Ladda ner miljöredovisningen (2 MB) - Landskrona kommun

LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2008

LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2008

INNEHÅLLMiljöredovisningen har producerats avmiljöförvaltningen på kommunstyrelsens uppdrag.Högni Hansson har varit ansvarig för projektetdär Olle Nordell har varit projektledare.Olle Nordell är ansvarig för avsnittet ommiljömålsarbetet och kartmaterialet. ThomasHylén och Rainer Weich skrev texterna omMiljöledningssystemet och det kommunalamiljöarbetet.Rainer Weich har formgivit dokumentet och gjortdiagram och andra illustrationer.Ytterligare information om gröna nyckeltal ochmiljötillståndet finns på miljöförvaltningenshemsida, www.landskrona.se under ”Miljö”.Copyright: Innehållet i denna skrift får gärnaciteras, refereras eller kopieras om källan anges.Upplaga: 1000 exFormgivning: Rainer WeichFotografer: Mikael Arinder, Skånska Bilder (s. 39,46, 47, 48); Sven Halling (omslag, s. 20);Thomas Hylén (s. 52); Sven-Bertil Jonsson (s. 32akvarell, C Öresundsvattensamarbetet); OlleNordell (s. 3, 7, 11, 16, 17, 19, 24, 25, 26, 27,28, 32, 33, 37, 39, 40, 41, 42, 43, 45, 46, 56),Minnesbanken, Landskrona museum (s. 16);Mats Svensson, Borstahusbild (s. 32, 37,baksida); Rainer Weich (s. 53, 54).Upplysningar om varifrån uppgifter i diagram ochtabeller är hämtade finns på Landskrona stadshemsida. www.landskrona.se klicka på miljöINNEHÅLL. .................................2FÖRORD ....................................3INLEDNING ................................4Sammanfattning. .................................. 5MILJÖMÅL ..................................71. Begränsad klimatpåverkan. ........................82. Frisk luft. ...................................... 123. Bara naturlig försurning ..........................164. Giftfri miljö .................................... 185. Skyddande ozonskikt. ............................206. Säker strålmiljö ................................. 227. Ingen övergödning ..............................248. Levande sjöar och vattendrag ......................289. Grundvatten av god kvalitet .......................3210. Hav i balans samt levande kust och skärgård .........3411. Myllrande våtmarker ............................3812. Levande skogar ................................ 4013. Ett rikt odlingslandskap .........................4215. God bebyggd miljö .............................4416. Ett rikt växt- och djurliv .........................46MILJÖLEDNING ............................50Från miljöpolicy till miljöledningssystem ...............50De åtta miljömålen i den kommunala miljöpolicyn .......52HÄLSA OCH OHÄLSA ........................59Miljömärkt trycksakTryckning:Grahns tryckeri, Lund2

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - InledningINLEDNINGSymbolerna för de 16 nationella miljömålen.Landskrona har gett ut en årlig miljöredovisningsedan 1994. Temat förår 2008 är de nationella miljömålenur ett landskronaperspektiv. Det är tio årsedan miljökvalitetsmålen sjösattes avRiksdagen. 2008 års miljöredovisning fokuserarpå vad som är särskilt relevant förLandskrona, hur tillståndet är i Landskrona,vilka de största problemen är som vihar att brottas med och något om vadsom gjorts och görs i kommunen. Miljöredovisningenbehandlar även de lokalamiljömålen som antogs av kommunfullmäktige1998 och gäller fram till 2008.Miljöredovisningen har även en översiktav ohälsotal för Landskrona jämfört medövriga Skåne och Riket.Sedan 1998 har miljöredovisningen haftett tema.1998: Kommunens "miljöskuld"1999: Kommunen - miljöpolicy ochmiljömål2000: Goda exempel2001: Transporter och miljömål2002: Miljöledning inom industrin2003: Redovisning av LIP-projekt2004: Miljötillståndet2005: Klimatmålet2006: Naturvård2007: Klimatet och konsekvenserna avklimatförändringarnaMiljöredovisningarna kan laddas ner frånwww.landskrona.se, klicka på miljö och miljöredovisning.4

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - InledningSammanfattning1. BegränsadklimatpåverkanAtt minska klimatpåverkan är bland vårastörsta utmaningar. En minskad användningav fossila bränslen som olja, kol ochgas är nödvändig för att begränsaklimatpåverkan.I Landskrona har fjärrvärmenätet byggtsut kraftigt där bränslet till stor del utgörsav biobränsle och spillvärme från industrin.I Klimatinvesteringsprogrammet,KLIMP, betalas bidrag ut till gasbilar ochutredningar görs för att effektivisera ochmiljöanpassa industrins transporter. Etträkneexempel på en utbyggnad av förnybaraenergikällor som vindkraft, biogas,solvärme och energigrödor visar att enbetydande del av energianvändningen kankomma från förnybara energikällor sominte släpper ut växthusgaser.2. Frisk luftLandskrona har historiskt sett haft storaproblem med luftföroreningar. Generellthar halterna minskat betydligt under desenaste decennierna, dels på grund avkraftigt minskade utsläpp från lokala industrieroch dels på grund av minskad påverkanfrån andra länder och kommuner.De stora problemen är höga halter avmarknära ozon, små partiklar (PM10) ochbly.3. Bara naturlig försurningTrots att Skåne har den högsta belastningenav försurande ämnen i Sverige äreffekterna på mark och vatten liten. Detkan vi tacka våra kalkhaltiga jordar för, deförmår att neutralisera de försurande ämnena.Dock kan man se skador på en delbyggnader, t ex Tranchellska huset. Halternaav försurande kväveföreningar harde senaste 10 åren legat på drygt 10 kg perhektar och år. Depositionen av svavel harnästan halverats under den senast 10-årsperioden.Lokalt bidrar vägtrafiken till större delenav kväveutsläppen och den stationäraförbränningen till nästan hela mängdenutsläpp av svavel. Sjöfarten och utsläppfrån övriga Europa bidrar påtagligt tillnedfallet av försurande ämnen.4. Giftfri miljöLandskrona har under en lång tid varit enindustristad med tunga och förorenandeindustrier. Än i dag hanterar Landskronasindustrier fler kemikalier än de flesta andrastäder. Staden har haft stora problemmed metaller och organiska miljögiftersom t ex PCB och bly. Blyföroreningarnapå industriområdet har varit mycket högaoch det finns stora områden med förorenadmark. Fortfarande kan inte miljöförvaltningenrekommendera att man ätergrönkål och sallat som växer nära industriområdet.Landskronas vattendrag rinneri huvudsak genom jordbruksbygd,rester av bekämpningsmedel påträffasnästan vid varje provtagning.5. Skyddande ozonskiktI Sverige pågår ett arbete med att fasa utde köldmedia som verkar nedbrytande pådet skyddande ozonskiktet högt upp i atmosfären.Den som har en anläggningmed mer än 10 kg köldmedia ska rapporteradet till miljöförvaltningen. Idag är allanvändning av CFC förbjuden och användningenav det mindre ozonnedbrytandeHCFC har minskat med 80 % mellan2000 och 2007. De farliga CFC ochHCFC ersätts med HFC som inte har någonozonnedbrytande effekt. Det finnsca 150 anläggningar med mer än 10 kgköldmedia i kommunen. Innehållet igamla kylskåp är okänt.6. Säker strålmiljöVi utsätts dagligen för olika former avstrålning från mark, byggnader, UV-strålningfrån solen och elektromagnetiskstrålning. I Landskrona är det bara Gipsönsom är klassad som ett högriskområde.I övriga delar är klassade som låg- ellernormalriskområde för markradon. Radonkan även komma från byggnader med blålättbetong ((byggda mellan 1929 och1970 talet). Mätningar i vanliga bostadshusvisar att ca 10 % av byggnaderna harhalter över Socialstyrelsens riktvärde om200 Bq/m 3 . Skolor och förskolor har lågahalter. Mätningar av elektromagnetiskstrålning från mobiltelefoni längs kommunensvägar visar att högst strålningfinns i tätorterna. Mätbara värden finnsdock i hela kommunen.7. Ingen övergödningMed ingen övergödning menar man attnäringsämnen, främst kväve och fosfor,inte ska förekomma i så stora mängder attde har negativ inverkan på naturen. Detintensiva jordbruket och den effektivadräneringen av och bortledning av vattenfrån åkermarkerna har minskat naturenssjälvreningsförmåga betydligt. Höga halterav kväve och fosfor göder vattendragenoch havet samt gynnar vissa växter påandras bekostnad. De växt- och djurartersom kan utnyttja höga näringshalter taröver. I Landskrona och andra områdenmed hög andel slättjordbruk har det genomförtsen rad åtgärder för att mildra denegativa konsekvenserna av övergödningen.Särskilt kan anläggande av dammaroch skyddszoner längs vattendragennämnas. Det finns regler om hur gödslingav grödan ska ske och att viss del av åkermarkenska vara vintergrön (och läckerdärmed mindre). Belastningen från avloppoch industrier har minskat genomutbyggnad av reningsverk. Mätningar avvattenkvaliteten visar att belastningen avkväve och fosfor har gått ned men ärfortfarande för hög.8. Levande sjöar ochvattendragLandskrona saknar helt sjöar men Saxån,Braån och Råån samt några mindre vattendragär värdefulla naturmiljöer. Generelltär 90 % av våtmarkerna som fanns på1800-talet torrlagda och hälften av demindre bäckarna lagda i rör. Belastningenav näringsämnen är hög och sommartidkan vattenståndet bli farligt lågt. Trotsdetta har de större vattendragen stora värdenoch Saxån har klassats som nationelltsärskilt värdefullt vattendrag. Sedan börjanav 1990-talet har åtskilliga åtgärder genomförtsför att förbättra vattendragensnaturvärden.Bland insatserna kan dammar, skyddszoner,restaurerade betesmarker och bortrensandeav vandringshinder för fisknämnas. Analys av sammansättningen avbottendjur visar att arter som kräver rentvatten blivit vanligare.5

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - MiljömålsarbeteMILJÖMÅLRiksdagen har antagit mål för miljökvaliteteninom 16 områden. I november2005 lades miljökvalitetsmålet”ett rikt växt- och djurliv” till de 15som man antagit redan i april 1999.MiljökvalitetsmålenMålen beskriver den kvalitet och det tillståndför Sveriges miljö, natur- och kulturresursersom är ekologiskt hållbart pålång sikt. Regeringen har inrättat ett miljömålsrådsom ansvarar för uppföljningav miljökvalitetsmålen.Miljökvalitetsmålen syftar till att:• främja människors hälsa• värna den biologiska mångfalden ochnaturmiljön• ta till vara kulturmiljön och dekulturhistoriska värdena• bevara ekosystemens långsiktigaproduktionsförmåga• trygga en god hushållning mednaturresursernaGenerationsmålSträvan är att vi till nästa generation skaha löst de stora miljöproblemen. Det betyderatt alla viktiga åtgärder i Sverige skavara genomförda till 2020 (2050 då detgäller klimatmålet).Naturen behöver dock tid för att återhämtasig och i några fall kommer vi inteatt hinna nå den önskvärda miljökvaliteten,även om stora insatser görs.För att vi ska klara generationsmålet krävsett stort engagemang hos många aktörer isamhället, både i Sverige och i andra länder.Teknikutveckling kan bidra till attlösa några av problemen. Det kan ocksåbehövas mer genomgripande samhällsförändringar.DelmålFrån november 2005 gäller 72 delmål antagnaav riksdagen för att konkretiseramiljöarbetet på vägen mot miljömålen.Delmålen anger inriktning och tidsperspektiv.Några utgör en del av hela miljökvalitetsmålet,andra utgör ett steg på vägen.Nya delmål kommer att behövautvecklas efter hand.Övergripande miljömålsfrågorFörutom de 16 miljökvalitetsmålen behandlasockså tre övergripande miljömålsfrågor:Kulturmiljön, Hälsofrågoroch Fysisk planering och hushållningmed mark, vatten och byggnader.Tre åtgärdsstrategierEtt fåtal aktiviteter – transporter, energianvändning,flöden av material, kemikalieroch varor med mera – orsakar flera avdagens miljöproblem.Därför kan vissa åtgärder leda till att merän ett miljömål nås. Som en följd av dettahar riksdagen fastställt att arbetet medmiljökvalitetsmålen ska koncentreras i treåtgärdsstrategier:1. En strategi för effektivare energianvändningoch transporter – för främst attminska utsläppen från energi- och transportsektorerna.2. En strategi för giftfria och resurssnålakretslopp – för att minska användningenav naturresurser, minska de diffusa utsläppenav miljögifter och för att skapaenergi- och materialsnåla kretslopp.3. En strategi för hushållning med mark,vatten och bebyggd miljö – för att bevaraden biologiska mångfalden och värdefullakulturmiljöer, skydda människors hälsa,samt för miljöanpassad fysisk planeringoch hållbar bebyggelsestruktur.Bäckviken och Vens backafall.7

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - MiljömålsarbeteEnergikällorVindkraftDet finns idag 20 vindkraftverk iLandskrona. Några av dessa är relativtsmå och tillsammans kan de producera40 000 MWh per år. Ett stortvindkraftverk på 3 MW kan produceraungefär 6 800 MWh/år på landoch 9 560 MWh/år om det är placerattill havs. Om det i Landskronaskulle byggas ytterligare två vindkraftsparkermed vardera 12 verkoch en vindkraftspark med 30 verkutanför Landskronas kust skulle detkunna ge en elproduktion på 450000 MWh/år, vilket motsvarar 31 %av dagens energiförbrukning.Visste du att”Koncentrationen av växthusgaseri atmosfären måste stabiliseraspå högst 400 ppm koldioxidekvivalenterför att temperaturökningenska begränsas tillhögst 2 grader. ”SolfångareEnergin från solen kan tas tillvaramed hjälp av solceller som omvandlarenergin till el, eller solfångare som användsför uppvärmning. Solfångareger 300 till 700 kWh/m 2 och år beroendepå vilken typ av system man använder.Solceller har än så längerelativt låg verkningsgrad och genererar50 till 150 kWh elektricitet per m 2och år. Den högre verkningsgradengör solfångare till ett bättre alternativ idetta fall. Alla tak i en stad utgör tillsammansstora ytor som skulle kunnautnyttjas vid energiproduktion.Takytor av offentliga byggnader och industrifastigheter skulle kunna användas för energiproduktion.RäkneexempelOm 20 % av takytan (ca 90 ha) på industribyggnaderoch offentliga byggnaderi Landskrona bekläddes medsolfångare skulle 90 000 MWh värmekunna produceras varje år, vilketmotsvarar 6%avkommunens energiförbrukning.Ytterligare ett räkneexempel. Solcelleromvandlar solljus direkt till el i formav likström. Gipsön har en yta på 43ha. Om halva ytan 215 000 kvm täcksmed solceller skulle vi kunna producera23 miljoner kWh el eller 23 000MWh. Den elen räcker till att driva 68trådbusslinjer av Landskronas storlekeller till 1 150 eluppvärmda villor.Bakomliggande siffror. En solcellsanläggningpå 1 kW som är placerad rakt mot södermed 30-50 graders lutning producerar iSverige ca 850 kWh per år och tar upp enyta av drygt 8 m². På 215 000 kvm kan manplacera 26 875 enheter solceller på vardera 8kvm. Varje enhet producerar 850 kWh. 26875 enheter gånger 850 kWh blir totalt 22, 8miljoner kWh.Gammal och ny vindkraftsteknik.Energiförbrukningen i Landskrona staddomineras av el och fjärrvärme. Fossilabränslen som bensin, diesel och eldningsoljatillsammans utgör dockfortfarande en betydande andel av dentotala energiförbrukningen.9

