på några förhållanden av betydelse.• Svenskundervisningen har bedrivits separat och inte ikombination med förvärvsarbete.• Flyktingmottagandet och introduktionsprogrammens utformninggör att flyktingar under sin första tid i landethamnar i socialbidragsberoende.• Skolan har inte lyckats förmedla tillräckliga skol- ochsvenskkunskaper till barn och ungdomar med utomeuropeisktursprung.Rådets policyslutsatser:• Ett nytt samhällskontrakt.Arbetsmarknadens parter, politiker och myndigheter måsteta ett gemensamt ansvar för invandrings- och flyktingpolitikenoch åtgärda den misslyckade integrationen.• Inför ett lärlingssystem.Nyckeln till integration för vuxna invandrare ligger i attde snabbt kommer ut i arbetslivet. För att underlätta integrationenbör infasningen på arbetsmarknaden skegenom att träning i svenska språket kombineras med förvärvsarbete.• Överväg ett riktat statligt skolstöd.Vägen till integration går dels över förbättrad arbetsmarknadsförankringför föräldrarna, dels över ökat stöd iskolan till barn med utomeuropeiska föräldrar. Staten måsteta sitt ansvar för invandringspolitikens långsiktiga konsekvenser:riktade resurser bör anslås till skolan för attstödja unga förstagenerationsinvandrare och andragenerationensinvandrare med utomeuropeiskt ursprung ■Välfärdspolitiska rådet 2002:Peder J Pedersen, professor i nationalekonomi och välfärdsforskningvid Århus universitet och vid Socialforskningsinstitutet i Köpenhamn.Li Bennich-Björkman, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet.Dan-Olof Rooth, lektor i nationalekonomi vid HandelshögskolanBBS, Högskolan i Kalmar.Christer Lundh,rådets ordförande,professor i ekonomiskhistoria vidLunds universitet.Rolf Ohlsson, professori ekonomiskhistoria vid Lundsuniversitet.Andreas Carlgren, gd vid Integrationsverket,betonade attsamordningen mellan olikamyndigheter och beslutsnivåernu har förbättrats.Lars Lejonborg, partiledare (fp),ville bygga integrationen på enjobbgaranti som innebär att allahar rätt att få jobb, samtidigtsom man har skyldighet attförsörja sig om man är frisk.VÄRLDENS BÄSTA ELLER SÄMSTA SKOLA?Kris i integrationsfråganVi befinner oss idag i ett krisartat läge som i framtiden hotaratt ytterligare förvärras. Den misslyckade integrationspolitikenhar lett till stora kostnader och skapar grogrund förfrämlingsfientlighet. Om invandrare hade jobb i samma utsträckningsom svenskar, skulle 100 000 fler invandrare varasysselsatta. I ett integrationsperspektiv håller även skolpolitikenpå att misslyckas. Skolan lyckas inte uppväga bristernai svenskkunskaper i invandrarfamiljer med utomeuropeiskbakgrund, vilket resulterar i genomsnittligt sämre skolprestationerför många unga andragenerationsinvandrare.Lärarbrist, icke godkända elever, klotter och mobbning. Hurallvarliga är egentligen skolans problem? SNS bjöd in experteroch debattörer inom skolans område för att presenterany forskning och bena upp problemen. Bland de medverkandefanns Hans Albin Larsson, aktuellmed SNS-boken Skola eller kommunalungdomsomsorg?, som gav en historiskbakgrund. Li Bennich-Björkman, docenti statsvetenskap, berättade om sin bok Någontinghar hänt – förbättring och frustrationi svenska lågstatusskolor där honvisar på försök att vända utvecklingen iså kallade krisskolor ■SNS VERKSAMHET 2002 13

FORSKNINGSOMRÅDEPolitikensspelreglerValet i september 2002 ledde visserligen inte till regeringsskifte,men i alla fall till en rejäl debatt om de svenska reglernaför regeringsbildning. För tjugoförsta året i rad styrslandet av en minoritetsregering. I en uppmärksammad rapportargumenterade SNS Demokratiråd för majoritetsregeringar.Det främsta skälet var att förbättra väljarnas möjlighetatt utkräva ansvar.Demokrati utan ansvarSambandet mellan valutslag och regeringsbildning är svagt.Politikerna och systemet är inte tillräckligt lyhörda för väljarnassignaler. Regeringspartier sitter kvar oavsett om degår fram eller tillbaka. Under flera århar stödpartier haft rollen som bådeopposition och regeringsunderlag.Hur ska väljarna då kunna utkrävaansvar?Demokrati utan ansvar var titelnpå 2002 års rapport från SNS Demokratiråd.Forskargruppen argumenteradeför att representativ demokratiinte bara kräver framåtblickandemandat utan också tillbakablickande sanktioner. Väljarnamåste ges bättre förutsättningar att avgöra hur väl deras valdarepresentanter tillvaratagit deras intressen och önskemål.Den representativa demokratin behöver följaktligen förstärkas,särskilt väljarnas möjligheter att genom sanktionerutkräva ansvar på valdagen. Riksdagen spelar en avgöranderoll för väljarnas möjligheter att påverka regeringens sammansättning.Demokratirådet lade fram flera förslag för attstärka väljarnas makt.Under minoritetsregeringar blir det ofta oklart vilka partiersom står bakom olika beslut. Ska vänsterpartiet och miljöpartietbetraktas som oppositionspartier eller regeringspartier?Rådet presenterade undersökningar som visar att väljarnafår allt svårare att urskilja klara regeringsalternativ.Det finns stora nackdelar med grundlagens bestämmelserom hur riksdagen väljer statsminister. Regelsystemet har ökatrisken för låsningar och behöver därför ändras. Erfarenheternafrån andra länder talar för att riksdagen borde utse majoritetsregeringar.Frågan om regeringens partimässiga sammansättningbör också prövas efter varje val.Maktväxling tillhör undantagen i svensk parlamentarism.Oppositionens svaghet beror framför allt på splittringenmellan de borgerliga partierna. Möjligheten till en skuggregeringhar inte på allvar prövats i svensk politik. Ett sådantskuggkabinett skulle bidra till att få till stånd en tydligareoch synligare opposition.Undersökningar visar att de svenska väljarna är relativtvälinformerade. Men väljarna får i dag inte den informationsom behövs för att kunna utkräva ansvar av regeringen.Valmaterialet har ibland allvarliga brister. Partiernas valmanifestägnas till allra största delen åt framtidslöften, medanredogörelserna för vad som faktiskt hänt under den gångnavalperioden varit ytterst knapphändiga.Demokratirådet ansåg också att riksdagen inför varje valborde förse alla medborgare med en saklig och lättillgängligskrift som berättar om vad riksdagen har fattat beslut omsedan föregående val.För att ansvarsutkrävandet ska fungera måste väljarnaveta vad som ligger innanför respektive utanför regeringensdomän av befogenheter. En otydlig maktdelning innebär delsatt väljarna dömer regeringen för saker som den inte harmakt över, dels att regeringen undslipper ansvar på grundav att väljarna är ovetande. Demokratirådet argumenteradedärför för klarare maktdelning: en skarpare gränsdragningmellan offentligt och privat, tydligare uppgiftsfördelningmellan å ena sidan staten och å andra sidan EU, regioneroch kommuner samt en bättre rollfördelning mellan politikeroch tjänstemän inom staten.Västeuropeiska regeringars valresultatGenomsnitt 1945–199943210–1 –0,1 –1,1 –1,4–2–3–4–5–6–7Regeringar förlorar. Socialdemokraternas valframgång 2002framstår i internationellt perspektiv som ett undantag. Demokratirådetredovisade en stor undersökning av alla regeringar i Västeuropasedan 1945. Datamaterialet visar att sittande regeringarklarar sig allt sämre i mötet med väljarna. Under 1990-taletförlorade en regering med i genomsnitt sex procentenheter.–2,1–3,4–6,314 SNS VERKSAMHET 2002

Demokratirådet 2002Sören Holmberg är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitetmed forskningsinriktning på väljarbeteende och representativdemokrati. Ledare för valundersökningarna, en av ledarnaför SOM-institutet, som är en forskningsinriktad opinionsmätningsorganisationvid Göteborgs universitet, ledamot av internationellavalforskningsorganisationer.Olof Petersson är professor i statsvetenskap och forskningsledarevid SNS. Rådets ordförande.Hanne Marthe Narud är professor i statsvetenskap vid Oslo universitetmed huvudinriktning på forskning om val, representationoch regeringsfrågor. Hon är redaktör för Tidsskrift för samfunnsforskningsamt medlem av den norska grundlagsutredning somutvärderar stortingets kontroll av regeringen.Leif Lewin är skytteansk professor i vältalighet och statskunskapoch vicerektor vid Uppsala universitet. Han har bedrivit forskningom politiska ideologier, demokratiteori, väljare, rationella beslut,korporatism och parlamentarism och leder för närvarande ett forskningsprojektom demokratiskt ansvarsutkrävande.Ur referensgruppens uttalande”Demokratirådet har valt att koncentrera sin granskningoch sina förslag till politiska partier och officiella institutioner.Detta perspektiv har den begränsningen att det inte tillräckligtuppmärksammar de individer som leder institutionerna.Förslaget om en skuggregering skulle exempelvis ocksåkunna försvaras som ett effektivt sätt att skola fram en kaderav skickliga politiker i det eller de partier som för stundenbefinner sig i opposition.” ■SNS referensgrupp för demokrati- ochförfattningsfrågorI en undersökning för SNS författningsprojekt kartladestatsvetaren Carsten Anckar huvuddragen i valsystemen iden demokratiska världen genom att jämföra 80 stater. Dencentrala frågan är vilken betydelse som valsystemen har för trecentrala element i politiken: representationens proportionalitet,fragmentering av partisystemet och regeringsstabilitet ■Vem styr?”Regeringen styr riket”, säger densvenska regeringsformen. ”Det kan diskuterasi vilken utsträckning det ärsant”, svarar författarna till en rapportfrån SNS författningsprojekt – PerMolander, Jan-Eric Nilsson och AllenSchick. De menar att Regeringskanslietinte har de resurser som krävs för attregeringen ska kunna ta det strategiskpolitiskaansvaret för rikets styrelse.Regeringen har underskattat resultatstyrningens svårigheter,menar författarna. De politiska beslutsfattarna kännersig inte hemma i styrsystemet och har valt genvägar föratt påverka politiken ■Att förbättra demokratin – en politisk-ekonomiskanalys av Sveriges grundlagSpelar grundlagen någon roll? Har den svenska grundlagenpåverkat den politik som förts i landet och kan vissa politiskamisslyckanden sedan 1970 rentav återföras på 1970 årsgrundlagsreform?Boken, som skrivits av amerikanen Roger D Congleton,en av de ledande företrädarna för public choice-skolan, analyserardessa frågor.Boken innehåller den första systematiska utvärderingen av1974 års grundlag. Författaren pekar på ett flertal reformersom skulle kunna stärka den svenska medborgarstyrelsen,bl a en återgång till ett modifierat tvåkammarsystem ■Björn Svedberg (ordf)Inga-Britt Ahlenius, RiksrevisionsverketFredrik Arnander, Transfer/Sidewalk ExpressAntonia Ax:son Johnson, Axel Johnson ABUrban Jansson, ProfficeSven H Salén, SaléniaLars WohlinEffekter av valsystemDe senaste årtiondena har präglats av stora politiska förändringarpå många håll i världen. De nya demokratiernahar aktualiserat debatten kring de politiska institutionernasroll i allmänhet och deras betydelse för demokratins konsolideringi synnerhet.Roger D Congletonprofessor vid GeorgeMason University.Per Unckel, dåvarandeordförande i riksdagenskonstitutionsutskott,kommenteradeutvärderingen av 1974års grundlag.Björn von Sydow,dåvarande försvarsminister,nu talmanSveriges riksdag,medverkade också.SNS VERKSAMHET 2002 15

Debatt om Europas framtidEn regeringskonferens år 2004 ska fatta beslut om EU:suppgifter och organisation. Just nu pågår en intensiv debattom Europas framtid. Den yttersta frågan gäller hur medborgarnaska kunna delta i de europeiska beslutsprocessernaoch hur man ska kunna utkräva ansvar av dem som harmakten i EU. SNS har försökt att stimulera den svenska debattengenom seminarier, böcker, debattartiklar och en särskildwebbplats.Boken Från Fischer till Giscard – 24 röster om Europasframtid ger en inblick i hur dagens europeiska beslutsfattareser på Europas framtid. Här återges för första gången i samladform det uppmärksammade tal som den tyske utrikesministernJoschka Fischer höll i maj 2000 samt de viktigastedebattinläggen som därefter följde. Boken avslutas med ValéryGiscard d’Estaings tal vid öppnandet av konventet om EU:sframtid 2002.Ett välbesökt SNS-seminarium om EU:s framtidsfrågorden 27 september 2002 resulterade i en rad konkreta förslagtill förändringar samt nyheter såsomEP-ledamoten Cecilia Malmströmsefterfrågan av en klausul om medlemsstatersutträde ur EU.I seminariet medverkade Johan POlsen, professor vid Oslo universitet,Vernon Bogdanor, professor OxfordUniversity, Dennis Mueller, professorUniversität Wien samt andra forskaresom deltar i SNSförfattningsprojekt. Lena Hjelm-Wallén,regeringens representant i konventetsamt Cecilia Malmström, Europaparlamentariker(fp) kommenteradeforskarnas inlägg. Olof Petersson,forskningsledare SNS, ledde seminariet.Johan P Olsen förklarade att detfinns tre alternativa vägar för EU:sCecilia Malmström,Europaparlamentet utveckling. Med engineering menadeOlsen att beslutsfattarna först bestämmerhur de vill att det framtida EUska se ut, sen skapar vi institutionersom speglar dessa beslut. Med evolutionmenas istället att institutioner ochpolicyområden successivt växer framsom en funktion av vårt europeiskaarv. Det tredje alternativet, gardening,förespråkar de små stegen mot förverkligandetav våra mål. Detta alternativförutsätter att beslutsfattare ärVernon Bogdanor,professor OxfordUniversityså målmedvetna i policyprocessen attProfessor Johan P Olsen, Oslo universitet och Lena Hjelm-Wallén,regeringens representant i Konventet om Europas framtid.de små stegen leder till de mål vi satt upp för samarbetet iEuropa. Johan P Olsen menade dock att det behövs en kontinuerligdebatt som ger vägledning för att denna metod skafungera.Regeringen ser inget behov av att förändra balansen mellanEU:s institutioner, förklarade Lena Hjelm-Wallén. Detroterande ordförandeskapet ser man dock som problematisktmed tanke på utvidgningen. EU bör skapa en kort ochlättbegriplig konstitution, men i övrigt bör förändringar skemed små steg.SNS Demokratiråd 2003 följer konventet och presenterari juni 2003 en kritisk analys av debattens ståndpunkteroch argument. Medlemmarna i det nya Demokratirådet ärstatsvetarna Ulrika Mörth, Stockholms universitet, Johan POlsen, Oslo universitet, Jonas Tallberg, Utrikespolitiska institutetoch Lunds universitet, samt Olof Petersson, forskningsledarevid SNS ■Jonas Tallberg, Ulrika Mörth, Johan P Olsen och Olof Petersson.16 SNS VERKSAMHET 2002

