2002 4.4 MB pdf - SNS

FORSKNINGSOMRÅDEEkonomisk politikför tillväxtEn lång period av hög tillväxt i den amerikanska ekonominupphörde under sista kvartalet 2000. Under nästan hela 1990-talet var USA ensamt lokomotiv i världsekonomin medan EUsläpade efter och den japanska ekonomin i princip stod still.Utvecklingen bröts med den kraftiga och långvariga nedgångpå världens aktiebörser som inleddes i mars 2000. I kölvattnetav Enron, WorldCom, m fl företagskollapser och skandalerbörjade därtill förtroendet för den amerikanska kapitalmarknadenatt svikta. Det privata kapitalinflödet till USA haravtagit, vilket inneburit en försvagning av dollarn. Nedgångenpå börserna har samtidigt medfört en kraftig minskning avhushållens förmögenheter. På sikt innebär detta dämpandeeffekter på såväl konsumtion som investeringar.Ekonomirådet 2003I början av det nya seklet har vi fått bevittna kollapsade företagsimperier,kostsamma men förlustbringande investeringar,nyintroduktioner av företag som snabbt blivit värdelösa sedangrundarna sålt ut, finansiell rådgivning som lett i fördärvet,svindlande ersättningar till misslyckade företagsledningar,insideraffärer och falsarier i redovisningen.Det är naturligt att de största bristerna i ägarsystemet uppenbarasnär det efter en lång uppgångsperiod drabbas av en snabbnedgång. Men den här gången handlar det dessutom om ytterligareutmaningar för de existerande strukturerna. Globaliseringenav kapitalmarknaderna innebär att olika kulturer ochtraditioner möts och ibland krockar med varandra. De nationellaägarsystemen ifrågasätts. Som EU-medlemmar har vi attpolitiskt ta ställning till (och påverka!) de gemensamma regelverkför kapitalmarknaden som där håller på att växa fram.2003 års rapport från SNS Ekonomiråd analyserar dessasystemfrågor i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Särskiltgranskas den specifikt svenskamodellen för ägarstyrning, sombygger på starkt kontrollägandemed stöd av aktier med skilda röstvärden,ask-i-ask-ägande och homogenaägardominerade styrelser.SNS Ekonomiråd 2003:Bengt Holmström, professor, MITHans Tson Söderström, forskningsledare SNS, adjungerad professorHandelshögskolan, rådets ordförandeEva M Meyersson Milgrom, docent, Stanford UniversityPeter Högfeldt, docent, HandelshögskolanErik Berglöf, docent, chef för SITE, HandelshögskolanModellen utsätts nu för starka reformkrav från flera håll. Medstöd i modern forskning och internationell debatt belyser rådetmodellens styrkor och svagheter, diskuterar alternativareformvägar och söker ge en vägledning om konsekvensernaav olika vägval. Rådet rekommenderar en reformstrategi sombygger på kontraktsfrihet, flexibilitet och självreglering ■Mer corporate governanceDe högaktuella corporate governance-frågorna var också föremålför två seminarier våren 2002, och planeras bli ett brettupplagt internationellt forskningsprogram framöver. I marsdiskuterades frågor om vd-ersättning vid ett frukostseminarium.I maj debatterades den differentierade rösträtten med JacobPalmstierna som försvarare och Marcus Storch som kritiker ■Rapporten publicerades den 28 januarioch utlöste omedelbart en omfattandedebatt kring ägandet i svenskt näringsliv.Debatt: Vad får en vd kosta? Fr v Johan Munck, Lars-Erik Forsgårdh,Per-Olof Eriksson, Lars Otterbeck och Jacob Wallenberg.8 SNS VERKSAMHET 2002