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - MiljömålsarbeteBiogasBiogas är en växthusgas som bildasvid syrefri nedbrytning, rötning avorganiskt material på tex soptipparoch vid rötning av avloppsslam. Gasenbestår till största delen av metan(CH 4). Förbränning av biogas är enmiljövänlig, förnyelsebar energikälla.RäkneexempelVid insamling av organiskt hushållsavfallkan man räkna med ca 50 kg perperson och år. I Landskrona skulle2 000 ton avfall om året kunna omvandlastill biogas motsvarande enenergimängd på 2 500 MWh/år.En stor del av Landskrona består avbördig åkermark. Om en tiondel avåkermarken skulle användas för odlingav energigrödor skulle upp till 40 000MWh/år kunna produceras förutsattatt man odlar grödor med ett högtenergiutbyte som t ex sockerbetor ellermajs. Typ av substrat och vilkenkemisk sammansättning materialet harpåverkar hur mycket biogas som bildasvid rötningen. Genom att blandaolika substrat kan man få ut mer gasän om man rötar de olika sakerna varför sig. Restprodukten som blir kvarefter gasframställningen är mycket näringsrikoch kan användas som gödselpå åkrarna. Biogasproduktion har därmedytterligare en miljövinst genomen minskad användning av handelgödsel.Den energimängd som enligt detta exempelkan framställas i Landskronafrån vind, sol, energigrödor och avfallutgör 41% av kommunens nuvarandeenergianvändning.För att uppnå ett hållbart samhälle ärdet därför mycket viktigt att den totalaenergianvändningen minskas och attsatsningar görs på mer energisnål teknik.En kraftig minskning av den totalaenergianvändningen är möjlig.Biogas är ur miljösynpunkt ett utmärkt bränsle. Den senaste generationen gasbilar har en tillförlitligteknik samt stor räckvidd.Enligt en undersökning som gjorts påuppdrag av Naturskyddsföreningen ärdet möjligt att halvera Sveriges energianvändninggenom energieffektiviseringoch olika styrmedel utan attförsämra vår levnadsstandard. (Sweco-rapportenFaktaunderlag till Naturskyddsföreningenskonferens Halvaenergin - hela välfärden, 2008).FaktarutaEnergienheterDen enhet som vanligtvis används förenergi är wattimmar (Wh).1 GWh = 1000 MWh = 1000 000kWh = 1000 000 000 Wh.Helsingborgs stadsbussar körs enbart på biogas. I Landskrona stad däremotkörs gasbussarna på fossil gas. I Helsingborg produceras biogasen i en anläggningvid Filbornatippen. För att använda biogasen som fordonsbränslemåste gasen renas från föroreningar. Detta sker i en upparbetningsanläggning.I Landskrona utgör trådbussarna de miljövänligaste alternativen.Jämfört med dieselbuss (Euro 4) minskar utsläppen genom trådbussar:Klimatpåverkan: -275 ton koldioxid/årFörsurning: -1 200 kg kväveoxider/årHälsa: -5 kg partiklar/årHälsa: -11 kg kolväte/årTrådbussen är energieffektiv35% av dieselbussens energiförbrukningDieselbuss förbrukar 4,5 kWh/kmBiogasbuss förbrukar 5,6 kWh/kmTrådbuss förbrukar 1,6 kWh/km10

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - MiljömålsarbeteFaktaruta växthuseffektVäxthuseffekten är en förutsättning förlivet på jorden. Den medför att jordentar upp inkommande solinstrålning. Des k växthusgaserna i atmosfären fördröjersedan värmeavgivningen frånjorden tillbaka till rymden, vilket medföratt temperaturen på jorden hålls påen behaglig nivå. Problem uppstår närstörre mängder av växthusgaser ökaratmosfärens isolerande förmåga. Temperaturenstiger, vilket leder till dramatiskaklimatförändringar. Normalt ökartemperaturerna mest vid högre breddgrader.Utsläpp av växthusgaser kan ha naturligaorsaker som t ex från vulkanutbrott.Det största nettotillskottet orsakasdock av människans förbränning avfossila bränslen som olja, kol och gassom tagits upp ur jorden. Vid förbränningbildas växthusgasen koldioxid.Den koldioxid som frigörs vid förbränningav biobränsle har dock tagits uppfrån atmosfären när grödan växte upp.Därför ger biobränslen inte någon nettotillförselav koldioxid till atmosfären.Olika växthusgaser och deras betydelse.Har klimatet blivit mera extremt? När stormen Gudrun drog över södra Sverige blåstes stora delen av barrskogen ner.11

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - Miljömålsarbete2. Frisk luftMiljömålLuften ska vara så ren att människors hälsasamt djur, växter och kulturvärden inte skadas.Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nåsinom en generation.DelmålDelmålen är antagna av riksdagen för attkonkretisera miljöarbetet på vägen motmiljömålen. Delmålen anger inriktning ochtidsperspektiv. Några utgör en del av helamiljökvalitetsmålet, andra utgör ett steg påvägen.Svaveldioxid (2005)Halten 5 mikrogram/m³ för svaveldioxid somårsmedelvärde ska vara uppnådd i samtligakommuner 2005.Kvävedioxid (2010)Halterna 60 mikrogram/m³ som timmedelvärdeoch 20 mikrogram/m³ som årsmedelvärde förkvävedioxid ska i huvudsak underskridas år2010. Timmedelvärdet får överskridas högst175 timmar per år.Marknära ozon (2010)Halten marknära ozon ska inte överskrida 120mikrogram/m³ som åtta timmars medelvärde år2010.Flyktiga organiska ämnen (2010)2010 ska utsläppen av flyktiga organiskaämnen (VOC) i Sverige, exklusive metan, haminskat till 241 000 ton.Partiklar (2010)Halterna 35 mikrogram/m³ somdygnsmedelvärde och 20 mikrogram/m³ somårsmedelvärde för partiklar (PM10) skaunderskridas 2010. ...Benso[a]pyren (2015)Halten 0,3 nanogram/m³ som årsmedelvärde förbenso[a]pyren ska i huvudsak underskridas2015.Landskrona har historiskt sett haftstora problem med luftföroreningar.Under 1950 och 60-talen var luften ikommunen hårt ansträngd av industriutsläpp,utsläpp från bostadsuppvärmningoch trafik. Luftkvaliteten har blivit betydligtbättre sedan dess, men vissa föroreningarförekommer fortfarande i så högahalter att de kan ge upphov till hälsoproblemoch skador på miljön.En stor andel av Landskronas invånarebesväras regelbundet av bilavgaser ochpersoner som har astma eller allergi är extrakänsliga. Den intensiva biltrafiken äridag ett stort hinder för en frisk luft ikommunen och där går utvecklingen åtfel håll. Räknat per invånare har körsträckornablivit längre och bränsleförbrukningenökat mellan 1999 och 2005.Jämfört med tidigt 1980-tal är det flersom upplever obehag av avgaser idag medandet är betydligt färre som besväras avlukt från industrier. Industrierna bidrardock fortfarande med luftföroreningaräven om mängderna har minskat kraftigt.I städer är det oftast sämre luftkvalitet pågrund av utsläpp från biltrafiken, och halternaav luftföroreningar är högre i gatunivådär människor befinner sig än i takhöjd,där man tidigare gjorde allamätningar.Luftkvaliteten i Landskrona har blivit bättrede senaste 20 åren. I dag är det främstozon och små partiklar som orsakar hälsoproblemtill följd av luftföroreningar iSverige. Ozon bildas när bilavgaser utsättsför solljus och är därför som högstsoliga sommardagar. Halterna av kvävedioxid,svaveldioxid och bensen har minskatsedan luftmätningarna påbörjadesmen förbättringen har avstannat. Ettstort hinder för att uppnå frisk luft i kommunenär den ökande biltrafiken.Den ökande användningen av katalysatoreri bilar har dock haft stor betydelse förminskningen av kvävedioxid. Svaveldioxidutsläppenhar minskat till följd av att användningenav svavelhaltiga bränslen harminskat.Utbyggnaden av fjärrvärmen är en bidragandefaktor till att användningen av eldningsoljahar minskat och därmed ävensvavelutsläppen.Halter av marknära ozon visar en ökande trendunder mätperioden. Marknära ozon producerasinte bara lokalt utan importeras till oss via luftenfrån andra delar av Europa.Når vi miljökvalitetsmålet?Miljömålsrådet bedömer att miljökvalitetsmåletFrisk luft är mycket svårt eller inte möjligt att nåtill 2020 även om fler åtgärder sätts in.Trendena är tydliga. Halter av både kvävedioxid och svaveloxid har minskat under mätperioden. Denkraftigaste minskningen står dock svaveldioxid för.12

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - MiljömålsarbetePartikelhalter kan variera kraftigt mellan åren.Det finns inga tydliga trender.FaktarutaHälsoeffekterLångtidsexponering för partiklar bedömsbidra till flera tusen dödsfall iförtid årligen i hjärt- och kärlsjukdomaroch lungsjukdomar i Sverige.Även lungfunktionen påverkas negativt.Korttidsexponering har sambandmed dödlighet och inläggning påsjukhus.Effekter på naturmiljöer ochmaterialPartiklar kan påskynda korrosion avmetaller och skada kulturföremål.KällorVägtrafiken är en viktig källa till bådegrövre och finare partiklar. Energiproduktion,uppvärmning, industrier bidrarsamt naturliga källor.Källa: IVL- rapport, B1667Mätningar av luftkvaliteten i Landskronagörs regelbundet så att man kan följa utvecklingenöver tiden. Många luftföroreningarkan transporteras långa sträckoroch föroreningar som släpptes ut på kontinentenkan mätas i Landskronaluften.Luftsidan som visar halter av NO2 och ozon för Landskrona online kan du besöka under adressenhttp://www.dagensluft.se/. Bilden visar ozonhalter.I samband med att bensenhalter i bensin harminskats successivt, återspeglas detta även iluftmätningarna som visar en sjunkandeutveckling.FaktarutaHälsoeffekterBensen kan orsaka cancer, främst leukemi.VOC (bensen, eten och butadien)bidrar sannolikt till några extracancerfall per år i Sverige.Effekter på naturmiljöer ochmaterialIndirekt skador på växter och materialgenom att VOC bidrar till bildning avozon.KällorFrämst bilavgaser. Vedeldning, utsläppfrån industrier, arbetsmaskineroch användning av hushållsprodukterär viktiga källor.Källa: IVL- rapport, B1667Många luftföroreningar bildas vid förbränningav fossila bränslen. Många av deåtgärder som vidtas för att begränsa klimatpåverkanbidrar därför även till en renareluft.13

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008Landskrona stad ijämförelse medandra kommunerEuropa, Sverige & SkåneEuropaSverige tillhör de länder iEuropa som har de lägstahalterna av luftföroreningari tätorter. Vissa dagar kandock halterna av partiklarvara mycket höga, troligenpå grund av kallt klimat ochanvändningen av dubbdäcksamt halkbekämpande medel.Årsmedelvärdet för länder iEuropa söder om Nordenför PM 10 och NO 2 är mellan20-40 µg/m 3 i urban bakgrunddvsitätortsluft itakhöjd. I svenska tätorterär årsmedelvärdet i bakgrundsluften10-20 µg/m 3omräknat från vinterhalvårsvärden.I gaturum är årsmedelvärdenavanligtvis högre.I Landskrona gaturum vardet faktiska årsmedelvärdetför PM 10 28 µg/m 3 underkalenderår 2006.Sverige och SkåneLandskrona urbana bakgrundsluftdvstätortsluft itakhöjd har jämförts mednågra andra städers bakgrundsluft.Vinterhalvårsmedelvärdenav partiklar(PM 10), kvävedioxid ochsvaveldioxid från mitten av1990-talet och framåt harstuderats. Jämförelsen hargjorts genom att välja någraorter som ingår i IVL:s urbanmätnätsom är jämförbararäknat i befolkningsmängd(Trelleborg, Falkenbergoch Karlskoga). Någrastörre städer i Skåne (Malmöoch Helsingborg) harockså valts samt en mätstationsom är opåverkad (Vavihillpå Söderåsen).KvävedioxidVinterhalvårsmedelvärdet förkvävedioxid har minskat genomgåendei Sverige.Trelleborg har genomgåendehögre vinterhalvårsmedelvärdenän de andra kommunernai samma storleksordning, docklägre än de större städernaMalmö och Helsingborg. Vinterhalvåret07/08 var dockTrelleborgs bakgrundsluft inivå med Malmös bakgrundsluftvid rådhuset. I Landskronahar halten i tätortsluftenminskat och har varit i nivåmed några andra städer de senasteåren (Falkenberg ochKarlskoga). Karlskoga hardock inte mätt kvävedioxidunder vinterhalvåret 07/08.Partiklar (PM10)Landskrona tätortsluft (bakgrundsluft)har jämförelsevishöga vinterhalvårsmedelvärdenför partiklar (PM10) sedanmätningar startade vinterhalvåret2001/2002.Vinterhalvåret 07/08 har dockTrelleborg högre halvårsmedelvärdeän Landskrona. Anmärkningsvärtär att bådeLandskronas och Trelleborgsbakgrundsluft genomgåendehar högre vinterhalvårsmedelvärdenän Malmös bakgrundsluftvid rådhuset.SvaveldioxidTrelleborg har betydligt högrevinterhalvårsmedelvärde änövriga kommunerna som ingåri jämförelsen, även högreän Malmö och Helsingborg.Sjöfarten är den troligaste orsakentill de högre vinterhalvårsmedelvärdenaav svaveldioxidi Trelleborg. Landskronastätortsluft (bakgrund) har genomgåendenågot högre vinterhalvårsmedelvärdenförsvaveldioxid jämfört med någraandra tätorter som är jämförbarai befolkningsmängdoch som har mätt svaveldioxid(Karlskoga och Falkenberg).Karlskoga har dock inte mättsvaveldioxid under vinterhalvåret07/08.14

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - MiljömålsarbeteÖresund hör till de mest trafikerade farvattnen ivärlden. Eftersom många fartyg saknar katalytiskavgasrening, är belastningen av luften med svavelochkväveföroreningar från fartygstrafiken hög. Figurentill vänster visar antalet fartyg och deras tonnagemellan Klagshamn och Drogden fyr i södraÖresund, där alla fartyg från och till Östersjön passerar.På väg genom Öresund passerar fartygenantigen genom Öresundsbron eller Drogdenrännan.I mellersta Öresund leds fartygstrafiken väster elleröster om Ven för att sedan passera trafiksepareringenvid Helsingborg. Bilden nedanför visar trafiktätheteni de olika trafikstråken Uppgifter från detdanska "Farvandsvæsendet" se www.frv.dk .FaktarutaKvävedioxidKällor: Bildas vid förbränning av fossila bränslen och kommerframför allt från väg- och sjötrafik, energiproduktionsamt arbetsmaskiner.MiljöeffekterBidrar till både övergödning och försurning av mark och vatten.Bidrar till bildning av marknära ozon.Hälsoeffekter: Kan orsaka försämrad lungfunktion och förvärraastma.SvaveldioxidKällorBildas vid förbränning av svavelhaltig olja och kol och kommerfrån bland annat energiproduktion, industrier och sjöfart.MiljöeffekterBidrar till försurning av mark och vatten.HälsoeffekterHöga halter kan ge upphov till luftvägsbesvär och orsakaluftvägssjukdomar.Marknära ozonKällorBildas av kväveoxider och kolväten i kombination med starktsolljus. Utsläpp från trafiken är den huvudsakliga källan tillbildning av marknära ozon. Det mesta av de uppmätta ozonhalternakommer från intransport och har sitt ursprung frånkontinenten. Skånes utsläpp bildar i sin tur ozon i angränsanderegioner. Halterna är som högst under sommaren då solstrålningenär som störst.MiljöeffekterOrsakar skador på växtlighet.HälsoeffekterKan påverka lungfunktionen, orsaka inflammationer och förvärraastmabesvär.Små partiklarKällorLuftpartiklar kommer bland annat från vägtrafik, energiproduktionoch industrier.HälsoeffekterLångtidsexponering kan leda till hjärt-, kärl- och lungsjukdomar.BensenKällorKommer främst från bilavgaser, vedeldning och industrier.HälsoeffekterÄr cancerframkallande, bidrar till bildning av marknära ozon.15

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - Miljömålsarbete3. Bara naturlig försurningMiljömålDe försurande effekterna av nedfall och markanvändningska underskrida gränsen för vadmark och vatten tål. Nedfallet av försurandeämnen ska heller inte öka korrosionshastigheteni tekniska material eller kulturföremål ochbyggnader.DelmålDelmålen är antagna av riksdagen för attkonkretisera miljöarbetet på vägen motmiljömålen. Delmålen anger inriktning ochtidsperspektiv. Några utgör en del av helamiljökvalitetsmålet, andra utgör ett steg påvägen.Försurning av sjöar och vattendrag (2010)År 2010 ska högst 5 % av antalet sjöar ochhögst 15 % av sträckan rinnande vatten i landetvara drabbade av försurning som orsakats avmänniskan.Försurning av skogsmark (2010)Före 2010 ska trenden mot ökad försurning avskogsmarken vara bruten i områden somförsurats av människan och en återhämtningska ha påbörjats.Utsläpp av svaveldioxid (2010)År 2010 ska utsläppen i Sverige avsvaveldioxid till luft ha minskat till 50 000 ton.Utsläpp av kväveoxider (2010)År 2010 ska utsläppen i Sverige avkväveoxider till luft ha minskat till 148 000 ton.Når vi miljökvalitetsmålet?Miljömålsrådet bedömer att miljökvalitetsmåletBara naturlig försurning är mycket svårt ellerinte möjligt att nå till 2020 även om fleråtgärder sätts in.Skåne är det län i Sverige som är värstutsatt för försurande nedfall. Sjöfartenoch vägtrafiken står för de störstautsläppen men även industrier och energiproduktionbidrar. Utsläppen har minskatkraftigt sedan 1970-talet men ärfortfarande högre än vad naturen tål.I Landskrona är jordarna till största delenkalkrika och förmår därmed att neutraliseradet sura nedfallet. De negativaeffekterna på både land och vatten ärdärför små. Tidigare har man trott att havetsbuffrande förmåga varit mycket godmen nu finns tecken på att havets pHsjunker.Detta tror man beror på den ökande koldioxidhalteni luften då halterna i luftenpåverkar halterna i havet.I Landskrona har halterna av kväveoxideri luften mätts sedan 1988 och halternasjunker sakta. Under vintern 2007/2008var halterna av kvävedioxid 13 µg/m 3 igenomsnitt på takhöjd och 15 µg/m 3 igatunivå.På referensstationen Vavihill på Söderåsenvar halterna 6 µg/m 3 . Miljökvalitetsnormenför hela året är 40 µg/m 3 .FörLandskrona uppgick medelvärdet för2007 till 10 µg/m 3 . Miljökvalitetsnormenför dygnsvärde på 60 µg/m 3 överskredsinte heller vid något tillfälle.Halterna av svaveldioxid har mätts sedanbörjan av 1970-talet. Både mätningar ochberäkningar av halter i luften och utsläppvisar på kraftiga minskningar. Halterna avsvaveldioxid under vintern 2007/2008uppmättes till 1 µg/m 3 . Det ska jämförasmed referensstationen på Vavihill där haltenvar 0,5 µg/m 3 och miljökvalitetsmåletpå 5 µg/m 3 .Visste du att:”Utsläpp av svaveldioxid i deeuropeiska länderna är denfrämsta orsaken till försurning avmark och vatten i Sverige”.Det Tranchellska huset vid hamnen i Landskrona under 1960-talet och idag. Sura luftföroreningar har skadat dekorationerna som är tillverkade ikalksandsten.16