SÄRSKILDA STUDIERFrån vägen ut urbankkrisen till klimatpolitikensbetydelseUtvärdering av SecurumNordbankens avvecklingsbolag Securum avskiljdes vid årsskiftet1992/1993 från banken med en fjärdedel av dess kreditportfölj.Att skapa Securum var en bra idé då avvecklingen avde nödlidande krediterna skulle tillåtas ta tid, och bolagetgavs ett öppet mandat för förvaltningen av tillgångarna.Den slutsatsen drar Clas Bergström, Peter Englund ochPer Thorell i boken Securum och vägen ut ur bankkrisen.Författarna framhåller att om statens stöd till Nordbankenhade ägt rum idag, då EG-rätten gäller, skulle Nordbankensannolikt tvingats avstå från delar av sin verksamhet.Securums tillgångar omstrukturerades genom fusioner,uppköp och försäljningar. Forskarna finner att flertalet företagi en branschjämförelse kunde visa resultatförbättringarredan efter ett par år.Slutsatsen är därför att avvecklingen av tillgångarna överlagsköttes bra.Fastighetsförsäljningar en och en, eller i paket, verkar iallmänhet ha skett till priser som låg nära marknaden. Däremotförefaller både Norrporten och Castellum ha introduceratspå börsen till ett alltför lågt pris. En förskjutning avfastighetsförsäljningarna under något längre tid skulle hakunnat ge ytterligare 2 miljarder kronor till statskassan.Slutresultatet av ett forskningsprojekt där Securum utvärderatspresenterades i april 2002.Medverkade vid konferensen gjordeförutom författarna bl a Carl JohanÅberg, ordförande i referensgruppen,Arne Berggren och Jan Kvarnström,tidigare styrelseledamot respektivevd för Securum ■Global klimatpolitik och den svenska energisektornProjektet, vars övergripande mål är att förklara och analyseravad innebörden blir för Sverige om Kyoto-överenskommelsengenomförs, slutrapporteras i en forskningsrapportunder våren 2003. Ett dussintal ekonomer från Sverige, Finland,Norge, Polen och USA deltar i arbetet, bl a DennyEllerman, MIT, Suwala Wojciech, Polska vetenskapsakademin,och Bengt Kriström, Skogshögskolan Umeå. ProfessorernaLars Bergman och Marian Radetzki är projektledare.Hösten 2002 redovisades resultaten vid en konferens medbl a Rolf Annerberg, EU-kommissionen, Tommy Cervin,Sydkraft, Thomas Korsfeldt, Energimyndigheten och Per Kågesson,miljö- och energiforskare, som talare ■Tommy CervinPer KågessonReferensgrupp för klimatprojektetRolf AnnerbergThomas KorsfeldtThomas Korsfeldt, Energimyndigheten, ordf i referensgruppenBo Andersson, GraningeverkenLeif Bodinson, SöderenergiTomas Bruce, FortumTommy Cervin, SydkraftAnders Ericsson, Nordea SecuritiesHans G Forsberg, ÅforskGunnar Fransson, Skellefteå KraftStefan Gustafsson/Per-Olof Pehrsson, Svenska StatoilKenneth Jönsson/Torbjörn Strömberg, MälarenergiGerold Lange, VattenfallClaës Lindroth, Svenska KolinstitutetCarl-Erik Nyquist, f d VattenfallChrister Olsson, ÖresundskraftThore Sahlin, Göteborg EnergiEdvard Sandberg, Svensk EnergiFredrik Segerberg, ABBChrister Sjölin, Fortum KraftGöran Svensson, VattenfallStefan Wallin, Svenska ShellSNS VERKSAMHET 2002 17

SÄRSKILDA STUDIEROCH FÖRNYELSEPROJEKTFler kvinnor på ledandeposter i näringslivet2002 var året då debatten om den låga andelen kvinnligatoppchefer på nytt tog fart med full kraft. Mycket tack vareSNS arbetsgrupp för fler kvinnor på ledande poster i näringslivet.Under ledning av gruppens ordförande Lars H Thunell,vd och koncernchef på SEB, skrevs debattartiklar, publiceradesrapporter, och arrangerades möten, seminarier, workshopsoch hearings.Inom ramen för projektet, som sattes igång under2001 som svar på en utmaning till SNS att ”ståfadder för projekt som syftar till att förändra dendåliga representationen av kompetenta kvinnor i företagensledningar och styrelser” (Svenska Dagbladet november2000), har arbetsgruppen under året haft flera möten vidPublikationer:Publicerade:”Rekrytering av koncernstyrelser.Om nomineringsförfaranden ochstyrelsesammansättning”. Sven-Erik Sjöstrand, Pernilla Petrelius,Handelshögskolan i Stockholm.”Mediebilden av kvinnliga chefer isvenskt näringsliv”. Maria Edström,Göteborgs universitet.”Så spräcker vi glastaket!”. Handbok av Ronald Fagerfjäll, journalistoch författare.Kommande:Kartläggning av rekryteringsbasen: Monica Renstig, journalist ochförfattare (maj 2003).Kartläggning av karriärvägar: Anita Göransson, Göteborgs universitet(våren/sommaren 2003).Analys av de institutionella problemen för kvinnor i tidskrävandebeslutspositioner: Magnus Henrekson, Handelshögskolan i Stockholm,och Anne Boschini, Stockholms universitet (sommaren/hösten 2003).Kartläggning av tidigare studentkullar och deras karriärval (hösten2003).Internationellt jämförande studie av kvinnliga chefer (hösten 2003).vilka preliminära forskningsresultat presenterats, problemoch förändringsstrategier diskuterats och åtgärdspaket beslutats.En viktig del av projektet är att bilda opinion. Ett antalöppna seminarier anordnades därför under året. Diskussionernasom fördes mellan medlemmar ur arbetsgruppen, referensgruppenoch finansieringsgruppen, samt journalister,forskare och politiker byggde på de forskningsrapporter somtagits fram inom projektet.I maj presenterade Maria Edström, doktorand vid JMG,Göteborgs universitet, studien ”Mediebilden av kvinnliga cheferi svenskt näringsliv”. Hur skildrar egentligen medierna topp-chefer i näringslivet? Cecilia Stenshamn, reporter på VeckansAffärer, Anna Körnung, redaktionschef på Svenska Dagbladet,och journalistikprofessorn Stig Hadenius, var kommentatorer.Samma studie var föremål för diskussion vid ettlunchseminarium i december. Birgitta Johansson-Hedberg,Föreningssparbankens vd, kommenterade och bidrog medegna erfarenheter.I augusti presenterade professor Anita Göransson, Göteborgsuniversitet, en studie om hur den typiska karriärvägenbland dem som lyckats nå toppen ser ut. Vid samma mötepresenterades studien ”Rekrytering av koncernstyrelser. Omnomineringsförfaranden och styrelsesammansättning” avprofessor Sven-Erik Sjöstrand, Handelshögskolan i Stockholm,och doktoranden Pernilla Petrelius. En uppföljningav studien, baserad på intervjuer med nyckelpersoner i styrelseroch nomineringskommittéer, visade att även om maninte kunde se någon större förändring i andelen kvinnor istyrelserna efter vårens stämmor, så hade frågan diskuterats.Ett av få kvinnliga styrelseproffs, Peggy Bruzelius, medverkadesom kommentator och delade med sig av sina erfarenheterdå studien diskuterades vid ett höstseminarium.Arbetsgruppen söker bilda opinion också genom träffar18 SNS VERKSAMHET 2002

Kvinnoandel i SNSLedningsgrupp 56 % (5 av 9)Styrelse 30 % (3 av 10)Lokalstyrelserna 26 % (65 av 250)Förtroenderådet 14 % (16 av 115)med dem i näringslivetsom har möjlighet attpåverka. En hearing medheadhunters har hållits,som bl a resulterade ilöftet att sträva efter attalltid ha minst en kvinna med bland slutkandidaterna. Vidarehar en workshop hållits med finansiella placerare. Mötesdeltagarnaföreslog bl a ett införande av begränsade mandatperioderför de oberoende styrelseledamöterna för att påså sätt få högre omsättning och möjlighet att få in fler kvinnori styrelserna.Utgångspunkten för arbetsgruppen är att förändringarinom näringslivet framförallt måste initieras av företagsledarnasjälva. När jämställdhetsministern efter en intensifierad debattunder hösten gick ut med hot om lagstiftad kvotering tillbolagsstyrelser svarade gruppen med ett åtgärdspaket sompublicerades på DN-debatt (02-10-29). Man efterlyste ävenen dialog med statsmakterna kring förändringar som måstetill i företagens yttre miljö, och i början av 2003 hölls mötenmed såväl jämställdhetsministern som näringsministern.• Se till team-sammansättningen vid rekrytering av styrelseledamöter– bredda kravprofilerna• Inför begränsade mandatperioder för de oberoendestyrelseledamöterna• Ställ krav på headhunters.Projektet startades i april 2001, avslutas i april 2004 ■ReferensgruppDen yngre generationens synpunkter och erfarenheter tas i beaktandegenom arbetsgruppens referensgrupp.Emanuela Pedrocco, TeliaSonera (ordf) Fredrik Hillelson, InvestorOskar Bjursten, OMPaula Lindgren, VolvoEva Fröberg, SEBJonas Norlander, ElectroluxArbetsgrupp SNS projekt för flerkvinnor på ledande poster i näringslivetArbetsgruppens åtaganden(publicerades på DN-debatt 02-10-29):För att bredda rekryteringsbasen och för att underlätta förkvinnor att göra karriär strävar vi efter att:• alltid ha minst ett kvinnligt alternativ bland kandidaternatill ledande befattningar• tillåta variationer i kravprofilerna• exponera duktiga medarbetare i internt styrelsearbete• uppmuntra kompetenta medarbetare att sitta med iåtminstone en extern styrelse• uppmuntra och underlätta för mentorskap i syfte attstötta och förbereda medarbetare på att ta större ansvar.Anders Nyrén, vdoch koncernchef,IndustrivärdenCarl Bennet,styrelseordförandeGetinge, Elanders,Boliden m flCaroline Sundewall,styrelseledamotTeliaSonera,Strålfors m flFör att genomföra förändringar som syftar till att skapa rättattityder och möjliggöra för medarbetare att kombinera familjoch karriär strävar vi efter – med hänsyn tagen till att internationellaföretag måste acceptera vissa lokala variationer – att:• verka för att så goda villkor som möjligt ges vid föräldraledighet• införa utbildning om jämställdhet i alla ledarskapsochtraineeutbildningar• möjliggöra flexibla arbetssätt; fokus på resultat iställetför närvarotid• i årsredovisningar redovisa antal kvinnor i ledningsgrupperoch styrelserLeif Johansson, vdoch koncernchef,VolvoLilian Fossum,senior vice presidentorganisationaldevelopment &managementresources, ElectroluxMarcus Wallenberg,vd och koncernchef,InvestorArbetsgruppens rekommendationer:• Sätt upp tydliga och kvantifierbara mål• Tydliggör målsättningar och nomineringsförfaranden iårsredovisningarMarianne Nivert,styrelseledamotFjärde AP-fonden,SSAB, Wallenstamm flPer E Larsson, vdoch koncernchef,OMLars H Thunell, vdoch koncernchef,SEB (ordf)SNS VERKSAMHET 2002 19

SÄRSKILDA STUDIEROCH FÖRNYELSEPROJEKTSNS VisionPontus Braunerhjelm, SNS, Mats Ryd, United Spaces, John Nevado,Sysslingarnas, Hidayet Tercan, Transfer och Pontus Schultz, FinansVision, vid nätverksträffen på Berns.SNS har skapat ett forum där dagens företagsledare och beslutsfattarefår träffa och utbyta erfarenheter med morgondagenschefer.Som ett led i arbetet med att vidga SNS nätverk mot nyamålgrupper startades under år 2002 ett projekt med syfte attskapa en mötesplats där yngre personer i näringslivet och meretablerade företagsledare och företagare kan utbyta erfarenheteroch bli inspirerade av varandra.SNS Vision har utvecklats till ett forum för erfarenhetsutbyteöver ålders- och intressegränser. Personer i 30-årsåldernmed ett starkt intresse för samhällsfrågor har fått tillfälle attträffa etablerade beslutsfattare som ingår i SNS nätverk.Under våren 2002 arrangerades två välbesökta seminariermed inriktning på riskkapitalfrågor respektive företagens samhällsansvar.I mars träffade riskkapitalisterentreprenörer; unga företagareträffade äldre och erfarna. Efter enöverblick över forskningsläget ochtillgången till riskkapital, som gavsav Pontus Braunerhjelm, SNS, respektiveTom Berggren, Riskkapitalföreningen,delade riskkapitalistersom Christian Salamon, IndustriKapital, Eric Martin, Aldano, ochJussi Saarinen, Brainheart Capital,Michael Treschow ochMarianne Nivert delar medsig av sina erfarenheter.och mottagare av riskkapital somJenny Helin, Sparetime, Yvonne Mårtensson,Cellavision, och Soki Choi,BlueFactory, med sig av sina erfarenheter. Deltagarna fick dessutomi mindre grupper diskutera frågor som: Fyller alla typerav investerare en funktion? Hur ska ägandet fördelas i ettspännande nystartat bolag? Vad bör staten ha för roll i riskkapitalsammanhang?Finns det några särskilt angelägna ekonomiskpolitiskaåtgärder för att stärka den svenska riskkapitalmarknaden?Vårens andra möte handlade om företagens samhällsansvaroch samlade ett sjuttiotal personer under några varmamajtimmar i Gamla Stans Bryggerier till en diskussion underledning av (dåvarande) Finans Visions chefredaktör PontusSchultz. Ikeas Marianne Barner, Tonika Hirdman från BancoFonder och Tor Krusell från Skanska svarade på frågor som:Hur långt sträcker sig företagens ansvar? Vilka internationellaproblem kan uppstå? Hur hanterar man problem på hemmamarknader?Vad kan ett litet, nystartat företag göra?SNS har dessutom inlett samarbete med ett antal friståendenätverk som samlar yngre samhällsintresserade personer. I septemberträffades nätverken på Berns för ett seminarium omnätverkande. Ca 200 personer lyssnade till Michael Treschow,styrelseordförande Ericsson, Marianne Nivert, vid tillfället justavgången vd för Telia, Lee Wermelin, professionell nätverkarepå Brainheart Network och Alexandra Waluszewski, nätverksforskarevid Uppsala universitet, som diskuterade nätverkensroll för individen, företaget och samhället.I november var nätverkskontoret United Spaces värd förett nätverksevent om kreativitet och innovationskraft. KonstnärenErnst Billgren, bankdirektören Jacob Palmstierna ochentreprenören Jane Walerud diskuterade kreativitetens betydelseför företagandet och tillväxten. Efter paneldiskussionen gavskreativa smakprov från Foodjam och Cirkus Cirkör ■Yngre lär av äldre – eller om det är tvärtom. Olof Stenhammar tillsammansmed några av deltagarna vid SNS Visions möte om riskkapital. Tillvänster syns Fredrik Arnander, vd för Hybrid och grundare av Transfer.20 SNS VERKSAMHET 2002

