Ladda ner miljöredovisningen (2 MB) - Landskrona kommun

Miljöredovisning, Landskrona stad 2008 - InledningSammanfattning1. BegränsadklimatpåverkanAtt minska klimatpåverkan är bland vårastörsta utmaningar. En minskad användningav fossila bränslen som olja, kol ochgas är nödvändig för att begränsaklimatpåverkan.I Landskrona har fjärrvärmenätet byggtsut kraftigt där bränslet till stor del utgörsav biobränsle och spillvärme från industrin.I Klimatinvesteringsprogrammet,KLIMP, betalas bidrag ut till gasbilar ochutredningar görs för att effektivisera ochmiljöanpassa industrins transporter. Etträkneexempel på en utbyggnad av förnybaraenergikällor som vindkraft, biogas,solvärme och energigrödor visar att enbetydande del av energianvändningen kankomma från förnybara energikällor sominte släpper ut växthusgaser.2. Frisk luftLandskrona har historiskt sett haft storaproblem med luftföroreningar. Generellthar halterna minskat betydligt under desenaste decennierna, dels på grund avkraftigt minskade utsläpp från lokala industrieroch dels på grund av minskad påverkanfrån andra länder och kommuner.De stora problemen är höga halter avmarknära ozon, små partiklar (PM10) ochbly.3. Bara naturlig försurningTrots att Skåne har den högsta belastningenav försurande ämnen i Sverige äreffekterna på mark och vatten liten. Detkan vi tacka våra kalkhaltiga jordar för, deförmår att neutralisera de försurande ämnena.Dock kan man se skador på en delbyggnader, t ex Tranchellska huset. Halternaav försurande kväveföreningar harde senaste 10 åren legat på drygt 10 kg perhektar och år. Depositionen av svavel harnästan halverats under den senast 10-årsperioden.Lokalt bidrar vägtrafiken till större delenav kväveutsläppen och den stationäraförbränningen till nästan hela mängdenutsläpp av svavel. Sjöfarten och utsläppfrån övriga Europa bidrar påtagligt tillnedfallet av försurande ämnen.4. Giftfri miljöLandskrona har under en lång tid varit enindustristad med tunga och förorenandeindustrier. Än i dag hanterar Landskronasindustrier fler kemikalier än de flesta andrastäder. Staden har haft stora problemmed metaller och organiska miljögiftersom t ex PCB och bly. Blyföroreningarnapå industriområdet har varit mycket högaoch det finns stora områden med förorenadmark. Fortfarande kan inte miljöförvaltningenrekommendera att man ätergrönkål och sallat som växer nära industriområdet.Landskronas vattendrag rinneri huvudsak genom jordbruksbygd,rester av bekämpningsmedel påträffasnästan vid varje provtagning.5. Skyddande ozonskiktI Sverige pågår ett arbete med att fasa utde köldmedia som verkar nedbrytande pådet skyddande ozonskiktet högt upp i atmosfären.Den som har en anläggningmed mer än 10 kg köldmedia ska rapporteradet till miljöförvaltningen. Idag är allanvändning av CFC förbjuden och användningenav det mindre ozonnedbrytandeHCFC har minskat med 80 % mellan2000 och 2007. De farliga CFC ochHCFC ersätts med HFC som inte har någonozonnedbrytande effekt. Det finnsca 150 anläggningar med mer än 10 kgköldmedia i kommunen. Innehållet igamla kylskåp är okänt.6. Säker strålmiljöVi utsätts dagligen för olika former avstrålning från mark, byggnader, UV-strålningfrån solen och elektromagnetiskstrålning. I Landskrona är det bara Gipsönsom är klassad som ett högriskområde.I övriga delar är klassade som låg- ellernormalriskområde för markradon. Radonkan även komma från byggnader med blålättbetong ((byggda mellan 1929 och1970 talet). Mätningar i vanliga bostadshusvisar att ca 10 % av byggnaderna harhalter över Socialstyrelsens riktvärde om200 Bq/m 3 . Skolor och förskolor har lågahalter. Mätningar av elektromagnetiskstrålning från mobiltelefoni längs kommunensvägar visar att högst strålningfinns i tätorterna. Mätbara värden finnsdock i hela kommunen.7. Ingen övergödningMed ingen övergödning menar man attnäringsämnen, främst kväve och fosfor,inte ska förekomma i så stora mängder attde har negativ inverkan på naturen. Detintensiva jordbruket och den effektivadräneringen av och bortledning av vattenfrån åkermarkerna har minskat naturenssjälvreningsförmåga betydligt. Höga halterav kväve och fosfor göder vattendragenoch havet samt gynnar vissa växter påandras bekostnad. De växt- och djurartersom kan utnyttja höga näringshalter taröver. I Landskrona och andra områdenmed hög andel slättjordbruk har det genomförtsen rad åtgärder för att mildra denegativa konsekvenserna av övergödningen.Särskilt kan anläggande av dammaroch skyddszoner längs vattendragennämnas. Det finns regler om hur gödslingav grödan ska ske och att viss del av åkermarkenska vara vintergrön (och läckerdärmed mindre). Belastningen från avloppoch industrier har minskat genomutbyggnad av reningsverk. Mätningar avvattenkvaliteten visar att belastningen avkväve och fosfor har gått ned men ärfortfarande för hög.8. Levande sjöar ochvattendragLandskrona saknar helt sjöar men Saxån,Braån och Råån samt några mindre vattendragär värdefulla naturmiljöer. Generelltär 90 % av våtmarkerna som fanns på1800-talet torrlagda och hälften av demindre bäckarna lagda i rör. Belastningenav näringsämnen är hög och sommartidkan vattenståndet bli farligt lågt. Trotsdetta har de större vattendragen stora värdenoch Saxån har klassats som nationelltsärskilt värdefullt vattendrag. Sedan börjanav 1990-talet har åtskilliga åtgärder genomförtsför att förbättra vattendragensnaturvärden.Bland insatserna kan dammar, skyddszoner,restaurerade betesmarker och bortrensandeav vandringshinder för fisknämnas. Analys av sammansättningen avbottendjur visar att arter som kräver rentvatten blivit vanligare.5