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - MiljömålsarbeteFaktaruta - varför blir det surt?Kväveoxider och svaveldioxid är gasersom bildas vid förbränning av fossilabränslen. I luften omvandlas de tillstarka syror.När dessa syror antingen direkt ellermed nederbörden faller ner på markoch vatten avges vätejoner. pH-värdet ivatten, som är ett mått på hur surt detär, bestäms av koncentrationen av dessavätejoner.Ammoniak är en annan gas som bidrartill försurning. Den kommer framföralltfrån stallgödsel varifrån den avges isamband med lagring och spridning avgödsel. Det mesta av ammoniaken fallerned igen i närheten. Resten löses ivattnet som finns i luften, där den omvandlastill ammoniumjoner, och kantransporteras långa sträckor innan denfaller ner med nederbörden. I markenomvandlas ammoniumjonerna till nitrat,en process där försurande vätejonerbildas.Grönalger gynnas av kvävenedfallet.Visste du att:Trots att den internationella fartygstrafiken ökar harsvavelutsläppen minskat – internationellaöverenskommelser har kraftigt begränsatsvavelhalten i fartygsbränslen som används iÖstersjön och Nordsjön.Nedfall av försurande svavel- ochkväveföreningar i Allerums skog norrom Helsingborg.Visste du att:"även havet visar tecken på attbli försurat”.Utsläpp av svavel- och kvävedioxid iLandskrona från källor på land. Sjöfarten, somstår för de största utsläppen av försurandeämnen inte inräknad.17

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - MiljömålsarbeteHalterna av bekämpningsmedel i vattendragenvarierar kraftigt mellan provtagningstillfällena.Summahalten av bekämpningsmedelvarierar mellan i stortsett 0 och upp till 6 µg/l. Generellt är halternahögst i maj och mätbara halter av ett10-tal olika bekämpningsmedel brukarfinnas. Vid ett laboratorieexperiment dären blandning av bekämpningsmedel somförekommer i Saxån-Braån testades pågrönalger började de växa sämre vid halterkring 5 µg/l..En tidigare sjunken båt visar tydligt hur den giftiga röda bottenfärgen effektivt förhindrar atthavstulpaner kan fästa på skrovet. Giftiga ämnen från bottenfärgen sprids dock i den marina miljön.Enligt en preliminär riskklassning somLänsstyrelsen har gjort inom industriområdetkan mer än var tredje fastighet varaså förorenad att det finns stor eller mycketstor risk för negativa effekter på människaoch miljö. Förorenad mark kan ävenförekomma inom andra områden avkommunen där det t ex har legat bensinstationer,bilskrotar, gamla cisterner elleroljetankar. Gamla deponier är en annanvanlig föroreningskälla. Ungefär 300 bostads-och industrifastigheter ska inventerasavseende förekomst av PCB i fogmassoroch i kondensatorer, varav ungefär 70redan är inventerade. Kommunen arbetarmed att identifiera vilka fastigheter det rörsig om, för att sedan informera fastighetsägarnaom inventeringskravet. Av de inventeradefastigheterna är det endast ettfåtal som har innehållit sådana mängderPCB att sanering har krävts. I vissa fall förekommerPCB i lägre halter, varpå det iställetställs krav på omhändertagande vidrivning eller ombyggnation.Miljöförvaltningen arbetar med kemikalietillsyn,där ingår bl a att upprätta ettregister över de kemikalier som företagenhanterar.I tillsynen av företagen ingår att säkerställaatt deras klassificering och märkning avprodukterna är korrekt, samt se till att företagenutökar sina kunskaper om sinaegna produkter.Ett annat viktigt arbetsområde är det s k”utfasningsprojektet” som går ut på att de"värsta" kemikalierna ska fasas ut och inteanvändas överhuvudtaget.19

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - Miljömålsarbete5. Skyddande ozonskiktMiljömålOzonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigtger skydd mot skadlig UV-strålning.DelmålUtsläpp av ozonnedbrytande ämnen (2010)År 2010 ska utsläpp av ozonnedbrytandeämnen till största delen ha upphört.Når vi miljökvalitetsmålet?Miljömålsrådet bedömer att det är möjligt attnå miljökvalitetsmålet Skyddande Ozonskikt till2020.Ozonskiktet högt upp i atmosfärenskyddar livet på jorden genom attfiltrera bort en del av den skadligaUV-strålningen från solen. Riskerna ökarför hudcancer, sämre immunförsvar ochögonsjukdomen grå starr. UV-strålningenkan även skada jordbruksgrödor ochskog.Idag är all användning av CFC förbjuden iSverige och när det gäller HCFC får befintligaanläggningar användas men det ärförbjudet att fylla på dem eller installeranya. Dessa ämnen har till stor del bytts utmot fluorkolväten (HFC). Ersättningsmedlethar ingen ozonnedbrytande effektmen är en stark växthusgas och bör därförinte komma ut i luften.Den som har en anläggning med mer än10 kg av något av dessa köldmedier skarapportera det till kommunen, det finnsca 150 sådana anläggningar i kommunen.Användningen av HCFC har minskatmed 80 % sedan 2000 och 2007 användesdrygt 900 kg inom verksamhet som finnsrapporterad hos kommunen.Den totala mängden kan dock vara betydligtstörre eftersom vi inte vet hur mycketsom finns i mindre anläggningar som t exgamla kylskåp.Särskilt farligt är det i områden medmycket sol. Det är utsläpp av kloreradelösningsmedel, klorfluorkarboner (CFC)och klorfluorkolväten (HCFC) som ärskadliga för det skyddande ozonskiktet.Tre diagram som visar användningsstatistiken av köldmedier sedan mitten på 1990-talet. Det förstadiagrammet visar påfyllning av köldmedia till befintliga system, och ger därmed en anvisning om hurstort läckaget i systemen är. Man ser tydligt när CFC respektive HCFC upphörde att användas förpåfyllning, men också att det totala läckaget har ökat under senare år. I det andra diagrammet visasatt den totala mängden köldmedia varit mer eller mindre oförändrad sedan 2000. Det tredjediagrammet visar den mängd köldmedier som tas omhand i samband med skrotning av aggregat elleromkonvertering där man byter ut CFC eller HCFC till HFC. Omkonverteringen är förklaringen tillvarför den omhändertagna mängden av CFC respektive HCFC är så stor runt årtalen 1997 och 2001.20

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - MiljömålsarbeteFörändringar i den globala ozonmängden1964-2006 i förhållande till medelvärdet för ettopåverkat ozonskikt.Det finns en tendens till att ozonuttunningenbörjar avta. En vändpunkt väntas enligtprognoserna omkring år 2020. En återhämtningav ozonskiktet kan dock inte förväntas före2050.Ozonnedbrytande ämnen finns kvar i isoleringsmaterial,kylanläggningar, värmepumpar och halonbaseradebrandsläckare i flygindustrin ochförsvaret. Det gäller bl a klorfluorkolväten(HCFC) som ersatt de mer skadliga CFC. Destörsta mängderna HCFC återfinns i isoleringsmaterial,men mängderna i kylanläggningar ochvärmepumpar är större än vad som tidigare antagits.Många aggregat är fortfarande i drift,trots det stopp för påfyllning av HCFC som infördes2002. Naturvårdsverkets förslag från2002 om användningsförbud för HCFC till 2010i befintliga kyl-, värme- och andra klimatanläggningarär därför fortfarande aktuellt. Om förbudetinförs klarar Sverige den sista delen av sinavveckling av ozonnedbrytande ämnen.Faktaruta ozonskiktKarta visar anmälningspliktiga verksamheter i kommunen som har anläggningar med köldmedia>10 kg.10-50 km ovanför våra huvuden finnshuvuddelen av atmosfärens ozon ochdet är det som brukar kallas ozonskiktet.Om allt ozon från atmosfären kundeflyttas ner till jordytan och utsättasför det tryck och den temperatur sområder här skulle skiktet inte vara tjockareän 2-5 mm. Nedbrytning och nybildningav ozon är en naturlig processsom sker hela tiden, men människansutsläpp av ozonnedbrytande ämnenhar ökat nedbrytningshastigheten så attnytt ozon inte hinner bildas i sammatakt.OzonhåletUnder 1980-talet upptäcktes det s kozonhålet över sydpolen. "Hålet" är enkraftig förtunning av ozonskiktet somgör att mer av solens skadliga ultraviolettastrålar når ner till jorden. Förtunningenåterkommer varje år och är somstörst i september när våren kommertill sydpolen. Trots att utsläppen avozonnedbrytande ämnen har minskatkommer der att ta 50 till 100 år innanhålet försvinner.21

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - Miljömålsarbete6. Säker strålmiljöMiljömålMänniskors hälsa och den biologiskamångfalden ska skyddas mot skadliga effekterav strålning i den yttre miljön.DelmålRadioaktiva ämnen (2010)År 2010 ska halterna i miljön av radioaktivaämnen som släpps ut från alla verksamhetervara så låg att människors hälsa och denbiologiska mångfalden skyddas.Hudcancer (2020)År 2020 ska antalet årliga fall av hudcancerorsakade av ultraviolett strålning inte vara flerän år 2000.Elektromagnetiska fältRiskerna med elektromagnetiska fält skakontinuerligt kartläggas och nödvändigaåtgärder ska vidtas i takt med att sådanaeventuella risker identifieras.Når vi miljökvalitetsmålet?Miljömålsrådet bedömer att det är möjligt att nåmiljökvalitetsmålet Säker strålmiljö till år 2020om fler åtgärder sätts in.ror också på hur bra luftomsättningen är ihuset.En annan strålning som är skadlig förmänniskors hälsa är solens ultraviolettastrålning, UV-strålning. Strålningen kange brännskador, försämrat immunförsvar,grå starr och hudcancer Antalet fallav den elakartade hudcancerformen maligntmelanom har mer än tredubblats iSkåne sedan 1970. Även antalet fall avmindre farliga former av hudcancer gårstadigt uppåt. Den största orsaken tillhudcancer är dåliga solvanor.Vi utsätts även för många olika former avelektromagnetisk strålning (kraftledningar,elektriska apparater, mobiltelefoner).Effekterna på människans hälsa är omdiskuterad.Särskilt diskuteras strålningfrån den egna mobiltelefonen och mobilmaster.Strålningen från mobilmasternaär dock betydligt lägre än från den egnatelefonen. Strålningsnivåerna är relativthöga i hela kommunen och det är svårt atthitta platser med låg elektromagnetiskstrålning.Landskrona har generellt inte höga halterav radon i marken. Undantaget är Gipsönsom är klassad som ett högriskområde.Norra halvan av kommunen klassas somlågriskområde och södra halvan som normalriskområde.Däremot kan det finnashus där byggmaterialet avger radon.Framför allt är det hus som är byggdamed blå lättbetong. Detta material användesfrån 1929 till slutet av 1970-talet.Mätningar i vanliga bostadshus visar attca 10 % av husen har halter över Socialstyrelsensriktvärde på 200 Bq/m 3 .Deradonmätningarsom genomförts påLandskronas skolor och förskolor visaratt de flesta värdena ligger långt underriktvärdet.Radonhalter i bostadshus, Landskrona.Vi utsätts dagligen för olika formerav strålning, radioaktiv strålningfrån mark och byggnader,UV-strålning från solen och elektromagnetiskstrålning från alla elektriska apparater.Ett av de största problemen i landet är radonsom är en radioaktiv gas som bildas iberggrunden. Den kan förekomma i högahalter i inomhusluften och följa med inandningsluftenner i lungorna. Där kanden radioaktiva strålningen orsaka skadorpå lungor och luftrör och på sikt ge upphovtill lungcancer. Radonen kommer in ivåra bostäder antingen genom att dentränger upp genom marken och in i byggnadeneller genom att den frigörs från vissabyggmaterial. Hur höga halterna är be-Radonhalter i Landskrona.22

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - MiljömålsarbeteDen elektromagnetiska strålningen frånmobiltelefoni har undersökts i kommunengenom att en mätbil har kört runt på deallmänna vägarna. Fältstyrkan uttryckssom dBuV på en logaritmisk skala =decibel /mikrovolt.Strålning från mobiltelefoni -GSM 900(överst)Strålning från mobiltelefoni -GSM 1800(mitten)3G Strålning från mobiltelefoni (nederst).Blått = låg fältstyrka < 70 dBuV/mgrönt = medelstyrka 70 - 90 dBuV/mrött = hög fältstyrka > 90 dBuV/m.23

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - Miljömålsarbete7. Ingen övergödningmycket alger som kan tillväxa och isötvatten är det fosfor som är det begränsandeämnet.Inom lantbruket tillför man gödning föratt få goda skördar och ersätta den kväveoch fosfor som försvinner med skörden.En del av den gödning lantbrukarna tillföråkermarkerna läcker ut i vattendragenoch transporteras även till havet.MiljömålHalterna av gödande ämnen i mark och vattenska inte ha någon negativ inverkan påmänniskors hälsa, förutsättningar för biologiskmångfald eller möjligheterna till allsidiganvändning av mark och vatten.DelmålUtsläpp av fosforföreningar (2010)Fram till år 2010 ska de svenska vattenburnautsläppen av fosforföreningar från mänskligverksamhet till sjöar, vattendrag och kustvattenha minskat med minst 20 % från 1995 årsnivå. De största minskningarna ska ske i dekänsligaste områdena.Utsläpp av kväveföreningar (2010)Senast år 2010 ska de svenska vattenburnautsläppen av kväve från mänsklig verksamhettill haven söder om Ålands hav ha minskat medminst 30 % från 1995 års nivå.Utsläpp av ammoniak (2010)Senast år 2010 ska utsläppen av ammoniak iSverige ha minskat med minst 15 % från 1995års nivå.Utsläpp av kväveoxider (2010)Senast år 2010 ska utsläppen i Sverige avkväveoxider till luft ha minskat till 148 000 ton.Når vi miljökvalitetsmålet?Miljömålsrådet bedömer att det inte är möjligtatt nå miljökvalitetsmålet Ingen övergödning tillår 2020. Däremot är det möjligt att till 2020skapa de förutsättningar som krävs för attuppfylla miljökvalitetsmålet på sikt.Delar av Saxån-Braån ligger i kulvertar.Läckaget av kväve och fosfor (arealförlusten)från omgivande mark till Saxån och Braån harminskat sedan 1980-talet.Med övergödning menar man i miljömålssammanhangatt näringsämnen,främst kväve och fosfor,förekommer i så stora mängder att de orsakarnegativa konsekvenser för naturenoch miljön.Kväve och fosfor brukar vara de ämnensom begränsar tillväxten av växter. I havetär det ofta kväve som begränsar hurGenom att åkermarken är täckdikad och många mindre bäckar har lagts i kulvert mynnar det mångarör i vattendragen som för med sig näringsrikt vatten. Kartan visar på rör som mynnar direkt ivattendragen.24