SNS FÖRKOVRANNya insikter ochvärdefulla kontakterSNS SamhällsprogramSNS Samhällsprogram är en chefsutbildning i tre etapper omdet politiska beslutsfattandets villkor. Den är utformad förblivande företagsledare och andra chefer på hög nivå inombåde privat och offentlig sektor. I programmet medverkar ledandebeslutsfattare, forskare och journalister. Möten medviktiga politiska aktörer varvas med rollspel och föreläsningardär aktuella samhällsfrågor tas upp.Första etappen: Ekonomisk politik, politisk beslutsprocess ochopinionsbildning.Andra etappen: Politiskt beslutsfattande på nationell nivå, medbesök bl a hos riksdagens talman, LO, TCO, Saco, riksbankschefenoch statsråd. Avslutas med mediespel.Tredje etappen: Beslutsfattande på EU-nivå med besök i Brysselvid Europaparlamentet, EU-kommissionen, EU:s ministerråd,Sveriges permanenta representation samt möten med svenskaoch internationella lobbyister ■Förre näringsministernBjörnRosengren vidåterföreningsträffenför demsom genomgåttSNS Samhällsprogram.SAMHÄLLSPROGRAMMET 2002MEDVERKANDE I BRYSSELRolf Annerberg, chef Margot Wallströms kabinett,EU-kommissionenHorst Bacia, utrikeskorrespondent Frankfurter AllgemeineGeorg Danell, lobbyist, chef Kreabs kontor i BrysselMichael Daun, ordförande SNS lokalgrupp i BrysselRolf Gustavsson, Svenska Dagbladets korrespondent i BrysselJan Herin, chef Svenskt Näringslivs kontor i BrysselTorbjörn Ihre, SNS lokalgrupp i BrysselSixten Korkman, generaldirektör EU:s ministerrådssekretariatSven Norberg, direktör Generaldirektoratet för konkurrens,EU-kommissionenSven-Olof Petersson, ambassadör Sveriges EU-representationGideon Rachman, utrikeskorrespondent The EconomistOlle Schmidt, Europaparlamentariker (fp)EXTERNA MEDVERKANDE I SVERIGEDan Andersson, chefekonom LOWidar Andersson, ordförande Friskolornas riksförbundMarianne Barner, informationschef Ikea-koncernenBo Berggren, f d vd och koncernchef StoraCarl-Johan Bonnier, styrelseordförande i Bonnier AB, ordf iSNS styrelseHenry Bäck, professor Göteborgs universitetUrban Bäckström, riksbankschefUlf Christofferson, kanslichef RiksdagenLena Ek, riksdagsledamot (c )Mats Eklund, programledare och redaktör SvTPeter Ekstrand, journalist och kommunikationsrådgivareGeelmuyden.KieseAnna Ekström, ordförande SacoErik Fichtelius, politisk reporter SvTMarianne Hamilton, personaldirektör Atlas CopcoFredrik Hillelson, personaldirektör InvestorKaj Janérus, f d generaldirektör SjöfartsverketGösta Jedberger, vd PraktikertjänstTomas Johansson, rektor för St Petri gymnasium, MalmöWanja Lundby-Wedin, ordförande LOAnders Lundberg, seniorkonsult och vd Railize InternationalLiselotte Lööf, vd Liselotte Lööf ABAnders Major, kommundirektör Järfälla kommunSven-Christer Nilsson, f d Ericssonchef och grundare avStartupfactoryMarianne Nivert, f d vd och koncernchef Telia, styrelseledamoti SNSSture Nordh, ordförande TCOSven-Inge Nylund, kommunalråd (s) Upplands-Bro kommunSören Olofsson, landstingsdirektör Stockholms läns landstingÅke Ortmark, redaktör TV8Per Rosengren, riksdagsledamot (v)Nyamko Sabuni, riksdagsledamot (fp)Pontus Schultz, chefredaktör Finans VisionAnnika Ström-Melin, chef för samhällsredaktionen Studio EttBjörn von Sydow, försvarsminister och sedermerariksdagens talmanDaniel Tarschys, professor Stockholms universitetPer Wendel, politisk reporter ExpressenSirkka Westberg, konsult Westberg & CoMargareta Winberg, jämställdhetsminister och vicestatsministerLasse Åsgård, tv-producent, journalist och författareChrister Östlund, chef för näringspolitiska enheten,Företagarnas riksorganisationSNS VERKSAMHET 2002 21

SNS TYLÖSANDSKONFERENSKonkurrens och tillväxti det nya EuropaNär företagsledare, politiker och forskare samlades till traditionsenligkonferens i Tylösand kunde Hans Tson Söderströmkonstatera att SNS har ett gammalt och ärorikt engagemangför ökad konkurrens. En tidig SNS-skrift föreslog förbud motkarteller. Nu är konkurrens högsta visdom men frågan kvarstår:hur ska konkurrens garanteras på bästa sätt?Paneldiskussion fr v Pontus Braunerhjelm, Eva Fernvall, Carl Bennet,Chris Heister och Björn Rosengren. Olle Rossander leder diskussionen.Programkommitténs ordförande Lars-Eric Petersson, Skandia,presenterade årets konferenstema. Mycket tyder på attSverige har betydande konkurrensproblem. Det är visserligensvårt att mäta konkurrenstryck i ett land men en vanlig indikatorär internationellt sett höga priser. Och Sverige hamnarhögt, mycket högt, i sådana prisjämförelser. Bristande konkurrensleder till lägre välstånd och även till lägre tillväxt.Professor Paul Romer vid Stanford University, ofta utpekadsom en möjlig Nobelpriskandidat för sin forskning omekonomisk tillväxt och dess drivkrafter, gav en mycket pedagogiskinledning om konkurrensens betydelse. Ekonomisk tillväxt,sade han, kunde analyseras med hjälp av ekonomernastre grundläggande begrepp: 1) människors preferenser, 2) tillgångpå resurser och 3) institutioner. De institutioner som skapareffektivitet och tillväxt är de som skapar incitament förindivider att självmant göra det som är bra för dem själva ochför samhället i stort.Clifford Winston, Senior Fellow vid det amerikanska forskningsinstitutetBrookings Institution, anlade det amerikanskaperspektivet på de senaste årens konkurrenspolitik och avreglering.I USA har man bedrivit en aktiv konkurrenspolitik undermycket lång tid med stöd av antitrustlagstiftningen. Trots detfinns det mycket liten empirisk kunskap om konkurrenspolitikenseffekter. Enligt Cliff Winston är det svårt att påvisa attkonkurrenspolitiken haft positiva effekter på välfärden. Avmonopoliseringtar oerhört lång tid, botemedlen är ineffektiva,det är problematiskt att hitta fokus vid ingrepp vid företagssammanslagningaroch prissamarbeten. Slutsatsen måste bliatt det är på de mest uppenbara och de allvarligaste kränkningarnasom konkurrenspolitiken måste inriktas.Efter de två amerikanske forskarna talade Europeiska kommissionensrepresentant, Dan Sjöblom, Case Manager, Generaldirektoratetför konkurrens. Konkurrensfrågor är av stortGruppredovisning (fr v) Björn Hägglund, Hans van Scherpeenzel, Peter Kleen, Marie Ehrling, Gunilla Arhén och Irma Rosenberg.22 SNS VERKSAMHET 2002

intresse och allt fler aktörer intresserar sig för hur t ex EU:sförvärvskontrollsregler tillämpas, även om detta bara är enaspekt av EU:s konkurrenspolitik. Svenska företag och politikervar t ex inte riktigt förberedda för efterverkningarna avVolvo–Scania-beslutet.I polemik med dem som anser att EU liksom USA bordeinföra regler om ”efficiency gain” menade Sjöblom att definitionenav sådana vinster är mycket oklar. Empirin utgörs av endastett par fall från USA. I EU tillkommer dessutom aspektenatt EU-kommissionen måste tillse att det inte finns någon nationellbias i bedömning och utfall. Hos vem ska bevisbördan ligga?– Svenskarnas inställning till konkurrens är för närvarandeoväntat positiv, konstaterade Sifos opinionsexpert Toivo Sjörén.Han redovisade en pinfärsk attitydundersökning, som var Sifosbidrag till Tylösandskonferensen. Sjuttio procent av de tillfrågadehade en positiv värdering av begreppet konkurrens.Ann-Christin Nykvist, generaldirektör vid Konkurrensverket(några veckor senare utnämnd till jordbruksminister),konstaterade att konkurrensfrågorna under senare tid fått särskilduppmärksamhet i Sverige, på EU-nivå och även globalt.Konkurrensen blev bättre under nittiotalet. Internationaliseringentillsammans med öppnandet av marknader för konkurrens,den tekniska utvecklingen, medlemskapet i EU ochden strängare konkurrenslagen har ökat konkurrenstrycketpå svenska marknader. Men många allvarliga konkurrensproblemkvarstår ■Lars-EricPeterssonOm konkurrensensbetydelse inomidrotten talade förbundskaptenBengt”Bengan” Johansson.Toivo SjörénGöran GrosskopfGunvor Engström, Lars Wohlin, Bertil Åhnberg och Eva Rosengren.Claes BjörkChris Heister och Björn RosengrenAnders Lindström, Lennart Grabe och Staffan Håkanson vid gruppdiskussionen.Christina Rogestam, Eva Fernvall ochAnn-Christin Nykvist.Meg Tivéus, Jan-Mikael Bexhed, Hans Stråbergoch Anders Nyrén.Dan Sjöblom, Cliff Winston ochPaul Romer.SNS VERKSAMHET 2002 23

MEDLEMMAREnskilda personer,företag, myndigheteroch organisationerSNS medlemsverksamhet startade redan 1948, när SNSbildades. Idag har SNS 4 000 medlemmar, varav ca 250 ärföretag, myndigheter och organisationer. SNS medlemmarfår möjlighet att fördjupa sig i aktuella samhällsfrågor ochstå i centrum av samhällsdebatten. Medlemmarna kommerfrån olika delar av samhället – näringslivet, den offentligasektorn, forskarvärlden och politiken.MedlemsformerDet finns flera sätt att engagera sig i SNS – som företag,myndighet, organisation eller enskild person. Alla medlemskapger tillgång till ett varierat utbud av SNS-publikationer,konferenser och möten.• Medlemskap för företag, myndigheter och organisationer:Dessa medlemskap utgör stommen i SNS finansiering.Samtidigt säkerställer de SNS förankring i svensktnäringsliv och förvaltning. Medlemskapet ger företagensanställda tillgång till kvalificerade beslutsunderlag. Företagsledareoch myndighetschefer inom denna medlemskategoriutgör ett nätverk av ledande beslutsfattare isvenskt samhällsliv. De får möjlighet att följa forsknings-projekt i särskilda referensgrupper och kan väljas in i SNSFörtroenderåd, och bjuds in till viktiga mötesplatser som t exFöretagsledarkonferensen i Tylösand.• SNS vänner: Medlemskapet vänder sig till mindre företagutanför Stockholm som aktivt vill stödja SNS verksamhetpå orten.• Ordinarie medlemskap för enskilda personer• Särskilda medlemskap för skolor, lärare och studenter:Subventionerade medlemskap som gör det möjligt förpersoner inom utbildningssektorn att ta del av SNSverksamhet.SNS lokalgrupper – från Kiruna i norr till Tokyo i östEn central del av medlemsverksamheten är de medlemsmötensom arrangeras av SNS lokalgrupper. I dessa träffas man,knyter kontakter, lyssnar till intressanta föredrag om aktuellaämnen och diskuterar. Det finns lokalgrupper på 40 orterrunt om i Sverige och utomlands. Under 2002 ordnades 147möten i SNS lokalgrupper med sammanlagt ca 7 000deltagare.Några av årets talare i lokalgrupperna:Sören HolmbergCecilia Malmström Adolf H LundinElisabeth Tarras Wahlberg Bengt DennisAnne-Marie PålssonJacob Palmstierna Marianne NivertErik Åsbrink Birgitta Swedenborg24 SNS VERKSAMHET 2002

LokalstyrelsernaNya ordförande 2002/03:Arbetet med att ordna medlemsmöten iSNS lokalgrupper leds av lokala styrelser.Över 250 personer har valt att arbetafrivilligt för SNS genom att medverkai någon av SNS lokalstyrelser. Styrelsernasordförande är valda av SNSFörtroenderåd.Carl Edlund,LissabonAnn-Cathrine Haglund,UppsalaMagnus Grill,HelsingborgNya ordförande, juni 2002Anders Furbeck, informationsdirektörLKAB, Luleå. Roland Möller, egen företagarer.e.m. consult, Frankfurt. MarieSimonsson, vd Almi Jämtland, Östersund.Anders Söderholm, rektor Handelshögskolan,Umeå. Ines Uusmann, generaldirektörBoverket, Karlskrona.Ines Uusmann,KarlskronaAnders Furbeck,LuleåPernilla Wigren,Borlänge/FalunNya ordförande, januari 2003Pernilla Wigren, vd Falu Rödfärg, Borlänge/Falun.Magnus Grill, vd Öresundskraft,Helsingborg. Lennart Waara,näringslivsdirektör, Örebro. Mona Boström,landstingsdirektör, Halmstad.Carl Edlund, egenföretagare, Engeheiro,Lissabon. Peter Ling-Vannerus, bankdirektörSEB, Paris. Ann-Cathrine Haglund,tidigare landshövding, Uppsala.Övriga lokalgruppsordförande: sesid 37, SNS Förtroenderåd.Lennart Waara,ÖrebroMona Boström,HalmstadPeter Ling-Vannerus,ParisMarie Simonsson,ÖstersundRoland Möller,FrankfurtAnders Söderholm,UmeåSNS lokalgrupperSverigeBorlänge/FalunGävle/SandvikenGöteborgHallstavikHalmstadHelsingborgJönköpingKalmarKarlskronaKirunaKristianstadLinköpingLuleåMalmbergetMalmö/LundNorrköpingNyköping/OxelösundPiteåSkaraborgSkellefteåStockholmSundsvallUmeåUppsalaVästeråsVäxjöÖrebroÖrnsköldsvikÖstersundUtomlandsBrysselChicagoFrankfurt am MainHelsingforsLissabonLondonMadridParisTokyoWashingtonZürichAvgående ordförande 2002/03:Axel Beselin, Erik Brolén, Max Broman, Jan-Erik Dahl, LeoHassler, Bengt Jäderholm, Hans Lander, Stig Nilsson, Pär-Ivan Pärson, Sören Westin, Anders Åberg.Avtackning vid Förtroenderådets möte i januari 2003. Fr v BengtJäderholm, Borlänge/Falun, Stig Nilsson, Helsingborg, Hans Lander,Örebro, Max Broman, Uppsala och Anders Åberg, Paris.SNS VERKSAMHET 2002 25

SNS MEDLEMSKONFERENS 2002Vem skall ägaSverige?Värd för den välbesökta konferensenvar SNS ordförande iHelsingborg, Stig Nilsson.Panelen svarade på frågan om det är viktigt med blå-gult ägande. Den delade också med sig av sinaegna erfarenheter av vad som händer när en utländsk ägare tar över. Från vänster: Roland Bengtsson,tidigare vd Ramlösa, Lars Frithiof, vd Sydkraft och vice styrelseordförande i SNS, Lars-Erik Forsgårdh,vd Aktiespararna, Staffan Håkanson, vd Bombardier Transporation och Kai Hammerich, generaldirektörISA. Moderator: Mie Jernbeck, journalist.I samarbete med lokalgruppen i Helsingborg arrangeradesårets medlemskonferens på det aktuella temat ”Vem skalläga Sverige”. Konferensen ägde rum den 6 september ochinleddes kvällen före med en visning och middag på välkändaDunkers Kulturhus.På senare år har ett stort antal svenska företag övergått iutländsk ägo. Sedan 1990 har det utländska ägandet påbörsen ökat från 8 till 36 procent och mer än en femtedel avalla anställda svenskar arbetar idag på utlandsägda företag.Många svenska företag har också flyttat sina huvudkontorutomlands.Till grund för konferensen”Vem skall äga Sverige?” låghelt nya forskningsresultat,som presenterades i bokenmed samma namn. Flera avbokens författare var på platsför att besvara konferensenstre huvudfrågor: Vad kan förklaraatt allt fler företag helt eller delvis försvinner utomlands?Vilka följder får detta för Sverige? Och vilken ekonomiskpolitik bör föras beträffande ägandet?Ikeas koncernchef, Anders Dahlvig, förklaradeatt Ikea fortfarande vill betraktas som ett svensktföretag, trots att huvudkontor och ägare finnsutomlands.26 SNS VERKSAMHET 2002

