Ladda ner miljöredovisningen (2 MB) - Landskrona kommun

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - MiljömålsarbeteI jordbruksbygderna grävdes näringsrikoch kalkhaltig jord - märgel - fram underandra hälften av 1800-talet för att ökaproduktionen på åkrarna. Hålen som blevkvar - märgelgravar - fylldes ofta med vattenoch blev fina naturmiljöer i jordbrukslandskapet.En stor del av dessa har dockfyllts igen och t o m använts som soptippar.De fuktiga och ibland översvämmadestrandängarna längs vattendragen och havetär också viktiga våtmarker med ett riktväxt- och djurliv.I början av 1990-talet inledde Saxån-Braånsvattenvårdskommitté ett arbetemed att anlägga våtmarker. Flera dammaranlades med stöd från dåvarandeLandstingets miljövårdsfond. Inom kommunensLokala Investeringsprogram förett ekologiskt hållbart samhälle (LIP) anladesett 20-tal dammar i jordbrukslandskapetoch för tätorternas dagvattenhantering.Dammar har även anlagts för bevattningsändamålinom jordbruket, för lokaltomhändertagande av dagvatten i sambandmed byggnationer, på golfbanorsamt för att skapa nya lekvatten för sällsyntaoch hotade groddjur som grönfläckigpadda och lökgroda. Viktiga våtmarkerär också de tidvis översvämmadebetesmarkerna längs Saxån och Braånsamt Lundåkrabukten. Omfattande restaureringsarbeteför att möjliggöra ett naturvårdsbetehar genomförts längs Saxånoch Lundåkrabukten.Omfattande planeringsunderlag har tagitsfram för att finna fler lämpliga lägen. Ettstort problem är att vattendragen ochkulvertarna ofta ligger långt undermarkytan vilket medför höga anläggningskostnader.Tofsvipan är en av våra tidiga vårfåglar som hör jordbrukslandskapet till. Den har minskat kraftigt pågrund av att våtmarkernas utbredning har minskat.Här anläggs en damm vid Hildesborg som är speciellt designad för att passa den grönfläckigapaddan.Dagvattendamm i Råga Hörstad.39