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - MiljömålsarbeteNästan all åkermark är täckdikad. Detta innebäratt åkrarna har rör nedgrävda som kantransportera bort överflödigt vatten tillvattendragen.Förutom en ökad mängd växter förändrassammansättningen av de arter som finns ivattendragen och havet. Arter som kanutnyttja den ökade näringstillgången kantillväxa snabbt och ge upphov till kraftigablomningar. När dessa så småningomdör, förbrukas stora mängder syre vilket iextrema situationer kan leda till fullständigsyrebrist. I syrefattiga miljöer bildasockså det för alla organismer giftiga ämnetsvavelväte.På 1970-talet var det inte ovanligt medfiskdöd i sjöar och vattendrag och dåofta orsakad av utsläpp av orenatavloppsvatten. Numera renas avloppsvattneti betydligt större utsträckning ochfiskdöd är sällsynt.En skyddszon är en markremsa utmed ett vattendrag där jorden inte plöjs och brukas. Skyddszonernakan vara bevuxna med gräs och örter men också av buskar och träd. Lantbrukarna kan få s kmiljöstöd för odlingsfria (och trädlösa) remsor på minst 6 m längs vattendragen. I Landskrona stadsdelar av Saxån och Braån visar översiktlig inventering att det finns behov av ca 15 km skyddszonermot jordbruksmark, i dagsläget saknar ca 2,5 km skyddszoner.Även övergödning av havet kan ge upphovtill en ökad produktion, främst av alger.När dessa mot slutet av växtsäsongenbryts ned, ökar syreförbrukningen. Stationärabottendjur i dessa områden kandö av syrebrist. Undersökningar från bl aÖresund har visat att bottendjuren undervissa perioder kan slås ut helt.En ökad näringstillgång kan även medföraatt vattnets grumlighet ökar vilket minskarljusets genomtränglighet i vattenmassan.Detta påverkar t ex ålgräsängarnaoch tångbälten i Öresund som minskarsin utbredning i vertikalled p g a lägre ljusnivåer.I det näringsrika dräneringsvattnet trivs grönalger (vid Ålabodarna).25

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - MiljömålsarbeteProblemet med minskat siktdjup och syrebristi vattenmiljöer förekommer intepå land. Här gynnas istället konkurrensstarkaoch snabbväxande arter av övergödningen.Sådana arter är t ex brännässlor,älggräs, hundkex, maskrosor ochstorvuxna gräs. Deras ökade tillväxt skerpå bekostnad av örter som gullvivor,mandelblom och blå viol. Detta gäller särskiltnaturmarker som ligger i direkt anslutningtill gödslade åkermarker. Iblandkan man se detta på bronsåldersgravar.Gravar som ligger i åkermarkerna uppvisarofta en fattigare flora än gravar somfinns på andra marker. Ofta kan man ocksåse att gravarnas näringsrika kanteruppvisar en frodig bård av hundkex,brännässlor och storbladiga gräs medanblomrikedomen finns på de övre, näringsfattigadelarna. De främsta orsakernatill övergödningsproblemen i Landskronaär jordbruket, trafiken ochkvävenedfallet från luften,luftföroreningar som till en stor del importerasfrån kontinenten.Man talar ofta om lantbrukets diffusaläckage men dessa utsläpp kan också sessom en belastning från många små punktutsläpp.Brännässlan gynnas av övergödningen.Under 1800- och tidigare del av 1900-talet var det vanligt att man samlade tång på stränderna och använde som gödning i jordbruket, idag kan den bli enolägenhet på badstränderna.26

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - MiljömålsarbeteGrön mark i Landskrona 2007. Åkrar som är bevuxna med grödor under vintern läcker mindre kväve och fosfor till vattendragen. Lagstiftningen föreskriveratt minst 60 % av åkermarken ska vara grön under vintern. Vintern 2006-2007 var ca två tredjedelar av åkermarken vintergrön i Landskrona.Fånggrödor - vintergrön markFånggrödor är gräs som sås tillsammansmed grödorna på åkern. När grödorna harskördats på hösten finns gräset kvar ochbinder jorden så att näringsrika jordpartiklarinte spolas bort av regnvattnet.Vintergrön mark anses vara en bra metodmot markläckage av fosfor och kväve undervintern. En inventering av vintergrön mark(ej plöjd) i kommunen under december2007 visade att två tredjedelar av Landskronasnästan 10 000 ha jordbruksmark var vintergrön.Dammar och våtmarker fungerar som naturens egna reningsverk. När vattnet passerar minskarmängden näringsämnen. Både kväve och fosfor reduceras genom att det tas upp av växternasamt fastnar i dammens bottensediment. Bakteriell aktivitet i vattnet gör att kväve även omvandlasfrån nitratkväve till ofarlig kvävgas som försvinner upp i luften.27

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - Miljömålsarbete8. Levande sjöar och vattendragMiljömålSjöar och vattendrag ska vara ekologiskthållbara och deras variationsrika livsmiljöer skabevaras.DelmålSkydd av natur- och kulturmiljöer (2005/2010)Senast år 2005 ska berörda myndigheter haidentifierat och tagit fram åtgärdsprogram försärskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer sombehöver ett långsiktigt skydd i eller i anslutningtill sjöar och vattendrag. ...Restaurering av vattendrag (2005/2010)Senast 2005 ska berörda myndigheter haidentifierat och tagit fram åtgärdsprogram förrestaurering av Sveriges skyddsvärdavattendrag eller sådana vattendrag som efteråtgärder har förutsättningar att bli skyddsvärda....Vattenförsörjningsplaner (2009)Senast 2009 ska vattenförsörjningsplaner medvattenskyddsområden och skyddsbestämmelserha upprättats för alla allmänna och störreenskilda ytvattentäkter. ...Utsättning av djur och växter (2005)Senast 2005 ska utsättning av djur och växtersom lever i vatten ske på sådant sätt attbiologisk mångfald inte påverkas negativt.Åtgärdsprogram för hotade arter (2005)Senast 2005 ska åtgärdsprogram finnas och hainletts för de hotade arter och fiskstammar somhar behov av riktade åtgärder.Når vi miljökvalitetsmålet?Miljömålsrådet bedömer att det är möjligt att nåmiljökvalitetsmålet Levande sjöar ochvattendrag till år 2020 om de areella näringarnat ex jordbruk och skogsbruk ) förstärker sinmiljöhänsyn och om fler åtgärder sätts in för attnå delmålen.Landskrona saknar helt sjöar men Saxån,Braån och Råån samt några av demindre bäckarna utgör värdefulla naturmiljöer.Liksom i övriga Skåne har enstor del av vattendragen rätats ut ochmånga mindre bäckar lagts i rör undermarken. Ofta kan så mycket som 50 % avde forna bäckarna vara lagda i kulvert.Vattendragens betydelse för växt- ochdjurliv har därmed minskat kraftigt.Saxån-BraånSaxån-Braåns vattenvårdskommitté somär ett samarbetsorgan för miljömyndigheternai avrinningsområdet (Landskrona,Svalöv, Eslöv och Kävlinge) har arbetatmed att kontrollera vattenkvaliteten, planeraoch initiera vattenvårdande åtgärdersedan 1970-talet.Vattendragen i Landskrona.På 1990-talet inleddes arbetet med att anläggadammar, våtmarker och skyddszonerlängs vattendragen.Under senare år har även igenväxta strandängarrestaurerats och våtmarker anlagtsvid Häljarp. Ett naturreservat har skapatsvid Kvärlöv-Annelöv.Saxån är klassad som ett vattendrag avsärskilt nationellt intresse och restaureringav igenlagda meanderslingor (åkrökar)har påbörjats (Trollenäs).Att vattendraget är klassat som nationelltsärskilt värdefullt innebär att mer statligamedel kan förväntas. Vattendragen harstora värden som kan bli större genomlämpliga åtgärder.28

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - MiljömålsarbeteSaxån-Braåns vattenvårdskommitté hargivit ut en bok - Åmansboken - om hurman kan gå till väga för gynna livet i vattendragen.Inom Rååns avrinningsområdehar Rååns vattendragsförbund arbetatmed att anlägga dammar och våtmarkerför att minska belastningen av näringsämnenpå vattendragen och havet. De nyanlagdavåtmarkerna har också fått stor betydelseför växter och djur.I Råån har man även arbetat med att utvecklametoder för att återskapa mer naturligasmåbäckar med plats för bådemänniskor och natur. I både Saxån-Braån,Råån och några av de mindrevattendragen har fiskeintressets ideellakrafter genomfört fiskevårdande åtgärdersom t ex att skapa lekbottnar för öring.Undersökningar av bottendjuren i vattendragenvisar att föroreningspåverkan harminskat något under senare år, då man oftarefinner arter som kräver renare vatten.I Braån visar undersökningar av bottendjurenatt föroreningspåverkan minskatsuccessivt sedan 1990-talet från betydligttill obetydligt. I Saxån bedömdes föroreningspåverkanvara obetydlig vid provtagningen2008.Genom att studera vilka bottendjur som finns i bäckarna kan man dra slutsatser om hur påverkat vattendraget är av föroreningar. För Braån vidAsmundtorp har föroreningspåverkan successivt minskat från betydligt i början på 1990-talet till obetydligt 2008. Föroreningspåverkan för Saxån vid Saxtorphar varierat mellan måttlig och svag under större delen av mätperioden. Under de två senaste åren har påverkan bedömts som obetydlig.Kartan visar att Braån ochVälabäcken har för höga halterav näringsämnen och tillståndetbedöms som dåligt, medanSaxåns huvudfåra bedöms somotillfredsställande. EU:svattendirektiv innebär attSveriges sjöar och vattendragsekologiska status ska klassas.Klassningen baseras på bådedet kemiska och biologiskatillståndet i vattenförekomsten.För vattendrag som inte uppnårgod ekologisk status skaåtgärder genomföras.29

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - MiljömålsarbeteI början av 2000-talet genomfördes naturvårdandeåtgärder längs Saxån ochBraån inom Lokala Investeringsprogrammet(LIP).Under senare år har ett projekt inom detLokala Naturvårdssatsningen (LONA)arbetat med att utföra natur- och rekreationsbefrämjandeåtgärder längs vattendragen.Det har bl a handlat om att iordningställabetesmarker genom att stängsla in ochröja, prova olika metoder att sköta svårsköttamen värdefulla naturmarker ochanlägga stigar.Betade strandängar är viktigt för miljömålet levande sjöar och vattendrag.Bevattningsuttag påverkar livet i vattendragen negativt eftersom bevattningsåtgärder oftast sammanfaller med låga vattenflöden under torrperioder.Hälften av Saxån och Braåns småbäckar, ca 20 mil har lagts i rör. Blå linje öppet vatten, svart linje är kulverterade vattendrag.30

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - MiljömålsarbeteRåånDe totala ämnestransporterna av totalkväveoch totalfosfor 2008 var lägre än medelför åren 1988-2007.Transporterna 2008 var även lägre äntransporterna 2007, då var också flödethögre, 2,7 m 3 /s. Flödet 2008 var ungefärdet samma som medelflödet för åren1986-2007.I en jämförelse med år 2000 då flödet varungefär lika högt som 2008 transporteradesmindre mängder av både kväve ochfosfor ut till Öresund från Råån år 2008.Årstransporter av totalkväve (N) och totalfosfor (P) från Råån till Öresund under perioden 1986-2008, samt medelvattenföringen från SMHI´svattenföringsstation vid Bröddebacken. Transportvärdena för perioden 1986-1990 har hämtats från VBB VIAK:s årsrapport 1990. Transportvärden från 1991och framåt har hämtats från Ekologgruppen.Kartan visar att Råån har förhöga halter av näringsämnenoch tillståndet bedöms somdåligt. EU:s vattendirektivinnebär att Sveriges sjöar ochvattendrags ekologiska statusska klassas. Klassningenbaseras på både det kemiskaoch biologiska tillståndet ivattenförekomsten. Förvattendrag som inte uppnår godekologisk status ska åtgärdergenomföras. Det kan vara attröja undan vandringshinder förfisk och minska belastningen avnäringsämnen.31

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - Miljömålsarbete9. Grundvatten av god kvalitetMiljömålGrundvattnet ska ge en säker och hållbardricksvattenförsörjning samt bidra till en godlivsmiljö för växter och djur i sjöar ochvattendrag.DelmålSkydd av grundvattenförande geologiskaformationer (2010)Grundvattenförande geologiska formationer avvikt för nuvarande och framtida vattenförsörjningska senast 2010 ha ett långsiktigt skydd motexploatering som begränsar användningen avvattnet.Grundvattennivåer (2010)Senast 2010 ska användningen av mark ochvatten inte medföra sådana ändringar avgrundvattennivåer som ger negativakonsekvenser för vattenförsörjningen,markstabiliteten eller djur- och växtliv iangränsande ekosystem.Rent vatten för dricksvattenförsörjning (2010)Senast år 2010 ska alla vattenförekomster, somanvänds för uttag av vatten som är avsett attanvändas som dricksvatten och som ger merän 10 m³ per dygn i genomsnitt eller betjänarmer än 50 personer, uppfylla gällande svenskanormer för dricksvatten.Når vi miljökvalitetsmålet?Miljömålsrådet bedömer att det är möjligt attnå miljökvalitetsmålet Grundvatten av godkvalitet till år 2020 om fler åtgärder sätts insom stärker skyddet för grundvattnet.Det kommunala dricksvattnet kommeri huvudsak från sjön Bolmen iSmåland. Det finns också möjligheteratt koppla in vatten från Ringsjönom det behövs. Grundvattentäkten iTullstorp nordöst om staden är kommunensreservvattentäkt.På landsbygden finns det ca 1 000 enskildadricksvattenbrunnar. I Munkebäckoch Saxtorpsområdet har husägarna gåttsamman i dricksvattenföreningar medegna grundvattentäkter. Det finns ocksådjupborrade brunnar för att bevattnajordbruksgrödor.De djupare grundvattenlagren har generellten god kvalitet och uttagsmöjligheternaär stora. De största hoten mot detytliga grundvattnet, där dricksvatten oftasttas, är bl a gödsling, saltning (av vägar),enskilda avlopp, bekämpningsmedel,läckande oljecisterner och utsläpp avkemikalier.I arbetet med att skydda "grundvattenförandegeologiska formationer" kan så kalladevattenskyddsområden inrättas därrestriktioner på verksamheter som kanförorena grundvattnet införs. Tulllstorpstäkten,kommunens reservvattentäkt,saknar skydd.Kommunen har sedan 1992 ett kontrollprogrami såväl enskilda dricksvattenbrunnar,grundvattenförekomster ochsamfällda vattentäkter.I brunnsvatten kan man fortfarande påträffa bekämpningsmedel som varit förbjudna i många år.32

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - MiljömålsarbeteKommunen erbjuder även gratis dricksvattenprovför gravida och familjer medbarn under ett år. Förutom analys av bakterieroch vattenkemi mäts halterna av kemiskabekämpningsmedel.Under vintern 2005-2006 gjordes en undersökningav 100 brunnar på landsbygden.Dricksvattnet i nära hälften av brunnarnabedömdes som otjänligt. De flestaav dessa innehöll bekämpningsmedel, i35 av brunnarna var halterna av bekämpningsmedeldessutom så höga att vattnetbedömdes vara otjänligt. I 41 av brunnarnafanns anmärkningar på nitrathaltenvarav 17 bedömdes som otjänliga och fören tredjedel av brunnarna fanns anmärkningarpå bakterier. Endast en tredjedelav brunnarna hade inte några mätbarahalter av bekämpningsmedel och så lågahalter av bakterier, nitrat, nitrit mm att dekunde klassas som tjänliga.Förekomsten av kemiska bekämpningsmedel i 100 brunnar i Landskrona stad under vinterhalvåret2005/2006.Vid torr väderlek under sommaren behöverjordbruksgrödorna ofta vattnas.Det är inte tillåtet att ta vatten ur vattendragenom det kan skada allmänt eller enskilt intresse.Många lantbrukare använder i stället djupborroreller har särskilda bevattningsdammar.Förekomsten av nitrat i brunnar i Landskrona stad.33