Professor Magnus Henreksonpekade på att svenska företagvar billiga för utländskaägare i samband med avregleringarnapå mitten av80-talet. Få svenskar hadekapital nog att bjuda mot deutländska köparna.Jan Rudberg, Teliasverkställande ledning,utfrågades av PontusBraunerhjelm om drivkrafternabakom fusioner.Docent Anne-Marie Pålsson ifrågasattefondbolagens lämplighet ochkompetens att agera som ansvarsfullaoch aktiva ägare.Professor Lars Jonungförklarade utflytten avföretag och ägande medinternationaliseringen ochskillnader mellan olikaskattesystem.Dåvarande SNS-chefen Hans Tson Söderström ochIndustrivärdens vd, Anders Nyrén, förde en diskussionom för- och nackdelar med olika ägarstrategier.Hans Wallmark, kommunstyrelsensordförande Ängelholm,avslutade konferensen.Intresserade deltagare på konferensenlyssnade intensivt till vad talarna hadeatt säga. 180 personer deltog vidårets medlemskonferens i Helsingborg.SNS VERKSAMHET 2002 27

MEDLEMMARFöretags-, myndighets-& organisationsmedlemmarI SNS nätverk ingår för närvarande ca 250 företag, myndigheteroch organisationer. De stöder SNS-idén genom enårlig avgift och ett aktivt engagemang. Ett brett spektrumav företagsledare, generaldirektörer och organisationsföreträdareär personligen engagerade i referensgrupper tillprojekt, som medverkande i konferenser och mötensamt som deltagare i SNS chefsutvecklingsprogram.AVGIFTSKLASS IAlectaAMFAndra AP-fondenAsea Brown BoveriAstraZenecaAtlas CopcoAxel Johnson ABElectroluxEricssonFjärde AP-fondenFöreningsSparbankenFörsta AP-fondenHandelsbankenICAIKEA InternationalIndustrivärdenInvestorNordeaPostenSAABSamhallSandvikSASSCAScaniaSEBSkandiaSkanskaSKFStatens Bostadsfinansierings ABStockholms läns landstingStockholms stadSTORA EnsoTeliaSoneraTetra LavalTredje AP-fondenVattenfallVolvoAVGIFTSKLASS IIAGAApoteketBonnierBureCardoDanske SecuritiesEsselteHennes & MauritzHolmenLänsförsäkringarNCCNobia Nordisk BygginteriörPraktikertjänstRikspolisstyrelsenSapaScancemSjunde AP-fondenSjätte AP-fondenSparbanken FinnSSAB Svenskt StålSveaskogSwedish MatchSydkraftVägverketÖstgöta Enskilda Bank (fr o m 2003)AVGIFTSKLASS IIIAlfred Berg HoldingAvesta PolaritBergman & BevingBiliaBilprovningenBirka EnergiBoliden (fr om 2003)Bombardier TransportationCapioCarema vård och omsorgCloetta FazerDanisco SugarDeloitte & ToucheDuniElandersElektaEniroErnst & YoungFörsvarets materielverkGetingeGraningeGunneboGöteborg EnergiGöteborgs HamnGöteborgsposten (fr o m 2003)HöganäsIf skadeförsäkring (fr o m 2003)J MKappAhl (fr o m 2003)KPMGKreabLantbrukarnas ekonomi ABLKABNynäs PetroleumObserverOMOutokumpu CopperPrevia (fr o m 2003)RiksgäldskontoretRiksskatteverketScribonaSjöfartsverket28 SNS VERKSAMHET 2002

Skånemejerier (fr o m 2003)Statistiska centralbyrånStrålforsSwecoSvenska ShellSystembolagetSödra Skogsägarna3i NordicTibnorTietoEnatorTullverketVasakronanVin & SpritÖhrlings PricewaterhouseCoopersAVGIFTSKLASS IVAdvokatfirman Vinge (fr o m 2003)AffärsstrategernaAkademiska HusAlumni (fr o m 2003)AP-fastigheter (fr o m 2003)ArbetslivsinstitutetArkitektkopiaArvid NordquistAskusBaker & McKenzieBeijerstiftelsenBibliotekstjänst (fr o m 2003)Booz Allen & HamiltonBlomqvist & IvarssonBoverketBrottsförebyggande rådetCarnegieCastellumCatellaCentrumutveckling (fr o m 2003)CerberusCitibankConcours CeproCoop BankCustosCV SearchDresdner BankEcofinEIM ScandinaviaEkonomistyrningsverketELFAEnergimyndighetenErik Penser FondkommissionExportkreditnämndenFastighets AB TornetFinansinspektionenFondbolagens förening (fr o m 2003)FSOFörenade KommunföretagFörsvarshögskolanHeidrick & StrugglesHouse of PrinceHögskoleverketIBS (fr o m 2003)IGNIS FörsäkringsföreningIL RecyclingIndustri KapitalIndustrifondenIntegrationsverket (fr o m 2003)InterverbumInvest in Sweden AgencyInvestment AB LatourJKLJones Lang LaSalleKK-stiftelsenKommerskollegiumKonjunkturinstitutetKonkurrensverketKronans DroghandelLagerkvist & PartnersLandstinget i HallandLifcoLindex (fr o m 2003)LundbergföretagenLäkemedelsindustriföreningenLänsarbetsnämnden i Stockholm(fr o m 2003)Martin OlssonMcKinsey & CompanyMellby Gård Jordbruks ABMorgan StanleyMyndigheten för kvalificeradyrkesutbildningNacka kommunNaturvårdsverketNewSecNobelstiftelsenNordea LivNordea SecuritiesNordisk Renting (fr o m 2003)NordstjernanNutekOEM InternationalOgilvy Public RelationsPensionsgaranti FPG AMFKPharmaciaPhilipsPost- och telestyrelsenPremiepensionsmyndighetenProcuritas (fr o m 2003)Programkontoret (fr o m 2003)Proliva ( fr o m 2003)ProventusRatosResearch International (SIFO)RevisorsnämndenRiksbankens JubileumsfondRiksförsäkringsverketRiksrevisionsverketRuter DamRylander Executive DevelopmentSABOSaléniaScanrecSegulahSenea (fr o m 2003)Servisen FondkommissionSIKASjukvårdsleverantörernaSkanditekSkanska SverigeSmurfit MunksjöSocialstyrelsenSophiahemmet (fr o m 2003)Statens fastighetsverkStatens kvalitets- och kompetensrådStatens väg & transportforskningsinstitutStatskontoretStenaStockholm Information ServiceStockholms hamnarStockholmsbörsenStångåstadenSwedfund InternationalSvenska KraftnätSvenska LantmännenSvenska SpelSveriges ExportrådTeknikbrostiftelsen i StockholmUpplands MotorUppsala universitetWildecoWilhelm Sonesson ABVinnovaVårdalstiftelsen (fr o m 2003)Örebro BostäderÖresundÖresundskraft (fr o m 2003)ORGANISATIONSMEDLEMMARCivilekonomernaHSB (fr o m 2003)LandstingsförbundetLedarnaSACOSBCSvensk Energi-Swede EnergySvenska PetroleuminstitutetSvenskt NäringslivSveriges FastighetsägareförbundSveriges FörsäkringsförbundSveriges LäkarförbundSveriges VerkstadsindustrierVårdförbundetSNS VÄNNER (ny medlemsform)AspektaSNS VERKSAMHET 2002 29

SNS I MEDIAAktiva i debatten –intensiv publicitetVad är måttet på medial framgång? Att synas mycket elleratt synas på rätt ställen, vid rätt tidpunkt? Statistiken överSNS-publicitet under 2002 talar sitt tydliga språk: forskningsrapporter,konferenser och andra evenemang får uppmärksamhetoch gott medialt genomslag. Innebär det att viockså påverkar samhällsdebatten?Det är en svårare fråga att svara entydigt på. Men det omvändaär nästintill omöjligt: syns man inte i media är detomöjligt att påverka samhällsdebatten. SNS strategi att deltai debatten är raka motsatsen till de särintressen som viaprofessionella lobbyister eller egna kanaler till makthavaresöker påverka speciella beslut till sin egen fördel. Det kanman göra utan medieuppmärksamhet.SNS sätter en ära i att delta just i det offentliga samtalet.Att genom välunderbyggda studier väcka debatt, bidra mednya insikter, stimulera fram reaktioner och motreaktioner.Numera förs det offentliga samtalet inte endast i tidningar,radio och tv, utan i växande grad på webbplatser, i elektroniskanyhetsbrev och andra kanaler som den nya teknikentillhandahåller. Vårt eget nyhetsbrev är ett exempel på det,liksom vår alltmer välbesökta webbplats. Vid två tillfällen –Demokratirådsrapporten 2002 och Ekonomirådsrapporten2003 – har vi också testat webb-tv. Var och en som har tillgångtill dator kan sitta vid sitt eget skrivbord och lyssna tillkända forskare som berättar om sin analys och sina policyslutsatser.Ett mått på genomslag för ett visst SNS-projekt är om dethänvisas till det också sedan själva nyhetsrapporteringen klaratsav, dvs i sammanhang där angränsande ämnen berörs,eller andra aktörer tar upp samma ämne. Ett sådant exempelär projektet Fler kvinnor på ledande poster i näringslivet,som under året utvecklats till något av en referenspunktför alla som sysslar med jämställdhet, kvinnorepresentationoch mångfald i näringslivet. Under 2002 refereradesdet till detta projekt i såväl nyhetsrapportering som idebattartiklar och ledare i många sammanhang där ämnetkvinnor på ledande poster, inte minst styrelserepresentation,var på tapeten.Bland de rapporter som citerats flitigast under året kannämnas Ekonomirådsrapporten 2002 Gränslös konkurrenssom presenterades i januari 2002 och tog upp konkurrensfrågornai EU. Demokratirådsrapporten Demokrati utanansvar (se s 14) och Välfärdspolitiska rådets Arbete? Vargod dröj! (se s 13) knöt båda an till valet och valrörelsen:den förstnämnda genom att diskutera väljarnas möjlighettill ansvarsutkrävande, och minoritetsregerande; den andragenom att integrationsfrågorna diskuterades intensivt i valrörelsen.Vem skall äga Sverige? (se s 26) har också blivitmycket citerad och kommenterad, liksom Makten över arbetsmarknaden(se s 32).Inte endast i Stockholmsområdet:Dagstidningar med minst tio artiklarmed SNS-inslag under 2002Dagens Nyheter 84Svenska Dagbladet 81Dagens Industri 51Sydsvenska Dagbladet 32Upsala Nya Tidning 23Finans Vision 22Göteborgs-Posten 21Jönköpings-Posten 21Nerikes Allehanda 17Skånska Dagbladet 17Barometern 15Vestmanlands Läns Tidning 15Västerbottens-Kuriren 14Helsingborgs Dagblad 13Kristianstadsbladet 12Oskarshamns-Tidningen 12Expressen 11Gefle Dagblad 11Smålandsposten 11Bohuslänningen m Dals Dagblad 11Borås Tidning 12Smålands-Tidningen 10Sundsvalls Tidning 11Västerbottens Folkblad 10Östran 10Spridningen utanför storstadsregionerna har ökatjämfört med föregående år. Fler tidningar finnsmed på listan över ”minst tio artiklar” i år.30 SNS VERKSAMHET 2002

SNS i mediaAntal artiklar per månad200180160BefolkningsfråganEkonomirådetVad får en vd kosta?Fler kvinnor…Världens verkliga tillståndVd-lönerAlternativ i välfärdspolitikenMediebilden av kvinnorVem ska äga Sverige?EftervalsanalysFler kvinnor...Ny vd i SNSEkonomiska lägetStyrelsestudien (kvinnor)Tio år sedan kronan föllVälfärdspolitiska rådet140120100806040200Skattemiljarder itrafikpolitikenMakten överarbetsmarkn.SecurumVem styr?Demokratiutan ansvarGPs flygresorDemokrati utanansvarDemokrati utan ansvarKvinnor i styrelserJAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DECArbete? Var god dröj!EMU-debattenMediebilden av kvinnorPopulärpressNyhetsbyråerFackpressDagspressDagspressen dominerar. SNS aktiviteter genereradetotalt nästan 1 300 klipp under 2002. Till detta kommerinslag i etermedia.SNS VERKSAMHET 2002 31

SNS FÖRLAGI centrum förutbildning och debattUnder 2002 publicerade SNS Förlag 40 titlar, varav åtta varnya upplagor. Elva titlar är sprungna ur SNS forskningsprojekt.Övriga är läroböcker/kunskapsböcker, debattböcker ochessäer inom områdena ekonomi och politik.En angelägen uppgift för SNS Förlag är att få våra främsta,aktiva forskare att skriva läroböcker och kunskapsböcker inomsina respektive områden – att den senaste forskningen fårgenomslag i nya högkvalitativa läroböcker för universitet ochhögskolor. Det är också viktigt att dessa forskare deltar i debattengenom sina debattböcker, i vilka de formulerar policyslutsatseri centrala samhällsfrågor. Dessa böcker, rapporteroch skrifter utgör ett omistligt underlag för SNS konferensochlokalgruppsverksamhet.ArbetsmarknadenOm Svante Nycanders mycketuppmärksammade bok Maktenöver arbetsmarknaden skrevAnders Isaksson i Dagens Nyheter:”En imponerande prestation,i sin lärdom och i sin överblickdet överlägset mest insiktsfullasom skrivits om både relationernamellan parterna och ompolitikernas roll i spelet på arbetsmarknaden.”Christer Lunds Spelets regler behandlar ocksåden svenska arbetsmarknaden. Det är en insiktsfull analys avhur institutionerna på arbetsmarknaden och lönebildningenhar förändrats under den industriella epoken.Lottningen som demokratins redskapHur ska man bära sig åt för att organisera det gemensammabeslutsfattandet? I Den representativa demokratins principer– en fascinerande genomgång av de demokratiska styrelseskickenshistoria – visar Bernard Manin att lottning är dendemokratiska urvalsprincipen framför andra. Denna banbrytandeoch djupt originella bok kommer att ge många läsareen aha-upplevelse.EntreprenörskapFöretagerskan. Om kvinnor och entreprenörskap är en undersökningom kvinnors företagande. Kvinnor startar en tredjedelav alla nya företag i Sverige, men kvinnors företagande ärosynligt, menar bokens båda redaktörer Carin Holmquist ochElisabeth Sundin. Här ges exempel på skillnader och likheter,fördelar och nackdelar med kvinnors förtagande i traditionelltmanliga, blandade och kvinnliga branscher.I Skapar innovationer jobb? visar Charles Edquist, LeifHommen och Maureen McKelvey hur komplexa relationernaär mellan innovationer, tillväxtoch sysselsättning.Affärsänglar, dvs privatpersonermed affärskunnandesom investerar i nya företagsprojekt,har bedömts som demest värdefulla av alla externastödjande aktörer under detidiga faserna av företagets utveckling.I boken Affärsänglaroch teknikbaserade tillväxtföretagbeskriver och analyserarGöran Lindström ochChrister Olofsson vad som händer i relationen mellan ett ungtföretag i kunskapsfronten och en affärsängel.Tre industriella revolutionerI Industrialismens tid. Ekonomiskhistoriskaperspektiv på svensk industriellomvandling under 200 årprövar fjorton forskare idén om treindustriella revolutioner.Med den mänskliga naturenHuvudkontoret skars ned med entredjedel, långtidsplanering ochbudgetering avskaffades och manavstod från reklam och central marknadsföring. I sin nya bokMed den mänskliga naturen – inte mot! redogör Jan Wallanderi detalj för hur en sådan annorlunda organisation fungeratframgångsrikt under starkt skiftande förhållanden.Vilket inflytande har Internet på ekonomin?Det är en fråga som två ledande amerikanska ekonomer, RobertE Litan och Alice M Rivlin, ställer i boken Bortom dot.comföretagen.Genom att fokusera på effekterna på produktiviteteninom en mängd olika branscher i den ”gamla ekonomin”32 SNS VERKSAMHET 2002

