2002 4.4 MB pdf - SNS

FORSKNINGSOMRÅDEPolitikensspelreglerValet i september 2002 ledde visserligen inte till regeringsskifte,men i alla fall till en rejäl debatt om de svenska reglernaför regeringsbildning. För tjugoförsta året i rad styrslandet av en minoritetsregering. I en uppmärksammad rapportargumenterade SNS Demokratiråd för majoritetsregeringar.Det främsta skälet var att förbättra väljarnas möjlighetatt utkräva ansvar.Demokrati utan ansvarSambandet mellan valutslag och regeringsbildning är svagt.Politikerna och systemet är inte tillräckligt lyhörda för väljarnassignaler. Regeringspartier sitter kvar oavsett om degår fram eller tillbaka. Under flera århar stödpartier haft rollen som bådeopposition och regeringsunderlag.Hur ska väljarna då kunna utkrävaansvar?Demokrati utan ansvar var titelnpå 2002 års rapport från SNS Demokratiråd.Forskargruppen argumenteradeför att representativ demokratiinte bara kräver framåtblickandemandat utan också tillbakablickande sanktioner. Väljarnamåste ges bättre förutsättningar att avgöra hur väl deras valdarepresentanter tillvaratagit deras intressen och önskemål.Den representativa demokratin behöver följaktligen förstärkas,särskilt väljarnas möjligheter att genom sanktionerutkräva ansvar på valdagen. Riksdagen spelar en avgöranderoll för väljarnas möjligheter att påverka regeringens sammansättning.Demokratirådet lade fram flera förslag för attstärka väljarnas makt.Under minoritetsregeringar blir det ofta oklart vilka partiersom står bakom olika beslut. Ska vänsterpartiet och miljöpartietbetraktas som oppositionspartier eller regeringspartier?Rådet presenterade undersökningar som visar att väljarnafår allt svårare att urskilja klara regeringsalternativ.Det finns stora nackdelar med grundlagens bestämmelserom hur riksdagen väljer statsminister. Regelsystemet har ökatrisken för låsningar och behöver därför ändras. Erfarenheternafrån andra länder talar för att riksdagen borde utse majoritetsregeringar.Frågan om regeringens partimässiga sammansättningbör också prövas efter varje val.Maktväxling tillhör undantagen i svensk parlamentarism.Oppositionens svaghet beror framför allt på splittringenmellan de borgerliga partierna. Möjligheten till en skuggregeringhar inte på allvar prövats i svensk politik. Ett sådantskuggkabinett skulle bidra till att få till stånd en tydligareoch synligare opposition.Undersökningar visar att de svenska väljarna är relativtvälinformerade. Men väljarna får i dag inte den informationsom behövs för att kunna utkräva ansvar av regeringen.Valmaterialet har ibland allvarliga brister. Partiernas valmanifestägnas till allra största delen åt framtidslöften, medanredogörelserna för vad som faktiskt hänt under den gångnavalperioden varit ytterst knapphändiga.Demokratirådet ansåg också att riksdagen inför varje valborde förse alla medborgare med en saklig och lättillgängligskrift som berättar om vad riksdagen har fattat beslut omsedan föregående val.För att ansvarsutkrävandet ska fungera måste väljarnaveta vad som ligger innanför respektive utanför regeringensdomän av befogenheter. En otydlig maktdelning innebär delsatt väljarna dömer regeringen för saker som den inte harmakt över, dels att regeringen undslipper ansvar på grundav att väljarna är ovetande. Demokratirådet argumenteradedärför för klarare maktdelning: en skarpare gränsdragningmellan offentligt och privat, tydligare uppgiftsfördelningmellan å ena sidan staten och å andra sidan EU, regioneroch kommuner samt en bättre rollfördelning mellan politikeroch tjänstemän inom staten.Västeuropeiska regeringars valresultatGenomsnitt 1945–199943210–1 –0,1 –1,1 –1,4–2–3–4–5–6–7Regeringar förlorar. Socialdemokraternas valframgång 2002framstår i internationellt perspektiv som ett undantag. Demokratirådetredovisade en stor undersökning av alla regeringar i Västeuropasedan 1945. Datamaterialet visar att sittande regeringarklarar sig allt sämre i mötet med väljarna. Under 1990-taletförlorade en regering med i genomsnitt sex procentenheter.–2,1–3,4–6,314 SNS VERKSAMHET 2002