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - Miljömålsarbete10. Hav i balans samt levande kust och skärgårdMiljömålVästerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigthållbar produktionsförmåga och den biologiskamångfalden ska bevaras. Kust och skärgårdska ha en hög grad av biologisk mångfald,upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden.DelmålSkydd av miljöer (2005/2015)Senast 2010 ska minst 50 procent avskyddsvärda marina miljöer och minst 70procent av kust- och skärgårdsområden medhöga natur- och kulturvärden ha ett långsiktigtskydd. ...Strategi för kulturarv och odlingslandskap(2005)Senast 2005 ska en strategi finnas för hurkustens och skärgårdens kulturarv ochodlingslandskap kan bevaras och brukas.Åtgärdsprogram för hotade marina arter (2005)Senast 2005 ska åtgärdsprogram finnas och hainletts för de hotade marina arter ochfiskstammar som har behov av riktade åtgärder.Bifångster (2010)Senast 2010 ska de årliga bifångsterna avmarina däggdjur understiga 1 procent avrespektive bestånd. Bifångsterna av sjöfåglaroch icke-målarter ska inte ha mer änförsumbara negativa effekter på populationernaeller ekosystemet.Uttag och återväxt av fisk (2008)Uttaget av fisk, inklusive bifångster av ungfisk,ska senast 2008 inte vara större än att detmöjliggör en storlek och sammansättning påfiskbestånden som ger förutsättningar för attekosystemets grundläggande sammansättningoch funktion ...Buller och andra störningar (2010)Buller och andra störningar från båttrafik skavara försumbara inom särskilt känsliga ochutpekade skärgårds- och kustområden senastår 2010.Utsläpp av olja och kemikalier (2010)Genom skärpt lagstiftning och ökad övervakningska utsläppen av olja och kemikalier från fartygminimeras och vara försumbara senast 2010.Når vi miljökvalitetsmålet?Miljömålsrådet bedömer att det blir mycket svårtatt nå miljökvalitetsmålet Hav i balans samtlevande kust och skärgård till 2020 även omfler åtgärder sätts in.Transport av kväve och fosfor till Öresund från SaxånIkustnära kommuner ingår även havet Särskilt värdefullt är Lundåkrabukten ii kommunernas ansvarsområden. För kommunens södra del. Bukten kantas avLandskronas del innebär det att 149 betade strandängar och har stor betydelsekm 2 av Öresund ligger inom Landskrona för både häckande och rastande fåglar.stad. Landarealen är på 141 km 2 och till Lundåkrabukten är klassad både somdet kommer 12 km 2 sötvatten. I stadens NATURA 2000 (av intresse för hela EU)närhet har ca 4 km 2 av Öresunds grundområdenfyllts ut för att vinna mark. Ut-det är ett våtmarksområde av internatio-och som Ramsarområde vilket innebär attfyllnaden inleddes på 1700-talet och nell betydelse.under 1900-talet har stora arealer fyllts utför industriändamål och upplägg av muddermassoroch gips.Gipsen var en biprodukt från konstgödningstillverkningsom tidigare pumpadesut i havet. Industriverksamheten har tidigaremedfört stora utsläpp av tungmetalleroch andra miljögifter. Sedimenten ihamnområdena har varit bland de mestförorenade i Öresund.Fortfarande finns höga halter föroreningari hamnområdena. De mindre hamnarnahar dock oftast låga halter av föroreningar.Öresund tillhör världens mesttrafikerade farvatten och risken för olyckorär påtaglig.Strömmarna i sundet är komplicerade vilketkan försvåra saneringsarbetet vid ettoljeutsläpp. Öresund belastas med kväveoch fosfor från Saxån och reningsverket.Landskronas del av Öresund har bland demest varierande och värdefullaste havsmiljöernai sundet. I stora grunda områdenmed ålgräsängar har många fiskarsina uppväxtplatser.Havsområden med ett vattendjup på 0-6 mbetecknas som grundområden. Dessa grunda,produktiva områden med sin rika förekomst avbottendjur och växter utgör ett “skafferi” för fiskoch är en viktig uppväxtplats för fiskyngel.Orsaken till den rika växtligheten hänger bl asamman med att mycket ljus kan tränga ned tillbottnarna. Under gynnsamma förhållandenkandet finnas mellan 50 000 - 100 000 individerper kvadratmeter. Bland salttåliga havsväxterfinner vi olika blomväxter som ålgräs, nate ochnating.Grundområdena är även mycket betydelsefullaför häckande och rastande kustfågel.34

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - MiljömålsarbeteBelastning på Öresund med kväve och fosforfrån Landskronas avloppsreningsverk.Fortfarande finns höga halter föroreningari hamnområdena och vid muddringsarbetenmåste en del av muddermassornahanteras som farligt avfall. Vid undersökningarav miljögifter i fisk uppvisar de numeraofta låga halter. Dock finns teckenpå att de utsätts för miljögifter då haltenav stresshormoner är högre i Lundåkrahamnenän i andra områden. Länsstyrelsenarbetar för att göra hela Lundåkrabuktentill ett naturreservat ochrestaurerar de igenväxta betesmarkerna.Staffans bank, djuphålorna mellan fastlandetoch Ven samt bottnarna norr omVen är andra områden med ett rikt växtochdjurliv som motiverar ett naturskydd.Havsområden runt Ven och Hilleshögsdalar har redan naturskydd ut till 3 metersdjup.I det planerade naturreservatet i Lundåkrabuktenkommer också de fiskrika grundområdenaatt skyddas. Öresund har hafttrålningsförbud sedan 1930-talet och förutsättningarnaför ett bra yrkes- och fritidsfiskeär goda.Inom det dansk-svenska Öresundsvattensamarbetethar ett arbete inletts medatt utreda någon typ av miljöcertifieringav fisket. I Nordvästra Skåne har det äveninletts ett samarbete för att samordna insatservid oljeutsläpp.Stora delar av de grunda bottnarna i södradelen av Landskrona har fyllts ut under1900-talet. Gråen, Citadellet och delar avstaden ligger även på utfylld mark från tidigaresekler.35

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - MiljömålsarbeteGenerellt har belastningen och halternaav gödande ämnen som kväve och fosforminskat i Öresund. Höga halter av näringkan innebära stor produktion av växtplanktonsom orsakar syrebrist när de döroch bryts ner. I flera av våra havsområdenfinns nu tecken på ökad syrebrist - trotsatt belastningen har minskat. En förklaringtill det kan vara att temperaturen harökat i havet och att det s k språngskiktetblivit stabilare. Språngskikt kan vara enskarp gräns mellan vattenmassor med olikatemperatur eller olika salthalter.Språngskiktet minskar utbytet mellan vattenmassornaoch ligger det nära bottenkan syret ta slut och bottendjuren dö.Syremätningar i bottenvattnet (48-50 m) vidVen. Sedan mätningarna påbörjades är trendenatt syrehalterna har sjunkit. Det verkar som omen stabilare skiktning av vattenmassor med olikasalthalt och temperatur är den främsta anledningen.Skiktningen försvårar en uppblandningmed syrerikare vattenmassor. Klimatförändringarkan ligga bakom utvecklingen.Temperaturer på 8 m djup i Öresund utanförKöpenhamn 1990-2006.Trenden visar på enpågående temperaturhöjning.Metallhalter i bottensediment i havet. Staplarna i figuren visar ett s k jämförelsevärde med dennaturliga bakgrundshalten av metallen i sediment. Den naturliga bakgrundshalten av metallen fårvärdet ett. Staplarnas längd sedan är proportionella mot hur många gånger den provtagna platsenöverskrider den naturliga bakgrundshalten. 1 cm motsvarar ca 25 gånger. Figuren visar att det ihuvudsak är i hamnarna halterna är höga.36

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - MiljömålsarbeteHavet utanför Borstahusen på våren. Kraftiga ansamlingar av trådformiga alger flyter upp till ytan. Algerna spolas upp på stränderna eller sjunker till bottenoch ruttnar. I ålgräsängarna kan detta ha förödande konsekvenser. Anledningen till dessa kraftiga algblomningar är en övergödning av våra kustvatten.Näringsämnen från avloppsreningsverket (1)och deponin (2) påverkar Lundåkrabuktensnäringsstatus.I Nordvästra Skåne har det inletts ett arbete för att samordna insatser vid oljeutsläpp. Bilden visaruppsamling av oljeförorenad tång i januari 2008. Oljan kom från ett oljeläckage i Köpenhamn.37

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - Miljömålsarbete11. Myllrande våtmarkerTill det kommer den effektiva dräneringenav åkermarken. Landskapet har blivittorrare och det har därmed blivit lättareatt bedriva ett rationellt jordbruk.Torrläggningen har inneburit att livsmiljöerför många växt- och djurarter harminskat drastiskt.Det har också inneburit att landskapetsvattenhållande förmåga har minskat medkraftiga svängningar i vattendragens vattenföring.Mycket vatten finns i bäckarna på vinternoch lite på sommaren med risk för skadorpå växt- och djurliv.MiljömålVåtmarkernas ekologiska och vattenhushållandefunktion i landskapet ska bibehållas ochvärdefulla våtmarker bevaras för framtiden.DelmålStrategi för skydd och skötsel (2005)En nationell strategi för skydd och skötsel avvåtmarker och sumpskogar ska tas fram senasttill 2005.Myrskyddsplanen (2010)Samtliga våtmarksområden i Myrskyddsplan förSverige ska ha ett långsiktigt skydd senast år2010.Skogsbilvägar (2006)Senast 2006 ska skogsbilvägar inte byggasöver våtmarker med höga natur- ellerkulturvärden eller på annat sätt byggas så attdessa våtmarker påverkas negativt.Våtmarker i odlingslandskapet (2010)I odlingslandskapet ska minst 12 000 havåtmarker och småvatten anläggas elleråterställas fram till 2010.Åtgärdsprogram för hotade arter (2005)Åtgärdsprogram ska senast till 2005 finnas ochha inletts för de hotade arter som har behov avriktade åtgärder.Når vi miljökvalitetsmålet?Miljömålsrådet bedömer att miljökvalitetsmåletMyllrande våtmarker är möjligt att nå till 2020om fler åtgärder sätts in.Antalet våtmarker och småvattenhar sedan mitten av 1800-taletminskat i Landskrona, liksom i restenav Skåne. Ungefär 90 % av våtmarkernadikats ut och hälften av de mindrebäckarna lagts i rör.Kartorna visar utbredningen av Saxån och Braån år 1812, 1912 och 1990. Ca 50 % av de mindrevattendragen och många våtmarker har torrlagts.38

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - MiljömålsarbeteI jordbruksbygderna grävdes näringsrikoch kalkhaltig jord - märgel - fram underandra hälften av 1800-talet för att ökaproduktionen på åkrarna. Hålen som blevkvar - märgelgravar - fylldes ofta med vattenoch blev fina naturmiljöer i jordbrukslandskapet.En stor del av dessa har dockfyllts igen och t o m använts som soptippar.De fuktiga och ibland översvämmadestrandängarna längs vattendragen och havetär också viktiga våtmarker med ett riktväxt- och djurliv.I början av 1990-talet inledde Saxån-Braånsvattenvårdskommitté ett arbetemed att anlägga våtmarker. Flera dammaranlades med stöd från dåvarandeLandstingets miljövårdsfond. Inom kommunensLokala Investeringsprogram förett ekologiskt hållbart samhälle (LIP) anladesett 20-tal dammar i jordbrukslandskapetoch för tätorternas dagvattenhantering.Dammar har även anlagts för bevattningsändamålinom jordbruket, för lokaltomhändertagande av dagvatten i sambandmed byggnationer, på golfbanorsamt för att skapa nya lekvatten för sällsyntaoch hotade groddjur som grönfläckigpadda och lökgroda. Viktiga våtmarkerär också de tidvis översvämmadebetesmarkerna längs Saxån och Braånsamt Lundåkrabukten. Omfattande restaureringsarbeteför att möjliggöra ett naturvårdsbetehar genomförts längs Saxånoch Lundåkrabukten.Omfattande planeringsunderlag har tagitsfram för att finna fler lämpliga lägen. Ettstort problem är att vattendragen ochkulvertarna ofta ligger långt undermarkytan vilket medför höga anläggningskostnader.Tofsvipan är en av våra tidiga vårfåglar som hör jordbrukslandskapet till. Den har minskat kraftigt pågrund av att våtmarkernas utbredning har minskat.Här anläggs en damm vid Hildesborg som är speciellt designad för att passa den grönfläckigapaddan.Dagvattendamm i Råga Hörstad.39

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - Miljömålsarbete12. Levande skogarMiljömålSkogens och skogsmarkens värde för biologiskproduktion ska skyddas samtidigt som denbiologiska mångfalden bevaras samtkulturmiljövärden och sociala värden värnas.Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nåsinom en generation.DelmålLångsiktigt skydd av skogsmark (2010)Ytterligare 900 000 ha skyddsvärd skogsmarkska undantas från skogsproduktion till 2010.Förstärkt biologisk mångfald (2010)Mängden död ved, arealen äldre lövrik skogoch gammal skog ska bevaras och förstärkastill 2010 på följande sätt: ...Skydd för kulturmiljövärden (2010)Skogsmarken ska brukas på sådant sätt attfornlämningar inte skadas och så att skador påövriga kända värdefulla kulturlämningar ärförsumbara senast 2010.Åtgärdsprogram för hotade arter (2005)Senast 2005 ska åtgärdsprogram finnas och hainletts för hotade arter som har behov avriktade åtgärder.Saxtorpsskogen söder om Landskrona planterades på 1800-talet för att binda flygsand. Det är idagkommunens största skog och är ett viktigt rekreationsområde.En annan värdefull skog i Landskrona ärKarlslundsskogen som nu ligger mittinne i staden.Den planterades också på 1800-talet föratt ge stadsborna gagnvirke och bränne.Idag är det en fin högvuxen skog där mant o m kan plocka vitsippor på våren.Når vi miljökvalitetsmålet?Miljömålsrådet bedömer att miljökvalitetsmåletLevande skogar är mycket svårt eller intemöjligt att nå till 2020.Landskrona tillhör en av Sverigesskogsfattigaste kommuner. I Skåneär det bara Vellinge, Staffanstorp,Burlöv och Malmö som har mindre arealskogsmark.Den största skogen är Saxtorpsskogen.Den började planteras i mitten av1800-talet främst för att binda flygsandeni kommunens södra delar. I huvudsakplanterades tallskog men idag finnsdet många olika trädslag, både inhemskaoch mer exotiska.Karlslundsskogen planterades i början av 1800-talet för att ge stadsborna bränsle och gagnvirke. Idaghar det blivit en riktig skog där man om våren kan njuta av vitsippor.40

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - MiljömålsarbeteInga skogsmarker i Landskrona har någotnaturskydd. De kommunalt ägda skogsmarkernai Saxtorp brukas dock efter en sk grön skogsbruksplan för att gynna rekreationoch naturvård. I Lill-Olas norrom staden har det också utarbetats långsiktigaplaner för att gynna och utvecklabåde naturvärden och rekreationsmöjligheter.Under mer än tio års tid anordnadekommunen barnens skogsdagar. Då fickalla Landskronas skolbarn upp till femmanvara med om att plantera skog ochdelta i allehanda aktiviteter kring skogenoch naturen. Fler av de skogar som barnenhjälpte till att plantera är nu riktigtstora.Skogsmarkerna har brett ut sig betydligtsedan mitten av 1800-talet då Skåne varnästan skoglöst. På några ställen har detdock kanske blivit lite för mycket av detgoda. Det gäller särskilt torra, solbelystaoch varma platser där det finns en alldelesspeciell växt- och djurvärld som inte tålatt skuggas av träd. Det gäller t ex de öppnakustbranterna norr om staden och påVen.Bild på trädplanteringar, Kopparhögarna.Karta på utbredning av skog/buskmark 1857-2004. Under perioden har andelen skog/buskmark ökat.41

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - Miljömålsarbete13. Ett rikt odlingslandskapDen största delen av Landskronaslandområden tillhör de bördigasteåkermarkerna i landet. Endast desandiga markerna i sydväst har mindrevärde.I huvudsak är det spannmål som odlasmen på lättare jordar med sandinslag odlasäven grönsaker och potatis. Jordbruketär hårt rationaliserat och brukningsenheternaär stora.Inslagen av ängs- och betesmarker ochandra artrika miljöer som märgelgravar ärsmå. Åkermarken är väl täckdikad ochmånga mindre vattendrag är lagda i rör elleruträtade.Under senare år har dock många nyadammar anlagts som viltvatten, för bevattning,för reducering av kväve och fosforbelastningpå vattendragen eller för attskapa nya naturvärden. Många milskyddszoner har anlagts längs de vattendragsom gränsar direkt mot åkermark.MiljömålOdlingslandskapets och jordbruksmarkensvärde för biologisk produktion ochlivsmedelsproduktion ska skyddas samtidigtsom den biologiska mångfalden ochkulturmiljövärdena bevaras och stärks.DelmålÄngs- och betesmarker (2010)Senast år 2010 ska samtliga ängs- ochbetesmarker bevaras och skötas på ett sättsom bevarar deras värden. Arealen hävdadängsmark ska utökas med minst 5 000 ha ocharealen hävdad betesmark av de mest hotadetyperna ska utökas med minst 13 000 ha.Småbiotoper (delvis 2005)Mängden småbiotoper i odlingslandskapet skabevaras i minst dagens omfattning i hela landet.Senast till 2005 ska en strategi finnas för hurmängden småbiotoper i slättbygden ska kunnaöka.Kulturbärande landskapselement (2010)Mängden kulturbärande landskapselement somvårdas ska öka till 2010 med ca 70 %.Växtgenetiska resurser och inhemskahusdjursraser (2010)Senast 2010 ska det nationella programmet förväxtgenetiska resurser vara utbyggt och det skafinnas ett tillräckligt antal individer för attlångsiktigt säkerställa bevarandet av inhemskahusdjursraser i Sverige.Åtgärdsprogram för hotade arter (2006)Senast 2006 ska åtgärdsprogram finnas och hainletts för de hotade arter som har behov avriktade åtgärder.Kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader(2005)Senast 2005 ska ett program finnas för hurlantbrukets kulturhistoriskt värdefullaekonomibyggnader kan tas till vara.Når vi miljökvalitetsmålet?Miljömålsrådet bedömer att miljökvalitetsmåletEtt rikt odlingslandskap kan nås till 2020 om fleråtgärder sätts in.Jordbruksverket har inventerat all ängs- och betesmark i Sverige och bedömt dess biologiska värden.Av Landskronas ca 10 000 ha jordbruksmark utgörs knappt 400 hektar av ängs- och betesmarker.Dagens odlingslandskap är resultatet av attmänniskan har brukat jorden i tusentals år.Stora förändringar har skett det senaste seklet.Åkerstyckena har blivit allt större vilket medförtatt ängs- och betesmarker, alléer, många smånaturområden och våtmarker har försvunnit.Men det har också tillkommit nyanaturområden, t ex har träd, buskar och småskogsområden blivit vanligare i landskapet. Härser vi ett stort fält för potatis på sandig marknära Kvärlöv.42

