2002 4.4 MB pdf - SNS

VÄLFÄRDSPOLITISKA RÅDET 2002Att de senaste decenniernas flykting- och anhöriginvandrarehar en mycket dålig arbetsmarknadsförankring bekräftas ien rad forskningsrapporter. Tvärtemot vad många hoppats,tyder mycket på att även invandrarnas barn – den andragenerationens invandrare – är dåligt integrerade, trots att deär födda och uppvuxna i Sverige. Den nuvarande integrationspolitikenhar inte lyckats med att ge nyanlända flyktingaroch anhöriga en fast förankring på arbetsmarknaden. Detkonstaterar Välfärdspolitiska rådet 2002 i sin rapport,Arbete? – Var god dröj!En misslyckad integrationspolitikDen nuvarande integrationspolitiken har misslyckats. Rapportenpekar på några förhållanden av betydelse.• Svenskundervisningen har bedrivits separat och inte ikombination med förvärvsarbete.• Flyktingmottagandet och introduktionsprogrammens utformninggör att flyktingar under sin första tid i landethamnar i socialbidragsberoende.• Skolan har inte lyckats förmedla tillräckliga skol- ochsvenskkunskaper till barn och ungdomar med utomeuropeisktursprung.Rådets policyslutsatser:• Ett nytt samhällskontrakt.Arbetsmarknadens parter, politiker och myndigheter måsteta ett gemensamt ansvar för invandrings- och flyktingpolitikenoch åtgärda den misslyckade integrationen.• Inför ett lärlingssystem.Nyckeln till integration för vuxna invandrare ligger i attde snabbt kommer ut i arbetslivet. För att underlätta integrationenbör infasningen på arbetsmarknaden skegenom att träning i svenska språket kombineras med förvärvsarbete.• Överväg ett riktat statligt skolstöd.Vägen till integration går dels över förbättrad arbetsmarknadsförankringför föräldrarna, dels över ökat stöd iskolan till barn med utomeuropeiska föräldrar. Staten måsteta sitt ansvar för invandringspolitikens långsiktiga konsekvenser:riktade resurser bör anslås till skolan för attstödja unga förstagenerationsinvandrare och andragenerationensinvandrare med utomeuropeiskt ursprung ■Välfärdspolitiska rådet 2002:Peder J Pedersen, professor i nationalekonomi och välfärdsforskningvid Århus universitet och vid Socialforskningsinstitutet i Köpenhamn.Li Bennich-Björkman, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet.Dan-Olof Rooth, lektor i nationalekonomi vid HandelshögskolanBBS, Högskolan i Kalmar.Christer Lundh,rådets ordförande,professor i ekonomiskhistoria vidLunds universitet.Rolf Ohlsson, professori ekonomiskhistoria vid Lundsuniversitet.Andreas Carlgren, gd vid Integrationsverket,betonade attsamordningen mellan olikamyndigheter och beslutsnivåernu har förbättrats.Lars Lejonborg, partiledare (fp),ville bygga integrationen på enjobbgaranti som innebär att allahar rätt att få jobb, samtidigtsom man har skyldighet attförsörja sig om man är frisk.VÄRLDENS BÄSTA ELLER SÄMSTA SKOLA?Kris i integrationsfråganVi befinner oss idag i ett krisartat läge som i framtiden hotaratt ytterligare förvärras. Den misslyckade integrationspolitikenhar lett till stora kostnader och skapar grogrund förfrämlingsfientlighet. Om invandrare hade jobb i samma utsträckningsom svenskar, skulle 100 000 fler invandrare varasysselsatta. I ett integrationsperspektiv håller även skolpolitikenpå att misslyckas. Skolan lyckas inte uppväga bristernai svenskkunskaper i invandrarfamiljer med utomeuropeiskbakgrund, vilket resulterar i genomsnittligt sämre skolprestationerför många unga andragenerationsinvandrare.Lärarbrist, icke godkända elever, klotter och mobbning. Hurallvarliga är egentligen skolans problem? SNS bjöd in experteroch debattörer inom skolans område för att presenterany forskning och bena upp problemen. Bland de medverkandefanns Hans Albin Larsson, aktuellmed SNS-boken Skola eller kommunalungdomsomsorg?, som gav en historiskbakgrund. Li Bennich-Björkman, docenti statsvetenskap, berättade om sin bok Någontinghar hänt – förbättring och frustrationi svenska lågstatusskolor där honvisar på försök att vända utvecklingen iså kallade krisskolor ■SNS VERKSAMHET 2002 13