förutspår författarna positiva, långvariga och bestående effekterav Internetrevolutionen.UpplevelsesamhälleVarför blir det allt viktigare förpolitiker, tjänstemän och företagareatt hålla reda på sjötomt,teater, fritid, natur, design, datoriseradeljusshower och mycketannat i kampen om invånare ocharbetstillfällen? Initierat och medryckandeberättar Bengt Wahlströmi Guide till upplevelsesamhälletom trenderna i det svenskaupplevelsesamhället med fokus pådet lokala och regionala.Två debattinläggBirgitta Swedenborg har redigerat tvåuppmärksammade debattböcker i tvåheta samhällsfrågor: Skattemiljarderi trafikpolitiken – till vilken nytta? ochVarför är svenskarna så sjuka?Bokserien LUSTROLUSTRO är en serie fackböcker –populärvetenskap utgiven i essäformat.Nya i serien är Leif Lewins Bråkainte. Om vår tids demokratisyn. Under våren 2003 utkommerMoses Abramovitz Tankar om tillväxt och Kjell GoldmansÖvernationella idéer.Skola i krisSvensk utbildnings- och skolpolitik har varit föremål för analysoch debatt i flera SNS-böcker. Hans Albin Larsson förklarari sin bok Skola eller kommunal ungdomsomsorg? varförskolan trots många högt ställda ambitioner och betydandeekonomiska satsningar ändå uppfattas som krisbransch.Hur det går till när en skola lyckas vända motgång tillframgång visar Li Bennich-Björkman i Någonting har hänt,en inspirerande bok om en högstadieskola som lyckats. IngerEnkvists bok Feltänkt har blivit en riktig ögonöppnare förmånga. ”Det är rappt och roligt, förödande insiktsfullt ochovanligt djärvt”, skrev Jonas Frykman om boken. Den förstaupplagan såldes slut, likaså den andra och därefter kom denut i pocket.PocketutgivningUnder året valde SNS Förlag att lansera ytterligare några titlari pocket. Från Fischer till Giscard – 24 röster om Europasframtid ger en bred inblick i hur dagens europeiska beslutsfattareser på Europas framtid.I pocketboksformat har också återlanserats två uppmärksammadetitlar som SNS Förlag publicerade i början av 1990-talet: Nathan Rosenbergs Västvärldens väg till välstånd ochRobert B Reichs Arbete – folkens välstånd.PocketuniversitetetPocketuniversitetet är namnet på enny serie som håller pocketvärldenslåga priser, men samma höga kvalitetsom förlagets övriga läroböcker.SNS Förlag är det första svenskaförlaget som på detta sätt introduceraren serie billiga läroböcker för studenter.Det är dessutom en möjlighetför den intresserade allmänhetenatt för en billig penning ta del av högkvalitativfacklitteratur.De fyra första titlarna är Tillämpadmakroekonomi, Statsskick, Svenskförfattningspolitik samt Industriellekonomi som alla utkom under deförsta månaderna 2003.Totalabonnemang på SNS-böckerVi erbjuder företag och myndigheter att abonnera på SNSFörlags hela utgivning för år 2003, inklusive nya upplagor,för 4 600:-. Hitintills har vi fått 72 abonnenter.SNS VERKSAMHET 2002 33

SNS FÖRLAGHela utgivningenår 2002Carsten Anckar: Effekter av valsystem. En studie av 80staterLi Bennich-Björkman: Någonting har hänt – förbättring ochfrustration i svenska lågstatusskolorClas Bergström, Peter Englund och Per Thorell: Securum.Vägen ut ur bankkrisenPontus Braunerhjelm (red), Johan Stennek, Mattias Ganslandt,Sten Nyberg och Nils Wahl: Ekonomirådets rapport 2002:Gränslös konkurrens. Sverige i ett integrerat EuropaMartin Brothén: I kontakt med omvärlden. Internationaliseringoch riksdagsledamöters internationella kontakterRoger D Congleton: Att förbättra demokratin. En politiskekonomiskanalys av Sveriges grundlagCharles Edquist, Leif Hommen och Maureen McKelvey:Skapar innovationer jobb? Produktinnovationer ochprocessinnovationer i den kunskapsbaserade ekonominMaria Edström: Mediebilden av kvinnliga chefer i svensktnäringslivCarin Holmquist och Elisabeth Sundin (red): Företagerskan.Om kvinnor och entreprenörskapMaths Isacson och Mats Morell (red): Industrialismens tid.Ekonomisk-historiska perspektiv på svensk industriell omvandlingunder 200 årLars Jonung (red): Vem skall äga Sverige?Hans Albin Larsson: Skola eller kommunal ungdomsomsorg?Om att försöka skapa en jämlik och demokratiskskolaGöran Lindström och Christer Olofsson: Affärsänglar ochteknikbaserade tillväxtföretagRobert E Litan och Alice M Rivlin: Bortom dot.com-företagenChrister Lundh: Spelets regler. Institutioner och lönebildningpå den svenska arbetsmarknaden 1850–2000Christer Lundh (red), Li Bennich-Björkman, Rolf Ohlsson,Peder J Pedersen och Dan-Olof Rooth: Välfärdspolitiskarådets rapport 2002: Arbete? Var god dröj! Invandrare ivälfärdssamhälletBernard Manin: Den representativa demokratins principerPer Molander (red): Alternativ i välfärdspolitiken. Hur mötervi en åldrande befolkning och internationalisering?Per Molander, Jan-Eric Nilsson och Allen Schick: Vem styr?Relationen mellan regeringskansliet och myndigheternaSvante Nycander: Makten över arbetsmarknaden – ettperspektiv på Sveriges 1900-talOlof Petersson (red), Sören Holmberg, Leif Lewin och HanneMarthe Narud: Demokratirådets rapport 2002: Demokratiutan ansvarOlof Petersson (red): Från Fischer till Giscard. 24 röster omEuropas framtidJoakim Reiter och Christer Jönsson (red): Handelspolitik iförändring. Organisation och förhandling i Sverige, EU ochWTOMarcus Radetzki, Marian Radetzki och Niklas Juth: Att nyttjagenetisk informationBo Sandelin: Ekonomin i EUBo Sandelin, Hans-Michael Trautwein och Richard Wundrak:A Short History of Economic ThoughtSven-Erik Sjöstrand och Pernilla Petrelius: Rekrytering avsvenska koncernstyrelser. Nomineringsförfaranden och styrelsesammansättningmed fokus på kvinnors ställning ochmöjligheterEivind Smith: Grundlagen som politiskt instrument och somrättslig normBirgitta Swedenborg (red): Skattemiljarder i trafikpolitiken –till vilken nytta? En granskning av 2001 års infrastrukturpropositionBengt Wahlström: Guide till upplevelsesamhället. Frånmusik & museer till sushi & spaJan Wallander: Med den mänskliga naturen – inte mot! Attorganisera och leda företagNya upplagor:Bo Rothstein: Vad bör staten göra?, 2:a upplaganOlof Petersson: Statsbyggnad, 3:e upplaganLeif Lewin: ”Bråka inte!”, 2:a upplaganMagnus Klofsten: Den nya affärsplattformen, 2:a upplaganInger Enkvist: Feltänkt, 3:e upplagan, pocketKarl Magnus Johansson (red): Sverige i EU, 2:a upplaganNathan Rosenberg och LE Birdzell Jr: Västvärldens väg tillvälstånd, 2:a upplagan, pocketRolf Lind (red): Ledning av företag och förvaltningar, 3:eupplagan34 SNS VERKSAMHET 2002

INTERNATIONELLT SAMARBETEGlobaliseringstema förforskare och företagsledareCEPR-samarbetetSNS har sedan mitten av 1990-talet ett samarbete med deteuropeiska forskarnätverket, CEPR, Centre for EconomicPolicy Research. CEPR (med säte i London) inkluderar ca 600akademiskt verksamma forskare, främst nationalekonomer,och har en betydande bok- och rapportutgivning kopplad tillen bred mötes- och konferensverksamhet.SNS och CEPR:s samarbete täcker såväl forskning sombokutgivning och mötes- och konferensverksamhet.I maj 2002 anordnade SNS tillsammans med CEPR ochdet amerikanska NBER, National Bureau of Economic Research,en forskningskonferens i Stockholm, InternationalSeminar on International Trade: Challenges to Globalization,med många ledande forskare inom området. Vetenskapligaorganisatörer var Robert Baldwin, University of Wisconsin-Madison, och Alan Winters, University of Sussex. Bland deltagarnamärktes bl a Robert Lipsey, City University of NewYork, som presenterade ett papper om direktinvesteringarseffekter på hemlandets och värdlandets ekonomier, och KimberlyAnn Elliott, Institute for InternationalEconomics i Washington, somgranskade globaliseringskritikernas argument.Forskningspapperen kommeratt publiceras i NBER:s bokserie vidUniversity of Chicago Press.I samband med forskningskonferensenordnades också ett utåtriktatmöte där Anthony Venables, LondonSchool of Economics, och Alan Winters presenterade var sinstudie, Making Sense of Globalization: A Guide to the EconomicIssues, respektive Trade Liberalization and Poverty: AHandbook.Forskare från CEPR:s nätverk har också medverkat i fleraSNS-konferenser under året ■”Storasyster” fyllde 60 årSNS systerorganisation i USA, Committe for Economic Development,var en förebild när SNS skapades 1948. Vid 60-årsjubileet i maj 2002 samlades företagsledare, politiker ochforskare kring temat The Economics and Politics of Globalizationi New York. Hans Tson Söderström medverkade ien av panelerna och framhöll betydelsen av frihandel, inteminst i ljuset av den pågående konflikten om amerikanskaståltullar ■Vera Pires Coelho, Jere Lahti, Hans Tson Söderström och LindaDistleralh i paneldiskussion om Expanding International Trade andInvestment: Providing Opportunities for Economic Growth and HigherIncomes.SNS systerorganisationer inom Network of PrivateBusiness OrganizationsProfessorerna Anthony Venables och Alan Winters vid presentationenav två globaliseringsböcker i maj 2002.■■■■■■■■■Centre for Finnish Business and Policy Studies, EVA (Finland)Circulo de Empresarios (Spanien)Committee for Economic Development (USA)Committee for Economic Development of AustraliaForum de Administradores de Empresas (Portugal)Institut de l’Entreprise (Frankrike)Institut der deutschen Wirtschaft (Tyskland)Keizai Doyukai (Japan)Stichting Maatschappij en Onderneming (Nederländerna)SNS VERKSAMHET 2002 35

FÖRTROENDERÅDETEtt vittförgrenatnätverkOrdförandeGöran Ennerfelt, Axel Johnson ABVice ordförandeAnna Hedborg, RiksförsäkringsverketVice ordförandeJacob Palmstierna, Crédit Suisse First BostonFörtroenderådet är SNS högsta beslutandeorgan med för närvarande 115 valda ledamöter.Ordförandena i lokalgruppernasstyrelser är därutöver självskrivna ledamöterav rådet. Rådet sammanträder tvågånger per år.HedersledamöterTore Browaldh 1988Claes Dahlbäck 1999Erik Dahmén 1990Gustaf Douglas 1998Stig Ramel 1993Sven H Salén 1997Marcus Storch 1997Sven Söderberg 1996Lars-Erik Thunholm 1988Jan Wallander 1990Övriga valda ledamöterInga-Britt Ahlenius, RiksrevisionsverketCarl Ameln, LKABAntonia Ax:son Johnson, Axel Johnson ABErik Belfrage, SEBLars M Berg, Net InsightLars Bergman, Handelshögskolan iStockholmHans Bergström, Dagens NyheterNils Gunnar Billinger, Post- och telestyrelsenJohan Björkman, SkanditekStaffan Bohman, SapaMona Boström, Landstinget HallandBengt Braun, Bonnier ABTomas Bruce, Fortum Power and HeatHans Brundin, Siemens BuildingTechnologiesPeggy BruzeliusHåkan Bryngelson, VasakronanBirgitta Böhlin, Försvarets MaterielverkMadeleine Caesar, KK-stiftelsenFredrik Cappelen, Nobia NordiskBygginteriörMaria Curman, Bonnier Förlags ABAgneta Dreber, Livsmedelsföretagen (Li)Lars Engwall, Uppsala universitetPer Eriksson, VinnovaPer-Olof ErikssonRoland FahlinKjell-Olof FeldtEva Fernvall, VårdförbundetUlrika Francke, SBCThomas Franzén, RiksgäldskontoretPer From, AstraZenecaChrister Gardell, Amaranth Capital AdvisoryEva Gidlöf, InveritasSören Gyll, Svenskt NäringslivLars Gårdö, 3iLennart Hagelin, AB Svensk StiftelseförvaltningSven Hagströmer, Investment AB ÖresundCarl B Hamilton, Handelshögskolan iStockholmTom Hedelius, IndustrivärdenClas Åke Hedström, SandvikBjarne Holmquist, GunneboRoger Holtback, Holtback & Partner ABStaffan Håkanson, Bombardier TransportationUlf Jakobsson, IUIKjell Jansson, TullverketUrban Jansson, ProfficeGösta Jedberger, PraktikertjänstLeif Johansson, VolvoLars G Josefsson, VattenfallPeter Kleen, KommerskollegiumGerhard Larsson, Landshövding VästernorrlandslänHans LarssonPer E Larsson, OMMaria LiljaAssar Lindbeck, IIES, Stockholms universitetAnders Lindström, Upplands Motor HoldingFredrik Lundberg, L. E. LundbergföretagenNils Lundgren, VeraciterBernt Magnusson, Swedish MatchJohan Malmquist, GetingeSverker Martin-Löf, SCAAnders Milton, Röda korsetArne Mårtensson, HandelsbankenTomas Nicolin, Tredje AP-fondenLennart Nilsson, AP-fastigheterSven-Christer Nilsson, StartupfactoryAnders Nyrén, IndustrivärdenStefan Persson, H&MLars-Eric Petersson, SkandiaSusanna PopovaLars Ramqvist, Skandia36 SNS VERKSAMHET 2002