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - MiljömålsarbeteJordbruksmarken iLandskrona ärbland landetsbördigaste.Huvuddelen liggerinom klass 8 – 10varav 10 är denbästa klassen.Landskrona och västra Skåne är en expansivregion och i Landskrona har tätorternaexpanderat med 85 % sedan1960-talet och då i huvudsak ut på åkermarken.I mitten av 1800-talet utgjorde90 % av kommunen av jordbruksmark.Idag är det knappt 70% som klassas somåkermark. Sedan början av 1960-talet hartätorterna expanderat med över 800 hektaroch då i huvudsak på bördig åkermark.Ytterligare några hundra hektar åkermarkhar tagits i anspråk för vägar, järnvägaroch även för industriändamål.Andelen ängs- och betesmarker har minskatkraftigt delvis beroende på jordbruketsmekanisering och att stallgödsel enkeltersatts av konstgödning. Hästgårdarhar dock ökat betydligt under de senasteårtiondena och det kan i princip ge naturbetesmarkernaen renässans.I slutet av 1990-talet odlades över 150 haav åkermarken ekologiskt, under de senasteåren är det endast några få tiotal hasom odlas enligt KRAV:s regler. Miljöstödför ekologisk odling betalades dock förknappt 60 ha. Inköp av ekologisk mat tillskolorna har dock ökat.Utsikt från Rönneberga backar mot söder.43

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - Miljömålsarbete15. God bebyggd miljöLandskrona tätort, Glumslöv och Häljarphar goda järnvägsförbindelsermed andra städer. Bussförbindelsernainom staden och till flera av de mindretätorterna är också relativt goda. Vägnätetär väl utbyggt och E6 genomkorsar kommunen.I översiktsplanen anges att utbyggnadav bostäder ska ske på platser därmöjligheterna till allmänna kommunikationerär goda. Landskrona har en bevarandeplan(1986) för äldre bebyggelse.Flera bostadsområden har kvar sin ursprungligakaraktär och även rester av denmedeltida stadskärnan kan skönjas.Landskrona har en förhållandevis hög andelhyreshus. Tillgången på tätortsnäranatur är låg och bebyggelsen omgärdasofta av åkermark eller ligger i anslutningtill vägar och industriområden. Dock ärpotentialen god att skapa god tillgång tillnärnatur och fina rekreationsområden.Landskrona har stora parker och godkontakt med havet. Ett grönt bälte runtstaden har också diskuterats.MiljömålStäder, tätorter och annan bebyggd miljö skautgöra en god och hälsosam livsmiljö samtmedverka till en god regional och global miljö.Natur- och kulturvärden ska tas till vara ochutvecklas.DelmålPlaneringsunderlag (2010)Senast 2010 ska fysisk planering ochsamhällsbyggande grundas på program ochstrategier för: ...Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (2010)Bebyggelsens kulturhistoriska värden skasenast 2010 vara identifierade och ha enlångsiktigt hållbar förvaltning.Buller (2010)Antalet människor som utsätts förtrafikbullerstörningar överstigande de riktvärdensom riksdagen ställt sig bakom för buller ibostäder ska ha minskat med 5 procent till2010 jämfört med år 1998.Uttag av naturgrus (2010)År 2010 ska uttaget av naturgrus i landet varahögst 12 miljoner ton per år.Avfall (2005–2015)Den totala mängden genererat avfall ska inteöka och den resurs som avfall utgör ska tas tillvara i så hög grad som möjligt samtidigt sompåverkan på och risker för hälsa och miljöminimeras. ...Energianvändning m. m. i byggnader(2020/2050)Den totala energianvändningen per uppvärmdareaenhet i bostäder och lokaler minskar.Minskningen bör vara 20 procent till 2020 och50 procent till 2050 i förhållande tillanvändningen 1995. ...God inomhusmiljö (2010/2015/2020)År 2020 ska byggnader och deras egenskaperinte påverka hälsan negativt.Når vi miljökvalitetsmålet?Miljömålsrådet bedömer att miljökvalitetsmåletGod bebyggd miljö blir mycket svårt att nå.Detta är en annan bedömning än den somgjordes i de Facto 2007. Då var bedömningenatt målet kunde nås om fler åtgärder sattes in.En förtätning av bebyggelsen inom tätorten är ett lyckat exempel på bostadsbyggandet som varkentär på kommunens värdefulla naturområden eller åkermarken.I norra delen avLandskrona gränsarbebyggelsen tillåkermark och järnvägi öster. I norrfinns dock god tillgångpå grönområden.Norr omKopparhögarnas koloniområdehar Säbydiketslingrats till,en damm har anlagtsoch buskaroch träd planterats.Söder om koloniområdetfinns en smalmen lång remsa avträd och buskar.44

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - MiljömålsarbeteEn miljörelaterad hälsoenkätundersökninghar visat att fukt och mögel i bostäderär vanliga i Landskrona jämfört medlandet som helhet. 28 % av befolkningen iLandskrona har eller har haft synligafuktskador i sin bostad. 5 % av kommuninvånarnahar under en 12 månaders periodhaft synlig mögelväxt i bostaden och8 % har känt lukt av mögel i bostaden.Mest drabbade av mögellukt i bostaden ärman på områdena i de nordvästra delarnaav kommunen och på området Öster.Trafiken är den största källan till bullerstörningari Landskrona och hela 28 %angav att de besvärades av trafikbullerminst en gång i veckan mot 9 % för riksgenomsnittet.Mest störda är personer icentrala Landskrona och längs infartslederna.Cykelvägarna är tämligen väl utbyggda istaden och till Häljarp och Glumslöv.Flera satsningar har gjorts för att öka ochsäkra tillgången på natur- och rekreationsområden.Ett 20 ha stort naturområde -Säbybäcken naturområde - har börjat anläggasi stadens norra delar. I centralaLandskrona har den gamla fäladsmarkenoch exercisfältet ”Exan” skyddats som ettnaturreservat.Andelen (%) personer som i enkäten har angett att de under de senaste 12 månaderna känt lukt avmögel i bostaden. Områdesgränserna på kartan motsvarar gränserna för kommunenspostnummerområden (Miljörelaterad hälsoenkät).Under 2009 distribuerades Landskrona stadscykelkarta till alla hushåll.Andelen (%) personer som i en enkät har angett att de har eller har haft synlig fuktskada i bostaden iLandskrona stad samt i centrala Landskrona. Områdesgränserna på kartan motsvarar gränserna förkommunens postnummerområden (Miljörelaterad hälsoenkät).Vägtrafikbuller i eller i närheten av bostaden. Färgstyrkan anger hur stor andel (procent) inombostadsområdet som i en undersökning angett att de under de 3 senaste månaderna känt sigbesvärade av vägtrafikbuller. Områdesgränserna på kartan motsvarar gränserna för kommunenspostnummerområden (Miljörelaterad hälsoenkät).Norrestad har nära till grönområden vidKarlslund och Kopparhögarnas koloniområde.45

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - Miljömålsarbete16. Ett rikt växt- och djurlivMiljömålDen biologiska mångfalden ska bevaras ochnyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande ochframtida generationer. Arternas livsmiljöer ochekosystemen samt deras funktioner ochprocesser ska värnas.DelmålHejdad förlust av biologisk mångfald (2010)Senast 2010 ska förlusten av biologiskmångfald inom Sverige vara hejdad.Minskad andel hotade arter (2015)År 2015 ska bevarandestatusen för hotade arterha förbättrats så att andelen bedömda artersom klassificeras som hotade har minskat medminst 30 procent jämfört med 2000, och utanatt andelen försvunna arter har ökat.Hållbart nyttjande (2007/2010)Senast 2007 ska det finnas metoder för att följaupp att biologisk mångfald och biologiskaresurser såväl på land som i vatten nyttjas påett hållbart sätt.Når vi miljökvalitetsmålet?Miljömålsrådet bedömer att miljökvalitetsmåletEtt rikt växt- och djurliv är mycket svårt att nåtill 2020.torra, varma och sandiga marker med ettrikt insektsliv. Många gamla alléer harockså ett rikt djurliv med insekter ochfladdermöss.Vissa arter har så specialiserade levnadssättatt det behövs särskilda insatser föratt förbättra deras situation. I landet ärdet ca 200 åtgärdsprogram på gång och iLandskrona är något tiotal program aktuella,t ex för lökgroda, grönfläckig padda,tumlare, sandödla och några insekter.På senare år har s k invasiva arter fått storuppmärksamhet. Det är arter som ursprungligeninte finns i landet utan kommerin antingen själva men oftast medmänniskas hjälp.Vad innebär det att vara rödlistad?På rödlistan finns alla växt-, djur- ochsvamparter som riskerar att dö ut i Sverige.Arterna är uppdelade efter hurstor risken är att de försvinner helt.En art klassas som:• Försvunnen när den sista individensom kan föröka sig antingen dötteller försvunnit från Sverige.• Akut hotad när det är extremt storrisk att arten försvinner inom enmycket nära framtid.• Starkt hotad när arten löper mycketstor risk att dö ut inom en näraframtid.De invasiva arterna har förmågan attsnabbt sprida sig och breda ut sig överstora ytor och tränga undan de inhemskaarterna. Bland sådana djur och växter kanvresros, jättebjörnloka, jätteslide, gullris,tysklönn samt den spanska skogssnigelnnämnas.De största problemen för att miljömåletett rikt växt- och djurliv ska uppnås iLandskrona är de strukturella förändringarnai jordbrukslandskapet, den ökademängden av näringsämnen i naturligt näringsfattigamiljöer, den tilltagande igenväxningenmed näringsgynnade växteroch främst den minskande hävden av betes-och ängsmarker. När det gäller flyttandefåglar tillkommer att rast- ochövervintringsplatserna kan försämras ochförstöras utomlands.• Sårbar när det är stor risk att artenförsvinner i ett medellångt tidsperspektiv• Missgynnad när arten är utsatt meninte uppfyller kriterierna för att klassassom sårbar.• Kunskapsbrist när det saknas tillräckligkunskap om arten för att göra enbedömning av utdöenderisken. Föratt arten ska räknas till denna kategorifinns det oftast misstankar om attde kan vara hotade eller utdöda iSverige.Miljökvalitetsmålet innebär även attväxter och djur ska kunna fortlevai livskraftiga bestånd med tillräckliggenetisk variation. Människor skaha tillgång till en god natur- och kulturmiljömed rik biologisk mångfald, somgrund för hälsa, livskvalitet och välfärd. ILandskrona är de flesta områden med ettrikt djur- och växtliv skyddade som naturreservatoch NATURA 2000-områden.Särskilt värdefulla är kustbranterna vidHilleshögs dalar, Vens backafall, Lundåkrabuktenoch ådalarna längs Saxån, Braånoch Råån.I jordbrukslandskapet finns även mindreområden med värdefulla miljöer. Det kanvara fuktiga miljöer och småvatten samtSånglärka var tidigare mycket vanlig i jordbrukslandskapet. Den har minskat med ca 60 % sedan1975. I våra jordbruksbygder anses en allt mera intensiv skötsel tillsammans med tätare grödor,snabbare tillväxt och användning av bekämpningsmedel orsakat artens tillbakagång.46

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - MiljömålsarbeteFaktaruta rödlista:I Sverige finns knappt 48 000 olika arter.Av dessa har statusen för ungefär20 000 arter bedömts. Ca 3 500 av dessaklassificeras som rödlistade varavdrygt 1 500 bedöms som hotade. Sedanförra rödlistan har drygt 300 arter ändratkategori och drygt 200 arter har bedömtsfått det sämre medan 100 fåttdet bättre. Lövgroda, klockgroda ochlökgroda har gynnats av insatser i miljönfrämst genom att nya lekvatten harskapats.Av de 3 653 arter som är rödlistade iSverige omfattas 170 av EU-lagstiftningoch finns upptagna i bilagor tillhabitatdirektivet (livsmiljöer) och fågeldirektivet.Det finns dock ingen kopplingi sig mellan rödlistan ochdirektiven, och flera av våra inhemskaarter som finns med i direktiven är inteRödlistade fåglar i LandskronaUtöver häckfåglarna påträffas varje år ettantal spontant förekommande arter ochav dessa räknas 68 arter som årliga gäster.För många av de passerande arterna ärdet mycket viktigt att det finns tillräckligtmed lämpliga rastlokaler.sånglärkakungsfiskare*stjärtandskedandårtasädgås (rastande)MissgynnadSårbarMissgynnadMissgynnadSårbarSårbarrödlistade. Det gäller t.ex. stor fladdermus,större vattensalamander, åkergroda,skärfläcka, brun kärrhök, röd gladaoch fisktärna som alla förekommer iLandskrona stad.Med den kunskap vi har idag, harLandskrona stor betydelse för ca 190rödlistade arter. Av dessa har 99 klassificeratssom hotade, varav 8 som Akuthotade, 36 som Starkt hotade och 55som Sårbara. Flest rödlistade arterfinns inom grupperna skalbaggar (59),kärlväxter (50) och fåglar (37). Ett stortantal (61 %) av de rödlistade arternaförekommer i jordbrukslandskapet,som förutom själva odlingsmarkenäven utgörs av olika betesmarker, alléer,gårdsmiljöer, märgelgravar, dammaroch smärre betade kärr.rödstrupig piplärkaroskarljorduggla*brunandbergandfjällvråksydlig kärrsnäppa*mosnäppahämplingvinterhämplingsvartbent strandpipare*vit stork*blå kärrhök*SårbarSårbarMissgynnadMissgynnadSårbarMissgynnadStarkt hotadMissgynnadMissgynnadSårbarFörsvunnenFörsvunnenSårbarDen fantastiska lillakungsfiskaren är ensårbar art i Landskrona.Arten är förtecknad iEU:s fågeldirektiv ochingår i Natura 2000.skogsduvakornknarr*mindre hackspetttofslärkatörnskata*myrspov*rödspovgräshoppsångaresalskrake*storspovstenskvättarapphönabrushane*pungmesbacksvalasmåtärna*kentsk tärna*turkduvaMissgynnadSårbarMissgynnadFörsvunnenMissgynnadSårbarSårbarMissgynnadMissgynnadMissgynnadMissgynnadMissgynnadSårbarSårbarMissgynnadSårbarSårbarSårbar* Arten är förtecknad i bilaga 1 i EU:sfågeldirektiv (rådets direktiv 79/409/EEG) ochingår i Natura 2000.Om NATURA 2000Natura 2000-områden utses med stöd avtvå direktiv. Det är fågeldirektivet (1979)och habitatdirektivet från 1992 (habitat =livsmiljöer). Dessa två direktiv är ocksågrunden för EU:s naturvårdspolitik ochden i sin tur har rötter i internationellaöverenskommelser. Den viktigaste ärkonventionen om biologisk mångfald,som antogs vid FN:s miljökonferens iRio 1992.Målet var att ha färdigt nätverket till år2000 och att hänsyn om naturen skaprägla 2000-talet. Varje land har valt utsina områden med utgångspunkt från delistor över livsmiljöer och arter som finnsi habitat- och fågeldirektiven. Över 170livsmiljöer och sammanlagt cirka 900växt- och djurarter omfattas. Varje medlemslandska bidra med områden i proportiontill hur stor andel landet har avlivsmiljön eller arten, samt med så mycketsom behövs för att bevara den långsiktigt.De områden som utses med stöd avfågeldirektivet ska vara de mest lämpade.Särskild hänsyn ska tas till våtmarker avinternationell betydelse.Sverige har cirka 90 av livsmiljöerna ochdrygt 100 av djur- och växtarterna i habitatdirektivetsbilaga 1 och 2. Därtill häckarregelbundet cirka 60 av fågelarterna,som listas i fågeldirektivets bilaga 1.47