Clas Reuterskiöld, IndustrivärdenBengt Rydén, OMBjörn Savén, Industri KapitalMelker Schörling, SecuritasJan Sjöqvist, Swedia NetworksIngemar Skogö, VägverketMichael Sohlman, NobelstiftelsenAnitra Steen, SystembolagetOlof Stenhammar, OMIngemar Ståhl, Lunds universitetLennart Sundén, Swedish MatchJan-Erik Sundgren, Chalmers TekniskaHögskolaBo Sundquist, Uppsala UniversitetBjörn SvedbergKjell Svensson, CardoRoland Svensson, Coop NordenBo Södersten, Internationella Handelshögskolani JönköpingSverker Sörlin, SISTERDaniel Tarschys, Stockholms universitetLars H Thunell, SEBMichael Treschow, EricssonChristina Ullenius, Karlstads universitetGabriel Urwitz, SegulahAnders Wall, BeijerinvestJacob Wallenberg, SEBBengt Westerberg, VetenskapsrådetSten Westerberg, Nordea SecuritiesKerstin Wigzell, SocialstyrelsenLars WohlinBjörn Wolrath, MomentumCarl Johan ÅbergErik ÅsbrinkNya i förtroenderådet 2002 (valda ledarmöter; lokalgruppsordförande se s 25)Ingemar Skogö Susanna Popova Per From Christina Ullenius Nils Gunnar Billinger Gösta JedbergerMaria Curman Fredrik Cappelen Inga-Britt Ahlenius Per Eriksson Ulrika FranckeLokalgruppsordförande 2002Roger Ankarbranth, Bendiro(Finnveden)Axel G Beselin (Lissabon)Sven Björkman, SEB (Göteborg)Erik Brolén, Motor AB Halland(Halmstad)Max Broman, Bromans konsult & fastigheterAB (Uppsala)Jan O Cedwall, Thorsman & Co(Nyköping)Michael Daun, Fluidminds (Bryssel)Claes Ericson, Handelsbanken(Jönköping)Bengt Fredäng, Trima (Sundsvall)Anders Furbeck, LKAB (Luleå)Anders Grahn, GHL (Örnsköldsvik)Ralph Hellman, Stenqvist (Madrid)Erik Hägglöv, Sparbanken Nord (Piteå)Ola Johnsson, LKAB (Kiruna)Bengt Jäderholm, Vägverket(Borlänge/Falun)Tord Kyhlstedt, Electrolux (Tokyo)Hans Lander, Örebro Bostäder (Örebro)Göran Landerdahl, AdvokatfirmanLanderdahl AB (Västerås)Jan-Olof Lindberg, ÖhrlingsCoopers&Lybrand (Gävle/Sandviken)Åke Lönnberg, IMF (Washington)Roland Möller (Frankfurt)Nils Nilsson, Högskolan i Kalmar(Kalmar)Stig Nilsson, Ernst&Young (Helsingborg)Björn Ogard, Samhall Gripen (Malmö)Anders Rahm, Östgöta Brandstodsbolag(Linköping)Ulf Riese, Handelsbanken (Stockholm)Lars Erik Roos, Holmen Paper(Hallstavik)Leif Rönnbäck, LKAB (Malmberget)Mati Sallert, Boliden (Skellefteå)Robert Serén, Ericsson (Helsingfors)Marie Simonsson, Almi Jämtland(Östersund)Bengt B:son Sjögren, InnoVisions Group(Chicago)Robert Stenram, Swedbank (London)Mitsuru Suzuki, Växjö universitet(Växjö)Anders Söderholm, Handelshögskolan iUmeå (Umeå)Peder Treschow, Karsholms Gods(Kristianstad)Ines Uusmann, Boverket (Karlskrona)Anders Åberg, Advokatfirman Vinge(Paris)Håkan Åström, ABB (Zürich)Kjell Öhman, Föreningssparbanken(Skövde)SNS VERKSAMHET 2002 37

VETENSKAPLIGA RÅDETFörankring iforskarsamhälletSNS Vetenskapliga Råd medverkar till utformningen av SNSforskningsstrategi. Rådet bidrar också till att stärka SNSkontakter med det svenska och internationella forskarsamhället.Under året har rådet diskuterat olika angelägna ämnenför SNS framtida forskning. Flera av ledamöterna betonadebetydelsen av att undersöka avregleringar och konkurrensutsättning.Konkreta fallstudier behövs för att analysera omökad konkurrens verkligen leder till ökad effektivitet.Ett återkommande ämne i Vetenskapliga rådets diskussionergäller det europeiska perspektivet i SNS forskning.SNS har stora möjligheter att utveckla sin roll som forumför Europafrågor i Sverige, inte minst som träffpunkt församhällsforskare från olika ämnen och universitetsorter.SNS Vetenskapliga Råd 2002Lars Calmfors (ordförande), professor vid Institutet för internationellekonomi, Stockholms universitetPer Davidsson, professor i företagsekonomi, särskilt entreprenörskap,Internationella Handelshögskolan i JönköpingTore Ellingsen, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan iStockholmLauri Karvonen, professor i statsvetenskap vid Åbo akademiRolf Ohlsson, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitetLars Bergman, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan iStockholm, adjungerad till rådet.Tore EllingsenLauri KarvonenLars CalmforsLars BergmanRolf OhlssonPer Davidsson38 SNS VERKSAMHET 2002

ForskarnätverketSNS associerade forskare bildar ett informellt nätverk i vilketockså forskarna i SNS Förtroenderåd och Vetenskapliga Rådingår. Deras gemensamma nämnare är den höga akademiskakompetensen och en forskningsprofil som motsvarar SNSintresseinriktning. Samtliga talar också något skandinavisktspråk.ASSOCIERADE FORSKARE 2002/2003Professor Eirik S Amundsen, Universitetet i BergenProfessor Torben M Andersen, Århus universitetDocent Fredrik Andersson, Lunds universitetEkon dr Anders Anell, Inst för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE)Professor Thomas Aronsson, Umeå universitetDocent Li Bennich-Björkman, Uppsala universitetDocent Erik Berglöf, SITE, Handelshögskolan i StockholmProfessor Clas Bergström, Handelshögskolan i StockholmProfessor Anders Björklund, Stockholms universitetProfessor Magnus Blomström, Handelshögskolan i StockholmDocent Benny Carlson, Lunds universitetProfessor Bo Carlsson, Case Western UniversityProfessor Charles Edquist, Linköpings universitetProfessor Per-Anders Edin, Uppsala universitetProfessor Peter Englund, Handelshögskolan i StockholmFil dr Lena Ewertsson, JMG, Göteborgs universitetDocent Peter Fredriksson, Uppsala universitetFil dr Mattias Ganslandt, IUIProfessor Thorvaldur Gylfason, Islands universitetProfessor Anita Göransson, Göteborgs universitetProfessor Magnus Henrekson, Handelshögskolan i StockholmProfessor Sören Holmberg, Göteborgs universitetProfessor Bengt Holmström, Massachusetts Institute of TechnologyProfessor Lars Hultkrantz, Högskolan DalarnaDocent Peter Högfeldt, Handelshögskolan i StockholmProfessor Merle Jacob, Handelshögskolan i KöpenhamnDocent Karl Magnus Johansson, Södertörns HögskolaProfessor Bengt Kriström, Umeå universitetProfessor Christer Lundh, Lunds universitetDocent Eva M Meyersson Milgrom, Stanford UniversityDocent Ulrika Mörth, Stockholms universitetProfessor Hanne Marthe Narud, Universitetet i OsloProfessor Jan-Evert Nilsson, Blekinge Tekniska HögskolaFil dr Erik Norrman, Lunds universitetDocent Sten Nyberg, Stockholms universitetProfessor Peder J Pedersen, Århus universitetFil dr Dan-Olof Rooth, Högskolan i KalmarFil dr Ingrid Schild, Umeå universitetProfessor Göran Skogh, Linköpings universitetProfessor Eivind Smith, Universitetet i OsloDocent Johan Stennek, IUIProfessor Bengt Stymne, Handelshögskolan i StockholmDocent Patrik Söderholm, Luleå tekniska universitetProfessor Lars Söderström, Lunds universitetProfessor Örjan Sölvell, Handelshögskolan i StockholmFil dr Jonas Tallberg, Lunds universitetProfessor Gunnar Törnqvist, Lunds universitetÖVRIGA EXTERNA FORSKAREProfessor Zoltan Acs, University of BaltimoreProfessor Claes G Alvstam, Handelshögskolan i GöteborgProfessor David Audretsch, Indiana UniversityProfessor Vernon Bogdanor, University of OxfordProfessor Michele Boldrin, Universidad Carlos III, MadridDoktorand Per Broomé, Malmö högskolaProfessor James M Buchanan, Center for Study of Public Choice, Fairfax, VirginiaProfessor Roger D Congleton, Center for Study of Public Choice och GeorgeMason University, Fairfax, VirginiaJur dr Per Cramér, Handelshögskolan i GöteborgDoktorand Maria Edström, JMG, Göteborgs universitetProfessor Theodore Eisenberg, Cornell UniversityUniversitetslektor Denny Ellerman, Massachusetts Institute of TechnologyProfessor Henry Etzkowitz, State University of New YorkProfessor Maryann Feldman, University of TorontoFil dr Martin Flodén, Handelshögskolan i StockholmProfessor Raymond Florax, Free University of AmsterdamProfessor Luke Georghiou, University of ManchesterProfessor Peter Hall, University of LondonFil dr Martin Hill, Handelshögskolan i StockholmProfessor Lennart Hjalmarsson, Göteborgs universitetProfessor Bernd Huber, Ludwig Maximilian Universität, MünchenJur dr Jan Kjellgren, Linköpings universitetProfessor Magnus Klofsten, Linköpings universitetProfessor Kai Konrad, Freie Universität, BerlinProfessor Alan Krueger, Princeton UniversityFil dr Per Kågeson, Svenska NaturskyddsföreningenProfessor Leif Lewin, Uppsala universitetProfessor Thomas Lindh, Uppsala universitetProfessor Rutger Lindahl, Göteborgs universitetProfessor Robert E Lipsey, NBER, New YorkFil dr Karl-Johan Lundquist, Lunds universitetProfessor Jonathan R Macey, Cornell UniversityProfessor Dennis C Mueller, Universität WienTf professor Per Månsson, Göteborgs universitetFil dr Jan-Eric Nilsson, VTIProfessor Claes Norberg, Lunds universitetProfessor Johan P Olsen, Universitetet i OsloProfessor Luigi Orsenigo, Universitá Bocconi, MilanoProfessor Walter Powell, Stanford UniversityProfessor Cliff Pratten, University of CambridgeProfessor Jørn Rattsø, Norges Teknisk-naturvetenskapliga universitet,TrondheimDoktorand Johanna Romare, Linköpings universitetProfessor Nathan Rosenberg, Stanford UniversityProfessor Sheldon Rothblatt, University of California, BerkeleyAdj professor Hans-Fredrik Samuelsson, Handelshögskolan i GöteborgProfessor Allen Schick, University of Maryland och The Brookings InstituitionFil dr Lena Schröder, Stockholms universitetProfessor Hans Sjögren, Linköpings universitetProfessor Sven-Erik Sjöstrand, Handelshögskolan i StockholmProfessor Dennis Snower, Birkbeck College, LondonDocent Ann-Charlotte Ståhlberg, Stockholms universitetProfessor Stefan Sundgren, Svenska Handelshögskolan i VasaProfessor Roy Thurik, Erasmus University, RotterdamProfessor Nils Wahl, Stockholms universitetProfessor R Kent Weaver, The Brookings InstitutionProfessor Clas Wihlborg, Handelshögskolan i KöpenhamnSNS VERKSAMHET 2002 39

FORSKNINGSPROJEKTEn välfylldforskningsportföljSNS forskning är tillämpad och policyinriktad. Syftet är attbidra med vetenskapligt baserat underlag för debatt ochbeslut i viktiga samhällsfrågor.Forskningen bedrivs av akademiskt välmeriterade svenskaoch utländska forskare i samarbete med en forskningsledarefrån SNS. Forskarna åtnjuter full akademisk frihet. SNSVetenskapliga Råd medverkar vid sökandet efter lämpligaforskare. Flertalet projekt följs av en referensgrupp sammansattav bl a företrädare för SNS medlemsföretag. Merpartenav SNS forskning bedrivs inom tre huvudområden: Ekonomiskpolitik för tillväxt, Välfärdsstat i omvandling och Politikensspelregler. Härtill kommer särskilda studier som fallerutanför dessa områden. Projekt bedrivna under 2002 ochpåbörjade 2003 framgår av sammanställningen nedan, liksomprojekt under beredning ■Projekt Huvudansvarig Övriga forskare Referensgruppsforskare(SNS-ansvarig)ordförande1. EKONOMISK POLITIK FÖR TILLVÄXTSNS Ekonomiråd 2002 Pontus Braunerhjelm Mattias Ganslandt, Sten Nyberg,Projekttid: 2001–2002, avrapp: jan 2002Johan Stennek, Nils WahlSNS Ekonomiråd 2003 Hans Tson Söderström Erik Berglöf, Bengt Holmström,Projekttid: 2002–2003, avrapp: jan 2003Peter Högfeldt och Eva MeyerssonMilgromUniversitetens betydelse för nationell Sverker Sörlin, Henry Etzkowitz, Raymond Florax,konkurrensförmåga och regional utveckling Gunnar Törnqvist Peter Hall, Nathan Rosenberg,Projekttid: 1997–2003, avrapp: (Jan-Olof Edberg) Sheldon Rothblatt m flsvensk rapport april 2000;medlemskonferensen hösten 2000;internationell publikation 2003Kluster, industriell dynamik och Pontus Braunerhjelm Bo Carlsson, Per ThulinsysselsättningsutvecklingProjekttid: 2000–2003Ny dynamik i det svenska innovations- Göran Arvidsson Henry Etzkowitz, Luke Georgiou, Sven-Christersystemet Merle Jacob, Magnus Klofsten, NilssonProjekttid: 2001–2005Jan-Evert Nilsson, Luigi Orsenigo,Ingrid Schild m flDen nya ekonomiska geografin Pontus Braunerhjelm David Audretsch, Bo Carlsson,Projekttid: 2002–2005Maryann Feldman, ChristianHelgesson, Walter Powell m flElektronisk kommunikation Lars Hultkrantz Lena Ewertsson Ann-Marie NilssonProjekttid: 2002–2003(Stefan Sandström)Entrepreneurship growth and Pontus Braunerhjelm Zoltan Acs, David Audretsch, Boentrepreneurial values in societyCarlsson, Per Thulin, Roy Thurik m flProjekttid: 2002–2005Donationer, forskning, entreprenörer Pontus Braunerhjelm Zoltan Acs, Jan Kjellgren, Michael Sohlmanoch ekonomisk tillväxtJohanna Romare, Hans Sjögren,Projekttid: 2002–2003Göran Skogh40 SNS VERKSAMHET 2002

Projekt Huvudansvarig Övriga forskare Referensgruppsforskare(SNS-ansvarig)ordförande2. VÄLFÄRDSSTAT I OMVANDLINGSNS Välfärdspolitiska råd 2002 Christer Lundh Li Bennich-Björkman, Rolf Ohlsson,Projekttid: 2001–2002, avrapp: nov 2002 (Göran Arvidsson) Peder J Pedersen, Dan-Olof RoothSNS Välfärdspolitiska råd 2003 (Göran Arvidsson) Anders Björklund, Per-Anders Edin,Projekttid: 2001–2003Peter Fredriksson, Alan KruegerDen offentliga sektorns dimensionering Per Molander Torben M Andersen, Martin Flodén, Kjell-Olof Feldtoch styrningJørn Rattsø, Dennis Snower,Projekttid: 1999–2002, avrapp: 2002Ann-Charlotte Ståhlberg m flIntegration och mångfald i arbetslivet Rolf Ohlsson Per Broomé, Benny Carlson m flProjekttid: 1999–2003, avrapp: mars 2001 (Göran Arvidsson)3. POLITIKENS SPELREGLERSNS Demokratiråd 2001 Olof Petersson Karl Magnus Johansson, Ulrika Mörth, Sven H SalénProjekttid: 2000–2001, avrapp: juni 2001Daniel TarschysSNS Demokratiråd 2002 Olof Petersson Sören Holmberg, Leif Lewin, Björn SvedbergProjekttid: 2001–2002, avrapp: juni 2002Hanne Marthe NarudSNS Demokratiråd 2003 Olof Petersson Ulrika Mörth, Jonas Tallberg, Björn SvedbergProjekttid: 2002–2003Johan P OlsenSNS Författningsprojekt Olof Petersson Karl-Göran Algotsson, Carsten Anckar, Björn SvedbergProjekttid: 1999–2003, avrapp: successivt Per Molander Dag Anckar, Roger D Congleton,Birgitta Swedenborg Eivind Smith, Lauri Karvonen,Jan-Eric Nilsson, Allen Schick m fl4. SÄRSKILDA STUDIERSNS Europa Rutger Lindahl Claes G Alvstam, Per Cramér, PerProjekttid: 1999–2003 (Jan-Olof Edberg, Månsson, Hans-Fredrik Samuelsson,Olof Petersson) Clas WihlborgUtvärdering av Securum Clas Bergström Theodore Eisenberg, Jonathan R Carl Johan ÅbergProjekttid: 1998–2002, avrapp: april 2002 Peter Englund Macey, Claes Norberg, StefanPer ThorellSundgren, m fl(Stefan Sandström)Global Climate Policy Analysis and Marian Radetzki Eirik S Amundsen, Denny Ellerman, Thomas KorsfeldtImplications for the Swedish Energy Sector Lars Bergman Lennart Hjalmarsson, Bengt Kriström,Projekttid: 2000–2003 (Jan-Olof Edberg) Per Kågeson, Patrik SöderholmSvensk energipolitik och lärdomar förframtidenProjekttid: 2003–2004Marian Radetzki(Jan-Olof Edberg)Fler kvinnor på ledande poster i Göran Arvidsson Maria Edström, Anita Göransson, Lars H Thunellnäringslivet (Johanna Laurin) Magnus Henrekson, Pernilla Petrelius,Projekttid: 2001–2004Sven-Erik Sjöstrand m flPROJEKT UNDER BEREDNINGSNS Ekonomiråd 2004Stefan LundgrenÄgande och företagsstyrning Hans Tson Söderström Erik Berglöf, Bengt Holmström,Peter Högfeldt, Stefan SandströmKonkurrensproblem och konkurrenspolitikBirgitta SwedenborgSNS VERKSAMHET 2002 41

MÖTESPLATSENKonferenser, seminarieroch utbildningar 2002SNS arrangerar årligen i central regi drygt 50 konferenser,seminarier och utbildningar, som speglar SNS prioriteradeområden inom forskning och bokutgivning. Basen är konferensersom kompletteras med snabbmöten och utbildningar.Utbudet 2002 var större än någonsin. Konferens-avdelningen genomförde 40 konferenser, åtta måndagsklubbar,tre utbildningsmöten i Samhällsprogrammet, tvåmöten i serien ”Vård och omsorg”, sammanlagt 53 möten(50 föregående år). Antalet deltagare uppgick till 4 150(3 200 föregående år).16 januariWorld Economic Outlook AfterSeptember 11. Tamim Bayouimi.85 deltagare17 januariSamhällsprogrammet återförening.Michael Treschow.42 deltagare21 januariMåndagsklubb. Retail Banking –nischbanker och storbanker. ThomasIdermark.40 deltagare29 januariFörtroenderådets möte. Ordförandemöte.Ekonomirådets rapport.213 deltagare1 februariKaliforniens elmarknad i kris – risk försvensk repris? Paul Joskow, Lars Bergman,Kjell Jansson m fl.142 deltagare7 februariVård och omsorg, etapp 2 – ny teknologi.Ulf Pettersson, Thomas Ihre m fl.35 deltagare18 februariMåndagsklubb. Stockholm 750 år –staden igår, idag och i framtiden. BeritSvedberg, John Skår.29 deltagare7 marsSNS Vision. Tema: Riskkapital. SokiChoi, Christian Salamon, Jenny Helin,Yvonne Mårtensson, Jussi Saarinen,Eric Martin.80 deltagare15 marsVad får en vd kosta? Jacob Wallenberg,Lars Otterbeck, Per-Olof Eriksson,Lars-Erik Forsgårdh.68 deltagare18 marsMåndagsklubb. Ledarskap i balans.Christian Berggren, Peggy Bruzelius.33 deltagare21–24 marsVinterkonferensen 2002 i Åre. OlleDjerf, Irma Rosenberg, Lars Hultkrantz,Stefan Lundgren, Nils Lundgren.42 deltagare15 aprilVårbudgeten. Jens Henriksson, IngemarHansson, Mats Kinnwall m fl.74 deltagare18 aprilVård och omsorg, etapp 3. Kjell Thorm fl.35 deltagare22 aprilVem styr? Regeringskansliet och myndigheterna.Per Molander, Jan-EricNilsson, Per Unckel.145 deltagare22 aprilMåndagsklubb. Medicinska framtidsvisioner.Ulf Pettersson.30 deltagare25 aprilSecurum 10 år efter bankkrisen. ClasBergström, Peter Englund, Per Thorell,Jan Kvarnström, Carl-Johan Åberg m fl.80 deltagare26 aprilAtt förbättra demokratin. RobertCongleton, Björn von Sydow m fl.49 deltagare2 majKvinnochefsprojektet. Mediebilden avkvinnliga chefer i näringslivet. MariaEdström, Cecilia Stenshamn, StigHadenius, Anna Körnung, Carl-JohanBonnier.60 deltagare2 majVårbar på Berns med de fyra nätverkenSysslingarnas, Transfer, UnitedSpaces och Zedir.se.280 deltagare14 majHur stor ska den offentliga sektornvara? Kjell-Olof Feldt, Torben Andersen,Ilija Batljan, Peter Eriksson, ChrisHeister, Karin Pilsäter m fl.95 deltagare17 majEn aktie – en röst. Frukostseminarium.Lars-Erik Forsgårdh, Tor Marthin,Jacob Palmstierna, Marcus Storch.54 deltagare23 majSNS Vision. Tema: Företagens samhällsansvar.Marianne Barner, TonikaHirdman, Pontus Schultz.70 deltagare23 majGlobalisering. Alan Winters, AnthonyVenables, Georg Andrén m fl.60 deltagare27 majEntreprenörskonferens i samarbetemed Esbri. Howard Aldrich, JaneWalerud, Luis Abascal, EllenO’Connor, Widar Andersson.120 deltagare30 majSkolkonferens. Metta Fjelkner,Johnny Nilsson, Hans Bergström,Inger Enkvist, Hans Albin Larsson,Lennart Grosin.103 deltagare13 juniRoger Ferguson. Frukost i samarbetemed Riksbanken.24 deltagare42 SNS VERKSAMHET 2002

13 juniFörtroenderådets möte. Ordförandemöte.Demokratirådets rapport.112 deltagare16 augustiKvinnochefsprojektet. Rekrytering avkoncernstyrelser och karriärvägar.Sven-Erik Sjöstrand, Pernilla Petrelius,Anita Göransson.58 deltagare2 septemberMåndagsklubb. Ombytta roller –debatt om valdebatten. Peter Esaiasson,Lars Engqvist, Gunilla Carlsson m fl.43 deltagare20 augustiSveriges bioteknikindustri i ett internationelltperspektiv. Bo Carlsson,Gunnar Eliasson, Thomas Östros, PerEriksson m fl.168 deltagare22–23 augustiFöretagsledarkonferensen i Tylösand.Björn Rosengren, Paul Romer, CliffWinston, Ann-Christin Nykvist, EvaFernvall m fl.151 deltagare6 septemberMedlemskonferensen i Helsingborg.Anders Dahlvig, Lars Jonung, Anne-Marie Pålsson m fl.174 deltagare11 septemberSNS Stockholm. Demokratirådetsrapport. Ulf Adelsohn, Jesper Bengtsson,Olof Petersson, Sören Holmberg.80 deltagare12 septemberNätverk om nätverk. På Berns.Marianne Nivert, Michael Treschow,Lee Wermelin.180 deltagare16 septemberValanalys. Lena Askling, MatsJohansson, Johan Pehrson, JöranHägg-lund, Ewa Larsson, GöranHägglund, Per Unckel, MatsEinarsson, Bengt Westerberg.80 deltagare18–21 septemberUtbildning. Samhällsprogrammet,etapp 1. Olof Petersson, Erik Fichtelius,Annika Ström-Melin, Carl-Johan Bonnieroch Marianne Nivert m fl.18 deltagare19 septemberFeltänkt! Seminarium Bok &Bibliotek. Inger Enkvist.78 deltagare20 septemberSociala fällor och tillitens problem.Seminarium Bok & Bibliotek. BoRothstein.45 deltagare20 septemberSkola eller kommunal ungdomsomsorg.Seminarium Bok &Bibliotek. Hans Albin Larsson.15 deltagare22 septemberDemokrati utan ansvar. SeminariumBok & Bibliotek. Olof Petersson.30 deltagare27 septemberFörfattningsprojektet. Konferens omEU:s framtid och internationellt forskarseminarium.Lena Hjelm-Wallén,Cecilia Malmström, Wernon Bogdanor,Johan P Olsen.93 deltagare30 septemberMåndagsklubb. NäringslivetsGarbo. Johan Björkman.41 deltagare9 oktoberDet ekonomiska läget. AnneKrueger, Bosse Ringholm, LarsHeikensten, Ingemar Hansson m fl.142 deltagare14 oktoberGlobal Climate Policy and Implicationsfor Sweden. Denny Ellerman,Marian Radetzki m fl.89 deltagare17–19 oktoberUtbildning. Samhällsprogrammet,etapp 2. Björn von Sydow, UrbanBäckström, Margareta Winberg m fl.18 deltagare22 oktoberBortom dot.com-företagen. KlasEklund, Sven-Christer Nilsson m fl.41 deltagare28 oktoberMåndagsklubb. EMU-debatten kanbörja! Nils Lundgren, ThomasFranzén.33 deltagare13–16 novemberUtbildning. Samhällsprogrammet,etapp 3. Rolf Gustavsson, Sven-OlofPetersson, Sixten Korkman, OlleSchmidt, Sven Norberg m fl.18 deltagare18 novemberFungerar elmarknaden? Lars Bergman,Kjell Jansson, Yvonne Fredriksson,Lars Josefsson, Jan Magnusson, LarsErik Roos m fl.130 deltagare19 novemberTio år sedan kronan föll. Carl Bildt,Urban Bäckström, Bengt Dennis, LarsHeikensten m fl.118 deltagare20 novemberSeminarium om europeiska folkomröstningar.Representanter för riksdagspartiernasamt experter frånBaltikum och Skandinavien.58 deltagare22 novemberKvinnochefsprojektet. Rekrytering avkoncernstyrelser. Lunchseminarium.Pernilla Petrelius och Peggy Bruzelius.73 deltagare25 novemberMåndagsklubb. Ledarskap i kristid.Michael Treschow.43 deltagare28 novemberVälfärdspolitiska rådets rapport:Arbete? Var god dröj! Christer Lundh, LiBennich-Björkman, Rolf Ohlsson m fl.112 deltagare28 novemberSNS Vision. Tema: Kreativitet ochinnovationskraft. Ernst Billgren, JacobPalmstierna, Jane Walerud m fl.180 deltagare4 decemberVad betyder upplevelsen för välfärdoch tillväxt? Bengt Wahlström m fl.48 deltagare19 decemberKvinnochefsprojektet. Mediebildenav kvinnliga chefer i näringslivet.Maria Edström och Birgitta Johansson-Hedberg.87 deltagareSNS VERKSAMHET 2002 43

PERSONALBredd, djup ocharbetsglädjeJan-Olof EdbergAnna-Maria NilssonBarbro AnderssonOlof PeterssonBirgitta WijkmanAnna WabréusTorgny WadensjöMarie OttossonStefan LundgrenHelena Hegardt, i bakgrunden Gabriella StjärnborgKerstin LundgrenIngela HallingstamMarian RadetzkiLouise Berg-PouronAllan SeppaPontus BraunerhjelmGabriella StjärnborgJan-Olof Edberg ochHelena GullströmUlrika StuartGöran ArvidssonChristian HelgessonNadja Zaier ochAnita AngelrydMargareta MatzAlma ZunicKatarina Ström44 SNS VERKSAMHET 2002

Per ThulinNiklas LennerPernilla NorlinHans Tson SöderströmStefan SandströmBirgitta SwedenborgChristina RosengrenSusanne Franchi ochHåkan JacobssonBarbro Andersson – VD-sekreterareAnita Angelryd – ekonomiassistentGöran Arvidsson – organisationschef/forskningsledareLouise Berg-Pouron – projektledare, konferenser och utbildningarPontus Braunerhjelm – forskningsledareJan-Olof Edberg – finanschefSusanne Franchi – medlems- och registeransvarigStina Färje – projekt- och konferensassistentHelena Gullström – projektledareIngela Hallingstam – receptionistMaria Hedström – kamrerHelena Hegardt – redaktionschefChristian Helgesson – forskningsassistentHåkan Jacobson – projektledare, lokalgrupperJohanna Laurin – projektledare/forskningsassistentNiklas Lenner – vaktmästare/receptionistKerstin Lundgren – förlagsredaktörStefan Lundgren – verkställande direktörMargareta Matz – ekonomichefAnna-Maria Nilsson – chef SNS medlemsverksamhetPernilla Norlin – informationsstrategMarie Ottosson – informationsredaktör SNS FörlagOlof Petersson – forskningsledareMarian Radetzki – forskningsledareChristina Rosengren – chef konferenser och utbildningarStefan Sandström – forskningsledareAllan Seppa – IT-ansvarig, webmasterGabriella Stjärnborg – förlagsredaktörKatarina Ström – konferensadministratörUlrika Stuart – informationschefBirgitta Swedenborg – forskningsledareHans Tson Söderström – forskningsledarePer Thulin – forskningsassistentAnna Wabréus – marknadsansvarig SNS FörlagTorgny Wadensjö – chef SNS FörlagBirgitta Wijkman – personalsekreterareNadja Zaier – ekonomiassistentAlma Zunic – forskningsassistentKatarina Ström och Johanna LaurinStina FärjeTjänstlediga:Åsa AhlinPetra LarssonRebecca RabbieSNS VERKSAMHET 2002 45

SNS EKONOMI20 000 fristående beslutbakom intäkternaSNS samlade rörelseintäkter för 2002 uppgick till 49,8 mkr.Av cirkeldiagrammet nedan framgår hur dessa intäkter fördeladesig på de olika verksamhetsgrenarna. Under det gångnaåret bidrog ca 250 företag, myndigheter och organisationersamt nära 4 000 personliga medlemmar till SNS grundfinansiering.Därutöver bidrog 20 forskningsråd och stiftelser samtett 70-tal företag och myndigheter till den särskilda projektfinansieringen.Konferenser, seminarier och utbildningsprogramattraherade drygt 4 000 deltagare, och över 11 000 bokläsarebidrog till finansieringen av SNS Förlag. Totalt krävsdet således under ett år nära 20 000 fristående beslut för attsäkra SNS finansiering.Måhända vore det mer praktiskt, och förknippat med mindreansträngning, om ett fåtal stora finansiärer långsiktigt förbandsig att säkra verksamhetens finansiering. Men det vore definitivtinte bra för SNS oberoende och integritet. Med nuvarandefinansieringssystem garanteras en balans mellan många olikadelfinansiärer. Denna balans är en poäng i sig – SNS är inte ochvill inte vara något särintresse och går inte någons ärenden.Dessutom är det breda intresse som SNS röner via bokköpare,konferensdeltagare, medlemmar och forskningsfinansiärer ettkvitto på dess relevans och betydelse i samhällsdebatten. Detär endast genom att ständigt ta upp de viktigaste samhällsfrågornaoch producera god forskning, läsvärda böcker ochintressanta konferenser som SNS har ett existensberättigande.Och detta prövas alltså varje nytt år av tusentals beslutsfattare ■SNS finansiering 2002Totalt 49,8 MkrFöretags-, myndighets- och organisationsmedlemmar 33 %Forskningsbidrag 35 %Bokförsäljning 15 %Personliga medlemmar 4 %Avgifter för konferenser och utbildning 12 %Övrigt 1 %46 SNS VERKSAMHET 2002