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - MiljömålsarbeteRödlistade grod- och kräldjur i LandskronastadSvenskt namnstrandpaddagrönfläckig paddasandödlalökgrodaInsekterKategoriStarkt hotadAkut hotadSårbarMissgynnadDet finns cirka 25 000 kända insektsarter iSverige och vissa arter kan uppträda ienorma antal. Insekterna är anpassade tillen mängd olika livsmiljöer och uppvisaren stor mångformighet i utseende ochlevnadssätt. De spelar en stor roll i naturen,bl a som rovdjur, parasiter, asätareoch som föda till större djur. Många insekterhar också en viktig ekologisk funktionsom pollinerare. Ett 60-tal rödlistadeskalbaggar finns.Övriga grupperGrupp av djur ochväxterAntal rödlistadekärlväxter 51lavar 1svampar 5däggdjur1 (tumlare)fiskar 7skalbaggar 59tvåvingar 5halvvingar 5fjärilar 4steklar 3kräftdjur 1blötdjur 6tagghudingar 1Gråsparven tillhör också jordbrukslandskapetmen har flyttat in till staden. Under de senastedecennierna har den minskat kraftigt. Fortsätterminskningen kommer även den att hamna pårödlistan.48

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - Miljömålsarbete49

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - MiljöledningMILJÖLEDNINGFrån miljöpolicy till miljöledningssystemHistorikMiljönämnden i Landskrona har under många år bedrivetett intensivt miljöarbete utan att det tidigare fanns ettmiljöprogram. Föregånget av en intensiv miljödebattunder hela 1970-talet om hur miljöproblemen i Landskronaskulle lösas, tog nämnden initiativ till att genomföra ett rådslagom miljön för att fler Landskronabor skulle bli miljöintresseradeoch delaktiga i arbetet med en hållbar utveckling. Detta framsyntaoch något annorlunda arbete med kommuninvånarnakunde starta 1984, då en sammanställning av kommunens miljöproblemoch miljötillstånd var klar i form av en omfattandestudiebok, "Landskronamiljö", som under flera år flitigt användesvid fortbildning i studiecirklar och skolor.Nästa milstolpe i miljöarbetet var 1991 då ett första förslag tillmiljöprogram togs fram. Det blev vilande till efter FN:s miljökonferensi Rio i Brasilien 1992, då Sveriges kommuner förbandsig att ta fram en agenda för det lokala miljöarbetet under det21:a århundradet. Handlingsprogrammen kallades därför Agenda21. Landskrona kunde snabbt ta fram en Lokal Agenda 21som kommunfullmäktige antog hösten 1994.En fokusering på Agenda 21-arbetet påbörjades våren 1995 närLars Lindström tillträdde som Agenda 21-samordnare, en projektanställningsom sträckte sig över tre år till 1998. Under dentiden miljöutbildades all personal och beslutsunderlag togs framför en kommande miljöpolicy. Kontinuiteten i samordningen avmiljöarbetet försvårades av att projekttjänsten bara förlängdesett år i sänder, vilket ledde till Lars avhopp sommaren 1998 ochatt en tillfällig ersättare, Håkan Almström, fick ta över på halvfartfram till våren 1999.I maj 1999 beslutade kommunfullmäktige om tillägg till tidigareLokal Agenda 21 som tillsammans blev en miljöpolicy och attinföra ett miljöledningssystem samt att inrätta en fast tjänst somAgenda 21-samordnare. Dessutom antogs åtta miljömål för dekommunala verksamheterna under en tioårsperiod fram till2008.Mellan hösten 1999 fram till 2002 var tjänsten som Agenda 21-samordnare obesatt, vilket resulterade i en nedgång i det samordnademiljöarbetet med förvaltningarna. När Thomas Hylén2002 tillträde tjänsten som Agenda 21-samordnare, tog arbetetfart igen och införandet av miljöledningssystemetpåbörjades. Under hösten 2003 förstärktes Agenda 21-arbetetgenom Rainer Weich som tillsammans med Thomas Hylén togfram material för utbildning i miljöledningssystemet. Eftersommiljöutbildning av kommunens personal var ett av de åtta miljömålentogs det även fram ett helt nytt utbildningsmaterial imultimediaform med bok, som hittills två tredjedelar av personalenanvänt.MiljöledningssystemetMiljöledningssystemet skulle följa den internationella standardenISO 14001 och den europeiska standarden EMAS, men anpassastill kommunens behov. En senare certifiering var möjlig,men i dagsläget är enbart avloppsreningsverket och fjärrvärmecentralencertifierade.Samtliga kommunanställda skulle vara delaktiga i miljöarbetetoch speciella miljöhandledare skulle utbildas i miljöledningssystemet.Årligen skulle man redovisa hur arbetet utfallit, uppgiftersom b a skulle användas i kommunens miljöbokslut eller miljöredovisning.För att kunna redovisa olika miljöprestanda används s k grönanyckeltal. Istället för att redovisa enbart siffror som t ex visarkommunens totala energiförbrukning för uppvärmning av lokalerredovisar nyckeltalen förbrukningen/m 2 istället. Då får vi enmer rättvis bild av resursförbrukningen och vi kan samtidigtjämföra oss med andra kommuner som redovisar sin förbrukningmed hjälp av samma nyckeltal. Dessa har en gång tagitsfram och rekommenderats av Sveriges Kommuner och Landstingsförbund.Det finns 25 olika nyckeltal, men Landskronahar även skapat egna.50

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - MiljöledningDet finns både för- och nackdelar med ett miljöledningssystem.Till fördelarna hör systemets strikta struktur som gör det möjligtför vem som helst som har arbetat med detta, att kunna sättasig in i miljöarbetet. Det spelar således ingen roll om man byterarbetsplats inom samma eller mellan olika kommuner. Till nackdelarnahör bl a ett omfattande utbildningsbehov vid införandetav systemet för att kunna lära sig strukturen. Dessutom kräversystemet en omfattande dokumentation som pågår under helatiden det är i drift.Miljöledningssystemets olika delar är som årstiderMiljöledningssystemet genomgår en cykel där vissa delar upprepasår efter år. Efter den första genomgången blir det lättareeftersom alla moment upprepas. Landskronas miljöledningssystem,som är en kombination av ISO 14001 och EMAS, består iprincip av 7 steg, där 5 av stegen upprepas varje år.Intranätet har under de senaste 5 åren spelat en allt större roll ikommunikationen med personalen. Via "Vårsidan" fanns detallehanda information och material för nedladdning tillgängligtför personalen. Även den årliga rapporteringen av miljöprestandasker numera via intranätet. Uppgifter som kan tas fram centralt,efterfrågas numera inte, vilket har sparat material och tid.Under hösten 2008 och våren 2009 genomfördes en miljörevisioninom Omsorgsförvaltningen. Resultaten av revisionenkommer att användas för att ytterligare förenkla det framtida arbetetmed miljöledningssystemet.En viktig del av miljöledningssystemet är den årliga redovisningenav miljöprestanda. När man bestämde miljömålen, varman omedveten om svårigheterna hur man skulle mäta resultatenav olika åtgärder, men också att ta fram de årliga uppgifternatill miljöredovisningen. Hinder på vägen var oftast bristande tillgångpå data men också tillgängligheten att man inte visste vemsom hade tillgång till uppgifterna. Dessutom saknas det oftadata på t ex vatten- och energiförbrukning i de lokaler vissa förvaltningarhyr av externa hyresvärdar.I vissa fall har enheter anlitat leverantörer som ligger utanförkommunens inköpsavtal och då saknas i databaserna.Bilden visar grundstrukturen i ett miljöledningssystem.ISO-standarden har 5 grundelement (Miljöpolicy, som görs engång, Planering, Införande och drift, Kontroll och korrigerandeåtgärder samt Analysfasen med ledningens genomgång görs årligen).Detta bygger på den s k förbättringscykeln PDCA (Plan,Do, Check, Analyse). EMAS kräver dessutom en miljöutredningoch en årlig miljöredovisning. Tillsammans utgör kombinationenav ISO 14001 och EMAS alltså sju steg.För att kunna mäta miljöprestanda skulle de olika förvaltningarnaårligen rapportera in resultatet av sitt miljöarbete. Ensammanställning av förvaltningarnas uppgifter skulle användasi kommunens årliga miljöredovisning.Hur var det att arbeta med miljöledningssystemet?Den allmänna uppfattningen hos personalen är att det var roligtoch stimulerande med det praktiska miljöarbetet på arbetsplatsen.Däremot ansågs det administrativa arbetet med miljöledningssystemetbesvärligt och tråkigt. Även den årligen rapporteringentill Agenda 21-samordnaren ställde till problem eftersomdet i vissa fall var för svårt att få fram uppgifter.För att underlätta inrapporteringen, tillhandahöll Agenda 21-samordnarenvissa uppgifter. Dessa kommunicerades vidare tillmiljöhandledarna via kommunens intranät "Vårsidan".Visste du att:regeringen har beslutat attalla myndigheter ska ha ettmiljöledningssystem.Miljöredovisningen och statistikuppgifter lämnas årligen av allaförvaltningar.51

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - MiljöledningDe åtta miljömålen i den kommunala miljöpolicyn1. Miljömål kompetens• All personal och alla förtroendevalda bör hagrundläggande miljökunskaper, insikt i kretsloppoch ekologi samt aktivt arbeta för att minskade kommunala verksamheternasmiljöbelastning.HistorikRedan 1995-1997 genomfördes den första breddutbildningenför personalen i miljöfrågor, den s k Agenda 21-utbildningen.Först utbildades ett hundratal handledare från alla förvaltningarunder tre heldagar med hjälp av en extern konsult. Miljöhandledarnaspred sedan utbildningen vidare till sina arbetskolleger.Personalen uppfattade utbildningen som intressant och engagemangetökade vilket gav miljöarbetet en skjuts framåt.När utbildningarna hade genomförts fanns ingen naturlig fortsättningeftersom den tidsbegränsade projekttjänsten somAgenda 21-samordnare var över.Det skulle dröja ända fram till hösten 2006 innan utbildningssatsningenkom igång igen. Denna gång med ett helt nytt utbildningsmaterialframtaget av Agenda 21-teamet.Även denna gång satsade man på att utbilda miljöhandledareoch miljöombud som skulle fungera som handledare på respektivearbetsplats.Genomförda utbildningsinsatser belönades med ett diplom tillvarje deltagare. Nyanställda fick genom sina miljöombud möjlighetatt kunna genomföra utbildningen.Startsidan i multimediaprogrammet för den grundläggandemiljöutbildningen.En röst i mängdenVisste du att:av Landskrona stads 3300anställda har 2200utbildats.Handledarutbildning i miljökunskap.Nu blev det möjligt att på bred front bedriva utbildningen, antingengenom självstudier eller i mindre och större grupper.Agenda 21-teamet har normalt hjälpt till med att dra igång utbildningenmed ett föredrag och en presentation av utbildningsmaterialet.Samtliga anställda, som genomgick utbildningen, fick enCD-skiva och en bok, vilket finansierades inom Agenda21-budgeten. Programmet har utvecklats kontinuerligt underföljande år och allt fler genomförde utbildningen inom förvaltningarnasbudgetramar.På HAB/REHAB-gruppen har Eva-Linn Martinsson varit miljöombudunder flera år. All personal har genomgått den grundläggandemiljöutbildningen. Man startade 2007 och hade ett gemensamtutbildningsmöte per månad. Efter avslutad utbildningi december samma år, fick samtliga 25 medarbetare sina diplom.Personalen uppskattade att kommunen satsade på miljöarbeteoch utbildning av personalen. Erfarenheter från utbildningenkunde kopplas både till det egna arbetet och privat. Man tyckteatt det var roligt att genomföra utbildningen gemensamt.Miljöledning inom förvaltningen tog fart 2005 då alla enhetergjorde en miljöutredning för den egna arbetsplatsen. Utifråndenna tog man sedan fram handlingsplaner för kommunens miljömål.Miljö finns med som en stående punkt på veckomötena.Miljöarbetet har resulterat i energisparande åtgärder som rörelsestyrdbelysning. Just nu arbetar man med de nya reglerna försortering av mjuk- och hårdplast.52

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - MiljöledningPå frågan om man skulle kunna bedriva ett effektivt miljöarbetemed enbart styrande policydokument som rese-, inköps- ochmiljöpolicy svarade Eva-Linn: Miljöledning ger ett effektivaremiljöarbete genom bättre styrning, kontroll och uppföljning.Hur gick det?Mellan åren 1995-1997 deltog cirka 100 handledare i den gamlaAgenda 21-utbildningen. Uppskattningsvis spreds utbildningenvia handledarna till kommunens då ca 2 500 anställda.Mellan 2006-2008 genomfördes den nya miljöutbildningen avca 2 200 anställda varav 200 miljöombud. Av 3 300 anställda haralltså två tredjedelar miljöutbildats. Med tanke på personalomsättningenär det omöjligt att kontinuerligt kunna utbilda all personal.2. Inköp av varor & tjänsterEkomässaLandskrona stad ingår tillsammans med olika skånekommuneroch Ekologiskt Marknadscentrum i ett nätverk för att främja inköpenav ekologiska livsmedel i den kommunala verksamhetenoch utgöra ett forum för erfarenhetsutbyte. Bl a arrangeras enårlig Ekomässa där Landskrona stad var första arrangör 2007.Här träffas odlare, leverantörer och inköpare för att visa uppsina produkter och det hålls även seminarier.• Alla varor och tjänster bör upphandlas eftergällande miljökriterier.Historik• Ekologiskt producerade livsmedel bör volymmässigtutgöra minst 50 % av de totalalivsmedelsinköpen.Det var inte lätt att komma igång med ekologiska inköp. Efteren period med låg aktivitet mellan 1998-2003, bildades det 2004en referensgrupp för ekologisk mat med representanter frånmiljöförvaltningen, kostverksamheten, skola och omsorg.Gruppens och personalens engagemang skapade förutsättningarnaför att Landskrona stad numera tillhör de främsta av Skåneskommuner med avseende på andelen ekologisk mat i denkommunala verksamheten.Vägen dit var dock inte helt lätt. Det var inte enbart avsaknadenav extra anslag som begränsade en ökning av de ekologiska livsmedelsinköpen.Det var även problem med leverantörer sominte kunde leverera önskade produkter eller volymer för att dethelt enkelt fanns för få producenter som ville satsa. Leveransproblemkvarstår fortfarande, men nu beroende på en ständigtökad efterfrågan, vilket egentligen är positivt.Det var också viktigt i början med mycket information och utbildningför att ändra attityder och inställningar till varför manska köpa och servera ekologiska livsmedel. Här har kommunenhaft stor draghjälp i det arbetet från Ekologiskt marknadscentrumi Malmö. Från att ekologiska livsmedel för ett antal år sedanansågs vara förbehållna en grupp entusiaster, har trendenvänt och idag anses ekologiska livsmedel vara en naturlig del idagens hälsoorienterade livsstil.Utöver ekologiska livsmedelsinköp har miljöhänsyn utifrån inköpspolicynäven tillämpats vid inköp av andra varor och tjänster,som resulterat i miljömärkta produktsortiment som förbrukningsmaterialoch kontorsmöbler m m.Den första ekomässan hölls i Landskrona. Kommunalrådet TorkildStrandberg invigde mässan.Hur gick det?Landskrona stad är nu bland de främsta skånekommunerna atthandla ekologiska livsmedel. På bara fem år, mellan 2004-2008,ökade Landskrona andelen ekologiska inköp från 1% till 19% avbudgeten. Bara Malmö, Lund och Svedala har kommit längre.Ett mycket bra resultat som innebär att Landskrona, med nuvarandeökningstakt, sannolikt kommer klara riksdagens mål till2010, att 25% av livsmedelsinköpen ska vara ekologiska.Däremot kommer det att dröja några år till innan Landskronaseget miljömål nås. Det är satt som ett volymmål och det ärLandskrona ensam om att ha bland kommunerna i Skåne. Minst50% av livsmedelsinköpen räknat i volym, eller annorlunda uttryckt"halva tallriken", skulle vara ekologiska senast 2008.Eftersom inköpsstatistiken från leverantörerna inte är anpassadför volymberäkningar, uppskattas 2008 års inköp av ekologiskaprodukter omräknat till volym motsvara cirka 40%.Visste du att...det kostar cirka 50 krmer i månaden för entvåbarnsfamilj att bytatill ekologisk mjölk.Visste du att...vi dricker ca 100 lmjölk om året perperson.53