ForskningsfinansiärerFöretag, myndigheter ochorganisationer som under2002 bidragit till särskildaSNS-projektABBAkademiska HusAlectaAMF PensionAndra AP-fondenApoteketAstraZenecaAxel JohnsonBergman & BevingBonnier ABCarl Bennet ABCardoCitibankEDFElandersElectroluxEricssonErnst & YoungFjärde AP-fondenFortum KraftFöreningsSparbankenFörsta AP-fondenGraningeGöteborg EnergiHandelsbankenHolmenICAIndustri KapitalIndustrivärdenInvestment AB ÖresundInvestorKonkurrensverketNordeaNutekNynäs PetroleumOMPharmacia SverigePost- och telestyrelsenPostenPraktikertjänstRatosRiksförsäkringsverketRiksskatteverketRoburSapaSBABSBCSCAScaniaSEBSkandiaSkanskaSkellefteå KraftSKFSkolverketStatens EnergimyndighetStatskontoretSveaskogSvensk EnergiSvenska ESF-rådetSvenska KolinstitutetSvenska KraftnätSvenska ShellSvenska SpelSvenska StatoilSydkraftSystembolagetSöderenergiTeliaSoneraTeracomTredje AP-fondenUnisysUPC SverigeUppsala EnergiVasakronanVattenfallVenantiusVin & SpritVolvoVårdförbundetVästerås Energi & VattenÖhrlings PricewaterhouseCoopersÖresundskraftForskningsråd, stiftelser m flsom lämnat anslag till SNSforskning under 2002Axel och Margret Ax:sonJohnsons stiftelseForskningsrådet för arbetslivoch socialvetenskapFoundation for Economicsand LawJan Wallanders och Tom Hedeliusstiftelse för samhällsvetenskapligforskningKnut och Alice WallenbergsstiftelseMarianne och MarcusWallenbergs stiftelseRiksbankens JubileumsfondStiftelsen för kunskaps- ochkompetensutvecklingStiftelsen Marcus och AmaliaWallenbergs MinnesfondSven och Dagmar Saléns StiftelseSydkrafts forskningsstiftelseTore Browaldhs stiftelse förvetenskaplig forskning ochundervisningTorsten och Ragnar SöderbergsStiftelserVinnovaÅngpanneföreningens forskningsstiftelseSNS VERKSAMHET 2002 47

SNS EKONOMIBalans- ochresultaträkningarBALANSRÄKNING (TKR) 2002 2001RESULTATRÄKNING (TKR) 2002 2001TILLGÅNGARAnläggningstillgångarImmateriella anläggningstillgångarVarumärken samt liknande rättigheter 300 –Byggnader och mark 14 793 15 031Inventarier samt konst 806 935Finansiella anläggningstillgångarLångfristiga värdepappersinnehav 23 835 38 543Långfristiga fordringar 717 905Summa anläggningstillgångar 40 451 55 414OmsättningstillgångarVarulager m mFärdiga varor 2 531 2 425Kortfristiga fordringarKundfordringar 1 617 1 153Övriga fordringar 867 1 014Förutbetalda kostnader ochupplupna intäkter 935 869Kassa och bank 6 952 9 758Summa omsättningstillgångar 12 902 15 219Summa tillgångar 53 353 70 633EGET KAPITAL OCH SKULDEREget kapitalBundet eget kapitalBundna reserver 310 310Fritt eget kapitalInsatskapital 39 845 41 345Balanserat resultat –335 3 454Årets resultat –10 841 –3 790Summa eget kapital 28 979 41 319RörelseintäkterNettoomsättning 49 843 47 025Rörelseintäkter 49 843 47 025RörelsekostnaderExterna kostnader –26 897 –23 388Personalkostnader –25 031 –23 127Avskrivningar av materiellaanläggningstillgångar –604 –770Rörelsekostnader –52 532 –47 285Rörelseresultat –2 689 –260Finansiella posterResultat från finansiellaanläggningstillgångar –8 209 –3 576Ränteintäkter och liknandeintäkter 296 396Räntekostnader –239 –350Finansnetto –8 152 –3 530Resultat efter finansiella poster –10 841 –3 790Årets resultat –10 841 –3 790AvsättningarAvsättning för pensioner – 1 123Långfristiga skulderSkulder till kreditinstitut 4 000 4 000Kortfristiga skulderLeverantörsskulder 900 1 442Övriga skulder 599 4 287Upplupna kostnader ochförutbetalda intäkter 18 875 18 462Summa kortfristiga skulder 20 374 24 191Summa eget kapital och skulder 53 353 70 633STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSERStällda säkerheterFastighetsinteckning 7 500 7 500Ansvarsförbindelser Inga IngaCarl-Johan BonnierordförandeCarl BennetHans DalborgStockholm i mars 2003Lars Frithiofvice ordförandeMarianne NivertTorsten PerssonKatja ElvängMeg TivéusIngemar Hansson Stefan Lundgrenverkställande direktörVår revisionsberättelse har avgivits i mars 2003Magnus Fagerstedtauktoriserad revisorBengt Rydén48 SNS VERKSAMHET 2002

Kommentar till balans- ochresultaträkningen 2002För 2002 redovisar SNS en betydande förlust. Resultatet blev–10 841 tkr. Även resultatet före finansiella poster visar på enförlust på ca 2,7 mkr. De här dystra siffrorna har i allt väsentligttvå förklaringar. Huvudförklaringen är att värdepappersportföljen(som byggts upp som reserv för framtida forskningsprojekt)skrivits ned med ca 8 mkr. Det är emellertid i dettasammanhang viktigt att notera att samma forskningsreserverså sent som för två år sedan tillfördes 13,5 mkr i realiseradevinster i samband med utförsäljning av värdepapper efter detatt styrelsen fattat beslut om nya placeringsregler. Resterandedel av förlusten under det gångna året förklaras av engångskostnaderi anslutning till vd-skiftet. Det samlade resultatetför SNS egentliga rörelse, dvs forskning, förlag, konferens,utbildning och medlemsverksamhet har således gått runt ävenunder 2002.SNS sammantagna egna kapital i inledningen av 2003 kommerefter förra årets negativa resultat att uppgå till ca 29 mkr.De medel som tillfördes forskningen under jubileumsåren 1988och 1998 uppgick nominellt till knappt 23 mkr. Trots de senasteårens något turbulenta utveckling på finansmarknaderna överstigermarknadsvärdet på aktuella placeringar således det ursprungligainsamlade kapitalet med ca drygt 25 procent. Därtillkommer ”dolda reserver” i fastigheterna på Sköldungagatan.För 2003 är SNS mål att det redovisade resultatet ska varai balans.Jacob Wallenberg, Stefan Lundgren, Agneta Dreber, Meg Tivéus och Claes Dalborg vid stafettväxlingsmottagningen i januari 2003.SNS VERKSAMHET 2002 49

STADGAR”... främja en saklig ochkonstruktiv samhällsdebatt ...”§ 1. ÄndamålStudieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) har till ändamål att främjaen saklig och konstruktiv samhällsdebatt med tonvikt på frågor somrör näringslivet och dess roll i samhället, att verka för en samhällspolitiksom skapar gynnsamma betingelser för det allmänna framåtskridandetpå marknadsekonomins grund samt att främja ökad effektivitet ochfördjupad samarbetsvilja i arbetslivet. Förbundet skall bedriva sin verksamhetobundet av intresseorganisationer och politiska partier.§ 2. VerksamhetsformerFörbundet verkar genom utredningar och vetenskaplig forskning, genomkonferenser, genom studier och debatt i lokala grupper sammansatta avpersoner med intresse för förbundets ändamål samt genom publiceringoch spridning av resultaten från dessa verksamhetsfält.§ 3. FörvaltningFörbundets angelägenheter omhänderhas av ett förtroenderåd och en avförtroenderådet utsedd styrelse.§ 4. FörtroenderådetLedamöter av förtroenderådet är dels ordförandena i de för förbundetsändamål verksamma lokalgrupperna, dels av förtroenderådet för en tidav högst fem år valda ledamöter. De senare skall uppgå till ett antalminst lika stort som antalet lokalgrupper och väljas av den del av förtroenderådetsom utsetts genom val. Ledamotskap kan upphöra föremandattidens slut efter skriftlig uppsägning, som skall vara förtroenderådettillhanda senast 14 dagar före ordinarie förtroenderådsmöte.Avgår vald ledamot före mandattidens slut väljes ny ledamot för återstodenav nämnda tid.Till hedersledamöter i förtroenderådet kan väljas speciellt förtjänta personer.§ 5. Förtroenderådssammanträden1. Ordinarie sammanträde med förtroenderådet hålles en gång varje årföre juni månads utgång vid tid, som av styrelsen bestämmes. Vid dettasammanträde skall förtroenderådet inom sig utse ordförande och viceordförande, samt efter det att förvaltnings- och revisionsberättelsernaföredragits, fastställa balansräkning för förbundet, besluta om ansvarsfrihetför styrelsen samt förrätta val av styrelse och revisorer. Andrafrågor få upptagas endast om de uttryckligen angivits i kallelsen eller ståri omedelbart samband med annat vid sammanträdet handlagt ärende.Ledamot av förtroenderådet är berättigad att få ärende hänskjutet tillprövning vid ordinarie förtroenderådssammanträde, om han hos styrelsenskriftligt framställt yrkande om detta minst en vecka före sammanträdet.2. Extra sammanträde med förtroenderådet skall utlysas, när styrelsenfinner så behövligt eller då ledamöter av förtroenderådet till ett antal,motsvarande minst 1/5 av samtliga ledamöter, gör framställning häromhos styrelsen. Vid extra sammanträde få ej andra ärenden förekomma ände som angivits i kallelsen eller står i omedelbart samband med sådantärende.3. Kallelse till förtroenderådssammanträde utfärdas av styrelsen minst treveckor före ordinarie förtroenderådssammanträde samt minst en veckaföre annat förtroenderådssammanträde.4. Ledamot av förtroenderådet får vid förtroenderådssammanträdetföreträdas endast av annan ledamot. Vid omröstning i förtroenderådetäger varje ledamot en röst. Såsom sammanträdets beslut gäller, såvidaicke annorlunda bestämmes i dessa stadgar, den mening, för vilken deflesta rösterna avgivits. Vid lika röstetal avgöres fråga rörande val genomlottning, medan för övriga frågor den mening gäller, som biträdes avordföranden.§ 6. StyrelsenStyrelsen, som har sitt säte i Stockholm, består av ordförande, vice ordförandesamt ytterligare högst åtta ledamöter. Ordföranden i styrelsenutses av förtroenderådet. Styrelsens ledamöter väljes vid ordinarie förtroenderådssammanträdeför tiden t.o.m. nästkommande ordinarieförtroenderådssammanträde. Förbundets verkställande direktör utses avstyrelsen och är självskriven ledamot av denna.Förtroenderådets ordförande skall genom kallelse till styrelsens sammanträdenberedas tillfälle att närvara vid dessa.Av förtroenderådet vald styrelseledamot kan genom beslut av förtroenderådetskiljas från sitt uppdrag även om den tid, för vilken hanblivit vald, ej gått till ända.Styrelsen är beslutsför, när samtliga ledamöter kallats och minst halvaantalet är tillstädes. Vid omröstning gäller den mening, om vilken mer änhalva antalet röster förenat sig, eller, vid lika röstetal, den mening, sombiträtts av den vid sammanträdet fungerande ordföranden. Vid styrelsenssammanträden skall föras protokoll, upptagande alla ärenden som förekommitoch de beslut som fattats.§ 7. RevisionFör granskning av styrelsens förvaltning och förbundets räkenskaperutses årligen vid ordinarie förtroenderådssammanträde för tiden till nästaordinarie förtroenderådssammanträde två revisorer varav minst en auktoriseradsamt två suppleanter för dessa.§ 8. RäkenskaperFörbundets räkenskaper skall per den 31 december varje år sammanförasi ett fullständigt bokslut.Senast den 1 mars påföljande år skall räkenskaperna med tillhörandehandlingar samt av styrelsen avgiven förvaltningsberättelse jämte vinstochförlusträkning samt balansräkning för senaste räkenskapsåret överlämnastill revisorerna för granskning. Revisorerna skall avgiva skriftligberättelse över sin granskning, vari de bestämt tillstyrker eller avstyrkeransvarsfrihet för styrelsen. Berättelsen skall årligen inlämnas till styrelsenföre den 30 april.Förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen skall genom styrelsensförsorg tillställas förtroenderådets medlemmar senast i samband medkallelsen till ordinarie förtroenderådssammanträde.§ 9. StadgeändringFör ändring av dessa stadgar fordras enhälligt beslut av förtroenderådetssamtliga ledamöter eller att beslut om sådan ändring fattats av förtroenderådetvid två på varandra följande sammanträden, därav minst ettordinarie och att beslutet vid det sammanträdet, som hålles sist, biträdesav minst 3/4 av de röstande.§ 10. Förbundets upplösningFråga om förbundets upplösning behandlas i samma ordning som frågaom stadgeändring. Dock fordras för sådant beslut vid andra sammanträdeten majoritet av 4/5 av de avgivna rösterna.Om förbundet upplöses, skall samtliga dess tillgångar tillfalla förening,stiftelse eller institution, som har till huvudsakligt ändamål att främja desyften, som angivits i 1. Beslut om medlens användning för sådant syfteskall fattas i samband med beslutet om förbundets upplösning.50 SNS VERKSAMHET 2002

Projektledning: Ulrika Stuart (redaktör), Jan-Olof Edberg, Pernilla Norlin,Anna-Maria Nilsson, Christina Rosengren och Gabriella Stjärnborg.Foto: Rolf Adlercreutz, Stig-Göran Nilsson, Claes Löfgren, Stenssons bilder,Christian Thörnqvist, Louise Berg-Pouron, Johanna Laurin, Allan Seppa m flOriginal: West Studios. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri, 2003.SNS VERKSAMHET 2002 51

SNS – Studieförbundet Näringsliv och Samhälle – är ettfristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat ochoffentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling.Syftet är att skapa underlag för rationella besluti viktiga samhällsfrågor genom forskning och debatt.SNS■ bedriver tillämpad samhällsforskning i samspelmellan ledande akademiker och högre chefer iprivat och offentlig sektor■ publicerar forskningsrapporter, debattböckeroch läroböcker på eget förlag■ arrangerar konferenser, kurser, seminarier ochlokala möten under medverkan av forskare,företagsledare, myndighetschefer, politiker,intresseföreträdare, publicister och andraopinionsbildare■ samarbetar med universitet, högskolor och forskningsorganisationeri Sverige och utlandet samtmed ett tiotal systerorganisationer världen över■ är en allmännyttig ideell förening som står fri frånpolitiska partier och intresseorganisationer■ har 4 000 medlemmar, och lokalgrupper på ettfyrtiotal orter, i Sverige och utomlands■ har sitt kansli i Stockholm med 35 anställda,varav ett tiotal med forskarbakgrund■ finansieras genom medlemsavgifter, forskningsanslag,bokförsäljning och konferensavgifter samtgenom årsavgifter från företag, myndigheter ochorganisationer■ grundades 1948 av enskilda personer i svensktnäringsliv med intresse för samhällsfrågor.Studieförbundet Näringslivoch SamhälleSköldungagatan 1–2,Box 5629, 114 86 StockholmTelefon: 08-507 025 00Fax: 08-507 025 15E-post: info@sns.seWebbplats: www.sns.se