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - Miljöledning3. Avfall• Avfall från kommunal verksamhet som går tilldeponi bör ha minskat med minst 95% jämförtmed 1998.Det var klart från början att en sådan kraftig reducering av avfallsmängdeninte enbart skulle kunna ske genom personalensinsatser som ökad källsortering, ändrat produktval eller längreomloppstid av material. Speciellt omsorgsförvaltningen har svårigheteratt reducera andelen engångsprodukter i verksamheten.Många gånger kommer man i konflikt med lagstiftningen genomhygienkraven.För att kunna reducera avfallsmängden, inleddes det ett samarbetemed Landskrona Svalöv Renhållningsbolag, LSR, som toghand om kommunens avfall. En förutsättning för samarbetet,var tillkomsten av en sorteringsanläggning med komposteringsom minskade mängden avfall till deponin. Efter många tekniskaproblem stängdes komposteringen 1983 medan sorteringenpågick till slutet av 2005. Fram till dess pressades delar av avfallettill pellets som producerade värme i kommunens hetvattencentral.Visste du att...Landskronas deponi ärstängd. Fram till 2019ska området göras om tillett grönområde.Förvaltningar som delar kärl har haft svårigheter att redovisaegna avfallsmängder. Som ett alternativ har man istället räknatantalet påsar/vecka och på så sätt beräknat den årliga volymen.Källsorteringen infördes av många förvaltningar under 10-årsperioden.Sopsortering är generellt tacksam att arbeta med. Allpersonal är delaktig samtidigt som resultatet övertygar.Under 2008 fick de olika våningarna i stadshuset äntligen enkomplett källsortering för alla materialslag.Det är svårt att redovisa ett slutresultat eftersom inget restavfalllängre går till deponi utan förbränns. Man kan dock konstateraatt sorteringen har ökat kraftigt under perioden och sorteringsrutinernaturligt ingår i det dagliga livet på nästan alla arbetsplatser.4. Energi• Kommunens verksamhet bör vara fossilfri. Detinnebär att kol, olja eller naturgas inte användsför uppvärmning eller för produktion av den elsom används inom kommunens verksamheter.(Spillvärme räknas som fossilfri).• El och värme som kommunen producerar i sinaegna anläggningar bör vara fossilfri.• Elförbrukningen inom den kommunala verksamhetenbör minska med minst 20 %.• Värmeförbrukningen bör minska med motsvarandeminst 20 %.Sopsorteringskärl i stadshuset.Deponin började avvecklas 2007 för att så småningom anpassastill ett framtida grönområde. Restavfallet från anläggningenförbränns numera på flera platser i Sverige medan organiskt avfallkomposteras i Helsingborg.Hur gick det?När förvaltningarna redovisar sina årliga restavfallsmängder,beräknas volymen med utgångspunkt från antalet kärl, deras volymoch antalet tömningstillfällen/år. Ingen hänsyn tas till kärlensfyllnadsgrad. I praktiken redovisar man samma volym sålänge abonnemanget inte ändras.HistorikFrån att stora delar av energiproduktionen tidigare baserades påfossila bränslen som olja och kol, övergick Landskrona stad successivttill miljövänligare energialternativ. I första hand har spillvärmenfrån industrierna och pellets från sopor använts för värmeproduktioni hetvattencentralen på Lundåkraområdet. Eftermånga år upphörde sopförbränningen i början av december2005, då Landskrona Svalöv Renhållningsbolag upphörde medpelletsproduktionen från sopor.Bortfallet av sopförbränningen ersattes nästan omgående medfjärrvärme från Öresundskraft i Helsingborg via en 16 km långöverföringsledning som stod klar i april 2006. Satsningen pådenna "heta linje" var då en av de största i Sverige. Öresundskraftskraftvärmeverk drivs enbart med biobränsle och ståridag för 40% av all fjärrvärmeförsörjning i Landskrona. Resterandefjärrvärme kommer från ungefär lika stora delar spillvärmeoch biobränsle samt en mindre mängd biogas från deponin.Olja och naturgas används i princip bara vid toppbelastning kallavinterdagar och står endast för 2-3% av årsförbrukningen.Totalt är således 97-98% av fjärrvärmeförsörjningen fossilfri.54

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - MiljöledningElenergin levererades tidigare från kärnkraftverket i Barsebäck.Idag köper kommunen enbart grön el. Kommunen ägde tidigaretvå vindkraftverk, placerade vid deponin, som produceradeen liten men dock förnybar el. I kommunen finns det 20 styckenvindkraftverk.En minskning av värmeförbrukningen i kommunens lokalerkan inte uppnås genom sänkta temperaturer, utan här krävs detbyggtekniska lösningar. Många av kommunens fastigheter harunder årens lopp anslutits till fjärrvärmenätet, vilket har gettenergibesparing samtidigt som energin är fossilfri och därmedklimatneutral. Ytterligare åtgärder kan uppnås genom bättreisolering av byggnader, installation av solfångare och solcellersamt information om rutiner för vädring under den kalla delenav året.Hur ska man kunna redovisa resultatet av miljöförbättringarna?Det vore enklare om alla lokaler ägdes av Landskrona stad, menså är dock inte fallet utan verksamheterna hyr även lokaler avprivata hyresvärdar. Normalt ingår värme- och energiförbrukningeni hyran och redovisas därför inte separat. Det finns såledesett stort mörkertal med avseende på energiförbrukningen,vilket man inte tänkte på när man skapade miljömålet.Hur gick det?Två av kommunens fyra energimål är i princip uppnådda. Detgäller målet att kommunens verksamhet bör vara fossilfri närdet gäller uppvärmning. En gradvis utfasning av olja och naturgashar lett till att fjärrvärmeförsörjningen för 2008 till 97% varfossilfri och miljömålet därmed i det närmaste uppnått.Fakta fjärrvärme:Landskrona har haft egen fjärrvärmeproduktion sedan1981.Drygt 1 400 hushåll och företag har idag tillgång till fjärrvärme.Målet är att 80 % av fastigheterna i tätorten ska vara anslutna2008.Cirka 100 nya fastigheter ansluts varje år.Vattnet i ledningarna håller normalt en temperatur mellan75-90°C och riktigt kalla vinterdagar närmare 120°C.Energikällor som används för fjärrvärmeproduktionen i Landskrona.Visste du att...Landskrona stadbara köper "grön" el.Visste du att...97% av fjärrvärmenär fossilfri.Bränsleanvändningen i de kommunala verksamheterna under 2008.För de två andra energimålen, att minska elanvändningen ochvärmeförbrukningen inom de kommunala verksamheternamed 20%, räknat från 1999, är det svårare att beräkna hur detgått. Trenden är dock en försiktig minskning.Fjärrvärmenätet i centrala Landskrona.55

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - Miljöledning5. Biologisk mångfaldHistorik• Allemansrättsliga närområden bör öka medminst 20 ha jämfört med 1998.• Minst 50% av kommunalt ägd jordbruksmarkbör odlas ekologiskt.• Rödlistade växter och djurs livsmiljöer bör bevarasoch vårdas.Landskrona är en kommun där andelen allemansrättsliga närområdenär låg. Detta hänger samman med andelen industrimark,men framför allt den stora andelen jordbruksmark ikommunen.Hur gick det?Under 10-årsperioden har andelen allemansrättsliga närområdenökat med cirka 20 hektar (1 ha=10.000 m 2 = 2 fotbollsplaner),främst genom tillkomsten av två nya naturområden, ett iKvärlöv och det andra, Säbybäcken i norra Landskrona. Tillkomstenav dessa områden betyder att miljömålet har uppnåtts.Däremot har andelen ekologiska odlingar på den kommunaltägda jordbruksmarken legat nära noll. Detta hänger bl a sammanmed oviljan att ingå långa arrendeavtal som krävs för enomställning till ekologisk produktion. Det tar nämligen 2-3 årinnan jordbruksprodukter som odlas på kommersiell jordbruksmarkfår säljas som ekologiskt.Generellt är de rödlistade växt- och djurarternas livsmiljöer ikommunen skyddade genom olika former av naturskydd. Skötselnav dessa områden är generellt bra men kan förbättras i vissaområden.6. PapperHistorik• Pappersförbrukningen per anställd bör haminskat med minst 50% jämfört med 1998.Pappersförbrukningen inom de kommunala förvaltningarnahar traditionellt alltid varit hög. Detta hänger bl a samman medarkiveringskravet för många handlingar. En bidragande orsak ärdessutom den ökade användningen av datorer. Här rör det sigmånga gånger om ett beteende som härstammar från skrivmaskinstidendär utskriften utgjorde det enda exemplaret av ett dokument.Ett exempel är utskrifter av e-postmeddelanden, somistället för att skriva ut, skulle kunna sparas på datorerna. Mångadatoranvändare saknar kunskap om de möjligheterna somoperativsystemet medger för att kunna hantera olika typer avfiler.Hur gick det?Mätdata är tillgängliga först från 2001. Mellan 2001-2006 harpappersförbrukningen varit relativt oförändrad, cirka 25 kg perårsarbetare. Under de sista 2 åren har det skett en ökning.Trenden för hela perioden är svagt ökande. Ökningen kan delvisförklaras av att vi i större utsträckning än tidigare kopierarmyndigheters rapporter som ofta kommer som e-post. Miljömålethar således inte uppnåtts.Naturområdet vid Säbybäcken.Pappersförbrukningen mellan 2001 och 2008.56

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - Miljöledning7. Transporter• Energiförbrukningen i vårt eget transportarbetebör ha minskat med 25% jämfört med 1998.• Kommunägda fordon eller fordon som körs påentreprenad bör som huvudregel använda el,bio- eller naturgas som drivmedel. För det falldetta inte är möjligt, ska skälen därtill anges.Om sakliga skäl föreligger för att inte användael, bio- eller naturgas bör istället teknik somöverensstämmer med Vägverkets förslag tillRiksdagen för definition av miljöbilar användas.För det fall inte heller detta är möjligt ska ävenskälen därtill anges (ändring av kommunfullmäktige2008-10-27).• Andelen anställda som går, cyklar, åker kollektivteller samåker till arbetet bör vara minst80% uttryckt i antal km.• Andelen längre tjänsteresor med kollektivafärdmedel (ej flyg) bör vara minst 80% uttryckti antal km.HistorikNär man 1999 satte miljömålet "miljövänliga fordon", var tillgångenpå miljöbilar och alternativa bränslen begränsad. Attsatsa på alternativa bränslen kräver, utöver fordonstekniskaändringar, en utbyggnad av infrastrukturen. Det var först under2004 som Landskrona fick sitt första etanoltankställe och möjlighetatt tanka gas kom under 2005. Förutsättningen för att leverantörenEON skulle etablera ett gastankställe var att Landskronastad gjorde ett tillägg i miljömålet för transporter, attanvända naturgas som fordonsbränsle.Som en följd av såväl den tekniska- som infrastrukturutvecklingensamt ändringar i Naturvårdsverkets definition av miljöbilar,har det under årens lopp skett anpassningar i den kommunalamiljöpolicyn. Senaste ändringen gjordes hösten 2008 (seovan). Idag har andelen miljöfordon ökat kraftigt och vid köpeller leasing av kommunala fordon tas det hänsyn till politikernaskrav på miljöanpassning.Idag köper eller leasar förvaltningarna sina tjänstebilar. Ävenom det har funnits en miljöpolicy har man inte alltid följt riktlinjernai policyn vid inköp eller leasing av tjänstefordon. Mellanåren 2006-2008 pågick ett försök med bilpool i stadshuset. Sedanvåren 2009 är systemet uppdaterat med en annan leverantör.Avsikten är att utveckla bilpoolen med enbart bränslesnåla,trafiksäkra miljöbilar och på så sätt kunna minska miljöbelastningenoch öka trafiksäkerheten, samtidigt som en förvaltningsköter inköp och underhåll av fordonsparken.Definitionen för statliga myndigheter och miljöbilspremien1. Bensin- och dieseldrivna fordon inklusive elhybridmodeller,som tillhör miljöklass 2005, där utsläppen av växthusgasenkoldioxid (CO 2 ) maximalt är 120 g/km (motsvararungefär 0,5 liter bensin och 0,45 liter diesel per mil). För dieselbilarkrävs även ett partikelfilter eller annan effektiv reningsom släpper ut maximalt 5 mg partiklar per km.2. Bilar som tillhör miljöklass 2005 och drivs med alternativadrivmedel, såsom etanol E85 (85 procent etanol, 15 procentbensin), naturgas och biogas, tillåts ha en bränsleförbrukningsom motsvarar 9,2 liter bensin/100 km, 8,4 liter diesel/100km alternativt 9,7 Nm 3 gas/100 km.3. Elbilar som tillhör miljöklass El och har en maximal energianvändningpå 37 kWh/100 km.Flera elbilar förväntas komma in på svenska marknaden denärmaste två åren.Under 2008 utgör tågresor ca 55 % av kostnaderna för tjänsteresorjämfört med flygresor. Medelvärdet för tågresor under perioden uppgicktill 65 %..57

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - MiljöledningVisste du att...4 av 10 kommunbilarär miljöbilar.Det nya bokningssystemet för bilpoolen i stadshuset är internetbaserat och enkelt att använda.Hur gick det?Under de sista 3 åren har tillgången på miljöbilar som användsför persontransporter ökat markant. Under 2008 uppgick andelentill 41 % av dessa är 15 % el, bio- eller naturgasdrivna. Andelenmiljöbilar kommer att öka markant eftersom enbart miljöbilarleasas eller köps in framöver.8. Vatten och avlopp• Vattenförbrukningen i kommunens verksamheterbör minska med minst 20% jämfört medbasåret 1998Effektiva åtgärder för att minska vattenförbrukningen ärsnålspolande duschar, toaletter m. m.. I många av kommunensfastigheter är dessa vattenbesparingsåtgärder genomförda. Somi fallet med energiförbrukningen finns det dock inga uppgifterom vattenförbrukningen från fastigheter av andra hyresvärdardär vattenförbrukningen ingår i hyran.Hur gick det?Mätdata är tillgängliga från 2000. Trendlinjen visar en tydlignedåtgående tendens för perioden.Andelen miljöfordon 2008 i de kommunala förvaltningarna.Andelen flygresor som har mätts sedan 1999, har pendlat mellan40-30 %. Under de senaste åren har andelen varit lägst ochlegat vid 30 %.Nyckeltalet för vattenförbrukningen i kommunens verksamheter beräknassom förbrukning i m 3 /år delat med kommunens externa kostnader (Mkr)under året.58

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - älsa oo älsaHÄLSA OCH OHÄLSAGravida som rökerAndel (%) rökare vid inskrivning tillmödrahälsovården i graviditetsvecka8-12, 20061996 2006Landskrona 25.0 14.5Skåne 18.7 9.2Riket 16.1 7.5KällorT obaksvanor bland gravida o spädbarnsöräldrar200 itta komm nen 1 6Bilag a 1: Medi inska ödelseregistret1 7 -2007 itta riket 1 6T obaksvanor bland gravida o spädbarnsöräldrar2006 itta resterande in oBakgrundRökning under graviditeten har stor påverkanpå barnet och kan leda till dåligfostertillväxt och för tidig förlossningsom även ökar risken för neonatal dödunder de fyra första levnadsveckorna.Rökning ökar även risken för plötsligspädbarnsdöd under det första levnadsåret.Antalet kvinnor som röker under tidiggraviditet har minskat kraftigt och denneråtgående trenden fortsätter. (Tobaksvanorbland gravida och spädbarnsföräldrar2006, Sos)Andelen rökare under tidig graviditet,vecka 8-12, har minskat stadigt sedan1983, från över 30 procent till 7,5 procent2006.Dödlighet i lungcancer 2001-2005Antal döda per 100 000 invånare (medelbefolkningsmängd,15 år)Kvinnor MänLandskrona 56.1 95.7Skåne 40.4 67.3Riket 35.1 55.8KällorFolk älsoinstit tets aktablad 2008 omLandskrona r so ialst relsens dödsorsaksregisterBakgrundLungcancer är den vanligaste cancersjukdomeni världen och i Sverige är det dentredje vanligaste tumörformen både hoskvinnor och män. Utvecklingen av lungcancerär oroande eftersom prognosenofta är dålig på grund av att sjukdomenofta har spridit sig innan vård söks. Lungcancerhar ökat hos kvinnor med 2,6 %sedan 1995 medan lungcancern minskathos män med 0,8 % under samma period.Den främsta orsaken till lungcancer är tobaksrökningsom orsakar 8 av 10 fall.(Folkhälsorapport 2005, Sos)Medellivslängd 2003-2007Förväntat antal år vid födelsen, medelvärdeför periodenLandskrona Skåne RiketKvinnor 82,3 82,8 82,8Män 77,0 78,6 78,5KällaS B , Be olkningsstatistikBakgrundSkillnaden mellan mäns och kvinnorslivslängd har minskat sedan länge. Medellivslängdenpåverkas av bl a livsstil, ärftligafaktorer, yttre miljön, arbetsmiljönsamt den allmänna levnadsstandarden.Låg födelsevikt 2003-2005Antal per 1 000 födda med en födelseviktmindre än 2 500g, medelvärdeför periodenLandskrona Skåne RiketTotalt 52,8 43,3 43,1KällaSo ialst relsen, Medi inska ödelseregistretBakgrundRisken för att ett nyfött barn ska drabbasav sjukdom ökar väsentligt om födelseviktenär lägre än 2 500 gram. Födelseviktenkan påverkas av olika sociala faktorer,yttre miljön samt mammans rökning.vrigtintressantSkador och förgiftningar 2001-2005Dödlighet i skador och förgiftningarLandskrona SkåneRiketKvinnor 45,0 32,0 33,7Män 82,4 69,9 74,5KällaSo ialst relsen, ödsorsaksr egistret59

Miljöredovisning, Landskrona stad 200860

Hilleshögs dalar och Ven mitt i Öresund.